2420361GVB381200781sousouStatens offentliga utredningar 2007:81Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8102008-01-01 00:00:002015-09-08 13:43:242008-01-01 00:00:00Resurser för kvalitettitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB381/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB381https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB381
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Resurser för kvalitet</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 190px 0px 71px 90px;padding: 0px;border: none;width: 590px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 590px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 517px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_3 {border:none;margin: 75px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 520px 0px 98px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 321px 76px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 768px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 263px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_5 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:440px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 277px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_4 {border:none;margin: 6px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_5 {border:none;margin: 22px 0px 0px 277px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_6 {border:none;margin: 6px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_7 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 266px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_5 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:409px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:409px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:447px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:447px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:669px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:669px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:445px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:413px;height:445px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:378px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:453px;height:378px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:558px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:721px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 #tx1 {position:absolute;top:669px;left:63px;width:79px;height:16px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:410px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:413px;height:410px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:488px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:380px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:380px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:459px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:459px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:76px;z-index:-1;width:269px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:269px;height:2px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:493px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:236px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:425px;height:236px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:453px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:453px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:290px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:290px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:67px;z-index:-1;width:269px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:269px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:609px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:609px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:657px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:657px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:363px;height:130px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:363px;height:130px;}
#page_228 #inl_img1 {position:relative;width:12px;height:4px;}
#page_228 #inl_img2 {position:relative;width:11px;height:4px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:454px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:275px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:275px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:645px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:645px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:556px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:423px;height:556px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:530px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:530px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:549px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:339px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:339px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:215px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:516px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:516px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:67px;z-index:-1;width:411px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:411px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:241px;left:67px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:0px;z-index:-1;width:338px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:338px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:67px;z-index:-1;width:393px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:393px;height:2px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:198px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:213px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:67px;left:67px;z-index:-1;width:440px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:440px;height:2px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:651px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:651px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:67px;left:67px;z-index:-1;width:428px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:428px;height:2px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:67px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:412px;height:2px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:0px;z-index:-1;width:384px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:384px;height:1px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:67px;z-index:-1;width:366px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:366px;height:2px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:389px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:404px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:404px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:572px;left:68px;z-index:-1;width:425px;height:145px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:425px;height:145px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:347px;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:347px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 230px 276px;padding: 0px;border: none;width: 800px;}
#page_390 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 77px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {float:left;border:none;margin: 148px 0px 0px 25px;padding: 0px;border:none;width: 610px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 69px;overflow: hidden;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:514px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:421px;height:514px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 383px;overflow: hidden;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:112px;z-index:-1;width:256px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:256px;height:1px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:181px;left:167px;z-index:-1;width:214px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:214px;height:1px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 297px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 497px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 82px;padding: 0px;border:none;width: 712px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:74px;z-index:-1;width:399px;height:649px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:399px;height:649px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 213px;padding: 0px;border: none;width: 581px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 215px;padding: 0px;border: none;width: 579px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 104px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 105px 136px;padding: 0px;border: none;width: 544px;}
#page_472 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 107px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:554px;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:458px;height:554px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 142px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_474 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:225px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:410px;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:456px;height:410px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 695px 130px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:45px;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:221px;height:45px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 39px 'Arial';line-height: 44px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft9{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft10{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft14{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft15{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft20{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft26{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft28{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft29{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft30{font: 9px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft31{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft33{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft35{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft37{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft38{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft39{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft40{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft42{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft44{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft45{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft46{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft47{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft48{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft49{font: 6px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft51{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft52{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft55{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft56{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft58{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft59{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft60{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft61{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft62{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft63{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft64{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft65{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft66{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft67{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft68{font: 12px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft70{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft71{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft72{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft73{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft74{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft75{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft76{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft77{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft78{font: 13px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft79{font: 13px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft81{font: 13px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft86{font: 12px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft89{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft91{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft95{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 26px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft98{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft99{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft101{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft103{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft107{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft111{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft112{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft113{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft116{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft117{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft119{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft120{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft122{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft123{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft126{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft127{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft128{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft129{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft132{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft134{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft136{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft138{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft140{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft141{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft142{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft143{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft144{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft145{font: 11px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 12px;}
.ft146{font: 11px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 13px;}
.ft147{font: 11px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 12px;}
.ft148{font: 11px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft149{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft150{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft151{font: 14px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft152{font: 14px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft153{font: 14px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft154{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft155{font: 13px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft156{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft157{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft158{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft160{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft161{font: 18px 'Symbol';line-height: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft162{font: 18px 'Symbol';line-height: 22px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft163{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft164{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft165{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft166{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft167{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft168{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft169{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft170{font: 16px 'Symbol';line-height: 20px;}
.ft171{font: 5px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft172{font: 6px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft173{font: 4px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft174{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft175{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft176{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft177{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft178{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft179{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft180{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft181{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft182{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft183{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft184{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft185{font: 25px 'Arial';margin-left: 47px;line-height: 28px;}
.ft186{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft187{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft188{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft189{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft190{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft191{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft192{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft193{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft194{font: 7px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft195{font: 12px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft196{font: 12px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft197{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft200{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft201{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft202{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 357px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 392px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 124px;padding-right: 353px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: center;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: center;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: right;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 618px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 454px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 501px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 301px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-right: 388px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 507px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 505px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 519px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 203px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-right: 620px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-right: 513px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 468px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 319px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 315px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p373{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 448px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 401px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p447{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 169px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: center;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: center;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 404px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p520{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p536{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 411px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 407px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 379px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p557{text-align: right;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:8px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: left;padding-left: 361px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 865px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 865px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 178px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 311px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-right: 388px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 467px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p634{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p643{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p654{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 69px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p661{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p663{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p664{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p668{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p672{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p677{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 583px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p681{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p692{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p693{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p694{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 549px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 361px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 363px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 299px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 346px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 331px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 318px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 402px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 311px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 289px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-right: 564px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-right: 470px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 317px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 313px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p853{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 614px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p877{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p893{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 417px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 446px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 424px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 387px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 364px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 364px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 250px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 183px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 179px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 152px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 367px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 377px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-right: 241px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-right: 40px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;margin-top: 778px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 425px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 328px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 341px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1009{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1016{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1027{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1028{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1035{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1037{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 330px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 363px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-right: 412px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1051{text-align: left;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1068{text-align: left;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:172px;height:15px;}
.p1070{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:183px;height:12px;}
.p1071{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:65px;height:12px;}
.p1072{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:16px;height:12px;}
.p1073{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:20px;height:12px;}
.p1074{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:81px;height:12px;}
.p1075{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:47px;height:12px;}
.p1076{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:12px;height:12px;}
.p1077{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:52px;height:60px;}
.p1078{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:52px;height:12px;}
.p1079{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1081{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1082{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:119px;height:50px;}
.p1083{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:143px;height:8px;}
.p1084{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:49px;height:61px;}
.p1085{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:70px;height:50px;}
.p1086{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:20px;height:50px;}
.p1087{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:54px;height:50px;}
.p1088{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:42px;height:50px;}
.p1089{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:23px;height:50px;}
.p1090{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:71px;height:49px;}
.p1091{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:72px;height:8px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1118{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1119{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1141{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1149{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 237px;padding-right: 351px;padding-top: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -234px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 223px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 232px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1160{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:5px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 158px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:6px;}
.p1185{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:5px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:7px;}
.p1191{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:6px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:7px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:4px;}
.p1201{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:7px;height:4px;}
.p1202{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:6px;height:4px;}
.p1203{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:10px;height:4px;}
.p1204{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 98px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -78px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 344px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 337px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1217{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1228{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1238{text-align: left;padding-right: 387px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 373px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1245{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 246px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1261{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1264{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1266{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 447px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 347px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 325px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 298px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1328{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1329{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1330{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1331{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 148px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1335{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1336{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1338{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1342{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1343{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1345{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1347{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1349{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1351{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1353{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1354{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1358{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1359{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1361{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1362{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1364{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1365{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1366{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1367{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1369{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1370{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1371{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1372{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1373{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1375{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1376{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1378{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1381{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1382{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1383{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1385{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1386{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1388{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1390{text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1392{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1394{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1396{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1397{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1398{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1401{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1402{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1403{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1404{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1405{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1407{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1408{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1411{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1412{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1413{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1414{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 350px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td166{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td168{border-right: #ccffcc 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td176{border-right: #ccffcc 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td194{border-right: #ffcc9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td199{border-right: #ffcc9a 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #ffcc9a;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #ccffcc;}
.td202{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td326{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td327{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td328{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td329{border-top: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-top: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-top: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-top: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #dbeef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td336{border-bottom: #dbeef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td337{border-bottom: #eaf1dd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td338{border-bottom: #dbeef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td339{border-bottom: #eaf1dd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td340{border-bottom: #dbeef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #eaf1dd;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #eaf1dd;}
.td343{border-bottom: #eaf1dd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #eaf1dd;}
.td344{border-bottom: #eaf1dd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #eaf1dd;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #dbeef3;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td364{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td365{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td366{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td367{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td368{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td369{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td370{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td371{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td372{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td373{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td374{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td375{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td376{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td377{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td378{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td379{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td380{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td381{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td382{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td387{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td389{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td390{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td391{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td392{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td393{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td394{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td395{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td396{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td397{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td407{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td419{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td420{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td423{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td424{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td425{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td426{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td427{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td428{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td429{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td438{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td441{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td442{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td443{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td444{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td445{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td446{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td447{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td448{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td449{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td450{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td451{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td452{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td453{border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td454{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td455{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td456{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td457{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td458{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td459{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td460{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td461{border-top: #d8d8d8 1px solid;border-bottom: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td462{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td463{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td464{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td465{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td466{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td467{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td468{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td469{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td470{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td471{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td474{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td479{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td480{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td481{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td482{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td483{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td484{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td485{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td486{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td487{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td488{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td489{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td490{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td491{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td492{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td493{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td494{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td495{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td496{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td497{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td498{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td499{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td500{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td501{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td502{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td503{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td504{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td505{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td506{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td507{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td508{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td509{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td510{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td511{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td512{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td513{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td514{border-right: #dbe5f1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td515{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td516{border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td517{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #d8d8d8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td518{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td519{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td520{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td521{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td522{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td523{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td524{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td525{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td526{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td527{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td528{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td529{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td530{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td531{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td532{border-right: #dbe5f1 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #dbe5f1;}
.td533{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td534{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td535{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td536{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td537{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td538{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td539{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 20px;}
.tr2{height: 36px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 38px;}
.tr5{height: 29px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 21px;}
.tr9{height: 26px;}
.tr10{height: 19px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 53px;}
.tr13{height: 27px;}
.tr14{height: 34px;}
.tr15{height: 23px;}
.tr16{height: 22px;}
.tr17{height: 35px;}
.tr18{height: 5px;}
.tr19{height: 15px;}
.tr20{height: 16px;}
.tr21{height: 9px;}
.tr22{height: 7px;}
.tr23{height: 12px;}
.tr24{height: 13px;}
.tr25{height: 6px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 33px;}
.tr28{height: 10px;}
.tr29{height: 4px;}
.tr30{height: 25px;}
.tr31{height: 24px;}
.tr32{height: 52px;}
.tr33{height: 8px;}
.tr34{height: 827px;}
.tr35{height: 0px;}
.tr36{height: 31px;}
.tr37{height: 32px;}
.tr38{height: 2px;}
.tr39{height: 39px;}
.tr40{height: 30px;}
.tr41{height: 3px;}
.tr42{height: 183px;}
.tr43{height: 65px;}
.tr44{height: 81px;}
.tr45{height: 47px;}
.tr46{height: 143px;}
.tr47{height: 49px;}
.tr48{height: 70px;}
.tr49{height: 54px;}
.tr50{height: 42px;}
.tr51{height: 71px;}
.tr52{height: 72px;}
.tr53{height: 61px;}
.tr54{height: 1px;}
.tr55{height: 43px;}
.t0{width: 398px;margin-top: 35px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 170px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 381px;margin-left: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t11{width: 284px;margin-left: 76px;margin-top: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 302px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t15{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-top: 22px;font: 1px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t23{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 43px;font: 1px 'Arial';}
.t25{width: 380px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 269px;margin-left: 76px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t27{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 227px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 279px;margin-left: 67px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 290px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t32{width: 269px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t33{width: 321px;margin-top: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 397px;margin-left: 30px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 625px;margin-left: 56px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t37{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 487px;margin-left: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t39{width: 358px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t40{width: 470px;margin-left: 2px;margin-top: 16px;font: 10px 'Arial';}
.t41{width: 391px;margin-left: 76px;margin-top: 5px;font: 8px 'Arial';}
.t42{width: 332px;margin-left: 67px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 411px;margin-left: 1px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 399px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 416px;margin-left: 67px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 371px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';}
.t47{width: 415px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 393px;margin-left: 67px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 438px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 415px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t51{width: 415px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t52{width: 311px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t53{width: 426px;margin-left: 67px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 390px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t55{width: 440px;margin-left: 67px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 428px;margin-left: 67px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 412px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 428px;margin-left: 60px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 384px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 381px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t61{width: 366px;margin-left: 67px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t62{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t64{width: 415px;margin-left: 67px;margin-top: 63px;font: 16px 'Arial';}
.t65{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t66{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 71px;font: 16px 'Arial';}
.t67{width: 427px;margin-left: 67px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 432px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t69{width: 481px;margin-left: 9px;margin-top: 10px;font: 8px 'Arial';}
.t70{width: 415px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t71{width: 413px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t72{width: 77px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 610px;font: 9px 'Arial';}
.t74{width: 69px;font: 12px 'Arial';}
.t75{width: 415px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t76{width: 377px;margin-left: 68px;margin-top: 6px;font: 14px 'Arial';}
.t77{width: 300px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: 13px 'Arial';}
.t78{width: 368px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t79{width: 415px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t80{width: 383px;font: 12px 'Arial';}
.t81{width: 366px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 352px;font: 8px 'Arial';}
.t83{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t85{width: 427px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t86{width: 23px;margin-left: 86px;margin-top: 1px;font: 6px 'Arial';}
.t87{width: 131px;margin-left: 119px;margin-top: 4px;font: 6px 'Arial';}
.t88{width: 130px;margin-left: 116px;margin-top: 4px;font: 6px 'Arial';}
.t89{width: 24px;margin-left: 1px;margin-top: 1px;font: 6px 'Arial';}
.t90{width: 21px;font: 6px 'Arial';}
.t91{width: 127px;margin-left: 34px;margin-top: 4px;font: 6px 'Arial';}
.t92{width: 171px;font: 6px 'Arial';}
.t93{width: 170px;font: 6px 'Arial';}
.t94{width: 170px;margin-top: 1px;font: 6px 'Arial';}
.t95{width: 433px;margin-top: 10px;font: 8px 'Arial';}
.t96{width: 434px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t97{width: 434px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}
.t98{width: 434px;margin-top: 33px;font: 7px 'Arial';}
.t99{width: 507px;margin-top: 20px;font: 7px 'Arial';}
.t100{width: 507px;font: 7px 'Arial';}
.t101{width: 507px;font: 7px 'Arial';}
.t102{width: 506px;font: 7px 'Arial';}
.t103{width: 412px;margin-left: 76px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t104{width: 409px;margin-left: 68px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t105{width: 170px;margin-left: 79px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t106{width: 367px;margin-left: 79px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t107{width: 382px;margin-left: 3px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t108{width: 372px;margin-left: 79px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3811x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Resurser för kvalitet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Slutbetänkande av Resursutredningen</P>
<P class="p1 ft1">Stockholm 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft2">SOU 2007:81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p2 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p4 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p5 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p6 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p5 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p5 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p0 ft3">Stockholm 2007</P>
<P class="p5 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-22827-2</NOBR></P>
<P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p7 ft6">Till statsrådet Lars Leijonborg Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p8 ft7">Genom beslut den 12 april 2006 bemyndigade regeringen chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare för en fortsatt utredning om resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (dir. 2006:29), som var ett utvidgat uppdrag till Resursutredningen med det ursprungliga uppdraget att utreda resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning.</P>
<P class="p9 ft7">Med stöd av detta bemyndigande förordnade departements- chefen undertecknad, professor Dan Brändström, som utredare. Till utredningssekreterare förordnades med 80 procents tjänst- göring docent Kjell Blückert den 1 oktober 2006. Ämnesrådet Lena Eriksson förordnades den 1 september som utredningssekreterare med 20 procents tjänstgöring till den 20 januari 2007; därefter förordnades hon på 100 procent. Ämnesrådet Cecilia Nordling förordnades som utredningssekreterare från den 17 oktober, men avsade sig uppdraget från den 15 januari på grund av att hon lämnade sin anställning vid Utbildningsdepartementet. Den 1 mars 2007 förordnades ämnesrådet Carin Callerholm som utrednings- sekreterare.</P>
<P class="p10 ft7">Regeringen beslutade den 14 juni 2007 att senarelägga tid- punkten för redovisningen av uppdraget med en månad till den 1 november 2007.</P>
<P class="p11 ft7">Som sakkunniga till utredningen förordnades från den 1 sep- tember 2006 departementssekreterare Anders Hedberg, Finans- departementet, ämnesrådet Catharina Stenborg Blom, Jordbruks- departementet, och ämnesrådet Cecilia Nordling. Nordling läm- nade sakkunniguppdraget för att förordnas som sekreterare i utred- ningen den 17 oktober. I hennes ställe förordnades ämnesrådet Carin Callerholm som sakkunnig från den 17 oktober 2006 till dess</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p12 ft7">att hon lämnade detta uppdraget för att förordnas som sekreterare. Kanslirådet Eva Svensson, Utbildningsdepartementet, förordnades som sakkunnig från den 27 februari 2007.</P>
<P class="p13 ft7">Textbearbetning och layout har utförts av kanslisekreterare Gunilla Malmqvist, FA, kommittéservice.</P>
<P class="p14 ft7">Utredningen har antagit namnet RUT 2.</P>
<P class="p13 ft7">Jag överlämnar slutbetänkandet Resurser för kvalitet SOU:2007:81 och anser härmed att mitt uppdrag är fullgjort.</P>
<P class="p15 ft7">Stockholm i november 2007</P>
<P class="p16 ft7">Dan Brändström</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft7">Kjell Blückert</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p17 ft7">Carin Callerholm</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p17 ft7">Lena Eriksson</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><P class="p17 ft9">Inledning ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p18 ft11">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td6"><P class="p17 ft11">Förkortningar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft11">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td6"><P class="p17 ft11">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft11">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p17 ft9">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft11">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td6"><P class="p17 ft11">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p18 ft11">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft11">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p19 ft11">Identitet och samspel .................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p18 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p17 ft12">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft2">Universitas, quo vadis? ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p18 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft11">1.1.1</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p17 ft2">Universitetsideal ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft11">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft11">1.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p17 ft2">Gränsöverskridanden ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft11">1.1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p17 ft12">Utbildning och kvalitet ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft11">1.1.4</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p17 ft2">Forskning och kvalitet..................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft11">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p19 ft2">1.1.5 Vad bör då staten göra?................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><P class="p17 ft12">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p19 ft2">Lärosätenas olika roller............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft11">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft11">1.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p17 ft12">Från elit- till massutbildning........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p19 ft12">1.2.2 Separationen mellan utbildning och forskning...........</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft11">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p19 ft11">1.2.3 Högskolor – också institutioner för forskning?.........</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p19 ft12">1.2.4 Kvantitets- och volymtänkande vid vägs ände?..........</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft11">1.2.5</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p17 ft12">Rollerna under omstöpning .........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft11">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft11">1.2.6</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p17 ft2">Ökat självbestämmande ...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft11">1.2.7</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p17 ft2">Mångfald av lärosäten...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p18 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft11">1.2.8</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p17 ft2">Mångfald av finansiering ..............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft11">84</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft13">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft14">Innehåll SOU 2007:81</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p17 ft12">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p21 ft11">Externfinansiering och medfinansiering av forskning</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p18 ft15">...........85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p21 ft11">1.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft2">Tillbakablick ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft12">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p21 ft11">1.3.2</P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p22 ft2">Nuläget ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft12">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p21 ft11">1.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft12">Extern <NOBR>icke-statlig</NOBR> finansiering ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft12">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p21 ft16">1.3.4 Medfinansiering och full kostnadstäckning ................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p18 ft12">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td10"><P class="p21 ft12">1.3.5 Att kunna säga nej.......................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p18 ft17">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p17 ft11">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p21 ft11">Profilering och koncentration .....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p18 ft17">113</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft11"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft18">Vetenskapsområde ett begrepp med flera</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><P class="p21 ft2">användningsområden .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p18 ft12">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p18 ft12">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><P class="p21 ft12">Forskarutbildning vid högskolor...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p18 ft12">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p21 ft11">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p22 ft2">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p18 ft12">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p21 ft11">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p22 ft2">Vetenskapsområde avskaffas ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td14"><P class="p21 ft11">2.2.3 Tillstånd och kriterier för att utfärda och</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p22 ft2">återkalla examina .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p21 ft12">2.2.4 Konstnärliga examina på forskarnivå .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p18 ft12">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><P class="p21 ft12">Forskningsprofiler vid högskolor .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p18 ft12">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td14"><P class="p21 ft12">2.3.1 Vad är en forskningsprofil? ........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p18 ft12">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p21 ft16">2.3.2 Hur tilldelas resurser för en forskningsprofil?..........</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p21 ft11">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p22 ft12">Konstnärlig forskning.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p18 ft12">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><P class="p21 ft2">Samarbete profilering .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p18 ft12">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p18 ft12">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><P class="p21 ft2">Universitetsstatus...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p18 ft12">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p21 ft11">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p22 ft2">Beteckningen universitet ............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p18 ft12">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p21 ft11">2.5.2 Nuvarande ordning för beslut om benämningen</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p22 ft2">universitet ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p18 ft12">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td14"><P class="p21 ft16">2.5.3 Ett framtida system för universitetsstatus ................</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p18 ft12">158</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft11"><SPAN class="ft12">2.6</SPAN><SPAN class="ft18">Universitetsledningarnas och fakultetsnämndernas</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p25 ft2">ansvar.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p25 ft2">2.6.1 Regelverket..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p25 ft12">2.6.2 Det framtida behovet av ledning................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p17 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p25 ft11">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell.................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p18 ft11">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p17 ft11">3.1</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p25 ft11">Ny modell för resurstilldelning till utbildning på</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td18"><P class="p25 ft12">grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ...........................</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p18 ft11">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p25 ft11">3.1.1 Det nuvarande resurstilldelningssystemet för</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td18"><P class="p26 ft12">utbildning på grundnivå och avancerad nivå .............</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">170</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft13">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p17 ft19">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td19"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p18 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p28 ft11">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p17 ft12">RUT 2:s förslag till ny modell ...................................</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p29 ft12">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft11">Grundersättning för utbildning på grundnivå och</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">avancerad nivå .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.1.4</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft11">Tilläggsersättning för utbildning på grundnivå</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">och avancerad nivå ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.1.5</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft12">Per capitaersättning för helårsdoktorander ..............</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.1.6</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft12">Resurs för forskningsanknytning ..............................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.1.7</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft12">Lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar ..........</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.1.8</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft11">Kvalitetsrelaterad tilldelning för utbildning på</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft12">grundnivå och avancerad nivå ....................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.1.9</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft11">Per capitabeloppens storlek i det föreslagna</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">systemet.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p17 ft11">3.2 Ny modell för resurstilldelning till forskning......................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p29 ft12">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft11">Lärosätenas arbete med kvalitets- och</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft12">prestationsrelaterad resursfördelning........................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">Val av indikatorer........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft2">Personal .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft12">Underrepresenterat kön.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.2.5</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">Externa medel .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.2.6</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft12">Vetenskaplig produktion............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.2.7</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft12">Indikatorer som övervägts men inte föreslås............</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p28 ft11">3.2.8</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">Kvalitetsutvärdering ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft11">3.2.9</P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p17 ft2">Modellens mervärde ...................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p28 ft11">3.2.10 Vetenskapsområden som indelningsgrund för</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p17 ft2">resurstilldelning avskaffas ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft12">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td21"><P class="p28 ft12">3.2.11 Resurser för forskningsprofiler .................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p29 ft12">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td21"><P class="p17 ft16">3.3 Ett anslag för utbildning och forskning ...............................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p29 ft12">267</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft12">3.4</SPAN><SPAN class="ft21">Långsiktiga planeringsförutsättningar och fyraåriga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft2">planeringsperioder .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p18 ft11">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td22"><P class="p32 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p31 ft11">Övergången till det nya systemet och beräkningar av</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p31 ft11">anslagen .................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p18 ft11">273</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft12">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Omföring av resurser för forskningsanknytning och för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td25"><P class="p17 ft2">forskarutbildning ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p18 ft12">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p17 ft11">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p22 ft12">Resurser för forskningsanknytning...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p18 ft12">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td25"><P class="p17 ft12">4.1.2 Resurser för utbildning på forskarnivå......................</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p18 ft12">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p17 ft11">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p22 ft2">Finansiering av förslagen............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p18 ft12">278</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft14">Innehåll SOU 2007:81</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p17 ft12">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td29"><P class="p21 ft2">Anslagsmedel för utbildning .................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p18 ft11">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft11">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">Utbildningsramen .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td29"><P class="p21 ft11">4.2.2 Beräkning av resurser för utbildning på grundnivå</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">och avancerad nivå ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p21 ft11">4.2.3 Beräkning av lärosätesresurs för vissa lärosäten</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p25 ft2">med konstnärlig utbildning ........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p21 ft12">4.2.4 Utbildningsramen för varje lärosäte ..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p21 ft11">4.2.5 Utbildningsram och lärosätesresurs per lärosäte</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p25 ft2">den första fyraårsperioden..........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft11">4.2.6</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">Finansiering av förslagen ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">294</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft2">Anslagsmedel för forskning...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft11">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">Forskningsramen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td29"><P class="p21 ft12">4.3.2 Beräkning av utgångsläget för forskningsramen.......</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p18 ft11">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p21 ft12">4.3.3 Beräkning av effekterna av indikatorerna..................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p21 ft12">4.3.4 Anslagsmedel för forskning vid högskolor ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft2">Exemplet <NOBR>X-universitetet.......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td29"><P class="p21 ft11">4.4.1 Hur resultat av utbildning och forskning</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft11">påverkar den nästkommande och den därpå</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">följande fyraårsperioden .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td29"><P class="p21 ft11">4.4.2 Anslag och villkor i regleringsbrev för X-</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p25 ft2">universitetet.................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p18 ft11">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft12">Sveriges lantbruksuniversitet i det föreslagna systemet.......</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft2">Inför införandet av systemet .................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p17 ft11">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td29"><P class="p21 ft11">Intermediären ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p18 ft11">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p17 ft12">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><P class="p21 ft2">Intermediärens uppgifter .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p18 ft11">318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft2">Organisation och resurser......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p17 ft12">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><P class="p21 ft2">Steg vidare...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p18 ft11">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p17 ft11">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td29"><P class="p21 ft11">Författningskommentarer...........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p18 ft11">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p17 ft12">Referenser</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p34 ft11">.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p18 ft11">327</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td21"><P class="p17 ft19">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p36 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td33"><P class="p17 ft11">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr12 td34"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p17 ft2">Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p34 ft11">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft12">Tilläggsdirektiv 12 april 2006........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p34 ft11">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft12">Tilläggsdirektiv 14 juni 2007.........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p34 ft11">363</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft12">Resursutredningens externa arbetsmöten ...................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p34 ft11">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft11">Enkäter till universitet och högskolor samt till</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p17 ft2">finansiärer ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p34 ft11">373</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft12">Ansökningar och beslut om vetenskapsområde..........</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p34 ft11">381</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft16">Vad är en svensk doktorsavhandling värd enligt det</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p17 ft12">norska systemet att värdera publikationer?.................</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p34 ft11">383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft11">Modell för beräkning av direktanslag till svenska</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p17 ft11">lärosäten baserad på forskningsproduktion och</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p17 ft2">citeringsgrad ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p34 ft11">389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p17 ft11">Att mäta samverkan förslag till indikatorer vid</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p17 ft12">resurstilldelning och akademisk meritvärdering .........</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p34 ft11">445</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p17 ft11">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p17 ft2">Beräkningsunderlag.......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p34 ft11">475</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p0 ft22">Inledning</P>
<P class="p38 ft7">Universitet och högskolor är viktiga samhällsinstitutioner som behöver ha omfattande internationellt samarbete och vara öppna mot omvärlden. De måste ges förutsättningar att med högsta kvali- tet i verksamheten konkurrera internationellt. Universitet och högskolor behöver ha sådan legitimitet i samhället för sin verksam- het att såväl skattebetalarna som andra finansiärer är beredda att satsa avsevärt mer resurser. Detta är enligt min mening en ödes- fråga för det svenska högskolesystemet.</P>
<P class="p39 ft7">Avsikten med mina förslag är att skapa en modell för stats- makternas resurstilldelning till utbildning och forskning som leder till att det svenska högskolesystemet strävar efter högsta kvalitet i verksamheten. I föreliggande betänkande, Resurser för kvalitet, föreslår jag en modell som ökar lärosätenas frihet bland annat genom att de kan få förtroendet att disponera resurserna mer fritt. Denna modell ska vara transparent, ge goda förutsättningar för lärosätenas interna arbete med vässande av profiler och utvecklande av samarbeten inom en mer långsiktig planeringshorisont.</P>
<P class="p39 ft7">Med glädje kan jag konstatera att regeringen delar uppfattningen att det svenska systemet för högre utbildning och forskning ska fortsätta att konkurrera internationellt med högsta möjliga kvalitet i verksamheten. Eller som utbildningsminister Lars Leijonborg uttryckte det i ett interpellationssvar i riksdagen den 30 augusti 2007: ”Regeringens övergripande politik för högskoleområdet syf- tar till att åstadkomma högsta möjliga kvalitet i forskning och utbildning. Lärosätena måste kunna erbjuda forskning och utbild- ning som står sig väl i den internationella konkurrensen. Det är en förutsättning för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att upp- nå detta är det nödvändigt med såväl resurstillskott som föränd- ringar.” Just att det både krävs resurstillskott och förändringar vill jag särskilt betona. Att väsentligt mer medel avsätts av statsmak- terna är nämligen en förutsättning för att det ska vara meningsfullt</P>
<P class="p40 ft13">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Inledning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">att genomföra den konkurrensutsättning av de direkta anslags- medlen för forskning vid universiteten som jag föreslår.</P>
<P class="p42 ft7">Mitt uppdrag har till en del varit en fortsättning på det uppdrag som nuvarande rektor Pia Sandvik Wiklund fick av regeringen i april 2004 om att utreda resurstilldelningssystemet för grundläg- gande högskoleutbildning (dir. 2004:49). Hon lämnade i maj 2005 delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48). Genom tilläggsdirektiv (dir. 2006:29) utvidgades uppdraget till att också omfatta en översyn av resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet. Utgångspunkt för uppdraget ska vara behovet av hög vetenskaplig kvalitet samt ökad profilering, närmare sam- arbete och arbetsfördelning mellan olika lärosäten. Mitt uppdrag är således att också göra en översyn av de villkor för forskning och forskarutbildning som skapas med nuvarande styrning och finan- siering av högskolesystemet. Delbetänkandet har bildat utgångs- punkt för mitt arbete. Pia Sandvik Wiklund tog namnet Resurs- utredningen. Jag har i detta slutbetänkande använt benämningen RUT 2 för utredningen. Till utredningen har jag knutit en referens- grupp. Dessutom har jag haft fortlöpande kontakter med högskole- sektorn och dess finansiärer (se bilaga 4) samt haft överläggningar med docent Henrik Karlsson om de konstnärliga högskolorna.</P>
<P class="p43 ft7">Jag vill betona att de förslag jag lämnar är avsedda att utgöra en sammanhängande enhet med en resurstilldelningsmodell för både utbildning och forskning.</P>
<P class="p44 ft13">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p45 ft22">Förkortningar</P>
<P class="p46 ft11">FÖRKORTNINGAR FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr15 td3"><P class="p17 ft11">UU</P></TD>
<TD class="tr15 td37"><P class="p17 ft11">Uppsala universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p17 ft11">LU</P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p17 ft11">Lunds universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">GU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Göteborgs universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">SU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Stockholms universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">UmU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Umeå universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">LiU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Linköpings universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">KI</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Karolinska institutet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">KTH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Kungl. Tekniska högskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">LTU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Luleå tekniska universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">CTH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Chalmers tekniska högskola AB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">SLU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Sveriges lantbruksuniversitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">KaU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Karlstads universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">VxU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Växjö universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">ÖU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Örebro universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">MiU</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Mittuniversitetet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">BTH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Blekinge tekniska högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">MaH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Malmö högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HK</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Högskolan i Kalmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">MdH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Mälardalens högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HJ</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Stiftelsen Högskolan i Jönköping</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">GIH</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft16">Gymnastik- och idrottshögskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HB</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Högskolan i Borås</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HD</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Högskolan Dalarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HiG</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Högskolan i Gävle</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p17 ft11">HG</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p17 ft11">Högskolan på Gotland</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft13">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p17 ft11">HH</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p17 ft11">Högskolan i Halmstad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td38"><P class="p17 ft11">HKr</P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p17 ft11">Högskolan Kristianstad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">HS</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Högskolan i Skövde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">HV</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Högskolan Väst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">LHS</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Lärarhögskolan i Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">SH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Södertörns högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">DH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Danshögskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">DI</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Dramatiska institutet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">KF</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Konstfack</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">KKH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Kungl. Konsthögskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">KMH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft16">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">OH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Operahögskolan i Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p17 ft11">TH</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p17 ft11">Teaterhögskolan i Stockholm</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft13">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p0 ft22">Sammanfattning</P>
<P class="p49 ft11">Utgångspunkten för RUT 2 är en syn på universitetet och hög- skolor som mångdimensionella. Högskolan har ett humboldskt arv att förvalta med stark koppling mellan utbildning och forskning, med frihet och självbestämmande som självklar grundval för verksamheten. Samtidigt finns en förnyad medvetenhet om det stora värdet av samverkan med det omgivande samhället, som tar gestalt i den entreprenöriella dimensionen av högskolan. Staten bör som finansiär garantera högskolans frihet. Basfinansieringen bör tryggas och samtidigt göras oberoende av kortsiktiga politiska beslut.</P>
<P class="p50 ft23">RUT 2:s förslag till modell för resurstilldelning innebär att de direkta anslagen fördelas utifrån akademins egna kriterier för vad som är god utbildning och forskning och utifrån studenternas egna informerade val. Av detta följer att staten varken kan eller bör styra hur resurserna fördelas mellan lärosätena. Det blir därför av största vikt att denna modell sköts och kvalitetssäkras av ett akademiskt väl kvalificerat intermediärt organ utanför Regeringskansliet. Stats- makternas legitima behov av att styra resurser till speciella områden bör ske via den andra delen av tvåvägsfinansieringssystemet (dual support), nämligen via forskningsråden och andra myndigheter, och via beslut om särskilda åtaganden. Ett intermediärt organ i form av en nämnd fattar beslut om underlag till regeringens förslag till riksdagen om anslag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Nämnden ska ansvara för resurstilldelningssyste- met och dess vidareutveckling samt för andra till systemet even- tuellt anknutna kompletterande finansieringsstrukturer såsom matchningsfond och strukturfond. Intermediären bör, förutom att vara ansvarig för resurstilldelningssystemet, ge lärosätena en adekvat respons på deras utbildnings- och forskningsstrategier.</P>
<P class="p51 ft24">RUT 2 lämnar i enlighet med kommittéförordningen inga för- slag, till vilka det ej kan anges finansiering. I sina bedömningar har</P>
<P class="p52 ft13">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft23">utredningen emellertid velat peka på några önskvärda nysatsningar som statsmakterna borde överväga. Den modell som föreslås i det följande kan fungera oberoende av resursernas storlek. Samtidigt vill utredningen till allvarlig prövning ställa fram frågan om huru- vida det är värt att satsa på den form för kvalitetsbaserat resurs- tilldelningssystem som föreslås i detta betänkande, för såvitt staten inte är beredd att tillskjuta kraftigt ökade resurser att fördela till de bästa universiteten och högskolorna.</P>
<P class="p54 ft11">Förändringar i högskolesystemet bör främst drivas av de starka krafter som konkurrens i positiv bemärkelse kan skapa. Inslagen av konkurrens utifrån olika kvalitetskriterier vid fördelningen av anslagsmedel för forskning kan verka i denna riktning, liksom studenternas informerade val av utbildning. Samtidigt är utred- ningen mån om att betona att konkurrens och kvantifierad mätning av kvalitet inte alltid är möjlig i utbildningssammanhang. Även om mätningen kan vara möjlig, är den kanske inte alltid önskvärd. Det bör därför finnas utrymme för den sorts utvärdering, av karaktären granska för att främja, som Högskoleverket arbetat och arbetar med.</P>
<P class="p55 ft11">RUT 2 återkommer ofta till betydelsen av lärosätenas utbild- nings- och forskningsstrategier. Det är i dessa dokument som reflektion över de strategiska vägvalen görs. Här kan utvecklings- arbeten med förslag till nya utbildningar, förnyelse och utveckling av de befintliga framföras. Om ett sådant arbete kan fortsätta, kan en profilering av alla lärosäten småningom komma till stånd. Vi kommer förvisso att fortfarande ha en förhållandevis enhetlig organisation av den högre utbildningen, men utbildningsprofilerna på lärosätena kommer att se mer olika ut än idag. Utredningen har skissat på några alternativ som vi ser som roller eller ”strävansmål” för de svenska lärosätena.</P>
<P class="p56 ft25">Efter en period med en stark drift mot att konsolidera läro- sätena som ”klassiska universitet” i högskolesystemet, är det nu, enligt RUT 2:s uppfattning, dags för statsmakterna att i konkret handling understryka profileringens och differentieringens stora värde. RUT 2 har gjort bedömningen att profilering av lärosätenas verksamhet kräver handlingsutrymme för interna omprioriteringar.</P>
<P class="p57 ft23">Utredningen har vidare gjort bedömningen att en strukturfond bör inrättas som stödjer samarbete, profilering och koncentration i det svenska utbildnings- och forskningssystemet. Syftet med denna är att lärosätena ska koncentrera sin utbildning och forskning till</P>
<P class="p58 ft13">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td40"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft11">sina styrkeområden, sådana områden där de har de bästa förutsätt- ningarna att bli internationellt framgångsrika.</P>
<P class="p60 ft11">I bilden av framtidens universitet vill utredningen se en mång- fald av olika lärosäten med högre grad av självständighet. En viktig faktor för att åstadkomma denna självständighet är utan tvivel det ekonomiska oberoendet. Det är knappast rimligt att tänka sig att något lärosäte inom en överskådlig tid skulle kunna bli helt och verkligt oberoende. Även om staten skulle kunna avsätta medel för att inrätta ett antal lärosätesstiftelser, skulle förmodligen grund- utbildningen fortsätta att vara till största delen finansierad av staten. Om studieavgifter skulle komma att införas, är det knappast troligt att dessa skulle bli en heltäckande finansiering av utbild- ningen.</P>
<P class="p61 ft23">RUT 2 anser att en ny strategi och ett nytt förhållningssätt till dem som vill bidra till att stärka universitetens och högskolornas forskning måste formuleras. Detta är också vad som förordas av EU, som i rapporten Giving more for research angav 17 rekommen- dationer om vilka mått och steg som EU:s medlemsstater måste vidta för att främja stiftelsers, ideella organisationers och individers beredvillighet att bidra till investeringar i forskning och utveckling. Bland de viktigaste av dessa rekommendationer kan nämnas: att donationer och gåvor av individer, företag och stiftelser skall gyn- nas genom generösa skatteavdrag; att medlemsstaternas regeringar uppmanas att i tillägg till existerande anslag avdelade för forskning och utveckling skapa ett system av ”matching funds” för projekt stödda genom privata källor; att universiteten skall uppmuntras att skapa sina egna stiftelser för att generera resurser för forskning. RUT 2 delar Kommissionens uppfattning och förordar att dessa förslag genomförs i Sverige.</P>
<P class="p62 ft11">Möjligheten att ansöka om universitetsstatus har bidragit till en utveckling mot bredd både i utbildning och i forskning såväl inom som mellan vetenskapsområden. RUT 2 har gjort bedömningen att forskningsmiljöerna och forskarutbildningen istället bör kon- centreras. Att ge fler högskolor universitetsstatus och därmed sprida forskarutbildningen är olämpligt av såväl kvalitetsskäl som ekonomiska skäl.</P>
<P class="p63 ft23">RUT 2 föreslår därför att eventuella framtida beslut om univer- sitetsstatus bör göras endast utifrån kvalitetsbedömning. Det bör därför vara en uppgift för Högskoleverket att pröva och besluta om eventuella ansökningar om universitetsstatus. Genom att beslut om universitetsstatus frikopplas från statsmakternas beslut bör inte</P>
<P class="p64 ft13">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft11">frågan om universitetsstatus kopplas till åtagande om ekonomisk utbyggnad. Högskoleverket bör vidare genom en ändring i hög- skolelagen ges befogenhet att besluta om vid vilka högskolor som examina på forskarnivå som för utbildning får avläggas.</P>
<P class="p42 ft11">För att uppnå profilering och koncentration föreslår RUT 2 att högskolor ska kunna få rätt att utfärda examina på forskarnivå inom ämnen i stället för inom nuvarande breda vetenskapsområ- den. Kraven för att ge högskolor examensrätt på forskarnivå ska vara höga.</P>
<P class="p57 ft23">För att värna kvaliteten i forskarutbildningen föreslår RUT 2 att Högskoleverket ska kunna återkalla examensrätten i ett ämne även på forskarnivå, samt att huvudhandledare av en doktorand, ska vara anställd vid samma lärosäte som det där doktoranden är antagen.</P>
<P class="p65 ft11">Konstnärliga examina på forskarnivå införs.</P>
<P class="p66 ft25">I delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för hög- skolans grundutbildning (SOU 2005:48) presenterades en rad för- slag beträffande såväl ett nytt styrsystem som ett nytt resurstill- delningssystem för grundläggande högskoleutbildning. Sedan del- betänkandet lämnades har en ny struktur för den högre utbild- ningen beslutats av riksdagen genom införandet av tre nivåer inom svensk högre utbildning. Mot bakgrund av denna förändring läm- nar RUT 2 ett delvis nytt förslag till resurstilldelningsmodell för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, men vill samtidigt påpeka att förslagen tar sin utgångspunkt i delbetänkandets förslag och i många avseenden är en vidareutveckling av dessa.</P>
<P class="p55 ft11">Den modell för att fördela resurser till universitet och hög- skolor som utredningen föreslår är ett sammanhängande förslag som ska bidra till att höja kvaliteten i såväl utbildning som forsk- ning, stärka sambandet mellan utbildning och forskning samt skapa bättre långsiktiga planeringsförutsättningar för universitet och högskolor.</P>
<P class="p67 ft11">RUT 2:s förslag till modell för att fördela anslagsmedel till universitet och högskolor innebär också att fördelningen av medel, såväl tillkommande som befintliga, görs utifrån förutbestämda kriterier. Modellen innebär således att framtida resurstilldelning för utbildning och forskning är beroende av hur lärosätena lyckas i sina ansträngningar, och inte av politiska överväganden som sällan redovisas öppet.</P>
<P class="p67 ft11">RUT 2:s förslag beträffande anslags- och resurstilldelnings- modellen ska bidra till ökad kvalitet i utbildning och forskning och</P>
<P class="p58 ft13">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td40"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft11">även till ett starkare samband dem emellan. Dessa förslag är i sammanfattning följande:</P>
<P class="p60 ft11">Resurstilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av en grundersättning per helårsstudent för samtliga helårsstudenter samt tre olika tilläggsersättningar som är beroende av undervisningsmetod m.m., men inte av vilket ämne kursen till- hör. Modellen innebär att kvalitetshöjande och särskilt resurs- krävande undervisningsmetoder, på såväl grundnivå som avancerad nivå, kan få tilläggsersättning, som dock måste rymmas inom utbildningsramen. Per capitaersättning för helårsprestationer av- skaffas.</P>
<P class="p39 ft11">Grundersättningen förstärks i förhållande till dagens lägsta ersättningsbelopp så att grundersättningen motsvarar den basnivå som gällde när det nuvarande systemet infördes 1993.</P>
<P class="p68 ft11">Per capitaersättning för helårsdoktorander införs. Därmed om- attar resurstilldelningsmodellen högre utbildning på samtliga tre nivåer. Förslaget innebär att resursåtgången för utbildning på fors- arivå synliggörs och att framtida statsmaktsbeslut om dimensione- ingsörändringar beträffande forskarutbildning åtföljs av resursök- ingar eller resursminskningar.</P>
<P class="p69 ft11">Kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå stärks genom att en resurs för forskningsanknytning inkluderas i ersätt- ning för helårsstudenter. Resursen överförs från lärosätets forsk- ningsanslag. Resursen för forskningsanknytning, som inkluderas i grundersättningen per helårsstudent, stärker också sambandet mel- lan forskning och utbildning.</P>
<P class="p70 ft11">En kvalitetsrelaterad tilldelning införs för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå. Den består av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen och tilldelas beroende av resultatet av lärosätesutvärderingarna vart fjärde år.</P>
<P class="p71 ft11">En lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbildning införs i enlighet med förslaget i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem till högskolans grundutbildning. Det innebär att medel för särskilt resurskrävande utbildningar koncentreras till ett fåtal lärosäten. Frågor om konstnärlig utbildning på forskarnivå behandlas separat.</P>
<P class="p69 ft11">Resurserna för utbildning ska i princip följa studenterna och doktoranderna så att deras val av lärosäte och utbildning på sikt ger effekt på fördelningen av resurser mellan lärosäten.</P>
<P class="p72 ft11">Kvalitet och aktivitet i universitetens forskning premieras genom att hälften av befintliga anslagsmedel till forskning konkur-</P>
<P class="p73 ft13">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft23">rensutsätts och fördelas utifrån kvalitets- och aktivitetsbaserade kriterier. En modell med utvärderingar och indikatorer införs. Den konkurrensutsatta delen av forskningsramen för varje universitet fördelas: efter kvalitetsutvärderingar av forskningen, efter mät- ningar av fältnormaliserade citeringar av internationell vetenskaplig produktion, av externa medel, av antal disputerade lärare och av antal kvinnliga professorer. Eventuellt nya tillkommande anslags- medel för forskning fördelas utifrån samma kriterier.</P>
<P class="p67 ft11">Anslagsmedel till forskning vid högskolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. Resurser för en forskningsprofil beräknas till 25 miljoner kronor.</P>
<P class="p42 ft11">Hindren för en utveckling mot gränsöverskridande utbildning och forskning undanröjs genom att utbildningsområden respektive vetenskapsområden som grund för resurstilldelning till utbildning och forskning avskaffas.</P>
<P class="p67 ft11">Varje lärosäte tilldelas ett anslag som består av resurser för såväl utbildning som forskning. Ett anslag medför en friare disposition av resurserna vilket är nödvändigt eftersom utbildning och forsk- ning på många sätt är sammanvävda.</P>
<P class="p74 ft25">Därutöver vill RUT 2 med sina förslag ge universitet och hög- skolor långsiktiga planeringsförutsättningar. Förslagen är följande:</P>
<P class="p42 ft11">Fyraåriga planeringsperioder införs. Det innebär att anslagen till lärosätena beräknas för en fyraårsperiod, men beslutas av riksdagen varje år.</P>
<P class="p42 ft11">I anslaget till respektive lärosäte ingår en utbildningsram. Hälften av utbildningsramen utgör en bas och hälften en resultat- baserad del. Under fyraårsperioden är anslagen fasta och påverkas inte av uppnådda resultat. I anslaget till respektive universitet ingår en forskningsram. Hälften av forskningsramen utgör en bas och hälften en resultatbaserad del.</P>
<P class="p67 ft11">Resultatet i utbildningen i form av helårsstudenter under en fyraårsperiod påverkar den resultatbaserade halvan av utbildnings- ramen nästkommande fyraårsperiod. Resultatet av utvärdering av forskningen och av indikatorerna under en fyraårsperiod påverkar den konkurrensutsatta halvan av forskningsramen nästkommande fyraårsperiod.</P>
<P class="p67 ft11">Basresursen för utbildning respektive forskning påverkas med fyra års fördröjning av förändringen av den resultatbaserade delen av utbildningsramen respektive den konkurrensutsatta delen av forskningsramen.</P>
<P class="p58 ft13">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td40"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p17 ft14">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft11">Utöver de beskrivna medlen för utbildning och forskning till- kommer eventuell ersättning för särskilda uppdrag, samt för vissa lärosäten en lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar som kan omprövas inför en ny fyraårsperiod.</P>
<P class="p76 ft11">Beräknade medel för såväl utbildning som forskning avräknas med <NOBR>12-delar</NOBR> på samma sätt som forskningsanslaget avräknas i nuvarande system.</P>
<P class="p68 ft11">Den ökande internationella konkurrensen är, menar många bedömare, den starkaste externa faktorn som bidragit till att utveckla en ordning med utbildnings- och forskningsstrategier vid de europeiska universiteten och högskolorna. I sådana strategier kan lärosätena identifiera sina profiler och finna sina nischer i forskningslandskapet. De kan på ett visionärt sätt presentera sin verksamhet i relation till externa finansiärer, studenter och skatte- betalare. Framför allt är emellertid dessa dokument till för läro- sätena själva. De hjälper till att värdera och prioritera den egna verksamheten så att den får tydliga fokus. På så sätt kan de vara med och generera resurser för kvalitet.</P>
<P class="p77 ft13">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p0 ft22">Summary</P>
<P class="p78 ft25">The Resources Inquiry starts from the perspective that universities and other higher education institutions are multidimensional. Higher education has a Humboldtian heritage to administer with a strong link between education and research, with freedom and autonomy as <NOBR>self-evident</NOBR> foundations of their activities. At the same time, there is renewed awareness of the great value of coope- ration with the community, which is articulated in the entrepre- neurial dimension of higher education. In its role as a funder, the State should guarantee the freedom of higher education. Basic funding should be secured and should be made independent of <NOBR>short-term</NOBR> political decisions at the same time.</P>
<P class="p79 ft11">The Resource Inquiry’s proposed model for the allocation of funding means that direct appropriations will be distributed according to the academic community’s own criteria of what is good education and research and on the basis of students’ own informed choices. It follows from this that the State neither can nor should govern how resources are distributed between higher education institutions. It is therefore of the utmost importance that this model is managed and quality assured by an academically well qualified intermediary outside the Government Offices in form of a council, which the Inquiry calls the Higher Education Funding Council for Sweden (HEFCSwe). The legitimate need of the Government and the Riksdag to steer resources to special areas should be catered for in the second part of the system of dual support, i.e. via the research councils and other agencies, and via decisions on special commitments. In addition to being responsible for the funding system, the Council should give higher education institutions an adequate response to their education and research strategies.</P>
<P class="p80 ft11">This intermediary body will take decisions on the supporting information for the proposals made by the Government to the</P>
<P class="p52 ft13">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft11">Riksdag concerning appropriations for education and research at universities and other higher education institutions. The council will be responsible for operating and further developing the funding system and for other supplementary funding structures that may be linked to the system, i.e. a matching fund, a structural fund and research pooling. The council will also handle evaluations of research profiles.</P>
<P class="p81 ft25">In line with the Committees Ordinance the Resource Inquiry has not presented any proposals for which are not financed cannot be specified. However, in its assessments the Inquiry has wanted to point to some desirable new initiatives that the Government and the Riksdag should consider. The model proposed below can function irrespective of the volume of resources. At the same time, the Inquiry wants to put forward for serious consideration the question of whether it is worth investing in the form of quality- based funding system proposed in this report, unless the State is prepared to provide substantially increased funds for distribution to the best universities and higher education institutions.</P>
<P class="p81 ft23">Changes in the higher education system should mainly be driven by the strong forces that can be generated by competition in a positive sense. The competitive features based on various quality criteria in the distribution of appropriation funding can operate in this direction, as can student’s informed choices of education. At the same time, the Inquiry is at pains to stress that competition and the quantified measurement of quality are not always possible in the context of education. Even if measurement is possible, it is perhaps not always desirable. Scope should therefore be provided for the type of evaluation, with the character of an improvement audit (granska för att främja), that the Swedish National Agency for Higher Education has worked and is working with.</P>
<P class="p82 ft25">The Resources Inquiry often returns to the importance of the education and research strategies of higher education institutions. It is these documents that reflect on the strategic choices. It is here that development work on proposals for new education program- mes and the renewal and development of existing programmes are presented. If this work is able to continue, it will eventually be possible to develop the profiles of all higher education institutions. While we will certainly still have a relatively uniform organisation of higher education, the educational profiles of the higher educa- tion institutions will be more different than they are today. The</P>
<P class="p83 ft13">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft17">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft11">Inquiry has outlined some alternatives that we see as roles or ”aspi- rational” objectives.</P>
<P class="p85 ft25">After a period of a strong move towards consolidation of the higher education institutions as ”classic universities” in the ”higher education system”, the Resources Inquiry now takes the view that it is time for the Government and the Riksdag to take concrete action to underline the great value of profile development and differentiation. The assessment of the Resources Inquiry is that profile development in the activities of the higher education insti- tutions requires scope for setting new internal priorities.</P>
<P class="p63 ft23">The Inquiry has also made the assessment that a structural fund should be set up to support cooperation, profile development and concentration in the Swedish system of education and research. The purpose of this is for the higher education institutions to concentrate their education and research on their strong areas, areas where they are best placed to achieve international success.</P>
<P class="p69 ft11">In the university landscape of the future the Inquiry wants to see a diverse range of higher education institutions with a higher degree of independence. One important factor in achieving this independence is undoubtedly financial autonomy. It is hardly reasonable to imagine any higher education institution really becoming fully independent in the foreseeable future. Even if the State could set aside funds to establish a number of foundations for higher education institutions, undergraduate education would probably continue to mainly be funded by the State. If student fees were introduced, it is hardly likely that they would cover the full cost of the education.</P>
<P class="p63 ft23">The Resources Inquiry considers that a new strategy and approach must be formulated to all those who want to contribute to strengthening research at universities and other higher education institutions. This is also what is recommended by the EU, which made 17 recommendations in the report Giving more for research on what action EU member states must take to enhance the wil- lingness of foundations, <NOBR>non-profit</NOBR> organisations and individuals to contribute to investments in research and development. The most important recommendations include: that donations and charitable giving by individuals, companies and foundations be able to benefit from generous tax credits or deductions; that the governments of member states be urged to supplement existing research and deve- lopment funding by introducing a system of ”matching funds” for projects supported by private sources; and that universities be</P>
<P class="p86 ft13">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft11">encouraged to set up their own foundations to generate research funding. The Resources Inquiry agrees to theses proposals and recommendations.</P>
<P class="p42 ft11">The possibility of applying for university status has contributed to a move towards greater breadth in both education and research both within and between research areas. In the assessment of the Resources Inquiry, research environments and postgraduate educa- tion should be concentrated instead. Giving more higher education institutions university status and thus spreading postgraduate edu- cation is inappropriate both for quality reasons and for economic reasons.</P>
<P class="p81 ft25">The Resources Inquiry therefore proposes that any future decisions on university status should be taken solely on the basis of quality audit. The Swedish National Agency for Higher Education should therefore have the task of examining and deciding on any applications for university status. In a situation where decisions on university status are decoupled from the decisions of the Government and the Riksdag, the question of university status should not be linked to any commitment concerning funding expansion either. Moreover, the Swedish National Agency for Higher Education should be given the same powers to question and decide to revoke authorisations for education at postgraduate level as it now has for undergraduate level and advanced level through an amendment to the Higher Education Act.</P>
<P class="p55 ft11">In order to attain profile development and concentration the Resources Inquiry proposes that university colleges be given the right to award degrees at postgraduate level in subjects instead of within the present broad research areas.</P>
<P class="p67 ft11">To safeguard quality in postgraduate education the Resources Inquiry proposes that the Swedish National Agency for Higher Education also be able to withdraw the authorisation to award degrees at postgraduate level and that the main supervisor of a doctoral student will have to be an employee of the higher education institution to which the doctoral student has been admitted.</P>
<P class="p67 ft11">A degree in fine or applied arts at postgraduate level will be introduced.</P>
<P class="p74 ft23">The Inquiry’s interim report An enhanced resource allocation system for undergraduate education (Ett utvecklat resurstilldelnings- system för högskolans grundutbildning, SOU 2005:48) presented a number of proposals concerning both a new governance system</P>
<P class="p87 ft13">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft17">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft11">and a new system for the allocation of funding undergraduate education. Since the presentation of our interim report a new structure for higher education has been adopted by the Riksdag through the introduction of three levels in higher education in Sweden. In the light of this change, the Resources Inquiry is presenting a funding model with some new features for undergraduate and advanced education. But the Inquiry wants to point out at the same time that these proposals build on the proposals in its interim report and are in many respects an elaboration of them.</P>
<P class="p79 ft11">The model for distributing funds to universities and other higher education institutions being proposed by the Inquiry is a coherent proposal that will help to increase quality in both education and research; strengthen the link between education and research; and provide better conditions for <NOBR>long-term</NOBR> planning by universities and other higher education institutions.</P>
<P class="p69 ft11">The Resources Inquiry’s proposed model for distributing appropriations to universities and other higher education institu- tions also means that both additional and existing funds will be distributed on the basis of <NOBR>pre-determined</NOBR> criteria. So the model means that the future allocation of funds for education and research will depend on how the higher education institutions succeed in their efforts, and not on political considerations that are seldom disclosed.</P>
<P class="p69 ft11">The Resource Inquiry’s proposals concerning the appropriations and funding model will contribute to higher quality in education and research and also to a stronger link between them. The proposals are summarised below:</P>
<P class="p71 ft11">The funding system for education at undergraduate and advanced level will consist of a basic revenue per <NOBR>full-time</NOBR> equi- valent (FTE) student and three different additional revenues depending on the teaching method, etc., but not what subject the course belongs to. The model will mean that teaching methods that increase quality and/or are especially <NOBR>resource-intensive,</NOBR> at both undergraduate and advanced level, will be able to receive additional revenues that must, however, be accommodated within each institution’s resource frame for education.</P>
<P class="p39 ft11">The basic payment will be enhanced in relation to the lowest revenue currently available so that the basic revenue will correspond to the base level that was applicable when the present system was introduced in 1993.</P>
<P class="p88 ft13">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft11">The quality of education at undergraduate level and advanced level will be enhanced by including a resource for a research link in the revenue for <NOBR>full-time</NOBR> equivalent students. This resource will be transferred from the higher education institution’s research appro- priation. The resource for the research link, which is included in the basic revenue per <NOBR>full-time</NOBR> equivalent student, will also strengthen the link between research and education.</P>
<P class="p81 ft25">A <NOBR>quality-related</NOBR> allocation will be introduced for education at undergraduate and advanced level. It will consist of an additional supplementary revenue that enhances the quality of the education and will be awarded depending on the result of the evaluations of higher education institutions every fourth year. One important aspect of the evaluations of higher education institutions will be an assessment of the efforts made by the institutions to give their students the teaching and the other support they need to complete their studies and to do so within the normal study period to a greater extent than is now the case. The revenues for <NOBR>full-time</NOBR> equivalent study results will be abolished.</P>
<P class="p81 ft23">A higher education institution resource will be introduced for certain higher education institutions with education in fine art or applied art, in line with the proposal in our interim report An enhanced resource allocation system for undergraduate education.</P>
<P class="p90 ft11">This means that funding for particularly <NOBR>resource-intensive</NOBR> pro- grammes will be concentrated to a few higher education institu- tions.</P>
<P class="p42 ft11">Unit revenues for <NOBR>full-time</NOBR> equivalent doctoral students will be introduced. This means that the resource allocation model will cover all three levels of higher education. The proposal will make the resource consumption for education at postgraduate level visible and will mean that future decisions by the Government and the Riksdag on changes in the scale of postgraduate education will be accompanied by increases in resources or reductions in resources.</P>
<P class="p67 ft11">In principle, the resources for education will follow under- graduate, <NOBR>advanced-level</NOBR> and doctoral students so that over time their choice of higher education institution will impact on the distribution of resources between these institutions.</P>
<P class="p57 ft25">Quality and activity in university research will be rewarded by subjecting half the existing appropriation funding to competition and distributing it on the basis of quality and <NOBR>activity-based</NOBR> criteria. A model that contains evaluations and indicators <NOBR>(so-called</NOBR></P>
<P class="p87 ft13">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft17">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft11">metrics) will be introduced. The competitive part of the research appropriation frame for each university will be distributed: based on quality evaluations of research, on <NOBR>field-normalised</NOBR> citations of international scientific production, by external funding, by the number of teachers with doctorates and by the number of women professors. Any additional fresh appropriations for research will be distributed on the basis of the same criteria.</P>
<P class="p39 ft11">When they are provided, appropriations for research at non- university institutions will be limited to cover one or more research profiles. The resources for a research profile are put at SEK 25 million.</P>
<P class="p76 ft11">The obstacles to the development of <NOBR>cross-cutting</NOBR> education and research will be eliminated by abolishing education areas and research areas respectively as a basis for allocating funds for edu- cation and research.</P>
<P class="p76 ft11">Each higher education institution will be allocated one block grant consisting of resources for both education and research. Having one appropriation will lead to freer use of resources, which is necessary since education and research are interwoven in many ways.</P>
<P class="p69 ft11">Over and above this, the Resources Inquiry wants its proposals to give universities and other higher education institutions the conditions for <NOBR>long-term</NOBR> planning. The Inquiry makes the fol- lowing proposals:</P>
<P class="p76 ft11"><NOBR>Four-year</NOBR> planning periods will be introduced. This means that the appropriations for the higher education institutions will be calculated for a <NOBR>four-year</NOBR> period, but will be adopted by the Riksdag each year.</P>
<P class="p69 ft11">The block grant for each higher education institution will have an education frame. Half of the education frame will be basic funding and the other half will be a <NOBR>results-based</NOBR> part. During the <NOBR>four-year</NOBR> period the appropriations will be fixed and will not be affected by the results attained. The block grant for each university will have a research frame. Half of the research frame will be basic funding and half will be a <NOBR>results-based</NOBR> part.</P>
<P class="p69 ft11">The results of education in the form of <NOBR>full-time</NOBR> equivalent students during a <NOBR>four-year</NOBR> period will influence the <NOBR>results-based</NOBR> half of the education frame in the next <NOBR>four-year</NOBR> period. The results of the evaluation of research and of the metrics during a <NOBR>four-year</NOBR> period will influence the competitive half of the research frame in the next <NOBR>four-year</NOBR> period.</P>
<P class="p73 ft13">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">The basic resource for education and for research will be affected, after a <NOBR>four-year</NOBR> delay, by the change in the <NOBR>results-based</NOBR> part of the education frame and the competitive part of the research frame.</P>
<P class="p67 ft11">Over and above the funding described for education and research, there will also be payments for special assignments, and certain higher education institutions will receive a special resource for education programmes in fine art of applied art that can be reviewed ahead of a new <NOBR>four-year</NOBR> period.</P>
<P class="p42 ft11">The funding calculated for both education and research will be paid out in 12 equal parts over the year in the same way as is done with the research appropriation in the present system.</P>
<P class="p42 ft11">Many commentators believe that increasing international com- petition has been the strongest external factor contributing to the development of a system of education and research strategies at universities and other higher education institutions in Europe. Higher education institutions can use these strategies to identify their profiles and find their niches in the research landscape. They are able to present their activities in a visionary way to external funders, students and taxpayers. However, these documents are first and foremost for the higher education institutions themselves. They help them to assess and prioritise their own activities so that they have a clear focus. This enables them to play a role in gene- rating resources for quality.</P>
<P class="p92 ft13">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p45 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p93 ft26"><SPAN class="ft26">1</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p94 ft26">lag (2008:000) om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P>
<P class="p95 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434) att 1 kap. 11, 11 a och 12 §§ samt 2 kap. 5 och 5 a §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td44"><P class="p17 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td45"><P class="p96 ft7">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td47"><P class="p97 ft11">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td44"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td17"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td49"><P class="p98 ft30">1</P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td44"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p17 ft9"><SPAN class="ft32">11 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td50"><P class="p99 ft7">Regeringen beslutar vid vilka</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td51"><P class="p18 ft7">Regeringen beslutar vid vilka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">högskolor som examina på grund-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">högskolor som examina på grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p17 ft7">nivå respektive avancerad</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p99 ft7">nivå</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td52"><P class="p96 ft7">nivå respektive avancerad</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p18 ft7">nivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td50"><P class="p99 ft33">får avläggas. Regeringen får med-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td51"><P class="p18 ft7">får avläggas och vid vilka hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">dela föreskrifter om att någon</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">skolor som inte är universitet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">annan myndighet får besluta i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">examina på forskarnivå får av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td50"><P class="p99 ft7">dessa frågor. Regeringen med-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td45"><P class="p96 ft7">läggas. Regeringen får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td53"><P class="p18 ft7">meddela</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">delar föreskrifter om vilka exa-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">föreskrifter om att någon annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">mina som får avläggas vid</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">myndighet får besluta i dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p17 ft7">Sveriges lantbruksuniversitet</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p99 ft7">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td45"><P class="p96 ft7">frågor. Regeringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td53"><P class="p18 ft7">meddelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p17 ft7">vid Försvarshögskolan.</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p96 ft7">föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft7">om vilka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td53"><P class="p18 ft7">examina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">som får avläggas vid Sveriges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td45"><P class="p96 ft7">lantbruksuniversitet</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p101 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p18 ft7">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><P class="p96 ft7">Försvarshögskolan.</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">Ett tillstånd att utfärda exa-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">Ett tillstånd att utfärda exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td50"><P class="p99 ft7">mina får lämnas bara om ut-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td51"><P class="p18 ft7">mina får lämnas bara om ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><P class="p17 ft7">bildningen uppfyller de</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p99 ft7">krav</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p96 ft7">bildningen</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p17 ft7">uppfyller</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p102 ft7">de</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p18 ft7">krav</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft14"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2007:511, träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p104 ft13">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p105 ft7">som ställs på utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt detta kapitel och de sär- skilda krav som finns i förord- ningsbestämmelser. Dessutom skall det i ett rikstäckande pers- pektiv finnas ett allmänt intresse av att examina får utfärdas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p105 ft7">som ställs på utbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav som finns i förordningsbe- stämmelser. Dessutom ska det i ett rikstäckande perspektiv fin- nas ett allmänt intresse av att examina får utfärdas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p106 ft11">1 kap.</P>
<P class="p0 ft7">11 a §<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p107 ft7">Om det inte längre finns förutsättningar enligt 11 § andra stycket första meningen att ut- färda en viss examen, skall Hög- skoleverket uppmana högskolan att inom viss tid avhjälpa bris- terna.</P>
<P class="p108 ft7">Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar efter den tid som sägs i första stycket, får regeringen besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Regeringen får meddela före- skrifter om att någon annan myndighet får besluta om detta. Om det meddelas ett beslut om</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p107 ft7">Om det inte längre finns förutsättningar enligt 11 § andra stycket första meningen att ut- färda en viss examen, ska Hög- skoleverket uppmana högskolan att inom viss tid avhjälpa bris- terna.</P>
<P class="p9 ft7">Om det inte längre finns för- utsättningar för ett universitet att utfärda examen på forskarnivå i ett visst ämne, enligt de krav som ställs på utbildning på forskar- nivå enligt detta kapitel och de särskilda krav som finns i för- ordningsbestämmelser, ska Hög- skoleverket uppmana universitetet att inom viss tid avhjälpa bris- terna.</P>
<P class="p9 ft7">Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar efter den tid som sägs i första stycket, får regeringen besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Regeringen får meddela före- skrifter om att någon annan myndighet får besluta om detta. Om det meddelas ett beslut om</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2007:512, träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p109 ft13">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr10 td50"><P class="p17 ft7">att en högskola inte längre får</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td51"><P class="p96 ft7">att en högskola inte längre får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">utfärda en examen, får dock</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">utfärda en examen, får dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">högskolan också därefter utfär-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">högskolan också därefter utfär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">da examen för de studenter som</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">da examen för de studenter som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">har påbörjat sin utbildning vid</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">har påbörjat sin utbildning vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td54"><P class="p17 ft7">den högskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p110 ft7">före</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p99 ft7">beslutet.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><P class="p96 ft7">den högskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p111 ft7">före</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p18 ft7">beslutet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">Detta gäller dock bara om utbild-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">Detta gäller dock bara om utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td58"><P class="p17 ft7">ningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td59"><P class="p99 ft7">omfattar ett</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p99 ft7">program</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p96 ft7">ningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td61"><P class="p110 ft7">omfattar ett</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p18 ft7">program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">eller en kurs som kan leda fram</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">eller en kurs som kan leda fram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">till en sådan examen som beslu-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">till en sådan examen som beslu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p17 ft7">tet avser.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p96 ft7">tet avser.</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p99 ft7">Frågor som avses i andra</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p18 ft7">Frågor som avses i andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">stycket skall avgöras av rege-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">stycket ska avgöras av rege-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ringen, om de avser Sveriges</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">ringen, om de avser Sveriges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">lantbruksuniversitet eller För-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">lantbruksuniversitet eller För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">svarshögskolan. Därvid får rege-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">svarshögskolan. Därvid får rege-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ringen ta hänsyn också till om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">ringen ta hänsyn också till om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">det i ett rikstäckande perspektiv</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">det i ett rikstäckande perspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">finns ett allmänt intresse av att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">finns ett allmänt intresse av att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">examina får utfärdas vid Lant-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">examina får utfärdas vid Lant-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td64"><P class="p17 ft7">bruksuniversitetet</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p99 ft7">respektive</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td65"><P class="p96 ft7">bruksuniversitetet</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p18 ft7">respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td64"><P class="p17 ft7">Försvarshögskolan.</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td65"><P class="p96 ft7">Försvarshögskolan.</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td58"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p98 ft36">3</P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td55"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p17 ft9"><SPAN class="ft32">12 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td62"><P class="p112 ft7">Examina</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p17 ft7">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td66"><P class="p99 ft7">forskarnivå får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td20"><P class="p113 ft7">Examina</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p17 ft7">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td20"><P class="p18 ft7">forskarnivå får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td58"><P class="p17 ft7">avläggas</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p114 ft7">vid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td67"><P class="p99 ft7">universiteten. Vid</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p96 ft7">avläggas</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p114 ft7">vid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><P class="p18 ft7">universiteten. Vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">andra högskolor får sådana exa-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td51"><P class="p96 ft7">andra högskolor får sådana exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">mina avläggas inom de veten-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td51"><P class="p96 ft7">mina avläggas om villkoren enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">skapsområden som finns vid hög-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td65"><P class="p96 ft7">2 kap. 5 § är uppfyllda.</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">skolan med stöd av beslut enligt</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td62"><P class="p17 ft7">2 kap. 5 §.</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft11">2 kap.</P>
<P class="p116 ft9"><SPAN class="ft7">5 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">4</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p107 ft37">För utbildning på forskarnivå finns de vetenskapsområden som riksdagen bestämmer. Dessa veten- skapsområden finns vid universi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p107 ft7">Som villkor för att en högskola ska kunna utfärda en examen på forskarnivå i ett visst ämne ska gälla att utbildning på grundnivå</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:173.</P>
<P class="p117 ft14"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:173.</P>
<P class="p104 ft13">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Författningsförslag SOU 2007:81</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td50"><P class="p17 ft7">teten. På ansökan av en högskola</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td68"><P class="p96 ft7">och avancerad nivå samt forsk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">som inte är universitet, kan rege-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">ning vid högskolan har en sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ringen besluta att ett eller flera av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td69"><P class="p96 ft7">kvalitet och omfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p18 ft7">inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td71"><P class="p17 ft7">vetenskapsområdena</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p18 ft7">skall finnas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">ämnet att utbildning på forskar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">vid den högskolan. Ett sådant</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">nivå kan bedrivas på en hög</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">beslut får meddelas, om utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><P class="p96 ft7">vetenskaplig nivå.</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">ning på grundnivå och avance-</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">rad nivå samt forskning vid</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">högskolan har en sådan kvalitet</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">och omfattning inom veten-</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">skapsområdet att utbildning på</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">forskarnivå kan bedrivas på en</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">hög vetenskaplig nivå.</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td76"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td59"><P class="p118 ft36">5</P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p17 ft9"><SPAN class="ft32">5 a §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p17 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td50"><P class="p18 ft7">Det skall finnas minst en</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td68"><P class="p18 ft7">Det ska finnas minst en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">fakultetsnämnd vid varje univer-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">fakultetsnämnd vid varje univer-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">sitet och vid varje högskola där</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">sitet och vid varje högskola med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">det finns vetenskapsområde med</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">tillstånd att utfärda examina på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">stöd av beslut enligt 5 §.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><P class="p96 ft7">forskarnivå.</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p18 ft7">Fakultetsnämnderna skall an-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p18 ft7">Fakultetsnämnderna ska an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">svara för forskning och utbild-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">svara för forskning och utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ning på forskarnivå. Nämnderna</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">ning på forskarnivå. Nämnderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">skall också ansvara för utbild-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">ska också ansvara för utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ning på grundnivå och avan-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td78"><P class="p96 ft7">på grundnivå och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td32"><P class="p18 ft7">avancerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">cerad nivå, om inte universitetet</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">nivå, om inte universitetet eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">eller högskolan inrättar särskilda</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">högskolan inrättar särskilda or-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">organ för utbildning på dessa</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">gan för utbildning på dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">nivåer. Universitet och högsko-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">nivåer. Universitet och högsko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">lor där lärarexamen får avläggas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">lor där lärarexamen får avläggas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">skall dock alltid ha ett särskilt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">ska dock alltid ha ett särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">organ med ansvar för lärar-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">organ med ansvar för lärar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p17 ft7">utbildning</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p100 ft7">och för</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p18 ft7">forskning</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p96 ft7">utbildning</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p25 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td32"><P class="p18 ft7">forskning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">som knyter an till sådan utbild-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">som knyter an till sådan utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">ning. Vid universitet och hög-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">ning. Vid universitet och hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">skolor där det finns vetenskaps-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td68"><P class="p96 ft7">skolor med tillstånd att utfärda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">område skall det särskilda orga-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td68"><P class="p96 ft7">examina på forskarnivå ska det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">net ha ansvar också för sådan</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p96 ft7">särskilda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td48"><P class="p17 ft7">organet</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft7">ha</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p18 ft7">ansvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p17 ft7">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td79"><P class="p18 ft7">på forskarnivå som</P></TD>
<TD class="tr10 td59"><P class="p96 ft7">också för</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p100 ft7">sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td80"><P class="p18 ft7">utbildning på</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:173.</P>
<P class="p120 ft13">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p17 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p105 ft7">knyter an till lärarutbildningen. Högskolorna skall därutöver all- tid ha särskilda organ för utbild- ning på grundnivå och avance- rad nivå och för forskning som inte hör till ansvarsområdet för någon fakultetsnämnd.</P>
<P class="p121 ft7">Universiteten och sådana hög- skolor som avses i första stycket skall bestämma vilka fakultets- nämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Ett ansvars- område behöver inte samman- falla med ett vetenskapsområde.</P>
<P class="p122 ft7">Vid högskolor som inte är uni- versitet får ansvarsområdet för utbildning på forskarnivå dock bara avse de vetenskapsområden som finns vid högskolan med stöd av beslut enligt 5 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p105 ft7">forskarnivå som knyter an till lärarutbildningen. Högskolorna ska därutöver alltid ha särskilda organ för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå och för forskning som inte hör till an- svarsområdet för någon fakul- tetsnämnd.</P>
<P class="p9 ft7">Universiteten och sådana hög- skolor som avses i första stycket ska bestämma vilka fakultets- nämnder som ska finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd ska ha. Vid högskolor som inte är universitet får an- svarsområdet för utbildning på forskarnivå dock bara avse äm- nen för vilka högskolan har till- stånd att utfärda examina.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p45 ft9">U</P>
<P class="p123 ft7">Denna lag träder i kraft den xx 2008.</P>
<P class="p124 ft13">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft26"><SPAN class="ft26">2</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p126 ft26">Förordning (2008:000) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)</P>
<P class="p127 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om högskoleförordningen (1993:100) dels att 3 kap. 1 § ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p65 ft7">dels att rubriken närmast före 3 kap. 1 § ska utgå,</P>
<P class="p128 ft7">dels att 5 kap. 10 §, 6 kap. 25, 26, 28, 28 a och 31 §§ samt 7 kap. 38 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr10 td83"><P class="p17 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p18 ft7">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td83"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p129 ft12">5 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p130 ft30">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td83"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td84"><P class="p131 ft9"><SPAN class="ft7">10 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft7">Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent.</P>
<P class="p133 ft7">Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avan- cerad nivå får anställas som amanuens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr20 td68"><P class="p134 ft41">Bara den som har avlagt läkar-</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p17 ft41">Bara den som har avlagt läkar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p134 ft7">examen eller tandläkarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">examen eller tandläkarexamen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p134 ft7">eller som antas eller redan har</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">eller som antas eller redan har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p134 ft7">antagits till utbildning på forskar-</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p17 ft7">antagits till utbildning på forskar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p134 ft7">nivå inom ett medicinskt veten-</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">nivå inom ett medicinskt ämne</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p134 ft33">skapsområde får anställas som kli-</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p17 ft7">får anställas som klinisk assis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td68"><P class="p135 ft33">nisk assistent.</P></TD>
<TD class="tr10 td50"><P class="p17 ft7">tent.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft14"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p120 ft13">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p17 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft11">6 kap.</P>
<P class="p138 ft9"><SPAN class="ft7">25 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">7</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p107 ft7">I 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) finns det bestäm- melser om tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avan- cerad nivå.</P>
<P class="p139 ft7">Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avan- cerad nivå får avläggas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p107 ft7">I 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) finns det bestäm- melser om tillstånd att utfärda examina.</P>
<P class="p140 ft7">Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avan- cerad nivå får avläggas samt vid vilka högskolor som inte är uni- versitet som varje examen på forskarnivå får avläggas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft9"><SPAN class="ft7">26 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">8</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p107 ft7">Tillstånd att utfärda master- examen får lämnas till univer- sitet och till högskolor inom de vetenskapsområden inom vilka de får utfärda examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på fors- karnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av så- dan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbild- ning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p107 ft7">Tillstånd att utfärda master- examen får lämnas till univer- sitet och till högskolor i de äm- nen inom vilka de får utfärda examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom områ- det är av sådan kvalitet och om- fattning att högskolan kan er- bjuda utbildning med nära an- knytning till utbildning på fors- karnivå.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft9"><SPAN class="ft7">28 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">9</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<DIV id="id_6_1">
<P class="p107 ft7">Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. En hög- skola som inte är ett universitet får anordna utbildning på fors-</P>
</DIV>
<DIV id="id_6_2">
<P class="p107 ft7">Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. En hög- skola som inte är ett universitet får anordna utbildning på fors-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p117 ft14"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p104 ft13">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p105 ft7">karnivå inom de vetenskaps- områden som finns vid den hög- skolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p105 ft7">karnivå inom ett ämne om vill- koren enligt 2 kap. 5 § högskole- lagen (1992:1434) är uppfyllda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft7">28 a §</P>
<P class="p141 ft7">Högskoleverket får enligt de förutsättningar som anges i 1 kap. 11 a § högskolelagen (1992:1434) besluta att en högskola eller ett universitet inte längre får utfärda en viss examen på forskarnivå.</P>
<P class="p142 ft9"><SPAN class="ft7">31 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">10</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p107 ft7">För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem skall ut- ses till huvudhandledare. Dok- toranden har rätt till handled- ning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något annat.</P>
<P class="p143 ft7">En doktorand som begär det skall få byta handledare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p107 ft7">För varje doktorand ska fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Huvud- handledare ska vara anställd vid det lärosäte där doktoranden är antagen. Doktoranden har rätt till handledning under utbild- ningen, så länge inte fakultets- nämnden med stöd av 37 § be- slutar något annat.</P>
<P class="p9 ft7">En doktorand som begär det ska få byta handledare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p144 ft11">7 kap.</P>
<P class="p145 ft9"><SPAN class="ft7">38 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">11</SPAN>FPT</P>
<P class="p146 ft7">Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts benämningen universitet får utan ny antagning medge att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till det nya universitetet och fortsätta sin utbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskola som har getts benämningen universitet.</P>
<P class="p147 ft38"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p148 ft14"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2006:1053.</P>
<P class="p109 ft13">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p17 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p107 ft7">Vad som sägs i första stycket skall ha motsvarande tillämp- ning vid en sådan högskola där det skall finnas ett vetenskaps- område.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p107 ft7">Vad som sägs i första stycket ska ha motsvarande tillämpning vid en högskola med tillstånd att utfärda examina på forskarnivå.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p45 ft9">U</P>
<P class="p123 ft7">Denna förordning träder i kraft den xx 2008.</P>
<P class="p149 ft13">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft22">1 Identitet och samspel</P>
<P class="p150 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft42">Universitas, quo vadis?</SPAN></P>
<P class="p151 ft7">Vart är universiteten på väg? Med rätta ställs denna fråga tid efter annan – och mest hela tiden. Vilken sorts universitet behövs för vilken sorts samhälle? Alla talar väl om universitet och högskolor, många är de aktörer som vill samarbeta och dra nytta av deras verksamhet. De betraktas som ”nyckelaktörer för Europas framtid och för en framgångsrik övergång till en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Men vilken bild har univer- sitets och högskolors samarbetspartner av denna gamla ärevördiga samhällsinstitution? Nu som så ofta befinner sig universitet och högskolor i stöpsleven. De europeiska universiteten brottas på de flesta håll med en moderniseringsprocess internt och i relation till samhällsaktörer som näringsliv, stat och inte minst EU. Samtidigt verkar det som högskolan understundom är en motsträvig sam- arbetspartner, som hellre betonar sin frihet och sina traditioner och inte alltid sätter den samhälleliga nyttan eller det politiskt önsk- värda i högsätet. Högskolans representanter betonar gärna den speciella egenarten och menar att universitet och högskolor egent- ligen inte är myndigheter som kan styras som andra myndigheter. Helst borde högskolan nog utgöra ett eget rättssubjekt. Förre universitetsrektorn Stig Strömholm har med rätta påpekat att det i både den interna och externa kritiken av högskolan sällan saknats hatobjekt, men att det är kultföremål som tryter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Hur bestämmer vi positivt vad ett universitet och en högskola är och vart vill vi att de ska vara på väg?</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Europeiska kommissionen KOM (2006) 208 slutlig, s. 12. <SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Strömholm 1993, s. 53.</P>
<P class="p153 ft13">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Universitetsideal</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Idealtypen för vad ett universitet idag är, eller snarare kanske borde vara, återfinner vi i modellen med den regelstyrda gemenskapen av forskande lärare som framför allt har sitt ursprung i den vision av den högre utbildningen och forskningen som den preussiske stats- mannen och humanisten Wilhelm von Humboldt (1767−1835) konstruerade. Denna idealtyp har blivit en överideologi som genomsyrar vårt svenska språk om högskolan.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Den akademiska friheten och obundenheten – tack vare vilken envar väljer lärosäte, utbildning, forskningsområde och metoder samt fritt publicerar sina resultat – garanteras av staten som finansiär. Detta ideal betonar även, och inte minst, utbildningens forskningsanknytning. Staten är en finansiär som samtidigt lämnar lärosätena den fulla friheten. Andra finansiärer kan hota den akademiska friheten med sina krav. Även massanstormningen av studenter till akademin kan hota den i grunden elitära organisation som universitetet ska utgöra enligt detta ideal. Universitet och statsnytta är intimt förknippade. Universitetsmannen var en i det närmaste oavsättlig ämbetsman. Samtidigt har den stora frihet som dessa universitetsmän åtnjöt skapat en plattform för kritisk verksamhet.</P>
<P class="p156 ft7">Det humboldtska idealets förverkligande – för såvitt det nu har förverkligats – brukar beskrivas i två olika faser. Den första betonar undervisningens nära samband med forskning, den enskildes frihet att forska och undervisa samt bildningsidealet som grund för kulturnationen. Den andra humboldtska fasen innebär att enhets- och frihetsidealen bryts upp: den akademiska uppgiften utförs även kollektivt, forskningen kan utföras vid institut utanför under- visningsuniversiteten, externa finansiärer påverkar inriktningen och de två kulturerna natur- och humanvetenskaper börjar skönjas. Det praktiska livets kunskaper organiserades till en början utanför universitetens hägn i tekniska och praktiska (hög)skolor.</P>
<P class="p157 ft7">I ytterligare en ny fas, ett par decennier efter andra världskriget, börjar elituniversiteten transformeras till massuniversitet: det är nu som professorerna detroniseras och kunderna, i form av studenter och externa finansiärer av många olika slag, blir mer betydelsefulla. Just nu pågår den revolution som bland annat karakteriseras av statens förändrade roll: anslagen till utbildning minskar relativt sett, anslagen till forskning konkurrensutsätts än mer, staten ålägger universiteten en rad uppgifter utöver undervisning och</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Sörlin 2003, s. 276ff.</P>
<P class="p159 ft13">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">forskning utan tilläggsfinansiering. Universiteten är på väg att bli kunskapssamhällets allt i allo: befordrare av <NOBR>regional-,</NOBR> <NOBR>innovations-,</NOBR> <NOBR>närings-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> arbetsmarknads- och miljöpolitik etc.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Universiteten har alltid haft sina gynnare och mecenater. Det började med kyrkan och fortsatte med staten. Ingen av dessa patroner har saknat intresse för nyttan med och ideologin vid universiteten. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> blev universitetet – hur fritt det än uppfattade sig – en tydlig exponent och ett verksamt instrument för skiftande nationella politiska agendor. Nationalstaten har alltid haft ett intresse av att trygga sitt och samhällets behov av olika yrkesgrupper och att se till att sådan forskning blir utförd som främjar jordbruk, försvar, hälsa och allmän välfärd. Att staten oftast är den största finansiären av den verksamhet som bedrivs i högskolan bidrar till att statens krav på att få ut något nyttigt ses som helt legitimt. Så har det inte alltid varit, men från <NOBR>1800-talets</NOBR> början och fram till andra världskriget har staten blandat sig i universitetets affärer i takt med att resurser skjutits till. Att natio- nalstaterna också via andra kanaler såsom forskningsråd, sektors- forskningsorgan och institut befordrat de egna forskningsintres- sena är ett tecken på att universiteten inte motsvarat de förvänt- ningar som statsmakterna haft på snabb och tillämpad forskning.</P>
<P class="p80 ft7">I vår samtid beskrivs universitet och högskolor allt oftare i termer av serviceinriktade företag på en konkurrensutsatt marknad med kunder av olika slag: studenter, näringsliv, offentliga myndig- heter etc. Av kunder kan man ta betalt exempelvis genom student- avgifter. Externa finansiärer vill förstås ha flera ord med i laget om vad som skall beforskas och utvecklas. Beskrivningen av denna utveckling uttrycker ofta en kritik mot den så kallade linjära forskningsmodellen med forskning först, därefter tillämpning och därefter kommersialisering, vilket inte motsvarar den verkliga forsknings- och utvecklingsprocessen. I stället har vi fått en ny beskrivning av denna process med modeller som triple helix och mode 2, vilka beskriver en interaktion mellan högskolan, närings- livet och statliga myndigheter, som ger upphov till dynamiska innovationsprocesser. I en sådan modell blir högskolan med nödvändighet indragen i, eller uppbunden till skulle många hävda, nätverk som begränsar högskolans frihetsgrader.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Dessa modellbyggen återspeglar olika sidor av universiteten. De humboldtska idealen lever kvar, nya ideal kommer till och en</P>
<P class="p161 ft14"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Nybom 2007, s. 55ff.; Franke 2006, s. 340ff. <SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Salerno 2007, s. 119ff.</P>
<P class="p153 ft13">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">anpassad samlevnad uppstår om än med visst gnissel. En nestor inom forskning om högre utbildning och forskning, Guy Neave, har påpekat att universiteten bortom abstraktionerna i praktiken uppvisar ”en chockerande mångfald”. Frågan är hur denna mång- fald kan och bör hanteras.</P>
<P class="p67 ft7">Förra året, 2006, utkom en diger avhandling som analyserar de senaste 25 årens forskningspolitik vid Lunds universitet av stats- vetaren Fredrik Melander. Han påpekar att det ”idag är lika självklart att beskriva sig som en entreprenöriell högskola som att referera till det humboldtska arvet” och beskriver målande univer- sitetsledningens retorik som ”en pluralistisk verktygslåda laddad med en rad olika normativa ideal för att möta en mängd aktörer med skiftande intressen och ambitioner”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Frågan är om inte det humboldtska universitetet är dött. Anthony Giddens välkända ord ger dock ett fördjupat perspektiv på frågan, om man inte är beredd att omedelbart svara jakande på den utan av olika skäl tvekar i svaret: ”Var helst vi vänder blicken ser vi institutioner som på ytan tycks fungera likadant som förut, som behåller sina tidigare namn, men som till sitt inre blivit helt annorlunda.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Om vi applicerar denna insikt på den humboldtska idealtypen av universitet, är detta i så fall inte bara i omvandling utan det är inne i en sorts transition till en ny form. Orden är de samma i högtidstalen − Gratiae veritas naturae, Ad utrumque para- tus,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>sanning, frihet − men dessa ord är i grunden omförhandlade. Det finns nu som alltid krafter som driver högskolesektorn i nya riktningar.</P>
<P class="p163 ft7">Om man med ovanstående slagruta penetrerar den europeiska kommissionens moderniseringsagenda, återfinns egentligen inget av den humboldtska retoriken. Här talas i stället om samhällelig roll, performance, om forskning som inte längre är en isolerade företeelse, om att universiteten måste övervinna fragmenteringen i fakulteter, institutioner och laboratorier, om det nödvändiga sam- arbetet med näringslivet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I detta dokument understryks med emfas att högre utbildning och forskning i alltför hög utsträckning reglerats nationellt, vilket hindrar konkurrensen och därmed högre kvalitet. Här finns en tydlig plädering för de europeiska projekten och organen som lösningar på detta problem: Bolognaprocessen,</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Melander 2006, kap. 7 & s. 315.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giddens 2003, s. 32. Jfr även Strömholm 1993, s. 51.</P>
<P class="p166 ft38"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Devis i Uppsala universitetets respektive Lunds universitets sigill: ”Naturens sanning är nådens” – ”Beredd till båda” (boken och svärdet).</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Europeiska kommissionen KOM (2006) 208 slutlig, passim.</P>
<P class="p120 ft13">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">The European Higher Education Area (EHEA), The European Research Area (ERA) och det europeiska forskningsrådet (ERC). När Kommissionen drar sina slutsatser i sin plaidoyer för den europeiska högskolans modernisering, pekar man på åtgärder som befrämjar den entreprenöriella högskolan: medlemsstaterna ges rådet att vidta åtgärder som gynnar universiteten via sin innova- tions- och sysselsättningspolitik; universiteten uppmanas att ut- vidga sin finansieringsbas och profilera sig med hjälp av ”strukturerade partnerskap med näringslivet”; Kommissionen har utlovat att aktivt stödja sådant moderniseringsarbete.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">Hur kan ett entreprenöriellt universitet se ut i praktiken? I sin undersökning av Lunds universitet, som apostroferats ovan, konstaterar Fredrik Melander att även om projekt i samarbete med näringslivet varit framgångsrika, har det funnits vad man kan kalla ett systemfel: författaren menar att det finns en ”doktrin om universiteten och näringslivet som två separata sfärer med tydliga och nödvändiga gränser mellan sig”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vägvalet har varit att gå två vägar samtidigt, att å ena sidan intensivt samarbeta med näringslivet i gränsöverskridande nätverk med allt vad det innebär och borde innebära av integration av universitet och företag både administra- tivt och forskningsmässigt och å andra sidan har universitetet fortsatt att arbeta med en organisation som har ett par sekel på nacken. Man kan fråga sig om verksamheter av det här slaget är väsensskilda eller om det bara handlar om de ”två kulturerna” i en ny tappning: en kultur med science and technology och för den delen också viss samhällsvetenskap som gått in i en tydlig mode 2- fas, där tillämpningsdelarna tydliggjorts och institutionaliserats; en annan kultur där grundforskning inom viss naturvetenskap, stora delar av humaniora och samhällsvetenskap lever ett liv utan en omedelbar koppling till några praktiker, annat än genom viss yrkesutbildning. Vi kan här fråga oss om vi fått ett universitet med två kulturer – för att travestera C. P. Snow. Frågan är om dessa nya kulturer kan fortsätta att kampera ihop på samma sätt som Snows två kulturer.</P>
<P class="p168 ft7">Forskarsamhället har på senare tid beskrivits som ett ”postakademiskt” forskningssystem med en ny politisering av universitetspolitiken och en ökad byråkratisering av högskolans vardag. Den ökad externfinansieringen har ställt nyttiggörandet av forskningen och samarbetet med industrin i fokus. Forskningens</P>
<P class="p169 ft14"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Europeiska kommissionen KOM (2006) 208 slutlig, s. 12. <SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Melander 2006, s. 317 & 172ff.</P>
<P class="p153 ft13">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft7">samhälleliga roll betonas alltmer, hävdar till exempel Mats Benner i sin bok om vetenskap och politik under <NOBR>1990-talet,</NOBR> Kontrovers och konsensus, och i nätverksbaserade samarbeten integreras forsk- ningen i olika användarsammanhang, i vilka ”gränssnitten mellan akademisk vetenskap och annan kunskapsproduktion suddas ut”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna utveckling har, enligt Fredrik Melander, lett till att det inom universitetet växt och alltjämt växer fram två distinkt olika makt- system: ”ett formellt system runt den traditionella universitets- hierarkin och ett informellt system kopplat till framgångsrika forskningsledare”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Yngre forskare blir beroende av mer informella nätverk än formella beslutsorgan, när det förhandlas om pengar och anställningar.</P>
<P class="p171 ft7">Vilka blir högskoleledningarnas strategier och vägval i ett landskap där det sker en markant förskjutning av makten från det formella beslutssystemet i högskolan till det informella systemet kring forskningsgrupper och forskningsledare i interaktion med externa finansiärer och samarbetspartner av olika slag? Det är inte lätt att leda ett högskoleföretag, när makten över resurserna är förhållandevis liten. Men även om högskoleledningarna är av stor betydelse, måste man fråga sig om inte den verkliga maktför- skjutningen gått från dekaner och prefekter till forskningsledare? Är det inte på de nivåer där dessa traditionella akademiska ledare styr, som de avgörande slagen står om resurser, om doktorand- tjänster och om medfinansiering? När RUT 2 i en enkät frågat om vilka system respektive rutiner lärosätena har för beslut om med- finansiering (se vidare avsnitt 1.3), framkom att ju större ett universitet är desto färre och sämre rutiner har man. Överblicken blir mindre. Det fattas inga beslut, de registreras oftast som ett fait à compli, som ett universitet uttryckte det. Vi ser här i praktiken en kollision mellan två system – det humboldtska kollegiala och det nya entreprenöriella systemet.</P>
<P class="p172 ft7">Är då dessa system oförenliga som eld och vatten? Måste man försvära sig helt och hållet till endera av dem? Melanders ovan cite- rade sammanfattningen av Lunds universitetslednings retoriska hållning till det rådande läget behöver alls inte tolkas defaitistiskt: ”… en pluralistisk verktygslåda laddad med en rad olika normativa ideal för att möta en mängd aktörer med skiftande intressen och ambitioner…” Tvärtom kan en sådan inställning uttrycka ett dyna- miskt och flexibelt ideal, som identifierar en samhällsutveckling</P>
<P class="p173 ft14"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Benner 2001, s. 18 (jfr även kap. 1 och 5). <SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Melander 2006, s. 311.</P>
<P class="p120 ft13">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">som ger universitetet nya möjligheter till interaktion. För en så mångfasetterad organisation som högskolan är det möjligt att hantera den dubbla rollen som å ena sidan kommersiellt orienterad samarbetspartner och å andra sidan självständigt kritisk forsknings- inrättning. Idéhistorikern <NOBR>Sven-Eric</NOBR> Liedman ger i sin uppsats ”Universitetens makt och vanmakt” en nykter sammanfattning av universitetens läge:</P>
<P class="p175 ft45">Universiteten kommer aldrig att bli helt självständiga eftersom de ekonomiskt inte är och inte kan bli självförsörjande. De kommer också från tid till tid vara föremål för alla slags makthavares intresse av den enkla anledningen att de är så viktiga. Och inte minst: den autonomi som de kan uppnå förutsätter först och sist att de levererar högklassig undervisning och forskning och även förmår förmedla insikterna därom till den omgivande samhället.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">14</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p176 ft7">Strävan efter att inte bli beroende av en enda makthavare och finansiär har historien igenom visat sig vara av avgörande betydelse för universitetens frihet. Därför är pluralism vad beträffar samver- kanspartner av stor betydelse. Oron för att kommersiella och andra intressen ska påverka akademin i negativ riktning, dvs. hota det kritiska kunskapssökandet, är förvisso legitim. Men man kan också se saken precis tvärtom: ju fler aktörer som flockas kring hög- skolan desto bättre. Då finns det möjligheter att avvisa skamliga anbud. Det är dock av yttersta vikt att staten inte abdikerar från sitt ansvar som högskolans yttersta beskyddare. Staten garanterar främst den akademiska friheten genom att ställa basresurser via direkta anslag till förfogande på samma gång som man inte i detalj blandar sig i hur dessa resurser används. För att staten ska stå till tjänst med denna generositet krävs att högskolan lever upp till ett sådant förtroende genom en högklassig och relevant verksamhet. Samtidigt lär oss historien att den starka staten aldrig är neutral. Den kan dessutom förvandlas från beskyddare till inkvisitor.</P>
<P class="p177 ft7">Till skillnad från Kommissionens moderniseringsagenda, som helt försvurit sig åt det entreprenöriella perspektivet på univer- sitetsverksamheten, har European University Associations Lissa- bondeklaration som antogs innevarande år en mer nyanserad inställning till högskolans centrala uppgifter. I det inledande avsnit- tet i avdelningen ”Promoting Research and Innovation” slås en humboldtsk sanning fast, nämligen att ”the provision of research based education at all levels is a particular strength of Europe and</P>
<P class="p178 ft14"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Liedman 2003, s. 12.</P>
<P class="p179 ft13">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">Europe’s universities”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Samma tilltro till en kombination av mål- sättningar formuleras i Sveriges Förenade Studentkårers Kvalitets- manifest 2007. Samtidigt som studenterna understryker vikten av samverkan och arbetsmarknadsorientering pläderar man för bild- ningsmål, kritiskt tänkande och akademisk frihet.</P>
<P class="p42 ft7">Frågan om relationen mellan det humboldtska universitetet och det entreprenöriella ställer förstås en viktig fråga på sin spets, nämligen den om det suboptimala universitetet, för att citera en formulering från Thorsten Nybom.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Är det optimalt att alla de olikartade företeelser som grundläggande högskoleutbildning, kva- lificerad yrkesutbildning, forskarutbildning och kvalificerad grund- forskning ryms inom samma ram? Redan den uppkomna diffe- rentieringen i terminologin med universitet och högskola signalerar ju att det finns en spänning mellan dessa storheter. Mellanzonen mellan gymnasium och högskola, som etablerats och som förmod- ligen kommer att växa om kvaliteten i gymnasiet inte förbättras, kan inte vara högskolans ansvar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Högskolan bör inte konkurrera nedåt med studieförbund, folkhögskolor, Komvux, Folkuniver- sitetet, universitetsförberedande utbildningar etc., utan uppåt mot den internationella högre utbildningens toppnivåer.</P>
<P class="p163 ft7">Strävandena att åstadkomma en arbetsfördelning mellan univer- sitet och högskolor med olika roller syns både ekonomiskt, utbild- nings- och forskningsmässigt vara den utveckling som alla ropar efter (så även utredningens direktiv) och strävar efter, men få hitintills verkar ha uppnått på ett tillfredsställande sätt. Att bidra till denna utveckling mot profilering och koncentration är en central ambition hos RUT 2.</P>
<P class="p67 ft7">Humboldtuniversitetet hedras bäst inte genom att kopieras, men väl genom att ihågkommas som ett av de mest genomtänkta och revolutionerande universitetsideal som skapats. En del av detta systembygge, som fortfarande består, är tanken att högskolan har ett värde i sig som en kritiskt kunskapssökande frihetspotential och inte i sin helhet är utbytbar mot något annat eller möjligt att förverkliga inom ramen för någon annan nu existerande social gemenskap. Just i ett läge när den entreprenöriella högskolan hotar denna tankefigur och dess förverkligande har idén väckts om att eventuellt förändra högskolans associationsform för att skydda dess identitet och öppna för nya utvecklingsmöjligheter. Detta ska</P>
<P class="p181 ft14"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>European University Association 2007, § 15.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Nybom 1993, s. 117.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr uttrycket ”den tredje zonen”, som är myntat av Sverker Sörlin i Sörlin 2003, s. 278ff.</P>
<P class="p120 ft13">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">inte ses som ett argument mot den entreprenöriella dimensionen av högskolan, men väl mot dess hegemoniska anspråk.</P>
<P class="p76 ft7">Vad som behövs är att kultivera och skydda kreativa miljöer. Dessa miljöer har sin tyngdpunkt i den professionella kompetens som personalen besitter men kvalificeras sedan av en organisation som premierar frihet och mod att ta risker. Den kreativa miljön kännetecknas bland annat av att mångfald, tolerans, öppenhet och kritiskt tänkande och handlande gynnas. Värdet av högskolans långsiktiga arbete kan inte nog understrykas.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Högskolan bedriver en långsiktig verksamhet som har långa startsträckor och som bidrar till bearbetandet av en fundamental minnes- och erfarenhets- kultur. Utifrån denna mer trögrörliga position kan högskolan samtidigt åstadkomma djupsinniga analyser, bidra till oväntade resultat och tillhandahålla en rad verktyg för samhällets gemen- samma bästa.</P>
<P class="p182 ft7">I utredningens tilläggsdirektiv betonas att syftet med de före- slagna förändringarna i resurstilldelningssystemet ska vara att garantera lärosätenas ”egeninitierade långsiktiga verksamhet”. RUT 2 vill understryka några övergripande uppfattningar med anledning av detta. Allmänt kan sägas att den högre utbildnings- och forsk- ningspolitiken i görligaste mån bör vara en konsensusinriktad poli- tik. På samma sätt som försvarsbeslut och säkerhetspolitik ej styrs av kortsiktiga överväganden utan av de långa linjernas strategi bör denna del av politiken rotfästas i en framtidsinriktad politik ovan- för den kortsiktigare partipolitiken. Som en viktig del av alla utred- ningens överväganden har varit en strävan efter att åstadkomma långsiktighet, i bemärkelsen överblick under längre tid, inte nöd- vändigtvis trygghet under längre tid, eftersom konkurrensutsätt- ningen av de olika delarna av det direkta lärosätesanslaget bör bli tydligare över tid.</P>
<P class="p183 ft7">Att direktiven positivt beskriver lärosätenas egeninitierade verksamhet har sin grund i tilltron till att forskarsamhället har en inneboende professionell potential att – om största möjliga frihet råder – koncentrera sina resurser i högriskverksamhet, som ofta men inte alltid leder till resultat som ger upphov till välfärd av olika slag och ekonomisk tillväxt – samt understundom till kunskap för kunskapens egen skull. För att möjliggöra en ökande egeninitierad verksamhet måste förtroende för universitet och högskolor byggas</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr European University Association 2007, § 23.</P>
<P class="p179 ft13">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">upp hos alla aktörer i och kring högskolan, annars kan svårligen större tillskott av statliga anslag riktas direkt in i högskolan.</P>
<P class="p42 ft7">Ett resurstilldelningssystem med utgångspunkt i konkurrens och kvalitetskriterier blir nödvändigt för att åstadkomma detta förtroende. Å ena sidan ges ju dessa anslag in blanco, eftersom staten inte i detalj vet vart pengarna kommer att allokeras. Om man å andra sidan vet att resurserna går till ett lärosäte som har bevisat en hög kvalitet i sin verksamhet, borde detta öka beredvilligheten hos anslagsgivaren staten att anslå framtida – större dimensio- nerade – resurstillskott direkt till lärosätena. En resurstilldelning med utgångspunkt i konkurrens och kvalitetskriterier innebär också att resurserna fördelas beroende av lärosätenas egna ansträngningar – inte av tillfälliga politiska önskemål och kompro- misslösningar.</P>
<P class="p171 ft7">En större förmåga till att initiera egen verksamhet innebär också att lärosätena har möjlighet att motta extern finansiering för sin verksamhet även från finansiärer som inte har möjlighet att erbjuda så kallad full kostnadstäckning.</P>
<P class="p42 ft7">Ett system med kvalitetsgranskning av de båda vägarna i det forskningsfinansieringssystem som engelsmännen benämner dual support system (direkta anslag respektive bidrag från forsknings- rådssystem), och som utredningen fortsättningsvis benämner tvåvägsfinansiering, skulle medföra ytterligare avpolitisering av hög- skoleverksamheten. Precis som medelsfördelningen via forsknings- råden och andra myndigheter till enskilda forskare och forskar- grupper sker efter professionella kvalitetsbedömningar av sakför- ståndiga skulle anslagstilldelningen till lärosätena och deras infra- struktur kunna ske efter motsvarande bedömningar. Denna utgångspunkt är central för RUT 2:s här framlagda förslag.</P>
<P class="p55 ft7">Vi har fört in termen ”konkurrens” i resonemanget. Univer- siteten har alltid konkurrerat med varandra om studenter, lärare och forskare. Rankning är knappast något nytt, endast sättet på vilket den görs. Men, som Mats Benner påpekat i sin artikel ”Universitetet måste klara sitt rollspel”, har konkurrensen blivit mer systematisk och tydligt kopplad till resursflöden genom den rådande styrningsfilosofin för den offentliga sektorn, New Public Management, ”där tanken är att statliga verksamheter, inklusive universitet och högskolor, mår väl av målstyrning och kvalitets- bedömningar”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>De som betalar för utbildnings- och forsknings-</P>
<P class="p120 ft14"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Benner 2006.</P>
<P class="p159 ft13">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">kalaset vill veta vad det kostar och framför allt vad de får för pengarna. För att kunna värdera denna verksamhet har högskole- systemet implementerat en rad tekniker för att mäta prestationer och kvalitet i såväl utbildning som forskning. Detta system anses dock på goda grunder vara kvalitetsdrivande; frågan är hur detta påverkar akademins långsiktiga inriktning och självständighet.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Gränsöverskridanden</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">I begreppet universitet ligger gränsöverskridande dimensioner implicita och har så alltid gjort – i tiden, rummet och innehållet. Dessa dimensioner är fundamentala inherenta drivkrafter i univer- sitetssystemet. I Linnéjubileets år är det lätt att finna en illustration till detta fenomen och exemplen kan lätt mångfaldigas genom historien. Det är under kortare perioder och i diktaturers slag- skugga som denna grundläggande dimension av universitetstanken satts på undantag. Även i utbildningsmassifieringens tidevarv har universitetens universalitet förblivit stark, inte minst tack vare de nya kommunikationsmedlen. I och av det internationella samfun- det bestäms genom kollegiala processer vad som är kvalitet. Dessa processer är förvisso inte ofelbara – fångade i sina paradigm som de är – men den bästa mätare som finns att tillgå.</P>
<P class="p79 ft7">”Kunskapssamhället” har blivit ett internationellt begrepp, med hjälp av vilket många av de inblandade aktörerna påpekar att högre utbildning och forskning spelar en allt större roll för hela sam- hällets utveckling. Olika intressen samverkar här vid utvecklingen av ett <NOBR>individuellt-personligt,</NOBR> intellektuellt, konstnärligt och kom- mersiellt kapital. Globalisering ställer nya krav och innebär skärpt konkurrens på europeiska, amerikanska och asiatiska marknader. Sverige blir mer och mer en integrerad del av dessa marknader. Student- och forskarmobiliteten ökar och få ifrågasätter värdet med detta. De initiativ som på europeisk nivå uttrycker denna övergripande trend är The European Research Area, The European Higher Education Area, Bolognaprocessen, Lissabonstrategin, 7:e ramprogrammet, det europeiska forskningsrådet.</P>
<P class="p187 ft7">Det har sagts att den europeiska kommissionen med EHEA som ideal nu är på väg att förändra de europeiska universiteten på ett lika genomgripande sätt som nationalstaten en gång förändrade de medeltida universiteten med hjälp av Humboldtidealen. Vad vill</P>
<P class="p188 ft13">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">man – dvs. EU i form av Kommissionen – åstadkomma med dessa processer?</P>
<P class="p42 ft7">År 1988 firades niohundraårsjubileet av Bolognauniversitetets grundande med att Magna Charta Universitatum skrevs under av mer än 400 europeiska universitetsrektorer. Detta dokument celebrerade inte endast den ärevördiga humanistiska universitets- traditionen à la Humboldt utan förespråkade också fortsatta forsk- ningssamarbeten och student- och lärarutbyten – processer som via olika utbytesavtal accelererat mer och mer och som ansågs gynn- samma för universitetsvärlden.</P>
<P class="p67 ft7">Bolognaprocessen kan sägas ha startat när utbildningsminist- rarna i Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland vid firandet av Sorbonneuniversitetets <NOBR>800-årsjubileum</NOBR> undertecknade en deklaration som syftade till att samordna dessa länders utbildnings- system. År 1999 då 29 europeiska företrädare för högre utbildning skrev under Bolognaöverenskommelsen inleddes processen på allvar. Här förband sig de flesta europeiska stater att åstadkomma EHEA år 2010 för att harmonisera utbildningsstrukturerna och på så sätt öka mobiliteten, för att förbättra utbildningens koppling till arbetsmarknaden och för att främja de europeiska lärosätenas gemensamma konkurrenskraft. Denna mellanstatliga process fick en rivstart och ser ut att tillsammans med ERA och ERC binda samman det europeiska utbildnings- och forskningslandskapet på ett helt nytt sätt. Denna process ser också ut att öka konkurrensen de europeiska länderna emellan.</P>
<P class="p163 ft7">Dessa processer startade utanför EU, men samtidigt samman- strålade EU:s ledare i Lissabon år 2000 för att lägga fast den strategi som innebar att EU år 2010 skall bli ”den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen”. Alla dessa initiativ kom nu att samverka på ett oväntat sätt och med Kommis- sionen som ivrig påhejare. Att man från <NOBR>EU-håll</NOBR> betraktar service- företagsmodellen som idealtyp för universiteten snarare än den humboldtska är knappast förvånande. EU:s olika ramprogram har ju redan varit pådrivande för att skapa allianser mellan näringsliv och tillämpad forskning. Samtidigt finns en modell som avviker från den entreprenöriella i det nu sjösatta Europeiska forsknings- rådet som ska premiera grundforskning av bästa kvalitet inom alla discipliner.</P>
<P class="p163 ft7">För tio år sedan fanns knappast någon som ens kunde drömma om att Bolognaprocessen skulle genomföras i praktiken och därför fanns egentligen ingen mer genomgripande kritisk diskussion av</P>
<P class="p27 ft13">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">reformen. Nu när reformen genomförs hörs få om ens några röster som ifrågasätter värdet med detta paradigmskifte – även om en viss tveksamhet har kunnat skönjas både från statsmakterna och från vissa företrädare för högskolan. Tvärtom arbetar lärosätena mer energiskt än någonsin med implementeringen av detta system, exempelvis med att skapa nya kurser på masternivå för att locka studenter från när och fjärran.</P>
<P class="p70 ft7">En kritisk röst på europeisk nivå, och med god kännedom om svenska förhållanden, är Guy Neave. Han har vid upprepade till- fällen återkommit med framförallt en ideologisk men också <NOBR>praktisk-politisk</NOBR> kritik mot Bolognaprocessen. Den ideologiska kritiken går förenklat ut på att Bolognaprocessen i alltför stor utsträckning blivit ett teknokratiskt försök att på nyliberal grund sätta konkurrens i centrum på bekostnad av de sociala och kultu- rella dimensionerna av högskolans uppdrag. Neave påpekar att universitetens uppgift inte endast är att utbilda konsumenter, arbetare och företagare i ett gränslöst Europa utan också kritiska medborgare och tänkare i de olika nationella kulturerna och att därigenom vara en del av det kitt som medverkar till samhällets sociala sammanhållning (social cohesion).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">20</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">I ljuset av denna kritiska röst finns det, enligt RUT 2:s uppfattning, all anledning att reflektera över lärosätenas olika roller i ett samhällsperspektiv. De delar av det som numera kallas samver- kan, och som inte bara handlar om samverkan med näringslivet utan också om det breda samhällsansvaret för demokrati, folk- bildning och det gemensamma goda, förtjänar att lyftas fram än mer.</P>
<P class="p189 ft7">Högskolan har fått en så kallad tredje uppgift preciserad för sig under det utgående <NOBR>1900-talet.</NOBR> Denna uppgift – utöver forskning och utbildning – skrevs in i högskolelagen 1996. Den handlar om kunskapsöverföring till skola, näringsliv och samhället i stort. Uppgifterna är inte nya, men har av statsmakterna understrukits och i den samtida diskussionen sammanfattas dessa i begreppet ”samverkan”. Frågan om högskolans gränsöverskridning i detta avseende har vi redan kommit in på i det ovanstående. Högskolan ses som en drivkraft för social, kulturell och ekonomisk tillväxt, något som den europeiska kommissionen kraftfullt understrukit i sin moderniseringsagenda och som haft en tydlig återverkan inte minst i <NOBR>EU-ländernas</NOBR> regioner. Ty det är de regionala intressena för</P>
<P class="p190 ft14"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Neave & Maassen 2007.</P>
<P class="p179 ft13">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">att ha en högskola, som tecken på och incitament till tillväxt och välfärd, som drivit på utvecklingen i denna riktning. Denna utveck- ling har många goda sidor, inte minst har den geografiska närheten till högre utbildning möjliggjort att studenter som av olika sociala och ekonomiska anledningar inte varit så rörliga kunnat studera vid högskolan. Den stora kader av lärare, vårdpersonal, ingenjörer och andra kvalificerat yrkesutbildade hade förmodligen inte valt en högskoleutbildning i lika stor utsträckning om inte högskolan funnits i regionen. Samhällets behov av dessa yrkesgrupper kom- mer att bestå. Att lokaliseringen och utbyggnaden av högskolorna haft stor betydelse för tillgången på välutbildad arbetskraft torde vara oomstritt.</P>
<P class="p171 ft7">Däremot vill RUT 2 åter fästa uppmärksamheten på en proble- matisk utvecklingstendens som gör högskolan – och i detta fall kanske främst högskolorna – till ett samhällets allt i allo. Måhända har vi fått en övertro på högskolornas betydelse för den regionala tillväxten. Idéhistorikern Sverker Sörlin och geografen Gunnar Törnqvist har gemensamt studerat frågan om huruvida lärosätena ger regional utveckling och konstaterat att det inte finns några empiriskt verifierbara entydiga samband mellan högskolesatsningar och regional tillväxt. Därmed inte sagt att lärosätena inte har stor regional betydelse. Men om man enbart har den endimensionella synen på ett lärosäte som tillväxtgenerator och entreprenöriell motor i utvecklingen, och inte inbegriper det vidare uppdrag som universitet och högskolor har som kvalificerad yrkesutbildare och bidragsgivare till den sociala sammanhållningens alla dimensioner, finns det stor risk att bli besviken. Statens intresse bör i första hand vara att se till sina behov och satsa på kvalitet. En generell utsprid- ning av resurser utan beaktande av kvalitetsaspekterna gynnar ingen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">21</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p172 ft7">Regionerna har haft en central roll i Ansvarskommitténs analys av strukturen och uppgiftsfördelningen inom staten och mellan staten och den samlade kommunala sektorn. I kommitténs slut- betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft pekar man på att möjligheten bör prövas att på längre sikt tillföra regionkommunerna ytterligare uppgifter, som ett sätt att ytter- ligare stärka och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Tänk- bara beståndsdelar i ett sådant vidgat regionalt utvecklingsuppdrag skulle enligt Ansvarskommittén kunna vara ”ett sammanhållet</P>
<P class="p120 ft14"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Sörlin & Törnqvist 2006, s. 442ff.</P>
<P class="p159 ft13">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">regionalt utbildningsuppdrag till högskolan och andra anordnare av eftergymnasial utbildning med fokus på yrkesutbildningar”. Upp- draget skulle vidare kunna tänkas ”komplettera det nationella grunduppdraget till högskolan och säkerställa en anpassning till det regionala näringslivets och arbetsmarknadens specifika behov”. Man diskuterade även frågan om att koppla forskningsresurser till detta regionala uppdrag.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">22</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I detta resonemang ligger en stor tilltro till högskolan som regional kraft och, med beaktande av RUT 2:s resonemang om högskolornas utbildningsuppdrag, kunde den före- slagna regionala strukturförändringen generera ett utökat lokalt ansvarstagande för frågor om högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p79 ft7">Samverkan med näringslivet är en viktig del av högskolans uppdrag och har under det senaste decenniet i och med Lissabonöverenskommelsens mål kommit att fokuseras allt mer i diskussionerna. RUT 2 vill fästa uppmärksamheten på att närings- livssamverkan inte bara kan relateras och reduceras till den euro- peiska konkurrenskraften eller till frågan om regional utveckling. I många fall handlar denna samverkan om utbildning och forskning med bästa kvalitet, såväl i vetenskaplig som i mer snävt nytto- inriktad mening i form av anställnings- och kommersialiserings- barhet. I RUT 2:s förslag till resurstilldelningsmodell har ingen gradering gjorts beträffande nyfikenhetsmotiverad grundforskning, behovsmotiverad grundforskning eller tillämpad forskning, ej heller beträffande yrkesutbildningar eller mer forskningsförbere- dande utbildningar. Alla dessa former av forskning och utbildning kan intressera näringsliv och andra externa finansiärer och är viktiga för staten att stödja.</P>
<P class="p62 ft7">Frågan om profilering har under de senaste åren varit central i diskussionerna om högskolan – alla kan inte göra allt. Diskussionen om profilering har inte minst aktualiserats beträffande utbildnings- utbudet. Det har ofta konstaterats att vissa utbildningar finns på för många håll och inte alltid med god kvalitet. Detta har skapat en diskussion om profilering och koncentration. Samtidigt som ropet på profilering och koncentration har hörts måste man komma ihåg att både utbildning och forskning kräver en viss bredd dels därför att vissa ämnen stöder varandra, dels därför att specialkompetenser kan växa fram. Detta är ett allmänt organisationsfenomen. Samtidigt är frågan om bredd en resursfråga. Den svenska staten och det svenska samhället har inte råd att låta alla universitet och</P>
<P class="p190 ft14"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2007:10, s. 215f.</P>
<P class="p179 ft13">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">högskolor ha den klassiska bredden som de så kallade gamla univer- siteten − och då avses Uppsala och Lund – har haft. Den kritiska massan och bredden är nödvändig för att uppnå kvalitet, men även denna storlek har sina gränser.</P>
<P class="p42 ft7">Den svenska forskningspolitiska utvecklingen är med nödvän- dighet en trögrörlig process. Saker och ting adderas till varandra och det gamla omvandlas kanske på sikt, men få saker avskaffas genom mer snabba och handlingskraftiga beslut. Man slår samman institutioner hellre än att lägga ner någon verksamhet. Det finns situationer då lärosätena skulle må bra av att verksamhet las ner, att utbildningar inte startades, eller att man tackade nej till externa medel för att man inte har råd med dem eller att de inte passar in i lärosätets profil.</P>
<P class="p157 ft7">I en skrift om utvecklingen av forskningsstrategier vid de europeiska universiteten pekar higher <NOBR>education-forskaren</NOBR> Sybille Reichert på att den starkaste externa faktor som bidragit till att utveckla dessa strategier är den ökande internationella konkur- rensen. Reichert citerar en av henne intervjuad rektor som under- stryker att hans universitet ”för att överleva i de internationella forskningstävlingars olympiska spel måste känna sina styrkor och svagheter och relatera dem till en analys av de möjligheter som erbjuds och koncentrera de flexibla resurserna på de mest lovande områdena”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">23</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I sådana strategier kan lärosätena identifiera sina profiler och finna sina platser, sina nischer, i forskningslandskapet. De kan presentera sin verksamhet i relation till externa finansiärer, studenter och skattebetalare. Framför allt är emellertid dessa dokument till för lärosätena själva. De hjälper till att värdera och prioritera den egna verksamheten så att den får tydliga fokus.</P>
<P class="p191 ft7">Utbildnings- och forskningsstrategier bör enligt RUT 2 iden- tifiera och förbereda nya satsningar med en särskild öppenhet för tvär- och mångvetenskaplighet och samverkan med det omgivande samhället. Hur dessa strategier på ett realistiskt sätt relateras till den pågående utbildningen och forskningen säger mycket om den dynamiska kraften hos ett lärosäte. Därför är den kvalificerade bedömningen av dessa dokument central i varje kvalitetsutvär- dering av lärosätena.</P>
<P class="p192 ft7">Lärosätena spelar olika roller och på olika arenor. Man brukar tala om den regionala, nationella och den globala. Den nationella arenan spelar visserligen fortfarande sin roll, men förmodligen är</P>
<P class="p193 ft14"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Reichert 2006, s. 9.</P>
<P class="p159 ft13">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">den regionala och den globala de idag mest betydelsefulla. Även om nationalstaten fortfarande spelar en stor och avgränsande roll i administrativt men också kulturellt och språkligt avseende, blir både utbildning och forskning mer och mer knutna till lokala behov samtidigt som nationens gränser sprängs inte minst genom de moderna kommunikationsmedlen. Det blir därför vanskligt att reducera vissa lärosätens position till vissa nivåer. Ett litet regionalt lärosäte kan ha förhållandevis omfattande kontakter med andra länder. Få lärosäten kan idag betraktas som ”riksuniversitet” i den bemärkelsen att de avsevärt mer än något annat rekryterar studenter från hela landet. Lunds universitet är t.ex. mer regionalt rekryterande än Umeå universitet. Det handlar snarare om att vissa lärosäten av historiska orsaker blivit stora och heltäckande utbild- ningsinstitutioner och haft en omfattande och kvalificerad forsk- ning. Högskolorna står och stampar i portgången för att prövas genom konkurrensens nålsöga.</P>
<P class="p194 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildning och kvalitet</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Sverige har precis som hela den övriga västeuropeiska kulturgemen- skapen satsat på att tillhandahålla en högkvalitativ utbildning för en stor andel av befolkningen. Det finns i vårt samhälle en konsensus kring uppfattningen att all utbildning ska vara tillgänglig på lika villkor för alla som har förmåga att tillgodogöra sig den oavsett kön, social bakgrund och uppväxtort. Om statsmakterna nu ämnar satsa på kvalitet framom kvantitet i den högre utbildningen, är det knappast rimligt att expandera högskolesystemet med de till buds stående statliga resurserna och de som kan uppbringas i civil- samhället. I stället för att inrikta sig mot det så kallade femtio- procentsmålet, som inte är underbyggt av någon analys vad gäller behovet av högre utbildning, bör i stället både kvantitativa och kvalitativa mål framhävas. Kvantitativ iver bör ersättas med kvalitativ eftertänksamhet.</P>
<P class="p62 ft7">RUT 2 har noterat att uttalandena om ”kvalitet i den högre utbildningen” som gjorts i Alliansens program och i de två senaste regeringsförklaringarna och budgetpropositionerna ifrågasätter femtioprocentsmålet. I budgetpropositionen för 2008 pekar rege- ringen på hur den kraftiga ökningen av antalet utbildningsplatser ”fått negativa effekter på kvaliteten, exempelvis genom att den</P>
<P class="p195 ft13">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">lärarledda undervisningstiden minskat och att antalet studenter per lärare har ökat”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">24</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Frågan är dock hur denna kvalitativa eftertänksamhet bäst befordras. Forskarsamhället har under de senaste femtio åren utvecklat en betydande skicklighet att definiera det som är kvalitet i forskningen. Genom den kollegiala granskningen vid tjänstetillsätt- ningar och av publikationer finns en allmänt accepterad – om än i varje enskilt fall förstås livligt omdebatterad – kvalitetskontroll. Dessa granskningar har på senare tid satts i system genom t.ex. rankningar, citeringsindex och publikationsdatabaser. Att mäta forskningskvalitet är legitimt. Att mäta utbildningskvalitet är inte lika legitimt. Förmodligen därför att det är så mycket svårare. De pedagogiska processerna lämnar inte som forskningen entydiga spår efter sig, vilka kan utvärderas. Redan vid tillsättningen av de akademiska tjänsterna – såväl forsknings- som undervisningstjäns- ter – har den pedagogiska meriteringen haft svårt att vinna insteg och likaberättigande. Att utvärdera kvalitet i utbildningen har i Sverige från <NOBR>1990-talet</NOBR> blivit till en ”blomstrande industri”, för att tala med utvärderingsexperten Inge Jonssons terminologi.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">25</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Här har stora arbetsinsatser gjorts, inte minst från lärosätenas sida, i den goda förhoppningen om att granskningens raison d’être ska vara att befrämja kvalitet.</P>
<P class="p172 ft7">Pedagogen Urban Dahllöf har i en visionär uppsats, ”Om jag finge bestämma utvärderingsstrategi…”, påpekat nödvändigheten av att frikoppla utvärderingen från all automatik i tilldelningen av resurser. Denna uppsats skrevs i en helt annan kontext men äger mutatis mutandis fortfarande sin giltighet. Dahllöf pekar på ett dilemma som inte kan lösas på enkelt sätt utan måste hanteras i särskild, mer kvalificerad, ordning. Han skrev då provocerande:</P>
<P class="p196 ft45">Att sätta kvaliteten på formel för hela läroanstalter eller fakulteter – som i de första förslagen om ”kvalitetspeng” – är inte bara praktiskt svårt att genomföra. Det är dumt. Därför att det mycket snart motverkar det djupare syftet med utvärdering för kvalitet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">26</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p197 ft7">Den besvärande provokationen kvarstår, enligt RUT 2:s bestämda uppfattning. Det fanns politiska ambitioner i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> att nå fram till ett sådant system. Tankarna börjar åter kunna tänkas, men kan ännu ej genomföras. Att omedelbart koppla frågan</P>
<P class="p198 ft46"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2007/08:1, Utgiftsområde 16, s. 85. <SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jonsson 2006.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dahllöf 1993, s. 67.</P>
<P class="p159 ft13">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">om utbildningens kvalitet till resurstilldelning har fortfarande inte, såvitt utredningen kan förstå, pedagoger och utbildningsforskare utvecklat några hållbara system för. Man kan t.ex. konstatera att Storbritannien med sitt väl utvecklade system för kvalitetsbedöm- ning av forskning vid tilldelning av de direkta anslagen, Research Assessment Exercise, inte har lyckats skapa, eller velat skapa, ett motsvarande system för utbildningen. Att högskolans accounta- bility (ansvarighet och uppföljbarhet) vad gäller utbildningsdelen måste säkras är självklart, men det måste än så länge ske på annat sätt och kan inte kopplas till det generella resurstilldelnings- systemet. RUT 2 kommer att lämna några förslag i denna fråga.</P>
<P class="p79 ft7">Vad är då kvalitet? Som Inge Jonsson konstaterar i sin ovan apostroferade uppsats om utvärderingar finns det en väl motiverad varningssignal som står att läsa i Robert Pirsigs kultbok Zen and the Art of Motorcycle Maintainance, vilken understundom illustrerat utbildningsdiskussioner:</P>
<P class="p199 ft45">Quality […] you know what it is, yet you don’t know what it is. But that’s selfcontradictory. But some things are better than others, that is, they have more quality. But when you try to say what the quality is, apart from the things that have it all goes poof! […] What the hell is Quality?<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">27</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Med denna omformulering av Augustinus reflektioner om tiden i sin bok Bekännelser blir frågan om kvalitet en specialistfråga, en fråga för den professionella organisation som högskolan utgör och inte en fråga som kan bedömas politiskt. Frågan om forskningens och utbildningens nytta hör till den politiska sfären, men inte frågan om dess kvalitet.</P>
<P class="p189 ft7">Ett sätt att säkra den osäkra kvalitetsdimensionen är internatio- nalisering, att medvetet sträva mot att bli en del av en större gemenskap, att integrera sig i en större konsensusförsamling. Bolognaprocessen har blivit ett verktyg för att nå dithän, även om uniformitetens faror lurar i vassen och den sociala dimensionen på många håll alltför mycket lyser med sin frånvaro. Bologna- processens implementering har gått betydligt snabbare än vad någon kunnat föreställa sig för tio år sedan. Denna process har nu kodifierats i och med de nya formuleringarna i högskolelagen den 1 juli 2007. Den högre utbildningen indelas nu i tre nivåer: grund- nivå, avancerad nivå och forskarnivå. Lärosätena har snabbt anpassat sig till denna nya ordning och utvecklat kurser och</P>
<P class="p201 ft14"><SPAN class="ft34">27</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Citat i Jonsson 2006, s. 350.</P>
<P class="p179 ft13">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">program som passar in i det nya systemet. Även om man för närvarande kan se en ”överetablering” och ett för stort utbud av masterprogram – säkert med stora förhoppningar om en snabb internationalisering −, är det mycket troligt att detta nya system kommer att bidra till profilering av de enskilda lärosätena och en arbetsfördelning lärosätena emellan.</P>
<P class="p67 ft7">RUT 2 ser som sin uppgift att mot denna bakgrund skapa ett resurstilldelningssystem för den högre utbildningen som svarar upp mot denna utveckling. Att bland annat ge möjligheter för att förstärka resurserna på avancerad nivå och att synliggöra forskar- utbildningen i resurstilldelningssystemet är några av utredningens förslag.</P>
<P class="p54 ft7">Det finns knappast någon anledning att tro att den interna- tionella konkurrensen på utbildnings- och forskningsområdet kommer att minska. Även om man i skrivande stund kan iaktta en viss konsolidering av de statliga nivåerna inom EU, torde denna utveckling på sikt enbart vara en tillfällig konjunktursvängning. Konkurrensen på utbildningsmarknaden ökar inte endast inom Sverige utan också på en europeisk och global nivå. Mobiliteten ökar och de nya generationernas allmänna rörlighet förändrar detta landskap snabbt. Lärosätena bör därför nu mer än någonsin reflek- tera över och noggrant analysera dessa förändringar i förhållande till sitt eget utbildningsutbud med planerade satsningar och avveck- lingar. De utbildningsstrategier som lärosätena av regeringen anmodas att lämna kommer pliktskyldigt att inlevereras, men om dessa behandlas på samma sätt som forskningsstrategierna kommer lärosätena inte få någon direkt återkoppling. Strategier har då endast blivit ett underlag för regeringens allmänna översikt.</P>
<P class="p191 ft7">I denna strategiska analys av utbildningen är det RUT 2:s för- hoppning att en arbetsfördelning utifrån en identifiering av läro- sätenas olika roller tydligare skulle växa fram. Exempelvis vore det rimligt att de stora universiteten skulle reflektera över sin alltför stora volym av utbildning på grundnivå och att vissa högskolor skulle reflektera över sin utbildning i relation till sin forsknings- inriktning. Att forskarutbildningen nu formellt är en del av utbildningen ska inte enligt RUT 2:s uppfattning ses som ett led i en nedtoning av forskningsdelen av utbildningen. Utbildningen på forskarnivå ska förhoppningsvis även i framtiden fortsätta att producera högkvalitativ forskning. Rent statistiskt kommer, på samma sätt som tidigare, rätteligen en del av forskarutbildningen räknas in i de statliga satsningarna på forskning.</P>
<P class="p202 ft13">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Forskning och kvalitet</SPAN></P>
<P class="p204 ft7">På samma sätt som staten, enligt RUT 2, inte utan närmare eftertanke bör inrikta sig mot det så kallade femtioprocentsmålet vad gäller högre utbildning bör man heller inte inrikta sig mot det så kallade enprocentmålet vad gäller resurserna för den civila forskningen. Utredningen har givetvis inte alls något emot att forskningen uppgår till minst en procent av bruttonational- produkten, hellre mer. Även här bör i stället både kvantitativa och kvalitativa mål framhävas. Den moraliska dimensionen som ligger bakom enprocentmålet vad gäller biståndet finns inte som under- liggande tankefigur vad gäller forskning. RUT 2 är väl medveten om att det finns olika beräkningsgrunder för detta procentmål och utredningen inser även att tillskyndare av forskning och högre utbildning knappast skulle anse att resurserna till högre utbildning och forskning borde minska för såvitt BNP skulle minska. Då borde det kanske snarare vara tvärtom att resurserna till högre utbildning och forskning borde öka. I detta sammanhang måste vi bygga på skarpare analyser av behoven än de som svajiga politiska slagord kan bistå oss med. RUT 2 upprepar att kvantitativ iver bör ersättas med kvalitativ eftertänksamhet.</P>
<P class="p205 ft7">För att kvalificerad forskning skall kunna växa fram, enskilt och i miljöer av olika slag, behövs också bredd inom forskningen. Det bör finnas ”plantskolor”, i vilka unga kreativa forskare kan få utvecklas fritt. Universiteten och högskolorna behöver ha möjlig- het att inom sina olika ämnesområden satsa på unga begåvade och lovande forskare. Lärosätena behöver också kunna tillåta ”udda” satsningar på högriskprojekt. Utifrån dessa satsningar kan sedan verkligt starka miljöer växa fram med stöd från universitet och externa finansiärer. Fördelning av resurser bör ske i enlighet med de kriterier som akademin själv tillämpar som mått på kvalitet. Resultaten av lärosätenas egna ansträngningar att förnya och för- bättra sin verksamhet bör synas i ökad resurstilldelning. Denna tilldelning ska inte enbart vara resultatet av historiska fördelnings- nycklar, tillfälliga politiska överväganden eller regeringskansli- tjänstemäns bedömningar.</P>
<P class="p62 ft7">För att uppmuntra de internationella kontakterna och sporra de svenska forskningsmiljöerna skulle inrättandet av centra för avan- cerade studier vara av stor betydelse. De skulle vara nationella angelägenheter med ett kvalitetsförstärkande syfte. RUT 2 föreslår inte ett system med forskningsinstitut, men vill understryka att</P>
<P class="p206 ft13">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">några ytterligare institutioner av samma karaktär som The Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala (SCAS) skulle kunna spela en central roll i det svenska forskningssystemet. De kunde liksom SCAS fungera som motorer i samspel med högskolan och erbjuda en vitaliserande seminarie- och forskningsverksamhet av mångvetenskaplig karaktär och, inte minst, vara noder för interna- tionella gästforskarprogram.</P>
<P class="p67 ft7">Utbildning och forskning har alltid varit indelade i ämnen alltsedan universitetens grundande med medeltidens artes liberales. Från och med slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> delades och uppstod en mängd nya discipliner, och forskningsfälten har sedan dess fortsatt att förändras. Att underlätta dessa förändringsprocesser och att skapa rum för att ämnen ska kunna samverka i processer som benämns mångvetenskaplighet och tvärvetenskaplighet är mycket viktigt för att åstadkomma förnyelse inom akademin. Nya komplicerade forskningsproblem kräver, som vi vet, nya metoder och nya konstellationer av ämnesområden för att penetreras. RUT 2 anser det därför vara av största vikt att identifiera de hinder som finns för att sådana innovativa samarbeten uppstår. Det finns forskning som visar att resurstilldelningssystem och högskoleorganisation kan vara av stor betydelse för att hindra respektive uppmuntra tvär- vetenskapliga processer, som i sin tur kan frambringa nya discipliner. Genusvetarna Ulla M. Holm, Mia Liinason och Kerstin Alnebratt vid Göteborgs universitet har inom ett större kompa- rativt europeiskt projekt med empiriska studier pekat på hur disciplinära strukturer hos forskningsfinansiärer och vetenskaps- områdena som organisation för tilldelning av resurser skapar hinder för gränsöverskridande samarbete inom och mellan enskilda lärosäten.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">28</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Sådana mångvetenskapliga processer sker dessutom ofta i interaktion med praktiker av olika slag. Samarbeten över <NOBR>ämnes-,</NOBR> vetenskapsområdes- och lärosätesgränser är önskvärda för att stimulera förnyelse. Det frågas numera ofta efter de högre utbildningsinstitutionernas attraktivitet. Denna attraktivitet uppnås inte minst när akademin förmår möta de tvärvetenskapliga utmaningarna och gå in i nya kunskapsfält.</P>
<P class="p207 ft7">Det svenska forskningssystemet är organiserat på det sätt som vi tidigare benämnt tvåvägsfinansiering(dual support). Det innebär å ena sidan att lärosätena får direkta anslag för att täcka kostna- derna för sin basorganisation av personal och infrastruktur. Dessa</P>
<P class="p193 ft14"><SPAN class="ft34">28</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Holm & Liinason 2005 samt Liinason, Alnebratt & Holm & 2006.</P>
<P class="p159 ft13">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">anslag ger förutsättningar för en stabil verksamhet och en lång- siktig planeringshorisont. Anslagen har av tradition fördelats av regeringen utan särskild vetenskaplig prövning direkt till läro- sätena, tidigare fördelade på fakulteter och sedan 1999 indelade i vetenskapsområden. Å andra sidan fördelas statliga medel via forskningsbidrag som söks av enskilda forskare och forskargrupper i konkurrens hos de statliga forskningsråden och andra myndig- heter som exempelvis VINNOVA. Dessa ansökningar prövas noga med vetenskaplig sakkunniggranskning och bidrar till finansiering av den bästa forskningen oavsett var den bedrivs.</P>
<P class="p167 ft7">RUT 2 har inte haft anledning att ifrågasätta detta grundläg- gande sätt för staten att tilldela forskningsmedel. Tvärtom vill utredningen gärna understryka att denna uppdelning har sitt stora värde. En pluralism i forskningsfinansieringen är av godo, men samtidigt krävs en stabil basorganisation som kan härbärgera den externfinansierade forskningen, som inte alltid kan bära alla sina egna kostnader och dessutom oftast är av tillfällig karaktär. Till- läggsdirektiven till utredningen markerar emellertid tydligt att det finns skäl att analysera vad som kan utgöra kvalitetskriterier för att utveckla regeringens beslutsunderlag vid tilldelningen av de direkta anslagen. Att arbeta med denna fråga har utredningen sett som det centrala i sitt arbete, inklusive uppdraget att fullfölja det arbete som redovisats i utredningens delbetänkande Ett utvecklat resurstilldel- ningssystem för högskolans grundutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">29</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p187 ft7">RUT 2 kommer att upprepade gånger i detta betänkande åter- komma till frågor om så kallad externfinansiering av forskning. Apropå terminologin vill utredningen gärna peka på att den mesta av universitetens och högskolornas finansiering är beroende av externa beslut. Tyvärr så är det få av de svenska lärosätena som har några egna mer betydande resurser till sitt förfogande. De två äldsta universiteten har ett antal donationer, men de är i förhållande till den totala omslutningen förhållandevis små, även om de kan fungera som effektiva strategiska resurser. Södertörns högskola har genom den speciella relationen till Östersjöstiftelsen en resurs om drygt 200 miljoner kronor per år som dock inte står till högskole- ledningens förfogande utan söks av enskilda forskare och forskar- grupper inom högskolan. Frågan om fund raising och alumni- verksamhet är högaktuell och flera lärosäten arbetar intensivt med att skapa resurstillskott genom sådan verksamhet.</P>
<P class="p208 ft14"><SPAN class="ft34">29</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48.</P>
<P class="p179 ft13">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Parallellt med denna verksamhet, som är förhållandevis nystar- tad, pågår sedan många år samverkan med näringsliv och olika organisationer i samhället. RUT 2 ser som en av sina viktiga upp- gifter att understryka hur betydelsefullt det är att statsmakterna på olika sätt stimulerar externa aktörer att bidra till forskning och utveckling inte minst genom mer gynnsamma förutsättningar för <NOBR>icke-statlig</NOBR> finansiering. Utredningens direktiv pekar på medfinan- sieringsfrågan som en viktig och nödvändig fråga att belysa, vilket därför redan kommer att göras inledningsvis (se avsnittet 1.3). Denna fråga blir central på många sätt. Den handlar i förstone om att generera mer resurser till högskolan, men det handlar också om att förse lärosätena med stabilare basresurser för att på så sätt öka deras förutsättningar för att samarbeta med andra forsknings- och utbildningsaktörer och kunna ta emot extern finansiering. Om den externa finansieringens andel av högskolans forskningsresurser växer mer än de direkta anslagen till lärosätena, vilket varit utveck- lingen under de senaste 30 åren, kan detta leda till en rad problem: otrygghet för personalen, ständiga ansökningsförfaranden, den kri- tiska potentialen minskar till följd av uppbundenhet till finansiärers önskemål m.m.</P>
<P class="p43 ft7">Förutsättningarna för ökade statliga basanslag är, enligt RUT 2:s uppfattning, att ett nytt system för staten att tilldela resurserna införs, som tydligt garanterar att tillkommande resurser fördelas till lärosäten som uppvisar de bästa resultaten och att även befintliga anslagsmedel på sikt omfördelas enligt samma princip. Att denna omfördelning sker med de kriterier som akademin själv ser som mått på kvalitet är enligt utredningens uppfattning av grundläggande betydelse för att ett sådant system ska få legitimitet.</P>
<P class="p67 ft7">Länge har frågan om en ny associationsform för universitet och högskolor diskuterats. Många menar att en ökad frihet för läro- sätena skulle innebära en ökad kvalitet i verksamheten och en mer effektiv resursanvändning och nya möjligheter för lärosätena att generera resurser. Ansvarskommitténs ordförande Mats Svegfors har påpekat att universiteten bedriver mycken verksamhet som innefattar myndighetsutövning, ”men det som är karaktärsgivande för universiteten har inget alls med myndighetsutövning att göra”, exempelvis forskning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">30</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Han framhåller vidare att högskolan befin- ner sig mellan staten och marknaden och bygger sin verksamhet på en annan legitimitetsgrund, eftersom man i första hand grundar sin</P>
<P class="p210 ft14"><SPAN class="ft34">30</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Svegfors 2003, s. 22.</P>
<P class="p159 ft13">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">makt på en professionell kunskap liksom sjukvården och domstols- väsendet. Andra menar att det inte är nödvändigt att förändra lärosätenas rättsstatus men att vissa andra förändringar skulle kunna åstadkomma dessa ökade frihetsgrader och nya möjligheter till självständig egendoms- och finansförvaltning. Att utreda denna fråga vore högst angeläget. Genom de utredningar som SUHF initierat har mycket förarbete redan genomförts.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">31</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.5</SPAN><SPAN class="ft43">Vad bör då staten göra?</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Vi har i det ovanstående velat accentuera några dimensioner i en bild av den svenska högre utbildningen och forskningen, som vi är övertygade om känns igen av de flesta i och kring högskolan: europeisering, globalisering, samverkan, profilering, kvalitet och konkurrens – därtill har vi fogat behovet av avpolitisering. Mot bakgrund av denna bild och de tilläggsdirektiv som utredningen fått ställer sig RUT 2 nu frågan vad staten bör göra i detta läge. Det är utredningens bestämda uppfattning att staten som finansiär bör garantera oberoende för universitet och högskolor. Basfinansie- ringen bör tryggas och göras oberoende av kortsiktiga politiska beslut.</P>
<P class="p211 ft7">RUT 2:s förslag till modell innebär att resurserna fördelas utifrån akademins egna kriterier för vad som är god utbildning och forskning och utifrån studenternas informerade val. Av detta följer att staten varken kan eller bör styra hur resurserna fördelas mellan lärosätena. Det blir därför av största vikt att denna modell sköts och kvalitetssäkras av ett akademiskt väl kvalificerat intermediärt organ utanför Regeringskansliet.</P>
<P class="p69 ft7">Statsmakternas legitima behov av att styra resurser till speciella områden – det må vara forskning om energi- och klimatfrågor, terrorism, mångfaldsfrågor, hållbar utveckling, kinesiska språken eller småföretagande – bör ske via den andra delen av tvåvägs- finansieringssystemet, nämligen via forskningsråden och andra myndigheter.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 lämnar i enlighet med kommittéförordningen inga för- slag, till vilka det ej kan anges finansiering. I sina bedömningar har utredningen emellertid velat peka på några önskvärda nysatsningar som statsmakterna borde överväga. Därutöver vill vi inledningsvis framhålla, att den modell som föreslås i det följande förvisso kan</P>
<P class="p212 ft14"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se bl.a. Marcusson 2005 och SUHF:s antologi Hur fria skall universitet och högskolor vara?.</P>
<P class="p179 ft13">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">fungera oberoende av resursernas storlek. Samtidigt vill utred- ningen till allvarlig prövning ställa fram frågan om huruvida det är värt att satsa på den form för kvalitetsbaserat resurstilldelnings- system som föreslås i detta betänkande, för såvitt staten inte är beredd att tillskjuta kraftigt ökade resurser att fördela till de universitet och högskolor som med alla mått mätt vore värda ett rejält resurstillskott.</P>
<P class="p54 ft7">Utredningens förhoppning är att staten ska finna det värt att satsa – resurser för kvalitet.</P>
<P class="p213 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft42">Lärosätenas olika roller</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">I föregående avsnitt målade RUT 2 med bredare pensel. Beskriv- ningar och ställningstaganden gjordes på ett mer övergripande sätt. När vi ställde oss frågan vart högskolan är på väg kom frågor om kvalitet i fokus. Ju djupare man tränger ned i dessa frågor desto närmare kommer man frågor som har med högskolans mångfald att göra. Vi kommer i de följande beskrivningarna och övervägandena att kunna konstatera att högskolan har en mängd uppgifter – på gott och ont. Med Sigbrit Frankes formulering kan man beskriva läget som att högskolan blivit en samhällets allt i allo.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">32</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna mångfald måste dock framför allt tolkas positivt och ses som ett tecken på att högskolan är en dynamisk och attraktiv föränd- ringskraft i vårt samhälle.</P>
<P class="p171 ft7">Pluralismen tar sig uttryck både i utbildning, forskning och samverkan med övriga aktörer i samhället. Denna brokiga mångfald omfattar lärosäten av olika storlek (Lunds universitet versus Högskolan på Gotland) och av mycket olika karaktär (Karolinska institutet versus Danshögskolan). Många lärosäten omfattar en rik mångfald inom sina egna murar. Det finns breda forsknings- och utbildningslärosäten som exempelvis Uppsala universitet. Det finns forsknings- och utbildningshögskolor som Högskolan i Kalmar, som har en tydlig naturvetenskaplig forskningsprofil men en utbildning som i stor utsträckning återfinns inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Mångfalden är stor och, såvitt RUT 2 uppfattar det, råder det konsensus om att det så bör vara. I denna konsensus instämmer utredningen, men är samtidigt ange- lägen om att instämma med alla de röster som poängterar att vi i denna mångfald måste söka samspel och rollfördelning.</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft34">32</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Franke 2006, s. 340ff.</P>
<P class="p159 ft13">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Vi ska i detta sammanhang främst belysa lärosätenas olika roller, men samtidigt ska vi komma ihåg att de andra aktörernas roller – de aktörer som samspelar med högskolan såsom myndigheter, näringsliv, finansiärer etc. – också är viktiga att identifiera.</P>
<P class="p68 ft7">RUT 2 gick vid årsskiftet 2006/2007 ut med en enkät (se bilaga 5) till alla lärosäten och till de stora forskningsfinansiärerna, i vilken bland annat synen på rollfördelningen och samspelet mellan lärosätena, de statliga forskningsråden och övriga externa finan- siärer (samt eventuellt andra aktörer) efterfrågades. Hur ser det ut idag, respektive hur borde det se ut?</P>
<P class="p69 ft7">Det fanns hos några lärosäten en återkommande reflektion som handlade om att forskningsfinansiärerna borde ta hänsyn till läro- sätenas strategier och profilering. Malmö högskola skrev exempel- vis: ”Det blir allt vanligare att bidragsgivaren vill ha bevis på att ansökan har stöd på central nivå vid högskolan, oftast hos rektor, samt intyg på att det sökta forskningsprojektet eller <NOBR>-programmet</NOBR> ingår i högskolans forskningsstrategi. Detta är en förutsättning för att högskolan ska kunna profilera sin forskning, vilket gör det viktigt att det finns olika källor som kan finansiera forskning. Den ”fria forskningen” utgår från forskares kreativitet, varav vissa av dessa idéer blir morgondagens forskningsfront.” Umeå universitet skriver: ”I syfte att förbättra samspelet mellan de nämnda aktö- rerna bör forskningsråd och övriga externa finansiärer bättre anpassa sig till lärosätenas långsiktiga visioner och mål.”</P>
<P class="p187 ft7">Det är intressant att notera att lärosätenas ledningar fäster stor vikt vid sina strategier och sitt profileringsarbete. Chalmers tekniska högskola AB uppmärksammar det positiva med mång- falden i högskolan och bland dess finansiärer, men pekar samtidigt på problemet med att ”ingen känner ett ansvar för helheten och att alla går på samma trender”. Man pekar på behovet av resurser, för att kunna genomföra omställningar och systematiskt utveckla forskningsinfrastruktur. På många håll efterlyses mer dialog och långsiktighet.</P>
<P class="p39 ft7">RUT 2 ska i detta avsnitt ge en kort överblick över och lyfta fram några synpunkter på lärosätesrollernas förändring och därtill ge, om inte ett framtidsscenario, så i varje fall en antydan om hur utredningen skulle vilja se en framtidsbild av högskolan, som dels möjliggör utredningens förslag, dels innefattar våra förslag. Utred- ningens förhoppning är att dess förslag kan utgöra en solid bas för framtidens universitet och högskolor på andra sidan år 2010.</P>
<P class="p216 ft13">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Från elit- till massutbildning</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">De sextio åren efter andra världskrigets slut har varit en period av stark expansion inom så väl utbildning som forskning. En period av mycket stora förändringar inom den högre utbildningen som lett fram till det högskolelandskap vi har i dag och de roller som lärosätena har. Vid andra världskrigets slut fanns det cirka 14 000 studenter vid universitet och fackhögskolor i Sverige. Högre utbildning bedrevs vid de statliga universiteten i Lund och Uppsala, och vid de privata högskolorna i Göteborg och Stockholm. Göte- borgs högskola liksom Stockholms högskola blev universitet i samband med förstatligandet. Även vid handelshögskolorna i Göteborg och Stockholm bedrevs högre utbildning under enskilt huvudmannaskap. Därtill fanns också statliga fackhögskolor med högre utbildning, i Göteborg Chalmers tekniska högskola, i Stock- holm Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.</P>
<P class="p191 ft7">I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> inleddes en samordning av alla veten- skapliga institutioner kring jordbruks- och skogsnäringar. Den resulterade i tre högskolor: Lantbrukshögskolan (Ultuna), Skogs- högskolan och Veterinärhögskolan. 1975 fick dessa högskolor en gemensam styrelse och andra gemensamma organ. Den 1 juli 1977 bildade de tre högskolorna samt Skogsmästarskolan i Skinnskatte- berg och Veterinärinrättningen i Skara tillsammans Sveriges lant- bruksuniversitet – SLU – med verksamhet förlagd till ett flertal orter.</P>
<P class="p217 ft7">Till följd av de stora ungdomskullarna som föddes under 1940- talet byggdes gymnasiet ut under 1950- och <NOBR>60-talen</NOBR> och allt fler ungdomar blev behöriga att fortsätta inom högre utbildning. Antalet högskolestudenter hade i slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> ökat till omkring 100 000. För att möta den ökade studenttillströmningen tillkom under den senare delen av <NOBR>1960-talet</NOBR> universitetsfialerna i Linköping, Karlstad, Växjö och Örebro efter förslag av 1963 års universitets- och högskolekommitté. Filialerna var knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Uppsala.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">33</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Samtidigt byggdes den högre tekniska utbildningen ut i Lund 1961, i Linköping 1969 och i Luleå 1971. Dessutom inrättades två nya universitet först i Umeå 1965 och senare i Linköping 1975.</P>
<P class="p55 ft7">Huvudmannaskapet för högskolor i det svenska systemet har varierat genom åren. Handelshögskolan i Stockholm har funnits med som en viktig utbildnings- och forskningshögskola sedan</P>
<P class="p218 ft14"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>U63, SOU 1965:11−12.</P>
<P class="p159 ft13">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">1909. Andra exempel på förändring av huvudmannaskap är de högskolor som är föregångarna till universiteten i Göteborg och Stockholm. Högskolorna bildades med enskilda huvudmän 1891 respektive 1878 och fick statliga huvudmän först 1954 respektive 1960. År 1994 ombildades två statliga högskolor till stiftelser av medel från löntagarfonderna. Högskolorna förfogar över sin egen kapitalbas och åtnjuter större autonomi i det svenska högskole- systemet än de statliga lärosätena. Den ena av dessa högskolor, Chalmers tekniska högskola AB, har rötter i Chalmers Slöjdskola som bildades 1829. Högskolan fick statligt huvudmannaskap 1937 för att sedan ombildas med en stiftelse som huvudman. Den andra är Högskolan i Jönköping. Överföring av huvudmannaskapet för sjuksköterskeutbildningen och andra vårdutbildningar från lands- tingskommunerna till staten 2001 är ett annat exempel. Det finns idag, utöver de ovannämnda, ytterligare nio enskilda utbildningsa- nordnare med examensrätt och statsbidrag. Det svenska högskole- landskapet har således inte varit så enhetligt över tid som det i förstone kan te sig.</P>
<P class="p219 ft7">En ny organisation för den grundläggande högskoleutbild- ningen och därmed stora förändringar i högskolelandskapet skedde i samband med 1977 års högskolereform. Ett behov av förändringar i utbildningssystemet hade växt fram ur den stora studenttill- strömningen under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Reformen innebar bl.a. att det mesta av den eftergymnasiala utbildningen sammanfördes till begreppet ”högskolan”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">34</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Till den högre utbildningen och högskolan fördes de konstnärliga utbildningarna i Stockholm, var och en som själv- ständig enhet,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">35</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>medan de konstnärliga utbildningarna i Göteborg och Malmö gick upp i respektive universitet. Även social- och journalisthögskolor liksom lärarutbildning och annan pedagogisk yrkesutbildning fördes till högskolan och införlivades med univer- sitet och högskolor på berörda orter. Också vårdutbildningarna fördes till högskolesektorn. Därutöver tillkom flera nya högskolor i samband med reformen ofta genom en sammanslagning av befintlig högskoleutbildning med befintlig lärarutbildning eller socionomutbildning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">36</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Den yrkestekniska högskoleutbildningen</P>
<P class="p16 ft14"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Princippropositionen 1975 och den slutliga propositionen 1977 (Prop. 1976/77:59).</P>
<P class="p220 ft38"><SPAN class="ft34">35</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm.</P>
<P class="p221 ft46"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Utöver tidigare nämnda konstnärliga högskolor bildades följande högskolor 1977: Högskolan i Borås, Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Sundsvall/Härnösand, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro och Högskolan i Östersund.</P>
<P class="p222 ft13">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">(YTH) permanentades och blev även den en del av högskolan. Tillkomsten av nya högskolor innebar att, utöver universiteten och fackhögskolorna med både grundutbildning och forskning, etable- rades högskolor med enbart grundutbildning.</P>
<P class="p42 ft7">Vid mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> omfattade högskolan omkring 100 000 studerande. Då reformen 1977 innebar att högskolebegreppet vidgades fördes därmed ytterligare 46 000 studenter till högskolan. I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> omfattade den svenska högskolan totalt drygt 150 000 studenter. Under de första 35 åren efter krigsslutet byggdes högskolan således ut mer än tiofalt.</P>
<P class="p67 ft7">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde det ingen egentlig utbyggnad av den högre utbildningen. Men det skedde en kraftig omfördelning av utbildningskapaciteten till tekniksektorn samtidigt som utbild- nings- och vårdsektorerna minskade något. Nästa stora utbyggnad av högskolesektorn inleddes 1989 och innebar en kraftig byggnad av högskolan under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den ledde till att högskolan vid slutet av decenniet omfattade drygt 285 000 studenter. Denna utbyggnad kom i stor utsträckning att ske inom de befintliga läro- sätena.</P>
<P class="p192 ft7">Under 1980- och <NOBR>1990-talet</NOBR> tillkom Högskolorna i Halmstad, Skövde, Karlskrona/Ronneby och Trollhättan/Uddevalla samt Högskolan på Gotland. Högskoleutbildningarna i Malmö avskilj- des från Lunds universitet och bildade den nya Malmö högskola, som expanderade kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Södertörns högskola byggdes upp från grunden efter ett riksdagsbeslut 1995. Utbygg- naden av den högre utbildningen i södra Storstockholm hade då utretts under en längre tid. Även denna högskola expanderade snabbt.</P>
<P class="p192 ft7">Den svenska högskoleutbildningens utveckling från elit- till massutbildning tog riktig fart under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Elitutbildning har av Martin Trow beskrivits som när upp till 30 procent av en årskull fortsätter studera efter gymnasiet och massutbildningen när mer än 50 procent av en årskull fortsätter till högre studier. Under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade ingen åldersgrupp en övergångsfrekvens till högre utbildning som nådde 30 procent.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">37</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>År 2005 är situa- tionen radikalt förändrad, då har övergångsfrekvensen bland per- soner yngre än 29 år, stigit till 50 procent.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">38</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utvecklingen från elit- till massutbildning kan också exemplifieras med att antalet studen- ter i grundutbildningen i Sverige har ökat från 14 000 till över</P>
<P class="p223 ft14"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket 1995: Årsrapporten 1994/95 för universitet och högskolor, s. 39. <SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R, s. 16.</P>
<P class="p120 ft13">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft7">320 000 under efterkrigstiden. Det finns idag fler forskarstude- rande än det fanns studenter på grundutbildningsnivå 1945.</P>
<P class="p225 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Separationen mellan utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p226 ft7">Den ökade tillströmningen av studenter innebar också ett ökat behov av undervisning för vilket det saknades professorer. För grundutbildningens behov inrättades därför tjänster som univer- sitetslektorer, vilket var det första steget mot en separation mellan utbildning och forskning. Dessa tjänster skulle inte innehålla någon forskning, men det fanns inget formellt hinder för en universitets- lektor att tjänstgöra inom forskarutbildningen. U68 förordade i sitt betänkande Högskolan att det fortfarande borde finnas tjänster ”avsedda företrädesvis för forskning och forskarutbildning respek- tive företrädesvis för grundutbildning”, men pekade samtidigt på att det borde finnas en stor frihet att nyttja lärarresurserna och att de inte skulle vara bundna i den ena eller andra verksamhets- grenen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">39</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p227 ft7">Vid de filosofiska fakulteterna<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">40</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>var det fram till 1979 fritt tillträde till studier. Den obegränsade antagningen möjliggjordes av att lärosätena fick resurser till utbildning genom det s.k. automa- tiksystemet – ett resurstilldelningssystem som innebar att resur- serna till olika utbildningar inom de filosofiska fakulteterna anpas- sades till antalet studenter utan några definitiva begränsningar motsvarande dagens takbelopp.</P>
<P class="p68 ft7">Universitetskanslersämbetet fick 1966 i uppdrag att utreda en fastare organisation av grundutbildningen. Förslaget från arbets- gruppen UKAS hade till syfte att effektivisera utbildningen vid de filosofiska fakulteterna genom att införa ”fasta studiegångar”.</P>
<P class="p70 ft7">Högskolereformen 1977 avsåg huvudsakligen grundutbild- ningen och innebar bl.a. att en omfattande centralplanering inför- des av utbildningsutbudet på statsmaktsnivå. Dimensioneringen av allmänna utbildningslinjer och yrkesinriktning av merparten av högskoleutbildningen blev de viktigaste förändringarna av refor- men. Högskolan blev slutstenen i byggandet av den offentliga skolan med grundskola och gymnasieskola som de två första nivåerna. Idealet var att högskolan skulle inrymma all eftergymna-</P>
<P class="p228 ft14"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1973:2, kap. 6.6.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Humanistisk, samhällsvetenskaplig och <NOBR>matematisk-naturvetenskaplig</NOBR> fakultet.</P>
<P class="p153 ft13">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">sial utbildning och i princip inkludera så många som möjligt i en ungdomskull.</P>
<P class="p42 ft7">En central myndighet Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick ansvar för att utarbeta förslag till dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Dessutom infördes sepa- rata beslutsorgan för utbildning och forskning på universiteten. Reformen fullföljde den utveckling mot en skarp gräns mellan grundutbildning och forskning som påbörjats i slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> bl.a. genom inrättande av universitetslektorat utan automatisk rätt till forskning.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Högskolor – också institutioner för forskning?</SPAN></P>
<P class="p230 ft7">Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR>(KK-stiftelsen)</NOBR> inrättades med löntagarfondmedel i maj 1994. I propositionen</P>
<P class="p231 ft7">Utbildning och forskning – Kvalitet och konkurrenskraft framhöll regeringen, genom utbildningsminister Per Unckel, sin avsikt att förstärka forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">41</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Avkastningen på det kapital som avsattes till <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> skulle gå till profilforskning vid dessa lärosäten inom särskilda styrke- områden i samarbete med näringslivet. Medlen skulle skapa möjlig- heter för mindre och medelstora högskolor att ingå avtal om forskningssamarbete i första hand med lokala företag. Forsk- ningens inriktning skulle vara ett led i högskolans profilering och ha koppling till dess grundutbildning. Förslagen i propositionen bifölls av riksdagen och har därefter fastställts i ändamålsparagrafen i stiftelsens stadgar.</P>
<P class="p232 ft7">I budgetpropositionen 1997<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">42</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>föreslogs ytterligare utbyggnad av de mindre och medelstora högskolornas forskning. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen föreslog att de mindre och medel- stora högskolorna samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrotts- högskolan i Stockholm skulle tilldelas kraftigt ökade och perma- nenta forskningsresurser. Dessa resurser skulle fritt disponeras av respektive högskola så att högskolan kunde utveckla forskning under eget ansvar. Regeringen gjorde också bedömningen att högskolornas forskningskontakter med näringslivet och med universitet och högskolor med fakulteter borde fördjupas. Vidare föreslog samma regering i den forskningspolitiska propositionen</P>
<P class="p233 ft14"><SPAN class="ft34">41</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1993/94:177, s. 49.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:1, Utgiftsområde 16, s. 79.</P>
<P class="p120 ft13">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">Forskning och samhälle som utarbetades under ledning av den dåvarande utbildningsminister Carl Tham ändringar i stiftelselagen (1994:1220). Ändringarna i lagen syftade till att regeringen skulle kunna utse och entlediga ledamöter i stiftelsernas styrelser. I propositionen framhölls ”Att regeringen utser ledamöterna främjar också den samordning mellan stiftelsernas insatser och andra statliga insatser på främst forskningens område vilken är av synnerlig vikt för de samlade statliga insatserna skall ge så stort utbyte som möjligt.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">43</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Ändringarna motiverades med att det för stiftelser som bildats av staten finns ett starkt offentligt intresse av att föreskrifterna om förvaltningen utformas med respekt för demokratiska principer och för det allmännas bästa.</P>
<P class="p79 ft7">De lärosäten som tidigare kallades mindre och medelstora högskolor har genom de ovan redovisade besluten fått ekonomiska förutsättningar för en uppbyggnad av forskning. <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> har sedan starten lämnat cirka 1,2 miljarder kronor i stöd till forskning vid dessa lärosäten. Till detta kommer bidragen från näringslivet dvs. betydande insatser som kommer att fortsätta eftersom KK- stiftelsen aviserat att man kommer att inrikta arbetet framöver på särskilt stöd till utvecklingen av forskningsmiljöer vid högskolorna.</P>
<P class="p39 ft7"><NOBR>KK-stiftelsens</NOBR> inträde på arenan och de forskningssatsningar myndigheter som VINNOVA stött tillsammans med framväxten av ett system med de fakultetsliknande vetenskapsområdena vid högskolorna (se vidare avsnitt 2.2.) har brutit upp den tidigare markerade gränsen mellan universiteten som utbildnings- och forskningsinstitutioner och högskolorna som enbart utbildnings- institutioner. Givetvis kan denna utveckling också ses som en del av konsekvenserna av kunskapssamhällets framväxt och därmed näringslivets ökade behov av kvalificerad forskning och yrkes- utbildning, uttryckt i behovet av en utökad dimensionering av högskolornas forskningsverksamhet. Samtidigt måste frågan ställas om högskolorna ska utvecklas mot att bli ”miniuniversitet”. Enligt RUT 2:s uppfattning borde de ha en annan förebild och spela andra roller.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:5, s. 46.</P>
<P class="p179 ft13">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Kvantitets- och volymtänkande vid vägs ände?</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Den grundläggande högskoleutbildningen – sedan den 1 juli 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå – har genomgått en kraftfull expansion sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Riksdagen har på respektive regerings förslag beslutat om utbyggnad av grundutbild- ningen varje år, med några undantag, sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Resultatet av utbyggnaden är att antalet helårsstudenter har mer än fördubblats sedan 1990. Antalet har ökat från cirka 143 000 budgetåret 1990/91 till drygt 300 000 helårsstudenter 2004, vilket innebär en ökning med 157 000 eller 110 procent. Därefter har antalet minskat till cirka 285 000 helårsstudenter budgetåret 2006.</P>
<P class="p55 ft7">I budgetpropositionen för 1999 angav den dåvarande social- demokratiska regeringen följande: ”Andelen ungdomar som går vidare till högre studier har stigit kraftigt – omkring 30 procent av alla ungdomar mellan 19 och 25 år går vidare till högskolan. Men siffran måste höjas. Uppemot 50 procent av en årskull skall kunna gå vidare till högskolan.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">44</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Därmed hade femtioprocentsmålet, som ett rent kvantitativt mål, etablerats.</P>
<P class="p67 ft7">Femtioprocentsmålet som uttrycker hur stor andel av samtliga ungdomar som före 25 års ålder bör gå vidare till högre utbildning, motiverades i propositionen med att en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen behövs för att bereda en allt större andel av ungdomskullar plats i högskolan men även för att vuxna skall kunna få utnyttja den högre utbildningen. Det redovisades dock inte varför just 50 procent av en årskull skall gå vidare till högre utbildning. Femtioprocentsmålet underbyggdes alltså inte med några fakta, studier, beräkningar eller andra underlag.</P>
<P class="p157 ft7">Tidigare förslag i budgetpropositioner om utbyggnad av grund- utbildningen har motiverats dels av efterfrågan från studenterna, dels av arbetsmarknadens behov. Efter att femtioprocentsmålet har etablerats saknas andra motiv än femtioprocentsmålet för rege- ringens förslag till fortsatt utbyggnad.</P>
<P class="p67 ft7">Inte heller när det framgår av budgetpropositionerna att läro- sätena har haft svårigheter att rekrytera studenter till alla beslutade platser, ifrågasätts eller omprövas målet. Lärosätenas svårigheter att rekrytera studenter i den omfattning som anges i deras uppdrag framgår av den resultatrapportering som lämnas i budgetproposi- tionerna. I budgetpropositionen 1999 redovisas följande resultat beträffande lärosätenas mål för antalet helårsstudenter totalt och</P>
<P class="p164 ft14"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1998/99:1, s. 83.</P>
<P class="p159 ft13">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik (NT) för 1997: 1 lärosäte har inte uppnått sitt utbildningsmål; 3 lärosäten har inte uppnått sina <NOBR>NT-mål.</NOBR> I budgetpropositionen 2001 redovisas följande resultat för 1999: 13 lärosäten har inte uppnått sina utbildningsmål; 19 lärosäten (vilket innebär 75 procent) har inte uppnått sina <NOBR>NT-mål.</NOBR> Trots detta föreslår den dåvarande rege- ringen i samma budgetproposition en fortsatt utbyggnad av grund- utbildningen.</P>
<P class="p235 ft7">I budgetpropositionen för 2004 redovisas att det i regleringsbrev för 2000 och 2001 har angetts att de lärosäten som hade svårigheter att rekrytera studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena i stället borde öka utbudet av utbildningar inom andra områden med stor efterfrågan. Målet är enligt budgetpropositionen att utnyttja alla platser som ryms inom takbeloppen. Utnyttjandet av platser och takbelopp har således blivit överordnat och några förnuftsmässiga motiveringar till en fortsatt utbyggnad finns inte alls. Anvisade anslagsmedel skall utnyttjas till varje pris. Femtio- procentsmålet gäller.</P>
<P class="p235 ft7">Den nuvarande regeringen föreslog dock i budgetpropositionen för 2007 att den tidigare föreslagna fortsatta utbyggnaden 2007 inte skulle genomföras.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 anser att volymjakten inom den högre utbildningen har blivit alltför dominerande. Detta beror dels på resurstilldelnings- systemet med en omedelbar effekt på intäkterna av förändringar i antalet helårsstudenter och helårsprestationer, dels på att just femtioprocentsmålet varit så starkt betonat.</P>
<P class="p69 ft7">En utbyggnad av utbildningen behöver dessutom inte medföra ett ökat antal nybörjare i högskolan – platsökningen kan helt och hållet användas för förlängda studietider. Ökningen av antalet platser – eller helårsstudenter – under <NOBR>1990-talet</NOBR> resulterade inte i motsvarande ökning av antalet nybörjare framför allt under den första halvan av decenniet, eftersom studietiderna generellt för- längdes, vilket också var önskvärt från den dåvarande borgerliga regeringens sida. Bland annat bidrog införandet av en fyraårig magisterexamen starkt till att förlänga studietiderna. Å den andra sidan kan antalet nybörjare öka trots att det totala antalet helårs- studenter minskar, vilket har inträffat de senaste åren. När arbets- marknaden är god lämnar studenterna högskolan snabbare än när motsatt läge råder.</P>
<P class="p211 ft7">Även beträffande forskarutbildning har de kvantitativa målen betonats starkt, medan de budgetmässiga förutsättningarna har</P>
<P class="p64 ft13">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">varit oklara. Fördubblingsmål avseende examinationen i forskar- utbildningen har förekommit sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> I 1990 års forsk- ningspolitiska proposition Om forskning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">45</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>framfördes av den dåva- rande socialdemokratiska regeringen att det fanns skäl att på sikt fördubbla examinationen inom forskarutbildningen. Examina- tionen uppgick då till omkring 1 200 doktorsexamina per år. 1993 preciserade regeringen, som då var borgerlig, målet till att för- dubbla examinationen till år 2000.</P>
<P class="p157 ft7">Tiotalet år senare ansåg Forskning 2000, den parlamentariska kommitté som hade till uppdrag att se över den svenska forsk- ningspolitiken, att forskarutbildningens dimensionering var till- räcklig.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">46</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Då examinerades cirka 2 000 doktorer per år. I den proposition om Vissa forskningsfrågor som lämnades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen i april 1999, anfördes dock att behovet av forskarutbildade var större än examinationen kunde täcka och att examensmålen borde höjas på sikt.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">47</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I regeringsförklaringen den 19 september 2000 framförs åter fördubblingsmålet för forskarutbildningen, denna gång av en socialdemokratisk regering. De examinationsmål som redovisades i budgetpropositionen 2001 innebar inte en fortsatt fördubbling utan en ökning med cirka 15 procent. Målen justerades då också mellan olika vetenskapsområden. Till grund för denna bedömning låg enligt propositionen utfallet av antalet examina i forskarutbildningen samt den hittillsvarande anslagsutvecklingen. Vidare anförs att behovet av forskarutbildade är stort såväl inom högskolan som på arbetsmarknaden utanför högskolan. Slutligen konstateras att som långsiktigt mål gäller att det årliga antalet examina i forskarutbildningen bör fortsätta att öka efter 2004. I 2005 års forskningspolitiska proposition redovisas en något annorlunda bild av regeringen. Då framhålls att de postdoktorala insatserna måste ges hög prioritet och att målen för antalet examina inom forskarutbildningen <NOBR>2005–2008</NOBR> inte är satta för att åstadkomma en ytterligare fördubbling av antalet examina, vilket tidigare varit regeringens ambition. I stället bör antalet forskarassistenter och biträdande lektorer ökas.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">48</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">Den nuvarande regeringen har i budgetpropositionerna för 2007 redovisat att som planeringsförutsättning för perioden <NOBR>2009–2012</NOBR></P>
<P class="p237 ft14"><SPAN class="ft34">45</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1989/90:90.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1998:128, Forskningspolitik.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">47</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1998/99:94.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">48</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:80.</P>
<P class="p120 ft13">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Identitet och samspel</P>
<P class="p160 ft7">gäller att antalet examinerade i forskarutbildningen bör ligga på minst samma nivå som under perioden <NOBR>2005–2008</NOBR> vilket innebär totalt drygt 10 000 examinerade, dvs. cirka 2 500 examinerade per år. En bedömning som ligger fast i budgetpropositionen för 2008.</P>
<P class="p68 ft7">Högskoleverket konstaterar i sin senaste årsrapport att efter den ständiga och kraftiga ökningen av examinationen som sedan början av nittiotalet har fördubblat antalet doktorsexamina har nu antalet examina nått en platå.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">49</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>År 2006 var antalet praktiskt taget oför- ändrat jämfört med de båda föregående åren, och uppgick till 2 750 doktorsexamina. Enligt verket är det samtidigt uppenbart att med nuvarande nybörjarantal för forskarutbildningen kommer antalet examina för den period som följer efter 2008 att bli lägre än det som anges i målen för perioden <NOBR>2009–2012.</NOBR> Sverige har genom utbyggnaden ökat andelen av befolkningen med forskarutbildning i yrkesverksam ålder, från cirka 0,6 procent 1990 till ungefär 1 procent år 2006. Detta motsvarar 50 000 individer. I internationella jämförelser (OECD) har Sverige tagit täten när man relaterar anta- let forskarexamina till befolkningens storlek och ålderssamman- sättning enligt Högskoleverket.</P>
<P class="p238 ft7">De ständigt ökade målen för antalet examina i forskarutbild- ningen har förutsatt betydande extern finansiering. I forsknings- propositionen Forskning och förnyelse framhöll den dåvarande socialdemokratiska regeringen att forskarutbildningen huvudsak- ligen bör finansieras med direkta statsanslag till berörda lärosäten.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">50</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Enligt de enkätsvar RUT 2 fått från lärosätena har denna ambition i praktiken infriats främst vad gäller det <NOBR>humanistisk-samhällsveten-</NOBR> skapliga området och till viss del för det naturvetenskapliga områ- det medan de medicinska och tekniska områdena har en låg andel studiefinansiering inom de direkta statsanslagen, på sina håll mindre än 30 procent.</P>
<P class="p211 ft7">RUT 2:s genomgång av den kvantitativa utbyggnaden av utbild- ningen visar att inga kvalificerade analyser eller bedömningar av förutsättningarna för utbyggnad ligger till grund för förslagen så som de redovisats i propositioner. Besluten om utbyggnaden och femtioprocentsmålet bekräftar statsvetaren Jörgen Hermanssons iakttagelse att politiskt beslutsfattande i Sverige har övergivit grund- bulten i den svenska demokratiska reformismen som innebar att alla större politiska reformer grundades på ett gediget faktaunder-</P>
<P class="p239 ft46"><SPAN class="ft34">49</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2007, s. 53f.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">50</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2000/01:3.</P>
<P class="p179 ft13">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Identitet och samspel SOU 2007:81</P>
<P class="p162 ft7">lag. Inte minst det svenska utredningsväsendet var ett tydligt uttryck för detta.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">51</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Som RUT 2 tidigare konstaterat (se avsnitt 1.1.3) har den nuvarande regeringen i Budgetpropositionen för 2008 pekat på hur den kraftiga ökningen av antalet utbildningsplatser ”fått negativa effekter på kvaliteten, exempelvis genom att den lärarledda under- visningstiden minskat och att antalet studenter per lärare har ökat”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">52</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Formuleringen ”kvalitet i den högre utbildningen” är frek- vent i regeringens texter. Kvantitativ iver har – åtminstone i teorin</P>
<P class="p240 ft7">– ersatts med kvalitativ eftertänksamhet.</P>
<P class="p241 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Rollerna under omstöpning</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Antalet registrerade studenter i högskolan har ökat under en 20- årsperiod men för första gången minskade registreringarna läsåret 2004/05 och minskningen fortsatte även läsåret 2005/06. Antalet nybörjare har legat i stort sett stabilt de senaste åren och till och med ökat med någon procent. Ökningen utgörs av utländska studenter medan äldre nybörjare, över 25 år, minskar liksom i viss mån även yngre nybörjare. Mindre än hälften av alla nybörjare är yngre än 21 år. Det innebär att spridningen i ålder är stor vid svenska lärosäten eftersom samma organisation innehåller både utbildning för dem som kommer direkt från gymnasieskolan och utbildning för dem som återkommer till utbildningssystemet efter längre eller kortare perioder på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">53</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta samtidigt som inslaget av utländska studenter ökat markant. Efterfrågan på högskoleutbildning förefaller ha nått en viss ”mättnad” om än inte bland utländska studenter.</P>
<P class="p163 ft7">Sektorn mellan gymnasieskolan och högskolan växer stadigt och högskolan kan inte, enligt RUT 2:s uppfattning, ta ett utökat ansvar för denna verksamhet, utan måste i stället ”konkurrera uppåt” i utbildningssystemet. Utbildningspolitiken kan sedan 1977 generellt sägas karakteriseras av en politik som gått ut på att ”alla är lika”, eller åtminstone att ”alla ska vara lika”, vilket resulterat i att ”alla borde ha blivit lika”. Att erkänna olikhet och mångfald i utbildningsutbud och <NOBR>-inriktning</NOBR> är en trend som vunnit insteg i det allmänna medvetandet först under det senaste decenniet.</P>
<P class="p242 ft14"><SPAN class="ft34">51</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Hermansson 2003, s. 9.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2007/08:1, Utgiftsområde 16, s. 85.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">53</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R, s. 15.</P>
<P class="p120 ft13">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Å andra sidan kan vi beträffande forskningen och forskarutbild- ningen konstatera att det vid början av den senaste trettioårs- perioden fanns ett renodlat system med forskningsuniversitet och ett system i vardande med undervisningshögskolor. Under perio- den har landskapet förändrats högst betydligt, med forsknings- stiftelser, vetenskapsområden och fasta forskningsresurser vid hög- skolorna. Hur ser de framtida behoven ut? Vilket utbildnings- och forskningspolitiskt landskap bör eftersträvas?</P>
<P class="p39 ft7">Diskussionerna kring den framtida högskolans utformning och behovet av att svenska lärosäten orienterar sig mot nya roller har under senare år uppmärksammats genom flera initiativ, av vilka utredningen vill lyfta fram några exempel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond arrangerade våren 2003 ett internationellt semina- rium som hölls vid stiftelsens ordförandes, Stig Strömholm, av- gång. Här ställdes frågan om det europeiska forskningsuniversitetet endast kan betraktas som en historisk parentes.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">54</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Kungl. Veten- skapsakademien har engagerat sig och bildade ett forsknings- strategiskt utskott 2005. Ett annat exempel är Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademiens projekt Framtidens universitet som avrap- porterades förra sommaren.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">55</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Nu senast har Sveriges universitets- och högskoleförbund givit en arbetsgrupp i uppdrag att under 2007 arbeta fram en intern strategi- och handlingsplan kring det framtida högskolelandskapet. Följande bakgrund har skisserats för upp- draget:</P>
<P class="p243 ft45">Alla högskolor och universitet har som gemensam högskolesektor en ökande betydelse för samhället. Gemensamt uppdrag och regelverk liksom gemensamma utmaningar och utvecklingsbehov förenar oss som en sektor i samhället. Inom denna gemensamma ram finns också varierande grad av olikheter mellan högskolor och universitet men också mellan högskolor och mellan universitet. Trots samma uppdrag och trots likheter innebär det olikheter i forskning, utbildningsutbud, specialisering, ägandeform, administration, intressen och priorite- ringar. Olikheterna har under senare tid snarast accentuerats samtidigt som gemensamma problem och uppgifter också blivit tydliggjorda.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">56</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p176 ft7">Utgångspunkterna och förutsättningarna för arbetet med hög- skolelandskapets förnyelse är väl formulerade. Här framhävs det som The European University Association proklamerat i rubriken</P>
<P class="p244 ft14"><SPAN class="ft34">54</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr The European Research University 2006.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">55</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Framtidens<SPAN class="ft9">PT </SPAN>universitet. Syntesrapport.</P>
<P class="p245 ft17"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><NOBR>http://www.suhf.se/Templates/Article0.aspx?PageID=4e5c5136-39c3-4d2c-a8a2-</NOBR> 605124e3a76a</P>
<P class="p179 ft13">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">till sin Lissabondeklaration: ”Diversity with a common purpose”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">57</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>30 år efter högskolereformen 1977 har mångfalden åter kommit i fokus och forskningen åter legitimt anknutits till grundutbild- ningen. Vad ska nu till för att få rollerna utmejslade?</P>
<P class="p241 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.6</SPAN><SPAN class="ft43">Ökat självbestämmande</SPAN></P>
<P class="p155 ft48">Förändringsarbetet måste börja i högskolan själv. I de utbildnings- och forskningsstrategier som växer fram inom lärosätena samman- fattas ambitionerna och visionerna av lärosätenas respektive roller.</P>
<P class="p247 ft7">Lärosätena måste få en adekvat respons på sina strategier. I nuläget sänds dessa dokument in till Utbildningsdepartementet och blir till ett underlag för regeringens allmänna bedömningar. Men lärosätena får inte det som i alla pedagogiska sammanhang bedöms som så utomordentligt viktigt – nämligen en kvalificerad feed back, återkoppling. Det är RUT 2:s bestämda uppfattning att Regerings- kansliet inte har kapacitet och kompetens att bedöma och värdera lärosätenas strategier på ett sådant sätt att ett konkret svar i form av uppdrag och resurser kan ges. Detta är inte heller meningen i den modell som RUT 2 föreslår. Bedömningen ska göras inom ramen för den ”lärosätesutvärdering” som RUT 2 föreslår. Denna utvärdering ska göras av expertpanel i enlighet med vad som beskrivs i avsnittet 3.1.8.</P>
<P class="p157 ft7">RUT 2 ser det som ytterst viktigt att ett akademiskt kvalificerat intermediärt organ handhar de utvärderingar och det resurstill- delningssystem, som utredningen föreslår. Regeringen måste ha detta akademiskt kvalificerade organ till sin hjälp att fördela resurser i konkurrens utifrån prestations- och kvalitetskriterier och få en fortlöpande analys av systemet. Lärosätena måste få en central sparringpartner som kan ge den ovan nämnda återkopplingen på det strategiska arbetet.</P>
<P class="p67 ft7">De förändringar som behöver åstadkommas i högskolesystemet bör främst drivas av de starka krafter som konkurrens i positiv bemärkelse kan skapa. Inslagen av konkurrens utifrån olika kvali- tetskriterier vid fördelningen av anslagsmedel för forskning kan verka i denna riktning. Samtidigt är utredningen mån om att betona att konkurrens och kvantifierad mätning av kvalitet inte alltid är möjlig i utbildningssammanhang. Och även om mätningen kan vara möjlig, är den kanske inte önskvärd i alla lägen. Människan och</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft34">57</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>European University Association 2007.</P>
<P class="p159 ft13">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">människans verksamhet är inte helt och hållet mätbar. Det bör därför finnas utrymme för den sorts utvärdering av karaktären granska för att främja som Högskoleverket arbetat och arbetar med.</P>
<P class="p76 ft7">Den nuvarande regeringen har vid flera tillfällen betonat nöd- vändigheten av att lärosätena blir självständigare och får en mer tydlig och kraftfull ledning. RUT 2 anser det vara av stor betydelse för de förslag som läggs fram i detta betänkande att arbetet fort- sätter på att utöka lärosätenas självbestämmande. I själva verket är det så att utredningens förslag strävar åt detta håll. I förslagen om ett sammanhållet anslag för utbildning och forskning (se vidare avsnitt 3.3) och avskaffande av vetenskapsområde (se vidare avsnitt 2.2.2) finns en underliggande strävan efter att göra lärosätena och deras ledningar mer självständiga och beslutsfäiga. Statsmakternas intresse måste primärt vara att för tilldelade medel få utbildning och forskning med så hög kvalitet som möjligt. Det är endast lärosätena själva som kan avgöra viken utbildning och forskning som kan hävda sig i konkurrensen.</P>
<P class="p248 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.7</SPAN><SPAN class="ft43">Mångfald av lärosäten</SPAN></P>
<P class="p226 ft7">Sedan den 1 juli 2007 gäller nya eller förändrade examensbeskriv- ningar för utbildningen på de tre nivåerna. I dessa beskrivningar är det pedagogiska idealet om progression centralt och utredningen anser att vi fått en ny incitamentsstruktur för utbildningen, i vilken allting hänger samman, även forskningen (jfr den anglosaxiska terminologin med higher education). Att fortsätta på det inslagna spåret innebär att forskningsanknytningen av utbildningen – vilket ju är ett signum för högre utbildning – kommer att accentueras. En utveckling av den avancerade nivån blir därför mycket central under de kommande åren för att ytterligare driva på denna forsk- ningsanknytning. Kopplingen mellan utbildning och forskning är väsentlig och det fortsatta arbetet på att utveckla den får ej avstanna.</P>
<P class="p211 ft7">Lärosätena måste ställa sig frågan vilken utbildning vi vill ge och vilka studenter vi vill ha. Eller vilka studenter kan vi få? Ska lärosätet rekrytera brett eller smalt? Det vill säga är det i närmiljön som lärosätet har sin stora rekryteringspotential, eller är det natio- nellt, europeiskt eller globalt? Att analysera studenters mobilitet blir allt viktigare för lärosätena. Till vilka nivåer ska studenterna rekryteras. Den fråga som hittills inte ställts på allvar är om alla</P>
<P class="p52 ft13">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">lärosäten ska ha samma sammansättning av sitt utbildningsutbud på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 återkommer här till utbildnings- och forskningsstrate- giernas stora betydelse. Det är i dessa dokument som reflektion över de strategiska vägvalen görs. Här kan utvecklingsarbeten med förslag till nya utbildningar, förnyelse och utveckling av de befintliga framföras. Om ett sådant arbete – som redan pågår – fortsätter, kan en profilering av alla lärosäten småningom komma till stånd. Vi kommer förvisso att fortfarande ha en förhållandevis enhetlig organisation av den högre utbildningen, men utbildnings- profilerna på lärosätena kommer att se mer olika ut än idag.</P>
<P class="p157 ft7">Lärosätena måste ställa sig frågan vilken forskning vi vill ha. Vilken forskning kan vi få? Att forskning över allt ska bedrivas på en så högkvalitativ nivå som möjligt är givetvis önskvärt. Samtidigt vet vi att forskning inte kan och inte bör bedrivas på alla lärosäten och att även här en tydligare profilering är önskvärd. På samma sätt som med utbildningen är det önskvärt att lärosätena noggrant överväger vilken mix av forskning som organisationen kan bära. Detta handlar inte minst om att sanera lärosätena från under- kritiska miljöer genom nedläggning eller förstärkning. Detta blir särskilt viktigt i relation till samverkan med andra aktörer i forskar- samhället och till externa finansiärer.</P>
<P class="p157 ft7">Få universitet kan idag längre leva upp till idealet att vara heltäckande. Forskningsområdenas utvidgning och forskningens ökade kostnader för infrastruktur gör att även de stora och breda forskningsuniversiteten idag måste sträva mot profilering. Att all forskning är relaterad till den internationella forskargemenskapen är idag knappast något som behöver påpekas.</P>
<P class="p67 ft48">För högskolornas del – men även för universitetens del – är det viktigt att påpeka att forsknings- och utbildningsprofiler ska uppmärksamma kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p247 ft7">Allt detta ställer krav på ett system som kan driva högskolan i riktning mot mångfald och profilering. Resurstilldelningssystemet ska stimulera till profilering inte driva fram bredd som dagens system för grundutbildningen. Möjligheten att ansöka om univer- sitetsstatus och vetenskapsområde driver fram forskningsbredd och inte profilering hos högskolorna. Alla bör med andra ord inte eftersträva att bli universitet.</P>
<P class="p249 ft7">En annan önskan är att systemet ska kunna hantera alla läro- säten lika, inklusive SLU och de konstnärliga och de enskilda hög- skolorna.</P>
<P class="p58 ft13">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Lärosätena måste ställa sig frågan vilken samverkan vi vill ha. Vilken samverkan kan vi få? I den strategiska analysen ska givetvis också ingå att utveckla relationen till andra samhällsaktörer. Det handlar om att hitta gemensamma styrkor i interaktion med regionalt näringsliv eller andra intressenter i civilsamhället.</P>
<P class="p69 ft7">När allt detta är sagt återstår att understryka ledarskapets stora betydelse. Ett system för resurstilldelning och organisation av högskolan bör öppna reella möjligheter för en kraftfull ledning av lärosätena. Att upptäcka och konstruera vägkartor för lärosätet är förvisso en gemensam uppgift, men ledarskapet betydelse i detta sammanhang kan inte underskattas. Lärosätesledningarna bör få organisatoriska och ekonomiska verktyg för att hantera sina upp- gifter.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2:s övergripande uppfattning är, som sagt, att lärosätena bör ha olika roller i högskolesystemet. Vissa lärosäten kommer ha en huvudsaklig roll inom utbildning av olika slag, inkl. professions- utbildningar, andra ha en huvudsaklig roll inom forskningen och utbildning på avancerad nivå, stora universitet kan också tänkas ha omfattande utbildning på grundnivå, en högskola ska kunna ha en eller flera forskningsprofiler. Lärosätenas roller kan också ses utifrån deras huvudsakliga spelplan <NOBR>(arbets-,</NOBR> upptagnings- eller kontaktområde) och då ses som spelare på olika arenor. Som tidi- gare påpekats i avsnitt 1.1.2 kan det dock vara vanskligt att reducera vissa lärosätens position till vissa nivåer. Ett litet lärosäte kan ha förhållandevis omfattande kontakter med andra länder både beträffande utbildning och forskning även om man kanske i första hand har närområdet som kontaktområde för studenter.</P>
<P class="p187 ft7">RUT 2 är väl medveten om att alla lärosäten har sin historia och att det är svårt att generalisera. Ur statsmakternas perspektiv kunde det vara intressant att reflektera över vilka olika sorters lärosäten som finns och som samhället har behov av. Mot bakgrund av bland annat en norsk diskussion om professionsuniversitet och elit- universitet<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">58</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>försöker vi att skissa några alternativ som vi inte upp- fattar som idealtyper, men väl som roller eller ”strävansmål”.</P>
<P class="p69 ft7">För det första skulle vi kunna ha multiuniversitet som tillgodo- ser ett brett behov av massutbildning på eftergymnasial nivå. Här finns de flesta vetenskapsgrenar representerade och rika möjlig- heter till mångvetenskapligt utbyte som kan befrämja både utbild-</P>
<P class="p147 ft14"><SPAN class="ft34">58</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Slagstad 2007 och Thorsten Nybom i Högskoleverkets rapportserie 2002:40 R, s. 118f.</P>
<P class="p179 ft13">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ning och forskning. Multiuniversitetet har forskningen av olika slag, allt från ”underhållsforskning” till spetsforskning.</P>
<P class="p42 ft7">För det andra skulle vi kunna ha professionsuniversitet för forsk- ningsbaserad professionsutbildning inom ekonomi, teknik och medicin. Dessa lärosäten har koncentrationens alla fördelar och har rika möjligheter att driva fram internationell spetskompetens inom både utbildning och forskning.</P>
<P class="p42 ft7">För det tredje skulle vi se utbildningshögskolor inriktade på högklassig grundutbildning, i stor utsträckning inriktade på profes- sionsutbildningar av mer nationell karaktär och med stor betydelse för den regionala arbetsmarknaden. Lärosätet kan ha vissa kvalifi- cerade forskningsprofiler med därtill hörande utbildning och en bred ”underhållsforskning”.</P>
<P class="p67 ft7">För det fjärde kunde man tänka sig mer renodlade forsknings- universitet med utbildning huvudsakligen på avancerad nivå och forskarnivå och med mycket tydliga spetsforskningsprofiler. De universitet som främst kan stå som modell för dessa är förstås de amerikanska elituniversitetetn. Vi kan inte se ett sådant universitet i Sverige idag, till stor del beroende på grundutbildningens stora betydelse för samtliga lärosäten utom möjligtvis Karolinska insti- tutet.</P>
<P class="p192 ft7">Efter en period med en stark drift mot att konsolidera läro- sätena som ”klassiska universitet” i högskolesystemet, är det nu, enligt RUT 2:s uppfattning, dags för statsmakterna att i konkret handling understryka profileringens och differentieringens stora värde och uppmuntra lärosätena att söka sin roll på en realistisk arena.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.8</SPAN><SPAN class="ft43">Mångfald av finansiering</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">I bilden av framtidens universitet vill vi se en mångfald av olika lärosäten med högre grad av självständighet. En viktig faktor för att åstadkomma denna självständighet är utan tvivel det ekonomiska oberoendet. Det är knappast rimligt att tänka sig att något lärosäte inom en överskådlig tid skulle kunna bli helt och verkligt oberoende. Även om staten skulle kunna avsätta medel för att inrätta ett antal lärosätesstiftelser, skulle förmodligen grundutbild- ningen fortsätta att vara till största delen finansierad av staten. Om studieavgifter skulle komma att införas, är det knappast troligt att dessa skulle bli en heltäckande finansiering av utbildningen.</P>
<P class="p250 ft13">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Om något lärosäte skulle utvecklas mot att bli ett forsknings- universitet i ovan antydda bemärkelse, vore det mer sannolikt att ett helt oberoende lärosäte skulle kunna uppstå. Det skulle emel- lertid med säkerhet behövas en omfattande och kontinuerlig externfinansiering, förutom en lärosätesstiftelse.</P>
<P class="p70 ft7">Pluralismen av finansieringskällor åstadkommer i sig ett obe- roende och är därför ett viktigt mål att sträva mot; lärosätet blir mindre känsligt för svängningar av olika slag i finansieringsvärlden. Om man relaterade jakten på externa medel till lärosätenas utbild- nings- och forskningsstrategier och om lärosätesledningarna vore starkare, skulle mer noggranna överväganden göras innan extern- finansiering accepterades av lärosätena. På samma sätt som man har talat om den ”vildväxande högskolan”, skulle man kunna tala om den ”vildväxande externfinansieringen”.</P>
<P class="p39 ft7">I det följande avsnittet belyser därför RUT 2 frågan om extern- och medfinansiering mer djupgående i enlighet med regeringens direktiv.</P>
<P class="p251 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft42">Externfinansiering och medfinansiering av forskning</SPAN></P>
<P class="p252 ft7">I föreliggande betänkande lämnar RUT 2 ett sammanhängande förslag till ett system för fördelning av direkta statsanslag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Beträf- fande frågorna om externfinansiering diskuterar utredningen i huvudsak denna angående forskningsdelen, för vilken den spelar störst roll. RUT 2 vill dock, utan att lägga något förslag eller närmare diskutera frågan, inledningsvis påpeka att frågan om olika system med studentavgifter är av avgörande betydelse för utbild- ningssystemets finansiering i många av de länder som Sverige har störst utbildnings- och forskningssamarbete med − inte minst Storbritannien och USA. Frågan börjar nu också bli aktuell i vårt land bl.a. genom den utredning som lagt förslag om avgifter för utländska studenter utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES) i sitt betänkande Studieavgifter i högskolan<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">59</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. En utgångspunkt i direktiven till den utredningen var att ”högskole- utbildning skall vara avgiftsfri för studenter från länder inom EES”. RUT 2 ser förslagen i detta betänkande som ett första steg i rätt</P>
<P class="p253 ft14"><SPAN class="ft34">59</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2006:7.</P>
<P class="p179 ft13">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">riktning men anser att en mer förutsättningslös utredning av studieavgifter för alla borde övervägas. Sådana avgifter kunde variera mellan olika utbildningar beroende på behoven på arbets- marknaden respektive lönesättning. De kunde lämpligen finansieras via studiemedelssystemet och till viss del kunna avskrivas beroende på prestation. De inslag av ”kundorientering” och ”marknads- mässighet” som detta kan sägas medföra tål att diskuteras och värderas. Farhågorna om ökad social snedrekrytering, som man hade i Storbritannien inför införandet av ett sådant system, har där kunnat bemästras.</P>
<P class="p213 ft11"><SPAN class="ft11">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Tillbakablick</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Näringslivet står för finansieringen av cirka två tredjedelar av svensk forskning och utveckling. Hur stor andel av denna verk- samhet som kan betraktas som forskning i forskarsamhällets strikta mening är svårt att avgöra. Siffror mellan 10 och 20 procent brukar anges. Den civila forskning, som finansieras med offentliga anslag bedrivs i Sverige i första hand vid universiteten, i viss utsträckning vid högskolorna och i mindre grad vid fristående forsknings- institut, ofta i samverkan med näringslivet.</P>
<P class="p157 ft7">Efter andra världskriget har denna forskning finansierats både genom direkta statsanslag och indirekt genom forskarnas möjlig- heter att via statliga forskningsråd eller andra forskningsstödjande myndigheter och stiftelser konkurrera om forskningsmedel. Den externa forskningsfinansieringen och sektorsforskningen har under större delen av efterkrigstiden – innan man på allvar börjat reflek- tera över frågan – utgjort en liten andel, vilken i första hand setts som ett komplement till den ordinarie forskningen finansierad via fakultetsanslag. På liknande sätt har även stödet för universitets- forskningen byggts upp i andra europeiska länder.</P>
<P class="p157 ft7">Utvecklingen av detta system med tvåvägsfinansiering (dual support) för att å ena sidan ge basanslag och å andra sidan skarpare konkurrensutsätta och styra forskningen mot för staten angelägna ändamål är viktig för förståelsen av den situation som forskar- samhället befinner sig i idag. Vi har här inte möjlighet att i detalj redogöra för denna utvecklingsprocess. Noteras bör dock några viktiga förändringar med betydelse för utvecklingen av forsknings- finansiering under den senaste femtonårsperioden, dels bildandet av löntagarfondsstiftelserna vilket inneburit en kraftfull satsning på</P>
<P class="p250 ft13">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Identitet och samspel</P>
<P class="p174 ft7">strategisk forskning och på spetsforskning inom en rad områden, dels statens fördelning av fasta forskningsanslag till högskolorna (särskilt de fyra lärosäten som under denna period omvandlats till universitet). Dessutom har merparten av nya forskningsresurser i flera forskningspropositioner anvisats till forskningsråden och endast en mindre del direkt till universiteten. I proposition Forskning och förnyelse<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">60</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>gjorde den dåvarande regeringen bedöm- ningen att ”en allt större del av forskningsresurserna bör erhållas efter prövning av externa forskningsfinansiärer”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">61</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Argumentet för detta var främst att lärosätenas forskning på så sätt skulle profi- leras.</P>
<P class="p211 ft7">Humaniora/samhällsvetenskap är det vetenskapsområde som har den största enskilda anslagsposten i det sammantagna statliga forskningsanslaget och humaniora är det forskningsområde som i särklass har den största andelen av resurserna från det direkta anslaget. Redan detta faktum antyder att finansieringsläget ser mycket olika ut inom olika delar av vetenskapssamhället.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 kan konstatera att andelen extern finansiering − både statlig och privat − av lärosätenas forskning stadigt har ökat. Under den senaste tjugofemårsperioden har andelen direkta statliga anslag därför successivt minskat från två tredjedelar till knappt hälften.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">62</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Samtidigt har den andel av de fasta direkta anslagen för forskning som använts för att finansiera forskarutbildning under de senaste femton åren ökat avsevärt, ett faktum som bör uppmärk- sammas i samband med diskussionen om kvalitetsutvecklingen i den svenska forskningen. Doktorandernas forskning är ju i stor omfattning en del av ett utbildningssammanhang.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">63</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Därtill kan läggas de ökade interna kostnaderna vid lärosätena, uppkomna delvis till följd av nya uppdrag som staten ålagt. Det påpekas även från många håll att den snabba ökningen av studenter inom grund- utbildningen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> med otillräcklig ekonomisk ersätt- ning, inneburit att tiden för lärarnas forskning minskat.</P>
<P class="p254 ft7">De direkta anslagen till lärosätena för forskning tilldelas inte efter en modell eller en rutin som tar hänsyn till prestation eller kvalitet. Införandet av ett system med mål- och resultatstyrning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft49">60</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td40"><P class="p17 ft14"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Prop. 2000/01:3, s. 140.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td87"><P class="p17 ft10">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td87"><P class="p17 ft49">61</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td40"><P class="p17 ft13"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2006:3 R, Högre utbildning och forskning 1945−2005 − en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td87"><P class="p17 ft10">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td88"><P class="p17 ft46">översikt, s. 41f.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td87"><P class="p17 ft49">62</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td40"><P class="p17 ft50"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Jfr även Vetenskapsrådet 2006: Forskarutbildning i Sverige, variation i volym, effektivitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td87"><P class="p17 ft10">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td88"><P class="p17 ft46">och kostnader sedan tidigt <NOBR>1990-tal.</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td87"><P class="p17 ft49">63</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td40"><P class="p17 ft17"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Jfr exempelvis Vetenskapsrådet 2003: En stark grundforskning i Sverige. Vetenskapsrådets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td87"><P class="p17 ft9">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft14">forskningsstrategi 2005−2008, s. 9f.</P>
<P class="p255 ft13">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">har inte använts i detta sammanhang. Utredningen kan emellertid konstatera att en rad olika system med indikatorer för fördelning av resurser används eller är på väg att införas internt inom universiteten (se avsnitt 3.2.1).</P>
<P class="p42 ft7">På många håll i världen ställs frågorna om hur staten och universitet och högskolor ska orientera sig i ett nytt landskap, i vilket lärosätena blir mer och mer självständiga och finansierings- systemen blir mer och mer komplicerade. I <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> On the Edge. Securing a Sustainable Future for Higher Education från år 2004 ställs en rad frågor, och uttrycks en stor oro men ges egentligen inga svar på frågorna kring hur system för finansiell hållbarhet skapas inom lärosätena och hur statligt inflytande upprätthålls<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">64</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Uppenbarligen är högskoleområdet i världen, eller åtminstone i Europa, inne i en osäker transitionsfas från det humboldtska universitets statliga styrning och finansiering, som skulle garantera den akademiska friheten, till det mer entrepre- nöriella universitetet med en frihet av ett annat slag.</P>
<P class="p163 ft7">Denna entreprenöriella anda belyses − med externfinansie- ringen i fokus − på ett intressant sätt, när ett av de större univer- siteten i början av år 2007 annonserade efter två universitetslek- torer (undervisningstjänster). I de båda annonserna fokuserades forskningen och formulerades följande krav på den sökande: ”Den sökande ska ha dokumenterad förmåga att formulera projektansök- ningar och ska kunna visa att han/hon erhållit externa anslag från nationella forskningsråd för att bedriva sin forskning.” Så långt kan man konstatera externfinansieringens stora betydelse. Vad som är mer anmärkningsvärt är den följande formuleringen: ”Den sökande ska kunna dokumentera att han/hon garanterar 100% finansiering av de egna lönemedlen på befattningen under de första två åren, tidsperioden 2007−2009.” Att universitetslärare vid ansökan om en tillsvidareanställning förutsätts ha med sig sin egen lön som fors- kare torde vara ett av de mer exceptionella tecknen på externfinan- sieringens ökade betydelse.</P>
<P class="p191 ft7">Enligt RUT 2:s direktiv ska utredningen föreslå ett system för fördelning av de direkta anslagen som skall bygga på ”prestations- och kvalitetsrelaterade kriterier”. Utredningen har tolkat denna önskan från regeringen som en efterfrågan på ett system som ska möjliggöra större satsningar på forskning via de direkta anslagen.</P>
<P class="p256 ft14"><SPAN class="ft34">64</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se On the Edge, s. 30f. & 66f. där mycket öppna frågor (challenges) ställs men inga direkta svar ges. Rapporten baseras på åtta länderstudier från Australien, England, Irland, Japan, Nederländerna, Sverige, Tyskland och USA.</P>
<P class="p193 ft13">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">De satsningar som statsmakterna gjort på forskning har under senare år i större utsträckning än tidigare skett via anslag till forskningsråden och andra myndigheter för att på så sätt dels kunna styra forskningen, dels kvalitetssäkra den genom konkur- rensutsättning. På sikt borde ett prestations- och kvalitetsrelaterat resurstilldelningssystem för forskningsdelen av universitetsansla- gen i kombination med lärosätesutvärderingar, som fäster särskild vikt vid lärosätenas utbildnings- och forskningsstrategier, innebära att t.ex. forskningsbidrag av typen Vetenskapsrådets Linnéstöd skulle kunna ersättas av direkta anslag fördelade med ett system baserat på kvalitet i konkurrens.</P>
<P class="p211 ft7">I utredningens överväganden om externfinansiering kommer vi främst att behandla frågorna om finansieringen från privata finan- siärer (enskilda medborgare, företag och organisationer utan vinst- syfte, i första hand stiftelser) och även belysa frågor om medfinan- sieringens betydelse för universitetens handlingsfrihet.</P>
<P class="p257 ft11"><SPAN class="ft11">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Nuläget</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">En perfekt balans mellan extern och direkt statlig finansiering kan aldrig uppnås, eftersom den förutsätter att statens anslag omedel- bart anpassas efter externa, privata och offentliga, satsningar. Externa finansiärer av olika slag spelar en stor roll för finan- sieringen och därmed inriktningen och omfattningen av forsk- ningen och kommer förhoppningsvis att göra så även framdeles. Hur ser rollfördelningen och samspelet mellan lärosätena, de enskilda forskarna/forskargrupperna, de statliga forskningsråden och övriga externa finansiärer ut? Hur borde den se ut? Vilket handlingsutrymme har man vid lärosätena för att optimera resurs- användningen?</P>
<P class="p258 ft7">RUT 2 träffade under hösten 2006 företrädare för lärosätena<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">65</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>för att bilda sig en uppfattning om deras syn på behovet av utred- ningen och dess direktiv. Som en uppföljning sände utredningen ut en enkät (se bilaga 5), i vilken lärosätena bland annat ombads att svara på frågan om det som i diskussionen litet svepande kommit att benämnas ”fria medel”. Lärosätena redovisar att endast de egna statliga basanslagen kan komma i fråga för interna ompriorite-</P>
<P class="p259 ft14"><SPAN class="ft34">65</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>RUT 2 hade överläggningar med samtliga statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan Jönköping, Ersta Sköndal Högskola och Teologiska Högskolan, Stockholm.</P>
<P class="p260 ft13">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ringar. Av dessa är merparten intecknade i stöd till forskarstude- rande, postdoktorala tjänster samt del i professors- och lektors- tjänster. Generellt hävdas att lärosätenas ointecknade medel för forskning minskat avsevärt. Detta hänger inte minst ihop med en allmän reell sänkning av medelstilldelningen för forskning i och med att pris- och löneomräkningen inte följt kostnadsutvecklingen samt att kraven på medfinansiering ökat. Befordringsreformen har också bidragit till större konkurrens om en krympande resurs. Lärosätena har också bundit upp anslagen genom för många anställningar och en för stor dimensionering av forskarutbild- ningen.</P>
<P class="p171 ft7">De stora universiteten redovisar att på kort sikt (ett till tre år) är i stort sett alla medel bundna. Lärosätenas begränsade handlings- frihet sammanfattas talande av Karolinska institutet: ”Begreppet fria eller ointecknade medel ger en känsla av aktiv omfördelnings- process. En sådan process är både önskvärd och nödvändig, men har inte varit möjlig att genomföra under lång tid. På tio års sikt torde hela budgeten vara att betrakta som rörlig. På ett års sikt är hela budgeten intecknad. [– – <NOBR>–]</NOBR> De externa medlens fördelning kan, i viss utsträckning, påverkas av universitetsledningen genom strategiska beslut om forskningens inriktning vilka i sin tur kan föras ned på institutionsnivå. Den strategiska agendan sätts dock i allt högre av de externa finansiärerna. Denna avgörs av vilka forskningstrender som lyfts fram, vilka samhällsproblem som är aktuella eller vilka finansiärer som vid en viss tidpunkt har medel tillgängliga för fördelning.”</P>
<P class="p163 ft7">De stora universiteten anger att på kort sikt är endast några tiotals miljoner – motsvarande någon eller möjligen några procent av anslagsmedlen – fria. På längre sikt, cirka tre år, bedöms mellan tio och femton procent vara fria.</P>
<P class="p42 ft7">Bindningarna på medellång sikt är mindre och minskar i takt med exempelvis pensioneringar. Lärosätena redovisar att bind- ningstiderna varierar för olika kostnadsslag: bindningstiden för löner knutna till tidsbegränsade anställningar är relativt kort medan lokaler kan ha bindningstider om tio år eller mer. På tio års sikt är alla medel rörliga enligt KI:s redovisning. Lunds universitet fram- håller att vilka rimliga omdisponeringar som än görs kommer fasta kostnader för ledning, bibliotek, service och annan infrastruktur att vara betydligt mindre rörliga och utgöra en hämsko på alltför omfattande förändringar.</P>
<P class="p261 ft13">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">De unga universiteten framhäver att på kort sikt är möjlig- heterna till omfördelningar mycket små pga. gällande arbetsrätts- liga lagar och åtaganden för forskarstuderandes finansiering och andra anställningar som professurer samt investeringar i lokaler och utrustning. Dessutom måste en allt större del användas för mot- finansiering av erhållna externa medel. Fler av dessa lärosäten gör dock skattningar som visar att upp till tio procent av forsknings- anslagen omdisponeras årligen och på längre sikt i något fall kanske ytterligare tjugo procent.</P>
<P class="p262 ft7">Högskolorna med vetenskapsområde pekar på att examens- målen i forskarutbildningen innebär att en stor andel av forsknings- anslagen måste avsättas för doktorandtjänster. Detta innebär att en stor del av forskningsmedlen är bundna. Begränsningen av möjlig- heterna till omfördelning av medel mellan anslagsposter till högst tre procent innebär svårigheter att finansiera områden utanför vetenskapsområdet eller gränsöverskridande forskningsfält mellan vetenskapsområdet och andra områden. När tyngdpunkten i grundutbildningen ligger utanför det egna vetenskapsområdet, begränsas också möjligheterna till forskningsanknytning av grund- utbildningen utanför vetenskapsområdet.</P>
<P class="p79 ft7">I utredningens enkät efterfrågades även en uppskattning av hur mycket ointecknade medel som finns för högskoleledningar och fakultetsnämnder att använda för nysatsningar. Vid universiteten disponerar rektor någon procent av forskningsmedlen för nysats- ningar och/eller strategiska forskningsinitiativ och samverkan. Detta innebär för de gamla universiteten vanligen belopp på mellan 30 och 50 miljoner kronor per lärosäte och i något fall närmare 90 miljoner kronor. Därtill kommer vid några lärosäten medel som fakultetsnämnderna avsätter. Vid de unga universiteten redovisas mellan fem procent och trettio procent av forskningsanslagen som fria för nämndernas disposition. Några lärosäten påpekar också att prioriteringar av strategiska satsningar ingår i dess resursfördel- ningsmodell. Vid de mindre högskolorna avsätts strategiska potter till ledningens disposition om några få miljoner kronor. Vid de konstnärliga högskolorna är motsvarande potter några hundra- tusentals kronor.</P>
<P class="p62 ft7">I lärosätenas enkätsvar finns genomgående tre återkommande problemområden: den växande forskarutbildningen, ledningarnas bristande handlingsutrymmen i relation till förhandenvarande resurser, externfinansieringen som betraktas som styrande och resurskrävande. RUT 2 vill i detta sammanhang peka på de förslag i</P>
<P class="p263 ft13">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">detta betänkande som delvis åtgärdar dessa problem. Beträffande forskarutbildningen menar utredningen att kostnaden för den behöver synliggöras genom att fullt ut bli en del av utbildningen med egna resurser (se avsnitt 3.1.5). Beträffande utrymmet för stra- tegiska satsningar och en mer dynamisk användning av resurserna gynnas detta genom utredningens förslag om ett anslag (se avsnit- tet 3.3). Externfinansieringen diskuteras i det följande avsnittet.</P>
<P class="p67 ft7">Till detta kan läggas frågan om lärosätenas möjligheter och förmåga att utöva ett aktivt arbetsgivaransvar i förhållande till externfinansierade forskare, en fråga som Befattningsutredningen (dir. 2006:48) behandlar.</P>
<P class="p67 ft7">RUT 2 kan avslutningsvis konstatera att högskolesystemet är överbefolkat och underfinansierat.</P>
<P class="p241 ft11"><SPAN class="ft11">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft43">Extern </SPAN><NOBR>icke-statlig</NOBR> finansiering</P>
<P class="p264 ft7"><SPAN class="ft11">RUT 2:s bedömning: </SPAN>För att stimulera ökad privat finansiering av forskningsverksamhet bör fysisk person, som lämnar ekono- miskt bidrag för forskning till godkända lärosäten och orga- nisationer enligt fastställd lista, medges rätt att mot slutlig skatt avräkna ett belopp motsvarande en given procentsats av gåvan. Juridiska personer, som på samma sätt lämnar bidrag, bör medges rätt till skatteavdrag från inkomst av näringsverksamhet.</P>
<P class="p265 ft7">Den externa finansieringen spelar en på många sätt viktig roll. Den <NOBR>icke-statliga</NOBR> bidrar med resurser som skattebetalarna slipper stå för, men betydelsen är större än så. Den externa finansieringen gene- rerar processer av peer review, som borgar för att den vetenskapliga kvaliteten blir högre och därtill driver den fram en nyttig sam- verkan med näringsliv och omgivande samhälle. Mångfalden av finansiärer och ansökningssystem är kvalitetsdrivande liksom den konkurrens som inte minst det utländska forskningsstödet med- för.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">66</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta sammantaget gör att RUT 2 föreslår att intäkterna från samtliga externa medel ska utgöra en av indikatorerna för att fördela forskningsdelen av anslagen till universiteten (se avsnittet 3.2.5).</P>
<P class="p266 ft14"><SPAN class="ft34">66</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Braunerhjelm & Skogh 2004, s. 16, 19.</P>
<P class="p159 ft13">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Ofta har frågan ställts om kostnaderna för ansökningssystemen är rimliga i relation till vad man får ut av processen. I forsknings- system som blivit så stora och komplicerade som de västerländska framstår det som nödvändigt att en selektion av forskningsprojekt och forskare sker för att den bästa forskningen ska komma i åtnjutande av de mest gynnsamma förutsättningarna. Även om detta selektionssystem inte är demokratiskt i sin grundstruktur, framstår det som önskvärt i en demokrati att systemet har en hög grad av transparens och att det är tillgängligt för dem som presterar den bästa forskningen. Sådana selektionssystem måste därför få kosta men samtidigt givetvis vara så kostnadseffektiva som möjligt. Dessutom vill RUT 2 understryka att om basresurserna för läro- sätena ökas, borde rimligtvis ansökningstrycket minska.</P>
<P class="p79 ft7">Ett annat problem som bland andra Chalmers tekniska högskola AB pekar på i sitt enkätsvar är att det i denna positivt uppfattade mångfald av finansiärer inte finns någon aktör som ”känner ett helhetsansvar för forskningsfinansieringen”. Risken är då stor, säger man, att alla forskningsaktörer agerar på samma sätt, vilket medför att ”hela kategorier av forskning faller utanför finansiä- rernas intressen”. Denna risk blir så mycket större när lärosätenas basresurser inte kan utgöra ett tillräckligt starkt komplement. Chalmers tekniska högskola AB beskriver situationen med ett ”underkritiskt” universitetsanslag som kontraproduktiv och under- stryker i en slutkläm att lärosäten i ett sådant läge inte ”möter möjligheterna utan istället fastnar i en <NOBR>backspegel-vision”.</NOBR></P>
<P class="p267 ft7">Ett annat perspektiv på detta problem förmedlas av VD Lars Rask på Stiftelsen för strategisk forskning. Han pekar på att ovanstående problem också har sin grund i ”universitetens ohej- dade expansion”. Han ställer den provocerande frågan om läro- sätena snarare borde minska antalet forskare/forskargrupper och i stället satsa mer på dem som blir kvar och därmed ge förut- sättningar för en kvalitativt sett bättre forskning. Ökade fakultets- anslag, vilket enligt hans mening är en lösning på problemet, riske- rar att bli uppbundna på samma sätt i anställningar av för många forskare, om universitetsledningarna inte tar sitt ansvar och ”stabi- liserar universitetens forskningsorganisation på nuvarande eller något minskad nivå”.</P>
<P class="p211 ft7">Oavsett hur vi bedömer läget för den statliga finansieringen av forskning i Sverige, är det knappast kontroversiellt att konstatera att vårt samhälles olika delar behöver mer och mer forskning. Att öka lärosätenas forskningsintäkter med andra resurser än skatte-</P>
<P class="p263 ft13">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">medel torde också vara en utveckling som de flesta bejakar. Även om frågan om forskningens frihet, alternativt formulerad som styrning, kan vara problematisk i relation till önskemål och krav från finansiärer, finns goda möjligheter att både via etiska koder och sunt förnuft komma till rätta med sådana svårigheter och dilemman. Samtidigt bör påpekas att det oftast är de mest ansedda forskarna som sitter i de externa finansiärernas beredningsorgan och de facto beslutar om denna finansiering.</P>
<P class="p157 ft7">Alla de aktörer både inom och utom universitet och högskolor som RUT 2 kommit i kontakt med är ense om att de direkta anslagen till lärosätena relativt sett är för knappa. Flera av aktörerna är dock på samma gång angelägna om att påpeka att det inte enbart handlar om ökade resurser utan om den strategiska användningen av dessa resurser. Bland forskningsfinansiärer har man under 2000- talet mer och mer kommit att prioritera satsningar på stora forsk- ningsprogram/miljöer bland annat med argumentet att dessa ger lärosätena bättre planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p157 ft7">För att stärka den svenska forskningen bör även externa icke- statliga finansiärer stimuleras − enskilda medborgare såväl som organisationer och företag. I många andra länder i Europa och i USA beviljar staten olika former av skattelättnader för gåvor till forskning. Hur de olika avdragsmöjligheterna ser ut i respektive land inom EU framgår exempelvis av en tabell i <NOBR>EU-rapporten</NOBR></P>
<P class="p90 ft7">Giving more for research in Europe och av resonemangen i <NOBR>VINNOVA-rapporten</NOBR> Innovativa små och medelstora företag – Sveriges framtid. Sverige var det enda land i EU år 2005 som inte medgav avdragsmöjligheter för vare sig fysiska eller juridiska personer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">67</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">I vårt grannland Norge föreslog <NOBR>Hervik-utvalget</NOBR> år 2000 att en skattesubventionering skulle införas för att stimulera näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">68</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>År 2001 införde den norska regeringen i stället en möjlighet för norska företag att ur en ”fond” med en budget om 200 miljoner norska kronor söka bidrag för olika projekt. Denna ordning ersattes dock påföljande år av en ”skatteFUNN”, som följer utvalgets förslag och ger företag möjligheter att få skatteavdrag för <NOBR>FoU-utgifter.</NOBR> Löpande verksam- het och produktutveckling får ej bidrag. Denna ordning admi- nistreras av Norges forskningsråd, i samarbete med den statliga organisationen Innovasjon Norge, som godkänner forsknings-</P>
<P class="p268 ft39"><SPAN class="ft51">67</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for research in Europe, s. 75; jfr även Edling m.fl. 2007, s. 68ff. <SPAN class="ft51">68</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>NOU 2000:7 Ny giv for nyskaping. jfr vidare www.skattefunn.no.</P>
<P class="p159 ft13">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">miljöerna och beviljar projektbidragen. Företagen kan få skatte- reduktioner för dessa utgifter med upp till 20 procent av de totala kostnaderna för projektet beroende på företagens storlek och var forskningen bedrivs (helt i egen regi eller i samarbete med institut eller universitet). Dessa medel betalas ut i efterhand som tilläggs- finansiering till projektet. Avdragens storlek begränsas till ett högsta belopp och blir därför av störst betydelse för små och medelstora företag. Denna reform har mötts med mycket positivt gensvar både i det norska näringslivet och i högskolevärlden.</P>
<P class="p39 ft7">En utveckling mot införande av skattesubventioner kan skönjas på många håll i Europa. I Finland föreslås i budgetförslaget för 2008 en ”utvidgad skatteavdragsrätt för donationer för att förstärka bl.a. forskningsfinansieringen”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">69</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Enligt den franska regeringens hemsida den 24 augusti 2007 meddelas att ett nytt system införs med skattelättnader (crédit d’impôt recherche) om 30 procent för franska företags utgifter för forskning och utveckling upp till 100 miljoner euro; för utgifter därutöver erhålls en skattelättnad om 5 procent. Det företag som ansöker om och beviljas denna skattelättnad för första gången får en skattelättnad på 50 procent på <NOBR>FoU-utgifterna</NOBR> under det första året.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">70</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I Le Figaro kommenterades förslaget samma dag med reflektionen: ”Investir dans l’innovation et la recherche, c’est une façon de profiter de la mondialisation au lieu d’en souffrir.”</P>
<P class="p62 ft7">Frågan om hur det svenska civilsamhället ska uppmuntras till att gynna externfinansiering av forskning, och annan verksamhet som i första hand staten ansvarat för, har aktualiserats många gånger av det svenska forskarsamhället. I en studie initierad av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Sista fracken inga fickor har. Filantropi och ekonomisk tillväxt, behandlas frågan ur en rad synvinklar − histo- riskt, sociologiskt, ekonomiskt, skatterättsligt, etiskt och inte minst i ett genomgående internationellt perspektiv.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">71</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Nu senast har Kungl. Vetenskapsakademiens (KVA) forskningspolitiska utskott behandlat frågan i en rapport delvis med utgångspunkt i en utred- ning om de skatterättsliga frågorna, Avdrag för bidrag till forskning, av professor em. Gustaf Lindencrona.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">72</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>KVA hänvisar i sin rapport till en nyligen gjord <NOBR>OECD-studie,</NOBR> Evaluation and design of R&D</P>
<P class="p16 ft14"><SPAN class="ft34">69</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Undervisningsministeriets hemsida under budget: http://www.minedu.fi.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft51">70</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>http://www.premierministre.gouv.fr/information/actualites_20/deux_dispositifs_pour_les _57044.html</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">71</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Braunerhjelm & Skogh 2004.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">72</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rapport om skatteavdrag för donationer och gåvor till forskning resp. Lindencrona 2007.</P>
<P class="p153 ft13">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">tax incentives, som går igenom hur skattesystemen i Europa på olika sätt stimulerar företagens stöd till forskning inom företagen själva och vid universiteten. I de studier som genomförts är det svårt att bevisa att skattelättnader av olika slag skulle ha en större betydelse för forskningsfinansieringen. Även om dessa olika initia- tiv till skattesubventioner gett liten utdelning ekonomiskt, menar man dels att forskning och utvecklingsarbete ger stor avkastning i förhållande till de investerade medlen, dels att effekten ökar på sikt när mentaliteten i samhället förändras.</P>
<P class="p157 ft7">På kort sikt är den avgörande frågan i vilken utsträckning fördelaktiga skatteavdrag innebär att universitetens och högsko- lornas intäkter ökar mer än vad avdragen kostar staten. I Sverige gäller som ovan sagts beträffande fysiska personer att avdrag för bidrag till forskning inte medges.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">73</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Före arvs- och gåvoskattens avskaffande år 2004 medgavs skattebefrielse för donationer genom testamente för angelägna ändamål såsom forskning. När denna skattebefrielse nu bortfallit finns ingen ekonomisk fördel av att donera till forskning. Effekten av detta har exempelvis kunnat noteras av Cancerfonden. Beträffande juridisk person finns rätt till avdrag i trängre mening, om forskningen antas få en direkt större betydelse för bidragsgivarens egen näringsverksamhet. Tidigare har det funnits en mer generell avdragsmöjlighet. År 1991 skedde emellertid en teknisk förändring av förhållandet mellan förordning och lagstiftning i detta avseende, vilket kom att innebära ett (måhända ofrivilligt) avskaffande av denna möjlighet. Det tycks sammanfattningsvis som om Sverige gått i omvänd riktning mot den europeiska gemenskapen, Norge inkluderat.</P>
<P class="p172 ft7">I den ovan nämnda <NOBR>SNS-studien</NOBR> har författarna genomgående en mycket positiv syn på möjligheterna att genom skattesubven- tioner inte bara generera mer pengar till forskningen utan också att detta skulle driva på tillväxten. Frågan om huruvida den regionala tillväxtnivån är högre i svenska regioner med stor närvaro av stiftelser som finansierar forskning går inte att entydigt besvara i nuläget, men forskning på motsvarande förhållanden i USA ger tämligen starkt stöd för denna hypotes.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">74</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Som nämnts visar rapporten Giving more for research att skattelättnader av olika slag ges till forskning och utveckling för både fysiska och juridiska personer i de europeiska länderna.</P>
<P class="p270 ft46"><SPAN class="ft34">73</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>För nedanstående resonemang se Rapport om skatteavdrag för donationer och gåvor till forskning, s. 9f. resp. Lindencrona 2007.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">74</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Braunerhjelm & Acs 2004, s. 101ff.</P>
<P class="p159 ft13">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Resultatet av detta är att stora resurser kan ställas till forskningens förfogande, mångfalden av kreativ och excellent forskning ökas och ytterligare länkar mellan näringsliv och forskning skapas, vilket ger upphov till välfärd av olika slag och ekonomisk tillväxt. Med stor sannolikhet blir den ekonomiska vinsten större för samhället än den ekonomiska förlusten för staten.</P>
<P class="p69 ft7">I <NOBR>KVA-rapporten</NOBR> ställer man till sist frågan: Hur ska ett system med skattelindring för bidrag till forskning bäst utformas? Man konstaterar att Sverige har ett relativt enkelt skattesystem för fysiska personer och dödsbon. Rättviseskäl talar för att små gåvor och bidrag skall beskattas lika med stora. Ett relativt enkelt system är ”att bidrag från fysiska personer till forskning får dras av med en fast procentsats från den slutliga skatten”. Det skall då vara bidrag till forskning som riktas till ett antal mottagare enligt en upprättad lista med samtliga universitet och högskolor, forskningsinstitut, vetenskapliga akademier och andra privata organisationer utan vinstsyfte som finansierar forskning. Vad gäller juridiska personer, säger <NOBR>KVA-rapporten</NOBR> vidare, ”bör en återgång ske till tidigare mer generös skrivning och tolkning av avdragsreglerna. Alla bidrag till universitetet och högskolor bör vara avdragsgilla.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">75</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p254 ft7">RUT 2:s bedömning ligger i linje med de förslag som lämnats i <NOBR>KVA-rapporten</NOBR> med utgångspunkt i Gustaf Lindencronas utred- ning. RUT 2 är bunden av de allmänna direktiven att ej lämna förslag som inte kan finansieras inom givna budgetramar. Eftersom finansiering saknas, kan följaktligen utredningen inte lägga något förslag och lämnar därför endast följande rekommendationer för regeringens övervägande: För att stimulera ökad privat finansiering av forskningsverksamhet bör fysisk person, som lämnar ekonomiskt bidrag för forskning till godkända lärosäten och organisationer enligt fastställd lista, medges rätt att mot slutlig skatt avräkna ett belopp motsvarande en given procentsats av gåvan. Juridiska personer, som på samma sätt lämnar bidrag, bör medges rätt till skatteavdrag från inkomst av näringsverksamhet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">76</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p271 ft17"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rapport om skatteavdrag för donationer och gåvor till forskning, s. 10f. <SPAN class="ft47">76</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Rapport om skatteavdrag för donationer och gåvor till forskning, s. 11.</P>
<P class="p272 ft13">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft11"><SPAN class="ft11">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Medfinansiering och full kostnadstäckning</SPAN></P>
<P class="p264 ft7"><SPAN class="ft11">RUT 2:s bedömning: </SPAN>För att åstadkomma ökad privat finansie- ring av forskningsverksamhet bör en matchningsfond inrättas. Denna ska bidra till full kostnadstäckning för lärosätena vid mottagande av externa medel från <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer.</P>
<P class="p273 ft7">Full kostnadstäckning ska gälla enligt den av SUHF föreslagna modellen för projekt finansierade av statliga finansiärer. Medel bör tillskjutas så att inte antalet projekt behöver minska.</P>
<P class="p274 ft7">Medfinansiering av forskningsprojekt sker numera inte endast mellan extern finansiär och en forskare/forskargrupp vid ett universitet. Fler aktörer är inblandade. Några exempel på detta är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR>(KK-Stiftelsen)</NOBR> och Verket för innovationsforskning (VINNOVA). <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> har i sina stadgar ett krav på medfinansiering från näringslivet kopplat till sin finansiering av uppbyggnaden av ”profilerade forskningsmiljöer” vid de nya lärosätena. Det krav på medengage- mang från lärosätena som <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> ställer är att den forsk- ningsmiljö som byggs upp ska fasas in och vidareutvecklas i läro- sätet när stiftelsens finansiering småningom upphör. VINNOVA, som också ofta bygger sin forskningsfinansiering på trepartssam- arbeten, lägger tonvikten vid att forskningen ska få en tillämpning i näringslivet. Från dessa finansiärers håll påpekas att den process med profilering, samverkan och koncentration, som inte minst tar sig uttryck i ett närmare samarbete med näringslivet, endast kan åstadkommas genom ett nära samarbete mellan alla inblandade aktörer. Man efterlyser nya former för samverkan. Externa finansiärer av detta slag kommer fortsatt att behöva spela en stor roll för stimulering av forskningsinitierande innovationsprocesser och inte minst för uppbyggnaden av forskningsprofiler vid högsko- lorna (se vidare avsnitt 2.2).</P>
<P class="p275 ft7">I direktiven till RUT 2 berörs frågan om medfinansiering i samband med att uppdrag ges åt utredaren att särskilt ”belysa på vilket sätt lärosätenas samlade intäkter för forskning och forskar- utbildning fördelas”. Direktiven pekar i detta sammanhang på vikten av att ”klarlägga vilka möjligheter högskoleledningar och fakultetsnämnder har att åstadkomma omprioriteringar samt vad kraven på medfinansiering betyder för olika lärosäten”.</P>
<P class="p276 ft13">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">I RUT 2:s enkät till universitet och högskolor ställdes frågor om omfattningen av olika former av medfinansiering avseende extern- finansierade forskningsprojekt, om vilka medel som används för medfinansiering och på vilken nivå inom lärosätet som beslut om medfinansiering fattas. Något förenklat kan läget sammanfattas på följande sätt: ju större ett lärosäte är desto mindre kontroll har lärosätesledningen över de processer som genererar externa medel. Vid de mindre lärosätena är det ofta ledning för lärosätet som fattar beslut om medfinansiering och centralt avsatta medel finns för att medfinansiera samt kompensera för utebliven ”full kostnads- täckning”. Så är däremot mer sällan fallet vid de större lärosätena. Där hanteras dessa frågor oftare på institutionsnivå. Karolinska institutet noterar dock att ”kraven på löften om medfinansiering har förskjutits uppåt i organisationen i takt med att storleken på sökta bidrag ökar”.</P>
<P class="p254 ft7">Frågan om ”underfinansierad externforskning” och ”ofrivillig eller dold medfinansiering” tas upp av de flesta. Örebro universitet betonar att det oftast inte handlar om aktiva beslut om medfinan- siering utan om ”avsaknad av beslut”. Å ena sidan utgör medfinan- sieringen och utebliven kompensation för lärosätets indirekta kost- nader ett problem, å andra sidan betraktas erhållandet av externa medel som en kvalitetsindikator som ofta används i lärosätenas interna resursfördelningssystem. Diskrepansen mellan dessa omständigheter åskådliggörs i Högskolan i Skövdes enkätsvar: ”Högskolans modell för fördelning av forskningsanslaget har hittills inneburit att högskolan fördelat i storleksordningen lika mycket i anslag till institutionerna som de lyckats attrahera i externa bidrag. En relation som dock är i minskande eftersom den totala omfattningen av externa bidrag ökar i avsevärt högre grad än anslaget. […] Medfinansieringen utgör ett risktagande som endast institutionen kan ta.”</P>
<P class="p183 ft7">”Den externa finansieringen är sammantaget av sådan storlek att det inte går att lägga ett marginalkostnadsresonemang på overhead- kostnaderna”, sägs i enkätsvaret från Uppsala universitet, en formulering som återkommer på andra håll. Det talas också genom- gående om att ”principen om full kostnadstäckning måste bli respekterad”. KI:s formuleringar om de direkta anslagens storlek är skarpa: ”Denna bas är i nuläget alltför urholkad och riskerar att till slut kollapsa under tyngden av kraven från de externa finan- siärerna.” I detta sammanhang nämns också på flera håll i svaren problemet med det som man uppfattar som otillräckliga pris- och</P>
<P class="p277 ft13">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">löneomräkningar. Uppsala universitet pekar på en lösning beträf- fande de statliga externfinansiärerna: ”I realiteten innebär det att Vetenskapsrådet och andra statliga externfinansiärer ska överföra väsentliga delar av sina resurser till områdesanslagen.” Uppfatt- ningen att dessa overheadkostnader bör betalas av de statliga externfinansiärerna återfinns hos flera andra lärosäten.</P>
<P class="p67 ft7">I studier av utvecklingen av det svenska forskningslandskapet har beskrivningen ”den vildväxande högskolan” myntats.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">77</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>På många håll bland forskare, finansiärer och ute på lärosätena beskrivs situationen med likartade termer. En återkommande beskrivning av läget är att utbyggnaden av forskningsverksamheten halkat efter den snabba för att inte säga explosionsartade utbygg- naden av grundutbildningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> (se vidare avsnittet 1.2.4). I enkätsvaret från STINT påpekas att denna utbyggnad ägt rum ”utan nödvändiga strukturreformer”.</P>
<P class="p157 ft7">Att dessa problem också finns vid de flesta europeiska univer- sitet och högskolor är allmänt känt. Detta bekräftas exempelvis i en undersökning initierad av European University Association,</P>
<P class="p278 ft7">Research Strategy Development and Management at European Universities, som hämtar sitt material från tio medelstora univer- sitet i tio olika europeiska länder. Här noterar man att alla under- sökta universitet klagar över bristen på manöverutrymme beroende på alltför stora krav på medfinansiering av externfinansierad forskning. När ett lärosäte beslutar om en medfinansiering, fattar man ett mycket viktigt strategiskt beslut. Dessa beslut är avgörande för ett lärosätes profilering.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">78</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p247 ft7">Enligt RUT 2:s uppfattning fungerade systemet med tvåvägs- finansiering, som kort beskrivits i avsnittet 1.3.1, tämligen väl under de första två decennierna efter andra världskriget. Masstill- strömningen av studenter till den tertiära utbildningsnivån från och med <NOBR>1960-talet</NOBR> har emellertid inneburit allt större svårigheter för statsmakterna att fullt ut genom de direkta statsanslagen kunna svara för de totala infrastrukturkostnaderna såväl för den kraftigt expanderande grundutbildningen som för den därtill kopplade forskningsorganisationen med ökande kostnader för den externt finansierade forskningen. Därtill måste läggas det nya finan- sieringslandskapet med allt fler olika aktörer inblandade. Det senare förhållandet har inte uppmärksammats tillräckligt, utan all extern forskningsfinansiering har från <NOBR>1990-talets</NOBR> början kommit</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft34">77</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Den vildväxande högskolan 2003.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">78</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Reichert 2006, s. 8.</P>
<P class="p120 ft13">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">att mer eller mindre betraktats på samma sätt beträffande frågan om medfinansiering och så kallade overheadkostnader.</P>
<P class="p76 ft7">I regeringens forskningsproposition 1990 framställdes det som en förmån att högskolan står öppen för den forskning som företag och olika sektorsorgan finner viktig. Forskningsministern lyfte fram att ”det är ett livsvillkor för den grundforskning och forskar- utbildning som högskolan har ansvar för att den externfinansierade verksamheten står för alla kostnader den föranleder” och slår därmed fast principen om full kostnadstäckning. Tidigare hade statsmakterna föreskrivit att 1 procent av forskningsrådsmedlen fick användas för ekonomiadministrativa kostnader. En procentsats som så småningom höjdes till 2 procent och senare till 3 procent. Man pekade i forskningspropositionen på att de förvaltnings- avgifter som hittills tagits ut endast avsåg kostnader på central nivå vid lärosätet och att expansionen av den externfinansierade forskningen nu också måste bidra till kostnaderna på fakultets- och institutionsnivå. Det handlade då om de kostnader som ”är förknippade med den verksamhet” som den externfinansierade forskningen medför, inte ett bidrag till samtliga (indirekta) kost- nader som en institution eller fakultet hade.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">79</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p219 ft7">År 1990 utfärdade Svenska Akademiska Rektorskonferensen en rekommendation för beräkning av kostnader för högskolegemen- samma ändamål med utgångspunkt i regeringens övervägande om full kostnadsteckning i forskningspropositionen 1990. Rekommen- dationen innebar att lärosätena skulle göra ett påslag om 13,64 pro- cent på de totala institutionskostnaderna för att täcka kostnaderna ovanför institutionsnivån. Kostnader på institutionsnivå diskute- rades ej utan förutsattes ingå i de direkta projektkostnaderna. Undantag för denna schablon gjordes för stipendier, resebidrag, viss utrustning m.m. Lokalkostnader inräknades ej heller. Denna modell låg till grund för en överenskommelse mellan forsknings- råden och rektorskonferensen men kom samtidigt i praktiken att gälla alla externa bidragsgivare. Kostnader för lokaler kom i och med budgetpropositionen 1997 att omfattas av principen om full kostnadstäckning.</P>
<P class="p62 ft7">Regeringen gav år 1999 Ekonomistyrningsverket (ESV) i upp- drag att utveckla en modell för beräkning av full kostnadstäckning. Den modell som ESV föreslog bedömdes senare som ej tillräckligt genomarbetad och administrativt krävande, eftersom den förutsatte</P>
<P class="p280 ft14"><SPAN class="ft34">79</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1989/90:90, s. 39.</P>
<P class="p281 ft13">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB38199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">noggranna arbets- och tidsredogörelser från forskarnas sida. Den bedömning som regeringen gjorde i propositionen Forskning och förnyelse var ”att en lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader inklusive den indirekta verksamhetens lokalyta men exklusive projektlokalkostnader bör vara 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">80</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Dessutom presenterades en ”preliminär bedömning” om att de indirekta kostnaderna inklusive lokalhyror motsvarade ett påslag om cirka 35 procent av de direkta kostna- derna. Den dåvarande regeringen påpekade också att endast EU- finansiärer och andra överstatliga organ med av Sverige godkända avtal kan undantas från principen om full kostnadstäckning.</P>
<P class="p55 ft7">Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) tillkallade 2001 en arbetsgrupp under ledning av förre budgetministern Ingemar Mundebo för att studera de faktiska kostnader som universiteten och högskolorna kunde redovisa för bedrivande av utbildningen och forskningen. Arbetsgruppens särskilda beräk- ningsgrupp pekade på en rad principiella svårigheter vid kalkyle- randet: svårigheter att dra klara och entydiga gränser mellan direkta och indirekta kostnader samt mellan kostnader för forskning respektive utbildning, organisations- och redovisningstekniska skillnader, variationer i utfall mellan vetenskapsområden, lärosäten och institutioner.</P>
<P class="p192 ft7">Arbetsgruppens slutliga analys gav vid handen att de indirekta kostnaderna (inklusive lokalkostnader) uppgick till drygt 50 pro- cent av de direkta lönekostnaderna. Andelen direkta lokalkostnader och indirekta kostnader uppgick till i genomsnitt 34 procent av de totala kostnaderna, vilket motsvarade ett påslag för finansiärerna om 52 procent på direkta löne- och driftskostnader. I Mundebo- gruppen ingick företrädare för forskningsråd, stiftelser och fonder vilka naturligtvis hade förståelse för universitetens redovisade problem men som samtidigt inte kunde acceptera att det var den externfinansierade forskningen som skulle bära delar av alla de indirekta kostnader som var en följd av det ökade antalet studerande och andra av statsmakterna givna allmänna åligganden för universiteten.</P>
<P class="p163 ft7">Förslaget från Mundebos arbetsgrupp landade därför i en till- fällig tvåårig kompromiss om ett påslag på sammanlagt 35 procent (18 procent för indirekta kostnader och 17 procent för direkta lokalkostnader), exkl. den så kallade högskolemomsen, i avvaktan</P>
<P class="p193 ft14"><SPAN class="ft34">80</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2000/01:3, s. 184.</P>
<P class="p159 ft13">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">på forskningsproposition 2004/05, då man hoppades att stats- makterna skulle kunna bidra med någon lösning på denna konflikt mellan universitets- och högskolesystemet och de externa finan- siärerna av forskningsverksamheten. I denna proposition, Forsk- ning för ett bättre liv, berördes dock denna fråga inte alls. Den slutkommentar som gavs i propositionen Forskning och förnyelse (2000/01) var att frågan om lägstanivå för påslag för indirekta kostnader ”kan bli föremål för förnyad prövning”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">81</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Någon sådan prövning har ej gjorts av regeringen sedan dess. Ovanstående kompromiss godtogs inte av alla finansiärer. Wallenbergstiftelserna och de stora insamlingsstiftelserna slöt separata överenskommelser.</P>
<P class="p79 ft7">Beräkningarna och förslagen från Mundebogruppens särskilda beräkningsgrupp analyserades av oberoende revisionsexperter från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Dessa revisorer bekräftade beräkningsgruppens arbete men gjorde därutöver en rad påpekan- den, varav RUT 2 särskilt vill framhäva några. Öhrlings underströk det problematiska i att kostnadsstrukturer och redovisningsupp- lägg i så väsentlig omfattning varierade mellan de olika lärosätena. Man ansåg att avsaknaden av transparens lett till att forsknings- finansiärerna inte har någon möjlighet att ”bedöma innehåll och rimlighet” i lärosätenas kostnader eller jämföra lärosätenas respek- tive kostnadsberäkningar. Man påpekade vidare att det både finns för- och nackdelar med principen ’full kostnadstäckning’. Fördelar skulle vara att lärosätets alla kostnader täcks, att infrastrukturkost- naderna delas av alla inblandade aktörer och att schablonberäk- ningar underlättar en gemensam hantering. De nackdelar som man lade vikt vid var att kopplingen mellan projekten och de indirekta kostnaderna blir otydlig, att risk finns för att schablonberäkningar slår orättvist såväl mellan lärosäten som mellan institutioner på ett och samma lärosäte, att ändamålsbestämningar i vissa finansiärers stadgar kan medföra problem ur skattesynpunkt och att lärosätena saknar incitament till kostnadsbesparingar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">82</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p282 ft7">Den sista nackdelen betonades när man från revisorernas håll ställde frågan om huruvida ”det är självklart att en extern finansiär av ett forskningsprojekt indirekt ska delta i sådan finansiering utan att på något sätt ha inflytande med avseende på lärosätenas inriktning vad avser ökning av indirekta kostnader”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">83</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Det finns, menade man, inga incitament som håller de indirekta kostnaderna</P>
<P class="p283 ft14"><SPAN class="ft34">81</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2000/01:3, s. 184.</P>
<P class="p284 ft17"><SPAN class="ft47">82</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Gehlin, Tolstoy & Wardhammar 2002, s. 5f. <SPAN class="ft47">83</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Gehlin, Tolstoy & Wardhammar 2002, s. 4</P>
<P class="p281 ft13">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">nere med nuvarande system. Det finns med andra ord en risk för att ingen känner ett övergripande och slutgiltigt ansvar för att forskningsverksamheten kan bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p42 ft7">Det första påpekandet från Öhrlings om de alltför stora skillna- derna mellan lärosätenas kostnadsstrukturer och redovisnings- upplägg samt bristen på transparens har tagits ad notam av SUHF, som år 2006 tillsatt en arbetsgrupp för att utreda dessa frågor. Arbetsgruppen, som är finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, arbetar med att skapa en modell för redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Modellen ska syfta till att ge underlag för en rättvisande, jämförbar och transpa- rent bild av lärosätenas kostnader för forskning och utbildning. Med utgångspunkt i ett sådant nödvändigt klargörande kommer det att finnas reella möjligheter att förhandla om ansvarsfördelning avseende olika typer av direkta respektive indirekta kostnader. På uppdrag av arbetsgruppen utarbetades ett förslag till en sådan modell under våren 2007 och presenterades i rapporten Redovisning av indirekta kostnader vid universitets och högskolor. Det under- stryks i denna rapport att den endast presenterar en redovisnings- modell för indirekta kostnader och inte tar ställning till ”finansie- ringen av kostnaderna och behandlar alltså inte i vilken utsträck- ning externfinansiärer kan eller ska bidra till eller täcka dessa kost- nader”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">84</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p156 ft7">Denna modell för beräkning kommer med stor säkerhet att vinna acceptans hos externfinansiärerna. Den besvärliga frågan om vilka indirekta kostnader som olika finansiärer menar sig kun- na/vilja stå för återstår att knäcka och måste förmodligen lösas från fall till fall. Även om den ovanstående inskränkningen i arbetets räckvidd har gjorts, återspeglar rapporten uppfattningen att alla ”kostnadsbärare” (vanligtvis projekt) skall bära alla direkta såväl som indirekta kostnader. En av fördelarna med denna modell är, enligt RUT 2:s uppfattning, att den externfinansierade verksam- hetens kostnader blir synliga och processer för beslut om denna verksamhet tydliggörs i samband med att ansökan om externa medel görs av en forskare eller forskargrupp. Det som rapporten med en talande term kallar ”utträngningseffekter” − att kostnader för ofinansierade indirekta kostnader uppstår i efterhand − kommer med denna modell inte att kunna uppstå. I RUT 2:s enkät har vi, som ovan sagt, sett en brist vid de stora lärosätena på rutiner</P>
<P class="p159 ft14"><SPAN class="ft34">84</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Fällman 2007, s. 2 (Förord av Kåre Bremer) Jfr även s. 22.</P>
<P class="p159 ft13">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">för hantering av medfinansiering, eller åtminstone en bristande överblick över dessa rutiner. Samma bild framkom i en enkät från Högskolans forum för redovisningsfrågor år 2005. Svaren i denna enkät pekade på behovet av ett gemensamt system för hantering av dessa frågor.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">85</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Med den av SUHF föreslagna modellen kommer förhoppningsvis dessa problem att kunna få en tillfredsställande lösning.</P>
<P class="p69 ft7">Om regeringen anser att de statliga forskningsfinansiärerna ska bidra med full kostnadstäckning, kommer följaktligen antalet externfinansierade projekt att bli färre, för såvitt regeringen inte tillskjuter ytterligare medel. Beträffande frågan om medfinansiering av projekt finansierade av <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer, som inte kan förväntas bidra till de indirekta projektkostnaderna på samma sätt som de statliga finansiärerna, presenteras en möjlig lösning i nedanstående övervägande.</P>
<P class="p39 ft7">Rektorerna för de större universiteten har under lång tid enga- gerat sig i frågan om externfinansieringen och de indirekta kostna- derna. Detta engagemang är, enligt RUT 2:s uppfattning, bland annat ett symptom på den maktförskjutning som äger rum inom universiteten. Det är de framgångsrika forskarna och forsknings- ledarna, inte ledningarna på de olika nivåerna inom lärosätena, som har initiativet. Det är dessa forskare som avgör hur en stor del av basanslagen används, i och med att deras projektbidrag kräver med- finansiering ur anslagen. På så sätt avgörs också till stor del läro- sätenas forskningsprofilering.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">86</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">Konsekvenserna av allt det utredningsarbete som pågått i snart tjugo års tid har tydligt visat att tvåvägsfinansieringsmodellen för finansiering av universitetsanknuten forskning i Sverige liksom i andra europeiska länder sedan länge upphört att fungera på ett tillfredsställande sätt. Principerna om full kostnadstäckning har stötts och blötts i många länder och på <NOBR>EU-nivå</NOBR> utan att någon lösning kunnat vinna allmän acceptans.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">87</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p39 ft7">I Storbritannien har staten accepterat principen om ”full econo- mic cost” och löst frågan fram till 2010 på så sätt att The Higher Education Funding Council for England (HEFCE) och mot- svarande ”funding councils” för Wales och Skottland ersätter mellanskillnaden mellan den fulla kostnadstäckningen och de 20 pro- cent som de statliga forskningsråden betalar. Under de senaste åren</P>
<P class="p283 ft14"><SPAN class="ft34">85</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Fällman 2007, s. 16.</P>
<P class="p285 ft39"><SPAN class="ft51">86</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr även Melander 2007, exempelvis. s. 279ff. <SPAN class="ft51">87</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr exempelvis. Reichert 2006, s. 8.</P>
<P class="p286 ft13">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">har ett system Transparent Approach to Costing (TRAC) utvecklats av de engelska forskningsråden för att tydliggöra lärosätenas kostnadsredovisning för forskning. År 2010 räknar man med att de statliga externa finansiärerna ska bidra med full kostnadstäckning för alla direkta och indirekta kostnader. I Tyskland överväger man en motsvarande ordning.</P>
<P class="p67 ft7">Stiftelser ersätter normalt endast de med forskningsverksam- heten förknippade direkta kostnaderna. Då och då har stiftelser såsom exempelvis den brittiskbaserade Wellcome Trust givit stöd till den medicinska forskningen genom att gemensamt med regeringen finansiera infrastruktursatsningar inom forskningsfält av gemensamt intresse. HEFCE ersätter genom sin nyinrättade Charity Research Support Fund de indirekta kostnaderna som är förenade med stiftelsers och andra allmännyttiga fonders finan- siering av forskningsprojekt som finns vid institutioner som ran- kats högt i den senaste Research Assessment Exercise. Härigenom sporras de goda forskningsmiljöerna att söka externa medel. Sam- tidigt stimuleras privata finansiärer av olika slag att stödja den mest excellenta forskningen.</P>
<P class="p171 ft7">Den kraftfulla ökningen av de svenska lärosätenas externa forsk- ningsmedel, inklusive de betydande mängder statliga rådsmedel som numera finns att konkurrera om, medför att det inte längre är möjligt att via de direkta statsanslagen finansiera den infrastruktur som krävs för att härbärgera denna stora forskningsvolym. Inne- börden i begreppet ”full kostnadstäckning” har dessutom kommit att förskjutas till att betyda samtliga kostnader såväl direkta som indirekta (gemensamma) kostnader på alla nivåer inom lärosätet, dvs. även alla de kostnader som uppkommer till följd av att lärosätena är statliga förvaltningsmyndigheter. Den oenighet som uppstått mellan forskningsfinansiärer, lärosäten, forskare och statsmakterna om principen om full kostnadstäckning handlar om huruvida denna princip med nödvändighet ska gälla i alla lägen och om kostnader ska beräknas utifrån schabloner. Visserligen kan statsmakterna föreskriva vilken nivå som helst för påslag avseende indirekta kostnader för statliga finansiärer av forskning vid univer- sitet och högskolor; däremot är det svårare att generellt ange i hur hög grad privata donatorer, stiftelser och insamlingsfonder ska kunna åläggas att bidra genom motsvarande påslag. Det går inte enligt RUT 2:s uppfattning att motivera att hälften av varje skänkt krona måste användas som bidrag till universitetsgemensamma</P>
<P class="p287 ft13">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">kostnader, när någon önskar att av redan skattade medel stödja forskning via exempelvis Cancerfonden eller <NOBR>Hjärt-Lungfonden.</NOBR></P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 anser att en ny strategi och ett nytt förhållningssätt till dem som vill bidra till att stärka universitetens och högskolornas forskning måste formuleras. Detta är också vad som förordas av EU, som i den ovan nämnda rapporten, Giving more for research, angav 17 rekommendationer om vilka mått och steg som EU:s medlemsstater måste vidta för att främja stiftelsers, ideella orga- nisationers och individers beredvillighet att bidra till investeringar i forskning och utveckling. I arbetet med att ta fram denna rapport deltog från svensk sida såväl en expert från Finansdepartementet som från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">88</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">I rapporten görs jämförelser mellan USA och Europa vad gäller stöd till forskning från filantropiska utgångspunkter. Beträffande USA framhålls att ”philanthropy increases the level of research funding to universities, adds to the level of diversity for which that funding can be used and impacts the culture of the institution. This increases the level of technological opportunities available in and around the university. The increased opportunities may be exploi- ted by entrepreneurs, both domestic and internationally leading to increased economic growth. These observations resonate very well with the case of the US universities.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">89</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p39 ft7">Vilka slutsatser dras då för Europas del i <NOBR>EU-rapporten?</NOBR> Som utgångspunkt hänvisas bland annat till rapporten Foundation Giving Trends (2004) med en jämförande studie mellan Sverige och USA gjord av nationalekonomerna Zoltan Acs och Pontus Braunerhjelm. Deras analys sammanfattas i <NOBR>EU-rapporten</NOBR> med orden ”private funding will become an increasingly important source of revenue”. Det framhålls i rapporten att det finns anledning ”att tro att denna trend kommer att fortsätta, särskilt i högskattesamhällen som Sverige, i vilka hävdvunnen finansiering genom skatter ifrågasätts mer och mer beroende på strukturella faktorer och ökad institutionell konkurrens. Det är emellertid knappast troligt att privat finansiering kommer att ersätta offentlig, snarare kommer denna att komplettera den akademiska forsk- ningens övriga finansieringskällor.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">90</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Avslutningsvis görs jämförel- ser med universiteten i USA och man konstaterar att de positiva</P>
<P class="p288 ft13"><SPAN class="ft51">88</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for research in Europe: The role of foundations and the <NOBR>non-profit</NOBR> sector in boosting <NOBR>R&D-investment.</NOBR> Medverkande svenska experter var Brita <NOBR>Löfgren-Lewin,</NOBR> Finans- departementet, och Mats Rolén, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.</P>
<P class="p289 ft17"><SPAN class="ft47">89</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for research in Europe, s. 49. <SPAN class="ft47">90</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for research in Europe, s. 49f.</P>
<P class="p290 ft13">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">effekterna av privatfinansiering – mångfald av forskning, ökade resurser och bättre samverkan med näringslivet – väger upp de negativa effekterna, som framför allt utgörs av farhågor för att forskningens frihet skulle kunna hotas. De europeiska universi- teten måste, hävdar man, tillskapa strategier för att hantera och uppmuntra privat finansiering.</P>
<P class="p67 ft7">Ett avgörande skäl för att EU så kraftfullt engagerat sig för att skattemässigt försöka främja privata donationer till forskning är insikten om att medlemsstaterna själva har visat sig ha betydande svårigheter att verkställa vad de har förbundit sig till genom ministerrådsbesluten i Lissabon och i Barcelona, dvs. att avdela 3 procent av BNP till FoU och att 1 procent skall finansieras genom offentliga åtaganden. Mot denna bakgrund skall rapportens 17 rekommendationer ses.</P>
<P class="p157 ft7">Bland de viktigaste av dessa rekommendationer kan följande anges:</P>
<P class="p291 ft7">donationer och gåvor av individer, företag och stiftelser skall gynnas genom generösa skatteavdrag;</P>
<P class="p292 ft7">medlemsstaternas regeringar uppmanas att i tillägg till existe- rande anslag avdelade för forskning och utveckling skapa ett system av ”matching funds” för projekt stödda genom privata källor;</P>
<P class="p293 ft48">medlemsstaternas regeringar och universitet bör tillse att man kan tillskapa modeller liknande dem i USA för privat givande till universiteten;</P>
<P class="p294 ft7">universiteten skall uppmuntras att skapa sina egna stiftelser för att generera resurser för direkta och/eller indirekta kostnader för forskning (Alternativt kan man etablera samverkan med någon redan befintlig stiftelse som stödjer forskning för att attrahera resurser från alumni eller från lokala och regionala källor.);</P>
<P class="p295 ft13">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft7">medlemsstaternas regeringar bör även utreda de legala ramver- ken för universiteten så att de opererar friare till och med som oberoende stiftelser. Huvudsyftet är att underlätta för univer- siteten att erhålla privata medel för forskning och utveckling. Dessa fondmedel kan också användas på ett mer flexibelt sätt, exempelvis för indirekta kostnader för forskning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">91</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p297 ft7">Ett förhållningssätt av det slag som presenteras i <NOBR>EU-rapporten</NOBR> skulle i hög grad bidra till att förankra universiteten bättre i samhället och till att underlätta för universitetsledningarna att skapa förutsättningar för att genomföra de av universitetsstyrel- serna formulerade utbildnings- och forskningsstrategierna. EU- rapporten har mottagits positivt i många medlemsstater, inte minst i Storbritannien men även i en <NOBR>icke-medlemsstat</NOBR> som Norge som redan tagit vissa mått och steg i enlighet med rapporten. Såvitt RUT 2 känner till har ännu inga åtgärder vidtagits i Sverige med anledning av rapportens rekommendationer. Man kan dock notera att regeringen i sin budgetproposition för 2008 pekar på att avdragsrätt för donationer till forskning är en viktig möjlighet för att öka forskningens resurser och att frågan ska utredas under innevarande mandatperiod.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">92</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair meddelade i ett tal vid Brunel University den 15 februari 2007 att staten ämnade satsa 200 miljoner pund under en treårsperiod i så kallade ”matching funds” för att stimulera stiftelser och enskilda privata donatorer att ge anslag och gåvor till universiteten. Han pekade med stor entusiasm på hur andra aktörer än staten mer och mer engagerar sig i finansiering av forskning. För att uppmuntra detta frivilliga engagemang och för att åstadkomma hävstångseffekter av olika slag föreslog den brittiska regeringen att staten satsar medel för att matcha privata finansiärer så att universiteten kan uppnå så kallad full kostnadstäckning för den externa finansieringen. Blairs utgångspunkt var en plädering för en ”givandets kultur” och hans syfte sammanfattas väl av anförandets rubriken som var ”Keeping universities up to the mark”. Han konstaterade bland annat att de amerikanska universiteten sammantaget proportionellt sett har 15 gånger större givande från privata finansiärer än vad Storbri- tannien har och att detta inte endast är en fråga om kultur och mentalitet utan också om strategisk planering från både univer-</P>
<P class="p283 ft14"><SPAN class="ft34">91</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for research in Europe, s. 61ff.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">92</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2007/08:1, Utgiftsområde 16, s. 121 & 206.</P>
<P class="p286 ft13">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">sitetens och det allmännas sida. I samma tal drog Blair också en lans för studentavgifterna, som, enligt hans mening, inte hindrat ökningen av antalet studenter eller påverkat den sociala snedrekry- teringen negativt. Snarare har utvecklingen tvärtom varit positiv beträffande detta.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">93</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Ett annat exempel på ett liknande politiskt initiativ är det seminarium arrangerat i november 2005 av den största arbetsgivar- organisationen i Norge, Næringslivets Hovedorganisasjon. Där talade statssekreteraren Åge Rosnes under rubriken ”Hvordan bidra til økt privat forskning – myndighetenes politikk og virke- midler”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">94</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Han lanserade då ett förslag om en ”gaveforsterkning” som sedan kom att genomföras nästföljande år. I sitt tal underströk Rosnes, med explicit hänvisning till <NOBR>EU-rapporten</NOBR> Giving more for research in Europe, att ambitionen var att finna möjligheter att uppmuntra privata finansiärer att stödja grundforskning och inte enbart tillämpad forskning. Han noterade även att det rådde full politisk enighet om denna reform, som sedan också genomfördes.</P>
<P class="p55 ft7">Den ordning som infördes innebär att den norska staten bidrar med 25 procent i gåvoförstärkning för att matcha privat finansie- ring av fri forskning. Denna forskning skall vara grundforskning av långsiktig karaktär och kan inte vara beställd forskning. Givare kan vara privatpersoner, företag eller organisationer utan vinstsyfte. Mottagare kan vara Norges forskningsråd, Det Norske Viden- <NOBR>skabs-Akademi,</NOBR> universiteten och de högskolor som har examens- rätt i forskarutbildning. Gåvan ska vara på minst 5 miljoner norska kronor. Det norska forskningsrådet administrerar, kontrollerar och utvärderar denna stödform.</P>
<P class="p157 ft7">Som avslutning på <NOBR>EU-rapporten</NOBR> Giving more for research in Europe skisserade expertgruppen hur man tänkte sig att arbetet skulle fortsätta. Först och främst inbjöds till en kritisk diskussion av alla de rekommendationer som man lämnat. Sedan underströks vikten av att medlemsländerna omedelbart påbörjade implemente- ringsarbetet. Rapportens målsättning är hög. Man vill att lejon- parten av rekommendationerna ska vara genomförda år 2010, så att effekter i form av ökat givande ska kunna inregistreras per omgående.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">95</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p192 ft7">Vad kan då Sverige göra för att svara upp mot dessa krav? För att åstadkomma ökad privat finansiering av forskningsverksamhet</P>
<P class="p298 ft14"><SPAN class="ft34">93</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Blair 2007 (Se www.telegraph.co.uk).</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">94</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rosnes 2005.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">95</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Giving more for Research in Europe, s. 73.</P>
<P class="p120 ft13">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td85"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p17 ft39">Identitet och samspel</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">och för att bidra till full kostnadstäckning för lärosätena vid motta- gande av externa medel från <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer skulle, enligt RUT 2:s uppfattning, en matchningsfond av motsvarande slag som den i Norge kunna införas. Utredningen kan inte föreslå en ofinan- sierad reform men har velat peka på behovet av en förändrad inställning till <NOBR>icke-statliga</NOBR> finansiärer och de stora fördelar som införandet av en sådan matchningsfond skulle medföra i form av ökade intäkter för forskning. Om en satsning motsvarande den i Storbritannien skulle göras i Sverige, borde cirka 500 miljoner kronor behöva anslås över några år.</P>
<P class="p39 ft7">Regeringen har i budgetpropositionen för år 2008 utfäst att lägga ett förslag till riksdagen om att avskaffa universitetens och högskolornas kompensation till staten för utebliven moms (den såkallade högskolemomsen) under mandatperioden. Detta skulle kunna sägas vara ett första steg i riktningen mot statens matchning av den privata finansieringen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">96</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">1.3.5</SPAN><SPAN class="ft43">Att kunna säga nej</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">I det ovanstående har RUT 2 pläderat för nyttan av externfinan- siering. Vi har påtalat hur det civila samhällets medverkan i forsk- ningsfinansieringsprocessen stimulerar mångfald i forskningen, ökar forskarsamhällets resurser, initierar positiva peer <NOBR>review-pro-</NOBR> cesser och skapar bättre länkar till näringslivet. Att lärosätena i sina finansiella överväganden måste tillskapa system som genererar full kostnadstäckning i förhållande till denna finansiering är rimligt. Att man nu tack vare SUHF:s arbetsgrupp är på väg mot ett sådant enhetligt system är mycket tillfredsställande.</P>
<P class="p167 ft7">Många externa finansiärer ser universitetens och högskolornas medfinansiering − inte minst i form av in <NOBR>natura-tillskott</NOBR> − som ett tecken på lärosätets långsiktiga engagemang för den externt finansierade forskningen och forskningsmiljön. I enkätsvaret från Göteborgs universitet sammanfattas läget för ett stort universitet på följande sätt: ”Medfinansieringen visar sig oftast som ett under- skott. Besluten hamnar hos prefekten, vilken i praktiken ställs inför fullbordat faktum. Ibland tas besluten på dekannivå/rektorsnivå som innebär en medveten finansiering. Hittills har vi sällan tackat nej till medel som inte ger ’full kostnadstäckning’.” Här har vi, enligt RUT 2:s uppfattning, pudelns kärna: att aldrig tacka nej.</P>
<P class="p142 ft14"><SPAN class="ft34">96</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se prop. 2007/08:1, Utgiftsområde 16, s. 120f.</P>
<P class="p281 ft13">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Identitet och samspel</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Med den av SUHF:s arbetsgrupp föreslagna nya modellen för redovisning och hantering av indirekta kostnader vid lärosätena tydliggörs dessa problem och det blir nödvändigt att på ett tidigt stadium i processen avgöra om lärosätet bör uppmuntra en fors- kare/forskargrupp att ansöka om externa medel eller ej. Ett sådant avgörande måste rimligtvis innefatta en bedömning av huruvida forskningsprojekten passar in i de profiler och strategier som läro- sätet vill satsa på. Det handlar givetvis också om lärarna/forskarna passerar den interna kvalitetskontrollen och därför medges möjlig- het att söka externa medel. Högskolan i Skövdes enkätsvar reflek- terar denna problematik på följande sätt: ”Tyvärr blir samspelet mellan högskolans långsiktiga strategi och de kortsiktiga projekten relativt marginellt. En lösning på detta problem skulle kunna vara att utnyttja medfinansieringen som ett verktyg för att få högsko- lorna att prioritera projekt som ligger inom ramen för högskolans strategiska inriktning.”</P>
<P class="p163 ft7">Det blir även i ett senare skede av externfinansieringsprocessen möjligt för lärosätet att tacka nej till erhållna medel om finan- siärernas villkor visar sig vara alltför ogynnsamma, om matchnings- medel inte finns att tillgå inom lärosätet eller om staten ej till- handahåller några matchningsmedel. I sin rapport understryker <NOBR>Ulla-Kari</NOBR> Fällman vikten av att centrala beslut fattas om ansvar, delegering, riktlinjer och rutiner för beslut om alla de frågor som har med ekonomistyrning, anslags- och kostnadsfördelning och fördelningsmetoder att göra.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">97</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Lärosätesledningarnas ansvar för detta arbete kan ej överskattas. Ökad frihet innebär ökat ansvar.</P>
<P class="p55 ft7">Enligt RUT 2:s uppfattning bör en redovisningsmodell för hantering av en forskningsverksamhet med flera finansiärer införas. Utredningen understöder en implementering av den av SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning föreslagna modellen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">98</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p299 ft14"><SPAN class="ft34">97</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Fällman 2007, s. 18, 25.</P>
<P class="p300 ft13"><SPAN class="ft51">98</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>När detta skrivs i början av oktober, finns en preliminär version från SUHF:s arbetsgrupp av en ”handledning som beskriver en modell för redovisning av direkta och indirekta kost- nader vid universitet och högskolor”. Denna handledning konkretiserar <NOBR>Ulla-Kari</NOBR> Fällmans rapport. Den tar emellertid ej ställning till frågan om ”i vilken omfattning externfinansierad verksamhet ska bidra till att täcka gemensamma kostnader eller problematiken kring med- finansiering av kostnader”. Handledningen utgår dock ifrån att olika finansiärer har olika möjlighet att finansiera olika andelar av ”de totala kostnaderna”.</P>
<P class="p159 ft13">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<P class="p0 ft22">2 Profilering och koncentration</P>
<P class="p301 ft7">Behovet av förnyat samspel i det forsknings- och utbildnings- politiska landskapet har belysts i kapitel 1. Både den nuvarande möjligheten att ansöka om universitetsstatus och uppbyggnaden av vetenskapsområden har lett till att lärosätena strävar efter bredd i verksamheten. Önskan att tilldelas ett vetenskapsområde har medfört att högskolor har breddat sin verksamhet för att kunna uppfylla kriterierna för examensrätt i forskarutbildning. Detta har skett i en situation där tilldelning av vetenskapsområde ansetts vara den enda utvecklingsvägen för en högskola. Om Sverige ska kunna konkurrera på den internationella forsknings- och utbildnings- arenan behöver det i stället skapas drivkrafter för profilering och koncentration i det nationella forsknings- och utbildningssystemet. Då blir det också både intressant och nödvändigt att etablera sam- arbete mellan lärosätena. Lärosätena behöver kunna koncentrera sin utbildning och forskning till de områden inom vilka de har de bästa förutsättningarna att bli framgångsrika. För att detta ska kunna bli verklighet behövs en ny ordning för beslut om universi- tetsstatus respektive rätten att utfärda examen på forskarnivå. Enligt direktiven till RUT 2 ska utredningen föreslå ett nytt system som främjar prioriteringar hos lärosätena som kan leda fram till en nödvändig profilering och arbetsdelning i det svenska forsknings- systemet.</P>
<P class="p205 ft48">Utredningens förslag om forskningsprofiler är avsedda att bidra till utvecklingsmöjligheter och samtidigt minska högskolornas ans- atser att bredda sin verksamhet och därmed splittra sina resurser.</P>
<P class="p302 ft13">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Vetenskapsområde ett begrepp med flera användningsområden</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Sedan 1999 är universitetens anslag för forskning och forskar- utbildning uppdelade i vetenskapsområden. Från denna tidpunkt knöts också examensrätt i forskarutbildning till vetenskapsom- råden vid de högskolor som fått ett vetenskapsområde. Bakgrunden är följande.</P>
<P class="p54 ft7">Jag hade, som särskild utredare, till uppgift att göra en uppfölj- ning av 1993 års universitets- och högskolereform, och överläm- nade mitt betänkande <SPAN class="ft11">Reform och förändring</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>i februari 1996. Betänkandet innehöll bland mycket annat förslaget om att läro- sätenas forskningsanslag, i stället för att vara uppdelade på fakul- teter, skulle fördelas på fyra vetenskapsområden, nämligen teknik, naturvetenskap, medicin samt kulturvetenskap. Mina skäl för förslaget var att statsmakternas avvägning av resurser mellan olika forskningsområden borde kunna göras vidare än den fördelning av resurser som gjordes mellan nio fakultetsområden, varav några mycket små. Mitt förslag om att sammanföra de dåvarande nio fakulteterna till fyra vetenskapsområden avsåg således <SPAN class="ft11">endast </SPAN>för- delningen av universitets anslagsmedel för forskning och forskar- utbildning.</P>
<P class="p171 ft7">Vid den tidpunkt när jag lämnade mitt förslag framgick kopp- lingen mellan fakulteter och forskarutbildning av högskolelagen: ”För forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor som riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskilt vetenskapsområde.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Riksdagen beslutade således om vid vilka lärosäten det skulle finnas fakulteter och om fakultetsindelningen vid vart och ett av dessa lärosäten. Fakulteterna var organisatoriska enheter och enligt högskolelagen skulle fakultetsnämnder svara för fakulteternas uppgifter.</P>
<P class="p157 ft7">I budgetpropositionen för 1997 föreslog den dåvarande social- demokratiska regeringen dels att de mindre och medelstora hög- skolorna skulle tilldelas fasta forskningsresurser, dels kriterier för universitetsbegreppet, se vidare avsnitt 2.5. I maj året därpå läm- nade samma regering bl.a. förslag kring vetenskapsområden i pro- positionen <SPAN class="ft11">Högskolans ledning, lärare och organisation</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Dessa för- slag grundades på mitt betänkande <SPAN class="ft11">Reform och förändring.</SPAN></P>
<P class="p233 ft46"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1996:21.</P>
<P class="p304 ft14"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen 2 kap. 5 §, SFS 1992:1434. <SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:141.</P>
<P class="p242 ft13">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">Regeringens förslag om vetenskapsområden gällde då inte enbart att resurserna för forskning och forskarutbildning skulle fördelas till olika vetenskapsområden, i enlighet med mitt förslag i betänkandet, utan också att högskolelagens reglering av fakulteter, bl.a. som organisatoriska enheter, skulle ersättas med en bestäm- melse som angav att det för forskarutbildning skall finnas de veten- skapsområden som riksdagen bestämmer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vidare föreslogs en bestämmelse i högskolelagen om att en högskola som inte är universitet skulle kunna ansöka om ett eller flera vetenskaps- områden och därmed få rätt att bedriva forskarutbildning inom detta område. Den nya bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 januari 1999, var initialt sådan att Högskoleverket beslutade om huruvida en högskola, efter ansökan, skulle tilldelas ett vetenskaps- område. Bestämmelsen ändrades dock så att regeringen och inte Högskoleverket skulle besluta om att tilldela en högskola ett vetenskapsområde. Den ändringen trädde i kraft den 1 april 1999. Skälen för ändringen var att det ansågs rimligt att beslut om att inrätta vetenskapsområde vid en högskola skulle förutsätta resurstillskott till högskolan, något som endast riksdagen, på för- slag av regeringen, kan besluta.</P>
<P class="p205 ft7">Den ordning som infördes innebär således att vetenskaps- områden inte enbart är en grund för fördelning av anslagsmedel utan även är kopplade till examensrätt på forskarnivå. Vetenskaps- område har i detta avseende ersatt fakultet men är inte en organisa- torisk enhet i sig.</P>
<P class="p76 ft7">Kopplingen mellan vetenskapsområde och examensrätt på fors- karnivå gäller dock enbart högskolor med vetenskapsområde. I övrigt gäller sedan 1999 att examina inom forskarutbildning får avläggas vid universiteten,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>dvs. denna rätt hänger inte längre sam- man med förekomsten av en fakultet, eftersom fakulteterna inte längre är reglerade i högskolelagen. I författningskommentarerna till lagförslagen i propositionen <SPAN class="ft11">Högskolans ledning, lärare och organisation </SPAN>sägs att bestämmelsen i 1 kap. 12 § innebär att univer- siteten har en generell rätt att utfärda examina inom forskar- utbildningen.</P>
<P class="p79 ft7">Riksdagens beslut om kriterier för att benämnas universitet, regeringens rätt att besluta om användningen av benämningen universitet och att en möjlighet till att ansöka om vetenskaps-</P>
<P class="p306 ft38"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Fr.o.m. den 1 juli 2007 är begreppet forskarutbildning ersatt i författningarna med <SPAN class="ft52">utbildning på forskarnivå </SPAN>(SFS 2006:173).</P>
<P class="p307 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen 1 kap. 12 §, SFS 1992:1434.</P>
<P class="p308 ft13">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">område för högskolor införts i högskolelagen öppnade en väg för högskolor att ansöka om ett vetenskapsområde men också att kunna ansöka om benämningen universitet. En befordran från ”vanlig” högskola till universitet kunde då uppfattas som en väsent- lig statushöjning som ger helt andra möjligheter till utveckling. Det blir viktigt att vara ”universitet”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">En sammanställning över ansökningar om vetenskapsområde och Högskoleverkets respektive regeringens beslut samt Högsko- leverkets yttrande återfinns i bilaga 6.</P>
<P class="p309 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Forskarutbildning vid högskolor</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">RUT 2 anser att forskarutbildning i normalfallet ska bedrivas där det finns stora och välutvecklade forskningsmiljöer. Examensrätt ska endast undantagsvis förekomma vid högskolor och i så fall inom ett tydligt avgränsat område med mycket höga kvalitetskrav. Detta innebär att RUT 2 föreslår förändringar i nuvarande ordning för examensrätt på forskarnivå.</P>
<P class="p67 ft7">Av föregående avsnitt framgår att vetenskapsområde dels utgör indelningsgrund för anslagsmedel, dels avgränsar examensrätten på forskarnivå för högskolorna. RUT 2:s tilläggsdirektiv ger uppdra- get att analysera ”för- och nackdelar med dagens vetenskaps- områden” och att föreslå ett nytt system som ska underlätta veten- skaplig förnyelse och främja hög kvalitet.</P>
<P class="p309 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Regeringens beslut och motiveringar beträffande examensrätt inom forskarutbildning har inte varit entydiga. Den dåvarande regeringen som införde den nuvarande ordningen för examensrätter inom forskarutbildning presenterade i propositionen <SPAN class="ft11">Högskolans ledning, lärare och organisation </SPAN>en del självmotsägelser vad gäller förvänt- ningarna på högskolornas profilering.</P>
<P class="p67 ft7">Å ena sidan konstaterades att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna var i ett skede av stark utveckling och att det också fanns en begynnande profilering av dessa högskolors forskning och att regeringens förslag var ägnade att uppmuntra dessa högskolor att specialisera sig och koncentrera sina resurser</P>
<P class="p310 ft14"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Brandell 2007, s. 6f.</P>
<P class="p210 ft13">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">för att därigenom utveckla forskningen optimalt efter sina olika förutsättningar.</P>
<P class="p68 ft7">Å andra sidan föreslogs att dessa högskolor skulle kunna få ett eller flera vetenskapsområden och därmed få anordna forskarut- bildning och få resurser inom dessa. Vetenskapsområdena beskrivs i propositionens författningskommentarer som ett övergripande ämnesområde, dvs. ett antal besläktade ämnesområden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Således fanns enligt RUT 2:s uppfattning redan genom konstruktionen av vetenskapsområden med bredd av ämnesområden incitament för en utveckling mot breddning och bort från profilering. Dessutom beskrevs införandet av vetenskapsområde som ett sätt att bredda grunden för resurstilldelning vilket måste ha varit en inte obetydlig lockelse för ett lärosäte.</P>
<P class="p39 ft7">Även om många ansökningar om vetenskapsområde och om universitetsstatus inte blivit behandlade av regeringen, har RUT 2 konstaterat att högskolorna ej längre har samma ambition att bredda sin verksamhet för att bli universitet och i många fall ej heller har ambitionen att bredda sig till ett helt vetenskapsområde, som ofta också är alltför traditionellt uppbyggt för de behov som de nya forskningsmiljöerna har. Utredningen har också konstaterat att även när vetenskapsområde tilldelats en högskola finns oftast inte hela bredden i området. När verksamhetsområdet sedan konsoliderar sig påbörjas ofta en process som innebär att forsk- ningsområdet smalnar av, en process som förefaller helt legitim utifrån vetenskapssamhällets egna förutsättningar.</P>
<P class="p79 ft7">Majoriteten av högskolor har inte vetenskapsområde och de som har sådana har enbart ett vetenskapsområde. Samtliga hög- skolor bedriver ändå en mer eller mindre omfattande forskar- utbildning. Doktoranderna är antagna vid ett universitet eller en högskola med det aktuella vetenskapsområdet, men de är anställda vid och finansierade av den ”egna” högskolan. Även handledningen sker huvudsakligen vid den s.k. heminstitutionen. Forskarutbild- ningen är i många fall en form av kompetensutveckling för lärarna vid högskolan. Totalt är drygt tusen doktorander, eller sex procent av hela antalet forskarstuderande, finansierade av lärosäten utan examensrätt för det aktuella vetenskapsområdet. Sammantaget avlades 2006 117 doktorsexamina och 57 licentiatexamina av forskarstuderande som i huvudsak hade bedrivit forskarstudierna vid annan högskola än den vid vilken de var antagna.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p201 ft46"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:141.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R, s. 50.</P>
<P class="p308 ft13">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">RUT 2 anser att i stället för nuvarande ordning där universiteten och högskolorna med vetenskapsområde lånar ut examensrätten i forskarutbildningen – som inte alltid finns som forskningsinrikt- ning vid det lärosäte som lånar ut dem och som därmed kanske saknar den kompetens som fordras för just detta specialområde – bör högskolor med ett smalare forskningsområde kunna prövas för rättigheter att examinera och utvärderas för att tilldelas resurser för forskarutbildning och forskning (se vidare avsnitt 2.2.2).</P>
<P class="p157 ft7">RUT 2 har i den enkät som skickades ut till lärosätena ställt frågan ”Varför bör/bör inte lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning vara indelade i vetenskapsområden?”.</P>
<P class="p42 ft7">Svaren från högskolorna är entydiga. De förordar att veten- skapsområde avskaffas. Argumenten för detta är flera. Bland annat understryks från många håll att vetenskapsområdena ofta är för brett definierade. Blekinge tekniska högskola påpekar att man har vetenskapsområdet teknik, men enbart använder sig av ”en bråkdel av den formella examensrätten”. Samtidigt har Blekinge tekniska högskola ”enstaka stark forskningskompetens inom övriga veten- skapsområden, men saknar där examinationsrätt”.</P>
<P class="p67 ft7">Chalmers tekniska högskola AB konstaterar i sitt svar på RUT 2:s enkät att vetenskapsområden inte passar de mindre hög- skolorna som vill utveckla en profilering och att om högskolor ”tar steget att profilera sig och anpassa sin nisch till regionens styrkeområde så får de svårt att få en anpassad examensrätt inom detta avgränsade område, oavsett hur hög kvaliteten är i verk- samheten”. Den forskningsmässiga bredden inom ett vetenskaps- område kan saknas även vid universiteten, både vid de gamla och stora och de unga och mindre. Vid de svenska högskolorna finns det sammantaget en stor forskningskompetens. Denna kompetens är inte sällan mycket specialiserad och befinner sig understundom på en hög internationell nivå.</P>
<P class="p55 ft7">Högskolan i Skövde skriver i sitt enkätsvar att den egna hög- skolans doktorander varit inskrivna vid många olika lärosäten med olika traditioner och rutiner, vilket ”inneburit att det varit svårt att skapa en egen forskarutbildningskultur”. Detta har i första hand varit till men för de forskarstuderande.</P>
<P class="p67 ft7">Det finns tydliga tendenser att kraftsamla kring profilerade forskningsområden inom vetenskapsområdena på alla håll inom högskolorna. Stiftelsen Högskolan i Jönköping har exempelvis inom sitt <NOBR>humanistisk-samhällsvetenskapliga</NOBR> vetenskapsområde beslutat att koncentrera sig på ett antal profiler. De elva forskar-</P>
<P class="p311 ft13">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">utbildningsämnen som man inrättat har organiserats i två forskar- skolor. Högskolan i Halmstad understryker att de forsknings- miljöer som man bygger upp i samverkan med andra lärosäten ”ofta överskrider gränserna för de nuvarande vetenskapsområdena”. Man hävdar att en sådan samverkan” ger bättre flexibilitet och möjlig- heter att fokusera på viktiga frågor i samhället”. Malmö högskola pekar på samma företeelse. Det är nödvändigt att gå över disciplin- och vetenskapsområdesgränser för att finna nydanande och intres- santa forskningsområden. Dessutom påpekas att statsmakterna borde ge fullt förtroende åt lärosätena att avgöra prioriteringar beträffande fördelning av anslagsmedel till forskningen. Högskolan i Borås har en speciell forskningsmiljö inom textilområdet. Denna är ett exempel på en nydanande verksamhet med mycket hög kom- petens inom ett begränsat område. Detta forskningsområde kan inte på ett naturligt sätt inordnas i dagens vetenskapsområdes- system.</P>
<P class="p62 ft7">Högskolan i Borås lyfter även fram ett annat illustrerande exem- pel på den omfattande forskning och forskarutbildning inom sma- lare områden, som bedrivs vid högskolorna utan vetenskaps- område. Inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap anord- nas forskarutbildningen genom ”lånade rättigheter” via avtal med Göteborgs universitet. Detta förhållande kan förvisso vara av stort värde, när de inblandade lärosätena båda har tillräcklig kompetens inom forskarutbildningsområdet men av betydligt mer tvivelaktigt värde om det lärosäte som lånar ut sina rättigheter inte har kompetens inom det område som forskarutbildningen ska ges. För att komma till rätta med denna situation föreslår utredningen en förordningsändring, som knyter dessa doktorander tydligare till det universitet där de är antagna (se vidare avsnitt 2.2.2).</P>
<P class="p187 ft7">RUT 2 kan konstatera att från flertalet högskolor efterfrågas således examensrätt för forskarutbildning inom ett smalare område än ett vetenskapsområde. Det är behov som också sedan länge påpekats av Högskoleverket. I en skrivelse den 3 mars 2003 före- slog verket att regeringen skulle se över om nuvarande vetenskaps- områdesindelning är den mest ändamålsenliga. I skrivelsen framförde verket att erfarenheterna från prövningar av vetenskaps- områden visade att det är mycket svårt för lärosätena att uppfylla kvalitetskraven för rätten till vetenskapsområdet <NOBR>humaniora-sam-</NOBR> hällsvetenskap. Man framhöll också att det tar lång tid och kräver stora resurser att bygga upp samlade och tillräckligt stabila forskningsmiljöer i några närliggande ämnen inom både humaniora</P>
<P class="p312 ft13">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">och samhällsvetenskap. Skrivelsen har av regeringen överlämnats till RUT 2.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">I Forskarutbildningsutredningens betänkande <SPAN class="ft11">En ny doktors- utbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt </SPAN>görs bedömningen att systemet med vetenskapsområden inte gynnar ”utvecklingen av nya och gränsöverskridande forskningsverksamheter, ofta initie- rade i samverkan mellan industri och näringsliv i högskolornas omgivning”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna utredning överväger möjligheten att avskaffa vetenskapsområden ”för att gagna profilering”, men lämnar inget förslag om detta utan understryker istället ”behovet av att hög- skolor utan examensrätt kan beviljas sådan för ett område för doktorsutbildningen som inte behöver vara vetenskapsområde” och betonar att prövningen måste vara mycket skarp.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Svaren på utredningens enkät från universiteten, beträffande vetenskapsområde som indelningsgrund för anslagsmedel, går i olika riktning. Lunds, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet samt Luleå tekniska universitet pekar tydligt på att resurs- tilldelningen till vetenskapsområden är en ”låsning” som hindrar förnyelsesträvanden genom fakultetsövergripande satsningar och lokala prioriteringar. Det konstateras också att det inte finns några självklara definitioner av gränserna för vetenskapsområden och att tilldelningen av medel till lärosätena i stor utsträckning enbart är historiskt baserad.</P>
<P class="p171 ft7">De tre universitet – Uppsala, Stockholms och Linköpings uni- versitet – som uttalar sig för att bevara vetenskapsområde för resurstilldelning gör det med argumentet att staten bör ha ett inflytande över fördelningen mellan vetenskapsområden. Samtidigt påpekas att den andel som får omfördelas lokalt bör höjas från nuvarande tre procent till fem eller tio. För KI och KTH är frågan inte aktuell och därför avstår man från att svara. Örebro universitet efterfrågar en bättre ordning än vetenskapsområde och under- stryker att separeringen mellan utbildnings- och forskningsdelen är en ännu större begränsning för lärosätet.</P>
<P class="p157 ft7">Sverige deltar sedan 1999 i den s.k. Bolognaprocessen som nu omfattar totalt 46 europeiska länder. Bolognaprocessens ambition är att stärka utvecklingen av det europeiska samarbetet inom högre utbildning, framför allt i syfte att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmark-</P>
<P class="p313 ft38"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dnr U2003/1165/UH och regeringens beslut den 29 juni 2006. <SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2004:27, s. 272.</P>
<P class="p314 ft14"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 274.</P>
<P class="p210 ft13">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">naden. Målsättningen är att länderna till 2010 gemensamt ska ha skapat ett europeiskt område för högre utbildning. Inom ramen för denna process möts de deltagande ländernas utbildningsministrar regelbundet för att utveckla processen samt följa upp dess framåtskridande.</P>
<P class="p69 ft7">Vid ministermötet i Berlin 2003 enades ministrarna bl.a. om att till 2005 ha startat implementeringen av Bolognaprocessens två cykler, dvs. utbildningsnivåer samt att inkludera forskarutbild- ningen som en tredje cykel i Bolognaprocessen.</P>
<P class="p315 ft7">Som en konsekvens av Sverige deltagande i Bolognaprocessen föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen våren 2005 i propositionen <SPAN class="ft11">Ny värld – ny högskola</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>bl.a. att den högre utbild- ningen och examina skulle delas in i tre nivåer i enlighet med Bolognaprocessen och att en tvåårig masterexamen på avancerad nivå skulle införas. Med anledning av förslagen i propositionen har riksdagen beslutat om ändrade och nya bestämmelser i högskole- lagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2007 och som bl.a. anger att utbildningen ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">14</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>samt att examina ska avläggas på någon av dessa nivåer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vidare framgår av de nya bestämmelserna i högskolelagen vad som ska karaktärisera utbildningen på respektive nivå.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p79 ft7">Den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade vidare, med anledning av bl.a. nivåindelningen av den högre utbildningen, om relativt omfattande förändringar i högskoleförordningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>som också tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2007. De tidigare två separata kapitlen i högskoleförordningen för dels grundläggande högskole- utbildning (6 kap.), dels forskarutbildning (8 kap.) har ersatts med ett gemensamt kapitel med rubriken Utbildningen. Den tidigare examensordningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>innehöll examensbeskrivningar för examina inom grundläggande högskoleutbildning. Inga examensbeskriv- ningar fanns för licentiat- respektive doktorsexamen. Den nya examensordningen som också tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2007 innehåller examensbeskrivningar för examina på grundnivå, exa- mina på avancerad nivå samt examina på forskarnivå. Det innebär att licentiat- respektive doktorsexamen har fått sina egna examens-</P>
<P class="p244 ft46"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:162.</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1992:1434.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 7 §.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 10a §.</P>
<P class="p316 ft38"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 8 §, 9 §, 9a §. <SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1993:100.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1993:100, bilaga 2.</P>
<P class="p286 ft13">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">beskrivningar på samma sätt som övriga examina inom den högre utbildningen.</P>
<P class="p42 ft7">Den syn på forskarutbildning som Bolognaprocessen och förordningsändringarna ger uttryck för bildar utgångspunkt för RUT 2:s förslag vad gäller såväl prövning av examensrätt på forskarnivå som resurstilldelningssystem.</P>
<P class="p42 ft7">En ny examen infördes också i det svenska examenssystemet en tvåårig masterexamen. I anslutning till att detta förslag presente- rades i propositionen <SPAN class="ft11">Ny värld – ny högskola </SPAN>gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att tillstånd att utfärda masterexamen borde ges till universiteten och de högskolor som har vetenskaps- område inom det aktuella området, eftersom den nya masterexa- men nära anknyter till forskarutbildningen och skall kunna vara forskningsförberedande. Övriga högskolor skulle kunna prövas för tillstånd att utfärda masterexamen inom vissa profilområden där lärosätet eller utbildningsanordnaren har särskilt goda förutsätt- ningar.</P>
<P class="p171 ft7">Regeringen hade i propositionen ännu inte tagit ställning till vilken instans som skulle besluta om examenstillstånd för master- examen, utan skulle överväga detta, men ansåg dock att oavsett om det är regeringen eller Högskoleverket, bör beslut föregås av Hög- skoleverkets kvalitetsprövning. Regeringen framhöll samtidigt att den myndighet som fattar beslut om tillstånd att utfärda examen skall vara densamma som beslutar om ett eventuellt återkallande av detta tillstånd.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta ställningstagande kom 2006 i regeringens beslut om ändring i Högskoleförordningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">20</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>där det framgår att Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas och även ifrågasätta och dra in examensrätt. Verket är således den instans som har att pröva och besluta i frågor om examensrätt för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå.</P>
<P class="p317 ft46"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:162, s. 130f.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>HF 6 kap. 25 § och 27 §, SFS 1993:100, ändr. SFS 2006:1053.</P>
<P class="p210 ft13">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vetenskapsområde avskaffas</SPAN></P>
<P class="p319 ft48">RUT 2:s förslag: Högskolelagen ändras så att vetenskaps- område avskaffas. Högskolor ska kunna få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå.</P>
<P class="p320 ft48">Till huvudhandledare för en doktorand, ska bara den kunna utses som är anställd vid samma lärosäte som det där dokto- randen är antagen.</P>
<P class="p321 ft7">Möjligheterna för lärare vid högskolor utan examensrätt på forskar- nivå att i praktiken fungera som huvudhandledare för doktorander och tillgången till fasta forskningsresurser för alla högskolor har som RUT 2 ser det bidragit till att alltför många och för små forsk- ningsmiljöer finns vid högskolorna. Nuvarande ordning för hög- skolor att prövas för examensrätt inom forskarutbildning genom att ansökan om vetenskapsområde driver högskolorna att i allt för stor utsträckning bredda verksamheten i stället för att koncentrera den till de områden inom vilka de har de bästa förutsättningarna att bli framgångsrika. Denna ordning anser RUT 2 vara till men för kvaliteten i forskarutbildningen och dessutom inte en lämplig drivkraft för att stimulera profilering av högskolornas forskning. Det skulle enligt utredningen vara att föredra om högskolorna skulle kunna arbeta mot en profilerad verksamhet utan att behöva sträva efter ytterligare bredd. Vetenskapsområden som skulle underlätta för universitet och högskolor att göra egna priorite- ringar av forskningsresurser och ge dem bättre förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete är inte längre ändamålsenliga.</P>
<P class="p80 ft7">Redan när de första ansökningarna om vetenskapsområde skulle prövas av Högskoleverkets bedömningsgrupp, åtföljdes beslutet av en lång och mycket kritisk diskussion av vetenskapsområdes- begreppet. Verkets bedömningsgrupp konstaterade att ett veten- skapsområde måste omfatta ”en väl utformad struktur med flera starka profilområden omfattande flera varandra stöttande ämnen och en strategi som främst syftar till fortsatt utveckling av profil- områdena”, eftersom de av riksdagen fastställda vetenskaps- områdena spänner över mycket vida och heterogena forskningsfält. Bedömningsgruppen pekade även på möjligheten av att ett forsk- ningsområde borde kunna få ”ligga i skärningen mellan de av riksdagen fastställda områdena för resurstilldelning”. Det system</P>
<P class="p322 ft13">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">som var på väg att införas befrämjade inte mångvetenskap. Grup- pen gick dessutom så långt att man föreslog införandet av en ny ordning där högskolor skulle få rätt att utfärda doktorsexamen ”i vissa ämnen eller grupper av ämnen”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">21</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p323 ft7">En av anledningarna till att man gjorde detta var att bedöm- ningsgruppen inte förordade att de tre högskolor som ansökt om vetenskapsområden skulle få sina ansökningar beviljade, även om man betonade att kompetensen var fullgod på de begränsade forskningsområden man kunde uppvisa. Högskoleverket instämde i kritiken och framförde den i en skrivelse till regeringen samma år med ett förslag om en lagändring som i princip skulle innebära införandet av profilområden jämte vetenskapsområden. Trots detta förordade verket i det aktuella fallet att de tre högskolorna skulle få sina vetenskapsområden med argumentet att de existerande mil- jöerna kunde ”bära ansvaret för att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen” för att småningom ”bilda kärnan i ett ämnesområde som successivt kan utvecklas vid högskolan”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">22</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 konstaterar att bedömningsgruppens resonemang fortfa- rande är aktuellt.</P>
<P class="p163 ft7">Faktum är att definitionen av ett vetenskapsområde vid ett universitet – och dess utformning i praktiken – innebär stor forskningsmässig bredd och betydande djup. Däremot var syftet med den typ av vetenskapsområde som införts för högskolorna ett annat, nämligen med den tidigare nämnda formuleringen från propositionen <SPAN class="ft11">Högskolans ledning, lärare och organisation </SPAN>”att upp- muntra de mindre och medelstora högskolorna att specialisera sig och koncentrera sina resurser”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">23</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 vill återknyta till denna diskussion när vi nu föreslår samma sak som Högskoleverket och dess bedömningsgrupp gjorde år 1998, nämligen att en möjlighet till prövning för examensrätt på forskarnivå i ämnen införs för högskolor.</P>
<P class="p171 ft7">RUT 2 anser att det i första hand är högskolornas uppgift att ge en forskningsanknuten utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utredningen vill också betona att de ämnen som en högskola ansöker om examensrätt på forskarnivå för ska vara väl integrerade med en eller flera tydliga forskningsinriktningar vid högskolan och med högskolans utbildning på grundnivå och avancerad nivå. De bör också ha en framträdande plats i högskolans utbildnings- och</P>
<P class="p233 ft46"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 1998:27 R, s. 10.</P>
<P class="p165 ft46"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid. s. 14.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:141, s. 54.</P>
<P class="p120 ft13">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">forskningsstrategi. Huvuddelen av forskarutbildningen vid högsko- lor bör således bedrivas i nära anslutning till högt kvalificerade forskningsprofiler. Vid vissa högskolor kan sådan forskning äga rum inom profilerade områden, som vuxit fram genom lärosätets medvetna koncentration på ett forskningsområde och som tack vare samverkan med näringsliv och externa finansiärer – eller tidigare statliga satsningar – kunnat etablera en tillräckligt stark miljö för att kunna ta ansvar för att ge en allsidig forskarutbildning.</P>
<P class="p39 ft7">RUT 2 kan mot den bakgrund som beskrivits i föregående avsnitt konstatera att det finns ett brett stöd för utredningens bedömning att vetenskapsområde dels har kommit att låsa fast lärosätena i former som kan utgöra hinder för förnyelse av forskningen och för ett kraftfullt och strategiskt ledarskap, dels hindrar högt kvalificerade mindre forskningsområden vid högsko- lorna att få rätten att examinera i forskarutbildning. RUT 2 föreslår därför att vetenskapsområden avskaffas och att högskolor ska kunna få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå i ämnen.</P>
<P class="p39 ft7">Bestämmelser om vetenskapsområde återfinns i 1 kap. 12 § och i 2 kap. 5 och 5 a §§ högskolelagen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">24</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 anser att dessa bestäm- melser liksom de därmed sammanhängande bestämmelserna i hög- skoleförordningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">25</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och andra författningar bör ändras.</P>
<P class="p68 ft7">I 1 kap. 12 § högskolelagen finns en bestämmelse med innebör- den att examina på forskarnivå får avläggas vid universitet. Vid andra högskolor än universitet är examensrätten på forskarnivå begränsad till de vetenskapsområden som finns vid berörd hög- skola. RUT 2 föreslår att bestämmelsen om vetenskapsområden tas bort och därutöver ändras så att det för andra högskolor än universitet fortfarande ska ställas särskilda villkor för att examina på forskarnivå ska få avläggas. Utredningen föreslår vidare att den nuvarande utformningen av villkoren i bestämmelserna 2 kap. 5 § högskolelagen bibehålls, dvs. för att en högskola ska kunna utfärda en examen på forskarnivå i ett visst ämne ska gälla att utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning inom ämnet att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Kraven för att ge högskolor examensrätt på forskarnivå ska enligt RUT 2:s upp- fattning vara höga. I avsnitt 2.3 klargör utredningen närmare sina överväganden.</P>
<P class="p324 ft46"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1992:1434.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1993:100.</P>
<P class="p308 ft13">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Bestämmelser med innebörden att det ska finnas minst en fakultetsnämnd vid varje universitet och vid varje högskola där det finns vetenskapsområde återfinns i 2 kap. 5 a § högskolelagen. RUT 2 föreslår att denna bestämmelse ändras så att kravet på att det ska finnas en fakultetsnämnd kopplas till att lärosätet bedriver utbildning på forskarnivå. RUT 2 vill betona att fakultetsnämn- derna är viktiga kvalitetssäkringsorgan. Valberedningen för en sådan nämnd bör överväga att inkludera vetenskapliga ledamöter från andra lärosäten för att vidga den kritiska massan. Av paragra- fens sista stycke framgår att en fakultetsnämnds ansvarsområde inte behöver sammanfalla med ett vetenskapsområde. RUT 2 före- slår att denna bestämmelse tas bort då vetenskapsområde avskaffas och att fakultetsnämndens ansvarsområde ska begränsas till de ämnen för vilka högskolan har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå.</P>
<P class="p163 ft7">RUT 2:s förslag att vetenskapsområde ska avskaffas leder också till ändringar i högskoleförordningen, 3 kap. 1 §, 5 kap. 10 §, 6 kap. 26 §§ och 28 § samt 7 kap. 38 § högskoleförordningen. Utred- ningen föreslår därför att 3 kap. 1 § ska upphöra att gälla och att de begränsningar som hänförs till vetenskapsområde i 5 kap. 10 § och 6 kap. 26 § högskoleförordningen ersätts med <NOBR>ämne/-en.</NOBR> Enligt en bestämmelse i 6 kap. 28 § högskoleförordningen får en högskola som inte är ett universitet anordna utbildning på forskarnivå inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan. RUT 2 föreslår att bestämmelsen ändras så att det ställs krav på att villkoren enligt 2 kap. 5 § högskolelagen är uppfyllda för att få anordna sådan utbildning.</P>
<P class="p171 ft7">Bestämmelserna i 7 kap. 38 § högskoleförordningen reglerar doktoranders möjligheter att övergå till annat lärosäte utan ny antagning. Andra stycket i paragrafen bör enligt RUT 2 ändras så att det av andra stycket framgår att en motsvarande tillämpning ska ske vid en högskola med tillstånd att utfärda examina på forskar- nivå.</P>
<P class="p54 ft7">RUT 2:s utgångspunkter innebär som redovisats ovan att ansvar och befogenheter ska hänga samman. Med det perspektivet kan inte ett universitet, med grund i den formella befogenhet som generell examensrätt på forskarnivå ger, ta på sig ansvaret för doktorander inom områden där universitetet saknar vetenskaplig kompetens. ”Utlåning” av examensrätt på forskarnivå ska inte förekomma. Det är därför enligt utredningens bedömning motive- rat att huvudhandledaren för en doktorand, ska vara anställd vid</P>
<P class="p325 ft13">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7"><SPAN class="ft11">samma </SPAN>lärosäte som det där doktoranden är antagen. RUT 2 före- slår därför att en bestämmelse med denna innebörd införs i hög- skoleförordningen 6 kap. 31 §.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">26</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utredningen utgår ifrån att detta har varit den gängse ordningen men vill betona att det är än mer angeläget att tillämpa också i praktiskt handledningsarbete speciellt med hänsyn till de examensbeskrivningar och därmed preciserade krav för examina på forskarnivå som införts i examensordningen.</P>
<P class="p326 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Tillstånd och kriterier för att utfärda och återkalla examina</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">RUT 2:s förslag: Högskolelagen ändras så att Högskoleverket får befogenhet att besluta om vid vilka högskolor som examina på forskarnivå får avläggas och befogenhet att återkalla exa- menstillstånd för utbildning på forskarnivå.</P>
<P class="p328 ft7">Det är enligt RUT 2 angeläget att ett tillstånd att utfärda examina prövas regelbundet. Om prövningen visar på otillräcklig kvalitet ska examensrätten kunna återkallas. Den nuvarande ordningen är följande. Enligt bestämmelserna i högskolelagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">27</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>får examina på forskarnivå avläggas vid universiteten. Dessa har således generell examensrätt för utbildning på forskarnivå till skillnad mot de högskolor som inte är universitet för vilka examensrätten på forskarnivå är begränsad till de vetenskapsområden som finns vid högskolan.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">28</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p235 ft7">För examina på g<SPAN class="ft11">rundnivå och avancerad nivå </SPAN>gäller enligt hög- skolelagen generellt för alla typer av examina att den myndighet som fattar beslut om tillstånd att utfärda examen också beslutar om ett eventuellt återkallande av detta tillstånd.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">29</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Högskoleverket har genom bestämmelser i högskoleförordningen,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">30</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>givits rätt att fatta beslut om examenstillstånd avseende samtliga examina på grund- nivå och avancerad nivå utom de som får avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet.</P>
<P class="p329 ft46"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1993:100 och SFS 2006:1052.</P>
<P class="p330 ft17"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen 1 kap. 12 §, SFS 1992:1434. <SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen 2 kap. 5 §, SFS 1992:1434.</P>
<P class="p331 ft17"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen kap. 1 §§ 11 och 11 a, SFS 1992:1434. <SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleförordningen 6 kap. § 25, SFS 2006:1053.</P>
<P class="p332 ft13">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">De kriterier som ska gälla för att återkalla tillstånd att utfärda vissa examina infördes i högskolelagen 2001 och redovisades av den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 2001<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">31</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Av framför allt rättssäkerhetsskäl var det enligt regeringen viktigt att det tydligt framgår under vilka förutsättningar ett examenstillstånd kan återkallas. Högskoleverket kan således anmoda ett universitet eller en högskola att avhjälpa konstaterade brister i examina på grund- nivå och avancerad nivå och om dessa kvarstår besluta att lärosätet inte längre får utfärda examen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">32</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vad gäller <SPAN class="ft11">forskarnivån </SPAN>anfördes i samma proposition att gällande regelverk ger goda garantier för en hög kvalitet i forskarutbildningen och att någon motsvarande lagändring därför inte behövdes om sådan utbildning. Regeringen hänvisade i propositionen också till att vetenskapssamhället har en stor del i ansvaret för kvaliteten i forskarutbildningen.</P>
<P class="p191 ft7">Om Högskoleverkets granskning visar att det finns väsentliga brister i utbildningen på forskarnivå som inte avhjälps, kan verket följaktligen endast påtala bristerna för regeringen. Eftersom examensrätten för utbildning på forskarnivå är knuten till inne- havet av vetenskapsområde kan inte heller regeringen återkalla en examensrätt i ett speciellt ämne, utan den skulle behöva återkalla rätten till hela det vetenskapsområde som utbildningen bedrivs inom. Högskoleverkets styrelse har i en skrivelse den 25 juni 2007 uppmärksammat regeringen på Högskoleverkets behov av att ha samma sanktionsmöjligheter för alla tre nivåer av utbildning. Skri- velsen har av regeringen överlämnats till RUT 2.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">33</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">Enligt RUT 2:s uppfattning ska frågor om examensrätt för utbildning oavsett nivå, liksom universitetsstatus, avgöras på akade- miska grunder. Den bör avskiljas från det politiska området. Hög- skoleverkets prövningar och granskningar är nödvändiga för att bibehålla kvaliteten och tilltron till det svenska högskolesystemet. Verkets granskningar har i flera fall visat på otillräcklig kvalitet i forskarutbildningen. Under åren <NOBR>2001–2006</NOBR> har verket genomfört drygt 800 granskningar av forskarutbildning och i <NOBR>20-talet</NOBR> fall har granskningarna lett till ifrågasättande av förutsättningarna för examensrätt. Kvaliteten har ifrågasatts med anledning av små miljöer, få studenter, få lärare och otillräcklig finansiering. Den ordning för kvalitetssäkring av forskarutbildning som förutsattes i</P>
<P class="p333 ft46"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2000/01:1, <SPAN class="ft53">Utgiftsområde 16, </SPAN>s. 58f.</P>
<P class="p165 ft46"><SPAN class="ft34">32</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleförordningen 6 kap. § 27, SFS 1993:100.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dnr U 2007/5136/UH och regeringens beslut den 27 september 2007.</P>
<P class="p120 ft13">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Profilering och koncentration</P>
<P class="p174 ft7">budgetpropositionen för 2001 med kvalitetssäkring enbart av vetenskapssamhället har således inte varit tillräcklig.</P>
<P class="p76 ft7">Enligt RUT 2:s uppfattning bör därför Högskoleverket ges befogenheter att efter ansökan från högskola besluta om vid vilka högskolor som examen på forskarnivå får avläggas. Dessutom bör verket ges befogenhet att också återkalla examensrätt på forskar- nivå. Om verkets granskningar visar på brister och dessa inte åtgär- das, finns det inte anledning att särbehandla universitet. Högskole- verkets befogenhet att återkalla examensrätt på forskarnivå ska således omfatta såväl högskolor som universitet.</P>
<P class="p70 ft7">Nuvarande bestämmelse i 1 kap. 11 § högskolelagen möjliggör att regeringen vidaredelegerar beslut om examensrätt på grundnivå och avancerad nivå till annan myndighet. Den bör enligt RUT 2:s förslag ändras till att omfatta rätt att vidaredelegera sådana beslut för all utbildning inklusive utbildning på forskarnivå för högskolor som inte är universitet. Detta förslag innebär också en ändring av bestämmelsen i andra stycket 6 kap. 25 § högskoleförordningen som nu föreskriver att Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas. RUT 2 föreslår att ett tillägg med innebörden att Hög- skoleverket vad gäller högskolor som inte är universitet också får besluta vid vilka högskolor som varje examen på forskarnivå får avläggas.</P>
<P class="p62 ft7">I 1 kap. 11 a § högskolelagen finns bestämmelser om att åter- kalla rätt att utfärda examen. RUT 2 föreslår att en ny bestämmelse införs i denna paragraf med innebörden att examensrätten på forskarnivå för ett visst ämne kan återkallas. Vidare föreslår utred- ningen också att regeringen ges möjlighet att vidaredelegera beslut att återkalla examensrätt på forskarnivå för både universitet och högskolor. Därmed kan Högskoleverket få befogenhet att återkalla examenstillstånd på forskarnivå. Detta innebär att en ny bestäm- melse med denna innebörd också behöver införas i 6 kap. 28 a § högskoleförordningen.</P>
<P class="p39 ft7">I och med detta skapas enligt RUT 2 också starkare drivkrafter för lärosätena att utöka samarbetet kring forskarutbildningsmiljöer. Detta bör kunna bidra till nödvändig koncentration av svensk forskarutbildning och forskning till de miljöer som har de bästa förutsättningarna. I och med detta skulle också drivkrafter kunna uppstå för ”pooling” av resurser och att forskarskolor etableras på gemensamt initiativ av flera lärosäten.</P>
<P class="p334 ft13">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Konstnärliga examina på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">RUT 2:s förslag: Konstnärliga examina på forskarnivå införs i examensordningen.</P>
<P class="p337 ft7">En särskild examenskategori för det konstnärliga området infördes i samband med de nya och reviderade examensbeskrivningar som ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2007. Den dåvarande regeringen anförde i propositionen <SPAN class="ft11">Ny värld ny högskola</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">34</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>att examens- beskrivningarna är viktiga instrument för att upprätthålla kvaliteten i den aktuella utbildningen och viktiga vid Högskoleverkets bedömningar av utbildningarnas kvalitet, bl.a. i samband med exa- menstillståndsprövningar. Inom ramen för den nya examensstruk- turen, med examensbeskrivningar som innehåller tydliga ”learning outcomes” även för generella examina och för konstnärliga exa- mina, infördes också examensbeskrivningar för examina på forskar- nivå.</P>
<P class="p171 ft7">De särskilda examensbeskrivningarna för konstnärliga examina ska enligt propositionen motsvara områdets särart och särskilda behov. På grundnivå infördes konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen och på avancerad nivå infördes konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen. För forskarnivån infördes inte någon konstnärlig examen och det diskuteras heller inte i propositionen. Detta trots att en ny utförlig examensbeskrivning infördes för doktorsexamen och licentiat- examen. Den särskilda examenskategori som införts för de konstnärliga utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå har därmed inte sin motsvarighet på forskarnivå. Inom det konstnärliga området har det bildats något av en återvändsgränd eller i varje fall ett trångt nålsöga för den som vill komma vidare till forskarnivån.</P>
<P class="p55 ft7">Hittills har ett <NOBR>20-tal</NOBR> doktorsavhandlingar lagts fram vid univer- sitet med konstnärliga utbildningar eller inom närliggande områden vid tekniska högskolor, i vilka en konstnärlig produktion ingått som väsentlig del i avhandlingsarbetet. Gränserna är dock mycket flytande gentemot praktikbaserad forskning i allmänhet t.ex. mate- rialforskning, medieproduktion, interaktivitet, arkitektur, design och andra praktiskt inriktade områden. Inom de närmast följande tre åren beräknas ytterligare ett <NOBR>40-tal</NOBR> forskarstuderande ha dispu-</P>
<P class="p181 ft14"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:162, s. 120.</P>
<P class="p210 ft13">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">terat med arbeten som innehåller artefakter, medieproduktion, performance, utställningar eller andra former av konstnärliga dokumentationer. Examensbenämningen är i allmänhet filosofie doktorsexamen, men för examina vid en teknisk högskola är benämningen teknologie doktorsexamen, oavsett om doktors- avhandlingen i grunden berör design, koreografi eller musik. Denna ordning är inte tillfredsställande.</P>
<P class="p70 ft7">Det är RUT 2:s uppfattning att strukturen med en särskild exa- menskategori för konstnärliga examina bör fullföljas och omfatta konstnärlig licentiatexamen och doktorsexamen, som tillfredställer det konstnärliga områdets särart och särskilda behov. Sådana examina bör å ena sidan ge <SPAN class="ft11">fördjupning </SPAN>i genuint konstnärliga frågeställningar och arbetsmetoder med grund i en kvalificerad egen konstnärlig praktik, å andra sidan <SPAN class="ft11">öppna </SPAN>det konstnärliga området mot närliggande tekniska områden och applikationer som föranleds av aktuella kultur- och samhällsfrågor. De ämnen för en konstnärlig utbildning på forskarnivå som i första hand bör främjas ska följaktligen vara fast förankrade i de kompetenser och erfarenheter som en konstnärlig examen på avancerad nivå ger, dvs. en forskningsprocess som har sin grund i en praktisk eller hantverksinriktad kunskap som inte kan ersättas av en enbart teoretisk eller analytisk grundhållning, det som i examensbeskriv- ningarna för konstnärlig magisterexamen respektive konstnärlig masterexamen beskrivs som <SPAN class="ft11">insikt </SPAN>respektive <SPAN class="ft11">fördjupad insikt </SPAN>i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Därutöver är det också viktigt att forskningsuppgiftens frågeställningar, probleminriktning och arbetsmetoder bottnar i denna <NOBR>praktisk-konstnärliga</NOBR> kompe- tens och att stor omsorg läggs vid färdighet att tillgängliggöra forskningen och att i skrift formulera och förmedla dessa erfaren- heter och forskningsrön.</P>
<P class="p338 ft7">Högskoleverket har uppmärksammat risken för att den konst- närliga forskarutbildningen kan stagnera om det vetenskapliga momentet tillåts ta överhand: ”I Bolognamodellen betonas forskar- utbildningen starkt. Det finns en risk att detta nya fält blir alltför teoretiskt, och snarare vetenskapligt än konstnärligt inriktat. Strävan måste i första hand vara en konstnärlig excellens och det konstnärliga innehållet måste betonas och värnas.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">35</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 ser iakttagelsen som befogad: bland de finländska konstnärliga avhand- lingarna, där de konstnärliga respektive vetenskapliga delarna</P>
<P class="p190 ft14"><SPAN class="ft34">35</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:26 R, s. 31.</P>
<P class="p308 ft13">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">bedöms av två separata juryer, tenderar den skriftliga avhandlings- delen att öka och i omfång närma sig en traditionell humanistisk avhandling. Flera av de skriftliga delarna av de konstnärliga veten- skapliga avhandlingarna som hittills lagts fram i Sverige uppfyller ensamma gott och väl kraven på en avhandling i humaniora, medan den konstnärliga produktionen behandlats som bilagor och inte diskuterats närmare. Det är därför angeläget att genomföra de förslag angående kriterier och begrepp för kvalitetssäkring och kvalitetsbedömningar av de konstnärliga delarna som framförts i utvärderingen av Vetenskapsrådets bidrag till konstnärlig forskning och utveckling.</P>
<P class="p55 ft7">RUT 2 vill också peka på att de individuella konstarternas sär- arter bör ges stor frihet när det gäller dokumentation och redo- visning av den del av en vetenskaplig uppsats eller avhandling som avser konstnärlig produktion och som i sig kan ges en konstnärlig eller experimentell utformning, men där gängse standard bör bibehållas när det gäller språkliga former och vetenskaplig noggrannhet i den skriftliga avhandlingsdelen. Ett friare ”format” när det gäller den konstnärliga produktionsdelen, t.ex. i form av skisser, arbetsprover, collage, foton, filmer, ljudinspelningar etc. kan också fungera som inspiration för de närmast liggande estetiska vetenskapernas avhandlingsarbeten, förutsatt att kraven på arkiv- beständighet kan uppfyllas.</P>
<P class="p55 ft7">Med konstnärliga examina på forskarnivå kommer nivån på dessa tydligt att framgå i relation till övriga examina. Därmed kan man undvika examina med oklar nivå av den typ som förekommer vid vissa universitet i USA och Storbritannien s.k. ”studio docto- rates” (Doctor of Arts, Doctor of Music etc.) med en doktors- examen som enbart kan bestå av en ”portfolio” av artefakter, konserter och kan innebära kompositioner etc., utan krav på åtföl- jande vetenskapliga (eller reflekterande) texter. En sådan examen innehåller ingen skriftlig avhandlingsdel eller väsentlig ämnes- teoretisk fördjupning och bör därför undvikas. En kombination av konstnärlig och vetenskaplig produktion borde vara det ideala, med någorlunda jämförbara proportioner gällande för alla konstarter, men med utrymme för de enskilda konstarternas särskilda behov och uttrycksformer när det gäller dokumentation och redovis- ningar. Den del av studierna för den konstnärliga doktorsexamen som avser ämnesteoretisk fördjupning bör också preciseras och utvecklas närmare i syfte att nå likartade krav mellan konstområ- dena, eftersom avlagd examen på forskarnivå kan komma att bli</P>
<P class="p339 ft13">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">utslagsgivande vid ansökningar om framtida forskningsanslag. Även kring de för- eller efterled som bör läggas till de nya konst- närliga examina på forskarnivå bör ett gemensamt utvecklings- arbete ske mellan de konstnärliga utbildningarna i landet.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 föreslår mot ovan redovisade bakgrund att en konst- närlig licentiatexamen och en konstnärlig doktorsexamen införs i examensordningen. Detta innebär att examensrätt på forskarnivå och resurser för forskningsprofil kan bli aktuell även inom de konstnärliga områdena.</P>
<P class="p340 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Forskningsprofiler vid högskolor</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">RUT 2:s förslag: En högskola kan begära hos intermediären att få en forskningsprofil utvärderad. Intermediären ska utvärdera kvaliteten inom forskningsprofilen och ranka profilen för basresurser.</P>
<P class="p341 ft7">RUT 2:s bedömning: En forskningsprofil ska vara en eller flera forskningsinriktningar kring ett ämne eller grupper av ämnen med examensrätt på forskarnivå som har en sådan stadga att den inte enbart kan betraktas som ett tidsbegränsat forsk- ningsprogram. Forskningsmiljön ska kunna uppvisa forskning som har en i forskarsamhället med sedvanliga mått mätt erkänd vetenskaplig originalitet och betydelse. Miljön ska i sig vara väl integrerad och bygga på forskarnas gemensamma forsknings- intressen – dvs. ej ha karaktären av paraplyorganisation; därtill ska den vara integrerad i lärosätets verksamhet med dess utbildning på grundnivå och avancerad nivå sedan en längre tid tillbaka och ha en stabil infrastruktur och på så sätt fått en framträdande plats i högskolans utbildnings- och forsknings- strategi. Den forskande personalen ska bilda en kritisk massa av både seniora och yngre forskare med såväl män som kvinnor på olika nivåer (eller ha en medveten strategi för att uppnå det senare). Miljön ska ha ett väl utvecklat nätverk i det nationella och internationella forskarsamhället och samverka med det omgivande samhället på ett för området optimalt sätt. Flera av de tongivande forskarna bör ha haft flera externa bidrag för att bygga upp forskningsprofilen.</P>
<P class="p342 ft13">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft7">Under de senaste femton åren har idéer och förslag om att särskilt de mindre lärosätena bör profilera sig för att höja kvaliteten i verksamheten och åstadkomma en effektivisering förekommit i utrednings- och propositionstexter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">36</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I propositionen <SPAN class="ft11">Ny värld – ny högskola </SPAN>anförde den dåvarande regeringen i anslutning till diskussionen om examenstillstånd för masterexamen att ”det är rimligt att högskolor och enskilda utbildningsanordnare utan examenstillstånd för forskarexamina bör kunna prövas för tillstånd att utfärda masterexamen inom vissa profilområden där lärosätet eller utbildningsanordnaren har särskilt goda förutsättningar”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">37</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Propositionstexten definierar inte begreppet ”profilområde” när- mare utan förutsätter att det är så pass etablerat att det kan förstås i sitt sammanhang. Utan att göra en uttömmande begreppshistorisk genomgång vill RUT 2 ändå peka på två dimensioner av begreppet ”profilområde”. Å ena sidan uttrycker det något om innehållet och anknyter på så sätt till hela diskussionen om lärosätenas önskade profilering, å andra sidan uttrycker det något om storlek.</P>
<P class="p343 ft7">När planering och styrning av högskoleverksamheten decentra- liserades under <NOBR>1990-talet,</NOBR> växte samtidigt en diskussion fram om faran med att för många och i värsta fall underkritiska utbildnings- och forskningsmiljöer skulle kunna bli följden av denna utveckling i och med att det inte längre fanns en nationell samordnande och arbetsfördelande instans. I Forskningsfinansieringsutredningens betänkande <SPAN class="ft11">Forskning och pengar </SPAN>pekar man på det positiva med ett pluralistiskt forskningslandskap, men lyfter också fram medaljens baksida och pekar på att det i det svenska forskningssystemet uppstått ”en naturlig men ofullständig kompetensfördelning”. I detta betänkande finns en tendens att vilja recentralisera styrningen av forskningen genom regleringsbrevsanvisningar om fakultetsvisa forskningsprogram – en modell som nu, tio år senare, enligt RUT 2:s uppfattning inte längre kan vara aktuellt i ett system med lärosäten vars frihetsgrader kommer att öka mer och mer och vars uppdrag att samverka med det omgivande samhället skulle för- hindras av en alltför detaljerad styrning från statsmakterna. I ovan nämnda betänkande varnas samtidigt för att högskolorna genom att sprida ut sina forskningsresurser på en rad olika områden – inte minst beroende på grundutbildningsuppdragets storlek och bredd – skulle bli en sorts ”miniuniversitet” av sämre klass. Forsknings- finansieringsutredningen föreslår därför att högskolorna skulle få</P>
<P class="p344 ft14"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se översikten i SOU 2000:82, s. 141. <SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:162, s. 130</P>
<P class="p242 ft13">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">ansöka om medel från regeringen ”med beaktande av möjligheterna till profilering av de olika högskolornas forskningsprogram och koncentration av insatserna till områden som inte kräver omfat- tande ytterligare resurser för att internationellt konkurrenskraftig verksamhet skall kunna utvecklas”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">38</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Under den senaste tioårsperioden har Högskoleverkets ledord ”profilering, samverkan, koncentration” blivit vägledande i debat- ten om den högre utbildningens organisering. Syftet med profile- ring, både av utbildning och forskning, är att höja kvaliteten genom att koncentrera sig på det man har bäst förutsättningar för och genom att nationellt effektivisera resursanvändningen. Profilerings- arbetet är också minst lika viktigt för att prioritera relationen <NOBR>utbildning–forskning.</NOBR> Högskoleverket har återkommande påpekat betydelsen av detta arbete.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">39</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I en skrivelse till RUT 2 från Söder- törns högskola påpekas också att det är av central betydelse att se till att studenterna tidigt kommer i kontakt med vetenskapliga angreppssätt genom att man möter forskande lärare. Detta är i och för sig ett väl känt axiom i högskolan, men intressant är att obser- vera hur denna sanning implementeras i konkret högskoleverk- lighet genom att t.ex. professorer undervisar på grundnivå liksom doktorander och genom särskilda satsningar på fler professurer i ämnen med många studenter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">40</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p254 ft7">I Styrutredningens betänkande <SPAN class="ft11">Högskolans styrning </SPAN>diskuteras profilområdesbegreppets mångtydiga innebörd. Det finns, menar man, en viss risk för att begreppet töms på sitt innehåll. När forskningsprofiler beskrivs i strategidokument av olika slag handlar det oftast om att beskriva den verksamhet som redan finns sammanfattad med hjälp av profilbegreppet. En annan tendens är att ett antal politiskt och samhälleligt gångbara forskningsområden som ”klimat” eller ”hållbar utveckling” blir överideologiskt sty- rande på ett olyckligt sätt.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">41</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Olika beställares önskemål måste noga analyseras ur forskarsamhällets perspektiv. När RUT 2 använder begreppet ”forskningsprofil” i sitt förslag avses ett forsknings- område vid högskolor, inom vilket forskning och forskarutbildning bedrivs med särskilda statliga basresurser. Den betydelsefulla frå- gan om profilering av samtliga lärosätens verksamhet bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del av lärosätenas utbildnings- och</P>
<P class="p142 ft46"><SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1996:29, s. 264ff.</P>
<P class="p221 ft38"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se exempelvis. Högskoleverket 2007: <SPAN class="ft52">Verksamhetsplan för Högskoleverket kalenderåret 2007</SPAN>, s. 55.</P>
<P class="p285 ft14"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>”Om forskning vid Södertörn högskola”, s. 3. <SPAN class="ft34">41</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2000:82, s. 142ff.</P>
<P class="p345 ft13">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft7">forskningsstrategier. Utredningen vill med sitt förslag koncentrera resurserna för att på så sätt åstadkomma en kvalitetsförstärkning.</P>
<P class="p347 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Vad är en forskningsprofil?</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">En forskningsprofil är enligt RUT 2:s bedömning en eller flera forskningsinriktningar kring ett ämne eller grupper av ämnen med examensrätt på forskarnivå som har en sådan stadga att det inte enbart kan betraktas som ett tidsbegränsat forskningsprogram. En forskningsprofil kan efter utvärdering av intermediären bedömas ha sådan kvalitet att den kvalificerar högskolan för basresurser till profilen.</P>
<P class="p67 ft7">Profilbegreppet har varit suddigt i sina konturer och kräver preciseringar. I diskussionen om forskningsresurser till högsko- lorna har två farhågor ofta framförts, nämligen att forskningsresur- serna sprids ut för mycket och att forskningsmiljöerna brister i kritisk massa. I en studie av några göteborgsforskare – ”Does structure matter for science? The Matthew effect in the Swedish university sector” – mäts något som man kallar ”density in research areas”, vilket innebär andel forskningsområden som har fler fors- kare än tio. Dessa forskare visar att de stora och äldre universiteten har en betydligt större andel stora forskningsmiljöer än högsko- lorna och de unga universiteten. De senare har en tydlig tendens att sprida ut sina resurser.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">42</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p171 ft7">RUT 2 vill därför kraftfullt understryka vikten av att mycket höga kvalitetskrav och kontinuerlig utvärdering garanterar att det inte tillkommer svaga miljöer och att rättigheterna till att bedriva forskarutbildning inte sprids utan noggrann kvalitetsgranskning. Detta är givetvis lika viktigt inom ett stort universitet. Det finns alltid en risk att en mindre strikt tolkning av kriterier börjar vinna insteg i praxis efter hand. Utredningens förväntan är även att det nya prestations- och kvalitetsrelaterade resurstilldelningssystemet kommer att driva universitet och högskolor mot profilering, sam- verkan och koncentration samt inte minst innebära att det blir de gängse kriterierna i forskarsamhället för kvalitet som blir vägle- dande för resurstilldelning.</P>
<P class="p348 ft14"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Ljungberg, Johansson & McKelvey 2007, s. 20ff. & figur.</P>
<P class="p210 ft13">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft2">Figur 2.3.1 ”Andel stora forskningsmiljöer i förhållande till antal forskare”. (Share of research areas comprising > 10 researchers vs. Researchers)</P>
<P class="p350 ft2">Källa: Does structure matter for science? The Matthew effect in the Swedish university sector, figur 2.</P>
<P class="p351 ft7">RUT 2:s bedömning är att en forskningsprofil är en forsknings- miljö som har en i forskarsamhället med sedvanliga mått mätt erkänd vetenskaplig originalitet och betydelse. Miljön ska i sig vara väl integrerad med en eller flera tydliga forskningsinriktningar som bygger på forskarnas gemensamma forskningsintressen – dvs. ej ha karaktären av paraplyorganisation; därtill ska den vara integrerad i lärosätets verksamhet med dess utbildning på grundnivå och avancerad nivå sedan en längre tid tillbaka och ha en stabil infrastruktur och på så sätt fått en framträdande plats i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. Den forskande personalen ska bilda en kritisk massa av både seniora och yngre forskare med såväl män som kvinnor på olika nivåer (eller ha en medveten strategi för</P>
<P class="p312 ft13">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">att uppnå det senare). Miljön ska ha ett väl utvecklat nätverk i det nationella och internationella forskarsamhället och samverka med det omgivande samhället på ett för området optimalt sätt. Flera av de tongivande forskarna bör ha haft flera externa forskningsbidrag.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 kan konstatera att de kriterier som lyftes fram vid bedömning av vetenskapsområden i slutet på <NOBR>1990-talet</NOBR> till sina huvuddelar även kan tillämpas på forskningsprofiler.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">43</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Riktlinjer och kriterier för starka forskningsmiljöer finns i dagsläget utarbetade på många lärosäten, ofta med utgångspunkt i de kriterier som Högskoleverket använt vid sina vetenskapsområdes- bedömningar. RUT 2 har särskilt tagit del av sådana dokument från Örebro universitet och Högskolan i Skövde.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">44</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I dessa dokument formuleras de kriterier för goda forskarmiljöer som det i stor utsträckning råder en konsensus om i forskarsamhället. Utred- ningen vill särskilt understryka det stora värdet av de interna processer för kvalitetsbedömningar som högskolorna nu iscen- sätter.</P>
<P class="p163 ft7">Hur stor bör då en forskningsprofil vara? De kan vara discipli- nära eller av mångvetenskaplig karaktär och i storlek ligga någon- stans mellan en traditionell högskoleinstitution och en mindre fakultet. Nya tvärvetenskapliga områden växer fram som organi- serar sig i centrumbildningar, vilket medför att den traditionella institutionen på många håll förändrats. När Södertörns högskola redovisar sina starka forskningsmiljöer, kan vi se tydliga tecken på detta nya tänkande: Östersjö- och Östeuropaforskning, samtids- historia, institutionell förändring i det moderna samhället, inter- religiösa relationer, genusstudier, estetik och kulturteori, miljö- vetenskap, molekylärbiologi/biologi.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">45</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p157 ft7">RUT 2 har beräknat att resurserna till en forskningsprofil skulle kunna vara 25 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor skulle avde- las till per capitabelopp för forskarutbildning. Detta skulle innebära att man med dessa medel skulle kunna finansiera minst 10 hel- tidsforskare och <NOBR>6–8</NOBR> doktorander. Med andra anslagsmedel och extern finansiering skulle doktoranderna kunna vara fler och med forskare som samtidigt undervisar borde antalet forskare åtminstone kunna vara det dubbla. Högskolan i Skövde räknar i</P>
<P class="p119 ft46"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Högskoleverkets rapportserie 1998:27 R, s. 26ff.</P>
<P class="p166 ft38"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Örebro universitet: ”Kriterier för vissa typer av forskningsmiljöer inom <NOBR>HS-nämndens</NOBR> verksamhetsområde”, 2006, samt ”Ramverk – starka forskningsmiljöer. fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik”, 2006. Högskolan i Skövde: ”Riktlinjer för inrättande av starka forskningsmiljöer vid Högskolan i Skövde”, 2005.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">45</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>”Om forskning vid Södertörn högskola”, s. 5ff.</P>
<P class="p210 ft13">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">sina riktlinjer för inrättande av starka forskningsmiljöer med att ett profilområde inledningsvis bör vara externfinansierat till 50 pro- cent och när området stabiliserat sig ytterligare upp till 75 pro- cent.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">46</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Kvaliteten i områdets forskning måste vara så hög och miljön så attraktiv att externa medel kan erhållas och kompetenta forskare utan svårighet kan rekryteras, så att högskolan inte blir alltför sårbar vid personella förändringar. Forskningsprofilen kan lämpligen ledas av en vetenskaplig styrgrupp med en forsknings- ledare i spetsen, vilken representerar forskarna i olika sammanhang internt och externt.</P>
<P class="p235 ft7">Tidigare har forskningsmiljöer vid högskolor i flera fall byggts upp genom olika statliga resurser t.ex. inriktningen på samhälls- byggnad vid Högskolan i Gävle. En ny forskningsprofil bör enligt RUT 2:s mening byggas upp med utgångspunkt i de strategiska överväganden som högskolans ledning fångat upp och utvecklat i sin utbildnings- och forskningsstrategi. Uppbyggandet har flera dimensioner och engagerar olika aktörer. Först och främst är det de forskarinitiativ som genereras av högskolans ordinarie verksamhet som är kärnan i denna utvecklingsprocess. Därtill kommer förstås även de ekonomiska möjligheter som kan åstadkomma en kraft- samling och möjliggöra rekrytering av forskare och uppbyggnad av infrastruktur. Här blir olika externa forskningsfinansiärer av stor betydelse, mer eller mindre grundforskningsinriktade finansiärer som Vetenskapsrådet eller Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Men framför allt kommer finansiärer som <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> och VINNOVA, som förutom sina höga krav på vetenskaplig kvalitet särskilt verkar för att åstadkomma samverkan med näringslivet, att få en stor strategisk betydelse för högskolornas profilering och uppbyggnad av forskningsprofiler. VINNOVA:s satsningar på ”forskning och innovation i småföretag” och ”starka forsknings- och innovationsmiljöer” kan således bli av stor betydelse för upp- byggnad av forskningsprofiler vid högskolorna.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">47</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p168 ft7"><NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> har tagit som sin särskilda uppgift att stödja stra- tegiskt nytänkande genom profileringsarbete och forskningsplatt- formar vid högskolorna och de nya universiteten. Satsningen på forskningsplattformar har pågått i tio år och innebär ett grundstöd till lärosätena för att bygga upp profilerade forskningsmiljöer i samarbete med näringslivet. Efter ett antal år ska forskningen ha nått till en nivå som gör att högskolan kan ansöka om stöd för att</P>
<P class="p352 ft14"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>”Riktlinjer för inrättande av starka forskningsmiljöer vid Högskolan i Skövde”, 2005, s. 2. <SPAN class="ft34">47</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr www.vinnova.se</P>
<P class="p345 ft13">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">bygga upp en kvalificerad forskningsprofil hos stiftelsen. I en sådan profil utvecklar lärosätet tillsammans med företag ett nytt forsk- ningskoncept och bygger upp en kvalificerad forskningsmiljö kring detta koncept. Avsikten är att forskningen under denna period ska etableras så väl att den kan leva vidare med annan finansiering. Forskningsprofilen ska passa in i högskolans utveckling och stra- tegi. Den ska ha koppling till både högskolans utbildning och forskning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">48</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p192 ft7">De regionala utvecklingsmöjligheterna kommer förstås att spela en allt större roll, även om vi i nuläget inte tydligt ser hur den nya organiseringen av de svenska regionerna kommer att te sig eller vad de kommer att betyda för högre utbildning och forskning. Regionalt verkande stiftelser, som exempelvis Sparbanksstiftel- serna, kommer förmodligen att få en ökad betydelse. Det finns vissa tecken som tyder på att den regionala tillväxtnivån är högre i regioner med stor närvaro av stiftelser (se avsnittet 1.3.3). Framför allt kommer dock lokalt och globalt näringsliv att kunna bli av stor betydelse för högskolorna, när de ska nischa sig och konkurrera inte bara nationellt utan också internationellt. Så sker redan idag och därför är denna forskning viktig att stödja ur ett nationellt perspektiv.</P>
<P class="p353 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Hur tilldelas resurser för en forskningsprofil?</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Om Högskoleverket ger en högskola examensrättigheter för fors- karutbildning i ett ämne har högskolan möjlighet att utvärderas för att få resurser för en forskningsmiljö, vilket innebär att staten kan tillskjuta basresurser till detta forskningsområde. En högskola kan begära hos intermediären, se vidare kapitel 5, att få en forsknings- profil utvärderad. Forskningsprofilen bör sedan en tid vara väl förankrad i högskolans utbildnings- och forskningsstrategi och uppbyggd med egna och externa resurser och högskoleinternt noga prövad. Utvärderingen görs av intermediären och sker i tre steg.</P>
<P class="p157 ft7">För det första utser intermediären en profilpanel med stort inslag internationella forskare för att bedöma kvaliteten i den forskning som bedrivs och ska komma att bedrivas inom forsk- ningsprofilen. Bedömarna ska, förutom att vara experter inom det område eller de områden som forskningsprofilen omfattar, ha erfarenhet av att bygga upp forskningsmiljöer och fungera som</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft34">48</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr www.kks.se</P>
<P class="p210 ft13">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">forskningsledare. Intermediären bistår gruppen administrativt med sekreterarhjälp och arrangerande av platsbesök med hearingar. Profilpanelens bedömare avger ett skriftligt utlåtande om forskar- miljön och den betygsätts på samma sätt som vid forskarpanelernas utvärdering av universitetsforskningen – med undantag för under- laget ”doktorsavhandlingar”. Betyget 5 bör vara det lägsta betyget för att komma i fråga för basresurser. För utvärderingsprocessen se avsnitt 3.2.8.</P>
<P class="p167 ft7">För det andra prövas forskningsprofilens koppling till utbild- ningen på alla nivåer. För det tredje gör intermediären en bedöm- ning av det regionala och nationella behovet av forskningsprofilen och analyserar kvaliteten i denna relaterat till andra liknande områ- den. Därefter beslutar intermediären om forskningsprofilen har sådan kvalitet att det kvalificerar sig för basresurser. Intermediären rankar ansökningar under den föregående fyraårsperioden som underlag till regeringens förslag till riksdagen om eventuellt ytter- ligare medel för forskningsprofiler, för såvitt erforderliga medel inte finns för att bevilja samtliga godkända ansökningar.</P>
<P class="p167 ft7">Forskningsprofilen ska utvärderas fortlöpande vart fjärde år av intermediären tillsammans med Högskoleverket inför den kom- mande anslagsperioden.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 föreslår således att högskolor ska ges möjlighet att ansöka om utvärdering av intermediären för att bedömas om en forskningsprofil har sådan kvalitet att den kvalificerar för bas- resurser. Intermediären bör närmare precisera och beskriva krav på en forskningsprofil med utgångspunkt från RUT 2:s överväganden.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft43">Konstnärlig forskning</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">RUT 2:s bedömning: En gemensam, mångkonstnärlig och internationellt orienterad forskarskola bör inrättas för att stärka de konstnärliga utbildningarnas uppbyggnad av forskning och bereda vägen för uppbyggnad av forskningsprofiler.</P>
<P class="p354 ft7">Under första halvåret 2007 har Vetenskapsrådets utvärdering av bidragen till konstnärlig forskning och utveckling <NOBR>2001–2007</NOBR> lagts fram i rapporten <SPAN class="ft11">Kontext – Kvalitet – Kontinuitet, </SPAN>liksom Hög- skoleverkets utvärderingar av de konstnärliga yrkesutbildningarna</P>
<P class="p355 ft13">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">(5 delrapporter). Vetenskapsrådet har vidare aviserat en översyn av sin interna hantering av denna bidragsform. Det samlade under- laget och tidpunkten utgör en god grund för bedömningar och rekommendationer med syfte att konsolidera och höja kvaliteten på detta nya forskningsfält, särskilt i relation till andra områden.</P>
<P class="p67 ft7">Området konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklings- arbete har diskuterats i Sverige sedan högskolereformen 1977 och utvecklades markant efter att området rubricerats som ett av åtta prioriterade forskningsfält i propositionen <SPAN class="ft11">Forskning och för- nyelse</SPAN>.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">49</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vetenskapsrådet har därefter fram till och med 2007 för- delat 115 miljoner kronor till kollegier (nätverk), projekt och gästprofessurer inom området. VR:s utvärdering konstaterar att denna inledande, experimentella fas snarast bör övergå i ett nytt skede med syfte att stabilisera forskningsfältet, ”med större med- vetenhet om de teoretiska ramar inom vilka man arbetar och en målmedveten utveckling av teori- och metodfrågorna, grundade i konstnärernas egen praxis och egna forskningsfrågor”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">50</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Mot bakgrund av vetenskapssamhällets oenighet rörande detta fält är det angeläget att forskningsfinansiärerna, de konstnärliga högsko- lorna och universiteten med konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete enas om en definition av begreppet konstnärlig forskning, åtminstone i tekniska termer.</P>
<P class="p191 ft7">Ett hinder för en utbyggnad och förstärkning av forskarnivån på området har varit det faktum att de konstnärliga högskolorna i Stockholm saknar examensrätt och därför genomfört viss forskar- utbildning i samarbete med andra universitet/högskolor, med följd att en egen, intern kompetens inte byggts upp i tillräcklig utsträck- ning. De möjligheter till konstnärlig utbildning och examina på forskarnivå som RUT 2 föreslår i avsnitt 2.2.4 kan bidra till att högskolorna utvecklar verksamheten så att de på sikt kan ansöka om examensrätt för konstnärlig forskarutbildning och om att utvärderas för att kvalificera sig för basresurser till en forsknings- profil.</P>
<P class="p171 ft7">Utredningen om samlokalisering av och eventuell integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm (dir. 1997:47) föreslog i sitt betänkande <SPAN class="ft11">Campus för konst </SPAN>att alla de konstnärliga högsko- lorna i Stockholm utom Kungl. Konsthögskolan skulle samlokali- seras till ett campus. Denna utredning föreslog inte någon samman- slagning eller verksamhetsmässig integrering av högskolornas verk-</P>
<P class="p164 ft46"><SPAN class="ft34">49</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2000/01:3.</P>
<P class="p165 ft54"><SPAN class="ft34">50</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Kontext – Kvalitet – Kontinuitet<SPAN class="ft14">, s. 122.</SPAN></P>
<P class="p210 ft13">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">samhet, men såg stora samordningsvinster och samarbetsmöjlig- heter med sitt förslag. Utredningen pekade på möjligheten att i framtiden utifrån högskolornas egna behov och önskemål åstad- komma fördjupade samarbeten.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">51</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Inget av utredningens förslag kom att genomföras.</P>
<P class="p69 ft7">Såväl Vetenskapsrådets som Högskoleverkets utvärderingar föreslår nu år 2007 ett samgående mellan de konstnärliga högsko- lorna i Stockholm för att snarast skapa en grund för en kritisk massa, kompetenser och organisatoriska förutsättningar för en forskarutbildning på det konstnärliga området: ”De sju själv- ständiga konstnärliga högskolorna i Stockholm kan i dag inte bedriva forskarutbildning, och de behöver samverka närmare för att kunna göra det. En möjlighet vore att skapa en tvärkonstnärlig högskola i Stockholm”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">52</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>VR:s utvärderare konstaterar: ”Fördelarna med ett gemensamt konstnärligt universitet är uppenbara på många plan. <NOBR>’Universitas’-konceptet</NOBR> bygger på att flera aspekter av de estetiska disciplinerna och konstformerna kommer närmare varandra och bildar tillsammans en grundval för arbete och forskning på högsta nivå, med flera discipliner/konstarter involverade – i den riktning som utvecklingen av den nya konsten själv kräver.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">53</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">Eftersom forskarmiljöer och <NOBR>-resurser</NOBR> hittills är alltför begrän- sade på var och en av de konstnärliga utbildningarna i Sverige borde, enligt RUT 2:s uppfattning, under ett uppbyggnadsskede en tidsbegränsad, gemensam, mångkonstnärlig och internationellt orienterad forskarskola inrättas. Inte minst handlar det om en genomtänkt och kvalificerad långsiktig förstärkning av handle- darnas kompetens, vilket alltjämt är en svag länk även i länder med längre erfarenhet av konstnärlig forskning som Storbritannien. Det system som där tillämpas med biträdande handledare under inskol- ning vore värt att pröva. Stora delar av konstnärligt kreativt utfor- made medier – t.ex. interaktiva spel, scen- och filmproduktioner – skulle med fördel kunna produceras i en utforskande process av mångvetenskapliga team sammansatta av t.ex. konstnärer, beteen- devetare, humanister och tekniker och redovisas som gemensamma avhandlingar. Gemensamma arbeten av detta slag vore dessutom en utmärkt träning för fortsatta, avancerade forskningsprojekt inom området, vilket skulle kunna leda fram till en forskningsprofilsats-</P>
<P class="p356 ft46"><SPAN class="ft34">51</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1998:10, s. 55ff.</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>HSV Pressmeddelande <NOBR>2007-05-10.</NOBR></P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">53</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft54">Kontext – Kvalitet – Kontinuitet, </SPAN>s. 124, som hänvisar till en rad utländska exempel.</P>
<P class="p286 ft13">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ning eller ett större externfinansierat forskningsprogram. Samarbe- ten och forskningsprojekt tillsammans med närliggande estetiska, analytiska discipliner är också önskvärda och saknas för närvarande nästan helt och hållet i Sverige.</P>
<P class="p42 ft7">En satsning på en sådan forskarskola skulle kunna ge incitament till utökat samarbete dels mellan samtliga konstnärliga utbildningar i landet, dels mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm med sikte på institutionella samgåenden för att stärka dessa högskolors möjlighet att gemensamt bygga upp en tvärkonstnärlig forsknings- profil.</P>
<P class="p357 ft26"><SPAN class="ft26">2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Samarbete profilering</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">RUT 2:s bedömning: En strukturfond bör inrättas som stödjer samarbete, profilering och koncentration i det svenska utbild- nings- och forskningssystemet med syfte att lärosätena ska kon- centrera sin utbildning och forskning till sina styrkeområden, sådana områden där de har de bästa förutsättningarna att bli internationellt framgångsrika.</P>
<P class="p265 ft7">Har Sverige för många universitet? Den frågan kom högt upp på dagordningen och började diskuteras bland gemene man genom den nye universitetskanslerns uttalande i dagspressen strax efter hans tillträde i augusti i år. I relation till Sveriges storlek har vi för många universitet enligt RUT 2:s mening men den väsentliga frågan är inte <SPAN class="ft11">antalet </SPAN>lärosäten utan <SPAN class="ft11">hur </SPAN>Sverige i framtiden ska kunna bedriva utbildning och forskning på högsta internationella nivå och därmed kunna konkurrera på den internationella forsk- nings- och utbildningsarenan.</P>
<P class="p157 ft7">Förändringar i vår omvärld gör att svenska lärosäten måste hitta nya strategier för att klara konkurrensen. Internationaliseringen i sig, ökad internationell studentmobilitet med stöd av t.ex. Bologna- processen och avreglering av tjänstehandel liksom nya former av forskningsfinansiering som europeiska forskningsrådet och andra <NOBR>EU-satsningar</NOBR> bildar tillsammans en ny omvärld av konkurrens som svenska lärosäten måste hitta förhållningssätt till. Utveck- lingen i Sverige, liksom i vår omvärld, sedan andra världskrigets slut, har varit en kraftfull expansion av den högre utbildningen. Det</P>
<P class="p359 ft13">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">svenska högskolesystemet har under efter krigstiden vuxit från att omfatta cirka 14 000 studenter och en liten grupp anställda till att omfatta omkring drygt 320 000 studenter och till att ha cirka 50 000 heltidspersoner anställda, varav cirka 8 000 forskarstude- rande. Omkring en fjärde del av alla statligt anställda finns inom den svenska högskolan. I avsnitt 1.2.1 Från elit- till massuniversitet beskrivs denna utveckling närmare. Till detta kommer att svenska studenter i utlandet motsvarar ett medelstort lärosäte, eftersom cirka 27 000 studerar utomlands varje år. Å andra sidan studerar 23 000 utländska studenter i Sverige. Det svenska högskolesyste- met är således en del av den av en internationell utbildningsmark- nad.</P>
<P class="p360 ft7">Forskningen vid och forskningsresurserna till de nya högsko- lorna var inledningsvis små och kom ofta från externa finansiärer. I forskningspropositionen 1989/90, <SPAN class="ft11">Om forskning</SPAN>,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">54</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen kraftiga ökningar av medlen till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medel- stora högskolor. Medlen skulle användas av högskolornas lärare för planering och utarbetande av forskningsprojektansökningar. Där- med öppnades för det arrangemang som ledde till att alla högskolor fick förstärkta och permanenta forskningsresurser fr.o.m. 1997<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">55</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och att resurserna för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete spreds till alla högskolor i landet.</P>
<P class="p79 ft7">Profilering, samarbete och koncentration är internationella trender. En internationell genomgång av olik universitetsfusioner runt om i världen sammanfattar utveckling på följande sätt: ”While merger experiences have often been traumatic for participants and participating institutions on balance the longer term results have been positive, producing a university system … comprising relati- vely large and comprehensive institutions, well suited to compete in the new internationally competitive environment.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">56</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">Förändringar av universitets- och högskolesektorn i våra grann- länder pågår. I Norge inleddes sommaren 2001 en s.k. kvalitets- reform. Den omfattade då bl.a. examensstrukturen och hade målet högre kvalitet i utbildning och forskning. Just nu, i september 2007, pågår diskussioner om fördelning av basfinansieringen efter en ny modell med inslag av kvalitetsindikatorer och rankning av universitet. Samtidigt pågår i Norge diskussioner om professions-</P>
<P class="p361 ft46"><SPAN class="ft34">54</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1989/90:90.</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft34">55</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:1, <SPAN class="ft53">Utgiftsområde 16.</SPAN></P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">56</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>K. Harman & V. L. Meek: <SPAN class="ft54">Introduction to Special Issue</SPAN>, citerad i Broström et al. 2004, s. 26.</P>
<P class="p286 ft13">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">och elituniversitet till vilket kommer att ytterligare ett lärosäte erhållit universitetsstatus, Universitetet i Agder.</P>
<P class="p42 ft7">I Danmark genomförs ett brett fusionsprogram som innebär sammanslagning av universiteten och en stor del av sektorsforsk- ningsinstituten från den 1 januari 2007. I Finland pågår också stora förändringar med målet att utveckla universitetsväsendet till att bli i alla avseende högklassigt och internationellt framstående på de särskilda finska styrkeområdena. Dessutom ska universiteten för- bättra sin internationella konkurrenskraft genom att profilera sig och satsa på kvalitet i forskningen, samtidigt som ledningsfunk- tioner och strategisk planering ska reformeras och stärkas och finansieringen i större utsträckning ske på basis av verksamhetens kvalitet och i konkurrens. Därutöver pågår tre spetsprojekt för att utveckla nya strukturer (konsortium, federation sammanslagning) för flera universitet och högskolor. Genom strukturella föränd- ringar är man således på god väg att försöka stärka universitetens konkurrenskraft i våra nordiska grannländer.</P>
<P class="p191 ft7">Lärosätenas samarbete och profilering diskuteras också sedan länge i Sverige och en rad samarbeten i olika former pågår mellan lärosäten. Mälardalens högskola och Örebro universitetet har sedan 2004 diskuterat samgående med avsikten att skapa ett nytt konkur- renskraftigt lärosäte. Styrelserna för lärosätena beslutade nyligen om att ett slutligt förslag till ett federativt universitet ska utvecklas. Federation är ny som samarbetsform i det svenska högskole- systemet och har främst amerikanska förebilder. Det kommer inte innebära en sammanslagning av lärosätena utan en organisation som bygger på balans mellan självbestämmande för respektive enhet och beslutsmakt för en federationsledning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">57</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p362 ft7">Inom ramen för Akademi sydost bedrivs ett strategiskt sam- arbete mellan Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet sedan 2004. Samarbetet bedrivs i form av en allians med det övergripande målen högre kvalitet, ökad konkur- renskraft, rationalisering och effektivisering. Avsikten är att ge de tre lärosätena ökad storlek, tyngd och synlighet genom alliansen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">58</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Samarbetet har nu senast lett till att Blekinge tekniska högskola övertar utbildning inom elektronikområdet från Högskolan i Kalmar och att en anslagsomföring med 14 miljoner kronor sker mellan lärosätena.</P>
<P class="p363 ft14"><SPAN class="ft34">57</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Webbplatsen: Forum för allians som nås via www.oru.se eller ww.mdh.se <SPAN class="ft34">58</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>www.akademisydost.se</P>
<P class="p242 ft13">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Ett annat exempel på vad som kunde ha blivit en allians är det initiativ som rektorerna vid Kungl. tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB tog våren 2004, då de lät ta fram ett underlag för ett första steg till utformningen av en strategisk allians mellan lärosätena.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">59</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Bland annat identifieras specialiteter och styrkeområden liksom för- och nackdelar med en allians. Läro- sätena presenterade senare förslaget vid en uppvaktning i regerings- kansliet men ansåg sig inte få ett sådant tydligt stöd att det i dag resulterat i en uttrycklig allians.</P>
<P class="p167 ft7">Ett väletablerat samarbete men med annan inriktning är nätverket Pentaplus. Det bildades 2003 av Karlstads universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Örebro universitet i syfte att stärka och förtydliga lärosätenas roll som drivkraft i en gemensam region präglad av en omfattande och genomgripande strukturomvandling. Samarbetet sker i ett s.k. triplehelixperspektiv, dvs. med iakttagande av villkor och behov från såväl näringsliv och offentlig sektor som högskolesektorn.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">60</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p39 ft7">En rad andra samarbetsformer förekommer, bl.a. samarbete för att stärka en enskild utbildningsinriktningar. Ett exempel är det samarbete som Chalmers tekniska högskola AB och Karlstads universitet inlett detta år för att stärka tekniska utbildningar genom möjligheter till ökad studentmobilitet inom civilingenjörsutbild- ningarna. Därutöver finns också sedan lång tid samarbetsavtal kring examensrätt på forskarnivå mellan lärosäten med respektive utan sådan examensrätt. Genom den formen av samarbeten bedrivs i praktiken forskarutbildning vid högskolor som saknar examensrätt på forskarnivå men som har viss handledningskapacitet. RUT 2:s slutsatser och förslag i anslutning till detta framgår av avsnittet 2.2.2.</P>
<P class="p211 ft7">Det svenska högskolesystemet har genomgått en mycket snabb utbyggnad och därmed fått en stor spridning över landet. Som konstaterats i avsnittet 1.2.7 är det viktigt att reflektera över vilka olika sorters lärosäten som finns och som samhället behöver både ur ett lärosätes- och statsmaktperspektiv. RUT 2 anser att det nu behövs mer av koncentration inom utbildning och forskning. Läro- sätena kan inte fortsätta att konkurrera inom samma områden. Det behövs både internationellt slagkraftiga fullskaliga forsknings- universitet och mindre högskolor med andra delvis gemensamma och delvis olika roller. Detta är en uppfattning som det verkar</P>
<P class="p16 ft46"><SPAN class="ft34">59</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Broström et al. 2004.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">60</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>www.pentaplus.se</P>
<P class="p308 ft13">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">finnas stor uppslutning kring. SUHF har, som tidigare nämnts, en arbetsgrupp för ”översyn av det framtida högskolelandskapet” och Högskoleverket ställde nu i maj 2007 frågan till regeringen om det inte är dags för arbetsdelning genom en differentiering av inrikt- ning, innehåll och uppgifter mellan olika universitet och högskolor. Vissa lärosäten bör enligt verket vara mer forskningsinriktade, medan andra exempelvis kunde vara mer fokuserade på profes- sionsutbildningar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">61</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p192 ft7">På statsmaktsnivån förefaller det också finnas en viss enighet om inriktningen i dessa frågor. Den förra regeringens forsknings- och högskolepolitiska inriktning, så som den uttrycktes i proposi- tioner, syftade till profilering, samarbete och främjande av excellens i forskning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">62</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Den nuvarande regeringen har som sin uppfattning framfört att det är nödvändigt med en ökad koncentration av kom- petens genom att lärosätena profilerar sig och utvecklar samverkan med varandra för att kunna nå en ökad kvalitet i högre utbildning och forskning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">63</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Regeringarna har också givit visst ekonomiskt stöd för lärosätenas arbete i denna riktning. Den förra regeringen anslog under 2006 tolv miljoner kronor till tio lärosäten för lärosätenas samarbeten och profilering. Fyra miljoner av dessa avsåg stöd till Akademi sydost. Under 2007 har den nuvarande regeringen anvisat ytterligare 10 miljoner kronor till Akademi sydost för att fördjupa samarbetet. I budgetpropositionen för 2008 har regeringen föreslagit att ytterligare medel ska kunna utgå, för att stödja frivilliga och framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar efter prövning av framställan från lärosäten. Storleken på dessa medel är inte redovisade i propositionen men torde högst kunna uppgå till det belopp som föreslås ställas till regeringens disposition, 133,7 miljoner kronor.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">64</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p156 ft7">Vilka hinder finns då för profilering och samarbete? RUT 2 vill i detta sammanhang peka på två viktiga faktorer – de stora behoven av ledningskapacitet och ekonomiska resurser. I anslutning till arbetet med förändringar av lärarutbildningen i sydost har en arbetsgrupp genomfört en omfattande genomgång av internatio- nella och nationella erfarenheter från samverkans- och fusions- arbete. Rapporten lyfter bl.a. fram erfarenheter av viktiga para- metrar i ett samgående som graden av frivillighet, ekonomiska</P>
<P class="p193 ft46"><SPAN class="ft34">61</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:31 R, s. 89ff.</P>
<P class="p364 ft52"><SPAN class="ft34">62</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft38">Se bl.a. propositionen </SPAN>Forskning för ett bättre liv, <SPAN class="ft38">prop. 2004/05:80, s. 59. </SPAN><SPAN class="ft34">63</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft38">Prop. 2007/08:1, </SPAN>Utgiftsområde 16<SPAN class="ft38">, s. 122.</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">64</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2007/08:1, <SPAN class="ft54">Utgiftsområde 16, </SPAN>s. 122 och 185.</P>
<P class="p210 ft13">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft7">besparingar vilka ofta låter vänta på sig och fusionsprocesser som tenderar att bli mycket dyra och akademiska vinster som också kan dröja. För att fusioner ska lyckas pekar erfarenheterna som redo- visas i rapporten på behoven av <SPAN class="ft11">en god, tydlig och stark ledning </SPAN>som kan utveckla mål och visioner och på behovet av <SPAN class="ft11">ekonomisk flexibilitet.</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">65</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta är enligt RUT 2 mycket viktigt att ta fasta på och utredningen har i avsnitt 1.2.7 redovisat överväganden kring betydelsen av lärosätenas utbildnings- och forskningsstrategiarbete och återkommer till betydelsen av ledarskap i avsnittet 2.6.</P>
<P class="p366 ft7">Statsmakterna är således i hög grad medvetna om behovet av att stödja samarbeten och arbetet med profilering och koncentration men de ekonomiska stöd som regeringen hittills har givit dessa projekt har enligt RUT 2:s bedömning varit alltför begränsade för att på ett avgörande sätt bidra till verklig profilering och samarbete i högskolesystemet. Utredningen föreslår därför flera förändringar som tillsammans ska bidra till att öka kvaliteten i utbildning och forskning och även bidra till att öka lärosätenas drivkrafter för profilering och samarbete: basresurser till forskningsprofiler som prövas i konkurrens och utvärderas vart fjärde år införs och i övrigt tilldelas högskolorna på sikt inga direkta forskningsanslag vid sidan om forskningsprofilen vilket sammantaget bör bidra till kon- centration av högskolornas forskningsresurser. Samtidigt sker en konkurrensutsättning av universitetens direkta forskningsmedel vilket innebär ett ökat tryck på universiteten att koncentrera och stärka verksamheten inom sina styrkeområden.</P>
<P class="p367 ft7">Det är utredningens övertygelse att ökad profilering också leder till ökat samarbete eftersom samarbete, utöver ökad kvalitet, på längre sikt ger möjligheter till förbättrad konkurrenskraft vad gäller personal, studenter och ekonomiska resurser och även en rationa- liserings- och effektivitetspotential. Askling, Almén och Fransson sammanfattar detta i den tidigare refererade rapportens avslutande reflektion: ”Inför en osäker och oförutsägbar samhällsutveckling kan lärosäten som tänkt igenom sina förutsättningar att kunna möta skärpta kvalitets- och relevanskrav och likaledes skärpta krav på effektivitet i såväl ekonomiska som administrativa termer göra uppenbara vinster genom samgående eller en långt driven sam- verkan. Mycket tyder på att fusionerade institutioner står väl rustade inför framtida utmaningar, genom att ha varit tvungna att</P>
<P class="p368 ft14"><SPAN class="ft34">65</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Askling et al. 2007, s. <NOBR>39–47.</NOBR></P>
<P class="p369 ft13">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">arbeta fram en tydlig vision, en gemensam verksamhetsidé och ett genomtänkt utbildningsutbud.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">66</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Ett exempel på hur man kan arbeta med profilering och samarbete på samma gång är den modell med <SPAN class="ft11">research pooling </SPAN>som the Scottish Funding Council har arbetat med sedan några år tillbaka. Tanken med denna pooling är att forskningsmiljöer och även enskilda forskare i små miljöer – oavsett om de befinner sig vid större eller mindre lärosäten – men som bedriver en forskning med god kvalitet ska föras samman i ett större fast nätverk. I detta nätverk samutnyttjas resurserna och skapas en större kritisk massa. På detta sätt understöds samarbete och undviks onödiga dubb- leringar av små underkritiska miljöer, vilka istället kan föras sam- man inom nätverkets ram och eventuellt på sikt organiseras i nya konstellationer på ett färre antal lärosäten. När forskningsmiljöer på detta sätt stärks blir de också mer attraktiva för nyrekrytering av kvalificerade forskare. <SPAN class="ft11">Research pooling </SPAN>har också visat sig vara ett effektivt sätt att organisera forskarutbildning.</P>
<P class="p163 ft7">Strukturomvandling är kostsamt och statsmakterna har tidigare på olika sätt bidragit med stora resurser för omstrukturering inom olika branscher t.ex. varvsnäringen och bankväsendet. Nu behövs insatser inom den högre utbildningen och forskningen. Lärosätes- ledningar som ser behov av strukturförändringar ska inte tvingas att använda resurser avsedda för forskning och utbildning för detta. Det bör därför tillskapas en strukturfond som kan stödja profile- ring, samarbete och koncentration i det svenska utbildnings- och forskningssystemet i syfte att lärosätena ska koncentrera utbild- ning och forskning till styrkeområden, områden där de har de bästa förutsättningarna att bli internationellt framgångsrika. En sådan fond skulle kunna stödjas av fler finansiärer än statsmakterna. Även om utredningen inte kan föreslå en ofinansierad reform vill vi ändå starkt understryka behovet av ekonomiskt stöd till lärosätena för omstruktureringsarbetet.</P>
<P class="p370 ft14"><SPAN class="ft34">66</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 47.</P>
<P class="p210 ft13">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft26"><SPAN class="ft26">2.5</SPAN><SPAN class="ft42">Universitetsstatus</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Eventuella framtida beslut om universitets- status ska baseras endast på kvalitetsbedömning. Det ska därför vara en uppgift för Högskoleverket att pröva eventuella ansök- ningar och besluta om universitetsstatus. Genom att beslut om universitetsstatus frikopplas från statsmakternas beslut bör inte frågan om universitetsstatus kopplas till åtagande om ekono- misk utbyggnad.</P>
<P class="p372 ft7">RUT 2:s bedömning: Möjligheten att ansöka om universitets- status har bidragit till en utveckling mot bredd både i utbildning och i forskning såväl inom som mellan vetenskapsområden. Forskningsmiljöerna och forskarutbildningen bör istället kon- centreras. Att ge fler högskolor universitetsstatus och därmed sprida forskarutbildningen och resurser är olämpligt av såväl kvalitetsskäl som av ekonomiska skäl. Det svenska forsknings- och utbildningssystemet behöver istället koncentration av kom- petens och resurser.</P>
<P class="p373 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Beteckningen universitet</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">Beteckningen universitet används runt om i världen utan någon enhetlig definition. De definitioner som OECD använder för statistiska ändamål ger ingen ledning vid försök att definiera begreppet universitet. OECD konstaterar endast att traditionellt har universitet huvudsakligen varit centrum för forskning. Inte heller samarbetsorganet för högskolor och universitet inom Europa The European University Association (EUA) tillhandahåller någon enhetlig definition på beteckningen universitet. I EUA:s beskriv- ning av fullständigt medlemskap i organisationen återfinns dock en av de vanligaste beskrivningarna av universitet: ”Universities having full power to award doctorates and that have awarded at least one doctorate every year over the last three years.” Detta till skillnad från ”Higher education institutions without doctoral programs (or have started doctoral programs but have not yet awarded docto- rates for three consecutive years)”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">67</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. International Association of Universities som står UNESCO nära och har medlemmar över hela världen har som ett krav för medlemskap att lärosätet genom-</P>
<P class="p109 ft14"><SPAN class="ft34">67</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>European University Association, www.eua.be</P>
<P class="p308 ft13">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">gått en nationell eller motsvarande kvalitetssäkringsprocess eller ackreditering och därmed är nationellt erkänt. Dessa beskrivningar stämmer överens med den svenska användningen av beteckningen universitet respektive högskolor med vetenskapsområde. Universi- tetsstatusen innebär rätt för ett lärosäte att anordna forskar- utbildning och utfärda doktorsexamen. Namnet universitet är i Sverige inte skyddat i lag vilket innebär att det finns flera privata organisationer som kallar sig universitet.</P>
<P class="p157 ft7">Professor <NOBR>Carl-Gustaf</NOBR> Andrén tecknar i en bilaga till Högskole- verkets yttrande över de första ansökningarna om universitets- status en historisk bakgrund till universitetsbegreppet. Andrén börjar med att citera Wilhelm von Humboldt.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">68</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>”Universitet är den plats där professorer och studenter gemensamt söker sanningen.” Vidare redovisar han definitioner från olika uppslagsböcker och via de europeiska universitetens <SPAN class="ft11">Magna Charta Universitatis </SPAN>från Bolognajubileet sammanfattar Andrén med att alla pekar på defini- tioner som återspeglar vissa grundläggande principer för vad som gäller för att en institution ska anses berättigad att kallas univer- sitet:</P>
<P class="p375 ft45">Forskningen, strävan att vidga vetandet, är av grundläggande bety- delse. Undervisningen är också en självklar ingrediens, en undervisning som ska bygga på vetenskaplig grund och kunna förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt till studenterna samtidigt som dessa ska förvärva viktiga kunskaper för sitt kommande yrke. Kännemärket för ett universitet är att det förvaltar och vidareför redan vunna forsk- ningsresultat och samtidigt systematiskt arbetar på att vinna nya kunskaper som ska tillföras undervisningen och därmed säkra aktua- liteten i denna och inspirera nästa generation till att gå vidare.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">69</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Av Andréns essä framgår också att det t.ex. vid utbyggnaden av Umeå universitet inte fanns någon debatt om själva universitets- begreppet. Vad som konstituerade ett universitet var helt klart: forskning och utbildning, flera fakulteter och ett betydande antal ämnen jämte professorer med vetenskaplig meritering och studen- ter som uppfyllde kraven för att få delta i högre utbildning.</P>
<P class="p376 ft53"><SPAN class="ft34">68</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskola i dynamisk utveckling<SPAN class="ft46">, s. 91.</SPAN></P>
<P class="p165 ft54"><SPAN class="ft34">69</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft14">Andrén i </SPAN>Högskola i dynamisk utveckling, <SPAN class="ft14">s. 93.</SPAN></P>
<P class="p210 ft13">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Nuvarande ordning för beslut om benämningen universitet</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Den nuvarande ordningen tillkom efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 och i forskningspropositionen</P>
<P class="p378 ft7"><SPAN class="ft11">Forskning och samhälle</SPAN>.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">70</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Som underlag fanns utredningen <SPAN class="ft11">Kriterier för benämningen universitet </SPAN>från Högskoleverket.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">71</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Enligt det riks- dagsbeslut som följde kan benämningen universitet, av regeringen, tilldelas ett statligt lärosäte:</P>
<P class="p379 ft7">som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad och av god vetenskaplig kvalitet,</P>
<P class="p380 ft7">som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden,</P>
<P class="p381 ft7">som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskningen inom ett antal ämnesområden,</P>
<P class="p381 ft7">som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning,</P>
<P class="p380 ft7">som har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning och</P>
<P class="p381 ft7">som uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">72</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p382 ft7">Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 1997 att tre lärosäten redan uppfyllde kriterierna för universitetsstatus, Hög- skolan i Luleå, Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institu- tet. Endast Högskolan i Luleå fick ändrat namn till Luleå tekniska universitet. Dessförinnan fanns inte någon uttalad formaliserad ordning för hur universitetsstatus skulle kunna uppnås. De senast tillkomna nya universiteten var då Linköpings universitet 1975<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">73</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och Sveriges lantbruksuniversitet 1977<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">74</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. De tillkom på statsmakts- initiativ utan någon form av ansökan. De kriterier som gällde tidigare var att lärosätet var statligt, hade rätt att utfärda doktors- examen och att utbildning bedrevs vid minst tre fakulteter. Riks- dagen beslutade om vilka fakulteter som skulle finnas vid univer- sitetet och regeringen beslutade därefter om benämningen av läro- sätet. Långt tidigare, kring förra sekelskiftet, begärde Göteborgs</P>
<P class="p383 ft38"><SPAN class="ft34">70</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:1, Utgiftsområde 16 och prop. 1996/97:5. <SPAN class="ft34">71</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R.</P>
<P class="p148 ft46"><SPAN class="ft34">72</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Bet. 1996/97:UbU1, rskr.1996/97:100.</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft34">73</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1975/76:100, bet. 1975/76:UbUU20, rskr. 1975/76:245.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">74</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1976/77:67, bet. 1976/77:JoU17, rskr. 1976/77:247.</P>
<P class="p286 ft13">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">respektive Stockholms högskola hos Kungl. Maj:t att få examens- rätt – inklusive rätt att utdela doktorsgraden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">75</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Den nya ordningen innebär att regeringen beslutar om använd- ningen av benämningen universitet. En högskola ansöker hos regeringen om att tilldelas rätten att benämnas universitet. Före regeringens beslut ska en prövning genomföras av Högskoleverket.</P>
<P class="p42 ft7">Skälet till att regeringen tog upp frågan om universitets- benämningen i budgetpropositionen för 1997 var sannolikt att högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro och att Mitthögskolan sam- ma år hade ansökt hos regeringen om att få ställning som univer- sitet. Ansökningarna prövades av Högskoleverket på regeringens uppdrag. Verket tillstyrkte framställningen från Högskolan i Karlstad men inte de övriga. Regeringen beslutade dock att hög- skolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle ges benämningen universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. I beslutet förklarade rege- ringen att Mitthögskolan skulle ges förutsättningar att utvecklas till universitet genom resurstillskott. Högskolan inkom i januari 2000 med en kompletterad ansökan om att bli universitet. Regeringen beslutade, på grundval av Högskoleverkets yttrande, att tilldela högskolan naturvetenskapligt vetenskapsområde, dvs. rätt att exa- minera i forskarutbildningen inom det naturvetenskapliga veten- skapsområdet fr.o.m. den 1 januari 2001 och att höja högskolans anslag till forskning och forskarutbildning under perioden 2000– 2003 med 47 miljoner kronor. I januari 2002 återkom Mitthög- skolan till regeringen med en ansökan om <NOBR>humanistisk-samhälls-</NOBR> vetenskapligt vetenskapsområde och begäran om prövning att benämnas universitet. Ett år senare, dvs. 2003, beslutade regeringen att Mitthögskolan skulle bli universitet den 1 januari 2005. Regeringen bedömde att uppbyggnaden av de <NOBR>humanistisk-sam-</NOBR> hällsvetenskapliga forskningsmiljöerna vid Mitthögskolan borde ges ytterligare tid att konsolidera sig.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">76</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p275 ft9"><SPAN class="ft7">Det tog således många år för Mitthögskolan att uppnå univer- sitetsstatus. Därefter har inte någon ansökan om universitetsstatus behandlats även om ansökningar från fem högskolor om univer- sitetsstatus fortfarande, i mitten av oktober 2007, finns på rege- ringens bord.</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">77</SPAN>FPT</P>
<P class="p298 ft53"><SPAN class="ft34">75</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft46">Inge Jonsson i </SPAN>Högskola i dynamisk utveckling, <SPAN class="ft46">s. 107.</SPAN></P>
<P class="p165 ft46"><SPAN class="ft34">76</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Regeringsbeslut nr 9, <NOBR>2003-01-30,</NOBR> dnr U2000/220/UH, U2002/265/UH.</P>
<P class="p300 ft17"><SPAN class="ft47">77</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ansökningar finns från Mälardalens högskola inkommen den 25 november 1998, en ansökan från Malmö högskola inkommen den 5 mars 2003, två ansökningar från Södertörns högskola den ursprungliga inkommen den 5 mars 2002 och en uppdaterad ansökan inkommen den 9 maj 2006, en ansökan från Blekinge tekniska högskola inkommen den 10</P>
<P class="p159 ft13">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Den dåvarande socialdemokratiska regeringen gjorde i budget- propositionen för 2000 bedömningen att det inom de närmaste åren inte kommer att finnas ekonomiskt utrymme för att inrätta fler universitet. I den forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft11">Forskning för ett bättre liv </SPAN>presenterade den dåvarande regeringen också en ny syn på frågan om nya universitet. Det svenska högskolesystemet skulle utvecklas mot samarbete mellan lärosäten vad gäller såväl verksamhet som beslutsorgan. En sådan struktur ansågs bättre främja svensk forsknings och forskarutbildnings kvalitet än en utökning av antalet universitet och högskolor med vetenskaps- område.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">78</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna inriktning avspeglas också i direktiven till RUT 2, som anger att utredarens förslag till nytt system för beslut om universitetsstatus ska främja hög kvalitet och vetenskaplig bredd i verksamheten samt samarbete och profilering.</P>
<P class="p187 ft7">Den nuvarande regeringens inställning i frågan om univer- sitetsstatus har inte deklarerats klart. I alliansens program Mer kunskap – en modern utbildningspolitik uttalas att beslut om examensrättigheter och rätt till vetenskapsområden inte ska ligga på politisk nivå utan delegeras till lämplig myndighet, förslagsvis Högskoleverket. Vidare framhålls att den högre utbildningen ska avpolitiseras för att garantera lärosätenas självständighet och integritet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">79</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Att etablera nya universitet tar lång tid och är mycket resurs- krävande. Enligt RUT 2:s uppfattning är det problematiska med nuvarande ordning att den efterfrågar bredd om ett lärosäte vill bli universitet. När lärosätet fått universitetsstatusen så börjar en ned- montering av bredden för att kunna uppnå kritisk massa inom några forskningsprofiler. Betydelsen av att forskningsmiljöerna är tillräckligt starka och har tillräcklig kritisk massa har uppmärk- sammats i många sammanhang. Att detta är speciellt viktigt för forskarutbildning har en internationell utvärderingspanel som bedömt forskarutbildningen i Danmark särskilt påpekat. Panelen konstaterar apropå forskarutbildningens kvalitet att några av de vetenskapliga miljöerna där forskarutbildning genomförts inte är särskilt starka i sig själv. Detta förefaller vara ett resultat av den generella möjlighet som finns i Danmark för alla högskolor att</P>
<P class="p384 ft38">september 2002 om rätt att benämnas tekniskt universitet och en ansökan om status som professionsuniversitet från Högskolan i Borås inkommen den 30 maj 2005.</P>
<P class="p148 ft46"><SPAN class="ft34">78</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:80, s. 59.</P>
<P class="p0 ft54"><SPAN class="ft34">79</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Mer kunskap – en modern utbildningspolitik, <SPAN class="ft14">2006, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p308 ft13">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p17 ft38">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p18 ft38">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p385 ft36">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td93"><P class="p18 ft41">erbjuda forskarutbildning inom vilket område som helst.<SPAN class="ft9">TPF FPT </SPAN>RUT 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft7">ser liknande problem med de små miljöer som också återfinns i svensk forskarutbildning.</P>
<P class="p247 ft7">Lärosätenas synpunkter på det nuvarande systemet har inhäm- tats av RUT 2 vid lärosätesbesöken. En synpunkt som framförts är att systemet med ansökan om universitetsstatus har lett till en olycklig utveckling där bredden är viktigare än profileringen. Det behövs tydliga uppdrag för de unga universiteten där uppgiften inte är att hålla bredden. Flera högskolor framhöll vid besöken att vikti- gare än universitetsstatus är möjligheten till examensrättigheter för utbildning på forskarnivån. Examensrätten betraktas t.o.m. som viktigare än resursförstärkningar. Från en mindre högskola påpeka- des att frågan om universitetsstatus inte främst drivs av högskole- ledningen utan av andra intressenter t.ex. från regional- och lokal nivå, studenter, lärare och professorer. Förre universitetskanslern <NOBR>Carl-Gustaf</NOBR> Andrén har gjort en talande jämförelse om likheterna i drivkrafterna över seklen:</P>
<P class="p386 ft55">Vid medeltidens slut hade varje land eller furstendöme minst ett universitet. Det hade blivit en statussymbol, ett tecken på att man själv hade tillgång till kunskapen och därmed också kunde utbilda unga människor inom landet och inte behövde skicka dem till ett annat land.</P>
<P class="p387 ft45">– Det är intressant att jämföra den medeltida utvecklingen med vad vi upplevt i vårt land under den senare delen av detta sekel <NOBR>(1900-talet),</NOBR> då varje län och varje landshövding, energiskt kämpat för att få en egen högskola som skulle garantera ett vitaliserande inflytande inom länet och bidra till att behålla ungdomarna kvar. Det energiska arbetet har också lett till att alla län idag har minst en egen högskola eller ett universitet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft44">81</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p388 ft7">Vid prövningar av universitetsstatus och framförallt examina inom högre utbildning används ofta begreppet ackreditering. Den inne- bär ett avgörande om en utbildning eller ett lärosäte uppfyller eller inte uppfyller vissa förutbestämda kriterier, som antingen kan vara på en miniminivå eller på en elitnivå. Ackreditering kan ske av hela lärosäten, fakulteter, utbildningsprogram eller enskilda discipliner. Den medför ofta en förändring av officiell status för lärosätet etc. För att vara trovärdig krävs att ackrediteringen genomförs och godkänns av en organisation som den högre utbildningen och i förekommande fall staten och relevanta arbetsgivare kan lita på.</P>
<P class="p388 ft52"><SPAN class="ft34">80</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>A Public Good. PhD Education in Denmark, Report from an International Evaluation Panel, Ministry of Science, Technology and Innovation<SPAN class="ft38">, 2006.</SPAN></P>
<P class="p314 ft54"><SPAN class="ft34">81</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft14">Andrén i </SPAN>Högskola i dynamisk utveckling, <SPAN class="ft14">s. 84.</SPAN></P>
<P class="p210 ft13">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Ackrediteringsorganisationen kan vara ett organ tillskapat och finansierat av statsmakterna. Ackreditering förutsätter en utvärde- ring. Beslutet baseras normalt på akademiska och yrkesmässiga kvalitetskriterier och inte på politiska överväganden. Ackreditering är oftast en regelbundet återkommande process. I Sverige kan prövningar av examensrätter och universitetsstatus betraktas som en form av ackreditering.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">82</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">En rad olika organisationsformer förekommer för ackreditering och bedömning av högre utbildning och universitetsstatus. Organ tillskapade av statsmakterna, som det svenska Högskoleverket, är vanliga i Europa och finns t.ex. i Finland, Danmark, Norge, Tysk- land, Nederländerna, Spanien och Portugal. Särskilda statliga ackre- diteringsorgan har etablerats framför allt i det tidigare östblocket för att säkra en miniminivå på privata utbildningar. I Storbritannien är det Privy Council<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">83</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>som efter ansökan från ett lärosäte beslutar om universitetsstatus. Privy Council motsvarar den tidigare Kungl. <NOBR>Maj:t-institutionen</NOBR> i Sverige som fram till 1974 var benämning på det statsorgan som beslöt i kungens namn.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">84</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vidare finns också fristående akademiska organisationer som är nationellt eller inter- nationellt verksamma. I många fall har de som mål att ackreditera utbildningar på elitnivå. Därutöver finns, främst i USA, organisa- tioner tillskapade av universiteten själva.</P>
<P class="p254 ft7">Möjligheten att ansöka om universitetsstatus har således bidragit till en utveckling mot bredd både i utbildning och i forsk- ning såväl inom som mellan vetenskapsområden. RUT 2 anser att forskningsmiljöerna och forskarutbildningen istället bör kon- centreras, något som bl.a. kan uppnås med samarbete inom forskarskolor. Att ge fler högskolor universitetsstatus och därmed sprida forskarutbildningen ser utredningen som olämpligt såväl av kvalitetsskäl som av ekonomiska skäl. Det är inte rimligt att ställa i utsikt för lärosätena att de inom överskådlig tid ska kunna gå vidare från ett läge som högskola till att bli en fristående universitets- enhet. En sådan utveckling är inte heller önskvärd eftersom den motverkar den koncentration av kompetens och resurser som det svenska forsknings- och utbildningssystemet behöver.</P>
<P class="p389 ft46"><SPAN class="ft34">82</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Högskoleverkets rapportserie 2003:4 R.</P>
<P class="p221 ft46"><SPAN class="ft34">83</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Kriterier för universitetsansökan finns i en särskild vägledning för ansökan om universitetsstatus som avser omfattning på utbildning och forskning, kvalitet avseende förvaltning och ledning, kvalitetssäkringssystem för den akademiska verksamheten m.m. Queen Margret University College, Edinburgh, Application to the Privy Council. May 2005. <SPAN class="ft34">84</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>www.ne.se</P>
<P class="p390 ft13">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Det är RUT 2:s uppfattning att stora politiska förväntningar på effekter av universitetsetableringar inte får hindra att de akade- miska bedömningarna av kvaliteten i verksamheten ska komma i främsta rummet. En självklar utgångspunkt för utredningen är också att beteckningen universitet ska användas för utbildnings- och forskningsverksamhet av högsta kvalitet.</P>
<P class="p213 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Ett framtida system för universitetsstatus</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">RUT 2 har i behandlingen av en lämplig ordning för hantering av frågan om universitetsstatus haft som utgångspunkt att kvaliteten i utbildning och forskning inte främjas av en ytterligare spridning av resurser. Snarare behövs det färre än fler universitet i Sverige. Därför har utredningen övervägt att rekommendera regeringen att endast göra ett principiellt uttalande om att det inom överskådlig tid inte kommer att finnas behov eller möjlighet att inrätta nya universitet samt att därutöver inte göra några ändringar i nuvarande system. En annan möjlighet som utredningen har övervägt är att föreslå att den nuvarande ordningen som möjliggör att lärosäten ansöker om universitetsstatus helt tas bort. Det skulle kunna vara fullt rimligt eftersom möjligheterna att ansöka om universitets- status endast har funnit under de senaste tio åren.</P>
<P class="p55 ft7">Utredningen har dock inte sett dessa möjligheter som tillräck- liga för att stärka det svenska högskolesystemet i den interna- tionella konkurrens som redovisats i det inledande kapitlet. Svenska universitet och högskolor behöver få fler drivkrafter för koncentration och profilering och behöver komma bort från ett system som inbjuder till att bredda både utbildning och forskning inom och mellan vetenskapsområden. Vid övervägandena har det varit angeläget för RUT 2 att utgå från lärosätenas erfarenheter och att samtidigt beakta hur frågan hanteras i andra länder.</P>
<P class="p157 ft7">Några direkta invändningar har inte framförts mot de nuvarande kriterierna för universitetsstatus. De överensstämmer med de krite- rier som används i andra länder. RUT 2 finner det därför rimligt att behålla dem.</P>
<P class="p67 ft7">Eventuella framtida beslut om universitetsstatus ska enligt RUT 2 bedömning baseras endast på kvalitetsbedömning. Därför bör de avgöras av ett organ som är oavhängigt det politiska syste- met. En fristående instans har bättre förutsättningar än statsmak- terna att fatta beslut utifrån vetenskapliga bedömningar. RUT 2</P>
<P class="p391 ft13">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">anser därför att det bör vara en uppgift för Högskoleverket att pröva eventuella ansökningar och besluta om universitetsstatus.</P>
<P class="p76 ft7">Utredningen föreslår således att beslut om universitetsstatus bör frikopplas från statsmakternas direkta beslut. I och med att beslut fattas av en annan instans än regeringen frikopplas också frågan om universitetsstatus från åtagande om ekonomisk utbygg- nad. Utredningens bedömning är att en sådan ordning ligger i linje med den generella inriktningen mot en högre grad av konkurrens- utsättning av forskningen som efterfrågas i utredningsdirektivet och den aviserade minskade politiska styrningen av högskolan.</P>
<P class="p70 ft7">Nuvarande ordning med möjlighet att ansöka om universitets- status har på några få år lett till att fyra högskolor fått univer- sitetsstatus och ytterligare fem har ansökt om denna. Kravet på att det ska finnas statsfinansiella möjligheter att bevilja ansökningar om universitetsstatus har tillkommit som ett tydligt villkor från regeringens sida och framförts som motiv till att framställningarna inte behandlats. Om en från statsmakterna fristående instans ska fatta beslut om universitetsstatus kan detta inte bli avhängigt om statsmakterna kan tillskjuta mer resurser. I bedömningen måste därmed ingå att avgöra om lärosätet har tillräckliga resurser för att bedriva universitetsverksamhet. Lärosäten som ansöker om univer- sitetsstatus måste därför kunna påvisa att de har en forskningsbas med en tillräcklig kompetens och att de därutöver har tillräckliga resurser för att bedriva universitetsverksamhet. I en prövning bör också ingå att bedöma vad ett nytt universitet skulle kunna tillföra det svenska utbildnings- och forskningssystemet som helhet.</P>
<P class="p392 ft26"><SPAN class="ft26">2.6</SPAN><SPAN class="ft42">Universitetsledningarnas och fakultetsnämndernas ansvar</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">RUT 2:s bedömning: Profilering av lärosätenas verksamhet krä- ver handlingsutrymme för interna omprioriteringar. Styrelserna fördelar de samlade resurserna i enlighet med fastställda utbild- nings- och forskningsstrategier direkt till utförande enheter. Fakultetsnämndernas roll som beslutsnivå för intern resursför- delning förändras och ansvaret koncentreras till kvalitetsfrågor.</P>
<P class="p393 ft13">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">Den anslags- och resurstilldelningsmodell som föreslås i detta betänkande medför ett ökat behov av strategiska beslut i lärosätets styrelse, särskilt universitetens. Om lärosätena aktivt ska kunna profilera verksamheten krävs interna omprioriteringar. Då ser RUT 2 det som rimligt att styrelsen kan och ska fördela resurser internt. Kollegial styrning och beslutsfattande kan försvåra om- prioriteringar. Fakultetsnämnderna bör därför inte i normalfallet ingå som del i en linjeorganisation. Nämndernas uppgift är att an- svara för att kvaliteten inom forskning och utbildning vidmakthålls utan att för den skull ha det slutliga ansvaret för medelsfördel- ningen till institutionerna.</P>
<P class="p171 ft7">Rektor behöver sin styrelses stöd för att kunna genomföra strategiska förändringar och styrelser behöver i sin tur ha hand- lingsfrihet i förhållande till statsmakterna. En resurstilldelnings- modell som innebär att resurserna tilldelas utifrån kvalitet i forskning och antalet studenter i utbildning avpolitiserar besluten om resurser. Därmed överlåts profileringsarbetet till lärosätena och de kan genom lokala beslut skapa förutsättningar för att hänsyn tas till exempelvis skillnader i storlek eller regional olikhet. Ansvar och befogenhet måste följas åt och det är enligt RUT 2:s mening befo- gat att statsmakterna i största möjliga utsträckning begränsar regle- ringen av den interna organisationen vid lärosätena.</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Regelverket</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Enligt högskolelagen har styrelsen för en högskola inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dessa uppgifter fullgörs.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">85</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I högskoleförordningen är det närmare preciserat vilka frågor <SPAN class="ft11">en styrelse </SPAN>själv ska besluta om t.ex. årsredovisning, budget- underlag och viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, vissa personalfrågor, antagnings- ordning m.m.. Uppräkning avslutas med en generell bestämmelse ”i frågor i övrigt som är av principiell vikt”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">86</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p395 ft7">Vad gäller <SPAN class="ft11">rektor </SPAN>stadgas i lagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">87</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>att för ledningen av verksam- heten närmast under styrelsen skall varje högskola ha en rektor. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och rektor föreskrivs i hög- skoleförordningen på så vis att de frågor som inte avgörs av styrel-</P>
<P class="p237 ft46"><SPAN class="ft34">85</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskolelagen (HL) 2 kap. 2 §, SFS 1992:1433.</P>
<P class="p396 ft14"><SPAN class="ft34">86</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleförordningen (HF) 2 kap. 2 §, SFS 1993:100. <SPAN class="ft34">87</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>HL 2 kap. 3 §.</P>
<P class="p242 ft13">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft12">högskolan.</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft56">91</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Profilering och koncentration</P>
<P class="p174 ft7">sen enligt högskoleförfattningarna eller enligt annan lag eller för- ordning avgörs av rektor om inte styrelsen beslutat något annat. Styrelsen får dock inte ta över uppgift från rektor som <NOBR>denne/-a</NOBR> har fått genom föreskrift i lag eller förordning.</P>
<P class="p397 ft7"><SPAN class="ft11">Fakultetsnämnderna </SPAN>ska enligt högskolelagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">88</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>ansvara för forskning och utbildning på forskarnivå. Nämnderna ska också ansvara för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om inte lärosätet inrättar särskilda organ för utbildning på dessa nivåer. Det ska finnas minst en fakultetsnämnd vid varje lärosäte där det finns vetenskapsområde. Lärosätets styrelse ska enligt högskoleförord- ningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">89</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>besluta vilka fakultetsnämnder som ska finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd ska ha. Ordförande och vice ordförande i nämnden utses bland ledamöterna i nämnden av rektor på förslag av de lärare som väljer ledamöterna. Statsmakterna har därutöver lämnat flera frågor om den interna organisationen oreglerade. Begreppet fakultet var före 1999, då vetenskapsområde infördes som begrepp i högskoleförfattningarna, dels en enhet för statsmakternas resurstilldelning dels en valförsamling för val till fakultetsnämnden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">90</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Fakultet är numera ett begrepp som inte är reglerat i högskoleförfattningarna. Inte heller används begreppen dekanus och prefekt längre i högskoleförfattningarna som beteck- ning på ordförande i fakultetsnämnd respektive ansvarig för en institution.</P>
<P class="p398 ft7">Vid en första anblick kan regelverket för den interna organisa- tionen förefalla tydligt, men i praktiken finns det betydande svårigheter att uttolka hur fördelningen av ledningsansvaret inom universitet och högskolor är avsett att fungera. Styrelsen är således lärosätets högsta beslutande organ. Rektor ingår alltid i styrelsen och är myndighetschef och verksamhetens främsta företrädare. Styrelsen och rektor beslutar i främst <NOBR>icke-akademiska</NOBR> frågor som berör hela lärosätet. Fakultetsnämnderna ska ha det akademiska ansvaret för forskning och även för utbildning om inte särskilt organ inrättats för denna. Att fakultetsnämnderna också ska ha ansvar för detaljfördelning av forskningsmedel och för övriga uppgifter som rör forskningens närmare innehåll framförde den dåvarande socialdemokratiska regeringen i propositionen <SPAN class="ft11">Den öppna </SPAN>En likartad uppfattning kring</P>
<P class="p184 ft46"><SPAN class="ft34">88</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>HL 2 kap. 5 a §.</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft34">89</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>HF 3 kap. 2 §.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">90</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Högskolans ledning, </SPAN>prop. 1996/97:141 s. 56.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">91</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2001/02:15 s. 156.</P>
<P class="p286 ft13">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Profilering och koncentration</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">fakultetsnämndens ansvar framfördes också av den dåvarande borgerliga regeringen i förarbetena till 1993 års universitets- och högskolereform.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">92</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Jur. dr Anders Stening konstaterar i rapporten <SPAN class="ft11">Försöksverksam- het med ändrad organisation inom högskolan </SPAN>att det går en skiljelinje mellan ”vad man ska göra och hur man ska göra det”, eller med andra ord mellan strategiska frågor och innehållsliga frågor.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">93</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Att det ska bedrivas forskning och utbildning inom vissa angivna områ- den är en fråga för styrelsen, och vid strid med forskarsamhället ska styrelsens mening gälla, medan frågor om hur forskningen ska utföras och vilket innehåll utbildningen ska ha är frågor som faller under fakultetsnämndernas ansvar som organ för vetenskapskollek- tivet. Men det finns svävande formuleringar i förarbeten om grän- sen vad gäller styrelsens rätt att ”påverka den grundläggande utbild- ningens inriktning och utformning så att den motsvarar såväl studenternas som arbetsmarknadens behov och önskemål”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">94</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Sam- manfattningsvis hävdar Stening att lag och förordning inte lyckas med att entydigt klargöra gränsdragningen mellan den ”externa” styrelsens och den ”interna” fakultetsnämndens makt över verk- samheten. Det finns enligt Stening anledning att gå igenom dessa bestämmelser.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">95</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p399 ft11"><SPAN class="ft11">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft43">Det framtida behovet av ledning</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Vid RUT 2:s besök på lärosätena diskuterades ledningarnas behov av att arbeta mer aktivt med omprioriteringar. I diskussionen pekades på lärosätenas behov av att bli bättre på att fasa ut och avveckla verksamheter. Lärosätesledningen behöver hitta mekanis- mer för intern strategisk planering. Den ständigt ökade graden av externfinansieringen framhölls som bidragande orsak till att ledningarna har svårt att planera strategiskt inför framtiden, då allt för många anställda är beroende av extern finansiering. Samma problematik redovisas i svaren på utredningens enkät. I RUT 2:s direktiv efterfrågas en belysning av vilka möjligheter högskoleled- ningarna och fakultetsnämnderna har att åstadkomma ompriorite- ringar. Dessa frågor belyses närmare i avsnittet 1.3. I detta avsnitt</P>
<P class="p400 ft53"><SPAN class="ft34">92</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Om universitet och högskolor – frihet för kvalitet<SPAN class="ft46">, prop. 1992/93:1, s. 63.</SPAN></P>
<P class="p165 ft46"><SPAN class="ft34">93</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Stening 2005, s. 18.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">94</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2001/02:15, s. 156.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">95</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Stening 2005, s. 19.</P>
<P class="p120 ft13">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td89"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p17 ft17">Profilering och koncentration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">redovisas utredningens överväganden kring ledningsfrågor i anslut- ning till resursfördelning och omprioriteringar.</P>
<P class="p76 ft7">Svenska lärosäten kommer att utsättas för ökad konkurrens både nationellt och internationellt. Lärosätena behöver då kraftfulla ledningsorganisationer för att kunna fortsätta arbete t.ex. med utbildnings- och forskningsstrategier, strategiska satsningar, kon- centration eller omlokalisering av verksamhet mellan orter, nya samarbetspartner och allianser osv. Det kommer följaktligen att ställas stora krav på lärosätesledningarnas förmåga att hålla samman lärosätena. Med de stora förändringsarbeten som enligt RUT 2:s mening kommer att behöva genomföras vid universitet och hög- skolor rekommenderar utredningen att lärosätena bibehåller sty- relser med en majoritet av ledamöter som rekryteras utanför läro- sätet eftersom det svenska högskolesystemet ändå är starkt präglat av kollegialt beslutsfattande.</P>
<P class="p267 ft7">RUT 2 föreslår i det följande en ny modell för resurstilldelning som innebär att det inom anslaget till universiteten kommer att anges en beräknad forskningsram, varav hälften är konkurrens- utsatt. Därmed kommer ingen bestämd mängd anslagsmedel att vara predestinerade för ett visst fakultetsområde (motsv.) och fakultetsnämnderna blir inte längre de naturliga instanserna för att fördela anslagsmedel. Det eventuella hinder som t.ex. indelningen i anslagsposter i sig kan ha haft på universitetsledningens möjlig- heter till strategiska beslut försvinner. En ram för forskning och en ram för utbildning inom ett enda anslag ställer således ytterligare krav på ledningen men ger också större möjligheter till nya sats- ningar visavi nuvarande strukturer. Lärosätesledningen behöver då ha ett tydligt mandat att få besluta om ”vad man ska göra”. Den resurstilldelnings modell som RUT 2 föreslår innebär att styrelsen kommer att behöva fördela de samlade resurserna vilket bör ske i enlighet med fastställda utbildnings- och forskningsstrategier. Därmed bör det i normalfallet inte finnas behov av att resurserna vidarefördelas av fakultetsnämnder. Styrelsens fördelning kan ske direkt till utbildnings- och forskningsutförande enheter. Fakultets- nämndernas roll som beslutsnivå för internfördelning av resurser förändras och nämndernas ansvar koncentreras till kvalitetsfrågor.</P>
<P class="p282 ft7">Fakultetsnämnderna är lärosätenas främsta kvalitetssäkrings- organ. De bör enligt RUT 2 ha ansvaret för att den interna resurs- fördelningen sker med hänsyn tagen till lämpliga kvalitetsfaktorer. Detta utan att fakultetsnämnder därför ska fatta direkta resursför- delningsbeslut på det sätt som flera regeringar tidigare gett uttryck</P>
<P class="p401 ft13">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Profilering och koncentration SOU 2007:81</P>
<P class="p162 ft7">för. Nämnderna bör i normalfallet således inte ingå i linje- organisationen.</P>
<P class="p42 ft7">Stening pekar i den tidigare nämnda rapporten på att den centrala regleringen av högskolornas organisation generellt sett är obetydlig. De områden som fortfarande präglas av central styrning har, enligt rapporten, alla att göra med lagstiftarens önskan att garantera den akademiska autonomin uttryckt i termer av att vetenskapliga frågor (inklusive utbildning) ska avgöras av personer med vetenskaplig kompetens, eller att inomvetenskapliga frågor ska avgöras kollegialt.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">96</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Den nuvarande regleringen av högskolans led- ning har sin utgångspunkt i att universitet och högskolor å ena sidan är statliga myndigheter och att å andra sidan i betydande grad karakteriseras av internt och delvis kollegialt självstyre. Den posi- tiva sidan av traditionen med kollegialt självstyre ligger i att den utgör en del i skyddet av den akademiska friheten, men den kan också innebära svårigheter vid förändringsarbete och behov av omprioriteringar. Det är svårt för kollegiala beslutsorgan att göra genomgripande omprioriteringar. Om lärosätena aktivt ska kunna profilera verksamheten krävs handlingsutrymme för interna om- prioriteringar. Den otydlighet i högskoleförfattningarna vad gäller styrelsens respektive fakultetsnämndernas ansvar för kvalitets- frågorna som Stening identifierat bör undanröjas. Det bör enligt RUT 2 av regleringen tydligt framgå att de innehållsliga frågorna är fakultetsnämndernas ansvar. Eller för att uttrycka det med Stenings terminologi det är deras ansvar att besluta om ”hur man ska göra det”. Statsmakternas reglering av den interna organisationen där- utöver bör begränsas.</P>
<P class="p402 ft7">Enligt vad den nuvarande regeringen anförde i propositionen</P>
<P class="p403 ft11">Frihet att välja – ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses <SPAN class="ft7">delar den RUT 2:s uppfattning att den interna organisationen för universitet och högskolor så långt möj- ligt ska beslutas av respektive lärosäte. Regeringen har flera gånger, nu senast i budgetpropositionen för 2008, aviserat att den avser att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder för att för att minska den politiska styrningen och stärka lärosätenas självstän- dighet.</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">97</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN><SPAN class="ft7">En utredning ska tillsättas för att utarbeta förslag om hur den statliga styrningen i olika avseenden ska minskas för att öka lärosätenas självbestämmande. RUT 2 hoppas att våra övervägan- den kommer att beaktas av en kommande utredning.</SPAN></P>
<P class="p218 ft46"><SPAN class="ft34">96</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Stening 2005, s. 10.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">97</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2007/08:01, <SPAN class="ft54">Utgiftsområde 16, </SPAN>s. 119.</P>
<P class="p210 ft13">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p404 ft6"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft58">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</SPAN></P>
<P class="p405 ft7">I delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>presenterades en rad förslag beträffande såväl ett nytt styrsystem som ett nytt resurstilldelningssystem för grund- läggande högskoleutbildning. Sedan delbetänkandet lämnades har en ny struktur för den högre utbildningen beslutats av riksdagen genom införandet av tre nivåer inom svensk högre utbildning. Mot bakgrund av denna förändring lämnar RUT 2 ett delvis nytt förslag till resurstilldelningsmodell för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, men vill samtidigt påpeka att förslagen tar sin utgångspunkt i delbetänkandets förslag och i många avseenden är en vidareutveckling av dessa.</P>
<P class="p167 ft7">I detta och nästa kapitel redovisas RUT 2:s hela förslag till ny anslags- och resurstilldelningsmodell för såväl utbildning på de tre nivåerna som för forskning. Samtliga förslag och beräkningar har gjorts utifrån de anslag som gäller för budgetåret 2007 och de resul- tatuppgifter som finns tillgängliga hösten 2007. Det innebär att ingen hänsyn har kunnat tas till regeringens förslag i budgetpropo- sitionen för 2008, eftersom utredningens beräkningar är gjorda innan propositionen presenterades. Eftersom den modell som RUT 2 föreslår i detta betänkande, enligt utredningens bedömning kan införas fr.o.m. budgetåret 2010, kommer samtliga beräknings- underlag att ha förändrats inför ett eventuellt införande av syste- met. RUT 2:s redovisade belopp och resultat av indikatorer är såle- des inte de slutgiltiga, utan bör betraktas som en illustration för att beskriva modellen.</P>
<P class="p187 ft7">RUT 2:s förslag till anslags- och resurstilldelningsmodell omfat- tar utöver statliga universitet och högskolor inom Utbildnings- departementets ansvarsområde även Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p406 ft14"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48.</P>
<P class="p281 ft13">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">(SLU) – i enlighet med RUT 2:s direktiv – samt de enskilda utbild- ningsanordnarna Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, eftersom statens avtal med dessa är utformade på ett sådant sätt att RUT 2 finner detta naturligt. Däremot omfattar utredningens förslag inte Handelshögskolan i Stockholm, med vilken staten har ett avtal som är utformat på ett annat sätt. RUT 2:s förslag beträffande resurs för forsknings- anknytning (avsnittet 3.1.6) omfattar utöver redan nämnda lärosäten även de enskilda utbildningsanordnare som har stats- bidrag för utbildning men inte för forskning. I samtliga tabeller i detta kapitel och i kapitel 4 har Stockholms universitet (SU) och Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) redovisats gemensamt eftersom universitetet från och med 2008 övertar ansvaret för verksamheten vid LHS.</P>
<P class="p163 ft7">Den modell för att fördela resurser till universitet och hög- skolor som utredningen föreslår är ett sammanhängande förslag som ska bidra till att</P>
<P class="p292 ft7">skapa bättre långsiktiga planeringsförutsättningar för universitet och högskolor</P>
<P class="p407 ft7">stärka sambandet mellan utbildning och forskning</P>
<P class="p408 ft7">höja kvaliteten i såväl utbildning som forskning</P>
<P class="p409 ft7">RUT 2:s förslag till modell för att fördela anslagsmedel till univer- sitet och högskolor innebär också att fördelningen av medel, såväl tillkommande som befintliga, görs utifrån förutbestämda kriterier. Modellen innebär således att framtida resurstilldelning för utbild- ning och forskning är beroende av hur lärosätena lyckas i sina ansträngningar, och inte av politiska överväganden som sällan redo- visas öppet.</P>
<P class="p67 ft48">RUT 2 vill med sina förslag ge universitet och högskolor lång- siktiga planeringsförutsättningar. Förslagen, som beskrivs i slutet av detta kapitel samt i kapitel 4 är följande:</P>
<P class="p294 ft48">Fyraåriga planeringsperioder införs. Det innebär att anslagen till lärosätena beräknas för en fyraårsperiod, men beslutas av riksdagen varje år.</P>
<P class="p294 ft7">I anslaget till respektive lärosäte ingår en utbildningsram. Hälf- ten av utbildningsramen utgör en bas och hälften en resultat- baserad del. Under fyraårsperioden är anslagen fasta och påver- kas inte av uppnådda resultat. I anslaget till respektive univer-</P>
<P class="p410 ft13">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">sitet ingår en forskningsram. Hälften av forskningsramen utgör en bas och hälften en konkurrernsutsatt del.</P>
<P class="p412 ft7">Resultatet i utbildningen i form av helårsstudenter under en fyraårsperiod påverkar den resultatbaserade halvan av utbild- ningsramen nästkommande fyraårsperiod. Resultatet av utvärde- ring av forskningen och av indikatorerna under en fyraårsperiod påverkar den konkurrensutsatta halvan av forskningsramen nästkommande fyraårsperiod.</P>
<P class="p413 ft7">Basresursen för utbildning respektive forskning påverkas med fyra års fördröjning av förändringen av den resultatbaserade delen av utbildningsramen respektive den konkurrensutsatta delen av forskningsramen.</P>
<P class="p412 ft7">Utöver de beskrivna medlen för utbildning och forskning till- kommer eventuell ersättning för särskilda uppdrag, samt för vissa lärosäten en lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar som kan omprövas inför en ny fyraårsperiod.</P>
<P class="p379 ft48">Beräknade medel för såväl utbildning som forskning avräknas med <NOBR>12-delar</NOBR> på samma sätt som forskningsanslaget avräknas i nuvarande system.</P>
<P class="p414 ft7">RUT 2:s förslag beträffande resurstilldelningssystem är utformat så att det ska bidra till ökad kvalitet i utbildning och forskning och även till ett starkare samband dem emellan. Dessa förslag är i sammanfattning följande:</P>
<P class="p415 ft7">Resurstilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av en grundersättning per helårsstudent för samtliga helårsstudenter samt tre olika tilläggsersättningar som är beroende av undervisningsmetod m.m., men inte av vilket ämne kursen tillhör. Modellen innebär att kvalitetshöjande och sär- skilt resurskrävande undervisningsmetoder, på såväl grundnivå som avancerad nivå, kan få tilläggsersättning, som dock måste rymmas inom utbildningsramen.</P>
<P class="p413 ft48">Grundersättningen förstärks i förhållande till dagens lägsta ersättningsbelopp så att grundersättningen motsvarar den bas- nivå som gällde när det nuvarande systemet infördes 1993.</P>
<P class="p416 ft48">Per capitaersättning för helårsdoktorander införs. Därmed omfattar resurstilldelningsmodellen högre utbildning på samt- liga tre nivåer. Förslaget innebär att resursåtgången för utbild-</P>
<P class="p290 ft13">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft7">ning på forskarnivå synliggörs och att framtida statsmaktsbeslut om dimensioneringsförändringar beträffande forskarutbildning åtföljs av resursökningar eller resursminskningar.</P>
<P class="p292 ft7">Kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå stärks genom att en resurs för forskningsanknytning inkluderas i ersättning för helårsstudenter. Resursen överförs från lärosätets forskningsanslag. Resursen för forskningsanknytning, som inkluderas i grundersättningen per helårsstudent, stärker också sambandet mellan forskning och utbildning.</P>
<P class="p418 ft7">En kvalitetsrelaterad tilldelning införs för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå. Den består av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen och tilldelas beroende av resultatet av lärosätesutvärderingarna vart fjärde år.</P>
<P class="p292 ft7">En lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbildning införs i enlighet med förslaget i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem till högskolans grundutbildning. Det innebär att medel för särskilt resurskrävande utbildningar kon- centreras till ett fåtal lärosäten.</P>
<P class="p418 ft7">Resurserna för utbildning ska i princip följa studenterna och doktoranderna så att deras val av lärosäte och utbildning på sikt ger effekt på fördelningen av resurser mellan lärosäten.</P>
<P class="p292 ft7">Kvalitet och aktivitet i universitetens forskning premieras genom att hälften av befintliga anslagsmedel till forskning kon- kurrensutsätts och fördelas utifrån kvalitets- och aktivitets- baserade kriterier. Eventuellt nya tillkommande anslagsmedel för forskning fördelas utifrån samma kriterier.</P>
<P class="p418 ft7">Anslagsmedel till forskning vid högskolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. Resur- ser för en forskningsprofil beräknas till 25 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avser utbildning på forskarnivå som förs till utbildningsdelen av anslaget och 20 miljoner kronor avser forskning.</P>
<P class="p419 ft7">Hindren för en utveckling mot gränsöverskridande utbildning och forskning undanröjs genom att utbildningsområden respek- tive vetenskapsområden som grund för resurstilldelning till utbildning och forskning avskaffas.</P>
<P class="p420 ft13">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft7">Varje lärosäte tilldelas ett anslag som består av resurser för såväl utbildning som forskning. Ett anslag medför en friare disposi- tion av resurserna vilket är nödvändigt eftersom utbildning och forskning på många sätt är sammanvävda.</P>
<P class="p422 ft7">För att förstå modellen i sin helhet med fyraårsperioder och beräkningen av anslagen, krävs att de olika delarna i resurstill- delningssystemet är kända. Dessa redovisas därför i detta kapitel innan hela modellen redovisas i nästa kapitel, som också innehåller beräkningar av anslagsmedel för utbildning respektive forskning.</P>
<P class="p423 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Ny modell för resurstilldelning till utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p424 ft7">RUT 2:s förslag: Resurstilldelningen för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå består av en grundersättning per helårsstudent som gäller för samtliga helårsstudenter. En resurs för forskningsanknytning inkluderas i grundersättningen. Per capitaersättning för helårsprestationer avskaffas.</P>
<P class="p425 ft7">Utöver grundersättningen kan en tilläggsersättning utgå som är beroende av undervisningsmetod m.m., men inte av vilket ämne kursen tillhör. Det bör finnas tre olika tilläggsersättningar. Modellen innebär att kvalitetshöjande och särskilt resurskrä- vande undervisningsmetoder, på såväl grundnivå som avancerad nivå, kan få tilläggsersättning. Omfattningen av tilläggsersätt- ningar begränsas. Ytterligare kvalitetshöjning kan ske genom fler tilläggsbelopp, som erhålls beroende av resultatet av läro- sätesutvärderingar vart fjärde år</P>
<P class="p426 ft7">Per capitaersättningar för helårsdoktorander införs. Därmed omfattar resurstilldelningsmodellen utbildning på samtliga tre nivåer. En grundersättning per helårsdoktorand samt två olika tilläggsersättningar ska kunna utgå. Omfattningen av såväl grundersättning som tilläggsersättningar för helårsdoktorander begränsas.</P>
<P class="p427 ft48">En lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbild- ning införs i enlighet med förslaget i delbetänkandet Ett utveck- lat resurstilldelningssystem till högskolans grundutbildning.</P>
<P class="p428 ft13">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Det nuvarande resurstilldelningssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Det nuvarande resurstilldelningssystemet för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå, tidigare grundläggande högskoleutbild- ning, infördes budgetåret 1993/94 och innebar en genomgripande förändring av resurstilldelningen till universitet och högskolor. Sedan 1977 års högskolereform hade resurser tilldelats respektive lärosäte för var och en av de fem utbildningssektorer som de dåvarande utbildningslinjerna var indelade i samt till fristående kurser. Därtill kom särskilda anslag för lokalhyror samt för inred- ning och utrustning. Tilldelade resurser kunde avräknas på ett sådant sätt att hela anslaget kunde förbrukas även om inte alla platser på linjer och kurser kunde utnyttjas.</P>
<P class="p430 ft7">Det system som infördes 1993 skulle enligt propositionen</P>
<P class="p431 ft7">Högre utbildning för ökad kompetens<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>”ge incitament för såväl effektivitet och god omvårdnad av studenterna som hög kvalitet på utbildningen”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Enligt förslaget i propositionen skulle huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola som en per capitaersättning för fullgjorda studieresultat (helårsprestationer) medan en ”rörlig resurs” (studentpeng) skulle följa varje aktiv student. Därtill kom att en del av resurserna skulle fördelas enbart utifrån kvalitetsbedömningar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">En viktig princip i det resurstilldelningssystem som infördes 1993 var den om enhetliga per capitabelopp, dvs. ersättnings- beloppen för helårsstudenter och helårsprestationer. Alla univer- sitet och högskolor skulle erhålla lika stora per capitaersättningar för kurser inom samma utbildningsområde.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utbildningsområdena skulle motsvara de traditionella fakultetsområdena, nämligen humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt, natur- vetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, odontologiskt och medi- cinskt utbildningsområde samt därtill undervisnings- och vård- utbildningsområdena samt det konstnärliga området. Ytterligare ett område tillkom för sådana kurser som inte naturligt kunde inord- nas i dessa områden, vilket benämndes övrigt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr21 td95"><P class="p17 ft59">2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td96"><P class="p17 ft14"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Prop. 1992/93:169.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td95"><P class="p17 ft10">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><P class="p17 ft59">3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td96"><P class="p17 ft38"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Ibid., s. 8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td95"><P class="p17 ft10">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><P class="p17 ft59">4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td96"><P class="p17 ft14"><SPAN class="ft9">PT </SPAN>Vid införandet av resurstilldelningssystemet 1993 ingick inte denna komponent.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><P class="p17 ft9">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft38">Regeringen föreslog i prop. 199394:77 att en kvalitetsdel skulle införas i systemet från budgetåret 1995/96. Den infördes dock aldrig.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 17.</P>
<P class="p210 ft13">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">Per capitabeloppen för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildningsområde motsvarade den bastill- delning som den s.k. Högskoleutredningen (även kallad ”Grund- bulten”) hade föreslagit i slutbetänkandet Resurser för högskolans grundutbildning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>inom ämnesgruppen humanistisk, teologisk och juridisk utbildning. Högskoleutredningen föreslog att ”basnivån” – dvs. den resursnivå som var den minsta nödvändiga för att akade- misk undervisning alls skulle kunna bedrivas – borde tillämpas för juridisk, humanistisk och religionsvetenskaplig utbildning. Den av utredningen framräknade basnivån innebar 19 000 kronor per helårsstudent, och grundade sig på den lärarinsats med kringkost- nader och kostnader för gemensamma ändamål som krävdes för att studenterna skulle få ca 6 veckotimmar lektionsundervisning i grupper om ca 30 studenter och ca 3 veckotimmar undervisning i mindre grupper med ca 15 studenter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Ersättning för lokalkost- nader ingick inte i beräkningen. I Högskoleutredningen framhölls att beräkningsgrunden, 6 timmars undervisning i <NOBR>30-grupp</NOBR> och 3 timmars undervisning i <NOBR>15-grupp,</NOBR> inte skulle betraktas som norm, utan endast som en beräkningsgrund för den schablon utredningen föreslog.</P>
<P class="p205 ft7">Per capitabelopp för övriga utbildningsområden innebar vid införandet av systemet 1993 att respektive område i princip behöll de resurser som gällt totalt för området före 1993.</P>
<P class="p68 ft7">Budgetåret 1994/95 inkluderades ersättning för lokalhyror och ersättning för kostnader för lånefinansierade anläggningstillgångar i per capitaersättningarna, vilket innebar att de samlade per capitaersättningarna ökade för de olika utbildningsområdena med <NOBR>25–30</NOBR> procent. Därutöver har per capitabeloppen, de s.k. pris- lapparna, räknats om årligen med pris- och löneomräkning och justerats beroende på om någon särskild ersättning tillförts grund- utbildningsanslaget eller om besparingar gjorts inom grundutbild- ningen. En utförlig beskrivning av utvecklingen av per capitaersätt- ningarna har gjorts i Resursutredningens delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p432 ft14"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1992:44.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 61ff.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 78ff.</P>
<P class="p286 ft13">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Utbildningsområden ifrågasätts</P>
<P class="p155 ft7">Hösten 1996 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att följa upp resurstilldelningssystemet. Uppdraget innebar bl.a. att en översyn av nivåerna för per capitaersättningen för olika utbildningsområden skulle göras. Högskoleverket lämnade sin rapport Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>i juni 1997.</P>
<P class="p67 ft7">Av rapporteringen framgår att företrädare för universitet och högskolor påpekat att resurstilldelning baserad på utbildnings- områden i sig verkar konserverande. Utbildningsområdena avspeg- lar i stort den traditionella fakultetsindelningen och eftersom per capitabeloppen inom de olika utbildningsområdena/fakultets- områdena är historiskt betingade motverkas förändringar och utveckling framför allt inom de områden som har den lägsta tilldelningen. I rapporten framgår också att utbildning som tradi- tionellt givits enbart som lärarledd undervisning i större grupper alltmer innehåller andra undervisningsformer. Såväl inom huma- niora som inom samhällsvetenskap behövs inslag av färdighets- träning och laborationsliknande övningar, med hänvisning till yrkeslivets krav. Vidare påpekas i rapporten att användningen av datorer ingår i alla typer av utbildningar, varför tillgången till datorer och datorsalar är ett generellt behov som inte är avgränsat till vissa områden. Inte heller förändringar i undervisningsmetoder som exempelvis problembaserat lärande är enligt rapporten avgrän- sat till något specifikt utbildningsområde, vilket också gäller för internationalisering i form av studentutbyte och utlandsförlagd utbildning.</P>
<P class="p156 ft7">Sammantaget konstateras i rapporten att den beskrivna utveck- lingen innebär att gränserna mellan traditionella föreläsningsämnen och mer resurskrävande ämnen luckrats upp. Rapporten pekar på att det ofta framhållits vid de besök som genomfördes vid samtliga lärosäten att de moment som betingar de högre ersättnings- beloppen inom naturvetenskap och teknik, nämligen laborationer, övningar i mindre grupper och handledning, även förekommer inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena.</P>
<P class="p157 ft7">I rapporten noteras också att fler och fler kurser klassificeras på mer än ett utbildningsområde. Detta beror på utvecklingen mot fler tvärvetenskapliga program och kurser samt nya ämnen som inte naturligt hör hemma inom ett specifikt utbildningsområde. En</P>
<P class="p218 ft14"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 1997:27 R.</P>
<P class="p159 ft13">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">tendens som iakttas vid lärosätesbesöken är också att en gradvis förskjutning skett beträffande kursklassificering så att man i större utsträckning utgår från undervisningsmetoder och hur resurs- krävande en kurs är vid klassificeringen, i stället för den ämnes- mässiga tillhörigheten. Detta innebär, enligt rapporten, att kurser som ämnesmässigt skulle anses tillhöra t.ex. det samhällsveten- skapliga området, klassificeras om till t.ex. naturvetenskap på grund av inslag av laborationer eller annan färdighetsträning.</P>
<P class="p39 ft7">Högskoleverket föreslår i rapporten att en översyn borde göras av huruvida utbildningsområden är den lämpligaste indelnings- grunden för resurstilldelning. Verket konstaterar att om utbild- ningsområden som indelningsgrund för resurstilldelning förhindrar den pedagogiska utvecklingen och förnyelse i undervisningsmeto- der är det rimligt att överväga en förändring av denna indelnings- grund. Vidare konstaterar verket att den förskjutning i uppfatt- ningen om vad som bör avgöra kursernas klassificering på utbild- ningsområden också pekar på behovet av en översyn.</P>
<P class="p39 ft7">Högskoleverkets uppföljning gjordes för tio år sedan, endast fyra år efter införandet av resurstilldelningssystemet, och redan då föreföll resurstilldelning baserad på kursernas tillhörighet till utbildningsområden vara otidsenlig.</P>
<P class="p68 ft7">Högskoleverket har vidare på regeringens uppdrag undersökt vilka skillnader som finns i lärosätenas klassificering av kurser på utbildningsområden. Undersökningar genomförs årligen med bör- jan 2001. Av den första rapporten, Klassificering av kurser – ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>, som kom 2003 framgår att lärosätena är relativt samstämmiga i klassificeringen av utbildningar när man ser till ämnesgrupper. Kartläggningen visar dock att vissa skillnader finns. Samma ämne kan klassificeras på olika utbildningsområden vid olika lärosäten. T.ex. klassificerade en teknisk högskola 51 procent av sina studenter inom företagsekonomi som tillhörande tekniskt utbildningsområde. Av rapporten framgår att alla lärosäten som verket talat med har upplevt svårigheter att klassificera sina kurser och att det är problematisk att internt inom lärosätet motivera klassificering av kurser där ämnet traditionellt tillhör ett utbild- ningsområde men där undervisningsmetoderna skulle motivera en annan klassificering. Vidare framgår av rapporten att flera lärosäten framfört synpunkter på att högskolevärlden förändrats mycket sedan systemet infördes, vilket gör det svårare att i dag klassificera</P>
<P class="p253 ft14"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket 2003a.</P>
<P class="p281 ft13">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">på utbildningsområden. Bl.a. har regleringen av fakultetsindel- ningen försvunnit och nya tvärvetenskapliga kurser har tillkommit. Många upplever enligt verket att klassificeringen är mycket proble- matisk. Att klassificera kurser har bl.a. beskrivits som ett ”träsk”. Man upplever att utbildningsområdena rör sig mer och mer mot varandra och eftersom systemet är framvuxet ur en traditionell fakultetsindelning måste man kunna sitt ämnes historia för att förstå klassificeringen.</P>
<P class="p192 ft7">Frågan om utbildningsområden som grund för resurstilldelning togs också upp i den s.k. Styrutredningen.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I betänkandet Högsko- lans styrning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>konstateras att ”utbildningsområdenas ersättnings- nivåer har egentligen sin grund i tidigare förhållanden, vilka i bety- dande utsträckning saknar aktualitet i dag. Ingenting har egentligen gjorts för att modernisera och rationalisera dess grunder.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utre- daren anser vidare att diskussionen om förändringar i ersättnings- nivåer hade varit enklare om ersättningsnivåerna hade varit knutna till andra kategorier än just utbildningsområdena. Som ett tänkbart alternativ hänvisas till det engelska systemet med fyra kategorier som ersättningsgrundande och med fasta relationstal dem emellan. De olika kategorierna grundas på utbildningens karaktär, dvs. i vad mån praktik, laboratoriearbete etc. är nödvändigt för att nå uppsatta mål. Enligt utredaren är en sådan modell att föredra fram- för den svenska modellen som innebär att utbildningens organisa- tionstillhörighet är avgörande. Utredaren föreslår därför att en indelning av ersättningsnivåer utreds närmare. Denna indelning ska enligt förslaget göras efter utbildningens art och den bör innebära färre nivåer och minskad spännvidd mellan nivåerna.</P>
<P class="p172 ft7">Varken Högskoleverkets rapport med rekommendationer eller Styrutredningens förslag har lett till något förslag från regeringens sida beträffande förändringar av resurstilldelningssystemet.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 kan också konstatera att den tendens som Högskole- verket rapporterade i uppföljningsrapporten om en gradvis för- skjutning vid kursklassificering så att man i större utsträckning utgår från undervisningsmetoder och hur resurskrävande en kurs är vid klassificeringen, i stället för den ämnesmässiga tillhörigheten, också kan iakttas beträffande regeringens egen hantering av utbild- ningsområden.</P>
<P class="p311 ft14"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dir. 1999:70.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2000:82</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 102.</P>
<P class="p120 ft13">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">Regeringen tillämpade vid övergången till det nya resurstilldel- ningssystemet 1993 de beräkningar som Resursberedningens gjort i betänkandet Ersättning för kvalitet och effektivitet<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">14</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>där förslaget till nytt resurstilldelningssystem presenterades. I en bilaga till betän- kandet redovisades de schabloner som beredningen hade använt för att räkna fram respektive lärosätes takbelopp inom det nya syste- met. Schablonerna angav den procentuella fördelningen av års- studieplatser från de tidigare utbildningslinjerna till utbildnings- områden. Exempelvis visade schablonen för omräkning av psyko- loglinjens platser till platser på olika utbildningsområden att Resursberedningen beräknade att 60 procent av platserna hänfördes till det medicinska utbildningsområdet, vilket inte kan sägas vara förenligt med att utbildningsområdena skulle motsvara de tradi- tionella fakultetsområdena. Om så hade varit fallet skulle alla platser på psykologutbildningen ha betraktats som samhällsveten- skap. Exemplet visar att man i beredningen i detta fall tänkte mer i termer av undervisningsmetod än fakultetstillhörighet. Detsamma gällde lärarutbildningarnas s.k. <NOBR>praktisk-estetiska</NOBR> kurser som i de fall de ingick i grundskollärarutbildning med inriktning mot under- visning i årskurserna <NOBR>1–7</NOBR> enligt regleringsbrev skulle klassificeras på utbildningsområde ”övrigt” medan om de ingick i t.ex. gymna- sielärarutbildning ansågs tillhöra utbildningsområdena musik, design respektive idrott. Utbildningen i exempelvis ämnet musik inom gymnasielärarutbildningen har således betraktats som mer resurskrävande än utbildningen i ämnet musik inom grundskol- lärarutbildningen <NOBR>1–7.</NOBR></P>
<P class="p433 ft7">Ytterligare ett exempel på att de principer som angavs i propo- sitionen Högre utbildning för ökad kompetens<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>inte följts av rege- ringen själv är statens övertagande år 2002 av huvudmannaskapet för de vårdutbildningar som landstingen tidigare var huvudmän för. Vårdutbildningar hade tidigare betraktats som tillhörande utbild- ningsområde vård, men utifrån principen att varje lärosäte även efter huvudmannaskapsförändringen skulle få tillgång till lika stora resurser för dessa utbildningar som före förändringen, gavs läro- sätena möjlighet att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom det medicinska utbildningsområdet. Det var således tidigare resursinsats som avgjorde vilket utbildningsområde kurserna kunde klassificeras på och inte kursernas traditionella fakultetstillhörig- het.</P>
<P class="p434 ft14"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1993:3.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1992/93:169.</P>
<P class="p286 ft13">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Dessa exempel visar att även regeringen i vissa fall haft som utgångspunkt hur resurskrävande en kurs anses vara och inte kur- sens tillhörighet till ett ”fakultetsområde”.</P>
<P class="p42 ft7">Det kan också noteras vad som inträffat vid vissa lärosäten som ger sjuksköterskeutbildning och som har fått rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom det medicinska utbild- ningsområdet (vilket inte alla högskolor med denna utbildning har). Åren 2005 och 2006 redovisade flertalet lärosäten ett minskat antal helårsstudenter och därmed att man inte nådde sina tak- belopp. Samtidigt redovisade flera av dessa lärosäten en minskning av antalet helårsstudenter inom utbildningsområde vård och en ökning av antalet helårsstudenter inom utbildningsområde medicin som ger en betydligt högre ersättning än utbildningsområde vård. Att en sådan förändring sker samtidigt vid många lärosäten och att detta sammanfaller med svårigheter att nå takbeloppet visar att det med största sannolikhet inte handlar om ett förändrat ämnes- innehåll i kurserna utan snarare om en strävan att öka intäkterna.</P>
<P class="p311 ft7">Utbildningsområde inte enbart grund för resurstilldelning</P>
<P class="p435 ft7">När resurstilldelningssystemet infördes 1993 presenterades utbild- ningsområde som den indelningsgrund som skulle avgöra vilken per capitaersättning som skulle utgå för helårsstudenter och helårs- prestationer. Utbildningsområde var således ett begrepp som endast avsåg att ligga till grund för resurstilldelning. I varje läro- sätes utbildningsuppdrag angavs ett högsta antal helårsprestationer inom ett utbildningsområde eller en grupp av utbildningsområden som lärosätet kunde få ersättning för under en treårsperiod. Vilken utbildning varje lärosäte hade rätt att ge reglerades endast genom examenstillstånden.</P>
<P class="p192 ft7">1997 började regeringen dock styra högskolornas utbildnings- utbud med användning av utbildningsområden. I regleringsbrev angavs ett mål för det minsta antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena per lärosäte, dvs. utbild- ningsområde var nu inte enbart ett begrepp för resurstilldelning utan också för regeringens styrning av utbildningens inriktning. I Högskoleverkets rapport Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning konstateras att lärosätenas tendens att omklassificera kurser utifrån hur resurskrävande de är, kan leda till att rapporterat antal helårsstudenter inom olika utbild-</P>
<P class="p250 ft13">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">ningsområden förändras trots att någon ämnesmässig förskjutning av utbildningsutbudet inte har skett. Detta var effekten av att utbildningsområden hade blivit en indelningsgrund för styrning och inriktning av verksamheten och inte endast en grund för resurstilldelning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">1997 introducerade regeringen en s.k. krysslista i reglerings- brevet för universitet och högskolor. I krysslistan angavs vilka utbildningsområden lärosätena hade rätt att avräkna helårsstu- denter och helårsprestationer inom. Fr.o.m. budgetåret 2001 anges också i regleringsbrevet tydligt att krysslistan också reglerar, för- utom rätten att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer, rät- ten att bedriva utbildning, dvs. utbildningsområden används även i detta fall inte enbart som ett underlag för resurstilldelning utan även som ett instrument att styra utbildningens inriktning.</P>
<P class="p39 ft7">Den tidigare beskrivna tendensen hos lärosätena att vilja klassi- ficera kurser utifrån undervisningsmetod snarare än ämnesinnehåll, och som Högskoleverket visat förekomsten av i sin rapport om klassificering av kurser, innebär att lärosätenas rapportering av antalet helårsstudenter inom olika utbildningsområden inte alltid handlar om det ämnesmässiga innehållet. Att exempelvis rapportera företagsekonomi som tillhörande det tekniska utbildningsområdet är ett tydligt exempel på detta.</P>
<P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft43">RUT 2:s förslag till ny modell</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">RUT 2 anser, i likhet med vad Högskoleverket redovisade redan för tio år sedan, att ett system som förhindrar en utveckling som är önskvärd beträffande såväl den pedagogiska förnyelsen som fram- växten av nya gränsöverskridande utbildningar nu definitivt måste undanröjas. Utbildningsområdena befäster de traditionella fakul- tetsgränserna. Därtill kommer de praktiska problem som klassifi- cering på utbildningsområden innebär. Eftersom det slogs fast när systemet infördes att utbildningsområden skulle motsvara de tradi- tionella fakultetsområdena och den formella regleringen av fakul- tetsindelning inom universiteten upphörde för nästan tio år sedan, blir det mer och mer orealistiskt att vidmakthålla en indelning som bygger på något som inte längre existerar.</P>
<P class="p79 ft7">Därtill kommer införandet av den nya avancerade nivån i utbild- ningen. Alltsedan det nuvarande resurstilldelningssystemet inför-</P>
<P class="p436 ft14"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 1997:27 R, s. 18.</P>
<P class="p281 ft13">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">des har regeringen betonat vikten av fördjupning i de olika utbildningarna. Införandet av kravet på fördjupning om 60 poäng i huvudämnet för en kandidatexamen och 80 poäng i huvudämnet för en magisterexamen var tydliga uttryck för detta. Samtidigt ökar kostnaden per student beroende på fördjupningsnivå, eftersom gruppstorlekarna minskar på de högre nivåerna. Det innebär att det med nuvarande system med utbildningsområden finns starka ekonomiska incitament att öka utbudet av kurser på de grund- läggande nivåerna med stora grupper, som ger samma intäkter per helårsstudent som kurser med få studenter.</P>
<P class="p157 ft7">Detta har bl.a. uppmärksammats av dåvarande Riksrevisions- verket (RRV) i rapporten Resursstyrning inom högskolan – hur hanterar högskolorna en vikande efterfrågan?.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RRV konstaterar att resurstilldelningen ger starka incitament att dra ner på antalet kur- ser på högre nivåer och låta de grundläggande kurserna expandera.</P>
<P class="p67 ft7">Det är RUT 2:s uppfattning att det är undervisningsmetoder och inte ämnesinnehåll som bör avgöra resurstilldelningen. Det nuva- rande systemet med utbildningsområden som grund för resurstill- delning är djupt konserverande och stimulerar inte en kvalitets- utveckling. Förhållandet att en kurs tillhör ett visst utbildnings- område avgör i dag vilken ersättning lärosätet ska få för de studen- ter som genomgår kursen. Vilken undervisningsmetod man väljer har ingen betydelse för vilka resurser lärosätet får.</P>
<P class="p157 ft7">Samtidigt måste det även i framtiden vara en tydlig uppgift för universitets- och högskoleledningarna att avgöra hur de samlade resurserna ska fördelas inom lärosätet. Därför är det varken önskvärt eller möjligt att förändra resurstilldelningssystemet så att det förutsätter en tilldelning som direkt motsvarar resursbehovet för varje enskild kurs.</P>
<P class="p67 ft7">RUT 2 har därför stannat vid att föreslå ett system som innebär ett fåtal ersättningsnivåer. I delbetänkandet Ett utvecklat resurstill- delningssystem för högskolans grundutbildning föreslogs att dagens 20 utbildningsområden skulle ersättas med sex ersättningsområden, vilket innebär en kraftig reduktion av antalet områden. Begreppet ersättningsområde föreslogs för att markera att det gällde en indel- ningsgrund enbart för resurstilldelning. I det nuvarande systemet har utbildningsområde blivit inte enbart en indelningsgrund för resurstilldelning utan även en indelningsgrund för att beskriva grundutbildningens innehållsmässiga sammansättning. De ersätt-</P>
<P class="p120 ft14"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>RRV 2003.</P>
<P class="p159 ft13">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">ningsområden som föreslogs i delbetänkandet anknöt dock fort- farande till ämnesbegreppen och motsvarade till stor del de nuva- rande vetenskapsområdena inom forskning och forskarutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p437 ft7">RUT 2 anser att det nu är dags att helt frikoppla per capita- ersättningen från kursernas ämnesinnehåll. Principen för det system RUT 2 föreslår är att en grundersättning per helårsstudent införs. Denna ersättning ska gälla för samtliga helårsstudenter och den innebär en påtaglig förstärkning i förhållande till den per capitaersättning som gäller i dag för en helårsstudent inom utbild- ningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. En närmare beskrivning av utredningens överväganden beträffande grundersättningen ges i avsnittet 3.1.3.</P>
<P class="p167 ft7">Utöver grundersättningen per helårsstudent föreslår RUT 2 att det bör finnas tre tilläggsersättningar som kan utgå beroende på gruppstorlekar, undervisningsmetod, praktikinslag, inslag av labo- rationer, användning av speciell utrustning, individuell handledning osv. Förslaget är inspirerat av det engelska systemet för resurstill- delning, som även Styrutredningen fann intressant.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Förslaget innebär att det är undervisningens karaktär som avgör tilldelning, oberoende av ämnesinnehållet i kursen. En närmare beskrivning av utredningens överväganden beträffande tilläggsersättningarna ges i avsnittet 3.1.4.</P>
<P class="p438 ft7">Resurstilldelning baserad på antalet helårsprestationer avskaffas</P>
<P class="p226 ft7">I det nuvarande resurstilldelningssystemet avräknar lärosätena varje år intäkter från sina grundutbildningsanslag beroende på antalet redovisade helårsstudenter och helårsprestationer. Det innebär att lärosätenas intäkter påverkas omedelbart, dvs. samma år, av resulta- tet av utbildningen mätt i antalet studenter och avklarade poäng. Som framgår av avsnittet 3.1.1 ovan var avsikten med det nuvarande resurstilldelningssystemet när det infördes 1993, att ge incitament för såväl effektivitet och god omvårdnad av studenterna som hög kvalitet på utbildningen. Per capitaersättningen för helårspresta- tioner, som när systemet infördes utgjorde 60 procent av till- delningen, skulle vara kvalitetsdrivande, eftersom lärosätenas</P>
<P class="p244 ft14"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 192ff.</P>
<P class="p221 ft14"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>En utförlig beskrivning av det engelska resurstilldelningssystemet finns i delbetänkandet SOU 2005:48, liksom av systemen i Finland, Nederländerna och Norge.</P>
<P class="p390 ft13">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ansträngningar att ta väl hand om studenterna och ge dessa en god undervisning skulle resultera i ökade intäkter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">20</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Resursberedningens uppföljning av införandet av systemet behandlade särskilt frågan om systemets effekter på kvaliteten i olika avseenden. Ett avsnitt behandlar specifikt effekter på krav- nivån. Iakttagelserna och slutsatserna grundades framför allt på diskussioner och samtal med företrädare för ledningsfunktioner, lärare och studenter, både samlat och varje kategori för sig. Följande citat är hämtade ur Resursberedningens delbetänkande</P>
<P class="p314 ft7">Iakttagelser under en reform:</P>
<P class="p439 ft61">På vår direkta fråga om examinator medvetet kan frestas att sänka kraven för att få tillräckligt antal helårsprestationer varierade svaren. De allra flesta lärare hänvisade till sin yrkesstolthet och menade att man ej skulle kunna tänka sig att medvetet sänka kraven. Man pekade på ett antal mekanismer som skulle förhindra att man gav efter för en sådan frestelse, t.ex. gemensamma, nationella prov (språk), kollegers vaksamhet och studenternas kvalitetskrav. [– – <NOBR>–]</NOBR> Vid ett par lärosäten hävdade någon lärare att det kan finnas en risk i ett läge när en institution har fått problem, t.ex. sviktande studentunderlag, att en lärare som en sista utväg kan välja att sänka kraven. Det framhölls dock från flera håll att en sådan åtgärd är en desperat handling, som på relativt kort sikt antagligen skulle komma att göra situationen än värre för den berörda institutionen. Det poängterades att det i en sådan situation var helt avgörande vilken attityd högskoleledningen visade.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p440 ft7">Beskrivningarna i delbetänkandet visar att per capitaersättningen för helårsprestationer sannolikt har bidragit till en kvalitetshöjning inom grundutbildningen, i varje fall inledningsvis när systemet infördes.</P>
<P class="p249 ft7">Det har också rapporterats om andra mindre önskvärda effekter av prestationsersättningen, nämligen sänkta krav i examinationen. Eftersom varje avklarad poäng ger en intäkt, dessutom samma år, och eftersom de flesta lärosäten tillämpar denna modell även i den interna resursfördelningen, kan det ekonomiska incitamentet att sänka kraven i examinationen bli lika starkt som att anstränga sig för att tillse att studenterna klarar sina studier. Problemet upp- märksammades bl.a. i en ledarartikel 2003 av universitetskanslern i tidskriften NYHETER & DEBATT<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">22</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>med rubriken ”Tentamens- krav i fokus”. Där framgår att det hade förekommit en del skrive- rier i massmedia om låga eller sänkta tentamenskrav inom den</P>
<P class="p310 ft14"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1993:3, s. 11.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1994:80, s. 40.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket 2003b.</P>
<P class="p120 ft13">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">högre utbildningen och att det från studenthåll hade presenterats ett par uppseendeväckande fall där samtliga studenter skulle ha godkänts på kurser utan någon egentlig kontroll. Synpunkter hade också framkommit om att resurstilldelningens utformning ger institutionerna incitament för att sänka kraven för att på så vis godkänna fler studenter. Kanslern påpekar i artikeln att det i den Studentspegel som Högskoleverket hade publicerat året innan framgick att 70 procent av heltidsstudenterna endast ägnade 30 timmar eller mindre i veckan åt sina studier. Detta skulle, enligt kanslern, kunna tyda på att kraven inte är ordentligt anpassade efter studieutrymme. Dessutom hade man också, enligt kanslern, i några av Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar framfört från studenthåll att examinationskraven ibland är för låga och att resultaten ändras så att fler blir godkända.</P>
<P class="p62 ft7">Höga prestationsgrader, som medför större intäkter till läro- sätena, kan således vara ett resultat av antingen hög kvalitet i undervisningen eller sänkta krav i examinationen. RUT 2 anser därför att resurstilldelning baserad på helårsprestationer bör avskaf- fas och att denna viktiga aspekt av kvaliteten i utbildningen bör undersökas och utvärderas inom ramen för de föreslagna lärosätes- utvärderingarna.</P>
<P class="p441 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Grundersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Grundersättningen, som utgör en per capita- ersättning för samtliga helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, förstärks i förhållande till dagens lägsta ersättningsbelopp så att grundersättningen återställs till den nivå som gällde när det nuvarande systemet infördes 1993. Grundersättningen föreslås vara 50 000 kronor per helårsstu- dent, exklusive komponenten för forskningsanknytning. Inklu- sive komponenten för forskningsanknytning blir grundersätt- ningen 55 500 kronor per helårsstudent.</P>
<P class="p442 ft7">Högre utbildning bör fortsättningsvis undantas från det årliga kravet på produktivitetsökning som gäller för statliga myndig- heter.</P>
<P class="p443 ft13">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">Den lägsta per capitaersättningen i dagens resurstilldelningssystem är den som gäller för humanistiskt, samhällsvetenskapligt, juridiskt och teologiskt utbildningsområde. Grunden för per capitaersätt- ningen var, som framgår av avsnittet 3.1.1 ovan, det förslag som presenterades av den s.k. Högskoleutredningen. När Högskole- utredningen gjorde sin beräkning av det schablonbelopp som före- slogs för en helårsstudent inom juridiska, humanistiska och reli- gionsvetenskapliga utbildningar, beräknades dessa resurser utifrån lönekostnader för lektor och viss <NOBR>teknisk-administrativ</NOBR> personal som var nödvändig för själva undervisningen, lönekostnadspålägg, övriga omkostnader kopplade till undervisningen samt för gemen- samma ändamål.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">23</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p58 ft7">Höjd grundersättning</P>
<P class="p435 ft7">Om man gör samma beräkning i dag med utgångspunkt i samma antal undervisnings- och seminarietimmar, resulterar detta i att ersättningen för en helårsstudent inom de humanistiska och sam- hällsvetenskapliga områdena skulle vara cirka 52 000 kronor (se tabell 3.1 nedan), vilket kan jämföras med den per capitaersättning som gäller 2007 om cirka 33 000 kronor (ersättning för en helårs- student med en för dessa områden genomsnittlig prestationsgrad). RUT 2 föreslår att den grundersättning som ska gälla för samtliga helårsstudenter ska vara 50 000 kronor. Den ökade kostnad det innebär att den lägsta ersättning som ges ökar från 33 000 kronor till 50 000 kronor uppgår till cirka 2,3 miljarder kronor. RUT 2:s förslag till finansiering av denna kostnadsökning redovisas i avsnit- tet 4.2.6.</P>
<P class="p171 ft7">Även den s.k. Styrutredningen, som bl.a. hade i uppdrag att utvärdera ersättningsnivåerna i resurstilldelningen till grundutbild- ning och föreslå eventuella justeringar, gjorde en motsvarande kalkyl i betänkandet Högskolans styrning med utgångspunkt i Högskoleutredningens beräkningar. Styrutredningen kom fram till att de per capitaersättningar som gällde för humanistiskt, samhälls- vetenskapligt, juridiskt och teologiskt utbildningsområde 1999 skulle behöva öka med 24 procent för att svara mot den kostnads- nivå som gällde 1999. I sin kalkyl hade Styrutredningen utgått från samma kalkyl som Högskoleutredningen gjorde 1992 men använt 1999 års lönenivåer, påslagsprocent för lönekostnadspålägg (LKP)</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1992:44, s. 68ff.</P>
<P class="p159 ft13">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft7">samt räknat upp beloppen för övriga omkostnader med index för statlig konsumtion.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">24</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">RUT 2:s förslag att införa en grundersättning för alla helårs- studenter som innebär en ersättning med 50 000 kronor per helårs- student har tagit som utgångspunkt den undervisningsmängd som Högskoleutredningen utgick ifrån. Det innebär dock inte att utredningen anser att alla studenter bör få minst 6 timmars före- läsning i <NOBR>30-grupp</NOBR> och 3 seminarietimmar per vecka. Detta är, som Högskoleutredningen också påpekade en schablon. Undervis- ningens omfattning och gruppernas storlek för respektive kurs avgörs givetvis av respektive lärosäte.</P>
<P class="p39 ft7">Skillnaden mellan dagens 33 000 kronor per helårsstudent och den av RUT 2 framräknade per capitaersättningen om drygt 50 000 kronor, som utgår från samma grund som Högskoleutredningen hade, visar den urholkning av per capitaersättningarna som skett sedan 1993. Urholkningen, som utvecklas nedan, gäller givetvis samtliga per capitaersättningar. Om RUT 2 hade lämnat förslag med utgångspunkt i att det nuvarande resurstilldelningssystemet skulle bibehållas, hade det varit rimligt att föreslå motsvarande resursförstärkningar för per capitaersättningarna inom samtliga utbildningsområden. RUT 2:s förslag att frångå utbildningsområ- den som grund för resurstilldelning och i stället använda principen om tilläggsersättningar innebär att det inte längre finns en förut- bestämd resurs för en kurs med visst ämnesinnehåll. Det blir i stället användningen av tillgängliga tilläggsbelopp som avgör ersättningens storlek.</P>
<P class="p183 ft7">Urholkningen av samtliga per capitaersättningar kan ha givit olika effekter. Minskad undervisningstid behöver inte alltid ha inneburit en kvalitetsförsämring, om antalet undervisningstimmar i utgångsläget varit stort.</P>
<P class="p434 ft7">Flera skäl till urholkningen av per capitaersättningarna</P>
<P class="p176 ft7">Det finns flera förklaringar till skillnaden mellan de 33 000 per helårsstudent som gäller i dag och som grundar sig i Högskol- eutredningens beräkningar 1992 och resultatet av RUT 2:s beräk- ningar för motsvarande undervisningstimmar per vecka. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes besparingar på alla statligt finansierade områden i syfte att sanera statsfinanserna och komma till rätta med</P>
<P class="p212 ft14"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2000:82, s. 89.</P>
<P class="p281 ft13">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">det stora budgetunderskottet. Besparingarna inom grundutbild- ningen, som genomfördes genom att per capitaersättningarna sänktes, uppgick till cirka 13 procent. Vissa förstärkningar av ersättningsbeloppen har genomförts under <NOBR>2000-talet,</NOBR> framför allt beträffande de humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska utbildningsområdena men dessa motsvarar inte de genomförda besparingarna.</P>
<P class="p54 ft7">Till detta kommer att pris- och löneomräkningen varje år reduceras med en viss procentsats som ska motsvara en produkti- vitetsökning som krävs i den statliga verksamheten, en produktivi- tetsökning som är svår att åstadkomma, utan att kvaliteten även- tyras, inom en sådan verksamhet som bygger på mötet mellan studenter och lärare. Detta utvecklas vidare längre fram i detta avsnitt.</P>
<P class="p192 ft7">En tredje förklaring är den stora skillnaden mellan Högskole- utredningens kalkylerade kostnader för det som benämns ”gemen- samma ändamål”. När Högskoleutredningen gjorde sina beräk- ningar, tillämpades det påslag för sådana kostnader som var bruk- ligt vid den tidpunkten, nämligen ett påslag med 13,64 procent på samtliga direkta kostnaderna. Med en utveckling som skett sedan dess ser ett realistiskt påslag för indirekta kostnader helt annorlunda ut.</P>
<P class="p54 ft7">RUT 2 har vid sina beräkningar utgått från lärarlöner (inklusive lönekostnadspålägg, LKP) och har gjort ett påslag på lönekost- naderna för alla andra kostnader. Påslaget innefattar därmed såväl övriga direkta kostnader som samtliga indirekta kostnader. Underlag för detta har inhämtats från fyra lärosäten (Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet). Påslaget på lönekostnaderna är beräknat till cirka 115 procent. Högskoleutredningens och RUT 2:s kalkyler resovisas nedan.</P>
<P class="p445 ft13">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft2">Tabell 3.1 Jämförelse mellan Högskoleutredningens beräkning av kostnad per helårsstudent (basnivå) och RUT 2:s beräkning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p447 ft61">Högskole-</P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p447 ft2">utredningen</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p110 ft2">RUT 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td97"><P class="p100 ft61">Lektor</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">Månadslön snitt</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">21 500</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p110 ft61">33 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">LKP %</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">40%</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p110 ft62">50%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">LKP</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">8 600</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p110 ft61">16 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">Lön inkl. LKP</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">30 100</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p110 ft62">50 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">Per år</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">361 200</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p110 ft61">608 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">1,2 år</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">433 440</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p110 ft62">730 080</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td97"><P class="p100 ft2"><NOBR>TA-personal</NOBR></P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr27 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">Månadslön</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">13 500</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">LKP%</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">40%</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">LKP</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">5 400</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">Lön inkl. LKP</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">18 900</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">Per år</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">226 800</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">0,1 år</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">22 680</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td97"><P class="p100 ft2">Övriga omkostnader</P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p447 ft62">50 000</P></TD>
<TD class="tr27 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft61">506 120</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">Gem. ändamål 13,64%</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">69 035</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft61">Påslag på lärarlöner 115%</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p110 ft61">839 592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p100 ft62">Totalt för 30 helårsstud</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p447 ft62">575 155</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p110 ft62">1 569 672</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p100 ft2">Per helårsstud exkl. lokaler</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p447 ft2">19 172</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td99"><P class="p100 ft61">Per helårsstud inkl. lokaler</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p110 ft61">52 322</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">De ökade indirekta kostnaderna för grundutbildningen dvs. kost- nader för allt som inte är lärarlöner för undervisning, kan bl.a. hän- föras till alla de uppgifter som tillkommit sedan Högskoleutred- ningen gjorde sina beräkningar.</P>
<P class="p70 ft7">Sedan resurstilldelningssystemet och per capitaersättningarna infördes 1993 har således en rad uppgifter, generella eller specifika för grundutbildningen, tillkommit. Eftersom per capitaersätt- ningarna ska finansiera alla kostnader som hänger samman med lärosätenas grundutbildning, några andra intäkter för den ordinarie grundutbildningen finns inte, måste alla tillkommande uppgifter finansieras med per capitaersättningarna.</P>
<P class="p449 ft13">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft7">Intäkterna från per capitaersättningarna ska således finansiera kostnader för uppdrag och uppgifter enligt regleringsbrev såsom:</P>
<P class="p292 ft7">samverkansuppgiften, dvs. att utarbeta strategier och handlings- program för samverkan samt vidta åtgärder med anledning av dessa,</P>
<P class="p292 ft7">att utarbeta kvalitetsutvecklingsprogram och vidta åtgärder med utgångspunkt i dessa,</P>
<P class="p451 ft7">pedagogiskt utvecklingsarbete och att erbjuda samtliga lärare utbildning och fortbildning i pedagogik och inom jämställd- hetsområdet – en uppgift som senare preciserades till att utbilda alla nyanställda lärare i undervisningsformer, metodiska ansat- ser, examinations- och utvärderingsformer m.m. samt att regel- bundet erbjuda lärare fortbildning och vidareutbildning i dessa områden,</P>
<P class="p386 ft7">insatser för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning, främja rekrytering av studenter från grupper med svag studie- tradition och i regioner där personer i mindre utsträckning går vidare till högre utbildning samt att vidta åtgärder för jämnare könsfördelning inom utbildningar och bland lärare,</P>
<P class="p292 ft7">utveckla flexibla studieformer som möjliggör för enskilda individer att utveckla sin kompetens inom högskolans ram,</P>
<P class="p452 ft7">särskilt stöd till studenter med invandrarbakgrund,</P>
<P class="p453 ft7">stöd för studenter med funktionshinder,</P>
<P class="p452 ft7">inrätta internrevision eller för att köpa motsvarande tjänst,</P>
<P class="p453 ft7">delta i uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling,</P>
<P class="p453 ft7">utveckla kvalitetskriterier,</P>
<P class="p452 ft7">utveckla miljöledningssystem,</P>
<P class="p451 ft7">utarbeta prognoser över anslagsutfall för grundutbildningen fyra gånger per år,</P>
<P class="p292 ft7">bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete och arbeta för att öka den internationella rörligheten,</P>
<P class="p453 ft7">utveckla metoder för bedömning av reell kompetens,</P>
<P class="p292 ft7">upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekry- teringen till högskolan,</P>
<P class="p311 ft13">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft7">utarbeta planer över åtgärder för att främja studenternas lika rättigheter samt vidta åtgärder,</P>
<P class="p454 ft7">främja jämställdhet, etisk och kulturell mångfald,</P>
<P class="p455 ft7">utveckla och anpassa kurser för nätuniversitetet,</P>
<P class="p455 ft7">utarbeta mål för kompetensförsörjning,</P>
<P class="p379 ft7">upprätta handlingsplaner för att göra lokaler, verksamhet och information tillgänglig för personer med funktionshinder, och</P>
<P class="p456 ft48">genomföra den förändring och anpassning som har krävts inför övergången till en ny utbildnings- och examensstruktur med tre nivåer.</P>
<P class="p457 ft7">Därutöver kommer kostnaderna för att sammanställa och rappor- tera resultaten av alla dessa åtaganden i den årliga redovisningen. För vissa av uppgifterna har medel anvisats engångsvis eller för en begränsad period. De tillkommande uppgifterna ligger dock kvar sedan den tillfälliga finansieringen har upphört.</P>
<P class="p69 ft7">Förutom kostnaderna för alla de uppdrag som givits lärosätena i de årliga regleringsbreven kommer kostnaderna för de uppgifter som tillkom som ett resultat av 1993 års högskolereform och andra förändringar av generell karaktär inom statsförvaltningen. En rad uppgifter fördes ut till lärosätena som tidigare hade hanterats av centrala myndigheter. En sådan uppgift var ansvaret för lokalför- sörjning och investeringar, en annan var ansvaret för planering av utbildningsutbudet och studieorganisationen, en tredje var de påtagligt ökade kraven på ekonomiadministration och redovisning.</P>
<P class="p39 ft7">Effekterna av att en större och större andel av lärosätenas intäk- ter från per capitaersättningarna måste användas för att finansiera tillkommande uppgifter, tillsammans med de årliga kraven på ökad produktivitet som reducerar pris- och löneomräkningen av ersätt- ningsbeloppen samt effekterna av den besparing som genomfördes under <NOBR>1990-talet,</NOBR> har sammantaget resulterat i att resurserna för själva undervisningen inom samtliga utbildningsområden har redu- cerats. Effekterna har blivit mest påtagliga inom de utbildnings- områden som har den lägsta ersättningen, vilket har påtalats bl.a. från Högskoleverket i rapporten Hur har det gått? En slutrapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar åren <NOBR>2001–2006.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">25</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>Verket pekar i rapporten på bristen på ekonomiska resurser som påverkar</P>
<P class="p458 ft14"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:31 R.</P>
<P class="p281 ft13">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">lärarnas arbetssituation och antalet undervisningstimmar för studenterna. Den rådande resurssituationen har lett till att man på många håll ger enbart storföreläsningar på A- och <NOBR>B-nivå,</NOBR> och att detta i sin tur har lett till att antalet timmar i lärarledd undervisning i många ämnen är så lågt som fyra timmar i veckan. ”Risken för att kvaliteten urholkas är uppenbar.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">26</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Sveriges förenade studentkårer (SFS) påpekar i sitt kvalitets- manifest att den största och mest påtagliga kvalitetsbristen i svensk högre utbildning är bristen på kontakt mellan studenter och lärare<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">27</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. SFS kräver i manifestet att alla studenter ska ha rätt till minst 15 timmars undervisning eller handledning per vecka.</P>
<P class="p67 ft7">Att antalet lärarledda undervisningstimmar är lågt på <NOBR>A-kurser</NOBR> eller första terminen inom framför allt humaniora och samhälls- vetenskap bekräftas av några undersökningar som gjorts av Uppsala studentkår hösten 2006,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">28</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>av Filosofiska Fakultetens Studentkår vid Göteborgs universitet läsåret 2006/07<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">29</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>samt av Lunds universitets studentkårer under 2006<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">30</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Dessutom noterar Lunds universitets studentkår att den manliga representationen är störst inom de områden som redovisar en högre andel lärarledd tid, såsom tekniska utbildningar, medan exempelvis humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med betydligt mindre lärarledd tid domineras av kvinnliga studenter.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">31</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena var vid alla tre universiteten lägre än 7 timmar per vecka, inom vissa ämnen betydligt lägre. Detta kan illustreras med vad en student i Göteborg uttryckte, nämligen att det snart inte är någon skillnad mellan att sitta på ett bibliotek i fyra år och att delta i reguljär universitetsutbildning.</P>
<P class="p459 ft14"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 85.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">27</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS Kvalitetsmanifest, s. 3ff.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">28</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rapport från Uppsala studentkår <NOBR>2006-11-06.</NOBR></P>
<P class="p460 ft38"><SPAN class="ft34">29</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rapport från Filosofiska Fakulteternas Studentkår vid Göteborgs universitet <NOBR>2007-03-23.</NOBR> <SPAN class="ft34">30</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Rapport från Lunds universitets studentkårer <NOBR>2007-09-19.</NOBR></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 6.</P>
<P class="p120 ft13">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft7">Kravet på produktivitetsökning</P>
<P class="p186 ft7">Den högre utbildningen behandlas på samma sätt som all övrig statlig verksamhet i den årliga pris- och löneomräkningen. När den procentuella omräkningen har beräknats minskas uppräkningspro- centen med ett produktivitetsavdrag. Detta ska motsvara den ökade produktivitet som krävs inom statlig verksamhet.</P>
<P class="p69 ft7">Det är givetvis alltid angeläget att ständigt förbättra processer och rutiner inom all skattefinansierad verksamhet. När det gäller utbildning finns olika möjligheter att öka produktiviteten. En sådan är att bättre utnyttja de utbildningsplaster som erbjuds, så att inga ”stolar står tomma”. En annan är att öka gruppstorlekarna. En tredje skulle kunna vara att minska antalet undervisningstimmar per vecka, även om det är tveksamt om detta är en produkti- vitetsökning. I ekonomiska termer kan det kanske betraktas som sådan, men det innebär samtidigt att kvaliteten i utbildningen kan äventyras. Ytterligare en åtgärd för att höja produktiviteten skulle kunna vara att välja ut de bästa studenterna som inte kräver någon form av extrainsatser och stöd. Då kan man öka antalet studenter och avklarade poäng med en något lägre resursinsats.</P>
<P class="p267 ft7">Den produktivitetsökning som tydligast är effektiv och sam- tidigt inte innebär att kvaliteten äventyras är att fylla alla utbild- ningsplatser. Detta är vad nuvarande resurstilldelningssystem inne- bär, nämligen ett ständigt krav på maximal produktivitet i detta avseende, eftersom lärosätena inte får några resurser för ”tomma stolar”, endast när studenterna finns där kommer intäkterna.</P>
<P class="p69 ft7">Ökade gruppstorlekar och färre undervisningstimmar är just vad som blivit effekten av de urholkade resurserna och som RUT 2 redan beskrivit har detta nu lett till att såväl studenterna som Högskoleverket varnar för kvalitetssänkning i utbildningen.</P>
<P class="p69 ft7">Universitet och högskolor har förutom det ordinarie utbild- ningsuppdraget också i uppdrag att bredda rekryteringen och sär- skilt stödja studenter från studieovana miljöer och med invandrar- bakgrund. Lärosätena kan därför inte agera på det sätt som bäst ökar produktiviteten eftersom det oftast står i motsatsställning till det ”samhällsuppdrag” lärosätena också har och som följer av att den högre utbildningen är en skattefinansierad offentlig verk- samhet.</P>
<P class="p189 ft48">RUT 2 anser att den högre utbildningen bör undantas från det årliga kravet på ökad produktivitet. Ständigt ökad produktivitet, utan att kvaliteten sänks, är svår att åstadkomma inom sådan</P>
<P class="p312 ft13">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">verksamhet som bygger på mötet mellan studenter och lärare.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">32</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Det finns däremot alltid, såväl inom utbildning som forskning, möjlighet att effektivisera de administrativa uppgifterna. Avsaknaden av incitament att hålla nere kostnaderna för sådana uppgifter samt risken för att ingen känner ett övergripande ansvar för att hela verksamheten inom lärosätet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt har påpekats tidigare i avsnittet 1.3.4.</P>
<P class="p461 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Tilläggsersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p264 ft7">RUT 2:s förslag: Utöver grundersättningen kan en tilläggser- sättning utgå per helårsstudent. Tre olika tilläggsersättningar införs, en som uppgår till 10 000 kronor per helårsstudent, en som uppgår till 35 000 kronor per helårsstudent och en som uppgår till 85 000 kronor per helårsstudent.</P>
<P class="p462 ft7">Tilläggsersättningarna är beroende av undervisningsmetod, inte kursens ämnesinnehåll. Modellen innebär vidare att kurser på avancerad nivå kan få tilläggsersättning. Antalet möjliga tilläggsbelopp begränsas.</P>
<P class="p337 ft7">Utredningen föreslår tre olika tilläggsersättningar, en som uppgår till 10 000 kronor per helårsstudent (tilläggsersättning 1), en som uppgår till 35 000 kronor per helårsstudent (tilläggsersättning 2) och en som uppgår till 85 000 kronor per helårsstudent (tilläggs- ersättning 3). Ersättningen för en helårsstudent med grundersätt- ning och tilläggsersättning 1 blir därmed 60 000 kronor, för en helårsstudent med grundersättning och tilläggsersättning 2 blir 85 000 kronor och ersättningen för en helårsstudent med grund- ersättning och tilläggsersättning 3 blir 135 000 kronor, innan komponenten för forskningsanknytning har inkluderats i grund- ersättningen. Inklusive denna komponent blir motsvarande ersätt- ningar 65 500 kronor, 90 500 kronor samt 140 500 kronor. I fortsättningen används beloppen exklusive forskningsanknytnings-</P>
<P class="p463 ft46"><SPAN class="ft34">32</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se European Economic Advisory Group: Report on the European Economy 2006. I kap. 4 beskrivs bl.a. ekonomen W. Baumols analys av ’The cost disease in economics’, dvs. hur vissa typer av verksamhet, såsom skapande konst och även utbildning, har mycket litet utrymme för att åstadkomma produktivitetsökningar.</P>
<P class="p159 ft13">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">komponenten, för att de enklare ska kunna jämföras med nuva- rande ersättningsbelopp.</P>
<P class="p68 ft7">En ersättning med 135 000 kronor per helårsstudent är en mycket hög ersättning som (med undantag för konstnärliga utbild- ningsområden och idrottsområdet) inte har någon motsvarighet i dagens system, och bör användas i begränsad omfattning. En sådan ersättning kan exempelvis vara aktuell för sådana kurser som kräver mycket dyrbar utrustning och där kursen omfattar få studenter eller en kurs som innehåller enbart individuell handledning/under- visning med många undervisningstimmar per vecka. En ersättning med 85 000 kronor per helårsstudent kan exempelvis vara aktuell för sådana kurser som består av enbart laborationer i mindre grupper eller undervisning i mycket små grupper eller någon annan form av speciell pedagogik inkl. examination som är mycket resurskrävande. En ersättning med 60 000 kronor per helårsstudent kan exempelvis vara aktuell för kurser med vissa laborativa inslag, nätbaserade kurser, kurser med vissa inslag av individuell hand- ledning, kurser som innehåller praktik m.m. Dessa exempel ska inte betraktas som normer för lärosätenas hantering av det nya systemet utan är exempel på vilka överväganden RUT 2 gjort inför förslagen om tre tilläggsersättningar och deras storlek. Förslaget att begränsa tilläggsersättningarna till tre nivåer – inspirerat av det engelska systemet – är en markering av att det handlar om schabloner som ska betraktas som just sådana.</P>
<P class="p205 ft7">I den modell som RUT 2 föreslår måste lärosätet bestämma vilka kriterier som ska gälla inom lärosätet för tilläggsersättning. Alla typer av kurser kan naturligtvis inte få en tilläggsersättning. Utbildningsramen, se avsnittet 4.2.1, begränsar antalet kurser med sådana ersättningar och antalet helårsstudenter som ryms inom utbildningsramen skulle kraftigt reduceras om inte tilläggsersätt- ningarna begränsas. RUT 2 anser därför att ett maximalt antal helårsstudenter för vilka lärosätet kan få tilläggsersättning måste bestämmas.</P>
<P class="p464 ft7">Kursklassificering</P>
<P class="p176 ft7">Det föreslagna systemet förutsätter att lärosätenas ledningar tar ett ansvar för hur tilläggsersättningarna ska hanteras och vilka kriterier som ska gälla för dessa. Vilken typ av kurser som bör tillhöra kategorin som kan ges tilläggsersättning 1, 2 eller 3 måste bli ett</P>
<P class="p465 ft13">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ställningstagande som utgår från vilka undervisningsformer som ska gälla. Sådana ställningstaganden kan exempelvis utgå från hur laborationsintensiva kurser är, om kurserna innehåller praktik, om särskilt resurskrävande utrustning används, om individuell hand- ledning ingår, om kurserna är kliniska med individuell handledning, om kurserna består av endast seminarier i mindre grupper, om den pedagogiska metoden problembaserat lärande används, om kur- serna är nätbaserade distanskurser. Det är lärosätets ledning som avgör vilka kategorier av kurser som ska kunna komma i fråga för tilläggsersättningar.</P>
<P class="p157 ft7">Eftersom det endast finns grundersättning och tre olika tilläggs- ersättningar, måste ersättningsbeloppen betraktas som schabloner, på samma sätt som dagens ersättningsbelopp per utbildnings- område. Det innebär att ersättningsbeloppen inte ska svara mot varje kurs resursbehov, utan endast bör betraktas som en schablon som lärosätet förfogar över. Det kommer givetvis att, liksom idag, finnas kurser där kostnaden per helårsstudent är lägre än de 50 000 kronor som grundersättningen ger och kurser där kostnaden per helårsstudent är högre än de 135 000 kronor som grundersättning plus tilläggsersättning 3 ger, och alla tänkbara varianter däremellan. Vilka kursers helårsstudenter som ska tillhöra de som i lärosätets redovisning betingar en tilläggsersättning, utöver grundersättning, är således lärosätets eget beslut. Inga kurser har ett på förhand givet ersättningsbelopp, utöver grundersättningen.</P>
<P class="p191 ft7">På samma sätt som dagens resurstilldelningssystem gäller det nu föreslagna systemet statens ersättning till lärosätena. Den interna fördelningen av resurser inom lärosätena avgörs av lärosätet självt.</P>
<P class="p42 ft7">Med det system som RUT 2 föreslår kommer utbildnings- områden inte längre att vara grund för resurstilldelning. Det innebär att det inte längre är nödvändigt för resurstilldelningen att klassificera varje kurs till ett utbildningsområde. Utbildnings- område har dock sedan 1993 också använts för att statistiskt beskriva verksamheten inom grundutbildningen. Högskoleverkets statistikdatabas, den s.k. <NOBR>NU-databasen,</NOBR> årsrapporter och annat statistiskt material innehåller således uppgifter om helårsstudenter och helårsprestationer fördelade på utbildningsområden för att beskriva grundutbildningens omfattning per område, totalt eller per lärosäte. Huruvida utbildningsområden bör finnas kvar för att fortsatt beskriva utbildningens omfattning inom olika områden är en fråga som RUT 2 inte tar ställning till. Vi vill dock peka på de svagheter som denna indelning av utbildningen innehåller – och</P>
<P class="p202 ft13">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">som redovisats ovan i avsnittet 3.1.1 – och som visar att t.ex. ökningar och minskningar av antalet helårsstudenter inom ett visst utbildningsområde kan bero på att lärosäten har klassificerat om kurser utan att innehållet har förändrats.</P>
<P class="p68 ft7">Om utbildningsområde inte längre används kan utbildningens omfattning inom olika områden med fördel beskrivas utifrån variabeln ämnesområde och mer detaljerat utifrån ämnesgrupper som också finns i Högskoleverkets statistikdatabas.</P>
<P class="p70 ft7">En konsekvens av RUT 2:s förslag är att det för samtliga kurser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå måste anges vilken ersättningskategori kursen tillhör, ”endast grundersättning”, ”grundersättning + tilläggsersättning 1”, ”grundersättning + till- läggsersättning 2” eller ”grundersättning + tilläggsersättning 3”. Detta blir därmed den klassificering som kommer att ligga till grund för resurstilldelning.</P>
<P class="p69 ft7">Även i det föreslagna nya systemet kommer Riksrevisionen att ha en viktig roll i att granska hur lärosätena säkrar en ansvarsfull och korrekt hantering av systemet. Varje lärosäte måste kunna redovisa skälen för den klassificering som har gjorts och vilka kriterier som finns för de olika tilläggsersättningarna.</P>
<P class="p466 ft7">Begränsning av antalet tilläggsersättningar</P>
<P class="p176 ft7">Den av RUT 2 föreslagna modellen med grundersättning och till- läggsersättningar förutsätter, som tidigare påpekats, att lärosätena bestämmer vilka kriterier som ska gälla inom lärosätet för tilläggs- ersättningar. Alla kurser kan inte ges tilläggsersättning, eftersom det skulle leda till att betydligt färre studenter skulle rymmas inom utbildningsramen, än vad som gäller inom nuvarande takbelopp.</P>
<P class="p69 ft7">Statsmakternas legitima intresse av att försäkra sig om en viss volym helårsstudenter och helårsdoktorander inom den högre utbildningen innebär att antalet tilläggsbelopp som kan vara möj- liga att använda behöver begränsas för varje lärosäte.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 föreslår att begränsningen av antalet tilläggsersättningar inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå under den första fyraårsperioden görs med utgångspunkt i den nyckel för översätt- ning av nuvarande system till det nya systemet som redovisas i avsnittet 4.2.2. Det innebär att antalet tilläggsbelopp 1, 2 respektive 3 bestäms av nuvarande fördelning av helårsstudenter på olika utbildningsområden, men det innebär inte att de ska tillämpas</P>
<P class="p467 ft13">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">internt inom lärosätena utifrån kursernas tillhörighet till utbild- ningsområde.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 har således beräknat antal tilläggsbelopp inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och därefter avrundat antalet tilläggsbelopp uppåt till närmaste jämna tiotal, vilket innebär att det inte kommer att bli möjligt att öka antalet tilläggsbelopp mer än ytterst marginellt i förhållande till RUT 2:s beräkningar, och därmed upprätthålls antalet helårsstudenter på den nivå som gällde 2006.</P>
<P class="p468 ft13">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft2">Tabell 3.2 Det högsta antalet tilläggsbelopp inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå per lärosäte per år under den först fyraårs- perioden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr19 td102"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p470 ft62">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p31 ft62">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p471 ft62">Tillägg 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td57"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr23 td3"><P class="p472 ft17">4 860</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p473 ft17">6 360</P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p474 ft17">950</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">5 030</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">7 930</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">1 110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">6 210</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">6 820</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">1 810</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">8 230</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">5 420</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">3 890</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">5 910</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">1 190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">4 090</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">7 310</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">850</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">780</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">2 840</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">1 820</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">2 380</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">8 470</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">1 750</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">3 530</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 700</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">6 650</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">SLU</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">170</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">780</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">2 210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">2 120</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 290</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">490</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">2 110</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">1 800</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">2 060</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 650</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">730</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">2 090</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">2 780</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">BTH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">720</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 210</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">MaH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">3 260</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">3 820</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HK</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 660</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 480</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">MdH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">1 900</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">3 370</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HJ</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 700</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 480</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">GIH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p475 ft17">40</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p476 ft17">20</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">HB</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">1 770</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">2 180</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HDa</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 480</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">1 990</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">HG</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">420</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">700</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HiG</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 550</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">2 210</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">HH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">1 190</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">1 800</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HKr</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">1 420</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">1 740</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">HS</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">910</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">1 860</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p474 ft17">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">HV</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">990</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">1 540</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p474 ft17">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">SH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p472 ft17">1 730</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">1 210</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">DH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p475 ft17">30</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">130</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">DI</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p475 ft17">40</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">130</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">KF</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">150</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">450</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">KKH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p475 ft17">50</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p473 ft17">170</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">KMH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p472 ft17">200</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p473 ft17">380</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p100 ft63">OH</P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p475 ft17">10</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p476 ft17">30</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft63">TH</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p475 ft17">20</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p476 ft17">60</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p100 ft63">Alla</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p475 ft17">33 240</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p476 ft17">51 440</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p474 ft17">5 770</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p477 ft13">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">RUT 2:s beräkning av det högsta antalet tilläggsbelopp är endast en metod att tillse att alla lärosäten, under den första fyraårsperioden, kan ”fylla” sin utbildningsram om lärosätet har samma volym studenter fördelade på olika områden som före övergången till det nya systemet. Begränsningen innebär också att lärosätena inte kan minska studentantalet, mer än marginellt, utan att därmed få en minskad ram den därpå följande fyraårsperioden. Sammantaget innebär detta att de föreslagna begränsningarna, som utgår från nyckeln, endast bestämmer vad som ska gälla under den första fyraårsperioden.</P>
<P class="p357 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft43">Per capitaersättning för helårsdoktorander</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">RUT 2:s förslag: Grundersättningen för en helårsdoktorand föreslås vara 610 000 kronor. Därtill föreslås att två olika till- läggsersättningar ska kunna utgå, en som uppgår till 270 000 kronor och en som uppgår till 425 000 kronor. Resurser för helårsdoktorander överförs från nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning till utbildningsdelen av lärosätets nya anslag.</P>
<P class="p478 ft7">Sedan 1977 års högskolereform har anslagsmedel till universitet och högskolor anvisats för grundutbildning för sig och för forskning och forskarutbildning för sig. Mellan 1977 och 1993 anvisades medel för forskning och forskarutbildning under s.k. fakultetsanslag, dvs. anslaget avsåg en viss fakultet, exempelvis humanistisk fakultet, och under detta anslag anvisades resurser till vart och ett av lärosätena på en anslagspost för varje lärosäte. 1993 ändrades strukturen så att varje universitet och högskola med fakultet hade ett eget anslag för forskning och forskarutbildning, där i stället medel till respektive fakultet inom lärosätet utgjorde anslagsposter. Alltsedan 1977 har dock anslagsmedlen avsett såväl forskning som forskarutbildning och har således inte varit uppde- lade för respektive ändamål. Forskarutbildningen har betraktats som en del av forskningen.</P>
<P class="p163 ft7">RUT 2 har ställt frågan till lärosätena hur stora resurser som används för forskarutbildning dels av anslagsmedlen, dels av samtliga intäkter för forskning och forskarutbildning. Lärosätena</P>
<P class="p479 ft13">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">har rapporterat svårigheter att ange detta. Forskarutbildningen betraktas som en integrerad del av forskningen och det är endast själva studiefinansieringen som normalt kan urskiljas i redovis- ningen.</P>
<P class="p437 ft7">Forskarutbildningens omfattning är väl känd genom de statistiska uppgifter som rapporteras i form av antagna till forskar- utbildningen, aktiva doktorander med olika aktivitetsgrad samt avlagda licentiat- och doktorsexamina, men dess kostnader är inte kända på samma sätt. Några universitet har dock gjort beräkningar med utgångspunkt i de nyckeltal för kostnader för helårsdokto- rander som även RUT 2 har använt (se nedan).</P>
<P class="p39 ft7">Vid RUT 2:s samtal med samtliga lärosäten som genomfördes under hösten 2006 framkom att även om lärosätena inte kan ange hur mycket av de totala resurserna för forskning och forskarutbild- ning som används för forskarutbildningen, så är den allmänna uppfattningen att det är en mycket stor andel av samtliga resurser som används för denna utbildning. Forskarutbildningen har en stor omfattning, dels därför att statsmakterna anger mål för antalet examina i forskarutbildningen som kontinuerligt har ökat, dels för att det finns en inneboende drivkraft inom universitet och hög- skolor att ständigt vilja öka antalet doktorander.</P>
<P class="p167 ft7">Forskarutbildningen finansieras med såväl egna anslagsmedel som externa medel. De externa medlen för forskarutbildningen rapporteras ha minskat de senaste åren, bl.a. till följd av att forskarutbildningen nu har hänförts till den högre utbildningen och således inte på samma sätt som tidigare betraktas som en del av forskningen. Det innebär att externa finansiärer vars uppgift är att ge bidrag till forskning anser att det inte är förenligt med deras uppgift att ge bidrag till forskarutbildning.</P>
<P class="p39 ft7">Vetenskapsrådet har gjort beräkningar av den totala kostnaden för forskarutbildningen. Enligt dessa beräkningar uppskattades de totala kostnaderna för forskarutbildningen år 2005 till 11,5 mil- jarder kronor, antaget att lärosätena stod för alla genomförande- kostnaderna även för externt avlönade doktorander, vilket mot- svarade 48 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">33</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utgångspunkten för Vetenskapsrådets beräk- ningar var de nyckeltal för kostnader för forskarutbildning som redovisades från några universitet 2001 och som RUT 2 också använt i sina beräkningar.</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Vetenskapsrådet 2006, s. 20.</P>
<P class="p281 ft13">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">I nyckeltalsredovisningen framgår att den totala kostnaden för en helårsdoktorand är betydligt större än enbart kostnaden för studiefinansiering. RUT 2 finner det anmärkningsvärt att inte kost- naden för forskarutbildning har synliggjorts tidigare och att läro- sätena tycks okunniga om de kostnader som man trots allt har för forskarutbildning, utöver studiefinansieringen. Även om forskar- utbildning traditionellt har betraktats som forskning, innebär antagningen av en doktorand att lärosätet binder upp framtida kostnader i en omfattning som man inte tycks vara helt medveten om.</P>
<P class="p192 ft7">De beräkningar som således har gjorts visar att cirka hälften av lärosätenas samlade intäkter för forskning och forskarutbildning utgörs av kostnader för forskarutbildning. Statsmakterna kan välja att förhålla sig till denna kunskap på olika sätt. Man kan å den ena sidan fortsätta att anslagsmässigt betrakta forskarutbildningen som en ospecificerad del av forskningen och således blunda för forskar- utbildningens hela kostnader samt fortsätta att fastställa mål för examina i forskarutbildningen utan att tydligt anvisa resurser för detta. Man kan å den andra sidan välja att tydliggöra kostnaden för utbildning på forskarnivå och tilldela resurser för denna på samma sätt som man i dag tilldelar resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. En av statsmakterna beslutad dimensionerings- ökning av utbildningen på forskarnivå måste då åtföljas av motsvarande resursökning. RUT 2 anser att det senare förhåll- ningssättet är att föredra.</P>
<P class="p480 ft7">Utbildning på forskarnivå, den tredje nivån inom högre utbildning</P>
<P class="p155 ft7">Som framgår av avsnittet 2.2.1 har riksdagen, som en konsekvens av Sveriges deltagande i Bolognaprocessen, beslutat om ändrade och nya bestämmelser i högskolelagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">34</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2007 och som bl.a. anger att utbildningen ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">35</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>samt att examina ska avläggas på någon av dessa nivåer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">36</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vidare framgår av de nya bestämmelserna i högskolelagen vad som ska karaktärisera utbildningen på respektive</P>
<P class="p314 ft9"><SPAN class="ft7">nivå.</SPAN>TPF<SPAN class="ft35">37</SPAN>FPT</P>
<P class="p210 ft14"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1992:1434.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">35</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 7 §.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 10a §.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 8 §, 9 §, 9a §.</P>
<P class="p120 ft13">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Med de nya bestämmelserna i högskolelagen, och även i hög- skoleförordningen, följer att utbildning på forskarnivå betraktas som en del av den högre utbildningen och således inte som en del av forskningen. Detta innebär givetvis inte att doktoranderna inte fortsättningsvis, liksom tidigare, tänks utföra viktiga forsknings- uppgifter inom ramen för sitt avhandlingsarbete.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 anser att det nu är dags att även anslagsmässigt betrakta utbildning på forskarnivå som en del av den högre utbildningen. Därför föreslår utredningen att samma system för resurstilldelning införs för utbildning på forskarnivå som det som utredningen föreslår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Per capitaersättningarna för helårsdoktorander måste dock skilja sig avsevärt från dem som föreslås för helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</P>
<P class="p167 ft7">Förslaget innebär att resurser överförs från de nuvarande anslagen för forskning och forskarutbildning till utbildningsdelen av de nya anslagen, se vidare avsnittet 4.1.2. Resurserna beräknas i form av per capitaersättningar för helårsdoktorander.</P>
<P class="p76 ft7">Den föreslagna omläggningen bör inte påverka SCB:s beräkning av statens satsning på FoU. Uppgifter om lärosätenas forsknings- anslag utgör visserligen en grund för denna statistik, men uppgifterna justeras av SCB så att de svenska uppgifterna blir jämförbara med den internationella forskningsstatistiken genom att kostnaderna för utbildningsmomenten i forskarutbildningen räknas bort. Detta innebär att uppgifterna om kostnader för FoU i fram- tiden, om RUT 2:s förslag genomförs, måste justeras ”åt andra hållet”, dvs. att kostnader för den forskning som bedrivs inom forskarutbildningen måste läggas till uppgifterna om kostnader för FoU. Sammantaget bör således utredningens förslag om omföring av anslagsmedel inte påverka uppgifterna om kostnader för FoU i den internationella forskningsstatistiken.</P>
<P class="p228 ft7">Per capitaersättningar för helårsdoktorander</P>
<P class="p186 ft7">RUT 2 har som underlag för att beräkna de föreslagna per capitaersättningarna utgått från den redovisning av nyckeltal som lämnades av Lunds universitet till regeringen 2001 och som inne- håller uppgifter om kostnad per helårsdoktorand inom de olika vetenskapsområdena samt kostnad per doktors- respektive licen- tiatexamen. Lunds universitet fick, tillsammans med tre andra</P>
<P class="p467 ft13">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">universitet, ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2000 att ta fram dessa nyckeltal.</P>
<P class="p42 ft7">I redovisningen från Lunds universitet preciseras dels kostnader för studiefinansiering i form av antingen doktorandtjänst eller utbildningsbidrag, dels alla övriga kostnader för en helårs- doktorand. Dessa övriga kostnader består av kostnader för hand- ledning, kurser, resor, disputation, projektkostnader, lokaler och indirekta kostnader. Redovisningen från Lunds universitet avser kostnader år 2000. RUT 2 har räknat upp dessa kostnadsuppgifter till 2007 års prisläge, med hjälp av de pris- och löneomräkningar som gjorts årligen sedan 2000 och som framgår av respektive års budgetproposition.</P>
<P class="p192 ft7">I tabellen nedan redovisas uppgifterna från Lunds universitet omräknade i 2007 års prisnivå. I rapporten från Lunds universitet var det tekniska respektive det naturvetenskapliga vetenskaps- området redovisat var för sig, men skillnaden mellan de två områdena i kostnaden per helårsdoktorand var mycket liten (15 000 kronor) varför RUT 2 har slagit ihop de två områdena och beräknat genomsnittet för dessa. I tabellen redovisas kostnaden för en helårsdoktorand med doktorandtjänst, dvs. inte varianten helårsdoktorand med utbildningsbidrag.</P>
<P class="p481 ft2">Tabell 3.3 Kostnad per helårsdoktorand enligt Lunds universitets redovisning för år 2000.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">38</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Omräknat till 2007 års prisnivå, kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p482 ft14">Vetenskapsområde</P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p483 ft17">Doktorandtjänst</P></TD>
<TD class="tr20 td108"><P class="p484 ft39">Övriga kostnader</P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p485 ft17">Kostnader totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td109"><P class="p482 ft61"><NOBR>Hum-sam</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p486 ft61">380 000</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p487 ft61">230 000</P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p483 ft62">610 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td109"><P class="p482 ft61"><NOBR>Naturvet-teknik</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p486 ft61">371 000</P></TD>
<TD class="tr0 td111"><P class="p487 ft61">512 000</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p483 ft62">883 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td106"><P class="p482 ft61">Medicin</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p486 ft61">391 000</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p487 ft61">644 000</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p483 ft61">1 035 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p488 ft7">Utifrån dessa per capitakostnader föreslår RUT 2 att per capitaersättningen för helårsdoktorander bör vara följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td112"><P class="p17 ft7">Grundersättning:</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p17 ft7">610 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 1:</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p17 ft7">270 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td112"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 2:</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p17 ft7">425 000 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft54"><SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Kostnader för forskarutbildning <SPAN class="ft14">Rapport till Utbildningsdepartementet Dnr U 2001/3619/UH.</SPAN></P>
<P class="p120 ft13">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Samtliga helårsdoktorander kan inte ersättas med både grundersättning och en tilläggsersättning. På samma sätt som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå måste en begränsning göras för varje lärosäte av antalet helårsdoktorander med tilläggs- ersättning.</P>
<P class="p490 ft7">”Kliniska” helårsdoktorander</P>
<P class="p176 ft7">Kostnaden per helårsdoktorand inom medicinskt vetenskaps- område i uppgifterna från Lunds universitet avser doktorander vid prekliniska institutioner. För helårsdoktorander vid kliniska institutioner blir universitetets egna kostnader betydligt lägre, eftersom en del av de totala kostnaderna uppstår inom sjukhusen, vilket staten ersätter landstingen för genom den s.k. <NOBR>ALF-ersätt-</NOBR> ningen (avtal mellan svenska staten och vissa landsting om sam- arbete om läkarutbildning och forskning m.m., se vidare avsnittet 4.3.3). Detsamma gäller doktorander vid odontologiska kliniska institutioner vid Göteborgs universitet och Umeå universitet, där vissa kostnader täcks genom ersättning till respektive landsting (avtal om samarbete om tandläkarutbildning och odontologisk forskning). Detta medför att den av RUT 2 föreslagna per capita- ersättningen för doktorander vid kliniska institutioner är högre än universitetens kostnader för dessa doktorander. Det betyder i sin tur att överföringen av resurser från forskningsdelen till utbild- ningsdelen av anslaget är större än vad den skulle vara om hänsyn hade tagits till detta förhållande.</P>
<P class="p398 ft7">RUT 2 har övervägt att föreslå att en mindre andel än 35 pro- cent av anslaget för forskning och forskarutbildning förs över till utbildningsdelen vid de lärosäten som omfattas av de två avtalen och att en särskild lägre per capitaersättning för ”kliniska” helårs- doktorander införs, men funnit att ett sådant system dels blir komplicerat, dels skulle verka styrande på ett onödigt sätt. Eftersom det inte är tvingande att använda per capitatilldelningen enbart för kostnader i forskarutbildningen, förutsätter utredningen att universiteten kan hantera denna situation genom att exempelvis använda den del av per capitaersättningen som inte behövs för att täcka kostnader i forskarutbildningen till forskning. Den enligt RUT 2 bästa lösningen på detta problem vore att ersättningen från staten till vissa landsting för medicinsk och odontologisk klinisk utbildning och forskning inkluderades i universitetens anslag och</P>
<P class="p491 ft13">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">att universiteten således förfogade över dessa, vilket utvecklas närmare i avsnittet 4.3.3.</P>
<P class="p492 ft7">Överföring av resurser för forskarutbildning till utbildningsdelen av anslaget</P>
<P class="p435 ft7">Nästa steg i att införa per capitatilldelning för helårsdoktorander och överföra dessa resurser från forskningssidan till utbildnings- sidan är att avgöra hur många helårsdoktorander resurserna ska beräknas för. Det är inte, enligt RUT 2, aktuellt att utgå från det faktiska antalet doktorander eftersom många av dessa finansieras med externa medel. Utredningen har därför utgått från den tidigare öronmärkningen i regleringsbrev av medel inom anslagen för forskning och forskarutbildning som avsåg studiefinansiering av doktorander.</P>
<P class="p493 ft7">Öronmärkningen infördes i regleringsbrev för budgetåret 1983/84<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">39</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och angav ett minimibelopp för studiefinansiering för doktorander som skulle avsättas från respektive anslagspost för de olika fakulteterna vid varje lärosäte. Detta minimibelopp varierade dels mellan fakulteter, dels mellan lärosäten. Den lägsta andelen gällde de medicinska fakulteterna där minst <NOBR>7–8</NOBR> procent av fakul- tetsmedlen skulle avsättas för studiefinansiering för doktorander. Den högsta andelen gällde de samhällsvetenskapliga fakulteterna där <NOBR>19–25</NOBR> procent av fakultetsmedlen skulle avsättas till detta ändamål. I Regeringens proposition om forskning,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">40</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>där öronmärk- ningen av fakultetsmedel för studiefinansiering presenterades, angavs inga skäl till storleken på denna öronmärkning.</P>
<P class="p157 ft7">I genomsnitt utgjorde öronmärkningen 14 procent av de sam- lade fakultetsanslagen 1983/84. Tio år senare, budgetåret 1993/94, utgjorde öronmärkningen i genomsnitt 20 procent av de samlade fakultetsanslagen. Denna andel förblev relativt oförändrad fram till budgetåret 2002, som var det sista året som öronmärkningen var kvar. Då utgjorde denna 21 procent av de samlade anslagsposterna för vetenskapsområden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">41</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Den öronmärkta andelen om 21 procent av anslagsposterna till vetenskapsområden motsvarar en genom- snittlig andel om 16 procent av anslagen i sin helhet som sedan</P>
<P class="p494 ft14"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Statsliggaren, 1983/84.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1983/84:107, s. 79ff.</P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft34">41</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Anslagen förändrades 1999 från att ha varit indelat i anslagsposter för fakulteter till att delas in i anslagsposter för vetenskapsområden.</P>
<P class="p193 ft13">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">budgetåret 1994/95 även innehåller medel för lokalhyror och låne- kostnader för investeringar i anläggningstillgångar.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 är väl medveten om att lärosätena avsatte betydligt mer resurser från anslaget för forskning och forskarutbildning än vad det öronmärkta minimibeloppet angav. Forskarutbildningsutred- ningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">42</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>visade i sitt betänkande En Ny Doktorsutbildning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">43</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>att om lärosätena avsatte så mycket resurser för studiefinansiering för doktorander som angavs genom regeringens öronmärkning skulle detta räcka till att finansiera cirka hälften av de doktorander som behövdes för att uppnå examensmålen i regleringsbrevet.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 har dock valt att utgå från de öronmärkta minimi- beloppen och den andel av anslagen som dessa utgjorde. Trots allt måste dessa andelar betraktas som den lägsta tänkbara nivån på omfattningen av forskarutbildning som statsmakterna ansåg skulle finansieras med anslagsmedel. Den avsevärda skillnaden mellan denna miniminivå och de uppsatta målen för examina i forskar- utbildningen, som forskarutbildningsutredningen visar i sitt betän- kande, får betraktas som ett uttryck dels för att statsmakterna ansåg att lärosätena borde avsätta mer än de öronmärkta medlen för studiefinansiering, dels för statsmakternas höga förväntningar på att externa finansiärer skulle bidra till finansieringen av forskar- utbildningen.</P>
<P class="p182 ft7">Utredningens utgångspunkt är således den andel av varje anslagspost till respektive vetenskapsområde som utgjorde öron- märkningen 2002. Dessa belopp har sedan med hjälp av beräk- ningarna från Lunds universitet räknats upp till de totala kostna- derna för de antal helårsdoktorander som den öronmärkta studie- finansieringen motsvarar. Öronmärkningen var i genomsnitt 21 procent av anslagsposterna till vetenskapsområden och 16 pro- cent av anslagen i sin helhet. Omräknat till de totala kostnaderna för motsvarande antal helårsdoktorander blir andelen av anslags- posterna till vetenskapsområdena som måste avsättas för forskar- utbildning 46 procent och som andel av anslagen i sin helhet cirka 35 procent. Dessa andelar varierar mellan lärosätena från 20 pro- cent till 43 procent, vilket framgår av nedanstående tabell.</P>
<P class="p495 ft14"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dir. 2002:148.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2004:27.</P>
<P class="p286 ft13">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell SOU 2007:81</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p17 ft2">Tabell 3.4</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td114"><P class="p17 ft14">Öronmärkt andel för studiefinansiering av anslaget till forskning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td38"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td114"><P class="p17 ft62">och forskarutbildning 2002 samt denna omräknad till hela</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td38"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td114"><P class="p17 ft2">kostnaden för forskarutbildning som andel av anslaget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td115"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p17 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p496 ft17">Studie-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td120"><P class="p497 ft17">Hela kostnaden för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p496 ft17">finansiering,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td120"><P class="p498 ft17">forskarutbildning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td119"><P class="p496 ft17">andel av anslag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td120"><P class="p497 ft17">andel av anslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td121"><P class="p499 ft66">UU</P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p496 ft67">19%</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p500 ft67">41%</P></TD>
<TD class="tr10 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p499 ft68">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p496 ft69">20%</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p500 ft69">43%</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p499 ft66">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td119"><P class="p496 ft67">16%</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p500 ft67">32%</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p499 ft66">SU</P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p496 ft67">17%</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p500 ft67">33%</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p499 ft66">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td119"><P class="p496 ft67">15%</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p500 ft67">31%</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p499 ft66">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p496 ft67">16%</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p500 ft67">35%</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p499 ft66">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td119"><P class="p496 ft67">7%</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p500 ft67">20%</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p499 ft66">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p496 ft67">13%</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p500 ft67">31%</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p499 ft66">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td119"><P class="p496 ft67">11%</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p500 ft67">24%</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p499 ft62">Alla</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p496 ft17">16%</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p500 ft17">34%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft7">RUT 2 har valt att tillämpa den genomsnittliga andelen om 35 pro- cent<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">44</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>för samtliga universitet. Det finns inte enligt utredningen något skäl till varför universiteten ska ges olika förutsättningar vid övergången till det föreslagna systemet. Det innebär att RUT 2 föreslår att 35 procent av samtliga universitets anslag för forskning och forskarutbildning förs över till utbildningsdelen av anslaget för att finansiera helårsdoktorander. Utredningen tillämpar också samma procentsats för att föra över anslagsmedel för forskar- utbildning till utbildningsdelen av anslagen för högskolor med vetenskapsområde.</P>
<P class="p54 ft7">De resurser som överförs till utbildningsdelen av nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning och som avser utbild- ning på forskarnivå bör ingå i utbildningsramen. Det innebär att det inte blir någon skarp gräns mellan medel för helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå och doktorander på forskarnivå; all utbildning ska rymmas inom utbildningsramen. Däremot bör det finnas en begränsning av hur många helårsdoktorander som kan avräknas totalt. Om inte en sådan begränsning införs kan antalet</P>
<P class="p274 ft46"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Eftersom Chalmers tekniska högskola hade den högsta andelen öronmärkt studiefinansiering före omvandlingen till stiftelsehögskola, skulle genomsnittet vara något högre om även Chalmers varit medräknat i detta. Därför har genomsnittet höjts från 34 procent till 35 procent.</P>
<P class="p159 ft13">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">studenter på grundnivå och avancerad nivå minska till förmån för doktorander.</P>
<P class="p76 ft7">Det som efter denna omföring återstår av respektive universitets anslag utgör i den nya modellen forskningsdelen av det gemen- samma anslaget för utbildning och forskning. Det måste enligt RUT 2 vara möjligt att använda även forskningsdelen av anslaget för att finansiera forskarutbildning, utöver de helårsdoktorander som lärosätet får per capitatilldelning för. De flesta lärosäten kommer vid omläggningen ha fler doktorander finansierade med anslagsmedel än vad den schablonmässiga överföringen motsvarar. Enlig RUT 2 bör det samlade anslaget kunna disponeras fritt, vilket framgår nedan i avsnittet 3.3. Beträffande de anslagsmedel för forskning som återstår efter den föreslagna överföringen av resur- ser för forskarutbildning vid högskolor med vetenskapsområde behandlas detta i avsnittet 4.3.4.</P>
<P class="p211 ft7">På samma sätt som lärosätena i dag redovisar antalet helårs- studenter kräver den föreslagna modellen att lärosätena i årsredo- visningen också redovisar antalet helårsdoktorander. Detta kom- mer att ställa skärpta krav på kvaliteten i uppgifterna om doktorander i de studieadministrativa systemen, det s.k. forskar- ladok.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">45</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Omräkningen av doktorander till helårsdoktorander måste vara tillförlitlig och göras på samma sätt vid alla lärosäten. RUT 2 har från <NOBR>ladok-konsortiet</NOBR> inhämtat att ett visst utvecklingsarbete och kvalitetssäkringsarbete krävs för att uppgifterna i <NOBR>forskar-ladok</NOBR> ska kunna uppfylla de krav som måste ställas för att uppgifter om helårsdoktorander ska kunna ligga till grund för resurstilldelning.</P>
<P class="p502 ft7">Begränsning av grundersättning och tilläggsbelopp för forskarutbildningen</P>
<P class="p176 ft7">Vid beräkningen av antalet helårsdoktorander har RUT 2 beräknat det antal helårsdoktorander som ryms inom det belopp som överförs för forskarutbildning. Fördelningen av helårsdoktorander mellan de olika ersättningsbeloppen har gjorts utifrån fördelningen av de öronmärkta medlen för studiefinansiering mellan veten- skapsområden 2002. För helårsdoktorander inom det humanistisk- samhällsvetenskapliga området har endast grundersättning beräk- nats, för helårsdoktorander inom de naturvetenskapliga och tek-</P>
<P class="p503 ft14"><SPAN class="ft34">45</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ladok är ett nationellt system för dokumentation av studerandes närvaro och resultat i högskoleutbildning.</P>
<P class="p286 ft13">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">niska vetenskapsområdena har grundersättning och tilläggsersätt- ning 1 beräknats och för helårsdoktorander inom medicinskt vetenskapsområde har grundersättning och tilläggsersättning 2 beräknats. Fördelningen av den öronmärkta studiefinansieringen framgår av nedanstående tabell. För SLU som inte har haft öron- märkta minimibelopp för studiefinansiering har fördelningen av doktorander med doktorandanställning mellan de olika forsknings- ämnesområdena 2006 utgjort underlag.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">46</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>För de fyra nya universi- teten har utgångspunkten varit storleken på anslagsposterna för respektive vetenskapsområde. För högskolor med vetenskaps- område är vetenskapsområdet som sådant avgörande.</P>
<P class="p504 ft2">Tabell 3.5 Beräknad fördelning av anslagsfinansierade doktorander mellan vetenskapsområden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p505 ft61"><NOBR>Hum-sam</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p31 ft61"><NOBR>Tekn-nat</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p21 ft61">Medicin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td129"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p506 ft67">39%</P></TD>
<TD class="tr23 td130"><P class="p476 ft67">44%</P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p507 ft67">17%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p506 ft67">34%</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p476 ft67">55%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p507 ft67">11%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft62">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p506 ft67">50%</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p476 ft67">30%</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p507 ft67">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">SU</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p506 ft67">53%</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p476 ft67">47%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft62">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p506 ft67">42%</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p476 ft67">37%</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p507 ft67">21%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p506 ft67">30%</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p476 ft67">58%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p507 ft67">12%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft62">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p508 ft67">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p473 ft67">100%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p506 ft69">11%</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p476 ft69">89%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p473 ft67">100%</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td129"><P class="p100 ft2">SLU<SPAN class="ft56">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td82"><P class="p506 ft50">4%</P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p476 ft50">84%</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p507 ft50">12%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft2">KaU<SPAN class="ft56">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p506 ft50">47%</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p476 ft50">53%</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p100 ft2">VxU<SPAN class="ft56">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p506 ft17">100%</P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft71">ÖU<SPAN class="ft70">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p506 ft50">100%</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p100 ft2">MiU<SPAN class="ft56">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p506 ft17">46%</P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p476 ft17">54%</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td129"><P class="p100 ft62">BTH</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p473 ft67">100%</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">MaH</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p508 ft67">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">HK</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p473 ft69">100%</P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">MdH</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p473 ft67">100%</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">HJ</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p506 ft69">100%</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td125"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td127"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td128"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft69">1)</P>
<P class="p509 ft61"><SPAN class="ft73">P P </SPAN>Avser fördelningen av doktorander med doktorandanställning mellan de olika forskningsämnes- områdena 2006.</P>
<P class="p165 ft36">2)</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft73">P P </SPAN>Avser fördelningen av anslagsmedel mellan anslagsposter för respektive vetenskapsområde.</P>
<P class="p359 ft14"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R, tabell 7.</P>
<P class="p159 ft13">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Vid tillämpning av denna fördelning på respektive ersättnings- belopp blir resultatet vad som framgår av tabell 3.6.</P>
<P class="p510 ft2">Tabell 3.6 Antal helårsdoktorander med grundersättning respektive med tilläggsersättning 1 och 2 utifrån fördelning i tabell 3.5</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr19 td132"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td133"><P class="p511 ft74">Antal helårsdoktorander med:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td134"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p512 ft2">Grunders</P></TD>
<TD class="tr30 td136"><P class="p31 ft2">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr30 td137"><P class="p31 ft2">Tillägg 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td132"><P class="p100 ft61">UU</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p513 ft50">588</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p514 ft50">225</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p473 ft50">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">576</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p514 ft75">281</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p473 ft75">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p513 ft50">495</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p514 ft50">126</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p473 ft50">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">SU</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">534</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p514 ft75">205</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p513 ft50">339</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p514 ft50">108</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p473 ft50">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">228</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p514 ft75">118</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p473 ft75">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p513 ft50">281</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p515 ft50">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">278</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p514 ft75">278</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p513 ft50">112</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p101 ft50">94</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">207</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p514 ft75">207</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">SLU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p513 ft50">299</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p514 ft50">252</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p473 ft50">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">KaU</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p516 ft75">80</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p101 ft75">35</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">VxU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p516 ft50">89</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p513 ft75">101</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">MiU</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p516 ft50">82</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p101 ft50">37</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">BTH</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p516 ft75">29</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p101 ft75">29</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">MaH</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p516 ft50">29</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p473 ft50">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p100 ft2">HK</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p516 ft75">29</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p101 ft75">29</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p100 ft2">MdH</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p516 ft50">20</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p101 ft50">20</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><P class="p100 ft2">HJ</P></TD>
<TD class="tr0 td135"><P class="p516 ft17">38</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td137"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">För utbildning på forskarnivå föreslår RUT 2 att såväl antalet grundersättningar som tilläggsersättningar begränsas, så att inte utbildning på forskarnivå ”tränger undan” utbildning på grund- och avancerad nivå i alltför stor utsträckning. En viss utbytbarhet bör dock finnas mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå å den ena sidan och forskarnivå å den andra sidan. Därför har RUT 2 beräknat antalet grundersättningar för forskarutbildning till tre procent högre än vad ovanstående tabell visar. Därefter har samtliga antalsuppgifter avrundats uppåt till närmaste tiotal, vilket ger följande fördelning.</P>
<P class="p518 ft13">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p519 ft2">Tabell 3.7 RUT 2:s förslag till begränsning av antalet tilläggsbelopp inom utbildning på forskarnivå per lärosäte</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr23 td77"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td140"><P class="p520 ft75">Antal helårsdoktorander med:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td141"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr30 td142"><P class="p512 ft2">Grunders</P></TD>
<TD class="tr30 td137"><P class="p521 ft17">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr30 td102"><P class="p522 ft2">Tillägg 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td77"><P class="p100 ft2">UU</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p523 ft50">610</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p524 ft50">230</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p473 ft50">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft50">600</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p524 ft50">290</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p473 ft50">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">510</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p524 ft50">130</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p473 ft50">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">SU</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft75">550</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p524 ft75">210</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">350</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p524 ft50">110</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p473 ft50">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft50">240</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p524 ft50">120</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p473 ft50">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">290</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p515 ft50">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft50">290</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p524 ft50">280</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">120</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p524 ft50">100</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft50">220</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p524 ft50">210</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">SLU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">310</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p524 ft50">260</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p473 ft50">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">KaU</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p525 ft50">90</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p521 ft50">40</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">VxU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p523 ft50">100</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p523 ft75">110</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">MiU</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p525 ft50">90</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p521 ft50">40</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">BTH</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p525 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p521 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">MaH</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p525 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p473 ft50">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">HK</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p525 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p521 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p100 ft2">MdH</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p525 ft50">30</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p521 ft50">20</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p100 ft2">HJ</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p525 ft50">40</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td141"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p523 ft17">4 640</P></TD>
<TD class="tr31 td137"><P class="p521 ft17">2 100</P></TD>
<TD class="tr31 td102"><P class="p515 ft17">630</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft7">Beräkningar av grundersättning och tilläggsersättningar inom forskarutbildning bygger på det antal som ryms inom 35 procent av anslaget för forskning och forskarutbildning 2007. Således kommer beräkningarna att förändras inför ett eventuellt genomförande.</P>
<P class="p527 ft13">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft43">Resurs för forskningsanknytning</SPAN></P>
<P class="p529 ft7">RUT 2:s förslag: Kvaliteten i utbildning på grundnivå och avan- cerad nivå stärks genom att en resurs för forskningsanknytning inkluderas i ersättning för helårsstudenter. Resursen för forsk- ningsanknytning som inkluderas i grundersättningen per helårs- student stärker också sambandet mellan forskning och utbild- ning. Resursen har beräknats till 5 500 kronor per helårsstudent och överförs från lärosätets forskningsanslag. Även enskilda utbildningsanordnare bör få denna resurs för forskningsanknyt- ning.</P>
<P class="p530 ft7">I 1977 års högskolelag<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">47</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>, som i övrigt innehöll bestämmelser som tydligt gjorde åtskillnad mellan grundläggande högskoleutbildning å den ena sidan och forskarutbildning och forskning å den andra sidan angavs att utbildningen inom högskolan ska bygga på veten- skaplig grund<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">48</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och att verksamheten inom högskolan ska anordnas så att samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklings- arbetet främjas<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">49</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. I anslutning till reformen separerades anslags- medel till lärosätena i olika anslag för grundutbildning och i s.k. fakultetsanslag för forskning och forskarutbildning, som endast avsåg universitet och högskolor med fakultet. Sedan dess har anslagsmedel för grundutbildning respektive forskning och fors- karutbildning varit separerade.</P>
<P class="p366 ft7">I anslutning till 1993 års universitets- och högskolereform och den nya, nu gällande, högskolelagen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">50</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>skärptes kravet på sambandet mellan forskning och utbildning. I lagens första kapitel anges att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">51</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p531 ft7">Vad forskningsanknytning egentligen kan innebära finns många olika uppfattningar om, vilket bl.a. framgår av Högskoleverkets rapport Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">52</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. I rap- porten redovisas bl.a. de nio förslag till preciseringar av högskole- lagens formulering om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund som statsvetaren Stefan Björklund föreslår i Forsknings-</P>
<P class="p532 ft14"><SPAN class="ft34">47</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1977:218.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">48</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 2 §.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">49</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 5 §.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">50</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SFS 1992:1434.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">51</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., 3 §.</P>
<P class="p45 ft14"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2006:46 R.</P>
<P class="p104 ft13">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">anknytning genom disputation<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">53</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Exempel på sådana preciseringar är att undervisningen ska stämma med forskningens aktuella och helst också senaste rön, att befordra en lärarmiljö som präglas av samtal om problem och kunskapsutveckling inom ämnet, att i under- visningen foga in träning i vetenskaplig metodik och att högskolan bör stimulera den nyfikenhet som innebär en känsla av att person- ligen delta i äventyret att skapa och upptäcka. Till de nio precise- ringarna fogar Björklund en egen, nämligen att begreppet forsk- ningsanknytning utgår från den traditionella akademiska disputa- tionen, där argument redovisas och prövas öppet och genomskin- ligt. Utbildningens vetenskaplighet skapas alltså enligt Björklund genom att man lyckas etablera disputationen eller disputationslik- nande processer som undervisningsform.</P>
<P class="p157 ft7">Per capitaersättningarna, prislapparna, för grundutbildning som infördes 1993 innehåller endast resurser för själva utbildningen och de stödfunktioner som kan hänföras till grundutbildningen. Detta är uppenbart när det gäller per capitaersättningarna inom utbild- ningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, som när de infördes 1993 utgick från den s.k. Högskoleutred- ningens förslag<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">54</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>och som beskrivs ovan i avsnittet 3.1.3.</P>
<P class="p157 ft7">Per capitaersättningarna för grundutbildning inkluderar således inte resurser för forskningsanknytning av grundutbildningen i form av exempelvis tid för lärarna att aktivt följa kunskapsutveck- lingen inom sitt ämne, utan detta får finansieras inom lärosätenas forskningsanslag. När samtliga högskolor fick fasta forsknings- resurser 1997 motiverades detta bl.a. med att forskningen har stor betydelse för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompe- tensutveckling.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">55</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Med ökade och permanenta forskningsresurser skulle dessa högskolor själva kunna ta ansvar för sina lärares forsk- ning och därför borde ansvaret hos fakulteterna vid universiteten att fördela rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna upphöra.</P>
<P class="p171 ft7">Trots att forskningsresurserna till de mindre och medelstora högskolorna har motiverats med forskningens betydelse för grund- utbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling, finns inget samband mellan grundutbildningens omfattning vid respek- tive högskola och forskningsanslagets storlek.</P>
<P class="p27 ft14"><SPAN class="ft34">53</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Björklund 1991.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">54</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1992:44.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">55</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:1, <SPAN class="ft54">Utgiftsområde 16.</SPAN></P>
<P class="p120 ft13">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Högskolornas eller universitetens forskningsanslag har inte hel- ler ökat i den takt som grundutbildningen har byggts ut. Detta konstaterades också av Riksdagens revisorer som på eget initiativ granskade högskolan i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Granskningen bestod av fyra delar varav en behandlade grund- utbildningens högskolemässighet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">56</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Med högskolemässighet avsågs utbildning som uppfyller högskolelagens krav på att högskole- utbildning ska bygga på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Lärarnas kompetens och aktiva del i forsk- ningen framhålls i granskningsrapporten som den mest väsentliga faktorn för att leva upp till högskolelagens krav. I rapporten konstateras bl.a. att grundutbildningen sedan 1990 har expanderat kraftigt och ökat med 70 procent, men att anslagen till forskning och forskarutbildning inte har ökat i samma omfattning som anslagen till grundutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">57</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p187 ft7">Revisorerna efterlyser i rapporten ett klargörande av innebörden i högskolelagens krav på högskolemässighet och föreslår att läro- sätena ges i uppdrag att inom olika utbildningar utveckla system för en mer systematisk information om utbildningens högskole- mässiga kvalitet. Revisorerna ser också med stort allvar på att kortsiktiga problem och lösningar tar över på bekostnad av lång- siktig kompetensutveckling och anser att det är angeläget att slå vakt om lärosätenas långsiktiga handlingsutrymme. Revisorernas uppfattning är att regeringen i sin styrning av lärosätena på olika sätt bör vinnlägga sig om att motverka kortsiktiga planerings- perspektiv.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">58</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p211 ft7">RUT 2 har inte kunnat finna några exempel på att dessa rekom- mendationer från Riksdagens revisorer har lett till några konkreta åtgärder från den dåvarande regeringens sida.</P>
<P class="p68 ft7">Vid införandet av komponenten förs således resurser över från lärosätets forskningsanslag till den del av det nya gemensamma anslaget för utbildning och forskning som beräknas för utbildning. Komponenten inkluderas i grundersättningen per helårsstudent i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. En sådan förstärkning av utbildningsresurserna ger universitets- och högskoleledningarna möjlighet att tillse att studenterna erbjuds utbildning på vetenskap- lig grund. Resultatet av denna omföring av resurser blir således att anslaget totalt för lärosätet blir oförändrat. Förstärkningen av</P>
<P class="p361 ft14"><SPAN class="ft34">56</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Riksdagens revisorer 2000.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">57</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 5.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">58</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ibid., s. 43.</P>
<P class="p286 ft13">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">grundersättningen per helårsstudent innebär dock att framtida dimensioneringsförändringar av utbildningen automatiskt medför att resurser för forskningsanknytning förändras i samma omfatt- ning som antalet studenter förändras.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 anser att resursen för forskningsanknytning bör gälla även för enskilda utbildningsanordnare. För enskilda utbildnings- anordnare som saknar statsbidrag för forskning innebär förslaget ett resurstillskott. RUT 2 anser att detta är nödvändigt eftersom samma kvalitetskrav ställs på den utbildning som ges av enskilda utbildningsanordnare som den som ges av statliga lärosäten. De enskilda utbildningsanordnarna bör ha samma förutsättningar som de statliga lärosätena att ge en utbildning som vilar på vetenskaplig grund. Forskningsanknytningskomponenten för enskilda utbild- ningsanordnare som saknar statsbidrag för forskning beräknas till totalt drygt 12 miljoner kronor.</P>
<P class="p55 ft7">Användningen av resursen beslutas givetvis av lärosätet. Det viktiga är att användningen av resursen kommer studenterna till del, exempelvis genom att dessa får en insikt i aktuella forsknings- resultat, att undervisningen präglas av nyfikenhet, problemfor- mulerande och kritisk skolning som kännetecknar kvalificerad forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt eller att man, som Stefan Björklund förespråkar, etablerar disputationsliknande pro- cesser som undervisningsform. RUT 2 anser att det bör ingå i Hög- skoleverkets kvalitetsutvärderingar av utbildning att följa upp hur införandet av den föreslagna forskningsanknytningskomponenten påverkar kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p55 ft7">Eftersom resurser för forskningsanknytning överförs från varje lärosätes anslag för forskning och forskarutbildning alternativt anslagspost för forskning/konstnärligt utvecklingsarbete bör denna inte vara större än att samtliga lärosätens aktuella forsknings- resurser räcker för denna överföring. Med den utgångspunkten har RUT 2 beräknat forskningsanknytningskomponenten till 5 500 kronor per helårsstudent, vilket innebär att komponenten kan finansieras inom respektive lärosätes anslag/anslagspost för forskning, med undantag för Södertörns högskola (se vidare avsnittet 4.1.1). Med en forskningsanknytningskomponent om 5 500 kronor per helårs- student ökar resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå med drygt en och en halv miljard kronor eller närmare 10 pro- cent. I avsnitten 4.1.1 beskrivs omföringen av resurser för forsk- ningsanknytning.</P>
<P class="p202 ft13">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft43">Lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: En lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbildning införs i enlighet med förslaget i delbe- tänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem till högskolans grundutbildning. RUT 2 föreslår dock att det enda kriteriet för vilka lärosäten som ska få en lärosätesresurs ska vara att läro- sätet hade examensrätt för konstnärlig högskoleexamen läsåret 2006/07.</P>
<P class="p533 ft7">I delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning föreslår utredaren att lärosäten med konstnärlig eller idrottslig utbildning ska tilldelas en särskild lärosätesresurs förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">59</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>De lärosäten som inte uppfyller dessa villkor ska enligt förslaget i stället få tillämpa den ersättning som föreslås gälla för ersättningsområde konst för de sju nuvarande konstnärliga utbildningsområdena respektive utbild- ningsvetenskapligt ersättningsområde för utbildningsområde idrott. Villkoren för att få konstnärlig respektive idrottslig lärosätesresurs är enligt delbetänkandet att lärosätet har rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen respektive idrottslärarexamen samt att det hade konstnärligt respektive idrottsligt utbildningsområde 1997. Dess- utom ska berörda lärosäten förlora mer än 10 miljoner kronor i det nya ersättningssystemet. De tre villkoren betyder enligt delbetän- kandet att de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet föreslås få en konstnärlig lärosätesresurs och att Gymnastik- och idrottshögskolan (dåvarande Idrottshögsko- lan) och Örebro universitet föreslås få en idrottslig lärosätesresurs.</P>
<P class="p282 ft7">De mycket höga ersättningsbelopp som gäller för de konst- närliga utbildningarna beräknades, när de infördes budgetåret 1995/96, utifrån de resurser som vid den tidpunkten anslogs för de konstnärliga utbildningarna, vilka varierade mellan de berörda lärosätena. Eftersom utgångspunkten vid genomförandet av enhet- liga per capitaersättningar inom dessa områden var att inget läro- säte skulle förlora resurser, bestämdes per capitaersättningarnas storlek utifrån storleken på resurser vid det lärosäte som hade de största resurserna för den aktuella konstnärliga utbildningen vid</P>
<P class="p361 ft14"><SPAN class="ft34">59</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 186ff.</P>
<P class="p281 ft13">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">denna tidpunkt.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">60</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>När de konstnärliga per capitaersättningarna infördes, gällde de endast de konstnärliga högskolorna i Stockholm och deras motsvarigheter inom vissa universitet och högskolor nämligen Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå univer- sitet, Högskolan i Luleå samt Högskolan i Örebro som hade exa- mensrätt för musiklärarexamen. På samma sätt gällde per capita- ersättningen för idrott endast dåvarande Idrottshögskolan i Stock- holm och Högskolan i Örebro, som vid denna tidpunkt var de två högskolor som hade examensrätt för idrottslärarexamen.</P>
<P class="p67 ft7">Sedan 1998 och framåt har ett stort antal lärosäten fått rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom olika konst- närliga utbildningsområden och utbildningsområde idrott: 16 läro- säten inom utbildningsområde design, 2 inom utbildningsområde fri konst, 6 inom utbildningsområde musik, 2 inom utbildnings- område teater, 6 inom utbildningsområde media, 1 inom utbild- ningsområde dans samt 10 lärosäten inom utbildningsområde idrott. Dessa har således tillkommit utöver de lärosäten som hade denna rätt när dessa per capitaersättningar infördes. Möjligheten för andra lärosäten än de som har examensrätt för konstnärlig hög- skoleexamen att få avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom olika konstnärliga utbildningsområden har lett till en ”jakt” på dessa åtråvärda ersättningsbelopp. En genomgång av budget- underlag från lärosätena efter 1998 visar att denna jakt successivt har ökat från år till år.</P>
<P class="p163 ft7">RUT 2 anser att det är angeläget att genomföra det förslag som presenteras i delbetänkandet beträffande de konstnärliga utbild- ningarna. De konstnärliga utbildningarna ska hålla en hög kvalitet. De särskilt resurskrävande utbildningarna, med mycket speciella lokal- och utrustningsbehov, som finns vid de lärosäten som har sådana utbildningar som leder fram till en konstnärlig högskole- examen, är de som varit avgörande för de ersättningsbelopp som i dag gäller för de konstnärliga utbildningsområdena. För att bibe- hålla kvaliteten i dessa utbildningar, som av arbetsmarknadsskäl samtidigt måste begränsas i omfattning, bör resurserna för sådana utbildningar inte spridas utan helst koncentreras ytterligare. Med de begränsade resurser för högre utbildning som finns totalt är det inte, enligt RUT 2, försvarbart att sprida sådan resurskrävande utbildning på många lärosäten.</P>
<P class="p534 ft14"><SPAN class="ft34">60</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1993/94:177, s. 85ff.</P>
<P class="p159 ft13">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">RUT 2 delar Dramatiska institutets (DI) uppfattning som den redovisas i DI:s remissvar på delbetänkandet Ett utvecklat resurstill- delningssystem för högskolans grundutbildning. DI pekar på att förslaget om lärosätesresurs speglar vilka lärosäten som bedriver konstnärlig utbildning med inslag av fullskalig konstnärlig produk- tion, vilket måste vara en nödvändig förutsättning för den konst- närliga lärosätesresursen. DI:s remissvar kan sammanfattas på följande sätt:</P>
<P class="p235 ft7">Annan konstnärlig utbildning genererar inte kostnader som motiverar en sådan resurs. Förslaget återställer balansen mellan utbildningskostnad och ersättningsnivå. Nyuppbyggnad av konst- närlig utbildning vid lärosäten utan konstnärlig resurs försvåras, vilket kan betraktas som en önskvärd effekt. När det finns behov av en större utbildningsvolym på det konstnärliga området bör det vara ekonomiskt gynnsamt att förlägga en sådan utbyggnad till lärosäten där de dyrbara grundläggande resurserna för fullskalig konstnärlig produktion redan föreligger. Även när det gäller utbildningens kvalitet kan det finnas goda skäl för att inte gynna uppkomsten av alltför många små utbildningsmiljöer inom konst- området. Utbildningskvalitet vid ett lärosäte brukar allmänt anses vara beroende av en tillräcklig storlek på utbildningsmiljön inom ett område.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">61</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p182 ft7">RUT 2 anser således att endast kriteriet examensrätt för konst- närlig högskoleexamen, enligt den examensordning som gällde t.o.m. läsåret 2006/07, ska vara kriteriet för om ett lärosäte ska kunna få en lärosätesresurs. Det är den utbildning som leder fram till dessa examina som innebär ”fullskalig konstnärlig produktion” som DI nämner i sitt remissvar. Detta kriterium innebär att samma lärosäten som föreslogs i delbetänkandet för lärosätesresurs ska få en sådan.</P>
<P class="p235 ft7">Med RUT 2:s förslag till grundersättning och tilläggsersätt- ningar kan de lärosäten som nu har rätt till olika konstnärliga per capitaersättningar, men som inte är aktuella för lärosätesresurs, i stället använda tilläggsbelopp. Detta kommer inte att ge lika höga ersättningar som dagens system, men detta blir konsekvensen av att resurserna för konstnärliga utbildningar koncentreras till ett begränsat antal lärosäten.</P>
<P class="p189 ft7">Beträffande idrottsutbildningar anser RUT 2 att ersättning till sådana ryms inom ramen för det föreslagna systemet med tilläggs-</P>
<P class="p280 ft14"><SPAN class="ft34">61</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dramatiska institutets remissvar på SOU 2005:48.</P>
<P class="p281 ft13">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">ersättningar. De tre lärosäten som hade examensrätt för idrotts- lärarexamen läsåret 2006/07, nämligen Umeå universitet, Örebro universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan har i RUT 2:s översättning av det gamla systemet till det nya en egen nyckel (se vidare avsnittet 4.2.2), nämligen att tilläggsersättning 3, utöver grundersättningen, kan tillämpas på samtliga helårsstudenter inom utbildningsområde idrott. Tilläggsersättning 3 tillsammans med grundersättning innebär i stort sett samma ersättning som den som gäller i dag för utbildningsområde idrott. För övriga lärosäten med utbildningsområde idrott har den redovisade nyckeln tillämpats. Även för de två universitet som hade rätt att utfärda musiklärar- examen enligt äldre bestämmelser, nämligen Karlstads universitet och Örebro universitet, har RUT 2 beräknat att tilläggsersättning 3 ska kunna tillämpas på samtliga helårsstudenter. Som utredningen redan påpekat är det lärosätenas ledningar som avgör hur man lokalt väljer att tillämpa de föreslagna tilläggsersättningarna.</P>
<P class="p535 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft43">Kvalitetsrelaterad tilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p264 ft7">RUT 2:s förslag: Lärosätespaneler ska genomföra kvalitets- utvärderingar vart fjärde år av universitetens och högskolornas utbildnings- och forskningsstrategier, arbete med samverkan och kvalitetsarbete. En kvalitetsrelaterad tilldelning införs för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den grundas på resultatet av lärosätespanelernas utvärderingar och består av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p265 ft7">Det är naturligt att lärosätena kommer att eftersträva ett ökat antal tilläggsbelopp för att kunna ytterligare höja kvaliteten i utbild- ningen. Detta ska också vara möjligt. RUT 2:s förslag är följande.</P>
<P class="p42 ft7">Under den första fyraårsperioden görs den första omgången av de lärosätesutvärderingar som beskrivs nedan. Lärosätesutvärde- ringarna består av tre olika delar, utvärdering av kvalitetsarbetet, utvärdering av samverkansuppgiften och bedömning av utbild- nings- och forskningsstrategierna. Lärosätesutvärderingarna gäller således hela lärosätets verksamhet, såväl utbildning som forskning. Resultatet får dock betydelse för utbildningens kvalitet.</P>
<P class="p276 ft13">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Hög kvalitet ska belönas. RUT 2 föreslår därför att ett högt betyg i lärosätesutvärderingarna ska belönas med att lärosätet får möjlighet att tillämpa fler tilläggsbelopp inom utbildning på grund- nivå och avancerad nivå. Tilläggsbeloppen, som givetvis är nödvän- diga för sådana utbildningar som är laborativa, särskilt utrustnings- krävande osv. och som alla lärosäten får del av i viss omfattning inledningsvis, möjliggör också en kvalitetshöjning av själva under- visningen. Det är därför rimligt att lärosätenas ansträngningar att åstadkomma hög kvalitet i utbildningen ska ge en sådan belöning och samtidigt incitament att ytterligare kunna höja kvaliteten. Därmed kan lärosätet stärka kvaliteten i ytterligare ett antal utbildningar genom exempelvis ännu mer kontakttillfällen mellan studenter och lärare, fler praktikinslag osv.</P>
<P class="p79 ft7">Det av RUT 2 föreslagna intermediära organet, se vidaare kapiel 5, ska ansvara för att lärosätesutvärderingarna görs och beslutar om betyg för varje lärosäte. Intermediären inrättar internationella (företrädesvis nordiska) lärosätespaneler med kvalificerade akade- miska företrädare. I dessa paneler ingår även svenska observatörer, vilka har i uppgift att bidra med kunskap om svensk utbildning och forskning. Intermediären ska ha fortlöpande kontakt med läro- sätena i deras självvärderingsarbete samt administrativt leda och stödja de olika panelernas arbete.</P>
<P class="p39 ft7">Lärosätespanelerna bedömer kvaliteten i samtliga lärosätens utbildnings- och forskningsstrategier, arbete med samverkan med olika dimensioner av samhället i övrigt och lärosätenas kvalitets- utvecklingsarbete på alla nivåer. I dessa tre delar bedöms både utbildning och forskning samt interaktion dem emellan. RUT 2 vill understryka vikten av att sambandet mellan utbildning och forsk- ning betonas i utvärderingarna.</P>
<P class="p39 ft7">Det är också viktigt att påpeka att de nya satsningar som lärosätet planerar samt de områden som man tänker sig avveckla lyfts fram i strategierna. Dessa dokument förbinder det som har gjorts med det som ska göras. Om man på ett realistiskt sätt relaterar dessa framåtblickande principdokument till den pågående verksamheten, säger det mycket om den dynamiska potentialen hos ett lärosäte. Därför är dessa dokument centrala i lärosätesutvärde- ringarna.</P>
<P class="p189 ft7">Bedömningen av utbildnings- och forskningsstrategierna och det faktum att lärosätena inriktar sin utbildning och forskning på de områden de har förutsättningar att hålla den högsta kvaliteten har självklart stor betydelse för kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p401 ft13">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">I utvärderingen av samverkansuppgiften är en viktig aspekt hur kontakterna mellan lärosätet och arbetsmarknaden stärks, inte enbart inom de utbildningar som har obligatoriska perioder av verksamhetsförlagd utbildning eller praktik, utan även för andra utbildningar. Alla utbildningar förbereder för arbete och anställ- ningsbarhet är således en viktig kvalitetsfaktor inte enbart inom s.k. professionsutbildningar.</P>
<P class="p67 ft7">Utvärderingen av lärosätets arbete med kvalitetsutveckling bör lämpligen bedöma områden som jämställdhetsfrågor i vid bemär- kelse, kompetensutveckling, vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att ge studenterna stöd för att klara sina studier, kvalitetssäkringssystem inkl. interna resurstilldelningssystem, internationaliseringsarbete, ledarskapsfrågor, pedagogiskt utveck- lingsarbete, självvärdering, studenternas anställningsbarhet dvs. vilken typ av arbete studenterna fått efter avslutad utbildning etc.</P>
<P class="p157 ft7">Beträffande utbildning på forskarnivå bör utvärderingarna av lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling bl.a. undersöka om kvalitetsskillnader uppstår mellan doktorander som finansieras med de av RUT 2 föreslagna per capitaersättningarna, som är beräknade för doktorander med doktorandanställning, och doktorander som finansieras med externa medel, samt vilka åtgärder som vidtas för att undanröja sådana eventuella kvalitetsskillnader.</P>
<P class="p67 ft7">En viktig parameter i bedömning av lärosätenas kvalitetssäkring är om åtgärder vidtagits, respektive om dessa åtgärder fungerat, med avseende på påpekanden från tidigare utvärderingar som genomförts av såväl utbildning som forskning. I Högskoleverkets nya nationella kvalitetssäkringssystem finns en noga utarbetad plan som skulle kunna användas för detta ändamål.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">62</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Förslagsvis kunde utvärderingen av samverkansuppgiften och kvalitetsarbetet utföras av Högskoleverket. Då blir det viktigt att verket genomför dessa utvärderingar med fyraårsintervall. Lärosätespanelens utvärdering görs sedan med utgångspunkt i detta underlag från verket och från utvärderingarna av forskningen samt övrigt underlag från läro- sätena och intermediären. Önskvärt vore även med ett underlag från Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar. Beträf- fande utvärderingen av samverkansuppgiften se vidare avsnittet 3.2.8 och bilaga 9.</P>
<P class="p163 ft7">Lärosätespanelen ska sätta ett samlat betyg på grundval av lärosätesutvärderingarna. Detta betyg bör enligt RUT 2 avgöra</P>
<P class="p193 ft14"><SPAN class="ft34">62</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2006:57 R.</P>
<P class="p159 ft13">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">tilldelning av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, men även att ett lärosäte kan bli av med sådana tilläggsbelopp som resultat av ett lågt betyg. Den slutliga utformningen och detaljerna kring detta måste bli en uppgift för intermediären att utveckla.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft43">Per capitabeloppens storlek i det föreslagna systemet</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Per capitabeloppen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskarnivå som RUT 2 föreslår, är följande.</P>
<P class="p434 ft7">Utbildning på grundnivå och avancerad nivå</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p17 ft7">Grundersättning, inkl.</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p17 ft7">forskningsanknytningskomponent:</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft7">55 500 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 1:</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft7">10 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td39"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 2:</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p17 ft7">35 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 3:</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft7">85 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td39"><P class="p17 ft7">Utbildning på forskarnivå</P></TD>
<TD class="tr32 td20"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p17 ft7">Grundersättning:</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p17 ft7">610 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td39"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 1:</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p17 ft7">270 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p17 ft7">Tilläggsersättning 2:</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p17 ft7">425 000 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft7">RUT 2 föreslår nedan i avsnittet 4.2.1 att halva utbildningsramen ska vara resultatberoende. Det innebär att när ersättningsbeloppen ska tillämpas på redovisat antal helårsstudenter för att sättas i relation till den resultatberoende delen av ramen, måste ersätt- ningsbeloppen halveras, eftersom hälften av dessa redan finns i basen. Modellen är i princip densamma som förslaget i del- betänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning, med den skillnaden att i delbetänkandet föreslogs att basen skulle utgöra 35 procent och den student- och presta- tionsrelaterade delen skulle utgöra 65 procent av takbeloppet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">63</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p79 ft7">Flera remissinstanser påpekade i sina svar på delbetänkandet att en bas på 35 procent är alltför liten för att dämpa effekterna av</P>
<P class="p356 ft14"><SPAN class="ft34">63</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 178.</P>
<P class="p281 ft13">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">förändringar i studentantalet, eftersom inget lärosäte förlorar så många studenter att man kommer under 35 procent av sitt tak- belopp. Detta synsätt är enligt RUT 2 en missuppfattning av förslaget om en bas och en rörlig del. Det som gör att känsligheten minskar för förändringar i studentantalet är att per capita- ersättningarna inte är lika stora i en modell med uppdelning i bas och rörlig del. De nuvarande per capitaersättningarna är i sin helhet beroende av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Del- betänkandets förslag att 35 procent av ersättningen till lärosätena skulle ligga fast i en bas, innebar att per capitaersättningarna minskades och uppgick till endast 65 procent av de nuvarande. Därmed blir effekterna mindre av förändringar i antalet helårs- studenter och helårsprestationer.</P>
<P class="p171 ft7">RUT 2 föreslår att basen ska utgöra hälften av utbildnings- ramen. Skälet till att gå ytterligare ett steg längre än utredaren gjorde i delbetänkandet, är att RUT 2 samtidigt föreslår att forsk- ningsdelen av anslagen ska konkurrensutsättas vilket innebär att dessa resurser kan förändras påtagligt från en period till en annan. I det nuvarande systemet kan forskningsanlagen betraktas som rela- tivt säkra intäkter. En ökad stabilitet beträffande utbildnings- medlen får således balansera den ökade rörligheten beträffande forskningsmedlen.</P>
<P class="p192 ft48">De per capitaersättningar som ska tillämpas vid beräkningen av lärosätenas resultat i förhållande till utbildningsramen blir därmed halverade.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p482 ft2">Tabell 3.8</P></TD>
<TD class="tr6 td143"><P class="p536 ft14">Per capitabelopp, kronor</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td145"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td145"><P class="p482 ft14">Utbildningsnivå</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p537 ft2">Hela beloppet</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p538 ft2">Halva beloppet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td31"><P class="p482 ft66">Grund- och avancerad nivå</P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td61"><P class="p482 ft39">Grundersättning</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p539 ft61">55 500</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p540 ft61">27 750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p482 ft62">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p539 ft61">10 000</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p541 ft61">5 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p482 ft62">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p539 ft61">35 000</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p540 ft61">17 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p482 ft62">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p539 ft61">85 000</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p540 ft61">42 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td61"><P class="p482 ft66">Forskarnivå</P></TD>
<TD class="tr20 td143"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td61"><P class="p482 ft39">Grundersättning</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p542 ft62">610 000</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p543 ft62">305 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p482 ft62">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p542 ft62">270 000</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p543 ft62">135 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td145"><P class="p482 ft62">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p542 ft62">425 000</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p543 ft62">212 500</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft13">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Hela beloppet tillämpas vid statsmaktsbeslut om dimensionerings- ökningar, eller minskningar. Halva beloppet, den rörliga per capita- ersättningen tillämpas vid beräkning av lärosätenas resultat i för- hållande till utbildningsramen. För lärosäten som inte når upp till sin ram under en fyraårsperiod och därmed får en sänkt ram nästa period behåller lärosätet nästa period den halvan av ersättnings- beloppen som ligger i ramen. För de lärosäten som eventuellt får en ökad ram nästa period, pga. överföring från lärosäten som inte nått sin ram, består ökningen endast av den rörliga delen av ersätt- ningsbeloppen, dvs. halva beloppen, under den nästkommande fyraårsperioden. Eftersom basen påverkas först den därpå följande perioden kommer dock på sikt en överföring att ske även av denna del av per capitaersättningen. Detta är den föreslagna tekniken vid omfördelningar av utbildningsmedel. Se vidare avsnittet 4.2.1.</P>
<P class="p545 ft26"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Ny modell för resurstilldelning till forskning</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">I tilläggsdirektiven till Resursutredningen anges klart och tydligt i vilken riktning regeringen önskar att utvecklingen ska drivas beträffande de kriterier som ska ställas upp för resurstilldelning för forskning till universitet och högskolor. Dessa kriterier ska vara tydligt ”prestations- och kvalitetsrelaterade”. Utredningen kommer därför att föreslå en modell för universiteten, inklusive Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers tekniska högskola AB, som innebär att anslagsmedlen för forskning ska konkurrensutsättas. Resurserna konkurrensutsätts med hjälp av ett antal indikatorer som påverkar den konkurrensutsatta delen av universitetens forskningsram.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">64</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p182 ft7">När RUT 2 har diskuterat hur denna modell ska utformas är det med utgångspunkt i de system för intern resursfördelning som de flesta lärosäten själva redan tillämpar på olika nivåer och på olika sätt. Utredningen har genom en enkät till lärosätena (jfr bilaga 5) fått en god överblick över hur dessa system ser ut. Det är dock angeläget att påpeka att den modell som utredningen föreslår är en modell som genererar resurserna till lärosätet. Därefter blir det lärosätesledningens grannlaga uppgift att efter egna prioriteringar via intern styrning och lokala resursfördelningssystem allokera resurserna i enlighet med lärosätets forskningsstrategi.</P>
<P class="p546 ft14"><SPAN class="ft34">64</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Beträffande<SPAN class="ft9">PT </SPAN>forskning vid högskolorna se avsnitten 2.2, 2.3 och 3.4 samt resonemangen om lärosätenas olika roller i avsnitt 1.2.</P>
<P class="p286 ft13">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">I tilläggsdirektiven sägs att även ”andra aspekter på lärosätets verksamhet, t.ex. samarbete mellan lärosäten, utbildningens veten- skapliga förankring samt spridning och nyttiggörande av forsk- ningsresultat skulle kunna utgöra underlag för regeringens över- väganden”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">65</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Man kan tänka sig att dessa kriterier mer indirekt mäter forskningens och även utbildningens kvalitet och att de därför skulle viktas in med ett mindre värde än de kriterier som mer direkt mäter forskningens kvalitet såsom publiceringsmått av olika slag och externa forskningsmedel vunna i konkurrens.</P>
<P class="p157 ft7">Utredningen vill understryka att gränsen mellan ovanstående kriterier som beskrivs i direktiven och de kriterier som forskar- samhället sedan en längre tid accepterat som tydliga mått på forskningens kvalitet (exv. värdering av vetenskaplig produktion) kan vara svår att dra. Att föra in nya kriterier i diskussionen kan dock vara intressant för att bryta upp en traditionellt uppfattad syn på att forskningen sker i splendid isolation och inte relaterar till kultur, näringsliv och samhället i stort. Det är däremot knappast eftersträvansvärt att via införande av kvalitets- och prestations- relaterade kriterier uppnå andra önskvärda politiska mål som inte direkt hänför sig till bedömning av forskningens kvalitet. Att arbeta för förändringar och uppnående av mål därvidlag bör ske med andra insatser. Ett hänsynstagande som enligt utredningens uppfattning däremot tydligt hänför sig till forskningens kvalitet är frågan om underrepresenterat kön. Denna fråga diskuteras mer utförligt i avsnittet 3.2.4.</P>
<P class="p191 ft7">En annan viktig fråga är huruvida utvärderingar ska ligga till grund för resurstilldelningen eller om ett enkelt mätbart kriterie- system till största delen med automatik ska medföra till- och omfördelningar. I båda fallen krävs en kompetent och kostnads- effektiv organisation av något slag för att genomföra och ha uppsikt över ett sådant system. Viktigt att påpeka i detta samman- hang är fördelen med att nyttja befintliga system, dvs. att återanvända de aktivitetsmätningar och kvalitetsbedömningar som görs i andra sammanhang för att undvika onödiga kostnader. Dessa mätningsförfaranden kan förutsättas ha den legitimitet i forskar- samhället som är önskvärd också i resurstilldelningssammanhanget. Överväganden beträffande denna mycket viktiga fråga görs längre fram i betänkandet. Ett annat viktigt övervägande blir konsekvens- frågan: Gör indikatorerna någon skillnad? Blir omfördelningarna av</P>
<P class="p159 ft14"><SPAN class="ft34">65</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dir. 2006:29, s. 19.</P>
<P class="p159 ft13">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft7">forskningsresurserna marginella i relation till de kostnader som utvärderingssystemet medför?</P>
<P class="p547 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft77">Lärosätenas arbete med kvalitets- och prestationsrelaterad resursfördelning</SPAN></P>
<P class="p548 ft7">I den ovan nämnda enkäten ombads lärosätena att beskriva sitt lärosätes ”interna modeller för kvalitetsrelaterad resursfördelning och hur de används”. Enkätsvaren visar att följande indikatorer används på olika sätt, i olika antal och på olika nivåer inom lärosätena: antalet avlagda licentiat- och doktorsexamina, antal publikationer, citeringsgrad, andel externa medel (som tillämpar <NOBR>referee-system),</NOBR> antalet disputerade lärare, antalet professorer, antalet doktorander, antalet till professorer befordrade lektorer, externa och/eller interna bedömningspaneler, självvärderingar, hel- årsprestationer i grundutbildningen, forskningsanknytning till grundutbildning, utvecklingsplaner, interna ansökningsförfaranden med extern granskning, prioritering av mångvetenskap, interna- tionalisering, vetenskapliga uppdrag och konferensdeltagande. Resultaten av dessa indikatorer beräknas ofta för en längre period, exempelvis fyra år.</P>
<P class="p183 ft7">I svaret från Uppsala universitet används beteckningen ”semi- kvalitativ” om de prestationsrelaterade indikatorerna. Detta anty- der en medvetenhet om att indikatorer ofta är ett mått på aktivitet, men att olika sorters viktning kan innebära att kvantitativa mått också mäter dimensioner av kvalitet.</P>
<P class="p69 ft7">Olika stora delar – från 10 procent till över hälften av anslags- medlen för forskning och forskarutbildning – fördelas med hjälp av olika indikatorsuppsättningar. Inom vissa lärosäten ser det mycket olika ut vid olika fakulteter respektive vetenskapsområden. Somliga lärosäten pekar på att fördelningen av medel inte görs efter nyckel- tal utan efter bedömningar som huvudsakligen är av kvalitativ art, även om olika nyckeltal kan finnas med som underlag för bedöm- ningarna. Flera lärosäten redovisar att man bedriver ett utvecklings- arbete mot förfinade modeller av interna resursfördelningssystem.</P>
<P class="p39 ft7">RUT 2 kan konstatera att ett omfattande arbete med interna modeller för resursfördelning pågår vid lärosätena. Utredningen kan vidare konstatera att samordningsvinster skulle kunna erhållas, om lärosätena i större utsträckning utbytte erfarenheter av detta arbete. Förutom arbetet med dessa olika modeller pågår även en</P>
<P class="p465 ft13">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft7">mer kvalitativ utvärdering av forskning och forskningsmiljöer. Som exempel på sådana aktiviteter kan nämnas den utvärdering av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som Malmö hög- skola lät genomföra år 2006 för att genomlysa verksamheten inför nya och koncentrerade satsningar på ett antal utvalda miljöer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">66</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Dessutom genomförde högskolan under år 2007 en grundlig undersökning av lärosätets publicering och citering (även i andra sammanhang än de vetenskapliga). En likartad genomlysning görs av Linköpings universitet. Vid Uppsala universitet har under våren 2007 genomförts en stor, av den nya universitetsledningen initie- rad, utvärdering kallad ”Kvalitet och förnyelse” (KoF). Denna stort upplagda utvärdering med cirka 180 främst internationella experter ska, enligt rektors och prorektors inledande appell på utvärde- ringens hemsida, ge ”en god grund för framtida satsningar på viktig, stark och nydanande forskning”. Här betonas att led- ningarna på olika nivåer söker efter ”ett gott beslutsunderlag inför framtida strategiska satsningar […] och stöd i arbetet med att uppmuntra, utveckla och stödja god forskning”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">67</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet genomfördes år 2007 en ”strategisk utvärdering” för att ”identifiera metoder och instru- ment för att fortlöpande kunna följa och värdera forskningen”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">68</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p43 ft7">Behovet av att finna indikatorer och kvalitativa utvärderings- instrument för att fördela forskningsresurserna har således resul- terat i flera forskningsutvärderingar på enskilda lärosäten. Mot bakgrund av dessa som det tycks mycket positiva erfarenheter av lärosätenas initiativ kan tiden nu anses vara mogen för att införa en modell med indikatorer och utvärderingar för att fördela forsk- ningsresurserna nationellt. Ett första steg i denna riktning kan vi se i Budgetpropositionen för år 2008. Här används för första gången en kvalitetsindikator för att fördela det direkta forskningsanslaget till lärosätena; som fördelningsnyckel används huvudsakligen Vetenskapsrådets fördelning av forskningsbidrag. Dessutom för- delades inte de tillkommande forskningsresurserna via vetenskaps- områden.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">69</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p420 ft14"><SPAN class="ft34">66</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Täljedal 2007.</P>
<P class="p166 ft38"><SPAN class="ft34">67</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Utvärderingen resulterade i den digra slutrapporten <SPAN class="ft52">Quality and Renewal 2007. An overall evaluation of research at Uppsala University 2006/2007.</SPAN></P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">68</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Sörlin & Gundelach 2007, s. 8.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">69</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se prop. 2007/08:1, <SPAN class="ft54">Utgiftsområde 16, </SPAN>s. 205.</P>
<P class="p120 ft13">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Val av indikatorer</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Universitetens anslagsmedel för forskning ska fördelas efter prestation och kvalitet. Därför införs en modell med utvärderingar och indikatorer. Den konkurrensutsatta delen av forskningsramen för varje universitet fördelas: efter kvalitetsutvärderingar av forskningen, efter mätningar av fält- normaliserade citeringar av internationell vetenskaplig produk- tion, av externa medel, av antal disputerade lärare och av antal kvinnliga professorer. Dessa kriterier ska även användas vid fördelning av nya anslagsmedel.</P>
<P class="p549 ft7">Diskussioner om forskningens kvalitet och indikatorer för att mäta denna kvalitet och kopplingen till resursfördelning har diskuterats i Sverige i flera decennier. Redan i början på <NOBR>1980-talet</NOBR> pekade den dåvarande socialdemokratiska regeringen på hur angeläget det är ”att kvalitetskriterier tillmäts ökad betydelse vid fördelning av resurser”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">70</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p550 ft7">I Resursberedningens betänkande Kvalitet och dynamik finns en grundligt utförd diskussion om huruvida resurstilldelning till forskning och forskarutbildning ska kunna relateras till resultat- och aktivitetsmått.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">71</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Här finns ett grundläggande utredningsarbete utfört som fortfarande till vissa delar har sin aktualitet. I sina inle- dande resonemang lyfter betänkandet fram de självklara utgångs- punkterna: att öka effektiviteten, höja kvaliteten och optimera resursanvändningen. För att åstadkomma detta och för att på samma gång ge förutsättningar för att övriga mål i högskolelagen uppfylls betonas att incitament (både morötter och piskor) måste skapas för att driva på den utveckling som i och för sig ligger i universitetsverksamhetens egen natur.</P>
<P class="p79 ft7">Resursberedningen pekar också på nödvändigheten av att finna mätinstrument som har adekvata mått för det som ska mätas. Systemet för mätning måste också få som resultat att resurserna fördelas på ett rättvist och genomskinligt sätt. Frågan är dock vad som är rättvist.</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 anser att varje system som sjösätts måste – förutom att mäta forskningens kvantitet och kvalitet – framför allt stimulera</P>
<P class="p551 ft14"><SPAN class="ft34">70</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1983/84:107 om forskning, s. 15ff. Jfr även idem bil. 5 s. 11ff. <SPAN class="ft34">71</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr SOU 1993:102, kap. 3.</P>
<P class="p286 ft13">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">systemet att utvecklas mot de mål som på sikt förväntas få en kvalitetshöjande effekt och som uttrycks med de sedan några år tillbaka använda nyckelorden ”koncentration, profilering och samverkan”.</P>
<P class="p323 ft7">Även i styrutredningens betänkande Högskolans styrning disku- teras kriterier för att mäta forskningens kvalitet och utredningen påpekar att ”dessa kvalitetskriterier kan tillhöra beslutsunderlaget även på nationell nivå”. Trots denna positiva beskrivning av möjlig- heterna att mäta forskningens kvalitet kommer utredningen fram till bedömningen att statsmakterna inte bör fördela resurser med dessa kriterier med hänvisning till att det inte går att göra på ”motsvarande sätt som helårsstudent och helårsprestation inom den grundläggande högskoleutbildningen”. I stället föreslås att beslutsunderlaget för regeringen bör förbättras genom utförliga strategidokument och att budgetdialogerna borde utvidgas.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">72</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 kan konstatera att de strategidokument och de budgetdia- loger som genomförts sedan dess i praktiken ej motsvarar det ge- nomarbetade beslutsunderlag som styrutredningen efterfrågade.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">73</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p191 ft7">Vilka indikatorer av de ovan uppräknade kan då vidareutvecklas och tillskapas för att åstadkomma prestations- och kvalitets- relaterade kriterier? SUHF proklamerade under valdebattssom- maren 2006 ett ”Manifest”. I detta dokument pekar man på ett antal åtgärder för att stärka forskningen vid de svenska lärosätena. Däribland finns kravet på att nytillkommande statliga anslag ska fördelas i relation till i konkurrens erhållna externa medel. RUT 2 har gjort beräkningar på hur ett sådant system skulle kunna falla ut (se avsnitt 3.2.5 och bilaga 10, tabell 4). De gjorda beräkningarna visar hur problematiskt ett system blir som endast mäter en sida av kvaliteten i den mångdimensionella organisation som ett universitet utgör. RUT 2 anser att frågan om vad som är universitetsverk- samhetens kvalitet måste fördjupas och att man måste identifiera fler indikatorer utöver externa medel.</P>
<P class="p191 ft7">Vilka indikatorer finns respektive kan vidareutvecklas och till- skapas, enligt RUT 2:s uppfattning? De indikatorer som utred- ningen närmare har granskat och värderat är följande: antal profes- sorer, antal professorer av underrepresenterat kön, antal dispu- terade lärare och antal avlagda doktorsexamina, externfinansiering, mätning av vetenskaplig publicering inklusive patent, mätning av</P>
<P class="p119 ft14"><SPAN class="ft34">72</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2000:82, s. 146ff.</P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft34">73</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr diskussionen i Bergström 2006 och där anförd statsvetenskaplig litteratur om Regeringskansliet.</P>
<P class="p193 ft13">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">citeringsgrad, samverkansuppgiften inklusive näringslivsfinan- siering och internationalisering. Dessutom har vi bedömt hänsyns- taganden till frågan om underrepresenterat kön över huvud taget. Utredningen har också vid sina överväganden varit observant på frågan om input- respektive outputfaktorer. Självklart är det så att stora tillgängliga resurser också innebär att produktionen blir större och bättre. Att i görligaste mån skapa indikatorer som mäter kvaliteten i den åstadkomna produktionen har varit utredningens strävan.</P>
<P class="p235 ft7">Av dessa indikatorer har RUT 2 utmejslat följande: fältnorma- liserade citeringar av internationell vetenskaplig produktion, externa medel, antal disputerade lärare och forskare samt antal kvinnliga professorer. Därtill kommer kvalitetsutvärderingar av forskning.</P>
<P class="p550 ft7">Inför den första föreslagna resurstilldelningsperioden finns inga kvalitetsutvärderingar gjorda, vilket innebär att endast hälften av universitetens konkurrensutsatta forskningsresurser faktiskt kon- kurrensutsätts.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Personal</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Antalet disputerade bland undervisande och forskande personal samt antalet kvinnliga professorer ska utgöra indikatorer för omfördelningen av de konkurrensutsatta forsk- ningsmedlen. Varje indikator omfördelar 5 procent.</P>
<P class="p328 ft7">Det svenska akademiska systemet kvalitetssäkrar sin verksamhet genom en ingående prövning av studenter och personal. Den forskande och undervisande personalen prövas kontinuerligt för och i sina tjänster. Vid doktorsexamen sker en rigorös kvalitets- kontroll av den akademiska lärlingen. Tjänstetillsättningar, docen- turutnämningar, professorsbefordringar görs efter ett ingående och öppet sakkunnigförfarande. Vid ansökning om externa (och interna) medel och inför antagning av vetenskapliga artiklar i tidskrifter och monografier i olika serier bedöms forskarnas produkter i så kallad peer review. Utan tvivel står det klart att det akademiska karriärsystemet premierar kvalitet i forskningen.</P>
<P class="p552 ft13">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Universitet och högskolor är professionsorganisationer som i sin tur är viktiga verktyg för att skapa andra samhälleliga profes- sioner genom den utbildning och legitimering man tillhandahåller. Företagsekonomiprofessorn Lars Engwall har kallat universiteten för ”en slags superprofession”, inom vilken formell granskning av prestationer och kvalitet på den undervisande och forskande perso- nalen är ständigt pågående. Han konstaterar vidare att lärosätena är kunskapsorganisationer, i vilka ”det ackumulerade mänskliga kapi- talet är den viktigaste indikatorn på framgång”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">74</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Att mäta antalet lärare med den högsta akademiska kompetensen innebär därför att en mätning av kvalitet äger rum. På samma sätt är antalet dispu- terade lärare/forskare en indikator på personalens kvalitet. Visser- ligen kan denna bild problematiseras genom påpekanden om att det finns skillnader i nivå mellan olika universitet och att det kan gå inflation i titlar. Det ställs olika krav inför docentutnämningar vid olika universitet och inom olika discipliner. Lärosäten med högre prestige kan rekrytera mer kvalificerad personal oberoende av titlar. Som kommentar till detta kan anföras att det helt säkert finns en lägsta kvalitetsnivå för respektive befattningar i det svenska högskolesystemet, eftersom man i systemet kontrollerar varandra genom sakkunnigprocesserna. Därtill kan konstateras att lärosäten med högre kvalitet på sin personal förstås presterar mer och bättre beträffande andra resurstilldelningsindikatorer.</P>
<P class="p553 ft7">Ett kraftfullt incitament att åstadkomma en ökning av antalet kvalificerade lärare är att ekonomiskt premiera de lärosäten som har ett stort antal disputerade lärare och forskare, många docenter och en hög professorstäthet. Ett argument mot detta är att universitet med en stor utbildningsvolym (exv. Uppsala och Lunds univer- sitet) skulle bli gynnade av en sådan indikator i förhållande till exempelvis Karolinska institutet och SLU, som har en stor forsk- nings- men liten utbildningsvolym. Om huruvida en viktning av utbildningsvolymen behövs, blir en uppgift för intermediären att analysera.</P>
<P class="p192 ft7">Cirka hälften av lärarna i universitet och högskolor är odispu- terade. För att få undervisningen mer forskningsanknuten är det nödvändigt att höja kompetensnivån hos lärarkåren. Forsknings- anknytningen av grundutbildningen behöver stärkas och behovet av övrig kompetensutveckling hos de akademiska lärarna under- strykas. RUT 2 är dock mycket angelägen att påpeka att forsk-</P>
<P class="p242 ft14"><SPAN class="ft34">74</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Engwall 2007.</P>
<P class="p159 ft13">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">ningsanknytning av undervisning inte enbart löses genom att öka antalet disputerade lärare. Forskningsanknytningen handlar om mer än så, inte minst om undervisningsmetoder och aktuell kurslitteratur. (Se vidare avsnitt 3.1.6 angående forskningsanknyt- ningskomponent som en del av anslaget till grundutbildningen.)</P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 föreslår mot bakgrund av ovanstående resonemang att antalet undervisande och forskande personal (viktade på ovan- stående sätt) ska utgöra en indikator för omfördelning av 5 procent av den konkurrensutsatta forskningsdelen av anslaget.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Underrepresenterat kön</SPAN></P>
<P class="p252 ft7">I Högskolelagen stadgas: ”I högskolornas verksamhet ska jäm- ställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas” (1 kap. 5 §). Det grundläggande argumentet för allt jämställdhetsarbete är givetvis att det innebär förverkligande av det fundamentala värdet rättvisa. Kvinnor såväl som män måste erbjudas lika möjligheter att bidra till det akademiska arbetet. Ett grundläggande arbete har under det senaste århundradet långsamt sjösatts för att uppnå kvinnors fulla delaktighet i högskolevärlden. Förutom denna strä- van efter rättvisa finns en annan viktig dimension av jämställd- hetsarbetet, nämligen att det utgör ett mått på kvalitet. För det första kan konstateras att stora delar av den begåvningsreserv som legat i träda beroende på den könsmässiga och sociala sned- rekryteringen till högskolan tidigare har inneburit stora kvalitets- förluster. För det andra så innebär strävandet efter kritisk massa inte endast att en akademisk miljö måste ha en viss storlek; den måste också ha en mångfald av högt rankad personal. Att skapa en heterogen miljö av forskare torde vara en framgångsfaktor som knappast kan underskattas. Att som Lars Engwall ironiskt påpekar skapa ett forskarlag endast med målvakter torde knappast i längden åstadkomma en högproduktiv forskningsmiljö.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">75</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Utgångspunkten att mångfalden i forskarmiljön utgör en kvalitetsfaktor delas också av Befattningsutredningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">76</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>, som kommer att lägga sina förslag mot bakgrund av denna analys.</P>
<P class="p168 ft7">Det finns å ena sidan vissa indikationer som tyder på att de kvalitetsrelaterade indikatorer som här föreslås för resursfördelning</P>
<P class="p374 ft38"><SPAN class="ft34">75</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Engwall 2005, s. 292f. Jfr även den norska utredningen <SPAN class="ft52">Kjønnsbalanse i akademia − gylne muligheter, </SPAN>2007 s. 34. En ingång i ämnet ges i <SPAN class="ft52">Jämställdhet inom universitet och högskolan: en bibliografi med kommentarer </SPAN>2003.</P>
<P class="p554 ft14"><SPAN class="ft34">76</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Dir. 2006:48.</P>
<P class="p281 ft13">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">till forskning skulle kunna innebära en backlash för kvinnor (externfinansiering).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">77</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Å andra sidan finns det vissa indikationer som tyder på att kvinnor kan gynnas (fältnormaliserade citering av vetenskaplig produktion). För att ge ett incitament till att beakta frågan om underrepresenterat kön kan indikatorn antalet profes- sorer av underrepresenterat kön positivt påverka lärosätena att på sikt fortsätta att verka för en mer jämställd forskningsmiljö.</P>
<P class="p42 ft7">Utredningen föreslår indikatorer för att prestations- och kvalitetsrelatera resurstilldelningen till forskning: erhållna externa medel, vetenskapliga citeringar och personalstyrka. Alla dessa tre indikatorer skulle kunna kvalificeras i förhållande till underrepre- senterat kön. Som vi vet av statistiken är jämvikten mellan antalet män och kvinnor mycket olika på olika nivåer i det akademiska karriärsystemet. I kort sammanfattning kan vi med hjälp av Högskoleverkets statistik för det första konstatera att kvinnor generellt sett är väl representerade i utbildning på alla tre nivåer. Beträffande de akademiska befattningarna blir andelen kvinnor lägre ju högre upp man kommer i hierarkin. Det hela blir som mest tydligt beträffande andelen kvinnliga professorer som år 2006 endast utgjorde 17 procent av kåren. Dessa förhållanden kan beskrivas med nedanstående enkla figur med statistiskt material hämtat ur Högskoleverkets årsrapport 2007 med statistik för år 2006.</P>
<P class="p555 ft54"><SPAN class="ft34">77</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Kjønnsbalanse i akademia<SPAN class="ft14">, s. 39.</SPAN></P>
<P class="p159 ft13">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft2">Figur 3.1 Andelen kvinnor och män på olika nivåer vid de svenska lärosätena år 2006 (studenter och doktorander är nybörjare)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td149"><P class="p557 ft78">90</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p557 ft78">80</P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td149"><P class="p557 ft78">70</P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p557 ft78">60</P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p558 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p558 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p558 ft79"><![endif]>%</P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p557 ft78">50</P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td149"><P class="p557 ft78">40</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td148"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p17 ft29"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td149"><P class="p557 ft78">30</P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p557 ft80">20</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td148"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td149"><P class="p557 ft78">10</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td92"><P class="p559 ft19">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td148"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td149"><P class="p557 ft81">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td148"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td92"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft81"><INGENBILD zsrc="GVB381228xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GVB381228xi3.jpg/" id="inl_img2"> Män</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p561 ft17">tud</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p562 ft17">nter</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p562 ft17">torander</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p562 ft17">ter</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p562 ft70">fe</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td26"><P class="p563 ft17">o</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td22"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td11"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td150"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td129"><P class="p564 ft83">k</P></TD>
<TD class="tr34 td152"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td153"><P class="p565 ft83">rer</P></TD>
<TD class="tr34 td154"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td155"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td156"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr34 td157"><P class="p562 ft84">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td43"><P class="p562 ft84">e</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td48"><P class="p562 ft84">k</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td17"><P class="p562 ft84">Adjun</P></TD>
<TD class="tr35 td151"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td152"><P class="p562 ft84">Le</P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p562 ft84">to</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr35 td156"><P class="p562 ft84">ss</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td22"><P class="p562 ft84">S</P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td151"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td22"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td150"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td17"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td151"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td75"><P class="p562 ft84">k</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td22"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td11"><P class="p562 ft84">Do</P></TD>
<TD class="tr35 td150"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td17"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td151"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td152"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p562 ft84">Pro</P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td156"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p17 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft86">Källa: Högskoleverkets årsrapport 2007.</P>
<P class="p566 ft85">För det andra kan vi konstatera det mer än välkända faktum att mäns och kvinnors studieval fortfarande i icke ringa utsträckning är beroende av traditionella uppfattningar om och värderingar av manligt och kvinnligt. För att åstadkomma miljöer med en gynnsam balans mellan antalet män och kvinnor i högskolans forskningsmiljöer är det därför rimligt att mäta och vikta faktorn underrepresenterat kön vetenskapsområdesvis. Detta innebär följaktligen att tilldelningen av forskningsmedel till områden som lärarutbildning och vårdvetenskap − där kvinnor har en stark ställning − också kommer att påverkas negativt liksom vid veten- skapsområden med traditionellt manlig dominans såsom teknik och naturvetenskap. På så sätt drivs alla områden mot ett aktivare jämställdhetsarbete. Den norska utredningen Kjønnsbalanse i akademia − gylne muligheter har föreslagit åtgärder som mer riktar in sig mot att premiera enskilda institutioner som rekryterar kvinnor. Dessa får så att säga ett pris på sitt huvud (stykkepris). Dessa och liknande åtgärder borde mycket väl kunna genomföras på lärosätesnivå som ett led i ett aktivt jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p567 ft85">Utredningen föreslår emellertid åtgärder på aggregerad nivå för att i ett slag påverka hela systemet. För att ge ytterligare incitament för lärosätena att arbeta med jämställdhetsfrågan − och därtill väl medveten om det ekonomiska incitamentets ofta avgörande bety- delse − har utredningen därför övervägt att vikta underrepresen- terat kön beträffande alla de indikatorer som är aktuella att använda</P>
<P class="p568 ft87">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">vid resurstilldelningen till forskning. Om man befinner sig utanför det spann <NOBR>40–60</NOBR> som allmänt anses som den önskvärda fördel- ningen av kön, innebär detta en negativ återverkan på resursför- delningen. I det följande diskuteras kort dessa överväganden.</P>
<P class="p42 ft7">(1) Externa medel. När lärosätet mottar externa medel för forskning är det i de flesta fall så att det finns en projektledare som har sökt och står som ansvarig för projektet. Att vara projektledare är en statusposition inom akademin. Förmodligen är det så att antalet manliga projektledare är större än antalet kvinnliga. Exem- pelvis så har det i Stiftelsen Riksbanken Jubileumsfonds redovis- ning av statistik över projekt konstaterats att antalet kvinnliga projektledare relativt sett är färre än antalet kvinnliga projekt- deltagare i relation till antalet deltagande män.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">78</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Att mäta antalet projektledare och tilldela resurser efter eventuellt underrepresen- terat kön skulle därför vara en mer jämställdhetsdrivande faktor än att göra det efter antalet projektdeltagare.</P>
<P class="p55 ft7">Två tveksamheter till detta förfaringssätt anmäler sig dock. För det första är det högst sannolikt att lärosätena snabbt skulle uppmana sina forskargrupper att beakta detta förhållande av strategiska skäl. Även om en framryckning av kvinnor till dessa positioner skulle vara positiv, är det frågan om denna faktor skulle spela så stor roll för att driva jämställdheten inom akademin? Positionen som projektledare skulle kunna instrumentaliseras på så sätt att ett informellt och reellt ledarskap skulle kunna bli ett annat än det formella. För det andra återspeglar förmodligen faktorn projektledare personalstyrkan på lärosätena ganska väl. Dessutom skulle förmodligen antalet kvinnor i projekten inte bli fler och manlig underrepresentation skulle heller inte förändras.</P>
<P class="p55 ft7">Å andra sidan kan man notera att Eva Källhammer och Ylva Fältholm i en rapport inom <NOBR>IDAS-projektet</NOBR> ifrågasatt ansöknings- kulturen inom det tekniska vetenskapsområdet ur ett genus- perspektiv. Inom detta vetenskapliga fält sker ansökningarna vanligtvis i grupp och den viktiga frågan blir: vem får/kan och vem får/kan inte vara med?<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">79</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>De stora programsatsningarna på SSF, VINNOVA och VR har – förutom att man menat att de främjat forskning av karaktären ”more of the same” – kritiserats för att de missgynnar yngre forskare och kvinnor. I Norge har man i en forskningsrapport nyligen konstaterat att ”tilgangen til eksterne forskningsmidler være en av grunnene til hvorfor det er færre</P>
<P class="p569 ft14"><SPAN class="ft34">78</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Stiftelsen Riksbanken Jubileumsfonds Årsberättelse 2003, s. 105. <SPAN class="ft34">79</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Källhammer 2007, s. 17 & 26f.</P>
<P class="p120 ft13">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft7">kvinner i akademia og fremfor alt en av forklaringene til hvorfor det tar lengre tid for kvinner å nå toppositioner i akademia.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">80</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p570 ft7">För att befrämja jämställdhetsarbetet beträffande erhållna externa medel kunde man tänka sig att räkna på underrepresenterat kön beträffande projektledare. Det torde dock i första hand vara åtgärder som finansiärerna initierar som är de mest verksamma. Det rör sig här både om jämställdhet i de normala ansöknings- och beviljandeprocesserna och om riktade satsningar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">81</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p531 ft7"><SPAN class="ft7">(2)</SPAN><SPAN class="ft88">Publiceringar. Skulle det underrepresenterade könets publi- ceringar kunna erbjuda en möjlighet till att positivt driva jämställd- hetsfrågan? Många bedömningar tyder dock på att kvinnor inom akademin tenderar till att undervisa och administrera mer samt att relativt sett oftare åta sig uppdrag i styrelser, kommittéer och dylikt.</SPAN><SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">82</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta innebär en konkurrensnackdel som män inte tende- rar att drabbas av när de befinner sig i kategorin underrepresenterat kön. Att koda publiceringar i relation till kön låter sig förstås göras men skapar ytterligare komplikationer i ett system som redan kommer att bli komplicerat nog ändå. I RUT 2:s förslag till indikator för att mäta vetenskaplig produktion utjämnas för dessa skillnader via fältnormaliseringsmetoden (se avsnitt 3.2.6 och bilaga 8).</P>
<P class="p571 ft7"><SPAN class="ft7">(3)</SPAN><SPAN class="ft89">Personal. Indikatorn personal ska vägas i två olika delar: antal anställda lärare och forskare som är disputerade samt antal kvinnliga professorer. Denna indikator uttrycker grundförhållandet beträffande samspelet mellan män och kvinnor inom akademin. Om ojämnhet föreligger beträffande dessa faktorer, är de strate- giska åtgärder som lärosätet vidtar av reell och förhållandevis bestående karaktär. Vad beträffar antalet anställda ligger siffrorna gott och väl inom den knäsatta rimliga ramen om 40 och 60 pro-</SPAN></P>
<P class="p572 ft7">cent. Det skulle kunna vara rimligt att ge de vetenskapsområden som befinner sig inom ramen 40 60 en högre siffra (exempelvis 1,2) per individ än de områden som har underrepresenterat kön, men även inom vetenskapsområden kan obalansen mellan män och kvinnor i enskilda ämnen vara mycket olika. Vad gäller antalet</P>
<P class="p573 ft7">professorer finns inget vetenskapsområde och få ämnen som ligger inom ramen 40 60. Om jämn könsfördelning stimuleras inom den</P>
<P class="p574 ft7">högsta anställningsformen i forskarsamhället, kommer en jämn</P>
<P class="p575 ft14"><SPAN class="ft34">80</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Hovdhaugen 2004, s. 68.</P>
<P class="p45 ft38"><SPAN class="ft34">81</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Glynn 2006.</P>
<P class="p45 ft14"><SPAN class="ft34">82</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Hovdhaugen 2004, kap. 6.</P>
<P class="p104 ft13">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">könsfördelning att automatiskt eftersträvas inom de lägre tjänste- kategorierna.</P>
<P class="p42 ft7">I avslutningen av sin forskningsrapport om de så kallade Thamprofessurerna skriver historikern Birgitta Jordansson: ”Men går det att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete inom universiteten med politiska styrmedel samtidigt som den lokala självstyrelsen breder ut sig alltmer?”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">83</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Jordanssons analys av den vidare finansieringssituationen för dessa professurer pekar på att det konkreta jämställdhetsarbetet lokalt inte främjas enbart med ökad frihet utan också behöver kraftfulla incitament för att komma till stånd.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">84</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Mångfald är en kvalitet. Därför bör det mest kraftfulla incitamentet som akademin liksom de flesta andra verksamheter har, nämligen resurstilldelningssystemet, innehålla en indikator som tydligt främjar kvalitetsfaktorn jämställdhet.</P>
<P class="p55 ft7">Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredningen att antalet kvinnliga professorer vid lärosätena ska vara en indikator för fördelning av 5 procent av de konkurrensutsatta resurserna. På så sätt uppnås en dubbel kvalitetsmätning: genom värderandet av den högsta akademiska kompetensen och genom beaktandet av den kvalitet som blir resultatet av ett ökat antal kvinnliga professorer.</P>
<P class="p309 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Externa medel</SPAN></P>
<P class="p264 ft7">RUT 2:s förslag: De totala externa medlen ska utgöra en av indikatorerna och omfördela 20 procent av de konkurrens- utsatta forskningsmedlen.</P>
<P class="p274 ft7">Olika intressenter – universitet, högskolor och finansiärer – har olika syn på vilka externa medel som kan anses vara de ”viktigaste”. RUT 2 har i bilaga 10, tabell 4 beskrivit ett antal olika scenarion för hur medlen skulle kunna fördelas till universiteten med olika antal finansiärer som beräkningsunderlag. Utgångsläget i tabellen är hur 1 miljard kronor skulle fördelas, om fördelningen gjordes utifrån respektive universitets nuvarande anslag. Därefter ges fem olika scenarion med olika grupper av finansiärer som indikator för att omfördela samma medel utifrån erhållna externa medel under den</P>
<P class="p242 ft14"><SPAN class="ft34">83</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jordansson 1999, s. 48.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">84</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jordansson 1999, kap. 7.</P>
<P class="p120 ft13">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">senaste fyraårsperioden. Man kan av denna tabellsammanställning utläsa hur dessa olika grupper av finansieringsprofiler ger olika utfall. Dessa olika utfall beror givetvis på att lärosätena har olika forskningsprofiler, som gynnas av olika finansiärer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">85</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p68 ft7">Externa medel erhållna efter kvalificerad vetenskaplig sakkun- niggranskning är ett mått på forskningsstandarden vid ett univer- sitet och därför en viktig indikator för att generera anslag. Det har i debatten framförts att endast bidrag från Vetenskapsrådet borde utgöra grund för fördelning av anslagsmedel till universiteten. Ett argument för detta skulle vara att VR finansierar grundforskning inom alla fält och att beviljningarna därifrån därför skulle väl lämpa sig som indikator på de direkta forskningsanslagen. I Budget- propositionen för år 2008 har man delvis gått på denna linje; dock är beräkningsgrunderna inte helt genomskinliga.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">86</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Problemet med ett sådant resonemang är bland annat att det missgynnar de vetenskapsgrenar som också har stora delar forskning som är av mer tillämpat slag. Ett sådant vägval skulle dock framför allt medföra att erhållandet av just dessa forskningsmedel blir extremt betydelsefullt. Det innebär även att de beslut som berednings- gruppsledamöterna i VR fattar inte endast får betydelse för de projekt som beviljas medel, utan att dessa medel också samtidigt får en avgörande betydelse för tilldelningen av de direkta forsknings- anslagen till de universitet där forskarna befinner sig. Maktkon- centrationen till VR och dess beredningsorgan blir då mycket stor. Dessa medel skulle då lika gärna kunna fördelas till universiteten direkt av VR i form av Linnéstöd eller motsvarande satsningar.</P>
<P class="p576 ft7">I diskussionen om gränssnittet mellan grundforskning och till- lämpad forskning har man på senare tid mer och mer kommit att tala om tre varianter av forskning: nyfikenhetsmotiverad (grund)forskning, behovsmotiverad (grund)forskning och till- lämpad forskning (i gränslandet till utvecklings- och utrednings- arbete). För staten torde det vara av stort intresse att stimulera samtliga dessa tre former av forskning. VINNOVA påpekar i sitt svar på RUT 2:s enkät att den behovsmotiverade grundforskningen spelar en stor roll för både näringslivets och akademins inter- nationella konkurrenskraft. Även om man kommer fram till</P>
<P class="p577 ft46"><SPAN class="ft34">85</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr även Eriksson 2007, som särskilt fokuserar på relationen mellan universitet och högskolor.</P>
<P class="p578 ft46"><SPAN class="ft34">86</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se prop. 2007/08:1, <SPAN class="ft53">Utgiftsområde 16</SPAN>, s. 205. Här talar man om ytterligare resurser för forskning och forskarutbildning för år 2008, som ska ”fördelas väsentligen i enlighet med kvalitetskriterier baserade på Vetenskapsrådets fördelning av forskningsmedel”. Hur detta ”väsentligen” ska läsas och beräknas framgår ej av den övriga texten.</P>
<P class="p286 ft13">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">slutsatsen att det är ”enklast att alla <NOBR>FoU-medel</NOBR> ges samma vikt”, påpekar man att stora delar av bidragen från näringslivet sker i form av så kallade in kind contributions (egna arbetsinsatser) och att det därför vore rimligt att låta anslag från VINNOVA och mot- svarande myndigheter, som kräver medfinansiering från närings- livet, få en dubbel vikt. Ett ytterligare skäl som skulle tala för detta vore att dessa medel återspeglar lärosätenas samverkan.</P>
<P class="p67 ft7">RUT 2 föreslår mot bakgrund av dessa resonemang att indika- torn externa medel ska innefatta intäkter från alla externa finan- siärer, alltså från alla råd, myndigheter och stiftelser och även medel från industri, kommuner och från övriga organisationer. Det finns huvudsakligen tre skäl till detta. För det första speglar mångfalden av finansiärer högskolans mångfasetterade uppdrag och behov av en vittförgrenad samverkan med det omgivande samhället. För det andra blir denna indikator samtidigt ett mått på den samverkan som universiteten har med det omgivande samhället. Tilläggas kan att forskningsmedel från exempelvis industrin också oftast är konkurrensutsatta och väl bedömda vad avser den vetenskapliga kvaliteten. För det tredje kan konstateras att, om man tänker sig att välja ut enbart en eller ett par finansiärer, blir gränsdragningarna svåra att göra mellan konkurrensutsatta respektive icke konkur- rensutsatta medel mellan vetenskapligt bedömda respektive icke vetenskapligt bedömda medel, om man inte endast använder sig av <NOBR>VR-medel,</NOBR> vilket av ovan angivna skäl inte är lämpligt.</P>
<P class="p343 ft7">De medel som genom stiftelser är specialdestinerade till ett lärosäte räknas inte in i externfinansieringen.</P>
<P class="p42 ft7">Utredningen anser att <NOBR>EU-medel</NOBR> och forskningsanslag erhållna från andra utomsvenska finansiärer bör ges en särskild tyngd vid fördelning av medel utifrån kriteriet externa medel. Dessa medel, som är erhållna i en hårdare konkurrens än nationella och regionala forskningsresurser, har under den senaste tioårsperioden ökat snabbt i betydelse. För närvarande är det statistiska underlaget dock bristfälligt, varför RUT 2 inte har kunnat ge dessa medel denna särskilda tyngd i beräkningarna. Utredningen har dock inhämtat att Högskoleverket från med nästa år kommer att kunna presentera sådan statistik. När resurserna ska beräknas för den första fyraårsperioden kan således en sådan viktning göras. Det är betydelsefullt att intermediären initierar en vidareutveckling av arbetet med denna indikator. Att fortsatt analysera möjligheter att finna ett system för att vikta alla medel som vinns i konkurrens med peer review är angeläget.</P>
<P class="p202 ft13">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft43">Vetenskaplig produktion</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Fältnormaliserade citeringar av internationell vetenskaplig produktion ska utgöra en av indikatorerna som omfördelar 20 procent av de konkurrensutsatta forsknings- medlen.</P>
<P class="p579 ft7">Mätning av antal akademiska publiceringar och citerande av dessa publikationer är en konst som i sig är föremål för både intensivt utvecklingsarbete och forskning. Mycket arbete bedrivs på olika håll i världen med detta. Även i Sverige finns forskning inom detta område. Vetenskapsrådet och de olika universitetsbiblioteken med deras nätverk ägnar mycket energi åt denna verksamhet. På nationell nivå har under innevarande år en grupp konstituerats på initiativ av SUHF för att vidareutveckla arbetet med att skapa en gemensam databas för all svensk vetenskaplig publicering. RUT 2 har haft kontakt med denna grupp och även diskuterat med Kungl. biblioteket/BIBSAM samt konsulterat Vetenskapsrådets analys- avdelning. Som ett resultat av dessa diskussioner har utredningen i samarbete med Linköpings universitet tagit fram ett underlag beträffande möjligheterna att använda citeringar som indikator för anslagstilldelning. Docent Ulf Sandström vid Linköpings univer- sitet har i samarbete med Erik Sandström vid Kungl. Tekniska högskolan presenterat en ”Modell för beräkning av direktanslag till svenska lärosäten baserad på forskningsproduktion och citerings- grad” som biläggs utredningen i bilaga 8.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">87</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna modell presen- teras längre fram i detta avsnitt.</P>
<P class="p205 ft7">Forskarna och deras resultat bedöms på många sätt inom akade- min. Det sker, som ovan konstaterats, vid tjänstetillsättningar, befordringar, vid antagning av publikationer hos vetenskapliga tidskrifter och serier och förlag och vid ansökan om patent. Vi kan konstatera att mätningen av publikationer sker å ena sidan rent kvantitativt genom förtecknande av vetenskapliga arbeten i olika sorters bibliografier och databaser. Antalet publikationer kan också vägas samman på så sätt att monografier får högre värde än artiklar, artiklar publicerade i en internationell tidskrift med peer review får</P>
<P class="p580 ft14"><SPAN class="ft34">87</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Denna rapport har sakkunniggranskats av professor Peter Ingwersen vid Danmarks Biblioteksskole och därefter bearbetats av författarna. Vissa diskussionspunkter kvarstår fortfarande.</P>
<P class="p390 ft13">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">högre värde än den regionala tidskriften där publicering sker endast efter bedömning av en redaktör.</P>
<P class="p42 ft7">Resursberedningen lyfte i sitt delbetänkande Kvalitet och dynamik fram publiceringsindikatorn som ett mycket relevant kriterium, men gjorde den bedömningen att den ”brister i enkel- het”. Avslutningsvis konstaterade man: ”Värdet av att utnyttja de synnerligen omfattande kvalitetsbedömningssystem som tidskrifts- publikationer utgör, gör dock att den fortsatta metodutvecklingen inom området bör följas.”<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">88</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p54 ft7">Tiden har nu enligt RUT 2:s uppfattning blivit mogen för att införa ett system där den vetenskapliga produktionen mäts. Utred- ningen har därför med särskilt intresse specialstuderat det system som man infört i Norge för att fördela en del av forsk- ningsresurserna utifrån kvantitativ publicering beräknat på läro- sätesnivå. Det norska Utbildnings- och forskningsdepartementet gav år 2003 Universitets- och høgskolerådet (UHR) i uppdrag att koordinera arbetet med att utveckla ett sådant system. I rapporten</P>
<P class="p403 ft7">Vekt på forskning. Nytt system for dokumentasjon av vitenskapelig publisering presenterades ett sådant system som sedan sjösattes år 2005. Målet var att skapa ett enhetligt system för att dokumentera lärosätenas vetenskapliga publiceringar i den nationella Database for statistikk om høgre utdanning och därtill skapa en modell för att fördela resurserna till lärosätena med utgångspunkt i detta material. Avsikten med denna modell var att få ”en mer resultat- orienterert premiering av forskning, og å stimulere til økt forsk- ningsomfang”.</P>
<P class="p192 ft7">Den norska modellen bygger på en indelning av publikations- formerna i två nivåer och en viktning av dessa nivåer. Exempelvis får en monografi 5 poäng på nivå 1 (den nationella publicerings- nivån), men 8 poäng på nivå 2 (den internationella publicerings- nivån). En tidskriftsartikel får 1 poäng på nivå 1 och 3 poäng på nivå 2, en antologiartikel får 0,7 poäng på nivå 1 och 1 poäng på nivå 2. Detta system bygger på att forskarsamhället har deltagit i bedömningen av vilka tidskrifter som ska finnas med och vilken vikt de ska ha.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">89</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p192 ft7">RUT 2 har noggrant övervägt möjligheten att tillämpa den norska modellen för resurstilldelning. Arbetet med att skapa en gemensam databas eller en ”söktjänst” som kopplar ihop redan befintliga databaser görs redan. Projektet vid Kungl. biblioteket</P>
<P class="p218 ft14"><SPAN class="ft34">88</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 1993:102, s. 48.</P>
<P class="p165 ft54"><SPAN class="ft34">89</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft14">Jfr </SPAN>Vekt på forskning <SPAN class="ft14">2004.</SPAN></P>
<P class="p120 ft13">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">OpenAcess.se har utlyst medel för ett sådant projekt som beräknas komma igång under hösten 2007. Målsättningen är att en söktjänst ska skapas som ska bli ”en samlad ingång till ”all” vetenskaplig publicering i Sverige”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">90</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Så småningom räknar man även med att integrera detta system med ett motsvarande system för elektronisk publicering. För att kunna använda en sådan bibliografidatabas vid resurstilldelning är det av största vikt att den kvalitetssäkras. Det räcker inte med en sammanfogning av redan befintliga system, om inte en mycket noggrann standardisering utförs. Det är svårt att se hur en sådan kvalitetssäkring skulle kunna ske, om inte ett enhetligt nationellt system skapas och underhålls av en central instans. Ett sådan databas skulle emellertid kunna användas för att skapa en svensk variant av den norska modellen, men också nyttjas för andra ändamål nationellt och lokalt. En preliminär bedömning är att det skulle vara möjligt att införa en adapterad norsk modell i Sverige, men att den medför stora kostnader.</P>
<P class="p187 ft7">Den norske forskaren Gunnar Sivertsen, som är en av upphovs- männen till det norska systemet, gör under år 2007 en pilotstudie åt Vetenskapsrådet för att inom fältet utbildningsvetenskap i Sverige få en översikt över publiceringsmönster och <NOBR>-omfång.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">91</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>Detta kan ses som ett första diskussionsinlägg på svensk mark om dessa frågor.</P>
<P class="p189 ft7">Den norska modellen är inte oomstridd. Invändningar är exem- pelvis att olika vetenskapliga discipliner har olika publicerings- strategier, att forskare frestas att dela publikationer, att den kvalitativt sett bästa produktionen inte blir rättvist mätt, att avhandlingar publicerade som monografier får större betydelse än sammanläggningsavhandlingar. Frågan är om alla dessa invänd- ningar träffar en modell som arbetar med den högsta aggregerade nivån, lärosätet. Om man skulle använda en sådan modell för att fördela resurser mellan ämnen skulle det vara svårare att uppnå målet – att fördela efter kvalitet. Frågan är också i vad mån forskarna kommer att bekymra sig om dessa strategier på läro- sätesnivå. De är förmodligen – med rätta – mer intresserade av att publicera i enlighet med sin egen och sin disciplins strategi än i relation till en övergripande lärosätesstrategi. En komplikation är dock att alla universitet inte har alla ämnen. Ett universitet som näst intill uteslutande har ämnesinriktningar vilka av traditionen</P>
<P class="p464 ft14"><SPAN class="ft34">90</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Andersson<SPAN class="ft9">PT </SPAN>2007, s. 2.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">91</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Sivertsen 2007.</P>
<P class="p286 ft13">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">har en allmän strategi att publicera kort och mycket skulle gynnas kraftigt i ett sådant system.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">92</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p42 ft7">Vid VR:s analysenhet har en första utvärdering av den norska modellen gjorts i en kritisk studie av Staffan Karlsson och Carl Jacobsson (se bilaga 7). De visar att modellens sätt att värdera doktorsavhandlingar är otillräckligt. Med den norska modellen tillämpad på svenska humanistiska och medicinska avhandlingar skulle med den ovanstående betygssättningen en humanistisk avhandling i genomsnitt vara värd cirka 5 poäng och genererar en summa motsvarande 240 000 norska kronor; en medicinsk avhand- ling skulle i genomsnitt vara värd mellan 1,4 och 1,9 poäng och således endast generera 67 <NOBR>000–90</NOBR> 000 norska kronor. Är det rimligt att kvalitetsskillnaden kan vara så stor? Det troliga är att modellen har en barnsjukdom som behöver arbetas bort och frågan är om det finns flera.</P>
<P class="p171 ft7">”Hur mycket citeras svenska publikationer?” frågas det i en analys utförd inom Vetenskapsrådets analysavdelning år 2006. I denna bibliometriska översikt över Sveriges vetenskapliga publice- ring mellan 1982 och 2004 kommer författarna fram till slutsatsen att det svenska forskarsamhället har legat på en relativt konstant nivå något över världsgenomsnittet beträffande rankning av citerade publikationer med utgångspunkt i Thomson/ISI:s databas ISI Web of Science. I rankningen ligger Sverige på sjätte plats både vid periodens början och slut. Jämför man Sveriges utveckling i relation till Europa så kan man dock konstatera en vikande trend. Detta beror enligt författarna inte på att den svenska forskningen har minskat i kvalitet men på att flera europeiska länder har förbättrat sina resultat betydligt. Med hjälp av dessa mätningar kan man se hur olika vetenskapsområdens och discipliners genomslags- kraft förändras över tid, liksom hur olika lärosäten står sig i den internationella konkurrensen. Ett stort problem med dessa mätningar är emellertid att de humanistiska vetenskaperna, och till dels även samhällsvetenskaperna, till stor del är ”osynliga” beroende på andra publiceringsstrategier (andra språk än engelska, monografier av olika slag).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">93</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p156 ft7">Om vi relaterar dessa mätningar av produktion av vetenskapliga resultat till utredningens intresse av att finna indikatorer för kvalitetsbedömning av svensk forskning, kan vi konstatera att dessa mätningar inte täcker alla vetenskapliga fält, har en stark</P>
<P class="p581 ft14"><SPAN class="ft34">92</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Jfr<SPAN class="ft9">PT </SPAN>exv. Elvebakk & Enebakk, s. <NOBR>34–44.</NOBR> <SPAN class="ft34">93</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Karlsson<SPAN class="ft9">PT </SPAN>2006, s. 49f.</P>
<P class="p120 ft13">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">anglosaxisk och särskilt amerikansk bias samt inte tar hänsyn till vissa delar av den vetenskapliga produktionen såsom monografier och läromedel. Trots dessa vanliga invändningar anser RUT 2 att det finns goda möjligheter att använda citeringar för tilldelning av resurser på lärosätesnivå.</P>
<P class="p70 ft7">Att mäta hur den vetenskapliga produktionen används torde vara en god indikator på värdet av densamma. Att bli citerad – av kolleger inkluderande vedersakare – i de sammanhang där den mest väsentliga forskningen publiceras är ett tecken på verksamhet med kvalitet. Det är i de internationella tidskrifter på vår tids lingua franca, engelskan, granskade med så kallat peer <NOBR>review-förfarande</NOBR> som de vetenskapliga resultaten i frontlinjen tar plats. Oberoende av hur vi bedömer värdet av den vetenskapliga produktion som bedrivs på övriga världsspråk och mindre språk, får man konstatera att det gemensamma akademiska språkrummet är den vetenskapliga engelskan. Att publicera sig i de sammanhang där denna används är ett tydligt mått på ambitionen att bidra till den gemensamma världsvida diskussionen. Den är ett mått på forskningens interna- tionalisering.</P>
<P class="p211 ft7">Om citering av forskning i olika discipliner ska jämföras behövs ett system som utjämnar skillnader av olika slag (antalet tidskrifter och deras periodicitet, antalet referenser per artikel, tidskrifternas så kallade impact m.m.). Genom en rad olika beräkningar (fält- normaliserade jämförelser) kan en skala tas fram med hjälp av vilken exempelvis de sammantagna prestationerna hos ett univer- sitet kan relateras till ett världsgenomsnitt. Antalet publikationer har inte betydelse utan endast kvaliteten mätt i citeringsgrad. Hög produktivitet är därmed inte en nödvändig fördel. Forskning visar att kvinnor som grupp kan gynnas av dessa mått, eftersom de har en lägre produktion men högre citeringsgrad.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">94</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p79 ft7">I bilaga 7 ges en detaljerad beskrivning av modellen för beräk- ning baserad på forskningsproduktion och citeringsgrad. Ulf Sandströms och Erik Sandströms rapport bygger på en matema- <NOBR>tisk-statistisk</NOBR> modell som togs fram på <NOBR>1980-talet</NOBR> för att uppskatta antalet forskare per nation.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">95</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I detta sammanhang används metoden med några tillägg. Syftet är nu att ta fram rättvisande referens- värden för publiceringsaktiviteten inom olika forskningsområden. Detta görs med den s.k. Waringmodellen. Poängen är att modellen tar hänsyn till hur publiceringsmönstret ser ut för olika områden.</P>
<P class="p582 ft14"><SPAN class="ft34">94</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Se<SPAN class="ft9">PT </SPAN>Sandström & Hällsten 2004, s. <NOBR>77–91.</NOBR> Jfr vidare exv. Sandström 2007. <SPAN class="ft34">95</SPAN><SPAN class="ft9">TP </SPAN>Se<SPAN class="ft9">PT </SPAN>Sandström & Sandström 2007.</P>
<P class="p286 ft13">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">Vetenskapens värld är uppdelad i många sfärer med olika publi- ceringstraditioner och marknader för vetenskaplig publicering. Modellen kan beskrivas som ett raffinerat poängsystem som ger olika poäng per publikation beroende på områdets karakteristika.</P>
<P class="p42 ft7">Teknikvetenskap och medicin kan tas som exempel. Teknik- vetenskaperna publicerar en del artiklar i vetenskapliga tidskrifter men merparten rapporteras i egna serier. De medicinska forskarnas beteende är ett annat: de publicerar nästan uteslutande i internationella tidskrifter. Ställer vi dessa båda områden bredvid varandra är medicinarna vida överlägsna i antalet artiklar, men en sådan jämförelse säger oss inget om universiteten och deras forskningskvalitet. Om vi i stället jämför teknikvetenskaperna med deras kolleger i Norden och om vi jämför den kliniska medicinen med deras nordiska kolleger kan resultatet bli mer rättvisande. Waringmodellens fördel är just detta: att jämföra likar med likar. För att göra detta delas forskningen in i funktionella områden: miljöforskning, ingenjörsforskning, ekonomisk forskning, biolo- gisk forskning etc. baserat på forskarnas publiceringsbeteende. De områden som inte bara skriver artiklar i tidskrifter utan också publicerar böcker och antologier får högre poäng för sina artiklar jämfört med dem som endast publicerar vetenskapliga artiklar i tidskrifter. Detta är inte minst av stor betydelse för de huma- nistiska disciplinerna.</P>
<P class="p156 ft7">Vill vi veta hur produktiva forskarna vid ett universitet är, måste vi således ha adekvata referenssvärden för jämförelserna. För KTH är alla nordiska tekniska högskolor den rimliga basen för ”benchmarking” och för ekonomisk forskning är alla ekonomer vid universitet och handelshögskolor i Norden det vi bör jämföra med. Metoden utgår från att antalet publiceringar i <NOBR>ISI-databasen</NOBR> (under en tillräckligt lång tidsperiod) ger all den information som behövs för att göra beräkningar som inkluderar alla forskare vid universi- tetet.</P>
<P class="p192 ft7">Resultatet blir ett värde som motsvarar universitetets produk- tionsnivå och kvaliteten på den produktionen. Det kan således läggas till grund för fördelningen av direktanslag till universiteten. Genom att multiplicera produktionstalet med den fältnormali- serade citeringsgraden ges ett tal som inkluderar såväl fältjusterad produktionsmängd som relativ kvalitetsnivå. Ett system för konkurrensutsatta anslag kan inte fungera tillfredsställande om det inte tar hänsyn till hur forskningsresultaten uppmärksammas och används av andra forskare. Modellen är arbetsekonomiskt till-</P>
<P class="p325 ft13">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">talande. Varken forskarna eller universiteten behöver avsätta tid eller resurser för att förse systemet med uppgifter.</P>
<P class="p76 ft7">Ett lärosäte som redan har en väl utvecklad användning av bibliometri är Karolinska institutet. KI har ett eget arbete med dessa frågor som kvalitetssäkras av LIME (Institutionen för lärande, informatik, management och etik). En bibliometriavdel- ning vid lärosätesbiblioteket tillhandahåller en ”kundtjänstorga- nisation” som levererar analyser på uppdragsbasis. Syftet med dessa bibliometriska analyser är bland annat att ge KI:s ledning underlag för planering och verksamhetsutveckling.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">96</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>I den tidigare apostro- ferade utvärderingen vid Uppsala universitet, Kvalitet och förnyelse, har ett stort delprojekt varit en bibliometrisk analys av universitets vetenskapliga produktion gjord av nederländska forskare.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">97</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p583 ft7">Dessa metoder är heller inte oomstridda. Det finns teknisk kritik mot dem. Denna kritik riktar sig dock oftast mot möjlig- heterna att fånga kvalitet på forskar- och forskargruppsnivå.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">98</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Indikatorn vetenskaplig produktion har goda möjligheter att driva lärosätena till att särskilt stödja de forskare och forskargrupper som har goda prognoser att hävda sig vid den internationella forskningsfronten och att framför allt med strategisk planering bereda rum för ny forskning att hävda sig i dessa sammanhang.</P>
<P class="p39 ft7">RUT 2 föreslår mot bakgrund av ovanstående en indikator för vetenskaplig publicering som använder sig av fältnormaliserad citeringsgrad som metod för omfördelningen av 20 procent av de konkurrensutsatta forskningsmedlen.</P>
<P class="p76 ft7">Det är emellertid i högsta grad önskvärt att frågan om mätning av den vetenskapliga produktionen i olika former vidare utreds av den intermediära organisation som utredningen föreslår ska inrättas eller läggs ut på entreprenad till ett annat professionellt organ som exempelvis Vetenskapsrådets analysavdelning. Det intensiva arbetet med denna fråga på europeisk nivå bör i detta sammanhang också beaktas. Exempelvis pågår inom Kommissionens <NOBR>ERA-NET-</NOBR> projekt Humanities in the European Research Area (HERA) för närvarande i samarbete med European Science Foundation ett stort arbete med ett ”European Index for the Humanities” (ERIH).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">99</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p584 ft39"><SPAN class="ft51">96</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr www.ki.se (Bibliometri vid Karolinska institutet). <SPAN class="ft51">97</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Uppsala University 2007, s. 34f. & 471ff.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">98</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr exv. Lundberg 2006.</P>
<P class="p221 ft46"><SPAN class="ft34">99</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se www.esf.org/erih. Jfr den tveksamma hållningen till ”metrics” i <NOBR>HEFCE-rapporten</NOBR> ”Use of research metrics in the arts and humanities” (2006). Inför RAE 2008 kommer förmodligen ”metrics” inte användas i någon större omfattning beträffande den humanistiska respektive den konstnärliga forskningen.</P>
<P class="p390 ft13">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft43">Indikatorer som övervägts men inte föreslås</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">RUT 2 föreslår tre indikatorer (personal, externa medel, veten- skaplig produktion) och kvalitetsutvärderingar för att omfördela forskningsmedlen till universiteten. Det finns givetvis fler indika- torer att överväga än dessa. I den tidigare omnämnda enkäten till lärosätena ombads dessa att beskriva sitt lärosätes ”interna model- ler för kvalitetsrelaterad resursfördelning och hur de används”. Som tidigare framhållits i avsnittet 3.2.1 visade enkätsvaren från läro- sätena att man använder en rad olika indikatorer för resursför- delning på lokal nivå. RUT 2 har med intresse tagit del av detta material och analyserat möjligheten att använda flera av dessa indikatorer, men kommit fram till att de föreslagna indikatorerna och forskningsutvärderingen är de som bäst kan mäta kvaliteten inom alla forskningsområden och på nationell nivå.</P>
<P class="p191 ft7">De två indikatorer som utredningen övervägt noggrant, men inte föreslår, är samverkan och internationalisering. Beträffande båda dessa indikatorer finns de integrerade som en del av de indikatorer och utvärderingar som utredningen föreslår. I det följande vill RUT 2 närmare beskriva sina resonemang och överlämna dem för vidare diskussion till den av utredningen före- slagna intermediären.</P>
<P class="p585 ft7">Samverkan</P>
<P class="p586 ft7">Den så kallade tredje uppgiften finns inte längre, sägs det provocerande i Högskoleverksrapporten Högskolan samverkar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">100</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Samverkansuppgiften är vid närmare betraktande i de flesta fall numera väl integrerad med forskning, utbildning och administra- tion inom akademin, eller borde i alla fall så vara. Självfallet är det så att universitet och högskolor alltid haft intresse av det omgi- vande samhället, och vice versa. Det är sällan som universiteten verkligen varit de elfenbenstorn man velat vara eller beskyllts för att vara. Att frågorna om samverkan blivit mer betydelsefulla under de senaste 30 åren beror givetvis på högskolesektorns snabba expansion. Man har börjat tala om ”den vildväxande högskolan”. Från och med 1977 och framåt har lag- och förordningstexter betonat vikten av att sprida kännedom om forskningsresultat och samverka med så många aktörer i samhället som möjligt. Under</P>
<P class="p587 ft14"><SPAN class="ft34">100</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R, s. 7.</P>
<P class="p159 ft13">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">denna period har flera kommittéer och utredningar, däribland kan nämnas den 1978 inrättade Forskningssamverkanskommittén och den 1995 tillsatta Kommittén för nyttiggörande av forsknings- resultat, utrett olika frågor om samverkan. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> bilda- des holdingbolag vid universitet och högskolor, liksom teknikbro- stiftelserna. Vissa av de så kallade löntagarfondsstiftelserna fick också till uppgift att stimulera samverkan mellan högskola och näringsliv. Arbetet med samverkansfrågorna i skärningspunkten mellan universitet och näringsliv har också fått extra stimulans genom den vetenskapssociologiska och forskningspolitiska kritiken av den linjära modellen <NOBR>forskning–tillämpning–kommersialisering,</NOBR> vilken genererat andra modeller som betonat den stora betydelsen av interaktion (Triple helix, Mode 2).</P>
<P class="p79 ft7">Universitet och högskolor samverkar med de flesta samhälls- aktörer, mest i fokus är näringslivet och allmänheten i stort. Det gäller också för universitetssektorn att vara folkbildare och att skapa legitimitet för sin verksamhet bland skattebetalare och politiker. Här kan man – förutom forskarsamhällets eget mycket omfattande bidrag via all den populärvetenskapliga litteratur som i strid ström produceras – peka på två organ som för närvarande spelar en stor roll i det senare sammanhanget: den stora informa- tionsavdelningen på Vetenskapsrådet och den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA),<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">101</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>som genom sina många aktivi- teter bidrar till både populärvetenskap och analys av forskningens läge i samhället.</P>
<P class="p211 ft7">Samverkan mellan akademin och samhället delas ofta in i tre olika områden: samverkan för utveckling av demokratin, för kunskapsutveckling och tillväxt samt för bättre utbildning. Sam- verkan med det omgivande samhället är en stor och omfattande uppgift för universitetsvärlden. Ofta förutsätts det av alla inblan- dade aktörer – utom av forskarna – att den utförs utan att särskilda resurser tillförs. För att få en överblick över detta mångfasetterade fält har utredningen givit VA i uppdrag att utreda frågan om möjligheterna att mäta denna samverkan för att kunna införa den som en indikator i resurstilldelningssystemet (jfr bilaga 9).</P>
<P class="p79 ft7">Vetenskap & Allmänhet föreslår att samverkan delas in i tre övergripande grupper av kriterier/indikatorer med utgångspunkt i vilka huvudaktörer aktiviteterna samspelar med: allmänheten, avnämare och skola. RUT 2 kan – med internationella jämförelser –</P>
<P class="p588 ft14"><SPAN class="ft34">101</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Vetenskap & Allmänhet, VA, är ”en ideell förening som vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan forskare och allmänhet – särskilt unga”.</P>
<P class="p286 ft13">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">konstatera svårigheterna med att mäta dessa olika indikatorer och vikta de olika parametrarnas resultat sinsemellan. Förslagen om att mäta skriftlig populärvetenskaplig publicering och läroboksför- fattande är möjlig att göra som en del av ett system som mäter och viktar forskarnas publicering. Att mäta ”de aktiviteter som ger direktkontakt och möjliggör dialog” (bloggande, öppna föreläs- ningar, deltagande i vetenskapsfestivaler etc.) är svårare. Förslagen om att mäta samverkan med avnämare via exempelvis antal nystartade företag, royalties, patent och licensieringar skulle också kunna göras i en publiceringsdatabas med karaktär av produktions- databas.</P>
<P class="p171 ft7">VA ger ett tentativt förslag att införa fyra indikatorer bestående av en rad olika parametrar för att mäta lärosätenas samverkan. Frågan om hur dessa parametrar ska mätas återstår i många fall att bestämma, liksom den grannlaga frågan om hur parametrarna bör viktas. I en norsk utredningen om ”operasjonalisering av indika- torer for formidling” understryks nödvändigheten av en noggrann registrering och kvalitetssäkring av de ingående parametrarna för att möjliggöra ett införande av ett system med samverkans- indikatorer.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">102</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Att göra detta arbete borde ske i relation till arbetet med att värdera denna typ av kompetens på individnivå. Det är förmodligen så att samverkansuppgiften – liksom den pedagogiska uppgiften – först måste få legitimitet som en väsentlig indikator för värdering av forskare och lärare, innan man storskaligt låter den få betydelse för genererande av resurser till universiteten. I det brittiska systemet förväntas ”third stream activities” få en större betydelse i och med att RAE kommer att reformeras efter 2008. En kritik mot Research Assessment Exercise har just varit att samverkan missgynnats av systemet. HEFCE har varnat för att ”ett simplistiskt användande av prestationsrelaterade metrics” under- gräver förtroendet för finansieringen av samverkansuppgifterna. Metoderna är ännu inte etablerade och samverkan är ett mycket diversifierat fält.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">103</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 föreslår därför inte någon särskild indikator för mätning av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Den ingår som en del av indikatorn externfinansiering genom att all externfinansiering räknas in i denna indikator (se avsnittet 3.2.5). Här mäts samverkan med näringslivet via de resurser som företagen genererar till lärosätena och via den stora finansiering som bl.a. VINNOVA och <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> bidrar med.</P>
<P class="p181 ft54"><SPAN class="ft34">102</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Sammen om kunnskap II, <SPAN class="ft14">s. 31 & passim.</SPAN></P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">103</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Hatakenaka 2005, s. 4f.</P>
<P class="p120 ft13">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">Dessutom ska samverkan beaktas i lärosätesutvärderingen – som värderar strategier, samverkan och kvalitetsarbete – på så sätt att antal publiceringar av populärvetenskapliga publikationer ska registreras i lärosätenas publikationsdatabaser och att samverkans- uppgiften bedöms separat (se avsnittet 3.1.8).</P>
<P class="p589 ft7">Högskoleverket konstaterar i sin rapport Högskolan samverkar att de svenska lärosätena inte får några direkta anslag för sam- verkan, vilket man får i flera andra länder. I Sverige kanaliserar staten stora resurserna via bl.a. VINNOVA; i Storbritannien allokeras via HEFCE resurser för dessa ändamål till HEIF (Higher Education Innovation Fund).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">104</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Men HEIF är som VINNOVA i de närmaste helt och hållet näringslivsorienterat. Högskoleverket konstaterar att ”universiteten och högskolorna nu är mogna för att ta ett större ansvar för att utveckla samverkansarbetet” och därför borde få specialriktade anslag för dessa ändamål i alla dess delar.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">105</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Om ett sådant anslag skulle skapas, borde det lämpligen konkur- rensutsättas med hjälp av sådana indikatorer som föreslås i Veten- skap & Allmänhets utredning. Det återstår dock ett omfattande arbete med att vidareutveckla ett sådant system, inte minst de tekniska delarna.</P>
<P class="p590 ft7">Högskoleverket följer under år 2007 upp den ovan nämnda studien.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">106</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Man har tillsatt en särskild bedömargrupp för att verket ska kunna bilda sig en uppfattning om hur samverkansarbetet utvecklats under de senaste åren och vilka särskilda insatser som behövs för att stödja lärosätena i deras utvecklingsarbete. Bedömar- gruppen har som underlag för sitt arbete sänt ut en omfattande enkät till lärosätena, i vilken man bland annat ställer frågan om huruvida man anser det vara möjligt att mäta resultatet av samverkansarbetet och vilka indikatorer som då borde användas. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras i början av år 2008, men redan nu kan vissa mönster skönjas i materialet. Läro- sätena pekar på att de egna ekonomiska redovisningssystemen redan nu kan leverera uppgifter som kan tjäna som bas för indikatorer (exvempelvis licensieringar, ekonomisk omslutning på uppdragsforskning och uppdragsutbildning). Många lärosäten är också intresserade av att följa upp sina tidigare studenter för att få en uppfattning om hur dessa klarar sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p184 ft14"><SPAN class="ft34">104</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Källblad 2005.</P>
<P class="p0 ft38"><SPAN class="ft34">105</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R, s. 9, 13, 128.</P>
<P class="p578 ft17"><SPAN class="ft47">106</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Skrivelse till Resursutredningen den 20/8 2007 från Högskoleverket ”om ett nationellt system för uppföljning av högskolans verksamhet inklusive samverkansuppgiften”.</P>
<P class="p281 ft13">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Undersökningar av motsvarande slag pågår på flera håll i den svenska högskolevärlden. Forskarna Clas Wahlbin och Caroline Wigren vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping håller på att avsluta en studie om samverkan under hösten 2007. VINNOVA arbetar med det så kallade Nyckelaktörsprogrammet som syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle i Sverige. Inom ramen för detta program har man lanserat en modell för att följa upp de involverade lärosätenas aktiviteter runt samverkan och nyttiggörande. Model- len bygger på en enkät med faktafrågor, en fördjupad självutvär- dering och en <NOBR>”peer-reviewliknande</NOBR> expertövning”.</P>
<P class="p55 ft7">Utvärderings- och utvecklingsarbete av denna karaktär kunde med fördel vidareutvecklas av den intermediära organisation som RUT 2 föreslår ska införas. Samarbete med Högskoleverket, VINNOVA och andra nationella och internationella aktörer blir då av största betydelse (se vidare avsnitt 5.1).</P>
<P class="p42 ft7">Frågan om patent och licensieringar nämns understundom i diskussionen om möjliga indikatorer för resursfördelning. Kopp- lingen mellan patent och forskning varierar inom olika forsknings- områden. Sveriges andel av västvärldens patentering har samman- taget ökat under den senaste tjugofemårsperioden. I vissa publika- tionsdatabaser betraktas patent som en kategori (jfr exv. databasen Opus vid Uppsala universitet). Utredningen har valt att se patent och licensieringar som ett mått på samverkan med det omgivande samhället och därför blir dessa en del av underlaget för lärosätes- utvärderingen.</P>
<P class="p58 ft7">Internationalisering</P>
<P class="p435 ft7">Forskningens internationalisering är en självklarhet utifrån den mest grundläggande innebörden i universitetsbegreppet. Att denna dimension är en tydlig kvalitetsindikator torde forskarsamhället vara överens om. Den universella kommunikationen finns närva- rande över allt i universitetens och högskolornas verksamhet. De forskare som har de största ambitionerna riktar sig nödvändigtvis mot en internationell arena för att finna inspiration, samarbete och publicera sina resultat där de kan få störst uppmärksamhet och respons. Viss forskning kräver också internationellt samarbete för att kunna finansiera extremt dyrbar infrastruktur. Annan forskning vinner i djup på att vara komparativ och driver så fram inter-</P>
<P class="p250 ft13">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">nationellt samarbete. Kort sagt är det helt klart att en internationell dimension ger forskningen hög status.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 har dock valt att inte göra internationaliseringen till en egen indikator. Det skulle förvisso finnas möjlighet att finna olika mått på internationaliseringen för att skapa denna indikator. Men då handlar det mer om att mäta internationaliseringsverksamhet såsom forskarutbyte, konferensverksamhet, samarbetsavtal och dylikt, vilket inte är alldeles lätt att registrera och vikta. Utred- ningen har i stället valt att betrakta internationaliseringen som en integrerad del av de indikatorer som presenterats ovan. I indikatorn vetenskaplig produktion mätt i citeringar är det helt och hållet en fråga om att mäta forskning på den internationella arenan. Vad gäller externa medel bör på sikt den icke svenska finansieringen viktas högre. Dessutom bedöms redan idag mycket av den svensk- finansierade forskningen med internationell peer review. Dessutom genomförs den ena av kvalitetsutvärderingarna som ska bedöma universitetens främsta forskningsområden med internationell expertis. I den andra kvalitetsutvärderingen bedöms den allmänna internationaliseringsverksamheten inom ramen för lärosätets kvalitetsarbete.</P>
<P class="p545 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.8</SPAN><SPAN class="ft43">Kvalitetsutvärdering</SPAN></P>
<P class="p204 ft7">De svenska lärosätena visar prov på en stor variation av interna modeller för kvalitetsrelaterad resursfördelning. Många lärosäten tar också egna initiativ till större utvärderingar. Den största satsningen under 2007 var Uppsala universitets ovan nämnda utvärdering benämnd ”Kvalitet och förnyelse”. Huruvida dessa resultat ska ge annat än allmänna fingervisningar om ”en god grund för framtida satsningar på viktig, stark och nydanande forskning” eller om resultatet kommer att knytas till konkret resursfördelning framgår ännu inte. Lunds universitet ska under det kommande året genomföra en lika stor utvärdering.</P>
<P class="p39 ft7">Av utredningens enkät till lärosätena kan vi se att en rad kvalitetsutvärderingar görs som också kopplas till resursfördelning, men då handlar det alltid om en fördelning inom ett begränsat område, vanligtvis en fakultet. Exempelvis pekar Lunds universitet på att den medicinska fakulteten använder sig av bedömnings- paneler med en bred sammansättning för poängsättning av forskning vid såväl fördelning av <NOBR>ALF-forskningsmedlen</NOBR> som</P>
<P class="p467 ft13">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">forskningsanslaget. Göteborgs universitet redogör för ett nytt system från år 2007: fakultetsnämnderna ska inrätta vetenskapliga råd med internationella sakkunniga som ”ett stöd för nödvändiga interna prioriteringar”. Högskolan i Kalmar har årliga interna utlysningar av forskningsmedel och använder sig då också av extern sakkunniggranskning i processen. Det finns en klar och tydlig medvetenhet om att resurserna inte längre kan fördelas utifrån historiskt givna schabloner som inte alltid återspeglar aktuella prioriteringar.</P>
<P class="p591 ft7">Research Assessment Exercise</P>
<P class="p435 ft7">Vid RUT 2:s studievecka i Storbritannien besöktes The Higher Education Funding Council in England (HEFCE) samt dess systerorganisation Scotish Funding Council och ett antal lärosäten för att bland annat studera det brittiska resurstilldelningssystemet Research Assessment Exercise (RAE) från olika horisonter. Detta utvärderings- och resurstilldelningssystem administreras av HEFCE och har hittills använts i fem omgångar sedan 1986.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">107</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Det är knappast någon överdrift att säga att RAE är det mest utvecklade och beprövade systemet för fördelning av forskningsanslag som Europa har. Även om det finns många kritiker av systemet, inte minst i higher <NOBR>education-forskarnas</NOBR> led och bland dem för vilka RAE är ett nyliberalt blått skynke, tycks alla vara överens om att systemet har åstadkommit en ökad medvetenhet om kvalitets- frågorna och drivit fram en högre kvalitet i forskningen. Från HEFCE:s håll brukar man exempelvis peka på hur RAE har lett till att brittiska forskare totalt har förbättrat sina citeringsvärden. Mot bakgrund av detta har utredningen tagit sin utgångspunkt i ett närmare betraktande av det brittiska systemet. Som framgår av nedanstående korta redogörelse och slutsatser finns inga möjlig- heter att införa ett lika elaborerat system i Sverige, men vissa delar av det har vi låtit inspirera vår modell, andra har fått bli varnande exempel. Det brittiska systemets grundläggande principer om konkurrensutsättning givet prestation och kvalitet ligger redan fastlagda i utredningens direktiv.</P>
<P class="p592 ft14"><SPAN class="ft34">107</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>För beskrivningen av RAE används material som finns tillgängligt på HEFCE:s hemsida (www.hefce.ac.uk), särskilt dokumentet ”Funding higher education in England. How HEFCE allocates its funds” (July 2007/20).</P>
<P class="p193 ft13">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft7">I kölvattnet av de brittiska reformerna har en rad andra länder infört system med kvalitetsstyrning av basanslaget. I Irland, som befinner sig i ett uppbyggnadsskede med flera nya forsknings- universitet, har man konkurrensutsatt en stor del av basanslaget för forskning vid lärosätena. Detta system liknar till viss del Veten- skapsrådets satsningar på Linnéstöd, men är bredare till karaktären och lärosätet med dess forskningsstrategier bedöms även i sin helhet. I Kanada har man genomfört en satsning på 400 nya tjänster som delats ut till lärosätena efter en kvalitetsbedömning. I Norge har man sedan några år tillbaka konkurrensutsatt 15 procent av forskningsresurserna med utgångspunkt i lärosätenas antal (vik- tade) publiceringar och doktorsexamina.</P>
<P class="p79 ft7">I Danmark diskuteras under hösten 2007 en ny modell för omfördelning av basanslagen till universiteten. Det utkast till förslag som föreligger hösten 2007 innebär en årlig omfördelning av resurser till forskning, utbildning och samverkan. Med utgångspunkt i en rad indikatorer ska en årlig rangordning av alla universitet äga rum. Under de kommande åren räknar man med stora resurstillskott till universitetssektorn, vilket gör att de lärosäten som kommer att rankas lågt inte behöver förlora så stora resurser. De indikatorer för forskning som man inledningsvis räknar med att använda är externfinansiering, antal doktorsavhand- lingar och forskarnas internationella mobilitet. Från och med år 2010 planeras en indikator för vetenskaplig publicering.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">108</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p79 ft7">När RUT 2 har utvecklat sin egen modell, har dock det brittiska utgjort den främsta förebilden. Det har prövats under en längre tid, förändrats över tid, kritiserats och utvärderats i många omgångar. Erfarenheter därifrån har därför varit vägledande i utredningens arbete.</P>
<P class="p70 ft7">HEFCE:s huvudsakliga uppgift beträffande forskning är att fördela <NOBR>”quality-related</NOBR> research funding”. Denna finansiering fördelar sig på forskarutbildning, matchningsmedel för extern- finansiering, excellensfinansiering, regionstöd till Londonområdet för dyrbara lokaler men främst på basstöd till de universitet som kan uppvisa högsta kvalitet i forskningsverksamheten. När HEFCE beskriver sin uppgift talar man om finansiering i termer av infrastruktur (lärar- och forskarkåren, forskarutbildning, lokalerna, biblioteken, administrationen) och enklast kan organisationens roll ses som fördelare av de statliga basanslagen till universitet och</P>
<P class="p593 ft14"><SPAN class="ft34">108</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Universitets- og Bygningsstyrelsen 2007: ”Udkast til en model for fordeling af basis- midler efter kvalitet”.</P>
<P class="p286 ft13">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">högskolor. Denna finansiering ska också medge att grundforskning (blue skies research) ska kunna bedrivas.</P>
<P class="p42 ft7">I den första fasen av en forskningsutvärderingsomgång räknar HEFCE ut den totala nationella rambudgeten för de 67 olika ämnesområden inom vilka utvärderingarna sker. Utvärderingen genomförs av 67 paneler som till största delen består av brittiska akademiker. Efter reformeringen av systemet år 2004 (Roberts Review) har 15 huvudpaneler införts, till vilka panelerna rappor- terar sina resultat. Varje ämnesområde viktas i ett system med tre prisgrupper (A: High cost laboratory and clinical subjects [1,6], B: Intermediate cost subjects [1,3], C: Others [1,0]). För de universitetsinstitutioner som rankas med betyget 4 och däröver i utvärderingarna (se nedan) mäts även forskningsvolymen (forsk- ningsaktiv lärarkår, forskningsassistenter och research fellows) och vägs in.</P>
<P class="p55 ft7">Målet för den andra fasen är att den totala budgetramen för de 67 ämnesområdena ska tilldelas universiteten i proportion till forskningsvolymen multiplicerad med det kvalitetsmått (betyg gånger viktning) som ges varje bedömt ämne inom respektive universitet. De 15 huvudpanelerna ansvarar för de slutliga besluten om resurstilldelningen.</P>
<P class="p67 ft7">Lärosätena anmäler institutioner/avdelningar inom de olika ämnesområdena för utvärdering efter eget strategiskt val. Detta val görs av en University RAE Steering Group efter egna externa och interna utvärderingar. Lärosätena presenterar därefter ett underlag med mycket noggrann information om personalen, publiceringar, externa medel, forskarutbildning, forskningsstrategier m.m. som lämnas in till HEFCE.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">109</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p67 ft7">Kvaliteten mättes i den förra utvärderingsomgången på en sju- gradig skala (1, 2, 3b, 3a, 4, 5, 5*). Dessa absoluta betygsnivåer finns noggrant beskrivna. När utvärderingsomgången är avslutad och betygsättningen är klar, fastställer HEFCE (delvis mot bak- grund av vissa generella önskemål från regeringen) vilken vikt som de olika betygsnivåerna får. Denna vikt blir av avgörande betydelse för hur resursfördelningen kommer att utformas. Somliga betygs- nivåer får inga resurser alls, andra får ett betydande resurstillskott</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr25 td8"><P class="p17 ft90">109</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td158"><P class="p17 ft39">seminarium som utredningen arrangerade vid PREST/Manchester Business</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td8"><P class="p17 ft19"><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Vid det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p17 ft14">School den</P></TD>
<TD class="tr11 td158"><P class="p17 ft39">8 februari 2007 (finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond) gjorde</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft46">chefsadministratören Jared Ruff en noggrann presentation av hela den process som man nu är inne i för att åstadkomma sin ”final submission” den 30 november 2007 inför 2008 års utvärdering. Arbetet påbörjades i april 2006 och involverar en stor grupp forskare och administratörer. (Jfr www.rae.ac.uk.)</P>
<P class="p193 ft13">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft7">(jfr tabell 3.9). Systemet har skruvats åt rejält sedan starten, då i princip alla nivåer fick vissa resurser om än små. Resurserna ligger sedan fast tills nästa utvärdering genomförs.</P>
<P class="p595 ft2">Tabell 3.9 Research Assessment Exercise 2001: betygsgrader, vikter och andelar av insända prövningsunderlag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr19 td159"><P class="p596 ft2">Betygsgrader</P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p98 ft2">Vikter</P></TD>
<TD class="tr19 td161"><P class="p17 ft14">Andelar prövningsunderlag (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td162"><P class="p472 ft46">1</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p597 ft46">0</P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p598 ft17">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p472 ft46">2</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p597 ft46">0</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p598 ft17">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p472 ft17">3b</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p597 ft46">0</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p598 ft17">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p472 ft17">3a</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p597 ft46">0</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p598 ft17">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p472 ft46">4</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p597 ft46">1</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p598 ft17">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p472 ft46">5</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p597 ft17">3,1198</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p598 ft17">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td159"><P class="p472 ft46">5*</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p597 ft17">3,9478</P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p598 ft17">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft61">Källor: HEFCE ”Funding higher education in England. How HEFCE allocates its funds, May 2006/17” och Kate Barker ”The UK Research Assessment Exercise: evolution of a national research evaluation system”.</P>
<P class="p600 ft7">RAE är som sagt ett omdiskuterat system. Om vi lyfter fram det som de flesta<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">110</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>tycks vara överens om, ser vi att den mest excellenta forskningen kommer i centrum och att denna forskning får gott om resurser, att forskningen görs synlig och får förtroende i samhället i stort, inte minst hos politikerna, att medvetenheten om behovet av strategisk planering ökar hos alla aktörer. Om kostnaderna för hela detta system är mindre än för forsknings- rådssystemet är man oense, och som vanligt beror det på hur man räknar. HEFCE hävdar att kostnaden för att fördela resurserna understiger en procent av de resurser som fördelas – att jämföra med forskningsråden som använder fyra procent av sina resurser för administration. Från lärosäteshåll påpekas att all den tid som krävs internt i universitetsorganisationen är grovt underskattad av HEFCE. Samtidigt kan man påminna om att samma kritik riktas mot det brittiska systemet för fördelning av rådsmedel. Man räknar</P>
<P class="p601 ft17"><SPAN class="ft47">110</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Som underlag för detta resonemang använder vi oss bland annat av de mycket olikartade uppfattningar som utredningen tog del av under sin studieresa i Storbritannien, exempelvis Ed Hughes, RAE Manager på HEFCE, Jared Ruff, chefsadministratör på Manchester University och Dr Kate Barker, forskare vid PREST, Manchester Business School.</P>
<P class="p602 ft13">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">här med att cirka 70 procent av ansökningarna inte resulterar i finansiering.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">111</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p247 ft7">De negativa sidorna i systemet, som flertalet bedömare tycks vara överens om, är de stora administrativa bördor som detta medför för lärosätena, att de etablerade miljöerna gynnas framom nyorienterande och tvärvetenskaplig forskning, att jakt på ”RAE- able researchers” förekommer vid rekryteringar. Annan kritik som utredningen noterat är att de resultat som genererats i RAE används internt vid fördelning av resurser och ersätter annan utvärdering och bedömning, att denna extrema koncentration på forskningsutvärdering medför att undervisningens status sjunker liksom ansvaret för samverkansuppgifterna, att forskningens koppling till samarbetspartner som industri och offentlig sektor missgynnas.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">112</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p171 ft7">RAE har under drygt tjugo år skakat om och förändrat det brittiska forskningslandskapet. Många bedömare (däribland det engelska finansdepartementet) menar att på sikt borde enklare modeller för anslagsfördelning skapas. I regeringens budgetpropo- sition som framlades år 2006 talas explicit om att det nuvarande RAE bör ersättas med ett nytt system. I sitt i april 2007 uppdaterade strategidokument skriver HEFCE i linje med detta förslag att man siktar på att tillsammans med universitet och högskolor arbeta på att utveckla ett nytt system. Det talas om att den administrativa bördan måste minska och att ”robust indica- tors” måste tillskapas för den fortsatta mätningen av kvaliteten. För medicinska och tekniska vetenskaper samt för naturvetenskap tänker man sig att utarbeta att system med indikatorer som bygger på bibliometriska data, externa medel och information om forskarstuderande. För humaniora och samhällsvetenskap däremot tänker man sig att behålla ett system med ”a <NOBR>light-touch</NOBR> peer review based assessment”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">113</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p163 ft7">RUT 2 föreslår, bland annat mot bakgrund av de brittiska erfarenheterna, att en svensk modell konstrueras så att hälften av den konkurrensutsatta forskningsdelen av anslaget kommer att fördelas med hjälp av ovanstående ”objektiva” eller om man så vill</P>
<P class="p603 ft17"><SPAN class="ft47">111</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Forskarna Tom Sastry och Bahram Bekhradnia har i sina beräkningar kommit fram till att de centrala administrativa kostnaderna för rådens beviljningar är tio gånger dyrare än de centrala administrativa kostnaderna för RAE. Se Sastry & Bekhradnia 2006, s. 5f. och bil. A.</P>
<P class="p300 ft13"><SPAN class="ft51">112</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Här kan noteras att vid utredningens besök hos Sir David King (5/2 2007) pekade denne på hur kopplingen <NOBR>industri–forskning</NOBR> inte tillräckligt uppmärksammats av RAE. Han talade om behovet av att skapa ”a second totem pole” för att främja innovationsforskning.</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft34">113</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>”HEFCE strategic plan <NOBR>2006–11”,</NOBR> s. 32.</P>
<P class="p159 ft13">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">”automatiska” indikatorer. Den andra hälften skulle då fördelas med hjälp av kvalitetsutvärdering av forskning utförd av paneler. Denna utvärdering görs under en fyraårsperiod och påverkar resurserna för den påföljande fyraårsperioden. De tillkommande resurserna fördelas också med hjälp av denna modell.</P>
<P class="p69 ft7">För att genomföra denna utvärdering föreslår utredningen en modell som också hämtar sin inspiration från Högskoleverkets utvärderingsmodeller med självvärderingar och bedömargrupper. Vår modell kommer emellertid att utvidgas främst beträffande konstruktionen av ett system med olika bedömargrupper och framförallt genom införandet av två betygsskalor, som ska använ- das för resursfördelningen. Den ena av betygsskalorna kommer att närma sig en rankning, men inte av lärosätena som helhet.</P>
<P class="p464 ft7">Förslag till två kvalitetsutvärderingar</P>
<P class="p204 ft7">RUT 2 föreslår att två olika kvalitetsutvärderingar ska genomföras under varje fyraårsperiod. Den ena utvärderingen benämns forsk- ningsutvärdering och är den föreslagna utvärderingen, som RUT 2 diskuterat i det föregående avsnittet. Den baseras beträffande universiteten på kvalitetsbedömning av ett antal forsknings- områden. Betyget från denna utvärdering ligger sedan till grund för tilldelningen av 50 procent av den konkurrensutsatta forsknings- delen av anslaget. Beträffande högskolorna baseras utvärderingen på kvalitetsbedömningar av de forskningsprofiler och den forskar- utbildning som eventuellt finns. Dessa forskningsprofiler prövas och utvärderas med samma kvalitetskrav som forskningen vid universiteten. Resurserna för forskningsprofiler kan komma att konkurrensutsättas sinsemellan (se vidare avsnitt 2.2.3). Den andra utvärderingen, benämnd lärosätesutvärdering, mäter kvaliteten i universitetens och högskolornas utbildnings- och forskningsstra- tegier, samverkansarbete och kvalitetssäkringsarbete. Betyget från denna utvärdering ligger sedan till grund för tilldelningen av en särskild kvalitetsrelaterad resurs i form av ytterligare tilläggsbelopp som stärker kvaliteten i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå (se vidare avsnitt 3.1.8).</P>
<P class="p282 ft7">Vid strukturerandet av dessa kvalitetsutvärderingar har utredningen ställt följande frågor: Vem bedömer? Vilka bedöms? Vad bedöms? Hur sker bedömningen?</P>
<P class="p604 ft13">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Som svar på den första frågan kan inledningsvis sägas att det av RUT 2 föreslagna intermediära organet ska ansvara för att utvärde- ringarna görs och att underlag för beslut om anslagsfördelningen lämnas till regeringen (se vidare kapitel 5). Beträffande forsknings- utvärderingen blir det då fråga om att inrätta olika internationella paneler inkluderande nordiska deltagare, därtill svenska forskar- observatörer, som har i uppgift att bidra med kunskap om det svenska forskarsamhället. I det engelska utvärderingssystemet, som handhas av HEFCE, sker dessa utvärderingar nästan uteslutande med inhemska bedömare. Vid utredningens besök hos den dåva- rande brittiske premiärministerns särskilde rådgivare i forsknings- frågor, Sir David King, framhöll denne det förebildliga med det svenska akademiska systemets flitiga användande av internationell peer review. I det förhållandevis lilla forskarsamhälle som Sverige har, framstår detta som nödvändigt på grund av jävsproblematiken, men ger framför allt kvalitet åt bedömningarna.</P>
<P class="p191 ft7">Svaret på den andra frågan om vilka som bedöms blir beträf- fande forskningsutvärderingen av universiteten: samtliga univer- sitet inklusive Sveriges lantbruksuniversitet samt Chalmers tek- niska högskola AB. Lärosäten med intentionen att fusionera eller som har nära samarbete kan beredas möjlighet att utvärderas gemensamt. Högskolorna med eller utan forskningsprofil(er) deltar inte i den stora omfördelningen av forskningsdelen av ansla- gen utan utvärderas i förekommande fall endast med avseende på kvalitetssäkring av de egna forskningsprofilerna.</P>
<P class="p157 ft7">På den tredje frågan om vad som bedöms blir svaret: Av forskningspanelerna bedöms kvaliteten i den forskning som bedrivs. För universitetens del rör det sig om den forskning som man särskilt väljer att föra fram som nydanande och profilskapande och för högskolornas del rör det sig om forskningen inom den forskningsprofil man har.</P>
<P class="p67 ft7">Den fjärde frågan var hur bedömningen ska ske. Intermediären ansvarar för bedömningarna och beslutar om betygen. På uppdrag av denna utförs bedömningen av universitetens forskning av forskningspaneler, som arbetar självständigt och är ansvariga för den slutliga betygsättningen. I en huvudpanel för forskning väger ordförandena i dessa forskningspaneler samman de betyg som satts av forskningspanelerna, för såvitt ett forskningsområde bedömts av mer än en forskningspanel. Vid bedömningen av högskolorna används underlaget från profilpaneler för beslut om betyg. På uppdrag av intermediären bedömer och betygsätter, som tidigare</P>
<P class="p333 ft13">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">beskrivits, lärosätespanelerna samtliga lärosätens utbildnings- och forskningsstrategier, samverkan och kvalitetsarbete. Forsknings- och lärosätespanelerna arbetar helt separat.</P>
<P class="p76 ft7">Intermediären ska ha fortlöpande kontakt med lärosätena i deras självvärderingsarbete samt administrativt stödja de olika panelernas arbete.</P>
<P class="p434 ft7">Forskningsutvärdering</P>
<P class="p424 ft7">RUT 2:s förslag: Kvalitetsutvärderingar av forskning genom- förda av ett antal forskningspaneler – med en samordnande huvudpanel – ska utgöra en indikator för tilldelningen av 50 procent av den konkurrensutsatta delen av forskningsramen.</P>
<P class="p328 ft7">Att sammantaget utvärdera all forskning vid ett lärosäte är ett stort företag. Det vittnar den grundliga totalgenomlysning som Uppsala universitet gjort under det gångna året i sin utvärdering Kvalitet och förnyelse. Ursprungligen fanns tanken att forskningen inte endast skulle bedömas utan även betygssättas. På grund av arbetets alltför omfattande karaktär fick denna tanke överges. Istället användes ”recommended ratings” med fyra nivåer för att identifiera de särskilt starka forskningsområdena.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">114</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Om all forskningen vid alla svenska universitet skulle utvärderas under en fyraårsperiod av i princip samma utvärderare, skulle en mycket stor organisation krävas, inte minst för att kalibrera betygssättningen. En sådan utvärdering är säkert önskvärd ur de enskilda ämnesområdenas synpunkt sett. Enligt RUT 2 är en sådan omfattande verksamhet inte nödvändig för att ta fram ett underlag för att generera resurser.</P>
<P class="p254 ft7">Om inte all forskning inom lärosätet sakkunniggranskades, blir den kniviga frågan vilka områden som ska bli föremål för denna granskning. Skulle det vara disciplinerna? Detta skulle kunna bli till förfång för centrumbildningar och tvärvetenskapliga forsknings- satsningar av olika slag, inte minst de program som är extern- finansierade – med andra ord bli till hinder för presentation av nydanande verksamhet. Man skulle som i det brittiska systemet kunna tänka sig att intermediären fick till uppgift att identifiera vidare områden än disciplinerna och därtill uppmärksamma</P>
<P class="p361 ft14"><SPAN class="ft34">114</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Uppsala University 2007, s. 11f. & 533.</P>
<P class="p281 ft13">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">områden som inte faller inom de traditionella kategoriseringarna. Om man som i Storbritannien har 67 ämnesområden, skulle vi sammantaget få ett mycket omfattande och kostsamt samord- ningsarbete.</P>
<P class="p249 ft7">Därför föreslår utredningen i stället att varje lärosäte ska föra fram några av sina främsta forskningsområden till bedömning. Dessa områden bör vara av olika slag så att de representerar universitetets bredd och bör med fördel återspegla lärosätets strategiska profileringsarbete. De ska utgöras av en pågående verksamhet och kunna visa upp ett resultat, men samtidigt bör de även redovisa sin potential inför framtiden. De delar av verksamheten som ännu ej sjösatts eller ännu inte uppvisat några resultat bör ej föras fram här utan lyftas fram i forskningsstrategin. I praktiken utgörs ett forskningsområde av universitetsinstitu- tioner eller motsvarande miljöer. Det kan handla om större avdel- ningar inom en storinstitution eller nya former av tvärvetenskapliga centrumbildningar eller andra enheter som i storlek motsvarar en normalstor universitetsinstitution.</P>
<P class="p163 ft7">Forskningspanelerna föreslås av praktiska och ekonomiska skäl vara färre än i det brittiska systemet och förslagsvis grupperas av de existerande forskningsområdena: farmaci, humanistisk vetenskap, juridik, medicin, naturvetenskap, odontologi, samhällsvetenskap, språkvetenskap, teknikvetenskap, teologi, utbildningsvetenskap, vårdvetenskap. Representanter för utbildningsvetenskap och vård- vetenskap kan behöva finnas med i flera av forskningspanelerna. Det är mycket viktigt att de forskare som utses till ledamöter i dessa paneler har en bred vetenskaplig kompetens, egen erfarenhet av att bygga upp en nydanande forskningsverksamhet samt, inte minst, är vana vid att arbeta mångvetenskapligt. Det finns annars en stor risk för att ny gränsöverskridande verksamhet inte kommer till sin rätt vid bedömningarna. Arbetsspråket i dessa paneler är engelska, men kompetens för att läsa svenska är nödvändig särskilt inom de humanistiska vetenskaperna och samhällsvetenskaperna.</P>
<P class="p191 ft7">Dessa forskningspaneler ska bedöma och betygsätta de forsk- ningsområden som lärosätet lyfter fram ur sin utbildnings- och forskningsstrategi och bör därför ha en bred representation från de ingående forskningsområdena. Panelerna ska avlämna en skriftlig rapport och sätta ett betyg på varje område. Inom varje område kvalitetsbedöms fyra delar av den vetenskapliga ”produktionen” under den fyraårsperiod som ska utvärderas: den forskande perso- nalens vetenskapliga publicering, doktorsavhandlingarna, planerade</P>
<P class="p325 ft13">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">forskningsprojekt, konferenser och workshops. Betygen för dessa delar vägs sedan samman.</P>
<P class="p76 ft7">En förteckning över den forskande och undervisande personalen och dess samlade vetenskapliga produktion presenteras. Varje lärare/forskare presenterar en publikation för bedömning; där- utöver skickar ledningen för området in lika många publikationer som antalet lärare/forskare från valfritt antal forskare. Dessa bedöms sedan efter nedanstående betygsskala. På samma sätt pre- senteras en lista över samtliga doktorsavhandlingar och ledningen för området väljer ut tio avhandlingar för bedömning. Ledningen för området väljer därtill ut tio beskrivningar av planerade pro- jekt/program från sin personal för bedömning samt tio konfe- renser, workshops eller motsvarande som den egna personalen varit ansvarig för att arrangera inom forskningsområdets ram och i eventuellt samarbete med andra forskningsmiljöer.</P>
<P class="p79 ft7">Om ett forskningsområde är mångdisciplinärt utöver forsk- ningspanelernas avgränsningar, bedöms området av två paneler. Dessa betyg sammanvägs sedan i huvudpanelen för forskning. En absolut betygskala upprättas. Kriterierna för dessa preciseras nog- grant, tydligt och skarpt och ska fokusera de kvalitativa dimen- sionerna. Det högsta betyget ska återspegla forskning på högsta internationella nivå och således vara mycket svårt att uppnå (jfr kriterierna för betygssättning i Vetenskapsrådets bedömar- grupper<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">115</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>). Summan av betygspoängen på forskningsområdena blir därefter avgörande för hur resurserna fördelas genom denna indikator.</P>
<P class="p211 ft7">Omfattningen på forskningsvolymen vid de svenska universi- teten uppvisar en stor variation – mellan 3 miljarder kronor och ett</P>
<P class="p605 ft13"><SPAN class="ft51">115</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr VR:s hemsida www.vr.se: ”5=världsledande/outstanding. För att få betyget 5 ska projektet innebära, eller forskaren bedriva världsledande forskning av högsta kvalitet. Projektet och forskaren tillhör de världsledande inom ämnesområdet. Eftersom svensk forskning inte är världsledande annat än inom ett begränsat antal ämnesområden är dessa projekt och forskare få. 4=utmärkt/excellent. För att få betyget 4 ska projektet eller forskaren bedriva utmärkt, internationellt uppmärksammad forskning. Projektet och forskaren tillhör de nationellt ledande inom ämnesområdet. 3=mycket bra/very good. De projekt eller forskare som bedriver mycket bra internationellt konkurrenskraftig forskning ska så långt möjligt få stöd från Vetenskapsrådet. 2=bra/good. Betyget 2 får de projekt eller forskare som bedriver bra forskning väl värd stöd från Vetenskapsrådet om det finns tillräckliga resurser. Betyget ska inte uppfattas som lågt i ett vidare perspektiv. Forskning värd stöd från Vetenskapsrådet måste uppfylla höga kvalitetskrav. 1=otillräcklig/insuf- ficient. För de projekt eller forskare som får betyget 1 är den sammanvägda vetenskapliga kvaliteten inte tillräcklig för att de ska få finansiering från Vetenskapsrådet. Betyget otillräcklig innebär inte att projektet respektive forskaren behöver vara dålig. Projektet och forskaren kan vara bra men inte tillräckligt bra för att klara de höga kvalitetskrav som Vetenskapsrådet enligt sin instruktion ska upprätthålla.”</P>
<P class="p606 ft13">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">par hundra miljoner kronor. Storleken på de statliga forsknings- resurser som ska fördelas med hjälp av denna indikator varierar således från Lunds universitet med drygt 200 miljoner kronor i ”insats” till Växjös knappt 20 miljoner (efter överföringarna av forskningsanknytningskomponenten och anslaget för forskar- utbildningen). Förutsättningarna att i denna utvärdering lyfta fram konkurrenskraftiga forskningsområden kommer därför att skilja sig åt högst betydligt. Man skulle därför kunna tänka sig att univer- siteten bedöms i fyra grupper, i vilka lärosätena konkurrerar om sina gemensamt insatta resurser med ett antal olika forsk- ningsområden.</P>
<P class="p171 ft7">RUT 2 föreslår emellertid att samtliga universitet bör konkur- rera gemensamt i denna utvärdering liksom i de övriga, eftersom skillnaden i storlek måste få genomslag i fördelningen av resurser. Varje universitet ska därför – om möjligt – föra fram tio forsk- ningsområden för bedömning. Dessa bedömningar sker med hjälp av två betygsskalor: varje utvärderad publikation, avhandling, konferens och projekt bedöms med en fyragradig skala; därtill används en sjugradig skala som sammanfattar forskningsområdets kvalitet. På så sätt åstadkoms en skarp gradering mellan lärosätena. RUT 2 föreslår nedanstående betygsskalor inspirerade av utvärde- ringssystemet vid Helsingfors universitet såsom det användes vid dess Research Assessment Exercise 2005.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">116</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p55 ft7">Varje enskild publikation, avhandling, konferens respektive enskilt planerat projekt betygsätts med ett av fyra betyg:</P>
<P class="p607 ft7"><SPAN class="ft7">A.</SPAN><SPAN class="ft91">mycket hög internationell klass</SPAN></P>
<P class="p608 ft7"><SPAN class="ft33">B.</SPAN><SPAN class="ft92">god internationell klass</SPAN></P>
<P class="p609 ft7"><SPAN class="ft7">C.</SPAN><SPAN class="ft91">godtagbar internationell klass</SPAN></P>
<P class="p609 ft7"><SPAN class="ft7">D.</SPAN><SPAN class="ft93">ej internationellt konkurrenskraftig</SPAN></P>
<P class="p610 ft7">En noggrann precisering av dessa kriterier är givetvis nödvändig. För att få betyget A krävs ett så stort mått av originalitet i forskningen att publikationen har blivit, eller skulle kunna bli, ett nydanade bidrag till den absoluta frontforskningen. För betyget B krävs att publikationen blivit, eller skulle kunna bli, ett viktigt bidrag i det internationella forskarsamfundet. Betyget C innebär att ingen tvekan råder, eller skulle råda, om att publikationens resultat skulle vara av ett åtminstone begränsat intresse för det interna- tionella samfundet; om publikationen anpassades till en interna-</P>
<P class="p233 ft14"><SPAN class="ft34">116</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Makarow & Haila 2005, s. 17f.</P>
<P class="p159 ft13">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">tionell diskussion skulle den kunna bli intressant. Betyget D innebär att publikationen inte bidrar till att forskningen förs framåt på grund av metodiska brister, perifert ämnesval e.dyl.</P>
<P class="p76 ft7">Det är viktigt att påpeka att en publikation, avhandling, konfe- rens eller ett planerat projekt kan vara av mycket hög internationell klass även om den ännu inte publicerats på engelska eller något annat världsspråk. Här bedöms kvaliteten i produktionen i sig av forskningspanelerna oberoende av om eller hur den mottagits i forskarsamhället. Det är med indikatorn fältnormaliserade cite- ringar som det bedöms hur forskarsamhället tillgodogjorts sig vetenskaplig produktion. Om ett forskningsområde inte kan föra fram stipulerat antal publikationer, avhandlingar, planerade projekt eller konferenser åsätts betyget D på de komponenter som saknas. För att få fram en totalbedömning av forskningsområdet används nedanstående sjugradiga betygsskala. Därefter kan ett samman- fattningsbetyg för universitetet räknas samman.</P>
<P class="p228 ft7">Betygsskala för forskningspanelernas bedömning</P>
<P class="p186 ft48">Betyg 7 Majoriteten av publikationerna, avhandlingarna, de plane- rade projekten och konferenserna är av mycket hög internationell klass. Så gott som alla de andra är av god internationell standard.</P>
<P class="p611 ft7">Betyg 6 En tredjedel av publikationerna, avhandlingarna, de planerade projekten och konferenserna är av mycket hög inter- nationell klass och ytterligare en del är av god internationell klass. Dessa utgör tillsammans en majoritet av den presenterade produk- tionen.</P>
<P class="p60 ft7">Betyg 5 Majoriteten av publikationerna, avhandlingarna, de planerade projekten och konferenserna är av god internationell kvalitet och en betryggande majoritet av de övriga håller godtagbar internationell standard.</P>
<P class="p76 ft7">Betyg 4 En tredjedel av publikationerna, avhandlingarna, de planerade projekten och konferenserna är av god internationell standard och ytterligare en del är av godtagbar internationell klass. Dessa utgör tillsammans en majoritet av den presenterade produktionen.</P>
<P class="p69 ft7">Betyg 3 Majoriteten av publikationerna, avhandlingarna, de planerade projekten och konferenserna är av godtagbar interna- tionell kvalitet.</P>
<P class="p604 ft13">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft7">Betyg 2 En tredjedel av publikationerna, avhandlingarna, de planerade projekten och konferenserna är av godtagbar interna- tionell kvalitet.</P>
<P class="p42 ft7">Betyg 1 Mindre än en tredjedel av publikationerna, avhand- lingarna, de planerade projekten och konferenserna är av godtagbar internationell kvalitet.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 föreslår alltså att kvalitetsutvärderingar av forskning genomförda av ett antal forskningspaneler enligt ovanstående modell ska utgöra en indikator för tilldelningen av 50 procent av den konkurrensutsatta forskningsramen. Att vidareutveckla kvali- tetsbedömningsprocesserna blir en viktig uppgift för intermediä- ren.</P>
<P class="p54 ft7">Om en högskola har en eller flera forskningsprofiler tillsätter intermediären en särskild profilpanel, som utvärderar bärkraftig- heten i profilerna. Högskoleverket utvärderar forskarutbildningens kvalitet. Samma förfarande tillämpas vid de tillfällen då högskolan vill föra fram en ansökan om en ny forskningsprofil. Högskole- verket bedömer då först om högskolan har kompetensen att bedriva forskarutbildning och beslutar om rätt att examinera i forskarutbildning i ett ämne eller grupper av ämnen. Efter en samlad utvärdering av huruvida högskolan har kompetens för forskningsprofilen ifråga lämnar intermediären underlag för beslut om forskningsprofil till regeringen. (Jfr avsnitt 2.3).</P>
<P class="p357 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.9</SPAN><SPAN class="ft43">Modellens mervärde</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">I den nyligen genomförda utvärderingen av det norska finansie- ringssystemet – Finansieringssystemet for universitets- og høyskole- sektorn – teoretiske vurderinger – betonar utvärderingsgruppen vik- ten av att kalibrera indikatorerna för resurstilldelningen med målen för verksamheten för att uppnå legitimitet i högskolesystemet och för att uppnå de önskade resultaten. Ett speciellt problem med den norska modellen, som man pekar på, är att denna ”premierer kvan- titet, mens målsettningene legger stor vekt på kvalitet”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">117</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Detta är, menar RUT 2, kärnfrågan i varje system av detta slag: hur ska mät- ningen av kvalitet översättas till kvantifierbara mått för resurstill- delning utan att man frestas till att reducera kvalitetsmåtten till kvantitetsmått?</P>
<P class="p612 ft14"><SPAN class="ft34">117</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Stahl Gabrielsen et al. 2007, s. 47.</P>
<P class="p159 ft13">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft7">Den modell som RUT 2 här har presenterat för resurstilldelning till forskning vid universiteten är inte enbart ett system för att åstadkomma en tilldelning av resurser på prestations- och kvalitets- grunder. Eftersom de ekonomiska drivkrafterna är starka, är utredningen väl medveten om att modellen driver lärosätena att sträva i riktning mot att kvalificera sig för att få ökade resurser via de ovan beskrivna indikatorerna. Här kan det finnas en risk för att lärosätenas kreativa handlingsfrihet begränsas av de indikatorer som ger ekonomiska resurser. Vart driver dessa indikatorer systemet?</P>
<P class="p235 ft7">Det kan till att börja med konstateras att modellens förut- sättning är konkurrens med kvalitet som drivkraft. Konkurrens- momentet finns som alla vet inbyggt i forskarsamhället. Att det kopplas till tilldelningen av de direkta statsanslagen är emellertid något nytt och en anpassning till hur forskarsamhället fungerar i övrigt. I budgetpropositionen för 2008 användes för första gången en kvalitetsindikator – med Vetenskapsrådets fördelning av forsk- ningsbidrag som nyckel – för att fördela det direkta forsknings- anslaget.</P>
<P class="p235 ft7">Som vi tidigare kunnat konstatera i avsnittet om extern- finansiering (1.3) spelar faktorn externa medel en mycket stor roll för lärosätena. Dessa resurser har stor betydelse för framgången inom alla indikatorer som utredningen föreslår och påverkar direkt resultatet av övriga indikatorer. De skapar det mervärde som krävs för att bli konkurrenskraftig. Det är alltså av största vikt för lärosätena själva och för statsmakterna som garant för högskolans växt att skapa förutsättningar för att detta mervärde förmeras. Att så sker ser utredningen som en klar fördel. För att öka stabiliteten och långsiktigheten i forskningsverksamheten blir det emellertid av avgörande betydelse att staten svarar upp mot civilsamhällets ökade engagemang för forskningsfinansiering med ett större åtagande beträffande forskningsdelen av anslaget för att garantera forsk- ningens infrastruktur.</P>
<P class="p254 ft7">Modellen driver även fram forskningens internationalisering, inte minst genom indikatorn fältnormaliserade citeringar men också via forskningsutvärderingar som ska genomföras med inter- nationella paneler och genom viktning av forskningsresurser erhållna i internationell konkurrens. Att synas i den globala forskargemenskapen blir mer nödvändigt än någonsin. Modellen driver också med största sannolikhet även fram fler högpresterande</P>
<P class="p334 ft13">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">miljöer och ger lärosätesledningarna anledning att reflektera över lärosätenas profilering och koncentration.</P>
<P class="p42 ft7">Det finns all anledning att understryka att mångfalden av forskningsperspektiv på ett grundläggande sätt stärks genom indikatorn antal kvinnliga professorer.</P>
<P class="p42 ft7">Lärosätesledningarna kan genom en förtänksam planering nyttja den värdefulla information som kommer ut av de mätningar och utvärderingar som denna modell skapar och på så sätt få tydliga bidrag till forskningsstrategiernas prioriteringar och resursfördel- ningen inom lärosätena. Viktigt att understryka är det som RUT 2 i inledningen till detta avsnitt (3.2) konstaterade, nämligen lärosätes- ledningarnas ansvar för att planera på sikt och inte kortsiktigt låta resultaten av denna modell översättas rakt av till en intern fördelningsmodell såsom en spegel.</P>
<P class="p157 ft7">En viktig faktor som kan avvärja risken för att lärosätena alltför slaviskt anpassar sig till resurstilldelningsmodellen med dess indika- torer är att indikatorerna utvecklas och förändras. Att alla springer på de ekonomiska bollarna är en allmänmänsklig erfarenhet, som utredningen fått bekräftad från många håll, bland annat från kon- takter med nederländska forskningsfinansieringsexperter och ge- nom den ovan citerade norska utvärderingen. Systemet bör utgöra grunden för långsiktighet och stabilitet men samtidigt ”skakas om” då och då. Inga förändringar bör dock ske som innebär en ned- toning av goda resultat.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">118</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Intermediären har här en viktig uppgift att fylla.</P>
<P class="p613 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.10</SPAN><SPAN class="ft21">Vetenskapsområden som indelningsgrund för resurstilldelning avskaffas</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">Den av RUT 2 föreslagna modellen för att konkurrensutsätta anslagsmedel till forskning förutsätter att universitetens ledningar kan göra de prioriteringar mellan olika områden som bäst gagnar kvaliteten i forskningen och universitetens fortsatta utveckling i linje med de utbildnings- och forskningsstrategier som lärosätena fastställer. Således blir en naturlig konsekvens av RUT 2:s förslag om konkurrensutsatta forskningsmedel att dessa medel inte längre delas in i vetenskapsområden. I de enkätsvar som lämnats till RUT 2 har flera lärosäten framhållet vikten av att lärosätena själva får besluta om fördelningen av forskningsmedlen eftersom detta är</P>
<P class="p158 ft14"><SPAN class="ft34">118</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jfr Stahl Gabrielsen et al. 2007, s. 48.</P>
<P class="p159 ft13">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft7">en förutsättning för att ledningen ska kunna fatta strategiska beslut, satsa resurserna på konkurrenskraftig forskning och bidra till förnyelse och lokalt ansvarstagande.</P>
<P class="p614 ft7">Som framgår av kapitel 2 föreslog regeringen i propositionen</P>
<P class="p615 ft7">Högskolans ledning, lärare och organisation<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">119</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>att de dåvarande nio fakulteterna, som indelningsgrund för resurstilldelning, skulle sammanföras till fyra vetenskapsområden. Motivet till detta var att statsmakternas avvägning mellan forskningsområden skulle göras vidare. Med en indelning av forskningsmedlen i endast fyra veten- skapsområden fick universiteten själva större möjligheter att göra prioriteringar mellan olika områden inom ett vetenskapsområde.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">120</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p69 ft7">RUT 2 anser således att den redan inledda utvecklingen, att statsmakterna överlåter till universiteten att göra avvägningar mellan olika områden, nu bör genomföras fullt ut. Statsmakternas legitima behov av att styra forskningsresurser till specifika områ- den, som ur samhällets synpunkt är angelägna, kan kanaliseras på andra sätt. Utredningen anser att detta bör ske genom forsk- ningsråden i enlighet med den nuvarande modellen för tvåvägs- finansiering som redovisats i kapitel 1. De basresurser som anslås direkt till universiteten bör universiteten själva besluta om.</P>
<P class="p39 ft7">Förslaget att avskaffa vetenskapsområden som indelningsgrund för anslagsmedel innebär inte att man förlorar information om forskningens omfattning inom olika områden. SCB kan även fortsättningsvis redovisa statistik om forskningsårsverken per ämne.</P>
<P class="p437 ft7">RUT 2:s förslag i kapitel 2 att avskaffa vetenskapsområden som grund för examensrätt i forskarutbildning vid högskolor medför, som redan beskrivits, att såväl högskolelagen som högskoleförord- ningen måste ändras. Någon bestämmelse om att anslagsmedel ska fördelas till olika vetenskapsområden finns varken i lagen eller i förordningen. Därför krävs enligt RUT 2 inga författningsmässiga förslag för att genomföra denna förändring.</P>
<P class="p616 ft14"><SPAN class="ft34">119</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:141.</P>
<P class="p221 ft14"><SPAN class="ft34">120</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>RUT 2 har noterat att de tillkommande anslagsmedlen för forskning i budget- propositionen för 2008 inte har fördelats på vetenskapsområden.</P>
<P class="p390 ft13">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.11</SPAN><SPAN class="ft21">Resurser för forskningsprofiler</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">Rut 2:s förslag: Statliga anslagsmedel till forskning vid hög- skolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. Resurser för en forskningsprofil beräknas till 25 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avser utbildning på forskarnivå som förs till utbildningsdelen av anslaget och 20 miljoner kronor avser basresurs för att bedriva forskning inom profilen.</P>
<P class="p478 ft7">I kapitel 2 föreslår RUT 2 att högskolor kan begära hos inter- mediären att få en forskningsprofil utvärderad. RUT 2 har vidare föreslagit att rätten för högskolor att utfärda examina på forskar- nivå ska avgränsas till ämnen och inte som i dag till vetenskaps- område.</P>
<P class="p54 ft7">Inför en ny fyraårsperiod ska intermediären redovisa till rege- ringen de forskningsprofiler som utvärderats samt resultaten av dessa. På detta underlag lämnar regeringen i utbildnings- och forskningspropositionen för nästkommande fyraårsperiod förslag till riksdagen över anslagsmedel för forskningsprofiler till de högskolor som fått de högsta betygen i intermediärens utvärdering. Detta förslag, som förutsätter att det finns en politisk vilja att tilldela högskolor anslagsmedel för forskning och forskarutbild- ning, innebär att forskningsmedel till högskolor tilldelas den bästa forskningen inom ett avgränsat område.</P>
<P class="p157 ft7">En viktig grund för intermediärens utvärdering av en forsk- ningprofil är att högskolan fått rätt att utfärda examina på forskar- nivå i ämnet eller ämnena inom forskningsprofilen. Ett sådant beslut bör innebära att högskolan får avräkna ett visst antal helårs- doktorander inom sin utbildningsram. Vid ett eventuellt riksdags- beslut om anslagsmedel till en forskningsprofil förstärks högsko- lans utbildningsram med fem miljoner kronor för forskarutbild- ning, och därmed behöver inte antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå minska.</P>
<P class="p157 ft48">Vad som bör gälla vid övergången till det föreslagna systemet för högskolor som i dag har forskningsmedel för ett vetenskaps- område redovisas i avsnittet 4.3.4.</P>
<P class="p617 ft13">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Ett anslag för utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s förslag: Varje lärosäte tilldelas ett anslag som består av resurser för såväl utbildning som forskning. Under anslaget ska tydligt framgå hur stora resurser som beräknats för utbildning respektive forskning. De två verksamhetsgrenarna grundläg- gande högskoleutbildning respektive forskning och forskar- utbildning slås samman till en verksamhetsgren, verksamhets- grenen Högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p618 ft7">Den uppdelning av anslagsmedel som gällt sedan 1977 mellan grundutbildning å den ena sidan och forskning och forskarutbild- ning å den andra sidan har också inneburit ett krav på att använda anslaget för grundutbildning endast för grundutbildning och ansla- get för forskning och forskarutbildning endast för detta ändamål. Det har i sin tur inneburit krav på separat kostnadsredovisning för respektive verksamhetsgren.</P>
<P class="p70 ft7">Det är ett väl känt förhållande att det finns stora svårigheter att ge en korrekt redovisning av lärosätens kostnader uppdelade på de två verksamhetsgrenarna. En anställd lärare deltar ofta i såväl grundutbildning, forskarutbildning som forskning och en hel del av de olika verksamheterna sker i gemensamma lokaler. Därför behöver lärosätena använda schabloner för att exempelvis fördela lärarlöner och lokalkostnader mellan verksamhetsgrenarna.</P>
<P class="p39 ft7">Utbildning och forskning är sammanvävda; inte minst är forskarutbildningen ett tydligt exempel på detta. Forskarutbild- ningen är numera en del av den högre utbildningen samtidigt som doktorander utför värdefull forskning inom ramen för sitt avhandlingsarbete. Högskolelagen slår fast att det ska finnas ett nära samband mellan utbildning och forskning. Hela den diskus- sion som handlar om behovet av forskningsanknytning av utbild- ningen är också ett tydligt exempel på hur sammanvävda dessa verksamheter är.</P>
<P class="p235 ft7">RUT 2 föreslår att anslagsmedlen för utbildning och forskning anvisas under ett anslag, dels för att betona sambandet mellan utbildning och forskning, dels för att lärosätena ska kunna disponera medlen friare och slippa den konstlade uppdelningen av kostnader som de tvingas till i dag i sin redovisning. RUT 2 föreslår också, i analogi med resonemanget ovan, att den nuvarande</P>
<P class="p491 ft13">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">uppdelningen i två verksamhetsgrenar upphör och att den i många avseenden integrerade verksamhet som finns vid universitet och högskolor ska vara en verksamhetsgren – verksamhetsgrenen Högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p42 ft7">Ett gemensamt anslag betyder inte att det i framtiden kommer att saknas uppgifter om omfattningen av utbildning respektive forskning uttryckt i ekonomiska mått. RUT 2:s förslag om ett anslag innebär att detta anslag ska bestå av två delar, den ena delen utgör beräknade resurser för utbildning, den andra delen utgör beräknade resurser för forskning. Varje del beräknas var för sig och beräkningsgrunderna redovisas tydligt. Det innebär således att det klart och tydligt framgår vilken omfattning av anslagsmedel som beräknats för utbildning respektive forskning, även om det inte kommer att kunna utläsas i lärosätenas årsredovisningar hur stora kostnader lärosätena haft för respektive verksamhetsdel, om inte regeringen bestämmer att en sådan redovisning ska lämnas.</P>
<P class="p55 ft7">När det i olika sammanhang har redogjorts för de samlade resur- serna eller kostnaderna för exempelvis grundutbildning i Sverige, är normalt utgångspunkten de samlade anslagen, inte en summering av lärosätenas redovisade kostnader. Detsamma gäller forskning och forskarutbildning. Beräknade anslagsmedel för utbildning res- pektive forskning kommer även fortsättningsvis att kunna redo- visas, med den skillnaden att forskarutbildningen ingår i utbild- ningen.</P>
<P class="p192 ft7">Förslaget innebär att statsmakterna även fortsättningsvis kan styra omfattningen av utbildning respektive forskning. Eftersom anslaget till varje lärosäte kommer att vara uppdelat på det sätt som redovisats ovan, styr statsmakterna vilka resurser som ställs till förfogande för utbildning respektive forskning. Det statsmakterna inte styr över är hur de samlade resurserna används inom varje lärosäte för utbildning respektive forskning. RUT 2 anser dock att utgångspunkten måste vara att lärosätena hanterar denna frihet på ett ansvarsfullt sätt. Ett lärosäte som rent hypotetiskt skulle använda exempelvis alla anslagsmedel till utbildning, dvs. även de anslagsmedel som beräknats för forskning, skulle successivt förlora forskningsresurserna genom omfördelning till andra lärosäten efter indikatorer.</P>
<P class="p171 ft7">Flera delar i den resurstilldelningsmodell som RUT 2 föreslår förutsätter en fri disposition av anslagsmedlen. Överföringen av 35 procent av anslagsmedel för utbildning på forskarnivå från nuva- rande anslag för forskning och forskarutbildning till utbildnings-</P>
<P class="p311 ft13">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">delen av det nya anslaget, förutsätter möjligheten att kunna an- vända resurser inom forskningsdelen av anslaget för forskarutbild- ning åtminstone vid själva omläggningen. Å den andra sidan förut- sätter den ”för stora” per capitaersättningen för ”kliniska” helårs- doktorander att resurser från utbildningsdelen kan användas för forskning, så som framgår i avsnittet 3.1.5 ovan. Slutligen innebär överföringen av resurser från nuvarande forskningsanslag till per capitaersättningen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå för forskningsanknytning av utbildningen att lärosätena inte behöver ägna möda åt att bestämma om användningen av denna resurs ska redovisas som utbildning eller forskning. Det är i övrigt oklart hur lärosätena i dag finansierar lärarnas tid för kompetensutveckling såsom att exempelvis hålla sig informerade om ämnets senaste utveckling, något som är nödvändigt för kvaliteten i utbildningen; är det forskning eller utbildning?</P>
<P class="p619 ft26"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft42">Långsiktiga planeringsförutsättningar och fyraåriga planeringsperioder</SPAN></P>
<P class="p424 ft7">RUT 2:s förslag: Fyraåriga planeringsperioder införs. Det inne- bär att anslagen till lärosätena beräknas för en fyraårsperiod, men beslutas av riksdagen varje år.</P>
<P class="p620 ft48">Resultatet beträffande såväl utbildning som forskning under en fyraårsperiod påverkar utbildningsramen respektive forsknings- ramen nästa fyraårsperiod.</P>
<P class="p621 ft7">I delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för hög- skolans grundutbildning föreslog utredaren att uppdrag, inklusive ekonomiska villkor, skulle ges till lärosätena för en fyraårsperiod.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">121</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Så gott som samtliga universitet och högskolor har i sina remissvar på delbetänkandet framhållit betydelsen av en ökad långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningarna, vilket man starkt önskar, särskilt beträffande de ekonomiska förutsättningarna.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">122</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">RUT 2 anser att utbildning och forskning är långsiktig verk- samhet. Det är nödvändigt att kunna planera verksamheten med längre tidshorisont än vad som gäller i dag, i varje fall beträffande</P>
<P class="p1 ft14"><SPAN class="ft34">121</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 165.</P>
<P class="p0 ft14"><SPAN class="ft34">122</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Utbildningsdepartementet 2006.</P>
<P class="p286 ft13">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft7">utbildningen. Det har inträffat vid flera tillfällen att riksdagen, på regeringens förslag, beslutat om dimensioneringsförändringar i utbildningen samma år som dessa förväntas genomföras, t.o.m. så sent som i anslutning till budgetpropositionen som presenteras när höstterminen redan har startat och pågått i en månad. När riksdagen väl har fattat beslut om sådana förändringar återstår således endast några veckor av den första halvan av läsåret. Sådana beslut har berott på att vissa lärosäten haft stora svårigheter att nå sina takbelopp medan andra har överpresterat och att det då varit angeläget att flytta om utbildningsresurser. På sätt och vis har det således handlat om att låta resurserna följa studenterna men dessvärre ofta i situation där det gällt att förhindra att utbildnings- resurser skulle försvinna in i det ”svarta hålet”.</P>
<P class="p55 ft7">Ytterligare ett bidrag till de kortsiktiga planeringsförutsätt- ningarna som gäller i dagens system är att resultatet i utbildningen i form av helårsstudenter och helårsprestationer får genomslag samma år som studentantalet och antalet avlagda poäng förändras. Detta medför en hög grad av osäkerhet och ryckighet samt svårig- het att långsiktigt planera utbildningsverksamheten. Att anställa eller säga upp personal är processer som tar tid att genomföra. Kontrakt för lokaler löper ofta på många år. Men framför allt krävs långsiktighet när det gäller att profilera verksamheten och att utarbeta och genomföra strategier för utbildning och forskning. Kvalitet främjas inte av ryckighet i planeringsförutsättningarna.</P>
<P class="p55 ft7">RUT 2 föreslår, i likhet med vad som görs i delbetänkandet, att fyraåriga planeringsperioder ska gälla för universitetens och hög- skolornas verksamhet. Helst skulle RUT 2 se ännu längre planeringsperioder, men inser samtidigt att varje regering måste få möjligheten att påverka utbildning och forskning genom förslag i en utbildnings- och forskningsproposition under mandatperioden.</P>
<P class="p67 ft7">Med fyraåriga planeringsperioder menas således att de anslags- mässiga planeringsförutsättningarna för vart och ett av åren i perioden föreslås inför varje fyraårsperiod, men att riksdagen givetvis beslutar om anslagen ett år i taget. Detta system har i princip gällt för anslagen för forskning sedan början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> först för treårsperioder och senare för fyraårsperioder. Det nu föreslagna systemet skiljer sig från nuvarande ordning främst beträffande utbildningen. Eftersom RUT 2:s förslag till resurs- tilldelningsmodell såväl för forskning som för utbildning är sådant att förändringen av respektive lärosätes anslag är beroende av på förhand fastställda kriterier och principer, blir statsmaktsbesluten</P>
<P class="p333 ft13">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft17">En ny anslags- och resurstilldelningsmodell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft7">primärt en fråga om de totala resurserna för forskning samt den totala dimensioneringen av utbildningen. Sådana ställningstaganden bör således göras inför varje fyraårsperiod, på samma sätt som redan gäller för forskningsresurserna. Den inbördes fördelningen av de totala resurserna mellan lärosätena blir däremot en kon- sekvens av uppnådda resultat under föregående period. Utöver den modell för resurstilldelning som RUT 2 föreslår kan givetvis stats- makterna tilldela särskilda uppdrag med särskilda medel inför eller under en fyraårsperiod.</P>
<P class="p1 ft2">Figur 3.2 RUT 2:s modell illustreras av nedanstående figur</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p622 ft39">Resultat-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td165"><P class="p18 ft13">2005</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td166"><P class="p18 ft13">2006</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td166"><P class="p18 ft13">2007</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td167"><P class="p623 ft13">2008</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td168"><P class="p623 ft13">2009</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td169"><P class="p18 ft13">2010</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td170"><P class="p18 ft13">2011</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td171"><P class="p623 ft13">2012</P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td172"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td151"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td164"><P class="p624 ft70">period</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td172"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td173"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td175"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td177"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td151"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p507 ft70">Propår</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td181"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p623 ft13">2009</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td181"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p623 ft13">2013</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td8"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td172"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td185"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td180"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td186"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td187"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td185"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td180"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td188"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr25 td189"><P class="p17 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td8"><P class="p507 ft70">Resurs- period</P></TD>
<TD class="tr10 td172"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p18 ft13">2010</P></TD>
<TD class="tr10 td193"><P class="p18 ft13">2011</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p623 ft13">2012</P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p623 ft13">2013</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p18 ft13">2014</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p18 ft13">2015</P></TD>
<TD class="tr10 td197"><P class="p18 ft13">2016</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p623 ft13">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td172"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p17 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td177"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr22 td201"><P class="p17 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft7">Principen är att resultatet av den fyraårsperiod som föregår det år då en proposition om utbildning och forskning lämnas, ligger till grund för anslagen den kommande fyraårsperioden. Det innebär att om en proposition lämnas 2009 för perioden <NOBR>2010–2013</NOBR> så bygger den på resultaten under perioden <NOBR>2005–2008.</NOBR> Nästa proposition lämnas således 2013 och avser perioden <NOBR>2014–2017</NOBR> samt bygger på resultaten under perioden <NOBR>2009–2012,</NOBR> osv.</P>
<P class="p167 ft7">För<SPAN class="ft9">T </SPAN>att undvika alltför kraftfulla förändringar av anslagsnivåerna mellan två perioder utgör hälften av utbildningsramen (se vidare avsnittet 4.2.1) och hälften av forskningsramen (se vidare avsnittet 4.3.1) en bas som inte påverkas den följande fyraårsperioden av resultaten den gångna fyraårsperioden. Basen påverkas först den därpå följande fyraårsperioden. Detta innebär att inför en ny<SPAN class="ft9">T </SPAN>fyraårsperiod kan basens storlek överblickas för åtta år framåt.</P>
<P class="p626 ft13">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p627 ft57"><SPAN class="ft22">4</SPAN><SPAN class="ft95">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</SPAN></P>
<P class="p628 ft7">Den modell som beskrivits i kapitel 3 gäller systemet när det är genomfört. Inför övergången från det nuvarande systemet för resurstilldelning till det föreslagna nya systemet krävs vissa omfö- ringar av anslagsmedel samt tillskott av resurser, vilka beskrivs i avsnittet 4.1. I de därpå följande avsnitten redovisas RUT 2:s beräk- ningar av anslagsmedel för utbildning respektive forskning för läro- sätena.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft42">Omföring av resurser för forskningsanknytning och för forskarutbildning</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Resurser för forskningsanknytning</SPAN></P>
<P class="p327 ft7">RUT 2:s förslag: Från samtliga lärosätens anslag för forskning och forskarutbildning respektive anslagsposter för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete överförs resurser för forsk- ningsanknytning till utbildningsdelen av det nya anslaget mot- svarande 5 500 kronor per helårsstudent. I anslutning till denna överföring behöver Södertörns högskola tillföras 11,7 miljoner kronor för att möjliggöra förslaget om resurs för forsknings- anknytning.</P>
<P class="p372 ft7">Enskilda utbildningsanordnare som får statsbidrag för utbild- ning men som saknar statsbidrag för forskning skulle med detta förslag behöva tillföras resurser för forskningsanknytning. Resur- serna har beräknats till 12,3 miljoner kronor.</P>
<P class="p630 ft13">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">Som redovisats i avsnittet 3.1.6 föreslår RUT 2 att resurser för forskningsanknytning förs över från nuvarande anslag för forsk- ning och forskarutbildning respektive anslagspost för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete till utbildningsdelen av respek- tive lärosätes anslag. RUT 2 har föreslagit att den resurs som till- förs grundersättningen för helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska vara 5 500 kronor per helårs- student. Det innebär att den totala resursen per lärosäte som överförs från respektive forskningsanslag till utbildningsdelen är antalet helårsstudenter multiplicerat med 5 500 kronor.</P>
<P class="p157 ft7">Den senaste uppgiften om antalet helårsstudenter, exklusive helårsstudenter inom uppdragsutbildning, per lärosäte som finns tillgänglig när detta skrivs avser antalet helårsstudenter 2006.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>När systemet införs bör det antal helårsstudenter som ligger till grund för beräkningen av utbildningsramen för den första fyraårsperioden också ligga till grund för beräkningen av den samlade resursen för forskningsanknytning som ska överföras till utbildningsdelen av anslaget. Om systemet införs fr.o.m. budgetåret 2010 betyder det att redovisat antal helårsstudenter per lärosäte budgetåret 2008 ligger till grund för dels beräkningen av utbildningsramen för den första perioden dels för beräkningen av den samlade resursen för forskningsanknytning. De belopp som redovisas i det följande kommer därmed att justeras.</P>
<P class="p191 ft7">Vid beräkningen av resurserna för forskningsanknytning blir det uppenbart att nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning till högskolor med vetenskapsområde respektive anslagsposter för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete till övriga högskolor, inte står i proportion till antalet studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket framhållits i avsnittet 3.1.6.</P>
<P class="p67 ft7">Omföringen av anslagsmedel för forskningsanknytning innebär att från de nuvarande anslagsmedlen för forskning och forskar- utbildning om totalt drygt 10,2 miljarder kronor, inklusive SLU, förs 1,5 miljarder kronor till utbildningsdelen av respektive läro- sätes anslag. För Södertörns högskola räcker inte högskolans anslagspost för forskning för att finansiera forskningsanknytnings- komponenten. Södertörns högskola har en anslagspost för forsk- ning som uppgår till knappt 22,8 miljoner kronor 2007 och hade 2006 närmare 6 300 helårsstudenter, vilket innebär att resursen för forskningsanknytning blir cirka 34,5 miljoner kronor. Således sak-</P>
<P class="p159 ft14"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Enligt Högskoleverkets <NOBR>NU-databas.</NOBR></P>
<P class="p120 ft13">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p631 ft7">nas drygt 11,7 miljoner kronor för forskningsanknytning. RUT 2 föreslår därför ett resurstillskott om 11,7 miljoner kronor till Södertörns högskola.</P>
<P class="p632 ft14">Tabell 4.1 Omföring av anslagsmedel för forskningsanknytning från ansla- get för forskning och forskarutbildning respektive anslagsposten för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td202"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td204"><P class="p633 ft38">Antal hst</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p102 ft70">Forsknings-</P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td134"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p512 ft46">Anslag 2007</P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p508 ft70">2006</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p102 ft70">anknytning</P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p505 ft14">Återstår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td132"><P class="p100 ft96">UU</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p525 ft70">1 286 995</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p507 ft70">20 721</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-113</NOBR> 964</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p473 ft70">1 173 030</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">1 279 376</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">25 545</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-140</NOBR> 496</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">1 138 880</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">1 044 536</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">24 945</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-137</NOBR> 198</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">907 338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">1 088 356</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">28 559</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-157</NOBR> 072</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">931 284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">UmU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">737 738</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">16 125</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-88</NOBR> 686</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">649 052</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">LiU</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">514 008</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p507 ft70">17 218</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-94</NOBR> 701</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p515 ft70">419 307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">830 128</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">5 796</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-31</NOBR> 879</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">798 249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">698 772</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">11 851</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-65</NOBR> 181</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">633 591</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">267 453</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">7 313</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-40</NOBR> 220</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">227 233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">CTH</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">432 834</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">8 457</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-46</NOBR> 516</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p515 ft70">386 318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft38">SLU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">711 000</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">3 443</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-18</NOBR> 936</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">692 064</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">KaU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">167 656</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">7 922</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-43</NOBR> 570</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">124 086</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">VxU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">154 327</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">7 243</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-39</NOBR> 836</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">114 491</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">ÖU</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">175 697</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">8 588</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-47</NOBR> 233</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p515 ft70">128 463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">MiU</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">170 796</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">7 494</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-41</NOBR> 219</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p515 ft70">129 576</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">BTH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">72 992</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">3 577</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-19</NOBR> 674</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">53 318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">MaH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">85 284</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p507 ft70">10 413</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-57</NOBR> 269</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">28 015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">HK</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">73 952</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">5 889</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-32</NOBR> 391</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p473 ft70">41 561</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">MdH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">50 868</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">8 091</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft70"><NOBR>-44</NOBR> 498</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">6 370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">HJ</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">50 687</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">6 529</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-35</NOBR> 907</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">14 781</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">DH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">4 003</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft50">135</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft50"><NOBR>-740</NOBR></P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">3 263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">DI</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">3 855</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft50">171</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft50"><NOBR>-939</NOBR></P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">2 916</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">GIH</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">22 618</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft75">440</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-2</NOBR> 421</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p473 ft70">20 197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">HB</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">35 457</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">5 245</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-28</NOBR> 845</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">6 612</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">HDa</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">40 755</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">5 412</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-29</NOBR> 763</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">10 992</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">HG</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">17 055</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">2 051</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-11</NOBR> 278</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">5 777</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">HiG</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">68 880</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">6 008</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-33</NOBR> 045</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p473 ft70">35 835</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">HH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">39 669</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">5 100</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-28</NOBR> 052</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">11 617</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">HKr</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">31 281</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">4 946</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-27</NOBR> 204</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">4 077</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">HS</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">27 453</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">4 092</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-22</NOBR> 505</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">4 948</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">HV</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">26 163</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">4 020</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-22</NOBR> 109</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p473 ft70">4 054</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">KF</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">4 806</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft75">622</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-3</NOBR> 418</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">1 388</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">KKH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">2 789</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft50">218</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-1</NOBR> 199</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">1 590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft97">KMH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">4 891</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft50">598</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-3</NOBR> 291</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">1 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><P class="p100 ft96">OH</P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p525 ft70">3 235</P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p508 ft70">38</P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p476 ft75"><NOBR>-208</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p473 ft70">3 027</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">SH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">22 781</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">6 279</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p102 ft70"><NOBR>-34</NOBR> 537</P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70"><NOBR>-11</NOBR> 756</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p100 ft96">TH</P></TD>
<TD class="tr24 td209"><P class="p525 ft70">3 477</P></TD>
<TD class="tr24 td32"><P class="p508 ft70">76</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p476 ft75"><NOBR>-420</NOBR></P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p473 ft70">3 057</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td134"><P class="p100 ft14">Summa</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p525 ft70">10 252 622</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p508 ft70">281 167</P></TD>
<TD class="tr20 td145"><P class="p476 ft70"><NOBR>-1</NOBR> 546 419</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p473 ft70">8 706 203</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft2"><SPAN class="ft44">1)</SPAN><SPAN class="ft73">P P </SPAN>SLU:s ”anslag” för forskning och forskarutbildning avser anslagsmedel exkl. institutsverk- samhet. Se avsnittet 4.3.2.</P>
<P class="p635 ft13">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">Forskningsanknytningsresurs till enskilda utbildningsanordnare</P>
<P class="p636 ft7">RUT 2 har i avsnittet 3.1.6 förslagit att resursen för forskningsan- knytning ska gälla även för enskilda utbildningsanordnare som får statsbidrag. För enskilda utbildningsanordnare som nu inte har något statsbidrag för forskning tillförs därför följande resurser för forskningsanknytning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p637 ft2">Tabell 4.2 Tillskott till statsbidraget för enskilda utbildningsanordnare för forskningsanknytning, tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr19 td211"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p111 ft63">Forsknings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td212"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td213"><P class="p110 ft62">anknytning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td211"><P class="p100 ft2">Ersta Sköndal högskola</P></TD>
<TD class="tr36 td86"><P class="p111 ft2">4 549</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p100 ft2">Röda Korsets Högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p110 ft2">2 228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p100 ft2">Sophiahemmet Högskola</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p110 ft2">1 804</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p100 ft2">Johannelunds teologiska högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p110 ft2">512</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p100 ft2">Teologiska Högskolan, Stockholm</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p110 ft2">1 254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p100 ft2">Örebro Teologiska Högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p110 ft2">902</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p100 ft2">Stockholms Musikpedagogiska institut</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p111 ft2">418</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p100 ft2">Beckmans</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p110 ft2">682</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td212"><P class="p100 ft62">Summa</P></TD>
<TD class="tr0 td213"><P class="p110 ft62">12 348</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Resurser för utbildning på forskarnivå</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">Av nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning över- förs 35 procent för forskarutbildning till utbildningsdelen av det nya anslaget.</P>
<P class="p638 ft7">Med denna beräkningsmodell skulle Malmö högskola behöva tillföras 1,8 miljoner kronor och Mälardalens högskola tillföras 11,4 miljoner kronor.</P>
<P class="p337 ft7">RUT 2 har i avsnittet 3.1.5 föreslagit att resurser för utbildning på forskarnivå förs över från nuvarande anslag för forskning och fors- karutbildning till utbildningsdelen av anslaget. Förslaget gäller såväl universitet som högskolor med vetenskapsområde.</P>
<P class="p639 ft14"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Inget förslag läggs beträffande Handelshögskolan i Stockholm som har ett statsbidrag som inkluderar resurser för forskning och forskarutbildning i enlighet med särskilt avtal.</P>
<P class="p193 ft13">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft7">För tre högskolor med vetenskapsområde återstår dock mindre än 35 procent av nuvarande anslagsmedel (2007) efter omföringen av resurser för forskningsanknytning. Dessa högskolor är Malmö högskola, Mälardalens högskola samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Dessa tre högskolor har ett anslag för forskning och forskarutbildning som är förhållandevis litet om man sätter det i relation till antalet studenter i utbildning på grundnivå och avan- cerad nivå. Det betyder att en stor del av deras nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning överförs för forskningsanknytning vilket framgår av tabell 4.1 ovan. För att genomföra de två före- slagna omföringarna föreslås att Malmö högskola tillförs 1,8 miljoner kronor och Mälardalens högskola 11,4 miljoner kronor.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Beträffande Stiftelsen Högskolan i Jönköping föreslås inget till- skott, eftersom högskolan utöver statsbidraget kan disponera den avkastning från stiftelsekapitalet som stiftelsen varje år delar ut för forskning, ett belopp som 2006 uppgick till 16 miljoner kronor.</P>
<P class="p187 ft7">I tabell 4.3 redovisas resultatet av de omföringar av anslagsmedel som föreslagits, samt behov av tillskott av anslagsmedel för Malmö högskola och Mälardalens högskola. Eftersom RUT 2 har beräknat överföringen i relation till 2007 års anslag kommer beloppen att justeras om och när denna överföring görs inför budgetåret 2010.</P>
<P class="p641 ft46"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>RUT 2 har noterat att regeringen föreslår en ökning av Mälardalens högskolas anslag för forskning och forskarutbildning med 11 miljoner kronor, utan närmare motivering, i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1).</P>
<P class="p308 ft13">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p642 ft2">Tabell 4.3 Översikt över omföring av anslagsmede för universiteten och högskolor med vetenskapsområde, tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft2">Forsknings-</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p644 ft2">Forskar-</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p644 ft2">Anslag 2007</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p643 ft2">anknytning</P></TD>
<TD class="tr20 td145"><P class="p645 ft2">utbildning</P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p111 ft2">Återstår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td3"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr37 td214"><P class="p644 ft63">1 286 995</P></TD>
<TD class="tr37 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-113</NOBR> 964</P></TD>
<TD class="tr37 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-450</NOBR> 448</P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p111 ft63">722 582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">1 279 376</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-140</NOBR> 496</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-447</NOBR> 782</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p111 ft63">691 099</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">1 044 536</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-137</NOBR> 198</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-365</NOBR> 587</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63">541 751</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">1 088 356</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-157</NOBR> 072</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-380</NOBR> 925</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p110 ft63">550 359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">737 738</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-88</NOBR> 686</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-258</NOBR> 208</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63">390 843</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">514 008</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-94</NOBR> 701</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-179</NOBR> 903</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p111 ft63">239 404</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">830 128</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-31</NOBR> 879</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-290</NOBR> 545</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63">507 704</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">698 772</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-65</NOBR> 181</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-244</NOBR> 570</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p111 ft63">389 021</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">267 453</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-40</NOBR> 220</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-93</NOBR> 609</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63">133 625</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">432 834</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-46</NOBR> 516</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-151</NOBR> 492</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63">234 826</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td3"><P class="p100 ft2">SLU<SPAN class="ft56">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p644 ft2">711 000</P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p643 ft2"><NOBR>-18</NOBR> 936</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p645 ft2"><NOBR>-248</NOBR> 850</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p111 ft2">443 214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td3"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p644 ft63">167 656</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-43</NOBR> 570</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-58</NOBR> 680</P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p110 ft63">65 406</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">154 327</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-39</NOBR> 836</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-54</NOBR> 014</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p110 ft63">60 477</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">175 697</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-47</NOBR> 233</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-61</NOBR> 494</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p110 ft63">66 969</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">170 796</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-41</NOBR> 219</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-59</NOBR> 778</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p110 ft63">69 798</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">BTH</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">72 992</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-19</NOBR> 674</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-25</NOBR> 547</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p110 ft63">27 771</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft98">MaH</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft98">85 284</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft98"><NOBR>-57</NOBR> 269</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft98"><NOBR>-29</NOBR> 849</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p110 ft98"><NOBR>-1</NOBR> 835</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">HK</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">73 952</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-32</NOBR> 391</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-25</NOBR> 883</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p110 ft63">15 678</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">MdH</P></TD>
<TD class="tr20 td214"><P class="p644 ft63">50 868</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-44</NOBR> 498</P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-17</NOBR> 804</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p111 ft63"><NOBR>-11</NOBR> 434</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">HJ</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p644 ft63">50 687</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p643 ft63"><NOBR>-35</NOBR> 907</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p645 ft63"><NOBR>-17</NOBR> 741</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p110 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 960</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td103"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td215"><P class="p644 ft2">9 893 454</P></TD>
<TD class="tr15 td126"><P class="p643 ft2"><NOBR>-1</NOBR> 296 446</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p645 ft2"><NOBR>-3</NOBR> 462 709</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p111 ft2">5 150 527</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft2"><SPAN class="ft44">1)</SPAN><SPAN class="ft73">P P </SPAN>SLU:s ”anslag” för forskning och forskarutbildning avser anslagsmedel exkl. institutsverk- samhet. Se avsnittet 4.3.2.</P>
<P class="p647 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Finansiering av förslagen</SPAN></P>
<P class="p648 ft7">RUT 2 föreslår att det totala tillskottet om 37,4 miljoner kronor, dvs. 11,7 miljoner kronor till Södertörns högskola, 1,8 miljoner kronor till Malmö högskola, 11,4 miljoner kronor till Mälardalens högskola samt 12,3 miljoner kronor till enskilda högskolor, som bör tillföras i anslutning till övergången till det nya systemet och som framgår av de olika avsnitten ovan, finansieras inom de till- kommande forskningsmedlen om 400 miljoner kronor som i bud- getpropositionen för 2007 aviserats för 2009.</P>
<P class="p649 ft13">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p647 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft42">Anslagsmedel för utbildning</SPAN></P>
<P class="p650 ft7">RUT 2:s förslag: Anslagsmedel för utbildning för ett lärosäte består av en utbildningsram, för vissa lärosäten en lärosätes- resurs för konstnärliga utbildningar samt i förekommande fall medel för särskilda uppdrag.</P>
<P class="p354 ft7">Förslaget innebär att hela eller huvuddelen av lärosätenas anslags- medel för utbildning utgörs av utbildningsramen (se vidare nästa avsnitt). Utbildningsramen delas upp i en resultatbaserad del (hälf- ten av ramen) och en bas (hälften av ramen). Denna uppdelning görs för att dämpa effekterna av förändringar i studentantalet. Förslaget knyter an till förslaget i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning, där utredaren föreslog att 35 procent av utbildningsmedlen skulle utgöra en bas, en s.k. grundersättning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p235 ft7">Den mest betydelsefulla effekten av en uppdelning av utbild- ningsramen i en bas som utgör häften av resurserna och en resultatbaserad del är att därmed måste också per capitaersätt- ningarna, som ska relateras till den resultatbaserade delen av ramen, halveras. Detta är enligt RUT 2 en viktig förändring eftersom hela den kostnad som är förknippad med ytterligare en student varken tillkommer eller försvinner med studenten.</P>
<P class="p69 ft7">Den kvalitetsrelaterade tilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av ytterligare tilläggsbelopp och ingår därmed i utbildningsramen. Denna tilldelning införs först inför den andra fyraårsperioden då resultatet av den första omgången av lärosätesutvärderingar föreligger. Förslaget beskrivs i avsnitten 3.1.8.</P>
<P class="p550 ft7">I det nuvarande resurstilldelningssystemet har flertalet univer- sitet och högskolor s.k. särskilda åtaganden angivna i reglerings- brev. Med de särskilda åtagandena följer särskilda anslagsmedel. Även i det av RUT 2 föreslagna systemet kan lärosätena ges sär- skilda uppdrag med tillhörande medel. Dessa beräknas i särskild ordning och ingår inte i utbildningsramen.</P>
<P class="p69 ft48">Utöver utbildningsramen som är resultatberoende, bör även lärosätesresursen och medel för särskilda uppdrag omprövas inför varje ny fyraårsperiod.</P>
<P class="p16 ft14"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 179.</P>
<P class="p286 ft13">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildningsramen</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">I anslaget till respektive lärosäte ingår en utbildningsram. Häl- ften av utbildningsramen utgör en bas och hälften en resultat- baserad del. Under fyraårsperioden är anslagen fasta och påver- kas inte av uppnådda resultat. Utbildningsdelen av anslagen avräknas med <NOBR>12-delar</NOBR> på samma sätt som nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning.</P>
<P class="p273 ft7">Resultatet i utbildningen i form av helårsstudenter och helårs- doktorander (för lärosäten med forskarutbildning) under en fyraårsperiod påverkar den resultatbaserade delen av utbild- ningsramen nästkommande fyraårsperiod. Basen inom utbild- ningsramen påverkas med ytterligare fyra års fördröjning av dessa resultat.</P>
<P class="p273 ft48">För att dämpa effekten av ökade respektive minskade anslags- medel mellan två perioder beräknas endast halva ökningen eller minskningen av anslagsmedel det första året i en ny period.</P>
<P class="p463 ft7">Utbildningsramen för varje lärosäte består av resurser för utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive den från forsk- ningsmedlen överförda resursen för forskningsanknytning samt i förekommande fall de från forskningsmedlen överförda resurserna för utbildning på forskarnivå. I nästa avsnitt beskrivs hur resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har beräknats – innan forskningsanknytningskomponenten tillförs.</P>
<P class="p67 ft7">Utbildningsramen ska enligt RUT 2 vara beroende av antalet studenter vid lärosätet, inklusive doktorander, dvs. studenternas val av lärosäte avgör vilka resurser lärosätet förfogar över för utbild- ning. Samtidigt ska ramen ge lärosätena mer långsiktiga planerings- förutsättningar.</P>
<P class="p67 ft7">Det nuvarande systemet innebär en omedelbar effekt på läro- sätets intäkter när antalet studenter och prestationer ökar eller minskar, samtidigt som takbeloppet utgör en definitiv begränsning för ökning. Så som systemet fungerat hittills har de lärosäten som år efter år haft fler studenter än vad takbeloppet givit möjlighet att ersätta, inte därmed fått ett ökat takbelopp. Inte heller har de läro- säten som år efter år inte kunnat nå sina takbelopp fått ett minskat uppdrag och sänkt takbelopp förrän det växande anslagssparandet medfört att regeringen har dragit in betydande belopp från läro-</P>
<P class="p410 ft13">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">sätena. I sådana situationer har de aktuella lärosätena i vissa fall fått sänkta takbelopp för att, så fort utvecklingen har vänt, i de flesta fall återfå sina förlorade takbelopp.</P>
<P class="p76 ft7">För att åstadkomma en modell där resurserna följer med studen- terna, inklusive doktoranderna, samtidigt som lärosätena ges mer långsiktiga planeringsförutsättningar, föreslår RUT 2 att ingen årlig avräkning utifrån helårsstudenter ska göras av anslagsmedel för utbildning, dvs. dessa ligger fast och betalas ut med tolftedelar under varje år i fyraårsperioden. Det innebär att möjligheten till anslagssparande och sparande av ”överproduktion” mellan åren för- svinner. Utbildningsramen påverkas dock nästa fyraårsperiod av antalet redovisade helårsstudenter och helårsdoktorander under den föregående fyraårsperioden.</P>
<P class="p39 ft7">Vidare föreslår RUT 2 att endast hälften av utbildningsramen, den resultatbaserade delen, påverkas nästkommande fyraårsperiod av resultatet under den gångna fyraårsperioden. Därmed dämpas ytterligare effekten av förändringar av antalet studenter, inklusive doktorander. När endast häften av utbildningsramen påverkas måste också per capitabeloppen halveras, eftersom den ena hälften av dessa utgör basen.</P>
<P class="p39 ft7">Grundprincipen är således att anslagsmedlen för utbildning beräknas för vart och ett av åren inför en ny fyraårsperiod. Vid oförändrad dimensionering under perioden är medlen desamma för vart och ett av åren i perioden. Om riksdagen inför en fyraårs- period beslutar om dimensioneringsförändringar påverkar det givetvis anslagsmedlen som ökar eller minskar under perioden, men detta ska vara känt inför perioden. Regeringen kan givetvis föreslå dimensioneringsförändringar under pågående period, men enligt RUT 2:s uppfattning bör detta i möjligaste mån undvikas.</P>
<P class="p167 ft7">I det nya systemet måste likväl lärosätena i årsredovisningen redovisa antalet helårsstudenter totalt, antalet helårsstudenter med tilläggsersättning 1, 2 respektive 3, antalet helårsdoktorander totalt samt antalet helårsdoktorander med tilläggsersättning 1 och 2, så att det finns ett underlag för att beräkna utfall i förhållande till den resultatbaserade delen av utbildningsramen för fyraårsperioden. I denna redovisning tillämpas de halva per capitabelopp som redovisats i avsnittet 3.1.9.</P>
<P class="p70 ft7">Resultatet för ett lärosäte efter en fyraårsperiod kan vara att detta antingen överskrider eller underskrider den resultatbaserade delen av utbildningsramen, summerat för hela perioden. Vid under- skridande minskas den resultatbaserade delen och därmed hela</P>
<P class="p401 ft13">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">utbildningsramen för nästa period med motsvarande belopp. Vid överskridande kan nästa periods ram ökas endast om det finns resurser för detta, antingen genom att andra lärosäten underskridit sina ramar eller att medel för en utökning av utbildningen har beslutats. Beräkningen av resultatet i förhållande till den resultat- baserade delen av ramen illustreras i nedanstående exempel.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr31 td216"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr31 td217"><P class="p482 ft7">År 1</P></TD>
<TD class="tr31 td75"><P class="p25 ft7">År 2</P></TD>
<TD class="tr31 td75"><P class="p25 ft7">År 3</P></TD>
<TD class="tr31 td75"><P class="p25 ft7">År 4</P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p25 ft7">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td216"><P class="p17 ft7">Resultatbaserad del av ramen</P></TD>
<TD class="tr37 td217"><P class="p482 ft7">500</P></TD>
<TD class="tr37 td75"><P class="p25 ft7">500</P></TD>
<TD class="tr37 td75"><P class="p25 ft7">500</P></TD>
<TD class="tr37 td75"><P class="p25 ft7">500</P></TD>
<TD class="tr37 td218"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td216"><P class="p17 ft7">Utfall</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p482 ft7">490</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p25 ft7">490</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p25 ft7">480</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p25 ft7">480</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td216"><P class="p17 ft7">Differens</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p482 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p651 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p25 ft7"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p25 ft7"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td218"><P class="p25 ft7"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft7">Utfallet för hela perioden är <NOBR>-60</NOBR> och i genomsnitt <NOBR>-15</NOBR> per år. Den resultatbaserade delen av ramen nästa period blir således 485 (500- 15) per år i fyraårsperioden. Modellen innebär att de lärosäten som får en minskad ram förlorar den rörliga delen av resurserna, medan den halvan av resurserna som ligger i basen behålls nästa fyraårs- period, men minskar på sikt om lärosätet inte ökar sitt student- antal. På samma sätt innebär modellen att de lärosäten som får ett tillskott av resurser som endast beror på omfördelning från andra lärosäten, endast får den rörliga halvan av per capitaersättningen för tillskottet av studenter. Även i detta fall kommer dock basen på sikt att justeras.</P>
<P class="p171 ft7">Vid eventuella statsmaktsbeslut om ökad dimensionering av utbildningen tilldelas de aktuella lärosätena hela per capitabeloppen så att den ena halvan läggs till den resultatbaserade delen av ramen och den andra halvan läggs till basen. Se även avsnittet 3.1.9.</P>
<P class="p42 ft7">Det första året i en ny fyraårsperiod reduceras alternativt ökas anslagsmedlen endast med hälften av den beräknade minskningen alternativt ökningen i förhållande till föregående fyraårsperiod. Enligt RUT 2 behöver en sådan dämpning införas, eftersom ett lärosätes anslag kan öka eller minska relativt påtagligt mellan två perioder. I exemplet ovan betyder detta att den resultatbaserade ramen år 1 i nästa period blir 492,5. Se vidare exemplet i tabell 4.14, avsnittet 4.4.1.</P>
<P class="p652 ft13">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Beräkning av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Det första steget i beräkningen av utbildningsramen för varje läro- säte blir att beräkna utbildningsresurser för utbildning på grund- nivå och avancerad nivå exklusive komponenten för forsknings- anknytning. Skälet till att det första steget görs på detta sätt är att visa resultatet av tillämpningen av de föreslagna per capitaersätt- ningarna exklusive komponenten, för att en jämförelse med nuva- rande anslagsmedel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska kunna göras.</P>
<P class="p189 ft7">RUT 2:s utgångspunkt för beräkningarna av anslagsmedel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är varje lärosätes redo- visade antal helårsstudenter 2006. Om det föreslagna systemet införs, vilket enligt vad RUT 2 bedömer kan ske från budgetåret 2010, kan antalet helårsstudenter per lärosäte 2008 ligga till grund för beräkningarna. Därför kan RUT 2:s beräkningar inte betraktas som de slutgiltiga för det nya systemet.</P>
<P class="p228 ft7">Nyckel för att översätta det nuvarande systemet till det nya systemet</P>
<P class="p374 ft7">För att göra beräkningarna av vad RUT 2:s förslag innebär för varje lärosäte måste antalet helårsstudenter per lärosäte och utbildnings- område ”översättas” till det nya systemet med grundersättning och tre tilläggsersättningar. Denna översättning har RUT 2 gjort med hjälp av en nyckel som anger vad nuvarande utbildningsområden skulle kunna motsvaras av i form av grundersättning och de tre tilläggsbeloppen.</P>
<P class="p189 ft7">Utgångspunkten har varit att, utöver den kraftiga resursför- stärkning som införandet av en grundersättning om 50 000 kronor per helårsstudent innebär för de områden som i dag har den lägsta ersättningen, nämligen utbildningsområdena humaniora, samhälls- vetenskap, teologi och juridik, ska ersättningen för de allra flesta övriga helårsstudenter inte bli lägre än den som nu gäller. Den stora minskningen jämfört med i dag, vid tillämpningen av nyckeln och över huvud taget modellen med grundersättning och tilläggsersätt- ningar, inträffar för de konstnärliga utbildningsområdena samt utbildningsområde idrott. Den högsta möjliga ersättningen i det nya systemet, totalt 135 000 kronor för en helårsstudent, är lägre eller betydligt lägre än de per capitaersättningar som gäller i dag för</P>
<P class="p322 ft13">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">konstnärliga utbildningsområden. Införandet av en lärosätesresurs för vissa lärosäten ger dock dessa lärosäten samma resurser som i dag för konstnärliga utbildningar. Se vidare avsnittet 3.1.7.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2:s tillämpning av nyckeln på fördelningen av antalet helårsstudenter per utbildningsområde 2006 resulterar i att inget lärosäte får mindre resurser med den nya modellen tillämpad på antalet helårsstudenter 2006 jämfört med de intäkter lärosätena erhöll för redovisat antal helårsstudenter 2006, exklusive eventuellt utnyttjande av sparade helårsprestationer.</P>
<P class="p310 ft2">Tabell 4.4 Nyckel för översättning av dagens system till det nya systemet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td219"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p101 ft17">Grund-</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td220"><P class="p100 ft2">Utbildningsområden</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p101 ft17">ersättning</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p476 ft17">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr6 td222"><P class="p524 ft17">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr6 td105"><P class="p515 ft17">Tillägg 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p100 ft2"><NOBR>Hum-sam-jur-teol</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p101 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p476 ft17">0,20</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td219"><P class="p100 ft2"><NOBR>Nat-tekn-farm-vård</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p101 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p476 ft17">0,20</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p524 ft17">0,80</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft62"><NOBR>Nat-tekn-farm-vård,</NOBR> SLU</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p654 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p514 ft17">0,25</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p476 ft17">0,75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td219"><P class="p100 ft2"><NOBR>Medicin-odontologi</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p101 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p476 ft17">0,05</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p524 ft17">0,25</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p515 ft17">0,70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft2"><NOBR>Undervisning-övrigt</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p101 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p476 ft17">0,70</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p524 ft17">0,30</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td220"><P class="p100 ft2">Idrott<SPAN class="ft56">1) </SPAN>och konstnärliga<SPAN class="ft56">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td221"><P class="p101 ft17">1,0</P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p476 ft17">0,20</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p524 ft17">0,80</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft2"><SPAN class="ft99">1)</SPAN><SPAN class="ft100">För UmU, GIH och ÖU tillämpas en särskild nyckel, se avsnittet 3.1.7</SPAN></P>
<P class="p656 ft2"><SPAN class="ft99">2)</SPAN><SPAN class="ft101">För KaU och ÖU tillämpas en särskild nyckel, se avsnittet 3.1.7</SPAN></P>
<P class="p657 ft7">Nyckeln visar hur lärosätenas helårsstudenter har fördelats på de nya ersättningsbeloppen, vid beräkningen av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Exempelvis har helårsstudenter inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik fördelats så att grundersättning beräknats för samtliga helårsstudenter och att tilläggsersättning 1 har beräknats för 20 procent av dessa helårsstudenter.</P>
<P class="p67 ft7">De konstnärliga utbildningsområdena och utbildningsområde idrott översätts enligt nyckeln på samma sätt som de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. För de lärosäten som enligt förslaget får lärosätesresurs betyder detta att mellanskillna- den mellan nuvarande ersättningsbelopp och de som beräknas enligt nyckeln utgör lärosätesresursen. För övriga lärosäten som i dag har konstnärliga utbildningsområden samt för lärosäten som har utbildningsområde idrott innebär nyckeln en kraftig minskning av de beräknade ersättningsbeloppen, i enlighet med vad RUT 2</P>
<P class="p339 ft13">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">redovisat i avsnittet 3.1.7 om att den mycket höga ersättningen för konstnärliga utbildningar och idrottsutbildningar koncentreras till ett begränsat antal lärosäten.</P>
<P class="p68 ft7">RUT 2 vill framhålla att nyckeln endast är ett verktyg för själva övergången från det nuvarande till det nya systemet. Den är inte ett uttryck för utredningens uppfattning om hur tilläggsbeloppen ska tillämpas inom lärosätena. Själva poängen med RUT 2:s förslag är att inte koppla per capitabeloppen till kursernas ämnesinnehåll. Nyckelns funktion är att vid omvandlingstillfället ge ett underlag för hur många helårsstudenter med olika tilläggsbelopp som är rim- ligt att räkna med, eftersom RUT 2 föreslår, som framgått av avsnittet 3.1.4, att antalet möjliga tilläggsbelopp 1, 2 respektive 3 behöver begränsas för varje lärosäte. Utredningens förslag om hur antalet tilläggsbelopp kan förändras i framtiden framgår av avsnittet 3.1.4.</P>
<P class="p389 ft7">Särskild nyckel för SLU</P>
<P class="p374 ft7">I direktivet till RUT 2 anges att utredningen ska analysera hur resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning skulle kunna tillämpas för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det nuvarande resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet innebär att resurser tilldelas för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden. SLU har inte detta system för resurstilldel- ning, men redovisar varje år till Högskoleverket antalet helårsstu- denter och helårsprestationer fördelade på utbildningsområden, på samma sätt som övriga lärosäten.</P>
<P class="p167 ft7">Om man tillämpar de per capitaersättningar som gällde 2006 för lärosäten under Utbildningsdepartementet på redovisade helårsstu- denter och helårsprestationer 2006 vid SLU blir resultatet att SLU:s intäkter skulle bli 250 miljoner kronor. SLU:s redovisade intäkter för grundutbildning 2006 var 383,2 miljoner kronor exklu- sive särskilda åtaganden. Det innebär att SLU skulle ha fått 133 miljoner kronor mindre om samma ersättning hade tillämpats vid SLU som vid övriga lärosäten än vad SLU erhöll för sin grund- utbildning 2006. Skälet till denna differens är att nuvarande resur- ser per helårsstudent vid SLU är betydligt större än vad som gäller för övriga universitet och högskolor.</P>
<P class="p658 ft13">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">RUT 2 kan således konstatera att det inte är möjligt att tillämpa det nuvarande resurstilldelningssystemet med befintliga utbild- ningsområden och per capitaersättning på SLU, utan att SLU skulle få en betydande resursminskning som är helt orealistisk.</P>
<P class="p42 ft7">När nyckeln tillämpas för SLU blir resultatet ungefär detsamma, dvs. att SLU förlorar mycket stora resurser för sin utbildning, nämligen 103 miljoner kronor. Den nuvarande tilldelningen till SLU är i genomsnitt 117 500 kronor per helårsstudent. Om man räknar bort sådan klinisk utbildning som för universitet med läkar- utbildning ersätts via den s.k. <NOBR>ALF-ersättningen</NOBR> till landstingen, men som för SLU ligger med i anslagsmedlen till SLU, blir den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent 104 600 kronor vil- ket kan jämföras med 64 200 kronor i genomsnitt per helårsstudent inom övriga lärosäten.</P>
<P class="p171 ft7">En viktig förklaring till de höga genomsnittskostnaderna för SLU:s studenter är att SLU ger många yrkesutbildningar med olika inriktningar som vardera har ett lågt antal studenter. SLU ansvarar för att hela bredden av utbildningar inom sitt ansvarsområde ges, vilket innebär ett stort antal kurser i många ämnen med relativt få studenter i varje ämne. Mot denna bakgrund har RUT 2 tillämpat en modifierad nyckel för SLU, såsom framgår av tabell 4.4 ovan.</P>
<P class="p67 ft7">Dimensioneringen av SLU:s utbildningar är anpassade till sam- hällets behov men innebär samtidigt att den ekonomiska basen blir otillräcklig vid ett helt prestationsrelaterat resurstilldelningssystem. Eftersom utredningen föreslår att den årliga avräkningen av helårs- studenter och helårsprestationer upphör och att anslagen i sin helhet avräknas med <NOBR>12-delar,</NOBR> blir resurstilldelningen inte presta- tionsrelatera på samma sätt som i dag och därmed bör SLU kunna infogas i den av RUT 2 föreslagna modellen.</P>
<P class="p311 ft7">Effekter per lärosäte av den föreslagna modellen</P>
<P class="p214 ft7">Vad de föreslagna ersättningsbeloppen innebär när dessa, med användning av nyckeln, tillämpas på redovisat antal helårsstudenter 2006, jämfört med vilka intäkter dessa helårsstudenter faktiskt genererade enligt den s.k. fakturaredovisningen framgår av nedan- stående tabell. 2006 års fakturaredovisningar för varje lärosäte har räknats upp med 0,8 procent till 2007 års prisläge eftersom de av RUT 2 föreslagna nya per capitaersättningarna är utformade i 2007 års prisläge. Därmed blir beloppen jämförbara.</P>
<P class="p659 ft13">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p660 ft2">Tabell 4.5 Ersättning för redovisat antal helårsstudenter och helårspresta- tioner 2006 jämfört med beräknad ersättning utifrån RUT 2:s förslag. Alla belopp i 2007 års prisläge, tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr11 td223"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p661 ft46">Utfall 2006<SPAN class="ft60">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td225"><P class="p662 ft97">Beräkning enl</P></TD>
<TD class="tr11 td226"><P class="p110 ft97">Differens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">(prisnivå 2007)</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">RUT 2:s modell<SPAN class="ft60">2)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td221"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td228"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td107"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td118"><P class="p100 ft14">UU</P></TD>
<TD class="tr13 td227"><P class="p661 ft14">1 170 829</P></TD>
<TD class="tr13 td110"><P class="p662 ft14">1 387 788</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p110 ft14">216 958</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">LU</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">1 488 438</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">1 775 328</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">286 890</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">GU</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">1 563 068</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">1 836 106</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">273 037</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">1 312 759</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">1 729 313</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">416 554</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">UmU</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">1 062 107</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">1 186 198</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">124 091</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">LiU</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">1 126 558</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">1 229 211</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">102 653</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft46">KI</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft46">515 912</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft46">551 076</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft46">35 165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">KTH</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">885 570</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">912 464</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">26 894</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">LTU</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">524 620</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">549 492</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">24 872</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">CTH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">665 702</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">672 472</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">6 770</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">SLU<SPAN class="ft60">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">386 312</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">388 516</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">2 204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">KaU</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">464 117</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">538 518</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">74 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">VxU</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">379 536</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">453 547</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">74 011</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">ÖU</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">546 179</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">604 590</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">58 411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">MiU</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">442 694</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">502 607</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">59 912</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">BTH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">231 580</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">264 585</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">33 005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft46">MaH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft46">644 565</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft46">706 828</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft46">62 264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">HK</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">374 088</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">406 176</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">32 088</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">MdH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">513 960</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">561 182</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">47 221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HJ</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">399 230</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">445 513</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">46 283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">GIH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">47 133</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">53 863</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">6 729</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">HB</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">346 327</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">369 973</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">23 647</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HDa</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p663 ft14">311 584</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">368 596</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">57 012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HG</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">100 133</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">130 816</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">30 683</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">HiG</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">347 223</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">402 303</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">55 080</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">287 905</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">337 779</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">49 874</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HKr</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">288 506</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">322 341</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">33 835</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">HS</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">267 225</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">291 171</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">23 946</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">HV</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">243 727</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">274 379</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">30 651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">SH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">277 585</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">373 407</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">95 822</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">DH</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p661 ft14">46 485</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">46 485</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">DI</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p663 ft14">78 717</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">78 717</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">KF</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">122 863</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">122 863</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft14">KKH</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p663 ft14">56 157</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft14">56 157</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">KMH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p661 ft14">107 990</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">107 990</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">OH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p663 ft14">17 320</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">17 320</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p100 ft14">TH</P></TD>
<TD class="tr19 td227"><P class="p663 ft14">27 887</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p662 ft14">27 887</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p110 ft14">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p100 ft97">Summa</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p663 ft97">17 672 591</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p662 ft97">20 083 553</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p110 ft97">2 410 962</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td221"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td228"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td107"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p664 ft61"><SPAN class="ft44">1</SPAN><SPAN class="ft73">P </SPAN>)Utfall<SPAN class="ft73">P </SPAN>2006 avser den s.k. fakturaredovisningen i årsredovisningen för 2006, exkl. ersättning för sparade helårsprestationer.</P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft44">2)</SPAN><SPAN class="ft9">P </SPAN>Underlag<SPAN class="ft73">P </SPAN>för beräkningarna finns i bilaga 10, tabell 1.</P>
<P class="p465 ft13">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">I de redovisade beloppen per lärosäte som beräknats utifrån de föreslagna ersättningsbeloppen ingår även lärosätesresurs för jäm- förbarhetens skull. Denna ska dock inte ingå i utbildningsramen, vilket framgår av tabell 4.9 under avsnittet 4.2.5. För de konst- närliga högskolorna i Stockholm redovisas inte utfallet 2006, utan takbeloppet för 2007, eftersom medel för dessa högskolor beräknas utifrån befintligt takbelopp och inte utifrån redovisat antal helårs- studenter, vilket framgår av nästa avsnitt.</P>
<P class="p157 ft7">I bilaga 10, tabell 1, redovisas beräkningarna för varje lärosäte ”enligt RUT 2:s modell”.</P>
<P class="p665 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Beräkning av lärosätesresurs för vissa lärosäten med konstnärlig utbildning</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">RUT 2:s beräkning av lärosätesresurser för konstnärlig utbildning för de aktuella lärosätena, enligt vad som föreslagits i avsnittet 3.1.7 har gjorts på följande sätt.</P>
<P class="p42 ft7">För de konstnärliga högskolorna i Stockholm har beräkningen gjorts i princip på samma sätt som i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Först har en beräkning gjorts av vilka per capitaersättningar som genereras i form av grundersättning och tilläggsersättningar utifrån den nyckel som beskrivits ovan. Detta har gjorts utifrån det antal helårs- studenter som ryms inom det nuvarande takbeloppet. Därefter har skillnaden mellan nuvarande takbelopp, dvs. 2007 års takbelopp och den ersättning som genereras av antalet helårsstudenter i form av grundersättning och tilläggsersättningar beräknats. Denna mel- lanskillnad utgör lärosätesresursen. I takbeloppet 2007 har inklu- derats den särskilda ersättning för lokaler som nu anvisas under särskilda anslagsposter vid dessa högskolor. Därmed hamnar den i lärosätesresursen.</P>
<P class="p666 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2005:48, s. 186ff.</P>
<P class="p120 ft13">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p17 ft2">Tabell 4.6</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td114"><P class="p17 ft2">Takbelopp 2007 uppdelade i medel till utbildningsramen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td3"><P class="p17 ft102"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td114"><P class="p17 ft46">lärosätesresurs för de konstnärliga högskolorna i Stockholm, tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td207"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p17 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr28 td41"><P class="p17 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p483 ft2">Takbelopp<SPAN class="ft56">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p667 ft62">Till utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td230"><P class="p668 ft46">Lärosätes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p483 ft63">2007</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p667 ft38">ningsramen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td230"><P class="p668 ft63">resurs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td231"><P class="p100 ft62">DH</P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p483 ft62">46 485</P></TD>
<TD class="tr4 td203"><P class="p667 ft62">12 089</P></TD>
<TD class="tr4 td233"><P class="p110 ft62">34 396</P></TD>
<TD class="tr39 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">DI</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p483 ft63">78 717</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p667 ft63">12 763</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p110 ft63">65 954</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft62">KF</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p483 ft62">122 863</P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p667 ft62">46 392</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p110 ft62">76 471</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KKH</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p483 ft63">56 157</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p667 ft63">16 387</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p110 ft63">39 770</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p100 ft63">KMH</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p483 ft63">107 990</P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p667 ft63">43 226</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p110 ft63">64 764</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft62">OH</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p483 ft62">17 320</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p667 ft62">2 975</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p110 ft62">14 345</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">TH</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p483 ft63">27 887</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p667 ft63">5 427</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p110 ft63">22 460</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p483 ft2">457 419</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p667 ft2">139 259</P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p110 ft2">318 160</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft2"><SPAN class="ft56">1) </SPAN>Inkl. särskild ersättning för lokaler</P>
<P class="p669 ft7">För de fyra universiteten som enligt RUT 2:s förslag får en läro- sätesresurs har utgångspunkten varit att beräkna lärosätesresursen på i princip samma sätt. Ett problem är dock att avgöra hur många helårsstudenter inom nuvarande konstnärliga utbildningsområden som finns inom de utbildningar som leder fram till konstnärlig högskoleexamen, eftersom dessa universitet kan avräkna även andra helårsstudenter inom exempelvis designområdet. Syftet med den föreslagna modellen med lärosätesresurs är att begränsa omfatt- ningen av de särskilt resurskrävande konstnärliga utbildningarna.</P>
<P class="p39 ft7">RUT 2 har därför utgått från det maximala antalet helårsstu- denter inom respektive konstnärligt utbildningsområde som kunde ge ersättning när denna begränsning infördes 2001. Utifrån detta antal har lärosätesresursen för de fyra universiteten beräknats.</P>
<P class="p670 ft13">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft2">Tabell 4.7 Beräknade intäkter utifrån maximalt antal helårsstudenter inom olika konstnärliga utbildningsområden enligt regleringsbrev 2001 med tillämpning av 2007 års prislappar, uppdelade i en del som går in i utbildningsramen samt en lärosätesresurs, tkr i 2007 års prisläge</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr11 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td235"><P class="p538 ft14">Högsta helårsstud</P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p643 ft14">Intäkter med</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td60"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td235"><P class="p538 ft14">helårsstud 2001</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p643 ft61">2007 års</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p643 ft61">Till utbild-</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p110 ft14">Lärosätes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td137"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td236"><P class="p538 ft14">konstnärliga omr</P></TD>
<TD class="tr0 td221"><P class="p643 ft61">prislappar</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p643 ft17">ningsramen</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p110 ft61">resurs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p100 ft66">LU</P></TD>
<TD class="tr27 td235"><P class="p672 ft67">542</P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p643 ft66">120 005</P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p643 ft66">43 360</P></TD>
<TD class="tr27 td77"><P class="p110 ft66">76 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p100 ft66">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td235"><P class="p672 ft67">947</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p643 ft66">210 472</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p643 ft66">75 760</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p110 ft66">134 712</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td60"><P class="p100 ft66">UmU</P></TD>
<TD class="tr20 td235"><P class="p672 ft67">224</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p643 ft66">51 816</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p643 ft66">17 920</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p110 ft66">33 896</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p100 ft66">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td235"><P class="p673 ft67">262</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p643 ft66">52 150</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p643 ft66">20 960</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p110 ft66">31 190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p673 ft17">1 975</P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p643 ft2">434 444</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p643 ft2">158 000</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p110 ft2">276 444</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p674 ft7">Inför ett eventuellt införande av systemet, inklusive lärosätesresurs, bör enligt RUT 2 en genomgång göras av dimensioneringen av de konstnärliga utbildningarna utifrån arbetsmarknadens behov. Utifrån denna genomgång kan lärosätesresursens storlek fastställas.</P>
<P class="p42 ft7">I bilaga 10, tabell 2, redovisas beräkningarna av lärosätesresurs och vad som ingår i utbildningsramen för respektive lärosäte.</P>
<P class="p309 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildningsramen för varje lärosäte</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Utbildningsramen består som redan nämnts av resurser för utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive lärosätesresurs för konstnärliga utbildningar), den omförda resursen för forsknings- anknytning samt omförda medel för utbildning på forskarnivå, vil- ket framgår av nedanstående tabell. I enlighet med vad som beskri- vits i avsnitten 3.1.6 och 3.1.9 inkluderas komponenten för forsk- ningsanknytning i grundersättningen som utgår för samtliga helårs- studenter.</P>
<P class="p675 ft13">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft2">Tabell 4.8</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td237"><P class="p676 ft14">Beräknad utbildningsram per lärosäte, tkr</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td103"><P class="p17 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr22 td238"><P class="p17 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr22 td239"><P class="p17 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr22 td240"><P class="p17 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p17 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td3"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr24 td242"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr24 td243"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr24 td244"><P class="p662 ft17">Anslagsmedel för:</P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p110 ft62">Summan =</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft61">utbildning på</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft61">forsknings-</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p677 ft61">utbildning</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft61">utbildnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft2">grund- o avan-</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft2">anknytning</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft2">på forskar-</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft2">ramen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p662 ft61">cerad nivå</P></TD>
<TD class="tr6 td239"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td240"><P class="p662 ft61">nivå</P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p662 ft63">1 387 788</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p134 ft63">113 964</P></TD>
<TD class="tr9 td244"><P class="p662 ft63">450 448</P></TD>
<TD class="tr9 td72"><P class="p110 ft63">1 952 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">1 698 683</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">140 496</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">447 782</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">2 286 960</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">1 701 394</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">137 198</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">365 587</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">2 204 178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">1 729 313</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">157 072</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">380 925</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">2 267 310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">1 152 302</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">88 686</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">258 208</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">1 499 196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">1 229 211</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">94 701</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">179 903</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">1 503 814</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">551 076</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">31 879</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">290 545</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">873 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">912 464</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">65 181</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">244 570</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">1 222 215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">518 301</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">40 220</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">93 609</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">652 130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">672 472</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">46 516</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">151 492</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">870 480</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">SLU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">388 516</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">18 936</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">248 850</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">656 301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">538 518</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">43 570</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">58 680</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">640 768</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">453 547</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">39 836</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">54 014</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">547 398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">604 590</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">47 233</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">61 494</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">713 318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">502 607</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">41 219</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">59 778</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">603 604</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">BTH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">264 585</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">19 674</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">25 547</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">309 806</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">MaH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">706 828</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">57 269</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p662 ft63">29 849</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">793 947</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HK</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">406 176</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">32 391</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p662 ft63">25 883</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">464 449</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">MdH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">561 182</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">44 498</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p644 ft63">17 804</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">623 484</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HJ</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">445 513</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">35 907</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p644 ft63">17 741</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">499 160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">GIH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">53 863</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">2 421</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">56 283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HB</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">369 973</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">28 845</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">398 818</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HDa</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">368 596</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">29 763</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">398 359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HG</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">130 816</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">11 278</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">142 094</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HiG</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">402 303</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">33 045</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">435 347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">337 779</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">28 052</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">365 831</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HKr</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">322 341</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">27 204</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">349 545</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">HS</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">291 171</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">22 505</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">313 676</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HV</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">274 379</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">22 109</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">296 488</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">SH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">373 407</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">34 537</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">407 944</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">DH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">12 089</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">740</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">12 829</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">DI</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">12 763</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">939</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">13 702</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft98">KF</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft98">46 392</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft98">3 418</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft98">49 811</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KKH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">16 387</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">1 199</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">17 586</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p100 ft63">KMH</P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p662 ft63">43 226</P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p134 ft63">3 291</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p110 ft63">46 517</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">OH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft63">2 975</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft63">208</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft63">3 183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft98">TH</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p662 ft98">5 427</P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p134 ft98">420</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p110 ft98">5 846</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td103"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p662 ft61">19 488 949</P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p134 ft61">1 546 419</P></TD>
<TD class="tr1 td240"><P class="p644 ft61">3 462 709</P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p110 ft61">24 498 076</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft13">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildningsram och lärosätesresurs per lärosäte den första fyraårsperioden</SPAN></P>
<P class="p155 ft7">För att sammanfatta föregående avsnitt redovisas i nedanstående tabell utbildningsramar och lärosätesresurser per lärosäte den första fyraårsperioden. Till dessa kommer resurser för eventuella särskilda uppdrag. Alla uppgifter gäller RUT 2:s beräkningar i 2007 års pris- nivå samt utifrån antalet helårsstudenter 2006. Uppgifterna kan således inte betraktas som slutgiltiga utan måste justeras inför ett genomförande.</P>
<P class="p679 ft13">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p17 ft2">Tabell 4.9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td114"><P class="p17 ft14">Utbildningsram och lärosätesresurs per lärosäte enligt RUT 2:s</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td3"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p17 ft62">förslag till modell, tkr</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr24 td1"><P class="p17 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr21 td246"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr21 td247"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td1"><P class="p17 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td3"><P class="p17 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p540 ft63">Utbildnings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td68"><P class="p680 ft13">Lärosätes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft62">ram</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td68"><P class="p680 ft62">resurs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p540 ft63">1 952 200</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">2 286 960</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p110 ft63">76 645</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">2 204 178</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">134 712</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">2 267 310</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">1 499 196</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">33 896</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">1 503 814</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">873 500</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">1 222 215</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">652 130</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p110 ft63">31 190</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">870 480</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">SLU</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">656 301</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">640 768</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">547 398</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">713 318</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">603 604</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">BTH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">309 806</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft98">MaH</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft98">793 947</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HK</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">464 449</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">MdH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">623 484</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">HJ</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">499 160</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">GIH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">56 283</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">HB</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">398 818</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HDa</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">398 359</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">HG</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">142 094</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HiG</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">435 347</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">HH</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">365 831</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HKr</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">349 545</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">HS</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">313 676</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">HV</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">296 488</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">SH</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">407 944</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">DH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">12 829</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">34 396</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">DI</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">13 702</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p110 ft63">65 954</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">KF</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">49 811</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">76 471</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">KKH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">17 586</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">39 770</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">KMH</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">46 517</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p110 ft63">64 764</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p100 ft63">OH</P></TD>
<TD class="tr19 td73"><P class="p540 ft63">3 183</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p110 ft63">14 345</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td3"><P class="p100 ft63">TH</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p540 ft63">5 846</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p110 ft63">22 460</P></TD>
<TD class="tr11 td1"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p540 ft62">24 498 076</P></TD>
<TD class="tr0 td247"><P class="p110 ft62">578 366</P></TD>
<TD class="tr10 td1"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p681 ft13">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft43">Finansiering av förslagen</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">När resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har beräknats för respektive lärosäte på grundval av antalet helårs- studenter 2006, i 2007 års prisnivå, har detta resulterat i en avsevärd skillnad mellan utfallet 2006 och beräkningen av resurser enligt RUT 2:s modell. Det huvudsakliga skälet till skillnaden mellan det redovisade utfallet för 2006, i 2007 års prisnivå, och den beräkning som gjorts utifrån RUT 2:s modell är förslaget om höjd grund- ersättningen i förhållande till den lägsta per capitaersättningen i det nuvarande systemet.</P>
<P class="p157 ft7">Av tabell 4.5 under avsnittet 4.2.2 framgår att tillämpningen av RUT 2:s modell innebär att de totala medlen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive komponenten för forsk- ningsanknytning, uppgår till 20,1 miljarder kronor medan utfallet 2006, omräknat i 2007 års prisnivå, var 17,7 miljarder kronor, dvs. en differens om 2,4 miljarder kronor. RUT 2 föreslår nedan hur denna differens ska finansieras och i finansieringsförslaget är en viktig förutsättning att beräkningen av utbildningsramarna utgår från antalet helårsstudenter 2006. Det innebär att de outnyttjade takbeloppen, dvs. skillnaden mellan takbelopp 2006 och de intäkter som redovisade helårsstudenter 2006 innebär, är en viktig finansie- ring i RUT 2:s förslag.</P>
<P class="p682 ft7">RUT 2 föreslår följande finansiering av resursökningen om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p17 ft7">2,4 miljarder kronor:</P></TD>
<TD class="tr8 td251"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td250"><P class="p17 ft7">Outnyttjat takbelopp 2006:</P></TD>
<TD class="tr15 td251"><P class="p17 ft7">1 168 miljoner kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td250"><P class="p17 ft7">Takbeloppshöjning 2007:</P></TD>
<TD class="tr15 td251"><P class="p17 ft7">156 miljoner kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft7">Det outnyttjade takbeloppet 2006 motsvarar 21 000 helårsstuden- ter, utifrån antagandet att hälften gäller <NOBR>hum-sam-området</NOBR> och hälften gäller <NOBR>NT-området</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p17 ft7">Studiemedel för 21 000 färre</P></TD>
<TD class="tr8 td251"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td250"><P class="p17 ft7">helårsstudenter:</P></TD>
<TD class="tr0 td251"><P class="p17 ft7">630 miljoner kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p17 ft7">Totalt innebär den angivna</P></TD>
<TD class="tr8 td251"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td250"><P class="p17 ft7">finansieringen:</P></TD>
<TD class="tr10 td251"><P class="p17 ft7">1 954 miljoner kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft7">Därmed återstår att finansiera 402 miljoner kronor. RUT 2 föreslår att detta sker genom en minskning av antalet helårsstudenter. 402 miljoner kronor motsvarar 5 000 helårsstudenter med enbart grundersättning samt studiemedelskostnaderna för dessa. Eftersom</P>
<P class="p359 ft13">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">beräkningsgrunderna kommer att förändras inför ett eventuellt genomförande av förslagen presenterar utredningen inget detaljerat förslag till hur minskningen av antalet helårsstudenter bör fördelas mellan lärosätena. RUT 2 har inte beaktat den kvalitetsförstärkning som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2008.</P>
<P class="p248 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft42">Anslagsmedel för forskning</SPAN></P>
<P class="p650 ft7">RUT 2:s förslag: Ett universitets anslagsmedel för forskning består av en forskningsram och eventuellt medel för särskilda uppdrag. För en högskola består högskolans anslagsmedel för forskning i förekommande fall av medel för en eller flera forsk- ningsprofiler och eventuellt medel för särskilda uppdrag.</P>
<P class="p618 ft7">Förslaget innebär att universitetens anslagsmedel för forskning, exklusive eventuella medel för särskilda uppdrag, utgör forsknings- ramen. Forskningsramen delas upp i en konkurrensutsatt del (hälf- ten av ramen) och en bas (hälften av ramen).</P>
<P class="p76 ft7">Under nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning finns i några fall vissa särskilda anslagsposter – utöver de för veten- skapsområden och för lokalhyror m.m. Eftersom medlen under dessa anslagsposter är ”öronmärkta” för sina specifika ändamål, skulle man kunna betrakta dessa som en form av särskilda uppdrag. I redovisning i avsnittet 4.3.2 av samtliga universitets forsknings- ramar har de nuvarande särskilda anslagsposterna under Uppsala universitets, Göteborgs universitets och Stockholms universitets anslag för forskning och forskarutbildning betraktats som särskilda uppdrag och dessa medel ingår således inte i respektive universitets forskningsram.</P>
<P class="p211 ft7">RUT 2 anser att inför en omläggning av systemet bör en sär- skild genomgång göras med samtliga lärosäten om vilka uppdrag med öronmärkta medel som bör finnas. RUT 2 anser dock rent principiellt att särskilda uppdrag med öronmärkta medel bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt och även omprövas inför varje ny fyraårsperiod.</P>
<P class="p69 ft7">Medel för särskilda uppdrag inom forskningen ingår inte i den av utredningen förslagna forskningsramen, men väl i beräkningen av de totala forskningsmedlen som utgör jämförelsetal vid beräk-</P>
<P class="p685 ft13">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">ningen av omfördelning genom indikatorer, vilket framgår nedan i avsnittet 4.3.3.</P>
<P class="p42 ft7">Anslagsmedel för forskning vid högskolor är endast aktuella för eventuell forskningsprofil/eventuella forskningsprofiler. Detta samt vad som gäller under den första fyraårsperioden beskrivs i avsnittet 4.3.4.</P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Forskningsramen</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">Av forskningsramen för ett universitet utgör hälften en bas och hälften en konkurrensutsatt del.</P>
<P class="p462 ft7">Resultatet av indikatorer och kvalitetsbedömningar av forsk- ningen under en fyraårsperiod påverkar den konkurrensutsatta delen av forskningsramen nästkommande fyraårsperiod. Basen inom forskningsramen påverkas med ytterligare fyra års fördröj- ning av dessa resultat. Den konkurrensutsatta delen av forsk- ningsramen utgör den första fyraårsperioden endast en fjärdedel eftersom resultat av kvalitetsbedömningar inte föreligger när modellen införs.</P>
<P class="p273 ft48">För att dämpa effekten av ökade respektive minskade anslags- medel mellan två perioder beräknas endast halva ökningen eller minskningen av anslagsmedel det första året i en ny period.</P>
<P class="p463 ft7">Forskningsramen delas således upp i en konkurrensutsatt del (hälften av ramen) och en bas (hälften av ramen). Denna upp- delning görs, i likhet med uppdelningen av utbildningsramen, för att dämpa effekterna av att medlen konkurrensutsätts. Om anslags- medlen i sin helhet för nästkommande fyraårsperiod skulle göras beroende av resultatet av konkurrensutsättning skulle effekterna kunna bli betydande. Eftersom basen på sikt påverkas i RUT 2:s modell, kan ändå effekterna bli påtagliga, men inte omedelbart från en period till en annan. Det första året i en ny fyraårsperiod redu- ceras alternativt ökas anslagsmedlen endast med hälften av den beräknade minskningen alternativt ökningen i förhållande till sista året i föregående fyraårsperiod för att ytterligare dämpa effekter av större förändringar mellan två perioder. Se vidare exemplet i tabell 4.14, avsnittet 4.4.1.</P>
<P class="p686 ft13">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft7">Konkurrensutsättningen av halva forskningsramen innebär att resultatet av indikatorer och utvärdering av forskningen under en fyraårsperiod påverkar hälften av ett universitets forskningsram nästkommande fyraårsperiod. Den andra halvan av forsknings- ramen, basen, påverkas först nästkommande fyraårsperiod av utfallet.</P>
<P class="p189 ft7">Den konkurrensutsatta delen av forskningsramen omfördelas utifrån utvärderingarna och indikatorerna på följande sätt, vilket beskrivits utförligt i avsnittet 3.2:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p17 ft7">Utvärdering av forskning (paneler):</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p17 ft7">50 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td252"><P class="p17 ft7">Indikatorn externa medel:</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p17 ft7">20 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td252"><P class="p17 ft7">Indikatorn citeringar:</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft7">20 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td252"><P class="p17 ft7">Indikatorn personal:</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p17 ft7">10 procent</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft7">Eftersom den första omgången av utvärderingar görs under den första fyraårsperioden kommer resultat av utvärderingar inte att vägas in förrän inför den andra fyraårsperioden. Det betyder att endast hälften av den konkurrensutsatta delen av forskningsramen påverkas under den första fyraårsperioden, nämligen den halva som är beroende av indikatorerna.</P>
<P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Beräkning av utgångsläget för forskningsramen</SPAN></P>
<P class="p252 ft7">Utgångspunkten för beräkningen av ett universitets forskningsram för en fyraårsperiod är forskningsramen det sista året i föregående fyraårsperiod. Inför den första fyraårsperioden utgör det aktuella anslaget för forskning och forskarutbildning utgångspunkten, vilket enligt RUT 2 bör bli anslaget 2009 om modellen införs 2010. I RUT 2:s beräkningar nedan har utgångspunkten varit respektive universitets anslag 2007. Från detta anslag överförs först, som framgår av avsnitten 4.1.1 och 4.1.2, resurser för forskningsanknyt- ning och för forskarutbildning till utbildningsdelen av anslaget. Återstående medel utgör forskningsmedel. Dessa medel, exklusive medel för särskilda uppdrag, utgör forskningsramen inför den första fyraårsperioden.</P>
<P class="p211 ft7">När forskningsramen på detta sätt har beräknats har den där- efter halverats. Den ena halvan utgör den konkurrensutsatta delen av ramen och den andra halvan utgör basen. I tabell 4.10 visas hur forskningsramen med de två halvorna har beräknats. Utgångsläget är således vad som redovisats ovan i tabellen 4.3 under rubriken</P>
<P class="p606 ft13">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">Återstår. Eftersom inga utvärderingar av forskning finns inför den första fyraårsperioden, blir i själva verket endast en fjärdedel kon- kurrensutsatt. Det som i tabellen redovisas som Hälften konkur- rensutsatt visar således vad som gäller från och med den andra fyraårsperioden. I de beräkningar som redovisas nedan är det således endast hälften av den konkurrensutsatta halvan som omför- delas den första fyraårsperioden.</P>
<P class="p298 ft2">Tabell 4.10 Beräknad forskningsram för respektive universitet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr0 td253"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td254"><P class="p689 ft2">Återstår</P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p471 ft2">Särskilda</P></TD>
<TD class="tr0 td256"><P class="p690 ft14">Forsknings-</P></TD>
<TD class="tr0 td257"><P class="p21 ft2">Hälften <SPAN class="ft56">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td258"><P class="p691 ft14">Hälften <SPAN class="ft108">2)</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p662 ft2">efter</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p645 ft2">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft2">ram</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p645 ft98">bas</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p692 ft97">konkurrens-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td260"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td261"><P class="p643 ft2">omföringar</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td262"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td101"><P class="p692 ft62">utsatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td53"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr16 td259"><P class="p643 ft63">722 582</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p645 ft63"><NOBR>-39</NOBR> 286</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p134 ft63">683 296</P></TD>
<TD class="tr16 td139"><P class="p693 ft63">341 648</P></TD>
<TD class="tr16 td56"><P class="p111 ft63">341 648</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">691 099</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">691 099</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">345 549</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">345 549</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">541 751</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p645 ft63"><NOBR>-12</NOBR> 672</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">529 079</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">264 539</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">264 539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">550 359</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p645 ft63"><NOBR>-5</NOBR> 403</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">544 956</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">272 478</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">272 478</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">390 843</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">390 843</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">195 422</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">195 422</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">239 404</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">239 404</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">119 702</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">119 702</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">507 704</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">507 704</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">253 852</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">253 852</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">389 021</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">389 021</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">194 511</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">194 511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">133 625</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">133 625</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">66 812</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">66 812</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">234 826</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">234 826</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">117 413</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">117 413</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">SLU</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">443 214</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">443 214</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">221 607</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">221 607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">65 406</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">65 406</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">32 703</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">32 703</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr6 td259"><P class="p643 ft63">60 477</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p134 ft63">60 477</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p693 ft63">30 238</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p111 ft63">30 238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr20 td259"><P class="p643 ft63">66 969</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p134 ft63">66 969</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p693 ft63">33 485</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p111 ft63">33 485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td53"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p643 ft63">69 798</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p134 ft63">69 798</P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p693 ft63">34 899</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p111 ft63">34 899</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td260"><P class="p100 ft2">Summa</P></TD>
<TD class="tr36 td261"><P class="p643 ft2">5 107 079</P></TD>
<TD class="tr36 td241"><P class="p645 ft2"><NOBR>-57</NOBR> 361</P></TD>
<TD class="tr36 td262"><P class="p134 ft2">5 049 718</P></TD>
<TD class="tr36 td136"><P class="p693 ft2">2 524 859</P></TD>
<TD class="tr36 td101"><P class="p111 ft2">2 524 859</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft61"><SPAN class="ft44">1)</SPAN><SPAN class="ft9">P </SPAN>Den<SPAN class="ft73">P </SPAN>första perioden tre fjärdedelar.</P>
<P class="p694 ft2"><SPAN class="ft44">2)</SPAN><SPAN class="ft9">P </SPAN>Den<SPAN class="ft9">P </SPAN>första perioden en fjärdedel.</P>
<P class="p695 ft7">På samma sätt som för utbildningsramen kommer forskningsramen att justeras inför ett införande av modellen, eftersom utgångs- punkten vid det tillfället bedöms vara 2009 års anslag för forskning och forskarutbildning. Därtill kommer de justeringar som kan bli resultatet av en genomgång av särskilda uppdrag.</P>
<P class="p696 ft13">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft7">SLU:s anslagsmedel för forskning</P>
<P class="p698 ft7">Ytterligare ett övervägande som RUT 2 gjort i anslutning till beräkningen av varje universitets andel av de totala anslagsmedlen för forskning gäller SLU. SLU har ett gemensamt anslag för sina tre verksamhetsgrenar grundutbildning, forskning och forskar- utbildning samt fortlöpande miljöanalys. Den del av SLU:s anslag som av SLU avdelats för forskning, inklusive sådana uppgifter som kan betraktas som jämförbara med verksamhet vid sektorsforsk- ningsinstitut, uppgår 2007 till 851 miljoner kronor. ”Institutsupp- gifter” såsom exempelvis försöksverksamhet avseende långliggande försök, utvecklingsverksamhet och informationsverksamhet som utförs för näringen har beräknats till 140 miljoner kronor. RUT 2 har vid beräkning av forskningsramen för SLU exkluderat de 140 miljoner kronor som avser institutsuppgifter vilket innebär att utgångspunkten för beräkningen av SLU:s forskningsram är 711 miljoner kronor. Detta är således det belopp som återfinns i tabellen 4.1 under rubriken Anslag 2007 och som avser anslag för forskning och forskarutbildning. Det anslagsmedel som återstår efter omföring av medel för forskningsanknytning och för utbild- ning på forskarnivå är för SLU således 443 miljoner kronor som redovisas i tabell 4.3 och i tabell 4.10 nedan.</P>
<P class="p699 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft43">Beräkning av effekterna av indikatorerna</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">RUT 2:s förslag innebär att befintliga anslagsmedel för forskning konkurrensutsätts och resultatet av detta blir att anslagsmedel omfördelas mellan universiteten. Modellen innebär också att even- tuellt nya tillkommande anslagsmedel för forskning kan fördelas med hjälp av modellen. Om nya medel skulle fördelas med hjälp av indikatorer skulle detta ske genom att det tillkommande beloppet skulle fördelas utifrån varje universitets andel av indikatorn. Ett universitet som har fått 15 procent av samtliga externa medel under den senaste fyraårsperioden, får då 15 procent av den andel av de tillkommande medlen som fördelas utifrån indikatorn externa medel. Av dessa läggs hälften på basen och hälften på den konkur- rensutsatta delen av forskningsramen.</P>
<P class="p79 ft7">Eftersom RUT 2:s förslag endast avser omfördelning av befint- liga resurser måste universitetens andel av respektive indikator sättas i relation till de anslagsmedel som universitetet har i utgångs-</P>
<P class="p355 ft13">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft7">läget. Ett universitet som har en högre andel av en viss indikator än dess andel av de samlade anslagsmedlen kommer att få ett tillskott av anslagsmedel, så att dessa motsvarar universitetets resultat av indikatorn. Ett universitet som har en lägre andel av en viss indi- kator än dess andel av de samlade anslagsmedlen kommer att för- lora anslagsmedel, så att dessa motsvarar universitetets resultat av indikatorn. Jämförelsen mellan ett universitets andel av de totala anslagsmedlen för forskning och universitetets andel av indikatorn är således tänkt att svara på frågan om ett universitets anslagsmedel motsvarar dess prestationer, mätt med en viss indikator.</P>
<P class="p157 ft48">För samtliga indikatorer gäller att dessa är beräknade utifrån uppgifter för de senaste fyra åren. Beräkningen illustreras nedan med ett exempel.</P>
<P class="p683 ft7">Exempel: Indikatorn externa medel som påverkar 20 procent av den konkurrensutsatta delen av lärosätenas anslagsmedel för forskning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr31 td263"><P class="p17 ft7">Beräkning:</P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td263"><P class="p17 ft7">Samtliga anslagsmedel det sista året i</P></TD>
<TD class="tr15 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">föregående period:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">5 900 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7"><NOBR>X-universitetets</NOBR> anslagsmedel samma år:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">430 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td263"><P class="p17 ft7"><NOBR>X-universitetets</NOBR> andel av samtliga anslagsmedel:</P></TD>
<TD class="tr0 td264"><P class="p17 ft7">7,3 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td263"><P class="p17 ft7">Samtliga externa medel i genomsnitt per år</P></TD>
<TD class="tr30 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">föregående period:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">11 800 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td263"><P class="p17 ft7"><NOBR>X-universitetets</NOBR> externa medel i genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr0 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">samma period:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">1 086 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td263"><P class="p17 ft7"><NOBR>X-universitetets</NOBR> andel av samtliga externa medel:</P></TD>
<TD class="tr0 td264"><P class="p17 ft7">9,2 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td263"><P class="p17 ft7">Differens mellan <NOBR>X-universitetets</NOBR> andel av</P></TD>
<TD class="tr30 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">externa medel och andel av anslagsmedel:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">1,9 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td263"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td264"><P class="p17 ft7">enheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td263"><P class="p17 ft7">Samtliga konkurrensutsatta anslagsmedel det</P></TD>
<TD class="tr30 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">sista året i föregående period:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">2 630 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">20 procent av dessa omfördelas:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">526 mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td263"><P class="p17 ft7">Av dessa får <NOBR>X-universitetet</NOBR> ett tillskott</P></TD>
<TD class="tr0 td264"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><P class="p17 ft7">på 1,9 procent:</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p17 ft7">10 mnkr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft7">På samma sätt har varje universitets andel av övriga indikatorer beräknats och relaterats till respektive universitets andel av de totala anslagsmedlen. Skälet till att samtliga konkurrensutsatta</P>
<P class="p700 ft13">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">anslagsmedel inte är hälften av samtliga anslagsmedel redovisas nedan och framgår i tabellen 4.12.</P>
<P class="p68 ft7">RUT 2 har gjort beräkningar utifrån de tre indikatorer som beskrivits i avsnittet 3.2. Med utgångspunkt i redovisade externa medel, citeringar<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>, antal kvinnliga professorer och antalet dispute- rade lärare och forskare, har varje universitets andel av det totala antalet inom respektive indikator beräknats, vilket redovisas i nedanstående tabell.</P>
<P class="p701 ft7">Beräkningsunderlag finns i bilaga 10, tabell 3.</P>
<P class="p702 ft14"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>En särskild underlagsrapport finns i bilaga 8.</P>
<P class="p286 ft13">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen SOU 2007:81</P>
<P class="p159 ft2">Tabell 4.11 Indikatorerna och universitetens andelar av respektive indikator</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td266"><P class="p134 ft38">Externa</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p703 ft38">Relativa</P></TD>
<TD class="tr11 td265"><P class="p32 ft38">Cite-</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p704 ft38">Relativa</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p32 ft38">Kv.</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p705 ft38">Relativa</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p32 ft38">Dispu-</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p110 ft38">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td269"><P class="p134 ft38">medel</P></TD>
<TD class="tr6 td270"><P class="p703 ft38">andelar</P></TD>
<TD class="tr6 td268"><P class="p32 ft38">ring</P></TD>
<TD class="tr6 td247"><P class="p704 ft38">andelar</P></TD>
<TD class="tr6 td271"><P class="p32 ft38">prof.</P></TD>
<TD class="tr6 td270"><P class="p705 ft38">andelar</P></TD>
<TD class="tr6 td272"><P class="p32 ft38">terade</P></TD>
<TD class="tr6 td273"><P class="p110 ft38">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p100 ft14">UU</P></TD>
<TD class="tr8 td266"><P class="p134 ft14">1 432 439</P></TD>
<TD class="tr8 td150"><P class="p703 ft14">12,1%</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p32 ft14">5 049</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p704 ft14">15,3%</P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p32 ft14">75</P></TD>
<TD class="tr8 td150"><P class="p705 ft14">13,4%</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p32 ft14">1 288</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p110 ft14">12,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">1 749 141</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">14,8%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">5 059</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">15,3%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">80</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">14,3%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">1 513</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">14,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">1 173 522</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">9,9%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">3 424</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">10,4%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">89</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">15,9%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">1 254</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">11,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">781 845</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">6,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">3 139</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">9,5%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">75</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">13,5%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">1 082</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">10,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">695 479</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">5,9%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">1 871</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">5,7%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">46</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">8,2%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">818</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">7,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">676 784</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">5,7%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">1 663</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">5,0%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">36</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">6,4%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">775</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">7,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">1 827 230</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">15,4%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">4 438</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">13,5%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">51</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">9,1%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">902</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">8,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">1 086 162</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">9,2%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">2 551</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">7,7%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">16</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">2,9%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">664</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">6,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">336 116</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">2,8%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">447</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">1,4%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">6</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">1,0%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">260</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">2,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">890 350</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">7,5%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">2 126</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">6,4%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">11</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">1,9%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">524</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">5,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">SLU</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">789 518</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">6,7%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">2 496</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">7,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">37</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">6,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">734</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">7,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">KaU</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">109 231</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">0,9%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">211</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">0,6%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">9</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">1,6%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">199</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">VxU</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">63 449</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">0,5%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">119</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">0,4%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">8</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">1,4%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">152</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">1,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p100 ft14">ÖU</P></TD>
<TD class="tr6 td266"><P class="p134 ft14">97 689</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p703 ft14">0,8%</P></TD>
<TD class="tr6 td265"><P class="p32 ft14">215</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p704 ft14">0,7%</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p32 ft14">16</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p705 ft14">2,8%</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p32 ft14">201</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p110 ft14">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td265"><P class="p100 ft14">MiU</P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p134 ft14">137 288</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p703 ft14">1,2%</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p32 ft14">182</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p704 ft14">0,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p32 ft14">4</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p705 ft14">0,8%</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p32 ft14">161</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p110 ft14">1,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td268"><P class="p100 ft38">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td269"><P class="p134 ft38">11 846 243</P></TD>
<TD class="tr15 td270"><P class="p703 ft38">100%</P></TD>
<TD class="tr15 td268"><P class="p32 ft38">32 990</P></TD>
<TD class="tr15 td247"><P class="p704 ft38">100%</P></TD>
<TD class="tr15 td271"><P class="p32 ft38">556</P></TD>
<TD class="tr15 td270"><P class="p705 ft38">100%</P></TD>
<TD class="tr15 td272"><P class="p32 ft38">10 527</P></TD>
<TD class="tr15 td273"><P class="p110 ft38">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p706 ft7">Dessa relativa andelar har sedan jämförts med varje universitets andel av de totala anslagsmedlen för forskning. De totala anslags- medlen för forskning är de medel som återstår av nuvarande anslag till forskning och forskarutbildning, efter överföringen av medel för forskningsanknytning och utbildning på forskarnivå till utbild- ningssidan. I dessa ingår, som en tillfällig lösning, även hälften av de anslagsmedel som utgör ersättning till landstingen för klinisk utbildning och forskning.</P>
<P class="p707 ft13">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft7">Problemet med statens ersättning till landstingen för klinisk utbildning och forskning</P>
<P class="p319 ft7">RUT 2:s bedömning: De centrala avtal som reglerar ersätt- ningen från staten till vissa landsting för medicinsk och odon- tologisk klinisk utbildning och forskning bör upphöra att gälla. Avtalen mellan svenska staten och vissa landsting som rör denna ersättning bör således sägas upp. Universiteten bör själva för- foga över dessa medel och därmed kunna bestämma omfattning och lokalisering av den kliniska utbildningen och forskningen och ingå lokala överenskommelser med berörda sjukvård- huvudmän. Den modell för konkurrensutsättning av forsknings- medel som RUT 2 föreslår, med syfte att öka kvaliteten i verk- samheten, förutsätter en annan ordning än nuvarande central- reglering av betydande resurser för klinisk forskning.</P>
<P class="p709 ft7">De centrala samarbetsavtalen mellan stat och landsting beträffande medicinsk respektive odontologisk utbildning, forskning och utveckling, reglerar statens ersättning till landstingen för sådana kostnader som uppstår då universiteten bedriver utbildning och forskning inom landstingens organisation. Denna ersättning, som anvisas under ett särskilt anslag,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>uppgår till totalt 2 miljarder kronor varav merparten avser forskning. Det är således betydande resurser som inte disponeras av universiteten men som avser att täcka sådana kostnader som skulle uppstå inom universiteten om klinikerna hade tillhört universiteten. Av detta skäl har RUT 2 noggrant övervägt hanteringen av ersättningen till landstingen för klinisk forskning vid beräkningen av berörda universitets andel av de totala forskningsmedlen av följande skäl.</P>
<P class="p254 ft7">Ersättningen till landstingen bidrar till de resultat som mäts genom indikatorerna. Klinisk forskning som bedrivs inom sjuk- husen i samarbete mellan universiteten och sjukhusen bidrar till att generera externa medel, till att publikationer citeras osv. I vilken omfattning resultaten som mäts med indikatorer registreras som universitetets respektive sjukhusets är oklart. När man sätter indikatorerna i relation till befintliga anslagsmedel för forskning, blir det fel att utelämna dessa medel, liksom det blir fel att inklu- dera dem i sin helhet.</P>
<P class="p710 ft14"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Utgiftsområde 16, anslaget 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.</P>
<P class="p286 ft13">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">Till detta kommer att vid tre lärosäten finns ”kliniken” inom det egna lärosätet, nämligen vid Karolinska institutet och Malmö hög- skola beträffande klinisk odontologisk forskning samt vid SLU beträffande veterinärmedicinsk forskning.</P>
<P class="p42 ft7">RUT 2 har funnit, efter noggrant övervägande, att den del av ersättningen till landstingen som avser forskning bör räknas in till hälften i respektive lärosätes anslagsmedel för forskning. Detta är endast enligt RUT 2 en tillfällig lösning, eftersom utredningens förslag är att dessa avtal ska sägas upp. Skälet till att hälften av ersättningen har räknats med är följande. De egna anslagsmedel som räknats med är de som återstår av anslaget för forskning och forskarutbildning efter överföring av medel för forskningsanknyt- ning och forskarutbildning till utbildningsdelen av anslaget. Över- föringen av anslagsmedel för forskarutbildning har gjorts med 35 procent av anslaget. Om ersättningen till landstingen hade ingått i universitetens egna anslag hade 35 procent av dessa medel också överförts för forskarutbildning. Till detta kommer att resultaten av den verksamhet som finansieras med ersättningen till landstingen inte alltid redovisas som universitetens resultat och att lärosätena inte har rådighet över dessa medel. Av dessa skäl har hälften av ersättningarna till landstingen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>räknats med vid beräkningen av hur stor andel av de samlade anslagsmedlen som varje universitet för- fogar över och som utgör jämförelsegrunden vid beräkningarna av omfördelningseffekter. RUT 2 vill åter igen betona att detta endast kan betraktas som en övergångslösning, eftersom utredningens huvudförslag är att dessa ersättningar borde ingå i universitetens egna anslagsmedel.</P>
<P class="p275 ft7">RUT 2:s uppfattning är således att den enda rimliga lösningen på detta problem – för det är ett problem som bl.a. medför en olika behandling av å den ena sidan de lärosäten som berörs av ersättningen till landstingen och å den andra sidan de tre lärosäten som har egna kliniker – är att alla lärosäten borde förfoga över samtliga resurser som är avsedda att finansiera den verksamhet som lärosätena ansvarar för. Som jämförelse kan nämnas att lärosätena ersätter kommunerna för den verksamhetsförlagda delen av lärar- utbildningarna med egna anslagsmedel. Detsamma gäller den ersättning som lärosätena betalar till landsting och i vissa fall kommuner för den praktik som sker inom ramen för olika</P>
<P class="p711 ft46"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Beräkningsgrunden är universitetens redovisade intäkter av anslagsmedel för klinisk forskning 2006, utöver egna anslagsmedel, uppräknade i 2007 års prisnivå. Uppgifterna är hämtade från Högskoleverkets <NOBR>NU-databas.</NOBR></P>
<P class="p210 ft13">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">vårdutbildningar. Den särskilda konstruktion som gäller för just den kliniska medicinska och odontologiska utbildningen och forsk- ningen förefaller vara en avspegling av en äldre centralstyrnings- filosofi.</P>
<P class="p437 ft7">RUT 2 anser således att lärosätena själva bör förfoga över dessa medel och därmed kunna bestämma omfattningen och lokalise- ringen av den kliniska utbildningen och forskningen genom lokala överenskommelser med berörda sjukvårdhuvudmän. RUT 2 anser därför att avtalen mellan svenska staten och berörda landsting bör sägas upp och att dessa medel överförs till respektive universitets anslag att bestämma över. Den modell för konkurrensutsättning av forskningsmedel, med syfte att öka kvaliteten i verksamheten, rimmar illa med den nuvarande ordning som gäller för statens ersättning till landstingen för klinisk utbildning och forskning.</P>
<P class="p712 ft7">Intäkter från stiftelsen Chalmers</P>
<P class="p374 ft7">Chalmers tekniska högskola AB redovisade för 2006 intäkter för forskning och forskarutbildning från stiftelsen Chalmers på 88 mil- joner kronor. Samma belopp redovisades för 2005. Av 88 miljoner kronor har 35 procent bedömts avse forskarutbildning och därför har 65 procent av 88 miljoner kronor, dvs. 57,2 miljoner kronor, betraktats som ”anslagsmedel” för forskning.</P>
<P class="p69 ft7">I nedanstående tabell redovisas hur respektive universitets andel av anslagsmedel har beräknats. I den första kolumnen återfinns de medel som redovisats i tabellen 4.3 över omföringar av universi- tetens anslagsmedel för forskning och forskarutbildning under rubriken Återstår.</P>
<P class="p713 ft13">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen SOU 2007:81</P>
<P class="p159 ft2">Tabell 4.12 Universitetens andelar av anslagsmedel för forskning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr19 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p483 ft61">Anslagsmedel</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p714 ft14"><NOBR>ALF-medel</NOBR> o.</P></TD>
<TD class="tr19 td274"><P class="p715 ft61">"Anslags-</P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p110 ft61">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft61">för forskning</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p693 ft61">intäkter från</P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft61">medel"</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft61">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td126"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p716 ft61">efter omföringar</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p714 ft14">Chalmersstift.</P></TD>
<TD class="tr0 td276"><P class="p715 ft61">totalt</P></TD>
<TD class="tr0 td277"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td82"><P class="p100 ft2">UU</P></TD>
<TD class="tr40 td98"><P class="p483 ft2">722 582</P></TD>
<TD class="tr40 td59"><P class="p693 ft2">90 511</P></TD>
<TD class="tr40 td274"><P class="p715 ft2">813 093</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p110 ft2">13,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">LU</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">691 099</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p693 ft2">145 274</P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">836 372</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">14,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">GU</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">541 751</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p693 ft2">172 514</P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">714 265</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">12,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">550 359</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">550 359</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">9,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">390 843</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p693 ft2">95 801</P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">486 644</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">8,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">239 404</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p693 ft2">57 288</P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">296 693</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">5,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">507 704</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p693 ft2">205 923</P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">713 628</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">12,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">389 021</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">389 021</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">6,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">133 625</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">133 625</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">2,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">234 826</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p693 ft2">57 200</P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">292 026</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">4,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">SLU</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">443 214</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">443 214</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">7,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">KaU</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">65 406</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">65 406</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">1,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">VxU</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">60 477</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">60 477</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">1,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><P class="p100 ft2">ÖU</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p483 ft2">66 969</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td274"><P class="p715 ft2">66 969</P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p110 ft2">1,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p100 ft2">MiU</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p483 ft2">69 798</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td274"><P class="p715 ft2">69 798</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p110 ft2">1,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td126"><P class="p100 ft61">Summa</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p483 ft61">5 107 079</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p693 ft61">824 510</P></TD>
<TD class="tr0 td276"><P class="p715 ft61">5 931 589</P></TD>
<TD class="tr0 td277"><P class="p110 ft61">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p706 ft7">Det är de relativa andelarna av anslagsmedel för forskning i tabellen som respektive universitets andel av varje indikator sedan jämförs med. Dessa medel omfattar således mer forskningsmedel än varje universitets forskningsram, eftersom forskningsramen inte inne- håller varken de medel som tillförs enligt ovan eller de medel som avser särskilda uppdrag.</P>
<P class="p67 ft7">Indikatorn externa medel och indikatorn citeringar omfördelar 20 procent av universitetens konkurrensutsatta delar och indika- torn personal omfördelar 10 procent, där antalet kvinnliga professo- rer står för 5 procent och antalet disputerade lärare och forskare står för 5 procent.</P>
<P class="p717 ft13">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P>
<P class="p208 ft2">Tabell 4.13 Förändringar som resultat av tillämpning av indikatorerna, tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr19 td129"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p134 ft46">Konkurrens-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td278"><P class="p99 ft46">Effekt av tillämpning av indikatorerna:</P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p692 ft62">Total</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft62">utsatta an-</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft17">ext. medel</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft46">citeringar</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p538 ft62">kv. prof</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p32 ft17">disput</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft62">effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr0 td279"><P class="p134 ft46">slagsmedel</P></TD>
<TD class="tr0 td229"><P class="p134 ft62">20%</P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p718 ft62">20%</P></TD>
<TD class="tr0 td222"><P class="p677 ft62">5%</P></TD>
<TD class="tr0 td189"><P class="p704 ft62">5%</P></TD>
<TD class="tr0 td270"><P class="p110 ft62">50%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p100 ft63">UU</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p134 ft63">341 648</P></TD>
<TD class="tr0 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-8</NOBR> 160</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p718 ft63">8 063</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-345</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p704 ft17"><NOBR>-1</NOBR> 854</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">345 549</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63">3 358</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63">6 235</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63">300</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft63">343</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63">10 236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">GU</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">264 539</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-10</NOBR> 783</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-8</NOBR> 397</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63">4 896</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft63"><NOBR>-159</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-14</NOBR> 443</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">272 478</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-13</NOBR> 526</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63">1 195</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63">5 303</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft38">1 260</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-5</NOBR> 768</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">UmU</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">195 422</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-11</NOBR> 783</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-12</NOBR> 790</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63">55</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft63"><NOBR>-546</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-25</NOBR> 064</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">LiU</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">119 702</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63">3 591</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63">197</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63">1 822</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft38">2 979</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63">8 589</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">253 852</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63">17 137</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63">7 179</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-3</NOBR> 676</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft17"><NOBR>-4</NOBR> 375</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63">16 264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">KTH</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">194 511</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63">13 182</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63">5 929</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-4</NOBR> 654</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft63"><NOBR>-315</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63">14 142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">66 812</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63">2 952</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-4</NOBR> 534</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-1</NOBR> 550</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft63">273</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 859</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">CTH</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">117 413</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63">13 092</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63">7 681</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-3</NOBR> 770</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft63">66</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63">17 070</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft98">SLU</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft98">221 607</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft98"><NOBR>-4</NOBR> 077</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft98">474</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft98"><NOBR>-1</NOBR> 052</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft98"><NOBR>-634</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft98"><NOBR>-5</NOBR> 290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">KaU</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">32 703</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-912</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 338</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63">639</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft63">997</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-1</NOBR> 614</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">VxU</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">30 238</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 444</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-3</NOBR> 327</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63">426</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft63">534</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-4</NOBR> 810</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p100 ft63">ÖU</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p134 ft63">33 485</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-1</NOBR> 537</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-2</NOBR> 410</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p677 ft63">2 093</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p704 ft63">987</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-868</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p100 ft63">MiU</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p134 ft63">34 899</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p134 ft63"><NOBR>-90</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p718 ft63"><NOBR>-3</NOBR> 156</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p677 ft63"><NOBR>-487</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p704 ft63">444</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p110 ft63"><NOBR>-3</NOBR> 289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p100 ft62">Summa</P></TD>
<TD class="tr1 td279"><P class="p134 ft62">2 524 859</P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p134 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr1 td102"><P class="p718 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p677 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p704 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr1 td270"><P class="p110 ft62">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">Konkurrensutsatta medel är desamma som redovisats ovan i tabellen 4.10. Av ovanstående tabell framgår att endast hälften av de konkurrensutsatta medlen faktiskt konkurrensutsätts inför den första fyraårsperioden, vilket redan förklarats i avsnittet 4.3.1.</P>
<P class="p76 ft7">Såväl<SPAN class="ft9">T </SPAN>uppgifterna om anslagsmedel och varje universitets andel av dessa som uppgifterna om forskningsramarna har, som redan framgått, beräknats utifrån nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning, dvs. de anslag som gäller 2007. Vid ett eventuellt genomförande kan anslagsmedel för 2009 vara utgångspunkt för beräkningarna. Indikatoruppgifterna i RUT 2:s beräkningar avser åren <NOBR>2003–2006.</NOBR> Om och när systemet införs kommer uppgifter från åren <NOBR>2005–2008</NOBR> att finnas tillgängliga.</P>
<P class="p719 ft13">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Anslagsmedel för forskning vid högskolor</SPAN></P>
<P class="p358 ft7">RUT 2:s förslag: De anslagsmedel som återstår vid högskolor, efter omföringar, får behållas under den första fyraårsperioden. De medel som inte eventuellt omvandlas till anslagsmedel för en forskningsprofil inför den andra fyraårsperioden dras in.</P>
<P class="p337 ft7">RUT 2:s förslag innebär att anslagsmedel till forskning vid högskolor avgränsas till att i förekommande fall avse en eller flera forskningsprofiler. Resurser för en forskningsprofil har beräknats till 25 miljoner kronor. Se vidare avsnitten 2.3 och 3.2.11. Av de 25 miljoner kronor som beräknas för en forskningsprofil avser 5 miljoner kronor forskarutbildning, vilka förs till utbildningsdelen av anslaget om en högskola tilldelas resurser för en forsknings- profil.</P>
<P class="p192 ft7">Alla högskolor har i dag anslagsmedel för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Omföringen av resurser för forsk- ningsanknytning, samt för högskolor med vetenskapsområde för forskarutbildning innebär för flertalet högskolor att en större del av dessa medel förs över till utbildningsdelen av anslaget. Därefter återstår vissa medel som varje högskola får behålla under den första fyraårsperioden i det nya systemet.</P>
<P class="p67 ft7">Högskolor som i dag har vetenskapsområde, ett begrepp som försvinner när det nya systemet införs, kan begära att få sin forsk- ningsprofil/sina forskningsprofiler utvärderade av intermediären. Högskolor som i dag inte har vetenskapsområde kan begära att få en eventuell forskningsprofil utvärderad av intermediären. Utfallet av dessa utvärderingar avgör sedan storleken på högskolornas anslagsmedel för nästkommande fyraårsperiod.</P>
<P class="p157 ft7">Anslagsmedel som inte omvandlas till resurser för forsknings- profil inför den andra fyraårsperioden dras in för att kunna användas för nya forskningsprofiler vid andra högskolor. Detta bör enligt RUT 2 också gälla medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm, om inte en samlad lösning för dessa, inklusive examensrätt i forskarutbildning, har uppnåtts före utgången av den första fyraårsperioden. RUT 2 anser vidare att om ett samgående mellan Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola skulle ske före eller under den första fyraårsperioden blir det inte aktuellt att anslagsmedel för</P>
<P class="p410 ft13">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">forskning vid de två högskolorna dras in, eftersom dessa skulle bli en del av det nya universitetets anslagsmedel för forskning och därmed ingå i forskningsramen för detta universitet.</P>
<P class="p76 ft7">RUT 2:s förslag innebär att resurser för forskningsprofiler behöver avsättas i kommande utbildnings- och forskningsproposi- tioner i den mån dessa innehåller förslag om resurstillskott för forskning.</P>
<P class="p720 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft42">Exemplet </SPAN><NOBR>X-universitetet</NOBR></P>
<P class="p721 ft16"><SPAN class="ft16">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft77">Hur resultat av utbildning och forskning påverkar den nästkommande och den därpå följande fyraårsperioden</SPAN></P>
<P class="p548 ft7">RUT 2:s förslag innebär att såväl anslagsmedel för utbildning som för forskning konkurrensutsätts och därmed förändras beroende på resultat. För att visa hur resultatet under en fyraårsperiod påverkar anslagsmedlen under nästkommande fyraårsperiod, när hela syste- met är genomfört, har utredningen gjort ett beräknat exempel för <NOBR>X-universitetet.</NOBR> Exemplet avser den andra perioden i det nya systemet, när bl.a. resultaten av utvärderingarna av forskningen föreligger. Utredningen har utgått från att systemet införs fr.o.m. 2010, dvs. att den andra perioden omfattar åren <NOBR>2014–2017.</NOBR></P>
<P class="p722 ft13">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<P class="p0 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen SOU 2007:81</P>
<P class="p671 ft2">Tabell 4.14 Beräkning av ram för utbildning respektive forskning för X- universitetet för fyraårsperioden <NOBR>2014–2017,</NOBR> tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr19 td280"><P class="p482 ft2">Utbildningsram det sista året i föregående period <NOBR>2010–13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p715 ft14">900 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Hälften bas nästa period</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">450 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft62">Hälften utgångsläge för resultatbaserade del</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft62">450 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td281"><P class="p482 ft61">Utfall utbildning totalt för perioden <NOBR>2009–12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p22 ft61"><NOBR>-16</NOBR> 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Minskning av ramen per år nästa period</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">- 4 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft62">Ny resultatbaserad del för <NOBR>2014–17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft62">446 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td281"><P class="p482 ft61">Ny utbildningsram per år för <NOBR>2014–17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p22 ft61">896 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Anslagsmedel för ram år 1 (halv minskning)</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">898 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td281"><P class="p482 ft2">Forskningsram det sista året i föregåenden period <NOBR>2010–13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p22 ft2">610 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Hälften bas nästa period</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">305 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft62">Hälften utgångsläge för ny konkurrensutsatt del</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft62">305 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td281"><P class="p482 ft61">Utfall indikatorer o utvärdering <NOBR>2009–12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p21 ft61">6 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Ny konkurrensutsatt del för <NOBR>2014–17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">311 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p482 ft61">Ny forskningsram per år för <NOBR>2014–17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p22 ft61">616 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td282"><P class="p482 ft61">Anslagsmedel för ram år 1 (halv ökning)</P></TD>
<TD class="tr1 td101"><P class="p22 ft61">613 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft7">Utgångsläget för att beräkna såväl utbildningsramen som forskningsramen är respektive ram det sista året i föregående period. I normalfallet bör ramen vara lika stor alla fyra åren i den föregående perioden, men kan i varje fall beträffande utbildnings- ramen vara olika år för år under en period om statsmakterna har beslutat om dimensioneringsförändringar som genomförs under en period och inte mellan perioderna.</P>
<P class="p157 ft7">Av exemplet framgår att endast halva minskningen slår igenom på anslaget det första året i en ny fyraårsperiod. Enligt RUT 2 behöver en sådan dämpning införas, eftersom ett lärosätes anslag kan öka eller minska relativt påtagligt mellan två perioder. För att finansiera detta föreslår RUT 2 att endast halva ökningen för de lärosäten som får sådana ska slå igenom det första året i en ny period. Detta innebär att ett tillskott eller avdrag behöver göras i förhållande till utbildningsramen och forskningsramen för det första året.</P>
<P class="p192 ft7">Den modell som beskrivits av hur förändringen av anslagsmedel mellan perioderna beräknas avser endast omfördelning av resurser utifrån indikatorer respektive antal helårsstudenter.</P>
<P class="p724 ft13">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft7">För <NOBR>X-universitet</NOBR> skulle med detta exempel anslagsmedlen för vart och ett av åren i perioden <NOBR>2014–2017</NOBR> se ut på följande sätt.</P>
<P class="p142 ft2">Tabell 4.15 Anslagsmedel för vart och ett av åren <NOBR>2014–2017</NOBR> för</P>
<P class="p725 ft2"><NOBR>X-universitetet,</NOBR> tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr11 td283"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p18 ft66">2014</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft66">2015</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft66">2016</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p110 ft66">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td284"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td262"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td127"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td283"><P class="p100 ft62">Utbildningsram</P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr40 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr40 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td283"><P class="p100 ft68">Resultatberoende</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p18 ft68">448 000</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft68">446 000</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft68">446 000</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p110 ft68">446 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><P class="p100 ft66">Bas</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p18 ft66">450 000</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft66">450 000</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft66">450 000</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p110 ft66">450 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td283"><P class="p100 ft66">Totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p18 ft66">898 000</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p18 ft66">896 000</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p18 ft66">896 000</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p110 ft66">896 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td283"><P class="p100 ft62">Forskningsram</P></TD>
<TD class="tr36 td76"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr36 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr36 td36"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr36 td130"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td283"><P class="p100 ft68">Konkurrensutsatt</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p18 ft68">308 000</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft68">311 000</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p18 ft68">311 000</P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p110 ft68">311 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><P class="p100 ft66">Bas</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p18 ft66">305 000</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft66">305 000</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p18 ft66">305 000</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p110 ft66">305 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td283"><P class="p100 ft66">Totalt</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p18 ft66">613 000</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p18 ft66">616 000</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p18 ft66">616 000</P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p110 ft66">616 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td283"><P class="p100 ft66">Summa</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p18 ft66">1 511 000</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p18 ft66">1 512 000</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p18 ft66">1 512 000</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p110 ft66">1 512 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td284"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td262"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr29 td127"><P class="p17 ft72"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft7">Eftersom basen för en ny fyraårsperiod utgör hälften av föregående fyraårsperiods ram, kan man inför perioden <NOBR>2014–2017</NOBR> beräkna basen för utbildning respektive forskning även för den därpå följande perioden <NOBR>2018–2021</NOBR> på följande sätt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr8 td285"><P class="p17 ft7">Utbildningsram 2017:</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p17 ft7">896 000 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p17 ft7">Hälften av denna blir bas <NOBR>2018–21:</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p17 ft7">448 000 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td285"><P class="p17 ft7">Forskningsram 2017:</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p17 ft7">616 000 tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td285"><P class="p17 ft7">Hälften av denna blir bas <NOBR>2018–21:</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p17 ft7">308 000 tkr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft7">I exemplet ingår inte medel för särskilda uppdrag eller lärosätesresurs. Sådana anslagsmedel kan ingå i anslaget, men inte i ramarna för utbildning respektive forskning.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Anslag och villkor i regleringsbrev för </SPAN><NOBR>X-universitetet</NOBR></P>
<P class="p374 ft7">För vårt exempel <NOBR>X-universitet,</NOBR> som inte har någon lärosätesresurs för konstnärlig utbildning, vars ramar för perioden <NOBR>2014–17</NOBR> framgår av tabellen 4.15 ovan, skulle anslag och villkor för budgetåret 2014 i regleringsbrev kunna se ut på följande sätt.</P>
<P class="p355 ft13">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen SOU 2007:81</P>
<P class="p400 ft61">Tabell 4.16</P>
<P class="p726 ft12"><NOBR>X-universitetet</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr20 td286"><P class="p100 ft109">Anslag 2014</P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p727 ft109">1 551 000</P></TD>
<TD class="tr20 td287"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td288"><P class="p100 ft109">Beräkningsunderlag</P></TD>
<TD class="tr16 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td288"><P class="p100 ft109">Utbildning, resultatbaserad</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p727 ft109">448 000</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p728 ft110">(övriga år i perioden: 446 000 tkr)</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p100 ft109">Utbildning, bas</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p727 ft109">450 000</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td288"><P class="p100 ft110">Forskning, konkurrensutsatt</P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p727 ft110">308 000</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p499 ft110">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p728 ft110">(övriga år i perioden: 311 000 tkr)</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p100 ft109">Forskning, bas</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p727 ft109">305 000</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">xxxxx (särsk åtag)</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p727 ft110">30 000</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p499 ft110">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p100 ft109">yyyyy (särsk åtag)</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p727 ft109">10 000</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td288"><P class="p100 ft109">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td138"><P class="p727 ft109">1 551 000</P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p499 ft109">tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td288"><P class="p100 ft109">Villkor</P></TD>
<TD class="tr27 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr27 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">Högsta antal helårsstudenter</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p100 ft109">på grund- och avancerad nivå med:</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">Tilläggsbelopp 1</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p727 ft110">1 800</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p100 ft110">Tilläggsbelopp 2</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p727 ft110">3 000</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">Tilläggsbelopp 3</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p727 ft110">500</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td288"><P class="p100 ft2">Högsta antal helårsdoktorander med:</P></TD>
<TD class="tr13 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">Grundersättning</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p727 ft110">215</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td288"><P class="p728 ft109">därav med:</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><P class="p100 ft110">Tilläggsbelopp 1</P></TD>
<TD class="tr6 td138"><P class="p727 ft110">115</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td286"><P class="p100 ft109">Tilläggsbelopp 2</P></TD>
<TD class="tr0 td135"><P class="p727 ft109">25</P></TD>
<TD class="tr0 td287"><P class="p17 ft28"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft42">Sveriges lantbruksuniversitet i det föreslagna systemet</SPAN></P>
<P class="p730 ft7">RUT 2:s förslag till anslags- och resurstilldelningsmodell omfattar</P>
<P class="p731 ft7">– som angavs i inledningen till kapitel 3 – även Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU) i enlighet med RUT 2:s direktiv.</P>
<P class="p247 ft7">I några fall har det krävts en särskild hantering av SLU i utred- ningens beräkningar av anslag. Detta gäller dels den särskilda nyckeln för översättning av nuvarande system till det nya systemet för beräkning av anslagsmedel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket redovisas i avsnittet 4.2.2, dels den särskilda</P>
<P class="p339 ft13">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p17 ft17">Övergången till det nya systemet och beräkningar av anslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">beräkningen av SLU:s anslagsmedel för forskning som ska ingå i forskningsramen, vilket redovisas avsnittet 4.3.2.</P>
<P class="p76 ft7">På några punkter har RUT 2 lämnat förslag som inte innebär en anpassning för SLU till vad som gäller för övriga universitet och högskolor utan en förändring för övriga lärosäten till vad som i dag gäller för SLU. Utredningen förslag om ett anslag gäller redan för SLU, även om det av utredningen föreslagna anslaget kommer att vara preciserat beträffande beräknade anslagsmedel för utbildning respektive forskning samt särskilda åtaganden, vilket SLU:s nuva- rande anslag inte är. Även den av RUT 2 föreslagna modellen med att anslagen i sin helhet avräknas med <NOBR>12-delar</NOBR> innebär att ”SLU- modellen” införs för samtliga lärosäten.</P>
<P class="p39 ft7">Slutligen vill RUT 2 påpeka att om SLU kommer att omfattas av den föreslagna modellen, kommer detta att innebära omfördel- ningar av anslagsmedel mellan de två utgiftsområdena 16 och 23.</P>
<P class="p340 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft42">Inför införandet av systemet</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">RUT 2 har som angavs i inledningen av kapitel 3 gjort samtliga beräkningar på nu befintliga uppgifter av olika slag. Inför ett even- tuellt införande av modellen krävs att alla underlagsuppgifter kvalitetssäkras och att de uppgifter som anslagen beräknas utifrån, kommuniceras med alla berörda lärosäten. Utredningen har i avsnittet 3.1.5 redan berört behovet av visst utvecklingsarbete och kvalitetssäkringsarbete för att uppgifterna i <NOBR>forskar-Ladok</NOBR> ska kunna uppfylla de krav som måste ställas för att uppgifter om helårsdoktorander ska kunna ligga till grund för resurstilldelning. Uppgifterna om externa medel och om personal, vilka Högskole- verket ansvarar för, och som ligger till grund för indikatorberäk- ningarna måste givetvis också kvalitetssäkras innan de lämnas till intermediären för beräkning av underlag till anslag. Mätningen av den vetenskapliga produktionen som en av indikatorerna behöver utredas vidare. Därtill kommer att en genomgång behöver göras med alla lärosäten om särskilda uppdrag inom både utbildning och forskning liksom en översyn av dimensioneringen av konstnärliga utbildningar och därmed lärosätesresurser.</P>
<P class="p732 ft13">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381310x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft111">5 Intermediären</P>
<P class="p733 ft11">RUT 2:s förslag: Ett intermediärt organ i form av en nämnd fattar beslut om underlag till regeringens förslag till riksdagen om anslag till utbildning och forskning vid universitet och hög- skolor. Nämnden ska ansvara för resurstilldelningssystemet och dess vidareutveckling samt för andra till systemet eventuellt anknutna kompletterande finansieringsstrukturer såsom match- ningsfond och strukturfond.</P>
<P class="p734 ft11">Det finns för närvarande flera myndigheter som har till uppgift att bereda frågor, tillhandahålla service åt lärosätena och finansiera deras verksamhet: Regeringskansliet, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, de statliga forskningsråden etc. Frågan kan då med rätta ställas om högskolan behöver ytterligare en myndighet för att administrera resurser för sin verksamhet. Om ett aktivitets- och kvalitetsrelaterat resurstilldelningssystem för de direkta anslagen till lärosätena ska införas, är det enligt RUT 2:s uppfattning nöd- vändigt att inrätta en kvalificerad intermediär organisation för kvalitetssäkring av arbetet. Frågan är bara hur detta ska kunna organiseras på effektivaste sätt.</P>
<P class="p50 ft23">I tilläggsdirektiven till Resursutredningen betonas att om utre- daren finner det motiverat ska förslag ”till möjliga kvalitets- och prestationsrelaterade kriterier samt även andra möjliga aspekter på ett lärosätes verksamhet som kan utgöra underlag för regeringens resurstilldelning till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor” lämnas. RUT 2 har i detta betänkande vidare- utvecklat delbetänkandets förslag till förändrad resurstilldelning för grundutbildningen och föreslagit ett system för resurstilldelning till utbildning på alla tre nivåer – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå – och i enlighet med tilläggsdirektiven presenterat ett sätt att tillämpa resurstilldelningssystemet även för SLU.</P>
<P class="p606 ft13">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft23">Beträffande anslagstilldelning till forskning har RUT 2 föreslagit att vetenskapsområde avskaffas för resurstilldelning och även som avgränsning för examensrätt i forskarutbildningen. I stället föreslår utredningen att högskolorna ska kunna få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå i ett ämne och att högskolorna därefter kan begära att få kvaliteten inom en forskningsprofil utvärderad för att eventuellt erhålla basresurser för en forskningsprofil. Utredningen har lagt ett förslag om ett system som konkurrensutsätter hälften av universitetens forskningsresurser med hjälp av indikatorer och utvärderingar och även inkluderat SLU i detta system. RUT 2 presenterar, som tidigare sagts, ett förslag till ett sammanhängande resurstilldelningssystem för utbildning och forskning.</P>
<P class="p56 ft23">Ovanstående är en kort sammanfattande beskrivning av huvud- punkterna i utredningens förslag. Vid utarbetandet av detta förslag har behovet av ett organ (myndighet, råd, nämnd) som hanterar detta resurstilldelningssystem blivit mer och mer uppenbart. Vilket beredningsorgan behöver riggas för att sköta utvärderingar, bedömningar, inhämtande av statistiskt material, utvecklingsarbete m.m. och utifrån detta lämna underlag till regeringen för anslagens storlek? – alla dessa uppgifter som mer noggrant beskrivits tidigare i betänkandet och som sammanfattas i det följande. Om stats- makterna nu anser att det förslag som RUT 2 presenterar leder till det som direktiven beskriver som konkurrensutsättning med pres- tations- och kvalitetsrelaterade kriterier, vilken myndighet eller vilket organ skulle då kunna ha ansvar för dessa uppgifter?</P>
<P class="p56 ft11">De senaste decennierna har resurstilldelningsfrågorna beträf- fande de direkta forskningsanslagen till lärosätena hanterats inom Regeringskansliet. Det har inte funnits några kvalitetskriterier för att fördela resurserna fram till budgetpropositionen för år 2008. Tilldelningen har skett på ett ofta schablonartat sätt utifrån historiska grunder, oftast utan att tydliga motiv redovisats för riks- dagen. Understundom har den för dagen rådande politiska viljan föreskrivit hur avvikelser från dessa tilldelningsgrunder har skett. Sådana avvikelser har särskilt blivit aktuella vid tillskapandet av nya högskolor och universitet.</P>
<P class="p81 ft24">Enligt RUT 2:s uppfattning står det helt klart att Regerings- kansliet inte har en organisation som är lämpad att sköta det system som RUT 2 nu lägger förslag om eftersom den nämnd som föreslås ska representera forskarsamhället. Det finns där inte möj- lighet att organisera utvärderingspanelerna och utvecklingsarbetet</P>
<P class="p410 ft13">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr24 td289"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft11">med indikatorerna kräver ett specialistorgan, som behöver vara frikopplat från den politiska beredningsorganisationen.</P>
<P class="p736 ft23">Den intermediära organisation som behövs ska i stor utsträck- ning – men inte enbart – hantera forskningsfrågor. En möjlighet vore därför att intermediären förlades vid en större forsknings- finansierande myndighet såsom Vetenskapsrådet eller VINNOVA, vilka båda har stor erfarenhet av att utvärdera forskning och arbeta med forskningens infrastruktur. Det finns dock huvudsakligen två anledningar till att utredningen inte vill förorda ett sådant förslag: För det första ska intermediären inte enbart bedöma universiteten och högskolorna som forskningsutförare. För det andra menar utredningen att principen med en tvåvägsfinansiering innebär att det blir en kollision mellan två statliga finansieringsformer. Det finns goda skäl att upprätthålla gränsen mellan statens direkta finansiering av lärosätenas basorganisation, som är en långsiktig verksamhet, och externfinansiering av forskningen, som är en verk- samhet med kortare tidsperspektiv – detta inte minst med tanke på maktkoncentrationen. De statliga externfinansiärerna ska bedöma och finansiera enskilda forskare och forskargrupper. Den statliga intermediären ska värdera lärosätena som forskande och utbildande institutioner och beräkna resurser direkt för lärosätena. En klar bodelning mellan dessa uppgifter är enligt utredningens mening att föredra.</P>
<P class="p737 ft23">Högskoleverket har idag ansvar för att utöva tillsyn, utvärdera, följa upp och informera om den svenska högre utbildningen, vilket också innefattar forskarutbildningen. Att forskarutbildningen ingår som den tredje nivån i utbildningen är, som utredningen tidigare understrukit, sedan den 1 juli 2007 klart uttryckt i högskolelagen. Forskarutbildningen är, liksom tidigare, naturligtvis både en del av forskningen och utbildningen och som sådan den tydligaste bryg- gan dem emellan. På så sätt har verket även ett ansvar för ett område som inte bara gränsar till utan är en del av forsknings- verksamheten. Det står utom allt tvivel att verket i dag besitter den kompetens som behövs för att organisera utvärderingen av den högre utbildningen och bedriva utvecklingsarbete vad gäller denna. För närvarande har Högskoleverket dock inte den kompetens som skulle behövas för att också hantera forskningsdelen och inte heller legitimitet i forskarvärlden. I en skrivelse från Högskoleverket har man dessutom påpekat att ”när bedömningar och mer mjuka indi- katorer används som underlag för resurstilldelning är det viktigt att de som ansvarar för bedömningarna är helt oberoende och inte har</P>
<P class="p738 ft13">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p739 ft11">några relationer eller intressen kopplade till de lärosäten som berörs” samt att ”när det gäller själva fördelningen av resurser så anser vi även här att den bör göras av en fristående nämnd”.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>RUT 2 ser i och för sig ingen principiell skillnad i hantering av denna resursfördelning i jämförelse med exempelvis Vetenskaps- rådets, annat än att anslagens storlek är betydligt större och att Högskoleverkets beslut fattas av dess generaldirektör och inte av dess styrelse. Det senare kunde i och för sig förändras.</P>
<P class="p67 ft11">Möjligen skulle ett i grunden reformerat Högskoleverk – med en förändrad styrelseorganisation – kunna hantera även denna upp- gift.</P>
<P class="p74 ft11">Den möjlighet som emellertid i nuläget framstår som den bästa skulle vara att tillskapa en nämnd med eget myndighetsansvar men med Högskoleverket som värdmyndighet (jfr Överklagande- nämnden för högskolan). Namnet på denna nämndmyndighet kunde vara Resurstilldelningsnämnden för universitet och hög- skolor (RUH).<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p394 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft42">Intermediärens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p740 ft25">Intermediären ska tillse att de direkta statliga anslagen till universitet och högskolor för utbildning och forskning tilldelas i konkurrens med prestations- och kvalitetsrelaterade kriterier. Den ska ha ansvar för att med hjälp av egna och andra myndigheters utvärderingar och statistik utvärdera utbildning och forskning och relatera resultaten till resurstilldelningen efter ett av regering och riksdag fastlagt system. Denna utvärdering och omfördelning av anslagen sker, som tidigare beskrivits, i perioder om fyra år. Inter- mediären ska hämta in uppgifter från och ha ett nära samarbete med andra myndigheter, särskilt Högskoleverket, Vetenskapsrådet och VINNOVA. I det följande ges en sammanfattning av inter- mediärens huvudsakliga uppgifter såsom de beskrivits i de före- gående avsnitten av betänkandet.</P>
<P class="p741 ft14"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket 2007: ”Högskoleverkets roll i ett nytt system för resurstilldelning”, s. 4. <SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>På engelska Higher Education Council for Sweden (HEFCSwe).</P>
<P class="p193 ft13">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr24 td289"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p742 ft11">Intermediären ska lämna underlag till regeringen inför varje fyraårsperiod:</P>
<P class="p413 ft11">om tilldelning av utbildningsramen genom att stämma av läro- sätenas utbildningsresultat i relation till föregående periods utbildningsram (se vidare avsnittet 4.2.1);</P>
<P class="p412 ft11">om tilldelning av forskningsramen till universiteten med ut- gångspunkt i resultaten från indikatorerna och forskningsut- värderingarna under den gångna fyraårsperioden (se vidare avsnittet 3.2 och <NOBR>4.3.1–4.3.3);</NOBR></P>
<P class="p413 ft11">om tilldelning av basresurser till forskningsprofiler vid hög- skolorna med utgångspunkt i bedömning av nya forsknings- profiler samt utvärdering av redan etablerade forskningsprofiler (se vidare avsnittet 2.3);</P>
<P class="p379 ft11">genom att överlämna sina beslut om betyg från lärosätes- utvärderingar och tilläggsbelopp (se vidare avsnittet 3.1.5).</P>
<P class="p466 ft11">Intermediären ska även:</P>
<P class="p743 ft11">organisera <NOBR>forsknings-,</NOBR> forskningsprofils- och lärosätesutvärde- ringar av lärosätena under varje fyraårsperiod (se vidare avsnittet 3.2.8);</P>
<P class="p379 ft11">tillse och vidareutveckla resurstilldelningssystemet, inte minst den del som berör publiceringar och utvärderingar och nya indikatorer såsom samverkan (se vidare avsnittet 3.2);</P>
<P class="p744 ft25">på regeringens begäran inför statsmaktsbeslut om dimensione- ringsförändringar i utbildning och resursförändringar för forsk- ning lämna underlag om fördelning till regeringen;</P>
<P class="p412 ft11">att vid dimensioneringsförändringar som har betydelse för läro- sätesresursen för konstnärliga utbildningar lämna erforderligt underlag för omräkning av denna till regeringen.</P>
<P class="p745 ft13">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381315x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft11">Intermediären kan även:</P>
<P class="p746 ft11">fördela ett eventuellt medfinansieringsstöd vid den <NOBR>icke-statliga</NOBR> externfinansieringen (via en s.k. matchningsfond) och följa upp ett eventuellt system med skattesubventioner av donationer till forskning (se vidare avsnitten 1.3.4 och 1.3.3);</P>
<P class="p292 ft11">fördela stöd till samarbete inför fördjupad samverkan mellan lärosäten och/eller samgående och här eventuellt administrera en s.k. strukturfond (se vidare avsnittet 2.4);</P>
<P class="p452 ft11">ta initiativ till research pooling (se vidare avsnittet 2.4).</P>
<P class="p309 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft42">Organisation och resurser</SPAN></P>
<P class="p740 ft11">Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 ambitionen att styrelser med begränsat ansvar inte längre ska förekomma.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Mot bakgrund av detta ställningstagande och förslagen i betänkandet</P>
<P class="p431 ft11">Från verksförordning till myndighetsförordning<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>har regeringen beslutat om en ny myndighetsförordning (2007:515) som träder i kraft den 1 januari 2008. Den innebär att huvudsakligen tre led- ningsformer kommer att förekomma inom statsförvaltningen, nämligen enrådighetsmyndighet som leds av myndighetschefen ensam, styrelsemyndighet som leds av en styrelse med fullt ansvar och nämndmyndighet där styrelsen utgörs av de personer som ingår i nämnden. Nämndmyndighet kan enligt förordningen ha ett eget kansli som leds av en chef som ska följa de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar.</P>
<P class="p81 ft25">Intermediären ska främst avgöra vetenskapliga frågor och inte alls besluta i frågor som innebär myndighetsutövning mot enskild. Det är grundläggande att intermediärens beslut behöver ha en väl förankrad akademisk legitimitet. Den kommer dessutom att vara en liten organisation med ett begränsat ansvarsområde. RUT 2 ser det därför som rimligt att intermediären ska utformas som en nämndmyndighet som utses i linje med det sätt som Högskole- verket föreslår i sin ovan nämnda skrivelse till RUT 2, nämligen efter förslag från universitet och högskolor eller det/de organ som lärosätena föreslår.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">5</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Dessutom bör representation för studenter och doktorander finnas med. Denna ordning ligger väl i linje med</P>
<P class="p747 ft52"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN><SPAN class="ft38">Prop. 2006/07:1, </SPAN>Utgiftsområde 2, bilaga 1, <SPAN class="ft38">s. 7</SPAN>.</P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>SOU 2004:23.</P>
<P class="p240 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket 2007: ”Högskoleverkets roll i ett nytt system för resurstilldelning”<SPAN class="ft54">, </SPAN>s. 4.</P>
<P class="p120 ft13">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr24 td289"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft11">regeringens överväganden kring högskolestyrelser i propositionen</P>
<P class="p748 ft23">Frihet att välja – ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses. Genom att styrelsen har en stark förankring i den berörda verksamheten läggs, enligt regeringen, en grund för ett ökat självbestämmande. Vidare framgår att regeringens principi- ella utgångspunkter gör det naturligt för regeringen att följa läro- sätenas förslag till ledamöter såvida inte starka skäl talar för annat, t.ex. att jämställdhetsaspekten inte har beaktats.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft114">6</SPAN><SPAN class="ft112">FPT</SPAN></P>
<P class="p60 ft11">Styrelser och ordförande i statliga organ utses normalt för tre år. Det är viktigt att intermediären kan verka långsiktigt i sitt arbete. Enligt RUT 2:s mening bör därför mandatperioderna för denna intermediär vara minst fyra år. Nämnden fattar således under sin mandatperiod beslut om ett underlag till regeringens förslag till riksdagen om anslag till lärosätena.</P>
<P class="p71 ft11">Intermediären bör ha ett litet och effektivt kansli som har kompetens för ovanstående uppgifter och som samverkar med andra myndigheter och organisationer. RUT 2 har inte gjort några mer detaljerade beräkningar på hur stora resurser ett sådant kansli med dess verksamhet skulle kräva. Om Högskoleverket eller någon annan myndighet skulle vara värdmyndighet, skulle personal- styrkan behöva vara cirka 15 personer. Därtill behöver utvärde- ringstjänster och andra tjänster köpas för cirka <NOBR>25–30</NOBR> miljoner kronor. Kostnaden för kansliet skulle då, högt räknad, bli cirka 40 miljoner kronor,<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>vilket skulle utgöra cirka 2 promille av statens totala kostnader för forskning vid universitet och högskolor. RUT 2 föreslår att dessa kostnader finansieras inom de tillkom- mande forskningsmedlen om 400 miljoner kronor som i budget- propositionen för 2007 aviserats för 2009.</P>
<P class="p749 ft11">Det är viktigt att intermediären etableras så snart som möjligt. Den behöver inför den första fyraårsperioden beräkna den första omfördelningsomgången av forskningsmedlen vid universiteten, utarbeta en plan för utvärderingarna under den första perioden, etablera samarbeten med övriga myndigheter samt kvalitetssäkra alla beräkningsunderlag för resurstilldelningen.</P>
<P class="p324 ft38"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Prop. 2006/07:43, s. 9.</P>
<P class="p221 ft38"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Högskoleverket har i en PM till utredningen beräknat kostnader för den kvalitets- granskning som skulle behöva genomföras av <NOBR>forsknings-,</NOBR> lärosätes- och profilpanelerna till cirka <NOBR>40–60</NOBR> miljoner kronor per år, om verket skulle genomföra utvärderingarna. Siffrorna verkar enligt RUT 2 vara för högt skattade. Jfr Högskoleverket 2007: ”Högskoleverkets roll i ett nytt system för resurstilldelning”, s. 4.</P>
<P class="p290 ft13">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Intermediären</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft26"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft42">Steg vidare</SPAN></P>
<P class="p740 ft11">Den nämnd som RUT 2 här föreslår är som ovan sagt en liten organisation med ett begränsat ansvarsområde och med ett kansli som ska vara väl skickat att sköta de beskrivna uppgifter, vilka i huvudsak handlar om att sköta resurstilldelningssystemen med indikatorer och utvärderingar. Det kommer att bli forsknings- och profilutvärderingarna som främst kommer att ta nämndens kraft i anspråk samt lärosätesutvärderingarna. Nämnden behöver sam- arbeta med andra myndigheter och inhämta underlag från dessa, främst Högskoleverket, Vetenskapsrådet och VINNOVA.</P>
<P class="p81 ft11">RUT 2 har gjort bedömningen att det finns ett antal olika åtgär- der som på sikt borde genomföras. Det handlar om den s.k. match- ningsfonden, den s.k. strukturfonden, initiativ till research pooling och stöd till samarbeten. Om nämnden skulle få ansvar för dessa uppgifter, skulle behovet av kvalificerad personal för att admi- nistrera dessa satsningar öka. De uppgifter som det då handlar om är att ta in och ge underlag till nämnden för att göra långsiktiga bedömningar av statens satsningar på forskning.</P>
<P class="p67 ft11">Resurstilldelningsnämnden för universitet och högskolor skulle i en senare fas kunna ges ett vidare uppdrag för att tillgodose regeringens behov av kvalificerad analys och strategiska bedöm- ningar. De analysfunktioner som i dag finns spridda på t.ex. forsk- ningsberedningen, Vetenskapsrådet och Utbildningsdepartementet skulle vinna på att koncentreras för att kunna fungera som en slagkraftig analysfunktion. Detta borde enligt RUT 2 utredas. I detta sammanhang är den kompetens som SISTER representerar väl värd att nämna.</P>
<P class="p751 ft13">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<P class="p0 ft22">6 Författningskommentarer</P>
<P class="p38 ft7">RUT 2 har tidigare i betänkandet lämnat förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434); nedan lämnas författningskommen- tarer till förslaget.</P>
<P class="p434 ft11">1 kap. 11 §</P>
<P class="p176 ft7">I nuvarande lydelse av paragrafens första stycke anges att det är regeringen som beslutar vid vilka högskolor som examina på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas och att regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta i dessa frågor. RUT 2 föreslår att det anges att regeringen även beslutar vid vilka högskolor som inte är universitet som examina på forskarnivå får avläggas och att regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta i dessa frågor. I andra stycket första meningen anges, enligt nuvarande lydelse, de krav som måste vara uppfyllda för att tillstånd att utfärda en examen som inte är på forskarnivå skall få utfärdas. De krav som ställs är de som föreskrivs i första kapitlet högskolelagen i fråga om utbildning på grundnivå och avancerad nivå och de särskilda krav som finns uttryckta i förordningsbestämmelser. Som en konsekvens av RUT 2:s förslag att beslut om examina, enligt första stycket, även ska omfatta examina på forskarnivå vid högskolor som inte är universitet föreslår RUT 2 att inskränkningen att kraven endast ska gälla utbildning på grundnivå och avancerad nivå tas bort. Dessa frågor behandlas av RUT 2 i avsnitt 2.2.3.</P>
<P class="p752 ft13">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft11">1 kap. 11 a §</P>
<P class="p197 ft7">Paragrafen reglerar frågor om återkallelse av tillstånd att utfärda examina. Den avser, enligt nuvarande lydelse, genom hänvisningen i första stycket till 11 § andra stycket examina på grundnivå och avancerad nivå. Av förslaget om ändring i 1 kap. 11 § första stycket följer att regeringen kan återkalla tillstånd att utfärda examina på forskarnivå för högskolor. RUT 2 föreslå att ett nytt andra stycke införs i 1 kap. 11 a § med innebörden att återkallelse av tillstånd att utfärda examina på forskarnivå också kan avse visst ämne vid ett universitet. I nuvarande lydelse av andra stycket i paragrafen behandlas vem som beslutar om återkallelse av tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå. RUT 2:s förslag innebär att den bestämmelsen även ska omfatta forskarnivå. Detta innebär att om en högskola inte har efterkommit Högskoleverkets anmo- dan att avhjälpa brister ska regeringen besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Regeringen bemyndigas i nästa mening, enligt nuvarande lydelse, att meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får beslut om sådana frågor. Regeringen kan därmed meddela föreskrifter om att Högskoleverket ska besluta om återkallelse av tillstånd att utfärda examina på alla tre nivåer. RUT 2:s förslag behandlas i avsnitt 2.2.3.</P>
<P class="p325 ft11">1 kap. 12 §</P>
<P class="p435 ft7">I paragrafen, enligt nuvarande lydelse, finns en bestämmelse med innebörden att examina på forskarnivå får avläggas vid universi- teten. Vid andra högskolor får enligt nuvarande lydelse examina på forskarnivå avläggas med stöd av beslut enligt 2 kap. 5 §. RUT 2 föreslår att bestämmelsen om vetenskapsområden tas bort och att villkor för att examina på forskarnivå ska få avläggas vid andra högskolor än universitet lämnas genom hänvisningen till 2. kap 5 §. Förslaget om att avskaffa vetenskapsområde behandlas i avsnitt 2.2.2.</P>
<P class="p753 ft11">2 kap. 5 §</P>
<P class="p435 ft7">I paragrafen, enligt nuvarande lydelse, anges att det vid universi- teten finns de vetenskapsområden som riksdagen bestämmer. Regeringen kan, enligt nuvarande lydelse, för högskolor som inte är</P>
<P class="p754 ft13">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td235"><P class="p17 ft39">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft7">universitet besluta om att vetenskapsområden ska finnas. RUT 2 föreslår att dessa bestämmelser tas bort. I paragrafens sista meningen, enligt nuvarande lydelse, ges villkor för beslut om vetenskapsområde. RUT 2 föreslår att de nuvarande bestämmelserna i paragrafen bibehålls i den del som avser villkor för att en högskola ska kunna utfärda en examen på forskarnivå dock inte inom ett vetenskaps- område utan i ett ämne. Utredningens förslag behandlas i avsnitt 2.2.2.</P>
<P class="p324 ft11">2 kap. 5 a §</P>
<P class="p176 ft7">I paragrafen finns, enligt nuvarande lydelse, bestämmelser med innebörden att det ska finnas minst en fakultetsnämnd vid varje universitet och vid varje högskola där det finns vetenskapsområde. RUT 2 föreslår en ändring med innebörden att det ska finnas en fakultetsnämnd vid varje högskola med tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Förslaget leder också till följdändringar i anslutning till paragrafens reglering av särskilt organ för lärar- utbildning. Av paragrafens sista stycke, i nuvarande lydelse, fram- går att en fakultetsnämnds ansvarsområde inte behöver samman- falla med ett vetenskapsområde. RUT 2 föreslår att denna bestäm- melse tas bort då vetenskapsområde avskaffas och att fakultets- nämndens ansvarsområde för högskolor som inte är universitet bara får avse de ämnen för vilka högskolan har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå.</P>
<P class="p756 ft13">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<P class="p0 ft111">Referenser</P>
<P class="p757 ft11">Andersson, Stefan: ”Söktjänst för svenska vetenskapliga publika- tioner. Slutrapport version 1.1 februari 2007”, Uppsala univer- sitetsbibliotek 2007.</P>
<P class="p758 ft24">Askling, Berit, Almén, Edgar & Fransson, Anders: ”Gemensam lärarutbildning i sydost. Slutrapport”, 2007, (http://akademisydost.se/sydost/webb.nsf/pages/C40F9050566 <NOBR>695E8C12572E300226F51/$FILE/S-rapport%20Askling.pdf)</NOBR> (citerad <NOBR>2007-09-15).</NOBR></P>
<P class="p759 ft24">Barker, Kate: ”The UK Research Assessment Exercise: evolution of a national research evaluation system” Föredrag vid semina- rium den 8 februari 2007 PREST, Manchester Business School.</P>
<P class="p760 ft48"><SPAN class="ft115">Benner, Mats: </SPAN>Kontrovers och konsensus. Vetenskap och politik i svenskt <NOBR>1990-tal</NOBR> <SPAN class="ft115">(SISTER Rapport 1), Bokförlaget Nya Doxa, Nora 2001.</SPAN></P>
<P class="p761 ft115">Benner, Mats: ”Universiteten måste klara sitt rollspel”, <SPAN class="ft48">Axess </SPAN>2006:7.</P>
<P class="p762 ft7"><SPAN class="ft11">Bergström, Hans: </SPAN>Vem leder Sverige mot framtiden, <SPAN class="ft11">SNS Förlag 2006.</SPAN></P>
<P class="p763 ft7"><SPAN class="ft11">Björklund, Stefan: </SPAN>Forskningsanknytning genom disputation, <SPAN class="ft11">Almqvist & Wiksell, Stockholm 1991.</SPAN></P>
<P class="p764 ft11">Blair, Tony: ”Keeping universities up to the mark”, tal publicerat den 15 februari 2007 (www.telegraph.co.uk) (citerad <NOBR>2007-02-</NOBR> 19).</P>
<P class="p765 ft11">Brandell, Lars: ”Varför universitet?”, 2007 (http://www.lilahe.com/) (citerad <NOBR>2007-09-28).</NOBR></P>
<P class="p766 ft115">Braunerhjelm, Pontus & Acs, Zoltan: ”Donationer och tillväxt: Finns det några samband?”, <SPAN class="ft48">Sista fracken inga fickor har, </SPAN>s. 101– 139.</P>
<P class="p604 ft13">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Referenser</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft11">Braunerhjelm, Pontus & Skogh, Göran (red.): <SPAN class="ft7">Sista fracken inga fickor har. Filantropi och ekonomisk tillväxt</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm 2004.</P>
<P class="p768 ft11">Broström, Anders, Deiaco, Enrico & Sörlin, Sverker: <SPAN class="ft7">Tekniska universitet på världsmarknaden? – motiv och förutsättningar för en strategisk allians mellan KTH och Chalmers, </SPAN>SISTER Arbets- rapport 2004:32.</P>
<P class="p769 ft11">Dahllöf, Urban: ”Om jag finge bestämma utvärderingsstrategi…”,</P>
<P class="p770 ft7">Vart är högskolan på väg?<SPAN class="ft11">, 1993, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">67–79.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p768 ft11">Edling, Jan, Hermansson, Kenth, Nilsson, Rolf & Nordborg, Jenni: <SPAN class="ft7">Innovativa små och medelstora företag – Sveriges framtid. Strategi från VINNOVA för ökad innovationskraft </SPAN>(VINNOVA Policy 2007:01), 2007.</P>
<P class="p768 ft115">Elvebakk, Beate & Enebakk, Vidar: ”Kunskapsløst kunnskapsløft. Om forsøkene på å telle seg till kvalitet”, <SPAN class="ft48">Samtiden </SPAN>4/2005, s. <NOBR>34–44.</NOBR></P>
<P class="p771 ft11">Engwall, Lars: ”Hur har vi det med beredskapen idag? Utbildning och forskning som modern försvarspolitik”, <SPAN class="ft7">Ord i rättan tid. En festlig skrift om forskning och politik, makt och medier tillägnad Thorsten Nybom, </SPAN>red. Anders Björnsson m.fl., Carlsson Bok- förlag 2005.</P>
<P class="p772 ft11">Engwall, Lars: ”Belöna kompetensen! resursfördelning till fram- tidens universitet” (uppsats i den kommande samlingsvolymen <SPAN class="ft7">Kunskap – Sveriges framtid?</SPAN>, red. Mats Benner & Sverker Sörlin), 2007.</P>
<P class="p768 ft11">Eriksson, Per: ”Inte är färre och större universitet alltid bättre?” [uppsats under tryckning], 2007.</P>
<P class="p768 ft11">European Economic Advisory Group: <SPAN class="ft7">Report on the European Economy 2006, </SPAN>2006.</P>
<P class="p773 ft48">The European Research University − An Historical Parenthesis? Essays in Honor of Professor Stig Strömholm<SPAN class="ft115">, red. Blückert, Kjell, Neave, Guy & Nybom, Thorsten, Palgrave, New York 2006.</SPAN></P>
<P class="p774 ft117">European University Association: <SPAN class="ft116">Lisbon Declaration. Europe’s Univer- sities beyond 2010: Diversity with a common purpose, </SPAN>2007.</P>
<P class="p775 ft7"><SPAN class="ft11">Europeiska kommissionen: </SPAN>Meddelande från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet, <SPAN class="ft11">KOM (2006) 208 slutlig.</SPAN></P>
<P class="p768 ft7">Framtidens universitet. Syntesrapport, <SPAN class="ft11">utg. Kungl. Ingenjörsveten- skapsakademien, 2006.</SPAN></P>
<P class="p776 ft13">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td291"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft17">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft11">Franke, Sigbrit: ”Högskolans vidgade uppdrag – kunskapssam- hällets allt i allo?”, <SPAN class="ft7">Gränslöst</SPAN>, 2006, s. 329−343.</P>
<P class="p778 ft48"><SPAN class="ft115">Fällman, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">Ulla-Kari:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft115"> </SPAN>Redovisning av indirekta kostnader vid univer- sitet och högskolor <SPAN class="ft115">(utarbetad på uppdrag av SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning) (fotokopia), mars 2007.</SPAN></P>
<P class="p779 ft11">Gehlin, Håkan; Tolstoy, Stephan & Wardhammar, Per: <SPAN class="ft7">Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. </SPAN>Slutrapport (Öhrlings PricewaterhouseCoopers), 2002.</P>
<P class="p780 ft7"><SPAN class="ft11">Giddens, Anthony: </SPAN>En skenande värld. Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv<SPAN class="ft11">, SNS Förlag, Stockholm 2003.</SPAN></P>
<P class="p781 ft7">Giving more for Research in Europe. The role of foundations and the <NOBR>non-profit</NOBR> sector in boosting R&D investment <SPAN class="ft11">(Report by an expert group on measures and actions to promote the role of foundations and the </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">non-profit</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> sector in boosting R&D invest- ment), Europeiska Kommissionen, september 2005.</SPAN></P>
<P class="p780 ft7"><SPAN class="ft11">Glynn, Carolyn m.fl.: </SPAN>Vetenskapsrådet och jämställdheten<SPAN class="ft11">, Rapport från Vetenskapsrådet 2006.</SPAN></P>
<P class="p782 ft7">Gränslöst − forskning i Sverige och i världen. Festskrift till Dan Brändström, <SPAN class="ft11">red. K. Blückert & E. Österberg, Natur och Kultur, Stockholm 2006.</SPAN></P>
<P class="p783 ft11">HEFCE: ”Funding higher education in England. How HEFCE allocates its funds”, May 2006/17.</P>
<P class="p783 ft11">HEFCE: ”Funding higher education in England. How HEFCE allocates its funds”, July 2007/20.</P>
<P class="p554 ft11">HEFCE: ”HEFCE strategic plan <NOBR>2006–11.</NOBR> Updated April 2007”.</P>
<P class="p783 ft11">HEFCE: ”Use of research metrics in the arts and humanities. Report from the Expert Group set up jointly by the Arts and Humanities research Council and the Higher Education Funding Council for England”, October 2006.</P>
<P class="p783 ft7"><SPAN class="ft11">Hermansson, Jörgen: </SPAN>Politik på upplysningens grund – om den demokratiska reformismens möjligheter och problem<SPAN class="ft11">, Liber, Malmö 2003.</SPAN></P>
<P class="p763 ft11">Heyman, Ulf: ”Sveriges vetenskapliga publicering − en analys av NI. PM från Vetenskapsrådet”, 2003, http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=256</P>
<P class="p784 ft13">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Referenser</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft7"><SPAN class="ft11">Holm, Ulla M. & Liinason, Mia: </SPAN>Disciplinarity Boundaries between the Social Sciences and Humanities. Comparative Report on Inter- disciplinarity, <SPAN class="ft11">Göteborgs universitet 2005.</SPAN></P>
<P class="p768 ft7"><SPAN class="ft11">Hovdhaugen, Elisabeth m.fl.: </SPAN>Kvinner og menn – like muligheter? Om kvinners og menns karrierveier i akademia<SPAN class="ft11">, NIFU Skriftserie 25/2004.</SPAN></P>
<P class="p768 ft7">Hur fria skall universitet och högskolor vara?<SPAN class="ft11">, SUHF, Stockholm 2003.</SPAN></P>
<P class="p768 ft11">Högskolan i Skövde: ”Riktlinjer för inrättande av starka forsk- ningsmiljöer vid Högskolan i Skövde” (Dnr <NOBR>352-05-60),</NOBR> 2005.</P>
<P class="p785 ft11">Högskolelag (1977:218).</P>
<P class="p786 ft118">Högskolelag (1992:1434). Högskoleförordning (1993:100).</P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft11">Högskoleverket 1995: </SPAN>Årsrapporten 1994/95 för universitet och hög- skolor.</P>
<P class="p788 ft11">Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R: <SPAN class="ft7">Kriterier för benämningen universitet.</SPAN></P>
<P class="p789 ft115">Högskoleverkets rapportserie 1997:27 R: <SPAN class="ft48">Uppföljning av resurstill- delningssystemet för grundläggande högskoleutbildning.</SPAN></P>
<P class="p790 ft11">Högskoleverkets rapportserie 1998:11 R: <SPAN class="ft7">Högskola i dynamisk utveckling – fyra högskolors förutsättningar att bli universitet.</SPAN></P>
<P class="p788 ft11">Högskoleverkets rapportserie 1998:27 R: <SPAN class="ft7">Vetenskapsområden. Bedömning av tre högskolor.</SPAN></P>
<P class="p785 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2002:40 R: Kim, Lillemor: <SPAN class="ft7">Lika olika</SPAN></P>
<P class="p791 ft7">– en jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna.</P>
<P class="p785 ft11">Högskoleverket 2003a: Landgren, Ingeborg, <SPAN class="ft7">Klassificering av kurser</SPAN></P>
<P class="p65 ft7">– ett regeringsuppdrag.</P>
<P class="p789 ft11">Högskoleverket 2003b: NYHETER & DEBATT, Nummer 1/2003.</P>
<P class="p792 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2003:4 R: <SPAN class="ft7">Ackreditering. En öppen fråga.</SPAN></P>
<P class="p789 ft115">Högskoleverkets rapportserie 2003:22 R: <SPAN class="ft48">Jämställdhet inom uni- versitet och högskolor: en bibliografi med kommentarer.</SPAN></P>
<P class="p790 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R: Lönn, Maria, <SPAN class="ft7">Högskolan samverkar.</SPAN></P>
<P class="p480 ft13">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td291"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft17">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2006:3 R: <SPAN class="ft7">Högre utbildning och forsk- ning 1945−2005 − en översikt.</SPAN></P>
<P class="p781 ft115">Högskoleverkets rapportserie 2006:46 R: <SPAN class="ft48">Utbildning på vetenskap- lig grund – röster från fältet.</SPAN></P>
<P class="p793 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2006:57 R: <SPAN class="ft7">Nationellt kvalitetssäk- ringssystem för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2007–2012.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p783 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R: <SPAN class="ft7">Universitet & högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2007.</SPAN></P>
<P class="p783 ft11">Högskoleverket 2007: ”Högskoleverkets roll i ett nytt system för resurstilldelning”, PM Reg. nr <NOBR>643-1707-07.</NOBR></P>
<P class="p554 ft11">Högskoleverket 2007: Pressmeddelande <NOBR>2007-05-10.</NOBR></P>
<P class="p783 ft11">Högskoleverket 2007: ”Skrivelse om ett nationellt system för upp- följning av högskolans verksamhet inklusive samverkansupp- giften” [till Resursutredningen ], 20/8 2007, Reg. nr <NOBR>63-36</NOBR> 15- 07.</P>
<P class="p783 ft7"><SPAN class="ft11">Högskoleverket 2007: </SPAN>Verksamhetsplan för Högskoleverket kalen- deråret 2007.</P>
<P class="p781 ft115">Högskoleverkets rapportserie 2007:26 R: <SPAN class="ft48">Utvärdering av grund och forskarutbildning inom scenisk gestaltning och produktion.</SPAN></P>
<P class="p793 ft115">Högskoleverkets rapportserie 2007:31 R: <SPAN class="ft48">Hur har det gått? En slut- rapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar åren 2001– 2006.</SPAN></P>
<P class="p779 ft11">Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R: <SPAN class="ft7">Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2007.</SPAN></P>
<P class="p783 ft11">Jonsson, Inge: ”Om utvärderingar – än en gång”, <SPAN class="ft7">Gränslöst</SPAN>, 2006, s. <NOBR>344–364.</NOBR></P>
<P class="p781 ft48"><SPAN class="ft115">Jordansson, Birgitta: </SPAN>Jämställdhetspolitikens villkor: Politiska inten- tioners möten med den akademiska världen: Exemplet ”Tham- professurerna”, <SPAN class="ft115">Nationella genussekretariatet 1/1999.</SPAN></P>
<P class="p779 ft11">Karlsson, Staffan & Wadskog, Daniel: <SPAN class="ft7">Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004 </SPAN>(Vetenskapsrådets rapportserie 13:2006), Stockholm 2006.</P>
<P class="p780 ft7">Kjønnsbalanse i akademia − gylne muligheter. Sluttrapport fra Komité for integreringstiltak − kvinner i forskning 2004−2006,</P>
<P class="p614 ft11">2007.</P>
<P class="p794 ft13">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Referenser</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft7">Kontext – Kvalitet – Kontinuitet. Utvärdering av Vetenskapsrådets anslag till konstnärlig forskning och utveckling <NOBR>2001–2005.</NOBR> <SPAN class="ft11">(Vetenskaps- rådets rapportserie 6:2007).</SPAN></P>
<P class="p768 ft11">Kungl. Vetenskapsakademien/Forskningspolitiska utskottet: <SPAN class="ft7">Rap- port om skatteavdrag för donationer och gåvor till forskning </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">(2007-01-15)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>(fotokopia).</P>
<P class="p788 ft7"><SPAN class="ft11">Källblad, Emma: </SPAN>The Organisation of Third Mission Funding in the UK. An Overview of the Higher Education Innovation Fund (HEIF) and Its Impact, <SPAN class="ft11">VINNOVA 2005, http://www.vinnova.se/upload/dokument/Verksamhet/Komme rsialisering/Nyckelaktorer/HEIF_EK.pdf (citerad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2007-09-13).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p768 ft115">Källhammer, Eva & Fältholm, Ylva: <SPAN class="ft48">”Att vara man väger tyngre” – en studie om karriärstrukturer vid Luleå tekniska universitet,</SPAN></P>
<P class="p770 ft11">Luleå tekniska universitet 2007.</P>
<P class="p795 ft115">Liedman, <NOBR>Sven-Eric:</NOBR> ”Universitetens makt och vanmakt”, <SPAN class="ft48">Hur fria skall universitet och högskolor vara?, </SPAN>2003, s. <NOBR>5–12.</NOBR></P>
<P class="p795 ft11">Liinason, Mia, Alnebratt, Kerstin & Holm, Ulla M.: <SPAN class="ft7">Disciplinarity Boundaries between the Social Sciences and Humanities. Inter- disciplinarity, Research Policies and Practices: Two Case Studies from Sweden, </SPAN>Göteborgs universitet 2006.</P>
<P class="p769 ft11">Lindencrona, Gustaf: <SPAN class="ft7">Avdrag för bidrag till forskning </SPAN>(fotokopia), 2007.</P>
<P class="p796 ft11">Ljungberg, Daniel, Johansson, Mattias & McKelvey, Maureen: ”Does structure matter for science? The Matthew effect in the Swedish university sector”, RIDE/IMIT Working paper No. <NOBR>84426-014,</NOBR> 2007, www.chalmers.se/tme/EN/centers/ride, (citerad <NOBR>2007-09-29).</NOBR></P>
<P class="p768 ft48"><SPAN class="ft115">Lundberg, Jonas: </SPAN>Bibliometrics as a research assessment tool – impact beyond the impact factor <SPAN class="ft115">(diss. Karolinska Institutet), Stockholm 2006.</SPAN></P>
<P class="p771 ft115">Lunds universitet 2001: <SPAN class="ft48">Kostnader för forskarutbildning, </SPAN>Rapport till Utbildningsdepartementet Dnr U 2001/3619/UH.</P>
<P class="p795 ft11">Makarow, Marja & Haila, Katri: <SPAN class="ft7">Research Assessment Exercise 2005. Summary Report. University of Helsinki, </SPAN>Helsingfors 2007.</P>
<P class="p768 ft7"><SPAN class="ft11">Marcusson, Lena: </SPAN>Universitetens rättsliga ställning. Rapport över- lämnad till Förbundsförsamlingen den 17 november 2005, <SPAN class="ft11">SUHF, Stockholm 2005.</SPAN></P>
<P class="p617 ft13">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td291"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft17">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft11">Melander, Fredrik: </SPAN>Lokal forskningspolitik. Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet 1980−2005.</P>
<P class="p614 ft11">(Lund Political Studies 145), Lund, 2007.</P>
<P class="p797 ft7">Mer kunskap – en modern utbildningspolitik, <SPAN class="ft11">Allians för Sverige 20 februari 2006.</SPAN></P>
<P class="p782 ft11">Neave, Guy & Maassen, Peter: ”The Bologna Process. An Inter- governmental Policy Perspective”, <SPAN class="ft7">University Dynamics and European Integration, </SPAN>2007, s. <NOBR>135–154.</NOBR></P>
<P class="p554 ft7"><SPAN class="ft11">NOU 2000:7 </SPAN>Ny giv for nyskaping.</P>
<P class="p783 ft11">Nybom, Thorsten: ”Forskning och högre utbildning. Funderingar i anledning av ett tidsläge”, <SPAN class="ft7">Vart är högskolan på väg?, </SPAN>1993, s. <NOBR>113–136.</NOBR></P>
<P class="p798 ft24">Nybom, Thorsten: ”A <NOBR>Rule-governed</NOBR> Community of Scholars. The Humboldt Vision in the History of the European University”,</P>
<P class="p14 ft7">University Dynamics and European Integration<SPAN class="ft11">, 2007, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">55–80.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p793 ft11">”Om forskning vid Södertörn högskola”, skrivelse till Resursutred- ningen <NOBR>2007-06-08</NOBR> (Dnr 594/42/2007).</P>
<P class="p554 ft7">On the Edge. Securing a Sustainable Future for Higher Education</P>
<P class="p381 ft11">(Report of the <NOBR>OECD/IMHE-HEFCE</NOBR> project on financial management and governance of higher education institutions), 2004.</P>
<P class="p763 ft11">Pressmeddelande från franska regeringen <NOBR>2007-08-29:</NOBR> http://www.premierministre.gouv.fr/information/actualites_20/ deux_dispositifs_pour_les_57044.html (citerad <NOBR>2007-08-29).</NOBR></P>
<P class="p799 ft118">Proposition 1975: 59. Proposition 1976/77:59.</P>
<P class="p800 ft119">Proposition 1983/84:107 om forskning. Proposition 1989/90:90 om forskning.</P>
<P class="p801 ft120"><SPAN class="ft118">Proposition 1992/93:169, </SPAN>Högre utbildning för ökad kompetens. <SPAN class="ft118">Proposition 1992/93:170, </SPAN>Forskning för kunskap och framsteg.</P>
<P class="p802 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 1993/94:177, </SPAN>Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft.</P>
<P class="p554 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 1996/97:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 1997.</P>
<P class="p803 ft11">Proposition 1996/97:5, <SPAN class="ft7">Forskning och samhälle.</SPAN></P>
<P class="p804 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 1996/97:141, </SPAN>Högskolans ledning, lärare och organisa- tion.</P>
<P class="p805 ft13">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Referenser</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p806 ft120"><SPAN class="ft118">Proposition 1997/98:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 1998. <SPAN class="ft118">Proposition 1998/99:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 1999.</P>
<P class="p240 ft11">Proposition 1998/99:94, <SPAN class="ft7">Vissa forskningsfrågor.</SPAN></P>
<P class="p807 ft122"><SPAN class="ft121">Proposition 1999/00:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2000. <SPAN class="ft121">Proposition 2000/01:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2001. <SPAN class="ft121">Proposition 2000/01:3, </SPAN>Forskning och förnyelse.</P>
<P class="p694 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 2001/02:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2002.</P>
<P class="p785 ft11">Proposition 2001/02:15, <SPAN class="ft7">Den öppna högskolan.</SPAN></P>
<P class="p808 ft122"><SPAN class="ft121">Proposition 2002/03:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2003. <SPAN class="ft121">Proposition 2003/04:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2004. <SPAN class="ft121">Proposition 2004/05:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2005. <SPAN class="ft121">Proposition 2004/05:80, </SPAN>Forskning för ett bättre liv.</P>
<P class="p240 ft11">Proposition 2004/05:162, <SPAN class="ft7">Ny värld – ny högskola.</SPAN></P>
<P class="p808 ft120"><SPAN class="ft118">Proposition 2005/06:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2006. <SPAN class="ft118">Proposition 2006/07:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2007.</P>
<P class="p795 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 2006/07:43, </SPAN>Frihet att välja – ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses.</P>
<P class="p785 ft7"><SPAN class="ft11">Proposition 2007/08:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2008.</P>
<P class="p768 ft7">A Public Good. PhD Education in Denmark. Report from an Inter- national Evaluation Panel <SPAN class="ft11">(Sverker Sörlin m.fl.), Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling, 2006.</SPAN></P>
<P class="p768 ft11">Queen Margaret University College, Edinburgh: <SPAN class="ft7">Application to the Privy Council. </SPAN>May 2005.</P>
<P class="p773 ft115">Rapport från Uppsala studentkår <NOBR>2006-11-06:</NOBR> <SPAN class="ft48">Lärarledd under- visning på Uppsala universitet, </SPAN>www.uppsalastudentkar.nu (citerad <NOBR>2007-09-20)</NOBR></P>
<P class="p314 ft11">Rapport från Filosofiska Fakulteternas Studentkår <NOBR>2007-03-23:</NOBR></P>
<P class="p809 ft7">Lärarledd tid i utbildning vid Göteborgs universitet, <SPAN class="ft11">www.ffs.gu.se (citerad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2007-09-20).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p789 ft48"><SPAN class="ft115">Reichert, Sybille: </SPAN>Research Strategy, Development and Management at European Universities <SPAN class="ft115">(EUA Publications), Bryssel 2006.</SPAN></P>
<P class="p790 ft7"><SPAN class="ft11">Riksdagens revisorer: </SPAN>Grundutbildningens högskolemässighet. <SPAN class="ft11">Rap- port 2000/01:1.</SPAN></P>
<P class="p788 ft7"><SPAN class="ft11">Riksrevisionsverket 2003: </SPAN>Resursstyrning inom högskolan – hur hanterar högskolorna en vikande efterfrågan? <SPAN class="ft11">RRV 2003:13.</SPAN></P>
<P class="p276 ft13">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr24 td291"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft17">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p810 ft11">Rosnes, Åge: ”Hvordan bidra til økt privat forskning – myndig- hetenes politikk og virkemidler”, <NOBR>2005-11-29:</NOBR> <NOBR>http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/Ryddemappe/Kan-ikke-</NOBR> <NOBR>plasseres/Hvordan-bidra-til-okt-privat-forskning-</NOBR> <NOBR>myndighetenes-politikk-og-virkemidler.html?id=113219</NOBR> (citerad <NOBR>2005-11-29).</NOBR></P>
<P class="p811 ft11">Salerno, Carlo: ”A Service Enterprise. The Market Vision”, <SPAN class="ft7">Uni- versity Dynamics and European Integration, </SPAN>s. <NOBR>119–132.</NOBR></P>
<P class="p812 ft48">Sammen om kunnskap II. Operasjonalisering av indikatorer for formidling. Instilling fra UHRs formidlingsutvalg II til KD.</P>
<P class="p813 ft11">(Versjon: 30. juni 2006)</P>
<P class="p812 ft11">Sandström, Ulf: ”Om den svåra konsten att fördela basmedel” (paper från <NOBR>IPD-konferensen</NOBR> <NOBR>6–7</NOBR> november 2006).</P>
<P class="p814 ft11">Sandström, Ulf & Hällsten, Martin: ”Springboard or Stumbling Block. Can Research Councils Promote Scientific Excellence Without Gender Bias?”, <SPAN class="ft7">Gender and Excellence in the Making </SPAN>(European Commission Study, EUR 21222), 2004, s. <NOBR>77–91.</NOBR></P>
<P class="p815 ft11">Sandström, Ulf & Sandström, Erik 2007:. ”A Metric for Academic Science Applied to Australian Universities” [Paper submitted to Research Policy], 2007 (Se:www.forskningspolitik.se/studier.asp).</P>
<P class="p816 ft11">Sastry, Tom & Bekhradnia, Bahram: <SPAN class="ft7">Using metrics to allocate research funds. A short evaluation of alternatives to the Research Assessment Exercise, </SPAN>Higher Education Policy Institute 2006.</P>
<P class="p816 ft7"><SPAN class="ft11">Sivertsen, Gunnar: </SPAN>Bibliometri for svensk utdanningsvitenskap. Et pilotprosjekt, <SPAN class="ft11">Vetenskapsrådet/NIFU STEP 2007.</SPAN></P>
<P class="p817 ft121">Slagstad, Rune: ”Det nye universitetet”, <SPAN class="ft122">Morgenbladet</SPAN>, 23/2 2007. SOU 1965:11−12, <SPAN class="ft122">U63.</SPAN></P>
<P class="p818 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 1992:1, </SPAN>Frihet Ansvar Kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan.</P>
<P class="p819 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 1992:44, </SPAN>Resurser för högskolans grundutbildning.</P>
<P class="p812 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 1993:3, </SPAN>Ersättning för kvalitet och effektivitet<SPAN class="ft11">. Delbetänkande av Resursberedningen.</SPAN></P>
<P class="p816 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 1993:102, </SPAN>Kvalitet och dynamik. Förslag från Resursbe- redningen rörande statsmakternas resurstilldelning till grund- läggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning.</P>
<P class="p820 ft11">Delbetänkande av Resursberedningen.</P>
<P class="p821 ft13">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr24 td35"><P class="p17 ft46">Referenser</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft11">SOU 1994:80, <SPAN class="ft7">Iakttagelser under en reform</SPAN>. Delbetänkande av Resursberedningen.</P>
<P class="p773 ft48"><SPAN class="ft115">SOU 1996:21, </SPAN>Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och hög- skolereform.</P>
<P class="p822 ft122"><SPAN class="ft121">SOU 1996:29, </SPAN>Forskning och pengar. <SPAN class="ft121">SOU 1998:10, </SPAN>Campus för konst. <SPAN class="ft121">SOU 1998:128, </SPAN>Forskningspolitik<SPAN class="ft121">. SOU 2000:82, </SPAN>Högskolans styrning. <SPAN class="ft121">SOU 2000:101, </SPAN>Högskolans ledning.</P>
<P class="p240 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 2004:23, </SPAN>Från verksförordning till myndighetsförordning.</P>
<P class="p773 ft48"><SPAN class="ft115">SOU 2004:27, </SPAN>En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt.</P>
<P class="p795 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 2005:48, </SPAN>Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grund- utbildning.</P>
<P class="p769 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 2006:7, </SPAN>Studieavgifter i högskolan.</P>
<P class="p785 ft7"><SPAN class="ft11">SOU 2007:10, </SPAN>Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.</P>
<P class="p773 ft48"><SPAN class="ft115">Stahl Gabrielsen, Tommy et. al.: </SPAN>Finansieringssystemet for univer- sitets- og høyskolesektorn – teoretiske vurderinger, <SPAN class="ft115">19. mai 2007.</SPAN></P>
<P class="p314 ft11">Statsliggaren, 1983/84, VIII, U.</P>
<P class="p773 ft48"><SPAN class="ft115">Stening, Anders: </SPAN>Försöksverksamhet med ändrad organisation inom högskolan, <SPAN class="ft115">Utbildnings- och kulturdepartementet 2005.</SPAN></P>
<P class="p314 ft7">Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds Årsberättelse 2003.</P>
<P class="p768 ft11">Strömholm, Stig: ”Högskolan och <NOBR>90-talet:</NOBR> en problembe- stämning”, <SPAN class="ft7">Vart är högskolan på väg?</SPAN>, s. <NOBR>51–66.</NOBR></P>
<P class="p773 ft11">Svegfors, Mats: ”Ett universitet – vad är det för slags djur?”, <SPAN class="ft7">Hur fria skall universitet och högskolor vara?</SPAN>, 2003, s. <NOBR>13–22.</NOBR></P>
<P class="p769 ft11">Sveriges Förenade Studentkårer: <SPAN class="ft7">SFS Kvalitetsmanifest, </SPAN>2007.</P>
<P class="p773 ft11">Sveriges Förenade Studentkårer: <SPAN class="ft7">Kvalitetsrapport</SPAN>, www.sfs.se (cite- rad <NOBR>2007-09-24).</NOBR></P>
<P class="p768 ft11">Sörlin, Sverker: ”Hur skall högskolan växa? Om Humboldt, värdena och framtiden”, <SPAN class="ft7">Den vildväxande högskolan, </SPAN>2003, s. <NOBR>273–293.</NOBR></P>
<P class="p768 ft11">Sörlin, Sverker & Gundelach, Peter: <SPAN class="ft7">Att ta makten över kvaliteten. Strategisk utvärdering av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. </SPAN>Göteborgs universitet 2007.</P>
<P class="p333 ft13">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td291"><P class="p17 ft46">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft17">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft11">Sörlin, Sverker & Törnqvist, Gunnar: ”Universitet och regioner – ett återbesök”, <SPAN class="ft7">Gränslöst</SPAN>, 2006, s. <NOBR>442–476.</NOBR></P>
<P class="p781 ft48"><SPAN class="ft115">Täljedal, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">Inge-Bert</SPAN></NOBR><SPAN class="ft115"> et al.: </SPAN>Perspektiv på <NOBR>humanistisk-samhällsveten-</NOBR> skaplig forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola. Rap- port från en av rektor ht 2006 tillkallad extern utvärderingsgrupp.</P>
<P class="p14 ft11">Malmö högskola 2007.</P>
<P class="p793 ft11">Universitets- og Bygningsstyrelsen [Danmark] 2007: ”Udkast til en model for fordeling af basismidler efter kvalitet”, Sagsbe- handler Fleming Birk, Dok nr. 306921.</P>
<P class="p783 ft7">University Dynamics and European Integration, <SPAN class="ft11">red. P. Maassen & J. P. Olsen. Springer, Dordrecht 2007.</SPAN></P>
<P class="p823 ft24">Utbildningsdepartementet 2006: ”Dramatiska institutets svar på remissen ”Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning”, SOU 2005:48”, Dnr U 2005/5237/UH.</P>
<P class="p760 ft48"><SPAN class="ft115">Uppsala University 2007: </SPAN>Quality and Renewal 2007. An overall evaluation of research at Uppsala University 2006/2007.</P>
<P class="p307 ft11"><SPAN class="ft7">Vart är högskolan på väg?</SPAN>, red. B. Fredriksson, SULF 1993.</P>
<P class="p781 ft48">Vekt på forskning. Nytt system for dokumentasjon av vitenskapelig publisering. Instilling fra faglig og teknisk utvalg till UHR <SPAN class="ft115">(Ver- sjon 12. november 2004).</SPAN></P>
<P class="p779 ft48"><SPAN class="ft115">Vetenskapsrådet 2003: </SPAN>En stark grundforskning i Sverige. Veten- skapsrådets forskningsstrategi 2005−2008.</P>
<P class="p793 ft7"><SPAN class="ft11">Vetenskapsrådet 2006: </SPAN>Forskarutbildning i Sverige, variation i volym, effektivitet och kostnader sedan tidigt <NOBR>1990-tal.</NOBR></P>
<P class="p783 ft7">Den vildväxande högskolan. Studier av reformer, miljöer och kun- skapsvägar <SPAN class="ft11">(SISTER Skrifter 8), red. L. Kim & P. Mårtens, Bok- förlaget Nya Doxa, Göteborg 2003.</SPAN></P>
<P class="p798 ft24">Örebro universitet: ”Kriterier för vissa typer av forskningsmiljöer inom <NOBR>HS-nämndens</NOBR> verksamhetsområde”, Beslut <NOBR>2006-09-05.</NOBR></P>
<P class="p793 ft11">Örebro universitet: ”Ramverk – starka forskningsmiljöer. Fakul- tetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik”,</P>
<P class="p14 ft11">Beslut <NOBR>2006-05-04.</NOBR></P>
<P class="p824 ft13">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p825 ft14">Bilaga 1</P>
<P class="p826 ft111">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr0 td292"><P class="p690 ft123">Resurstilldelningssystemet för grund-</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p690 ft123">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td292"><P class="p690 ft123">läggande högskoleutbildning (U 2004:03)</P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p690 ft123">2004:49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td293"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p827 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2004</P>
<P class="p828 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p829 ft11">En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av resurs- tilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen.</P>
<P class="p830 ft11">Utifrån denna översyn skall utredaren föreslå eventuella föränd- ringar av systemet. Utgångspunkten för uppdraget skall vara att åstadkomma ett resurstilldelningssystem som möjliggör ett utbild- ningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknaden.</P>
<P class="p831 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p832 ft11">De senaste sex åren har utbyggnaden av högskoleutbildningen varit mycket omfattande. Utbyggnaden är ett viktigt led i att möta de olika krav som samhällslivet i Sverige och i Europa och den globala utvecklingen i övrigt ställer. I den utbyggnad av högskolan som på regeringens initiativ startade 1997 har tyngdpunkten legat på naturvetenskap och teknik, där arbetsmarknadens behov bedömts vara särskilt stort. Satsningen har varit framgångsrik och andelen studerande inom naturvetenskap och teknik har ökat. Från och med 2000 avtog ökningen jämfört med vad som var planerat av antalet studerande inom naturvetenskap och teknik på grund av lägre efterfrågan från de studerande.</P>
<P class="p833 ft25">Det nuvarande resurstilldelningssystemet tillkom med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Resurstill- delningssystemet var en del av den reform som trädde i kraft den 1 juli 1993 och som innebar en kraftig decentralisering av ansvaret för beslut om bl.a. studieorganisation och utbildningsutbud till</P>
<P class="p834 ft13">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft11">varje enskilt lärosäte. Riksdagen och regeringen fastställer mål och ramar för högskolans verksamhet.</P>
<P class="p835 ft25">Tilldelningen av resurser till lärosätena grundas på de resultat som lärosätena uppnår. Med resultat avses här antal helårsstudenter och helårsprestationer. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. avses med helårsstudent antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40, och med helårsprestation avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. I regleringsbrev beslutas årligen om ersättningsbelopp för helårsstudent respektive helårsprestation. Beloppen differentieras för olika utbildningsområden, men samma ersättning gäller för samtliga lärosäten inom ett och samma utbild- ningsområde. Grundtanken inför utformandet av resurstill- delningssystemet var att universiteten och högskolorna skulle anpassa utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan. De senaste åren har dock en förskjutning skett mot att utbildnings- utbudet skall anpassas till såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan.</P>
<P class="p836 ft25">Lärosätena skall genomföra verksamheten inom givna ramar och skall besluta om bl.a. principer för den interna fördelningen av resurser, den årliga budgeten och uppföljningen av densamma. Lärosätena skall vidare besluta om utbildningsutbudet inklusive dimensioneringen inom grundutbildningen, lokalförsörjningen och anskaffningen av anläggningstillgångar. Det innebär att lärosätena har stora möjligheter att använda och fördela resurserna på ett sätt som garanterar att utbildningen håller hög kvalitet och att resurserna används effektivt.</P>
<P class="p591 ft11">Effekter av nuvarande resurstilldelningssystem</P>
<P class="p435 ft11">Resurstilldelningen är en viktig del av styrningen av universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid införandet av nuvarande resurstilldelningssystem var att lärosätena förväntades anpassa utbudet till studenternas efterfrågan. Om lärosätena erbjuder den utbildning som efterfrågas av studenterna och samtidigt erbjuder undervisning och stöd så att studenterna klarar sina studier, innebär detta en större möjlighet för ett lärosäte att få tillgång till anslagsmedel inom tilldelat takbelopp.</P>
<P class="p837 ft13">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft11">Ett resurstilldelningssystem som baseras på såväl antalet helårs- studenter som studenternas prestationer kan dock vara svårt att kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna inte efterfrågar sådan utbildning, kan effekten bli att lärosätets intäkter minskar. Konsekvensen kan bli att verksamheten vid lärosätet inte genererar några intäkter men väl fortsatta kostnader. Långsiktighet i plane- ringen försvåras av att resurser uteblir.</P>
<P class="p839 ft11">Problemet har uppmärksammats av Riksrevisionsverket (RRV) i rapporten Resursstyrning inom högskolan hur hanterar högsko- lorna en vikande efterfrågan (RRV 2003:13). RRV konstaterar att regeringens styrsignaler till lärosätena är otydliga och att resurs- tilldelningssystemet innehåller starka incitament för lärosätena att såväl öka antalet studenter som godkänna studenternas studie- resultat. Vidare konstaterar RRV att lärosätena har begränsade möjligheter att dämpa de ekonomiska effekterna av studenternas minskade efterfrågan.</P>
<P class="p464 ft11">Regeringsuppdrag till Högskoleverket</P>
<P class="p176 ft11">För att åstadkomma en utbildningsplanering som medger en bättre anpassning av utbildningsutbudet till arbetsmarknadens behov har regeringen denna dag beslutat att ge Högskoleverket ett särskilt uppdrag (dnr. U2004/1426/UH). Högskoleverket skall enligt uppdraget lämna underlag för lärosätenas planering av utbildnings- utbudet samt underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor.</P>
<P class="p466 ft11">Behovet av en utredning</P>
<P class="p840 ft23">Högskoleutbildning skall, utifrån den vetenskapliga utvecklingen, förse samhället med utbildade personer på såväl kort som lång sikt. Resurstilldelningssystemet skall möjliggöra ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknad. Resurstilldelningssystemet skall tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i planeringen så att de ekonomiska effekterna av en förändrad efterfrågan av studenter blir hanterbara.</P>
<P class="p841 ft16">Resurstilldelningssystemet bör vidare möjliggöra att de samlade grundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och att nuvarande</P>
<P class="p842 ft13">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<P class="p0 ft14">Bilaga 1 SOU 2007:81</P>
<P class="p41 ft11">brister i effektiviteten, t.ex. ”dubbeletablering” av vissa utbild- ningar i en region, minskar.</P>
<P class="p835 ft23">Mot ovanstående bakgrund behöver en översyn av resurs- tilldelningssystemet göras för att dels se över om nuvarande system tillgodoser dessa behov, dels eventuellt föreslå förändringar.</P>
<P class="p754 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p435 ft11">Utredaren skall göra en översyn av om nuvarande resurstill- delningssystem för den grundläggande högskoleutbildningen fun- gerar tillfredsställande, när samtidigt större hänsyn har tagits till att anpassa lärosätenas utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov under de senaste åren.</P>
<P class="p843 ft11">Utredaren skall utifrån denna översyn föreslå eventuella föränd- ringar av resurstilldelningssystemet eller överväga andra åtgärder som ger möjlighet att</P>
<P class="p844 ft11">bedriva utbildning av hög kvalitet,</P>
<P class="p845 ft11">ta fortsatt hänsyn till studenternas efterfrågan,</P>
<P class="p845 ft11">tillgodose arbetsmarknadens behov på såväl kort som lång sikt,</P>
<P class="p846 ft11">tillgodose lärosätenas behov av stabila ekonomiska förutsätt- ningar,</P>
<P class="p847 ft11">bedriva utbildningssamverkan mellan universitet och högskolor t.ex. genom distansutbildning, och</P>
<P class="p846 ft11">ge incitament för att all högskoleverksamhet skall bedrivas så effektivt som möjligt, såväl för det enskilda lärosätet som totalt för landet.</P>
<P class="p848 ft25">Utredaren skall beakta att resurstilldelningssystemet skall vara tydligt, förutsägbart samt lätt att genomskåda även om dimensio- neringen förändras över tid. Utredaren bör inhämta kunskap om utvecklingen av resurstilldelningssystem i några jämförbara länder.</P>
<P class="p849 ft13">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p850 ft11">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p851 ft11">Utredningsarbetet skall bedrivas efter samråd med universitet och högskolor.</P>
<P class="p852 ft11">Uppdraget skall vara slutfört och redovisas senast den 15 mars 2005.</P>
<P class="p853 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p854 ft13">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381337x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p825 ft14">Bilaga 2</P>
<P class="p826 ft111">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p690 ft123">Tilläggsdirektiv till Resursutredningen</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p855 ft123">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p690 ft124">(U 2004:03)</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p855 ft124">2006:29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td296"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p856 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006.</P>
<P class="p857 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p858 ft23">Regeringen beslutade den 22 september 2004 om kommittédirektiv för en översyn av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (dir. 2004:49). Ett delbetänkande redovisades i maj 2005 (SOU 2005:48). I följande tilläggsdirektiv utvidgas upp- draget till att också omfatta en översyn av resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vad gäller SLU skall även resurstilldelningen till den grund- läggande högskoleutbildningen ses över. Utredarens utgångspunkt för uppdraget skall vara behovet av hög vetenskaplig kvalitet samt ökad profilering, närmare samarbete och arbetsfördelning mellan olika lärosäten. Utredaren skall göra en översyn av de villkor för forskning och forskarutbildning som skapas med nuvarande styr- ning och finansiering av högskolesystemet.</P>
<P class="p859 ft11">Utredaren skall utifrån denna översyn föreslå förändringar i principer och former för högskolesystemets styrning och resurs- tilldelning avseende forskning och forskarutbildning samt även kunna överväga andra åtgärder som innebär att de övergripande målsättningarna uppnås.</P>
<P class="p575 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p860 ft24">Universitet och högskolor har en central roll i den svenska forskningen genom sin dominerande roll som forskningsutförare. Merparten av offentligt finansierad forskning, undantaget försvars- forskningen, utförs vid universitet och högskolor. Jämfört med vissa andra länder finns det i Sverige relativt få forskningsinstitut.</P>
<P class="p861 ft13">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">Lärosätena svarar därmed både för det fria kunskapssökandet genom grundforskning och för behovsmotiverad forskning till stöd för olika samhällssektorer.</P>
<P class="p863 ft11">De villkor för forskning och forskarutbildning som skapas genom högskolesystemets utformning, styrning och finansiering är centrala forskningspolitiska frågor. Forskarutbildningen är en väsentlig del av universitetens uppdrag, och doktorander utför en stor del av forskningen. Forskarutbildningen är både en integrerad del av forskningen och en utbildning som skall möta doktoran- dernas behov och bidra till högskolans behov av forskare och lärare, liksom det omgivande samhällets behov av vetenskaplig kompetens. Högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället är integrerad i hela högskolans verksamhet, inklusive forskning och forskarutbildning. Genom samverkan bidrar hög- skolan till både kunskapens nyttiggörande och forskningens förankring i samhället.</P>
<P class="p325 ft7">Högskolesystemets utbyggnad</P>
<P class="p740 ft11">Det svenska högskolesystemet har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. I slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> fanns det tio lärosäten med forskarutbildning, av vilka sex var universitet och fyra fackhögskolor. Vid denna tid började etableringen av ett flertal nya högskolor. Uppbyggnaden av nya universitet och högskolor har därefter lett fram till att det idag finns 36 lärosäten med staten som huvudman. Av dessa är 14 universitet med generell rätt att utfärda examina inom forskarutbildning och fyra är högskolor med rätt att utfärda forskarexamina inom för respektive högskola särskilt beslutat vetenskapsområde. Antalet högskolor utan vetenskaps- område är 18. Utöver dessa lärosäten med staten som huvudman finns det tre enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina inom viss forskarutbildning.</P>
<P class="p864 ft25">Utbyggnaden har inneburit en kraftig ökning av forskning och forskarutbildning. Alla högskolor har sedan 1997 egna fasta forsk- ningsresurser. Antalet lärosäten med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning har nära fördubblats under de senaste decen- nierna. Även antalet examinerade inom forskarutbildningen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> fördubblats och därefter fortsatt att öka.</P>
<P class="p843 ft11">Regeringens ambition att det skall finnas minst ett universitet eller en högskola i varje län har uppnåtts. Universiteten och</P>
<P class="p339 ft13">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p865 ft11">högskolorna har en viktig roll för utvecklingen såväl nationellt som internationellt. Genom det nu väl utbyggda högskolesystemet ges förbättrade förutsättningar för t.ex. breddad rekrytering av studen- ter och en regional anknytning av högre utbildning och forskning. I regeringens proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) har regeringen uttalat att ett skede av konsolidering och profilering inom högskolesystemet bör inledas.</P>
<P class="p866 ft7">Finansieringsbilden för forskning och forskarutbildning vid univer- sitet och högskolor</P>
<P class="p374 ft11">De sammanlagda intäkterna för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor uppgick till drygt 23 miljarder kronor 2004. Av dessa svarade offentliga medel för 80 procent. Knappt 46 procent av de samlade intäkterna kommer via direkta statsanslag medan drygt 54 procent utgörs av externa intäkter från såväl offentliga som privata finansiärer.</P>
<P class="p867 ft11">De externa medlen fördelas ofta i konkurrens efter prövning av vetenskaplig kvalitet eller prövning av relevans för kunskap till stöd för olika samhällssektorer, t.ex. medel från forskningsråd och andra forskningsfinansiärer. Av lärosätenas samlade externa forsknings- resurser 2003 var cirka hälften tilldelade efter vetenskaplig pröv- ning enligt Högskoleverkets klassificering av intäkter från olika finansiärer.</P>
<P class="p868 ft7">Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning</P>
<P class="p869 ft23">Lärosäten med rätt att utfärda examen i forskarutbildning tilldelas resurser för forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete på ett för varje lärosäte separat anslag. Riksdagen beslutade med anledning av regeringens proposition Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) att anslag till forskning och forskarutbildning vid lärosäten under dåvarande Utbildnings- departementet från och med den 1 januari 1999 huvudsakligen skulle fördelas till fyra vetenskapsområden benämnda humanistisk- samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. Därtill infördes en särskild post för resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete. Lärosäten med rätt att utfärda</P>
<P class="p870 ft13">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">examina i forskarutbildningen disponerar inom sina anslag för forskning och forskarutbildning särskilda anslagsposter för de tilldelade vetenskapsområdena och i förekommande fall konstnär- ligt utvecklingsarbete och har möjlighet att omfördela tre procent av resurserna mellan posterna. Antalet vetenskapsområden per universitet varierar mellan ett och fyra.</P>
<P class="p871 ft11">De lärosäten som före den 1 januari 1999 var universitet har anslaget uppdelat i anslagsposter per vetenskapsområde och en anslagspost för lokalhyror m.m. För de lärosäten som blivit univer- sitet efter den 1 januari 1999 ingår medel för lokalhyror i anslags- posterna för vetenskapsområdena. Universitet och högskolor med vetenskapsområde tilldelas även forskningsresurser på en anslags- post benämnd Övriga forskningsmedel där högskolan själv beslutar om medlens fördelning. De högskolor som inte är universitet eller har något vetenskapsområde disponerar forskningsmedel från anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.</P>
<P class="p872 ft11">Sveriges lantbruksuniversitet, som ingår i Jordbruksdeparte- mentets ansvarsområde, får ett samlat anslag för grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt för en tredje verksamhets- gren, fortlöpande miljöanalys.</P>
<P class="p843 ft11">Forskarutbildningen styrs genom att regeringen sätter upp kvantitativa mål för antal doktorsexamina per lärosäte och veten- skapsområde. Målen sätts med utgångspunkt i statsmakternas ambitioner och respektive lärosätes totala kapacitet inom forskar- utbildning. De externa medlen utgör ofta en väsentlig och nödvän- dig förutsättning för att målen för antal examina skall kunna uppnås. Något särskilt belopp för forskarutbildning anvisas inte inom ramen för lärosätenas anslag för forskning och forskar- utbildning.</P>
<P class="p463 ft7">Ansökan om rätt att benämnas universitet och att tilldelas veten- skapsområde</P>
<P class="p873 ft24">Ett lärosäte kan ansöka hos regeringen om att tilldelas rätten att benämnas universitet. På förslag av regeringen i budgetpropo- sitionen beslutade riksdagen (prop. 1996/97:1, 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100) om vilka kriterier som skall gälla för att en högskola av regeringen skall ges rätten att benämnas universitet. Bl.a. fastslogs att högskolan skall ha grundutbildning och forskning</P>
<P class="p27 ft13">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft11">av tillräcklig omfattning och kvalitet, goda infrastrukturella förutsättningar och internationella kontakter samt uppfylla kraven för att självständigt få inrätta professurer och att utfärda doktors- examen. Sedan 1999 har dock alla högskolor givits rätt att självständigt anställa professorer. Med benämningen universitet följer ett generellt tillstånd att utfärda examina inom forskar- utbildningen.</P>
<P class="p867 ft11">En högskola kan också ansöka hos regeringen om att tilldelas ett vetenskapsområde och därmed ges tillstånd att utfärda examina i forskarutbildning inom detta vetenskapsområde (prop. 1996/97:141). För att en högskola skall tilldelas vetenskapsområde skall den ha forskning och utbildning med tillräcklig kvalitet och omfattning inom det sökta området. Före beslut om universitets- status och nya vetenskapsområden har regeringen låtit Högskole- verket pröva ansökningarna.</P>
<P class="p841 ft25">Efter införandet av fastlagda kriterier för universitetsstatus fr.o.m. 1998 har regeringen med anledning av ansökningar från fyra högskolor beslutat att högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle ges benämningen universitet fr.o.m. den 1 januari 1999 samt att Mitthögskolan skulle ges benämningen universitet fr.o.m. den 1 januari 2005. Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå bedömdes redan 1998 uppfylla kriterierna för att få benämnas universitet, varför dessa lärosäten utan ansökan benämns universitet. Vidare finns i dag fem högskolor som tilldelats vetenskapsområde: Högskolan i Kalmar 1999, Blekinge tekniska högskola 1999, Mälardalens högskola 2001 och Stiftelsen Högskolan i Jönköping 2004. Malmö högskola fick medicinskt vetenskapsområde 1999 då den odontologiska forskningen fördes från Lunds universitet till Malmö högskola.</P>
<P class="p712 ft11">Behovet av utredning</P>
<P class="p874 ft125">Det svenska högskolesystemet har genomgått stora förändringar och ställts inför nya utmaningar de senaste 10 15 åren. Föränd- ringarna avser bl.a. ökad internationell konkurrens med nya krav på kraftsamling, prioritering och samarbete för en hög vetenskaplig kvalitet. Tvärvetenskaplig forskning har ökat i omfattning och betydelse. Antalet universitet och högskolor har ökat och fler lärosäten än tidigare har tillstånd att utfärda examina inom forskar- utbildning. En etablerad ordning för ansökan hos regeringen om</P>
<P class="p875 ft13">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">rätt att benämnas universitet och tillstånd att utfärda examina inom forskarutbildningen har medfört ökade ambitioner när det gäller forskning hos ett flertal högskolor. Forskarutbildningen har expan- derat kraftigt, och forskarutbildningens kvalitet och dess roll som en utbildning också för arbetslivet utanför universitet och hög- skolor betonas starkare. Uppgiften att samverka med det omgi- vande samhället har givits allt större tyngd.</P>
<P class="p843 ft11">Införandet av systemet med mål- och resultatstyrning ger lärosätena stor handlingsfrihet samtidigt som större krav ställs på uppföljning och redovisning av verksamhet och resultat. Såväl inom statsförvaltningen generellt som inom högskolan har genomförts en betydande decentralisering med åtföljande ökade administrativa uppgifter i den direkta verksamheten. Nämnda förändringar har sammantaget resulterat i bl.a. utökade uppgifter för enskilda lärare och forskare.</P>
<P class="p876 ft25">Principerna avseende såväl möjligheten att få universitetsstatus eller vetenskapsområde som resurstilldelning till forskning och forskarutbildning har gällt sedan slutet av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men systemet har inte utvärderats. Vidare har forskningens finansiering över tid förändrats genom en ökad andel extern finansiering, men en samlad översyn av finansieringsbilden avseende högskolans forskning och tilldelningen av resurser för forskning och forskarutbildning har inte genomförts.</P>
<P class="p871 ft11">Behovet av profilering och samarbete mellan lärosäten har ökat, vilket ställer nya krav på formerna för styrning av högskolan.</P>
<P class="p863 ft11">Det finns mot bakgrund av ovanstående förändringar och nya utmaningar för universitet och högskolor skäl för en översyn av de villkor för forskning och forskarutbildning som skapas med nuva- rande utformning, styrning och finansiering av högskolesystemets forskning och forskarutbildning.</P>
<P class="p591 ft7">De direkta statsanslagens roll och betydelse</P>
<P class="p155 ft11">För att svensk forskning skall kunna möta en ökad internationell konkurrens ställs ökade krav på kraftsamling inom viktiga forsk- ningsområden. Det är viktigt att ge de mest framstående forskarna förutsättningar att bedriva långsiktig forskning i attraktiva miljöer med kritisk massa.</P>
<P class="p835 ft24">De medel för forskning och forskarutbildning som anvisas direkt till universitet och högskolor utgör grunden för lärosätenas verk-</P>
<P class="p333 ft13">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft11">samhet och skall ge lärosätena möjlighet att agera självständigt och fatta egna beslut om forskningens och forskarutbildningens inrikt- ning. Det är angeläget att det finns möjlighet att pröva nya idéer och forskningsinriktningar. De direkt anvisade statliga medlen skall också ge förutsättningar för långsiktig planering av verksamheten. Universitet och högskolor har ansvar för att forskarutbildningen planeras och bedrivs så att de forskarstuderande ges en utbildning av hög kvalitet och med trygga villkor, vilket regeringen har anfört i prop. 2004/05:80.</P>
<P class="p841 ft25">För att åstadkomma nödvändig kvalitet och kraftsamling ställs allt högre krav på lärosätena att åstadkomma prioritering och profilering. Universitet och högskolor har enligt vad som anförts i prop. 1996/97:141 ett ansvar för att utveckla forskningsprofiler och genom omfördelning av resurser stärka angelägen forskning.</P>
<P class="p877 ft25">Externa forskningsresurser har stor betydelse för stödet till starka forskningsmiljöer. Samtidigt kan en mycket hög andel extern finansiering, t.ex. hos de lärosäten som har betydande bidrag från näringsliv och forskningsstiftelser, medföra minskade möjlig- heter för lärosätet att besluta om profilering av verksamheten. Extern finansiering som är förenad med krav på medfinansiering från lärosätets sida minskar ytterligare lärosätets möjligheter att självständigt besluta om prioritering av resurser och verksamhet.</P>
<P class="p839 ft11">Utöver behovet av kraftsamling inom forskningen finns det samtidigt ett behov av en kvalificerad bredd inom forskningen för att det inom Sverige skall finnas en bred vetenskaplig kompetens och för att säkra förnyelse och etablering av nya forsknings- inriktningar. En bred forskningsbas är därmed en förutsättning för utveckling av de mest framstående miljöerna.</P>
<P class="p878 ft23">Fr.o.m. den 1 juli 2007 införs tre nivåer i examensstrukturen: utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Enligt regeringens mening skall forskarutbildningen vara en integrerad del av den forskning som bedrivs, inklusive den stora del av forsk- ningen som finansieras genom bidrag från externa finansiärer (prop. 2004/05:80). Att separera resurserna för forskning och forskarutbildning för att åstadkomma en situation där all forskar- utbildning enbart finansieras av direkta statsanslag är således inte önskvärt. Samtidigt riskerar ett alltför starkt beroende av externa medel att få negativa effekter för forskarutbildningen, eftersom det försvårar en samlad planering av forskarutbildningen utifrån utbild- ningens och doktorandernas behov. Forskarutbildningen skall dessutom inte bara vara en biprodukt av forskningen utan även vara</P>
<P class="p879 ft13">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">föremål för såväl regeringens som lärosätenas överväganden om behovet av forskarutbildade.</P>
<P class="p880 ft23">Det finns mot bakgrund av ovanstående skäl att se över vilka effekter dagens former för finansiering har på lärosätenas forskning och forskarutbildning bl.a. avseende kvalitet samt lärosätenas möjligheter att åstadkomma såväl bredd inom forskning och forskarutbildning som prioriterade satsningar, profilering och samarbete med andra lärosäten. En översyn bör med beaktande av lärosätenas samlade intäkter belysa hur forskningsresurserna används, särskilt den roll de över statsbudgeten satsade resurserna har. Av belysningen behöver t.ex. framgå kort- respektive lång- siktiga åtaganden och ändamålen för resursfördelningen. Vidare bör det framgå i vilken mån lärosätena använt sig av möjligheten att omfördela resurser mellan vetenskapsområden, särskilt hur små ämnen och ämnen under uppbyggnad finansierats. Översynen behöver visa vilka möjligheter högskolestyrelser och fakultets- nämnder har att åstadkomma omprioriteringar.</P>
<P class="p881 ft11">Det finns också skäl att utvärdera och analysera hur målen för antal examina i forskarutbildningen fungerar som styrinstrument och på vilka grunder de skall sättas.</P>
<P class="p591 ft7">Underlag för resurstilldelning</P>
<P class="p740 ft25">De externa medel som fördelas efter vetenskaplig prövning utgör ett viktigt instrument för att främja hög kvalitet i forskningen. De bidrar även till dynamik mellan såväl lärosäten som ämnesområden i fördelningen av lärosätenas samlade resurser för forskning och forskarutbildning. De direkta statsanslagen till forskning och forskarutbildning vid lärosäten har delvis en annan roll genom att ge förutsättningar för en stabil verksamhet och långsiktig plane- ring, vilket är grunden för en högkvalitativ verksamhet. Det finns därmed ingen direkt uttalad koppling mellan tilldelningen av lärosätenas direkta statliga forskningsresurser och vissa specifika prestationer eller kvalitetsmått</P>
<P class="p864 ft11">I vissa länder finns det dock system med inslag av kvalitativa eller kvantitativa mått vid fördelning av direkta medel till univer- sitet och högskolor. I syfte att utveckla regeringens beslutsunder- lag vid resurstillskott avseende forskning och forskarutbildning till lärosäten finns det skäl att kartlägga vilka erfarenheter som finns i andra länder av sådana rutiner eller system. Det är här särskilt</P>
<P class="p391 ft13">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p865 ft23">intressant att kartlägga hur olika resurstilldelningsmetoder med kvalitets- eller prestationsrelaterade inslag påverkar lärosätens möjligheter till prioritering och profilering samt samarbete och arbetsfördelning mellan lärosäten och vilka effekter på verksam- hetens kvalitet som kan påvisas. Vidare finns det skäl att analysera vad som kan utgöra objektiva kvalitetskriterier inom forskning och forskarutbildning samt för- och nackdelar med att använda vissa definierade kvalitetskriterier som ett underlag för regeringen. Här bör ingå att analysera effekterna för olika typer av lärosäten.</P>
<P class="p841 ft23">Det finns även skäl att analysera och överväga för- och nackdelar med att även andra aspekter avseende lärosätenas verksamhet skulle kunna utgöra underlag för regeringens överväganden. Som exempel kan nämnas samverkan mellan lärosäten samt utbildningens veten- skapliga förankring. Ett annat möjligt exempel är spridning och nyttiggörande av forskningsresultat. Även andra möjliga aspekter kan övervägas. Det behövs en analys av vilka sådana aspekter som skulle kunna ingå i underlag för regeringens överväganden samt av för- och nackdelar med att inbegripa dem i ett beslutsunderlag. Därvid behöver effekterna för olika typer av lärosäten analyseras. Internationella erfarenheter bör ligga till grund för analysen.</P>
<P class="p228 ft7">Samarbete och profilering</P>
<P class="p874 ft25">För att utbildning och forskning skall vara av hög kvalitet krävs ett effektivt resursutnyttjande såväl ur ett nationellt perspektiv som inom varje lärosäte. För att detta på bästa sätt skall kunna uppnås är det bl.a. angeläget med ett aktivt prioriterings- och profile- ringsarbete inom en högskola. Ett gott akademiskt ledarskap är nödvändigt för att skapa förutsättningar för både det interna prioriteringsarbetet och för samarbeten med andra lärosäten.</P>
<P class="p841 ft23">Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen Forsk- ning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) uttalat att det svenska högskolesystemet bör utvecklas mot samarbeten mellan lärosäten vad gäller såväl verksamhet som beslutsorgan och att arbetsfördel- ning bör eftersträvas. Vidare anförs i propositionen att det är rege- ringens mening att en sådan struktur bättre främjar kvaliteten i svensk forskning och forskarutbildning än en utökning av antalet universitet och högskolor med vetenskapsområde. Regeringen har i propositionen uttalat att utvecklingen kan leda till ett mer diversi- fierat system där universitet och högskolor samarbetar utifrån sina</P>
<P class="p467 ft13">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">skilda profiler med olika tyngdpunkter inom forskning eller utbildning.</P>
<P class="p880 ft23">I ett effektivt forskningssystem är det nödvändigt att det finns goda förutsättningar för samarbete kring forskning och forskar- utbildning. De 16 forskarskolor som startade med anledning av regeringens proposition Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) utgör samarbeten mellan lärosäten med och utan tillstånd att utfärda examina i forskarutbildningen. Även annat sådant sam- arbete finns inom forskarskolor eller avseende enskilda dokto- rander. Det finns skäl att göra en analys av möjligheter och hinder i sådana samarbeten för att underlätta fortsatt och ökat samarbete.</P>
<P class="p872 ft11">Nya behov av samarbete mellan lärosäten ställer nya krav på högskolans inre organisationsformer. Det har därför införts en ny bestämmelse i högskolelagen som gör det möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före- skrifter om försöksverksamhet som avviker från organisatoriska bestämmelser i högskolelagen.</P>
<P class="p843 ft11">Det finns anledning att brett se över former och principer för styrning och resurstilldelning avseende forskning och forskar- utbildning i syfte att underlätta olika former av profilering, samar- beten och arbetsfördelning.</P>
<P class="p871 ft23">Det finns även anledning att belysa vilken roll samverkan och profilering kan ha för att säkra ett nära samband mellan utbildning och forskning, vilket föreskrivs i högskolelagen (1992:1434). Sedan 1997 har alla högskolor egna fasta forskningsresurser. Att det finns en hög andel forskarutbildade lärare är väsentligt för utbildningens vetenskapliga förankring. Utbildningen formas och utvecklas genom forskningens framsteg. Sambandet mellan forskning och utbildning bygger dock inte på något enkelt mekaniskt samband. Utbildningens vetenskapliga grund utgörs inte enbart av den forskning som bedrivs av den enskilde läraren eller vid det enskilda lärosätet utan bygger också på den kunskap som kommer fram i det globala forskarsamhället, vilket kräver att lärarna vid universitet och högskolor har en sådan kontakt med forskning att de uppmärksammar och förstår nya vetenskapliga rön och deras betydelse. Det innebär även att de studerande skall kunna anlägga ett vetenskapligt perspektiv på sin utbildning och sin kommande yrkesverksamhet. Resurstilldelningen till forskning och forskar- utbildning måste därför göras utifrån aktuella forsknings- och utbildningspolitiska bedömningar av behoven. Det finns behov av att lyfta fram internationella exempel som visar hur man åstad-</P>
<P class="p837 ft13">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft11">kommer utbildningens vetenskapliga förankring i skilda nationella system, bl.a. om det har skett genom resurstilldelning.</P>
<P class="p466 ft7">Ansökan och beslut om universitetsstatus och vetenskapsområden</P>
<P class="p882 ft11">Det finns ingen internationellt enhetlig definition av vad som utgör ett universitet. Internationella jämförelser visar att universitet är beteckningen på lärosäten med skilda uppdrag och storlek. Likaså finns skilda former för att tilldela ett lärosäte status som univer- sitet. Beslut om universitetsstatus kan t.ex. fattas av en regering eller av en instans med uppgift att bedöma kvalitet och andra förutsättningar hos ett lärosäte med ambition att bli universitet. Vidare finns det olika grad av koppling mellan beslut om univer- sitetsstatus och ekonomiskt åtagande från staten.</P>
<P class="p839 ft11">I det svenska systemet före 1998 beslutade riksdagen om vilka universitet som skulle finnas. Det fanns inga utarbetade former för att ansöka om rätt att benämnas universitet eller rätt att bedriva forskarutbildning. Beslut om universitetsstatus var ett resultat av statsmakternas bedömning att det fanns ett behov av att etablera ett nytt universitet. I sådana beslut låg ett långsiktigt åtagande om ekonomisk uppbyggnad.</P>
<P class="p841 ft23">Sedan 1998 kan en högskola ansöka hos regeringen om att få rätt att benämnas universitet. Riksdagen har beslutat om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att ett lärosäte skall få benämnas universitet. Regeringen har uttalat att beslut om universitetsstatus eller vetenskapsområde innebär ett åtagande om ekonomisk utbyggnad och att utbyggnaden måste ske utifrån en forsknings- politisk bedömning och utifrån vad som är statsfinansiellt möjligt. Möjligheten att ansöka om rätt att benämnas universitet eller tilldelas vetenskapsområde, och därmed ges tillstånd att utfärda examina inom forskarutbildningen, har medfört att flera lärosäten ansökt hos regeringen om sådana rättigheter.</P>
<P class="p883 ft25">Ett system med fastlagda kriterier som skall uppfyllas för att en högskola skall benämnas universitet eller tilldelas vetenskaps- område leder till att en högskola som anser sig uppfylla kriterierna, också anser sig ha rätt att prövas och tilldelas den nya statusen. Då beslut om universitetsstatus och vetenskapsområde innebär ett ekonomiskt åtagande om fortsatt resursmässig utbyggnad kräver dagens system emellertid att regeringen också gör andra</P>
<P class="p884 ft13">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">överväganden, utöver den prövande instansens bedömning av om högskolan uppfyller kriterierna.</P>
<P class="p880 ft11">Dagens system för att ansöka om vetenskapsområde och univer- sitetsstatus kan kritiseras för att inte uppmuntra till profilering. En högskolas strävan att uppfylla kraven för tilldelning av vetenskaps- område eller universitetsstatus kan i stället leda till ansträngningar för att bredda verksamheten i syfte att utveckla tillräcklig kvalitet och omfattning av forskningen. Systemet ger inte heller incitament för samarbete mellan lärosäten.</P>
<P class="p876 ft23">En följd av dagens system är att högskolor gör stora ansträng- ningar för att ansöka om ett vetenskapsområde eller universitets- status, utan att regeringen bedömt att det föreligger forsknings- politiska och statsfinansiella förutsättningar för en sådan utbygg- nad av forskningen. Det finns därför skäl att analysera konsekven- serna av att å ena sidan flera högskolor anser sig uppfylla kriterierna för universitetsstatus eller vetenskapsområde och därmed följande tillstånd att utfärda examen i forskarutbildning och att det å andra sidan finns behov av ytterligare profilering och samarbete inom högskolesystemet. Nuvarande system för ansökan och beslut när det gäller rätten att benämnas universitet och tillstånd att utfärda examen i forskarutbildning behöver jämföras med andra möjliga system och för- och nackdelar med olika modeller bör analyseras. Denna typ av beslut kan t.ex. helt ligga inom ramen för stats- makternas övergripande forsknings- och utbildningspolitiska prio- riteringar. Ett annat alternativ är att beslut om universitetsstatus fattas av en annan instans än regeringen och därmed frikopplas från åtagande om ekonomisk utbyggnad. Även andra möjliga former än de angivna exemplen behöver givetvis övervägas. De resursmässiga konsekvenserna av olika system behöver belysas. Internationella jämförelser bör ligga till grund för analysen.</P>
<P class="p885 ft11">Ett nytt system bör utformas så att det främjar prioriteringar hos lärosätena som kan leda fram till en nödvändig profilering och arbetsfördelning i det svenska forskningssystemet. Möjligheter att stimulera organiserat samarbete mellan lärosäten bör analyseras och bedömas.</P>
<P class="p886 ft13">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft7">Vetenskapsområde som indelningsgrund för resurstilldelning och examenstillstånd m.m.</P>
<P class="p252 ft11">Syftet med att 1999 införa vetenskapsområde som indelningsgrund för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning för lärosäten under dåvarande Utbildningsdepartementet, i stället för den tidigare fördelningen till fakulteter, var att underlätta för universitet och högskolor att göra egna prioriteringar av forsk- ningsresurserna. Fördelning till vetenskapsområden skulle ge bättre förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete. Tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning knöts till vetenskaps- områden.</P>
<P class="p887 ft23">Begreppet vetenskapsområde används således dels vid tilldelning av anslagsmedel, dels som indelningsgrund för tillstånd att utfärda examina inom forskarutbildningen. Det finns dock ingen full- ständig koppling mellan de två användningsområdena för begreppet vetenskapsområde. Ett universitet har ett generellt tillstånd att utfärda forskarexamina, även om lärosätet inte tilldelas medel för samtliga vetenskapsområden. Vid vissa universitet bedrivs en betydande andel av forskarutbildningen inom forskningsområden som ligger utanför det eller de vetenskapsområden som lärosätet tilldelas direkta statliga resurser för.</P>
<P class="p888 ft23">Ett ökat behov av prioriteringar och kraftsamling inom forsk- ningen ställer krav på att de principer och regelverk som styr högskolan är anpassade till dagens verksamhet och förutsättningar.</P>
<P class="p889 ft23">Det finns anledning att se över om syftet med reformen avseende vetenskapsområde som grund för resurstilldelning att skapa ökade omfördelnings- och prioriteringsmöjligheter har uppnåtts eller om det finns behov av ytterligare möjligheter till lokala prioriteringar med beaktande av riksdagens och regeringens intresse av att kunna styra forskningsresurserna till olika områden.</P>
<P class="p890 ft23">Utöver indelningen i vetenskapsområden styr regeringen resur- serna till forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för vissa särskilda ändamål, t.ex. ersättning för lokalhyror m.m. Denna styrning skiljer sig åt mellan lärosätena. Vid en översyn av tilldelning av resurser till vetenskapsområden behöver även dessa olika former av styrning analyseras och för- och nackdelar med modellerna belysas. Vidare behöver underlag för eventuella förändringar inhämtas. Vad gäller resurser för lokaler bör ett enhetligt system införas där lärosätena själva ansvarar för avvägningen mellan olika kostnadsslag. Det finns också anledning</P>
<P class="p467 ft13">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">att överväga om nuvarande vetenskapsområden är en ändamålsenlig indelningsgrund för tillstånd att utfärda examina inom forskar- utbildningen och i samband därmed belysa hur forskningsområden av disciplinövergripande karaktär behandlas inom systemet med vetenskapsområden. Det innefattar även frågan om det är ända- målsenligt med en koppling av tillstånd att utfärda examina inom forskarutbildningen till de områden som utgör indelningsgrund för resurser.</P>
<P class="p27 ft7">Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p740 ft11">Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ligger under Jordbruksdepar- tementets ansvarsområde, till skillnad från övriga universitet och högskolor som Utbildnings- och kulturdepartementet svarar för.</P>
<P class="p863 ft11">Verksamheten vid SLU regleras dels genom högskolelagen (1992:1434), dels genom förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Förordningens föreskrifter är till stora delar desamma som de som finns i högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p871 ft23">SLU har ett väl definierat samhällsuppdrag och en tydlig kopp- ling till de areella näringarna. Av 3 kap. 1 § förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet framgår att det vid Lantbruksuniver- sitetet bedrivs forskning, forskarutbildning och grundutbildning inom jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelspro- duktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vatten- bruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel. SLU har som övergripande verksamhetsidé att utveckla kunskapen om de biolo- giska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa.</P>
<P class="p876 ft25">Det offentliga intresset för de areella näringarna och livsmedels- produktionen har av politiska skäl varit stort, och utbildning och forskning för dessa områden har därför varit starkt kopplade till jordbrukspolitiken. I propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170) slog regeringen fast att SLU skall vara ett samlat sektorsuniversitet för de areella verksamheterna. I propositionen anfördes också att SLU skall bedriva dels grund- utbildning, dels grundforskning och tillämpad forskning med till- hörande försöksverksamhet. När det gäller tillämpad forskning har SLU en funktion som i de flesta andra europeiska länder innehas av särskilda forskningsinstitut. Den svenska modellen har bedömts ha en klar fördel genom större möjligheter till integration mellan</P>
<P class="p891 ft13">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 2</P>
<P class="p59 ft11">tillämpad och grundläggande forskning, mellan utbildning och forskning samt mellan akademi och samhälle.</P>
<P class="p892 ft11">SLU har, enligt bilaga till förordningen för Sveriges lantbruks- universitet, tillstånd att utfärda dels generella examina, dels ett antal olika yrkesexamina avsedda för verksamhet inom ovan definierade områden, företrädesvis inom jordbruks- och skogs- brukssektorn, i syfte att bl.a. förse sektorn med kompetent arbetskraft. Dessa yrkesexamina är exklusiva för SLU.</P>
<P class="p890 ft25">Vissa av de utbildningar som bedrivs vid SLU har ett litet antal platser. Dessa utbildningar fyller ett specifikt arbetskraftsbehov för de areella näringarna och torde vara angelägna ur ett samhälls- perspektiv. Hur långt samhällets ansvar sträcker sig för utbildning och forskning för de areella näringarna och SLU:s roll i det svenska högskolesystemet utreds för närvarande i särskild ordning inom Jordbruksdepartementet (dnr Jo2005/2164).</P>
<P class="p893 ft11">Universitet och högskolor under Utbildnings- och kultur- departementet har separata anslag för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning.</P>
<P class="p889 ft23">Dessa lärosätens anslagsintäkter för grundutbildning är beroende av redovisat antal helårsstudenter och helårsprestationer samt av vilka utbildningsområden dessa tillhör, då ersättningsbeloppen för helårsprestationer och helårsstudenter är olika för olika utbild- ningsområden. Den totala ersättningen begränsas av ett takbelopp som tillsammans med eventuell ersättning för särskilda åtaganden utgör lärosätets grundutbildningsanslag.</P>
<P class="p867 ft11">SLU anvisas medel under ett sammanhållet anslag under utgifts- område 23. Anslaget skall finansiera grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt fortlöpande miljöanalys, som utgör en tredje verksamhetsgren för SLU och är unik inom högskolan. Verksamhetsgrenen tillkom 1997.</P>
<P class="p867 ft11">SLU har vid sin interna anslagsfördelning haft ovan nämnda ersättningsbelopp för helårsprestationer och helårsstudenter som riktmärke.</P>
<P class="p466 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p894 ft23">Regeringen beslutade den 22 september 2004 om kommittédirektiv för en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen. I maj 2005 redovisades ett delbetänkande (SOU 2005:48). I följande tilläggsdirektiv utvidgas uppdraget till</P>
<P class="p738 ft13">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft11">att omfatta resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor, inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vad gäller SLU skall även resurstilldelning till den grundläggande högskoleutbildningen ses över.</P>
<P class="p863 ft11">En utgångspunkt för uppdraget skall vara behovet av hög vetenskaplig kvalitet samt ökad profilering, närmare samarbete och arbetsfördelning mellan olika lärosäten.</P>
<P class="p863 ft11">Utredaren skall göra en översyn av de villkor för forskning och forskarutbildning som skapas av högskolesystemets nuvarande utformning, styrning och finansiering. Utredaren skall utifrån denna översyn föreslå förändringar i principer och former för högskolesystemets resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning i syfte att bl.a. ge lärosätena möjligheter, i förhållande till sina samlade verksamheter inom forskning och forskarutbildning, till egeninitierad långsiktig verk- samhet. Utredaren skall även kunna överväga andra åtgärder som främjar forskningens och forskarutbildningens kvalitet, profilering och samarbete mellan lärosäten samt möjliggör långsiktig planering av lärosätenas verksamhet.</P>
<P class="p325 ft7">Utredaren skall särskilt:</P>
<P class="p895 ft25">Belysa på vilket sätt lärosätenas samlade intäkter för forskning och forskarutbildning fördelas. Av belysningen bör lång- och kortsiktiga åtaganden och fördelning på olika typer av ändamål framgå, vilka möjligheter högskoleledningar och fakultets- nämnder har att åstadkomma omprioriteringar samt vad kraven på medfinansiering betyder för olika lärosäten.</P>
<P class="p896 ft25">Inhämta internationella erfarenheter av tillämpning av kvali- tetsrelaterade och prestationsrelaterade kriterier i resurs- tilldelning till universitet och högskolor avseende forskning och forskarutbildning. Utifrån dessa erfarenheter, och med beaktande av att lärosätenas finansiering innefattar en hög andel extern finansiering, analysera för- och nackdelar med att använda sådana kriterier som ett underlag för regeringens tilldelning av resurser till lärosäten. Utredaren skall även analy- sera vad som kan utgöra kvalitetskriterier, och avseende fors- karutbildning även prestationsrelaterade kriterier, vid resurstill- delning till forskning och forskarutbildning och beskriva för-</P>
<P class="p250 ft13">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p897 ft23">och nackdelar med olika kriterier. Utredaren bör även analysera för- och nackdelar med möjligheten att även andra aspekter på lärosätenas verksamhet, t.ex. samverkan mellan lärosäten, utbildningens vetenskapliga förankring samt spridning och nyt- tiggörande av forskningsresultat, skulle kunna utgöra underlag för regeringens överväganden. Utredaren skall analysera vilka sådana aspekter som skulle kunna ingå i underlag för rege- ringens överväganden och beskriva för- och nackdelar med att inbegripa dem i ett beslutsunderlag. Därvid skall effekterna för olika typer av lärosäten analyseras. Internationella erfarenheter skall ligga till grund för analysen. Om utredaren finner det motiverat, skall förslag lämnas till möjliga kvalitets- eller prestationsrelaterade kriterier samt även andra möjliga aspekter på ett lärosätes verksamhet som kan utgöra underlag för rege- ringens resurstilldelning till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p898 ft11">Analysera för- och nackdelar med olika system för ansökan, prövning och beslut om rätt att benämnas universitet eller ges tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Interna- tionella jämförelser bör ligga till grund för analysen. Utredaren skall utifrån denna analys föreslå ett nytt system för beslut om universitetsstatus och tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Utredarens förslag skall främja hög kvalitet och vetenskaplig bredd i verksamheten samt samarbete och profilering.</P>
<P class="p899 ft25">Analysera för- och nackdelar med dagens vetenskapsområden som indelningsgrund för resurstilldelning respektive tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Vidare skall utreda- ren analysera lämpligheten av en gemensam indelningsgrund för tilldelning av resurser och tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Om utredaren finner det motiverat skall förslag lämnas om ett nytt system som underlättar vetenskaplig förnyelse och främjar hög vetenskaplig kvalitet. Förslaget skall beakta behovet av samarbete mellan lärosäten samt riksdagens och regeringens möjlighet att kunna styra forskningsresurserna till olika områden.</P>
<P class="p900 ft25">Analysera hur övriga lärosätens prestationsbaserade resurstill- delningssystem för grundläggande högskoleutbildning skulle kunna tillämpas även för SLU. Härvid skall utredaren, efter samråd med utredningen om SLU:s roll i högskolesystemet, göra en bedömning av vilka konsekvenser ett sådant system</P>
<P class="p606 ft13">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p901 ft11">skulle innebära för SLU:s möjligheter att ge sådan utbildning som jord- och skogsnäringen efterfrågar.</P>
<P class="p409 ft11">Utredaren skall beträffande alla förslag som lämnas analysera konsekvenserna av eventuella förändringar för olika typer av lärosäten äldre respektive unga universitet samt högskolor med respektive utan vetenskapsområde. Även aspekter som lärosätens storlek, inriktning och bredd avseende forskningsverksamheten samt olika omfattning av och möjligheter till extern finansiering bör beaktas.</P>
<P class="p872 ft11">Utredaren skall analysera vilka författningsändringar förslagen kan föranleda samt vid behov ge förslag till ny eller ändrad författning.</P>
<P class="p863 ft11">Utredaren skall redovisa uppdraget till Utbildnings- och kultur- departementet senast den 1 oktober 2007.</P>
<P class="p902 ft11">(Utbildnings- och kulturdepartementet)</P>
<P class="p903 ft13">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381355x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p825 ft14">Bilaga 3</P>
<P class="p826 ft111">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p690 ft123">Tilläggsdirektiv till Resursutredningen</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p855 ft123">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td295"><P class="p690 ft124">(U 2004:03)</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p855 ft124">2007:81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td296"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td297"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p904 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007</P>
<P class="p831 ft7">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p829 ft23">Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 april 2004 gav dåva- rande chefen för Utbildningsdepartementet en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen (dir. 2004:49). Utredaren har fått tilläggsdirektiv (dir. 2005:24, dir. 2005:73 och dir. 2006:29).</P>
<P class="p830 ft11">Ett delbetänkande redovisades i maj 2005 (SOU 2005:48). Utre- daren skall enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 1 okto- ber 2007.</P>
<P class="p830 ft11">Utredningstiden förlängs. Uppdraget skall i stället redovisas senast den 1 november 2007.</P>
<P class="p905 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p906 ft13">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381356x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p825 ft14">Bilaga 4</P>
<P class="p907 ft22">Resursutredningens externa arbetsmöten</P>
<P class="p908 ft26">Möten med referensgruppen</P>
<P class="p909 ft7">Utredaren beslöt den 6 december 2006 att kalla nedanstående personer som ledamöter i Resursutredningens referensgrupp:</P>
<P class="p910 ft7">Rektor Göran Bexell, Lunds universitet Rektor Agneta Bladh, Högskolan Kalmar Direktör Madeleine Caesar, <NOBR>KK-stiftelsen</NOBR> Generaldirektör Per Eriksson, VINNOVA<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Rektor Efva Lilja, Danshögskolan</P>
<P class="p911 ft7">Rektor Karin Markides, Chalmers tekniska högskola Kansliråd Tim Nordin, sekreterare i Befattningsutredningen<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Avdelningschef Cecilia Nordling, Högskoleverket Generaldirektör Pär Omling, Vetenskapsrådet</P>
<P class="p912 ft7">Rektor Göran Sandberg, Umeå universitet Rektor Agneta Stark, Högskolan Dalarna Rektor Christina Ullenius, Karlstads universitet</P>
<P class="p913 ft7">Doktorand Martin Wahlén, ordförande för SFS Doktorand- kommitté</P>
<P class="p914 ft7">Utredningen har sammanträtt med gruppen vid följande tillfällen: 11 december 2006, 5 mars 2007, 15 juni 2007, 27 augusti 2007.</P>
<P class="p915 ft38"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Kallad den 13 mars 2007.</P>
<P class="p916 ft14"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Jur. dr Gabriella Sebardt, sekreterare i Befattningsutredningen, representerade Befattnings- utredningen under Nordins tjänstledighet.</P>
<P class="p917 ft13">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381357x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft26">Möten med universitet och högskolor</P>
<P class="p918 ft7">Under hösten 2006 sammanträffade RUT 2 med följande lärosäten:</P>
<P class="p387 ft7">13 september i Umeå: Umeå universitet, Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet</P>
<P class="p919 ft7">4 oktober i Västerås: Örebro universitet, Mälardalens högskola</P>
<P class="p387 ft7">5 oktober i Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna</P>
<P class="p920 ft7">11 oktober i Stockholm: Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Södertörns högskola, Lärarhögskolan i Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan</P>
<P class="p920 ft7">18 oktober i Växjö: Växjö universitet, Högskolan i Kalmar, Blekinge tekniska högskola</P>
<P class="p387 ft7">23 oktober i Lund: Lunds universitet, Malmö högskola, Hög- skolan Kristianstad, Högskolan i Halmstad</P>
<P class="p921 ft7">25 oktober i Linköping: Linköpings universitet, Högskolan i Jönköping<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p387 ft7">27 oktober i Stockholm: Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan, Teaterhögskolan</P>
<P class="p920 ft7">30 oktober i Göteborg: Chalmers tekniska högskola AB, Göte- borgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst</P>
<P class="p920 ft7">10 november i Stockholm: Ersta Sköndal högskola och Teolo- giska högskolan, Stockholm</P>
<P class="p922 ft7">10 november i Stockholm: Karlstads universitet</P>
<P class="p923 ft26">Möten med företrädare för Uppsala universitet och Umeå universitet</P>
<P class="p197 ft7">Utredningen har diskuterat med följande personer angående frågan om per capitaersättningarna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 29 mars, 24 april, 11 juni 2007:</P>
<P class="p919 ft7">Enhetschef Lars Lustig, Umeå universitet</P>
<P class="p919 ft7">Planeringschef Ulla Myhrman, Uppsala universitet</P>
<P class="p924 ft14"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Pga. sjukdom uteblev Högskolan på Gotland vid detta möte; senare sände högskolan skrift- ligen in sina synpunkter till RUT 2.</P>
<P class="p193 ft13">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p925 ft7">Budgetchef Per Ragnarsson, Umeå universitet</P>
<P class="p926 ft7">Universitetslektor Anders Sjöberg, Uppsala universitet</P>
<P class="p926 ft7">Universitetslektor Staffan Uvell, Umeå universitet</P>
<P class="p831 ft26">Möten i Storbritannien, februari 2007</P>
<P class="p927 ft7">5 februari, möte med Sir David King, Chief Scientific Adviser</P>
<P class="p928 ft7">5 februari, möte med Ed Hughes, General Manager, HEFCE</P>
<P class="p929 ft7">6 februari, möte med företrädare för ledningen och administra- tionen vid Cambridge University</P>
<P class="p930 ft7">6 februari, möte med företrädare för ledningen och administra- tionen vid Imperial College</P>
<P class="p929 ft7">7 februari, överläggning med fvt. förvaltningschefen Michael Buckley, Manchester</P>
<P class="p930 ft7">8 februari, seminarium om ”RAE and its evolution” vid PREST, Manchester University, arrangerat av tekn. dr Olle Edqvist, finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond</P>
<P class="p930 ft7">8 februari, möte med vicerektor Rod Coombs, Manchester University</P>
<P class="p930 ft7">9 februari, möte med Dr Alexis Easson, The University of Edinburgh</P>
<P class="p929 ft7">9 februari, möte med ledningen för Queen Margaret University, Edinburgh</P>
<P class="p930 ft7">9 februari, möte med Roger McClure, Chief Executive of the Scottish Higher and Further Education Funding Council, Edin- burgh, och hans medarbetare</P>
<P class="p931 ft26">Möten med statsekreteraren för högskole- och forskningsfrågor</P>
<P class="p932 ft7">24 oktober & 20 november 2006; 11 januari, 3 april, 2 juli & 1 oktober 2007</P>
<P class="p933 ft13">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft26">Befattningsutredningen</P>
<P class="p934 ft7">RUT 2 har varit representerad i Befattningsutredningens referens- grupp genom utredningssekreterare Kjell Blückert.</P>
<P class="p400 ft26">Övriga möten</P>
<P class="p935 ft126">2006</P>
<P class="p936 ft7">16 juni, möte med SFS</P>
<P class="p920 ft7">24 augusti, möte med företrädare för det medicinska veten- skapsområdet vid Lunds universitet</P>
<P class="p387 ft7">30 augusti, möte med företrädare för det humanistisk samhälls- vetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet</P>
<P class="p919 ft7">31 augusti, deltagande i seminarium med SFS</P>
<P class="p922 ft7">9 november, möte med Befattningsutredningen</P>
<P class="p920 ft7">5 december, möte med Vetenskapsrådet och med universitetens medicinska fakulteters dekaner</P>
<P class="p387 ft7">7 december, seminarium på Högskoleverket under ledning av universitetskanslern</P>
<P class="p920 ft7">8 december, möte med ledningen för Sätergläntan (f. talmannen Birgitta Dahl och medarbetare)</P>
<P class="p919 ft7">20 december, möte med Högskoleverkets ledning</P>
<P class="p754 ft126">2007</P>
<P class="p937 ft7">9 januari, deltagande i ett internationellt seminarium om ”Inter- nationella tendenser i forskningspolitiken” på Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien</P>
<P class="p920 ft7">9 januari, möte med professor Roeland J. In’t Veld, Erasmus Universiteit, Rotterdam</P>
<P class="p919 ft7">10 januari, möte med docent Henrik Karlsson</P>
<P class="p922 ft7">17 januari, möte med professor Sverker Sörlin</P>
<P class="p922 ft7">17 januari, möte med rektor Ingela Josefson</P>
<P class="p919 ft7">24 januari, möte med rektor Thomas Andersson</P>
<P class="p922 ft7">26 januari, möte med ledningen för Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p479 ft13">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft7">31 januari, möte med Befattningsutredningen</P>
<P class="p939 ft7">1 februari, möte med IDAS under ledning av rektor Ingegerd Palmér</P>
<P class="p940 ft7">1 februari, möte med professor em. Ingemar Lind</P>
<P class="p941 ft7">20 februari, möte med Vetenskap & Allmänhet</P>
<P class="p939 ft7">22 februari, möte med departementsrådet Mariann Samuelsson vid forskningsenheten, Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p942 ft7">23 februari, seminarium med Utbildningsdepartementets perso- nal, m.fl. från Regeringskansliet</P>
<P class="p940 ft7">23 februari, möte med ledningen för SULF</P>
<P class="p939 ft7">27 februari, möte med analyschef Carl Jacobsson, Analys- enheten vid Vetenskapsrådet</P>
<P class="p940 ft7">1 mars, möte med rektor Göran Bexell i Lund</P>
<P class="p939 ft7">2 mars, möte med rektor Lennart Olausson och hans medarbe- tare vid Malmö högskola</P>
<P class="p940 ft7">5 mars, möte med Walter Rönnmark om idrottsutbildning</P>
<P class="p941 ft7">6 mars, möte med SUHF:s bibliometriarbetsgrupp</P>
<P class="p943 ft7">12 mars, möte med docent Ulf Sandström, Linköpings universitet</P>
<P class="p942 ft7">19 mars, presentation av utredningen för SUHF:s möte i Halmstad</P>
<P class="p944 ft7">21 mars, presentation av utredningen för Vetenskapsrådets ledning</P>
<P class="p945 ft7">21 mars, presentation av utredningen för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik</P>
<P class="p940 ft7">26 mars, möte med SFS</P>
<P class="p941 ft7">28 mars, möte med universitetskansler Sigbrit Franke</P>
<P class="p946 ft7">29 mars, möte med docent Ulf Sandström, Linköpings universitet</P>
<P class="p941 ft7">3 april, möte med representanter för Teknikföretagen</P>
<P class="p940 ft7">12 april, möte med styrelsen och ledningen för FORMAS</P>
<P class="p939 ft7">13 april, möte med dekanus professor David Turner, Göteborgs universitet, som företrädare för de svenska naturvetenskapliga fakulteterna</P>
<P class="p942 ft7">17 april, deltagande i seminariet ”Universitetens finansiering” på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</P>
<P class="p947 ft13">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p948 ft7">18 april, möte med Uppsala universitets ledningspersonal</P>
<P class="p387 ft7">18 april, möte på KTH med förvaltningscheferna vid univer- siteten</P>
<P class="p949 ft7">24 april, möte och samråd med Befattningsutredningen</P>
<P class="p922 ft7">25 april, möte med rektor Efva Lilja</P>
<P class="p387 ft7">26 april, möte med företrädare för samhällsvetenskapliga fakul- teten vid Uppsala universitet</P>
<P class="p919 ft7">2 maj, möte med docent Henrik Karlsson</P>
<P class="p922 ft7">2 maj, möte med revisionsdirektör Arne Lund, Riksrevisionen</P>
<P class="p919 ft7">2 maj, möte med de samhällsvetenskapliga fakulteternas dekaner</P>
<P class="p387 ft7">3 maj, möte med överbibliotekarien Gunnar Sahlin vid Kungl. biblioteket och hans medarbetare</P>
<P class="p920 ft7">7 maj, seminarium på SISTER om högskoleutvecklingen i Norge med Steinar Stjernøudvalget finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond</P>
<P class="p919 ft7">8 maj, möte med företrädare för SFS</P>
<P class="p387 ft7">9 maj, möte med den socialdemokratiska utskottsgruppen i Utbildningsutskottet</P>
<P class="p919 ft7">9 maj, möte med docent Ulf Sandström, Linköpings universitet</P>
<P class="p387 ft7">10 maj, möte med företrädare för Stockholms universitet, avgående och tillträdande universitetskanslern och professor Lars Engwall</P>
<P class="p949 ft7">14 maj, möte med Globaliseringsrådet</P>
<P class="p922 ft7">14 maj, presentation av utredningen för ST/ATF</P>
<P class="p920 ft7">24 maj, presentation av utredningen för Sveriges Universitets- adjunkters Föreningen</P>
<P class="p387 ft7">24 maj, möte med Moderaternas utskottsgrupp i Utbildnings- utskottet</P>
<P class="p920 ft7">28 maj, möte med statssekreterare Rolf Eriksson och utred- ningens sakkunniga Catharina Stenborg Blom på Jordbruks- departementet</P>
<P class="p950 ft7">29 maj, möte med professor Berit Askling och universitetslektor Edgar Almén</P>
<P class="p919 ft7">29 maj, möte med utredare Jana Hejzslar, Högskoleverket</P>
<P class="p951 ft7">12 juni, möte med bitr. avdelningschef Britta Lövgen och f. avdelningschefen Ragnhild Nitzler, Högskoleverket</P>
<P class="p325 ft13">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p952 ft7">12 juni, möte med de humanistiska fakulteternas dekaner i Växjö</P>
<P class="p953 ft7">19 juni, hearing vid Stockholms universitet, tillsammans med Befattningsutredningen, med representanter för samtliga univer- sitet och högskolor, utredningarnas referensgrupper och sak- kunniga. Som värd stod Stockholms universitet</P>
<P class="p416 ft7">4 juli, möte med generalsekreterare Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet</P>
<P class="p941 ft7">5 juli, möte med docent Ulf Sandström, Linköpings universitet</P>
<P class="p942 ft7">1 augusti, möte med docent Ulf Sandström, Linköpings univer- sitet</P>
<P class="p945 ft7">2 augusti, möte med universitetskansler Anders Flodström och företrädare för Högskoleverket</P>
<P class="p942 ft7">2 augusti, samråd med generaldirektör Madelene Sandström, Totalförsvarets forskningsinstitut</P>
<P class="p942 ft7">14 augusti, möte med rektorerna Göran Bexell, Lunds univer- sitet, Anders Hallberg, Uppsala universitet, och Göran Sandberg, Umeå universitet</P>
<P class="p942 ft7">15 augusti, möte med Ladokkonsortiets chef Gunnar Backelin och landokansvarige <NOBR>Matz-Ola</NOBR> Cajdert, Örebro universitet</P>
<P class="p941 ft7">28 augusti, möte med docent Henrik Karlsson</P>
<P class="p942 ft7">29 augusti, seminarium med generaldirektör Per Eriksson och företrädare för VINNOVA</P>
<P class="p939 ft7">31 augusti, presentation av utredningens arbete vid The Joint <NOBR>UK-Swedish</NOBR> Registrars’ Seminar, Edinburgh</P>
<P class="p942 ft7">3 september, möte med Centre national de la recherche scien- tifique, Paris</P>
<P class="p942 ft7">4 september, möte med ledningen för Pierre et Marie Curie Université, Paris</P>
<P class="p941 ft7">5 september, möte med Medicinska ämnesrådet</P>
<P class="p942 ft7">6 september, möte med Controller <NOBR>Nils-Fredrik</NOBR> Ankarcrona, Karolinska institutet, och förvaltningschef Ulf Heyman, Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p940 ft7">6 september, samråd med utredningen om klinisk forskning</P>
<P class="p941 ft7">13 september, möte med rektor Pia Sandvik Wiklund</P>
<P class="p954 ft13">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft7">17 september, presentation av utredningen för ledningspersonal vid Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge tek- niska högskola</P>
<P class="p919 ft7">18 september, möte med SISTER</P>
<P class="p922 ft7">19 september, möte med FAS:s styrelse</P>
<P class="p922 ft7">19 september, möte med forskningsfinansiärerna</P>
<P class="p920 ft7">19 september, medverkan i Högskoleverkets återföringskon- ferens om kvalitetsgranskning av <NOBR>film-,</NOBR> <NOBR>konst-,</NOBR> musik- och teatervetenskap</P>
<P class="p949 ft7">1 oktober, överläggning med företrädare för SFS</P>
<P class="p922 ft7">1 oktober, möte med VR:s utredare professor Sverker Sörlin</P>
<P class="p922 ft7">8 oktober, möte med ST:s forskarnätverk</P>
<P class="p919 ft7">10 oktober, presentation vid Högskoleverkets konferens i Umeå</P>
<P class="p955 ft13">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<P class="p825 ft14">Bilaga 5</P>
<P class="p956 ft22">Enkät från Resursutredningen (RUT 2) till Stora finansieringsgruppen</P>
<P class="p957 ft7">Företrädare för lärosäten har i olika skrivelser till regeringen och vid möten med RUT 2 beskrivit försämrade villkor för forskningen vid universitet och högskolor. Bland de orsaker till försämringen som lyfts fram kan nämnas en minskad andel egna statsanslag, ökade krav från externa finansiärer på att lärosätena i olika former ska medfinansiera externa forskningsprojekt samt problem med finansieringen av indirekta kostnader. En allmän uppfattning tycks vara att detta har medfört att lärosätenas så kallade ”fria medel”, ointecknade medel eller hur man väljer att benämna dem, har minskat väsentligt och därmed universitets- och högskoleled- ningars och fakultetsnämnders möjlighet till styrning av verksam- heten, omprioritering och profilering av verksamheten.</P>
<P class="p958 ft7">RUT 2 skall enligt utredningens direktiv ”belysa hur lärosätenas samlade intäkter för forskning och forskarutbildning fördelas. Av belysningen bör lång- och kortsiktiga åtaganden fördelning på olika typer av ändamål framgå samt vilka möjligheter högskoleledningar och fakultetsnämnder har att åstadkomma omprioriteringar samt vad kraven på medfinansiering betyder för olika lärosäten.” Utredningen har i en enkät bett lärosätena att komma in med svar på ett antal frågor i anslutning till dessa problematiker. Vi är även intresserade av att beträffande följande frågeställning få synpunkter från er:</P>
<P class="p571 ft7">Externa finansiärer av olika slag spelar en stor roll för finan- sieringen och därmed inriktningen och omfattningen av forsk- ningen.</P>
<P class="p959 ft13">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft93">Hur är kraven på medfinansiering hos er utformade i dagsläget?</SPAN></P>
<P class="p961 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft93">Hur menar ni att rollfördelningen och samspelet mellan läro- sätena, de statliga forskningsråden och övriga externa finansiärer (samt ev. andra aktörer) ser ut idag respektive borde se ut? När ni reflekterar över denna fråga, beakta då både frågor av mer principiell art och frågor om resursfördelning.</SPAN></P>
<P class="p27 ft7">Sändlista:</P>
<P class="p962 ft120">Cancerfonden, Bengt Westermark Energimyndigheten, Thomas Korsfeldt</P>
<P class="p314 ft7">Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Rune Åberg</P>
<P class="p963 ft7">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Sture Blomgren</P>
<P class="p964 ft120">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Erna Möller Sida, Berit Olsson</P>
<P class="p965 ft7">Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och fors- kning, Roger Svensson</P>
<P class="p966 ft7">Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Madeleine Caesar</P>
<P class="p967 ft122">Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Ola Engelmark Stiftelsen för Strategisk Forskning, Lars Rask Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Ewa Ställdal</P>
<P class="p968 ft120">Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Göran Blomqvist Vetenskapsrådet, Pär Omling</P>
<P class="p240 ft7">VINNOVA, Per Eriksson</P>
<P class="p969 ft13">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<P class="p825 ft14">Bilaga 5</P>
<P class="p970 ft22">Enkät från Resursutredningen till universitet och högskolor</P>
<P class="p971 ft7">Företrädare för lärosäten har i olika skrivelser till regeringen och vid möten med RUT 2 beskrivit försämrade villkor för forskningen vid universitet och högskolor. Bland de orsaker till försämringen som lyfts fram kan nämnas en minskad andel egna statsanslag, ökade krav från externa finansiärer på att lärosätena i olika former ska medfinansiera externa forskningsprojekt samt problem med finansieringen av indirekta kostnader. En allmän uppfattning tycks vara att detta har medfört att lärosätenas så kallade ”fria medel”, ointecknade medel eller hur man väljer att benämna dem, har minskat väsentligt och därmed universitets- och högskoleled- ningars och fakultetsnämnders möjlighet till styrning av verksam- heten, omprioritering och profilering av verksamheten.</P>
<P class="p958 ft7">RUT 2 skall enligt utredningens direktiv ”belysa hur lärosätenas samlade intäkter för forskning och forskarutbildning fördelas. Av belysningen bör lång- och kortsiktiga åtaganden fördelning på olika typer av ändamål framgå samt vilka möjligheter högskoleledningar och fakultetsnämnder har att åstadkomma omprioriteringar samt vad kraven på medfinansiering betyder för olika lärosäten.”</P>
<P class="p531 ft7">Som underlag för denna samlade belysning av lärosätenas finan- sieringssituation ber utredning därför om följande uppgifter:</P>
<P class="p972 ft26">Vilka medel är fria? – Vilka är möjligheterna till omprioriteringar?</P>
<P class="p973 ft7">Förklara hur lärosätet ser på vad som är intecknade/bundna respektive ointecknade medel och vilka möjlighet som finns att påverka dessa bindningar. Ange även en uppskattning av hur</P>
<P class="p974 ft13">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p975 ft7">mycket av lärosätets medel som är lång- respektive kortsiktigt bundna.</P>
<P class="p451 ft7">Instämmer ni i den allmänna bedömningen av att lärosätenas ointecknade medel för forskning minskat väsentligt? Om så är fallet, vilka är enligt er orsakerna till detta? Hur har ni internt agerat för att möta denna situation (omprövat viss verksamhet, engagerat er i fundraising, begränsat dimensioneringen av forskarutbildningen etc.)?</P>
<P class="p418 ft7">Ange hur lärosätets kostnader för forskning och forskarutbild- ning fördelas på lokaler, personal och övriga kostnader. Ange/uppskatta för varje kostnadsslag hur stor andel som finan- sieras med egna anslag/externa medel.</P>
<P class="p418 ft7">Gör en uppskattning av hur mycket ointecknade medel som finns för högskoleledningar och fakultetsnämnder eller mot- svarande att använda för nysatsningar. Av beskrivningen bör framgå omfattningen av resurserna, källa för medlen samt process för att ställa dessa medel till högskoleledningens/fakul- tetsnämndens disposition.</P>
<P class="p418 ft7">Varför bör/bör inte lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning vara indelade i vetenskapsområden?</P>
<P class="p87 ft26">Forskarutbildning</P>
<P class="p976 ft7">Ange de totala kostnaderna under 2006 för studiefinansiering i forskarutbildningen, fördelat på vetenskapsområden, samt hur stor andel av dessa kostnader som finansierades med anslags- medel respektive externa medel. Ange också, om möjligt, de totala kostnaderna för forskarutbildning, dvs. inkl. kostnader för handledning, kurser, indirekta kostnader m.m. fördelat på vetenskapsområden. Om möjligheten finns, ange hur stor andel av dessa kostnaderna som finansierades med egna anslagsmedel respektive externa medel.</P>
<P class="p976 ft7">I vilken mån har målen för examina i forskarutbildningen påverkat dimensioneringen av denna utbildning?</P>
<P class="p977 ft13">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft26">Externa finansiärer</P>
<P class="p199 ft7">Ge en kvantitativ uppskattning av omfattningen på olika former av medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt. Vilka former av medfinansiering är aktuella på ert lärosäte? Vilka medel används för medfinansiering och på vilken nivå inom lärosätet fattas beslut om medfinansiering? I vilket skede av processen från ansökan till beviljande och utbetalning av medel, fattas dessa beslut?</P>
<P class="p413 ft7">Externa finansiärer av olika slag spelar en stor roll för finansieringen och därmed inriktningen och omfattningen av forskningen. Hur menar ni att rollfördelningen och samspelet mellan lärosätena, de statliga forskningsråden och övriga externa finansiärer (samt ev. andra aktörer) ser ut idag respektive borde se ut?</P>
<P class="p868 ft26">Kvalitetsfrågor</P>
<P class="p978 ft7">Beskriv lärosätets interna modeller för kvalitets- och eller kvalitetsrelaterad resursfördelning och hur de används.</P>
<P class="p466 ft26">Samarbete</P>
<P class="p199 ft7">Ge exempel på vad som skulle kunna utgöra incitament för djupgående utbildnings- och forskningssamarbete mellan universitet och högskolor.</P>
<P class="p979 ft7">Särskild fråga till Mälardalens högskola och Örebro universitet respektive Akademi Sydost (Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet)</P>
<P class="p980 ft7">Ge exempel på hinder för samarbete mellan lärosäten (t.ex. i form av statsmakternas styrning av universitet och högskolor, regelverk eller annat). Vilka hinder finns för ett djupgående samarbete mellan universitet och högskolor i mycket täta grup- peringar med ett gemensamt ansvar för verksamheten?</P>
<P class="p981 ft13">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft7">Sändlista:</P>
<P class="p5 ft11">Lärosäte/Rektor</P>
<P class="p982 ft122">Uppsala universitet, Anders Hallberg Lunds universitet, Göran Bexell Göteborgs universitet, Pam Fredman Stockholms universitet, Kåre Bremer Umeå universitet, Göran Sandberg Linköpings universitet, Mille Millnert</P>
<P class="p983 ft122">Karolinska Institutet, Harriet <NOBR>Wallberg-Henriksson</NOBR> Kungl. Tekniska högskolan, Anders Flodström Luleå tekniska universitet, Pia Sandvik Wiklund Karlstads universitet, Kerstin Norén</P>
<P class="p984 ft122">Växjö universitet, Johan Sterte Örebro universitet, Janerik Gidlund Mittuniversitetet, Thomas Lindstein</P>
<P class="p985 ft122">Blekinge tekniska högskola, Lars Haikola Malmö högskola, Lennart Olausson Högskolan i Kalmar, Agneta Bladh Mälardalens högskola, Ingegerd Palmér Danshögskolan, Efva Lilja</P>
<P class="p986 ft122">Dramatiska institutet, Per Lysander Högskolan i Borås, Lena Nordlund Högskolan Dalarna, Agneta Stark Högskolan på Gotland, Leif Borgert Högskolan i Gävle, Leif Svensson Högskolan i Halmstad, Romulo Enmark Högskolan Kristianstad, Lars Carlsson Högskolan i Skövde, Leif Larsson Högskolan Väst, Lars Ekedahl</P>
<P class="p987 ft120">Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Mats Ericsson Konstfack, Ivar Björkman</P>
<P class="p307 ft7">Kungl. Konsthögskolan, <NOBR>Marie-Louise</NOBR> Ekman</P>
<P class="p490 ft13">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81</P>
<P class="p988 ft122">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Johannes Johansson Lärarhögskolan i Stockholm, Ingrid Carlgren Operahögskolan i Stockholm, Birgitta Svendén Södertörns högskola, Ingela Josefson</P>
<P class="p989 ft122">Teaterhögskolan i Stockholm, Olle Jansson Chalmers tekniska högskola AB, Karin Markides Högskolan i Jönköping, Thomas Andersson Sveriges Lantbruksuniversitet, Lisa Sennerby Forsse Handelshögskolan i Stockholm, Lars Bergman Teologiska Högskolan, Stockholm/Owe Kennerberg Ersta Sköndal högskola, <NOBR>Jan-Håkan</NOBR> Hansson</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p990 ft14">Bilaga 5</P>
<P class="p991 ft13">377</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<P class="p825 ft14">Bilaga 6</P>
<P class="p992 ft22">Ansökningar och beslut om vetenskapsområde</P>
<P class="p993 ft7">Beslut av Högskoleverket</P>
<P class="p973 ft7">Högskolan i Karlskrona/Ronneby erhåller tekniskt vetenskaps- område 1999.</P>
<P class="p994 ft7">Högskolan i Kalmar erhåller naturvetenskapligt vetenskaps- område 1999.</P>
<P class="p995 ft7">Högskolan i Malmö erhåller medicinskt vetenskapsområde 1999.</P>
<P class="p831 ft7">Yttranden från Högskoleverket, beslut av regeringen</P>
<P class="p973 ft7"><NOBR>Humanistisk-samhällsvetenskapligt</NOBR> vetenskapsområde vid Lärar- högskolan i Stockholm avstyrks och avslås 2000.</P>
<P class="p996 ft7"><NOBR>Humanistisk-samhällsvetenskapligt</NOBR> vetenskapsområde vid Mälar- dalens högskola avstyrks och avslås 2000.</P>
<P class="p997 ft7">Mälardalens högskola erhåller tekniskt vetenskapsområde 2001.</P>
<P class="p996 ft7">Stiftelsen Högskolan i Jönköping erhåller <NOBR>humanistisk-samhälls-</NOBR> vetenskapligt vetenskapsområde 2000. (Hade tidigare begränsad examensrätt inom området).</P>
<P class="p994 ft7">Mitthögskolan erhåller naturvetenskapligt vetenskapsområde från 2001 medan <NOBR>humanistisk-samhällsvetenskapligt</NOBR> vetenskaps- område vid Mitthögskolan avstyrks. (Ansökan avsåg universi- tetsstatus).</P>
<P class="p998 ft7">Avslagsbeslut utan prövning</P>
<P class="p973 ft7">Högskolan i Skövde fick avslag på begäran om prövning för tek- niskt vetenskapsområde 2001.</P>
<P class="p999 ft13">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1000 ft7">Ansökningar om vetenskapsområde som varken avslagits eller remitterats till Högskoleverket</P>
<P class="p196 ft7">Ansökan 2002 från Högskolan i Halmstad om tekniskt veten- skapsområde.</P>
<P class="p1001 ft7">Ansökan 2003 från Högskolan i Gävle om tekniskt vetenskaps- område.</P>
<P class="p1002 ft7">Ansökan 2003 från Högskolan i Skövde om tekniskt veten- skapsområde.</P>
<P class="p1001 ft7">Ansökan 2003 från Stiftelsen Högskolan i Jönköping om tek- niskt vetenskapsområde, högskolan inkom med förnyad ansö- kan i juni 2005.</P>
<P class="p1001 ft7">Ansökan 2004 från Högskolan Dalarna om <NOBR>humanistisk-sam-</NOBR> hällsvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde.</P>
<P class="p610 ft7">Ingen högskola har således erhållit vetenskapsområde sedan 2001 och de fem ansökningar som inkommit efter 2001 har inte remit- terats till Högskoleverket för yttrande. Regeringen har inte heller beslutat om avslag, utan ansökningarna ligger som öppna ärenden på Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p1003 ft13">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381373x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p825 ft14">Bilaga 7</P>
<P class="p1004 ft6">Vad är en svensk doktorsavhandling värd enligt det norska systemet att värdera publikationer?</P>
<P class="p1005 ft124">Staffan Karlsson & Carl Jacobsson, Vetenskapsrådet,</P>
<P class="p45 ft124">Analysenheten</P>
<P class="p1006 ft25">Norge modifierade år 2006 sin modell för att fördela medel mellan lärosäten. Från och med 2006 infördes en fördelningsmodell base- rat bland annat på vetenskaplig publicering.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">1</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Den bibliometriska delen av den norska modellen är i korthet att alla publiceringar poängsätts och poängen summeras. Därför registreras alla publice- ringar av lärosätena i en nationell databas. Alla tidskriftsserier och förlag till monografier etc. har givits en vikt enligt tabell 1. Det finns också en nivå 0, som inte ger några poäng. Principen för att en tidskrift eller ett bokförlag skall placeras i nivå 2 är att de skall utgöra de bästa 20 procenten av publikationerna. Paneler med norska forskare har definierat vilka serier och bokförlag som skall ingå i respektive nivå.</P>
<P class="p1007 ft2">Tabell 1 Norges modell att poängsätta publikationer i nivå 1 och 2 (nivå 0 får 0 poäng)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr19 td298"><P class="p690 ft61">Publikasjonsform</P></TD>
<TD class="tr19 td100"><P class="p1008 ft61">Nivå 1</P></TD>
<TD class="tr19 td299"><P class="p476 ft70">Nivå 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><P class="p690 ft63">Monografi</P></TD>
<TD class="tr10 td98"><P class="p1009 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p476 ft17">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td1"><P class="p690 ft62">Artikkel i periodika og serier</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p1009 ft46">1</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p476 ft17">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p690 ft62">Artikkel i antologi</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p1009 ft17">0,7</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p476 ft17">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td298"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td100"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td299"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1010 ft39"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Den norska modellen innehåller även komponenter baserade på doktorsgradskandidater, och medel erhållna från EU och NFR. Se ”Orientering om forslag til statsbutsjettet 2007 for universiteter och høyskoler. Kunnskapsdepartementet, Oslo”.</P>
<P class="p1011 ft13">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft23">Här redovisas ett exempel på vad resultatet blir av att applicera den norska modellen på svenska förhållanden. För att jämföra effekten av denna fördelningsmodell för olika vetenskapsområden har vi använt de 591 svenska doktorsavhandlingar från 2001 som analyserades i Analysenhetens rapport om avhandlingarnas kvalité och struktur: 74 inom humaniora, 54 inom samhällsvetenskap, 147 inom medicin och 102 inom <NOBR>teknik-naturvetenskap</NOBR> vid Uppsala universitet, 147 inom medicin vid Karolinska institutet och 104 inom teknik vid Kungl. Tekniska högskolan.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft114">2</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Genom att basera jämförelsen på doktorsavhandlingar får vi en möjlighet att jämföra publiceringen mellan vetenskapsområden kvantitativt. Vi utgår således från att den arbetsinsats som en doktorand lägger ner på sin avhandling är ungefär lika stor inom alla vetenskapsområden.</P>
<P class="p55 ft11">Vi har gjort följande antaganden. Alla monografiavhandlingar har givits vikten 5 (nivå 1 i tabell 1 ovan). De studerade avhand- lingarna baserades på totalt 2 358 delarbeten. Av dessa återfanns 1 377 (58 procent) i Vetenskapsrådets databas (som motsvarar inne- hållet i Web of Science). För de drygt 1 300 publikationerna som finns i vår databas har vi tagit fram om de tillhör nivå 0, 1 eller 2 i det norska systemet. Proceedings finns inte med i Vetenskapsrådets databas men antas ha samma fördelning mellan nivå 1 och 2 som artiklar och översiktsartiklar. Publikationerna fraktionaliseras i den norska modellen på antalet författare, dvs. ifall en artikel i avhand- lingen har fyra författare är respondentens andel 1/4 av poängen för artikeln.</P>
<P class="p56 ft25">Vi vet inte med säkerhet hur många av delarbetena i avhand- lingarna som slutligen kommer att publiceras, bara att <NOBR>40–70</NOBR> pro- cent angavs som publicerade i avhandlingarna och att 58 procent av dem kunde hittas i databasen 2005. Den första kolumnen (A) i tabell 2 redovisar ett maximalt optimistiskt scenario där alla avhandlingarnas delarbeten publicerats och kolumn B en pessi- mistisk version där inga ytterligare delarbeten accepteras för publi- cering utöver de som angivits som publicerade i avhandlingarna. Verkligheten ligger alltså någonstans mellan dessa.</P>
<P class="p1012 ft54"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Svenska avhandlingars kvalité och struktur, <SPAN class="ft14">Analysenheten, Vetenskapsrådet 2006.</SPAN></P>
<P class="p120 ft13">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381375x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1013 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 7</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><P class="p690 ft2">Tabell 2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td300"><P class="p17 ft2">Poäng per svensk doktorsavhandling (respondentens andel)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td61"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td300"><P class="p17 ft62">poängsatt enligt den norska modellen för publiceringspoäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td145"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr21 td301"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td302"><P class="p17 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td61"><P class="p690 ft61">”Fakultet”</P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td302"><P class="p1014 ft61">Poäng per avhandling (respondentens andel)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p1015 ft17">Antaget att alla delarbeten</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p1016 ft17">Enbart delarbeten publicerade enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td61"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p1017 ft17">publiceras</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p1017 ft17">avhandlingarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td301"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p1015 ft70">A</P></TD>
<TD class="tr19 td305"><P class="p1016 ft17">B</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p690 ft62">Humaniora</P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p1015 ft17">5,0</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p1017 ft17">5,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p690 ft62"><NOBR>Tek-nat,</NOBR> UU</P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p1015 ft17">4,0</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1017 ft17">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p690 ft62">Medicin</P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p1015 ft17">1,9</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1017 ft17">1,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td306"><P class="p690 ft17">Samhällsvetenskap</P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p1015 ft17">4,5</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p1017 ft17">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td145"><P class="p690 ft62">Teknik</P></TD>
<TD class="tr0 td301"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td304"><P class="p1015 ft17">4,4</P></TD>
<TD class="tr0 td305"><P class="p1017 ft17">3,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1018 ft11">Man kan alltså konstatera att en medicinavhandling som igenom- snitt består av 4,8 uppsatser (tabell 3) värderas till <NOBR>1,4–1,9</NOBR> medan en monografi inom humaniora är värd 5 (om det publiceras av ett förlag som placerats i nivå 1).</P>
<P class="p1019 ft25">I den norska modellen kopplas poäng till resurser och i det norska förslaget till statsbudget för 2007 motsvarar 1 publicerings- poäng 40 030 NKR.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">3</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Översatt till svenska förhållanden innebär detta 240 000 svenska kr för en humanioraavhandling publicerad av ett nivå 1 förlag och 67 <NOBR>000–90</NOBR> 000 kronor för en medicinavhand- ling (respondentens andel).<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">4</SPAN><SPAN class="ft112">FPT</SPAN></P>
<P class="p1019 ft23">Detta exempel baseras på de publikationer som en genomsnittlig svensk doktorsavhandling innehåller och beräkningarna bör där- med vara relativt jämförbara mellan vetenskapsområden. Dock har vi ingen statistik över hur den genomsnittliga produktionen ser ut för seniora forskare inom respektive område och det är möjligt att balansen mellan områden som redovisas i tabell 2 skulle ändras om den baserades på mer etablerade forskares produktion.</P>
<P class="p1020 ft23">Slutsatsen från denna rapport är att den norska modellen inte okritiskt kan användas som en svensk fördelningsnyckel, särskilt inte vid fördelning mellan vetenskapsområden. Förutom den (o)balans mellan vetenskapsområden som diskuteras ovan kan den norska fördelningsmodellen också resultera i en (mer eller mindre starkt) ökad produktion av publikationer. Inom vissa ämnesområden kan det vara positivt att öka den internationella vetenskapliga publice- ringen men det medför också en ökad risk för en fragmenterad</P>
<P class="p1021 ft38"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>”Orientering om forslag til statsbutsjettet 2007 for universiteter och høyskoler”, Kunn- skapsdepartementet, Oslo.</P>
<P class="p1022 ft14"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>En norsks krona antas motsvara 1,20 svenska kronor.</P>
<P class="p1023 ft13">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft11">publicering och en ökad produktion av publikationer av låg kvalité. Det senare blev effekten när Australien införde en volymbaserad fördelning av resurser under slutet av <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></NOBR></P>
<P class="p591 ft26">Mer detaljerad beräkning</P>
<P class="p730 ft11">Från tabell 3 framgår hur siffrorna i tabell 2 beräknas.</P>
<P class="p1024 ft11">Kolumn A i tabell 2 = E+H i tabell 3 och</P>
<P class="p165 ft11">Kolumn B i tabell 2 = F+H i tabell 3.</P>
<P class="p1025 ft24">Alla avhandlingsmonografier som denna studie baserats på har en författare och de har antagits vara publicerade av ett nivå <NOBR>1-förlag.</NOBR></P>
<P class="p279 ft62">Tabell 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr19 td307"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td308"><P class="p1026 ft50">Sammanläggningsavhandlingar</P></TD>
<TD class="tr19 td309"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td311"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td312"><P class="p633 ft97">Monografier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td313"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p101 ft70">Norsk medel-</P></TD>
<TD class="tr23 td314"><P class="p17 ft38">Antal</P></TD>
<TD class="tr23 td234"><P class="p34 ft38">Andel</P></TD>
<TD class="tr23 td315"><P class="p521 ft70">Författar-</P></TD>
<TD class="tr23 td316"><P class="p22 ft38">Poäng</P></TD>
<TD class="tr23 td317"><P class="p22 ft38">Poäng</P></TD>
<TD class="tr23 td318"><P class="p22 ft38">Andel</P></TD>
<TD class="tr23 td267"><P class="p22 ft38">Poäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td313"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p22 ft97">poäng</P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p1027 ft70">delarbeten</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1027 ft70">publicerade</P></TD>
<TD class="tr24 td315"><P class="p17 ft97">fraktion</P></TD>
<TD class="tr24 td316"><P class="p474 ft17">alla del-</P></TD>
<TD class="tr24 td317"><P class="p474 ft70">publ del-</P></TD>
<TD class="tr24 td318"><P class="p22 ft38">mono-</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p22 ft38">mono-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td313"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td241"><P class="p22 ft97">(WoS publ)</P></TD>
<TD class="tr24 td319"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td229"><P class="p34 ft97">delarbeten</P></TD>
<TD class="tr24 td320"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td321"><P class="p473 ft70">arbeten</P></TD>
<TD class="tr24 td322"><P class="p22 ft97">arbeten</P></TD>
<TD class="tr24 td323"><P class="p508 ft50">grafier</P></TD>
<TD class="tr24 td273"><P class="p508 ft50">grafier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td313"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p524 ft70">A</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p597 ft17">B</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p1028 ft127">C</P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p524 ft127">D</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p474 ft70">E</P></TD>
<TD class="tr20 td317"><P class="p507 ft127">F</P></TD>
<TD class="tr20 td318"><P class="p507 ft70">G</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p507 ft70">H</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td313"><P class="p482 ft97">Humaniora</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td315"><P class="p102 ft70">1,00</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td317"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p507 ft70">1,00</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p507 ft70">5,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td313"><P class="p482 ft97"><NOBR>Tek-nat,</NOBR> UU</P></TD>
<TD class="tr20 td72"><P class="p524 ft70">1,76</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p597 ft70">5,5</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p597 ft70">0,59</P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p102 ft70">0,40</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p474 ft70">3,45</P></TD>
<TD class="tr20 td317"><P class="p714 ft97">2,04</P></TD>
<TD class="tr20 td318"><P class="p507 ft70">0,10</P></TD>
<TD class="tr20 td267"><P class="p507 ft70">0,50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td313"><P class="p482 ft38">Medicin</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p524 ft70">1,56</P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p597 ft70">4,8</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p597 ft70">0,70</P></TD>
<TD class="tr6 td315"><P class="p102 ft70">0,25</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p474 ft70">1,88</P></TD>
<TD class="tr6 td317"><P class="p714 ft97">1,32</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p507 ft70">0,01</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p507 ft70">0,06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td313"><P class="p482 ft50">Samhällsvet.</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p524 ft70">1,83</P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p597 ft70">3,9</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p597 ft70">0,42</P></TD>
<TD class="tr6 td315"><P class="p102 ft70">0,50</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p474 ft70">1,17</P></TD>
<TD class="tr6 td317"><P class="p714 ft38">0,49</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p507 ft70">0,67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p507 ft70">3,35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td324"><P class="p482 ft97">Teknik</P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p524 ft70">1,48</P></TD>
<TD class="tr6 td319"><P class="p597 ft70">6,0</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p597 ft70">0,70</P></TD>
<TD class="tr6 td320"><P class="p102 ft70">0,48</P></TD>
<TD class="tr6 td270"><P class="p474 ft70">3,65</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p714 ft97">2,55</P></TD>
<TD class="tr6 td323"><P class="p507 ft70">0,15</P></TD>
<TD class="tr6 td273"><P class="p507 ft70">0,75</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft11">Förklaring till kolumnerna i tabell 3:</P>
<P class="p1029 ft11"><SPAN class="ft11">A.</SPAN><SPAN class="ft128">Norsk medelpoäng framräknad från proportionerna mellan nivå 0, 1 och 2 publikationer per fakultetsområde.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft11"><SPAN class="ft16">B.</SPAN><SPAN class="ft129">Antal delarbeten antal uppsatser som sammanläggningsavhand- lingarna baseras på. Från tabell 2 i rapporten Svenska avhand- lingarnas kvalité och struktur från analysenheten vid Veten- skapsrådet.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft11"><SPAN class="ft11">C.</SPAN><SPAN class="ft128">Andel publicerade delarbeten är den andel som angivits som publicerade i avhandlingarna.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft39"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Butler L. 2003. ”Explaining Australia’s increased share of ISI publications – the effects of a founding formula based on publication counts”, <SPAN class="ft130">Research Policy </SPAN>32: <NOBR>143–155.</NOBR></P>
<P class="p120 ft13">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft23"><SPAN class="ft11">D.</SPAN><SPAN class="ft131">Författarfraktion är baserad på antalet författare per uppsats i avhandlingarna (=1/antal författare). Denna fraktion är base- rad på samtliga manuskript i avhandlingarna. Framförallt inom teknikiska och naturvetenskapliga fakulteter finns en tydlig tendens att publicerade avhandlingsuppsatser har fler författare än medeltalet för avhandlingarna, dvs. manuskript med många författare har varit mer framgångsrika i att bli publicerade (se tabell 4 i rapporten Svenska avhandlingars kvalité och struktur). För dessa fakulteter innebär det att siffrorna i kolumn F är överskattningar pga. att författarfraktionen (kolumn D) är överskattad. Författarfraktionen kan också vara underskattad eftersom doktoranden ofta är försteförfattare på en stor del av sina avhandlingsartiklar och eftersom försteförfattaren, exem- pelvis inom medicin och biologi, oftast utfört en större del av arbetet än andra författare. En kompensation för denna effekt höjer värdena utom för humanoria i tabell 2; exempelvis för medicin kan värdena i tabellen då behöva höjas till uppskatt- ningsvis 2,6 respektive 1,9.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft11"><SPAN class="ft16">E.</SPAN><SPAN class="ft132">Poäng alla delarbeten = poäng antaget att alla avhandlingarnas delarbeten publiceras: </SPAN><NOBR>A*B*D*(1-G)</NOBR></P>
<P class="p1035 ft11"><SPAN class="ft12">F.</SPAN><SPAN class="ft133">Poäng publicerade delarbeten = </SPAN><NOBR>A*B*C*D*(1-G)</NOBR></P>
<P class="p1036 ft11"><SPAN class="ft11">G.</SPAN><SPAN class="ft134">Andel monografier från tabell 1 i rapporten Svenska avhand- lingarnas kvalité och struktur.</SPAN></P>
<P class="p1035 ft11"><SPAN class="ft11">H.</SPAN><SPAN class="ft134">Poäng monografier = 5*G.</SPAN></P>
<P class="p464 ft26">Den norska modellen mer i detalj</P>
<P class="p374 ft11">Förutom vad som nämnts ovan har den norska modellen fler detalj- villkor. En publikation tilldelas aldrig en lägre vikt än 1/10 även om antalet författare överstigen 10. Detta påverkar våra beräkningar enbart marginellt; 2,6 procent av de analyserade publikationerna hade fler än 10 författare och 0,7 procent hade fler än 15. För mindre än 1 procent av publikationerna (de flesta inom medicin) har vi underskattat publiceringspoängen något.</P>
<P class="p1037 ft11">Ytterligare en detalj i den norska modellen är att internationella publikationer inom hälsovetenskap premieras genom att publice- ringspoängen multipliceras med 1,5. Detta gäller dock endast publi- kationer från sjukhus och universitetssjukhus, men inte medicin- publikationer från universiteten.</P>
<P class="p875 ft13">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<P class="p825 ft14">Bilaga 8</P>
<P class="p1038 ft22">Modell för beräkning av direktanslag till svenska lärosäten baserad på forskningsproduktion och citeringsgrad</P>
<P class="p1005 ft123">Erik Sandström, Kungl. Tekniska högskolan och</P>
<P class="p574 ft124">Ulf Sandström, Linköpings universitet</P>
<P class="p1039 ft11">Föreliggande rapport analyserar de svenska universitetens presta- tioner med avseende på internationella vetenskapliga artiklar och deras kvalitet. Detta görs utifrån en metod som bygger på relativ (fältjusterad) artikelproduktion och relativ (fältnormaliserad) cite- ringsgrad. Förslaget visar att såväl ett produktionsmått som ett mått på kvalitet kan användas vid fördelning av direkta statliga forskningsanslag.</P>
<P class="p1040 ft11">Syftet är att ta fram ett underlag för konkurrensutsatta direkta statsanslag till universiteten. Målsättningen är att ge varje univer- sitet ett värde som återspeglar dess samlade vetenskapliga produk- tion och kvaliteten på den produktionen under en given tidsperiod. Värdet skall vara så beskaffat att det kan användas som fördel- ningsnyckel. Efter en inledande genomgång av vilka krav som bör ställas på fördelningsmodeller, följer vårt förslag till metod och vårt tillvägagångssätt. Rapporten avslutas med en tillämpning av model- len på forskningsproduktionen vid svenska universitet under perio- den <NOBR>2001–2004.</NOBR> I appendix finns ett antal mer detaljerade metod- avsnitt.</P>
<P class="p1041 ft26">Inledning</P>
<P class="p860 ft125">Prestationsrelaterade statsanslag till universiteten är i dag under utredning i flera länder och tillämpas i länder som Norge, Austra- lien och England. Dessa system dras med problemet att det är svårt</P>
<P class="p1042 ft13">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381379x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">att göra rättvisande jämförelser mellan forskningsområden. Publiceringstakten skiljer sig starkt mellan områden; kemi, fysik och medicin har väloljade internationella publiceringssystem och ett stort antal tidskrifter, medan en rad tekniska forsknings- områden liksom samhälls- och humanvetenskaperna inte har lika väl fungerande publiceringsmarknader. Antalet tidskrifter inom respektive område, deras utgivningstakt och bibliotekens förmåga att understödja forskningen, skiljer sig åt och dessa omständigheter ger utslag i form av skillnader som vi kan benämna ”områdets publiceringspraxis”.</P>
<P class="p81 ft23">Förutom internationella tidskrifter finns flera andra publice- ringskanaler: nationella tidskrifter, böcker, kapitel i antologier och rapporter. Nationella databaser täcker en del av dessa publicerings- kanaler men långtifrån allt. Det är förknippat med mycket arbete och kräver överläggningar och förhandlingar mellan specialister innan ett system för beräkning av alla relevanta nationella publika- tioner kan sättas i verket. Syftet med föreliggande rapport är att diskutera möjligheterna att utveckla ett resurssnålt system dvs. ett system som inte belastar forskningssystemet (forskare eller annan personal) med insamling av information som, i princip, redan finns tillgängliga i internationella databaser.</P>
<P class="p56 ft25">Skillnaderna mellan forskningens olika områden gör det nöd- vändigt att betrakta forskningsproduktiviteten, dvs. antalet artiklar per författare, som ett relativt mått. Vi förväntar oss i dag inte samma produktivitet, mätt i antal artiklar, av en forskare inom statsvetenskap som inom kemi. Vi behöver områdes(fält)justera produktiviteten genom att ta fram referensvärden som är giltiga för varje område.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">1</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Finner vi en tillförlitlig metod för detta kan vi göra rättvisa jämförelser mellan områden. Denna rapport visar hur detta kan göras med en metod som liknas vid att uppskatta volymen på ett isberg utifrån dess topp. Vi gör detsamma med publiceringsdata. Utifrån uppgifter från olika områden går det att med matematisk- statistiska metoder estimera vad publiceringarna motsvarar i form av personal. Att detta är möjligt inom områden som huvudsakligen publicerar i internationella tidskrifter är kanske inte så förvånande, men det går även att göra för mindre ”isberg” som samhällsveten- skap och humaniora.</P>
<P class="p1043 ft13"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Schubert & Glänzel (1996) <NOBR>”Cross-field</NOBR> normalization of scientometric indicators”, Scientometrics <NOBR>36:311–324,</NOBR> jfr van Raan (2004) ”Measuring science”, in (Eds.) Moed et al</P>
<P class="p694 ft14">Handbook…</P>
<P class="p210 ft13">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1044 ft23">För att göra detta möjligt fordras framförallt att vi har tillgång till data om publiceringar och dessa data skall vara så beskaffade att de samtidigt kan läggas till grund för en funktionell ämnesindel- ning i forskningsområden. Ämnesskillnaderna är anledningen till att vi inte kan använda monografier och nationella databaser (som man gör i Norge<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft114">2</SPAN><SPAN class="ft112">FPT</SPAN>): ämnesindelningen finns inte eller kommer att vila på en rad osäkerheter (institutionell tillhörighet eller själv- rapportering). Fördelen med att istället utgå från internationella tidskrifter är att ämnesindelningen grundas på ett förhandsbestämt system för ämnesklassning<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft114">3</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>och att detta system finns i en databas som med relativt små arbetsinsatser kan användas för ändamålet.</P>
<P class="p79 ft11">Thomson/ISI:s databas ISI Web of Science (WoS) utgör en bland forskare ofta använd källa till bibliografisk information och referenser. Databasen kan också utnyttjas för bibliometriska analy- ser med inriktning på produktivitet och citeringsgrad.</P>
<P class="p76 ft11">Ett av Web of Science kännetecken är dess utvecklade ämnes- indelning av tidskrifterna. Var och en av de cirka 9 000 indexerade tidskrifterna (inkl. proceedings) har förts till en eller flera tidskriftsklasser (ämnesområden). En tidskrift kan alltså tillhöra flera ämnesområden. Detta gör att det blir ett omfattande och sinnrikt system för att beskriva tidskriftens ämnesmässiga karaktär. I tabell 1 visas hur tidskrifter inom området ”trä och papper” klassificerats av ISI. Ett antal tidskrifter är klassade som enbart Materials Science, Paper & Wood (rad 1), men många tidskrifter har en dubbel tillhörighet (rad 2). Vidare finns också tidskrifter som har tilldelats ytterligare flera klasser (rad 3 och 4).</P>
<P class="p1045 ft2">Tabell 1 Exempel på hur Thomson/ISI klassificerar tidskrifter i mikroklasser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr23 td325"><P class="p34 ft135">rad</P></TD>
<TD class="tr23 td326"><P class="p17 ft135">SC 1</P></TD>
<TD class="tr23 td327"><P class="p17 ft135">SC 2</P></TD>
<TD class="tr23 td328"><P class="p34 ft135">SC 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td329"><P class="p111 ft67">1</P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p17 ft67">Materials Science, Paper & Wood</P></TD>
<TD class="tr28 td331"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td332"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td9"><P class="p111 ft67">2</P></TD>
<TD class="tr23 td333"><P class="p17 ft67">Forestry</P></TD>
<TD class="tr23 td334"><P class="p17 ft67">Materials Science, Paper & Wood</P></TD>
<TD class="tr23 td242"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td9"><P class="p111 ft67">3</P></TD>
<TD class="tr23 td333"><P class="p17 ft67">Forestry</P></TD>
<TD class="tr23 td334"><P class="p17 ft67">Materials Science, Paper & Wood</P></TD>
<TD class="tr23 td242"><P class="p17 ft67">Materials Science, Textiles</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p111 ft17">4</P></TD>
<TD class="tr6 td333"><P class="p17 ft17">Materials Science, Paper & Wood</P></TD>
<TD class="tr6 td334"><P class="p17 ft17">Materials Science, Textiles</P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p17 ft17">Polymer Science</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1046 ft11">I dag används 242 tidskriftsklasser för att klassificera tidskrifts- beståndet. Dessa kallar vi <SPAN class="ft7">mikroklasser</SPAN>. Det ger ett stort antal kombinationsmöjligheter och det är inte ovanligt att tidskrifterna</P>
<P class="p1047 ft38"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Vekt på forskning. Universitets- og høgskolerådet. November 2004. <SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>ISI:s metod för detta arbete framgår av:</P>
<P class="p307 ft14">http://scientific.thomson.com/free/essays/selectionofmaterial/journalselection/</P>
<P class="p308 ft13">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">skär över de stora disciplingränserna, ett faktum som bland annat använts för att beskriva forskningen som alltmer gränsöver- skridande och tvärvetenskaplig (Hicks & Katz 1996; Sandström et al. 2005). Mikroklasserna är en viktig förutsättning som gör det möjligt att jämföra citeringsgraden utan att jämföra äpplen och päron. Högenergifysiker jämförs med sina kolleger och ekonomer med sina kolleger. Citeringsgraden är en god indikator på hur användbar forskningen är för andra forskare och ger därför ett mått på uppmärksamheten. Använder vi mikroklasserna som utgångs- punkt för den normaliserade citeringsgraden per dokumenttyp och per år får vi fram ett värde som anger hur betydelsefull forskningen är för andra forskare och fungerar därmed som en indikator för forskningens kvalitet. Mer i detalj om metoden för detta finns återgivet i appendix 2.</P>
<P class="p1048 ft11">Dessa mikroklasser kan slås samman till större <SPAN class="ft7">makroklasser</SPAN>, vilka representerar stora forskningsfält med ungefär liknande arbets- och publiceringsförhållanden. Makroklasserna kan användas för att skapa referensvärden för produktiviteten, dvs. hur många artiklar som en normalförfattare skriver per tidsperiod. [Mikro- klasser och makroklasser återges i appendix 1.] Indelningen bygger här på ett empiriskt underlag i form av 51 000 nordiska univer- sitetsforskare och deras publiceringsbeteende. Hur de publicerar sig över olika tidskriftsklasser ligger till grund för en klustring av tidskriftsklasserna.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Denna metod grupperar tidskriftsklasser, i det här fallet utifrån hur ofta enskilda författare publicerar mellan dessa klasser. Tillvägagångssättet ger oss 23 makroklasser, vilka i stor utsträckning påminner om de s.k. <NOBR>SPRU-klasser</NOBR> som ursprungligen presenterades av Katz m.fl. (1995), men som sedermera har för- finats, dels genom Thomson/ISI:s eget arbete inom Essential Science Indicators, dels genom arbeten av ledande internationella bibliometriker.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Figur 1 visar hur makroklasserna förhåller sig till varandra.</P>
<P class="p1049 ft46"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Klustringen har skett med hierarkisk klustring, average <NOBR>link-metodik.</NOBR></P>
<P class="p166 ft14"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se Field Definitions på <NOBR>http://in-cites.com/field-def.html.</NOBR> Jfr forskarna i Leuven som föreslagit en klassning i 100 mikroklasser, jfr. Glänzel & Schubert (2003).</P>
<P class="p242 ft13">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381382x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft2">Figur 1 Makroklasser av tidskriftsklasser (mikroklasser). Figuren är ett exempel</P>
<P class="p1051 ft26">Publiceringar som underlag för resursfördelning</P>
<P class="p1052 ft11">Ett antal villkor bör vara uppfyllda när vi använder data om univer- sitetens artikelproduktion som underlag för resursfördelning:</P>
<P class="p1053 ft11"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft133">Könsneutralitet: prestationssystemet skall vara oberoende hur kvinnor och män är fördelade mellan ämnesområden.</SPAN></P>
<P class="p1054 ft11"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft133">Skalneutralitet: metoden bör vara konkurrensneutral i förhål- lande till forskningsfältens storlek. Om ett område är stort (kemi) eller litet (allergi) skall i princip varken leda till för- eller nackdelar förutsatt att kvaliteten är densamma.</SPAN></P>
<P class="p1055 ft25"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft136">Framtidsneutralitet: metoden skall bidra till att utveckla svensk forskning för framtiden. Den skall gynna den forskning som har hög kvalitet och områden där Sverige har betydelsefulla bidrag att lämna. Det innebär också att områden där svenska</SPAN></P>
<P class="p842 ft13">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1056 ft11">forskare av tradition publicerar stora andelar inte särskilt skall gynnas.</P>
<P class="p1057 ft11"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft137">Hierarkineutralitet: Graden av hierarki i det akademiska systemet varierar över tid och mellan områden. Vissa tider och inom vissa områden ges forskningsledarna större resurser, andra tider är det förnyelsen och mångfalden som premieras genom forskningsmedlen sprids ut på flera. Produktivitets- systemet bör vara neutralt i förhållande till forskarnas ålder, status och etablering.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft137">Samarbetsincitament: systemet skall stimulera till samarbete mellan institutioner och mellan länder. Trenden mot ökat internationellt samarbete är tydlig och effekten i form av ökad citeringsgrad är väldokumenterad. Ett svenskt prestations- baserat system bör understödja detta.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft137">Systemet skall ge incitament att publicera artiklar i interna- tionella vetenskapliga och tekniska tidskrifter. Alla artiklar har ex ante lika stora chanser att få kollegernas uppmärksamhet. Incitamenten får inte vara en hämsko på publiceringsverk- samheten, men skall inte heller stimulera till överpubliceringar (skivad publicering; publiceringshysteri).</SPAN></P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft137">Systemet skall uppfattas som rättvist i den meningen att det så långt möjligt likställer olika forskningsområden.</SPAN></P>
<P class="p591 ft26">Prestationssystem i andra länder</P>
<P class="p740 ft25">Rapportens utgångspunkt är att en kvalitetsindikator bör ingå i ett svenskt prestationssystem. <NOBR>RUT-utredningen</NOBR> är inte helt tillfreds med den norska modellen som genom att använda flera olika publiceringskanaler gjort det omöjligt att mäta faktisk uppmärk- samhet och användning, dvs. citeringar. Den enda databas som erbjuder såväl möjligheter att fältnormalisera som indexering av referenser (citeringar) är Web of Science. Om forskares produk- tion av läroböcker, av antologibidrag m.m. skall tas med blir resul- tatet ofelbart att man tvingas att gå omvägen över tidskrifternas ryktbarhet och detta i form av konsensuskonferenser som efter förhandlingar mellan representanter för olika lärosäten fastställer vilka förlag och vilka tidskrifter som ges en högre viktning. Även om man inte explicit använder ”Journal Impact Factor” i den</P>
<P class="p1059 ft13">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381384x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1060 ft25">norska modellen innebär det norska systemet att man valt att tilldela vissa tidskrifter högre poäng oavsett om norska artiklar i tidskriften ifråga blir uppmärksammade eller inte.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">6</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Avgörande är således den förväntade uppmärksamheten och inte den faktiska betydelse som artikeln eller boken kommer att få i form av att andra forskare använder och hänvisar till verket. Inom medicinska fält är det i stort sett endast tidskrifter med hög Journal Impact Factor som tilldelats den högre nivån i det norska systemet. Inom samhällsvetenskapliga områden har forskarna tenderat att gynna tidskrifter som de själva har kontroll över och inom humaniora finns överhuvudtaget inga prioriterade tidskrifter.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">7</SPAN><SPAN class="ft112">FPT</SPAN></P>
<P class="p1061 ft23">Sammantaget riskerar det norska systemet att snarare låsa fast forskningen i dess nuvarande publikationstraditioner. Systemets största svaghet är att det inte heller omfördelar några medel. Genomförda analyser av de två senaste norska omgångarna visar att man för humaniora och medicin lika gärna kunde räkna huvuden, dvs. förutom den ytterst marginella omfördelningen i det norska systemet är effekten densamma som om staten fördelade pengar i relation till hur många personer institutionerna förmår att finan- siera på tillgängliga medel.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft114">8</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>Konklusionen är att det norska syste- met verkar vara ett förhållandevis kostsamt sätt att komma fram till något ganska trivialt. Något annat var inte heller att förvänta. Räknas alla publiceringar och viktas efter en någorlunda acceptabel modell kommer skillnaderna på universitetsnivå att jämnas ut.</P>
<P class="p61 ft24">I så måtto är den norska modellen ganska oförarglig, men det kan också riktas en skarpare kritik mot det norska förslaget. Viktningssystemet utgår från publiceringstraditioner som stämmer överens med två extremvarianter i nuvarande forskning: å ena sidan de som publicerar många tidskriftsartiklar (kemi, fysik och medicin) och, å andra sidan, de områden som publicerar mono- grafier (humaniora). Men mellan dessa extremer finns ett stort</P>
<P class="p1062 ft38"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>I princip kan det vara en artikel i en tidskrift som får alla citeringar och således drar upp medelvärdet för tidskriftens journal impact factor.</P>
<P class="p1063 ft17"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Det finns två olika synsätt på frågan om kollegial kontroll: i det ena fallet tänker man sig denna kontroll som en funktion av internationella processer, dvs. tidskrifternas referee- system, rådens bedömningar av anslag etc., och i det andra fallet som en fråga på lokal nivå. Sörlin och Gundelach (2006) gör sig till tolk för den senare uppfattningen utan närmare motivation. Mot deras ståndpunkt kan anföras en hel rad auktoritativa normativa analyser av t.ex. Robert K. Merton (1938) och forskningssociologer i hans efterföljd. Forskarnas kolleger är alla som ingår i det professionella systemet. Det varken kan eller bör begränsas till dem man möter i korridoren. Vältalig argumentation för denna ståndpunkt har formu- lerats av Stefan Björklund (1996), Sverker Gustavsson (1971), Thorsten Nybom (1997).</P>
<P class="p221 ft14"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Gunnar Sivertsen, Presentation på 12:e nordiska bibliometrikonferensen i Köpenhamn 13 14 september 2007, rapporterade samma resultat.</P>
<P class="p345 ft13">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">antal områden med en mix av artiklar och rapporter (konferens- rapporter) och publiceringstalet för dessa områden (matematik, ingenjörsvetenskaper, odontologi, ekonomi och allmän samhälls- vetenskap) är ganska litet inom de av det norska systemet god- kända publiceringsformer. Mycket riktigt är det ingenjörs- vetenskaperna (NTNU) som förlorar i det norska systemet.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vi presenterar i denna rapport en modell som gör att matematik, ingenjörsvetenskap och ekonomi jämförs med sina kolleger i Norden såväl med avseende på artikelproduktionen som med avseende på artiklarnas citeringsgrad, dvs. uppmärksamhet och användningsfrekvens. Vi visar dessutom att ingenjörsvetenskaperna i Sverige gör bra resultat och att staten borde ge en större andel av de direkta anslagen till tekniska högskolor som Chalmers och KTH.</P>
<P class="p191 ft11">I det norska systemet fraktionaliseras samarbetsartiklar efter antalet författare, vilket, om systemet omfördelade större resurser än för närvarande (1,8 procent), skulle kunna leda till att medi- cinska forskare försökte minska antalet författare per publikation. Det ligger i samarbetets natur att man hellre inkluderar än exklu- derar. Jämfört med ämnesområden som inte har sådan publice- ringspraxis kan hävdas att t.ex. medicin och kemi sannolikt underskattas i det norska systemet.</P>
<P class="p57 ft125">Australien har sedan femton år baserat en del av den statliga basfinansieringen till universiteten på ett prestationssystem. Detta har utgått från antalet artiklar i internationella vetenskapliga tid- skrifter. Efter tio år stod det klart att det påverkat forskarnas beteende i en prestationsmässigt negativ riktning (Butler 2003). Klara och entydiga incitament gjorde att forskarna successivt ökade sin publicering och övergick till allt mindre krävande tidskrifter och till tidskrifter med allt lägre genomsnittlig faktisk citerings- grad. Sedan denna oavsedda effekt blivit klarlagd har den australiska regeringen påbörjat ett arbete för att ansluta till två andra tillgängliga modeller: 1) den engelska <NOBR>RAE-modellen</NOBR> och 2) den fältnormaliserade citeringsgraden. I korthet betyder denna nya <SPAN class="ft138">Research Quality Framework</SPAN><SPAN class="ft139">TPF</SPAN><SPAN class="ft140">10</SPAN><SPAN class="ft139">FPT </SPAN>att man förutom att ta med samtliga vetenskapliga publiceringskanaler också skall beräkna citeringsgrad för internationella artiklar samt bedöma samtliga forskargrupper inom ramen för ett system med femton ämnespaneler. I en ganska</P>
<P class="p1064 ft38"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Muntlig uppgift från prodekan Ingvald Strømmen, NTNU, Norge. Sivertsen vidimerade dessa uppgifter på Köpenhamnskonferensen sept 2007 (se not 8).</P>
<P class="p314 ft14"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se vidare på DEST hemsida [http://www.dest.gov.au].</P>
<P class="p210 ft13">396</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1060 ft23">komplicerad modell, som sannolikt kommer att ockupera en stor del av det australiensiska forskningssystemets forskarkrafter under 2008, tänker man sig att forskarna skall skicka in en fullständig rapportering av all produktion inom samtliga godkända publika- tionstyper, varav det finns ett femtontal, alla mottagna externa anslag samt en hel del annat. En apparat för att ta emot detta material är planerad, men hela modellen är starkt ifrågasatt. Rap- porter från Australien säger att politikerna vill ta bort stora delar av de mest kostsamma inslagen i förslaget och att systemet istället blir helt baserat på metrik, dvs. på analyser av publiceringar, tilldelade medel och personalkostnader. Samma väg synes det engelska HEFCE (Higher Education Funding Council for England) vara inne på när man där har inlett en ett arbete för att med hjälp av fält- normaliserad citeringsgrad få in en mer systematisk kvalitetsindi- kator som grundval för tilldelningen av basmedel.</P>
<P class="p62 ft11">Sammanfattningsvis är det tydligt att det i den pågående debat- ten finns en viss enighet om behovet av att införa en kvalitets- indikator i sammanhanget. Det som saknas är ett förslag som lyckas att kombinera produktion och kvalitet.</P>
<P class="p868 ft26">Artikelproduktionen</P>
<P class="p252 ft11">När vi närmar oss forskarnas produktivitet stöter vi genast på ett antal spörsmål. Ett problem gäller de naturliga skillnaderna i artikelproduktion inom forskningen till följd av områdens karaktär och tidskrifternas publiceringspraxis. Sättet att hantera detta är, som redan påtalats, att ta hänsyn till forskningsfältet och att normalisera produktionen. Annars jämför vi äpplen med päron. Vi använder Thomson/ISI:s tidskriftsklasser, men för samman dem till ett mindre antal <SPAN class="ft7">makroklasser </SPAN>(enligt appendix 1).</P>
<P class="p63 ft25">Ett annat problem som dyker upp och kräver vårt ställnings- tagande är det faktum att den vetenskapliga produktiviteten är skevt fördelad i populationen av forskare. En stor grupp har inga publiceringar, en annan stor grupp har någon enstaka publicering och en liten grupp har flera eller många publiceringar. För den vetenskapliga produktionen gäller således en särskild matematik och särskilda regler eftersom vi har att göra med ett material som inte låter sig hanteras med statistiska metoder som bygger på normalfördelningar (Price 1963). Det är t.ex. inte meningsfullt att använda medelvärdet av <SPAN class="ft37">de aktiva författarnas </SPAN>produktivitet efter-</P>
<P class="p738 ft13">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">som det värdet inte ger oss särskilt mycket information om hur området ser ut och skall karakteriseras. Inte heller medianen ger oss ett användbart referensvärde. Det blir svårt att på ett distinkt sätt skilja mellan forskningsfälten såvida vi inte närmar oss problemet från ett annat håll.</P>
<P class="p57 ft11">Man kan tycka att det vore en lätt sak att ta fram produktivitet per författare vid universiteten. Statistik finns per forskningsämne (från SCB) och uppgifter om publiceringar kan fås från Thomson/ISI. Så är inte fallet. För det första saknar vi två viktiga element när det gäller författarna. <NOBR>Thomson/ISI-data</NOBR> är bristfälliga när det gäller kopplingen mellan författarnamnet och adressupp- giften. Artiklar med ett namn och en adress ger oss inga problem, men så fort det blir flera författare och flera adresser uppstår det tveksamheter. Vi får nöja oss med att det första författarnamnet kan kopplas till den första adressen. Därutöver kan vi också använda uppgifter i fältet för <SPAN class="ft7">reprint author </SPAN>(den författare som mottar korrespondens kring artikeln). Men det finns naturligtvis ett antal namn som förekommer på artiklarna men som aldrig framträder som första författare eller som <SPAN class="ft7">reprint author</SPAN>. Till saken hör att vi dessutom har svårt att skilja dessa ”dolda författare” från dem som inte alls bidrar till artiklarna.</P>
<P class="p191 ft11">Ligger det då inte inom möjligheternas ram att få fram vilka personer vid universiteten som har bidragit till respektive artikel? I princip ja, men det skulle vara förknippat med en mycket stor arbetsinsats.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vi vill hävda att det vore onödigt att ta fram sådana uppgifter. Det finns nämligen ytterligare en svårighet som kompli- cerar beräkningen av en direkt författarproduktivitet. Eftersom vi tänker oss att det behövs en ämnesnormalisering av materialet i tidskriftsklasser eller motsvarande skulle det vara nödvändigt att koppla artiklarna till antalet personer som uppges vara verksamma inom respektive område vid respektive universitet. Detta låter sig inte göras två skäl: 1) ämnesindelningarna är inte kongruenta med varandra; 2) SCB:s statistik samlas in på ett sätt som inte tillåter fördelning av publikationer (t.ex. har den grundats på generalise- ringar utifrån uppgiftslämnarna vilka ofta varit administrativ per- sonal).</P>
<P class="p1048 ft125">En illustration till detta problem återfinns i tabell 2 och 3. Den förra visar hur personalen är fördelad vid universiteten enligt SCB:s</P>
<P class="p270 ft46"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Vår kanske mest kritiska synpunkt på den norska modellen är att den medför arbets- krävande moment. Det förefaller oekonomiskt att införandet av incitament för med sig stora kostnader. Det är resurser som istället kan användas för forskning.</P>
<P class="p210 ft13">398</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft11">statistik och tabell 3 visar statsanslagens fördelning per universitet. De avsevärda diskrepanserna mellan de båda visar att vi är hänvisade till att ta fram en metod för beräkningar som inte är beroende av <NOBR>FoU-statistiken</NOBR> eller av hur forskningsmedlen fördelas per universitet. Redan exemplet SLU illustrerar detta. SLU är ett i högsta grad diversifierat universitet med många olika verksamheter som vart och ett har sina egna specifika produktionsvillkor och man kan roa sig med att räkna hur många makroklasser av appendix 1 som SLU är verksamma inom.</P>
<P class="p228 ft26">Beräkning av artikelproduktionen</P>
<P class="p869 ft11">Det går dock att ta fram ett produktivitetsmått även om vi inte har tillgång till den exakta fördelningen av den forskande personalen. För att göra det vänder vi oss till den bibliometriska forskningen. Sedan länge har man varit intresserad av problemet med forsk- ningsproduktivitet inom ramen för material med starkt skeva för- delningar. Alfred J. Lotka var den som först försökte finna regel- bundenheter i publiceringsaktiviteten hos författare till vetenskap- liga artiklar. I en uppsats visade han att antalet författare till n publikationer i en särskild population är 1/n<SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">P </SPAN><SPAN class="ft73">P </SPAN>av antalet författare som producerar en enda publikation (Lotka 1926). Uttryckt på annat sätt innebär det att ungefär 60 procent av alla författare endast har producerat en enda publikation (under en given mätperiod). Vi har redan framhållit att antalet publiceringar per författare inte är normalfördelade och det bibliometrikerna under <NOBR>1980-talet</NOBR> började intressera sig för var hur dessa skeva fördel- ningar kunde läggas till grund för förståelsen av regelbundenheter och till grund för bibliometriska indikatorer.</P>
<P class="p1066 ft13">399</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">Tabell 2 Personal <NOBR>(FoU-årsverken)</NOBR> per enhet och VO, bå 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr19 td335"><P class="p100 ft62">Univ</P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p34 ft46"><NOBR>HUM-SAM</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td337"><P class="p596 ft62">MED</P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p28 ft62">NAT</P></TD>
<TD class="tr19 td339"><P class="p1008 ft46">TEK</P></TD>
<TD class="tr19 td340"><P class="p1067 ft46">summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td219"><P class="p100 ft62">01 Uppsala univ</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p110 ft62">560</P></TD>
<TD class="tr24 td341"><P class="p110 ft62">550</P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p110 ft62">626</P></TD>
<TD class="tr24 td342"><P class="p110 ft62">100</P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p110 ft62">1836</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">02 Lunds univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft61">504</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">617</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft61">380</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft61">544</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">2045</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">03 Göteborgs univ</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p110 ft62">572</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p110 ft62">567</P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p110 ft62">326</P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">1465</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft62">04 Stockholms univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft62">616</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft62">2</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft62">628</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft62">27</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft62">1273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">05 Umeå univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft61">373</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">305</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft61">244</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft61">68</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">990</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">06 Linköpings univ</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p110 ft62">216</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p110 ft62">260</P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p110 ft62">36</P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p110 ft62">390</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">902</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">07 Karolinska inst</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">1657</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">1657</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">08 KTH</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p110 ft62">965</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">965</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">09 Luleå tekniska univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft61">55</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">10</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft61">268</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">10 Sv lantbruksuniv</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p110 ft62">861</P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">861</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft62">11 Karlstads univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft62">147</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft62">12</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft62">36</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft62">33</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft62">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">12 Växjö univ</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft61">104</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">9</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft61">3</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft61">24</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">13 Örebro univ</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p110 ft62">199</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p110 ft62">19</P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p110 ft62">51</P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft61">33 Mittuniv</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p110 ft61">64</P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p110 ft61">17</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p110 ft61">41</P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft61">44</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft61">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p100 ft62">51 Södertörn</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p110 ft62">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p100 ft62">17 Chalmers</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td341"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td342"><P class="p110 ft62">733</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p110 ft62">733</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td219"><P class="p100 ft61">18 Handelshögskolan</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p110 ft61">74</P></TD>
<TD class="tr6 td343"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td344"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td314"><P class="p110 ft61">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td345"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td346"><P class="p110 ft62">3484</P></TD>
<TD class="tr24 td347"><P class="p110 ft62">4025</P></TD>
<TD class="tr24 td348"><P class="p110 ft62">3232</P></TD>
<TD class="tr24 td349"><P class="p110 ft62">3196</P></TD>
<TD class="tr24 td349"><P class="p110 ft62">13937</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td345"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td346"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td347"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td348"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td349"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td349"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft2">Källa: SCB UF 13 SM 0601 tabell 20 (data bygger fr o m 2006 på enkäter, dvs. självrapportering från enskilda forskare, tidigare gjordes detta per institution). Observera att SCB inte ger enskilda uppgifter för Södertörn.</P>
<P class="p1068 ft13">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr42 td131"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-107px;margin-top:-11px;margin-right:-50px;margin-bottom:11px;" class="p1069 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:50px;margin-top:-11px;margin-right:-207px;margin-bottom:168px;" class="p1069 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:68px;margin-right:-128px;margin-bottom:89px;" class="p1069 ft2"><![endif]>.poster andra samtliga</P></TD>
<TD class="tr42 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-171px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1070 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-171px;margin-bottom:171px;" class="p1070 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-86px;margin-top:86px;margin-right:-85px;margin-bottom:85px;" class="p1070 ft63"><![endif]>2007 Budgtetprop :Källa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr43 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1071 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-53px;margin-bottom:53px;" class="p1071 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p1071 ft13"><![endif]>Utgiftsområde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1072 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p1072 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:2px;" class="p1072 ft63"><![endif]>16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1073 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p1073 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p1073 ft63"><![endif]>(vol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1072 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p1072 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:2px;" class="p1072 ft63"><![endif]>.8)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-69px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1074 ft17"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p1074 ft17"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-35px;margin-top:35px;margin-right:-34px;margin-bottom:34px;" class="p1074 ft17"><![endif]><NOBR>kolumnen-SUMMA</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td131"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr45 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1075 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:35px;" class="p1075 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p1075 ft38"><![endif]>innefattar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td131"><P class="p17 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><!--[if lte IE 7]><P class="p1076 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P class="p1076 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P class="p1076 ft63"><![endif]>ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td131"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:0px;" class="p1077 ft141"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:3px;margin-bottom:-8px;" class="p1077 ft141"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:-4px;margin-right:-1px;margin-bottom:-4px;" class="p1077 ft141"><![endif]>401</P></TD>
<TD class="tr32 td157"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1078 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:40px;" class="p1078 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p1078 ft38"><![endif]>men hyror,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p111 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p727 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p727 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p703 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p111 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p651 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p111 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p623 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p704 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p1079 ft17">2007</P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p18 ft17">2007</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td209"><P class="p662 ft17">2007 SUMMA</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td350"><P class="p111 ft67">tek</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p111 ft67">nat</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft67">med</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p703 ft142"><NOBR>alf-medel</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft67">odont</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p651 ft142"><NOBR>hum-sam</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p111 ft67">konst</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p623 ft67">hyror</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p1079 ft67">övrigt</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p1079 ft67">genus</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td130"><P class="p727 ft142">botanik meter inst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td353"><P class="p1080 ft67">Univ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td350"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p727 ft17">394 681</P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p727 ft17">234 730</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p703 ft17">233 457</P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p651 ft17">375 273</P></TD>
<TD class="tr24 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p623 ft17">243 025</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p704 ft17">39 286</P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p110 ft70">1 277 427 01</P></TD>
<TD class="tr24 td352"><P class="p17 ft17">Uppsala universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p111 ft50">223 848</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p111 ft50">265 119</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">213 674</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p703 ft50">365 265</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">317 535</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p111 ft50">5 436</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">253 764</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft70">1 390 877 02</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Lunds universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">192 017</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">240 179</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p703 ft50">379 745</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p111 ft50">60 708</P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">322 520</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p111 ft50">8 838</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">268 310</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p704 ft50">7 033</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p18 ft50">5 639</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft70">1 216 679 03</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Göteborgs universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">412 996</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">390 664</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">251 722</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p111 ft50">2 053</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">805 713 04</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Stockholms universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p727 ft17">190 669</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p727 ft17">214 880</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p703 ft17">213 801</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p111 ft17">52 521</P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p651 ft17">222 592</P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p623 ft17">108 562</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p110 ft17">894 463 05</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft17">Umeå universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p111 ft50">184 597</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">111 084</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p703 ft50">164 355</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">110 420</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">107 907</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">570 456 06</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Linköpings universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">556 543</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p703 ft50">527 585</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">273 585</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft70">1 084 128 07</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Karolinska institutet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p111 ft17">459 879</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p623 ft17">238 893</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p110 ft17">459 879 08</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft70">Kungl Tekniska Högskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p111 ft50">185 301</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">31 997</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p111 ft50">1 095</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">49 060</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">218 393 09</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft70">Luleå tekniska universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p623 ft50">150 000</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft50">650 000</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">650 000 10</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft70">Sveriges lantbruksuniversitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p111 ft50">80 475</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">70 417</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">150 892 11</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Karlstads universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">101 202</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft50">53 125</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">154 327 12</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Växjö universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p651 ft17">107 636</P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p704 ft17">68 061</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p110 ft17">175 697 13</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft17">Örebro universitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">82 255</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">70 239</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft50">18 302</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">170 796 33</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Mittuniversitetet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft50">16 722</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p651 ft50">6 278</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">23 000 51</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Södertörns Högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p111 ft17">432 834</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p110 ft17">432 834 17</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft70">Chalmers tekniska högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p1079 ft50">55 000</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">55 000 18</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft99">Handelshögskolan i Stockholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p1079 ft50">50 687</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p110 ft50">50 687 19</P></TD>
<TD class="tr26 td352"><P class="p17 ft50">Högskolan i Jönköping</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td350"><P class="p111 ft70">1 566 934</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p111 ft70">1 141 463</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p727 ft70">1 984 086</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p703 ft70">1 884 208</P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p111 ft70">113 229</P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p651 ft70">2 126 773</P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p111 ft17">15 369</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p623 ft70">1 944 828</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p704 ft17">934 461</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p704 ft17">7 033</P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p18 ft17">5 639</P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p111 ft17">2 053</P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p1081 ft70">9 781 248</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr46 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-58px;margin-top:-24px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p1082 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:-24px;margin-right:-80px;margin-bottom:93px;" class="p1082 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-24px;margin-top:11px;margin-right:-45px;margin-bottom:58px;" class="p1082 ft2"><![endif]>3 Tabell</P></TD>
<TD class="tr46 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-135px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1083 ft144"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-135px;margin-bottom:135px;" class="p1083 ft144"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-68px;margin-top:68px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p1083 ft144"><![endif]>2007:81 SOU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1084 ft14"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:12px;margin-bottom:-12px;" class="p1084 ft14"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:-6px;margin-right:6px;margin-bottom:-6px;" class="p1084 ft14"><![endif]>Statliga 2007</P></TD>
<TD class="tr47 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1085 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:20px;" class="p1085 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:10px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p1085 ft2"><![endif]>direktanslag</P></TD>
<TD class="tr48 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1086 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:19px;margin-bottom:-30px;" class="p1086 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:26px;margin-top:-15px;margin-right:4px;margin-bottom:-15px;" class="p1086 ft2"><![endif]>till</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1087 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:4px;" class="p1087 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:2px;margin-right:-13px;margin-bottom:2px;" class="p1087 ft2"><![endif]>lärosäten</P></TD>
<TD class="tr49 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1088 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:-8px;" class="p1088 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:15px;margin-top:-4px;margin-right:-7px;margin-bottom:-4px;" class="p1088 ft2"><![endif]>(Mnkr)</P></TD>
<TD class="tr50 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:38px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1089 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:16px;margin-bottom:-27px;" class="p1089 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:25px;margin-top:-14px;margin-right:2px;margin-bottom:-13px;" class="p1089 ft2"><![endif]>per</P></TD>
<TD class="tr15 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p1090 ft14"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:22px;" class="p1090 ft14"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:11px;margin-right:-23px;margin-bottom:11px;" class="p1090 ft14"><![endif]>anslagspost,</P></TD>
<TD class="tr51 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1086 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:19px;margin-bottom:-30px;" class="p1086 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:26px;margin-top:-15px;margin-right:4px;margin-bottom:-15px;" class="p1086 ft2"><![endif]>bå</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td234"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr52 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1091 ft144"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:64px;" class="p1091 ft144"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-32px;margin-bottom:32px;" class="p1091 ft144"><![endif]>8 Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft125">I ett flertal teoretiska analyser med empiriska illustrationer bidrog bland andra Tibor Braun, Wolfgang Glänzel, Andras Schubert och Andras Telcs under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till att klargöra att författarpopulationen fördelar sig som en Waringfördelning, vilket innebär att vissa regler kan tillämpas på dessa material, naturligtvis helt andra än dem som gäller för normalfördelningar (Glänzel, Schubert & Telcs 1984, Schubert & Glänzel 1984; Telcs, Glänzel & Schubert 1985; Glänzel & Schubert 1985; Egghe & Rousseau 1986; Braun, Glänzel & Schubert 1990). Genom att analysera de aktiva författarnas artikelfrekvens under en given tidsperiod kunde de också estimera antalet potentiella författare, dvs. författare med noll publiceringar och författare som publicerar men inte just inom den korta tidsperiod det var frågan om. Man hade funnit en metod för ”potential authors”<SPAN class="ft139">TPF</SPAN><SPAN class="ft140">12</SPAN><SPAN class="ft139">FPT </SPAN>som också gav ett estimat över hur många som ingick i respektive lands forskningssystem. I en tillämpning gavs estimat över forskningspersonalens omfattning i USA:s delstater (Schubert och Telcs 1989) och detta jämfördes med <NOBR>census-data</NOBR> för <NOBR>FoU-personal.</NOBR> Genom att utnyttja sin ”isbergs- metodik” lyckades författarna mycket exakt estimera totalsiffrorna för USA:s <NOBR>FoU-personal.</NOBR> Liknande undersökningar gjordes av länderna i Östeuropa (Schubert & Telcs 1986) och dessa visade att Unescos forskningsstatistik kraftigt överskattade forskningsperso- nalen i dessa länder.<SPAN class="ft139">TPF</SPAN><SPAN class="ft140">13</SPAN><SPAN class="ft139">FPT </SPAN>Slutsatsen var att Waringdistributioner utgjorde ett användbart, teoretiskt baserat, verktyg för att göra estimeringar av <NOBR>FoU-personalen</NOBR> utifrån publiceringsdata.</P>
<P class="p54 ft11">I vår modell utnyttjar vi deras metodik dock utan att vara intres- serade av det faktiska antalet forskare vid respektive universitet. Hur många forskare som ligger bakom produktionen behöver vi inte ha uppgifter om. Poängen med vårt förslag är denna: <SPAN class="ft7">vi tar fram ett värde på vad universitetets produktion av artiklar motsvarar i antal normalproducerade författare. </SPAN>Den enda information vi behöver är alltså antalet artiklar i <NOBR>ISI-databasen</NOBR> fördelat per univer- sitet.</P>
<P class="p81 ft24">Konstaterar vi att vi har att göra med Waringfördelningar kan vi jämföra områden som till synes ser ut att vara helt skilda, men som har egenskaper som förenar dem. Vi kan t.ex. sluta oss till att de forskningsområden som uppvisar Waringfördelningar har ungefär samma belöningssystem och hierarkier [reward system in science or the position of the scientific elite (Braun et al 1990)]. Huruvida</P>
<P class="p1093 ft39"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Även kallad ”scientific publication potential”, se Schubert & Telcs (1989), s. 296. <SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Se även Braun, Glänzel & Schubert (1990) som undersöker <NOBR>OECD-data.</NOBR></P>
<P class="p210 ft13">402</P>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft11">de kan betraktas som ”normala” (europeiska och/eller ameri- kanska) forskningsfält är självklart en empirisk fråga. Vi lägger fram våra undersökningsresultat längre fram. I figuren här bredvid (utan nummer) visas den typiska fördelningen inom ett av de större områdena under perioden <NOBR>2001–2004.</NOBR> På <NOBR>x-axeln</NOBR> antal artiklar och på <NOBR>y-axeln</NOBR> antal författare med n artiklar.</P>
<P class="p1094 ft38">7000</P>
<P class="p1095 ft38">6000</P>
<P class="p1096 ft46">A</P>
<P class="p1097 ft38"><SPAN class="ft38">n</SPAN><SPAN class="ft145">5000</SPAN></P>
<P class="p1098 ft96">t</P>
<P class="p1099 ft46"><SPAN class="ft17">a</SPAN><SPAN class="ft146">4000</SPAN></P>
<P class="p1100 ft144">l</P>
<P class="p1101 ft38">3000</P>
<P class="p1102 ft38"><SPAN class="ft38">f</SPAN><SPAN class="ft147">2000</SPAN></P>
<P class="p614 ft97">ö</P>
<P class="p1103 ft38"><SPAN class="ft38">r</SPAN><SPAN class="ft147">1000</SPAN></P>
<P class="p1104 ft148">f</P>
<P class="p1105 ft38">0</P>
<P class="p1106 ft38">1 2 3 4 5 6 7 8 9 10111213141516171819202122232425262728</P>
<P class="p1107 ft46">Antal artiklar</P>
<P class="p1108 ft11">Tillvägagångssättet är följande: Vi beräknar fördelningen av artiklar per författare inom vardera av de 23 områdena. Vi utnyttjar uppgiften om förste författare och reprint author (RP) och har namnrättat dessa på nordisk nivå för att erhålla ett stabilt referensvärde som inte i alltför stor utsträckning är beroende av att namnfelen tar ut varandra i de stora talens lag.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">14</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Vi skapar utifrån detta en databas för författarstrukturen inom respektive ämne. Hur många författare har en artikel, hur många har två etc.? Skälet att alla författarnamn inte används är att metoderna ännu inte är utprövade för sådan författarräkning.</P>
<P class="p1109 ft13"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Ett litet antal tidskrifter inom samhällsvetenskap och humaniora uppger inte reprint author adress. Eftersom detta är områden med få författare per artikel och mycket få sam- arbeten över institutionsgränserna utgör detta inget problem. Första adressen fångar upp den nödvändiga informationen, vilket också framgår av en analys vi genomfört av SOC- artiklar från GU och SU. Färre än 1 procent av artiklarna saknar <NOBR>RP-adress</NOBR> och alla utom en artikel placerar artikeln till korrekt universitet på första adressen.</P>
<P class="p290 ft13">403</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft11">Att det finns skillnader mellan områden är egentligen av mindre betydelse, liksom att alla författare inte är representerade i materialet. Den metod vi använder gör att skillnader mellan två områden där det ena har 1 000 artiklar på 50 författare och det andra har 500 författare på lika många artiklar är fullt jämförbara. En förutsättning är naturligtvis att skillnaderna är en återspegling av publiceringsmönster som är generella i Norden eller Europa.</P>
<P class="p57 ft11">En inte oviktig egenskap hos metoden är att alla publicerande författare inom ett område betraktas som ett urval av alla ”poten- tiella” författare, dvs. alla faktiska forskare. Vi har ju att göra med en avgränsad tidsperiod som i en del fall kan uppfattas som alltför kort. Genom metodiken är det möjligt att estimera ett tal för hur många artiklar författarna på området skriver i genomsnitt. Och utifrån det talet kan vi räkna fram <SPAN class="ft7">ett storleksmått per universitet som är representativt för dess publiceringsverksamhet</SPAN>.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p81 ft25">Beräknade data för artiklar per unik författare läggs till grund för ämnesvisa tabeller som innehåller de referensvärden som gäller för Norden. Referensvärdet framkommer genom att vi använder den punkt där regressionslinjen för det plottade, trunkerade popu- lationsmedelvärdet<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">16</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>skär <NOBR>y-axeln</NOBR> för respektive område. Regres- sionslinjen skapas genom att medeltalet beräknas och trunkeras (först med alla författare, därefter tas de med en artikel bort och medvärdet beräknas för resterande och så vidare). Mer om detta tillvägagångssätt i den tekniska bilagan 3.</P>
<P class="p81 ft25">För varje universitet och ämnesområde delas antalet artiklar från universitetet med referensvärdet för ämnesområdet. Detta ger ett fältjusterat värde för <SPAN class="ft37">produktionstalet</SPAN>. Därmed får vi fram ett storleksmått per universitet, vilket är en viktig förutsättning för att måtten skall kunna användas till att fördela anslag per universitet. Uppsala universitet är väsentligt större än Karlstads universitet och denna skillnad återspeglas i den områdesjusterade produktionen.</P>
<P class="p57 ft125">För att korrekt avspegla författarpopulationens fördelning mellan universitet och över makroklasser har vi delat upp analysen i två delar: perioden 2001 2002, samt perioden 2003 2004 har analyserats separat och därefter har ett medeltal erhållits för dessa båda perioder. Anledningen är att vi på det sättet i möjligaste mån</P>
<P class="p435 ft38"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>En genomgång av metodens tekniska detaljer ges i appendix 3. Varje enskild forskare kan endast tillhöra en makroklass och fördelas till den makroklass till vilken flest publikationer identifieras.</P>
<P class="p1110 ft46"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Detta innebär att medelvärdet för hela populationen räknas ut, sedan medelvärdet för alla författare med fler än en artikel, sedan medelvärdet för alla författare med fler än två artiklar osv. Antalet artiklar bildar <NOBR>x-axeln</NOBR> och de olika medelvärdena <NOBR>y-axeln.</NOBR></P>
<P class="p210 ft13">404</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381394x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">kan undvika effekter dels av forskares flytt mellan universitet (jfr Schubert & Telcs 1989), dels av att flödet av personer som går in och ut i forskarpopulationen. Minst 1 000 artiklar bör ingå i makro- klassen för att den skall ge stabila, statistiskt säkra beräkningar (Schubert & Telcs 1985) och för den skull har några makroklasser beräknats över en fyraårsperiod (DENT, ECON, GEO, SOC och HUM).</P>
<P class="p1037 ft25">Det bör framhållas att denna rapport i första hand redovisar en metodik för att beräkna de direkta statsanslagens fördelning. När det gäller adressunifiering är det i allt väsentligt en öppen fråga huruvida universitetssjukhusens artiklar skall räknas in i univer- sitetens produktion. På grund av universitetsnamnets höga prestige är det också troligt att många sjukhusforskare gärna använder universitetsadressen. Vi menar att det i framtiden är möjligt att med små medel korrigera eventuella fel till följd av detta, bl.a. med hjälp av personalförteckningar från universiteten.<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">17</SPAN><SPAN class="ft112">FPT</SPAN></P>
<P class="p63 ft11">Norden eller Europa, vilket skall vara basen för jämförelserna? Vi har, som framgått ovan, gjort beräkningar på ett nordiskt mate- rial under perioden 2001 2004. Av flera skäl föredrar vi nordiska data, dels därför att vi kan namnrätta på nordisk nivå och få god överensstämmelse med det faktiska antalet artikelförfattare, dels för att vi har bättre kontroll över namnsbruket inom Norden. Utgår vi i stället från europeiska data (11 <NOBR>EU-länder+Norge),</NOBR> ger det något andra referensvärden framförallt för humaniora medan det för klinisk medicin inte blir några nämnvärda skillnader. Orsaken till att humaniora får andra referensvärden är att ISI indexerar ett stort antal tyskspråkiga tidskrifter, vilka ur nordisk synvinkel ger referensvärden som inte kan sägas vara represen- tativa. Ett alternativ vore att begränsa undersökningen till engelska som framstår som ”vetenskapens språk”, men av förståeliga skäl finns det problem också med ett sådant tillvägagångssätt. Vi har därför stannat vid att använda Norden (Sverige, Norge Finland och Danmark) för att få fram referensvärden.</P>
<P class="p80 ft11">Varför ger denna metod (Waring) ett representativt referens- värde och på vilket sätt är den bättre än andra metoder? Det</P>
<P class="p546 ft38"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Beräkningar som vi genomfört på enskilda universitet visar att det förvisso förekommer att universitetsanställda skriver ”univ hosp” adresser liksom det förekommer att <NOBR>icke-anställda</NOBR> uppger universitetsadress. Landstingsanställda läkare som genomför forskarutbildning använder inte sällan <NOBR>univ-adress</NOBR> för markera sin akademiska tillhörighet, men de förekom- mer inte på universitetets lönelista. Om regeringen i framtiden tar beslut om ett system enligt en modell som liknar den här kan universiteten förutsättas genomföra rutiner som resulterar i adekvata adressuppgifter.</P>
<P class="p875 ft13">405</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">främsta skälet är att metoden på ett elegant sätt representerar materialet i sin helhet. Problemet för alla andra metoder – medel- värdet, medianen och Priceunit, dvs. att ta en rotdel av antalet författare (Derek de Solla Price’s <SPAN class="ft7">square root law</SPAN>, 1976, jfr Glänzel & Schubert 1985) är att de alla har den svagheten att antingen huvudet (botten) eller svansen (toppen) påverkar oproportionerligt mycket. I relation till dessa metoder är Waringvärdet vida över- lägset.</P>
<P class="p311 ft11">Vad betyder Waringvärdet?</P>
<P class="p740 ft23">Det bör framhållas att Waringvärdet inte är ett mått på antalet författare utan snarare ett mått på vad antalet artiklar motsvarar i form av medelproduktiva forskare. Om ett universitet har en normalproduktion (med nordiska mått mätt) kommer Waring- värdet att stämma överens med antalet anställda under en tvåårs- period. Har däremot universitetet en låg produktivitet kommer värdet att ligga lägre än antalet anställda. Således går det i princip att utifrån Waringvärdena göra prognoser över hur många forskare det finns vid ett universitet. Vi har getts möjligheten att utnyttja personaldata från Linköpings universitet och KTH för att pröva detta. Våra data visar att metoden ger ganska precisa skattningar av personalomfattningen. Det bör påpekas att vi nu inte talar om antalet författare utan om antalet anställda forskare oavsett deras anställningsform. Vi förutsätter att varje universitet har en genom- snittlig fördelning av heltids- och deltidsforskare. Vi kan också se att det finns en rimlig överensstämmelse mellan Waringvärdena (förutsatt att de grupperas) och fakultetsområdenas personaldata. En annan fördel med metoden visar sig om vi jämför referensvärdet med medelvärdet på två respektive fyraårsperioder. När perioden fördubblas bör även referensvärdet fördubblas. Detta är fallet för referensvärdet men inte för medelvärdet.</P>
<P class="p837 ft26">Beräkning av citeringsgrad</P>
<P class="p214 ft11">Citeringar är i första hand ett mått på användbarhet snarare än ”kvalitet”. Även om det finns anledning att vara försiktig kan citeringar användas som ”at least a partial indicator of scientific quality” (Seglen 1992). Med Internet har forskningen blivit global</P>
<P class="p1059 ft13">406</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381396x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">på ett genomgripande sätt (forskarna har tidskrifterna tillgängliga i sina datorer) och uppmärksamhet/användbarhet är till följd av detta det sannolikt bästa sättet att rangordna universitet och insti- tutioner.</P>
<P class="p72 ft25">Fältnormaliserad citeringsgrad är numera en närmast självklar metod inom all bibliometrisk forskning och har varit standard- metod sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Glänzel (1996), samt Schubert & Braun (1996) sammanfattade diskussionen vid <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt. Drygt tio år senare, med många och alltmer aktiva intressenter, är det synnerligen viktigt att forskningens bästa metoder används för undersökningarna (även i policysammanhang). Metoden med fält- normaliserad citeringsgrad har nämligen en svaghet: det krävs till- gång till hela databasen för att referensvärden skall kunna skapas. En detaljerad beskrivning av metoden finns i appendix 2.</P>
<P class="p61 ft11">Fältnormalisering handlar om två saker: För det första att jämföra likar med likar och för det andra att med normaliserade värden kunna jämföra över ämnesgränserna. En fråga som ofta uppkommer är huruvida citeringsgraden är relaterad till antalet artiklar. Får högproduktiva forskargrupper högre citeringsgrad? Holländaren van Raan har i flera arbeten (2004, 2006) undersökt den fältnormaliserade indikatorns egenskaper. Vi har genomfört en undersökning av denna aspekt och kommer fram till att det inte finns anledning att tala om skalfördelar i detta sammanhang. Mäng- den artiklar garanterar inte en god citeringsgrad.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft11">Vid mätning av fältnormaliserad citeringsgrad intresserar vi oss endast för de artiklar som förekommer i tidskrifter som publicerar på vetenskapens internationella språk, vilket i de flesta fall är engelska. Web of Science indexerar ett antal i huvudsak nationella tidskrifter, t.ex. <SPAN class="ft7">Moderna språk, Sociologisk forskning, Nordisk psykologi, Läkartidningen, Konsthistorisk tidskrift, Ekonomiska sam- fundets tidskrift </SPAN>(fi), <SPAN class="ft7">Svensk Papperstidning, Internasjonal politik</SPAN></P>
<P class="p748 ft24">(no), <SPAN class="ft149">Historisk tidsskrift </SPAN>(no). Endast ett litet antal svenskspråkiga artiklar förekommer i materialet. Tidskrifterna har en i bästa fall nordisk läsekrets, men kolleger runt om i världen har inga eller små möjligheter att läsa och referera till artiklarna. Nordiska biblio- metriker har rutinmässigt tagit bort dessa tidskrifter när de gjort internationella jämförelser (tidskrifterna inkluderas dock i vår pro- duktionsberäkning). Vi ansluter till denna praxis och utvidgar den</P>
<P class="p712 ft14"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Sandström & Sandström (2007b).</P>
<P class="p308 ft13">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">– för att ha god marginal i citeringshänseende – till att gälla alla artiklar i <NOBR>icke-engelskspråkiga</NOBR> tidskrifter.</P>
<P class="p74 ft11">Det medicinska vetenskapsområdet står för nära hälften av de svenska publiceringarna. Kvoten mellan publiceringar per år och per årsverke blir för medicin drygt 2 och för naturvetenskap 1,5 och för teknikvetenskap 1 och slutligen för <NOBR>hum-sam</NOBR> knappt ¼ publikation per år. Skillnaderna är således avsevärda mellan områ- dena. Delvis beror detta på att man utnyttjar skilda publicerings- kanaler. Inte mer än cirka 30 procent av referenserna i samhälls- vetenskapliga artiklar går till indexerat material (av ISI) medan resten är referenser till böcker, rapporter och kapitel i bok. Andelen är närmare 80 90 procent för medicin och flertalet natur- vetenskapliga områden (Moed 2005, s. 126 f.).</P>
<P class="p81 ft11">Humanistisk forskning har ett avvikande beteende när det gäller citeringar mellan artiklar. Ett antal artiklar kan med få citeringar få höga fältnormaliserade värden. Av detta skäl, och efter diskussioner med internationella bibliometriker, föreslår vi att det humanistiska området sätts till 1,0 i CPP/FCSm.<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>Det är viktigare att univer- siteten producerar artiklar i den internationella vetenskapliga dis- kussionen än att de mäts med citeringsindex.</P>
<P class="p81 ft25">Vi redovisar i tabell 4 (nedan) jämförelser mellan våra ”Waring- baserade referensvärden”, aritmetiskt medelvärde och median för respektive makroklass. Här finns också en beräkning av antal artiklar och den fältnormaliserade citeringsgraden per makroklass.</P>
<P class="p1111 ft14"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Man kan också tänka sig att låta <NOBR>CPP/FCS-värdet</NOBR> variera mellan t ex 0,8 och 1,2.</P>
<P class="p210 ft13">408</P>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td32"><P class="p17 ft2">Tabell 4</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr19 td354"><P class="p22 ft2">Jämförelse mellan referensvärden för makroklasser (Norden).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr24 td295"><P class="p22 ft46">Waringreferensvärden och median för 23 makroklasser</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td355"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td314"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td58"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td314"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td150"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td355"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td356"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td357"><P class="p102 ft97">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr26 td358"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td359"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td357"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td360"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td361"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td362"><P class="p17 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td356"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p102 ft38">Waring*</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td363"><P class="p623 ft38">SUMMA Antal frak</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td360"><P class="p654 ft38">Waring</P></TD>
<TD class="tr19 td361"><P class="p718 ft38">Medel-</P></TD>
<TD class="tr19 td362"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td364"><P class="p100 ft38">KLASS</P></TD>
<TD class="tr20 td365"><P class="p102 ft70">CPP/FCSm</P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p623 ft38">Waring</P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p32 ft38">artiklar</P></TD>
<TD class="tr20 td365"><P class="p703 ft70">CPP/FCSm</P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p654 ft13">Ref</P></TD>
<TD class="tr20 td369"><P class="p645 ft38">värde</P></TD>
<TD class="tr20 td370"><P class="p692 ft38">Median</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td355"><P class="p17 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p100 ft97">AGR</P></TD>
<TD class="tr23 td314"><P class="p718 ft97">2664</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p1081 ft97">1897</P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p693 ft97">1934,5</P></TD>
<TD class="tr23 td314"><P class="p718 ft97">1,40</P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p1028 ft50">0,51</P></TD>
<TD class="tr23 td30"><P class="p693 ft97">1,61</P></TD>
<TD class="tr23 td267"><P class="p32 ft97">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">BIOL</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">2269</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">1714</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">1851,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,32</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,54</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,65</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">BIOMOL</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1291</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1297</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1867,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,00</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,72</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,71</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">CELL</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1766</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">1737</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">2292,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,02</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,66</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,70</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">CHEM</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1118</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">800</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">2111</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,40</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">1,32</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">2,17</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">CLIN</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1727</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1459</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1984</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,18</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,68</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,76</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">CLIN_II</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1464</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">1411</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">2624</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,04</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,93</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,97</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">COMPMATH</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">2234</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1761</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1691</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,27</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,48</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,55</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">DENT</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">566</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">479</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">536,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,18</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,56</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,66</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">ECON</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">656</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">619</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">483</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,06</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,39</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,44</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">ENG</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1830</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1420</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1477</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,29</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,52</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,60</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">ENV</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1543</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1286</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1260,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,20</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,49</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,62</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">GEO</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">737</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">651</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">624,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,13</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,48</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,60</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">HEALTH</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1436</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">1315</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">1025,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,09</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,39</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,50</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">HUM</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">2288</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">2288</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">274,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,00</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,06</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,16</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">IMMUN</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1087</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">1108</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">1573,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">0,98</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,71</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,75</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">MATSCI</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">2656</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">2160</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">3498,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,23</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,81</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,89</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">MULTI*</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">153</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">129</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">159,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,19</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,62</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">*</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">NEURO</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">758</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">716</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">1346,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,06</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,94</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,95</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft38">PHARM</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">584</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft38">451</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft38">640,5</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft38">1,30</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft17">0,71</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft38">1,97</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p100 ft97">PHY</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft97">1713</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p1081 ft97">1501</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p693 ft97">3123</P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p718 ft97">1,14</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p1028 ft50">1,04</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p693 ft97">2,09</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft97">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">PSYC</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">726</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">835</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">968,5</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">0,87</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,58</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,66</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p100 ft38">SOC</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">2075</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p1081 ft38">1721</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p693 ft38">723</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p718 ft38">1,21</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p1028 ft17">0,21</P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p693 ft38">1,33</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p32 ft38">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td355"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td356"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td359"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td360"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td361"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td362"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft2">Anm: Tabellen avser <NOBR>2-åriga</NOBR> genomsnittsvärden för WaringRef, Medelvärde och Median grundade på 2001 2002 och 2003 2004.</P>
<P class="p0 ft2">* Detta värde (Multi) utgör medel av samtliga klasser.</P>
<P class="p697 ft26">Förslag</P>
<P class="p186 ft11">I det följande ges ett konkret förslag till hur forskningsproduk- tivitet och citeringsgrad kan användas som fördelningsnyckel av statliga direktanslag till universiteten.</P>
<P class="p1112 ft13">409</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft11">Tidsperiod och citeringsfönster</P>
<P class="p740 ft125">Vi har av flera skäl valt perioden 2001 2004. Det första är att den senaste delen av databasen (efter 1997) innehåller kompletta upp- gifter. Ett annat skäl är att systemet inte bör bygga in alltför stora trögheter (genom att täcka en lång tidsperiod). Citeringsfönstret är ett tredje skäl; det ger citeringar till artiklar från 2001 fram till juni 2007, för 2002 fram till juni 2007 osv. Av våra undersökningar att döma ger kombinationen av flera citeringsfönster tillförlitliga resul- tat även för områden som teknik och humanvetenskap. Särskilt humaniora och samhällsvetenskap har en struktur med kvartals- tidskrifter som ofta har höga ”rejection rates”, vilket medför långa ledtider för publiceringar. Detta gör att det kan ta lång tid innan artiklar får citeringar. De undersökningar som publicerats (t.ex. Adams 2005) om citeringsfönstret och relationen mellan korta och längre citeringsfönster grundar sig på medicin och naturvetenskap. Självklart kan den här redovisade metoden användas med kortare citeringsfönster och mer aktuella artiklar. År 2007 när denna rapport författas är det görligt att införliva artiklar från 2005 2006 med citeringar till maj 2007. Med en sådan metod följer inga avsevärda nackdelar om vi håller oss till stora universitetsenheter med många artiklar, men ett flertal områden skulle få något osäkra citeringsdata och flera universitet skulle inte kunna ges en tillförlitlig citeringsgrad. Dessa eftersläpningar är sannolikt en nödvändig konsekvens om man vill utnyttja de möjligheter som faktiska citeringsdata erbjuder. Alternativet med ”journal impact factor” avskräcker.</P>
<P class="p83 ft11">Ekonomiskt, transparent och enkelt</P>
<P class="p740 ft125">Måtten bör vara enkla att ta fram och i möjligaste mån transparenta för lärosätena. De bör även känna att de har möjlighet att genom gemensamma ansträngningar förbättra sina resultat i framtiden.</P>
<P class="p66 ft25">Kostnaderna först. Föreliggande förslag är mycket kostnads- effektivt. Vi menar, till skillnad från dem som vill samla in alla former av publiceringar, att ett sådant omfattande arbete är onödigt. Ett kostnadsdrivande fördelningssystem som den norska modellen kräver att det byggs upp en enhet (eller avsätts personer från universitetsbiblioteken) vilka får till uppgift att sammanställa uppgifterna från olika databaser (artiklar, böcker, kapitel i bok</P>
<P class="p359 ft13">410</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">etc.). Det kommer att krävas omfattande arbete av forskare i konsensuskonferenser för att enas om vilka tidskrifter som skall räknas, vilka bokförlag som skall ingå etc. Enligt vår mening utgör den fältnormaliserade citeringsgraden en bättre indikator för forskningskvalitet än att enbart utgå från i vilken tidskrift en artikel publicerats. Norrmannen Per Seglen har nogsamt inskärpt att det inte finns någon relation mellan en enskild artikels citeringsgrad och tidskriftens (Seglen 1997).</P>
<P class="p39 ft11">Transparens är inte självklart något man förknippar med den fältnormaliserade metoden. Vi vill dock påminna om att många universitetsledningar redan i dag arbetar med den metoden och kommunicerar den till sina forskare. Detsamma kan inte sägas om Waringmetoden, vilken i sina abstrakta tekniska detaljer är betyd- ligt svårare att kommunicera.</P>
<P class="p1037 ft125">Till modellens fördelar hör kombinationen av kvantitet och kvalitet. Det är ytterligt svårt att manipulera citeringsgraden. Många men svaga publiceringar lönar sig inte. Kvaliteten väger allt- för tungt. Självklart bör områden som har hög publiceringsfrekvens inte tvingas att öka sina ansträngningar eftersom konkurrensen om publiceringsutrymmet sannolikt redan är mycket stor. Viktigare är att dessa forskare satsar så mycket som möjligt på att förbättra sin citeringsbild. Det är det bästa sättet att använda statliga basmedel.</P>
<P class="p208 ft26">Tillvägagångssätt och genomförande</P>
<P class="p1113 ft11">Steg 1 Områdesjusterad artikelproduktion</P>
<P class="p882 ft125">Vi har följt Waringmetoden som den beskrivits ovan. Ett problem att lösa är att unifiera författarnamnen. Alla universitetsartiklar med nordisk adress i RP (reprint <NOBR>author)-fältet</NOBR> eller nordisk förstaadress har manuellt korrigerats för det faktum att bruket av förnamnsinitialer förändras över tid. En tendens är att alltfler författare har blivit medvetna om förväxlingsrisken i Web of Science och har således lagt sig till med ett ”artistnamn” bestående av två eller flera initialer till efternamnet. Det skiftande bruket innebär således ett behov av att unifiera namnen ibland är det också nödvändigt att lägga till en initial (x, y, z, w) för att skilja mellan författare med samma efternamn. Sverige är närmast unikt i så måtto att våra <NOBR>son-namn</NOBR> är mycket vanligt förekommande. I Norge</P>
<P class="p954 ft13">411</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">och Danmark är det dessutom mer vanligt att använda sig av mellannamn.</P>
<P class="p42 ft11">Med Norden avses här fyra länder: Danmark, Norge, Finland och Sverige. Det finns många likheter mellan dessa länder men också intressanta skillnader. Vi bedömer dock att dessa fyra länder, med bred marginal, utgör en tillräcklig bas för att få fram representativa referensvärden. Analysen har <SPAN class="ft7">begränsats till univer- siteten </SPAN>i Norden.</P>
<P class="p57 ft23">För varje universitet och ämnesområde delas antalet artiklar från universitetet med referensvärdet för ämnesområdet. Detta ger ett värde på hur många forskare som det antalet artiklar motsvarar. Tio högproduktiva forskare kan med andra ord publicera lika mycket som en genomsnittlig grupp av 20 forskare. De olika värdena per ämnesområde adderas sedan till en summa av ”forskningspro- ducenter”, det antal forskare som produktionsvärdet motsvarar. Innan summeringen multipliceras värdet för varje ämnesområde med motsvarade kvalitetsvärde som tas fram i steg 2.</P>
<P class="p311 ft11">Steg 2 Fältnormaliserad citeringsgrad</P>
<P class="p740 ft23">En fältnormaliserad citeringsgrad för svenska universitet har tagits fram (metodiken beskrivs i appendix 2). Alla artiklar med svensk adress – så gott som alla svenska artiklar – i Web of Science under perioden <NOBR>1998–2005</NOBR> har körts mot <NOBR>LiU/KTH-databasen,</NOBR> vilken innehåller beräknade värden (tidskriftsnormaliserade och fältnor- maliserade). Vi har valt att ta med alla artiklar från respektive läro- säte, dvs. inte enbart de som ingår i vårt Waringbaserade produk- tionstal. Ett skäl är att det svenska systemet för incitament bör understödja internationellt samarbete. Eftersom artiklar tillkom- mer i sådana samarbeten tenderar de att <SPAN class="ft150">ceteris paribus </SPAN>få högre citeringsgrad. Alltså bör det inte skapas något som motverkar detta. Om vi går från lärosätenas alla artiklar till de artiklar som har svenska universitetsadresser i <SPAN class="ft150">first author och reprint author </SPAN>sjunker citeringsgraden något för varje universitet. Den sjunker förvisso mer för de mindre universiteten än de större, men det är frågan om marginella effekter och det är en minskning som grovt taget är lika för alla. Också av detta skäl finns all anledning att vara så komplett som möjligt i underlaget för citeringsanalysen. En begränsning av underlaget skulle knappast ge oss bättre information.</P>
<P class="p1114 ft13">412</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft11">Steg 3 Sammanräkning</P>
<P class="p698 ft11">Nu har vi å ena sidan ett produktionsvärde (Waringmåttet enligt steg 1) som dessutom är ett storleksmått per makroklass och uni- versitet. Å den andra sidan ett kvalitetsvärde (steg 2) per makro- klass och universitet. Dessa två värden multipliceras till ett värde per makroklass och per universitet.</P>
<P class="p69 ft11">Universitetens samlade värde räknas sedan ihop, divideras med det totala värdet och ger en procentsats, vilken kan användas vid fördelning av statsanslaget.</P>
<P class="p76 ft11">I appendix 4 ges samtliga värden per makroklass. Där framgår hur olika klasser bidrar till universitetens värden. Det blir tydligt att citeringsgraden väger tungt i sammanhanget.</P>
<P class="p464 ft26">Resultat</P>
<P class="p186 ft11">Tabell 5 redovisar effekterna av beräkningsmodellen per univer- sitet. Kolumn A visar antalet artiklar per universitet och kolumn B det genomsnittliga referensvärdet för universitetets artiklar. När vi dividerar antalet artiklar med referensvärdet (per makroklass, i tabellen visas ett genomsnitt) erhåller vi Waringvärdet som framgår av kolumn C. Waringvärdet multipliceras med den fältnorma- liserade citeringsgraden, CPP/FCSm, vilken framgår av kolumn D. Resultatet, ett kombinerat produktions- och kvalitetsvärde per universitet, framgår av kolumn E. Observera att det är nödvändigt att gå till appendix 4, tabell A D för dem som i detalj vill följa beräkningsmodellen.</P>
<P class="p1115 ft13">413</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1116 ft2">Tabell 5 Prestationsrelaterade statsanslag. Förslaget i sin helhet sorterat efter sammanlagda värdet (kolumn E)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr20 td371"><P class="p100 ft151">Kolumn</P></TD>
<TD class="tr20 td372"><P class="p97 ft151">A</P></TD>
<TD class="tr20 td373"><P class="p633 ft151">B</P></TD>
<TD class="tr20 td374"><P class="p505 ft151">C</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p505 ft151">D</P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p505 ft151">E</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td377"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td378"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td379"><P class="p476 ft61">AVG</P></TD>
<TD class="tr11 td380"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td381"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td382"><P class="p524 ft61">SUMMA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td383"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td384"><P class="p521 ft110">Antal frak</P></TD>
<TD class="tr0 td385"><P class="p476 ft110">Waring</P></TD>
<TD class="tr0 td386"><P class="p476 ft110">Waring-</P></TD>
<TD class="tr0 td387"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td388"><P class="p102 ft110">Waring *</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td371"><P class="p100 ft152">UNIV</P></TD>
<TD class="tr1 td372"><P class="p101 ft110">artiklar</P></TD>
<TD class="tr1 td373"><P class="p476 ft110">Ref</P></TD>
<TD class="tr1 td374"><P class="p476 ft110">värdet</P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p17 ft152">CPP/FCSm</P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p102 ft14">CPP/FCSm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td57"><P class="p100 ft151">LU</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p643 ft151">5 269</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p102 ft63">0,60</P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p643 ft151">4 401</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p97 ft151">1,15</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p134 ft151">5 059</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft153">UU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft153">4 824</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft62">0,59</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft153">4 115</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p505 ft153">1,23</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft153">5 049</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft151">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft151">5 373</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft63">0,70</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft151">3 816</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p97 ft151">1,16</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft151">4 438</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft151">GU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft151">3 360</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft63">0,53</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft151">3 140</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p97 ft151">1,09</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft151">3 424</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft153">SU</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft153">2 517</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft62">0,49</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft153">2 560</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p97 ft153">1,22</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft153">3 119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft151">KTH</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft151">2 824</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft63">0,67</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft151">2 104</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p97 ft151">1,21</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft151">2 551</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft151">SLU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft151">2 193</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft63">0,54</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft151">2 022</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p97 ft151">1,23</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft151">2 496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft153">CTH</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft153">2 402</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft62">0,68</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft153">1 757</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p97 ft153">1,21</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft153">2 126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft151">UMU</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft151">1 855</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft63">0,57</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft151">1 641</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p505 ft151">1,14</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft151">1 871</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft153">LIU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft153">2 009</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft62">0,61</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft153">1 659</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p97 ft153">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft153">1 663</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft153">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft153">522</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft62">0,56</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft153">467</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p505 ft153">0,96</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft153">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft151">HHS</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft151">163</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft63">0,34</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft151">240</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p505 ft151">1,16</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft151">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft153">ORU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft153">203</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft62">0,49</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft153">207</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p505 ft153">1,04</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft153">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft153">KAU</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft153">204</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft62">0,46</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft153">219</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p505 ft153">0,96</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft153">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p100 ft151">MIU</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p643 ft151">198</P></TD>
<TD class="tr0 td245"><P class="p102 ft63">0,52</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p643 ft151">189</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p505 ft151">0,96</P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p134 ft151">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p100 ft153">VXU</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p643 ft153">91</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p102 ft62">0,40</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p643 ft153">113</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p505 ft153">1,05</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p134 ft153">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td57"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td131"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td245"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td56"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td72"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td33"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td383"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td384"><P class="p643 ft152">34 004</P></TD>
<TD class="tr20 td385"><P class="p102 ft2">0,59</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p643 ft152">28 651</P></TD>
<TD class="tr20 td387"><P class="p97 ft152">1,16</P></TD>
<TD class="tr20 td388"><P class="p134 ft152">33 249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td383"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td384"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td388"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft11">Modellen gör framförallt att universitet och forskargrupper kan jämföras med varandra trots att deras forskning har olika inrikt- ningar och profiler. Av tabellen (tabell 5) framgår att Karolinska institutet har en stor artikelproduktion, landets största, men detta är inom högproduktiva områden, vilket antyds av det höga medelreferensvärdet för Waringref i kolumn C. Modellen korri- gerar således Waringvärdena så att varje universitet får en med andra universitet jämförbar produktion. Karolinska institutet har, även inräknat denna justering, en hög produktivitet och medelgod citeringsgrad jämfört med andra nordiska universitet.</P>
<P class="p81 ft24">Omfördelar Waringmodellen resurser eller blir utfallet det som kunde förväntas av hur många artiklar respektive universitet pro- ducerar? Svar på den frågan ges i tabell 6, som visar procentuella fördelningar av artiklar, Waringvärden och det sammanlagda SUMMAN av Waring multiplicerat med CPP/FCSm. Tabellen</P>
<P class="p391 ft13">414</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">visar att det är frågan om substantiella omfördelningar till följd av modellen. Om vi ställer <NOBR>SUMMA-värdet</NOBR> i relation till direkt- anslagen som de såg ut 2007 blir effekterna betydande för flera av universiteten.</P>
<P class="p68 ft11">Tabell 6 visar effekten i statsanslag såvida hela det direkta stats- anslaget skulle fördelas i enlighet med ett prestationssystem. Andelen av medlen som skall fördelas efter prestation påverkar självfallet utfallet, men en jämförelse mellan kolumn H och kolumn I, som är 2007 års fördelning av de direkta statsanslagen antyder i vilken riktning en eventuell tillämpning skulle påverka respektive universitet. Handelshögskolan, KTH, Chalmers, Lund, SLU, Upp- sala och Karolinska tillhör vinnarna, medan Umeå, Göteborg, Luleå och Linköping samt de mindre universiteten står stilla eller förlorar.</P>
<P class="p1117 ft2">Tabell 6 Jämförelse i procent mellan antal artiklar, Waringvärden och SUMMA sorterat efter <NOBR>SUMMA-värdet</NOBR> (kolumn H)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr20 td389"><P class="p100 ft81">Kolumn</P></TD>
<TD class="tr20 td390"><P class="p98 ft81">F</P></TD>
<TD class="tr20 td391"><P class="p691 ft81">G</P></TD>
<TD class="tr20 td392"><P class="p505 ft81">H</P></TD>
<TD class="tr20 td364"><P class="p113 ft81">I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td393"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td394"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td395"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td396"><P class="p1118 ft61">Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td398"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td399"><P class="p624 ft61">Procent</P></TD>
<TD class="tr6 td400"><P class="p515 ft61">Procent</P></TD>
<TD class="tr6 td401"><P class="p1118 ft61">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr6 td356"><P class="p624 ft61">2007 direkt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td389"><P class="p100 ft154">UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td390"><P class="p624 ft154">artiklar</P></TD>
<TD class="tr10 td391"><P class="p515 ft62">Waring</P></TD>
<TD class="tr10 td392"><P class="p1118 ft46">kol E</P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p1118 ft46">anslag %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p100 ft155">LU</P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p643 ft155">15,50</P></TD>
<TD class="tr11 td402"><P class="p134 ft155">15,36</P></TD>
<TD class="tr11 td348"><P class="p134 ft155">15,22</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p134 ft155">14,33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">UU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p643 ft155">14,19</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">14,36</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">15,19</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">13,16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">KI</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p643 ft155">15,80</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">13,32</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">13,35</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">11,17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td48"><P class="p100 ft155">GU</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p643 ft155">9,88</P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p134 ft155">10,96</P></TD>
<TD class="tr20 td348"><P class="p134 ft155">10,30</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p134 ft155">12,53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">SU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p643 ft155">7,40</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">8,93</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">9,38</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">8,30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft154">KTH</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p645 ft154">8,31</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft154">7,34</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft154">7,67</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft154">4,74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td48"><P class="p100 ft155">SLU</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p643 ft155">6,45</P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p134 ft155">7,06</P></TD>
<TD class="tr20 td348"><P class="p134 ft155">7,51</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p134 ft155">6,70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">CTH</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p645 ft155">7,06</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">6,13</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">6,39</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">4,46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft154">UMU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p645 ft154">5,46</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft154">5,73</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft154">5,63</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft154">9,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td48"><P class="p100 ft155">LIU</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p643 ft155">5,91</P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p134 ft155">5,79</P></TD>
<TD class="tr20 td348"><P class="p134 ft155">5,00</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p134 ft155">5,88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">LTU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p643 ft155">1,54</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">1,63</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">1,35</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">2,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">HHS</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p643 ft155">0,48</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">0,84</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">0,84</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">0,57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">ORU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p645 ft155">0,60</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">0,72</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">0,65</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">1,81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td48"><P class="p100 ft155">KAU</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p645 ft155">0,60</P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p134 ft155">0,76</P></TD>
<TD class="tr20 td348"><P class="p134 ft155">0,63</P></TD>
<TD class="tr20 td60"><P class="p134 ft155">1,55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p100 ft155">MIU</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p645 ft155">0,58</P></TD>
<TD class="tr6 td402"><P class="p134 ft155">0,66</P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p134 ft155">0,55</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p134 ft155">1,76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td48"><P class="p100 ft154">VXU</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p645 ft154">0,27</P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p134 ft154">0,40</P></TD>
<TD class="tr0 td338"><P class="p134 ft154">0,36</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p134 ft154">1,59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td398"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td399"><P class="p643 ft109">100</P></TD>
<TD class="tr19 td400"><P class="p134 ft109">100</P></TD>
<TD class="tr19 td401"><P class="p134 ft109">100</P></TD>
<TD class="tr19 td356"><P class="p134 ft109">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td398"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td400"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td401"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td356"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1119 ft2">Anm: Kolumn I bygger på direktanslaget för forskning och forskarutbildning som det beräknas i tabell 3.</P>
<P class="p842 ft13">415</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">En tydlig effekt är att de tre största universiteten vinner resurser och att de små universiteten förlorar. Samtidigt är detta mönster inte enhetligt. Handelshögskolan är en liten enhet som gör bra resultat. Även de större tekniska högskolorna har mycket goda resultat.</P>
<P class="p57 ft23">Ett tydligt drag i tabell 5 är att universitet med större samlade resurser, dvs. direkta statsanslag plus externa medel, har en tendens att få ökad andel av Waringvärdena. Detta är en fullkomligt naturlig konsekvens av metoden: ju större resurser desto större möjligheter att anställa och att producera resultat. Av detta följer att det kan diskuteras huruvida förmågan att attrahera externa anslag i presta- tionssystemet skall inkluderas i underlaget. Detta görs i det australiensiska Research Quality Framework (RQF). I förstone förefaller det vara tårta på tårta, men det sänder en tydlig signal till forskningssystemet att expandera resurserna på alla tillgängliga sätt förutsatt att man kan producera kvalitet.</P>
<P class="p325 ft26">Avslutning</P>
<P class="p214 ft11">Den här föreslagna metoden har en rad fördelar jämfört med andra prestationsbaserade system. Waringmodellen utgår från den inter- nationella forskningens dynamik. Den använder inga nationella ordningar i form av konsensusgrupper eller nationella databaser. Internet har kraftigt påskyndat forskningens globalisering och alla forskare har i dag tillgång till i stort sett alla världens senaste resultat som de publiceras i tidskrifter och öppna artikelarkiv. Systemet kombinerar ett produktionsmått med ett uppmärksam- hetsmått, i det senare fallet den faktiska citeringsgraden. Detta mått säger hur användbar forskningen är för kolleger runt om i världen. Andra system som det norska bygger på tidskrifterna klassas efter förväntad betydelse och eventuell impact, vilket är mycket osäkert och inte säger något om hur specifika artiklar uppmärksammas.</P>
<P class="p191 ft11">Uppfyller modellen de krav som vi formulerade i rapportens inledning? Låt oss avsluta med att kort beröra de sju punkterna.</P>
<P class="p1120 ft24"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft156">Könsneutralitet: Waringmodellen som bygger på faktiska cite- ringar och fältnormaliserad citeringsgrad ger alla, oavsett kön, status och ålder, samma möjligheter och är i så måtto helt kon- kurrensneutral. Kvinnor har dokumenterat lägre produktionstal</SPAN></P>
<P class="p1059 ft13">416</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1121 ft25">vilket dock kompenseras av de ofta får högre citeringsgrad på sina artiklar (Xie & Shauman 1998; Sandström & Hällsten 2007, Sandström & Sandström 2007). Snedfördelningen mellan kvinnor och män inom olika ämnesområden, s.k. horisontell arbetsfördelning mellan könen (se Lindberg, Riis och Silander 2005) är även den väldokumenterad. Knyts incitament enbart till antalet publiceringar kommer ämnesområden som har hög kvinnoandel att missgynnas eftersom kvinnliga forskare ofta har andra publiceringsstrategier. Waringmodellen medför att kva- liteten vägs in i summan av universitetens produktion.</P>
<P class="p1122 ft11"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft134">Skalneutralitet: Waringmodellen medför att ämnesområden görs likvärdiga, jämförbara och modellen är således oberoende av områdenas storlek. Universitetsledningar kan fortsatt satsa på olika områden av strategiska skäl eller för att man förväntar sig en god produktion och god citeringsgrad.</SPAN></P>
<P class="p1123 ft24"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft156">Framtidsneutralitet: Waringmodellens egenskaper gör att det finns incitament att följa den internationella forskningens cite- ringsmönster, dvs. forskarna har incitament att följa forsknings- frontens utveckling och ge bidrag till att flytta fronterna.</SPAN></P>
<P class="p1124 ft11"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft134">Hierarkineutralitet: Waringmodellen tar inga hänsyn till vem som publicerar. Låt oss ta två extremfall: i det ena står en professor per ämnesområde bakom alla publikationer (medhjäl- parna är osynliga) och i det andra fallet är alla medarbetarna medverkande och publikationerna utspridda över hela perso- nalen. Modellen är helt oberoende av vem och hur många som publicerar. Antalet publiceringar sätts i relation till ett referens- värde. Det tal som ges (Waringvärdet) motsvarar ett antal forskare som antingen står med på publikationerna eller kan antas ligga bakom dessa publikationer. Endast om svenska publiceringsnormer helt avviker från nordiska kan man tänka sig att det skulle uppstå skevheter. Inget i vårt material antyder att så skulle vara fallet.</SPAN></P>
<P class="p1125 ft25"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft157">Samarbetsincitament: Waringmodellen bygger på två separata steg. Det första räknar publiceringar med förste författare och reprint AU från de svenska universiteten. I det andra steget räknas citeringsgraden till alla publikationer från universitetet oavsett författarordningen. Ett universitet har således starka incitament att delta i internationella samarbeten eftersom dessa ofta har högre citeringsgrad än andra artiklar. Universitetets</SPAN></P>
<P class="p1126 ft13">417</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft11">totala citeringsgrad baserat på alla publiceringar under perioden utgör den andra komponenten i den sammanräknade summan. Således finns all anledning att eftersträva goda internationella samarbeten.</P>
<P class="p1127 ft23"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft131">Stimulera expansion och ökat antal publiceringar: Prestations- systemet bör helst inte lägga några som helst band på univer- sitetens naturliga drift till expansion och utvidgning. Waring- modellen medför inga sådana begränsningar, men förutsätt- ningen är naturligtvis att det går att upprätthålla en rimlig kvalitet på verksamheten. Erfarenheterna från det australiensiska försöket med raka publiceringspremier under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> är avskräckande. Kvaliteten sjönk drastiskt (se Butler 2003). Waringmodellen medför ett korrektiv genom att den fältnor- maliserade citeringsgraden vägs in i sammanräkningen. Utförda analyser (Sandström & Hällsten 2006, Sandström & Hällsten 2008) antyder att forskningsråden tenderar att gynna forskare med många publiceringar i sitt forskningsstöd. Den här meto- den justerar detta och ger citeringsgraden en ordentlig viktning.</P>
<P class="p1128 ft11"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft134">Kommer modellen att innebära fortsatt internationalisering av forskningen? Modellen bör kunna accepteras av humanister och samhällsvetare eftersom de inte missgynnas utan deras publika- tioner viktas högt, en humanist får 11,1 Waringpoäng per artikel. Med den föreslagna metoden får således humaniora och samhällsvetenskap kraftfulla incitament att öka aktiviteten på den internationella publiceringsmarknaden. Detta medför att resultat presenteras för andra forskare, att forskningen utsätts för kritik och synpunkter från kompetenta kolleger och att svenska forskare kan få erkännande från sina kolleger runt om i världen för sina bidrag.</SPAN></P>
<P class="p1129 ft11">***</P>
<P class="p1130 ft11"><SPAN class="ft7">Tillkännagivande</SPAN>: Författarna vill härmed uttrycka sin tacksamhet för den hjälp och de pedagogiska kommentarer som <NOBR>RUT-utred-</NOBR> ningen och dess kansli bistått med. Vidare vill vi framhålla den betydelsefulla hjälp som Wolfgang Glänzel, Timo Koski och Ulf Heyman bidragit med i form av matematiska förklaringar samt konstruktiva och kritiska synpunkter. Ett särskilt tack riktar vi till Peter Ingwersen vid Danmarks Biblioteksskole, som på RUT- utredningens uppdrag haft vänligheten att läsa och ge synpunkter på detta underlag.</P>
<P class="p339 ft13">418</P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft26">Anförd litteratur</P>
<P class="p1131 ft11">Adams J (2005) Early citation counts correlate with accumulated impact, <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>vol 63:567 581.</P>
<P class="p760 ft7"><SPAN class="ft11">Björklund S (1996) </SPAN>En författning för disputationen. <SPAN class="ft11">Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.</SPAN></P>
<P class="p1132 ft115">Braun T, Glänzel W & Schubert A (1990) Publication productivity: from frequency distributions to scientometric indicators. <SPAN class="ft48">Jour- nal of Information Science </SPAN>16:37 44.</P>
<P class="p1133 ft11">Butler L (2003) Explaining Australia’s increased share of ISI publications – the effects of funding formula based on publica- tion counts. <SPAN class="ft7">Research Policy </SPAN>32:143 155.</P>
<P class="p1134 ft24">Egghe L & Rousseau R (1986) A characterization of distributions which satisfy Price Law and consequences for the laws of Zipf and Mandelbrot. <SPAN class="ft149">Journal of Information Science </SPAN>12(4):193 197.</P>
<P class="p1133 ft11">Glänzel W, Schubert A & Telcs A (1984) Characterization by Truncated Moments and its Application to <NOBR>Pearson-Type</NOBR> Distributions. <SPAN class="ft7">Zeitschrift für Warscheinlichtkeitstheorie und verwandted Gebiete, </SPAN>66:173 183. (Correction: Ibid. 74:317 (1987).</P>
<P class="p1134 ft11">Glänzel W & Schubert A (1985) Price distribution: an exact for- mulation of Price’s ”square root law”. <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>7:211 219.</P>
<P class="p1133 ft11">Glänzel W & Schubert A (2003) A new classification scheme of science fields and subfields designed for scientometric evalua- tion purposes. <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>56:257 367.</P>
<P class="p760 ft11">Glänzel W (1996) The need for standards in bibliometric research and technology. <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>35:167 176.</P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft11">Gustavsson S (1971) </SPAN>Debatten om forskningen och samhället.</P>
<P class="p614 ft11">Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.</P>
<P class="p0 ft158">Hicks D & Katz S (1996) Where Is Science Going? <SPAN class="ft41">Science</SPAN>,</P>
<P class="p614 ft7">Technology & Human Values <SPAN class="ft11">21(4):279 306.</SPAN></P>
<P class="p760 ft11">Katz JS, Hicks D, Sharp M & Martin BR (1995) <SPAN class="ft7">The Changing Shape of British </SPAN>Science, STEEP Special Report No. 3, Brighton: SPRU.</P>
<P class="p760 ft11">Lindberg L, Riis U & Silander C (2005) <SPAN class="ft7">Akademiens olika världar. </SPAN>Högskoleverket Rapport 2005:53 R.</P>
<P class="p1134 ft24">Lotka AJ (1926) The frequency distribution of scientific produc- tivity. <SPAN class="ft149">Journal of the Washington Academy of Sciences </SPAN>16:317 323.</P>
<P class="p1133 ft11">Merton RK (1938) Science and the social order. <SPAN class="ft7">Philosophy of Science 5</SPAN>, 1938.</P>
<P class="p334 ft13">419</P>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft11">Moed HF (2005) </SPAN>Citation Analysis in Research Evaluation.</P>
<P class="p770 ft11">Dordrecht: Springer Verlag.</P>
<P class="p1135 ft11">Nybom T (1997) <SPAN class="ft7">Kunskap, politik, samhälle. </SPAN>Hargshamn: Arete. Price DDS (1963) <SPAN class="ft7">Little Science, Big Science. </SPAN>New York: Columbia</P>
<P class="p770 ft11">Univ Press.</P>
<P class="p775 ft11">Price DDS (1976) A general theory of bibliometric and other cumulative advantage processes. JASIS 27:292 306.</P>
<P class="p1136 ft11">Sandström U & Hällsten M (2006) ‘Productivism’ in Grant Peer Review: Wennerås and Wold Revisited. Paper presented at the 9th International Science & Technology Indicators Conference 7 9 September 2006, Leuven, Belgium. Book of Abstracts, pp 121 124.</P>
<P class="p771 ft11">Sandström U & Hällsten M (2007) Gender, Funding Diversity and Quality of Research. Paper presented at the ISSI conference in Madrid June 25 28, 2007.</P>
<P class="p775 ft11">Sandström U & Hällsten M (2008) Persistent Nepotism in Peer Review, <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>vol 74, No 2. 2008 (forthcoming)</P>
<P class="p775 ft11">Sandström U & Sandström E (2007a) The mobility of research quality. Paper presented at workshop in Madrid June 25 28, 2007.</P>
<P class="p1137 ft11">Sandström U & Sandström E (2007b) Fältnormaliserad citerings- grad per vetenskapsområde för svenska universitet – finns det skalfördelar? Underlagsrapport till <NOBR>RUT-utredningen</NOBR> 6 maj 2007. [www.forskningspolitik.se/studier.asp]</P>
<P class="p1136 ft11">SCB UF 13 SM 601 Statistiska meddelanden. Forskning och utveckling inom universitetssektorn 2005. Stockholm, 5 februari 2007.</P>
<P class="p1138 ft11">Seglen P (1992) The skewness of science. <SPAN class="ft7">JASIS </SPAN>43(9):628 638. Schubert A & Telcs A (1986) Publication potential – an indicator</P>
<P class="p791 ft11">of scientific strength for <NOBR>cross-national</NOBR> comparisons. <SPAN class="ft7">Sciento- metrics </SPAN>9 <NOBR>(5-6):231</NOBR> 238.</P>
<P class="p1136 ft11">Schubert A & Telcs A (1989) Estimation of the Publication Potential in 50 U.S. States and in the district of Columbia based on the frequency distribution of scientific productivity. <SPAN class="ft7">JASIS </SPAN>40(4):291 297.</P>
<P class="p771 ft11">Schubert A & Braun T (1996) <NOBR>Cross-field</NOBR> normalization of scien- tometric indicators. <SPAN class="ft7">Scientometrics </SPAN>36:311 324.</P>
<P class="p1136 ft115">Schubert A & Glänzel W (1984) A dynamic look at a class of skew distributions: a model with scientometric applications. <SPAN class="ft48">Sciento- metrics </SPAN><NOBR>3:149–167.</NOBR></P>
<P class="p585 ft13">420</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1139 ft7"><SPAN class="ft11">Sörlin S & Gundelach P (2007) </SPAN>Att ta makten över kvaliteten. Strategisk utvärdering av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. <SPAN class="ft11">Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p760 ft11">Telcs A, Glänzel W & Shubert A (1985) Characterization and statistical test using truncated expectations for a class of skew distributions. <SPAN class="ft7">Mathematical Social Sciences </SPAN><NOBR>10:169–178.</NOBR></P>
<P class="p760 ft11">Van Raan AFJ (2004) Measuring Science: Capita Selecta of Current Main Issues. In: H.F. Moed, W, Glänzel and U. Schmoch, editors: <SPAN class="ft7">Handbook of Quantitative Science and Technology Research</SPAN>, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, 2004, p.19- 50</P>
<P class="p1140 ft11">Van Raan A.F.J. (2005), <NOBR>Performance-related</NOBR> differences of bibliometric statistical properties of research groups: cumulative advantages and hierarchically layered networks (http://www.cwts.nl/TvR/TvRpublications.html)</P>
<P class="p760 ft11">Van Raan AFJ (2006), Statistical Properties of Bibliometric Indicators: Research Group Indicator Distributions and Correlations, <SPAN class="ft7">JASIST</SPAN>, 57 (3): 408 430.</P>
<P class="p760 ft11"><SPAN class="ft7">Vekt på forskning</SPAN>. Universitets- og hogskolerådet. Oslo, November 2004.</P>
<P class="p1141 ft7"><SPAN class="ft11">Vetenskapsrådet (2006) </SPAN>Hur mycket citeras svenska publikationer?</P>
<P class="p14 ft11">Rapport 13:2006.</P>
<P class="p1133 ft115">Xie Y & Shauman KA (1998) Six differences in research produc- tivity: New evidence about an old puzzle, <SPAN class="ft48">American Sociological Review </SPAN>63 (6): 847 870.</P>
<P class="p1142 ft13">421</P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">Appendix 1 Mikro och makroklasser (field definitions)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">AGRICULTURE, DAIRY & ANIMAL SCIENCE</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">AGRICULTURE, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">AGRICULTURE, SOIL SCIENCE</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">AGRONOMY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">FOOD SCIENCE & TECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">FORESTRY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">HORTICULTURE</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, PAPER & WOOD</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MYCOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">PLANT SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">VETERINARY SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">AGR</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">BEHAVIORAL SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">BIODIVERSITY CONSERVATION</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ECOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENTOMOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">EVOLUTIONARY BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">FISHERIES</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">LIMNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MARINE & FRESHWATER BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">OCEANOGRAPHY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ORNITHOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ZOOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">BIOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">BIOCHEMISTRY & MOLECULAR BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft70">BIOMOL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ANATOMY & MORPHOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">BIOCHEMICAL RESEARCH METHODS</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">BIOPHYSICS</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">BIOTECHNOLOGY & APPLIED MICROBIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CELL BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">DEVELOPMENTAL BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">GENETICS & HEREDITY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MICROBIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MICROSCOPY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft2">CELL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, ANALYTICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft14">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, APPLIED</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft14">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, INORGANIC & NUCLEAR</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft14">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, MEDICINAL</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p17 ft14">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p17 ft14">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td403"><P class="p17 ft13">422</P></TD>
<TD class="tr47 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr20 td404"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, ORGANIC</P></TD>
<TD class="tr20 td73"><P class="p1143 ft2">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td404"><P class="p17 ft2">CRYSTALLOGRAPHY</P></TD>
<TD class="tr20 td73"><P class="p1143 ft2">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">POLYMER SCIENCE</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CHEM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">ANDROLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">ANESTHESIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">CARDIAC & CARDIOVASCULAR SYSTEMS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">CRITICAL CARE MEDICINE</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">EMERGENCY MEDICINE</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">MEDICAL LABORATORY TECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">MEDICINE, GENERAL & INTERNAL</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">ORTHOPEDICS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">PARASITOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">PERIPHERAL VASCULAR DISEASE</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">RADIOLOGY, NUCLEAR MED & MED IMAGING</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">RESPIRATORY SYSTEM</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">RHEUMATOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">SPORT SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">SURGERY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">TRANSPLANTATION</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">TROPICAL MEDICINE</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">UROLOGY & NEPHROLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">PHYSIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">NUTRITION & DIETETICS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">OPHTHALMOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">ENDOCRINOLOGY & METABOLISM</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">GASTROENTEROLOGY & HEPATOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">HEMATOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">MEDICINE, RESEARCH & EXPERIMENTAL</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">OBSTETRICS & GYNECOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">ONCOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">PATHOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">REPRODUCTIVE BIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">CLIN_II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">AUTOMATION & CONTROL SYSTEMS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, ARTIFICIAL INTELLIGENCE</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, CYBERNETICS</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, HARDWARE & ARCHITECT</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, INFORMATION SYSTEMS</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, INTERDIS APPLICATIONS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, SOFTWARE ENGINEERING</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td404"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCI, THEORY & METHODS</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p1143 ft2">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td404"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr53 td73"><P class="p1144 ft13">423</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">INFORMATION SCI & LIBRARY SCI</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">MATHEMATICS</P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATHEMATICS, APPLIED</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ROBOTICS</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">STATISTICS & PROBABILITY</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MEDICAL INFORMATICS</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">COMPUTER SCIENCE, GENERAL</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft70">COMPMATH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">DENTISTRY, ORAL SURGERY & MEDICINE</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">DENT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, BIOMEDICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">DENT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, BIOMATERIALS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">DENT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ECONOMICS</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ECON</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MANAGEMENT</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ECON</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MATHEMATICS, INTERDIS APPLICATIONS</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ECON</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">OPERATIONS RES & MANAGEMENT SCI</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ECON</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">SOCIAL SCIENCES, MATH. METHODS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ECON</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, MANUFACTURING</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ACOUSTICS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">AGRICULTURAL ENGINEERING</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENERGY & FUELS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, AEROSPACE</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, CHEMICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, MECHANICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MECHANICS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">THERMODYNAMICS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">TRANSPORTATION SCIENCE & TECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CONSTRUCTION & BUILDING TECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, CIVIL</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, PETROLEUM</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">IMAGING SCIENCE & PHOTOGRAPHIC TECH</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, INDUSTRIAL</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ERGONOMICS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">TRANSPORTATION</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ASTRONOMY & ASTROPHYSICS</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, ENVIRONMENTAL</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, MARINE</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, OCEAN</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ENVIRONMENTAL SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">METEOROLOGY & ATMOSPHERIC SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">WATER RESOURCES</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p17 ft2">ENV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td403"><P class="p17 ft13">424</P></TD>
<TD class="tr53 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr20 td405"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, GEOLOGICAL</P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td405"><P class="p17 ft2">GEOCHEMISTRY & GEOPHYSICS</P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">GEOGRAPHY, PHYSICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">GEOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">GEOSCIENCES, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">MINERALOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">MINING & MINERAL PROCESSING</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">PALEONTOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">REMOTE SENSING</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">GEO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">INTEGRATIVE & COMPLEMENTARY MEDICINE</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">NURSING</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">PUBLIC, ENVIRON & OCCUPATIONAL HEALTH</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">REHABILITATION</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">HEALTH CARE SCIENCES & SERVICES</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">HEALTH POLICY & SERVICES</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">SOCIAL SCIENCES, BIOMEDICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HEALTH</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">ARCHITECTURE</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">CLASSICS</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">DANCE</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">FOLKLORE</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">HISTORY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">HUMANITIES, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">LANGUAGE & LINGUISTICS THEORY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERARY REVIEWS</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERARY THEORY & CRITICISM</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, AFRICAN, AUSTRALIAN, CANADIAN</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, AMERICAN</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, BRITISH ISLES</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, GERMAN, DUTCH, SCANDINAVIAN</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, ROMANCE</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">LITERATURE, SLAVIC</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">POETRY</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">RELIGION</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">THEATER</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">APPLIED LINGUISTICS</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">ARCHAEOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">ART</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td405"><P class="p17 ft2">HISTORY & PHILOSOPHY OF SCIENCE</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td405"><P class="p17 ft2">HISTORY OF SOCIAL SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td406"><P class="p1145 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td405"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr53 td406"><P class="p1146 ft13">425</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">MEDICAL ETHICS</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p17 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">PHILOSOPHY</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p17 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">FILM, RADIO, TELEVISION</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MUSIC</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ASIAN STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">HUM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ALLERGY</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">DERMATOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">IMMUNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">INFECTIOUS DISEASES</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">OTORHINOLARYNGOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">PEDIATRICS</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">VIROLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft17">IMMUN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">ELECTROCHEMISTRY</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">ENGINEERING, ELECTRICAL & ELECTRONIC</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, CERAMICS</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCI, CHARACT. & TESTING</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, COATINGS & FILMS</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, COMPOSITES</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MATERIALS SCIENCE, TEXTILES</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">METALLURGY & METALLURGICAL ENGINEERING</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">NANOSCIENCE & NANOTECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">OPTICS</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">PHYSICS, APPLIED</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">PHYSICS, CONDENSED MATTER</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">TELECOMMUNICATIONS</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">MATSCI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">EDUCATION, SCIENTIFIC DISCIPLINES</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">MULTIDISCIPLINARY SCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft14">MULTI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CLINICAL NEUROLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">NEURO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">NEUROIMAGING</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">NEURO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">NEUROSCIENCES</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">NEURO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">PHARMACOLOGY & PHARMACY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">PHARM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">TOXICOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft70">PHARM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">MEDICINE, LEGAL</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft70">PHARM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">CHEMISTRY, PHYSICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">INSTRUMENTS & INSTRUMENTATION</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">NUCLEAR SCIENCE & TECHNOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">PHYSICS, ATOMIC, MOLECULAR & CHEMICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">PHYSICS, FLUIDS & PLASMAS</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">PHYSICS, MATHEMATICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p17 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td403"><P class="p17 ft13">426</P></TD>
<TD class="tr53 td151"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr20 td407"><P class="p17 ft2">PHYSICS, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p1147 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td407"><P class="p17 ft2">PHYSICS, NUCLEAR</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p1147 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PHYSICS, PARTICLES & FIELDS</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">SPECTROSCOPY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PHY</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">CRIMINOLOGY & PENOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">EDUCATION, SPECIAL</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">FAMILY STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">GERIATRICS & GERONTOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">GERONTOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHIATRY</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, APPLIED</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, BIOLOGICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, CLINICAL</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, DEVELOPMENTAL</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, EDUCATIONAL</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, EXPERIMENTAL</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, MATHEMATICAL</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, MULTIDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, PSYCHOANALYSIS</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">PSYCHOLOGY, SOCIAL</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">SUBSTANCE ABUSE</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">PSYC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">ANTHROPOLOGY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">COMMUNICATION</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">EDUCATION & EDUCATIONAL RESEARCH</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">ETHICS</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">ETHNIC STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">SOCIAL ISSUES</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">SOCIAL WORK</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">SOCIOLOGY</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">WOMEN'S STUDIES</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">LAW</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">BUSINESS</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">BUSINESS, FINANCE</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">INDUSTRIAL RELATIONS & LABOR</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">AGRICULTURAL ECONOMICS & POLICY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">AREA STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">DEMOGRAPHY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td407"><P class="p17 ft2">ENVIRONMENTAL STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td407"><P class="p17 ft2">GEOGRAPHY</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p1147 ft2">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td407"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr53 td90"><P class="p1148 ft13">427</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">INTERNATIONAL RELATIONS</P></TD>
<TD class="tr20 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td403"><P class="p17 ft2">PLANNING AND DEVELOPMENT</P></TD>
<TD class="tr20 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">POLITICAL SCIENCE</P></TD>
<TD class="tr0 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td403"><P class="p17 ft2">PUBLIC ADMINISTRATION</P></TD>
<TD class="tr6 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">SOCIAL SCIENCES, INTERDISCIPLINARY</P></TD>
<TD class="tr0 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td403"><P class="p17 ft2">URBAN STUDIES</P></TD>
<TD class="tr0 td408"><P class="p17 ft70">SOC</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1149 ft13">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11">Appendix 2 Metodik för bibliometriska undersökningar</P>
<P class="p882 ft25">9 000 tidskrifter och ”conference proceedings” indexeras årligen av Thomson/ISI och görs tillgängliga i Internetdatabasen Web of Science. Indexering innebär att artiklarna registreras med fullstän- diga bibliografiska data. Det gör att citeringar till artiklar kan följas, mätas och vägas. För att bedöma en forskargrupp, en institution eller ett universitets kvalitet i forskningen är den uppnådda citeringsgraden det mest tillförlitliga måttet. I den internationella diskussionen råder samstämmighet på den punkten: Henk Moeds lärobok <SPAN class="ft37">Citation Analysis in Research Evaluation </SPAN>(2005) är ett auktoritativt exempel. Databasen WoS Internet ger information om faktiska citeringar vid en given tidpunkt.</P>
<P class="p79 ft11">Alternativt kan förväntad impact (Impact <NOBR>Factor-IF</NOBR> som hämtas från Journal Citation Reports) användas. Det är forskningsekono- miskt tilltalande, men ger ett betydligt sämre informationsvärde. IF beräknas med ett kort citeringsfönster (1 år) och tidskrifter gynnas om de har en stor andel citeringsbart material utöver vad som är artiklar eller översiktsartiklar.</P>
<P class="p70 ft11">Studier av internationella publiceringar blir mer rättvisande om hänsyn tas till att citeringsfrekvenser skiljer sig mellan olika forsk- ningsområden. Dessa skillnader beror på flera förhållanden: antalet tidskrifter inom området, antalet referenser per artikel, tidskrif- ternas utgivningstakt och citeringstraditioner inom området. De ovan nämnda IF togs ursprungligen fram av Institute for Scientific Information (ISI) för att påvisa dessa skillnader mellan olika forsk- ningsområden.</P>
<P class="p39 ft11">För att göra rättvisa jämförelser över olika områden behövs referensvärden per tidskriftskategori. Citeringar per publikation (CPP) kan då relateras till referensvärden och ge underlag för ett relativt citeringsindex. Referensvärdet kan vara genomsnittet för världen, genomsnittet för ett antal <NOBR>EU-länder</NOBR> eller någon annan vald avgränsning (Moed 2004).</P>
<P class="p71 ft25">Huruvida faktiska citeringsvärden är bra eller dåliga beror alltså på jämförelsematerialet. En indikator ger värden om citeringarna i förhållande till den tidskrift där artikeln är publicerad. Den genom- snittliga citeringsfrekvensen (med öppet citeringsfönster) relaterad till tidskrifterna kallar vi Journal Citation Score (JCS). CPP/JCS ger ett mått på hur artikeln citerats jämfört med en genomsnittlig artikel i den aktuella tidskriften. Måttet kan även byggas ut till ett</P>
<P class="p884 ft13">429</P>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">genomsnitt för det specifika set av tidskrifter som enheten arbetat med (JCSm).</P>
<P class="p42 ft11">Informationen CPP/JCS ger oss en bild av hur väl en institution presterar i relation till de tidskrifter i vilka man valt att (eller kunnat) publicera sig. En institution som arbetar mot tidskrifter med lägre impact kan då ha lättare att få en bra kvot, medan en institution med en högre ambitionsnivå lätt kan få ett sämre kvotvärde. För att korrigera för detta används ett specifikt mått som benämns Field Citation Score (FCS). Med detta mått får vi ett referensvärde som baseras på samtliga tidskrifter inom en kategori av tidskrifter. Om enheten har satsat på (relativt sett) lågciterade tidskrifter kommer man alltså att få en hög CPP/JCSm, men en låg CPP/FCSm.</P>
<P class="p157 ft11">Måttens karaktär av jämförelser med en internationell referens- nivå gör att ett värde över 1 innebär att enheten ligger över genomsnittet och ett värde mellan 0 och 1 innebär att man ligger under världsgenomsnittet. Den internationellt standardiserade impactindikatorn CPP/FCSm brukar kallas ”crown indicator” i bibliometriska sammanhang. Med denna indikator kan man genast se huruvida prestationerna hos ett forskningsinstitut eller ett universitet ligger signifikant sämre (värden < 0,5), under (värden 0,5 0,8), omkring (0,8 1,2), över (1,2 1,5) eller mycket över (>1,5) den genomsnittliga standarden för de fält där man är verksam. På den valda aggregeringsnivån (univ) kan vi använda dessa gränser.</P>
<P class="p55 ft115">Kvoten JCSm/FCSm ger en indikation om huruvida de tid- skrifter i vilka forskarna publicerar sina artiklar ligger över eller under genomsnittet för det fält som tidskrifterna tillhör.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr19 td61"><P class="p482 ft2">Tabell A</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td409"><P class="p17 ft2">Exempel på tidskriftsklasser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td410"><P class="p17 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr33 td411"><P class="p17 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr33 td412"><P class="p17 ft159"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td410"><P class="p482 ft63">Tidskriftens namn</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td413"><P class="p17 ft63">Tidskriftsklasser (subject category)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td414"><P class="p482 ft17">ANNALS OF OCCUPATIONAL HYGIENE</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td415"><P class="p17 ft14">Public, Environmental & Occupational Health;</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td61"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p17 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td415"><P class="p17 ft61">Toxicology (2 klasser)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p482 ft14">ERGONOMICS</P></TD>
<TD class="tr0 td111"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td415"><P class="p17 ft14">Engineering, Industrial; Psychology, Applied;</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td411"><P class="p17 ft2">Ergonomics; Psychology (4 klasser)</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1150 ft11">Referensvärden skapas per år och per typ av dokument (articles, letters och reviews) samt utifrån den klassificering av tidskrifter som ISI tillämpar. Referensvärden skapas utifrån de tidskrifts- klasser som varje tidskrift tillhör. I tabell A ges två exempel. Den</P>
<P class="p87 ft13">430</P>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">första tidskriften har två klasser, den andra har tilldelats fyra. Vid beräkning av referensvärden ges den första tidskriften ½ värde från vardera av klasserna och i det andra fallet ¼ av varje klass. Systemet för beräkning av <NOBR>FCS-värden</NOBR> har således en hög precision. Visser- ligen är Thomson/ISI:s klassificering inte fri från invändningar, men den mycket väl genomförd.</P>
<P class="p868 ft11">Fraktionalisering</P>
<P class="p374 ft11">Fraktionalisering innebär att varje universitet tilldelas andelar av en publicering om man samarbetat för att framställa artikeln. Är det två universitet ges var och en ½ artikel, är det tre får varje <NOBR>1/3-dels</NOBR> artikel osv. Sådan fraktionalisering ligger till grund för beräkningen av alla artikelvärden i denna rapport.</P>
<P class="p1151 ft11">Formel för beräkning en enskild artikels <NOBR>CPP/FCSm-värde</NOBR> vid <NOBR>”multi-assignation”</NOBR></P>
<P class="p1152 ft11">c = antalet citat för publikationen</P>
<P class="p220 ft11">fx = <NOBR>FCS-värdet</NOBR> för det x:e ämnesområdet tillhörande publika- tionen</P>
<P class="p1141 ft11">x = antal ämnesområden tillhörande publikationen</P>
<P class="p1153 ft164"><SPAN class="ft160">CPP / FCSm </SPAN><SPAN class="ft161">= </SPAN>(c / f<SPAN class="ft39">1 </SPAN>) <SPAN class="ft162">+ </SPAN>(c / f<SPAN class="ft39">2 </SPAN>) <SPAN class="ft162">+ </SPAN>(c / f<SPAN class="ft39">3 </SPAN>) (c / f <SPAN class="ft39">x </SPAN>) <SPAN class="ft163">x</SPAN></P>
<P class="p422 ft11"><NOBR>CPP/FCSm-värdet</NOBR> för publikationen i relation till varje enskilt ämnesområde beräknas för sig och adderas sedan ihop. Därefter delas detta med antalet ämnesområden.</P>
<P class="p1154 ft13">431</P>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1155 ft11">Formel för beräkning av CPP/FCSm med författarfraktionalisering</P>
<P class="p1156 ft11">fx = den x:e artikelns <NOBR>CPP/FCSm-värde</NOBR> nx = antalet författare för den x:e artikeln x = antal publikationer</P>
<P class="p1157 ft168"><SPAN class="ft165">CPP / FCSm </SPAN><SPAN class="ft166">= </SPAN>f<SPAN class="ft17">1 </SPAN>/ n<SPAN class="ft17">1 </SPAN><SPAN class="ft167">+ </SPAN>f<SPAN class="ft17">2 </SPAN>/ n<SPAN class="ft17">2 </SPAN><SPAN class="ft167">+ </SPAN>f<SPAN class="ft17">3 </SPAN>/ n<SPAN class="ft17">3 </SPAN>f<SPAN class="ft17">x </SPAN>/ n<SPAN class="ft17">x</SPAN></P>
<P class="p1158 ft124">1/ n<SPAN class="ft169">1 </SPAN><SPAN class="ft170">+ </SPAN>1/ n<SPAN class="ft169">2 </SPAN><SPAN class="ft170">+ </SPAN>1/ n<SPAN class="ft169">3 </SPAN>1/ n<SPAN class="ft169">x</SPAN></P>
<P class="p610 ft11">Varje publikations <NOBR>CPP/FCSm-värde</NOBR> beräknas enskilt och divi- deras sedan med antalet författare. Dessa värden adderas därefter och divideras med summan av publikationsandelarna.</P>
<P class="p591 ft11">Adressharmonisering</P>
<P class="p214 ft11">En nödvändig men tidsödande arbetsuppgift är att harmonisera de förekommande adresserna till ett enhetligt namn per univer- sitet/högskola. Tyvärr är bruket av flera olika och vitt skilda namn på lärosätet vanligt förekommande bland forskarna.</P>
<P class="p67 ft11">Ofta är det pragmatiska skäl som styr vilken adress man använder, dvs. man nyttjar den eller de adress(er) som verkar ge högst status. Ett problem är universitetssjukhusen: de är svåra att skilja från universiteten. Den princip som har tillämpats i föreliggande rapport är att sjukhusen <SPAN class="ft7">inte </SPAN>räknas till universitetens produktion. För några av universiteten kan detta vara till förfång, men olika varianter som har prövats leder till små justeringar av den faktiska citeringsgraden. En undersökning av de artiklar som explicit uppger ”Karolinska Inst” i adressen, dvs. en adress som endast innehåller ”Karolinska Hosp” ingår inte, visar att citerings- graden påverkas endast marginellt – i det här fallet sker en ökning med en hundradel.</P>
<P class="p55 ft11">Det finns också ett antal forskningsmiljöer som hör till flera universitet, dvs. med anknytning till två eller flera universitet. Fysikforskare vid SU och KTH arbetar vid en gemensam enhet (AlbaNova), liknande förhållanden gäller data- och systemveten- skap. Gemensamma enheter finns också mellan SU och KI (CHESS), vid Göteborgs universitet mellan GU och Chalmers, samt vid Uppsala där BMC delas mellan UU och SLU. I de allra flesta fall är det möjligt att identifiera hemmahörigheten genom</P>
<P class="p27 ft13">432</P>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">adressens uppbyggnad; det universitet som anges först och det postnummer som uppges har fått fungera som identifikator.</P>
<P class="p76 ft11">Forskningsinstituten är ytterligare en diffus area omkring universitetens verksamhet. I flera fall är författaradressen en kombination av universitet och institut, vilket innebär att det kan vara svårt att exakt placera artikeln.</P>
<P class="p614 ft11">Några exempel på de adresser som kan förekomma är följande:</P>
<P class="p1159 ft11"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft134">Albanova Univ Ctr, Royal Inst Technol, Dept Phys, </SPAN><NOBR>SE-10691</NOBR> Stockholm Swe</P>
<P class="p1160 ft11"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft134">SMI Karolinska Inst, Dept Virol, </SPAN><NOBR>S-17182</NOBR> Solna, Sweden</P>
<P class="p1159 ft11"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft134">Uppsala Univ, Natl Vet Inst, Dept Vaccine Res, </SPAN><NOBR>S-75189</NOBR> Upp- sala, Sweden</P>
<P class="p1161 ft11"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft134">Tech Univ Vienna, Inst Tech Elektrochem, </SPAN><NOBR>SE-41296</NOBR> Gothen- burg, Sweden</P>
<P class="p1161 ft11"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft134">Univ Gothenburg Chalmers Univ, </SPAN><NOBR>S-41296</NOBR> Gothenburg, Swe- den</P>
<P class="p588 ft11">Det bör samtidigt understrykas att de felaktiga adresser eller de adresser som dåligt informerar om det aktuella lärosätet gäller endast en liten del av artiklarna. Det kan för övrigt också vara fel som härrör från avläsningen vid Thomson/ISI.</P>
<P class="p868 ft11">Namnrättning</P>
<P class="p374 ft11">Metoden för namnrättning har varit att försiktigt och endast ändra namn som med stor säkerhet är desamma. Exemplet nedan visar hur vi gått tillväga. I databasen finns åtta artiklar med Gourine, AV som <SPAN class="ft7">reprint author. </SPAN>En artikel har Gourine A och adressen är densamma för alla artiklar. Detta är ett uppenbart fall och vi har därför unifierat även den nionde artikeln till AV. En orsak till det skilda bruket av förnamnsinitialer är bl.a. att tidskrifterna inte alltid accepterar att författarna använder mellannamnsinitial. Även författarnas bruk av initialer förändras över tid. Vid den manuella genomgången är det också möjligt att rätta till ett fåtal inläs- ningsmissar (som leder till felstavningar).</P>
<P class="p1162 ft13">433</P>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft14">Bilaga 8 SOU 2007:81</P>
<P class="p494 ft2">Tabell x</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr11 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, A</P></TD>
<TD class="tr11 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, A, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p17 ft70">Cardiac & Cardiovascular Systems</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr6 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p17 ft50">Biochemistry & Molecular Biology</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft38"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr6 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p17 ft97">Cell Biology</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft38"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p17 ft70">Cardiac & Cardiovascular Systems</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td416"><P class="p17 ft38"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p17 ft97">Peripheral Vascular Disease</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p17 ft97">Physiology</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td209"><P class="p482 ft38">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p17 ft17">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p17 ft38">Pharmacology & Pharmacy</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p482 ft38">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr6 td416"><P class="p17 ft17">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p17 ft70">Cardiac & Cardiovascular Systems</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><P class="p482 ft97">Gourine, AV</P></TD>
<TD class="tr6 td416"><P class="p17 ft50">Gourine, AV, Karolinska Hosp, Dept Cardiol,</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p17 ft97">Pharmacology & Pharmacy</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td209"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td416"><P class="p17 ft97"><NOBR>S-17176</NOBR> Stockholm, Sweden</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td207"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td418"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1163 ft11">I normalfallet är första författarnamnet den forskare som drivit projektet och som utfört de experiment eller undersökningar som rapporteras. I många fall är första namnet och reprint author detsamma. Lika vanligt är att forskningslabbets ledare är reprint author och sista namn i författarlistan. I egenskap av forsknings- ledare (alt. handledare) för avdelningens forskningsprojekt är denna person artikelns corresponding author. Övriga författare kan vara mer eller mindre engagerade i det aktuella projektet; de kan ha bidragit med försöksdjur, lånat ut data från en databas, bidragit med en specifik analysmetod etc.</P>
<P class="p81 ft125">Dessa tumregler gäller mestadels medicinsk och naturveten- skaplig forskning. Motsvarande regler finns inte inom matematik eller teknikvetenskaplig forskning. Inte heller är detta tysta öve- renskommelser som används inom samhällsvetenskaplig forskning. I dessa områden är det alfabetisk ordning som oftast förekommer.</P>
<P class="p1164 ft13">434</P>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381424x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1013 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<P class="p1165 ft2">Tabell y</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Quantum Opt Ctr,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft97">QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft38">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft38">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Quantum Opt Ctr,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft97">QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Quantop, Danish Res Fdn Ctr Quantum Opt, Dept</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft38">Phys & Astron, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Quantop, Danish Res Fdn Ctr Quantum Opt, Dept</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft97">Phys & Astron, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft38">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft38">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft17">Wesenberg, J, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft70">Quantum Opt Ctr, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft50">Wesenberg, J, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft70">Quantum Opt Ctr, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p17 ft50">Wesenberg, J, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft70">Quantum Opt Ctr, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft38">Wesenberg, J</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft38">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft17">Wesenberg, J, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft70">Quantum Opt Ctr, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Res Fdn Ctr Quantum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft38">Opt, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Res Fdn Ctr Quantum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft97">Opt, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft38">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft38">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Aarhus Univ, QUANTOP, Danish Res Fdn, Ctr Quantum Opt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft97">Dept Phys & Astron, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus C, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Wesenberg, JH, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Res</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft70">Fdn Ctr Quantum Opt, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p690 ft97">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p17 ft97">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p17 ft70">Wesenberg, JH, Aarhus Univ, Inst Phys & Astron, Danish Res</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td420"><P class="p17 ft70">Fdn Ctr Quantum Opt, QUANTOP, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p690 ft38">Wesenberg, JH</P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p17 ft38">AARHUS UNIV</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p17 ft70">Wesenberg, JH, Aarhus Univ, QUANTOP, Danish Res Fdn, Ctr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td419"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td420"><P class="p17 ft70">Quantum Opt, Dept Phys & Astron, <NOBR>DK-8000</NOBR> Aarhus, Denmark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td421"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td261"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td422"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1166 ft11">Universitetssjukhusen och deras adressrättning</P>
<P class="p1167 ft11">I det nordiska fallet har det utvecklats mångbottnade relationer mellan universiteten och universitetssjukhusen. Särskilt för den kliniska forskningen utgör detta en publiceringstradition där det förekommer olika varianter beroende av en hel del tillfälligheter och idiosynkrasier. Vi har gjort undersökningar på universitet utifrån personaldata för perioden 2001 2004 och jämfört med publiceringsdata och adressuppgifter på artiklarna. Det finns en inte så liten grupp forskare som är anställda vid universitetet och som ändå uppger ”X univ hosp” i adressen. Samtidigt finns en</P>
<P class="p1168 ft13">435</P>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft11">betydligt större grupp som inte är anställda vid universitetet som ändå uppger ”X Univ” som institutionell tillhörighet. Av detta skäl har vi i den undersökning som här presenteras valt att ta bort alla ”univ hosp” adresser. Ur citeringssynpunkt sker inga förändringar (det förklarar t.ex. inte Umeås låga värden). Waringvärdena påverkas endast marginellt. Vi menar att om dessa adresser inkluderas finns en möjlighet att medicinsk forskning över- representeras i materialet. Samtidigt är detta en öppen fråga eftersom det är svårt att exakt veta hur man skall göra med de forskare som är anställda av landstingen i Sverige och som ingår i universitetens influensfält och därför kanske känner sig som universitetsforskare. Dessutom får landstingen kompensation från staten för att via avtalet om ersättning från staten till hälso- och sjukvården (s.k. <NOBR>ALF-medel).</NOBR> Dessa medel ska täcka de mer- kostnader som klinisk grundutbildning och forskning medför och kan sökas av universitetets forskare. Medlen avser endast grund- utbildning och forskning som universitetet prioriterat.</P>
<P class="p343 ft11">Det bör framhållas att det inte enbart är universitetssjukhusen som har dylika nära relationer med aktörer utanför sektorn. Nämnas kan att SLU har liknande sömlösa relationer med SVA och att forskningsinstituten som samlar sig kring de tekniska högsko- lorna har doktorander finansierade av instituten men som dokto- rerar vid högskolan. Våra empiriska kontroller, av Linköpings universitet och KTH, visar dock att problemet är avsevärt större för universitetssjukhusen än för de tekniska högskolorna. I det senare fallet kan vi med säkerhet hävda att det handlar om några få artiklar.</P>
<P class="p157 ft11">Enligt vår mening kommer ett framtida prestationssystem att korrigera dessa frågor av sig självt. När universiteten inser att det är av synnerlig vikt att de artiklar som tillkommer inom ramen för dess verksamhet kan återfinnas genom bibliometrisk analys kom- mer det att tillhöra självklarheterna att forskare uppger sitt univer- sitets adress på ett korrekt sätt. Vid australiensiska universitet, som haft ett prestationssystem i många år, är detta ett minimalt problem. Likaså i USA. Och den enhet som har makt att förmå en forskare att skriva deras adress bör rimligen också få publikatio- nerna sig tillräknade.</P>
<P class="p35 ft13">436</P>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft11">Databasinformation</P>
<P class="p1169 ft125">Föreliggande analys använder Internet Web of Science och bygger på artiklarnas citeringsdata från deras publicering fram till maj 2007 (öppet citeringsfönster). I stort sett kan vi med nuvarande data (maj 2007) få citeringar som är stabila fram till och med år 2005.</P>
<P class="p1170 ft13">437</P>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft11">Appendix 3 Teknisk bilaga</P>
<P class="p918 ft11">Metod för beräkning av fältnormaliserad produktion</P>
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft93">Adress- och namnrättning</SPAN></P>
<P class="p1002 ft11">Först harmoniseras universitetsnamnen med hjälp av ett script. Detta följs av en manuell rättning. För att särskilja personer med samma namn tilldelas ”extrainitialer”. Finns det t.ex. två Andersson, A tilldelas den ena personen en ytterligare initial (X, Y, Z osv.). Personer som skrivit sitt namn på flera sätt unifieras till ett av dessa.</P>
<P class="p1171 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft93">Klasstilldelning</SPAN></P>
<P class="p1002 ft11">Varje författare tilldelas den klass där han/hon publicerat flest antal artiklar.</P>
<P class="p1172 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft93">Fördelningsberäkning</SPAN></P>
<P class="p1173 ft25">Antalet artiklar som varje författare producerat beräknas i ett första steg. I denna beräkning ges en författare en artikel om han/hon antingen varit förstaförfattare, <NOBR>reprint-författare</NOBR> eller båda. Produktionsfördelningen för varje klass räknas sedan fram (antal författare som har en artikel, antal författare som har två osv.) Extremvärden som tydligt inte är representativa för klassen tas bort (t.ex. om en författare publicerat dubbelt så</P>
<P class="p1174 ft125">många artiklar som den som publicerat näst flest). Produktions- fördelningen beräknas på tvåårsperioder (01 02 och 03 04) för att förhindra effekter av att forskare flyttar mellan universiteten. För de minsta klasserna (med färre än 1000 författare under någon av tvåårsperioderna) används dock hela fyraårsperioden.</P>
<P class="p1175 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft93">Beräkning av Waringreferensvärden</SPAN></P>
<P class="p1173 ft23">En linjär funktion baserad på varje fördelnings trunkerade medelvärde beräknas. Punkt ett på <NOBR>x-axeln</NOBR> är då medelvärdet (artiklar/författare) för hela populationen, punkt två är medelvärdet exkluderat de som har producerat en artikel, punkt tre är medelvärdet exkluderat de som har producerat en eller två artiklar osv. Den linjära funktionen tas fram genom viktad <NOBR>minsta-kvadrad-regression</NOBR> (Telcs et. al. 1985). Waringreferens- värdet är den punkt där linjen skär <NOBR>y-axeln.</NOBR> För de klasser som beräknats på tvåårsperioder används medelvärdet av de två perioderna. För de klasser som beräknats på hela fyraårs- perioden används detta värde dividerat med två. Resultatet är ett uppskattat värde på hur många artiklar en genomsnittlig</P>
<P class="p837 ft13">438</P>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft11">forskare inom den aktuella klassen producerar inom en två- årsperiod.</P>
<P class="p1122 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft93">Beräkning av Waringvärden (fältnormaliserade produktions- värden)</SPAN></P>
<P class="p380 ft11">Antalet artiklar varje universitet har producerat i varje klass räknas fram. Om förstaförfattaren och <NOBR>reprint-författaren</NOBR> hör till olika universitet ges universiteten en halv artikel var. Antalet artiklar divideras sedan med referensvärdet för klassen. Kvoten är Waringvärdet.</P>
<P class="p1176 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft93">Ett exempel med data från appendix 4.</SPAN></P>
<P class="p380 ft158">Av tabell A i appendix 4 framgår att CTH har 67 artiklar i makroklassen AGR. Waringreferensvärdet (Waringref) för denna klass är 0,51+0,51 dvs 1,02. Om vi dividerar 67 med 1,02 får vi 65,69 vilket avrundas till 66. Samma siffra finns i motsvarande ruta för tabell B i appendix 4. Citeringsgraden inom detta område för CTH är 1,68 (se tabell C). Multipliceras Waringvärdet (66) med CPP/FCSm (1,68) får vi det avrundade värde som återfinns i tabell D, dvs 110.</P>
<P class="p434 ft11">Metod för beräkning av slutvärdet</P>
<P class="p1177 ft125">Det fältnormaliserade produktionsvärdet och den fältnormaliserade citeringsgraden multipliceras för varje universitet och klass. Pro- dukterna summeras ihop för att få universitetens slutvärden. Vi utnyttjar Waringmetoden också för att göra en rättvisande viktning av antalet artiklar vid uträkningen av det samlade CPP/FCSm. Om vi inte tillämpade den metoden skulle ett universitet som hade många kemiuppsatser få en citeringsgrad som helt dominerades av kemister och fysiker medan andra ämnen vägdes ned. Vår metod innebär att alla ämnen viktas efter Waringvärdet och det medför att samhällsvetarnas och ekonomernas, odontologernas och andras citeringsgrad väger i stort sett lika mycket som andra ämnen vid den totala sammanräkningen.</P>
<P class="p1178 ft13">439</P>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">Waringdistributioner</P>
<P class="p648 ft11">Följande figur (Figur 2) visar frekvensfördelning och trunkerade medelvärden för fyra områden AGR, CLIN_II, PHY och SOC. Vi har tagit fyra olika stora klasser och kurvorna visar varför det är nödvändigt att i en del fall (SOC, DENT, GEO, ECON, HUM,) att göra analysen per fyraårsperiod för att få stabila värden. Generellt sett gäller att analyserna grundas på den tio första trunkerade medelvärdena men som synes är det inte möjligt i SOC- fallet med tvååriga medelvärden. Därför görs analysen av dessa makroklasser på fyra år.</P>
<P class="p1179 ft13">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB381/GVB381430x1.jpg" style="width:416px;height:677px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p45 ft14">SOU 2007:81</P>
<P class="p1180 ft14">AGR</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr25 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p18 ft49">1600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p18 ft49">1400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p1181 ft171"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:18px;" class="p1181 ft171"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:9px;margin-right:-11px;margin-bottom:9px;" class="p1181 ft171"><![endif]>författare</P></TD>
<TD class="tr23 td423"><P class="p18 ft49">1200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td423"><P class="p18 ft49">1000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p1181 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:18px;" class="p1181 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:9px;margin-right:-11px;margin-bottom:9px;" class="p1181 ft49"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p18 ft172">800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td423"><P class="p18 ft49">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p18 ft49">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td423"><P class="p18 ft49">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td423"><P class="p18 ft99">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr25 td424"><P class="p18 ft99">1</P></TD>
<TD class="tr25 td425"><P class="p18 ft99">2</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">3</P></TD>
<TD class="tr25 td425"><P class="p18 ft99">4</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">5</P></TD>
<TD class="tr25 td425"><P class="p18 ft99">6</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">7</P></TD>
<TD class="tr25 td425"><P class="p18 ft99">8</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">9</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p18 ft99">10</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">11</P></TD>
<TD class="tr25 td425"><P class="p18 ft99">12</P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p18 ft99">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1182 ft99">Antal artiklar</P>
<P class="p1183 ft14">PHY</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr25 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p18 ft49">1000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p18 ft49">900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p1184 ft173"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p1184 ft173"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p1184 ft173"><![endif]>författare</P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p18 ft49">800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td423"><P class="p18 ft49">700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p18 ft49">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p1185 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:15px;" class="p1185 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:8px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p1185 ft49"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p18 ft49">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td423"><P class="p18 ft49">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p18 ft99">400</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1186 ft99">200</P>
<P class="p1187 ft99">100</P>
<P class="p1188 ft99">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr25 td424"><P class="p18 ft99">1</P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft99">3</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p18 ft99">5</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p18 ft99">7</P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft99">9</P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p18 ft99">11</P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft99">13</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p18 ft99">15</P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft99">17</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p18 ft99">19</P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft99">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1189 ft99">Antal artiklar</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p990 ft14">Bilaga 8</P>
<P class="p339 ft14">CLIN_II</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr25 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p18 ft49">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p18 ft49">1800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p18 ft49">1600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1190 ft15"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p1190 ft15"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p1190 ft15"><![endif]>författare</P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p18 ft49">1400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td408"><P class="p18 ft172">1200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p1191 ft174"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:15px;" class="p1191 ft174"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p1191 ft174"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr28 td408"><P class="p18 ft49">1000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td408"><P class="p18 ft172">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td155"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p18 ft99">800</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1192 ft99">400</P>
<P class="p1193 ft99">200</P>
<P class="p1194 ft99">0</P>
<P class="p1195 ft99">1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25</P>
<P class="p1196 ft99">Antal artiklar</P>
<P class="p1197 ft14">SOC</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr25 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p18 ft49">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p1198 ft174"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:23px;" class="p1198 ft174"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p1198 ft174"><![endif]>författare</P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft49">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft49">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td148"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p1198 ft174"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:23px;" class="p1198 ft174"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:11px;" class="p1198 ft174"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft49">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft49">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p18 ft49">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td148"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p99 ft99">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr25 td424"><P class="p18 ft99">1</P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p18 ft99">2</P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p18 ft99">3</P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p18 ft99">4</P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p18 ft99">5</P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p18 ft99">6</P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p18 ft99">7</P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p18 ft99">8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1199 ft99">Antal artiklar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr11 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td27"><P class="p690 ft38">AGR</P></TD>
<TD class="tr11 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p651 ft49">13</P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">12</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">11</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft172">10</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">8</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td87"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p1200 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p1200 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p1200 ft49"><![endif]>e</P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">7</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td423"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td152"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td11"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td11"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td152"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td22"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td426"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td152"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td11"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td11"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr41 td408"><P class="p17 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td423"><P class="p651 ft172">6</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">5</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">4</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">3</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft172">2</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p651 ft49">1</P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td423"><P class="p18 ft172">0</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">1</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">2</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">3</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">4</P></TD>
<TD class="tr28 td22"><P class="p623 ft172">5</P></TD>
<TD class="tr28 td426"><P class="p18 ft172">6</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">7</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">8</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">9</P></TD>
<TD class="tr28 td408"><P class="p18 ft172">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p623 ft49">s</P></TD>
<TD class="tr22 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td27"><P class="p690 ft38">PHY</P></TD>
<TD class="tr40 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr25 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p703 ft49">14</P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">13</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">12</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">11</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">10</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p703 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">8</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-5px;margin-bottom:1px;" class="p1201 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:4px;" class="p1201 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-3px;margin-bottom:2px;" class="p1201 ft49"><![endif]>e</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">7</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">6</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">5</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">4</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">3</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">2</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p703 ft49">1</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p703 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">0</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">1</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">2</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">3</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">4</P></TD>
<TD class="tr28 td427"><P class="p692 ft172">5</P></TD>
<TD class="tr28 td426"><P class="p18 ft172">6</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">7</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">8</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">9</P></TD>
<TD class="tr28 td408"><P class="p18 ft172">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td427"><P class="p692 ft99">s</P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p725 ft97">CLIN_II</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr25 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p703 ft49">14</P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p703 ft49">13</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p703 ft49">12</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p703 ft49">11</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p703 ft49">10</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">8</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td428"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p1202 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:2px;" class="p1202 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p1202 ft49"><![endif]>e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">7</P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td428"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td152"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td427"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td426"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td152"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr38 td408"><P class="p17 ft9"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">6</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td423"><P class="p651 ft49">5</P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">4</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">3</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">2</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">1</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td423"><P class="p651 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td423"><P class="p18 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft49">1</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft49">2</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft49">3</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft49">4</P></TD>
<TD class="tr28 td427"><P class="p623 ft49">5</P></TD>
<TD class="tr28 td426"><P class="p18 ft49">6</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft49">7</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft49">8</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr28 td408"><P class="p18 ft49">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td427"><P class="p692 ft49">s</P></TD>
<TD class="tr25 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td27"><P class="p623 ft97">SOC</P></TD>
<TD class="tr7 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td423"><P class="p703 ft49">10</P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">8</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">7</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">6</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-7px;margin-bottom:1px;" class="p1203 ft49"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p1203 ft49"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p1203 ft49"><![endif]>e</P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">5</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">4</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">3</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">2</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">1</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td423"><P class="p651 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td423"><P class="p18 ft172">0</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">1</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">2</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">3</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">4</P></TD>
<TD class="tr28 td427"><P class="p623 ft172">5</P></TD>
<TD class="tr28 td426"><P class="p18 ft172">6</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">7</P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p18 ft172">8</P></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p18 ft172">9</P></TD>
<TD class="tr28 td408"><P class="p18 ft172">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td428"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td423"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td427"><P class="p692 ft99">s</P></TD>
<TD class="tr21 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td11"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td152"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td408"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p45 ft175">Figur 2. Övre fyra figurer visar frekvensfördelning inom fyra makroklasser och nedre fyra figurer visar <NOBR>s-trunkerade</NOBR> medelvärden för samma makroklasser. Figuren visar värden för <NOBR>2-årsperioder.</NOBR></P>
<P class="p1204 ft13">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1205 ft11">Appendix 4 Redovisning av datamaterialet per universitet och makroklass</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td36"><P class="p1067 ft2">Tabell A</P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr19 td429"><P class="p714 ft14">Antal artiklar per universitet och makroklass</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td430"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td436"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td437"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td438"><P class="p34 ft176">Summa av</P></TD>
<TD class="tr25 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td444"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td445"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td446"><P class="p34 ft177">Antal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td360"><P class="p703 ft174">UNIVERSITET</P></TD>
<TD class="tr18 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td444"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td445"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td447"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td448"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td449"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td450"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td448"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td449"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td451"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td451"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td449"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td450"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td447"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td452"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td453"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td451"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td454"><P class="p34 ft176">KLASS</P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p727 ft176">CTH</P></TD>
<TD class="tr22 td456"><P class="p623 ft176">GU</P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p623 ft176">HHS</P></TD>
<TD class="tr22 td457"><P class="p727 ft176">KAU</P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p727 ft176">KI</P></TD>
<TD class="tr22 td458"><P class="p111 ft176">KTH</P></TD>
<TD class="tr22 td456"><P class="p623 ft176">LIU</P></TD>
<TD class="tr22 td457"><P class="p727 ft176">LTU</P></TD>
<TD class="tr22 td459"><P class="p703 ft176">LU</P></TD>
<TD class="tr22 td459"><P class="p623 ft176">MIU</P></TD>
<TD class="tr22 td457"><P class="p727 ft178">ORU</P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p727 ft176">SLU</P></TD>
<TD class="tr22 td458"><P class="p111 ft176">SU</P></TD>
<TD class="tr22 td455"><P class="p111 ft176">UMU</P></TD>
<TD class="tr22 td460"><P class="p651 ft176">UU</P></TD>
<TD class="tr22 td461"><P class="p111 ft178">VXU</P></TD>
<TD class="tr22 td459"><P class="p114 ft176">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td462"><P class="p34 ft179">AGR</P></TD>
<TD class="tr21 td463"><P class="p727 ft179">67</P></TD>
<TD class="tr21 td464"><P class="p623 ft179">46</P></TD>
<TD class="tr21 td463"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td465"><P class="p727 ft179">27</P></TD>
<TD class="tr21 td463"><P class="p727 ft179">19</P></TD>
<TD class="tr21 td466"><P class="p111 ft179">67</P></TD>
<TD class="tr21 td464"><P class="p692 ft179">25</P></TD>
<TD class="tr21 td465"><P class="p727 ft179">35</P></TD>
<TD class="tr21 td467"><P class="p692 ft179">251</P></TD>
<TD class="tr21 td467"><P class="p623 ft179">16</P></TD>
<TD class="tr21 td465"><P class="p727 ft179">11</P></TD>
<TD class="tr21 td463"><P class="p727 ft179">1108</P></TD>
<TD class="tr21 td466"><P class="p111 ft179">67</P></TD>
<TD class="tr21 td463"><P class="p111 ft179">68</P></TD>
<TD class="tr21 td468"><P class="p651 ft179">119</P></TD>
<TD class="tr21 td469"><P class="p111 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr21 td467"><P class="p99 ft179">1932</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">BIOL</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft180">310</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">19</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">21</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p692 ft180">26</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">319</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">306</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">299</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">152</P></TD>
<TD class="tr33 td476"><P class="p651 ft180">364</P></TD>
<TD class="tr33 td477"><P class="p111 ft180">5</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p99 ft180">1844</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">BIOMOL</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">31</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">137</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">536</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">44</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p692 ft179">49</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">282</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">103</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">213</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">121</P></TD>
<TD class="tr21 td484"><P class="p651 ft179">324</P></TD>
<TD class="tr21 td485"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p99 ft179">1855</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">CELL</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">34</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft180">202</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">454</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">100</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p692 ft180">83</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">564</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">154</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">125</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">168</P></TD>
<TD class="tr33 td476"><P class="p651 ft180">364</P></TD>
<TD class="tr33 td477"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p99 ft180">2276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">CHEM</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">169</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">107</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">104</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">306</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p692 ft179">75</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">43</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">354</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">21</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">89</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">398</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p111 ft179">89</P></TD>
<TD class="tr21 td484"><P class="p651 ft179">346</P></TD>
<TD class="tr21 td485"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p99 ft179">2109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">CLIN</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft180">357</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p623 ft180">10</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">766</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p692 ft180">119</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">330</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">19</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">21</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p111 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">116</P></TD>
<TD class="tr33 td476"><P class="p651 ft180">236</P></TD>
<TD class="tr33 td477"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p99 ft180">1984</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">CLIN_II</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">386</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p623 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1077</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p692 ft179">148</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">410</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">52</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p111 ft179">15</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p111 ft179">189</P></TD>
<TD class="tr21 td484"><P class="p651 ft179">325</P></TD>
<TD class="tr21 td485"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p99 ft179">2623</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">COMPMATH</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">260</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">35</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft180">332</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft180">212</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">57</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">248</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">27</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">34</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft180">69</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft180">93</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft180">287</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft180">1691</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft179">DENT</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">236</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">132</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft179">32</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">16</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft179">65</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft179">537</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft180">ECON</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">30</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">72</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft180">104</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">10</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">5</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft180">24</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">18</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">49</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">16</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft180">62</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft180">37</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft180">35</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft180">482</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft179">ENG</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">347</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">50</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">9</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft179">345</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft179">131</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">112</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">292</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft179">11</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">51</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft179">27</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft179">77</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p111 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft179">1476</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">ENV</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">93</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">129</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">78</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">45</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">40</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">198</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">20</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">140</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">285</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">71</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">150</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">1261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">GEO</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">28</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">44</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">53</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">47</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">166</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">100</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft180">156</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p111 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft180">625</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">HEALTH</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">117</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">325</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">115</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">20</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">138</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">24</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">29</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">22</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">117</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">89</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">1022</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">HUM</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">61</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">5</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">45</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">59</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft180">54</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p111 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft180">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">IMMUN</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">285</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">611</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">11</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">87</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">234</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">44</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">32</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">95</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">162</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">1574</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">MATSCI</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">713</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">52</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">17</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">941</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft180">516</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">71</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">334</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">35</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">104</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft180">43</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft180">650</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p111 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft180">3498</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">MULTI</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">9</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">57</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">14</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">14</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">29</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">NEURO</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">251</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">701</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft180">40</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">145</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">5</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">25</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft180">54</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft180">114</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft180">1347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">PHARM</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">28</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">255</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">25</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">65</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">19</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">30</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">33</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">174</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">641</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">PHY</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">574</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">196</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">36</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">25</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">449</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft180">147</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">52</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">629</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">24</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft180">315</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">138</P></TD>
<TD class="tr33 td484"><P class="p651 ft180">502</P></TD>
<TD class="tr33 td485"><P class="p111 ft180">29</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p99 ft180">3123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">PSYC</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">170</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">241</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">107</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft179">129</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft179">84</P></TD>
<TD class="tr21 td476"><P class="p651 ft179">128</P></TD>
<TD class="tr21 td477"><P class="p111 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p99 ft179">968</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td486"><P class="p34 ft180">SOC</P></TD>
<TD class="tr21 td487"><P class="p727 ft180">16</P></TD>
<TD class="tr21 td488"><P class="p623 ft180">84</P></TD>
<TD class="tr21 td487"><P class="p623 ft180">34</P></TD>
<TD class="tr21 td489"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td487"><P class="p727 ft180">15</P></TD>
<TD class="tr21 td490"><P class="p111 ft180">41</P></TD>
<TD class="tr21 td488"><P class="p692 ft180">35</P></TD>
<TD class="tr21 td489"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr21 td491"><P class="p692 ft180">84</P></TD>
<TD class="tr21 td491"><P class="p623 ft180">10</P></TD>
<TD class="tr21 td489"><P class="p727 ft180">15</P></TD>
<TD class="tr21 td487"><P class="p727 ft180">12</P></TD>
<TD class="tr21 td490"><P class="p111 ft180">149</P></TD>
<TD class="tr21 td487"><P class="p111 ft180">60</P></TD>
<TD class="tr21 td492"><P class="p651 ft180">127</P></TD>
<TD class="tr21 td493"><P class="p111 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td491"><P class="p99 ft180">712</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td446"><P class="p34 ft177">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p727 ft177">2402</P></TD>
<TD class="tr22 td448"><P class="p623 ft177">3360</P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p623 ft177">163</P></TD>
<TD class="tr22 td449"><P class="p727 ft177">204</P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p727 ft177">5373</P></TD>
<TD class="tr22 td450"><P class="p111 ft177">2824</P></TD>
<TD class="tr22 td448"><P class="p692 ft177">2009</P></TD>
<TD class="tr22 td449"><P class="p727 ft177">522</P></TD>
<TD class="tr22 td451"><P class="p692 ft177">5269</P></TD>
<TD class="tr22 td451"><P class="p623 ft177">198</P></TD>
<TD class="tr22 td449"><P class="p727 ft177">203</P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p727 ft177">2193</P></TD>
<TD class="tr22 td450"><P class="p111 ft177">2517</P></TD>
<TD class="tr22 td447"><P class="p727 ft177">1855</P></TD>
<TD class="tr22 td452"><P class="p651 ft177">4824</P></TD>
<TD class="tr22 td453"><P class="p111 ft177">91</P></TD>
<TD class="tr22 td451"><P class="p99 ft177">34004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td494"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td495"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td496"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td495"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td497"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td495"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td498"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td496"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td497"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td499"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td499"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td497"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td495"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td498"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td495"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td500"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td501"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr54 td499"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td60"><P class="p1067 ft61">Tabell B</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr19 td502"><P class="p718 ft14">Waringvärden per universitet och makroklass</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td430"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td438"><P class="p100 ft180">Summa av</P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td503"><P class="p100 ft179">Waring</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td504"><P class="p623 ft99">UNIVERSITET</P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td507"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td509"><P class="p100 ft180">KLASS</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p727 ft180">CTH</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p692 ft180">GU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p623 ft180">HHS</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft180">KAU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">KI</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">KTH</P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p623 ft180">LIU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft180">LTU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p623 ft180">LU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p623 ft180">MIU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft127">ORU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">SLU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">SU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">UMU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p692 ft180">UU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p111 ft180">VXU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p114 ft180">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft179">AGR</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p727 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">45</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">26</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">19</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">25</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">34</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">246</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft179">15</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">1086</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">117</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft179">1894</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft180">BIOL</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">287</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">17</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">19</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">24</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">295</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">283</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">277</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">141</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">337</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft180">1707</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft179">BIOMOL</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p727 ft179">22</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">95</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">3</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">372</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">30</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">34</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">196</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">71</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">148</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">84</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">225</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft179">1288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft180">CELL</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft180">25</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">153</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">344</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">75</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">63</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">427</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">116</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">95</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">127</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">276</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft180">1724</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft180">CHEM</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p727 ft180">64</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">40</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">39</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">116</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">28</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">16</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">134</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">34</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">151</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">34</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">131</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft180">799</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft179">CLIN</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">263</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">563</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">87</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">242</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">14</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">15</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">85</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">173</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft179">1459</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft180">CLIN_II</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">208</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">579</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft180">80</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">220</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">28</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">101</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">174</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft180">1410</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft127">COMPMATH</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft179">271</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">36</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">9</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">345</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">220</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">59</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">258</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">28</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">35</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">72</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">96</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">299</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft179">11</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft179">1761</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p100 ft180">DENT</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft180">210</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">117</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft180">28</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">15</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft180">14</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">58</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft180">15</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p110 ft180">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p100 ft179">ECON</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p727 ft179">38</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft179">92</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft179">133</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">9</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft179">30</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">22</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">62</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">9</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">20</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">79</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">47</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft179">44</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p111 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p110 ft179">618</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p100 ft180">ENG</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p727 ft180">334</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft180">48</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">8</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">331</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft180">126</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft180">108</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">281</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">49</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">26</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft180">74</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p111 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p110 ft180">1419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p100 ft179">ENV</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p727 ft179">94</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft179">131</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">79</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft179">45</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">40</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">202</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft179">20</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">142</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">290</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft179">72</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft179">153</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p110 ft179">1286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p100 ft179">GEO</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p727 ft179">29</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">46</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">55</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">48</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">173</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">104</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">163</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p110 ft179">651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p100 ft180">HEALTH</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p727 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">149</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">22</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">416</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft180">147</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">25</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">177</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">30</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">37</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">28</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">149</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">114</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p111 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p110 ft180">1310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p100 ft179">HUM</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p727 ft179">29</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">504</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">42</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">33</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">58</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">92</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">375</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">33</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">488</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">104</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">446</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p111 ft179">25</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p110 ft179">2254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p100 ft180">IMMUN</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p727 ft180">3</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">200</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">430</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr33 td472"><P class="p623 ft180">61</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">164</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p727 ft180">4</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">31</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">23</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">67</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">114</P></TD>
<TD class="tr33 td473"><P class="p111 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p110 ft180">1108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p100 ft179">MATSCI</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p727 ft179">440</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">32</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">6</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">581</P></TD>
<TD class="tr21 td480"><P class="p623 ft179">318</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">44</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">206</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">22</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p727 ft179">8</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">64</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">27</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">401</P></TD>
<TD class="tr21 td481"><P class="p111 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p110 ft179">2159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft180">MULTI</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">10</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">46</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">10</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">23</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft180">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft179">NEURO</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">133</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">373</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">21</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">77</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">13</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">29</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">61</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft179">716</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft180">PHARM</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft180">0</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">20</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">1</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">179</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft180">18</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">46</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">13</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">21</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">23</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">123</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft180">451</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p100 ft179">PHY</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p727 ft179">276</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">94</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">17</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">216</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft179">71</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">25</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">302</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft179">12</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">151</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft179">66</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft179">241</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft179">14</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft179">1501</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p100 ft179">PSYC</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p727 ft179">0</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">147</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">4</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">14</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">207</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">2</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft179">56</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">92</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft179">10</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">111</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">72</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">110</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft179">5</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft179">834</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td486"><P class="p100 ft180">SOC</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p727 ft180">38</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p692 ft180">199</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p692 ft180">81</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft180">20</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">35</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">96</P></TD>
<TD class="tr33 td488"><P class="p623 ft180">82</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft180">31</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">200</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p623 ft180">24</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft180">36</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">29</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">354</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft180">142</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p692 ft180">302</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p111 ft180">26</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p110 ft180">1694</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td509"><P class="p100 ft179">Totalt</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p727 ft179">1757</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p692 ft179">3140</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft179">240</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft179">219</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">3816</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">2104</P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p623 ft179">1659</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft179">467</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">4401</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p623 ft179">189</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft179">207</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">2022</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">2560</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft179">1641</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p692 ft179">4115</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p111 ft179">113</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p110 ft179">28651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td509"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1206 ft181">Förklaring: CTH=Chalmers, GU=Göteborgs univ, KAU=Karlstad univ, KI=Karolinska Inst., LIU=Linköpings univ, LTU=Luleå tekn univ, LU=Lunds univ, MIU=Mitthögskolan, ORU=Örebro univ, KTH=Kungl tekniska högskolan, HHS=Handelshögskolan (Sthlm), SU=Stockholms univ, SLU=Sveriges lantbruksuniv, UMU=Umeå univ, UU=Uppsala univ, VXU=Växjö univ.</P>
<P class="p1207 ft13">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<P class="p0 ft14">SOU 2007:81 Bilaga 8</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr19 td43"><P class="p17 ft14">Tabell C</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr19 td133"><P class="p111 ft14">CPP/FCSm per universitet och makroklass</P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td430"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td438"><P class="p34 ft180">Medel av</P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td514"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td503"><P class="p34 ft180">CPPFCS</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td515"><P class="p623 ft99">UNIVERSITET</P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td516"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td516"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td516"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td516"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td517"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td507"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td509"><P class="p34 ft180">KLASS</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p692 ft180">CTH</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">GU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p728 ft180">HHS</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">KAU</P></TD>
<TD class="tr21 td518"><P class="p727 ft180">KI</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft180">KTH</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">LIU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">LTU</P></TD>
<TD class="tr21 td518"><P class="p516 ft99">LU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p728 ft180">MIU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p623 ft180">ORU</P></TD>
<TD class="tr21 td518"><P class="p692 ft180">SLU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">SU</P></TD>
<TD class="tr21 td518"><P class="p727 ft127">UMU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p692 ft180">UU</P></TD>
<TD class="tr21 td519"><P class="p110 ft180">VXU</P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p110 ft180">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">AGR</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">1,68</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,25</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,71</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">2,72</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,03</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,33</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p1118 ft99">1,29</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p22 ft180">2,28</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">0,78</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p692 ft180">1,35</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,57</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,81</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,11</P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p99 ft180">1,17</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft180">1,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">BIOL</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">0,79</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,25</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,41</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,49</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,15</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,47</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">1,27</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p22 ft179">0,99</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">2,32</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft179">1,38</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,19</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,47</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,48</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p99 ft179">0,72</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft180">BIOMOL</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft180">0,93</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft180">0,87</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft180">0,33</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">0,82</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">1,04</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft180">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p22 ft180">0,26</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft180">0,42</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p692 ft180">0,73</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft180">1,23</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft180">0,87</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft180">0,86</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">CELL</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">0,80</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,93</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,86</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,05</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,05</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,85</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,62</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p1118 ft99">0,95</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p22 ft180">0,35</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">0,83</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p692 ft180">0,86</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td521"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft180">1,02</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">CHEM</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">1,18</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,19</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,24</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,00</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,17</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,43</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">2,68</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">1,41</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p22 ft179">0,91</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">1,08</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p692 ft179">1,18</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,67</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,51</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">CLIN</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">2,62</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,12</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p728 ft180">1,06</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,31</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,92</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,95</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p1118 ft99">1,05</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p22 ft180">1,44</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">1,37</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p692 ft180">1,33</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,26</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,14</P></TD>
<TD class="tr33 td521"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft179">1,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">CLIN_II</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">0,74</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,02</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p728 ft179">2,32</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,10</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,22</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">0,91</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">1,05</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p22 ft179">0,37</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">1,03</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p692 ft179">0,79</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,13</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">0,99</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">0,97</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,04</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft127">COMPMATH</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">1,23</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,01</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p728 ft180">0,65</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,68</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,09</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,96</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,72</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p1118 ft99">1,36</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p22 ft180">1,27</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">0,73</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p692 ft180">1,09</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,28</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,78</P></TD>
<TD class="tr33 td521"><P class="p99 ft180">0,83</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft179">1,27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">DENT</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">1,36</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">0,33</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,23</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">0,47</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">0,82</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,33</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">0,70</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p623 ft179">0,84</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,08</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,00</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">ECON</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">0,82</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,99</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p728 ft180">1,09</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">0,93</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,66</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,92</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,49</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p1118 ft99">1,08</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p22 ft180">0,33</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">0,65</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p692 ft180">0,64</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,55</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">0,66</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">1,73</P></TD>
<TD class="tr33 td521"><P class="p99 ft180">0,71</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft179">1,06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">ENG</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">1,37</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,36</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p728 ft179">5,11</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,56</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,17</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,12</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">0,95</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">1,35</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p22 ft179">0,75</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p692 ft179">1,31</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,49</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,86</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p99 ft179">2,04</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td470"><P class="p34 ft180">ENV</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p692 ft180">1,04</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,70</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,49</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,82</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,94</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p1118 ft99">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p22 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr33 td475"><P class="p623 ft180">1,31</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p692 ft180">0,98</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p692 ft180">1,74</P></TD>
<TD class="tr33 td474"><P class="p727 ft180">1,65</P></TD>
<TD class="tr33 td471"><P class="p727 ft180">0,92</P></TD>
<TD class="tr33 td521"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft180">1,20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td478"><P class="p34 ft179">GEO</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p692 ft179">0,91</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,11</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,04</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,30</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">1,33</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">0,79</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p1118 ft99">1,26</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p22 ft179">1,14</P></TD>
<TD class="tr21 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p692 ft179">1,69</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p692 ft179">1,23</P></TD>
<TD class="tr21 td482"><P class="p727 ft179">1,28</P></TD>
<TD class="tr21 td479"><P class="p727 ft179">0,97</P></TD>
<TD class="tr21 td520"><P class="p99 ft179">1,82</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft180">HEALTH</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">0,76</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">0,99</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">0,97</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft180">1,18</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">0,54</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">0,92</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">0,91</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">1,09</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p22 ft180">1,28</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">1,28</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft180">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">1,66</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft180">1,02</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">1,05</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p99 ft180">0,64</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,09</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">HUM</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p728 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p1118 ft99">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p22 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p99 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft180">1,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft180">IMMUN</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft180">1,72</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">1,12</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">1,03</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft180">1,03</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">1,14</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">0,73</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft180">0,69</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft180">1,07</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft180">0,87</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p99 ft180">1,31</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">0,98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">MATSCI</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">1,20</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,07</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,97</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,96</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,20</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,90</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p1118 ft99">1,50</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p22 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">0,52</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p692 ft180">1,65</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,36</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">0,98</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,34</P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p99 ft180">0,19</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft180">1,23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">MULTI</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">0,83</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,45</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,25</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,09</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">1,06</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft179">1,10</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,17</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,07</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,12</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p99 ft179">0,03</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">NEURO</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,20</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p728 ft180">2,72</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,28</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,03</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">0,66</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">0,68</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p1118 ft99">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">1,41</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p692 ft180">0,84</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,97</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,04</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">0,95</P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft179">1,06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">PHARM</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">0,68</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,07</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p728 ft179">0,70</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,43</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">0,92</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,21</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">0,99</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft179">1,45</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">1,41</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,24</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">1,27</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">1,30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft180">PHY</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,27</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">1,17</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,03</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,09</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,72</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p1118 ft99">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p22 ft180">0,70</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft180">1,37</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p692 ft180">0,99</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p692 ft180">0,98</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p727 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft180">1,24</P></TD>
<TD class="tr33 td520"><P class="p99 ft180">1,34</P></TD>
<TD class="tr33 td448"><P class="p110 ft179">1,14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft179">PSYC</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft179">0,65</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,93</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p728 ft179">0,74</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,42</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">1,10</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">0,98</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">0,60</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,31</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p1118 ft99">0,76</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p22 ft179">1,42</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft179">0,53</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p692 ft179">0,82</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p692 ft179">0,70</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p727 ft179">0,87</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft179">0,85</P></TD>
<TD class="tr21 td521"><P class="p99 ft179">0,82</P></TD>
<TD class="tr21 td448"><P class="p110 ft180">0,87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td522"><P class="p34 ft180">SOC</P></TD>
<TD class="tr21 td523"><P class="p692 ft180">1,13</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p692 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p728 ft180">1,25</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p692 ft180">0,68</P></TD>
<TD class="tr21 td525"><P class="p727 ft180">1,78</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p727 ft180">1,87</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p727 ft180">0,94</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p692 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr21 td525"><P class="p1118 ft99">1,26</P></TD>
<TD class="tr21 td523"><P class="p22 ft180">0,72</P></TD>
<TD class="tr21 td523"><P class="p623 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr21 td525"><P class="p692 ft180">1,28</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p692 ft180">1,07</P></TD>
<TD class="tr21 td525"><P class="p727 ft180">0,89</P></TD>
<TD class="tr21 td524"><P class="p727 ft180">1,43</P></TD>
<TD class="tr21 td526"><P class="p99 ft180">1,05</P></TD>
<TD class="tr21 td527"><P class="p110 ft180">1,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td528"><P class="p34 ft180">Totalt</P></TD>
<TD class="tr33 td529"><P class="p692 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p692 ft180">1,09</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p728 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p692 ft180">0,96</P></TD>
<TD class="tr33 td531"><P class="p727 ft180">1,16</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p727 ft180">1,21</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p692 ft180">1,00</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p692 ft180">0,96</P></TD>
<TD class="tr33 td531"><P class="p1118 ft99">1,15</P></TD>
<TD class="tr33 td529"><P class="p22 ft180">0,96</P></TD>
<TD class="tr33 td529"><P class="p623 ft180">1,04</P></TD>
<TD class="tr33 td531"><P class="p692 ft180">1,23</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p692 ft180">1,22</P></TD>
<TD class="tr33 td531"><P class="p727 ft180">1,14</P></TD>
<TD class="tr33 td530"><P class="p727 ft180">1,23</P></TD>
<TD class="tr33 td532"><P class="p110 ft180">1,05</P></TD>
<TD class="tr33 td527"><P class="p110 ft180">1,16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1208 ft2">Anm: HUM har tilldelats 1,00 p g a instabila citeringsvärden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr19 td43"><P class="p17 ft14">Tabell D</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=14 class="tr19 td4"><P class="p704 ft14">Waringvärden * CPP/FCSm per universitet och makroklass</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td430"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td434"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td432"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td431"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td433"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td435"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td438"><P class="p34 ft127">Summa av</P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td438"><P class="p34 ft127">Waring*</P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td503"><P class="p34 ft127">CPP/FCSm</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td504"><P class="p703 ft99">UNIVERSITET</P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td516"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td507"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td505"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td506"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td508"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td509"><P class="p34 ft127">KLASS</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft127">CTH</P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p623 ft127">GU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p623 ft127">HHS</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft127">KAU</P></TD>
<TD class="tr21 td518"><P class="p111 ft127">KI</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p111 ft127">KTH</P></TD>
<TD class="tr21 td513"><P class="p623 ft127">LIU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft127">LTU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p703 ft127">LU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p623 ft127">MIU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft127">ORU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft127">SLU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft127">SU</P></TD>
<TD class="tr21 td511"><P class="p727 ft127">UMU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p623 ft127">UU</P></TD>
<TD class="tr21 td512"><P class="p727 ft127">VXU</P></TD>
<TD class="tr21 td510"><P class="p114 ft127">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">AGR</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">110</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">56</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">32</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">178</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">46</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">316</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">1461</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">103</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">120</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">130</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">2661</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">BIOL</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">359</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">26</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">27</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">374</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">390</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">330</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">208</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">500</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">2263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">BIOMOL</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">82</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">439</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">174</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">52</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">182</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">73</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">194</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">1283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">CELL</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">142</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">362</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">79</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft127">53</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">405</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">100</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">94</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">150</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">335</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">1755</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">CHEM</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">39</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">135</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">40</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">44</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">189</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">40</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">252</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">44</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">198</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">1118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">CLIN</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">293</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">738</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft127">83</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">255</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">19</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">100</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">197</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">1727</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">CLIN_II</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">212</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">634</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">72</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">231</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">22</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">101</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">170</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">1463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">COMPMATH</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">334</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">36</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">418</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">212</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">351</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">85</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">123</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">534</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">2234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">DENT</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">273</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">144</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">23</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">62</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">15</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">566</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">ECON</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">32</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">91</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft127">146</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">16</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft127">28</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">11</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">67</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">13</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">122</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">656</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">ENG</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">456</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">66</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">19</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">11</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">389</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">141</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">102</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">379</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">63</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">137</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">1830</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">ENV</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">98</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">131</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">65</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p692 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">28</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">235</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">27</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">140</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">504</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">119</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">141</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">1543</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">GEO</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">26</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">51</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">72</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">217</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">22</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">127</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">158</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">737</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">HEALTH</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">148</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">491</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">135</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">23</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">192</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">39</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">47</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">47</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">152</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">120</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">1426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">HUM</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">504</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">42</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">33</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">58</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">92</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">375</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">33</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">488</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">104</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">446</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">2254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">IMMUN</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">223</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">445</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">45</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">147</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">16</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">71</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">99</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">1087</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">MATSCI</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">526</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">11</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">671</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p692 ft127">381</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">39</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">310</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">15</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">87</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">26</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">539</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">2655</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">MULTI</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">66</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">26</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">NEURO</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">159</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">385</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">89</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">13</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">30</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">58</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">758</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">PHARM</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">256</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">45</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">19</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">30</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">156</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">584</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td478"><P class="p34 ft127">PHY</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">321</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">120</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr33 td482"><P class="p111 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p111 ft127">222</P></TD>
<TD class="tr33 td480"><P class="p623 ft127">77</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">18</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">365</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p623 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p727 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">149</P></TD>
<TD class="tr33 td479"><P class="p727 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p692 ft127">299</P></TD>
<TD class="tr33 td481"><P class="p111 ft127">19</P></TD>
<TD class="tr33 td483"><P class="p110 ft127">1713</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td470"><P class="p34 ft127">PSYC</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">137</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p623 ft127">3</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td474"><P class="p111 ft127">228</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p111 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr21 td472"><P class="p623 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">70</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p623 ft127">2</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p727 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">1</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">78</P></TD>
<TD class="tr21 td471"><P class="p727 ft127">63</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p692 ft127">93</P></TD>
<TD class="tr21 td473"><P class="p111 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr21 td475"><P class="p110 ft127">726</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td486"><P class="p34 ft127">SOC</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr33 td488"><P class="p623 ft127">230</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p623 ft127">101</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr33 td490"><P class="p111 ft127">62</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p111 ft127">181</P></TD>
<TD class="tr33 td488"><P class="p692 ft127">77</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p692 ft127">252</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p623 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p727 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft127">37</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft127">380</P></TD>
<TD class="tr33 td487"><P class="p727 ft127">126</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p692 ft127">432</P></TD>
<TD class="tr33 td489"><P class="p111 ft127">27</P></TD>
<TD class="tr33 td491"><P class="p110 ft127">2060</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td430"><P class="p34 ft127">Totalt</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p727 ft127">2126</P></TD>
<TD class="tr21 td432"><P class="p623 ft127">3424</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p623 ft127">279</P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p727 ft127">211</P></TD>
<TD class="tr21 td434"><P class="p111 ft127">4438</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p111 ft127">2551</P></TD>
<TD class="tr21 td432"><P class="p692 ft127">1663</P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p727 ft127">447</P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p692 ft127">5059</P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p623 ft127">182</P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p727 ft127">215</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p727 ft127">2496</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p727 ft127">3119</P></TD>
<TD class="tr21 td431"><P class="p727 ft127">1871</P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p692 ft127">5049</P></TD>
<TD class="tr21 td433"><P class="p111 ft127">119</P></TD>
<TD class="tr21 td435"><P class="p110 ft127">33249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td438"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td442"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td440"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td439"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td441"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td443"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p874 ft181">Förklaring: CTH=Chalmers, GU=Göteborgs univ, KAU=Karlstad univ, KI=Karolinska Inst., LIU=Linköpings univ, LTU=Luleå tekn univ, LU=Lunds univ, MIU=Mitthögskolan, ORU=Örebro univ, KTH=Kungl tekniska högskolan, HHS=Handelshögskolan (Sthlm), SU=Stockholms univ, SLU=Sveriges lantbruksuniv, UMU=Umeå univ, UU=Uppsala univ, VXU=Växjö univ.</P>
<P class="p465 ft13">443</P>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<P class="p825 ft14">Bilaga 9</P>
<P class="p1209 ft22">Att mäta samverkan förslag till indikatorer vid resurstilldelning och akademisk meritvärdering</P>
<P class="p1210 ft124">Camilla Modéer & Karin Hermansson, 8 juni 2007</P>
<P class="p1211 ft25">Samverkan med det omgivande samhället är en viktig uppgift för universitet och högskolor, men den ses tyvärr ofta som en ”tredje”, lägre prioriterad uppgift i stället för som en integrerad del i utbild- ning och forskning. Ett sätt att åstadkomma attitydförändring är att tydligt värdera samverkan vid resurstilldelning genom att på ett formellt sätt mäta lärosätets insatser. Det är också viktigt för den enskilde forskaren att samverkansaktiviteter värderas och premieras vid exempelvis tjänstetillsättning. Tydliga indikatorer behöver tas fram för att detta ska kunna bli verklighet. I denna rapport presenterar föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, ett antal initiativ och projekt i Sverige och i andra länder samt en diskussion kring tänkbara indikatorer som kan appliceras för enskilda forskare och för lärosäten i Sverige.</P>
<P class="p1212 ft22"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft182">Samverkan behövs och måste värderas!</SPAN></P>
<P class="p1213 ft24">Vetenskapen påverkar människors vardag i allt högre utsträckning. Nya teknologier, upptäckter och innovationer har stor betydelse för vår framtida hälsa, välfärd och trygghet men väcker samtidigt oro. Medborgarna förväntas ta ställning i en mängd olika frågor och behöver kunskap för att kunna fatta informerade beslut. Det finns också ett demokratiskt värde i att människor får veta vad</P>
<P class="p1214 ft13">445</P>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">deras skattepengar går till och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt om det.</P>
<P class="p42 ft11">Människors frågor och kunskap om deras behov och värderingar är värdefullt för forskarna och forskningen. Utan dialog med omvärlden riskerar forskarsamhället också minskat folkligt stöd och därmed på sikt även mindre anslag och inskränkningar i den akademiska friheten. Universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället är därför av stor vikt. Lärosätenas interaktion med näringslivet har dessutom avgörande betydelse för att säkra Sveriges välstånd och tillväxt i en växande global konkurrens.</P>
<P class="p157 ft11">Förtroendet för forskare och forskning är högt i Sverige – en del menar att det till och med är för högt, att människor är för okritiska till vad forskarna ägnar sig åt. Men förtroende är sårbart och kan lätt raseras.</P>
<P class="p42 ft11">I VAs studier finns tecken på att allmänhetens förtroende för forskare är på nedåtgående. Skälen kan vara många, men en hypotes är att det hänger samman dels med en ökande ”individualisering” av samhället, dels med händelser av negativ karaktär som mer direkt påverkat människors uppfattning om forskare. Det handlar om uppmärksammat forskningsfusk, om akademiska strider som urartat och fått rättsliga konsekvenser och om ett stort antal larmrapporter i media.</P>
<P class="p81 ft23">Människor uppmärksammar det som rapporteras i medierna och tar till sig av negativa budskap, vilket lätt ger dem en sned bild av forskningen och dess betydelse. Dessutom är insikten om forsk- ningens villkor och metoder bristfällig, både bland journalister och allmänhet. Många förstår inte att nya rön måste prövas och omprövas, att detta är själva förutsättningen för att vetenskapen ska gå framåt. Forskarsamhället borde därför engagera sig mer i dessa problem och diskutera hur de kan hanteras.</P>
<P class="p57 ft23">Forskarna kommunicerar för lite med omvärlden, i synnerhet med allmänheten. Det anser både allmänhet och politiker. Även lärarna i skolan upplever avståndet till den akademiska världen som mycket stort och önskar sig mer kontakt med forskare. Här har forskarna ett stort ansvar för att försöka förbättra dialogen med omvärlden – både med avseende på metoder och modeller för kommunikation, och på innehållet och utformningen. Information måste vara lätt att få tag på och begriplig för mottagaren. Men det är också viktigt att finna former för att möta lärare och skolelever, att samtala om vad vi vill åstadkomma i framtiden, varför vi</P>
<P class="p333 ft13">446</P>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">behöver kunskap om världen omkring oss och hur vi kan skaffa och använda denna kunskap.</P>
<P class="p85 ft23">Skolan måste ha en vetenskaplig grund för sitt arbete. Lärarutbildningen, vars kvaliteter debatteras livligt, är naturligtvis avgörande för hur skolorna långsiktigt fungerar. I VAs studie av lärares syn på forskning och forskare framkom att lärarstudenterna mer sällan än de yrkesverksamma lärarna har kontakt med forskare</P>
<P class="p1141 ft11">– trots att de befinner sig på en högskola!</P>
<P class="p76 ft11">Forskarna tycker i princip att en dialog med omvärlden är viktig, men anser att den tar för mycket tid som inte ger meritering, visar VAs studier. Den akademiska kulturen främjar heller inte sam- verkan, och det finns fortfarande tendenser till att forskare som ägnar sig åt sådant anses vara mindre seriösa.</P>
<P class="p76 ft11">Därför behövs förändringar i det akademiska systemet och i tjänstestrukturen. Det måste löna sig för en forskare att kommu- nicera med omvärlden, engagera sig i samhällsdebatten, samarbeta med lärare i skolan och med näringslivet. Om det lönar sig i rena ”meritpoäng” och i penningtilldelning att samverka med samhället, kan också kulturen på sikt förändras.</P>
<P class="p69 ft11">Utifrån resultaten av VAs studier kan tre övergripande slut- satser dras:</P>
<P class="p1215 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">Det finns ett stort gap mellan forskarvärlden och allmänheten.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft115"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft184">Alla grupper som undersökts, forskare såväl som allmänhet, journalister, politiker och lärare, är intresserade av mer kontakt. Hindren är dock många och komplexa – både i system och attityder.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">Människor är intresserade av forskning och ny kunskap, om de ser nyttan med den och speciellt om de känner att frågorna berör dem i deras vardag.</SPAN></P>
<P class="p588 ft11">Därför behövs förändringar på flera plan i det akademiska systemet och den akademiska kulturen.</P>
<P class="p1217 ft24">Forskarna måste ta sitt ansvar i kontakten med omvärlden; skolor, medier, företag och andra. Ökad kunskap om hur forskning fungerar är avgörande för att öka förtroendet bland såväl allmän- heten som journalister och politiker. För att stimulera ökade kon- takter krävs en reformering av de akademiska meriterings- och finansieringssystemen så att kommunikation belönas, samt en attitydförändring inom akademin.</P>
<P class="p604 ft13">447</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft11">Också externa anslagsgivare måste ställa krav på samverkan och kommunikation av forskningsresultat. Men det är viktigt att anslagsgivaren också bedömer och utvärderar samverkansaktivite- terna, och inte enbart kräver att de nämns i ansökan. Annars signaleras att textavsnitten i ansökan bara är där för syns skull, och att samverkan egentligen inte är så viktigt.</P>
<P class="p67 ft11">Samverkansuppgiften har olyckligtvis fortfarande en karaktär av ”minst viktig” efter utbildning och forskning. Många använder benämningen ”tredje uppgiften”, vilket riskerar att cementera denna syn, i stället för att se samverkan som en integrerad del i utbildning och forskning. Samverkan har ett värde för forskningen i sig, men många forskare ser den snarare som en belastning än en möjlighet. Ett sätt att åstadkomma en attitydförändring är att tydligt värdera samverkan vid resurstilldelning genom att på ett formellt sätt mäta lärosätets insatser, likaväl som att mäta t.ex. antal publikationer. Entydiga indikatorer behöver tas fram för att detta ska kunna bli verklighet.</P>
<P class="p55 ft11">I denna rapport presenteras föreningen Vetenskap & Allmän- hets förslag på hur sådana indikatorer skulle kunna konstrueras. I avsnitt 2 redogörs för ett antal initiativ i Sverige och i andra länder. I avsnitt 3 redovisas möjliga indikatorer med avseende på respek- tive målgrupp. Avsnitt 4 behandlar dokumentation och viktning. I avsnitt 5, slutligen, presenteras Vetenskap & Allmänhets rekom- mendation.</P>
<P class="p1218 ft22"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft185">Mätning av samverkan i Sverige och andra länder</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Internationell utblick</SPAN></P>
<P class="p155 ft11">Många länder arbetar med att utveckla indikatorer på samverkan mellan akademi och samhälle. De flesta tycks överens om att det är viktigt men svårt, och många vill gärna ha hjälp eller diskutera hur detta bäst kan göras.</P>
<P class="p57 ft24">Brittiska Science and Technology Policy Research vid Univer- sity of Sussex, SPRU, har nyligen publicerat en rapport som grund- ligt diskuterar mätning av s.k. ”third stream activities” [1]. Förfat- tarna menar att det är viktigt att snarast börja mäta och värdera samverkan med det omgivande samhället, för att undvika att</P>
<P class="p754 ft13">448</P>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft25">innovationer och kommersialisering blir det enda som räknas. En viktig poäng i rapporten är att det behövs en bredd i mätningen, ”a variety of indicators”, för att undvika att styra mot en alltför snäv tolkning av samverkansuppgiften. De påpekar också att indikatorer som i början uppfattas som ”mjuka” med tiden tenderar att bli ”hårdare”, eftersom ”hårdheten” hänger samman med hur accepte- rad indikatorn är. Flera existerande indikatorer på kvalitet i forsk- ningen är egentligen relativt ”mjuka”, som till exempel citeringar eller publicering i ”välrenommerade” tidskrifter.</P>
<P class="p50 ft23">The British Association for the Advancement of Science, the BA, har tillsammans med the Royal Society förespråkat att åtta universitet i Storbritannien ska utses till förebilder när det gäller ”public engagement”, och att de ska sprida sina erfarenheter vidare. 60 lärosäten har ansökt om att få bli sådana <SPAN class="ft150">Beacons for Public Engagement </SPAN>och nu pågår uttagningsprocessen. Pengarna, totalt åtta miljoner pund, kommer från de brittiska forskningsråden och the Wellcome Trust. En del av medlen ska användas för att etablera ett koordinerande centrum för att befrämja ”best practice”, bygga nätverk och ge en överblick av vilka aktiviteter som pågår [18].</P>
<P class="p63 ft23">I Norge offentliggjordes 2005 och 2006 en utredning i två delar om hur samverkan kan mätas och värderas vid tilldelning av anslag [2, 3]. Utredarna rekommenderar en uppsättning indikatorer baserade på viktiga resonemang kring kvalitetssäkring, dokumen- tation och rimlighet i merarbete för lärosätena. De understryker vikten av att öka graden av <SPAN class="ft150">dialog</SPAN>, tvåvägskommunikation, särskilt vad det gäller den användarinriktade kontakten, dvs. den som har avnämare/användare av forskningsresultat som målgrupp. Dess- värre möttes utredningens rekommendationer inte av någon riktig förståelse på politiskt håll, varför de indikatorer som föreslogs trots allt ännu inte finns med i det norska systemet.</P>
<P class="p61 ft25">Den danska regeringen publicerade 2003 en handlingsplan, baserad på en rapport från industrin [4], där de föreslår ett antal insatser för att stärka universitetens samverkan med framför allt näringslivet [5]. Som ett av incitamenten nämns vikten av ökad kunskap bland samhället i stort. Vetenskapsministeriet i Danmark har utarbetat ett index – redovisas i handlingsplanen – som ska spegla <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> samverkan kring forskning. I denna benchmarking ingår följande faktorer: kvalitet och relevans i forsk- ningen, kommersialisering, <NOBR>FoU-samarbete</NOBR> samt förutsättningar för spridning av teknisk kunskap och mänskliga resurser. Danmark hamnar bland de 21 undersökta <NOBR>OECD-länderna</NOBR> på en nionde</P>
<P class="p312 ft13">449</P>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381438x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">plats, medan Sverige placerar sig som fyra efter Finland, USA och Schweiz. Danmark är enligt rapporten bland de bästa i kategorin kvalitet och relevans, medan de placerar sig medelmåttigt i de andra kategorierna. Av detta drar den danska regeringen slutsatsen att det finns potential för förbättring.</P>
<P class="p57 ft25">I det nya danska universitetsfinansieringssystemet<SPAN class="ft112">TPF</SPAN><SPAN class="ft113">1</SPAN><SPAN class="ft112">FPT </SPAN>ska grund- finansieringen fördelas efter kvalitet och bygga på fyra kriterier: produktivitet, utbildningskvalitet, forskningskvalitet och kvalitet i spridningen av forskningskunskap [6]. Det sista kriteriet ska ta hänsyn till samarbete med näringsliv, patent, nystartade företag, medieuppmärksamhet samt ”annan förmedling”. I dagens system finns ännu inte alla dessa parametrar med, men en arbetsgrupp presenterade nyligen (april 2007) en analys av möjliga indikatorer på kunskapsspridning, deras fördelar, hur de kan mätas, vilka problem de kan föra med sig och när de skulle kunna tas i bruk, med hänsyn tagen till datainsamling etc [7]. Indikatorerna indelas i finansiella och <NOBR>icke-finansiella,</NOBR> och de flesta berör näringslivs- samarbete och/eller kommersialisering. Bland de föreslagna icke- finansiella indikatorerna finns även ”synlighet”, vilken inkluderar deltagande i den offentliga debatten och föredrag för externa målgrupper. Planen är att i ett första steg införa en finansiell indi- kator på kunskapsspridning – ekonomisk omfattning av samarbets- avtal – år 2008. Därefter planeras en utvidgning efter hand [25].</P>
<P class="p1219 ft23">I en alldeles ny rapport från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> granskas projekt (s.k. science mentoring och science ambassador schemes) med syfte att öka ungas intresse för naturvetenskap och teknik [8]. I rapporten påpekas att detta ingår i EUs Lissabonöverenskommelse, som en viktig del i att säkerställa tillräcklig tillgång på kompetenta forskare i framtiden. I granskningen var direkt kontakt mellan barnen/ungdomarna och ”riktiga” forskare ett av de fundamentala kriterierna. En av slutsatserna i rapporten är att det är viktigt att forskare som ställer upp och deltar som mentorer, ambassadörer och ledare i sådana program premieras för det.</P>
<P class="p1220 ft11">Till samverkan räknas ibland även kontakter med nya studenter, och information till potentiellt blivande studenter. I detta sammanhang är en rapport från amerikanska Institute of Higher Education Policy, IHEP, om de allt populärare rankingsystemen intressant [9]. Lärosätenas ranking får, menar rapportförfattarna,</P>
<P class="p256 ft46"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>Systemet är ett resultat av arbetet i den danska regeringens globaliseringsråd (<SPAN class="ft53">www.globalisering.dk</SPAN>). Regeringens globaliseringsstrategi (antagen 20 april 2006) fastslår bland annat att basfinansieringen till universiteten ska fördelas efter kvalitet.</P>
<P class="p210 ft13">450</P>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">inflytande på de utexaminerades möjligheter att få jobb, deras förväntade snittlöner, etc. Resultaten visar att rankingsystemen är väldigt olika, och att kvalitet definieras på helt olika sätt av olika människor och aktörer. Därför menar de att det är önskvärt att åstadkomma en enhetlig modell, eller kanske rentav en modell där användaren – den sökande studenten – själv definierar vad kvalitet är och vilka kriterier som är viktigast, och sedan kan jämföra lärosäten baserat på dessa val.</P>
<P class="p39 ft11">I Australien har också ranking uppmärksammats, i synnerhet behoven av gemensam syn när det gäller att belöna undervisnings- kvalitet. Staten har där satsat 35 miljoner kronor på att ta fram indikatorer på universitetsundervisningens kvalitet. Projektet ligger på Carrick Institute for Learning and Teaching in Higher Education, och väntas pågå 3 4 år [19].</P>
<P class="p69 ft11">En belgisk forskare har föreslagit <SPAN class="ft7">the Science Communication Escalator, </SPAN>SCE, som ett sätt att gradera och värdera kommu- nikation [10]. Stegen bygger på en modell för riskhantering som kallas Risk Management Escalator och som bl.a. används inom pensionsplanering och inom det amerikanska Homeland Security- programmet [11]. Modellen utgår från att det finns olika typer av kunskap, och de kräver olika slags kommunikation.</P>
<P class="p69 ft11">Den lägsta och enklaste nivån på kommunikationsstegen är Public Understanding of Science, PUS, vilket innebär enkelriktad information, böcker, artiklar, m.m. Nästa steg är Public Awareness of Science, PAS, vilket är en mer interaktiv form – till exempel vetenskapsfestivaler, vetenskapscaféer, etc. Steg tre kallas Public Engagement of Science, PES, vilket refererar till processer som innebär att allmänheten konsulteras – exempelvis en medborgarjury eller fokusgruppsaktiviteter. Den högsta nivån på stegen är Public Participation in Science, PPS, processer där vetenskapen inte ensam sitter på alla svaren utan etiska, moraliska, ekonomiska hänsyn behöver vägas in och där allmänheten är en part i denna diskussion. Ett exempel är konsensuskonferenser, där Danmark är ett föregångsland. Med utgångspunkt från dessa nivåer av vetenskaplig kommunikation skulle insatser kunna värderas och viktas på olika sätt.</P>
<P class="p254 ft11">Vid en workshop i mars 2007 med en grupp representanter från de belgiska universiteten, utformad efter förfrågan från den flamländska regeringen, diskuterades lärosätenas arbete med forskningskommunikation/samverkan [26]. Deltagarna var eniga om att medan tydliga direktiv och arbetsbeskrivningar finns för</P>
<P class="p401 ft13">451</P>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft23">universitetens båda andra uppgifter – forskning och undervisning – så finns ingenting sådant för forskningskommunikation och samverkan. Detta trots att både regeringen och EU vill uppmuntra spridning av vetenskap och forskningsresultat. De identifierade tre steg mot ett premieringssystem: medvetenhet om vikten av att forskningsresultat sprids, verktyg för kommunikationen samt utformande av belöningar. Medvetandegörandet kan göras, menade deltagarna, genom att i de akademiska strukturerna inkludera plik- ten att kommunicera sin forskning. På universitetet i Antwerpen är redan en metod i bruk där forskningskommunikation är ett av tre kriterier som beaktas vid tjänstetillsättningar. Liknande metoder ska nu utarbetas vid de andra universiteten. För steg 2 identi- fierades en databas, och steg 3 diskuterades olika typer av belö- ningar t.ex. penningtilldelning, synlighet och utmärkelser/priser. Just nu arbetar gruppen på en definition och beskrivning av samverkan, som ska presenteras för Belgiens forskningsminister.</P>
<P class="p1221 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Hur ser det ut i Sverige?</SPAN></P>
<P class="p435 ft11">Värdering av samverkan ingår i riktlinjerna för tjänstetillsättningar och omnämns i anställningsprofiler för professurer och andra tjänsteutlysningar på flera svenska universitet och högskolor. Riktigt hur mycket vikt som i realiteten läggs vid dessa faktorer jämfört med andra meriter är oklart. Intrycket av både styr- dokument och programbeskrivningar är att samverkansformule- ringarna är vagare än andra faktorer, vilket kan medföra ett stort mått av godtycke när dessa meriter ska bedömas.</P>
<P class="p157 ft11">Karolinska institutet, KI, var enligt vår kännedom först med att ha värdering av samverkan som en punkt i sina så kallade meritportföljer. Andra universitet och högskolor har följt efter och flera har styrdokument, PM, webbinformation till sökande, etc., som påminner starkt om KIs portföljmodell. På några ställen pågår arbete med att utveckla liknande modeller.</P>
<P class="p57 ft11">Samverkan ingår både i bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet vid tillsättning av lärartjänster på KI, dvs. i den pedagogiska respektive i den vetenskapliga ”portföljen”. Det som krävs i form av dokumentation är samverkansaktiviteternas målgrupp, omfattning, uppdragsgivare, tidpunkt samt ”själv- ständighet i planering och genomförande”. Aktiviteter med bäring på den pedagogiska portföljen kan till exempel vara skriven eller</P>
<P class="p776 ft13">452</P>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft25">muntlig informationsverksamhet, med syfte att sprida kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete i samhället. När det gäller samver- kan inom ramen för den vetenskapliga skickligheten handlar det mer om samverkan med exempelvis industri, myndigheter och patientföreningar, samt kontakter med media [20]. Samverkan ingår även i styrdokumentet för docenturutnämning vid KI, där behörighetskraven beskrivs, men här är avsnittet om samverkan (under pedagogisk skicklighet) mer oprecist.</P>
<P class="p39 ft11">Riktlinjerna för meritvärdering av samverkan skiljer sig åt mellan de lärosäten som inkluderar detta. Samverkan med industri är alltid med, medan aktiviteter riktade mot samhället i övrigt ofta är vagare formulerade – mer som viljeyttringar – och ibland saknas helt.</P>
<P class="p76 ft11">Högskoleverket, HSV, gör under 2007 en enkätutvärdering av lärosätenas arbete med samverkansuppgiften, där lärosätena ombeds svara på en rad frågor som utgår från den granskning HSV gjorde 2004 [12, 13]. Frågeställningarna berör områden som merit- värdering, samarbete mellan lärosäten, akademisk integritet, biblio- tekens roll, inverkan på politiska beslut, samt vilka indikatorer som lärosätena själva vill framhålla. Resultaten av utvärderingen beräknas publiceras våren 2008.</P>
<P class="p63 ft23">En viktig aspekt av samverkan är att den är viktig för att hjälpa studenterna att komma ut på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Samverkan för dessa ändamål kan vara examensarbeten, projektarbeten, arbetsmarknadsdagar, gästföreläsare, etc. Svenskt Näringsliv rankade våren 2007 ett antal svenska universitets- utbildningar med avseende på samverkan med näringslivet, och fann att det finns stora skillnader i samverkansgrad både mellan olika utbildningar och mellan lärosäten [14].</P>
<P class="p50 ft23">De tre samverkansformer som poängsattes i Svenskt Näringslivs ranking var praktik, fadderföretag och projekt/examensarbeten. I en särskild <NOBR>”övrigt-kategori”</NOBR> ingick sådant som arbetsmarknads- dagar, företagsinkubatorer, m.m. I varje kategori rankades utbild- ningsprogrammets insatser utgående från antal tillgängliga samver- kansformer, antal medverkande studenter i dessa, hur lång tid de löper och hur stort engagemanget är från lärosätets sida. Rankingen var helt kvantitativ, dvs. gällde hur mycket samverkan som sker. Kvaliteten bedömdes däremot inte.</P>
<P class="p63 ft24">Stiftelsen Strategisk Forskning, SSF, beslöt i april 2007 att anslå pengar till utbyte mellan akademi och näringsliv genom att universitetsforskare genomför en gästforskarvistelse i näringslivet</P>
<P class="p1222 ft13">453</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft23">eller en näringslivsforskare på samma sätt gästar akademin [15, 16]. Syftet med programmet är att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv, och därmed öka kunskaperna om de olika villkor som gäller i dessa båda ”världar”. Rörligheten är i dag begränsad, och SSF menar att det delvis beror på skillnader i synen på vad som är meriterande. Att öka rörligheten mellan sektorer är viktigt för att främja Sveriges och Europas vetenskapliga ”excellens”, innovationskapacitet och konkurrenskraft.</P>
<P class="p1220 ft23">Det behövs fler insatser när det gäller att mäta och premiera samverkan – både på lärosätesnivå och för den enskilde forskaren. Det finns bra ansatser på flera håll, men kulturer ändras inte utan ”hårda” signaler. Genom ett tydligt och evidensbaserat system för mätning och värdering kan attityder till samverkansuppgiften för- ändras, och Sverige på sikt stärka sin ställning som kunskapsnation och förbättra konkurrenskraften för de <NOBR>FoU-intensiva</NOBR> företagen.</P>
<P class="p67 ft11">Fullständig källförteckning finns i slutet av detta dokument. Ytterligare information om de olika källorna och initiativen kan fås från VA.</P>
<P class="p311 ft22">3 Indikatorer på samverkan</P>
<P class="p636 ft11">Vi kan dela in samverkan i tre övergripande grupper av möjliga kriterier/indikatorer: de som mäter aktiviteter riktade mot <SPAN class="ft7">allmän- heten</SPAN>, de som mäter samverkan med <SPAN class="ft7">avnämare </SPAN>och de som mäter samverkan med <SPAN class="ft7">skolan</SPAN>. En fjärde tänkbar indikator är intäkter från försäljning till såväl allmänhet som avnämare.</P>
<P class="p347 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Allmänheten som målgrupp</SPAN></P>
<P class="p435 ft11">Målgruppen allmänheten kan nås dels skriftligen genom populär- vetenskapliga artiklar eller böcker och via medier, dels muntligen genom olika evenemang där forskarna möter en publik och dialog uppstår. Dessutom kan samtal föras i den ”virtuella världen” genom bloggar, chattfora, etc.</P>
<P class="p57 ft125">Den här typen av aktiviteter kan mätas ganska enkelt genom att de dokumenteras i samma system som vetenskapliga publikationer. Det kan dock innebära svårigheter, dels att kvalitetssäkra doku- mentationen av deltagande i evenemang med och för allmänheten,</P>
<P class="p359 ft13">454</P>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1223 ft24">dels i gränsdragningen vad gäller medverkan i media. Vilka slags evenemang och vilken slags mediemedverkan ska få räknas med?</P>
<P class="p1224 ft26"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Avnämare som målgrupp</SPAN></P>
<P class="p176 ft11">Aktiviteter riktade mot målgruppen avnämare handlar om inno- vationer, om nystartade företag samt om olika typer av konfe- renser, projekt eller uppdrag för och med avnämare. De två förstnämnda kan till synes vara enkla att mäta, men det finns några frågetecken även här. Patent är inte nödvändigtvis ett mått på kvalitet, eftersom det inte går att veta om patenten någonsin kommer till användning. Bättre vore, menar den norska utred- ningen, att räkna licensavtal, eftersom det tar hänsyn till reell efterfrågan på kunskapen. Royaltyintäkter är ytterligare ett steg mot att verkligen belöna det som efterfrågas.</P>
<P class="p79 ft11">Nystartade företag är lätta att räkna och ”bevisa” eftersom de registreras hos PRV eller motsvarande. Men då bör, påpekar den norska utredningen, enmansföretag undantas eftersom modellen annars tenderar att styra forskare att starta enskilda firmor utan att ha någon verksamhet. En annan modell är att bara räkna företag med omsättning över en viss nivå, men det blir förmodligen administrativt mycket krångligare.</P>
<P class="p71 ft25">Till aktiviteter riktade mot målgruppen avnämare hör också deltagande i konferenser riktade till avnämargrupper, uppdrags- forskning, samarbetsprojekt med industri eller andra avnämare och industridoktorander. Uppdrag och olika typer av samarbeten kan dokumenteras genom signerade avtal. Samarbetsprojekt kan dock vara av mycket olika karaktär, varför kvalitetssäkring bör diskuteras vidare. Konferensdeltagande kan dokumenteras på samma sätt som beskrivs ovan, men har samma problem vad gäller kvalitetssäkring som deltagande i andra slags evenemang.</P>
<P class="p63 ft125">Ytterligare en modell för samverkan med avnämare är att forskare spenderar en tid i näringslivet, respektive att anställda vid <NOBR>icke-akademiska</NOBR> organisationer kommer in och arbetar på ett lärosäte som lärare eller forskare. I den brittiska <NOBR>SPRU-rapporten</NOBR> pekar författarna på att sådant ”personutbyte” är ett tecken på hög grad av engagemang och samarbete mellan akademin och orga- nisationer utanför, och att det därför är en god indikator på samverkan. Gränsdragning vad gäller gästperiodens minilängd kan</P>
<P class="p322 ft13">455</P>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft11">bli ett problem, liksom kvalitetsaspekten. Till exempel bör inte arbete i forskarens eget företag vara meriterande.</P>
<P class="p241 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Samverkan med skolan</SPAN></P>
<P class="p1225 ft11">Samarbetsprojekt med grund- och gymnasieskolor, samt utform- ning av läromedel för skolan hamnar lite utanför båda de före- gående kategorierna – eller skulle kunna räknas in i bägge. Sam- arbetsprojekt kan vara av olika slag, varför det inte är helt lätt att se hur dessa kan kvalitetssäkras och dokumenteras för att räknas med i en samverkansindikator. Projekt som är uppenbart av engångs- karaktär bör uteslutas, för att undvika att en uppsjö av studiebesök och liknande engångsföreteelser arrangeras bara för att ”tjäna poäng”. Däremot bör medverkan i långsiktiga projekt som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för kunskap och vetenskap absolut uppmuntras<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft9">FPT</SPAN>. Forskare som ställer upp som mentorer eller ledare i sådana projekt bör få tillgodoräkna sig detta som merit. Projekt kan dokumenteras genom avtal där tidsramar och ansvariga personer tydligt framgår.</P>
<P class="p191 ft11">Läromedel bör kunna dokumenteras på samma sätt som andra skrivna alster. Även här kan frågor om kvalitetssäkring behöva diskuteras närmare.</P>
<P class="p347 ft26"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft42">Omsättning/Intäkter</SPAN></P>
<P class="p435 ft11">En rent finansiell indikator mäter framför allt avnämarinriktad samverkan, genom intäkter från patent, licensavtal och royalties. En del av den allmänhetsinriktade samverkan kan också mätas genom en finansiell indikator.</P>
<P class="p42 ft11">Lärosätet kan ha intäkter i form av betalning för utförda tjänster (exempelvis mätning, kalibrering, provtagning), för uppdrags- utbildning och uppdragsforskning, för försäljning av publikationer, för konferensarrangemang, mm.</P>
<P class="p42 ft11">Fördelen med en finansiell indikator är att det är relativt enkelt att ta fram den ur universitetens befintliga ekonomisystem. En svaghet är att all den viktiga samverkan som sker utan att någon betalar för den inte alls premieras.</P>
<P class="p754 ft14"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>För exempel på sådana projekt, se referens 17.</P>
<P class="p120 ft13">456</P>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft22">4 Hur dokumentera och vikta?</P>
<P class="p1177 ft11">En svår fråga är viktningen mellan de olika indikatorerna, och mellan parametrar (aktiviteter eller andra slags bidrag) inom varje indikator. De tillkommande dokumentationskraven kommer att innebära visst merarbete för lärosätena. Därför bör så mycket dokumentation som möjligt hållas inom existerande system, som då bara behöver byggas ut med nya kategorier publikationer, aktiviteter, etc. Dessa frågor diskuteras närmare nedan.</P>
<P class="p185 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft42">Dokumentation</SPAN></P>
<P class="p176 ft11">Förutsatt att publikationer, samverkansprojekt, licensavtal, industridoktorander, etc. kan dokumenteras på ett tillfredsställande och säkert sätt, är antalet sådana parametrar en bra grund för mätningen. Lärosätena har ofta någon form av system för att samla dokumentation av publikationer. De behöver det om inte annat för årsberättelser och dylikt.</P>
<P class="p69 ft11">De flesta lärosäten har någon form av databassystem för dokumentation av publikationer [21]. Vissa använder dem för intern resursfördelning. Några har köpt in samma databassystem (t.ex. har ett tiotal lärosäten köpt Uppsala universitets databas- lösning), medan andra utvecklat sina egna. En samordning av alla lärosätens databaser har emellertid initierats, ämnad att göra det möjligt för både forskare och andra att söka bland alla svenska vetenskapliga publikationer. Kungliga bibliotekets avdelning för nationell samverkan anslår våren 2007 pengar till sådan samordning [22].</P>
<P class="p61 ft25">I dessa databaser bör de flesta viktiga samverkansaktiviteter kunna inkluderas. De flesta har en kategori för populärvetenskap i sina databaser, men alla använder den inte. Likaså finns ofta kategorin patent med. I regel är databaserna inriktade på publi- cerade alster, vilket innebär att föredrag, evenemang, projektavtal, m.m. sällan finns med. Eventuellt kan smärre modifieringar därför behövas för att möjliggöra registrering av nya kategorier.</P>
<P class="p69 ft11">Att registrera aktiviteter som inte tidigare registrerats påför lärosätena viss ytterligare administration, men arbetet torde vara relativt begränsat så länge det handlar om populärvetenskaplig publicering, samarbetsavtal etc. Merarbetet blir större om delta- gande i konferenser, vetenskapsfestivaler, <NOBR>TV-/radioreportage,</NOBR></P>
<P class="p1222 ft13">457</P>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">m.m. också ska registreras, eftersom en värdering av omfattning och kvalitet måste göras för att kunna bedöma om aktiviteten kan räknas.</P>
<P class="p42 ft11">Dokumentation av finansiella intäkter finns redan inom de existerande ekonomisystemen. Dock kommer det att krävas visst merarbete att ta fram relevanta siffror och registrera dem i indika- torsystemet.</P>
<P class="p347 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft42">Viktning</SPAN></P>
<P class="p1225 ft11">Olika aktiviteter har olika effekt när det gäller t.ex. hur många människor som nås, hur effektivt kommunikationen fungerar, och hur långsiktig påverkan den får på målgruppen. Dessutom kräver de olika aktiviteterna olika mycket arbete från forskarnas sida. Därför finns det skäl att vikta de olika samverkansaktiviteterna när de läggs samman till ett mätvärde/en indikator. Eftersom de långsiktiga effekterna är snart sagt omöjliga att bedöma, finns huvudsakligen två utgångspunkter för viktning:</P>
<P class="p24 ft11"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft137">Spridning, dvs. hur många nås genom aktiviteten</SPAN></P>
<P class="p1226 ft11"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft137">Hur lång tid forskaren lägger ner på att medverka (alternativt hur stora resurser lärosätet behöver satsa på aktiviteten)</SPAN></P>
<P class="p610 ft11">Dessutom kan andra hänsyn vägas in, som t.ex. en vilja att uppmuntra samarbete mellan lärosäten, eller att särskilt premiera aktiviteter som innebär att direktkontakt med målgruppen uppnås (till skillnad från vid envägskommunikation i form av böcker och artiklar). Varje sådan viktning tillför dock systemet extra komplexitet, varför det är nödvändigt att noga betänka vilka viktningar som är rimliga att göra.</P>
<P class="p57 ft11">Den norska utredningen väljer nedlagd arbetstid som den avgörande parametern i viktning mellan olika aktiviteter/bidrag inom en och samma indikator. Det betyder till exempel att en artikel viktas lägre än en bok, och att en fördjupande populär- vetenskaplig uppsats i en facktidskrift viktas högre än tidnings- artiklar, krönikor, och liknande. På samma sätt påpekar utred- ningen att licensavtal och företagsetableringar kräver långt större arbetsinsats än till exempel studentprojekt som ligger inom samma indikator, varför dessa bör få betydligt högre vikt [3].</P>
<P class="p157 ft11">Viktning mellan de olika indikatorerna låg utanför den norska utredningens uppdrag. Trots det skriver utredarna att genom det</P>
<P class="p400 ft13">458</P>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft25">sätt som de strukturerat indikatorerna på ges indikatorerna inno- vation, avnämarriktad kommunikation samt publikationer extra vikt. De anser också att det bör ställas högre dokumentations- och beviskrav på dessa indikatorer än på indikatorn som omfattar medier och direktförmedling till allmänheten. Den sistnämnda ger lägre vikt per bidrag men ställer inte samma krav på bevis/doku- mentation. Dessutom påpekas att just avnämarinriktad samverkan ges stor vikt. Denna får ju också inverkan på den rent finansiella indikatorn, dvs. intäkter från försäljning av tjänster, böcker, etc. Även i den danska arbetsgruppens rapport [7] ligger tyngdpunkter på avnämare och kommersialisering. Viktning tycks dock inte ha behandlats i denna arbetsgrupp. Det nämns dock att eftersom patentering ofta innebär stora kostnader, måste viktning av intäkter från patent och licenser balanseras för att inte ge samhällsekono- miskt oönskade effekter.</P>
<P class="p187 ft11">Vi föreslår en liknande viktning som i det norska förslaget mellan parametrar (dvs. olika aktiviteter eller andra bidrag) och indikatorer. Nedan diskuteras mer detaljerat mätning, dokumen- tation och viktning för varje tänkbar indikator och parameter.</P>
<P class="p1227 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft42">Mätning av samverkan med allmänheten som målgrupp</SPAN></P>
<P class="p1228 ft11">a. Skrivna publikationer, massmedia, envägskommunikation</P>
<P class="p1160 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">populärvetenskapliga artiklar (även på nätet)</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">populärvetenskapliga böcker</SPAN></P>
<P class="p1230 ft115"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft184">forskningspublikationer i (vetenskapliga) </SPAN><NOBR>open-access-tidskrif-</NOBR> ter, dvs. helt öppna för allmänhet och brukare</P>
<P class="p1216 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">debattartiklar, krönikor, ”understreckare”, och liknande i dags- tidningar</SPAN></P>
<P class="p1216 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">medverkan i populärvetenskapliga TV- och radioprogram, även webbsända</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">medverkan vid produktion av museiutställningar</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">medverkan i Expertsvar</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">lärosätets hemsida</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">individuella hemsidor</SPAN></P>
<P class="p1231 ft13">459</P>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft125"><SPAN class="ft138">Skrivna artiklar </SPAN>m.m. ska vara publicerade och kvalitetsvärderade av en oberoende redaktör utanför universitetets egen organisation.</P>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft7">Elektroniska artiklar </SPAN>behandlas förslagsvis som tryckta alster, dvs. ska vara publicerade av oberoende redaktör (utanför univer- sitetet).</P>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft7">Artiklar, böcker </SPAN>m.m. kan dokumenteras av universiteten på samma sätt som vetenskapliga artiklar, och ingår redan i dag i många av de befintliga databassystemen. Den danska genomgången av möjliga indikatorer (2007) föreslår att kommersiella tjänster för mediebevakning, exempelvis Cision (tidigare Observer), utnyttjas för denna dokumentation [7]. Kanske kan det även i Sverige vara ett komplement, speciellt för sådan mediemedverkan som inte enkelt fångas upp i universitetens databaser – till exempel radio och TV.</P>
<P class="p157 ft11"><SPAN class="ft7">Artiklar i dagstidningar </SPAN>kan eventuellt hanteras olika beroende på vilken typ av artikel det är. Den norska utredningen föreslår att rena debattartiklar inte alls räknas, utan bara mer ämnesinriktade och sakliga artiklar [3]. Svenska exempel är essäer i Dagens Nyheters kulturdel eller ”understreckare” i Svenska Dagbladet. Eftersom det är viktigt att forskare deltar i samhällsdebatten anser vi det olyckligt att undanta debattartiklar i dagspress. Därför föreslår vi att även dessa räknas med.</P>
<P class="p67 ft11">En intressant fråga är hur artiklar med <SPAN class="ft7">flera författare </SPAN>bör hanteras. Ska varje författare få poäng, eller ska varje artikel ges poäng, som då måste delas mellan författarna? På samma sätt uppstår frågetecken om flera universitet samarbetar om en publi- kation. Vårt förslag är att varje författare får tillgodoräkna sig poäng för artikeln, utan viktning för antalet författare, för att inte göra den administrativa hanteringen alltför tung. Detta kommer att premiera samarbete mellan forskare och mellan universitet, vilket i sig kan vara positivt.</P>
<P class="p157 ft11"><SPAN class="ft7">Medverkan i TV och radio</SPAN>. Det är inte självklart hur den här typen av massmedial medverkan kan kvalitetssäkras, och hur den bör viktas. Det kan handla om allt från en kort kommentar i ett nyhetsprogram till långa inslag i olika vetenskapsprogram, vilket kräver olika stor insats från forskaren i fråga.</P>
<P class="p57 ft24">Vi föreslår att rena omnämnanden liksom enstaka uttalanden i tidningsartiklar såväl som i TV/radioinslag – dvs. forskare som kommenterar en aktuell händelse – inte medräknas. Det skulle bli ohanterligt rent administrativt att hantera all denna mediemed- verkan, och det kan dessutom slå väldigt snett eftersom det ofta är</P>
<P class="p400 ft13">460</P>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">”kändisforskare” som ombes att uttala sig. Ytterligare ett argument för att undanta denna typ av kommentarer är att provokativa eller rent felaktiga uttalanden liksom kommentarer till uppdagade ”affärer” (t.ex. fusk eller akademiska bråk) tenderar att få stort utrymme, vilket skulle slå oproportionerligt i ett meriterings- system.</P>
<P class="p71 ft23">Artiklar och inslag dokumenteras i mediearkiv och liknande. Att dokumentera dem i lärosätets publikationsdatabas påför lärosätena visst extra arbete, och det behövs en ny kategori för den här typen av mediemedverkan. Ett intressant alternativ, som nämns ovan, är att använda kommersiella mediebevakningstjänster.</P>
<P class="p71 ft23"><SPAN class="ft150">Museerna </SPAN>tar ibland forskare till hjälp i arbetet med att göra utställningar. Medverkan i sådant arbete kan dokumenteras genom ett samarbetsavtal mellan museet och lärosätet, men måste registre- ras i exempelvis ovan nämnda databassystem för att kunna räknas in i samverkansindikatorn. Det påför lärosätet extra arbete att registrera dessa, och de hamnar i en egen kategori jämfört med publicerade alster. En modell är att lägga in dem tillsammans med andra typer av aktiviteter och samarbetsprojekt, se nedan.</P>
<P class="p69 ft7">Universitetens och högskolornas egna hemsidor <SPAN class="ft11">har mycket skif- tande kvalitet och är därför svåra att hantera i ett system som detta. I och för sig är det värt att uppmuntra en positiv utveckling av tjänster och information på lärosätenas hemsidor, eftersom dessa når en bred publik och har potential att tillföra mycket i form av ”folkbildning”, men det är svårt att värdera, kvalitetsmäta och vikta insatser på detta område. Vårt förslag är därför att tills vidare inte inkludera hemsidor i indikatorsystemet. Detta är i linje med vad den norska utredningen föreslår. Samma resonemang kan föras kring enskilda forskares egna hemsidor, varför vår rekommenda- tion blir densamma för dem.</SPAN></P>
<P class="p61 ft23"><SPAN class="ft150">Open access, </SPAN>dvs. att göra artiklar och rapporter fritt tillgängliga i elektronisk form, är i dag ett hett ämne inom den akademiska världen. Än så länge är det främst vetenskapliga publikationer som riktar sig till en akademisk läsekrets – inte till den bredare allmänheten – som görs tillgängliga på detta sätt. Dessa alster har redan räknats in på annat håll i systemet och bör därför inte räknas med även som en samverkansaktivitet. Å andra sidan har open <NOBR>access-publicerade</NOBR> artiklar potential att nå en bred publik, vilket i sig är värt att uppmuntra. Men så länge utvecklingen av open access pågår, föreslår vi att avvakta med att värdera dessa publikationer.</P>
<P class="p879 ft13">461</P>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1232 ft11"><SPAN class="ft7">Expertsvar </SPAN>är en tjänst för journalister som vill komma i kontakt med forskare. Vid en förfrågan till Expertsvar letar informatörerna vid lärosätena upp en eller flera lämpliga forskare på sin högskola och skickar deras kontaktuppgifter till journalisten som sedan tar direktkontakt med forskaren/na. Huruvida kontakt faktiskt uppstår eller om det blir någon artikel/något inslag i slutänden registreras inte (däremot registreras förstås dessa på annat sätt när de väl publiceras). Därför föreslår vi att medverkan i Expertsvar inte ingår bland indikatorerna för samverkan.</P>
<P class="p311 ft11">b. Aktiviteter som ger direktkontakt och möjliggör dialog</P>
<P class="p1233 ft115"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft187">”öppet hus på universitetet/högskolan” under en eller flera dagar</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">öppna föreläsningar</SPAN></P>
<P class="p1234 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">medverkan i aktiviteter där dialog och/eller </SPAN><NOBR>”hands-on”-erfaren-</NOBR> heter uppnås, exempelvis vetenskapscaféer, vetenskapsfestivaler, m.m.</P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">bloggande forskare</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">deltagande i s.k. chatt eller diskussionsforum på nätet</SPAN></P>
<P class="p1235 ft23"><SPAN class="ft150">Dialogaktiviteter med allmänheten </SPAN>(föreläsningar, dialoger, andra aktiviteter) bör kunna dokumenteras i publikationsdatabaser på samma sätt som skrivna publikationer. Här är problemet kvalitetssäkringen och viktningen. Bör till exempel medverkan i universitetets egen <NOBR>öppet-hus-dag</NOBR> viktas annorlunda än medverkan i evenemang som extern aktör anordnar (t.ex. Vetenskaps- festivalen, ForskarFredag, Science café etc.)? Vårt förslag är att universitetens egna ”Öppna hus” räknas som en enda aktivitet, som tillgodoräknas lärosätet, och att de enskilda forskare som med- verkar premieras på samma sätt som medverkan vid annan aktivitet. Öppet Hus på lärosätet når dock oavsett målgrupp oftast framför allt en intresserad publik, och inte den breda allmänhet som externa evenemang i allmänhet riktar sig till. Därför skulle en lägre viktning vara önskvärd, men blir troligen administrativt svår att genomföra.</P>
<P class="p82 ft125">Att forskare medverkar i <SPAN class="ft138">chattfora, bloggar </SPAN>och liknande är ett sätt att åstadkomma dialog med omvärlden, och dessutom en modell som passar unga, vilket bör uppmuntras. Chattar på webben förekommer i dag till exempel anordnade av TVs nyhetsprogram, dagstidningar, barnprogram och olika intresseorganisationer.</P>
<P class="p333 ft13">462</P>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft11">LunarStorm<SPAN class="ft9">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft9">FPT </SPAN>erbjuder regelbundet chattar med olika slags personer. Det blir allt vanligare att forskare, universitetsrektorer m.fl. har egna bloggar, även det ett sätt att öppna upp akademin för en bredare publik och möjliggöra direkta frågor. Problemet är att kvalitetssäkra den här typen av aktiviteter, varför det kan diskuteras om de ska ingå som en indikator på samverkan. Dokumentation bör dock kunna ske på samma sätt som med skrivna publikationer i en databas. Den här typen av aktivitet bör då ha en egen rubrik/kategori.</P>
<P class="p1236 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft42">Mätning av samverkan med avnämare som målgrupp</SPAN></P>
<P class="p1228 ft11">a. Innovation och näringslivssamverkan</P>
<P class="p1160 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">nystartade företag, avknoppningsföretag</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">patent, licensavtal</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">uppdragsforskning, uppdragsutbildning</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">samarbetsprojekt mellan näringsliv m.m. och universitet</SPAN></P>
<P class="p1237 ft115"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft184">studentprojekt i samarbete med näringslivet, industridokto- rander</SPAN></P>
<P class="p1238 ft11">b. Aktiviteter med brukare/omsättare/användare av forskningsresultat</P>
<P class="p1161 ft115"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft184">medverkan i aktiviteter riktade mot avnämare av forsknings- resultat (exempelvis företag eller andra organisationer); före- drag, poster på fackkonferenser etc.</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">Gästforskarvistelse i annan samhällssektor</SPAN></P>
<P class="p1239 ft23"><SPAN class="ft150">Patent </SPAN>är förstås ett mått på innovationer vid lärosätet. Som indikator kan det dock ifrågasättas, dels eftersom även ”dåliga” innovationer kan patenteras och dels för att patent inte alltid används utan till och med kan ligga och blockera vidare utveckling. Den brittiska <NOBR>SPRU-rapporten</NOBR> pekar också på att en svaghet med patent är att man inte vet om de får något ekonomiskt eller socialt värde [1]. Vidare kan lärosätena lockas att registrera fler patent än</P>
<P class="p755 ft14"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft9">TP PT </SPAN>LunarStorm är en s.k. ”community”, dvs. en virtuell mötesplats, för ungdomar på nätet. <SPAN class="ft54">www.lunarstorm.se</SPAN></P>
<P class="p390 ft13">463</P>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">vad som är motiverat. Den norska utredningen föreslår av liknande skäl att inte använda patent som indikator [3]. Dessutom, påpekar den danska genomgången, kan patentprocesserna medföra stora kostnader, varför det finns risk för samhällsekonomiskt oönskade effekter [7].</P>
<P class="p67 ft11">Patent kan å andra sidan enkelt dokumenteras i samma publikationsdatabassystem som andra skrivna alster. I den databas som Uppsala universitet använder registreras patent redan i dag, så det innebär inget merarbete. Patenten ska vara registrerade hos PRV eller annan patentmyndighet.</P>
<P class="p74 ft25"><SPAN class="ft37">Licenser </SPAN>vore en bättre indikator eftersom de reflekterar en efterfrågan. Men den brittiska rapporten varnar för att de är helt marknadsstyrda och att olika licensavtal ger helt olika inkomstnivåer. Genom att räkna antal avtal särskiljs inte alls mellan en mycket värdefull och en mindre viktig innovation. Licensiering dokumenteras genom skriftliga avtal, som förmodligen kan dokumenteras i databas på samma sätt som patent, se ovan.</P>
<P class="p157 ft11"><SPAN class="ft7">Royalties </SPAN>är ett tredje sätt att mäta innovationer. Mer om detta under avsnitt 4.6 nedan.</P>
<P class="p66 ft125"><SPAN class="ft138">Nya företag </SPAN>registreras hos PRV eller motsvarande. Enmans- företag (t.ex. konsulter) bör enligt den norska utredningen ej räknas in för att undvika ”strategiska” företagsstarter [3]. I Sverige är det fullt möjligt att ha ett registrerat företag med flera delägare (handelsbolag, till exempel) som inte har någon verksamhet. En bättre modell kan därför vara att endast räkna aktiebolag (ej enskild firma eller handelsbolag) med fler än en anställd person. Aktiebolag kräver också ett aktiekapital, vilket bör ge bättre förutsättningar för riktig omsättning. En annan möjlighet är att endast räkna med företag som har omsättning över en viss nivå, men detta kommer förstås att innebära en ökad administration. Dessutom kan det ofta ta många år innan ett nytt företag genererar positivt resultat – ett faktum som också påpekas i den brittiska rapporten från SPRU [1].</P>
<P class="p1240 ft150">Näringslivssamverkan, uppdragsforskning, uppdragsutbildning <SPAN class="ft23">m.m. dokumenteras genom avtal med berörd part. Eventuellt bör </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">EU-finansierade</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> projekt hanteras i särskild ordning. Premieras dessa på annat håll, så bör de inte ”räknas dubbelt”. På samma sätt kan diskuteras huruvida deltagande i samverkansprojekt av den typ som till exempel VINNOVA finansierar ska räknas med. Dessa har genomgått en urvalsprocess och lärosätet har tilldelats pengar för projektet, varför det kan ifrågasättas om samma projekt även ska premieras i samverkansindikatorerna. Däremot kan och bör den</SPAN></P>
<P class="p27 ft13">464</P>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">enskilde forskaren som hanterar projektet premieras för sin insats. Premiering av den här typen av samarbeten kan, som den danska genomgången (2007) också påpekar, ge särskilda fördelar till vissa områden och vissa regioner [7].</P>
<P class="p72 ft25"><SPAN class="ft37">Gästforskarperioder</SPAN>, dvs. att forskare vistas under en period inom näringslivet (eller annan avnämare) som gästforskare, eller att en forskare från en <NOBR>icke-akademisk</NOBR> organisation tjänstgör som lärare eller forskare inom akademin, bör uppmuntras. Vistelsen dokumenteras genom avtal, där omfattning och företagets/orga- nisationens och forskarens namn framgår. Endast samman- hängande vistelser längre än några månader bör räknas, och sam- verkanspoängen ges först när forskaren återgått till sin ursprungliga tjänst. Sker utbytet inom ett program som finansieras genom extern anslagsgivare bör inte lärosätet premieras dubbelt genom att få poäng även för samverkan. Däremot bör forskaren få tillgodo- räkna sig gästforskarperioden som merit.</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft7">Industridoktorander </SPAN>är ett bra sätt för både företag och akademi att knyta värdefulla kontakter och utbyta kunskap. De bör dokumenteras genom avtal med företaget där det framgår att samarbetet sträcker sig över hela doktorandperioden, ansvarig person på företaget samt examinator på universitetet.</P>
<P class="p71 ft23"><SPAN class="ft150">Studentprojekt</SPAN>, examensarbeten och liknande dokumenteras genom skriftligt avtal med berört företag, som visar deltagande students namn och att universitet, student och företag har deltagit genom hela projektet. Eventuellt kan en kvalitetssäkrande gräns sättas, i form av att arbetet måste uppgå till ett visst antal högskole- poäng, eller att projekten ska vara antingen på bachelor- eller masternivå. Studenten måste också ha erhållit godkänt betyg för att lärosätet ska kunna tillgodoräkna sig projektet.</P>
<P class="p39 ft11">Dokumentation och registrering av företag, samarbetsprojekt, student- och doktorandprojekt måste göras vid respektive lärosäte, och kommer troligen att medföra extra administration.</P>
<P class="p1241 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft42">Mätning av samverkan med skolan som målgrupp</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft137">Författande av (eller medverkan i) läromedel</SPAN></P>
<P class="p1242 ft115"><SPAN class="ft183">•</SPAN><SPAN class="ft184">Samarbetsprojekt av långsiktig karaktär med grund- eller gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p1243 ft13">465</P>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft25"><SPAN class="ft37">Läromedel </SPAN>bör kunna dokumenteras på samma sätt som andra skrivna alster. De bör ha en egen rubrik/kategori i dokumenta- tionssystemet (databasen), men när en sådan finns med i systemet bör inte merarbetet för registrering vara stort. Läromedel kan vara av olika karaktär: böcker, arbetshäften, Internetbaserade tjänster, m.m. Därför är det viktigt att diskutera vidare hur kvalitets- säkringen kan hanteras, eller om det ska finnas begränsningar i vilka typer av läromedel som kan räknas med.</P>
<P class="p157 ft11"><SPAN class="ft7">Samarbetsprojekt </SPAN>med grund- och gymnasieskolor kan vara av olika slag, varför det kan bli svårt att kvalitetssäkra dem. Projekt som är uppenbart av engångskaraktär bör uteslutas för att undvika att en uppsjö av studiebesök och liknande engångsföreteelser arran- geras bara för att ”tjäna poäng”. Däremot bör medverkan i lång- siktiga samarbeten och projekt som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för vetenskap uppmuntras. Forskare som deltar som exempelvis mentorer eller ledare bör få tillgodoräkna sig detta som merit.</P>
<P class="p157 ft11">Projekten bör dokumenteras med någon form av avtal, där tids- ramar och ansvariga personer vid lärosätet såväl som skolan/sko- lorna tydligt framgår.</P>
<P class="p241 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft42">Finansiell mätning</SPAN></P>
<P class="p1244 ft115"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft187">Försäljning av publikationer, intäkter från konferensarrange- mang och liknande</SPAN></P>
<P class="p1234 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">Intäkter från uppdragsforskning, uppdragsutbildning, utförda tjänster, etc.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft186">•</SPAN><SPAN class="ft133">Intäkter från licensförsäljning eller royalties</SPAN></P>
<P class="p610 ft11"><SPAN class="ft7">Försäljningsintäkter </SPAN>är i sig ett kvalitetsmått i och med att det är ett mått på efterfrågan. Att ta fram siffrorna kräver visst merarbete för lärosätena, men eftersom de redan finns i ekonomisystemen – som genomgår sedvanlig kvalitetssäkrande revision – bör den extra administrationen vara relativt liten.</P>
<P class="p67 ft11">Den danska genomgången (2007) påpekar dock att det kan bli problem med gränsdragningen, dvs. att i nuvarande kontosystem avgöra vilka intäkter som är relevanta [7].</P>
<P class="p74 ft24">Försäljning av publikationer är ett tecken på ett intresse från omvärlden, och kan härröra från avnämarsidan såväl som allmän- heten i stort. Däremot bör viktningen beaktas, för att inte riskera</P>
<P class="p311 ft13">466</P>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft11">en styrning mot att ta betalt för tillgång till forskningsresultat i större utsträckning än nödvändigt. Eventuella intäkter från konfe- renser, exempelvis sådana inriktade på särskilda avnämargrupper, föreslås också räknas in även det ett tecken på intresse och efterfrågan. Däremot bör förstås inte anordnande av rent vetenskapliga konferenser räknas som samverkansaktivitet, vilket kan medföra problem om lärosätet bokför intäkterna på samma konto.</P>
<P class="p63 ft138">Försäljning av licenser och <NOBR>royalty-intäkter.</NOBR> <SPAN class="ft125">Den brittiska rappor- ten påpekar att royaltyintäkter reflekterar en reell efterfrågan, och därför är en bättre indikator än både antal patent och antal licenser</SPAN></P>
<P class="p220 ft11">– särskilt på lång sikt då den troligen blir ganska stabil. Men eftersom intäkter från olika licenser kan vara väldigt olika, menar man att det bästa är att använda <SPAN class="ft7">medianvärdet </SPAN>för royaltyintäk- terna. På så sätt undviks snedvridande effekter från extremfallen. Dock är royalties styrda av marknadsförhållanden inom respektive område vid en viss given tidpunkt, vilket innebär att temporärt ”heta” branscher får en fördel.</P>
<P class="p1217 ft24">Dessutom, påpekas i den danska genomgången att patent kan medföra stora kostnader för lärosätet (och därmed samhället). Därför är det viktigt att skapa en balans så att innovationsindika- torerna inte ger samhällsekonomiskt oönskade effekter.</P>
<P class="p434 ft22">5 Rekommendation</P>
<P class="p151 ft11">Lämpliga indikatorer för lärosätena som grund för resurs- tilldelningen skiljer sig något från de indikatorer som bör gälla på individnivå, dvs. för den enskilde forskarens meritering. Vetenskap & Allmänhets förslag till indikatorer på dessa båda nivåer lämnas nedan.</P>
<P class="p185 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft42">Indikatorer på lärosätesnivå (Resursutredningen)</SPAN></P>
<P class="p840 ft24">Vårt förslag är att på lärosätesnivå införa fyra indikatorer, som var och en består av några olika parametrar. Skälet till att dela upp indikatorerna är att åstadkomma ett system där en mångfald i samverkansaktiviteter belönas, och undvika styrning mot ensidig koncentration på till exempel kommersialisering. Tanken är att varje parameter ger poäng, viktad enligt tydliga principer. Sedan</P>
<P class="p286 ft13">467</P>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft11">adderas poängen till en sammanlagd siffra för var och en av de fyra indikatorerna. Viktning är ett svårt område, varför det i sig kan kräva ytterligare beredning.</P>
<P class="p42 ft11">Inom var och en av de fyra indikatorerna får således lärosätet en poängsumma. Poängsättningen bör naturligtvis konstrueras för att passa in i resurstilldelningssystemet som helhet.</P>
<P class="p591 ft11">I. Samverkan med samhälle/allmänheten</P>
<P class="p730 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande parametrar räknas in:</P>
<P class="p1245 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft133">”Öppet Hus” på lärosätet, dvs. större evenemang riktade till en bred allmänhet</SPAN></P>
<P class="p1246 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Öppna föreläsningar (ej kopplade till större evenemang vid lärosätet)</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft129">Populärvetenskapliga böcker/artiklar</SPAN></P>
<P class="p1226 ft11"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft132">Medverkan i arrangemang där dialog med allmänheten möjlig- görs</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft11">e)</SPAN><SPAN class="ft129">Medverkan vid produktion av museiutställning</SPAN></P>
<P class="p1226 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft137">Medverkan i reportage i TV, radio, tidning – enstaka uttalanden undantaget</SPAN></P>
<P class="p1246 ft11"><SPAN class="ft11">g)</SPAN><SPAN class="ft132">Eventuella forskare som bloggar, forskare som medverkar i chattforum, etc.</SPAN></P>
<P class="p1247 ft11">Här ges förslagsvis varje parameter samma vikt, och har författare från flera lärosäten samarbetat om en bok eller artikel ges varje lärosäte poäng för publikationen för att minimera administra- tionen. Eventuellt ska böcker ges högre vikt än övriga parametrar, med tanke på arbetsinsatsen. Påpekas bör också att arbetsinsatsen för en publikation/föreläsning eller liknande är väsentligt mindre än för exempelvis att starta ett företag, varför dessa bör viktas klart lägre än avnämarindikatorerna nedan.</P>
<P class="p311 ft11">II. Samverkan med näringsliv/avnämare</P>
<P class="p730 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande parametrar räknas in:</P>
<P class="p607 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft133">Licensavtal eller patent</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Startade (avknoppnings)företag med mer än en anställd</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft129">Samarbetsprojekt med näringsliv/avnämare</SPAN></P>
<P class="p410 ft13">468</P>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1248 ft11"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft132">Industridoktorandavtal (varje doktorand kan bara räknas en gång)</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft12">e)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft129">Examens-/projektarbeten</SPAN></NOBR> inom näringslivet</P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft133">Medverkan i konferens riktad mot avnämare</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft11">g)</SPAN><SPAN class="ft132">Person från </SPAN><NOBR>icke-akademisk</NOBR> organisation gästar lärosätet som lärare/forskare under längre sammanhängande tid</P>
<P class="p1250 ft11"><SPAN class="ft11">h)</SPAN><SPAN class="ft132">Forskare tjänstgjort som gästforskare i en </SPAN><NOBR>icke-akademisk</NOBR> organisation under längre sammanhängande tid och är åter på lärosätet</P>
<P class="p422 ft11">Här ges förslagsvis punkterna e, g och h en lägre vikt relativt punkterna <NOBR>a–d,</NOBR> och punkten f ännu lägre vikt. Dessa parametrar bör dock alla, med undantag för punkten f som är att jämföra med medverkan i allmänhetsinriktad konferens eller föreläsning, viktas högre än allmänhetsparametrarna ovan.</P>
<P class="p868 ft11">III. Samverkan med skolan</P>
<P class="p1152 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande parametrar räknas in:</P>
<P class="p1215 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft129">Författande av (eller medverkan i) läromedel</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Samarbetsprojekt av långsiktig karaktär med grund- eller gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p212 ft11">Här ges varje läromedel eller projekt samma vikt.</P>
<P class="p464 ft11">IV. Intäkter</P>
<P class="p1208 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande räknas in:</P>
<P class="p1251 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft129">Intäkter från försäljning av publikationer, konferensarrange- mang, m.m.</SPAN></P>
<P class="p1252 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Intäkter från uppdragsforskning, uppdragsutbildning, tjänster, etc.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft16">c)</SPAN><SPAN class="ft129">Försäljning av licenser, och eventuella. royaltyintäkter</SPAN></P>
<P class="p436 ft11">Intäkterna summeras och ger en siffra som används som indikator.</P>
<P class="p1253 ft13">469</P>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1254 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft42">Indikatorer på individnivå (Befattningsutredningen)</SPAN></P>
<P class="p197 ft11">Vårt förslag är att införa två indikatorer på samverkan för den enskilde forskaren Varje indikator består av ett antal olika parametrar. Avsikten är att åstadkomma ett system där en mångfald i samverkansaktiviteter belönas, och där vi inte styr mot en ensidig koncentration på till exempel kommersialisering. Tanken är att varje parameter ger poäng, som viktas enligt tydliga principer, och sedan adderas dessa till en sammanlagd poäng för var och en av indikatorerna.</P>
<P class="p157 ft11">Inom de två indikatorerna får således forskaren en poäng- summa. Denna bör naturligtvis konstrueras för att passa in i meri- teringssystemet som helhet.</P>
<P class="p591 ft11">I. Samverkan med samhället/allmänheten</P>
<P class="p730 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande parametrar räknas in:</P>
<P class="p607 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft133">Populärvetenskapliga böcker/artiklar</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Öppna föreläsningar</SPAN></P>
<P class="p1246 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft129">Medverkan i arrangemang där dialog med allmänheten möjliggörs</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft132">Medverkan vid produktion av museiutställning</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft11">e)</SPAN><SPAN class="ft129">Medverkan i reportage i TV, radio, tidning</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft137">Blogg, medverkan i chattforum, etc.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft11">g)</SPAN><SPAN class="ft132">Författande av (eller medverkan i) skolläromedel</SPAN></P>
<P class="p848 ft11">Här viktas förslagsvis a och g något högre än b, c och d, som i sin tur viktas högre än e. Elektronisk kommunikation, parameter f, är i dag svår att kvalitetssäkra, men om denna tas med i systemet bör en egen blogg ges ungefär samma vikt som b och c. Medverkan i chatt bör viktas som medverkan i massmedia (e).</P>
<P class="p42 ft115">Har forskaren varit medförfattare till en artikel, bok, läromedel, ges varje forskare ändå samma poäng, för att minimera administra- tionen.</P>
<P class="p1255 ft13">470</P>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11">II. Samverkan med näringsliv/avnämare</P>
<P class="p1152 ft11">Inom denna indikator föreslår vi att följande parametrar räknas in:</P>
<P class="p1160 ft11"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft129">Patent</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft132">Licensavtal</SPAN></P>
<P class="p105 ft11"><SPAN class="ft16">c)</SPAN><SPAN class="ft129">Ansvar för samarbetsprojekt med näringslivsdeltagare</SPAN></P>
<P class="p1250 ft11"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft132">Handledare/examinator för industridoktorand (dokumenteras med signerat avtal där namn tydligt framgår; varje doktorand kan bara räknas en gång.)</SPAN></P>
<P class="p1229 ft11"><SPAN class="ft12">e)</SPAN><SPAN class="ft129">Medverkan i konferens riktad mot avnämare</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft133">Medverkan som mentor, ”ambassadör” eller ledare i (lång- siktigt) projekt med syfte att stimulera ungas intresse för vetenskap</SPAN></P>
<P class="p1250 ft11"><SPAN class="ft11">g)</SPAN><SPAN class="ft132">Genomförd gästforskarvistelse i </SPAN><NOBR>icke-akademisk</NOBR> organisation på minst fyra månader.</P>
<P class="p1256 ft11">Här viktas förslagsvis <NOBR>a–d,</NOBR> f och g lika. Medverkan i konferens bör ges klart lägre vikt.</P>
<P class="p868 ft22">6 Källförteckning</P>
<P class="p1257 ft26">Litteratur:</P>
<P class="p1258 ft7"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft188">Measuring Third Stream Activities, </SPAN><SPAN class="ft11">SPRU, Storbritannien, 2002.</SPAN></P>
<P class="p1259 ft7"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft188">Sammen om Kunnskap – Nytt system for dokumentasjon av formidling, </SPAN><SPAN class="ft11">Instilling fra UHRs Formidlingsudvalg, Norge, 2005.</SPAN></P>
<P class="p1260 ft7"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft188">Sammen om Kunnskap II – Operasjonalisering av indikatorer for formidling, </SPAN><SPAN class="ft11">Instilling fra UHRs Formidlingsudvalg II til KD, Norge, 2006.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft188">Fra forskning til faktura, </SPAN>CO industri og Dansk Industri, Danmark 2001.</P>
<P class="p1261 ft7"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft188">Nye veje mellem forskning og erhverv – fra tanke til faktura,</SPAN></P>
<P class="p1262 ft11">Handlingsplan baserad på den f.g. rapporten, från danska regeringen 2003.</P>
<P class="p1263 ft7"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft188">Fremgang, fornyelse og tryghed. Strategi for Danmark i den globale økonomi, </SPAN><SPAN class="ft11">där den danska regeringens globaliserings- strategi presenteras, april 2006. Kap. 7 behandlar universitets roll: </SPAN>Universiteter i verdensklasse. <SPAN class="ft11">www.globalisering.dk</SPAN></P>
<P class="p842 ft13">471</P>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1264 ft7"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft189">Gennemgang af videnspredningsindikatorer til brug for fordeling af universiteternes basismidler, </SPAN><SPAN class="ft11">Notat, Universitets- og Byg- ningsstyrelsen, Danmark, 2 april 2007.</SPAN></P>
<P class="p1265 ft37"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft190">To identify and disseminate best practice in science mentoring and science ambassador schemes across Europe, </SPAN><SPAN class="ft25">Slutrapport från Technopolis, Belgien, European Commission, 2007. (Rappor- ten offentliggörs inom kort, enligt uppgifter från författarna.)</SPAN></P>
<P class="p1266 ft7"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft189">College and University Ranking Systems – Global Perspectives and American Challenges, </SPAN><SPAN class="ft11">Institute for Higher Education Policy, IHEP, USA, 2007.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft7"><SPAN class="ft12">10.</SPAN><SPAN class="ft88">The science communication escalator, </SPAN><SPAN class="ft11">Ann Van der Auweraert, in N. Steinhaus (ed.) </SPAN>Advancing Science and Society Interac-</P>
<P class="p1267 ft125"><SPAN class="ft138">tions. </SPAN>Conference proceedings Living knowledge conference Seville, Spain, <NOBR>3–5</NOBR> February, pp. 237 241. Bonn: Issnet (2005).</P>
<P class="p1268 ft150"><SPAN class="ft12">11.</SPAN><SPAN class="ft191">The risk management escalator </SPAN><SPAN class="ft23">presenterades av Ortwinn Renn i ett föredrag med titeln </SPAN>Deliberative approaches to manage systemic risks, <SPAN class="ft23">ESOF 2004, Stockholm augusti 2004. PPT- presentationen finns för nedladdning på http://www.esof2004.org/programme_events/session_papers.asp (maj 2007).</SPAN></P>
<P class="p1226 ft11"><SPAN class="ft12">12.</SPAN><SPAN class="ft88">Högskolan samverkar, </SPAN>HSV 2004:38R, 2004, samt ny enkät som gick ut mars 2007.</P>
<P class="p1269 ft7"><SPAN class="ft12">13.</SPAN><SPAN class="ft88">Uppföljning av den nationella kvalitetsgranskningen av samver- kansuppgiften, </SPAN><SPAN class="ft11">HSV 2007.</SPAN></P>
<P class="p609 ft7"><SPAN class="ft12">14.</SPAN><SPAN class="ft88">Akademi eller verklighet?, </SPAN><SPAN class="ft11">Svenskt Näringsliv 2007.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft7"><SPAN class="ft12">15.</SPAN><SPAN class="ft88">Styrelsehandlingar från Stiftelsen Strategisk Forskning, </SPAN><SPAN class="ft11">SSF, 17– 18 april 2007.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft12">16.</SPAN><SPAN class="ft192">Mobility between academia and industry, Joakim Amorim, i</SPAN></P>
<P class="p1270 ft7">The Swedish Foundation for Strategic Research <SPAN class="ft11">(SSF) Activity Report 2006, s. 30.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft11"><SPAN class="ft12">17.</SPAN><SPAN class="ft192">För information om projekt för att stimulera ungas intresse för naturvetenskap och teknik, se till exempel: </SPAN><SPAN class="ft7">59 goda exempel! Och några till... </SPAN>Morgondagens Ingenjör, <NOBR>IVA-R</NOBR> 445, IVA, 2003, eller: <SPAN class="ft7">Hur kan man arbeta med naturvetenskap och teknik i skolan? </SPAN>Sofia Bjöns, Teknikföretagen, 2006.</P>
<P class="p1271 ft13">472</P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr11 td294"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft14">Bilaga 9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft26">Övriga källor:</P>
<P class="p1272 ft7"><SPAN class="ft12">18.</SPAN><SPAN class="ft88">Beacons of public engagement. </SPAN><SPAN class="ft11">För information, se: http://www.rcuk.ac.uk/sis/beacons.htm</SPAN></P>
<P class="p1250 ft12"><SPAN class="ft14">19.</SPAN><SPAN class="ft89">Teaching Quality Indicators, </SPAN><SPAN class="ft11">projekt vid Carrick Institute for Learning and Teaching in Higher Education, Australien. Mer information: </SPAN>http://www.carrickinstitute.edu.au/carrick/go/home</P>
<P class="p1273 ft11"><SPAN class="ft12">20.</SPAN><SPAN class="ft192">Meritportföljer från några olika lärosäten, framför allt </SPAN><SPAN class="ft7">Meritportfölj för lärare </SPAN>vid Karolinska Institutet (i maj 2007: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=469&a=5969&l=sv)</P>
<P class="p1263 ft125"><SPAN class="ft2">21.</SPAN><SPAN class="ft193">Publiceringsdatabaser på några lärosäten, bl.a. Uppsala universitets OPUS, http://opus.uu.se/, Karlstads universitet, http://www.bib.kau.se/?q=title/Publikationer%20från%20Kau, m.fl.</SPAN></P>
<P class="p1274 ft11"><SPAN class="ft12">22.</SPAN><SPAN class="ft192">Kungliga bibliotekets avdelning för nationell samverkan, projektutlysning 7 maj 2007: http://www.kb.se/openaccess/ aktiviteter.htm</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft12">23.</SPAN><SPAN class="ft192">Möte med informatörer vid universitet och högskolor medverkande i Expertsvar, Göteborg 17 april 2007.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft12">24.</SPAN><SPAN class="ft192">Möte med IVAs avdelning XI – Utbildning och forskning, 17 april 2007.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft12">25.</SPAN><SPAN class="ft192">Personlig kontakt med Wilbert van der Meer, Rektorskollegiet, Danmark.</SPAN></P>
<P class="p1250 ft11"><SPAN class="ft12">26.</SPAN><SPAN class="ft192">Personlig kontakt med Sofie Vandenbossche, Vrije Univer- siteit, Bryssel.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft11"><SPAN class="ft12">27.</SPAN><SPAN class="ft192">Andra personliga kontakter inom universitet, högskolor och andra organisationer.</SPAN></P>
<P class="p1275 ft13">473</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<P class="p1276 ft14">Bilaga 10</P>
<P class="p1277 ft22">Beräkningsunderlag</P>
<P class="p1278 ft2">Tabell 1 Beräkning av total ersättning per lärosäte utifrån antal helårs- studenter 2006 fördelade enligt nyckel och med tillämpning av föreslagna ersättningsbelopp</P>
<P class="p1279 ft14">(Underlag till tabell 4.5 i avsnitt 4.2.2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">Ant hst</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td352"><P class="p1079 ft127">Antal helårsstudenter med</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td140"><P class="p1280 ft127">Ersättning enligt nya ersättningsbelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">2006</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p110 ft127">Grunders</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p1081 ft99">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p704 ft127">Grunders</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft127">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p703 ft127">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p99 ft127">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td190"><P class="p17 ft127">UU</P></TD>
<TD class="tr24 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p704 ft127">10 705</P></TD>
<TD class="tr24 td351"><P class="p99 ft127">10 705</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p1079 ft127">2 141</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p1081 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p705 ft127">535 225</P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p623 ft127">21 409</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p623 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr24 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p704 ft127">6 843</P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p99 ft127">6 843</P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p1079 ft127">1 369</P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p1081 ft127">5 474</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p705 ft127">342 140</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p623 ft127">13 686</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p623 ft127">191 598</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 356</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">1 356</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">339</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">949</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">67 790</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">678</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">11 863</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">80 670</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 818</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">1 818</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">1 273</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">545</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">90 910</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">12 727</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">19 091</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft127">20 721</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p99 ft127">20 721</P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p1079 ft127">4 850</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1081 ft127">6 359</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p32 ft127">949</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p705 ft127">1 036 065</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p623 ft127">48 500</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p623 ft127">222 553</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft127">80 670</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p18 ft127">1 387 788</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft127">LU</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">14 362</P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p99 ft127">14 362</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1079 ft127">2 872</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p1081 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p705 ft127">718 100</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p623 ft127">28 724</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p623 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p704 ft127">8 622</P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p99 ft127">8 622</P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p1079 ft127">1 724</P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p1081 ft127">6 898</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p705 ft127">431 100</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p623 ft127">17 244</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p623 ft127">241 416</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 579</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">1 579</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">79</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">395</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">1 105</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">78 950</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">790</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">13 816</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">93 951</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">311</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">311</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">218</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">93</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">15 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">2 177</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">3 266</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">670</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">670</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">134</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">536</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">33 500</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">1 340</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">18 760</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft127">25 544</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p99 ft127">25 544</P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p1079 ft127">5 027</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1081 ft127">7 922</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p32 ft127">1 105</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p705 ft127">1 277 200</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p623 ft127">50 275</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p623 ft127">277 258</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft127">93 951</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p18 ft127">1 698 683</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td118"><P class="p1281 ft127">Lärosätesresurs</P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p18 ft127">76 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p18 ft127">1 775 328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft127">GU</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p704 ft127">12 648</P></TD>
<TD class="tr0 td351"><P class="p99 ft127">12 648</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1079 ft127">2 530</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p1081 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p705 ft127">632 400</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p623 ft127">25 296</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p623 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p704 ft127">5 254</P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p99 ft127">5 254</P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p1079 ft127">1 051</P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p1081 ft127">4 203</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p705 ft127">262 700</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p623 ft127">10 508</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p623 ft127">147 112</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">2 584</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft127">2 584</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">129</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft127">646</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p32 ft127">1 809</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft127">129 200</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">1 292</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">22 610</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p727 ft127">153 748</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">3 209</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">3 209</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">2 246</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">963</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">160 450</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">22 463</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">33 695</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">121</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">121</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">24</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">97</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">6 050</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">242</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">3 388</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 128</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">1 128</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">226</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">902</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">56 400</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">2 256</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">31 584</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p704 ft127">24 944</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p99 ft127">24 944</P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p1079 ft127">6 206</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1081 ft127">6 811</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p32 ft127">1 809</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p705 ft127">1 247 200</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p623 ft127">62 057</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p623 ft127">238 389</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p727 ft127">153 748</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p18 ft127">1 701 394</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td118"><P class="p1281 ft127">Lärosätesresurs</P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p18 ft127">134 712</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p18 ft127">1 836 106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft127">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p704 ft127">18 214</P></TD>
<TD class="tr0 td351"><P class="p99 ft127">18 214</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1079 ft127">3 643</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p705 ft127">910 700</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p623 ft127">36 428</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p704 ft127">4 670</P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p99 ft127">4 670</P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p1079 ft127">934</P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p1081 ft127">3 736</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p705 ft127">233 500</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p623 ft127">9 340</P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p623 ft127">130 760</P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">498</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft127">498</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft127">125</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft127">349</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft127">24 900</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">249</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">4 358</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft127">29 631</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p17 ft180">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p704 ft180">5 039</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p99 ft180">5 039</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p32 ft180">3 527</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p1081 ft180">1 512</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p705 ft180">251 950</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p703 ft180">35 273</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p623 ft180">52 910</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft180">Idrott</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft180">138</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft180">138</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft180">97</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft180">41</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft180">6 900</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft180">966</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft180">1 449</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft176">28 559</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft176">28 559</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft176">8 226</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft176">5 414</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft176">349</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft176">1 427 950</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft176">82 256</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft176">189 476</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p692 ft176">29 631</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p99 ft176">1 729 313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft177">UmU</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft180">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft180">6 439</P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p110 ft180">6 439</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft180">1 288</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p705 ft180">321 950</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p703 ft180">12 878</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">5 892</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p110 ft180">5 892</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft180">1 178</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft180">4 714</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">294 600</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft180">11 784</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">164 976</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">1 531</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft180">1 531</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft180">77</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft180">383</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft180">1 072</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">76 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft180">766</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">13 396</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p692 ft180">91 095</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft180">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft180">1 827</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft180">1 827</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft180">1 279</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft180">548</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft180">91 350</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft180">12 789</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft180">19 184</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">111</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft180">111</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft180">111</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">5 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft180">0</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">0</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p692 ft180">9 435</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">325</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft180">325</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft180">65</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft180">260</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">16 250</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft180">650</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">9 100</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft177">16 125</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft177">16 125</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft177">3 887</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft177">5 904</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p32 ft177">1 183</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft177">806 250</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft177">38 867</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft177">206 656</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p692 ft177">100 530</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p99 ft180">1 152 302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td534"><P class="p17 ft99">Alla hst inom idrott beräknas med tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td118"><P class="p470 ft179">Lärosätesresurs</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p99 ft179">33 896</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p99 ft176">1 186 198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p17 ft176">LiU</P></TD>
<TD class="tr19 td533"><P class="p17 ft180">HJST</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p704 ft180">6 228</P></TD>
<TD class="tr19 td351"><P class="p99 ft180">6 228</P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p1079 ft180">1 246</P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p705 ft180">311 380</P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p623 ft180">12 455</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft180">NTFV</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft180">8 088</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft180">8 088</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft180">1 618</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft180">6 470</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft180">404 395</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft180">16 176</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft180">226 461</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">1 204</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft180">1 204</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft180">60</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft180">301</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p32 ft180">843</P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">60 215</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft180">602</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">10 538</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p727 ft180">71 656</P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft179">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft179">1 644</P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p99 ft179">1 644</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft179">1 151</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1081 ft179">493</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p705 ft179">82 220</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft179">11 511</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft179">17 266</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">54</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p99 ft180">54</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft180">11</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p1081 ft180">43</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p705 ft180">2 710</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft180">108</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft180">1 518</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p704 ft70">17 218</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p99 ft70">17 218</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p1079 ft70">4 085</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p1081 ft70">7 308</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p32 ft70">843</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p705 ft70">860 920</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p623 ft70">40 852</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p623 ft70">255 783</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p727 ft70">71 656</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p18 ft70">1 229 211</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1282 ft13">475</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td314"><P class="p17 ft38">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td41"><P class="p110 ft38">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td43"><P class="p704 ft179">Ant hst</P></TD>
<TD class="tr55 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr55 td306"><P class="p705 ft179">Antal helårsstudenter med</P></TD>
<TD class="tr55 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr55 td535"><P class="p110 ft142">Ersättning enligt nya ersättningsbelopp</P></TD>
<TD class="tr55 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p704 ft179">2006</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">Grunders</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft142">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft142">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft127">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p704 ft142">Grunders</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft142">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p703 ft142">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft142">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft142">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td26"><P class="p17 ft178">KI</P></TD>
<TD class="tr23 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p1079 ft127">470</P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p110 ft127">470</P></TD>
<TD class="tr23 td275"><P class="p32 ft127">94</P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td275"><P class="p705 ft127">23 500</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p703 ft127">940</P></TD>
<TD class="tr23 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">2 731</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p110 ft127">2 731</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">546</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1081 ft127">2 185</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">136 550</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft127">5 462</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">76 468</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">2 595</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">2 595</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">130</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">649</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft127">1 817</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">129 750</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">1 298</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">22 706</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft127">154 403</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft178">5 796</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft178">5 796</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft178">770</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft178">2 834</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft178">1 817</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft178">289 800</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft178">7 700</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft178">99 174</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft178">154 403</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">551 076</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p17 ft194">KTH</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p1079 ft127">1 272</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p110 ft127">1 272</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">254</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p705 ft127">63 600</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p703 ft127">2 544</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">10 579</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">10 579</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">2 116</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">8 463</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">528 950</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">21 158</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">296 212</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft178">11 851</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft178">11 851</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft178">2 370</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft178">8 463</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft178">592 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft178">23 702</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft178">296 212</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">912 464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p17 ft178">LTU</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p1079 ft127">2 374</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p110 ft127">2 374</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">475</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p705 ft127">118 685</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p703 ft127">4 747</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">3 715</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">3 715</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">743</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">2 972</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">185 750</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">7 430</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">104 020</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">197</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">197</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">49</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft127">138</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">9 835</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">98</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">1 721</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft127">11 704</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">627</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p110 ft127">627</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">439</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1081 ft127">188</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">31 365</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft127">4 391</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">6 587</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">23</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">1 455</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">58</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">815</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">371</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">371</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">74</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">296</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">18 525</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">741</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">10 374</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft194">7 312</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p110 ft194">7 312</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft194">1 747</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1081 ft194">3 529</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p693 ft194">138</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft194">365 615</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft194">17 466</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft194">123 517</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p134 ft194">11 704</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p99 ft127">518 301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td138"><P class="p134 ft127">Lärosätesresurs</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft127">31 190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">549 492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p17 ft194">CTH</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p1079 ft127">146</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p110 ft127">146</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p705 ft127">7 300</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p703 ft127">292</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">8 286</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">8 286</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">1 657</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">6 629</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">414 300</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">16 572</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">232 008</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">1 250</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">50</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">700</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft178">8 457</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft178">8 457</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft178">1 691</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft178">6 649</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft178">422 850</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft178">16 914</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft178">232 708</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">672 472</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p17 ft178">SLU</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p1079 ft127">379</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p110 ft127">379</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p705 ft127">18 950</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p703 ft127">758</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">2 552</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">2 552</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p134 ft178">638</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p714 ft178">1 914</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">127 600</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">22 330</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft127">162 690</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">422</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p110 ft127">422</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1081 ft127">106</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p693 ft127">295</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">21 100</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p703 ft127">211</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">3 693</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p134 ft127">25 109</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">90</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft127">90</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">63</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft127">27</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">4 500</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft127">630</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">945</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft178">3 443</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p110 ft178">3 443</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft178">160</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1081 ft178">771</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p693 ft178">2 209</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft178">172 150</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p703 ft178">1 599</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft178">26 968</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p134 ft178">187 799</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">388 516</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td244"><P class="p96 ft99">OBS! Särskild nyckel för NT</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p17 ft127">KaU</P></TD>
<TD class="tr0 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p1079 ft127">3838</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p99 ft127">3 838</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1079 ft127">768</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p705 ft127">191 900</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p623 ft127">7 676</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">2230</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">2 230</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">446</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">1 784</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">111 500</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">4 460</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">62 440</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">451</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">451</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">23</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">113</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">316</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">22 550</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">226</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">3 946</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p1081 ft127">26 835</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">1191</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">1 191</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">834</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">357</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">59 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">8 337</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">12 506</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">43</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">9</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">2 150</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">86</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">1 204</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">169</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">169</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">169</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">8 450</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">338</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p1081 ft127">14 365</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">7922</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">7 922</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">2112</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">2288</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">485</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">396 100</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">21 123</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">80 096</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">41 200</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">538 518</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr28 td216"><P class="p21 ft99">Alla hst inom musik (konst) beräknas med tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p17 ft127">VxU</P></TD>
<TD class="tr0 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p1079 ft127">4 073</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p99 ft127">4 073</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1079 ft127">815</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p705 ft127">203 650</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p623 ft127">8 146</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">1 591</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">1 591</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">318</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">1 273</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">79 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">3 182</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">44 548</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">123</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">123</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">86</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">6 150</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">62</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">1 076</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">7 319</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">1 342</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">1 342</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">939</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">403</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">67 100</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">9 394</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">14 091</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">2 400</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">96</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">1 344</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">54</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">3 400</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">136</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">1 904</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft194">7 245</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft194">7 245</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft194">2 102</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft194">1 799</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft194">86</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft194">362 250</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft194">21 016</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft194">62 963</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft194">7 319</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft194">453 547</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td26"><P class="p17 ft127">ÖU</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p1079 ft127">3 957</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p99 ft127">3 957</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1079 ft127">791</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p705 ft127">197 850</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p623 ft127">7 914</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">2 780</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">2 780</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">556</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">2 224</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">139 000</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">5 560</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">77 840</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">441</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">441</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">22</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">110</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">309</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">22 050</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">221</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">3 859</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">26 240</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">971</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">971</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">680</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">291</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">48 550</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">6 797</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">10 196</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">235</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">235</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">235</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">11 750</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">19 975</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Musik</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">186</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">186</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">186</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">9 300</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">15 810</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">21</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">4</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">1 050</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">42</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">588</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">8 591</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">8 591</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">2 053</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">2 642</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">730</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">429 550</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">20 534</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">92 482</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">62 025</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">604 590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr28 td216"><P class="p21 ft99">Alla hst inom idrott och musik beräknas med tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p17 ft127">MiU</P></TD>
<TD class="tr0 td314"><P class="p21 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p1079 ft127">3 164</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p99 ft127">3 164</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1079 ft127">633</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p705 ft127">158 200</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p623 ft127">6 328</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">2 843</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">2 843</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">569</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">2 274</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">142 150</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">5 686</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">79 604</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">161</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">161</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">40</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">113</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">8 050</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">81</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">1 409</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">9 580</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft127">1 216</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft127">1 216</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft127">851</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft127">365</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft127">60 800</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft127">8 512</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft127">12 768</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">118</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">118</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">24</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">94</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">5 900</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">236</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">3 304</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft127">7 502</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft127">7 502</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft127">2 084</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft127">2 774</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">113</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft127">375 100</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft127">20 843</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft127">97 085</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p1081 ft127">9 580</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">502 607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td26"><P class="p17 ft178">BTH</P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p21 ft178">HJST</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p1079 ft178">801</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p99 ft178">801</P></TD>
<TD class="tr16 td275"><P class="p1079 ft178">160</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td275"><P class="p705 ft178">40 050</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p623 ft178">1 602</P></TD>
<TD class="tr16 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p21 ft178">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p1079 ft178">2 754</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p99 ft178">2 754</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1079 ft178">551</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p32 ft178">2 203</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p705 ft178">137 700</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p623 ft178">5 508</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p623 ft178">77 112</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td314"><P class="p21 ft194">Med</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p1079 ft194">22</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p99 ft194">22</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1079 ft194">1</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p32 ft194">6</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft194">15</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p705 ft194">1 100</P></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p623 ft194">11</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p623 ft194">193</P></TD>
<TD class="tr28 td150"><P class="p134 ft194">1 309</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td26"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td314"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p1079 ft127">3 577</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p99 ft127">3 577</P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p1079 ft127">712</P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p32 ft127">2 209</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p718 ft127">15</P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p705 ft127">178 850</P></TD>
<TD class="tr26 td70"><P class="p623 ft127">7 121</P></TD>
<TD class="tr26 td267"><P class="p623 ft127">77 305</P></TD>
<TD class="tr26 td150"><P class="p1081 ft127">1 309</P></TD>
<TD class="tr26 td536"><P class="p18 ft127">264 585</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1283 ft13">476</P>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td264"><P class="p100 ft38">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td402"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td76"><P class="p645 ft38">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td217"><P class="p705 ft179">Ant hst</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td352"><P class="p1079 ft179">Antal helårsstudenter med</P></TD>
<TD class="tr15 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td537"><P class="p99 ft179">Ersättning enligt nya ersättningsbelopp</P></TD>
<TD class="tr15 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft180">2006</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft142">Grunders</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft142">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft142">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft99">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft142">Grunders</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft142">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft142">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft142">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft142">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td190"><P class="p17 ft178">MaH</P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p704 ft127">3 881</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p111 ft127">3 881</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p1081 ft127">776</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td402"><P class="p705 ft127">194 050</P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p651 ft127">7 762</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">3 535</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">3 535</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">707</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">2 828</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">176 750</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft127">7 070</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">98 980</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">339</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">339</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">85</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">237</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">16 950</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">170</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">2 966</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">20 171</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">2 448</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">2 448</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">1 714</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">734</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">122 400</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">17 136</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">25 704</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">117</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">117</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">23</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">94</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">5 850</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft127">234</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">3 276</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">92</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">92</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">18</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">74</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">4 600</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">184</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">2 576</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft178">10 412</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft178">10 412</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft178">3 256</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft178">3 814</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft178">237</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft178">520 600</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft178">32 556</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft178">133 502</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft178">20 171</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">706 828</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft194">HK</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">2 071</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p111 ft127">2 071</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">414</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">103 550</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p651 ft127">4 142</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">2 542</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">2 542</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">508</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">2 034</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">127 100</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">5 084</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">71 176</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">141</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">141</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">99</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">7 050</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">71</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">1 234</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">8 390</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">1 000</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">1 000</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">700</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">300</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">50 000</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft127">7 000</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">10 500</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">30</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">1 900</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">1 064</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">98</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">98</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">78</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">4 900</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">196</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">2 744</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft194">5 890</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft194">5 890</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft194">1 657</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft194">2 478</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft194">99</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft194">294 500</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft194">16 569</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft194">86 718</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft194">8 390</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p99 ft194">406 176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft178">MdH</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p704 ft127">3 247</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p111 ft127">3 247</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1081 ft127">649</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p705 ft127">162 350</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p651 ft127">6 494</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">3 684</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">3 684</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">737</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">2 947</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">184 200</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">7 368</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">103 152</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">338</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">338</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">85</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft127">237</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">16 900</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft127">169</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">2 958</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">20 111</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">656</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">656</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">459</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">197</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">32 800</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">4 592</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">6 888</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">165</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">165</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">33</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">132</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">8 250</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">330</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">4 620</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft194">8 090</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft194">8 090</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft194">1 895</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft194">3 361</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft194">237</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft194">404 500</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft194">18 953</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft194">117 618</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft194">20 111</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p99 ft194">561 182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft178">HJ</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p704 ft127">2 724</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p111 ft127">2 724</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1081 ft127">545</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p705 ft127">136 200</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p651 ft127">5 448</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">2 688</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">2 688</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">538</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">2 150</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">134 400</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p651 ft127">5 376</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">75 264</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">262</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">262</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">13</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">66</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">183</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">13 100</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">131</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">2 293</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">15 589</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">855</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">855</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">599</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">257</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">42 750</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">5 985</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">8 978</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft178">6 529</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft178">6 529</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft178">1 694</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft178">2 472</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft178">183</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft178">326 450</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft178">16 940</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft178">86 534</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft178">15 589</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft178">445 513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft178">GIH</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p111 ft127">35</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">1 750</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p651 ft127">70</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">41</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft127">41</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">29</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">2 050</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft127">287</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">431</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">365</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p111 ft127">365</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft127">365</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">18 250</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">31 025</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft194">441</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p111 ft194">441</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft194">36</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft194">12</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft194">365</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft194">22 050</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p651 ft194">357</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft194">431</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft194">31 025</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p99 ft194">53 863</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td406"><P class="p17 ft99">Alla hst inom idrott beräknas med tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p17 ft127">HB</P></TD>
<TD class="tr8 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p704 ft127">1 426</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p110 ft127">1 426</P></TD>
<TD class="tr8 td275"><P class="p32 ft127">285</P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p705 ft127">71 300</P></TD>
<TD class="tr8 td533"><P class="p703 ft127">2 852</P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 932</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">1 932</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">386</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">1 546</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">96 600</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">3 864</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">54 096</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">239</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">239</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">60</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft127">167</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">11 950</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">120</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">2 091</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">14 221</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 504</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">1 504</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">1 053</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">451</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">75 200</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">10 528</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">15 792</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">142</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">142</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">28</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">114</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">7 100</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">284</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">3 976</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft194">5 243</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft194">5 243</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft194">1 765</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft194">2 170</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft194">167</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft194">262 150</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft194">17 648</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft194">75 955</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft194">14 221</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft194">369 973</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft127">HDa</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">2 233</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p110 ft127">2 233</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">447</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">111 650</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p703 ft127">4 466</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">1 749</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">1 749</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">350</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">1 399</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">87 450</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">3 498</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">48 972</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">232</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">232</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">12</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">58</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft127">162</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">11 600</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">116</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">2 030</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">13 804</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">860</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">860</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">602</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">258</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">43 000</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">6 020</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">9 030</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">53</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">53</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">11</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">42</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">2 650</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">106</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">1 484</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">284</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">284</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">57</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">227</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">14 200</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">568</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">7 952</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">5 411</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">5 411</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">1 477</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">1 985</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft127">162</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">270 550</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">14 774</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">69 468</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">13 804</P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p18 ft127">368 596</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td190"><P class="p17 ft127">HG</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p704 ft127">1 188</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p110 ft127">1 188</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p32 ft127">238</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p705 ft127">59 400</P></TD>
<TD class="tr0 td533"><P class="p703 ft127">2 376</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">832</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">832</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">166</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">666</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">41 600</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">1 664</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">23 296</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">1 550</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">62</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">868</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">2 051</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">2 051</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">410</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">690</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">102 550</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">4 102</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">24 164</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">130 816</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft127">HiG</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">2 690</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p110 ft127">2 690</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">538</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">134 500</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p703 ft127">5 380</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">2 385</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">2 385</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">477</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">1 908</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">119 250</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">4 770</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">66 780</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">156</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">156</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">39</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">109</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">7 800</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">78</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">1 365</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">9 282</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">725</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">725</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">508</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">218</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">36 250</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">5 075</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">7 613</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">52</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">52</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">42</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">2 600</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">104</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">1 456</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">6 008</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">6 008</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">1 541</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">2 206</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">109</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">300 400</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">15 407</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">77 214</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">9 282</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">402 303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft127">HH</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft127">2 534</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p110 ft127">2 534</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft127">507</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">126 700</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p703 ft127">5 068</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">2 046</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">2 046</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">409</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">1 637</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">102 300</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">4 092</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">57 288</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">135</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">135</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">95</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">6 750</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">1 181</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">8 033</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">360</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">360</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">252</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">108</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">18 000</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">2 520</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">3 780</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft127">Idrott</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft127">5</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">1 250</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft127">50</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft127">700</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft127">5 100</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft127">5 100</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft127">1 180</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">1 799</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p693 ft127">95</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">255 000</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft127">11 798</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft127">62 949</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">8 033</P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p18 ft127">337 779</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td190"><P class="p17 ft176">HKr</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p17 ft180">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p704 ft180">2 244</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p110 ft180">2 244</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p32 ft180">449</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft180">112 200</P></TD>
<TD class="tr10 td533"><P class="p703 ft180">4 488</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft179">NTFV</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft179">1 788</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft179">1 788</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft179">358</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft179">1 430</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft179">89 400</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft179">3 576</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft179">50 064</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">847</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft180">847</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft180">593</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft180">254</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft180">42 350</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft180">5 929</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft180">8 894</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p17 ft180">Idrott</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p704 ft180">59</P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p110 ft180">59</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p32 ft180">12</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft180">47</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft180">2 950</P></TD>
<TD class="tr21 td533"><P class="p703 ft180">118</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p705 ft180">1 652</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p17 ft180">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p110 ft180">9</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft180">2</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft180">7</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft180">450</P></TD>
<TD class="tr28 td533"><P class="p703 ft180">18</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p705 ft180">252</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td536"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td190"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p704 ft70">4 947</P></TD>
<TD class="tr11 td27"><P class="p110 ft70">4 947</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p32 ft70">1 413</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p134 ft70">1 739</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p693 ft70">0</P></TD>
<TD class="tr11 td402"><P class="p705 ft70">247 350</P></TD>
<TD class="tr11 td533"><P class="p703 ft70">14 129</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p705 ft70">60 862</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p134 ft70">0</P></TD>
<TD class="tr11 td536"><P class="p18 ft70">322 341</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1284 ft13">477</P>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD class="tr11 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td53"><P class="p17 ft38">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td402"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td139"><P class="p499 ft38">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td217"><P class="p704 ft179">Ant hst</P></TD>
<TD class="tr47 td46"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr47 td352"><P class="p1079 ft179">Antal helårsstudenter med</P></TD>
<TD class="tr47 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr47 td537"><P class="p99 ft142">Ersättning enligt nya ersättningsbelopp</P></TD>
<TD class="tr47 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p704 ft179">2006</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p110 ft127">Grunders</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p32 ft179">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p134 ft179">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p693 ft99">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft179">Grunders</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p705 ft179">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p705 ft179">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p499 ft179">Tillägg 3</P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p18 ft179">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td22"><P class="p17 ft127">HS</P></TD>
<TD class="tr19 td53"><P class="p633 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p32 ft127">1 471</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p111 ft127">1 471</P></TD>
<TD class="tr19 td275"><P class="p1081 ft127">294</P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td402"><P class="p705 ft127">73 550</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p704 ft127">2 942</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">2 110</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">2 110</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">422</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">1 688</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">105 500</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">4 220</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">59 080</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">221</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">221</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">11</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">55</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft127">155</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">11 050</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">111</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">1 934</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">13 150</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p633 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p32 ft127">234</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p111 ft127">234</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">164</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">70</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">11 700</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p704 ft127">1 638</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p705 ft127">2 457</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">48</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">10</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">38</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">2 400</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">96</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">1 344</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft194">4 084</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft194">4 084</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft194">901</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft194">1 852</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft194">155</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft194">204 200</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft194">9 007</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft194">64 815</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft194">13 150</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p18 ft194">291 171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft127">HV</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p633 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p32 ft127">1 730</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p111 ft127">1 730</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">346</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">86 500</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p704 ft127">3 460</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">1 677</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">1 677</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">335</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">1 342</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">83 850</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">3 354</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">46 956</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Med+Od</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">165</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">165</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">8</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">41</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft127">116</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">8 250</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">83</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">1 444</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">9 818</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p633 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p32 ft127">414</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p111 ft127">414</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">290</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">124</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">20 700</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p704 ft127">2 898</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p705 ft127">4 347</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">34</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">7</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">27</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">1 700</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">952</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft194">4 020</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft194">4 020</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft194">986</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft194">1 534</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft194">116</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft194">201 000</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft194">9 863</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft194">53 699</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft194">9 818</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p18 ft194">274 379</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft127">SH</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p633 ft127">HJST</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p32 ft127">4 191</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p111 ft127">4 191</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">838</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">209 550</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p704 ft127">8 382</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">NTFV</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">1 121</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">1 121</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">224</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">897</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">56 050</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">2 242</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">31 388</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">938</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">938</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">657</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">281</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">46 900</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">6 566</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">9 849</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p32 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p111 ft127">31</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">6</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">25</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">1 550</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p704 ft127">62</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p705 ft127">868</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">6 281</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">6 281</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">1 725</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">1 203</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">314 050</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">17 252</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">42 105</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p18 ft127">373 407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft194">DH</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p32 ft127">135</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p111 ft127">151</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1081 ft127">30</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p718 ft127">121</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p714 ft194">0</P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p705 ft127">7 555</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p704 ft127">302</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p705 ft127">4 231</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p134 ft194">0</P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft194">12 089</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft127">DI</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p32 ft127">171</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p111 ft127">160</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">32</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p718 ft127">128</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">7 977</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p704 ft127">319</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p705 ft127">4 467</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p18 ft127">12 763</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft127">KF</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p633 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p32 ft127">57</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p111 ft127">57</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">40</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p718 ft127">17</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">2 870</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p704 ft127">402</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p705 ft127">603</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">564</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">531</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">106</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">425</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">26 574</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">1 063</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">14 881</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">622</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">589</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">146</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">442</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">29 444</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">1 465</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">15 484</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p18 ft127">46 392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><P class="p17 ft127">KKH</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p32 ft127">218</P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p111 ft127">205</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p1081 ft127">41</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p718 ft127">164</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td402"><P class="p705 ft127">10 242</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p704 ft127">410</P></TD>
<TD class="tr10 td267"><P class="p705 ft127">5 735</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p18 ft127">16 387</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft194">KMH</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p633 ft127">Und+Övr</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p32 ft127">157</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p111 ft127">157</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p1081 ft127">110</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p718 ft127">47</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p705 ft127">7 850</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p704 ft127">1 099</P></TD>
<TD class="tr0 td267"><P class="p705 ft127">1 649</P></TD>
<TD class="tr0 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p32 ft127">441</P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p111 ft127">408</P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1081 ft127">82</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p718 ft127">326</P></TD>
<TD class="tr28 td43"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td402"><P class="p705 ft127">20 393</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p704 ft127">816</P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p705 ft127">11 420</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td22"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p32 ft127">598</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p111 ft127">565</P></TD>
<TD class="tr21 td275"><P class="p1081 ft127">191</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p718 ft127">373</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td402"><P class="p705 ft127">28 243</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p704 ft127">1 915</P></TD>
<TD class="tr21 td267"><P class="p705 ft127">13 069</P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p18 ft127">43 226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft178">OH</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p633 ft178">Konst</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p32 ft178">38</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p111 ft178">37</P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p1081 ft178">7</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p718 ft178">30</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p714 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr1 td402"><P class="p705 ft178">1 859</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p704 ft178">74</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p705 ft178">1 041</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p134 ft178">0</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p18 ft178">2 975</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft127">TH</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p633 ft127">Konst</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p32 ft127">76</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p111 ft127">68</P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p1081 ft127">14</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p718 ft127">54</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p714 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr1 td402"><P class="p705 ft127">3 392</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p704 ft127">136</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p705 ft127">1 899</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p134 ft127">0</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p18 ft127">5 427</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1285 ft13">478</P>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td538"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft14">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p850 ft2">Tabell 2 Beräkning av lärosätesresurs för konstnärlig utbildning</P>
<P class="p1286 ft14">(Underlag till tabellerna 4.6, 4.7 och 4.9 i avsnitten 4.2.3 och 4.2.5) Högsta antal hst för universiteten avser ”högstsättning” i regleringsbrev för 2001</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td265"><P class="p1081 ft75">Högsta</P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p1079 ft70">Nuvarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td333"><P class="p537 ft75">Ersättning enl. nyckel</P></TD>
<TD class="tr23 td539"><P class="p705 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr23 td217"><P class="p18 ft70">Lärosätes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft67">ant. hst</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">ersättning</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft142">Grunders</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft67">Tillägg 1</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">Tillägg 2</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft67">resurs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td74"><P class="p17 ft67">LU</P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p17 ft67">Musik</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p1081 ft67">357</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p1079 ft67">66 530</P></TD>
<TD class="tr20 td245"><P class="p32 ft67">17 850</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p704 ft67">714</P></TD>
<TD class="tr20 td539"><P class="p704 ft67">9 996</P></TD>
<TD class="tr20 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Teater</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">55</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">21 678</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">2 750</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p704 ft75">110</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">1 540</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Design</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">56</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">11 926</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">2 800</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft75">112</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">1 568</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Konst</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft67">74</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">19 872</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft67">3 700</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft67">148</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">2 072</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">542</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">120 005</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">27 100</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1079 ft75">1 084</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">15 176</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p705 ft75">43 360</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p18 ft75">76 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">GU</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Musik</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">386</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">71 934</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p32 ft75">19 300</P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p704 ft75">772</P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p704 ft75">10 808</P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Teater</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">30</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">11 824</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">1 500</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft75">60</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">840</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Design</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft67">404</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">86 038</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft67">20 200</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft67">808</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">11 312</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Konst</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">91</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">24 437</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">4 550</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p704 ft75">182</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">2 548</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Media</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">12</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">5 803</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">600</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft75">24</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">336</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft67">Opera</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft67">24</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft67">10 436</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft67">1200</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p704 ft67">48</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft67">672</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">947</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">210 472</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">47 350</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1079 ft75">1 894</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">26 516</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft75">75 760</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft75">134 712</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">UmU</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Design</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">150</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">31 945</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p32 ft75">7 500</P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p704 ft75">300</P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p704 ft75">4 200</P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Konst</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">74</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">19 872</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">3 700</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft75">148</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">2 072</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft67">Summa</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft67">224</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft67">51 816</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft67">11 200</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1079 ft67">448</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft67">6 272</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p705 ft67">17 920</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p18 ft67">33 896</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td74"><P class="p17 ft67">LTU</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p17 ft67">Musik</P></TD>
<TD class="tr16 td265"><P class="p1081 ft67">246</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p1079 ft67">45 844</P></TD>
<TD class="tr16 td245"><P class="p32 ft67">12 300</P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p704 ft67">492</P></TD>
<TD class="tr16 td539"><P class="p704 ft67">6 888</P></TD>
<TD class="tr16 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Teater</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">16</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">6 306</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">800</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p704 ft75">32</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">448</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">262</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">52 150</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">13 100</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1079 ft75">524</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">7 336</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft75">20 960</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft75">31 190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">DH</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Teater</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">18</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">7 095</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Dans</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft67">133</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">38 239</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">151</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">45 334</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">1 151</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">46 485</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft67">7 555</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1079 ft67">302</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">4 231</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft67">12 089</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft67">34 396</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">DI</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft67">Media</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft67">160</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft67">77 146</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft67">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft67">1 571</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">78 717</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft75">7 977</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1079 ft75">319</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft75">4 467</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft75">12 763</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft75">65 954</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">KF</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Design</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">448</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">95 510</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Konst</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">83</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">22 288</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft67">Und</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft67">57</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft67">3 914</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft75">588</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">121 712</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">1 151</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">122 863</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">29 444</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1079 ft75">1 465</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">15 484</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p705 ft75">46 392</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p18 ft75">76 471</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft67">KKH</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft67">Konst</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft67">205</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft67">55 006</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">1 151</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">56 157</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft67">10 242</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p704 ft67">410</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">5 735</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft67">16 387</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft67">39 770</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">KMH</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Musik</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">408</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">76 008</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Und</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p1081 ft67">157</P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">29 258</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Summa</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p1081 ft75">565</P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">105 266</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">2 724</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">107 990</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p32 ft75">28 243</P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p1079 ft75">1 915</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p704 ft75">13 069</P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p705 ft75">43 226</P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p18 ft75">64 764</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td74"><P class="p17 ft67">OH</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p17 ft67">Opera</P></TD>
<TD class="tr16 td265"><P class="p1081 ft67">37</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p1079 ft67">16 169</P></TD>
<TD class="tr16 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td30"><P class="p17 ft75">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr28 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td77"><P class="p1079 ft75">1 151</P></TD>
<TD class="tr28 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft75">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft75">17 320</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p32 ft67">1 859</P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p1079 ft67">74</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p704 ft67">1 041</P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p705 ft67">2 975</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p18 ft75">14 345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p17 ft75">TH</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p17 ft75">Teater</P></TD>
<TD class="tr8 td265"><P class="p1081 ft75">68</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p1079 ft75">26 736</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td30"><P class="p17 ft67">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p1079 ft67">1 151</P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td539"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td74"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p17 ft17">Totalt</P></TD>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p1079 ft17">27 887</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p32 ft17">3 392</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p1079 ft17">136</P></TD>
<TD class="tr11 td539"><P class="p704 ft17">1 899</P></TD>
<TD class="tr11 td539"><P class="p705 ft17">5 427</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p18 ft17">22 460</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1287 ft13">479</P>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1288 ft2">Tabell 3 Underlag för beräkning av universitetens andelar av respektive indikator</P>
<P class="p1289 ft14">(Underlag till tabell 4.11 i avsnittet 4.3.3)</P>
<P class="p164 ft2">Indikatorn externa medel</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td129"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td53"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td274"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p18 ft19">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft19">2006</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft19">2005</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft19">2004</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft19">2003</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft19">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft19">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td265"><P class="p17 ft14">UU</P></TD>
<TD class="tr1 td129"><P class="p18 ft14">1 499 917</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p18 ft14">1 428 660</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p18 ft14">1 415 460</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p18 ft14">1 385 718</P></TD>
<TD class="tr1 td274"><P class="p32 ft14">1 432 439</P></TD>
<TD class="tr1 td267"><P class="p18 ft14">12,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">1 727 399</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">1 804 717</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">1 681 852</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">1 782 596</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">1 749 141</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">14,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">1 163 133</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">1 177 253</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">1 151 013</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">1 202 689</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">1 173 522</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">9,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">821 291</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">783 271</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">760 431</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">762 386</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">781 845</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">6,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft46">UmU</P></TD>
<TD class="tr11 td129"><P class="p18 ft46">732 262</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p18 ft46">721 102</P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p18 ft46">680 942</P></TD>
<TD class="tr11 td53"><P class="p18 ft46">647 609</P></TD>
<TD class="tr11 td274"><P class="p32 ft46">695 479</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p18 ft46">5,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">LiU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">676 349</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">683 353</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">689 956</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">657 479</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">676 784</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">5,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">2 007 788</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">1 857 909</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">1 795 470</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">1 647 754</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">1 827 230</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">15,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">1 053 250</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">1 054 416</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">1 112 833</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">1 124 150</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">1 086 162</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">9,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">358 987</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">323 084</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">330 355</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">332 039</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">336 116</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">2,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">CTH</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">904 565</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">874 732</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">923 376</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">858 728</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">890 350</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">7,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">SLU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">831 002</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">774 593</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">763 938</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">788 537</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">789 518</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">6,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft46">KaU</P></TD>
<TD class="tr11 td129"><P class="p18 ft46">107 975</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p18 ft46">111 366</P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p18 ft46">113 403</P></TD>
<TD class="tr11 td53"><P class="p18 ft46">104 181</P></TD>
<TD class="tr11 td274"><P class="p32 ft46">109 231</P></TD>
<TD class="tr11 td267"><P class="p18 ft46">0,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">VxU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">60 961</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">65 299</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">58 249</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">69 286</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">63 449</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">0,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">ÖU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">98 132</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">91 718</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">101 748</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">99 159</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">97 689</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">0,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td265"><P class="p17 ft46">MiU</P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p18 ft46">109 095</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p18 ft46">116 964</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p18 ft46">158 143</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p18 ft46">164 948</P></TD>
<TD class="tr24 td274"><P class="p32 ft46">137 288</P></TD>
<TD class="tr24 td267"><P class="p18 ft46">1,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td265"><P class="p17 ft46">Totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p18 ft46">12 152 106</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p18 ft46">11 868 437</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p18 ft46">11 737 169</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p18 ft46">11 627 259</P></TD>
<TD class="tr8 td274"><P class="p32 ft46">11 846 243</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p18 ft46">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1290 ft2">Källa: Högskoleverkets <NOBR>NU-databas.</NOBR> Alla intäkter utom intäkter av anslag och från Chalmers- stiftelsen.</P>
<P class="p1291 ft13">480</P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td538"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft14">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft63">Indikatorn citeringsgrad av forskningsproduktion (se bilaga 8)</P>
<P class="p1292 ft2">Forskningsproduktionen avser perioden 2001 204</P>
<P class="p1293 ft14">Uppgifterna hämtade ur bilaga 8, tabell 5, kolumn E.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p18 ft19">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft19">Summa</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p18 ft19">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td77"><P class="p17 ft46">UU</P></TD>
<TD class="tr10 td245"><P class="p99 ft46">5 049</P></TD>
<TD class="tr10 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p99 ft46">15,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">5 059</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">15,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">3 424</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">10,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td77"><P class="p17 ft14">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p99 ft14">3 139</P></TD>
<TD class="tr19 td426"><P class="p18 ft127">1)</P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p99 ft14">9,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">UmU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">1 871</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">5,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft46">LiU</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p99 ft46">1 663</P></TD>
<TD class="tr11 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p99 ft46">5,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">4 438</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">13,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">2 551</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">7,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">447</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">1,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft46">CTH</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p99 ft46">2 126</P></TD>
<TD class="tr11 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p99 ft46">6,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">SLU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">2 496</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">7,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">211</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">0,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">VU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">119</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">0,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">ÖU</P></TD>
<TD class="tr24 td245"><P class="p99 ft46">215</P></TD>
<TD class="tr24 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p99 ft46">0,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft46">MiU</P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p99 ft46">182</P></TD>
<TD class="tr11 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p99 ft46">0,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td77"><P class="p17 ft14">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td245"><P class="p99 ft14">32 990</P></TD>
<TD class="tr6 td426"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p99 ft14">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1294 ft17"><SPAN class="ft51">1) </SPAN>Uppgiften för SU är 3 119. Uppgift för LHS saknas i tabell 5.</P>
<P class="p1295 ft2">Indikatorn personal: Kvinnliga professorer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106">
<TR>
<TD class="tr11 td132"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td234"><P class="p1079 ft19">Genom-</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p18 ft19">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft19">2006</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft19">2005</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft19">2004</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft19">2003</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft19">snitt</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft19">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p17 ft46">UU</P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p18 ft46">87</P></TD>
<TD class="tr10 td58"><P class="p18 ft46">76</P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p18 ft46">72</P></TD>
<TD class="tr10 td58"><P class="p18 ft46">64</P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p1079 ft46">75</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p18 ft46">13,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">90</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">82</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">79</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">68</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">80</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">14,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">89</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">89</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">94</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">82</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">89</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">15,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">82</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">78</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">74</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">67</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">75</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">13,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">UmU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">47</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">48</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">48</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">41</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">46</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">8,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td132"><P class="p17 ft46">LiU</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p18 ft46">39</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">40</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p18 ft46">35</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">29</P></TD>
<TD class="tr11 td234"><P class="p1079 ft46">36</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p18 ft46">6,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">53</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">52</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">52</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">46</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">51</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">9,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">16</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">17</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">17</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">14</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">16</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">2,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">8</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">6</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">6</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">3</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">6</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">1,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">CTH</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">9</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">11</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">13</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">11</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">11</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">SLU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">37</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">39</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">37</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">35</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">37</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">6,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td132"><P class="p17 ft46">KaU</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p18 ft46">11</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">10</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p18 ft46">9</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">6</P></TD>
<TD class="tr11 td234"><P class="p1079 ft46">9</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p18 ft46">1,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">VU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">8</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">9</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">8</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">5</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">8</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">1,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">ÖU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">15</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">17</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">16</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">15</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">16</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">2,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p17 ft46">MiU</P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p18 ft46">7</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">5</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p18 ft46">3</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">4</P></TD>
<TD class="tr24 td234"><P class="p1079 ft46">4</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p18 ft46">0,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p17 ft46">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p18 ft46">596</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p18 ft46">579</P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p18 ft46">563</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p18 ft46">487</P></TD>
<TD class="tr20 td234"><P class="p1079 ft46">556</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p18 ft46">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p827 ft2">Källa: Högskoleverkets <NOBR>NU-databas.</NOBR></P>
<P class="p1296 ft13">481</P>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p17 ft14">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">Indikatorn person: Antalet disputerade lärare och forskare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107">
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td265"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p134 ft19">Genom-</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p18 ft19">Relativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft19">2006</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft19">2005</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft19">2004</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft19">2003</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p134 ft19">snitt</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft19">andelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td77"><P class="p17 ft14">UU</P></TD>
<TD class="tr19 td265"><P class="p18 ft14">1 279</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p18 ft14">1 317</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p18 ft14">1 329</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p18 ft14">1 229</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p1081 ft14">1 288</P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p18 ft14">12,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">1 521</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 498</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 594</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 439</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">1 513</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">14,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">1 335</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 284</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 268</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 131</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">1 254</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">11,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">1 090</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 108</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 086</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">1 043</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">1 082</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">10,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft46">UmU</P></TD>
<TD class="tr11 td265"><P class="p18 ft46">820</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">859</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">836</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">758</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p1081 ft46">818</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p18 ft46">7,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">LiU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">801</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">815</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">766</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">718</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">775</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">7,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">958</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">948</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">903</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">798</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">902</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">8,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">707</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">685</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">660</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">605</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">664</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">6,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">264</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">266</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">258</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">252</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">260</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">2,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">CTH</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">512</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">526</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">549</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">508</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">524</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">5,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p17 ft46">SLU</P></TD>
<TD class="tr11 td265"><P class="p18 ft46">734</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">732</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">733</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p18 ft46">736</P></TD>
<TD class="tr11 td139"><P class="p1081 ft46">734</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p18 ft46">7,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">KU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">222</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">220</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">192</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">163</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">199</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">VU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">174</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">157</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">148</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">129</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">152</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">1,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">ÖU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">224</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">216</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">202</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">163</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p1081 ft46">201</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td77"><P class="p17 ft46">MiU</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p18 ft46">166</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">159</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">167</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p18 ft46">152</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p134 ft46">161</P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p18 ft46">1,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td77"><P class="p17 ft46">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p18 ft46">10 807</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p18 ft46">10 790</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p18 ft46">10 691</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p18 ft46">9 821</P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p1081 ft46">10 527</P></TD>
<TD class="tr20 td43"><P class="p18 ft46">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft2">Källa: Högskoleverkets <NOBR>NU-databas.</NOBR></P>
<P class="p1297 ft13">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td538"><P class="p17 ft14">SOU 2007:81</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft14">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1298 ft2">Tabell 4 Fördelning av 1 miljard kronor utifrån olika kombinationer av externa medel</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108">
<TR>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p705 ft38">Utgångs-</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft46">läge</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft46">A</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft46">B</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft46">C</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft46">D</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft46">E</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td245"><P class="p17 ft96">UU</P></TD>
<TD class="tr31 td56"><P class="p705 ft96">134 628</P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p705 ft96">32 165</P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p705 ft96">1 863</P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-4</NOBR> 077</P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p705 ft96">6 987</P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-13</NOBR> 708</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">LU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">133 831</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96">43 607</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96">36 135</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96">29 162</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96">29 054</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96">13 823</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">GU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">109 265</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-4</NOBR> 435</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-10</NOBR> 846</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-15</NOBR> 947</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-13</NOBR> 139</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-10</NOBR> 202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">SU+LHS</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">113 849</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-6</NOBR> 102</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-15</NOBR> 396</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-29</NOBR> 696</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-31</NOBR> 486</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-47</NOBR> 849</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">UmU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">77 172</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-17</NOBR> 816</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-20</NOBR> 619</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-27</NOBR> 362</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-24</NOBR> 564</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-18</NOBR> 463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td245"><P class="p17 ft97">LiU</P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p705 ft97">53 768</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p705 ft97">4 418</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p705 ft97">14 004</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p705 ft97">15 497</P></TD>
<TD class="tr11 td275"><P class="p705 ft97">10 015</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p18 ft97">3 362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft97">KI</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft97">86 837</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft97">40 973</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft97">19 440</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft97">19 420</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft97">36 880</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft97">67 409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft97">KTH</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft97">73 096</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft97">17 146</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft97">29 916</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft97">37 054</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft97">32 559</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft97">18 593</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">LTU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">27 977</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-20</NOBR> 430</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-11</NOBR> 444</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-11</NOBR> 586</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-14</NOBR> 639</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96">396</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">CTH</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">45 277</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96">26 206</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96">34 579</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96">48 571</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96">37 759</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96">29 882</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">SLU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">74 375</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-60</NOBR> 107</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-24</NOBR> 792</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-19</NOBR> 099</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-23</NOBR> 575</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-7</NOBR> 728</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">KU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">17 538</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-13</NOBR> 426</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-12</NOBR> 671</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-9</NOBR> 301</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-10</NOBR> 690</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-8</NOBR> 317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">VU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">16 144</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-13</NOBR> 887</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-12</NOBR> 647</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-12</NOBR> 496</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-12</NOBR> 890</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-10</NOBR> 788</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">ÖU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">18 379</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-11</NOBR> 736</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-11</NOBR> 070</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-8</NOBR> 859</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-9</NOBR> 877</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-10</NOBR> 133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p17 ft96">MiU</P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p705 ft96">17 866</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-16</NOBR> 576</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-16</NOBR> 454</P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p705 ft96"><NOBR>-11</NOBR> 280</P></TD>
<TD class="tr24 td275"><P class="p705 ft96"><NOBR>-12</NOBR> 394</P></TD>
<TD class="tr24 td218"><P class="p18 ft96"><NOBR>-6</NOBR> 277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td245"><P class="p17 ft14">Totalt</P></TD>
<TD class="tr31 td56"><P class="p705 ft14">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p705 ft14">0</P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p705 ft14">0</P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p705 ft14">0</P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p705 ft14">0</P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p18 ft14">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1299 ft39">Utgångsläge: Visar hur 1 miljard kronor skulle fördelas om fördelningen gjordes utifrån respek- tive universitets nuvarande anslag för forskning och forskarutbildning</P>
<P class="p1300 ft2">I kolumnerna <NOBR>A-E</NOBR> visas hur 1 miljard kronor skulle omfördelas mellan lärosätena om de i stället fördelades utifrån respektive universitets andel av:</P>
<P class="p1301 ft2"><SPAN class="ft70">A:</SPAN><SPAN class="ft195">Medel från Vetenskapsrådet (VR)</SPAN></P>
<P class="p1302 ft2"><SPAN class="ft70">B:</SPAN><SPAN class="ft195">Medel från VR, FAS, FORMAS o VINNOVA</SPAN></P>
<P class="p1302 ft61"><SPAN class="ft70">C:</SPAN><SPAN class="ft196">Medel från VR, FAS, FORMAS, VINNOVA och forskningsstiftelserna</SPAN></P>
<P class="p1303 ft14"><SPAN class="ft70">D:</SPAN><SPAN class="ft197">Medel från VR, FAS, FORMAS, VINNOVA, forskningsstiftelserna, Knut och Alice Wallenbersstif- telse, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Cancerfonden</SPAN></P>
<P class="p1304 ft2"><SPAN class="ft70">E:</SPAN><SPAN class="ft195">Samtliga externa medel</SPAN></P>
<P class="p1305 ft13">483</P>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p1152 ft5">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1306 ft54"><SPAN class="ft130">1.</SPAN><SPAN class="ft198">Telefonförsäljning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1307 ft54"><SPAN class="ft130">2.</SPAN><SPAN class="ft198">Från socialbidrag till arbete.</SPAN></P>
<P class="p1308 ft54"><SPAN class="ft54">+</SPAN><SPAN class="ft199">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p1309 ft54"><SPAN class="ft54">+</SPAN><SPAN class="ft199">Lättläst. Sammanfattning. S.</SPAN></P>
<P class="p1310 ft54"><SPAN class="ft130">3.</SPAN><SPAN class="ft198">Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1307 ft54"><SPAN class="ft130">4.</SPAN><SPAN class="ft198">Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p1311 ft54">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.</P>
<P class="p1312 ft54"><SPAN class="ft130">5.</SPAN><SPAN class="ft198">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? Ju.</SPAN></P>
<P class="p1307 ft54"><SPAN class="ft130">6.</SPAN><SPAN class="ft198">Målsägandebiträdet.</SPAN></P>
<P class="p1309 ft54">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. Ju.</P>
<P class="p1307 ft54"><SPAN class="ft130">7.</SPAN><SPAN class="ft198">Den nya inskrivningsmyndigheten. M.</SPAN></P>
<P class="p1313 ft54"><SPAN class="ft130">8.</SPAN><SPAN class="ft198">Nya förutsättningar för ekobrotts- bekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1307 ft54"><SPAN class="ft130">9.</SPAN><SPAN class="ft198">Svenskan i världen. UD.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft54"><SPAN class="ft130">10.</SPAN><SPAN class="ft199">Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft54"><SPAN class="ft130">11.</SPAN><SPAN class="ft199">Regional utveckling och regional samhällsorganisation. Fi</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">12.</SPAN><SPAN class="ft199">Hälso- och sjukvården. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft54"><SPAN class="ft130">13.</SPAN><SPAN class="ft199">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft54"><SPAN class="ft130">14.</SPAN><SPAN class="ft199">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:</SPAN></P>
<P class="p1318 ft54">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.</P>
<P class="p1319 ft54">Rapport nr 2: Måste man ha tur?</P>
<P class="p1320 ft54">Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer.</P>
<P class="p1321 ft54">Rapport nr 3:</P>
<P class="p1322 ft54">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p1321 ft54">Rapport nr 4:</P>
<P class="p1321 ft54">Unga vuxna på bolånemarknaden. M.</P>
<P class="p1323 ft54"><SPAN class="ft130">15.</SPAN><SPAN class="ft199">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1321 ft54">Idébok:</P>
<P class="p1324 ft54">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébok för chefer och strateger.</P>
<P class="p1325 ft54">Metodbok:</P>
<P class="p1326 ft54">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. IJ.</P>
<P class="p1327 ft54"><SPAN class="ft130">16.</SPAN><SPAN class="ft199">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p1328 ft54"><SPAN class="ft130">17.</SPAN><SPAN class="ft199">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1329 ft201"><SPAN class="ft130">18.</SPAN><SPAN class="ft200">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. N.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">19.</SPAN><SPAN class="ft199">Friskare tänder – till rimliga kostnader. S.</SPAN></P>
<P class="p1329 ft54"><SPAN class="ft130">20.</SPAN><SPAN class="ft199">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1330 ft201"><SPAN class="ft130">21.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft200">GMO-skador</SPAN></NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. M.</P>
<P class="p1327 ft54"><SPAN class="ft130">22.</SPAN><SPAN class="ft199">Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1331 ft201"><SPAN class="ft130">23.</SPAN><SPAN class="ft200">Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">24.</SPAN><SPAN class="ft199">Veterinär fältverksamhet i nya former. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft54"><SPAN class="ft130">25.</SPAN><SPAN class="ft199">Plats för tillväxt? Fi.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">26.</SPAN><SPAN class="ft199">Alternativ tvistlösning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">27.</SPAN><SPAN class="ft199">Auktorisation av patentombud. N.</SPAN></P>
<P class="p1332 ft54"><SPAN class="ft130">28.</SPAN><SPAN class="ft199">Tydliga mål och kunskapskrav i grund- skolan. Förslag till nytt mål- och uppfölj- ningssystem. U.</SPAN></P>
<P class="p1333 ft54"><SPAN class="ft130">29.</SPAN><SPAN class="ft199">Hur tillämpas expropriationslagens ersättningsbestämmelser? Ju.</SPAN></P>
<P class="p1334 ft54"><SPAN class="ft130">30.</SPAN><SPAN class="ft199">Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. U.</SPAN></P>
<P class="p1335 ft54"><SPAN class="ft130">31.</SPAN><SPAN class="ft199">Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft54"><SPAN class="ft130">32.</SPAN><SPAN class="ft199">Tillväxt genom turistnäringen. N.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">33.</SPAN><SPAN class="ft199">Släpvagnskörning med </SPAN><NOBR>B-körkort</NOBR></P>
<P class="p1336 ft54">– när kan de nya <NOBR>EU-reglerna</NOBR> börja tillämpas? N.</P>
<P class="p1327 ft54"><SPAN class="ft130">34.</SPAN><SPAN class="ft199">Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p105 ft54"><SPAN class="ft130">35.</SPAN><SPAN class="ft199">Flyttning och pendling i Sverige. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft201"><SPAN class="ft130">36.</SPAN><SPAN class="ft200">Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1338 ft54"><SPAN class="ft130">37.</SPAN><SPAN class="ft199">Vård med omsorg – möjligheter och hinder. S.</SPAN></P>
<P class="p1339 ft54"><SPAN class="ft130">38.</SPAN><SPAN class="ft199">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. M.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">39.</SPAN><SPAN class="ft199">Framtidens polis. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft54"><SPAN class="ft130">40.</SPAN><SPAN class="ft199">Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft54"><SPAN class="ft130">41.</SPAN><SPAN class="ft199">Misstroendeförklaring och regerings- bildning </SPAN><NOBR>1994–2006.</NOBR> Regeltillämpning och författnings- politiska alternativ. Ju.</P>
<P class="p1341 ft54"><SPAN class="ft130">42.</SPAN><SPAN class="ft199">Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft54"><SPAN class="ft130">43.</SPAN><SPAN class="ft199">Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. A.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">44.</SPAN><SPAN class="ft199">Tsunamibanden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft201"><SPAN class="ft130">45.</SPAN><SPAN class="ft200">Utökat elektroniskt informationsutbyte. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1344 ft54"><SPAN class="ft130">46.</SPAN><SPAN class="ft199">Ansvarsfrågan vid odling av genmodifiera- de grödor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">47.</SPAN><SPAN class="ft199">Den osynliga infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p1345 ft54"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft199">om förbättrad samordning av offentlig </SPAN><NOBR>IT-standardisering.</NOBR> N.</P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">48.</SPAN><SPAN class="ft199">Patientdata och läkemedel m.m. S.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">49.</SPAN><SPAN class="ft199">Organisationsform för VTI och SIKA. N.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">50.</SPAN><SPAN class="ft199">Mångfald är framtiden. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft54"><SPAN class="ft130">51.</SPAN><SPAN class="ft199">Riksbankens finansiella oberoende. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1346 ft54"><SPAN class="ft130">52.</SPAN><SPAN class="ft199">Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">53.</SPAN><SPAN class="ft199">Sjukhusens läkemedelsförsörjning. S.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">54.</SPAN><SPAN class="ft199">Barnet i fokus</SPAN></P>
<P class="p1347 ft54">En skärpt lagstiftning mot barnporno- grafi. Ju.</P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">55.</SPAN><SPAN class="ft199">Betalningstider i näringslivet. N.</SPAN></P>
<P class="p1348 ft54"><SPAN class="ft130">56.</SPAN><SPAN class="ft199">Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">57.</SPAN><SPAN class="ft199">Etiskt godkännande av djurförsök</SPAN></P>
<P class="p1309 ft54"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft199">nya former för överprövning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1349 ft54"><SPAN class="ft130">58.</SPAN><SPAN class="ft199">Hamnstrategi – strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet. N.</SPAN></P>
<P class="p1350 ft54"><SPAN class="ft130">59.</SPAN><SPAN class="ft199">Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet – ett framtids- perspektiv. N.</SPAN></P>
<P class="p1351 ft54"><SPAN class="ft130">60.</SPAN><SPAN class="ft199">Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. DVD medföljer. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1352 ft54"><SPAN class="ft130">61.</SPAN><SPAN class="ft199">Deluppföljning 2 av den kommunal- ekonomiska utjämningen – med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1331 ft54"><SPAN class="ft130">62.</SPAN><SPAN class="ft199">Utjämning av kommunernas </SPAN><NOBR>LSS-kost-</NOBR> nader – översyn och förslag. Fi.</P>
<P class="p1353 ft54"><SPAN class="ft130">63.</SPAN><SPAN class="ft199">En bättre viltförvaltning med inriktning på älg. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">64.</SPAN><SPAN class="ft199">Studiestödsdatalag. U.</SPAN></P>
<P class="p1354 ft54"><SPAN class="ft130">65.</SPAN><SPAN class="ft199">Domstolarnas handläggning av ärenden. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">66.</SPAN><SPAN class="ft199">Rörelser i tiden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1327 ft54"><SPAN class="ft130">67.</SPAN><SPAN class="ft199">Regeringsformen ur ett könsperspektiv. En övergripande genomgång. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1334 ft54"><SPAN class="ft130">68.</SPAN><SPAN class="ft199">Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">69.</SPAN><SPAN class="ft199">Bestämmelser om domstolarna</SPAN></P>
<P class="p1355 ft54">i regeringsformen. Expertgruppsrapport. Ju.</P>
<P class="p1356 ft54"><SPAN class="ft130">70.</SPAN><SPAN class="ft199">Framtidens flygplatser – utveckling av det svenska flygplatssystemet. N.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">71.</SPAN><SPAN class="ft199">En starkare företagsinteckning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">72.</SPAN><SPAN class="ft199">Kommunal kompetens i utveckling. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1357 ft54"><SPAN class="ft130">73.</SPAN><SPAN class="ft199">Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning. S.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">74.</SPAN><SPAN class="ft199">Upplåtelse av den egna bostaden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1358 ft54"><SPAN class="ft130">75.</SPAN><SPAN class="ft199">Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1359 ft54"><SPAN class="ft130">76.</SPAN><SPAN class="ft199">Lagring av trafikuppgifter för brotts- bekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1360 ft54"><SPAN class="ft130">77.</SPAN><SPAN class="ft199">En svensk veteranpolitik, del 1. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1332 ft54"><SPAN class="ft130">78.</SPAN><SPAN class="ft199">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet – förslag om att bolagisera vissa konsult- och entreprenadsverksam- heter i Banverket och Vägverket. N.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">79.</SPAN><SPAN class="ft199">Tre nya skolmyndigheter. U.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft54"><SPAN class="ft130">80.</SPAN><SPAN class="ft199">Reach – genomförande och sanktioner. M.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft54"><SPAN class="ft130">81.</SPAN><SPAN class="ft199">Resurser för kvalitet. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p1152 ft5">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft202">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Föräldraskap vid assisterad befruktning. [3]</P>
<P class="p1361 ft54">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? [5]</P>
<P class="p148 ft54">Målsägandebiträdet.</P>
<P class="p1362 ft54">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. [6]</P>
<P class="p1363 ft54">Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning. [8]</P>
<P class="p1364 ft54">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. [17]</P>
<P class="p1365 ft54">Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. [22]</P>
<P class="p148 ft54">Alternativ tvistlösning. [26]</P>
<P class="p1366 ft54">Hur tillämpas expropriationslagens ersätt- ningsbestämmelser? [29]</P>
<P class="p1367 ft54">Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. [34]</P>
<P class="p148 ft54">Framtidens polis. [39]</P>
<P class="p1368 ft54">Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. [40]</P>
<P class="p1369 ft54">Misstroendeförklaring och regeringsbildning <NOBR>1994–2006.</NOBR></P>
<P class="p1370 ft54">Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ. [41]</P>
<P class="p1371 ft54">Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. [42]</P>
<P class="p1372 ft54">Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. [52]</P>
<P class="p148 ft54">Barnet i fokus</P>
<P class="p1373 ft54">En skärpt lagstiftning mot barnporno- grafi. [54]</P>
<P class="p1368 ft54">Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv. [56]</P>
<P class="p148 ft54">Domstolarnas handläggning av ärenden. [65]</P>
<P class="p1367 ft54">Regeringsformen ur ett könsperspektiv. En övergripande genomgång. [67]</P>
<P class="p1374 ft54">Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. [68]</P>
<P class="p1375 ft54">Bestämmelser om domstolarna i regerings- formen. Expertgruppsrapport. [69]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft54">En starkare företagsinteckning. [71]</P>
<P class="p1376 ft54">Lagring av trafikuppgifter för brotts- bekämpning. [76]</P>
<P class="p1228 ft202">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Svenskan i världen. [9]</P>
<P class="p1228 ft202">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1377 ft54">Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. [31]</P>
<P class="p148 ft54">En svensk veteranpolitik, del 1.</P>
<P class="p1378 ft54">Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [77]</P>
<P class="p5 ft202">Socialdepartementet</P>
<P class="p148 ft54">Från socialbidrag till arbete.</P>
<P class="p1379 ft54"><SPAN class="ft54">+</SPAN><SPAN class="ft203">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p1379 ft54"><SPAN class="ft54">+</SPAN><SPAN class="ft203">Lättläst. Sammanfattning. [2]</SPAN></P>
<P class="p1380 ft54">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. [16)</P>
<P class="p1141 ft54">Friskare tänder – till rimliga kostnader. [19]</P>
<P class="p1381 ft54">Vård med omsorg – möjligheter och hinder. [37]</P>
<P class="p1382 ft201">Patientdata och läkemedel m.m. [48] Sjukhusens läkemedelsförsörjning. [53]</P>
<P class="p148 ft54">Kostnader för personlig assistans.</P>
<P class="p1383 ft54">Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning. [73]</P>
<P class="p5 ft202">Finansdepartementet</P>
<P class="p1384 ft54">Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft. [10]</P>
<P class="p1385 ft54">Regional utveckling och regional samhälls- organisation. [11]</P>
<P class="p1141 ft54">Hälso- och sjukvården. [12]</P>
<P class="p1386 ft54">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relationer. [13]</P>
<P class="p1387 ft54">Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. [23]</P>
<P class="p148 ft54">Plats för tillväxt? [25]</P>
<P class="p148 ft54">Flyttning och pendling i Sverige. [35]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381474x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft54">Tsunamibanden. [44]</P>
<P class="p1388 ft54">Utökat elektroniskt informationsutbyte. [45] Riksbankens finansiella oberoende. [51]</P>
<P class="p1389 ft54">Deluppföljning 2 av den kommunal- ekonomiska utjämningen – med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. [61]</P>
<P class="p148 ft54">Utjämning av kommunernas <NOBR>LSS-kostnader</NOBR></P>
<P class="p1390 ft204">– översyn och förslag. [62] Kommunal kompetens i utveckling. [72] Upplåtelse av den egna bostaden. [74]</P>
<P class="p1391 ft54">Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning. [75]</P>
<P class="p5 ft202">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1392 ft54">Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljnings- system. [28]</P>
<P class="p1393 ft54">Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. [30]</P>
<P class="p148 ft54">Studiestödsdatalag. [64]</P>
<P class="p1394 ft201">Tre nya skolmyndigheter. [79] Resurser för kvalitet. [81]</P>
<P class="p1228 ft202">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Telefonförsäljning. [1]</P>
<P class="p1395 ft54">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. [20]</P>
<P class="p148 ft54">Veterinär fältverksamhet i nya former. [24]</P>
<P class="p1396 ft54">Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. [36]</P>
<P class="p1397 ft54">Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor. [46]</P>
<P class="p1141 ft54">Etiskt godkännande av djurförsök</P>
<P class="p1362 ft54">– nya former för överprövning. [57]</P>
<P class="p1398 ft54">En bättre viltförvaltning med inriktning på älg. [63]</P>
<P class="p1228 ft202">Miljödepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Den nya inskrivningsmyndigheten. [7]</P>
<P class="p1369 ft54">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:</P>
<P class="p1399 ft54">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det. Rapport nr 2:</P>
<P class="p1362 ft54">Måste man ha tur?</P>
<P class="p1373 ft54">Studier av yngre på bostadsmarknaden <SPAN class="ft3">i svenska städer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1362 ft4">Rapport nr 3:</P>
<P class="p1400 ft4">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p1362 ft4">Rapport nr 4:</P>
<P class="p1401 ft3">Unga vuxna på bolånemarknaden. [14]</P>
<P class="p1402 ft54"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. [21]</P>
<P class="p1403 ft54">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. [38]</P>
<P class="p1404 ft54">Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. DVD medföljer. [60]</P>
<P class="p148 ft54">Reach – genomförande och sanktioner. [80]</P>
<P class="p5 ft202">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Trafikinspektionen</P>
<P class="p1405 ft54">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]</P>
<P class="p1406 ft54">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. [18]</P>
<P class="p1407 ft201">Auktorisation av patentombud. [27] Tillväxt genom turistnäringen. [32]</P>
<P class="p148 ft54">Släpvagnskörning med <NOBR>B-körkort</NOBR></P>
<P class="p1408 ft54">– när kan de nya <NOBR>EU-reglerna</NOBR> börja tillämpas? [33]</P>
<P class="p148 ft54">Den osynliga infrastrukturen</P>
<P class="p1400 ft54">– om förbättrad samordning av offentlig <NOBR>IT-standardisering.</NOBR> [47]</P>
<P class="p1409 ft201">Organisationsform för VTI och SIKA. [49] Betalningstider i näringslivet. [55]</P>
<P class="p148 ft54">Hamnstrategi – strategiska hamnnoder</P>
<P class="p1362 ft54">i det svenska godstransportsystemet. [58]</P>
<P class="p1410 ft54">Strategiska godsnoder i det svenska transport- systemet – ett framtidsperspektiv. [59]</P>
<P class="p1411 ft54">Framtidens flygplatser – utveckling av det svenska flygplatssystemet. [70]</P>
<P class="p1412 ft54">Bolagisering för ökad konkurrens och effektivitet – förslag om att bolagisera vissa konsult- och entreprenadsverksam- heter i Banverket och Vägverket. [78]</P>
<P class="p1228 ft202">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p1413 ft54">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</P>
<P class="p1362 ft54">Idébok:</P>
<P class="p1414 ft54">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébokför chefer och strateger.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB381475x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1362 ft54">Metodbok:</P>
<P class="p1415 ft54">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. [15]</P>
<P class="p148 ft54">Rörelser i tiden. [66]</P>
<P class="p1228 ft202">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1141 ft54">Mångfald är framtiden. [50]</P>
<P class="p5 ft202">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1416 ft54">Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. [43]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GVB381SOU_2007__81.pdf4694963pdfResurser för kvalitethttps://data.riksdagen.se/fil/EFAB46F0-BF8E-4481-92A9-6DECF9106FCF