<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420407</hangar_id>
 <dok_id>GVB347</dok_id>
 <rm>2007</rm>
 <beteckning>47</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2007:47</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>47</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 13:18:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den osynliga infrstrukturen  - om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB347/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB347</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB347</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Den osynliga infrstrukturen  - om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 266px 0px 147px 147px;padding: 0px;border: none;width: 647px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 647px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 263px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 595px 0px 176px 149px;padding: 0px;border: none;width: 645px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 350px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 843px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:630px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:537px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:37px;z-index:-1;width:714px;height:439px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:714px;height:439px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:71px;z-index:-1;width:256px;height:433px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:256px;height:433px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:231px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:423px;height:231px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:67px;z-index:-1;width:410px;height:273px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:410px;height:273px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:590px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:481px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:20px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:425px;height:20px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:58px;z-index:-1;width:426px;height:715px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:426px;height:715px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:264px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:427px;height:264px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:425px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:431px;height:425px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:68px;z-index:-1;width:430px;height:425px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:430px;height:425px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:70px;left:1px;z-index:-1;width:449px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:449px;height:2px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:502px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:9px;z-index:-1;width:479px;height:335px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:479px;height:335px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:270px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:607px;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:425px;height:607px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:66px;z-index:-1;width:427px;height:243px;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:427px;height:243px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:196px;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:425px;height:196px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 57px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 390px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:67px;z-index:-1;width:432px;height:179px;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:432px;height:179px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 57px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 251px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 77px;padding: 0px;border:none;width: 390px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:67px;z-index:-1;width:432px;height:179px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:432px;height:179px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:538px;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:423px;height:538px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 58px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:55px;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:439px;height:55px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:1px;z-index:-1;width:439px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:439px;height:2px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:275px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:439px;height:275px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:439px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:439px;height:2px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 498px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:439px;height:2px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:322px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:430px;height:322px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:603px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:430px;height:603px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:392px;left:1px;z-index:-1;width:439px;height:141px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:439px;height:141px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:339px;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:430px;height:339px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:1px;z-index:-1;width:359px;height:387px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:359px;height:387px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:504px;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:439px;height:504px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:1px;z-index:-1;width:435px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:435px;height:2px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:468px;left:59px;z-index:-1;width:295px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:295px;height:2px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:439px;height:499px;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:439px;height:499px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:231px;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:439px;height:231px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:439px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:439px;height:2px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:0px;z-index:-1;width:441px;height:339px;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:441px;height:339px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:59px;z-index:-1;width:439px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:439px;height:2px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:19px;z-index:-1;width:365px;height:225px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:365px;height:225px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:93px;z-index:-1;width:209px;height:57px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:209px;height:57px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:37px;z-index:-1;width:310px;height:391px;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:310px;height:391px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:657px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:423px;height:657px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:20px;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:430px;height:20px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:622px;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:426px;height:622px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:423px;height:2px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:20px;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:425px;height:20px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 756px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:23px;z-index:-1;width:648px;height:645px;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:648px;height:645px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_496 #tx1 {position:absolute;top:229px;left:409px;width:12px;height:2px;}

#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_507 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_512 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_512 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 180px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}

#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 513px 193px;padding: 0px;border: none;width: 601px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 173px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}

#page_519 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:646px;}
#page_519 #dimg1 #img1 {width:458px;height:646px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 282px 187px;padding: 0px;border: none;width: 607px;}

#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:0px;z-index:-1;width:222px;height:378px;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:222px;height:378px;}




.ft0{font: 35px 'Arial';line-height: 40px;}
.ft1{font: italic 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft10{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft22{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft28{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft31{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft36{font: 16px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft38{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft39{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft44{font: 16px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 18px;}
.ft45{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft46{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft47{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft48{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft52{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft54{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft55{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft59{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft60{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft61{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft62{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft68{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft69{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft70{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft73{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft74{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft75{font: 9px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft76{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft77{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft78{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft81{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft84{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft85{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft88{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft90{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft92{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft94{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft97{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft98{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft99{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft100{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft108{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft109{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft110{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft111{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft112{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft113{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft114{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft115{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft118{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft119{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft120{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft122{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft123{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft124{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft125{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft126{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft127{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft128{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft129{font: 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft130{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft131{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft132{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft134{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft136{font: 25px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft137{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 26px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft140{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft141{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft142{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft143{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft146{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft147{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft148{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft149{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft151{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft152{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft156{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft157{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft158{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft159{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft160{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft161{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft162{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 15px;}
.ft163{font: 14px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 16px;}
.ft164{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 10px;}
.ft165{font: 14px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 9px;}
.ft167{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 11px;}
.ft168{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 16px;}
.ft169{font: 13px 'Arial';color: #2e5765;line-height: 12px;}
.ft170{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft171{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft172{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft173{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft174{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft175{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft176{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft177{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft178{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft179{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft181{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft183{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft184{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 529px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 508px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 310px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p200{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 678px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 465px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 184px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p237{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p255{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 496px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 466px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 407px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: center;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 338px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 380px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 359px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 404px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 418px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 501px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p590{text-align: justify;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 416px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p612{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 229px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p624{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p640{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p658{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 386px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 155px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 391px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p680{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: center;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: center;padding-left: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 363px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 515px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 288px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 288px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p732{text-align: left;padding-left: 221px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 440px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p783{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 386px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p854{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p855{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p862{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p867{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p868{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p869{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p870{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p871{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p872{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p873{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 400px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p913{text-align: left;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 382px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 413px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p960{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 520px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 527px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 318px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p968{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p969{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p970{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: right;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p989{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p990{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p996{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p1003{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p1006{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1010{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 317px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: center;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1032{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 107px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1042{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1043{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1047{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1048{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1049{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 67px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 59px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1069{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1070{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1071{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1072{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1073{text-align: left;padding-right: 440px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1076{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1077{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1078{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1081{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1082{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 43px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1099{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1100{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1106{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1113{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1114{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 314px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1130{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 343px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1139{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 582px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 214px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-right: 371px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 108px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 108px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1176{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -40px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -40px;}
.p1181{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -40px;}
.p1189{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -40px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -40px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1228{text-align: left;margin-top: 445px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1245{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 5px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1253{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1260{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1263{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: center;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1287{text-align: center;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1288{text-align: center;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 198px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 631px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 333px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1308{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1318{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: left;padding-right: 377px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p1334{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1338{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1339{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-right: 344px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: left;padding-right: 396px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1349{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1350{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1352{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 326px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1362{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1363{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1364{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: left;margin-top: 444px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1370{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1371{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1372{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1373{text-align: left;margin-top: 654px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1377{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1381{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1382{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1383{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1384{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1386{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1392{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1397{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1398{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1399{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1401{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1402{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1403{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 205px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1405{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 402px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 415px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1408{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1409{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 408px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 403px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1411{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 439px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1412{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 392px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1413{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 386px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1414{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 396px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1420{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1421{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1422{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1423{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1424{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1426{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1428{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1429{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1431{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1432{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1433{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1434{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1435{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1436{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1438{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1439{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1440{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1441{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1442{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1443{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 505px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 411px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 403px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1447{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 413px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1448{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 389px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1449{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1450{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 390px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1451{text-align: left;padding-right: 435px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 428px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 402px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1454{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 413px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1456{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 407px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #c4c4c4 1px solid;border-top: #c4c4c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td120{border-top: #c4c4c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td124{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #c4c4c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td131{border-right: #c4c4c4 1px solid;border-bottom: #c4c4c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-top: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-top: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-top: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-top: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #c4c4c4 1px solid;border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #c4c4c4;}
.td164{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td406{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td421{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td426{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td427{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td435{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td436{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td443{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td446{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-right: #ff0000 1px solid;border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td457{border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-right: #ff0000 1px solid;border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td460{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td463{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td464{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td467{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td468{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td471{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td474{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td480{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td481{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td482{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td483{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-right: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td486{border-right: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td487{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td488{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td491{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td492{border-right: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td493{border-right: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td494{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-right: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td496{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td497{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td498{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td499{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td500{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td501{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td502{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td503{border-left: #c8dbe6 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td504{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td505{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td506{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td507{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td508{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td509{border-left: #c8dbe6 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td510{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td511{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-right: #ffffd5 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td514{border-right: #ffffd5 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td515{border-right: #ffffd5 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td516{border-right: #ffffd5 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td517{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td518{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td520{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td521{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td522{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td523{border-left: #000000 1px solid;border-right: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td524{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td525{border-left: #c8dbe6 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td526{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td527{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td528{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td529{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td530{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td531{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td532{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td533{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td534{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td535{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td536{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td537{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td538{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td539{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td540{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td542{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td543{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td544{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td545{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td546{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td547{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td548{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td549{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td550{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td551{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td552{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td553{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td554{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td555{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td556{border-right: #ff0000 1px solid;border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td557{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td558{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td559{border-left: #c8dbe6 1px solid;border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td560{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td561{border-right: #c8dbe6 1px solid;border-top: #c8dbe6 1px solid;border-bottom: #c8dbe6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #c8dbe6;}
.td562{border-left: #000000 1px solid;border-right: #ff0000 1px solid;border-top: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td563{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td564{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td565{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td566{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td567{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td568{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td569{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td570{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td571{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td572{border-left: #000000 1px solid;border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td573{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td574{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td575{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td576{border-right: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td577{border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td578{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td579{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td580{border-left: #ffcc66 1px solid;border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td581{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td582{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td583{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td584{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td585{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td586{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td587{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td588{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td589{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td590{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td591{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td592{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td593{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td594{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td595{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td596{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td597{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td598{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td599{border-right: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td600{border-right: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td601{border-right: #ffffd5 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td602{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td603{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td604{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td605{border-left: #ffcc66 1px solid;border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td606{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td607{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td608{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td609{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td610{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td611{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td612{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td613{border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td614{border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td615{border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td616{border-top: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td617{border-right: #ff0000 1px solid;border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td618{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td619{border-bottom: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td620{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td621{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td622{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td623{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td624{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td625{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td626{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td627{border-right: #ffcc66 1px solid;border-top: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #ffcc66;}
.td628{border-left: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td629{border-right: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td630{border-right: #ffcc66 1px solid;border-bottom: #ffffd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #ffffd5;}
.td631{border-left: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td632{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td633{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td634{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td635{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td636{border-right: #ff0000 1px solid;border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td637{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td638{border-top: #ffcc66 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 13px;}
.tr1{height: 20px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 38px;}
.tr5{height: 29px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 36px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 53px;}
.tr14{height: 21px;}
.tr15{height: 26px;}
.tr16{height: 54px;}
.tr17{height: 49px;}
.tr18{height: 16px;}
.tr19{height: 60px;}
.tr20{height: 52px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 11px;}
.tr23{height: 2px;}
.tr24{height: 4px;}
.tr25{height: 30px;}
.tr26{height: 15px;}
.tr27{height: 34px;}
.tr28{height: 3px;}
.tr29{height: 23px;}
.tr30{height: 32px;}
.tr31{height: 50px;}
.tr32{height: 10px;}
.tr33{height: 9px;}
.tr34{height: 6px;}
.tr35{height: 7px;}
.tr36{height: 31px;}
.tr37{height: 8px;}
.tr38{height: 12px;}
.tr39{height: 46px;}
.tr40{height: 57px;}
.tr41{height: 51px;}
.tr42{height: 47px;}
.tr43{height: 55px;}
.tr44{height: 24px;}
.tr45{height: 22px;}
.tr46{height: 25px;}

.t0{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t6{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 426px;margin-top: 144px;font: 14px 'Arial';}
.t15{width: 425px;margin-left: 59px;margin-top: 27px;font: 14px 'Arial';}
.t16{width: 426px;margin-top: 27px;font: 14px 'Arial';}
.t17{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t20{width: 318px;margin-top: 18px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t21{width: 412px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-top: 19px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t24{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t25{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;font: 1px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t28{width: 693px;margin-left: 45px;margin-top: 48px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 353px;margin-left: 53px;margin-top: 25px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t32{width: 427px;font: 9px 'Arial';}
.t33{width: 411px;margin-left: 66px;margin-top: 33px;font: 11px 'Arial';}
.t34{width: 410px;margin-left: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t35{width: 410px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t36{width: 411px;margin-left: 66px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 286px;margin-left: 66px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 411px;margin-left: 66px;font: 9px 'Arial';}
.t39{width: 426px;margin-left: 58px;font: 10px 'Arial';}
.t40{width: 410px;margin-left: 9px;margin-top: 33px;font: 9px 'Arial';}
.t41{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 432px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 450px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 342px;margin-top: 1px;font: 6px 'Arial';}
.t49{width: 42px;margin-left: 2px;font: 6px 'Arial';}
.t50{width: 472px;font: 6px 'Arial';}
.t51{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 23px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 425px;margin-left: 68px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 427px;margin-left: 67px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 442px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 482px;margin-left: 236px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 487px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t64{width: 265px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 248px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 440px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 441px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t69{width: 441px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t70{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t72{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 432px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t74{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t75{width: 375px;margin-top: 9px;font: 8px 'Arial';}
.t76{width: 441px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t77{width: 320px;margin-left: 58px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t78{width: 361px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t79{width: 358px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t80{width: 265px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t81{width: 264px;margin-left: 58px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 344px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t83{width: 304px;margin-left: 58px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t84{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 437px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t86{width: 296px;margin-left: 58px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t87{width: 441px;margin-top: 15px;font: 9px 'Arial';}
.t88{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t89{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t90{width: 439px;margin-left: 1px;margin-top: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t91{width: 440px;margin-left: 58px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t92{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t93{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 120px;font: 11px 'Arial';}
.t94{width: 369px;margin-left: 13px;margin-top: 15px;font: 14px 'Arial';}
.t95{width: 249px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t96{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t97{width: 427px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t98{width: 434px;margin-left: 58px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t99{width: 427px;margin-top: 48px;font: 12px 'Arial';}
.t100{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 33px;font: 12px 'Arial';}
.t101{width: 427px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t102{width: 557px;font: 13px 'Arial';color: #2e5765;}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB3471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Den osynliga infrastrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– om förbättrad samordning av offentlig &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2007&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Stockholm 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-22765-7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet Åsa Torstensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Genom regeringsbeslut den 6 april 2006 bemyndigades statsrådet Ulrica Messing att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå en förbättrad samordning av utvecklingen av standarder och grundfunktioner inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Från och med den 10 april 2006 förordnades kanslirådet Arne Granholm som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Till sakkunnig förordnades den 12 maj 2006 ämnesrådet Nils- Gunnar Forsberg och samma dag förordnades till experter direktö- ren Bo Bergner, verksamhetsområdeschefen Torbjörn Cederholm, civilingenjören Marianne Leckström, departementssekreteraren Helena Linde, ämnessakkunniga Margareta Lindquist och utveck- lingsstrategen Clas Thorén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Till ytterligare experter förordnade statsrådet Åsa Torstensson den 28 november 2006 verkställande direktören Rolf Atterling, departementssekreteraren Karin Edin, departementssekreteraren Johanna Elmstedt, Senior Manager Sven Fischer, stabschefen Nicklas Lundblad, handläggaren Christine Simon, avdelningsche- fen Leif Trogen och förbundsjuristen Kerstin Wiss Holmdahl och slutligen den 25 januari 2007 sektionschefen Ann Hedberg Balkå och ämnessakkunnige Magnus Enzell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Till sekreterare förordnades ämnesrådet Lena Hägglöf fr.o.m. den 8 maj 2006, utredaren &lt;NOBR&gt;Carl-Öije&lt;/NOBR&gt; Segerlund fr.o.m. den 15 maj samma år och filosofie doktorn Anders Hektor fr.o.m. den 15 augusti samma år. Med verkan fr.o.m. den 15 februari 2007 entledi- gades Lena Hägglöf och fr.o.m. 5 mars samma år förordnades kanslirådet Hans Öjemark till sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt direktiven (dir. 2006:36) skulle utredningen redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2007. Den 23 november beslutade reger- ingen om tilläggsdirektiv (dir. 2006:117), med samma sista redovis- ningsdag som tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Missiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Utredningen har antagit namnet &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Den osynliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering (SOU 2007:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;Stockholm i juni 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;Arne Granholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;/Anders Hektor &lt;NOBR&gt;Carl-Öije&lt;/NOBR&gt; Segerlund Hans Öjemark&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Uppdraget .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Det ursprungliga uppdraget ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Tilläggsuppdrag........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Uppdragets genomförande......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Läsanvisning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Allmänt om standardisering.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Framväxten av standarder och statens roll .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Enhetsstandard .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Likhetsstandard ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;2.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Kompatibilitets-,&lt;/NOBR&gt; och interoperabilitetsstandard........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;2.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;En osynlig infrastruktur...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Definitioner och terminologi ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;2.2.1 Former av standarder och dess utveckling..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;2.2.2 &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; en fråga om interoperabilitet ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;2.2.3 Certifiering: bedömning av överensstämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;med standard.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;Allmänt om standardiserings- organisationer och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;svenska standardiseringsstrukturen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Erkända standardiseringsorganisationer .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Internationell handel.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.2.2 Global standardisering inom ISO, IEC och ITU .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.2.3 Europeisk standardisering inom CEN,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;CENELEC och ETSI ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Standardiseringsorganisationer i Sverige .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Andra standardiseringsorganisationer ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.3.1 Internetinfrastruktur: IETF/ISOC och W3C ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;OASIS............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;3.3.3 Institute of Electrical and Electronics Engineers........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;3.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;FN..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Konsortier.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Enskilda företag........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen ...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;De svenska myndigheterna och organisationerna..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;4.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Utrikesdepartementet...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;4.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Kommerskollegium.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Beredning av standardiseringsfrågor med anledning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;EU:s direktiv 98/34................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;4.2.1 Nya metoden – the new approach .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-direktivet...........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Behandling av standardiseringsärenden .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;4.2.4 Beredningen av svenska ståndpunkter.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;4.3 Andra former för standardisering inom EU.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;Kommittéväsendet ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;4.3.2 Det svenska deltagandet i CEN:s workshops&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;(WS).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;4.4 Sammanfattning av aktörsstrukturen....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;Allmänt om myndigheternas ansvar .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Svenska myndigheters &lt;NOBR&gt;EU-arbete.........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Självständigt ledda myndigheter och representation i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;standardiseringsorganen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Några myndigheters instruktioner och regleringsbrev&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;m.m. om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och näraliggande frågor .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;PTS ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Kommerskollegium ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Verva och förvaltningspolitiken ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Lantmäteriverket ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Socialstyrelsen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Myndigheten för skolutveckling ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Kungliga biblioteket ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.8 Myndigheten för handikappolitisk samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;(Handisam) .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;5.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;En slutkommentar ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i e-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;förvaltningen ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;och våra direktiv.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Regeringens handlingsprogram .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.1.2 Utredningens utgångspunkter för förbättrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;samordning..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Interoperabilitetens fyra nivåer.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Interoperabiliteten som en del av myndighetsansvaret .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Gemensamma specifikationer ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Definition....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Användning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Tänkbara aktörer.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;6.4.4 Förhållandet till formella och informella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;standarder....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Arkitektur...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Nytta, kostnad och risker ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;6.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Nytta och kostnader ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;6.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Risker...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Diskussion ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen .......................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Allmänt om informationssäkerhet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Nuläget för informations- och IT-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;säkerhetsstandardisering i Sverige.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Offentliga aktörer i arbetet med standarder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;informationssäkerhet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Legala krav ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;Aktörer i det nationella informationssäkerhetsarbetet........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;Översikt över styrande dokument ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;Pågående diskussion i offentlig sektor..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;7.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Diskussion ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;betydelse för småföretag och innovationer ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur påverkar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; aktörerna i upphandlingen?....169&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;8.1.1 Beskrivning av aktörernas syn....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;8.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Användning av standarder ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;8.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Kommentarer till regelsystemet.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;8.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Diskussion om upphandling.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;8.2 Småföretag och standarder ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Användning av standarder ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;8.2.2 Diskussion om småföretagens deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;upphandlingen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kan innovationer påverkas av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;upphandlingen? ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.3.1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;upphandling och innovation ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.3.2 Kan användning av standarder öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;innovationsgraden i offentlig &lt;NOBR&gt;IT-upphandling?........&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Diskussion om innovationer......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Synpunkter från användare och leverantörer ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Uppdrag ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;9.3.2 Behov av harmonisering generellt..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;9.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Harmoniserade systemlösningar ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Harmoniserings- och standardiseringsbehov för nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;upphandlingsformer...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;9.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;9.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Specifika frågor för elektroniska auktioner ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;9.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Specifika frågor för avrop och beställningar .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;9.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Verifiering ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Var behövs standarder?..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Definitioner och avgränsningar.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Statskontorets rapporter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;För- och nackdelar.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Tendenser ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;10.4.1 Trender........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;10.4.2 Offentlig förvaltning ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;10.4.3 IDABC och internationellt........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Användning av öppen programvara inom olika sektorer ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;10.5.1 Kommunerna ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;10.5.2 Skolområdet ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Öppen programvara – analys .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Rättsliga konsekvenser...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;10.7.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;10.7.2 Några upphovsrättsliga utgångspunkter....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;10.7.3 Behov av vägledning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Andra viktiga policyfrågor ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;Vilka är de centrala policyfrågorna?......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Teknik- och marknadsutvecklingens betydelse för IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;standardiseringen....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Begrepps- och informationsstandardisering i e-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;förvaltningen...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Näringspolitiska frågor ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;11.4.1 Undvika risker för inlåsning hos leverantörer ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;11.4.2 Öppna standarders betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft11"&gt;Dataföreningens medlemmar, särskilt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;småföretagen ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;11.4.3 Standardiseringens roll för innovation ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/NOBR&gt; i den offentliga sektorn som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;ett system................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;11.5.1 Tillgänglighet till och användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;existerande standarder ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;11.5.2 Förvaltningsansvar för existerande standarder (av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;olika slag) med relaterade behov av införandestöd ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;11.5.3 Utvecklingen av standarder och relationen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft11"&gt;standardiseringsorganisationerna, i första hand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;SIS ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Avslutande kommentarer ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Samordning och organisation .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;Tidigare utredningar m.m. om central samordning .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;12.1.1 Samhällets grundläggande information .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;12.1.2 Digitala tjänster – hur då?...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;12.1.3 Statskontorets, &lt;NOBR&gt;e-nämndens&lt;/NOBR&gt; och Vervas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft11"&gt;diskussion om central samordning av e-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;förvaltningen...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;12.1.4 Regeringens beslut 2006/2007 om central&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;samordning..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;Diskussion om samordningens former ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;12.2.1 Begränsningar av samordningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;12.2.2 Samordningens omfattning och styrmedel ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;12.2.3 Förhållandet till den statliga förvaltningen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;övrigt ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;12.2.4 Förhållandet till omvärlden i övrigt...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;12.2.5 Olika aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;organisatoriska konsekvenser ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;En central expertfunktion för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;standardisering – fyra alternativ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;12.3.1 En helt ny organisation ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;12.3.2 Inom eller nära Regeringskansliet .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;12.3.3 I anslutning till SSR eller SIS .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;12.3.4 I anslutning till redan existerande statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;myndighet ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;Diskussion av Vervas uppgifter och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;beträffande &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-standardisering .................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;12.4.1 Sammanfattning av tänkta uppgifter .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;12.4.2 Organisationsformer ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; med näringspolitiska och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;andra syften ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inledning..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Statens nationella ansvar........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;13.1.1 Bättre understöd för beredning av 98/34-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;kommittéens ärenden m.m. .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;13.1.2 &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som ett organisatoriskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;system..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;13.1.3 Expertis för näringspolitiska analyser av och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft11"&gt;främjandeinsatser för &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; och deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;användning ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsansvar&lt;/NOBR&gt; inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;verksamhetsansvar..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;13.2.1 Myndigheternas ansvar för interoperabilitet.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;13.2.2 Informationssäkerhet .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;13.2.3 Användning och utveckling av standarder ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;13.2.4 Öppen programvara....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Vervas samordningsroll..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;13.3.1 En central expertfunktion för interoperabilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;och &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; vid Verva...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;13.3.2 Behov av samordning inom offentlig upphandling...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;13.3.3 Den elektroniska inköps- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;upphandlingsprocessen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;Användandet av standardiserade dokumentformat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;offentlig förvaltning ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;Statens kostnader, intäkter och finansiering ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.1 Bättre former för beredning av 98/34-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;kommittéens ärenden m.m. (förslag 1) .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;14.2.2 Förslag om utredningar i samverkan mellan SSR,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;SIS och Verva (förslag 2)............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.3 Funktioner för central bevakning av IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft11"&gt;standarders betydelse för näringspolitiken m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;(förslag &lt;NOBR&gt;3–4) ................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;14.2.4 Informationssäkerhet (förslag 7)...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;14.2.5 Främjandet av öppen programvara (förslag 14)........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.6 Förstärkning av den centrala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft11"&gt;samordningsfunktionen för IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;standardiseringsfrågor vid Verva (förslag 15) ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;14.2.7 Behov av samordning av kravspecifikationer inför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;offentlig upphandling (förslag 17).............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.8 &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i elektronisk upphandling (förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft11"&gt;18)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;14.2.9 Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Statens intäkter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;14.2.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Finansiering...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Kostnader för kommuner och landsting ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Kostnader för företag och andra enskilda ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Samhällsekonomiska effekter................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;Betydelse för små företags villkor i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;större företags ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p48 ft11"&gt;Betydelse för sysselsättning och offentlig service i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;delar av landet.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;14.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;Övrig betydelse ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Bilaga &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; Kommittédirektiv..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bilaga 3 Överblick över den offentliga sektorns IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;standardisering – enkäter och intervjuer .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Bilaga 4 Fallstudier ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bilaga 5 Policy- och planeringsdokument om EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering.............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;Bilaga 6 Några andra länders samordning......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bilaga 7 Näringslivet deltagande och några storföretags&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;standardiseringspolicier ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;Bilaga 8 Rapporter på uppdrag av utredningen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p53 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ANEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European Association for the &lt;NOBR&gt;Co-ordination&lt;/NOBR&gt; of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Consumer Representation in Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ANSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;American National Standards Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;API&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Anropsgränssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ASP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Application service provider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;BITS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Basnivå för informationsäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Common Criteria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CCRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Common Criteria Recognition Arrangement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European Committee for Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CENELEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European Committee for Electrotechnical&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CIO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Chief information officer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CoBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Control Objectives for Information and Related&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Technology&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;COCOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Verkställighetskommitté inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CSEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Sveriges Certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;CWA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;CEN Workshop Agreement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;DNS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Domain name system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EDI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Electronic data interchange&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EDIFACT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Electronic Data Interchange for Administration,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Commerce and Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EICTA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European Information &amp; Communications&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Technology Industry Association&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EMC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EMF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;elektromagnetiska fält&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;EN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Europeisk Standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;e-Nämnden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Nämnden för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; (avvecklad)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ESO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Europeiska standardiseringsorganisationer (avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;CEN, CENELEC och ETSI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ESQH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European society for quality in health care&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Förkortningar SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ESV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ETSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Europen Telecommunications Standards Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;EULP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;European Union Public License&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;FM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Försvarets materielverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;FRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Försvarets radioanstalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;FRAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Fair Reasonable and &lt;NOBR&gt;Non-Discriminatory&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;GEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Gemenskapen för elektroniska affärer, numer NEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;GIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;HL7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Health Layer 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;HR-XML&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Human resources XML konsortium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;i2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Europeiska kommissionens program för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;informationssamhället till år 2010.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ICT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Information and Communication Technology&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ICTSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ICT Standards Board&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IDABC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Interoperable Delivery of European eGovernment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Services to public Administrations, Businesses and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Citizens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;International Electrotechnical Commission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IEEE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Institute of Electrical and Electronics Engineers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IETF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Internet Engineering Task Force&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IGF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Internet Governanace Forum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IKT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Informations och kommunikationsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Internet Protocol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IPR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Intellectual Property Rights&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ISO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;International organization for standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ISOC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Internet Society&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Information Society Technologies&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Informationsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;IS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;International Standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ITIL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Information technology infrastructure library&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ITPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ITS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Informationstekniska standardiseringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;ITU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;International Telecommunication Union&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;JTC1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Joint Technical Committee för ISO/IEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;KBM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Krisberedskapsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;KK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Kommerskollegium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;LAMP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;plattform för webbutveckling, bestående av Linux,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Apache, MySQL och PHP/Perl/Python&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p55 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p53 ft16"&gt;SOU 2007:47 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;LIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Ledningssystem för informationssäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;LOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Nätverket för elektroniska affärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Northern European Subset (nordisk subset av UBL)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NGN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Next generation network&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Normapme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;European Office of Crafts, Trades and Small and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Medium- Sized Enterprises for Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NSO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Nationell standardiseringsorganisation (avser för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Sverige SIS, ITS och SEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NTP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Network time protocol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;NUTEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Verket för näringslivsutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;OASIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Organization for the Advancement of Structured&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Information Standards&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;ODF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Open Document Format&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;OffLIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Statskontorets riktlinjer för uppfyllandet av LIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;OIO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;offentlig information online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;OOXML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Open Office XML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;PDF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Portable Document Format&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;PDF/A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Portable Document Format version arkiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;PTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;RAND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Reasonable, and &lt;NOBR&gt;Non-Discriminatory&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;RCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Verkställighetskommitté inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;RPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SAMFI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Samverkansgruppen för informationssäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Subcommittee&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Svensk elstandard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SFTI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Singel face to industry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SHS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Spridnings- och hämtningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Swedish Standards Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Sveriges kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Små och medelstora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SOGITS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Senior Officials Group for &lt;NOBR&gt;IT-Standardisation&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SOGS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Senior Officials Group for Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Sveriges tekniska forskningsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SQL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Structured Query Language&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;SSR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Sveriges Standardiseringsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Swedac&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;TBT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Technical Barriers to Trade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;TC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Technical committe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Förkortningar SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;TK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Teknisk kommitté&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;TNC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Terminologicentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;UN/CEFA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;UN Centre for Trade Facilitation and Electronic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;CT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Commerce&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td53"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;UN/ECE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Förenta Nationernas ekonomiska kommission för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;UBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Universal Business Language&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;USB-uttag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Universal serial bus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;UWB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;Ultra-wideband&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;W3C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;World Wide Web Consortium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Verva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Verket för förvaltningsutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;WG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Working group&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;VINNOVA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Verket för innovationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;WTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;World Trade Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;XBRL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Extensible Business Reporting Language&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;XML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Extensible markup language&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningens&lt;/NOBR&gt; ursprungliga uppdrag från april 2006 var att föreslå hur &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; i den offentliga för- valtningen kan samordnas bättre – både den samordning som behövs inför EU:s beslut om standardisering och den interna sam- ordningen inom den svenska offentliga förvaltningen. Vidare skulle vi överväga om – och i så fall hur – öppen programvara (öppen källkod) borde främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft22"&gt;I november 2006 fick utredningen tilläggsdirektivet att under- söka hur &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; införande kan påskyndas, hur säkerheten kan ökas i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; hur elektronisk upphandling kan främ- jas samt de rättsliga konsekvenserna av öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Policyer om val av standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft22"&gt;Regeringen uttalade i sin senaste &lt;NOBR&gt;IT-proposition&lt;/NOBR&gt; Från &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; för samhället till politik för &lt;NOBR&gt;IT-samhället&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) att användning av öppna standarder ska främjas. Formella standarder, dvs. sådana som fastställs av erkända standardiseringsorgan, är exempel på sådana standarder. Men det finns också många andra globala standarder som uppfyller höga krav på öppenhet, t.ex. sådana som är en förutsättning för Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft22"&gt;Den nu gällande lagen om offentlig upphandling (LOU) bestämmer hur standarder får åberopas. Där är formella standarder huvudalternativet. Trots detta domineras den offentliga upphand- lingen av applikationer med proprietär programvara. Med tanke på att det nu finns öppna standarder med god funktion på en mängd områden borde även upphandlingen sträva efter att använda dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft23"&gt;Vi anser att myndigheterna ska kunna ta emot vad som i dagligt tal kallas öppet dokumentformat. Riksarkivet arbetar för närva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;rande med en föreskrift om hur dokument kan lagras med hjälp av IT. I denna föreskrift avser man bl.a. att behandla användningen av öppna dokumentformat i statlig förvaltning. På så vis säkerställs att myndigheterna har tillgång till nödvändiga programvaror och kan kommunicera med allmänheten med hjälp av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;Användningen av formella standarder vid elektronisk informa- tionshantering ska främjas beträffande myndigheter som lyder under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft22"&gt;Regeringen ska ge Verva i uppdrag att även ta hänsyn till de långsiktiga aspekterna av användningen av standarder med hög grad av öppenhet när man upprättar kravspecifikationer i ram- avtalsarbetet. Verva ska årligen redovisa hur uppdraget fullföljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Sverige ska inom EU arbeta för att upphandlingar ska kunna referera till standarder likvärdiga de formella, såväl på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som på nationell nivå. Detta skulle göra det möjligt att hänvisa till &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; från IETF, OASIS, W3C, UN/CEFACT och andra liknande organ som utarbetar brett accepterade standar- der som dock inte är erkända i den mening som avses i EU:s regelverk för offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft24"&gt;Regeringen ska ge Riksarkivet i uppdrag att föreskriva en möj- lighet för myndigheter som omfattas av arkivlagen att lagra elektroniska dokument i ett allmänt förekommande format som bygger på standarder från erkända standardiseringsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;Statens nationella ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Samordningen av beredningen av EU:s standardiseringsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Det ingår i vårt uppdrag att föreslå former för en förbättrad sam- ordning av beredningen av ärenden i enlighet med EG:s 98/34- direktiv. Direktivet ska förhindra att nationella standarder och föreskrifter på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; skapar handelshinder och därmed för- svårar rörligheten på EU:s inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;Det är svårt för UD och Kommerskollegium att få fram under- lag från berörda sektorer och experter i den offentliga sektorn när ärenden kommit från EU, trots ansträngningar att skapa nätverk på departement och myndigheter. För att försöka lösa problemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;föreslår vi ett nätverk eller råd med representanter för olika verk- samheter i samhället som berörs av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft22"&gt;En förbättrad beredning av &lt;NOBR&gt;98/34-direktivets&lt;/NOBR&gt; ärenden ska ske med hjälp av ett råd, &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsrådet,&lt;/NOBR&gt; med företrädare för de i sammanhanget viktigaste myndigheterna och organisa- tionerna inom stat, kommuner och landsting samt standardise- ringsinriktade personer från näringslivet och andra experter, t.ex. från standardiseringsorgan, departement samt användar- och konsumentintressen. Även frågor från kommittologiförfa- randet kan bli standardfrågor, vilket motiverar att experter från sådana områden, t.ex. geografisk information, kan ingå i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Rådet ska innehålla högst omkring 30 personer, utöver ordföranden, för att möjliggöra någorlunda effektiva fysiska möten; den huvudsakliga kontaktformen blir dock troligen e- post.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Rådets uppgift är att bistå UD och Kommerskollegium när svenska ståndpunkter i internationella &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrå-&lt;/NOBR&gt; gor tas fram. Rådet ska också delta i diskussioner och informa- tionsutbyte om frågor som rör det internationella arbetet med standardiseringsfrågor på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft23"&gt;En anställd bedöms vara tillräckligt för att sköta ärende- hantering, dvs. utskick av remisser, mottagande och samman- ställning av remissvar och administration av rådets arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ledamöter, arbetsuppgifter och finanisering bör överens- kommas mellan staten och SSR i ett särskilt avtal om rådet organisatoriskt ska höra till SSR. Om en överenskommelse inte kan nås med SSR förs rådet organisatoriskt över till Kommers- kollegium, och då utses ordförande och ledamöter i rådet av Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som ett organisatoriskt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Många aktörer är involverade på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; område: departement, myndigheter, enskilda kommuner och landsting, företag, branschorganisationer och andra samarbetsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;Alla har intresse av övergripande bedömningar men ingen tycks ha en tillräckligt övergripande roll. Därför behövs en sektors- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;departementsövergripande monitorfunktion för &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ringens organisatoriska system i sin helhet, särskilt vad gäller det som har med den offentliga sektorn att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;Sveriges Standardiseringsråd ska få i uppdrag att i samråd med SIS och Verva utreda följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Hur kan finansieringen lösas på ett sätt som ökar tillgäng- ligheten till SIS standarder, särskilt på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; t.ex. i de fall hänvisning sker till standarder i föreskrifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;I vilka delar av den offentliga sektorn kan man med fördel nyttja SIS mer för att utveckla standarder, t.ex. förvalt- ningsgemensamma krav och begreppsstandarder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;Vilka förändringar i SIS arbetsformer skulle underlätta ett allmänt ökat samarbete mellan myndigheter och SIS?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;Hur initieras ett samordnat system av register över standar- der, förvaltningsgemensamma krav m.m. för att fylla beho- vet av en central förteckning över standarder som är orga- niserad efter användningsområde och som ger en översikt över standardernas syfte och innehåll?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;Vilka särskilda utredningar i övrigt behöver göras för att ge underlag för förslag om hur standardiseringen, särskilt IT- standardiseringen, i sin helhet kan effektiviseras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Näringspolitiska aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;När det gäller elektronisk kommunikation är sambandet mellan tjänsternas utformning och marknadsstrukturen klart och tydligt etablerat genom lagen om elektronisk kommunikation. Här är PTS den ansvariga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft24"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;IT-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; högre upp i värdekedjan finns där- emot inte samma uppmärksamhet på näringspolitiska frågeställ- ningar och hur marknaden fungerar. Några exempel är frågor kring kostnadsallokering, inlåsningseffekter, samt standarders relation till innovation, forskning, småföretag, tillväxt och konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Regeringen ska ge Nutek och ITPS i uppdrag att bevaka när- ingspolitiska aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Nutek bevakar &lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse för småföretag och deras utveckling inom vissa marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;ITPS bevakar standarders effekter på marknader och kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;kurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Uppdragen kan ges återkommande i myndigheternas årliga regleringsbrev och ska återrapporteras till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Regeringen ska ge Vinnova i uppdrag att fortlöpande bevaka näringspolitiska aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; när det gäller innovationer och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft21"&gt;Myndigheternas verksamhetsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Myndigheternas interoperabilitetsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;För att fortsätta att utveckla förvaltningens &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; måste samar- betet mellan och inom myndigheter, kommuner och landsting utvecklas i högre grad än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;För att säkerställa att interoperabiliteten uppmärksammas i myndigheternas arbete bör varje myndighet under regeringen ha ett ansvar för att det finns effektiva metoder för informationsutbyte (en informationsutbytesansvarig). Här ingår även ansvar för till- gänglighet, t.ex. för funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft25"&gt;För att åstadkomma en rättvisande och någorlunda enhetlig uppfattning om läget bör alla offentliga aktörer få i uppdrag att kartlägga och dokumentera sin samverkan med andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Varje statlig myndighet under regeringen ska utse en person som ansvarar för att främja det elektroniska informationsutby- tet inom den offentliga förvaltningen (s.k. informationsutby- tesansvarig).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft22"&gt;Samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att kartlägga och publi- cera sina informationsutbyten med tillhörande informations- strukturer, kommunikationslösningar och regelverk för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;möjliggöra en samlad bild över vilka gemensamma lösningar som behövs för den offentliga sektorn på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Informationssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Visionen om en sammanhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; innebär ökade möjlig- heter att kommunicera mellan olika myndigheters register och IT- applikationer, Ökade kopplingar mellan olika administrativa system innebär dock en ökad sårbarhet för systemet som helhet, eftersom säkerhetsproblem i en del av systemet sprider sig till andra delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;Myndigheterna bör säkerställa att informationssäkerheten han- teras på ett lämpligt sätt – antingen genom en egen ökad kontroll eller genom certifiering mot Ledningssystem för informationssä- kerhet (LIS). Medan LIS är en standard för en metod som anger vad som behöver beaktas utifrån ett organisationsperspektiv, är KBM:s basnivå för informationssäkerhet (BITS) rekommendatio- ner som anger hur säkerheten ska åtgärdas i huvudsak på IT- systemnivå. För mindre myndigheter kan BITS vara ett lämpligt första steg inför tillämpning av LIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;Verva ska få i uppdrag att ingående undersöka hur kostnads- aspekten påverkar spridning och användning av standarder inom myndigheterna när det gäller informationssäkerhet inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Myndigheter som deltar i upphandling av &lt;NOBR&gt;IT-tjänster&lt;/NOBR&gt; och IT- utrustning för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; bör definiera den egna organisa- tionens säkerhetskrav kopplade till det som ska upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft11"&gt;Verva bör fullfölja sin ansats att ge ut en föreskrift som pekar ut ISO/IEC 27001 respektive ISO/IEC 27002 (LIS) som grund för myndigheternas arbete med informationssäkerhet, förslagsvis med KBM:s rekommendationer BITS i en förbättrad form som grund för etablering av en basnivå för informations- säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; 2004/05:175 menade regeringen att använd- ningen av öppna standarder och öppna programvaror bör främjas och att utvecklingen på området för öppna programvaror bör följas upp löpande. Regeringens skäl för detta var dels möjligheterna att minska kostnaderna för &lt;NOBR&gt;IT-användning,&lt;/NOBR&gt; dels att konkurrensen bör främjas inom programvaruområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft22"&gt;Vervas analys på uppdrag av utredningen leder till slutsatsen att det i första hand är öppna standarder och gränssnitt som ska främ- jas, inte öppen programvara. En annan slutsats är att öppna pro- gramvaror i normalfallet måste ha egen kraft att klara sig på mark- naden. Undantagen är bl.a. applikationer som är särskild anpassade för svensk offentlig förvaltning, t.ex. barnomsorgsplanering, som i vissa fall kan behöva stöd för att få igång användningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Ett sätt att återanvända egenutvecklade program är att statliga myndigheter kan bidra till det arkiv (repository) för öppna program som erbjuds av det s.k. Programverket. Även andra arkiv bör kunna användas för denna återanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Statliga myndigheter bör bidra med egenutvecklade öppna pro- gram till Programverkets och andra liknande programarkiv, under förutsättning att licensvillkoren i de enskilda fallen med- ger detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;En vägledning bör utarbetas som beskriver hur myndigheter bör agera vid anskaffande och utveckling av öppna programva- ror, inklusive upphandling av stödtjänster till dessa och hur de kan gå till väga för att underlätta återanvändning av de program som de tagit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft21"&gt;Vervas samordningsroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En central expertfunktion för interoperabilitet och IT- standardiseringsfrågor vid Verva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft22"&gt;Den nya utvecklingen av &lt;NOBR&gt;IT-strukturen,&lt;/NOBR&gt; som har accelererat sedan millennieskiftet, förutsätter en organisation med centrala experter och central samordning för att säkerställa en standardiserad upp- byggnad. De största centrala myndigheterna har redan börjat bygga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;upp sådan central expertis, och nätverk har skapats för samverkan mellan myndigheter. Vi föreslår att de centrala experterna på IT- standardiserings- och interoperabilitetsområdet hos Verva förstärks i motsvarande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Huvuduppgiften för Vervas expertfunktion är att vara en tak- funktion som ser till att frågor som hör samman med standarder och standardisering på &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; område inte tappas bort i den offentliga decentraliserade organisationen utan att någon instans vid behov tar ansvar för initiativ, så att det finns en obruten ansvarskedja. Samordning kan göras frivillig och behöver inte regle- ras genom ytterligare föreskriftsrätt för Verva, utöver den som redan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ibland kan den centrala funktionens roll vara att driva en viss konkret fråga för att skapa en teknisk specifikation som svarar mot behov i den offentliga förvaltningen. Verva har föreslagit begreppet gemensam specifikation för att uttrycka detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Som stöd för arbetet med gemensamma specifikationer och för att samordna myndigheternas interoperabilitetsansvar kan Verva utveckla en gemensam interoperabilitetsstruktur. Det förutsätter dock att myndigheterna frivilligt efter förhandlingar kommer över- ens om att denna ska gälla som referensram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Inflytande från andra intressenter som näringslivet och intresse- organisationer kan ske på åtminstone två sätt. Dels bör Verva vända sig till en formell standardiseringsorganisation, t.ex. SIS, med en intresseförfrågan när så är lämpligt. Dels kan myndigheter själva välja att hantera &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; av relevans för sin sektor i särskilda grupper där myndigheterna tillsammans med andra intressenter bereder frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En viktig förutsättning för en fungerande expertfunktion är att den utövas i samarbete med bl.a. de myndigheter som har stora expertstaber och som har praktisk erfarenhet på fältet på &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringens område samt med näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft25"&gt;En central kanslifunktion ska inrättas vid Verva för att utveckla och förvalta förutsättningarna för interoperabilitet dvs. ett interoperabilitets- och standardiseringskansli. Denna kansli- funktion ska samordna, förankra, publicera och underhålla de förvaltningsgemensamma specifikationerna samt ge metod- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;expertstöd i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga för- valtningen, särskilt när det gäller begreppsstandarder. Som vägledning i detta arbete bör en form (arkitektur) för att främja interoperabilitet inom den offentliga förvaltningen utvecklas och förvaltas. En öppen webbaserad katalogtjänst bör skapas för de gemensamma kravspecifikationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Tekniska specifikationer och liknande krav för informations- hantering och informationsutbyte ska utvecklas i ett forum som är öppet för alla parter, t.ex. i SIS, när så är möjligt och lämpligt. Verva ska främja sådant standardiseringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Upphandlingens former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Såväl på beställarsidan som på leverantörssidan kan det förekomma att enskilda aktörer ser ett behov av enighet om hur något ska vara beskaffat. Dock saknar kanske aktörerna kraft, tid eller kompetens att initiera ett arbete för att nå denna enighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft23"&gt;En funktion för samordning av kravställande inför upphand- lingar inom Verva bör hållas isär från Vervas arbete med ramavtals- upphandlingar för att de har olika fokus: I samordningen inför upphandlingar ligger tyngdpunkten på myndigheters intresse av att samordna sitt kravställande, medan utformningen av ramavtalen är en del av en upphandlingsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;En särskild funktion med ansvar för samordning inför den offentliga &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingen&lt;/NOBR&gt; bör inrättas vid Verva. Denna funktion ska arbeta för en samordning mellan myndigheter när det gäller gemensamma upphandlingskravsspecifikationer som sedan kan användas i kommande förfrågningsunderlag inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Elektronisk upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det finns en förväntan att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; ska komma igång av sig själv, men tröskeln har varit oväntat hög. Därför måste insatser göras för hela inköpsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;För vissa delar av inköpsprocessen, upphandlingsdelen, kan det vara aktuellt för den offentliga sektorn att i samverkan med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;branschintressen ta fram gemensamma specifikationer med funk- tionella krav på t.ex. processer, begrepps- och informationsstruk- tur. Förberedelser kan göras redan nu, och justeringar kan ske i takt med att förutsättningar i form av ny lagstiftning klarnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;Regeringen ska ge Verva i uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt branschintressen utarbeta ett handlingsprogram för standardisering inom den del av den elektroniska inköpsprocessen som gäller upphandling. Förberedelser bör ske inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;En vägledning utarbetas om hur t.ex. mottagningsfunktio- nerna för anbud kan utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Terminologi och informationsstrukturer klarläggs redan från början i upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;För vissa delar av inköps- och upphandlingsprocessen utformas gemensamma kravspecifikationer med funktio- nella krav på t.ex. processer samt begrepps- och informa- tionsstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft21"&gt;Remit of the Inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;The original remit of the IT Standards Inquiry, set by the Govern- ment in April 2006, was to submit proposals on ways of improving the coordination of IT standardisation. This applied both to the necessary coordination of standardisation work in response to EU decisions on standardisation and to internal coordination within the Swedish public administration. The Inquiry was also instructed to consider whether and how open software, i.e. applications based on open source software, should be promoted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;In supplementary terms of reference issued in November 2006, the Inquiry was further instructed to consider and propose ways of speeding up the introduction of &lt;NOBR&gt;e-government,&lt;/NOBR&gt; enhancing e- government security and promoting electronic procurement, and to examine the legal implications of open source software.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;A brief summary of the Inquiry’s findings is presented below.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft21"&gt;Some basic observations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;The title of the present report “The Invisible Infrastructure” is a reference to the fact that standards – including IT standards – are unnoticeable when they are in place and functioning properly. It is only when they are lacking that their absence is noticed and pro- blems arise. To a large extent, they are also invisible to those responsible for operations in the course of the &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; process. Although operational decisions, e.g. procurement of &lt;NOBR&gt;e-ser-&lt;/NOBR&gt; vices, often involve choosing standards, these do not seem to be taken separately or expressly, at least at this level, but are a tacit outcome of operational decisions of different kinds. The purpose of our report is therefore to make IT standards visible and to spot- light some of the consequences of their selection.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Another basic observation we have made is that IT standards must be viewed in several aspects. IT standards in the public admi- nistration cannot be coordinated from a single vantage point or from within one and the same body. We have identified the follo- wing arenas for discussion of IT standardisation in the public sec- tor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Swedish coordination in response to EU decisions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;industrial policy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;gaining an overall view of IT standardisation as an organisatio- nal system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Basically, the summary is structured into three levels:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;government responsibility for IT standardisation at national level and coordination at international level,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;responsibility for IT standardisation as part of the operational tasks of government agencies, municipal and county councils, public bodies concerned with standardisation, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;The role of the Swedish Administrative Development Agency and other government authorities responsible for developing common specifications for the public administration and the coordination of IT standardisation work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;It should be noted that in certain areas, e.g. information security, our proposals could have been divided into a number of categories, to be dealt with at several levels. However, such issues are best addressed where their centre of gravity lies – primarily within the agencies’ operational responsibilities in the case of information security.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;However, we begin with a discussion of overall policy issues arising in connection with the choice of standards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft21"&gt;Policies concerning choice of standards&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;The Inquiry began by examining the various sets of standards cur- rently in place and how these are developed and applied in different types of organisation. The term ‘standard’ was understood both in its everyday sense of a commonly accepted or approved example of something against which other things are judged or measured, and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;in a more specific sense, namely the outcome of a standardisation process. The term embraces all types of standards as well as agree- ments on how a thing is to be constituted, embodied in a specifica- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;In its latest IT Bill (2004/05:175), the Government has declared that the use of open standards should be promoted. Examples of the above include formal standards established by recognised EU standardisation bodies such as the European Committee for Stan- dardisation (CEN), the European Telecommunications Standards Institute (ETSI) and the European Committee for Electrotechnical Standardisation (CENELEC). However, there are numerous other standards, some of which are essential to the operation of the internet, that meet stringent requirements of openness. All stan- dards exhibiting a reasonable degree of openness are normally referred to as open standards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Provisions governing the invoking of standards, where formal standards are the principal alternative, are set out in the current Public Procurement Act. Despite this, proprietary software appli- cations predominate in public procurement. Given the existence of effectively functioning open standards in a range of areas, efforts should be made to apply these in public procurement. Such an aim should also be reflected in framework procurement contracts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;The need to refer to informal standards in regulations based on EU directives and procurement legislation can give rise to pro- blems. This is possible in principle provided it can be shown that the choice of standards is not discriminating. The legal position is unclear and requires further elucidation. However, Sweden should actively seek – and for its part adopt an interpretation that will make it possible in practice – to promote direct reference to IT standards developed by the Internet Engineering Task Force (IETF), the Organization for the Advancement of Structured Information Standards (OASIS), the World Wide Web Consor- tium (W3C), the United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/CEFACT) and similar bodies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;A number of other countries have laid down guidelines on the use of document formats based on formal standards, the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; open document format. Belgium, Denmark, Australia, Norway and the US state of Massachusetts are examples of places where soft- ware formats for ordinary office documents used in public admi- nistration or to communicate with citizens, such as word proces- sing, spreadsheet and presentation programs, must be based on&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;ISO standards. At present, the few formats regarded as applicable that meet these requirements, are specific versions of the Portable Document Format (PDF) and the Open Document Format (ODF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;In our view, public authorities should be able to receive all types of documents that normally occur in the market, are widely used by the general public and have been designed in accordance with technical specifications based on formal standards – referred to in everyday parlance as ‘open document format’. Whether authorities also choose to use the open document format in other contexts, i.e. when communicating with citizens, is, in our view, a matter for them. If authorities are to be required to offer open document formats in communications with citizens, the Government will need to ensure that support for the development of suitable pro- ducts is available in this area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;The National Archives are currently drafting a regulation on technical specifications for automatic processing, i.e. document storage facilitated by IT. The regulation, which is concerned inter alia with the use of open document formats in the public administ- ration, is based on provisions in the Archives Act (1990:782) and the Archives Ordinance (1991:446). Prescribing the formats in which public authorities must save incoming or newly created electronic documents ensures that the former have access to the necessary software applications and can communicate with mem- bers of the public with their help.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;That the use of formal standards for electronic information management be promoted in the case of authorities accoun- table to the Government.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;That the Government also instruct the Administrative Deve- lopment Agency to attach particular importance to the long- term implications of using standards with a high degree of openness when drafting tender model specifications for fra- mework contracts. If this proposal is adopted, the agency sho- uld be required to report annually on progress in this area.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;That Sweden actively seek the adoption of an EU position on public procurement that allows reference to be made to other than formal standards. Such a position, which would apply at&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;national as well as EU level, would make it possible in practice to refer to IT standards developed by the IETF, OASIS, W3C, UN/CEFACT and other, similar bodies that provide widely adopted standards but are not recognised in the sense unders- tood in Community law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;That the Government commission the National Archives to issue regulations permitting authorities covered by the Archi- ves Act to store electronic documents which are in a widely used format based on standards provided by recognised stan- dards bodies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft21"&gt;The Government’s national responsibility&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;Coordinating the preparation of EU standardisation matters&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Our remit includes drafting up proposals for coordinating the pre- paration of &lt;NOBR&gt;standards-related&lt;/NOBR&gt; matters more effectively, in accor- dance with directive 98/34 EC. The purpose of the directive is to prevent national IT standards, regulations and administrative provi- sions from creating trade barriers and thereby restricting the free movement of “goods, persons, services and capital” in the single market.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;We have found that it is difficult for the Ministry for Foreign Affairs, which deals with these issues in collaboration with the National Board of Trade, to obtain supporting data and material on matters proceeding from the EU from the relevant sectors and experts in the public sector, despite efforts to create networks in government ministries and agencies. One reason for this may be the lack of a permanently established group of administrative offi- cers and experts, owing in turn to the varied nature of IT standar- disation issues and the fact that these are often so specific that the possible number of experts is always likely to be inadequate. We have attempted to solve this problem by proposing a network or council made up of people representing different activities and pur- suits in the community affected by IT standardisation. Such a net- work in our view could more easily locate the parties concerned and elicit opinions on the issue in question.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Proposal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;That an IT standardisation council be set up with a view to improving the preparation of matters referred to in Directive 98/34 EC. The council should be composed of representatives of the most important government, municipal and county council authorities and organisations, people in the indu- stry/trade sector directly concerned with standardisation and other experts, e.g. from standardisation bodies, including the ITS and SEK, ministries, etc. As matters proposed for comi- tology procedures may also be &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;standards-related,&lt;/NOBR&gt; consideration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;should also be given to the inclusion of experts in such areas, e.g. from Geographical Information Systems (GIS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;To ensure reasonably effective physical meetings with all present, the number of council members (excluding the chair) should not exceed 30. However, members will communicate principally via &lt;NOBR&gt;e-mail.&lt;/NOBR&gt; Should the need arise, assessors with spe- cial expertise, would of course be able to take part in council meetings. The council would be tasked with assisting the Mini- stry for Foreign Affairs and the National Board of Trade in framing Swedish positions on international IT standardisation issues. It would also be required to take part in discussions and exchanges of information on issues relating to international IT standardisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;The administrative work – referring proposals for comment, receiving and collating comments from referral bodies and the administration of council affairs – could in our view be handled by a single officer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;The council’s composition, tasks and financing should be decided by a special agreement between the Government and the Swedish Standards Council, in which case the council sho- uld form part of the latter organisation. If an agreement with the Swedish Standards Council cannot be reached, however, the council should be established under the National Board of Trade, in which case its chair and members would be appointed by the latter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;IT standardisation as an organisational system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;There is at present no clear division of roles and responsibilities among the various actors concerned and thus no clearly designated body with overall responsibility for issues arising in connection with IT standardisation, task allocation and general financing. There are many actors involved: ministries, government agencies, The Swedish Association of Local Authorities and Regions, muni- cipal and county councils, companies, industry/trade organisations and other cooperation bodies, the Swedish Standards Council, the Swedish Standards Institute, the Swedish Centre for Terminology, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;While it is in the interests of all the above that overall assess- ments are undertaken, no single player seems to have been assigned a sufficiently overarching role. What is needed is a &lt;NOBR&gt;cross-sectoral,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;inter-ministerial&lt;/NOBR&gt; body tasked with monitoring the entire organisa- tional system for IT standardisation, especially that part of it con- cerned with the public sector. The Swedish Standards Council would be the obvious candidate for such a role.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft8"&gt;Proposal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;That the Swedish Standards Council be assigned to inquire into the following matters in collaboration with the Swedish Standards Institute and the Administrative Development Agency:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;How can financing be arranged to improve access to stan- dards developed by the Swedish Standards Institute, parti- cularly in the IT sphere, e.g. in cases where reference is made to standards prescribed in regulations?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;In what areas of the public sector can the Swedish Stan- dards Institute be advantageously employed to develop standards, e.g. requirements common to the public admi- nistration as a whole and concept standards?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;What changes in the working methods of the Swedish Standards Institute would facilitate closer overall coope- ration between it and public authorities?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;The establishment of a coordinated system of standards registers, requirements common to the public administra- tion as a whole, etc. with a view to meeting the need for a&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;centrally administered standards inventory classified by area of application and providing an overview of the pur- pose and content of each standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;What other special inquiries should be undertaken to provide background data for proposals on how standardi- sation in general – with particular reference to IT standar- disation – can be made more efficient and effective?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Implications for Swedish industrial policy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;With regard to electronic communications, i.e. IT delivered by the telecoms sector, the physical IT infrastructure and the services directly associated with it, the relationship between service design and development and the structure of the market has been clearly established, partly through a special law, the Electronic Communi- cations Act, whose main purpose is to safeguard competition in the market. The National Post and Telecom Agency is the authority responsible for these matters.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;However, in the case of IT services higher up the value chain, e.g. &lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; services, market functions and similar industrial policy issues are not accorded the same level of attention. Other examples of industrial policy issues and questions:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;should the main costs be borne by enterprises or the public sector?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;the degree of involvement by the Swedish Standards Institute,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;the significance of IT standards for innovation and research,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;the need for more information on IT standards, in particular among SMEs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;the need to boost competition, inter alia in the computer con- sultancy market, and between document formats through the introduction of open standards and open source code,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;growth promotion through wider use of IT standards,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;measures to prevent municipal and county councils from get- ting locked into supplier solutions.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;That the Government commission the Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the Institute for Growth Policy Studies to monitor industrial policy aspects of IT stan- dardisation, as follows:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;The Swedish Agency for Economic and Regional Growth: the importance of IT standards to small enterprises and their development in certain markets, and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;The Institute for Growth Policy Studies: the effect of&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft8"&gt;standards on the market and competitiveness.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;These tasks can be assigned on a regular basis in the agencies’ annual appropriation directions. The agencies would be requi- red to submit outcome reports to the Government.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;That the Swedish Agency for Innovation Systems be assigned to continuously monitor the industrial policy implications of IT standardisation in the spheres of innovation and research.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft21"&gt;Agencies’ operational responsibilities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;Agency responsibility for interoperability&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;To ensure continued development of IT support in the public administration, it will be necessary to promote closer cooperation between and within agencies and municipal and county councils, and to focus on improving conditions for interoperability, that is effective methods of information exchange. We have provided a number of examples of the need, both in local government and among citizens, for interoperability between government agencies’ information systems. Above all, the terms and concepts used in IT applications must be standardised.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Although enhancing interoperability is a costly undertaking, it enables wider use of IT. To ensure that interoperability is given due prominence in agency operations, each government agency should have an information exchange officer responsible for ensuring that effective methods and procedures for information exchange are in place. We mean by the latter everything contained within the con- cept of interoperability – a term unfortunately considered too alien to the Swedish language to be used in legislative contexts – inclu- ding responsibility for access, e.g. by people with disabilities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Interoperability must be embedded at all levels of the system – technical, semantic, organisational and judicial – as its absence at any one level could be sufficient to impair its overall effectiveness. The judicial level is included to emphasise that development of the legal system must keep pace with that of the other three levels if interoperability is to be realised in practice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;In order to ensure a fair and reasonably uniform assessment of developments, all public actors should be required to map and document their collaboration with other agencies and, in particular, any opportunities for electronic information exchanges already taking place or that need to be introduced. At the Administrative Development Agency, such a survey is already under way as part of its government assignment to coordinate the automation of case handling. This will focus on interoperability, i.e. communication between agencies’ information systems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;That every government agency appoint a person to be respon- sible for promoting electronic information exchange in the public administration (information exchange officer).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;That all government agencies be tasked with mapping and documenting activities involving the exchange of information, including associated information structures, communication solutions and regulatory frameworks, with a view to facilita- ting a coherent overall picture of the sector’s need for com- mon solutions in this sphere.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Information security&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Every government agency and public body is accountable for its own information security as part of its overall operational respon- sibility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;The vision of a coherent &lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; environment presuppo- ses greater scope for communication between agency registers and IT applications, inter alia to make it easier for citizens, businesses and municipal and county councils to communicate with the complex government administration. However, increasing the number of links between administrative systems also heightens the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft15"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;vulnerability of the system as a whole as security problems in one part of the system spread to other parts. Thus the more coherent e- government becomes the more attention must be given to security issues. Greater consideration must therefore be given to IT secu- rity standards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Authorities should ensure that information security is handled appropriately, either through more stringent controls of its own or through certification accredited under ISO/IEC Standard 27001 and the corresponding official Swedish version, Information Secu- rity Management Systems (LIS). This would not only be a confi- &lt;NOBR&gt;dence-building&lt;/NOBR&gt; measure for &lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; but would also help improve security among IT suppliers. While LIS is a standard for a system that specifies what needs to be monitored from an organi- sational perspective, the Swedish Emergency Management Agency’s Basic Level for IT Security (BITS) is a set of recommen- dations on security measures at IT systems level. Smaller agencies may find BITS a suitable first stage before moving on to LIS. However, for agencies whose information security requirements are less stringent, LIS certification is probably too radical a mea- sure.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;A number of government authorities have an important part to play here. Cooperation between these agencies takes place under the auspices of the Joint Action Group on Information Security (SAMFI). Overall responsibility for information security in Swe- den rests with the Swedish Emergency Management Agency. The role of the Administrative Development Agency in this context is to monitor the development of &lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; standardisation in the information security domain, submit policy proposals and be responsible for the dissemination of knowledge and information concerning standards, a task that needs to be defined with increa- sing clarity in terms of direction and delimitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Proposal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;That the Administrative Development Agency be commissio- ned to conduct a detailed examination of how cost considera- tions affect the dissemination and use of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; infor- mation security standards in government agencies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Agencies taking part in procurement of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; IT services and equipment should define their own organisation’s security requirements in relation to what is to be procured.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;The Administrative Development Agency should pursue efforts to draw up a regulation that specifies ISO/IEC 27001 and ISO/IEC 27002 (LIS) respectively as bases for agency efforts to improve information security, and possibly also develop an improved version of the Swedish Emergency Management Agency’s methodological tool, BITS, as a plat- form for establishing a basic level of information security.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Open source software&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;In its IT Bill (2004/05:175), the Government declared that the use of open standards and open source software should be promoted and that developments in the open source software domain should be followed up on a regular basis. These measures would, in the Government’s view, provide opportunities to reduce the cost of IT use and encourage competition in the software sphere.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;The Administrative Development Agency's analysis (commis- sioned by the Inquiry) led it to the conclusion that open standards and interfaces, not open source software, should be promoted as a first priority. Another conclusion was that in normal circumstances open source software must be able to compete in the market on its own merits. The exceptions are software applications especially adapted for use in areas of the Swedish public administration such as childcare planning. In certain cases, getting such applications up and running may require support. It may be necessary to promote the features common to programs of this kind. Also important is the presence of a maintenance organisation that is sustainable over the long term.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;One way of ensuring that programs developed in house are re- used is to encourage government agencies to contribute to the open software repository provided by eGovforge, a project concer- ned with open software and open software development in the public sector. The project was initiated by the Swedish Association of Local Authorities and Regions with the aim of promoting closer collaboration and more efficient use of IT. This is an effective way&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;of stimulating the development of open software, not just in the municipal sector but throughout the public sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Other repositories, such as SourceForge, can also be used for this purpose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Government agencies should contribute open software develo- ped in house to eGovforge and other similar repositories, pro- vided this is permitted under relevant licensing terms and con- ditions.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;A guidance should be drawn up with recommendations on how agencies should go about acquiring and developing open software and procuring support services for the latter, and how they should proceed so as to facilitate &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;re-use&lt;/NOBR&gt; of the pro- grams they have developed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft21"&gt;The Swedish Administrative Development Agency’s coordinating function&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;A central expert unit responsible for interoperability and IT standardisation at the Administrative Development Agency&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Improvements in the handling of EC IT standardisation matters with the help of a new coordinating body have been proposed above. This should be clearly distinguished from the coordination of IT standardisation in the Swedish public administration, the other principal concern of the Inquiry. We are dealing here with two distinct coordination processes, and it is essential to preclude any suspicion that Sweden’s handling of EC matters might be influenced by the public administration’s own interest in standards that could take on national characteristics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;New development of the IT structure, which has accelerated since the turn of the millennium, presupposes a centrally coordina- ting body supported by central experts, if standardised develop- ment is to be achieved. The larger central agencies have already begun building up central expertise, and &lt;NOBR&gt;inter-agency&lt;/NOBR&gt; collaboration networks have been created. Our proposal is that central IT stan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;dardisation and interoperability expertise at the Administrative Development Agency be strengthened to a corresponding degree.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;The agency’s main task in this connection is to act as “roof” i.e. to ensure that matters relating to standards and standardisation in &lt;NOBR&gt;e-government&lt;/NOBR&gt; do not get lost in the decentralised public administ- ration, but that where necessary responsibility for initiatives is taken at some level so that there is an unbroken chain of responsi- bility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Coordination can be undertaken on a voluntary basis; there is no need to give the agency regulatory powers beyond those which already exist. In some cases, this central coordinating role may be a matter of pursuing a specific standardisation matter, e.g. a certain adaptation or a profile. The agency has proposed the term ‘com- mon specification’ or &lt;NOBR&gt;‘administration-wide&lt;/NOBR&gt; specification’ to denote this need for coordination within the administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;To support efforts to develop shared specifications for the coordination of agency interoperability, the Administrative Deve- lopment Agency can develop a common interoperability structure or architecture. Work on this has already begun. This means that agencies voluntarily agree, after negotiations have taken place, that such a structure should serve as reference framework.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Even in cases where common specifications are not aimed at the development of a new standard, or an advanced profiling of an existing standard, an opportunity should be provided at some stage for all interests to be heard. This applies particularly to specifica- tions which are not exclusively intended to be used in connection with the management of public sector operations. Other interested parties, such as the industry sector and stakeholder groups can bring their influence to bear in at least two ways. When necessary and appropriate, the Administrative Development Agency can turn to an official standards body, such as the Swedish Standards Insti- tute, with a call for expressions of interest. Agencies themselves can also choose to address IT standardisation matters of relevance to their sector in special groups where they and other interested parties, such as enterprises, stakeholder groups, other authorities, municipal and county councils, etc. can prepare the matter in ques- tion, a Swedish adaptation of the Danish approach.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;The distribution among government agencies of expert resour- ces in architecture and standardisation is an important issue. Although there is a stronger perceived spirit of collaboration, and participation in joint networks is considered to have increased sig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft15"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;nificantly in recent years, the tendency towards sectorisation will be difficult to counter as long as a number of big agencies each dis- pose of more expertise than the authorities at &lt;NOBR&gt;cross-sectoral&lt;/NOBR&gt; level. If the expert unit is to function effectively it must above all work closely with industry and with agencies with large experts staffs as well as practical IT standardisation experience in the field.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft8"&gt;Proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;That a central administrative unit (an interoperability and stan- dardisation secretariat) be set up within the Administrative Development Agency with responsibility for developing and promoting interoperability, coordinating, establishing, publi- shing and maintaining common specifications, and providing methodological and expert support in IT standardisation mat- ters, particularly concept standards in the public administra- tion. A procedural framework for the promotion of interope- rability in the public administration should be developed and managed as a guide for this undertaking. An open &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;web-based&lt;/NOBR&gt; catalogue service should be created to implement the common specifications.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;That where possible and appropriate technical specifications and similar requirements governing the handling and exchange of information be developed within a forum open to all parties such as the Swedish Standards Institute. Such standardisation work should be promoted by the Administrative Development Agency.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Forms of procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Although many individual actors among customers and suppliers alike may well see the need for agreement on how something sho- uld be constituted, none has the energy, time or expertise to undertake the work needed to achieve this sort of consensus. On the supplier side, this may be due to reasons of competition. On the agency side, initiatives may be hampered by budgetary, time and other constraints.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;One solution could be the introduction of a unifying actor. Companies should not need to turn to more than one agency for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;help. The aim here is to coordinate the procuring authorities before the procurement process begins. It is important that the task of coordinating the specification of procurement requirements assig- ned to the Administrative Development Agency is kept separate from the agency’s work on framework contract procurement, not because the two are mutually contradictory but because each has a different focus: in the former case, the emphasis is on the agency’s own interest in coordinating its requirement specification, while the development of framework contracts is a centralised expert function.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;A special unit with responsibility for coordinating public IT procurement should be set up at the Administrative Develop- ment Agency with the task of promoting &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;inter-agency&lt;/NOBR&gt; coordi- nation of the development of common procurement require- ments specifications, which can subsequently be used in tender dossiers in the IT domain.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Electronic procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Work on electronic commerce was focused initially on parts of the procurement process following the awarding of contracts, i.e. price list management, suborders (i.e. call off against framework agreement), ordering and invoice management. One reason why efforts were concentrated on elements of the procurement process subsequent to the contract allocation stage was that suborders are the most important part of the process in terms of volume. They involve many users and it was expected that more efficient requisitioning and invoice management would yield substantial savings. Another reason was that functional &lt;NOBR&gt;e-commerce&lt;/NOBR&gt; was not possible under then existing legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Work on the subsequent stages of the procurement process, i.e. from suborders to receipt of invoice – here referred to as e- commerce – was undertaken as part of the Single Face to Industry project. The Swedish Association of Local Authorities and Regi- ons, the Administrative Development Agency (then the Swedish Agency for Public Management) and the National Financial Mana-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;gement Authority have continued to collaborate within this project on standardisation and other processes aimed at promoting e- commerce, along with suppliers of goods and services and systems suppliers. Some work on the procurement process prior to the contract allocation stage has also been undertaken within frame- work of the Single Face to Industry project.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;There is an expectation that &lt;NOBR&gt;e-commerce&lt;/NOBR&gt; will get under way of its own accord. However, given the unexpectedly high threshold at which the &lt;NOBR&gt;self-sustaining&lt;/NOBR&gt; mechanism is set to kick in, attention must be given to the entire procurement process and not merely to the final ordering and invoice stage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;This entails establishing conditions conducive to the &lt;NOBR&gt;re-use&lt;/NOBR&gt; of information in different stages of the process by clarifying the in- formation structures. In the case of certain parts of the procurement process, the tendering and award process , it may be opportune for the public sector, working in collaboration with interested parties in industry, to develop common specifications setting out functional requirements e.g. with regard to processes and concept and information structures. Preparations for the development of common specifications and preparatory standar- disation can already be started and any necessary adjustments made as conditions, in the form of new legislation, grow clearer. The actual standardisation work can be undertaken as part of the Single Face to Industry project.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Proposal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;That the Government commission the Administrative Development Agency, acting in collaboration with the Swe- dish Association of Local Authorities and Regions and inte- rested parties in industry, to draw up an action plan for the introduction of common specifications for the electronic procurement process as it relates to the tendering and award process, and that the following preparatory work be under- taken:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Preparation of a guidance on the design of tender recep- tion procedures.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Clarification of terminology and information structures at the initial stage of the procurement process.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p210 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Development of common specifications for certain parts of the procurement process, setting out functional re- quirements, e.g. with regard to processes and concept and information structures.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft15"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft37"&gt;förordning om ändring av förordningen (2000:1132) med instruktion för Verket för innovationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:1132) med instruktion för Verket för innovationssystem att 2 § skall ha föl- jande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft38"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p216 ft17"&gt;Verket för innovationssystem skall särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;fördela medel till forskning och utveckling och därmed sammanhängande verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;verka för att industriforsk- ningsinstitutens roll i innova- tionssystemet utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;med beaktande av kun- skapsutvecklingen i särskilt små och medelstora företag utveckla samarbetet mellan industri- forskningsinstitut, universitet och högskola samt aktörerna inom privat och offentlig verk- samhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;främja det svenska delta- gandet i aktuella forsknings- teman inom EG:s ramprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Verket för innovationssystem skall särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;fördela medel till forskning och utveckling och därmed sammanhängande verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;verka för att industriforsk- ningsinstitutens roll i innova- tionssystemet utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;med beaktande av kun- skapsutvecklingen i särskilt små och medelstora företag utveckla samarbetet mellan industri- forskningsinstitut, universitet och högskola samt aktörerna inom privat och offentlig verk- samhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;främja det svenska delta- gandet i aktuella forsknings- teman inom EG:s ramprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34748x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;för forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p224 ft11"&gt;utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;forskning och utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;övriga internationella forsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;övriga internationella forsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;program samt utbytet med EG:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;program samt utbytet med EG:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;strukturfonder i aktuella delar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;strukturfonder i aktuella delar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p224 ft11"&gt;- stimulera till kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;- stimulera till kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;överföring och rörlighet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;överföring och rörlighet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;olika grupper av aktörer i inno-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;olika grupper av aktörer i inno-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;vationssystemet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;vationssystemet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p225 ft11"&gt;- vara rådgivande organ åt re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;- främja sådan standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;geringen i forsknings- och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p226 ft8"&gt;användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;av standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;vecklingsfrågor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;som är av betydelse för innova-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p224 ft11"&gt;- verka för att genusperspek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;tion,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;kunskapsspridning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;tiv får genomslag i forskningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;framväxten av nya marknader,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;- vara rådgivande organ åt re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;- arbeta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p224 ft17"&gt;jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;geringen i forsknings- och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;vecklingsfrågor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;- verka för att genusperspek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;tiv får genomslag i forskningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td68"&gt;&lt;P class="p227 ft11"&gt;- arbeta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft24"&gt;Verket skall samverka med berörda regionala, nationella och in- ternationella aktörer. Verket skall särskilt samverka med Verket för näringslivsutveckling och Institutet för tillväxtpolitiska studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft15"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;förordning om ändring av förordningen (2005:860) med instruktion för Verket för förvaltningsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:860) med instruktion för Verket för förvaltningsutveckling att 2 § skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft38"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;2 § Verket för förvaltningsutveckling skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;följa upp och analysera förvaltningsutvecklingen nationellt och internationellt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;biträda regeringen i internationellt arbete avseende förvalt- ningsutveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;följa forskning, nationell och internationell, som kan ha bety- delse för förvaltningens utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ha ett beställaransvar för statistik som beskriver den offentliga sektorns utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;följa och analysera kompetensförsörjningen i statsförvalt- ningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetens- försörjningen i statsförvaltningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förmedla eller erbjuda utbildningar inom sitt verksamhets- område och bidra till framtagandet av utbildningar för enskilda myndigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;erbjuda myndigheter stöd i arbetet med att utveckla verksam- heten genom att utveckla och tillhandahålla metoder och riktlinjer för övergripande frågor om organisering och styrning av statsför- valtningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft22"&gt;9. främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och rikt- linjer för användningen av in- formationsteknik &lt;SPAN class="ft45"&gt;och &lt;/SPAN&gt;utveckla användbarheten av och tillgäng- ligheten till elektronisk infor- mation och elektroniska tjänster&lt;SPAN class="ft45"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;9. främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och rikt- linjer för användningen av in- formationsteknik&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;utveckla an- vändbarheten av och tillgänglig- heten till elektronisk informa- tion och elektroniska tjänster, &lt;SPAN class="ft8"&gt;utveckla och följa upp möjlighe- terna till ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34750x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;samt främja standardiserings- arbete avseende informations- hantering och informationsutbyte enligt 2 § förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektro- niska informationshantering och informationsutbyte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;ansvara för förvaltning, utveckling och marknadsföring av elektronisk samhällsinformation och rättsinformation samt fullgöra de uppgifter som framgår av rättsinformationsförordningen (1999:175),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik, verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom of- fentlig förvaltning och tillse att den offentliga förvaltningen använ- der gemensamma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;lämna de statliga och på begäran även de kommunala myn- digheterna råd och upplysningar i de frågor om upptagningar för automatisk databehandling som avses i 15 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft24"&gt;Av 3 § förordningen (2003:770) om statliga myndig- heters elektroniska informa- tionsutbyte framgår att verket får meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav som skall vara gemen- samma för elektroniskt infor- mationsutbyte för myndigheter under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;Av 3 § förordningen (2003:770) om statliga myndig- heters elektroniska &lt;SPAN class="ft8"&gt;informa- tionshantering och &lt;/SPAN&gt;informa- tionsutbyte framgår att verket får meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav som skall vara gemen- samma för elektroniskt infor- mationsutbyte för myndigheter under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft37"&gt;förordning om ändring av förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:770) om statliga myndigheters informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken till förordningen skall ha följande lydelse, &lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att en ny 2 a § skall föras in i förordningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 § skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Förordning (2003:770) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;Förordning (2003:770) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;statliga myndigheters elektro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;statliga myndigheters elektro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;niska informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;niska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;informationshantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;och informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;En myndighet skall i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den of- fentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Användningen av tekniska specifikationer för elektronisk informationshantering som över- ensstämmer med en nationell el- ler internationell standard som godkänts av ett erkänt standardi- seringsorgan skall främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;En myndighet bör bidra till att utveckla tekniska specifikationer och liknande krav för elektronisk informationshantering och infor- mationsutbyte som myndigheten behöver för sin verksamhet genom att delta i standardiseringsarbete vid ett erkänt standardiserings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34752x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;organ. Verket för förvaltnings- utveckling skall främja sådant standardiseringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;En myndighet skall utse en person som ansvarig för att främja elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen (informationsutbytesansvarig).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft12"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Det ursprungliga uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Regeringen fattade den 6 april 2006 beslut om följande uppdrag (dir. 2006:36) som följer i sammanfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Utredaren ska utreda formerna för ytterligare samordning när det gäller arbetet med standarder, gemensamma grundfunktioner, kravspecifikationer och liknande inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; och också före- slå hur dessa former kan utvecklas. Om det finns skäl för en för- ändrad reglering eller organisation ska utredaren överväga hur en sådan bör utformas och lämna de författnings- och organisations- förslag som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Uppdraget har fyra huvuddelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Den första delen gäller svenska intressenters roll i det internatio- nella standardiseringsarbetet på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Utredaren ska här ge en samlad överblick över det svenska deltagandet i det internationella standardiseringsarbetet på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Utredaren ska vidare kart- lägga behovet av att samordna deltagandet från svenska myndighe- ter och offentliga organ i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; och föreslå lämpliga former för att få fram samlade svenska ståndpunkter. Samord- ningen gäller såväl horisontellt mellan olika aktörer som vertikalt, t.ex. inom nyckelmyndigheter. Hänsyn bör tas till behovet av sam- ordning med industrin och andra privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Den andra delen gäller samordning av de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; inom offentlig förvaltning och statens samspel med den kommunala sektorn och näringslivet. Utredaren ska här utreda hur samordnings- och samverkansformerna i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; kan utvecklas på den övergripande nivån utifrån den roll Nämnden för elektronisk förvaltning &lt;NOBR&gt;(e-nämnden)&lt;/NOBR&gt; tidigare haft, vilken numera övertagits av Verva. Bland annat ska utformningen och användningen av s.k. grundfunktioner belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Vidare ska utredaren göra en genomgång av samordningen i standardiseringsfrågor inom olika sektorer. Tre myndigheter med nyckelfunktioner inom respektive sektors &lt;NOBR&gt;IT-arbete&lt;/NOBR&gt; nämns i prop. 2004/05:175 – Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Lantmäteriverket. En genomgång ska göras dels av huruvida dessa och andra myndigheter med liknande roller har en tillräckligt tydlig samordningsroll när det gäller standardiseringsarbetet, dels av huruvida arbetsfördelningen gentemot Verva är tillräckligt klar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Utredaren ska även undersöka om liknande samordnande myn- digheter behöver pekas ut inom andra sektorer, bl.a. utifrån det utökade administrativa samarbetet med myndigheter i EU:s med- lemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den tredje delen gäller standardiseringsarbetets betydelse för offentlig upphandling. Standarder och gemensamma kravspecifika- tioner är viktiga inom den offentliga upphandlingen. Utredaren ska översiktligt beskriva hur förekomsten av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; och gemen- samma kravspecifikationer påverkar aktörerna i den offentliga upp- handlingen. Utredaren ska vidare undersöka om en bättre samord- ning kan stimulera innovationer genom upphandlingen och öka småföretagens deltagande. Om detta visar sig vara fallet ska utreda- ren föreslå hur en ökad samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inför upphandling kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Den fjärde delen av uppdraget gäller främjande av öppen pro- gramvara inom offentlig förvaltning. Utredaren ska överväga för- och nackdelar med att använda öppen programvara i olika verk- samheter i offentlig förvaltning, lämna förslag om användningen av öppen programvara inom offentlig förvaltning bör främjas och i så fall hur detta ska ske. Utredaren ska även föreslå lämpliga hand- lingslinjer inför arbetet inom EU när det gäller användning av öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2007. Direktivets fullständiga lydelse, bl.a. kraven på samråd och kon- takter, framgår av bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Tilläggsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Den 30 november fattade den efter valet tillträdda regeringen beslut om följande uppdrag (2006:117).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Utöver nuvarande uppdrag ska utredaren analysera &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringens betydelse som viktig förutsättning för att påskynda en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;sammanhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltning,&lt;/NOBR&gt; omfattande såväl stat som kommuner och landsting. I utredarens arbete ska även informationssäkerhets- frågor ges en framträdande roll. Utredaren ska särskilt uppmärk- samma betydelsen av ökad användning av standarder för myndig- heternas möjligheter att införa elektroniska inköpsprocesser inklu- sive upphandling – i synnerhet för möjligheterna att ta emot elek- troniska anbud. Vidare ska möjligheterna till, och de rättsliga kon- sekvenserna av, en ökad användning av s.k. öppen källkod analyse- ras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Användarnas behov av ändamålsenlig informationshantering ska vara vägledande för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Utifrån sina slutsatser ska utredaren föreslå åtgärder som bidrar till informationsteknikens genomslag i samhället med möjlighet till effekt före 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Tilläggsdirektivets fullständiga lydelse framgår av bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Av det ursprungliga uppdraget framgår att utredaren ska samråda med Verva, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de nationella standardiseringsorganisationerna (SIS, SEK och ITS). Vidare ska utredaren samråda med statliga myndigheter med sär- skilt ansvar för standardfrågor inom respektive sektor, t.ex. Handisam, Socialstyrelsen, Lantmäteriverket och Myndigheten för skolutveckling. Vidare bör arbetet bedrivas i kontakt med företrä- dare för verksamhetsledningar inom stat, kommun och landsting som har praktiska erfarenheter av samordningsfrågor i samband med införande och drift av &lt;NOBR&gt;IT-system,&lt;/NOBR&gt; med myndigheter i övrigt som deltar i standardiseringsarbetet samt med olika näringslivsor- ganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;I tilläggsuppdraget framhölls att utredaren ska beakta det för- valtningspolitiska utvecklingsarbete som pågår inom Regerings- kansliet i fråga om övergripande frågor om informationsteknik inom statlig förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kraven på samråd, kontakter och beaktande har fullföljts på olika sätt, bl.a. genom möten med expertgruppen i princip en gång i månaden under arbetsåret, varvid flera av de uppräknade myndig- heterna, organisationerna och intressena representerats, bl.a. före- trädare för det förvaltningspolitiska utvecklingsarbetet. Vidare har utredningen haft regelbundna möten med företrädare för SKL, en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;större hearing med statliga myndigheter och en hearing med några större myndigheter och näringslivsrepresentanter. Dataföreningen har bjudit in sina medlemmar till möten med utredningen, vid tre tillfällen i Linköping och ett i Stockholm. Utredaren har dessutom deltagit i två möten ordnade av projektet Sambruk, med företrädare för dess medlemmar bland kommunerna samt några leverantörer. Utredaren har presenterat utredningsuppdraget och utbytt syn- punkter om detta med styrelsen för Sveriges Standardiseringsråd. Utredaren har även redovisat utredningsläget och deltagit i diskus- sionen vid två allmänna möten ordnade av SIS, vid två allmänna konferenser om öppen programvara, vid ett av nätverket Sirnets möten (lett av Sören Lindh) samt vid konferensen Offentliga Rummet i Örebro 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Ett stort antal intervjuer har gjorts inom flertalet större sam- hällssektorer och särskilda kontakter har tagits i enlighet med sam- rådskravet. Enkäter har dessutom sänts till ett hundratal centrala myndigheter, länsstyrelser och högskolor samt alla kommuner och landsting (i de senare fallen i samverkan med SKL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Därutöver har utredningsuppdrag givits till Verva och professor Åke Grönlund, Örebro universitet (se Bilaga 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Sverige, som en av fyra medlemsstater i EU, har representerats av en av utredningens sekreterare i styrgruppen för Study on the specific policy needs for ICT standardisation inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nens generaldirektorat DG Enterprise. Sekretariatet har också genomfört en studieresa till Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Läsanvisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Kapitel &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; ger underlag för förslag om den svenska samordningen inför det internationella standardiseringsarbetet, framför allt inom EU. I dessa kapitel går vi också igenom olika slag av standarder och standardiseringsorganisationer, vilket har betydelse även för andra delar av betänkandet. Kapitel &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; handlar i huvudsak om &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen, med särskilda kapitel om informationssäkerhet, upp- handling, den elektroniska inköpsprocessen och öppen program- vara. Kapitel &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; har mer övergripande karaktär och analyserar bl.a. förutsättningarna för samordning. Kapitel 13 innehåller över- väganden och förslag. Förslagen kostnadsberäknas och förslag på finansiering lämnas; detta sker i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;I bilagorna finns huvuddelen av det särskilt insamlade empiriska underlaget, dvs. de tre stora enkäterna till stat, kommun och lands- ting samt 12 fallstudier som ger exempel på &lt;NOBR&gt;IT-standardernas&lt;/NOBR&gt; utveckling och betydelse inom sektorer och funktioner. Vidare refereras några &lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom några länder och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När ”vi” används i texten avses i allmänhet utredaren, experterna och sekretariatet som kollektiv, även om utredaren ansvarar för betänkandets innehåll och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;2 Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Framväxten av standarder och statens roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Enhetsstandard&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Standarder kan förklaras som mer eller mindre stabila överens- kommelser om hur något ska förstås och beskrivas. Utifrån en sådan enkel definition kan standarder återfinnas så långt tillbaka i tiden som för 5 000 år sedan, i tidiga Egypten och Babylonien, då mer eller mindre godtyckliga referenser för längd och vikt användes för att effektivisera handel och kommunikation. Den lokala varia- tionen mellan olika mått var emellertid stor och en ”standard” hade inte större räckvidd än makten hos den auktoritet som kungjorde definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Utifrån en något snävare förståelse kan tidiga exempel på stan- dard återfinnas hos Kung Henry I av England, när han år 1120 standardiserade vad som skulle gälla för mått i kungariket till måt- tet på hans egen tummes yttersta led och längden på hans fot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Värdet av sådana &lt;SPAN class="ft11"&gt;enhetsstandarder &lt;/SPAN&gt;ökar ju större geografiskt område standarden omfattar (vad ekonomerna kallar externalitet eller nätverkseffekt) och det var en förutsättning för att kunna beskatta folket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Dessa enhetsstandarder eller referensstandarder kan ses som förhistoria till vetenskapen om mått och metoder för mätning (metrologin).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1700-talet,&lt;/NOBR&gt; vid tiden för den franska revolutionen, hade naturvetenskapen tagit fäste och man ville vädra ut godtycke genom att ersätta befintliga måttreferenser med naturens konstan- ter – vad som kom att bli det s.k. &lt;NOBR&gt;SI-systemet&lt;/NOBR&gt; med sina grunden- heter (t.ex. meter, kilogram och sekund) och härledda enheter (t.ex. densitet – kg/m&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;P &lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft51"&gt;P &lt;/SPAN&gt;hastighet – m/s). Detta innebar inte att mått och mätande plötsligt blivit opolitiskt, utan definitionen av meter och kilogram 1799 var ett uttryck för ett behov att skapa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;enhetliga enheter efter den franska revolutionen. Än i dag har Stor- britannien och USA som bekant inte ersatt sina gamla (och skilj- aktiga) måttenheter med det metriska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Att enhetsstandarder tjänar allmänheten bättre ju mer spridda och använda de är anses i de flesta fall vara uppenbart. Samtidigt finns ännu i dag inlåsningar i olika standarder för mått och vikt som knappast kan förbises.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Likhetsstandard&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Medan enhetsstandarder beskriver t.ex. en tunnas volym eller en tegelstens yttermått, så beskriver en likhetsstandard tunnans och tegelstens likhet med varje annan tunna och tegelsten. Sådana &lt;SPAN class="ft11"&gt;lik- hetsstandarder &lt;/SPAN&gt;har haft stor betydelse för industrialiseringen genom de fördelar de har för produktion, lagring, transporter osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Historien anger att inför återuppbyggnaden av staden Boston efter en storbrand 1689 togs en lag att alla tegelstenar skulle ha måtten 9x4x4 tum. Man menade att sådana standardiserade tegel- stenar skulle leda till en snabbare och mer ekonomisk uppbyggnad av staden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Ett annat kanske mer välbekant exempel på likhetsstandard är spårvidden för järnvägar. &lt;NOBR&gt;1700-talets&lt;/NOBR&gt; järnvägsbaroner specificerade unika spårvidder för de järnvägar de ägde och kontrollerade, med effekten att de begränsade konkurrensen och ”låste in” kunder i ett leverantörsberoende. Nackdelarna med sådan konkurrensbegräns- ning blir emellertid snabbt tydliga, och i många fall accepterades en viss spårvidd före andra helt enkelt för att det var mer ekonomiskt. Den framgångsrika spårvidden blev en de &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt; genom sin dominans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;I England rekommenderades &lt;SPAN class="ft11"&gt;standard guage &lt;/SPAN&gt;som blivit den mest spridda spårvidden av &lt;SPAN class="ft11"&gt;British Royal Commission &lt;/SPAN&gt;1845. Året därpå tog det brittiska parlamentet en spårviddslag som stipulerade att alla nya spår som byggdes skulle följa specifikationen för &lt;SPAN class="ft11"&gt;standard guage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Förutom ekonomiska skäl för standardisering växte det också fram skäl vid denna tid som hade med allmän säkerhet att göra. År 1880 beräknades ca 50 000 människor ha omkommit till följd av explosioner i trycksatta system (ångmaskiner) till sjöss och på land, enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;American Society for Mechanical Engineers &lt;/SPAN&gt;(ASME), som var en av de första frivilliga standardiseringsorganisationerna. ASME&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;publicerade 1915 &lt;/SPAN&gt;#138 ASME Boiler and Pressure Vessel Code &lt;SPAN class="ft8"&gt;som de menar var den första regelrätta standarden för hur trycksatta system ska konstrueras, inspekteras och testas för att garantera säker funktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Likhetsstandarder begränsar variationsrikedom på ett sätt som ibland anses begränsa innovationer. Men fördelarna är ofta så uppenbara att likhetsstandarder kan sägas vara en av industrialise- ringens mest betydelsefulla innovationer. &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; såg framväxten av likhetsstandarder på en stor mängd områden – standarder som varit avgörande för den väg utvecklingen tagit. De förekommer dels i samhällets stora perspektiv, som för ångmaskiner och andra branschstandarder, dels i det lilla perspektivet, med standarder som bara gäller för enstaka industrier eller fabriker, t.ex. jiggar och formar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Nyttan av en enhetlig tid är ett tydligt exempel på hur en praktik sprids från det lokala via en större region, till att bli nationell och slutligen en väldefinierad del av ett globalt sammanhang. I mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; hade t.ex. olika städer i Sverige sin egen lokala tid satt efter den verkliga soltiden. Men för järnvägen och telegrafen med- förde detta praktiska problem, med en faktisk skillnad på 24 minuter mellan tiden i Göteborg och i Stockholm. Man införde därför först en gemensam tid för järnvägssträckan, och 1878 inför- des en nationell enhetlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Tidpulser sändes per telegraf från Stockholms observatorium till alla järnvägsstationer en gång i veckan för att justera stations- klockan, och den nationella tidsstandarden spreds därmed över landet. Vid en internationell konferens År 1884 beslöts att en glo- bal tidsstandard skulle dela in globen i 24 tidszoner med Greenwich som nollongitud, eftersom majoriteten av världens sjökort hade Greenwich som nollongitud. En konkurrerande – men förlorande – standard delade i stället in globen i tio zoner med Paris som noll- longitud och dygnet i tio timmar som bestod av hundra minuter vardera, var och en hundra sekunder lång. Detta franska decimala förslag ratades dock. Sverige ratificerade det vinnande förslaget och anslöt sig till den globala ordningen 1910.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;En av massproduktionens grundförutsättningar är principen om utbytbarhet, dvs. att varje producerad delkomponent ska kunna sättas samman med varje annan delkomponent som en viss produkt är uppbyggd av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Genombrottet för utbytbarhet kom inom vapenproduktion. Runt sekelskiftet &lt;NOBR&gt;1700–1800&lt;/NOBR&gt; producerades fortfarande de flesta vapnen av enskilda vapensmeder och delarna till varje enskilt vapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;justerades in separat, med resultatet att när det gick sönder var man tvungen att lämna in vapnet till en smed som nyproducerade och passade in en reservdel. I Frankrike och USA försökte man under de första årtiondena av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; i stället producera varje del mot noggrannare specifikationer som angav vilken tolerans varje yta fick ha, dvs. det lägsta respektive högsta mått en komponent kunde ha för att passa mot nästa komponent. Med bättre ritningar, mät- metoder och tolkar (ett slags toleransmall) växte mot mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; metoden fram att producera helt utbytbara komponen- ter, i vad som ibland kallas ”det amerikanska systemet”. På världs- utställningen i London 1851 kunde Colt, framför en häpen publik, förevisa tio revolvrar som alla kunde demonteras och efter att alla delarna blandats åter monteras i tio fullt fungerande revolvrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Systemet med likhetsstandarder som fabrikerna använde sig av gjorde att en komponent kunde produceras i en del av landet och en annan del i en annan del av landet. Kunden kunde beställa reservdelar genom &lt;NOBR&gt;Sears-Roebucks&lt;/NOBR&gt; postorderkataloger och själv byta ut den felande komponenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Många komponenter i &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; exploderande mekaniserings- process, t.ex. muttrar och skruvar, var också generellt användbara och etablerades som standarder som inte bara var industri- eller branschspecifika utan snarast universella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;En svensk innovatör har haft mycket stor betydelse i samman- hanget. &lt;NOBR&gt;Carl-Edvard&lt;/NOBR&gt; Johansson, även kallad &lt;NOBR&gt;”Mått-Johansson”,&lt;/NOBR&gt; patenterade 1901 ett system med passbitar av olika storlekar med mycket stor måttprecision. Dessa kombinationsmåttsatser, eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;Jo Blocks &lt;/SPAN&gt;(Johansson Guage Blocks) som de kallades i USA, användes för att kontrollmäta och kalibrera fabrikernas mätverktyg. Johans- sons innovation bestod dels av de 102 passbitarna av metall som förvaras i en sammetsinklädd trälåda, dels av en uppdelning av tole- ransklasser och standardiserade spel som fortfarande används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Betydelsen av &lt;NOBR&gt;C-E&lt;/NOBR&gt; Johanssons innovation för möjligheten till massproduktion av verkstadsprodukter med stor precision kan knappast överdrivas. Amerikanska biltillverkare hörde till hans första kunder, och 1923 köpte Henry Ford företaget och anställde Johansson. Det hävdas också att Johanssons innovation hade bety- delse för att man kunde enas om att de olika långa amerikanska och brittiska tum båda två skulle fastställas till exakt 25,400 mm, vilket 1933 antogs som internationell standard av &lt;SPAN class="ft11"&gt;American Standards Association.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34763x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kompatibilitets-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och interoperabilitetsstandard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Ytterligare en form av standard rör specifikationer för två eller fler delar som ska passa ihop, exempelvis elektriska kontakter. Forska- ren Ken Krechmer menar att en likhetsstandard kan beskriva en stickkontakt och en annan likhetsstandard kan beskriva ett vägguttag där stickkontakten passar, men en specifikation som beskriver både kontakten och uttaget beskrivs bättre som en &lt;SPAN class="ft11"&gt;kom- patibilitetsstandard&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Kompatibilitet är viktigt exempelvis för telekommunikation. Precis som i andra exempel på teknisk utveckling började historien med telekommunikation med proprietära standarder. När telegra- fen började användas kommersiellt i mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; korsade inte telegraftrådarna nationsgränserna, utan olika länder använde olika system. I kommunikation mellan länder måste därför medde- landena skrivas ut, översättas och överlämnas vid gränsen för att sedan åter skrivas in för vidare telegrafering. Systemen var alltså inte kompatibla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Våren 1865 förhandlade 20 europeiska länder, inklusive Sverige, om villkoren för internationell interkonnektivitet, grundläggande regler för standardisering av teknisk utrustning, gemensamma instruktioner för handhavande samt villkor för kostnader och eko- nomisk redovisning. För att hantera framtida tillägg och ändringar till överenskommelsen bildade man gemensamt &lt;SPAN class="ft11"&gt;International Tele- graph Union &lt;/SPAN&gt;(ITU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Kompatibilitet har beskrivits som den tekniska aspekten av interoperabilitet,&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och i och med framväxten av persondatorer och Internet i slutet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; ökade behovet av standarder som inte bara beskrev hur komponenter kunde samexistera i likartade system, dvs. vara kompatibla, utan också beskrev hur olika kompo- nenter kunde fungera i heterogena system uppbyggda av många lokala nätverk. Modern informationsteknik är mer förknippad med interoperabilitet än med kompatibilitet, där det förra samman- kopplas inte bara med rent teknisk samfunktion utan med syntax, semantik och samordning som tar hänsyn till institutioner som rättsregler och organisationer. Däri ligger en stor del av utma- ningen med att ta fram standarder för informationsteknik, och där finns skälet till en stark framväxt av konsortier som en alternativ form för att utveckla standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Future of Identity in the Information Society, FIDIS (No. 507512),www.fidis.net.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34764x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;De begrepp som presenterats här ovan beskrivs ytterligare i avsnittet om definitioner nedan, och de återkommer delvis i den historiska framväxten av olika standardiseringsorganisationer som beskrivs i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En osynlig infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Det ligger nära till hands att beskriva de olika formerna av standarder som nämnts ovan som betydelsefulla komponenter i en infrastruktur. En infrastruktur där viss kunskap uttrycks, sprids och kommer till användning. Denna infrastruktur har den egen- heten att den är osynlig i de fall standarder finns på plats och är ändamålsenliga. Standarder, inte bara &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; märks inte när de finns och fungerar. Först när de saknas märks deras frånvaro och skapar problem. &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; är också i stor utsträckning osynliga i beslutsfattandet hos verksamhetsansvariga. Verksamhets- beslut, t.ex. om upphandling av &lt;NOBR&gt;e-tjänster,&lt;/NOBR&gt; innebär ofta beslut också om val av standarder, men dessa tycks inte beslutas separat och uttryckligen, åtminstone på den verksamhetsansvariga nivån, utan blir en outtalad konsekvens av verksamhetsbeslut av olika slag. Det är vår förhoppning att detta betänkande skall göra det osynliga synligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Definitioner och terminologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Former av standarder och dess utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft11"&gt;Standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;standard &lt;/SPAN&gt;betyder enligt Nationalencyklopedin ”en fast- ställd norm för en viss företeelse”.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En standard uttrycker ”standardiseringsresultat i form av beskrivningar, regler (normer) och rekommendationer för allmängiltig och upprepad använd- ning”.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;SIS pekar på de dokument som är processens resultat och beskriver standard som ”dokument, upprättat i konsensus och fast- ställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt Nationalencyklopedins ordbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt Nationalencyklopedin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34765x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resul- tat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang.”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SIS-definitionen&lt;/NOBR&gt; är en direkt översättning av den definition ISO och IEC erbjuder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft54"&gt;Document, established by consensus and approved by a recognized body, that provides, for common and repeated use, rules, guidelines or characteristics for activities or their results, aimed at the achievement of the optimum degree of order in a given context.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Det finns förstås också en svagare betydelseform av begreppet, som handlar om något som är ”vanligast” eller ”normalt förekom- mande”, även det enligt NE:s ordbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Det finns alltså ingen universellt accepterad standard för vad som utgör en standard, och egentligen är inte standarden det intressanta utan det intressanta är i stället själva standardiseringen. Man kan därför låta nöja sig med att det finns en vardaglig betydelseform som beskriver något vanligt eller normalt, och en mer specifik betydelseform som beskriver resultatet av en standardiseringspro- cess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft30"&gt;Utredningen förstår standard i den allmänna meningen och innefattar i det dels alla typer av standarder, dels överenskommelser uttryckta i specifikationer om hur något ska vara beskaffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Standardisering &lt;/SPAN&gt;avser enligt Nationalencyklopedin systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem. Det avser med andra ord processer att fastställa standar- der. Utredningen förstår dessa processer som kniviga sociala akti- viteter, att processerna sker med mer eller mindre formella meto- der, och att processen kan vara mer eller mindre öppen, strategisk och medveten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Standardiseringsprocessens resultat kan vara en standard, som nämndes ovan, men också leverabler med annan status är vanliga. Inom ISO, exempelvis, är begreppet standard reserverat för doku- ment som genomgått en speciell procedur med flera steg och omröstningsförfaranden. Om dokumentet är informativt snarare än normativt, eller om det gäller ett teknikområde under utveck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.sis.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;ling, kan dokumentet ges ut med en tilläggsbeteckning som anger en lägre dignitet, t.ex. TS (&lt;SPAN class="ft11"&gt;technical specification&lt;/SPAN&gt;) eller PAS (&lt;SPAN class="ft11"&gt;publicly available specification&lt;/SPAN&gt;). Motsvarande finns inom övriga erkända organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Inom CEN används numera flitigt en procedur som benämns &lt;SPAN class="ft11"&gt;CEN Workshop&lt;/SPAN&gt;. Det är ett projekt med målet att ta fram ett speci- fikt standardiseringsdokument som får beteckningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;CEN Work- shop Agreement &lt;/SPAN&gt;(CWA). En CWA är endast en överenskommelse mellan dem som deltagit i projektet men kan upphöjas till Europa- standard efter gängse omröstningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Också andra standardiseringsorganisationer har specifikationer av olika status. Exempelvis hänvisar IETF bara till en mindre del av sina standarder som ”standard” och den större delen som RFC (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Request for comment&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Formell standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Standarder som fastställs av erkända standardiseringsorganisationer hänvisar vi till som &lt;SPAN class="ft11"&gt;formell standard&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Erkänd standardiseringsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Med erkänd standardiseringsorganisation avser vi en organisation som utvecklar standarder och som erkänns på global, regional och nationell nivå. ISO, IEC och ITU erkänns på global nivå (av WTO), CEN, CENELEC och ETSI erkänns på europeisk nivå (av EU) och SIS, SEK och ITS erkänns i Sverige (av regeringen genom SSR). EU:s harmoniserade standarder är formella europeiska stan- darder. Alla dessa beskrivs vidare i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Andra standardiseringsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;andra standardiseringsorganisationer &lt;SPAN class="ft8"&gt;menar vi sådana organisa- tioner som har till huvudsaklig uppgift att utveckla standarder, som har allmänt tillgängliga regler för sin verksamhet, som är interna- tionellt accepterade och som inte är formella standardiseringsorga- nisationer. Exempel på sådana standardiseringsorganisationer är IETF, W3C och OASIS. Synonymt kallas de också informella&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;standardiseringsorganisationer, vilket kan vara olyckligt eftersom de ofta är väl så formella i sin process med att ta fram standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;Informell standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I brist på bättre benämning kallar vi standard som tas fram av dessa andra standardiseringsorganisationer för &lt;SPAN class="ft11"&gt;informell standard&lt;/SPAN&gt;. Exem- pel på informella standarder är IP, som utvecklats av IETF, HTML som utvecklats av W3C, samt UBL som kommer från OASIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;Obligatorisk standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En grundläggande princip för standarder är att de är frivilliga. Undantaget är när en lag pekar på att en viss standard ska användas. Om de en standard utpekas i lag hänvisar vi till den som en &lt;SPAN class="ft11"&gt;obliga- torisk standard&lt;/SPAN&gt;, oavsett om den i annat avseende är att betrakta som en formell standard eller en de &lt;NOBR&gt;facto-standard.&lt;/NOBR&gt; Ibland förekommer i litteraturen om standarder begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;jure&lt;/SPAN&gt;-standard.&lt;/NOBR&gt; Använd- ningen av begreppet är dock inte entydigt och konsekvent, varför vi i utredningen inte använder det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;De &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;De facto betyder i kraft av faktiska förhållanden och en &lt;SPAN class="ft11"&gt;de facto&lt;/SPAN&gt;- &lt;SPAN class="ft11"&gt;standard &lt;/SPAN&gt;ska förstås som en etablerad dominerande standard, inte att den behöver vara formellt fastställd. En de &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt; kan vara en produkt som i kraft av sin dominans utgör norm, exempel- vis Microsoft Word för ordbehandling och &lt;NOBR&gt;VHS-standarden&lt;/NOBR&gt; för videokassetter. Men en de &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt; kan också vara en funk- tion hos en produkt som lever vidare och överförs till andra pro- dukter, exempelvis &lt;NOBR&gt;QWERTY-ordningen&lt;/NOBR&gt; på tangentbordens bok- stäver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;Konsortier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Konsortier &lt;/SPAN&gt;avser sammanslutningar av företag med syfte att delvis eller i huvudsak utveckla standarder eller profiler av standarder. Exempel på konsortier är Bluetooth SIG och Digital Living Net- work Alliance. Hit kan också möjligen räknas sådana sammanslut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34768x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;ningar av företag där medlemskap sker på inbjudan och i regel inte är öppen, exempelvis &lt;NOBR&gt;Blue-ray&lt;/NOBR&gt; Disc Association. Sådana sam- manslutningars standarder kan i princip jämställas med företags- standarder och är bara delvis relevanta för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Öppen programvara eller källkod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Det händer att användning av begreppen &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen standard &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen programvara &lt;/SPAN&gt;leder till viss förvirring. Det kan dels vara svårt att skilja det ena begreppet från de andra, dels vara svårt att veta vad för slags öppenhet som avses för standarden respektive program- met. Medan det som regel inte svårt att skilja på vad som är en standard mot vad som är en programvara, så blir det märkvärdigt oklart när dessa refereras till som &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;En standard är i grova drag en specifikation medan en program- vara är en datorbaserad kod, och &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen &lt;/SPAN&gt;kan i grova drag förstås som motsatsen till proprietär i båda fallen, vilket medför ägande och möjlighet att licensiera ut rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;För utredningens vidkommande förstås &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen programvara &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;öppen källkod &lt;SPAN class="ft8"&gt;som synonymt med det engelska &lt;/SPAN&gt;Open Source Soft- ware&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Vi gör alltså ingen distinktion mellan de båda uttrycken, men vi använder för enkelhetens skull genomgående begreppet &lt;/SPAN&gt;öppen programvara&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Utredningen ansluter sig därmed till Statskontorets definition från 2003 av öppen programvara som en programvara där källkoden är fritt tillgänglig och där programmet fritt kan använ- das, förändras, förbättras, kopieras och distribueras av alla.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Öppet dokumentformat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett annat förekommande begrepp är &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppet dokumentformat&lt;/SPAN&gt;, vilket avser dokumentformat som baseras på formell standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft11"&gt;Öppen standard och dess olika kriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Benämningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen standard &lt;/SPAN&gt;förstås vara synonym med formell standard. Epitetet &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen &lt;/SPAN&gt;anspelar antingen på att den formella stan- darden rent allmänt är mer öppen än en proprietär leverantörsstan- dard, eller på att formella standarder utvecklas och görs tillgängliga under principer av öppenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Öppen programvara, Statskontoret 2003:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34769x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Det ska också sägas att det finns avvikande meningar i vilka krav man ska ställa på en standard för att den ska kunna kallas &lt;SPAN class="ft11"&gt;öppen&lt;/SPAN&gt;. I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; från 2005 beskrivs öppen standard som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft54"&gt;en standard som i princip är möjlig för alla att ta del av och använda, som utvecklas i en allmänt accepterad och öppen miljö, som tas fram enligt en konsensusmodell samt offentliggörs, förvaltas och under- hålls.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;År 2005 uttalade &lt;SPAN class="ft11"&gt;Global Standards Collaboration &lt;/SPAN&gt;(GSC) en gemen- sam uppfattning om vad som avses med öppen standard.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;GSC är en sammanslutning av tolv standardiseringsorganisationer på kommunikationsområdet, och man menar att standarder är öppna om de möter följande kriterier (förkortat):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Standarden är utvecklad eller godtagen och upprätthållen i en kollaborativ process som bygger på konsensus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Processen är transparent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Materiellt påverkade och intresserade parter utesluts inte från processen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Standarden bygger på en policy om RAND/FRAND (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;fair, reasonable and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;non-discriminatory&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; för immaterialrätter som kan tillåta licensiering utan kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Standarden publiceras och görs tillgänglig för allmänheten till rimlig eller ingen kostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Den tyska förbundsregeringens arkitekturdokument SAGA anger ett antal minimikrav på öppenhet för att en standard ska komma ifråga för att rekommenderas i federala &lt;NOBR&gt;IT-lösningar.&lt;/NOBR&gt; I SAGA ställs dock inga krav på utvecklingsprocessen utan endast på tillgänglig- het och användarrättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft30"&gt;Inom den formella standardiseringen hänvisar många till följande definition, fastställd av &lt;SPAN class="ft57"&gt;Telecommunication Standardization Advi- sory Group &lt;/SPAN&gt;(TSAG):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft58"&gt;“Open Standards” are standards made available to the general public and are developed (or approved) and maintained via a collaborative and consensus driven process. “Open Standards” facilitate interoperability and data exchange among different products or services and are intended for widespread adoption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop&lt;SPAN class="ft12"&gt;T &lt;/SPAN&gt;. 2004/05:175.&lt;SPAN class="ft12"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.gsc.etsi.org/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34770x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft59"&gt;Därefter beskrivs ett antal begrepp som påverkar öppenheten – &lt;SPAN class="ft25"&gt;reasonably balanced, due process, intellectual property rights &lt;/SPAN&gt;(IPR), &lt;SPAN class="ft25"&gt;quality and level of detail, publicly available och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;on-going&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; support&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Definitionerna kräver inte att det ska vara gratis att delta i utvecklingen av standarder men det ska vara öppet på kända villkor för alla intresserade att delta. Det kan också innebära att alla möten ska vara öppna och all information ska vara allmänt tillgänglig, antingen hela tiden eller efter fastslagna mognadsgrader. Det innebär också i regel att beslut tas när man skapat konsensus och att det finns ett röstningsförfarande för majoritetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;En konsensusmodell utesluter inte att det finns ett röstnings- förfarande eller invändningar mot beslutet. Hur konsensus beskrivs och hanteras skiljer sig mellan olika organisationer. ISO/IEC defi- nierar konsensus enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft54"&gt;General agreement, characterized by the absence of sustained opposi- tion to substantial issues by any important part of the concerned inte- rests and by a process that involves seeking to take into account the views of all parties concerned and to reconcile any conflicting argu- ments.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;I formella såväl som informella standarder kan patent eller annan immaterialrätt (IPR) tillåtas ingå mot löfte från patentägaren att denna före omröstning redovisar sina krav på motprestationer och att den inte senare ändrar dessa. För att standarden ändå ska betraktas som öppen krävs vanligen att eventuella licenser görs till- gängliga på lika villkor och utan diskriminering, dvs. RAND/ &lt;NOBR&gt;FRAND-villkor.&lt;/NOBR&gt; Definitioner av öppen standard för vanligen också med sig krav på rimliga eller inga avgifter för att någon ska få ta del av standarder i sammandrag eller i sin helhet, med all nödvändig dokumentering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Olika organisationer hanterar restriktioner olika. Öppen är säl- lan detsamma som gratis, och kostnaderna hanteras ibland genom att man tar ut medlemsavgifter. Ibland bekostas standardiserings- arbetet genom att man tar betalt för publikationer, och ibland kos- tar det pengar att använda en standard. I samtliga fall minskar öppenheten i någon mening, men så länge villkoren är rimliga och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; brukar restriktionen godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Krav som anses vara nödvändiga för att standarder ska kunna användas tenderar att motsvara sådana som ställs på formella stan- darder, dvs. krav som specificeras av de erkända standardiserings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ISO/IEC Guide 2:1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34771x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;organisationerna. Bland kravställarna finns dock avvikelser, exem- pelvis i form av krav på frånvaro av patent i standarder, kostnadsfri licensiering, kostnadsfritt publicerade dokument osv. Sådana posi- tioner är förknippade med några viktiga osäkerheter – dels kan de rättsliga konsekvenserna ge oönskade resultat och är svåra att för- utse, dels är effekterna på rådande affärsmodeller och på den befintliga marknaden för standarder och standardisering oklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;IT-standarder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; en fråga om interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Det saknas övertygande definitioner som placerar begreppen &lt;SPAN class="ft11"&gt;inter- operabilitet, kompatibilitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;interkonnektivitet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;integration &lt;/SPAN&gt;i ett sammanhang, trots att de kan sägas höra till samma familj av begrepp som beskriver sammanhang i komplexa system.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett av de mer betydelsefulla skälen att standardisera informationsteknik är att man därmed säkerställer att olika delar kan samverka; fysiska apparater och sladdar ska fungera ihop och metoder för att över- föra data måste vara oberoende av vem som tillverkat apparaterna. Utöver det behövs samstämmighet i presentation av överförda data och t.o.m. viss tolkning av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Den här förmågan till samverkan kallas i regel interkonnektivitet eller interoperabilitet. Av dessa båda är interoperabilitet det mer förekommande begreppet, vilket kan bero på att interkonnektivitet uppfattas som att det bara handlar om att sladdar ska passa ihop medan interoperabilitet antyder en generisk funktion som svar på krav på en mer sammansatt samverkan av begrepp, tjänster och verksamheter. Interkonnektivitet kan förstås som en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning, för kompatibilitet, och kompati- bilitet kan ses som en motsvarande förutsättning för interoperabi- litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Man kan säga att interoperabilitet är en nödvändig förutsättning för fungerande informationsteknik, och för interoperabilitet är standarder en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;CEN definierar interoperabilitet enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft54"&gt;a state which exists between two application entities when, with regard to a specific task, one application entity can accept data from the other&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I den mån dessa begrepp hör till en familj kan dess anfader kanske beskrivas som John Zachman och det ramverk för systemutveckling som han presenterade 1987 (A framework for information systems architecture. IBM systems journal Vol 26, no. 3, 1987).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34772x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft54"&gt;and perform that task in an appropriate and satisfactory manner without the need for extra operator intervention.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Lite mindre ordrikt definierar ISO och IEEE interoperabilitet som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft54"&gt;the ability of two or more systems to exchange data, and to mutually use the information that has been exchanged.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;För proprietära system av det större slaget – där kanske de mest framträdande exemplen är de omfattande affärshanteringssystem som många företag använder (SAP, Movex och liknande) – är inte interoperabilitet en utmaning på samma sätt som det är en utma- ning för öppna system. Det proprietära systemet är inte heterogent och interoperabilitet är därför inte aktuellt. För dessa är i stället utmaningen integration – av verksamheter, mål, mått och metoder medelst ett bra införande och nyttiggörande av datorsystemet. För det öppna systemet kan integration också vara ett åtråvärt mål, men då är interoperabilitet en förutsättning som först måste lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Inom den offentliga förvaltningen är interoperabilitet en av för- utsättningarna för ett fungerande informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;För att betona att utmaningen rör ett öppet Internet snarare än mer slutna proprietära system, beskriver vi &lt;SPAN class="ft11"&gt;interoperabilitet &lt;/SPAN&gt;som förmågan till samordning i heterogena system bestående av flera lokala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Också standardiseringsorganisationerna har definitioner av vad man avser med interoperabilitet, och mycket energi har lagts ner på att definiera begreppet och beskriva vad det består av. En före- kommande struktur är att skilja på &lt;SPAN class="ft11"&gt;teknisk &lt;/SPAN&gt;interoperabilitet, &lt;SPAN class="ft11"&gt;seman- tisk &lt;/SPAN&gt;interoperabilitet och &lt;SPAN class="ft11"&gt;organisatorisk &lt;/SPAN&gt;interoperabilitet. När det finns behov av ytterligare preciseringar kan man däremellan lägga in &lt;SPAN class="ft11"&gt;syntaktisk &lt;/SPAN&gt;interoperabilitet och &lt;SPAN class="ft11"&gt;rättslig &lt;/SPAN&gt;interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;I en artikel i tidskriften Öppna system&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;ger författarna en ännu mer detaljerade hierarki av interoperabilitet: &lt;SPAN class="ft11"&gt;fysisk &lt;/SPAN&gt;(hårdvara, sig- naler, bitar), &lt;SPAN class="ft11"&gt;empirisk &lt;/SPAN&gt;(koder, brus), &lt;SPAN class="ft11"&gt;syntaktisk &lt;/SPAN&gt;(data, protokoll), &lt;SPAN class="ft11"&gt;semantisk &lt;/SPAN&gt;(signifikans, tolkning), &lt;SPAN class="ft11"&gt;pragmatisk &lt;/SPAN&gt;(information, förstå- else) eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;social/kulturell &lt;/SPAN&gt;(kunskap, normer) interoprabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Ramverket för interoperabilitet kan sägas bestå av standarder eller riktlinjer som beskriver hur organisationer eller funktioner inom en organisation bestämt sig för att arbeta tillsammans. Det betyder bl.a. att man måste säkerställa att man är överens om hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;CEN Report CR 14300:1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Arkitektursamverkan mellan myndigheter, nr 2, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34773x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;betydelsen av specifika data ska tolkas, dvs. att man kan skapa semantisk interoperabilitet. Exempel på sådant är att man enats om att begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;pris &lt;/SPAN&gt;avser enhetspris och inte faktiskt pris (eller vice versa).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I arbetet att uppdatera &lt;/SPAN&gt;European Interoperability Framework&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;(EIF) 1.0 till EIF 2.0 i &lt;NOBR&gt;EU-programmet&lt;/NOBR&gt; IDABC, har Gartner före- dragit att man skiljer ut interoperabilitet för teknik och system som en fråga om interkonnektivitet. Teknik innefattar där hårdvara (t.ex. dator eller lagring), transport av bitar (t.ex. WAN, WiFi eller LAN), överföring av meddelanden (t.ex. HTTPS eller FTP), och vidareföring (&lt;SPAN class="ft11"&gt;transfer&lt;/SPAN&gt;) av meddelanden (t.ex. IP eller IPv6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Till lagret &lt;SPAN class="ft11"&gt;system &lt;/SPAN&gt;räknar Gartner sådant som kan räknas som data, applikationer och presentation. För kommunikation ingår meddelandeinteraktion (t.ex. SOAP eller REST) och meddelande- syntax (t.ex. CSV, MIME, EDI eller XML). Dessa områden, som Gartner hänvisar till som en fråga om interkonnektivitet, kallas ibland lite förenklat för &lt;SPAN class="ft11"&gt;pipes and wires&lt;/SPAN&gt;. De europeiska standardise- ringsorganisationerna, särskilt ETSI, har varit mest aktiva på dessa områden.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Över lagren för teknik och system lägger Gartner ett lager som omväxlande kallats organisation och &lt;SPAN class="ft11"&gt;business&lt;/SPAN&gt;. Medan de två föregå- ende lagren, teknik och system, uppfattas vara en fråga för inter- konnektivitet, beskrivs detta lager som ett område för interopera- bilitet. Till detta lager förs semantik (till vilket man räknar infor- mation och process) samt organisation. Kommunikation på denna nivå anses bestå av komponenterna meddelandesemantik (t.ex. X12, EDIFACT, ebXML eller XBRL), strategisk inriktningen på (&lt;SPAN class="ft11"&gt;alignment&lt;/SPAN&gt;) affärsprocesser och organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft30"&gt;Semantisk interoperabilitet har på Europanivå i mindre utsträck- ning varit integrerad i ESO:ernas arbetsprogram, medan de i stället återfinns i olika sektoriella initiativ &lt;SPAN class="ft61"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;som &lt;NOBR&gt;e-hälsa.&lt;SPAN class="ft61"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;För att uppnå önskvärd interoperabilitet och samtidigt stimulera konkurrens och utveckling kan det behövas väl avvägd lagstiftning eller riktlinjer. I enlighet med det föreslår ett annat europeiskt pro- gram, MODINIS, &lt;SPAN class="ft11"&gt;governance &lt;/SPAN&gt;som ett lager för interoperabilitet, utöver områdena teknik, semantik och organisation/business.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Commission staff working document, &lt;NOBR&gt;Follow-up&lt;/NOBR&gt; of the Recommendations of the, Task Force on ICT Sector Competitiveness and ICT Uptake.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;CEN &lt;NOBR&gt;e-Business&lt;/NOBR&gt; Interoperability platform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;CEN:s TC 251.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Den flyende gränsen mellan teknik, programvara, verksamhet, mål och användarnas beteende gör det svårt att dra fasta skiljelinjer mellan vad som är interkonnektivitet, kompatibilitet, interoperabi- litet respektive integration. Klart är dock att krav på interoperabi- litet och utvecklingen av &lt;NOBR&gt;inom-,&lt;/NOBR&gt; och mellanstatliga förvaltnings- tjänster, medför diverse utmaningar för ett öppet och heterogent Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;Utmaningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Standardisering för ökad interoperabilitet är inte okomplicerat och innebär flera utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Kanske den mest centrala utmaningen är att ökade krav på inter- operabilitet på allt högre nivåer av komplexitet också väcker &lt;SPAN class="ft11"&gt;ökad risk att misslyckas&lt;/SPAN&gt;. Interoperabilitet som, förutom teknik, också inkluderar semantiska ensningar av verksamheter, processer och mål, är ingen enkel sak att åstadkomma. Utfallet av ett sådant inte- roperabilitetsarbete är stort och viktigt, men det är också en kost- sam och svår sak att åstadkomma, vilket man bör vara medveten om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Interoperabilitet på högre nivåer berör också frågor som i grun- den är kulturella och sociala med &lt;SPAN class="ft11"&gt;tydliga skillnader mellan EU:s medlemsstater&lt;/SPAN&gt;. Begreppsstandarder är synnerligen politiska, efter- som de handlar om att ensa förvaltningsprocesser mellan länder och traditioner. Tekniska standarder utpekas ibland för att vara ett uttryck för den verkliga forskningsfronten inom ett område. Möj- ligen är en parallell till det en internationell begreppsstandard som är ett uttryck för det för närvarande politiskt möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft30"&gt;Ytterligare en utmaning är att begreppsstandarder kan medföra andra krav på dynamik och &lt;SPAN class="ft57"&gt;kontinuerlig uppdatering &lt;/SPAN&gt;av både bety- delseglidningar och språklig utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Standardisering för interoperabilitet berör dessutom delvis andra områden än traditionell standardisering, om man kan tala om en sådan, med delvis andra aktörer och sakägare. Frågan om vem som ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;finansiera och dra fördelarna &lt;/SPAN&gt;av standardiseringsarbetet och påföljande standarder återstår också att besvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Några ytterligare utmaningar är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den snabba utvecklingen av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;teknik &lt;/SPAN&gt;och av användares &lt;SPAN class="ft57"&gt;förvänt- ningar &lt;/SPAN&gt;är ännu en utmaning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Konsensusskapandet &lt;/SPAN&gt;drivs ännu längre, med en ytterligare skärp- ning av redan existerande problem som följd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Användningen av öppen programvara ökar, där interoperabili- tet kan tänkas ha väldigt annorlunda förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Inom EU erbjuds offentliga medel till de europeiska standardise- ringsorganisationerna som stöd till aktiviteter som ska pröva stan- darders interoperabilitet, genom praktiska s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;plugtests &lt;/SPAN&gt;och lik- nande aktiviteter. Andra än formella organisationer har dock inte möjlighet att söka dessa medel, vilket kan snedvrida marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Profilering av standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Standardiseringsorganisationer samverkar med varandra och drar nytta av standarder som utvecklats av andra och man för samman flera standarder i ett och samma sammanhang i vad som kallas pro- filer. &lt;SPAN class="ft11"&gt;European Information and Communication Technology Indu- stry Association &lt;/SPAN&gt;(EICTA) är en europeisk organisation för ICT- branschen som har behandlat frågan om profilering av standarder. Profilering är ett växande område och utgör en stor del av exem- pelvis ETSI:s arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Profileringsarbetet är grannlaga, eftersom komplexiteten växer när flera standarder ska samverka i sammanhang som inte alltid kan förutses. EICTA pekar på tre faser i profilering som alla är av bety- delse för att garantera interoperabilitet, vilket är en av profilernas verkliga poänger:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;val av standarder när flera alternativa standarder är möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;strategi för komponering av standarder och specificering av ett litet antal kombinationer som motsvarar kraven i punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Urval av alternativa egenskaper, som tar hänsyn till effekten av att flera standarder i kombination ökar antalet alternativ för egenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Certifiering: bedömning av överensstämmelse med standard&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;En standard är, som tidigare nämnts, i grunden en överenskom- melse uttryckt i en specifikation om hur någonting ska vara beskaffat i något visst avseende. En viktig fråga blir då hur man kan avgöra (verifiera) att en vara eller tjänst som uppges uppfylla vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;som står i specifikationen verkligen gör det. En sådan verifiering har på svenska fått namnet &lt;SPAN class="ft11"&gt;bedömning av överensstämmelse&lt;/SPAN&gt;, vilket är en översättning från engelskans &lt;SPAN class="ft11"&gt;conformity assessment&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Många standarder har ett avsnitt som anger kriterier för när standarden ska vara uppfylld, och beroende på vad standarderna handlar om, kan kriterierna vara mer eller mindre detaljerade. Det finns t.ex. standarder för testmetoder inom ett visst område, exem- pelvis användbarhet hos konsumentelektronik. För standarder om hälsa och säkerhet är det i stället avgörande att det finns fastställda mät- och testmetoder kopplade till kriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;En central fråga för tilltron till samt tidsåtgången och kostna- derna för bedömning av överensstämmelse är vem som gör bedöm- ningen. Det kan vara köparen, tillverkaren eller en tredje, obero- ende, part. Köparen är naturligtvis fri att göra hur den vill för att före köpet övertyga sig om att en produkt överensstämmer med standard. Tillverkaren kan å sin sida göra en s.k. egendeklaration (&lt;SPAN class="ft11"&gt;supplier’s declaration of conformity&lt;/SPAN&gt;), där denne intygar och specifi- cerar i vilken grad produkten överensstämmer med en given upp- sättning kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Kriterierna kan finnas i någon typ av standard. I Sverige finns t.ex. &lt;NOBR&gt;IT-företagens&lt;/NOBR&gt; miljödeklaration, som är en egendeklaration mot en specifikation är överenskommen mellan &lt;NOBR&gt;IT-företagen&lt;/NOBR&gt; och ett antal kommuner. Ett annat exempel är &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Industry For- mat &lt;/SPAN&gt;(ISO/IEC 23025), som är en egendeklaration av användbarhet hos programvaror. Det finns därutöver en standard (ISO/IEC 17050) som ställer vissa övergripande krav på egendeklarationer och på dem som utfärdar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;I Svenska Miljöinstitutets rapport &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ställ verifierbara miljökrav &lt;/SPAN&gt;skiljer man på &lt;SPAN class="ft11"&gt;företagsintyg&lt;/SPAN&gt;, där företaget bestyrker på heder och samvete att ställda krav uppfylls, och &lt;SPAN class="ft11"&gt;egendeklaration&lt;/SPAN&gt;, där företaget därutöver öppet tillhandahåller de uppgifter som behövs för att någon utomstående ska kunna göra en verifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Miljöinstitutet använder beteckningen andrapartsdeklaration när en kund kontrollerar sin leverantör, vanligen när en leverantör kontrollerar sin underleverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;När en oberoende part gör bedömningen brukar man tala om en tredjepartscertifiering. Ett certifikat är i detta sammanhang ett intyg utfärdat av en därtill behörig tredje part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;En egendeklaration är inte ett certifikat i denna mening, inte heller de intyg eller diplom som utdelas t.ex. till personer som genomgått en viss projektledarutbildning, och en certifiering kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Allmänt om standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;vara frivillig eller obligatorisk. För obligatoriska certifieringar ska bedömaren vara ackrediterad, dvs. fått behörighet att utfärda intyg om överensstämmelse (certifikat). I Sverige utfärdas sådana ackre- diteringar av SWEDAC. Allmänna krav som ska uppfyllas för att bli ackrediterad för certifiering av produkter anges i standarden EN 45011 &lt;SPAN class="ft11"&gt;General requirements for bodies operating product certification systems&lt;/SPAN&gt;. Begreppet produkter innefattar här både varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft30"&gt;Utredningsförslagen återkommer i kapitel 13 med överväganden och förslag när det gäller allmänna rekommendationer om standar- der i offentlig förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34779x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p355 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Allmänt om standardiserings- organisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Det finns ingen allmänt accepterad hierarki eller ordning av olika standardutvecklande organisationer. En historisk beskrivning kan dock ge vägledning till någon form av ordning.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De standardutvecklande organisationerna tar sin början om- kring 1880 då flera handelsorganisationer, särskilt i USA, började utveckla standarder för sina verksamhetsområden. IEEE är ett exempel på en organisation med sådana rötter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Standarder visade sig vara en viktig nyttighet i framväxten av industrisamhället, och runt sekelskiftet tillkom organisationer med standardisering som sitt enda syfte – en del med internationella ambitioner, som ISO och ITU, andra med nationen som verksam- hetsplats, som SIS i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Konsortier är en ganska sentida företeelse; den egentliga till- växten av industrigemensamma ambitioner som uttrycktes i kon- sortieform skedde först i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom områden som data/IT upplevdes en ökad utvecklingshastighet, som en del inte tyckte att de etablerade internationella organisationerna hängde med i .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Förutom att konsortierna tycktes vara snabbare, fyllde de också andra behov hos marknaden, som i sin tur ökade insyn och kontroll när företagen själva kunde besluta om hur och vad som skulle släp- pas igenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppdelningen bygger på främst Cargill &amp; Bolin, (2006) &lt;SPAN class="ft69"&gt;Study on the specific policy needs for ICT standardisation. 1st Interim Report&lt;/SPAN&gt;, Annex: Field expert position papers, Brussels, oktober 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Ett sätt att sortera standardiseringsorganisationerna skulle alltså kunna vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;handelsorganisationer (exempelvis IEEE)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;formella organisationer (exempelvis ISO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;konsortier (exempelvis Bluetooth SIG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Vid en sådan uppdelning saknas dock en viktig grupp standardise- ringsorganisationer som tillkommit de senaste decennierna och som inte kan beskrivas som något av ovanstående, nämligen organi- sationer med internationell närvaro och som utvecklar standarder för teknik som är viktig i alla länder, exempelvis IETF för Internet och W3C för webben. Dessa är mer lika formella standardiserings- organisationer än konsortier, eftersom de inte är sammanslutningar av företag och ofta har formella principer för att garantera öppen- het, och de är inte handelsorganisationer. Å andra sidan är de verk- samma på begränsade områden och bortom nationalstaters insyn och kontroll, likt konsortier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Vårt förslag är att förekommande standardiseringsorganisatio- ner skiljs åt på det sätt som finns beskrivet i kapitel 2:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Erkända standardiseringsorganisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;, dvs. sådana organisatio- ner som erkänns av forum som EU och WTO och som ut- vecklar formella standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Andra standardiseringsorganisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;, dvs. sådana organisationer som har till sin huvudsakliga uppgift att utveckla standarder, som har allmänt tillgängliga regler för sin verksamhet, som i kraft av sin historia är internationellt accepterade och som inte är formella standardiseringsorganisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Konsortier&lt;/SPAN&gt;, dvs. sammanslutningar av företag med syfte att del- vis eller i huvudsak utveckla standarder eller profiler av stan- darder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; utvecklas viktiga standarder av alla dessa organisa- tionstyper. Apparaternas elektriska komponenter standardiseras av IEC medan deras andra komponenter och funktioner standardise- ras av ISO. Kommunikationer standardiseras av t.ex. ITU, IEEE, IETF och ett antal konsortier, regionalt av ANSI, ETSI m.fl. och i Sverige vid behov av ITS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34781x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Erkända standardiseringsorganisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Anledningen till att WTO och EU har pekat ut några organisatio- ner som man ger särskild status för standardisering är global handel respektive europeisk handel i kombination med etablerandet av en inre marknad för EU:s del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Internationell handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;När diskussionerna i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; startade i Sverige om att bilda svenska standardiseringsorganisationer var några industrifö- retag som var engagerade i export de mest pådrivande. Förutom att standardisering gynnade producenterna insåg man nämligen även de möjligheter som standardisering erbjöd vid internationell han- del. De globala standardiseringsorganisationerna bildades strax efter en del nationella organisationer kommit i gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;För att hävda sig i konkurrensen krävs inte bara billiga produk- ter utan även i allt högre grad produkter som möter konsumenter- nas ökade krav på funktion, säkerhet och miljöhänsyn. Arbets- kraftens allt högre krav på god arbetsmiljö bidrar också till utveck- ling av säker och ergonomisk utrustning. Också samhällsorgan utformar regler som ställer tvingande krav i dessa avseenden. Även dessa typer av krav kan formuleras på internationell nivå. Gemen- samma eller likalydande standarder i olika länder och regioner ska- par större marknader, vilket i sin tur är av stort intresse för inter- nationellt inriktat näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;WTO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Samhällsorganen kan ha ett handelspolitiskt syfte med global och regional standardisering, förutom intresset att värna hälsa och säkerhet för medborgarna. Det går ut på att bidra till en harmonisk utveckling och tillväxt av världshandeln. Detta kan uppnås genom att stater avvecklar befintliga tekniska handelshinder och motver- kar uppkomsten av nya. Tekniska handelshinder är hinder som till- verkare och leverantörer möter vid mellanstatlig handel genom att varor vid import måste anpassas till nationella särkrav som kan fin- nas i lagar, föreskrifter och standarder. Den inhemska industrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den större delen av detta avsnitt bygger på &lt;SPAN class="ft72"&gt;Miljöhänsyn i standarder &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:173).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;anpassar sig i första hand till det egna landets regler och möter därför svårigheter vid export till andra länder som har avvikande regler. Om det dessutom är flera länder som är intressanta för lan- dets industri att idka handel med, och dessa i sin tur har olika tek- niska regler sinsemellan, blir företagens svårigheter mycket stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den globala handelsöverenskommelsen inom WTO säger att parterna, när det finns behov av tekniska föreskrifter eller standar- der och det finns relevanta internationella standarder, ska använda dessa som grundval. Den del av &lt;NOBR&gt;WTO-avtalet&lt;/NOBR&gt; som berörs här kallas &lt;NOBR&gt;TBT-avtalet&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Technical Barriers to Trade&lt;/SPAN&gt;), och de organisationer man pekar ut är bla ISO, IEC och ITU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det är en förutsättning för standarder som ska fungera lika överallt (globala standarder) att det finns internationella överens- kommelser om vad som konstituerar en standard samt hur standar- derna ska beredas och tillämpas. Sådant inflytande på standarders tillkomst har WTO:s &lt;SPAN class="ft11"&gt;code of good practice &lt;/SPAN&gt;som beskriver kriterier för en acceptabel standardiseringsprocess. Nationella standardise- ringsorganisationer (SIS, SEK och ITS i Sverige) ska rapportera till WTO att man förbinder sig följa denna praxis mot att WTO och EU godkänner organisationen som en formell standardiseringsor- ganisation. Också regionala standardiseringsorganisationer kan göra detta, vilket CEN, CENELEC och ETSI gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;Reglerna föreskriver att standardiseringsorganisationerna regel- bundet ska rapportera till WTO vilka standarder som för närva- rande bereds i olika stadier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;EU:s inre marknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;En viktig distinktion i sammanhanget är att tekniska föreskrifter definieras som &lt;SPAN class="ft11"&gt;tvingande &lt;/SPAN&gt;regler och att standarder är regler vars till- lämpning är &lt;SPAN class="ft11"&gt;frivillig&lt;/SPAN&gt;. Inom Europa har man också tidigt arbetat med integration mellan tekniska föreskrifter och standarder. När man tog beslut som behövdes för att effektivisera EG:s harmonise- ringsarbete genom resolutionen om en ny harmoniseringsmetod – &lt;SPAN class="ft11"&gt;The New Approach &lt;/SPAN&gt;– slogs standardernas roll i sammanhanget fast. (En mer ingående beskrivning av metoden återfinns i kapitel 4.2.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;EU (EG) strävar efter att genom direktiv, som alla medlemslän- der måste anpassa sig till, harmonisera erforderliga lagar och före- skrifter, så att man skapar en fri inre marknad. Denna fria marknad ska omfatta fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Ursprungligen innebar harmoniseringen att direktiven innehöll alla de tekniska detaljer som krävdes för varor, för att direktiven skulle accepteras av alla medlemsländer. Av flera skäl blev detta arbete mycket långsamt, och i många fall blev de tekniska detaljerna för- åldrade innan direktivet blev antaget. Den nya harmoniseringsme- toden innebär att direktiven innehåller allmänt formulerade krav på åtgärder så att produkten är säker ur användarens synpunkt samt åtgärder till skydd för hälsa och miljö. De nödvändiga tekniska detaljerna utformas i kompletterande harmoniserade standarder. En harmoniserad standard har i allmänhet utarbetats på direkt uppdrag av kommissionen i s.k. mandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;I likhet med WTO:s &lt;SPAN class="ft11"&gt;code of good practice&lt;/SPAN&gt;, kräver direktivet 98/34/EG att de nationella standardiseringsorganisationerna bland medlemsländerna i EU och EFTA ska informera varandra och kommissionen om de tekniska standarder och tekniska föreskrifter som relaterar till produkter eller tjänster som befinner sig under utveckling. Syftet med informationsförfarandet är att garantera att standarder som utarbetas inte kolliderar på EU:s inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Direktivet listar också de nationella kontaktpunkterna för tek- niska föreskrifter och för standarder. Svenska kontaktpunkter utses av regeringen; för den del som rör tekniska föreskrifter har man pekat ut Kommerskollegium som kontaktpunkt. För den del som rör standarder har regeringen anmält SIS, SEK och ITS som kon- taktpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Global standardisering inom ISO, IEC och ITU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;På internationell global nivå bedrivs standardiseringsarbetet i huvudsak inom två privaträttsliga organisationer – &lt;SPAN class="ft11"&gt;International Electrotechnical Commission &lt;/SPAN&gt;(IEC) och &lt;SPAN class="ft11"&gt;International Organization for Standardization &lt;/SPAN&gt;(ISO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;IEC svarar för det globala standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området. IEC etablerades redan 1906, pga. att elektrisk energi tidigt kom att distribueras över landgränser samti- digt som säkerheten i hanteringen krävde stränga säkerhetsbe- stämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;ISO svarar för den globala standardiseringen inom alla teknik- områden utanför dels det elektrotekniska området, dels områdena telekommunikation och informationsteknik. ISO:s föregångare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft11"&gt;International Standards Association &lt;SPAN class="ft8"&gt;(ISA) bildades 1926. ISA upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;hörde att fungera under andra världskriget, och ISO bildades 1945 och övertog sin föregångares verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För verksamheterna inom telekommunikation finns ett samar- bete mellan ländernas teleförvaltningar i &lt;SPAN class="ft11"&gt;International Telecommu- nication Union &lt;/SPAN&gt;(ITU), som är ett &lt;NOBR&gt;FN-organ&lt;/NOBR&gt; och som i huvudsak ägnar sig åt internationell standardisering för tele- och radiokom- munikation. Två organ har sedan bildats inom ramen för ITU, dels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;Telecommunication Standardisation &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(ITU-T),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; dels &lt;/SPAN&gt;Radiocommuni- cation Standardisation &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(ITU-R).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Global standardisering för informationstekniken sker inom en gemensam kommitté för IEC och ISO – &lt;SPAN class="ft11"&gt;Joint Technical Committee number 1 &lt;/SPAN&gt;(JTC 1). Man tog 1987 till denna lösning därför att IT ingår som komponent i många standardiseringsområden inom IEC såväl som ISO. JTC 1 har också ett väl utvecklat samarbete med &lt;NOBR&gt;ITU-T.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeisk standardisering inom CEN, CENELEC och ETSI&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Standardiseringen i Europa och EFTA bedrivs inom tre organ:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;European Committee for Standardisation &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(CEN)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;European Committee for Electrotechnical Standardisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft8"&gt;(CENELEC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;European Telecommunications Standards Institute &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(ETSI).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;På samma sätt som ISO, IEC och ITU på det globala planet, ansva- rar CEN, CENELEC och ETSI för ungefär motsvarande delar av standardiseringsområdet på europeiskt plan. När handeln över gränserna i Europa började komma i gång på allvar efter kriget noterade man att handeln ofta försvårades av de olikheter som fanns bl.a. vad gäller ländernas standarder. I början av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; bildade därför de flesta nationella standardiseringsorganen i Väst- europa gemensamt två samarbetsorgan, CEN och CENELEC, med målet att åstadkomma gemensamma standarder för medlemmarna. Genom de behov som senare tillkommit inom främst telekommu- nikationsområdet bildades 1987 ett tredje europeiskt standardise- ringsorgan – ETSI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;För att få till stånd gemensamma (eller åtminstone likalydande) standarder bland medlemsorganisationerna, och därmed i EU:s medlemsländer, ingår i medlemsvillkoren för respektive standardi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;seringsorganisation att ett medlemsland förbinder sig att anta de standarder som fastställs enligt det europeiska standardiseringsor- ganets regler samt att motstridig standard upphävs. Det innebär för Sveriges del att SIS/SEK ska anpassa svenska standarder efter det som antas av CEN/CENELEC. För ETSI:s område ser det lite annorlunda ut; där blir &lt;NOBR&gt;ETSI-standarder&lt;/NOBR&gt; antagna som svenska stan- darder av ITS med automatik, utan att ens översättas till svenska. När europeiska standarder fastställs av de nationella standardise- ringsorganisationerna sker detta normalt per automatik. Motsva- rande gäller inte för ISO/IEC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De två organisationerna CEN och CENELEC har sina säten i Bryssel. De arbetar båda efter gemensamma regler, &lt;SPAN class="ft11"&gt;CEN/ CENELEC Internal Regulations&lt;/SPAN&gt;. Arbetsfördelningen mellan dem är ungefär den som gäller mellan ISO och IEC. Det innebär att CEN ägnar sig åt den standardisering som ligger utanför det elektrotekniska området med undantag för telekommunikation medan CENELEC i huvudsak ägnar sig åt uppgifter inom det elektrotekniska området. CEN:s och CENELEC:s nuvarande stora uppgifter är att på Europeiska kommissionens uppdrag ta fram de standarder som behövs för att den inre marknaden i Europa ska kunna fungera som avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Man fann det så småningom nödvändigt att också bilda ett sär- skilt organ för standardiseringen inom teleområdet, och 1987 grundades ETSI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För CEN och CENELEC såväl som för ISO och IEC gäller att medlemskapet är nationellt vilket innebär att man i allmänhet har ett organ per land som medlem. ETSI och ITU har däremot annorlunda medlemsstrukturer, där ETSI är en intresseorganisation där medlemmarna har långtgående inflytande och ger en avsevärt bredare representation än att bara omfatta EU och EFTA. Med- lemskretsen i ETSI och ITU utgörs dels av nationella standardise- ringsorgan, dels av industrier, teleoperatörer och &lt;NOBR&gt;IT-företag&lt;/NOBR&gt; från länder också utanför EU och EFTA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34786x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Om det finns avvikelser i nationella standarder jämfört med den europeiska standarden (s.k. &lt;NOBR&gt;A-avvikelser)&lt;/NOBR&gt; ska CEN meddelas.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sådana avvikelser motiveras av att svensk nationell lagstiftning för- hindrar att delar av den europeiska standarden för svenska villkor genomförs. Avvikelserna är dock endast tillåtna på det &lt;NOBR&gt;icke-harmo-&lt;/NOBR&gt; niserade lagstiftningsområdet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;ICT Standardisation Board&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ICT Standardisation Board &lt;/SPAN&gt;(ICTSB) är ett europeiskt initiativ till samverkan mellan dels de tre formella europeiska standardiserings- organisationerna CEN, CENELEC och ETSI, dels företrädare för europeiska konsumenter (ANEC), småföretagare (Normapme), Kommissionen samt ett antal konsortier (för närvarande 15) som är aktiva inom &lt;NOBR&gt;IKT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och som dessutom har närvaro i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Syftet med ICTSB är att man ska samverka inom utvalda områ- den (för närvarande inom ramen för sex arbetsgrupper) att utgöra en kommunikationspartner till kommissionen och att i övrigt verka för en mer effektiv standardiseringsprocess på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Ledning och arbetsgrupper träffas kvartalsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om det i ett förslag till europeisk standard som är under utarbetande (prEN) finns krav som inte är förenliga med föreskrift i svensk lagstiftning (lag, förordning eller myndighets- författning) ska berörd föreskrivande myndighet ompröva föreskriften och undersöka om den kan ändras så att den blir förenlig med kravet i prEN. Anser myndigheten att före- skriften inte kan ändras skall myndigheten anmoda SIS att hos CEN begära att en svensk A- avvikelse förs in i en bilaga i EN. Innan SIS vidarebefordrar en sådan begäran ska SIS förvissa sig om att myndighetens krav återfinns i en relevant svensk föreskrift. En begäran om svensk &lt;NOBR&gt;A-avvikelse&lt;/NOBR&gt; får inte grundas på t.ex. ett allmänt råd eller rekommendation från myndighetens sida. Berörd teknisk kommitté inom CEN har att ta ställning till om begärd nationell A- avvikelse är relevant med hänsyn till standardens innehåll. Om så är fallet ska berörd teknisk kommitté införa den nationella &lt;NOBR&gt;A-avvikelsen&lt;/NOBR&gt; som en bilaga i slutförslaget till standarden samt i förordet hänvisa till den. Det finns, för övrigt, också &lt;NOBR&gt;B-avvikelser&lt;/NOBR&gt; vilka är sådana avvikelser som inte har sitt upphov i föreskrift utan baseras på historiska eller klimat- relaterade skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ambitionen är att sådana nationella avvikelser ska arbetas bort genom att hindrande regleringar med tiden anpassas. I realiteten visar det sig att nationella avvikelser skapar hinder för den inre marknaden och lever kvar längre än önskvärt från den inre marknadens synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34787x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;CEN Workshop Agreements – ett snabbspår för formella IT- standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Information society standardisation system &lt;SPAN class="ft8"&gt;(ISSS), tillkom inom CEN 1997 för deras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IKT-relaterade&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; aktiviteter. Inom gruppen arbetar man med workshops för att snabbare och mer effektivt möta marknadens krav på utveckling av formella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IT-standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; Så kallade &lt;/SPAN&gt;CEN Workshop Agreements &lt;SPAN class="ft8"&gt;(CWA), används framför allt på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IT-området&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; men kan också tillämpas på andra områden. Medan bara länder inom EU och EFTA är medlemmar i CEN, kan andra, även företag, organisationer och andra standardiseringskonsortier, delta i CEN:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;workshop-arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Se också kapitel 4 om det svenska deltagandet i CEN work- shops.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Standardiseringsorganisationer i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Sveriges standardiseringsråd (SSR)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Huvudmannaskapet för standardiseringsverksamheten i Sverige bedrivs sedan 2001 genom Sveriges standardiseringsråd (SSR). Standardiseringsverksamheten utförs av svenska standardiserings- organ som erkänns av SSR med ansvarsområden motsvarande verksamheterna i de internationella och europeiska organisatio- nerna. Före 2001 var Standardiseringen i Sverige (SIS) huvudman och hade då auktoriserat åtta standardiseringsorgan. När den nya strukturen etablerades &lt;NOBR&gt;2000–2001&lt;/NOBR&gt; blev SSR huvudman, medan SIS i en ny form – &lt;SPAN class="ft11"&gt;Swedish Standards Institute &lt;/SPAN&gt;blev en av de tre standar- diseringsorganisationerna. De övriga två är Informationstekniska standardiseringen (ITS) och Svensk Elstandard (SEK). Dessa tre beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Av de ursprungliga åtta standardiseringsorganen blev sex stycken en del av det nya SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Någon lag eller annan författning som reglerar standardise- ringen finns inte i Sverige. Medlemmarna i SSR, (staten, Lands- tingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Svenska Bankföreningen), har genom SSR:s stadgar enats om ändamål och riktlinjer för SSR.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Regeringen och Svenskt Näringsliv utser vardera sex av sexton ledamöter i full-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stadgar för SSR – Sveriges standardiseringsråd antagna den 27 juni 2000 samt den 28 februari 2001 och www.svenskstandard.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34788x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;mäktige. De övriga kommer från de organisationer som nämns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ovan.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Enligt stadgarna har SSR till uppgift att främja svensk standardi- sering och verka för att fastställda standarder används. Vidare har SSR som uppgift att besluta om ordning för fastställande, upphä- vande och registrering av svensk standard samt utse eller erkänna standardiseringsorgan i enlighet med de internationella och euro- peiska regelverken. Dessutom äger SSR rätten till SIS varumärke och ansvarar också för nyttjande och förvaltning av SIS fond. SSR har också till uppgift att ansöka om uppdragsmedel hos regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Staten ger årligen bidrag till standardiseringen på ca 30 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Medlen disponeras av Kammarkollegiet som betalar ut medlen till SSR efter rekvisition.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bidraget motsvarar ca 10 procent av den svenska standardiseringsorganisationens kostnader för stan- dardiseringsarbetet. Av dessa medel fördelar SSR ca 23 miljoner kronor till SIS, och 2,5 miljoner kronor till Konsumentrådet, som därifrån fördelas som stöd till diverse intresseorganisationers delta- gande i standardiseringsprojekt i huvudsak inom SIS. Övriga delar fördelas till ITS och SEK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den största delen av bidraget är avsett för att bidra till standar- diseringsorganisationens basuppgifter och olika standardiserings- projekt på mandat (dvs. uppdrag från Europeiska kommissionen till de europeiska standardiseringsorganen att ta fram europeiska standarder). Bland annat ska standardiseringsorganisationen full- göra de uppgifter som åligger de nationella standardiseringsorganen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska stan- darder och föreskrifter samt de uppgifter som följer av WHO:s avtal om tekniska handelshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Standardiseringsoganisationens uppgift är att tillvarata svenska intressen i det europeiska och internationella standardiseringsar- betet. När det gäller standardiseringsprojekt på mandat ska sådana projekt som har anknytning till statens ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom, dvs. den myndighetsregle- rade sfären där medlemsstaterna och kommissionen kan utöva ini- tiativ. Medlen är också avsedda att främja användarintresset genom ersättning till ideella organisationer för deras avgifter för medver- kan i svenskt standardiseringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;t.ex. Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2006-05-11,&lt;/NOBR&gt; dnr UD2006/22351/EIMx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Anslaget 39:6 &lt;/SPAN&gt;Bidrag till standardisering&lt;SPAN class="ft53"&gt;, anslagsposten 1 &lt;/SPAN&gt;Sveriges Standardiseringsråd&lt;SPAN class="ft53"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev till Kammarkollegiet, &lt;NOBR&gt;2006-02-02,&lt;/NOBR&gt; dnr UD2006/3540/EIM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34789x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Dessutom får bidraget användas för drift av ett &lt;NOBR&gt;IT-baserat&lt;/NOBR&gt; register över gällande svensk standard. Registret ska vara tillgäng- ligt för allmänheten utan kostnad.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;SSR är också huvudman för SSR Konsumentråd.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Konsument- rådet bildades 1990 för att slå vakt om användarnas inflytande över standardiseringsarbetet och fördela en del av regeringens ekono- miska bidrag till SSR. Pengarna används till att stödja användare med ekonomiska bidrag, utbildning och information. Enligt reger- ingsuppdraget ska SSR Konsumentråd främja inflytandet från ide- ella organisationer, som &lt;NOBR&gt;konsument-,&lt;/NOBR&gt; arbetstagar- och miljöorgani- sationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;I SSR Konsumentråd finns representanter för Handisam, Kon- sumentverket, Sveriges Konsumenter, Svenska Naturskyddsföre- ningen, LO och TCO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Nämnden för svensk standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Nämnden för svensk standard är ett organ inom SSR. Ordföranden utses av SSR, och ledamöterna är de verkställande direktörerna från de tre nationella standardiseringsorganisationerna. Den nuvarande ordföranden kommer från Kommerskollegium. Nämndens uppgift är att fungera som säkerhetsspärr mot nationella standarder som kan skapa handelshinder. När europeiska standarder fastställs av de nationella standardiseringsorganisationerna sker detta normalt per automatik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När en rent svensk nationell standard planeras måste ett förfa- rande i enlighet med &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet&lt;/NOBR&gt; följas, vilket innebär att medlemsländerna ska informera varandra om standardiseringsar- betet (se även kapitel 4). När detta förfarande genomförts och en svensk standard har tagits fram måste den nya standarden lämnas till Nämnden för svensk standard för godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2006-05-11,&lt;/NOBR&gt; dnr UD2006/22351/EIM. &lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.ssrkonsument.se/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34790x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Nationella formella standardiseringsorgan – SIS, SEK, ITS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Swedish Standards Institute&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Swedish Standards Institute (SIS) är en ideell förening som har medlemmar både från privat och från offentlig sektor. SIS deltar i europeisk och internationell standardisering och är medlemmar i CEN och ISO. Det standardiseringsarbete SIS deltar i sker inom nio verksamhetsområden – bygg och anläggning, hälso- och sjuk- vård, industriteknik, informationshantering, ledningssystem, mate- rialteknik, miljö och energi, tjänster och personlig säkerhet samt utveckling.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Verksamheten inom SIS innefattar förutom standardisering även förlag och utbildning. SIS förlag AB ger ut svensk och inter- nationell standard samt handböcker, och SIS Forum AB ansvarar för utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;SIS, inklusive dotterbolag, har totalt 170 anställda (januari 2007) varav &lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; arbetar med standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Medlemmarna är organisationer, myndigheter och företag, både stora och små, och antalet medlemmar är ca 1 500. Medlemsavgif- ten är 2 &lt;NOBR&gt;000–4&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per år.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;SIS omsätter ca 200 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;SIS standardiseringsarbete styrs i första hand genom uppdrag från medlemmarna. SIS startar grupper, s.k. tekniska kommittéer, när intresse aviserats från tillräckligt många. Dessa kommittéer finansieras genom projektavgifter, statsanslag och del av överskot- tet från förlags- och utbildningsverksamheten. Det är vanligt att sektorsmyndigheter tar ett större ansvar för arbetet än andra intressenter. Avgiftens storlek beror på omfattning och Sveriges engagemang i frågan samt antalet deltagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den avgift som en intressent betalar till SIS varje år för att delta i ett projekt, kan variera mellan 10 000 kronor och 200 000 kronor. Det innebär att en del företag och myndigheter som deltar i flera standardiseringsprojekt kan betala ett par miljoner kronor årligen. Enligt SIS är dock det vanligaste att avgiften ligger runt 20 000– 25 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft30"&gt;Kommittéerna har långvariga uppdrag generellt sett när standar- der behöver revideras för att möta nya krav. För närvarande finns det ungefär 400 pågående grupper. De &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SIS verksamhetsberättelse 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.sis.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34791x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;som i första hand ligger inom utredningens uppdrag finns främst inom SIS verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Svensk Elstandard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Svensk Elstandard (SEK), är en annan av de svenska standardise- ringsorganisationer som är erkända av SSR. SEK är ansvarigt för standardiseringen på elområdet och är medlem i CENELEC och IEC. SEK fastställer svensk standard på det elektrotekniska områ- det. De flesta standarder som fastställs är europeiska standarder. SEK:s verksamhet inom IT ligger huvudsakligen inom området elektronisk kommunikation (exempelvis radiostörningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;SEK är en ideell organisation och deltagandet är frivilligt. Orga- nisationen har deltagare från myndigheter, företag och organisatio- ner. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom publikationer och avgifter från intressenterna. Det statliga bidraget utgör endast en liten del av finansieringen.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Verksamheten verkar fungera väl; frågan om ytterligare samord- ning av denna verksamhet är därför inte en prioriterad uppgift för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Informationstekniska standardiseringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Informationstekniska standardiseringen (ITS) är det svenska stan- dardiseringsorganet för telekommunikationsområdet och det nationella standardiseringsorganet i ETSI. ITS finansieras genom uppdragsmedel från intressenterna samt, till en liten del, genom statligt anslag.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Verksamheten ligger inom området elektronisk kommunika- tion. Ansvar och samordningsformer förefaller fungera väl; frågan om ytterligare samordning av denna verksamhet är därför inte en prioriterad uppgift för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.sekom.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP &lt;/SPAN&gt;www&lt;SPAN class="ft12"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;.its.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Andra standardiseringsorganisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; kan man inte längre förbise organisationer som IETF, W3C, OASIS och andra, eftersom utveckling av viktiga standarder för Internet och webbrelaterad teknik sker inom dessa och inte inom de formella standardiseringsorganisationer där Sverige finns formellt representerat. Mot den bakgrunden bevakar Näringsdepartementets &lt;NOBR&gt;IT-politiska&lt;/NOBR&gt; enhet utvecklingen inom ett antal standardiseringsorganisationer för grundläggande Internet- teknik. Också Post- och telestyrelsen, PTS, Verva och andra myn- digheter deltar mer eller mindre regelbundet i ett antal sådana stan- dardiseringsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Man kan också delvis skilja ut en grupp av standardiseringsorga- nisationer som har det gemensamt att de är mellanstatliga organi- sationer med nationell röstning (även om deltagandet kan vara bre- dare), där länderna i huvudsak representeras genom en myndighet. På &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; är UN/CEFACT en sådan organisation, och egent- ligen också ITU. Om UN/CEFACT därmed ska räknas till famil- jen av formella organisationer är en bedömningsfråga som utred- ningen inte har anledning att ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Internetinfrastruktur: IETF/ISOC och W3C&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Internets infrastruktur möjliggörs av protokoll och standarder som utvecklas av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Internet Engineering Task Force &lt;/SPAN&gt;(IETF). Dessa stan- darder antas av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Internet Engineering Steering Group &lt;/SPAN&gt;(IESG), med möjlighet att överklaga till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Internet Architecture Board &lt;/SPAN&gt;(IAB). Slut- ligen är det &lt;SPAN class="ft11"&gt;Internet Society &lt;/SPAN&gt;(ISOC) som kungör dem som interna- tionella standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I huvudsak rör IETF:s standarder protokoll och infrastruktur för &lt;NOBR&gt;IP-nät&lt;/NOBR&gt; inklusive Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;IETF är inte en formell organisation i juridisk mening men verksamheten har stor praktisk betydelse för ledning och utveck- ling av Internet. IETF är ett globalt forum som engagerar både pri- vatpersoner och företag och dess standardiseringsprocess är jämfö- relsevis öppen. Flera svenska nätverkstekniker som utmärkt sig i Internetgemenskapen har valts till förtroendeposter på olika nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;IETF har mycket goda relationer med ISO/IEC och ITU. Man har justerat definitionerna för standarders olika mognadsgrader för att dessa ska överensstämma med varandra. På så vis har man kun-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;nat enas om att ömsesidigt korsreferera varandras standarder. Man utbyter också löpande information sinsemellan och med andra organisationer med delvis överlappande verksamhet, t.ex. OASIS och W3C, om nya standardiseringsprojekt genom en frivillig noti- fieringsprocess för att öka effektiviteten och för att motverka fenomenet att företag går runt mellan olika standardutvecklande organisationer för att plantera sina standardiseringsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Internet Governance Forum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Internet Governance Forum &lt;/SPAN&gt;(IGF) diskuterades 2006 på FN:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;World Summit on the Information Society &lt;SPAN class="ft8"&gt;(WSIS) och bildades på villkoret att IGF inte skulle fatta formella beslut. Syftet med foru- met är att erbjuda en plats där intressenter kan mötas för policydis- kussioner om Internets kontroll och utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;På det första mötet diskuterades bland mycket annat principiella frågor kring standarder och reglering inom områdena säkerhet, interoperabilitet och tillgänglighet, frekvensfördelning samt tråd- lösa nätverk. Mötet ledde bl.a. till fem s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;dynamic coalitions&lt;/SPAN&gt;, varav flera har frågor om standarder på sin agenda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;World Wide Web Consortium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;World Wide Web Consortium (W3C) utvecklar standarder för webben, där webben är en applikation på Internet, t.ex. URL, XML eller andra &lt;NOBR&gt;www-relaterade&lt;/NOBR&gt; tekniker. Således rör det standarder i lagret ovanför IETF:s standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Konsortiets medlemmar utarbetar specifikationer i olika mog- nadsnivåer, tills de når mognadsgraden &lt;SPAN class="ft11"&gt;W3C recommendation&lt;/SPAN&gt;. Sedan W3Cs tillkomst 1994 har man publicerat fler än 90 webb- standarder i form av sådana rekommendationer. Standarderna kan sedan uppdateras i omgångar tills en ny version (&lt;SPAN class="ft11"&gt;edition&lt;/SPAN&gt;) utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;W3C:s rekommendationer är fria att använda under en royalty- befriad licens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Medlemmar i W3C är organisationer och företag. Individer har visst inflytande genom öppna &lt;NOBR&gt;e-postlistor,&lt;/NOBR&gt; men utvecklingen av standarder sker i huvudsak slutet i arbetsgrupperna tills enighet nåtts och standarden publiceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34794x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;OASIS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Organization for the Advancement of Structured Information Stan- dards &lt;SPAN class="ft8"&gt;(OASIS) är ett icke vinstdrivande konsortium som arbetar för att utveckla och sprida produktoberoende format som baseras på öppna standarder som t.ex. HTML, XML och SGML. Man kan alltså beskriva OASIS som verksamt i ett lager över W3C. Till- sammans med FN (UN/CEFACT) sponsrar OASIS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;e-handels-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; standarden ebXML. Organisationen antog Open Document For- mat som standard 2005 och utvecklade den tillsammans med ISO till en internationell standard 2006. Legal XML, UBL och UDDI är ytterligare några av de knappa 80 standarder organisationen arbetar med i olika tekniska kommittéer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Konsortiet har svenska Verva, SKL, FMV, SICS, SAAB och ett fåtal små svenska företag bland sina ca 600 medlemmar. Medlem- marna tar initiativ till nya tekniska kommittéer och standarder som på olika mognadsnivåer antas i konsensusförfarande. Medlemmar ska uppge immaterialrätter som de känner till och respektive kom- mitté beslutar om licensiering enligt versioner av &lt;NOBR&gt;RAND-licens&lt;/NOBR&gt; och royaltyfri licens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Institute of Electrical and Electronics Engineers&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft11"&gt;Institute of Electrical and Electronics Engineers &lt;SPAN class="ft8"&gt;(IEEE) är en med- lemsorganisation för individer och företag. Man producerar teknisk litteratur, arrangerar konferenser, utvecklar industristandarder m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IEEE-Standards&lt;/NOBR&gt; Association &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(IEEE-SA)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; hävdar en katalog med 1 300 standarder som är antingen klara eller under utveckling. Dessa standarder har haft stort inflytande när det gäller lokala nät- verk och trådlösa lokala nätverk med Ethernet och IEEE 802.11- standarderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;IEEE hör hemma i USA, vilket innebär viss koppling till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ameri- can National Standards Institute &lt;/SPAN&gt;(ANSI).&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Man eftersträvar emel- lertid ökad frihet genom att definiera IEEE som en transnationell standardiseringsorganisation som inte är bunden av ANSI:s regler och royalties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;IEEE:s standarder kan, i likhet med ETSI:s, betraktas som regi- onala i den mening att lokal variation förekommer. Deltagare i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Study on the specific policy needs for ICT standardisation. 1st interim report. DLA Piper, TU Delft, Uninova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34795x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;IEEE:s standardiseringsprocess ombeds att redogöra för eventuella immaterialrätter de har. Färdiga patent licensieras i regel på &lt;NOBR&gt;RAND-villkor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;FN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE) omfattar projekt och arbetsgrupper inom bl.a. miljö, transporter, statistik och handel. Standarder sorterar under rubri- ken handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Det är inte självklart att all standardisering under FN ska beskrivas som ”informell”. Medan FN inte är en organisation avsedd att utveckla standarder, är UN/ECE ett undantag med bl.a. standarden UN/EDIFACT som i dag är antagen som &lt;NOBR&gt;ISO-stan-&lt;/NOBR&gt; dard. Sverige är genom UD/IH representerat i detta standardise- ringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;CEFACT är också fortsatt betydelsefullt för genomförande och spridning av standarder och rekommendationer som på olika sätt motverkar handelshinder och effektiviserar internationell handel och interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;UNECE WP.6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;En av UNECE:s&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;arbetsgrupper (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Working Party on Regulatory Cooperation and Standardization Policies – WP.6&lt;/SPAN&gt;) fokuserar på samverkan mellan de 56 medlemsländernas respektive regeringar. I detta forum utvecklar experter rekommendationer kopplade till policyfrågor, specifikationer, standarder, certifiering, ackreditering m.m. syftande till internationell harmonisering. Sverige är repre- senterat genom Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Konsortier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Det finns 400 till 500 konsortier (varav ett par beskrivits ovan) som utvecklar &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; standarder under mer eller mindre slutna former.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sådana konsortier är i regel sammanslutningar där syftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;http://www.unece.org/trade/ctied/wp6/index_wp6.htm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ETSI anger ”ca 500”. Consortiuminfo.com anger våren 2007 460 stycken. (www.etsi.org/forawatch/) (www.consortiuminfo.org/links/).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;Allmänt om standardiseringsorganisationer och den svenska standardiseringsstrukturen SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;är att utveckla standarder eller profiler av standarder samt att skapa eller stödja framväxten av en marknad för en produkt eller tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;Third Generation Partnership Project &lt;SPAN class="ft8"&gt;(3GPP) är ett exempel på ett relativt öppet forum. 3GPP kan sägas stamma från ITU:s pro- jekt &lt;/SPAN&gt;International Mobile Telecommunications &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(IMT-2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; På senare tid har emellertid utvecklingen inom 3GPP gått från att vara ett standardutvecklande konsortium till att bli ett s.k. profilerande konsortium där man i huvudsak ägnar sig åt att få olika standarder som utvecklats på annat håll att fungera tillsammans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Enskilda företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Standarder som i huvudsak hanteras av ett enskilt företag eller en företagskoncern beskrivs bäst som företagsstandard och kallas ibland leverantörsstandard. Ett exempel kan vara Microsofts &lt;NOBR&gt;Windows-svit,&lt;/NOBR&gt; eller SAP:s programvaror, vars formspråk och for- matmallar kan beskrivas som standarder. Ett annat exempel kan vara Apples format för musikfiler och andra proprietära lösningar som är eller aspirerar på att bli de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; genom att dominera sin marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34797x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p413 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av IT- standardiseringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;De svenska myndigheterna och organisationerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;I Regeringskansliet är standardiseringsfrågorna organiserade till- sammans med utrikeshandel och investeringsfrämjande frågor inom Utrikesdepartementet. Enligt Regeringskansliets instruktion hör allmänna frågor om teknisk provning, kontroll och standardi- sering samt genomförandet av EG:s inre marknad (i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement) till UD. Detta innebär att UD genom Enheten för främjande och EU:s inre marknaden (UD/FIM) ansvarar för regeringens handläggning av standardiseringen i Sverige. Enheten har även ansvar för Kommers- kollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Invest in Sweden Agency (ISA), Exportkreditnämn- den (EKN), Svensk exportkredit AB samt myndighetsansvaret för Exportrådet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ansvarigt statsråd är handelsministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;UD/FIM ansvarar bl.a. för allmänna frågor om informations- procedurer (bl.a. 98/34/EG), teknisk provning och kontroll samt standardisering och genomförande av EG:s inre marknad.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I detta ingår ansvar för tjänstedirektivet, för den nya metoden och för ömsesidigt erkännande på det icke harmoniserade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;UD/FIM:s övergripande ansvar och samordningsansvar inom Regeringskansliet innebär att alla frågor som berör den inre mark- naden ska beredas med enheten och att enheten ansvarar över- gripande för de olika problem företag och enskilda möter på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. (SFS 2005:583) kap 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Utrikesdepartementet; UF 2006:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34798x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;inre marknaden, bl.a. i form av handelshinder. Det har varit svårt för UD att få underlag från berörda sektorer och experter i den offentliga sektorn när ärenden kommit från EU, trots ansträng- ningar att skapa nätverk på departementen. Motsvarande svårighe- ter har funnits för Kommerskollegium i relation till myndigheter. Ett skäl kan vara att det vare sig på departement eller myndigheter finns en fast krets av handläggare och experter på frågor som rör &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Ett viktigt instrument för att förhindra handelshinder och för att alla ska konkurrera på lika villkor är harmonisering. Konkur- renskraftsrådet inom EU är den konstellation som har det samlade ansvaret för att den inre marknaden fungerar och för att de sam- hälleliga institutioner som är förutsättningar för fungerande mark- nader inte medför några hinder i form av t.ex. tekniska föreskrifter och standarder eller föreskrifter på tjänsteområdet som är utfor- made så att de försvårar ett fritt varu- och tjänsteutbyte mellan län- derna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;UD/FIM:s s.k. inre marknadsgrupp representerar Sverige i råds- arbetsgrupper, expertkommittéer och andra kommittéer inom EU. Bland dessa kan nämnas den permanenta kommittén för tekniska standarder och föreskrifter &lt;NOBR&gt;(98/34-kommitten),&lt;/NOBR&gt; Internal market advisory committee (IMAC), Senior Officials Group for Standardi- sation and Conformity Assessment Policy (SOGS), &lt;NOBR&gt;133-MRA&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;och rådsarbetsgruppen om standardisering och om nya metoden.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ett område som berör standardiseringsområdet är handels- politiska frågor kopplade till bl.a. världshandelsorganisationen (WTO). För dessa frågor ansvarar Enheten för internationell handelspolitik (UD/IH), och där finns den svenska representa- tionen i UN/CEFACT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommerskollegium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Enligt Kommerskollegiums instruktion (SFS 1998:279, senast änd- rad 2006, 1 §) är myndigheten central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Verksamheten bedrivs inom ramen för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, särskilt del- tagandet i den inre marknaden, tullunionen och den gemensamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådsarbetsgruppen &lt;NOBR&gt;133-MRA,&lt;/NOBR&gt; som administrerar avtal om ömsesidigt erkännande av produktgodkännanden mellan EU och tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Utrikesdepartementet; UF 2006:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB34799x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;handelspolitiken. Utgångspunkten är Sveriges intresse av en effek- tiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I kollegiets regleringsbrev för 2006 framgår bl.a. att ett mål ska vara att man ska bidra till en effektiv inre marknad, inbegripet en effektivisering av de horisontella instrumenten på den inre mark- naden samt handelspolitiska aspekter på nya &lt;NOBR&gt;metoden-direktiven&lt;/NOBR&gt; och standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vidare har Kommerskollegium som mål att minska eller elimi- nera handelshinder och andra problem inom bl.a. EU/EES, inklu- sive Turkiet, och i relevanta fall WTO, genom att granska och påverka utformningen av såväl utländska som svenska förslag till tekniska föreskrifter, och när det gäller utländska förslag aktivt förmedla information om anmälningsprocedurerna för tekniska regler. Kollegiet ska också bidra till att öka svenska myndigheters och allmänhetens kunskaper om den inre marknaden samt de rät- tigheter – och för myndigheter, de skyldigheter – som följer av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Av instruktionen framgår att kollegiet ska vara en samordnings- central för behandling av frågor som uppstår i samband med genomförandet av den inre marknaden och som har kommit in från andra medlemsstater i EU eller från Europeiska gemenskapernas kommission, och man ska också vara en kontaktpunkt dit företag och enskilda kan vända sig med problem på den inre marknaden (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;En av Kommerskollegiums uppgifter i detta avseende är att representera Sverige i nätverket SOLVIT.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Nätverket har funnits sedan 2002 och drivs av medlemsstaterna och Europeiska kommis- sionen. Varje medlemsland (samt Norge, Island och Liechtenstein) har ett &lt;NOBR&gt;SOLVIT-center;&lt;/NOBR&gt; i Sverige svarar Kommerskollegium för detta. Nätverket ska hjälpa enskilda och företag med problem som gäller tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; för den inre marknaden och som uppstått mellan exempelvis ett företag och en nationell myndighet. Det kan t.ex. röra etablering som egenföretagare, marknadstillträde för varor eller erkännande av yrkeskvalifikationer och examensbevis.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Vidare ska Kommerskollegium enligt sin instruktion bl.a. vara kontakt- och informationspunkt för WTO:s tjänstehandelsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.kommers.se och http://ec.europa.eu/solvit/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;(GATS) samt för WTO:s avtal om tekniska handelshinder (TBT) (3 a §, punkt 2 och 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Kollegiet har under 2006 utvecklat aktiviteterna vad gäller tek- niska regler. Bland annat har samarbetet med näringsliv och myn- digheter utvecklats genom att man inrättat Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder (KTH). Gruppen är informell och består av representanter för UD, standardiseringsorganisatio- nerna, några större myndigheter, branschförbund för handel och industri samt några större svenska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Dessutom har ett särskilt nätverk med representanter för myn- digheter, näringsliv och kollegiet bildats för att effektivisera granskningen av utländska anmälningar i procedurerna enligt &lt;NOBR&gt;WTO/TBT-avtalet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Det senare nätverket är dock inte detsamma som den mer horisontella beredningsgrupp inom kollegiet i form av ett antal kontaktpersoner på olika myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Kommerskollegium ska anmäla de regler som avses i förord- ningen (1994:2029) om tekniska regler samt ta emot och bereda anmälningar och andra meddelanden enligt nämnda avtal och direktiv, i enlighet med WTO:s &lt;NOBR&gt;TBT-avtal&lt;/NOBR&gt; samt Europaparlamen- tets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Av förordningens 4 § framgår att en myndighet som avser att ändra, upphäva eller utarbeta en ny en teknisk regel ska undersöka om det finns en internationell eller europeisk standard på området samt utreda möjligheten att anpassa regeln till den. Detta gäller också förslag till sådana standarder. Myndigheten bör i ett sådant fall utforma regeln så att den är förenlig med standarden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vidare framgår att myndigheten ska samråda med Kommers- kollegium om utformningen av en teknisk regel, när det kan finnas risk för att regeln får handelshindrande verkningar samt att myn- digheten i god tid ska underrätta Kommerskollegium om det för- slag den har utarbetat, om man avser att fatta beslut om en teknisk regel &lt;NOBR&gt;(5–6&lt;/NOBR&gt; §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Kommerskollegium ska sedan anmäla den föreslagna regeln till övriga berörda parter genom meddelanden till &lt;NOBR&gt;WTO-sekretariatet&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;EG-kommissionen&lt;/NOBR&gt; (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Kommerskollegium har i en föreskrift (KFS 1999:1) om tek- niska regler stadgat att samråd med kollegiet ska ske om en till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;tänkt regel avviker från bindande gemenskapsrättsakter m.m. samt om den föreslagna regeln helt motsvarar en internationell eller europeisk standard eller delvis utgör en anpassning. Skyldigheten omfattar inte bara varor utan även informationssamhällets tjänster (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Kollegiet deltar för UD:s räkning och tillsammans med UD i den kommitté som upprättats enligt direktiv 98/34/EG. Inför möten i denna kommitté remitterar Kollegiet förslagen till mandat för utarbetandet av europeiska standarder till myndigheter, stan- dardiseringsorgan och berörd bransch. Inkomna synpunkter sam- ordnas sedan och fastställs av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Hos Kommerskollegium finns också en kontaktgrupp för ex- portörer i utvecklingsländer – Open Trade Gate Sweden (OTGS), OTGS är ett s.k. one stop information centre om t.ex. vilka införsel- krav, standarder, procedurer och avgifter som gäller vid export till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kommerskollegiums utredningsverksamhet omfattar frågor inom OECD, FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), FN:s organ för handel och utveckling (UNCTAD) och andra internationella organisationer inom kollegiets verksamhetsområde. Kollegiet arbetar t.ex. under ECE med regulativa samarbetsfrågor och standardiseringspolitiska frågor som bygger på lagstiftnings- tekniken enligt nya metoden (se nedan) i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kollegiet administrerar också &lt;NOBR&gt;SWEPRO-kansliet&lt;/NOBR&gt; som samord- nar och deltar i arbetet med att förenkla, harmonisera och ta bort onödiga procedurer och informationsflöden i den internationella handeln. Det internationella arbetet sker här i Centre for Trade Facilitation and Electronic Commerce (UN/CEFACT) som utvecklar verktyg och rekommendationer om bl.a. internationella handelsprocedurer, bank- och finansfrågor, transportfrågor, elek- tronisk handel och tullfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Beredning av standardiseringsfrågor med anledning av EU:s direktiv 98/34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nya metoden – the new approach&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;En ny teknik – den nya metoden – för reglering etablerades 1985, som tidigare nämnts. Den innebär att harmoniserad lagstiftning ska inskränka sig till att endast ställa de väsentligaste kraven för att produkter ska kunna cirkulera fritt. Lagstiftaren ska ange vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;grundläggande krav produkten ska uppfylla men inte föreskriva de tekniska detaljerna. De grundläggande kraven ska fastställas så långt att ett enhetligt genomförande inom EU blir möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Nya &lt;NOBR&gt;metoden-direktiv&lt;/NOBR&gt; innehåller ingen detaljerad teknisk beskrivning, utan i stället finns allmänt hållna säkerhetskrav. Det betyder att tillverkare måste översätta dessa krav till tekniska lös- ningar. Ett sätt att göra det på är att använda den europeiska stan- dard som gemenskapen hänvisat till, s.k. harmoniserad standard. Användningen av standarder är frivillig och en tillverkare kan använda sin egen lösning, men då är man skyldig att bevisa att den följer de väsentliga kraven i direktivet. En produkt som uppfyller harmoniserad standard ska förutsättas uppfylla kraven. Bevisbör- dan är då omvänd och det ankommer i stället på den myndighet som övervakar marknaden att bevisa att produkten inte är anpassad efter lagen.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Den nya metoden innebar en förändring för standardiseringssy- stemen i Europa. Enligt den historiebeskrivning som DG Enter- prise gett i Vademecum on European Standardisation&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;innebar denna förändring att det kom att godkännas ett (och endast ett) standardiseringssystem nästan i alla länder. På europeisk nivå skedde godkännandet genom &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;Kommissionen började lämna officiella uppdrag (mandat) om gemensam europeisk standard, vilket i sin tur medförde att tekniska kommittéer inom ett stort antal sektorer växte fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Den nya metoden har inneburit att antalet obligatoriska regler har minskat och att detaljregelverket, dvs. standarderna, har kunnat uppdateras med den tekniska utvecklingen. Metoden anses också ha gett industrin flexibilitet i valet av teknisk lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;98/34-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Kärnpunkten i Europaparlamentet och rådets direktiv 98/34/EG är informationsförfaranden vad gäller tekniska standarder och före-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft75"&gt;10, 11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft58"&gt;Direktivet anger att en standard är en teknisk specifi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p422 ft76"&gt;skrifter,&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF FPTP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td82"&gt;&lt;P class="p423 ft12"&gt;TF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;FTP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vademecum on European Standardisation,, Part I General Framework, 2003, sid 5 f http://ec.europa.eu/enterprise/standards_policy/vademecum/doc/standards_directive_98_3 4_history.pdf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vademecum on European Standardisation, Part I General Framework, 2003, sid. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlems- staterna och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentet och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;kation som har fastställts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör typen internationell, europeisk eller nationell standard och som därtill är allmänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Direktivets syfte är att om ett medlemsland avser att utveckla tekniska föreskrifter eller standarder ska detta förmedlas till övriga medlemsländer för att undvika onödiga hinder mot handel på den inre marknaden. Ett sådant system har visat sig mer effektivt än ett system där handelshinder ska ändras efter att beslut redan fattats. På global nivå finns ett motsvarande förfarande inom ramen för &lt;NOBR&gt;WTO-samarbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Direktivet omfattar alla industriellt framställda produkter och alla jordbruksprodukter, inklusive fiskprodukter, som kan värderas i pengar och som därmed kan vara föremål för kommersiella trans- aktioner (artikel 1). Genom 98/48/EG&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har systemet vidgats till att även omfatta informationssamhällets tjänster,&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;dvs. tjänster som tillhandahålls på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av en tjänstemottagare.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Direktivet omfattar därmed inte radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sändningar.&lt;/NOBR&gt; Direktivet tillämpas inte heller på föreskrifter om frågor som omfattas av gemenskapsbestämmelser för teletjänster enligt defini- tionen i direktiv 90/387/EEG&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;eftersom det området är helt har- moniserat och undantaget enligt artikel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Direktivet är delat i två distinkt olika delar när det gäller infor- mationsförfaranden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den ena delen handlar om informationsförfaranden för standar- der.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Eftersom direktivet är avsett att skapa en transparent process kallas det ibland för &lt;NOBR&gt;transparens-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Det finns dock andra direktiv, på helt andra områden, som också kallas transparensdirektivet varför det inte benämns på detta sätt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentet och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 om ändring av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och före- skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ytterligare utvidgning på tjänsteområdet har aviserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ett kriterium för en tjänst är att den vanligtvis tillhandahålls mot ersättning, dvs. betal- ning, enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis. Följande tjänster räknas upp: allmänna informa- tionstjänster (dagstidningar, databaser, etc.), fjärrövervakning, interaktiv teleshopping, elek- tronisk post, direktbokning av flygbiljetter och direkttillgång till specialisttjänster (tillträde till databaser, diagnoser etc.) Verksamhet som staten utövar utan betalning inom ramen för sina åtaganden omfattas inte eftersom det inte tillhandahålls mot ersättning. Som exempel på områden som inte omfattas nämns &lt;NOBR&gt;samhälls-,&lt;/NOBR&gt; kultur, utbildnings- och rättsskipnings- områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den andra delen medför ett ömsesidigt system för information och övervakning av förslag till nationella tekniska föreskrifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Dessutom finns ett kommittéförfarande enligt vilket medlemssta- terna uttalar sig om bl.a. ett förslag till standardiseringsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Informationsförfarandet för standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I bilaga till direktivet har CEN, CENELEC och ETSI listats som de erkända europeiska standardiseringsorganen, och CEN samord- nar notifieringar om nya standardiseringsprojekt. Varje land har kontaktpunkter för de delar i &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet&lt;/NOBR&gt; som gäller standar- der respektive tekniska föreskrifter. Kontaktpunkter för den del som gäller standarder är respektive lands nationella standardise- ringsorgan dvs. SIS, SEK och ITS för Sveriges del. Dessa har, efter anmälan från svenska regeringen, tagits upp som de erkända natio- nella standardiseringsorganen i Sverige och listas i bilaga till direk- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;De nationella standardiseringsorganen ska tillhandahålla infor- mation om nya nationella initiativ som ska leda till standarder. Kommissionen och standardiseringsorganen ska informeras om ett nationellt organ avser att ta fram en standard. Om t.ex. SIS planerar att ta fram en svensk standard måste detta notifieras innan arbetet sätts igång, för att kontrollera att inget motsvarande arbete redan pågår på europeisk nivå. Om så skulle vara fallet får inte det svenska arbetet sättas igång. CEN samordnar notifieringsförfaran- det och upprätthåller databasen Infopro.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;CEN skickar också ut notifieringen till de övriga medlemmarna som får lämna synpunkter och måste beredas tillfälle att delta i det arbete som är tänkt att startas. Förfarandet kan också leda till att man kommer fram till att ett arbete i stället ska sättas gång på europeisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Det är alltså de svenska standardiseringsorganisationerna som ansvarar för att notifiera nationella standarder. Från SIS anmäldes 5 notifieringar till CEN:s databas Infopro 2005, varav 2 avsåg IT- området. Under 2006 gjordes 9 notifieringar; ingen av dessa avsåg &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; För 2002, 2003 respektive 2004 gjordes 32, 11 respek- tive 33 svenska anmälningar. Sammantaget gjordes 81 svenska notifieringar för perioden &lt;NOBR&gt;2002–2005.&lt;/NOBR&gt; Danmark gjorde 39, Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Mer information finns på www.cen.eu/BOSS/support/support+processes+- &lt;NOBR&gt;+index/notification+procedure+-+notifications/index.asp.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;86, Finland 28, Nederländerna 324 och Belgien 41 notifieringar, för att nämna några länder i Sveriges storlek.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt SIS har ingen erinran lämnats från svensk sida på andra länders notifieringar. Det är dock oklart i vilken mån någon erbju- dits den möjligheten; utredningen har inte tillgång till CEN:s data- bas Infopro och vi saknar även statistik över kommentarer på noti- fierade standardiseringsprojekt från Sverige, andra medlemsländer respektive kommissionen. Vi kan därför inte bedöma hur aktivt Sverige deltagit i notifierinsgsprocessen utöver rapporteringen av nationella standardiseringsinitiativ, eller i vilken mån proceduren nyttjas och fungerar i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Informationsförfarandet för tekniska föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Den del som rör informationsförfarandet för tekniska föreskrifter berör i huvudsak inte det som vår utredning ska behandla, men vi lämnar ändå information här för att ge en helhetsbild av vad direk- tivet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kommerskollegium är den svenska nationella kontaktpunkten för tekniska föreskrifter och sköter det elektroniska utbytet med Kommissionens generaldirektorat för näringsliv och industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Informationsförfarandet i denna del innebär att medlemssta- terna är förpliktade att redan på förslagsstadiet anmäla utkast till tekniska föreskrifter&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och regler om bl.a. informationssamhällets tjänster till kommissionen. Det är oftast föreskrifter som tas fram av olika myndigheter som är aktuella för anmälan, eller notifiering som det också kallas. En svensk notifikation sänds via Kommers- kollegium till kommissionen som översätter den och skickar den vidare till övriga medlemsländer. Normalt sett tar det tre månader innan medlemsstaten får anta förslaget eller föreskriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ett stort antal nationella regler anmäls varje år inom &lt;NOBR&gt;EES-områ-&lt;/NOBR&gt; det. Under 2005 anmäldes 800 och under 2006 anmäldes närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Commission staff working document. Annex till Report from the commission to the council, the European parliament and the European Economic and social committee. The operation of directive 98/34/EC from 2002 to 2005. COM(2007) 125 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med detta avses medlemsstaters lagar och andra författningar som hänvisar till tekniska föreskrifter eller andra krav. Det kan också gälla frivilliga överenskommelser där en offentlig myndighet är avtalsslutande part och där tekniska specifikationer eller andra krav ska upp- fyllas, med undantag av anbudsspecifikationer vid offentlig upphandling. Vidare kan det gälla tekniska specifikationer eller andra krav eller tjänster och som hänger samman med skatte- mässiga eller finansiella åtgärder som i sin tur påverkar konsumtionen av produkterna eller tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;700 nationella regler.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa riskerar att splittra upp marknaden om de inte är utformade på ett korrekt sätt, och det är därför anmälningsförfarandet finns. Det kan också vara viktigt att bevaka de anmälningar som skickas in från olika länder, eftersom dessa föreskrifter kan ha betydelse för t.ex. företag med intressen i det aktuella landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Underlåtelse att anmäla leder till att föreskriften inte får tilläm- pas och till att staten kan bli skadeståndsskyldig. Om en medlems- stat inte anmäler sådant som ska anmälas kan det vidare leda till att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Artikel 9 anger skyldigheten vad gäller frysningsperioderna, och den innebär att föreskriften inte får antas under ett visst tidsper- spektiv, normalt tre månader. Notifierade föreskrifter kan dock drabbas av mycket längre frysningsperioder (stand still) än den normala tremånadersperioden. Det kan vara fallet om kommissio- nen eller annat medlemsland avger ett s.k. detaljerat utlåtande var- vid frysningsperioden förlängs med ytterligare tre månader. Kom- missionen har deklarerat att detaljerade utlåtanden från kommis- sionen skall betraktas som första steget i ett överträdelseförfarande. Förlängda frysningsperioder gäller också om den notifierade före- skriften för en fråga redan täcks i ett utkast till ett direktiv eller om kommissionen ser sig föranledd att inleda ett harmoniseringsarbete och meddelar då att man har för avsikt att föreslå eller anta ett direktiv. I dessa fall gäller en frysningstid på 12 månader. Under denna tid får inte medlemsstaten anta sitt utkast till teknisk före- skrift. Denna frysningstid kan förlängas ytterligare, till 18 månader, om rådet antar en gemensam ståndpunkt under tolvmånaders- blockeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft8"&gt;Det direktiv som kommissionen tar fram kan i sin tur leda till beslut om att ge standardiseringsmandat till någon av standardise- ringsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Directive 98/34/EC at the Service of ”Better Regulation” in the Enlarged EU: the Notification Procedure in 2005, &lt;NOBR&gt;2006-12-01,&lt;/NOBR&gt; ENTR/PBE/ec D (2006) 487.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringskansliets &lt;NOBR&gt;EU-cirkulär&lt;/NOBR&gt; 8, Informationsförfarande enligt direktiv 98/34/EG m.m. sid. 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Standardiseringsmandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Direktiv 98/34/EG ger kommissionen möjlighet att efter hörande av medlemsländer ge de europeiska standardiseringsorganen sär- skilda uppdrag, s.k. mandat, att utarbeta europeiska standarder. Denna möjlighet tillkom i och med den nya harmoniseringsmeto- den, enligt vilken standarder är ett centralt instrument i lagstift- ningen. Möjligheten att ge mandat används också på områden där lagstiftning inte är aktuell men där gemenskapen ändå har ett intresse av att standarder utarbetas, t.ex. &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; offentlig upphandling eller tjänsteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Enligt den nya metoden har standarder en central roll som komplettering till lagstiftningen. Det bör dock understrykas att det arbete som de europeiska standardiseringsorganen utför på kom- missionens mandat endast är en mindre del av organens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kommissionen lämnar ibland ett ekonomiskt bidrag till det europeiska standardiseringsorgan som utför arbetet. Kommissio- nen förfogar över ca 18 miljoner euro per år för ändamålet och för- delningen av dessa medel på de områden kommittén har bestämt görs av kommissionen. Resurserna är dock förhållandevis små; den övriga finansieringen står de berörda aktörerna för. För att ge en stabil rättslig grund för fortsatta bidrag till det mandaterade stan- dardiseringsarbetet antogs den 24 oktober 2006 ett beslut av Euro- paparlamentet och rådet om finansiering av europeisk standardise- ring (1673/2006/EG). När ett mandat lämnats till CEN eller CENELEC, frågar de rutinmässigt ISO respektive IEC om de vill utveckla en standard som svarar mot mandatet. Detta regleras genom de s.k. &lt;NOBR&gt;Wien-,&lt;/NOBR&gt; och Dresdenavtalen mellan &lt;NOBR&gt;CEN-ISO&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;CENELEC-IEC.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;När ett mandat har getts inträder en frysningsperiod, när med- lemsstaterna ska säkerställa att deras standardiseringsorgan inte bedriver något standardiseringsarbete som negativt kan påverka den standard som kommissionen gett mandat om (artikel 6:3 och 7). Frysningsperioden pågår tills standarden är färdig. Det finns ingen gräns för hur lång frysningsperioden kan vara, men i snitt tar det tre år att ta fram en europeisk standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Detta gäller alltså enbart de nationella standardiseringsorganen och arbetet med standarder. Myndigheter och deras arbete med föreskrifter har som tidigare nämnts sitt eget förfarande, och kravet att respektera överenskomna standarder utanför de områden där de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;fått särskild status, t.ex. under den nya metoden, återfinns i huvud- sak i förordningen (1994:2029) om tekniska regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;CEN har möjlighet att ge undantag från frysningen i särskilda fall om ett medlemsland begär det eller om framtagandet av en standard tar längre tid än beräknat. Så snart en standard är framta- gen måste dock nationella standarder upphävas (senast sex månader senare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Behandling av standardiseringsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft11"&gt;Senior Officials Group for Standardisation and Conformity Assessment Policy (SOGS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Senior Officials Group for Standardisation and Conformity Assess- ment Policy (SOGS) är en rådgivande grupp till kommissionen som diskuterar standardisering, bedömning av överensstämmelse, marknadskontroll och teknisk lagstiftning i allmänhet. Kommis- sionen konsulterar SOGS i större frågor innan förslag föreläggs rådet eller &lt;NOBR&gt;98/34-kommittén.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen använder också SOGS för avstämning i andra frågor. UD/FIM har beredningsansvaret och representerar Sverige i denna rådgivande grupp. Kommerskol- legium och SWEDAC brukar medverka på hög nivå. Även hori- sontella övergripande policyfrågor, t.ex. på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; tas upp i SOGS .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;Tillbakablick mot SOGITS (numera avskaffad)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Tidigare sammanträdde Senior Officials Group for Information Technologies Standardisation (SOGITS) på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Man hade ungefär motsvarande uppgifter som SOGS men specialiserat till IT- sidan. En tjänstemannagrupp i Sverige administrerades från Stats- kontoret med uppgift att förbereda mötena i SOGITS. Vid &lt;NOBR&gt;SOGITS-mötena&lt;/NOBR&gt; representerades Sverige av Statskontoret och ibland även av ett par personer från den svenska referensgruppen. Bland medlemmarna i den svenska referensgruppen kan nämnas PTS, Konsumentverket, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Närings- och handelsdepartementet (numera UD), Finansdepar- tementet, SWEDAC, motsvarigheten till SIS, ITS, Ericsson, IBM, Telia, Teracom, SPRI, konsultbranschen och &lt;NOBR&gt;IT-företagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft15"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;År 2001 avtog SOGITS aktiviteter och därmed upphörde också den svenska tjänstemannagruppen att träffas; sista mötet hölls under första halvåret 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Den stående kommittén för tekniska standarder och föreskrifter &lt;NOBR&gt;(98/34-kommittén)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;För &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet&lt;/NOBR&gt; finns den permanenta kommittén för tekniska standarder och föreskrifter &lt;NOBR&gt;(98/34-kommittén).&lt;/NOBR&gt; Kommitténs leda- möter utses av medlemsstaterna, och Sverige representeras av UD/FIM med bistånd av Kommerskollegium. Kommittén sam- manträder normalt fyra gånger per år, varav en eller två gånger med företrädare för de europeiska och nationella standardiseringsorga- nen och vissa andra intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I kommittén behandlas allmänna handelshinderfrågor, frågor om informationsförfarandet för tekniska föreskrifter och enskilda anmälningar från medlemsstaterna som visat sig problematiska samt förslag till standardiseringsmandat och formella invändningar mot standarder. Kommittén är således en central kommitté för alla sektorsområden när det gäller standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Här tas, från svensk sida, slutlig ställning till mandat inom alla områden – alltså även om frågan tidigare kommit upp i olika sek- torskommittér. Som exempel behandlar kommittén standarder som passerat den stående kommittén på byggområdet och kommittén för produktsäkerhetsdirektivet i &lt;NOBR&gt;98/34-kommittéen&lt;/NOBR&gt; när ärendena går till beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I kommittén fattas alltså beslut om uppdrag att ta fram tekniska standarder på olika områden kopplade till olika politikområden i EU. PÅ &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; är exempel på dessa politikområden Europe Standardisation Action Plan (ESAP); 2006 ICT Standardisation Work Programme.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även mandat avseende andra stora policyområ- den t.ex. tjänsteområdet behandlas. Normalt har policydokumen- ten då redan behandlats i SOGS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De mandat som beslutas lämnas sedan till en eller flera av de tre standardiseringsorganisationerna CENELEC, CEN eller ETSI. Om avsikten med ett mandat är att standarden ska tillämpas i lag- stiftningen enligt den nya metoden publicerar kommissionen en hänvisning till den färdiga standarden i Europeiska unionens offici- ella tidning. Standarden har genom detta förfarande blivit harmoni-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den senare har dock ännu inte gett upphov till några standardiseringsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;serad. För att kunna publiceras där måste det alltid finnas en lag- stiftning i botten, och när standarden har publicerats har den rätts- lig verkan (se avsnitt om nya metoden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns ca 25 olika rättsakter på olika områden där denna metod används; exempel är direktivet om radio- och telekommuni- kationsutrustning &lt;NOBR&gt;(RTTE-direktivet&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; samt direktiven för bygg- produkter, leksaker, medicinteknik och explosiva varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Om någon medlemsstat anser att en standard är otillräcklig och inte kan användas i ett direktiv kan medlemsstaten anföra en s.k. formell invändning mot standarden. Detta kan göras antingen före eller efter att hänvisningen till standarden publicerats. Sådana invändningar behandlas i &lt;NOBR&gt;98/34-kommittén.&lt;/NOBR&gt; En formell invändning innebär inte att standarden i sig ifrågasätts eller undanröjs, utan endast att den inte anses kunna användas inom ramen för &lt;NOBR&gt;EG-lag-&lt;/NOBR&gt; stiftningen och att hänvisning helt eller delvis ska utgå. Dessa invändningar kan ha stor inverkan på handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Beredningen av svenska ståndpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Beredningen av svenska ståndpunkter i det som berör &lt;NOBR&gt;98/34-kom-&lt;/NOBR&gt; mittén hanteras av inre marknadsgruppen på enheten för främjande och EU:s inre marknad på UD i samarbete med Kommerskolle- gium. UD skickar ut dokument och instruktioner för synpunkter till kontaktpersoner på alla berörda departement inom Regerings- kansliet. Kommerskollegium gör utskick till berörda myndigheter, näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan. Inför mötena i kommittén bjuder Kommerskollegium in berörda parter till ett förmöte där de aktuella punkterna diskuteras. Slutsatserna från förmötet ger ett kompletterande underlag till instruktionen med Sveriges ståndpunkter på mötet. Det finns således en sedan gam- malt utmejslad beredningsordning för &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;En viktig fråga för UD och Kommerskollegium är att de som ingår i beredningsorganisationen är tillräckligt insatta i hanteringen, eftersom frågorna kan vara komplexa, detaljerade och kräva bered- ning under mycket korta tidsfrister. I de flesta fall fungerar bered-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1999/5/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;ningen mycket väl och upplysningarna som kommer in till UD respektive Kommerskollegium är relevanta. På &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; kan situationen däremot i bästa fall beskrivas som fläckvis mycket bra. Det har visat sig vara svårt att finna lämpliga kontaktytor som har överblick över de frågor som dyker upp. Frågorna kan vara av såväl policy- som teknisk karaktär och det gäller att rätt nivå och person får underlaget i tid. Detta fungerar inte helt tillfredsställande i dag, särskilt inte när det gäller frågor som spänner över större områden eller där standardisering ska inledas. Detta kan göra att Sverige inte har någon tydlig ståndpunkt på ett specifikt område där standardi- seringsmandat ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Utredningen har frågat dem som tar del av beredningsunderlag för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i Regeringskansliet och på myndigheter hur beredningen fungerar och om den borde fungera på något annat sätt. Ett fåtal svar har inkommit men en del problem kan ändå skönjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft8"&gt;Från Regeringskansliet har det framkommit att en del handläg- gare känner sig okunniga på standardiseringsområdet. Man kan vis- serligen vända sig till specialister för sakkunskap i enskilda frågor men detta kan å sin sida leda till att den generella samsynen saknas. Bristen på kunskap och tid gör att synpunkter inte alltid lämnas. Det finns också exempel där ärenden undvikits med motivering att handläggarens bevakningsområde avser en viss teknik men inte standardisering på teknikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Bland de myndigheter som deltar i beredningen har liknande synpunkter framkommit. Det anses inte alltid lätt att sätta sig in i vad standardiseringen omfattar och vilka konsekvenser den kom- mer att få vilket i sin tur medför att det inte är så lätt att svara på ett relevant sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Regeringskansliet anser även att det material som sänds ut skulle kunna vara kommenterat och att tidigare svenska ställningstagan- den borde redovisas. Ibland ser mottagaren dokumenten för första gången, även om processen för dokumentet har pågått under en tid. Vidare menar man att den klassificering av standarder som kom- missionen gör är annorlunda än den klassificering och ansvarsför- delning som görs nationellt. Förslagen bör därför granskas och anpassas till den svenska modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft30"&gt;Från myndigheternas sida framkommer liknande förslag om t.ex. en kortfattad tydlig information på svenska om vad standardi- seringen gäller, vad den kan medföra och vad som kan påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Kommentarerna, från såväl Regeringskansliet som myndighe- terna i övrigt, tyder bl.a. på att handläggarna av ärendena ofta inte har tillräcklig kontinuitet och överblick på standardiseringsområ- det. Intervjusvaren tyder på att de som får materialet för kommen- tarer, särskilt i Regeringskansliet, inte är tillräckligt insatta för att kunna ta ställning. De efterfrågar ytterligare vägledning kring själva utskicken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Den lösning vi ser på detta problem är inte att ytterligare bereda ärendena i samband med att de skickas ut för kommentarer, men att hitta en metod som gör att man lättare ska kunna hitta de per- soner som redan är insatta i frågorna, personer som förmodligen i stor utsträckning går att hitta utanför Regeringskansliet hos speci- alistorgan av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Andra former för standardisering inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommittéväsendet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Rådet kan delegera verkställighetsbeslut till kommissionen. Rådet ska, enligt artikel 202 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ge kommissionen befogenhet att genomföra de reg- ler rådet beslutat om i de rättsakter rådet antar. En korresponde- rande bestämmelse i artikel 211 föreskriver att kommissionen ska utöva de befogenheter som rådet ger kommissionen för att genom- föra beslutade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;För att uppfylla vad fördraget föreskriver har ett system med verkställighetskommittéer skapats. Syftet med dessa kommittéer är att effektivisera gemenskapens beslutsfattande. Detta sker genom att lagstiftaren, dvs. rådet eller rådet och Europaparlamentet till- sammans, delegerar rätten att verkställa gemenskapslagstiftningen till kommissionen. Systemet med kommissionens verkställighets- kommittéer kallas även kommittéväsendet (den s.k. kommittolo- gin). I kommittéerna sitter kommissionsföreträdare ordförande. Rådet är representerat genom medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Under våren 1999 förhandlades ett nytt beslut om kommittévä- sendet fram, och rådets beslut 373/86/EEG ersattes med rådets beslut 486/99/EG om de förfaranden som ska tillämpas vid ut- övandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Beslutet trädde i kraft den 18 juli 1999. I det beslutet finns fyra olika förfa- randen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;rådgivande förfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;förvaltande förfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;föreskrivande förfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;skyddsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;kommittologiförfarandet ändrades 2006 (2006/512/EG) och det finns nu ett föreskrivande förfarande med kontroll.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Verkställighetskommittéer finns enligt många rättsakter och berör flera olika myndigheter. Bl.a. flera inom PTS:s område elek- tronisk kommunikation (COCOM, RCS, TCAM). Bland upp- gifterna för sådana kommittéer kan ingå att besluta om frågor som gäller tekniska föreskrifter och standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;För &lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet,&lt;/NOBR&gt; som syftar till att skapa en infrastruktur för rumslig information i gemenskapen och som trädde i kraft den 15 maj 2007, kommer genomförandebestämmelser för harmonise- rad information, harmoniserade nättjänster, licensvillkor mm att under en femårsperiod tas fram i enlighet med det föreskrivande förfarandet, i vissa delar med den nya kontrollen (se not ovan). Resultaten av kommittologiförfarandet här kan delvis jämställas med standarder som kommer att bli bindande för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Lantmäteriverket har av regeringen tilldelats ett samordningsan- svar inom området geografisk information och fastighetsinforma- tion och ett geodataråd inrättats vid verket som stöd i detta arbete. På uppdrag av regeringen har en strategisk plan för utvecklingen inom områdets upprättats och lämnats till regeringen i mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;…Det är nödvändigt att tillämpa det föreskrivande förfarandet med kontroll för åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med det förfarande som avses i art 251 i fördraget […] Detta förfarande gör det möjligt för den lagstiftande myndighetens båda parter att utföra en kontroll, innan sådana åtgärder antas”. 2006/512/EG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det svenska deltagandet i CEN:s workshops (WS)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I vårt utredningsdirektiv nämns CEN:s workshops (WS) särskilt som ett exempel på brister i den svenska samordningen. Dessa workshops har ovan nämnts som ett snabbspår för den formella standardiseringsprocessen. I skrivande stund finns 14 pågående och 35 avslutade workshops i CEN/ISSS. Det finns också workshops på andra områden än IT men i mycket mindre utsträckning. Som en jämförelse har icke &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; workshops resulterat i 19 dokumenterade överenskommelser (CWA) medan det på IT- området finns ca tio gånger så många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;Det finns ingen central överblick över det svenska deltagandet i CEN:s workshops, även om CEN Management Center (CMC) på begäran kan ge övergripande men odetaljerad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Ett problem med CEN:s workshops är att medverkan sker direkt utan att det nationella standardiseringsorganet involveras. SIS har därför ingen detaljerad kunskap om svensk medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Genom intervjuer och nystande i diverse nätverk, uppskattar vi att det i april 2007 fanns ca 10 svenskar engagerade i 7 pågående workshops. Det finns också spår från ytterligare ca 20 personer som deltagit i 12 numera avslutade workshops. Av dessa har 6 per- soner också deltagit i 5 förberedande fokusgrupper, varav 2 av dessa grupper verkar ha avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;När samtliga pågående och avslutade workshops med svenska deltagare (som vi känner till) placeras i ett sociogram (se nästa sida), framträder en bild av att de flesta workshops har någon enstaka svensk deltagare utan kopplingar till andra workshops eller till förberedande fokusgrupper. Det finns några fall där en work- shop har fler svenska deltagare och fall när enstaka personer deltar i flera verksamheter. I ett fall framträder ett kluster av flera personer och aktiviteter med olika aspekter av elektronisk handel som gemensam nämnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Nya workshops meddelas av CMC till nationella medlemmar och ordföranden i tekniska kommittéer m.m. SIS mottar sådan information i egenskap av medlem i CEN/ISSS Forum när en ny workshop annonseras samt skriftligt på de CEN/ISSS Forum- möten som förekommer &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; gånger per år. SIS sprider informatio- nen internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft30"&gt;Utredningen har skickat en enkät till de personer vi funnit vara relaterade till CEN workshops, och har fått in 10 svar. Frågorna rör främst om informationsutbyte och samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB347/GVB347115x1.jpg" style="width:743px;height:457px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Från svaren framgår att man fått information om workshops genom sitt ordinarie arbete och kontaktnät. En person fick känne- dom om en workshop genom SIS, då i egenskap av ordförande i en teknisk kommitté.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Man understryker att CEN:s workshops är en bra arbetsmetod, men att den kan vara bättre lämpad för företag och det privata näringslivets intressen än för statens och myndigheters arbete. De skäl man anger är att det inte är reguljärt standardiseringsarbete som pågår vilket kan ha betydelse om resultatet ska användas i offentliga sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;CEN: workshops, sociogram&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p458 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;WS/ICT-Skills&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;WS/DPP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p460 ft9"&gt;eSign FG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;WS/eSIGN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p461 ft9"&gt;WS/ADNOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p462 ft9"&gt;eGov FG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p463 ft9"&gt;WS/CPF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;WS/ECHOP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p465 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p466 ft9"&gt;abilities&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p467 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;P class="p226 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td54"&gt;&lt;P class="p468 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td54"&gt;&lt;P class="p469 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p470 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p471 ft9"&gt;WS/ISDEM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;WS/learning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p472 ft9"&gt;WS/DFA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p473 ft9"&gt;Web&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p474 ft9"&gt;WS/ eInvoicing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p462 ft43"&gt;WS/ eProcure.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p463 ft9"&gt;WS/eAuth&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;DRM FG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft43"&gt;tech&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p473 ft43"&gt;accsessibility&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p467 ft9"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p472 ft9"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p473 ft9"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p469 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p475 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p471 ft9"&gt;WS/IT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;WS/NEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p472 ft9"&gt;WS/ECHOP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td87"&gt;&lt;P class="p473 ft9"&gt;WS/eConst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p461 ft9"&gt;eInvoicing FG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td88"&gt;&lt;P class="p462 ft9"&gt;WS/eBES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p463 ft9"&gt;WS/ePPE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;e-Health&lt;/NOBR&gt; FG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;abilities&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td16"&gt;&lt;P class="p467 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td85"&gt;&lt;P class="p459 ft9"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p472 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td87"&gt;&lt;P class="p473 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p476 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p477 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p464 ft9"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p478 ft9"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td16"&gt;&lt;P class="p479 ft83"&gt;Pågående WS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft83"&gt;Pågående fokusgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p480 ft43"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td88"&gt;&lt;P class="p473 ft85"&gt;Avslutad WS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td91"&gt;&lt;P class="p481 ft83"&gt;Avslutad fokusgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detaljer kring CEN/ISSS workshops kan man få på: www.cen.eu/cenorm/businessdomains/businessdomains/isss/about_isss/forum.asp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Man nämner också att arbetet kan gå fort och därmed vara svårt att skapa en nationell förankring och driva ärenden med heterogena intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Respondenterna ger exempel på hur man agerat för att skapa samordning inför arbetet i sina respektive workshops, bl.a. genom seminarier, regelbundna möten i en intresseorganisation och refe- rensgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Bland svaren kan man skilja ut sådant som rör saksamordning respektive samordning på det strategiska planet. Saksamordningen tar sig uttryck dels i att samla in synpunkter till den representant som åker på möten, dels i att samla flera deltagares gemensamma deltagande på möten. Ingen respondent ger något exempel på stra- tegisamordning men flera noterar den betydelse det har eller borde ha. Inte heller beskrivs saksamordningen som någon stort pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;blem.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;De förslag man ger till ökad strategisamordning pekar i de flesta fall på SIS i samverkan med Regeringskansliet. SIS, menar man, har genom sitt medlemskap i CEN den nödvändiga överblicken och uppfattas också som neutralt i förhållande till olika intressenter. Samverkan med Regeringskansliet skulle ge ömsesidig nytta genom att Regeringskansliet å sin sida får del av upplysningar från stan- dardiseringshåll, och SIS å sin sida får del av aktuella politiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Man pekar också på möjligheten att bevaka gränsytan mellan CEN och Kommissionen, vilket redan görs genom formell han- tering via UD och Kommerskollegium. Ytterligare förslag är regel- bundna seminarier eller andra former för informationsutbyte med en bredare krets. Någon noterar vikten av att samordningen inte baseras på frivillighet, och någon anser att samordningen bäst borde skötas av den privata sektorns branschsammanslutningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Vid sidan om det reguljära arbetet med standardisering inom EU som pågår inom ramen för &lt;NOBR&gt;98/34-förfarandet&lt;/NOBR&gt; sker ett återkom- mande arbete på annat sätt. Exempelvis deltar olika myndigheter inom ramen för sina respektive instruktioner och regleringsbrev i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I den mån saksamordningen beskrivs som ett problem relaterar detta till standardise- ringens höga nivå av specialisering och specificitet. Några respondenter beskriver att deras uppdragsgivare m.fl. inte förstår vad det är man gör, att man inte har någon att tala med sitt arbete om och att ingen verkar intresserad av resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;minst tre olika sammanhang där &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; har stor bety- delse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EU:s verkställighetskommittéer, där standardiseringsärenden av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-relevans&lt;/NOBR&gt; uppstår som förarbeten till mandat som i den egenskapen kommer in i samordningssystemet i ett senare skede genom &lt;NOBR&gt;98/34-förfarandet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;I andra än formella standardiseringsorganisationers arbete, exempelvis via OASIS, IETF, Dublin Core samt IMS Global Learning Consortium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I CEN:s workshops.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;I samtliga dessa fall har det hittills varit myndighetens eget ansvar att samordna sitt deltagande och representera Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De procedurer som beskrivits genererar stadiga flöden av upp- lysningar om förslag, planer och nya standarder och tekniska före- skrifter. Sverige har en roll att spela i de processer där dessa leve- rabler arbetas fram och resultaten har i vissa fall stor betydelse för svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;I sammandrag ser flödena ut enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Till SIS inkommer upplysningar från CEN om nya workshops. SIS sprider informationen internt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Till SIS inkommer notifieringar från CEN om andra länders (och de europeiska standardiseringsorganisationernas) planer att påbörja standardiseringsprojekt; SIS notifierar motsvarande svenska planer i Infoprosystemet, enligt anmälningsdelen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Till Kommerskollegium inkommer notifieringar från WTO om standardiseringsarbetet utanför EU. Detta rör mest föreskrifter men det förekommer också standardrelaterade frågor i TBT- koden, särskilt rörande ITA II (Information technology agree- ment II i Doharundan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Till Kommerskollegium inkommer notifieringar om tekniska föreskrifter som planeras av andra medlemsländer och av kom- missionen. Kommerskollegium notifierar motsvarande svenska planer enligt föreskriftsdelen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-proceduren&lt;/NOBR&gt; som i vissa fall blir relevant för standardsamordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Till UD/FIM och Kommerskollegium inkommer upplysningar om planerade standardiseringsmandat och olika policydoku- ment inom området, enligt standarddelen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Andra flöden förekommer för specifika standardiseringsfrågor där Sverige är officiellt representerat, exempelvis för UN/CEFACT till UD/IH.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Också inom kommittologiförfarandet förekommer regelbundna flöden när olika direktiv är aktuella. Dessa flöden är visserligen regelbundna, men de är begränsade i tid och av varierande relevans för olika departement och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Sammanfattning av aktörsstrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Utvecklandet av en bättre beredningsprocedur inför Sveriges ställ- ningstaganden till &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; i EU sker i en komplicerad myndighets- och organisationsstruktur. Nedan sammanfattas sam- ordningsmiljön i en kraftigt förenklad bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;Figur 4.1 Myndigheter och organisationer inom standardiseringsområdet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p490 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;UN&lt;/SPAN&gt;CEFACT,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft9"&gt;Branschinter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p48 ft90"&gt;ITU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft3"&gt;nationaler,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr12 td119"&gt;&lt;P class="p42 ft90"&gt;Internat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td122"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td124"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td125"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr33 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft91"&gt;IETF,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=3 class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p491 ft90"&gt;IEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr18 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft90"&gt;W3C och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td133"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft94"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr22 td140"&gt;&lt;P class="p492 ft95"&gt;ISO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr22 td141"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p490 ft96"&gt;konsortier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td154"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=2 class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-komm.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=3 class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p48 ft90"&gt;ETSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td158"&gt;&lt;P class="p42 ft99"&gt;EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=3 class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;DG Enter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=3 class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p39 ft99"&gt;CENELEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p42 ft100"&gt;nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft90"&gt;prise&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=3 class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;CEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr32 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft101"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td144"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p26 ft90"&gt;Industry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 rowspan=2 class="tr9 td176"&gt;&lt;P class="p490 ft90"&gt;CEN Workshop&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td154"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft90"&gt;CWA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td178"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=17 rowspan=2 class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p490 ft90"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr18 td131"&gt;&lt;P class="p42 ft90"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p42 ft90"&gt;nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr1 td183"&gt;&lt;P class="p39 ft90"&gt;UD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr8 td186"&gt;&lt;P class="p490 ft90"&gt;SSR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p48 ft104"&gt;SIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p48 ft90"&gt;ITS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr34 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=15 class="tr34 td195"&gt;&lt;P class="p39 ft105"&gt;Sveriges kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr34 td196"&gt;&lt;P class="p490 ft105"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p491 ft106"&gt;Statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p39 ft106"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td198"&gt;&lt;P class="p39 ft107"&gt;Statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=15 rowspan=2 class="tr22 td195"&gt;&lt;P class="p39 ft95"&gt;och landsting (SKL)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr34 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr34 td198"&gt;&lt;P class="p491 ft105"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr33 td198"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr26 td204"&gt;&lt;P class="p492 ft90"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=2 class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr24 td208"&gt;&lt;P class="p490 ft106"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr24 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr11 td210"&gt;&lt;P class="p39 ft99"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p490 ft99"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Av figuren ovan framgår några huvuddrag i strukturen, som beskri- vits tidigare i texten och här upprepas bara för att förklara förkort- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vad gäller myndighetssidan, så representeras den offentliga sektorn på nationell nivå av Regeringskansliet, inklusive Utrikes- departementet, tillsammans med de statliga myndigheterna samt kommuner och landsting. DG Enterprise and Industry vid EU- kommissionen är huvudmyndigheten i standardiseringssamman- hang på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den formella strukturen för nationell samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Staplade i mitten av schemat återfinns de tre nivåerna av de for- mella standardiseringsorganen, dvs.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ISO, IEC och ITU på global nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;CEN, CENELEC och ETSI på europeisk nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SIS, SEK och ITS på nationell nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Sveriges Standardiseringsråd (SSR) är den gemensamma takorgani- sationen i Sverige för standardiseringsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Längst till höger finns de internationella gemenskaperna, branschinternationaler av olika slag och andra liknande organ som brukar sammanfattas som konsortier. De har i olika grad kontakt med de formella standardiseringsorganisationerna; bl.a. anses en del initiativ komma från konsortiesidan för införande i &lt;NOBR&gt;CEN-proces-&lt;/NOBR&gt; sen på europeisk nivå via CEN:s workshops.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Längst till höger i figuren har också företagssektorn markerats med en ruta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den grå cirkeln mitt i figuren illustrerar utredningsdirektivens utpekade behov av samordning av deltagandet från svenska myn- digheter och offentliga organ i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen.&lt;/NOBR&gt; I kapitel 13 återkommer vi med överväganden och förslag till former för en förbättrad samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;P class="p496 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;Utöver de roller som staten har som delägare i SSR, som anslagsgi- vare till svensk standardisering och som medlem i EU, så har staten även andra roller i standardiseringsarbetet. En sådan är att staten genom myndigheterna har ett ansvar för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom de egna sakverksamheterna. Den första rollen beskrevs i kapitel 3, den andra rollen i kapitel 4, och det sistnämnda ansvars- området, verksamhetsansvaret, behandlas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Allmänt om myndigheternas ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Den statliga förvaltningen består av ett stort antal självständigt ledda myndigheter. Den mål- och resultatstyrning som tillämpas inom svensk statsförvaltning innebär att myndigheterna har fått ökad frihet att välja de bästa sätten att använda tillgängliga resurser, för att uppnå de mål som riksdag och regering fastställt för myn- dighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Det är ytterst få myndigheter som har &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som en särskilt utpekad fråga i sina instruktioner och regleringsbrev; PTS och Verva är dock två. Det finns inte heller några generella skrivningar från regering och riksdag som särskilt ställer krav på att myndigheterna arbetar med och bevakar &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområ-&lt;/NOBR&gt; det, eller som på annat sätt gör tydligt vilket mandat myndigheter har att ge sig in i standardiseringsengagemang. Sådana engagemang är i en del fall konsortier och andra inslag av informell standardise- ring medan de i andra fall är väl så formella bl.a. genom att de ingår i EU:s kommittologiförfarande där tekniska specifikationer av styrande karaktär tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;För den absoluta majoriteten av myndigheter ingår &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringen i det generella sakansvar som varje myndighet har att på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;ett effektivt sätt bedriva den verksamhet som statsmakterna fast- lagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft8"&gt;För myndigheterna ingår därför &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som en del av den normala verksamhetsutvecklingen – inte som ett separat verksamhetsområde. Den beskrivning av standardiseringsarbetet inom olika samhällssektorer som görs i bilaga 4 innehåller på grund av detta även ett stort mått av verksamhetsbeskrivningar. I detta kapitel tar vi enbart upp de mer formella dokument som hos olika myndigheter kan kopplas till &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Svenska myndigheters &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-arbete&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;De senaste åren &lt;NOBR&gt;(2006–2007)&lt;/NOBR&gt; har kommissionen formulerat en handlingsplan för gemenskapens generella behov av standarder som kan förutses utifrån de politiska beslut som fattas.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Planen har kompletterats med &lt;SPAN class="ft11"&gt;ICT Standardisation Work Programme &lt;/SPAN&gt;som mer i detalj beskriver behovet av gemensamma standarder på ICT- området.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ur &lt;NOBR&gt;EU-texten&lt;/NOBR&gt; kan utläsas hur olika direktiv kommer att öka behovet av engagemang hos myndigheter att delta i projekt där standardisering förekommer, innan frågorna mognat till eventuella standardiseringsmandat eller &lt;NOBR&gt;CEN-workshops.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Exempel på prioriterade standardiseringsområden för 2007 är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;RFID&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;digital television&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;implementering av &lt;/SPAN&gt;Single Euro Payment Area&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;tillgänglighet för äldre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;öppna dokumentformat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-lärande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;diverse säkerhetsaspekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Dessa områden berör många olika myndigheters arbete. Utöver detta förekommer horisontella aktiviteter, där det kan vara svårt att på förhand hänvisa till någon specifik myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Action Plan för European Standardisation. 15 march, 2007 final. DG ENTR. &lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2007 ICT Standardisation Work Programme. 15 march. DG ENTR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Självständigt ledda myndigheter och representation i standardiseringsorganen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som framgått av tidigare beskrivningar i utredningen är &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringsområdet mycket heterogent vad gäller organisations- former – nationellt, på Europanivå och globalt. Här finns formella standardiseringsorgan som är sanktionerade av EU respektive WTO samt olika internationella konsortier bestående av privata och offentliga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den självständighet som myndigheterna har innebär att varje myndighet kan fatta egna beslut om, och i så fall hur, myndigheten ska vara representerad i olika standardiseringsorgan både nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Myndighetens val av vilket standardiseringsorgan man deltar i kan ha oväntat stor betydelse. Deltagandet i en viss organisation kan t.ex. bidra till en viss ”legitimering” av denna organisation och de standarder den utarbetar. Om det dessutom finns konkurre- rande standarder kan denna effekt på marknaden bli än mer påtag- lig beroende på det val berörd myndighet gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Allt arbete i standardiseringsorganisationerna är dessutom fri- villigt, så intensiteten och aktiviteten i myndigheternas nationella och internationella engagemang är varierande. Inom Sverige ser vi hur olika myndigheter i olika hög grad använder sig av och deltar i det formella &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/NOBR&gt; inom SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett skäl man nämner för lågt engagemang i den formella stan- dardiseringen, är att det tar lång tid att arbeta med &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring inom SIS ramar. Ett annat skäl är att SIS tar betalt av myndig- heten när denna måste köpa de standarder man varit med och tagit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Lantmäteriverket är en av de myndigheter som aktivt arbetar inom SIS med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; – verksamheten bedrivs i ett sär- skilt projekt, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Stanli&lt;/SPAN&gt;, som beskrivs närmare i bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det kan, åtminstone teoretiskt sett, ha viss betydelse vilka stan- dardiseringsorganisationer myndigheterna väljer att engagera sig i. Kanske kan avvägningen i användandet av formella eller de facto- standarder påverkas av vilket val myndigheten gör, kanske finns det en större risk för tillkomsten av nationella standarder om inte for- mella standardiseringsorgan används. Dessa risker ska å andra sidan inte överdrivas i och med att &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; i hög grad drivs av marknadsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Några myndigheters instruktioner och regleringsbrev m.m. om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och näraliggande frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft8"&gt;I det följande beskrivs instruktioner och regleringsbrev vid några myndigheter som är av särskilt intresse för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;PTS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Instruktionen för Post- och telestyrelsen (SFS 1997:401, senaste ändring 2006) beskriver myndigheten som en central förvaltnings- myndighet med ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom postområ- det och området för elektronisk kommunikation. Vad gäller stan- dardisering nämns särskilt (4 §) dess deltagande i nationellt och internationellt standardiseringsarbete samt att myndigheten när den beslutar om föreskrifter ska ta hänsyn till nationell och inter- nationell standard (5 §). Angående den internationella standardise- ringen framhålls i instruktionen att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;PTS ska inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och annan internationell verksamhet bl.a. handlägga frågor rörande Sveriges deltagande i verksam- heten inom EU, världspostföreningen UPU, den europeiska post- och telesammanslutningen CEPT, den internationella teleunionen ITU och annat internationellt samarbete, delta i nationellt och internationellt standardiseringsarbete samt hand- lägga ärenden som teknisk och ekonomisk koordinering enligt EUTELSAT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Av PTS regleringsbrev för 2007 framgår att myndigheten i årsredo- visningen bl.a. ska återrapportera följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;en samlad redogörelse för resultatet av arbetet i de internatio- nella organisationer där PTS deltar, inklusive EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;det standardiseringsarbete PTS deltar i och på vilket sätt arbetet främjar Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Inom sitt sektorsansvar verkar PTS övergripande för att standardi- seringen ska fungera väl såväl globalt, regionalt som nationellt och inom postområdet deltar PTS i en grupp inom SIS som behandlar standarder med bäring på tillämpningen av framför allt EU:s regler inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Utvecklingen inom området elektronisk kommunikation är till stor del teknikdriven och drivs huvudsakligen av de stora mark- nadsaktörerna – ibland kompletterad med ny teknik driven av mindre innovationsföretag. För att ha en god uppfattning om vilka statliga åtgärder som kan tänkas vara nödvändiga för en gynnsam utveckling av sektorn behöver PTS ha en bred uppfattning om utvecklingen inom hela sektorn. Deltagande i standardisering eller annat internationellt arbete ger oftast en god uppfattning om utvecklingen, eftersom forskning, utveckling och standardisering ofta går hand i hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Områden där PTS löpande kan behöva delta aktivt i standardise- ringen, åtminstone på policynivå, är t.ex. radio- och &lt;NOBR&gt;EMC-paramet-&lt;/NOBR&gt; rar som påverkar frekvensplanering och samexistensmöjligheter, nummer- och adresseringsfrågor, samtrafikfrågor, säkerhet och funktionshinder. Andra områden kan vara av mer tidsbegränsad karaktär, t.ex. kvalificerade elektroniska signaturer, framtida nät som &lt;SPAN class="ft11"&gt;Next Generation Network &lt;/SPAN&gt;(NGN), positionering i &lt;NOBR&gt;IP-nät,&lt;/NOBR&gt; nödsamtal i &lt;NOBR&gt;IP-nät,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ultra Wide Band &lt;/SPAN&gt;(UWB), &lt;SPAN class="ft11"&gt;Software Defined Radio &lt;/SPAN&gt;(SDR), &lt;NOBR&gt;IP-tv,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;mobil-tv&lt;/NOBR&gt; och elektromagnetiska fält (EMF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De standardiseringsorgan där PTS normalt deltar är ITS, SEK och SIS, listade i arbetsmängdsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;På europeisk nivå deltar PTS i första hand i ETSI, i viss mån i CENELEC men normalt inte i CEN. Man deltar även i verkställig- hetskommittéerna COCOM, RSC och TCAM, där standardisering berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;På global nivå deltar PTS i ITU, med tonvikt på &lt;NOBR&gt;ITU-R&lt;/NOBR&gt; där den stora delen av arbetet är frekvensharmonisering och endast en mindre del standardisering, samt även i &lt;NOBR&gt;ITU-T&lt;/NOBR&gt; som främst är ett standardiseringsorgan. Inom IEC deltar PTS i vissa frågor rörande EMC och radiostörningar. PTS deltar däremot normalt sett inte i ISO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;PTS deltar också vid behov i andra organisationer, t.ex. IETF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommerskollegium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt sin instruktion 1998:279 ska Kommerskollegium i enlighet med bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG anmäla regler som avses i förordningen (1994:2029) om tekniska regler samt ta emot och bereda anmälningar och andra meddelanden enligt samma direktiv. Kommerskollegium bevakar därmed att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;myndighet som tänker ändra, eller utarbeta en ny, teknisk regel ska undersöka om det redan finns en internationell eller europeisk standard på området samt utreda möjligheten att anpassa regeln till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Kommerskollegiets verksamhet beskrivs närmare i kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Verva och förvaltningspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Verket för förvaltningsutveckling (Verva) är enligt instruktionen (SFS 2005:860) central förvaltningsmyndighet för utveckling av en sammanhållen statlig förvaltning. Verket ska bl.a. främja använd- ningen av informationsteknik i offentlig förvaltning. Bland upp- gifterna nämns att verket ska ”främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och riktlinjer för användningen av informationstek- nik”. Detta ska fullgöras genom samverkan med myndigheter samt att man erbjuder samverkan med landsting och kommuner&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Vidare svarar Verva för en samordnad upphandling inom områ- det informationsteknik och man ska se till att den offentliga för- valtningen använder gemensamma funktioner och lösningar samt tar hänsyn till intresset för innovationer och teknikneutrala lös- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Av 3 § i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte framgår att verket får meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndighe- terna under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Av regleringsbrevet för 2006 framgår bl.a. att verket ska bidra till en ökad användning inom statsförvaltningen av gemensamma grundfunktioner för elektroniska tjänster och elektronisk kommu- nikation. Bland uppdragen nämns särskilt främjandet av &lt;NOBR&gt;e-legiti-&lt;/NOBR&gt; mationer i offentlig förvaltning i enlighet med ett ramavtal från 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft59"&gt;Under 2006 utarbetade Enheten för statlig förvaltningsutveck- ling inom Finansdepartementet programmet &lt;SPAN class="ft25"&gt;Bättre service för varje skattekrona – strategi för fortsatt utveckling av elektronisk förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;(juni 2006). Denna strategi vänder sig till hela statsförvaltningen och Verva nämns särskilt i samband med genomförandet. Även standardiseringsaspekten tas upp. Exempelvis avser regeringen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En redogörelse för Vervas samordningsarbete i dag finns i: Samordnings- och samverkans- former. Av Desirée Veschetti Holmgren, Verva. PM, &lt;NOBR&gt;2007–02–20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;låta analysera om det behövs en enhetlig informationshantering, särskilt om det behövs en gemensam terminologi för statsförvalt- ningen som grund för förvaltningsgemensamma grundfunktioner och specifikationer. Vidare avser regeringen att ge riktlinjer för att vidareutveckla förvaltningsgemensamma specifikationer för säker elektronisk kommunikation och informationsöverföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Under 2006 har regeringen fattat beslut om ett obligatorium för alla statliga myndigheter att hantera inkommande och utgående fakturor elektroniskt fr.o.m. den 1 juli 2009. Verva, Ekonomistyr- ningsverket och några andra myndigheter är involverade i genom- förandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lantmäteriverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt instruktionen för det statliga lantmäteriet (SFS 1995:1418) är Lantmäteriverket central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsindelning samt grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Man har även ett nationellt samordningsan- svar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom grundläggande geografisk information och fastighetsinfor- mation. Inom verket (12 §) finns ett geodataråd som är rådgivande och som bl.a. ska bidra till utvecklingen av den nationella och internationella infrastrukturen inom geodataområdet genom att t.ex. stödja tillämpningen av standarder. Lantmäteriverket har till- sammans med geodatarådet och andra berörda intressenter på regeringes uppdrag arbetat fram en nationell strategi för en effektiv och utvecklad informationsförsörjning inom geodataområdet. Strategin överlämnades till regeringen den 31 mars 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Av regleringsbrevet för 2006 framgår att myndigheten bl.a. ska samordna de förberedande insatserna vid berörda myndigheter som krävs för att genomföra &lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Vidare ska verket tillgo- dose angelägna samhällsbehov och svara mot användarnas behov och efterfrågan, bl.a. genom ett brett utbud av standardiserade grunddataprodukter och grunddatatjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Socialstyrelsen är, enligt instruktionen (SFS 1996:570, senaste änd- ring 2006), central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård m.m. Även sektorsansvaret för handikappfrågor nämns i första paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Enligt regleringsbrev för 2006 ska Socialstyrelsen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft99"&gt;...under 2006 förbereda för att ta ett övergripande nationellt och stra- tegiskt ansvar för att individbaserad patientinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Arbetet bör under 2006 inriktas på att skapa förutsättningar för en gemensam nationell infor- mationsstruktur och enhetliga begrepp och termer. Socialstyrelsen skall vidare bidra till en europeisk samordning av informationsstruktu- ren inom hälso- och sjukvården genom att etablera ett nätverkskontor inom ramen för European Society for Quality in Health care (ESQH).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Socialstyrelsen ska vidare normera användningen av nationella ter- mer och begrepp samt ta fram en enhetlig informationsstruktur inom hälso- och sjukvård samt omsorg, i syfte att skapa en tydlig information som stöder kommunikation och samverkan mellan huvudmän. Socialstyrelsen ska vidare, i samråd med Läkemedels- verket, utreda möjligheterna att införa ett kodsystem som anger läkemedels förskrivningsorsak på recept.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Socialstyrelsen har också, liksom bl.a. Verva och Riksarkivet, föreskriftsrätt rörande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Myndigheten för skolutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Enligt instruktionen (SFS 2002:1161) ska Myndigheten för skolut- veckling stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten, så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildningen uppnås. Myndigheten ska bl.a. stödja användningen av informationsteknik (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Av regleringsbrevet för 2006 framgår bl.a. att myndigheten 2005 fick i uppdrag att främja utveckling och användning av informa- tionsteknik i förskola, skola och vuxenutbildning; detta uppdrag ska redovisas 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Statens roll och myndigheternas ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kungliga biblioteket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt instruktionen (SFS1996:505) har Kungliga biblioteket (KB) ett antal nationalbiblioteksfunktioner, t.ex. att tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet samt vissa elektroniska dokument. Biblioteket ska vidare svara för samordning, utveckling och visst utredningsarbete inom biblioteksområdet. Samordnings- rollen gäller i första hand forskningsbiblioteken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den s.k. &lt;NOBR&gt;KB-utredningen&lt;/NOBR&gt; föreslog i sitt betänkande KB – ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) bl.a. att KB skulle få ett ode- lat ansvar för utveckling och samordning av informationsförsörj- ning till alla offentligt finansierade och tillgängliga bibliotek, dvs. även folk- och länsbiblioteken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt instruktionen (SFS 2005:1073) är Handisam central förvalt- ningsmyndighet för samordningen av arbetet inom det handikapp- politiska området. Av regleringsbrevet för 2007 framgår bl.a. att myndigheten genom omvärldsanalys och samordning ska bidra till att handikapperspektivet får ett ökat genomslag i standardiserings- arbete, upphandling och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En slutkommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Ovanstående översikt är inte resultatet av en fullständig och syste- matisk genomgång av alla regleringsbrev; det kan finnas fler myn- digheter som har standardiseringsfrågor i sina regleringsbrev. Den genomgång som gjorts visar dock att flertalet myndigheter saknar uttryckliga hänvisningar till standarder i sina regleringsbrev och instruktioner. De få hänvisningar som finns gäller myndigheter med centrala roller, generellt eller inom en sektor, och det vanliga mönstret är att standarder anses vara en normal del av verksam- hetsansvaret och därför inte anses behöva regleras uttryckligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p523 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i e- förvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram och våra direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi övergår nu till att behandla möjligheterna till förbättran sam- ordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga sektorn. I centrum står &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; behov av standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringens handlingsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Innan vi går vidare kan det finnas skäl att diskutera definitionen av begreppet &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; (vi återkommer till detta i kapitel 12). Regeringen använder begreppet, t.ex. i budgetpropositionen 2007 (prop. 2006/07:1, Bilaga 8, UO2) utan någon uttrycklig definition, I stället beskriver man snarare vad man förväntar sig av &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft54"&gt;Utvecklingen av elektronisk förvaltning skall göra det enklare för myndigheter att samverka och för medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Den slutsats man kan dra av detta är att &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; helt enkelt avser offentlig förvaltning som samverkar med omgivningen med hjälp av elektronik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regeringen har fastlagt ett förvaltningspolitiskt handlingspro- gram i vilket det ingår en strategi för fortsatt utveckling av &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen. I strategin fastställs tre mål som den statliga förvalt- ningen ska ha ska uppnått till 2010:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;en effektiv informationshantering som gör informationen lättillgänglig och användbar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;en i lämpliga delar automatiserad ärendehantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Även om strategin huvudsakligen riktar sig till den statliga förvalt- ningens chefer och anställda kan den enligt propositionen också vara till nytta för förtroendevalda och anställda i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;I budgetpropositionen 2007 (prop. 2006/7:1) finns flera punkter som berör standardiseringsfrågor inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; och man prioriterar följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft54"&gt;Regeringen skall säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare skall kunna utby- tas, samt att myndigheter använder enhetliga format för övrig infor- mationsöverföring och kommunikation när det krävs. Vidare kommer regeringen att tillse att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma speci- fikationer för elektronisk identifiering, signering, lagring samt sökning av elektroniska meddelanden och dokument. Angelägna pilotprojekt som skall finansieras samordnat skall identifieras. Regeringen skall ut- veckla former för en sådan finansiering samt fördela samordningsan- svar för dessa projekt. Uppföljningen och granskningen av myndighe- ternas &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; utvecklingsarbete skall stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Sett i efterhand kan man konstatera att det terminologiska skiftet från &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndighet&lt;/NOBR&gt; till sammanhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltning,&lt;/NOBR&gt; med dess betoning på samverkan internt och med omvärlden, är en vik- tig markering även för vårt utredningsuppdrag, eftersom &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; darder i grunden handlar om att skapa förutsättningar för samver- kan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utredningens utgångspunkter för förbättrad samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Huvudsyftet med samordningen av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; är beho- vet av förbättrad interoperabilitet mellan de system som finns i olika delar av den offentliga sektorn. I det följande diskuterar vi först innebörden av interoperabilitet och dess samband med myn- digheternas verksamhetsansvar. Därefter behandlar vi begreppet gemensamma kravspecifikationer, dvs. ett av de samordnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;instrument som Verva behandlat i två rapporter&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;till utredningen samt arkitekturbegreppet som ett ramverk för att välja standarder och andra gemensamma specifikationer för att uppnå den önskade interoperabiliten. Formerna för samordningen diskuteras närmare först i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Interoperabilitetens fyra nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; prioriteras arbete med sådant som främjar informa- tionsutbytet över organisationsgränserna, dvs. interoperabiliteten. En liknande prioritering har också gjorts av Verva. Interoperabilitet behövs för att åstadkomma en effektiv och rättssäker ärendehan- tering och inbegriper även en viss harmonisering av modeller och metoder. Interoperabilitet är ett centralt krav för att uppnå en sam- verkande &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-programmet&lt;/NOBR&gt; IDABC publicerade 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;European Interoperability Framework (EIF) som bygger på de tre nivåerna teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Sverige och andra länder har identifierat många exempel på rättsliga hinder för interoperabiliteten, t.ex. registerlagar, vilket motiverar att man även talar om rättslig interoperabilitet som en fjärde nivå (se figuren nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft3"&gt;Figur 6.1 Interoperabilitetsnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;Rättslig interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft3"&gt;Organisatorisk interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft3"&gt;Semantisk interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft3"&gt;Teknisk interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Hittills har man mest koncentrerat sig på den tekniska nivån, för att på så sätt kunna kommunicera mellan olika &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Diverse standarder har rekommenderats, gränssnitt har fastställts och systemlösningar har utvecklats, upphandlats och anpassats så att systemen kan utbyta data. Därmed har man dock inte löst det egentliga behovet av att utbyta verksamhetsinformation utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Detta kapitel bygger i mycket på Vervas rapporter &lt;/SPAN&gt;Att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;(2007–03-28),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e- förvaltningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;(2007–05–25)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; samt &lt;/SPAN&gt;Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk med kravspecifikationer&lt;SPAN class="ft43"&gt;. PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2007-03-30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; av Maria Yperidis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;endast skapat grundförutsättningar i form av teknisk anslutning eller ihopkoppling (interconnectivity). Detta är förstås viktigt, men inte den enda – eller ens avgörande knut – som behöver lösas upp. Den befintliga &lt;NOBR&gt;IT-infrastrukturen&lt;/NOBR&gt; klarar i dag de flesta rent tek- niska krav med allmänt tillgängliga marknadslösningar. För att data ska kunna tolkas som information behövs sammanhang, struktur och överenskomna definitioner av använda begrepp, vilket för dis- kussionen vidare till den semantiska nivån i modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Här har en hel del arbete gjorts. Informationsmodeller har utvecklats med hjälp av standardiserade struktureringsmetoder, t.ex. &lt;NOBR&gt;XML-scheman,&lt;/NOBR&gt; vilka i sin tur är en &lt;NOBR&gt;W3C-rekommendation.&lt;/NOBR&gt; Detta är ett viktigt steg på vägen, ibland även kallat syntaktisk interoperabilitet, men inte heller detta är tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För att uppnå full semantisk interoperabilitet behövs förvalt- nings- eller sektorsgemensamma begreppsanalyser med en tydlig ansvarsfördelning och förvaltning av fastställda terminologidefini- tioner. Samordning av begrepp, semantiken, betraktas numera som en kritisk framgångsfaktor för att förverkliga den samverkande för- valtningen och arbete har inletts, bland annat inom vårdsektorn, där regeringen har gett Socialstyrelsen ett samordningsansvar. Detta är dock ett generellt arbete som inte kan sägas höra ihop med &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen,&lt;/NOBR&gt; men det är en viktig generell förutsättning (som behandlas utförligare i kapitel 11). För att samverkan mellan &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; ska vara möjlig är behovet av begreppssamordning något smalare och begränsas till de begrepp som ingår i de informations- modeller som beskriver gränssnittet mellan berörda system. Meto- der och beskrivningsspråk skiljer sig också från det renodlade ter- minologiarbetet, som sker inom bl.a. TNC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;I Vervas regeringsuppdrag (22 februari 2007) om att underlätta informationsutbytet för att främja den automatiserade ärendehan- teringen ingår att föreslå hur ansvaret för begreppssamordningen bör fördelas mellan sakmyndigheter. På den organisatoriska nivån handlar det om att tydliggöra och vid behov anpassa mål, roller, resurser och ansvar så att verksamhetsprocesser som är beroende av samband över organisationsgränser hänger ihop och fungerar smi- digt, och inte motverkas av oklara eller motstridiga organisatoriska förhållanden. Hit kan även ekonomiska samordningsbehov räknas, t.ex. fördelningen av kostnader och intäkter samt anslags- och avgiftsbaserade finansieringsmodeller. På denna nivå kan exempel- vis införandet av standardiserade ledningssystem för kvalitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;informationssäkerhet, dokumenthantering och &lt;NOBR&gt;IT-drift&lt;/NOBR&gt; vara ett bra stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;På den rättsliga nivån slutligen gäller att alla berörda parter har ett rättsligt stöd för den samverkan som man behöver och avser att medverka i. Om det finns oförenliga regelverk, eller om rättsläget är oklart, räcker det inte om de tekniska, semantiska och organisa- toriska förutsättningarna för samverkan föreligger; samarbetet kan ändå inte sättas igång. Denna situation är tyvärr inte helt ovanlig och tar vanligtvis lång tid att lösa upp. I första hand gäller det då att klarlägga om hindret är avsiktligt och relevant, eller om det är oav- siktligt och beror på att regelverket skapades i en annan tid med andra förutsättningar. På den rättsliga nivån finns också ett behov av att i förväg undvika att skapa ett regelsystem som motverkar interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Interoperabiliteten som en del av myndighetsansvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Regeringen beslöt 30 november 2006 att ge uppdrag till Verva att leda och samordna statsförvaltningens utvecklingsarbete med säker elektronisk kommunikation och dokumenthantering. Regeringen framhöll att de tekniska lösningar som finns bör vara ”interope- rabla” så att medborgaren eller företaget inte behöver använda olika metoder för kommunikation med olika myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;Begreppet interoperabilitet är ett relativt nytt ord i förvaltnings- sammanhang. I de regeringsbeslutet som innehåller uppdrag till Verva (utöver ovanstående även den 22 februari 2007 om automati- sering av viss ärendehantering m.m.) används följande uttryck med näraliggande betydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;principer för hur statlig registerinformation enklare skall kunna utbytas samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;enhetliga format för informationsöverföring och kommunika- tion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft30"&gt;Om man kombinerar ovanstående uttryck med kraven på automa- tiserad handläggning får man de olika beståndsdelar som interope- rabilitet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; innehåller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;metoder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;effektiv kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;mellan system och organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Även om behovet av interoperabiliteten i beslutet av den 30 november begränsas till frågor som rör säkerhet har dessa dock en vidsträckt tillämpning och innefattar bl.a. förutsättningar för med- borgarnas och andra användares användning av &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; och för säkert informationsutbyte av information mellan stat, kommun, landsting och företag överhuvudtaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det framgick vidare ovan att regeringen i budgetpropositionen 2007 (prop. 2006/7:1) lagt fast ett förvaltningspolitiskt handlings- program som bl.a. syftar till att förvaltningen utvecklar gemen- samma principer för hur statlig registerinformation enklare skall kunna utbytas, samt att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs. Gemensamma standarder är en förutsättning för interoperabilitet och värdet av en sammanhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; ökar med större bredd och djup i interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Också i vårt utredningsuppdrag motiveras den förbättrade sam- ordningen av användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; med behovet av interoperabilitet som definieras som ”att information lätt skall kunna föras mellan olika tekniska miljöer”. Även om man i de ovannämnda formella dokumenten inte alltid använder begreppet interoperabilitet är det sålunda en centralt mål för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den vikt som möjligheterna till ett effektivt informationsut- byte, dvs. interoperabiliteten, har fått i regeringens beslut, som refererats ovan, och den starka kopplingen mellan dessa frågor och myndighetsansvaret motiverar ett särskilt framhävande av interope- rabiliteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Exempel på problem sammanhängande med brister i interopera- bilitet är att kommuner och länsstyrelser måste kommunicera med många olika myndigheter vilket skapar svårigheter när myndighe- terna väljer olika systemlösningar, olika användargränssnitt och därmed ställer olika krav på kommunikationen med användarna. Ju enhetligare lösningar myndigheterna har desto enklare blir kom- munikationen för denna typ av användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Även medborgarna vinner på ökad enhetlighet. Det pågår sedan länge en debatt om behovet av &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; som medborgarna skall kunna använda vid sina kontakter så långt möjligt i alla sina kontakter med omvärlden, på samma sätt som identitetshandlingar i pappersform. Detta förutsätter enhetliga lösningar hos motta- garna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Andra exempel är att de elektroniska ingångarna till myndighe- ternas information, tjänster och ärenden ser olika ut och begrepp definieras olika, t.ex. inkomst, vilket skapar problem vid kontak- terna. Ett ytterligare exempel är att medborgarna behöver veta i kontakter med myndigheter när gränsen passeras mellan myndig- heternas informationsgivning och myndighetsutövning, t.ex. när man frågar Skatteverket om en skattefråga. Det uppstår problem för användaren om denna gräns är otydlig eller ser olika ut i olika myndigheters portaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;En grundsten i den statliga förvaltningens arbete är de offentliga register som finns hos ett stort antal myndigheter&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Information utbyts ständigt mellan dessa register och mellan dem och användare av olika slag. Kommunerna behöver t.ex. underlag för beslut om utskänkningstillstånd från Svenskt näringslivsregister (Bolagsver- ket), Beskattningsdatabasen (Skatteverket) samt Utsöknings- och indrivningsdatabasen (Skatteverket och kronofogdemyndighe- terna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Redan i dag förekommer ett omfattande elektroniskt uttag av uppgifter från de stora statliga registren. Många myndigheter och kommuner får filer överförda via en fast uppkopplad förbindelse, uppringd &lt;NOBR&gt;ISDN-koppling&lt;/NOBR&gt; eller servicebyråtjänst. Uppgifterna leve- reras i det systemspecifika format som används vid registerhållande myndighet och mottagande myndighet har anpassat sina lösningar därefter. Flera register erbjuder också myndigheterna möjligheten att genom en webbtjänst eller genom terminaluppkoppling söka ut och titta på efterfrågad information (eventuellt via en återförsäl- jare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Det påpekas i Statskontorets rapport (2004, se fotnoten nedan) att så länge den mottagande myndighetens tillämpningar fortlever oförändrade, saknas ofta drivkrafter för övergång till &lt;NOBR&gt;XML-base-&lt;/NOBR&gt; rade leveransformat och standardiserade informationsstrukturer. Nya system utvecklas däremot numera normalt med hjälp av XML. En successiv övergång till standardiserade format för informations- utbytet mellan förvaltningsorganisationerna är, enligt rapporten, en förutsättning för framväxten av en sammanhållen elektronisk för- valtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 4, Statlig &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Texten i bilagan liksom i delar av huvudtexten i detta avsnitt bygger på Statskontorets rapport Förstudierapport Standardmeddelande. Bilaga 2,. Standardmeddelanden hos några registermyndigheter – en kartläggning av behov och möjligheter. 2004:22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Beträffande de standarder och normer som kan komma i fråga för leverans- och mottagningsformat så förefaller XML vara den givna utgångspunkten med hänsyn till att det är en globalt accepte- rad standard. Att ersätta eller komplettera de stora statliga regist- rens nuvarande systemspecifika format med ett &lt;NOBR&gt;XML-baserat&lt;/NOBR&gt; sådant, måste inte förutsätta en förändring av registrens interna format. Även med bibehållande av nuvarande format kan, enligt Statskontorets rapport, informationen struktureras och beskrivas i standardiserat, &lt;NOBR&gt;XML-baserat&lt;/NOBR&gt; format och konvertering ske i ett sär- skilt moment före leverans (som ett alternativ till att alltfler använ- dare måste genomföra motsvarande konvertering i samband med mottagandet). Vi har i vårt utredningsarbete inte kunnat komma fram till någon annan inställning än den som här refererats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;En vanlig metod för att svara mot behovet av interoperabilitet är &lt;NOBR&gt;SHS-systemet&lt;/NOBR&gt; (spridnings- och hämtningssystem&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;) som utvecklats av dåvarande Statskontoret. SHS ingår som en del i Vervas ramav- tal, dvs. det kan upphandlas på marknaden. SHS används i dag av 23 statliga myndigheter och 83 kommunala organisationer. Exempel- vis får Försäkringskassan information genom SHS om sjukanmälan och vård av barn från vissa kommuner. och Skatteverket skickar olika informationstyper till Försäkringskassan, Bolagsverket, SCB och Länsstyrelsen i Stockholm. SHS baseras numera i växande utsträckning på XML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Gemensamma specifikationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Definition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Regeringen angav i &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175, sid. 101– 105) att det måste finnas gemensamma grundfunktioner och speci- fikationer inom hela förvaltningen för att skapa förutsättningar för och underlätta utvecklingen av en sammanhållen förvaltning. Begreppet grundfunktioner förekommer på 23 ställen i denna pro- position. Verva har sedan dess analyserat begreppet närmare&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, och det visade sig att det fanns finnas två typer av tolkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den ena tolkningen var att grundfunktioner innebar konkreta tekniska lösningar (produkter eller tjänster) som tillgodosåg ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SHS-systemet&lt;/NOBR&gt; beskrivs närmare i Bilaga 4 (under rubriken Statlig &lt;NOBR&gt;e-förvaltning).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Se Vervas rapport till utredningen &lt;/SPAN&gt;Att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;(2007–03-28)&lt;/NOBR&gt; vi använder även ”gemensamma specifikationer” med samma betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;generellt funktionsbehov, t.ex. av det slag som representeras av e- legitimation, SHS m.fl. sådana existerande tjänster som upphand- lats och finns tillgängliga på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den andra tolkningen var att grundfunktionen i stället var krav- specifikationer för hur man förverkligar grundfunktionen och att dessa inte får bygga på någon specifik produkt eller tjänst utan sna- rare ska beskriva generella byggstenar eller funktioner som olika leverantörer kan utveckla i olika lösningar för sina produkter eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;De två tolkningarna bygger på två olika filosofier om vad som är ett centralt samordningsorgans huvuduppgift när det gäller gemen- samma funktioner: att initiera, upphandla eller själv tillhandahålla färdiga tjänster eller att specificera byggstenar som marknaden eller andra aktörer kan kombinera och tillhandahålla. Den förra tolk- ningen har dominerat i Statskontorets verksamhet, vilket var naturligt i ett läge när det inte fanns en fungerande marknad för den typ av tjänster det gäller här. I dagens läge kan behovet av e- förvaltningstjänster i större utsträckning tillgodoses genom att man kombinerar förvaltningsanpassade byggstenar, som garanterar interoperabilitet genom att de följer förvaltningsgemensamma kravspecifikationer, med tjänster och produkter som följer öppna standarder som redan finns på marknaden&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Verva har därför föreslagit att termen grundfunktioner ska ersättas med gemensamma kravspecifikationer för att tydligare mar- kera att det är den andra tolkningen som ska betonas, dvs. att beskriva hur generella byggstenar ska utformas som produkter, tjänster och informationsstrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Användning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Olika typer av kravspecifikationer tas fram för olika syften och med olika detaljkrav, vilket kräver olika kompetens och resursin- sats. Upphandlings- och utvecklingsspecifikationer&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;ställer t.ex. skilda krav. Möjligheten att hänvisa till befintliga standarder påver- kar också i hög grad arbetsformerna, t.ex. i upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De gemensamma funktionella specifikationer som behövs för att skapa förutsättningar för interoperabilitet på de fyra nivåer som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Denna konsekvens av marknadsutvecklingen beskrivs närmare i kap 11 i avsnittet ”Teknik- och marknadsutvecklingens betydelse för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Standarders betydelse för upphandling behandlas mer utförligt i kapitel 8 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;behandlats ovan kan uppenbart vara av helt olika karaktär. Tekniska standarder och rättsliga föreskrifter utarbetas t.ex. alltför ofta obe- roende av varandra, av olika intressentgrupper, och fastställs av olika utfärdare i olika former – trots att det i praktiken behövs samverkande åtgärder på samtliga fyra interoperabilitetsnivåer för att den önskade funktionella samordningseffekten ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ett aktuellt exempel är vad som krävs för att åstadkomma en samhällsövergripande lösning för elektroniska legitimationer och underskrifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;tekniska kravspecifikationer på kort, certifikat, spärrlistor osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;semantiska kravspecifikationer på begreppsapparaten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;organisatoriska kravspecifikationer på utgivare, finansiering osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;rättsliga kravspecifikationer på rättsverkan, ansvarsfördelning osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SAMSET-gruppen&lt;/NOBR&gt; (ett samverkansprojekt mellan Skatteverket, Försäkringskassan, Bolagsverket och Statskontoret om elektro- niska &lt;NOBR&gt;id-handlingar)&lt;/NOBR&gt; har försökt hålla ihop dessa samband och man har kommit en bit på vägen genom de vägledningar som fastställts av Nämnden för elektronisk förvaltning &lt;NOBR&gt;(e-nämnden).&lt;/NOBR&gt; Behovet har dock ändrats över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;De förvaltningsgemensamma specifikationerna syftar till att säkerställa önskad funktion och interoperabilitet såväl inom för- valtningen som vid förvaltningens kontakter med medborgare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Traditionellt har det mesta specifikations- och standardiserings- arbetet fokuserat på den tekniska kommunikationsförmågan. Även om detta naturligtvis fortfarande är viktigt, så är trenden att den internationella marknaden klarar att tillgodose dessa grundläggande &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; utan större behov av styrning eller stöd från det offentliga. Genom utvecklingen mot moderna, flerskiktsindelade &lt;NOBR&gt;IT-arkitekturer&lt;/NOBR&gt; flyttas de för slutkunden relevanta gränssnitten ständigt uppåt i värdekedjan – från tekniska infrastrukturfrågor i riktning mot informationsstrukturer och verksamhetsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Detta gör att behovsinriktningen för nya förvaltningsgemen- samma specifikationer förskjuts från den tekniska nivån i riktning mot de semantiska och organisatoriska nivåerna. De tekniska stan- darder som används kan därför i ökande utsträckning i normalfallet harmonisera med utvecklingen på den globala &lt;NOBR&gt;IT-marknaden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;För den semantiska standardiseringen (informationsstrukturer och terminologifrågor) finns också internationella standarder avse- ende metoder och principer, men här finns ofta ett stort behov av nationella tillämpningsstandarder, t.ex. av språkliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Även på det organisatoriska området finns internationella stan- darder i form av ledningssystem, men här finns också behov av till- lämpningsstandarder som passar svensk förvaltning, finansiering och lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Organisationsfrågorna gränsar till den rättsliga nivån, där det nog är mer ovanligt att tala om kravspecifikationer eller standarder i traditionell mening. Icke desto mindre är behovsbilden likartad. Det finns internationella regelverk och &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; att anpassa sig till, men framför allt finns det stora behov av att harmonisera de gällande nationella regelverken. De förvaltningsgemensamma spe- cifikationerna på den rättsliga nivån kan således ge underlag för att motivera och föreslå nya eller ändrade författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tänkbara aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Utvecklingen av förvaltningsgemensamma specifikationer skulle i princip kunna initieras respektive bedrivas av vem som helst. De bör, som tidigare framhållits, så långt möjligt bestå av eller bygga på ett urval av generellt använda marknadslösningar och standarder. På en punkt kan dock kravbilden skilja sig från marknadens utvecklingsprocesser, vilket är ett viktigt motiv för behovet av denna särskilda förvaltningsstandardisering. Om behovet av en ny förvaltningsgemensam kravspecifikation har aktualiserats genom ett politiskt beslut, en ny författning, en myndighetsinstruktion eller ett regeringsuppdrag så finns det nämligen i allmänhet ett tyd- ligt uttryckt krav på både resultat och tidsramar som förvaltningen måste hålla sig till, vilket kan vara svårt eller omöjligt att garantera i traditionella öppna standardiseringsprocesser. Möjligen finns lik- nande krav på den europeiska standardisering som sker inom CEN på EU:s uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft8"&gt;Nedan anges några aktörer som kan förväntas känna särskilt ansvar för detta arbete samt ha intresse och kompetens inom området:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Varje myndighet med verksamhetsansvar och informationsut- byte med omvärlden bör ha uppmärksamheten mot dessa frå- gor och bör ta initiativ om det behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vervas tre samverkansgrupper för statliga myndigheter, för kommuner och för näringslivsorganisationer kan komma med förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;E-Forums&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; styrgrupp, bestående av personer i eller nära led- ningen för stora &lt;NOBR&gt;e-fövaltningsmyndigheter,&lt;/NOBR&gt; kan såväl lämna förslag som göra åtaganden vad gäller framtagning av kravspe- cifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Myndighets- och leverantörssammansatta arbetsgrupper för utvalda områden, typ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation,&lt;/NOBR&gt; Infratjänst m.m., finns redan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Formella standardiseringsorgan (SIS, CEN, ISO), där medlem- mar kan föreslå nya tekniska kommittéer och nya standardise- ringsprojekt inom dessa. Myndigheter kan vara drivande, men processen måste vara öppen för deltagande och inflytande från näringslivet. Inom SIS kan nationella standarder utvecklas, som t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Stanli-projektet&lt;/NOBR&gt; gör för geografisk information. Andra dokumenttyper som kräver mindre förankring kan tas fram, exempelvis tekniska specifikationer eller s.k. Workshop Agree- ments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Medlemmar i informella, internationella standardiseringsorgan (OASIS, W3C, IETF etc.) kan föreslå nya tekniska kommittéer och nya standardiseringsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Internationella samarbeten inom EU och FN kan generera för- slag, t.ex. UN/CEFACT inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-handelsområdet;&lt;/NOBR&gt; NES är ett nordeuropeiskt samarbete och SFTI är ett svenskt samarbete på samma område. Internationellt finns XBRL för finansiell information. Alla dessa kan ge underlag till förvaltningsgemen- samma specifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Geodatarådet kan ta initiativ inom området geografisk informa- tion liksom myndigheter eller myndighetsgrupper i övrigt med gemensamt intresse för samordning inom olika områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Landstingens beställarorganisation för IT i vård och omsorg kan ta initiativ inom vårdsektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting inom kommun- och lands- tingssektorn kan ta initiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Föreningar som Sambruk och Carelink kan ta initiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;En del IT- och konsultföretag kan förväntas själva ta initiativ och bidra med förslag. Under alla förhållanden lär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-bran-&lt;/NOBR&gt; schen i hög grad komma att bidra till arbetet och resultaten, antingen på uppdrag eller av eget intresse. Detta är också önsk- värt för att tidigt få in marknads- och branschkompetens i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft8"&gt;Ovanstående uppräkning hindrar inte att även andra kan ta initia- tiv. Arbetet kan således bedrivas i många olika konstellationer med olika arbetsformer och förutsättningar, och en sådan öppenhet och mångfald är en förutsättning för framgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förhållandet till formella och informella standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Gemensamma specifikationer är i likhet med andra standardlik- nande specifikationer avsedda att så långt möjligt vara frivilliga och de bör utvecklas med möjlighet för alla berörda parter att delta på lika villkor. Det innebär att utvecklingen av gemensamma specifi- kationer som i praktiken motsvarar en ny standard så långt möjligt förväntas ske vid ett erkänt standardiseringsorgan, t.ex. SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De förvaltningsgemensamma specifikationerna kan referera till andra självständiga och frivilliga standarder, främst från de erkända (eller formella) standardiseringsorganisationerna SIS, CEN, ISO eller möjligen deras motsvarigheter på elområdet SEK, CENELEC och IEC och inom telekommunikation ITS, ETSI och &lt;NOBR&gt;ITU-T.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; utfärdas dock många viktiga standarder av andra, informella, standardiseringsorganisationer, främst IETF, W3C och OASIS. Internet är t.ex. helt beroende av informella, globala standarder från dessa tre, och det förekommer också att formella &lt;NOBR&gt;ISO-standarder&lt;/NOBR&gt; i sin tur bygger på informella &lt;NOBR&gt;W3C-stan-&lt;/NOBR&gt; darder som t.ex. XML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I samband med &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och i upphandlingslagstiftningen kan det dock innebära problem att behöva hänvisa till informella standarder i föreskrifter och upphandlingsdokument. Rättsläget är svårtolkat och behöver belysas ytterligare. Problemet kan delvis kringgås genom att informella standarder ”upphöjs” till formella standarder genom s.k. fast track procedures, vilket har börjat före- komma i ökande omfattning. Detta är dock ingen tilltalande lös- ning, eftersom det medför följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ökade kostnader för byråkrati och administration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;betydande fördröjningar mellan färdigställande och formellt fastställande av standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;en reducering av den formella standardiseringen till en trans- portsträcka som inte tillför något intellektuellt förädlingsvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft8"&gt;Frågan har uppmärksammats i kommissionens pågående studie&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;om behovet av förändringar i gällande policy kring &lt;NOBR&gt;ICT-standarder.&lt;/NOBR&gt; Studien kommer i sin slutrapport sommaren 2007 att föreslå för- ändringar på området och kommissionen kommer i en kommuni- kation att uttala sig i saken under andra halvan av 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Andra typer av syntaktiska och semantiska förvaltningsgemen- samma specifikationer används också redan i praktiken. Vervas föreskrift om elektroniska fakturor anger exempelvis en specifika- tion från SFTI – en samarbetsorganisation som omfattar Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Bolagsverkets tjänst för elektronisk ingivning av årsredovis- ningar bygger på att informationen är strukturerad enligt specifi- kationer från den internationella organisationen XBRL och på taxonomier från föreningen XBRL Sweden, som därmed i prakti- ken förvaltar specifikationen, även om denna specifikation inte uttryckligen nämns i Bolagsverkets föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Detta är exempel på att den svenska förvaltningen använder spe- cifikationer från olika externa källor som inte räknas till de formella standardiseringsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Arkitektur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Inom svensk förvaltning pågår arkitekturarbete sedan länge i stora myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan och även inom sektorer eller områden som försvaret, rättsväsendet, länssty- relserna, vården (Carelink), geografisk information (med Lantmä- teriet som en nyckelaktör), jordbrukssektorn med flera. Dessa insatser tar sin utgångspunkt i att man vill samordna och effektivi- sera utvecklingen i den egna sektorn. Ett exempel är den struktur som beskrivs i Nationell &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg (Socialde- partementet, Sveriges Kommuner och Landsting m.fl. 2006). Beho- vet av tjänster i &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg riktas mot två målgrupper – dels medborgare, patient och brukare, dels vård- och omsorgspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sverige har genom en sekreterare från vår utredning varit representerad i styrgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft8"&gt;Strukturen innehåller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;portal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;informationssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;infrastrukturella stödtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;regelverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Till denna beskrivning har kopplats ett antal insatsområden som beskriver en projektstruktur för ett genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Olika områden har kommit olika långt och resultaten kan se ganska olika ut. Så länge skillnaderna handlar om den berörda sek- torns inre angelägenheter så är detta inget större problem, men när det finns behov av interoperabilitet måste det finns en struktur som beskriver sambanden, t.ex. en interoperabilitetetsarkitektur, se figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;Figur 6.1 En interoperabilitetsarkitektur beskriver hur verksamhetssystem kopplas samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;En interoperabilitetsarkitektur omfattar de datoriserade processer och den elektroniska information som är intressanta för andra organisationer att utnyttja, samt beskrivningar av de protokoll och teknologier, meddelandeformat med mera som tillämpas. Därut- över krävs ibland även organisatorisk anpassning hos de inblandade i samarbetet, varför arkitekturen ofta beskriver även organisations- överskridande processer samt de gemensamma begrepp man enats om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;I en interoperabilitetsarkitektur ges övergripande lösningar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;integritets- och säkerhetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;tillgänglighetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;tillgången till förvaltningsgemensamma funktioner och resur- ser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Motsvarande arbete pågår inom EU:s &lt;NOBR&gt;IDABC-program,&lt;/NOBR&gt; där en uppdatering av ett tidigare ramverk har påbörjats; Verva deltar i detta arbete. Det svenska arkitekturramverket kommer troligen att harmoniseras med den uppdatering och utveckling som nu är på gång med &lt;NOBR&gt;IDABC-programmets&lt;/NOBR&gt; European Interoperability Frame- work, kallat EIF v2.0. En förstudie har beställts av Gartner Group&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;som under 2007 kommer att leverera sin slutrapport med rekom- mendationer till fortsatt arbete för att kunna uppnå det föreslagna principiella målet Public services where needed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det preliminära förslaget bygger på att varje medlemsstat har sitt eget National Interoperability Framework (NIT), vilket Sverige således behöver ta fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Då krävs en organisatorisk plattform för att dela erfarenheter, samordna metoder och modeller och komma fram till vad som behöver samordnas för att möjliggöra återanvändning och effektiva verksamhetsprocesser över sektors- och myndighetsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De fyra nivåerna som beskrivits ovan är viktiga beståndsdelar i en interoperabilitetsarkitektur. Verva planerar att under 2007, i samråd med bland annat &lt;NOBR&gt;e-Forum&lt;/NOBR&gt; (ett diskussionsforum för cen- trala myndigheter), föreslå ett grundläggande ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Nytta, kostnad och risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nytta och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft8"&gt;I en rapport från Verva&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;analyseras bl.a. nytta, kostnader och risker förknippade med samordningen av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen.&lt;/NOBR&gt; Skälet till detta är att merparten av nyttorna förväntas uppstå när de specifi- kationer som finns i t.ex. föreskrifter och standarder tillämpas i konkreta funktioner. Det är också här de stora kostnaderna upp- kommer, eftersom arbetet med ramverket och kravspecifikatio- nerna är fråga om komplicerade processer med många aktörer inblandade. Framför allt betonas att man måste ta hänsyn till ris- kerna. Detta verkar vara särskilt relevant när det är fråga om IT- investeringar, där fokus annars tenderar att hamna på den tekniska nivån. Avsnittet är ett kort sammandrag av Vervas rapport, varvid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;framför allt fokuserar på de gemensamma specifikationerna. Nuläget beskrivs i rapporten på följande sätt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Graden av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i dagens förvaltning är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det saknas samordning och gemensam strategi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Användbarheten är ofta outvecklad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Verva: &lt;/SPAN&gt;Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk med kravspecifikationer&lt;SPAN class="ft16"&gt;. PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2007-03-30,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; av Maria Yperidis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p577 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Drivkrafterna för att samarbeta inom förvaltningen och hitta gemensamma och billigare lösningar är svaga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det saknas bra metoder för att mäta lönsamhet för offentliga investeringar, särskilt när flera aktörer ingår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lösningar utgår från tekniska möjligheter och tillgänglig pro- gramvara – inte från användarbehov, verksamhet och ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft8"&gt;I dag finns redan etablerade funktioner inom förvaltningen som bygger på gemensamma specifikationer, t.ex. genom implemente- ring av ramavtalsupphandlingar. Användningen har dock inte alltid fått den förankring och spridning som har förväntats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft30"&gt;Nyttan med ökad samverkan är att man kan uppnå en minskad flora av produkter och tjänster inom förvaltningen med ökad enhetlighet och användarvänlighet för medborgare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Kostnaderna delas i rapporten upp i förberedelser och verkstäl- lande. Under förberedelsefasen handlar kostnaderna om att kart- lägga existerande gemensamma specifikationer och standarder, behov av ny- och vidareutveckling samt hinder för interoperabilitet på olika nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;Under verkställandefasen ökar kostnaderna märkbart. Det handlar om engångsinvesteringar för att ny- och vidareutveckla gemensamma specifikationer inom några grundläggande områden, skapa en webbplats med webbtjänst för att lämna förslag samt en öppen katalogtjänst, etablera en förvaltningsgemensam samord- nings- och rådgivningsfunktion (”standardiseringsenhet”), sprida och förankra information internt och externt samt genomföra utbildningsinsatser internt och externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;I slutet av verkställandefasen avtar kostnaderna och administra- tions- och underhållsfasen tar vid. Denna fas handlar om att konti- nuerligt identifiera behov och utveckla specifikationerna, vilket kan medföra tillfälliga kostnadsökningar. Fasen innebär också att bevaka &lt;NOBR&gt;IT-standardisering,&lt;/NOBR&gt; handlägga förslag till nya specifikatio- ner, följa upp specifikationer, främja samverkan, vägleda förvalt- ningen, sprida information och administrera samordningsfunktio- nen. De initialt högre kostnaderna under administrations- och underhållsfasen består av justeringar och insatser för att säkerställa tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;De förväntade nyttoeffekterna innehåller dock också risker att inte realiseras. Detta beror till viss del på att nyttoeffekterna uppkom- mer först efter att ett projekt, en åtgärd eller investering har avslu- tats och att ingen är ansvarig för att se till att nyttan verkligen reali- seras. Här presenteras några centrala risker förknippade med den förväntade nyttan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;användarrisker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;risker vid implementering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;organisatoriska risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;risker med teknisk utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;politiska risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;risker med överdriven tilltro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;Den största risken med insatsen för gemensamma specifikationer är att förvaltningens aktörer i egenskap av användare inte tar hän- syn till den samordnade insatsen och inte deltar i arbetet eller tar hänsyn till specifikationerna. Anledningar till detta kan vara att information och kunskap om ramverket inte når ut eller att aktö- rerna har svårt att förstå och tillämpa specifikationerna, t.ex. i valet av standarder. Följden blir att de håller kvar vid egna lösningar eller utvecklar nya lösningar som inte uppfyller specifikationerna. Detta medför att ramverket och specifikationerna inte överensstämmer med förvaltningens behov och de funktioner som utvecklas samt att arbetet med interoperabilitet försenas och ger merkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Åtgärder som kan sättas in är information och utbildning men också att skapa forum för dialog kring arbetet med ramverket och förvaltningsgemensamma funktioner. Genom att öka aktörernas inflytande i processen, t.ex. deras möjlighet att lämna förslag, ska- pas delaktighet och acceptans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Om normnivån inte är tillräckligt hög (t.ex. i form av föreskrift och vägledning) eller själva utformningen inte tillräckligt attraktiv för att lyckas motivera deltagande, kan det vara nödvändigt att anpassa normnivån, utveckla kompletterande styrmedel eller se över fördelningen av kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Från implementeringssynpunkt kan det för en enskild aktör kan det vara rationellt att hitta egna tillfälliga lösningar – trots att dessa blir mer kostsamma på sikt, både för den enskilda aktören och för förvaltningen som helhet. Aktörer väntar dessutom ut varandra och hoppas att någon annan ska stå för utvecklingskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Andra orsaker till att aktörer inte deltar i arbetet med ramverket eller beaktar specifikationerna kan vara brister i tillit till hur arbetet bedrivs eller att man saknar intresse för att delta, dvs. vad som kan kallas organisatoriska risker. Aktörer som har hittat lösningar som de upplever fungerar kommer naturligt att vara ovilliga att byta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det gäller alltså att ha en utarbetad strategi för att skapa driv- krafter för deltagande och användande och en process som skapar delaktighet. specifikationerna bör i största möjliga utsträckning hämtas från generella funktioner som finns på marknaden som minskar aktörernas risk och ger hållbarhet på lång sikt. Här är en tydlig strategi för samarbetet med externa aktörer och etablerade standardiserings- och normeringsorgan viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Interoperabilitet förutsätter att flera nivåer är i överensstäm- melse, dvs. inte bara den tekniska utan även den rättsliga, seman- tiska och organisatoriska. Det finns risk att fokus även fortsätt- ningsvis hamnar på den tekniska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En stor orsak till att nytta uteblir med &lt;NOBR&gt;IT-investeringar&lt;/NOBR&gt; i all- mänhet är just bristen på överensstämmelse mellan verksamhetens behov och övriga förutsättningar. Rättsliga hinder för samverkan inom förvaltningen samt mellan förvaltningen och medborgare och företag måste därför kartläggas så tidigt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Risker förknippade med teknisk utveckling är att utvecklingen av säkra &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; tar längre tid och kostar mer än beräknat. Om elektroniska överföringar inte är tillräckligt säkra och myndighe- terna inte kan skydda sig mot olika typer av dataintrång kan detta ifrågasätta satsningen och dess prioriteringar, och därmed skapa förseningar och merkostnader. För att komma tillrätta med detta kan arbetet med säkerhet behöva prioriteras ytterligare i kombina- tion med insatser för kommunikation med aktörerna i säkerhets- frågor. Satsningarna bör i första hand inriktas på funktioner som kan klara kraven på säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Politiska risker kan t.ex. vara att politiskt stöd saknas för inve- steringen och projektet avbryts, försenas, ändrar omfattning, änd- rar inriktning, får tilläggsdirektiv, får oväntade nedskärningar i budgeten (för deltagande myndigheter eller för hela eller delar av projektet) eller viktiga aktörer hoppar av. Risken är särskilt aktuell i samband med val och kan leda till att hela kostnads- och nyttobil- den förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Tilltron till fördelarna och möjligheterna med IT och nya verk- samhetssystem har en tendens att förstoras, särskilt av dem som har något att tjäna på att systemen införs, vad som kan kallas risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;med överdriven tilltro. Därför är det viktigt att ha en tydlig plan för hur arkitekturramverket och kravspecifikationerna ska genomföras för att inte generera skepsis och motstånd mot satsningar på inter- operabilitet överlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Diskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Två problem behöver enligt vår mening lösas. Det ena hänger samman med den drivkraft som finns eller kan skapas i den decent- raliserade och verksamhetsbaserade styrmodellen som vi har i Sverige, dvs. att varje myndighet, kommun och landsting har ett eget verksamhetsansvar inom de ramar som lagts fast av de poli- tiska organen. Utredningen koncentrerar sig på att lösa drivkrafts- frågan inom den statliga sektorn. Vi har i kapitlet beskrivit behovet av interoperabilitet mellan myndigheternas olika system för att möjliggöra enkel tillgång till information både för medborgare och andra privata användare liksom för olika delar av den offentliga sektorn. Som framgått så ingår de olika &lt;NOBR&gt;e-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; och registren i respektive myndigheters, liksom även kommuners och landstings, verksamhetsansvar. Vill man uppnå interoperabilitet krävs beslut hos respektive organisation. Den mest framkomliga vägen förefal- ler vara att precisera det verksamhetsansvar som de statliga myn- digheterna redan har men som ännu inte har formulerats på ett pre- ciserat sätt när det gäller interoperabilitet. Vi återkommer i kapitel 13 till metoden för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft8"&gt;Det andra problemet är den organisatoriska formen för den centrala samordningen och det stöd som kan behöva ges till myn- digheterna. De eventuella motsättningarna mellan de enskilda myndigheternas, kommunernas och landstingens verksamhetsan- svar och det övergripande intresset av enhetlighet måste överbryg- gas på något sätt. Vad gäller kommun- och landstingssektorn handlar eventuell samordning och stöd om frivilligt deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vad gäller staten framgår det av regeringens beslut 30 november 2006 med uppdrag till Verva att det, för att åstadkomma den öns- kade interoperabiliteten och för att skapa förutsättningar för marknaden, behövdes riktlinjer, metoder och specifikationer som är gemensamma för förvaltningen och avpassade till näringslivets behov. För att underlätta och driva på utvecklingen ansågs det vik- tigt att de myndigheter som utvecklar automatiserade processer och &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; har en kontaktpunkt att vända sig till för vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Interoperabilitet och gemensamma specifikationer i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;vid införandet av säker kommunikation och dokumenthantering. Verva beskrivs som en sådan kontaktpunkt för myndigheterna. I regeringsuppdraget till Verva om att samordna automatisering av viss ärendehantering m.m. (22 februari 2007) så handlar Vervas roll bl.a. om att vidareutveckla och sammanställa befintliga riktlinjer och vägledningar samt lämna förslag till hur ansvaret för begreppsmodeller för informationsutbytet bör fördelas mellan berörda ”sektorsmyndigheter” (dvs. myndigheter inom olika sak- områden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Vårt uppdrag kan uttryckas på ett liknande sätt: för att uppnå interoperabilitet i allmänhet inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; behöver myn- digheternas användning av standarder m.m. samordnas. Det behövs ett centralt samordningskansli för interoperabilitet och återan- vändning med stöd av gemensamma specifikationer. Verva pekas dock i våra direktiv inte uttryckligen ut som den centrala samord- ningspunkten. Detta blir en diskussionsfråga när alla beståndsdelar av samordningsfrågan kommit på plats efter de närmaste kapitlen, som behandlar olika delar av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;informationssäkerheten (kapitel 7),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;upphandlingen, dels generellt (kapitel 8),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;dels särskilt den inköpsprocess som sker med elektroniska hjälpmedel (kapitel 9) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;användningen av öppen programvara (kapitel 10).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Därefter behandlar vi begreppsstandardisering samt några andra aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som inte i första hand är förvalt- ningspolitiska (kapitel 11). Slutligen återkommer vi till frågan om samordning och de organisatoriska alternativen i kapitel 12 och lämnar förslag i kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft15"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p589 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Informationssäkerhet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;I regeringens tilläggsdirektiv till vår utredning framhålls särskilt att informationssäkerhetsfrågorna ska ges en framträdande roll i utredningens arbete. I detta syfte har utredningen gett Verva i uppdrag att beskriva området och föreslår hur säkerhetsarbetet inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; bör fortsätta. Detta kapitel bygger i huvudsak på Vervas rapport&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som utarbetats i en arbetsgrupp där även exper- ter från Krisberedskapsmyndigheten och Försvarets materielverk deltagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;Rapporten är ingen total redovisning av standardisering med koppling till detta område utan den begränsas till standarder som vunnit gehör och tillämpas, i större eller mindre utsträckning, inom offentlig verksamhet och näringslivet i Sverige och internationellt. Rapporten visar också hur standardisering och strukturerade arbetsformer kan bidra till utveckling av en effektiv och säker offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Allmänt om informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Utveckling av &lt;NOBR&gt;IT-användningen,&lt;/NOBR&gt; inte minst den som följer av ökade krav på en effektivare offentlig förvaltning, innebär stora möjlig- heter men ger också en dramatiskt ökad sårbarhet. Den omfattande internationaliseringen – främst en ökad användning av Internet, utökat informationsutbyte mellan organisationer samt tjänster som innehåller olika former av integritetskänslig information – leder ofrånkomligen till att hela samhällets riskexponering förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Begreppet informationssäkerhet innefattar såväl det som tradi- tionellt benämnts som datasäkerhet som övriga områden med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva, Informationssäkerhet – standardisering för ledning och styrning samt för säkerhet i system, produkter och tekniska skyddskomponenter. PM &lt;NOBR&gt;2007-03-30&lt;/NOBR&gt; av Wiggo Öberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;anknytning till hur information ska kunna hanteras på ett säkert sätt i skilda slag av verksamheter. Utgångspunkten är att viss information kan vara kritisk i något avseende – t.ex. genom att verksamheten och dess mål kan komma att äventyras om informa- tion kommer till obehörigs kännedom, modifieras, förstörs eller på annat sätt görs otillgänglig (SIS HB 550). Detta synsätt gör att informationssäkerhetsområdet är mycket omfattande och kom- plext och därmed också omfattar skydd av information – både när den hanteras manuellt av människor i en organisation och när den behandlas och kommuniceras med hjälp av IT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Ett väl genomfört informationssäkerhetsarbete inom ramen för offentlig sektor är en nödvändighet för att skapa nödvändigt för- troende från allmänhet och företag. Därmed ökar också förutsätt- ningarna för att de investeringar som görs på &lt;NOBR&gt;e-tjänsteområdet&lt;/NOBR&gt; blir lönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Att åstadkomma god informations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; ställer krav på god styrning samt administrativa och tekniska skyddsåtgärder och är en förutsättning för att ärendehantering och dokument- produktion ska fungera utan störningar eller förlust av informa- tion. Riksrevisionens granskningar under senare tid av ett tiotal myndigheter visar att det finns betydande brister, inte minst när det gäller ledningarnas engagemang och förmåga att styra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ökat beroende av IT från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt synliggjorde behovet av insatser. Viktiga initiativ togs inledningsvis av större industriföretag, bl.a. inom försvarsindustrin. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; upp- stod flera organisationsutvecklade de &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; bl.a. inspi- rerade av Försvarsdepartementet i USA och den samling anvis- ningar och rekommendationer som kallades &lt;SPAN class="ft11"&gt;The Orange Book&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Sakkunniga inom området slog tidigt fast vikten av att säkerhet ses som en ledningsfråga och att ansvaret även beträffande infor- mations och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; måste följa verksamhetsansvaret. Infor- mationssäkerhetsarbetet under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; präglades av två stora frågor av betydelse – Internets framväxt och det förestående mil- lennieskiftet. Persondatorns och Internets utveckling skapade nya hot och risker som medförde att det krävdes nya säkerhets- produkter för att förhindra intrång och spridning av farlig kod, dvs. datavirus, trojaner och liknande. Former för varudeklaration eller certifiering utvecklades. En modell att certifiera produkter på basis av internationella överenskommelser utvecklades från &lt;SPAN class="ft11"&gt;The Orange Book &lt;/SPAN&gt;via &lt;SPAN class="ft11"&gt;Information Technology Security Evalutation Criteria &lt;/SPAN&gt;(IT-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;SEC) till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;eller ISO 15408 som blev dess stan- dardbeteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och inledningen av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; fick också stan- darder för ledning och styrning av IT- och informationssäkerhet en ökad spridning, liksom standarder för tekniska lösningar, t.ex. för identifiering med hjälp av smarta kort och kryptering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Nuläget för informations- och IT- säkerhetsstandardisering i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Standardiseringen vad gäller informationssäkerhet har i huvudsak bedrivits inom ramen för SIS arbete kopplat till ISO/IEC, JTC1, SC27 och IT Security Techniques. Arbetet har utvecklats till att omfatta fem arbetsgrupper (WG) med följande inriktning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;WG1 – Information security management systems&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;WG2 – Cryptography and security mechanisms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;WG3 – Security evaluation criteria&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;WG4 – Security controls and services&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;WG5 – Identity management and privacy technologies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft8"&gt;Inom SIS är arbetet inom SC27 i Sverige organiserat i två tekniska kommittéer – TK 318 med inriktning enligt WG1 och TK 456 med inriktning på &lt;NOBR&gt;WG1-5&lt;/NOBR&gt; vad gäller standarder och annan teknisk inriktning. Kommittéerna drivs som projekt med projektledare från deltagande organisationer med stöd av SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Utöver ISO har OASIS vuxit fram som en betydelsefull aktör med inriktning på standardisering inom &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; vilket också omfattar teknik för identifiering och signering (PKI – &lt;SPAN class="ft11"&gt;Public Key Infrastructure&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;ID-trust,&lt;/NOBR&gt; SAML etc.) Detta är teknik som de facto kan vara mycket betydelsefull för utformningen av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; i hela Europa, och Verva följer i viss omfattning standardutvecklingen inom OASIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;TK 318 – har i sin tur ca tio arbetsgrupper med inriktning på spridning och marknadsföring av aktuella standarder och på olika standarder i ISO &lt;NOBR&gt;27000-serien,&lt;/NOBR&gt; vilken omfattar standarder för ledning och styrning inom informationssäkerhetsområdet. Arbetet inom TK 318, som bedrivs under samlingsnamnet &lt;NOBR&gt;LIS-projektet,&lt;/NOBR&gt; har lockat relativt många deltagare i form av företrädare för myn- digheter och företag, varav relativt stor andel konsultföretag med inriktning på informationssäkerhet och certifiering mot krav-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;standarden i ISO/IEC 27001. Skälet till den tydliga medverkan av konsultföretag är naturligtvis att dessa ser en marknad för tjänster på de områden standarderna omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Standarderna ISO/IEC 27001 respektive 27002 (tidigare ISO/IEC 17799) med inriktning på ledningssystem för informa- tionssäkerhet (LIS) har nått stor framgång och är väl spridda både internationellt och i Sverige. Antalet organisationer som certifierar sig mot kravstandarden 27001 ökar i hela världen. Antalet certifi- eringar i Sverige är dock ännu relativt blygsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;1995 utvecklade Department of trade and industry (DTI) en &lt;SPAN class="ft11"&gt;security code of practice &lt;/SPAN&gt;som British Standards (BS) antog som stan- darden BS 7799. Efter uppgraderingar gick den in i ett &lt;NOBR&gt;fast-track&lt;/NOBR&gt; mot &lt;NOBR&gt;ISO-standard&lt;/NOBR&gt; och blev år 2000 standarden ISO 17799. I Stor- britannien fortsatte standarden att utvecklas och 2002 kom BS &lt;NOBR&gt;7799-2&lt;/NOBR&gt; som inkluderade ledningssystem för informationshantering. Också denna brittiska standard gick i ett &lt;NOBR&gt;fast-track&lt;/NOBR&gt; in som en ISO standard år 2005 under beteckningen ISO 27001. Oförtrutet har arbetet i Storbritannien fortsatt med ytterligare en uppgradering till BS &lt;NOBR&gt;7799-3&lt;/NOBR&gt; som inkluderar stödfunktioner för ISO27001. I ISO:s nummerserier har man avsatt ”27005” för en eventuell framtida ISO standard baserad på BS &lt;NOBR&gt;7799-3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Arbetet inom TK 456 har trots sin omfattning lockat färre delta- gare. Deltagarna kommer från myndigheter och företag, varav endast en mindre andel utgörs av företrädare för konsultföretag. Inom ramen för TK 456 har SIS HB 550 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Terminologi för informa- tionssäkerhet &lt;/SPAN&gt;tagits fram och blivit normgivande i Sverige med stor framgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Standardiseringsarbetet inom &lt;NOBR&gt;WG2–WG5&lt;/NOBR&gt; spänner över ett mycket stort område och omfattar ett avsevärt antal standarder vad gäller kryptering, nyckelhantering, autenticering, säkerhet i nät- verk, åtkomstkontroll, personidentifiering och skydd av personlig integritet. Standardserien ISO/IEC IS 15408 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Evaluation criteria for IT security &lt;/SPAN&gt;utgör vad som brukar kallas &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;och omfattar kriterier och metod för evaluering och certifiering av säkerhetsfunktioner i &lt;NOBR&gt;IT-produkter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;TK 456 bevakar även och tar del av det arbete som görs i ISO/TC 68/SC 2 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Financial Services Security &lt;/SPAN&gt;och samverkar till viss del med SIS/TK 448 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Identifieringskort&lt;/SPAN&gt;, särskilt avseende arbetet inom JTC 1/SC 37 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Biometrics&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;SIS/TK 448 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Identifieringskort &lt;/SPAN&gt;omfattar utveckling av standarder för tekniker och datainnehåll för plastkort och för identifiering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;individer. Generellt är målet att medverka till att man i det inter- nationella arbetet tar största möjliga hänsyn till svenska krav och behov av teknik och säkerhet på kortområdet. Projektet omfattar också biometrisk teknik för identifiering, däremot inte identifiering av föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; finns också andra standarder som i större eller mindre omfattning har inslag av informationssäkerhet, även om det inte är huvudinriktningen. De mest kända är förmodligen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Control Objectives for IT and Related Technology &lt;/SPAN&gt;(COBIT) som är ett ram- verk för &lt;NOBR&gt;IT-styrning&lt;/NOBR&gt; och kontroll samt &lt;SPAN class="ft11"&gt;Information Technology Infrastructure Library &lt;/SPAN&gt;(ITIL) som är ett ramverk för att styra IT- drift och &lt;NOBR&gt;IT-tjänster.&lt;/NOBR&gt; ITIL är för övrigt också en &lt;NOBR&gt;ISO-standard&lt;/NOBR&gt; med beteckningen ISO 20000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Offentliga aktörer i arbetet med standarder för informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Engagemanget från statsförvaltningen vad avser standardisering med inriktning på informationssäkerhet har varit tämligen splittrat. I många fall har medverkan i standardisering skett på initiativ från enskilda tjänstemän och mer begränsat kopplat till uttalade verk- samhetsbehov. Några som ändå uppfattats som tydliga aktörer eller redovisat initiativ inom området anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;Sveriges Certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;(CSEC) är en själv- ständig enhet inom FMV som, enligt ett beslut i riksdagen i maj 2002, ansvarar för uppbyggnad, drift och förvaltning av ett system för evaluering och certifiering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IT-säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; i produkter och system i enlighet med standarden ISO/IEC 15408 (&lt;/SPAN&gt;Common Cri- teria&lt;SPAN class="ft8"&gt;). CSEC:s arbete bedrivs inom ramen för &lt;/SPAN&gt;Arrangement on the Recognition of Common Criteria Certificates in the field of Informa- tion Technology Security &lt;SPAN class="ft8"&gt;(CCRA), vilket i sin tur är en samverkan mellan för närvarande 24 nationer som erkänner varandras certi- fikat enligt denna standard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(CC) är en standard för att definiera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;krav på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;deklaration av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;regler och metoder för oberoende granskning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-produkter&lt;/NOBR&gt; (s.k. certifieringsordning eller schema) gentemot ovan nämnda krav och deklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll &lt;SPAN class="ft8"&gt;(SWEDAC) har bl a i sin roll att ackreditera företag som har till uppgift att certifiera organisationer mot standard för ledning och styrning av informa- tionssäkerhet (ISO/IEC 27001). SWEDAC:s engagemang omfat- tar både TK 318 och TK 456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;SWEDAC leder också en teknisk kommitté med inriktning på informationssäkerhet och standardiseringsfrågor med representa- tion från offentlig förvaltning och näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Försvarets materielverk &lt;/SPAN&gt;(FMV) har inom ramen för sin roll som Försvarsmaktens partner i materialanskaffning en lång tradition av engagemang i standardiseringsarbete i allmänhet, och även inom området informations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt; En av FMV:s represen- tanter är ordförande i WG3 under JTC 1/SC 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Verket för förvaltningsutveckling &lt;/SPAN&gt;(Verva) har tagit över rollen från Statskontoret när det gäller standardiseringsfrågor inom &lt;NOBR&gt;IT-områ-&lt;/NOBR&gt; det, inklusive informations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt; Verva deltar aktivt i både TK 318 och TK 456. Engagemanget är kopplat till utveck- lingen av en elektronisk förvaltning där interoperabilitet och säker- het är grundstenar för effektivisering, kvalitet och förtroende från allmänhet och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Krisberedskapsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;(KBM) är från den 1 januari 2007 svensk signatär för CC inom ramen för CCRA (enligt ovan). KBM initierade i början av 2007 en arbetsgrupp, som består av represen- tanter från 17 myndigheter. Samverkansgruppen för informations- säkerhet (SAMFI) med inriktning på standardisering inom infor- mations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsområdet.&lt;/NOBR&gt; Initiativet härstammar från ett förslag i Informationssäkerhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2005:71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;KBM har utformat rekommendationer och tillhandahåller stöd för implementering av en basnivå för system- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; – BITS och dess analysverktyg BITS Plus. BITS struktur har blivit anpassat till ISO/IEC 27002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Post- och telestyrelsen &lt;/SPAN&gt;(PTS) ansvarar för informationssäkerhet inom området elektronisk kommunikation och därmed också för standardfrågor inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft15"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Legala krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;Någon specifik lagstiftning enbart med inriktning på informations- säkerhet finns inte. Däremot finns lagbestämmelser om informa- tionssäkerhet i ett antal lagar och förordningar samt i registerlagar för socialförsäkringen, skatteområdet, hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen, bl.a. Inriktningen på informationssäkerhet har som regel sin utgångspunkt i krav på sekretess eller personlig integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft8"&gt;Följande författningar av särskilt intresse på informationssäker- hetsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;brottsbalken (1962:700)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;sekretesslagen (1980:100)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;säkerhetsskyddslagen (1996:627)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;säkerhetsskyddsförordningen (1996:633)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishanter- ing och höjd beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;Sverige har genom sitt medlemskap i EU dessutom en skyldighet att följa rådets säkerhetsskyddsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Informationssäkerhetsutredningen föreslog i sitt delbetänkande (SOU 2005:42) en särskild förordning om informationssäkerhet. Förslaget togs dock inte upp i efterföljande proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Verva får enligt sin instruktion meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande gemensamma krav för elektroniskt infor- mationsutbyte för myndigheter under regeringen. Verva har, kopplat till sitt regeringsuppdrag, tolkat det som att detta även kan omfatta informationssäkerhet av grundläggande betydelse för utveckling och förvaltning av myndigheternas &lt;NOBR&gt;e-tjänster,&lt;/NOBR&gt; dvs. även ledning, styrning och administrativa skyddsåtgärder av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den tidigare &lt;/SPAN&gt;Nämnden för elektronisk förvaltning &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(e-nämnden)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; som hade motsvarande föreskriftsrätt som Verva nu har, hade ett förslag framme till beslut om en föreskrift om informationssäker- het för statliga myndigheter. Förslaget bordlades dock på grund av Informationssäkerhetsutredningens förordningsförslag enligt ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Aktörer i det nationella informationssäkerhetsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;Sedan 2001 har uppgifterna på informationssäkerhetsområdet varit uppdelade på ett antal myndigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Krisberedskapsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;(KBM) har ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets informationssäkerhet och har också uppgiften att utforma en nationell handlingsplan för informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Försvarets radioanstalt &lt;/SPAN&gt;(FRA) tillhandahåller tekniskt stöd med inriktning på informationssäkerhet till organisationer som hanterar information som bedöms som känslig ur sårbarhets- synpunkt eller i ett säkerhets- eller försvarspolitiskt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Post- och telestyrelsen &lt;/SPAN&gt;(PTS) med ansvar för infrastruktur inom telekomområdet inrymmer också Sveriges &lt;NOBR&gt;IT-incidentcentrum&lt;/NOBR&gt; (Sitic). Sitic fungerar i dag som en internationell s.k. CERT- organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Försvarets materielverk &lt;/SPAN&gt;(FMV) har genom Sveriges Certifieringsorgan för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; (CSEC) uppgiften att utforma ett system för evaluering och certifiering av &lt;NOBR&gt;IT-säker-&lt;/NOBR&gt; het i produkter och system i enlighet med standarden ISO/IEC 15408, (CC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;/SPAN&gt;(RPS), med &lt;NOBR&gt;S-BIT&lt;/NOBR&gt; som är en samordnings- funktion för brottsrelaterade &lt;NOBR&gt;IT-incidenter,&lt;/NOBR&gt; gemensamt ägd av Rikskriminalpolisen och Säpo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;(FM) är en given aktör vad avser informations- säkerhet med inriktning på rikets säkerhet och relation till främmande makt. FM har föreskrifts- och tillsynsansvar för aktörer inom sitt ansvarsområde och för statliga myndigheter i övrigt vad gäller signalskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Verket för förvaltningsutveckling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(Verva) har uppdraget att leda och samordna statsförvaltningens utvecklingsarbete med säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elek- troniska handlingar. Verva får utfärda föreskrifter och ge väg- ledning med denna inriktning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft8"&gt;Samarbetet mellan ovanstående myndigheter bedrivs i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Samverkans- gruppen för informationssäkerhet &lt;/SPAN&gt;(SAMFI), som ska stödja de aktu- ella myndigheternas uppdrag genom informationsutbyte och sam- verkan inom informationssäkerhet och defensiva informations- operationer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;informationssäkerhet &lt;/SPAN&gt;menas säkerhet beträffande informa- tionstillgångar vad gäller förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;defensiva informationsoperationer &lt;SPAN class="ft8"&gt;menas samordnade och samlade åtgärder i fred, kris och krig vad gäller policy, opera- tioner, personal och teknik för att skydda och försvara infor- mation, informationssystem och den egna förmågan att fatta rationella beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;Andra aktörer inom området är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Datainspektionen &lt;/SPAN&gt;som är tillsynsmyndighet för personuppgifts- lagen (PUL). Datainspektionen utfärdar allmänna råd och är en viktig remissinstans vid utveckling av standarder om IT- och informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;National Security Administration &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(NSA) som är Sveriges kon- taktorganisation med EU när det gäller säkerhetsfrågor. Rådets säkerhetsskyddsbestämmelser ska följas vid hantering av EU- relaterad information som är klassificerad &lt;/SPAN&gt;Restricted &lt;SPAN class="ft8"&gt;och högre. NSA är organiserat inom UD och man har en referensgrupp med representanter från svenska säkerhetsmyndigheter, inklu- sive &lt;/SPAN&gt;Rymdstyrelsen&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;KBM:s informationssäkerhetsråd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;som står till KBM:s förfogande när det gäller nationella informationssäkerhetsfrågor och vän- der sig till myndigheter såväl som näringsliv. En särskild grupp har etablerats för kontakter mellan KBM och svenskt närings- liv, Arbetsgruppen Näringsliv (AgN).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;som har en lång tradition av engagemang vad gäller säkerhet och informationssäkerhet med visst fokus på legala frågor. Svenskt Näringsliv ingår i KBM:s informations- säkerhetsråd, enligt ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statligt nätverk för informations- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft30"&gt;(SNITS) som är ett nätverk av informations- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;IT-säkerhetsansvariga&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; inom offentlig sektor. Nätverket koordineras av Verva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Översikt över styrande dokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Statskontoret har i sin tidigare roll (vilken nu tagits över av Verva) utformat vägledningar och andra råd med inriktning på informa- tions- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; tillsammans med KBM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Handbok i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IT-säkerhet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; del &lt;NOBR&gt;I–III,&lt;/NOBR&gt; gavs ut av Statskontoret 1997. Handboken innehöll en allmän introduktion, vägledning för policy, ansvar och organisation samt skyddsåtgärder. Statskontoret har också gett ut ett flertal rapporter och vägledningar med inriktning på olika delområden inom &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet,&lt;/NOBR&gt; t.ex. hantering av &lt;NOBR&gt;IT-inci-&lt;/NOBR&gt; denter, elektronisk identifiering och krav på brandväggar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Statskontorets metodstöd och mallregelverk för myndigheters informationssäkerhet (OffLIS) publicerades 2003. OffLIS var en grundläggande regeldatabas för myndigheter utifrån standarden för ledningssystem för informationssäkerhet (SS ISO/IEC 62 77 99), vilken i dag motsvaras av den internationella standarden SS ISO/IEC 27002. Viktiga delar av OffLIS överfördes till metod- stödet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Basnivå för informationssäkerhet &lt;/SPAN&gt;(BITS) i ett samarbete mellan Statskontoret och KBM under 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIS handbok &lt;/SPAN&gt;Ge din information rätt säkerhet, handbok i infor- mationssäkerhetsarbetet &lt;SPAN class="ft8"&gt;(SIS HB 360) som rönt stor uppskattning hos organisationer inom både den privata som offentliga sektorn, ges ut av SIS förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Med KBM:s rekommendationer BITS och analysverktyget BITS Plus ska organisationers arbete med informationssäkerhet stödjas. Inriktningen är att åstadkomma en basnivå för system och &lt;NOBR&gt;IT-sä-&lt;/NOBR&gt; kerhetsåtgärder men det är också möjligt att få rekommenderade åtgärder för ytterligare två skyddsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;I samband med sammanslagningen med OffLIS (se ovan) för- ändrades strukturen för att följa ISO/IEC 27002 till det bättre, och KBM har varit framgångsrikt i sitt arbete att sprida BITS, framför allt till kommuner och länsstyrelser. KBM strävar nu efter att BITS ska etableras som en de &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt; i offentlig förvaltning när det gäller basnivå för informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Från och med 2007 tillhandahåller t.ex. KBM ett paket med interaktiv utbildning i informationssäkerhet – DISA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;Därutöver har Försvarsmaktens handböcker med inriktning på säkerhetstjänst och informationsteknik varit viktiga källor till råd- givning på IT- och informationssäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Pågående diskussion i offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Informationssäkerhetsutredningen konstaterade i sina delbe- tänkanden att standarder inom främst styrning och ledning samt för evaluering och certifiering av säkerhetsegenskaper i produkter och system hade stor betydelse för utvecklingen inom informa- tions- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt; Några omfattande förslag lades dock inte, utöver att KBM skulle överta rollen som signatär för CCRA från SWEDAC – för övrigt ett av de få förslag från utredningen som togs upp i efterföljande proposition (prop. 2005/06:133).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Informationssäkerhetsutredningen pekade också på möjligheten för KBM att också samordna frågor med inriktning på informa- tionssäkerhet. Detta har resulterat i att tidigare nämnda arbets- grupp med just detta syfte etablerades under SAMFI i början av 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft8"&gt;Riksrevisionen har under de senaste två åren reviderat elva större myndigheters arbete med informationssäkerhet. Revisorernas underlag har i huvudsak varit befintliga standarder för lednings- system för informationssäkerhet (ISO/IEC 27001 respektive ISO/IEC 27002). Samtliga rapporter från revisionen redovisar betydande brister hos de granskade myndigheterna. En slående och återkommande anmärkning är myndighetsledningarnas brist på helhetssyn, överblick och kontroll över sin informationssäkerhet. Det saknades ofta spårbara beslut om korrigering av identifierade brister utifrån genomförda riskanalyser, och det påvisades brister vid tilldelning av behörigheter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft8"&gt;Nämnden för elektronisk förvaltning &lt;NOBR&gt;(e-nämnden)&lt;/NOBR&gt; fastslog ett antal vägledningar med inriktning på elektronisk identifiering och elektronisk signatur. Dessa vägledningar utformades av projektet Samset – ett samarbetsprojekt mellan Skatteverket, Försäkrings- kassan, Bolagsverket och Statskontoret. Dessa vägledningar har blivit de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; för tillämpning med &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; och förvaltas sedan årsskiftet &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; av Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;E-nämnden&lt;/NOBR&gt; föreslog också en föreskrift för myndigheternas arbete för informationssäkerhet. Förslaget pekade på myndigheter- nas och myndighetsledningarnas ansvar för säkerhet och angav att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;standarderna för ledningssystem för informationssäkerhet (ISO/IEC 27001 respektive ISO/IEC 27002) skulle tillämpas som utgångspunkt. Grunden till förslaget var det inte räcker att säkra enbart ”kommunikationslänken”, att åstadkomma ett säkert infor- mationsutbyte och säkra &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; mot medborgare och företag. Därutöver krävs en organisationsövergripande ordning mot- svarande ett kvalitetsledningssystem. Det är givetvis också nödvän- digt att organisationer som kommunicerar information har samma grundsyn vad gäller informationsskydd. Ovan nämnda standarder beskriver just en sådan ordning och medför en samsyn över orga- nisationsgränser. Nämndens förslag bordlades i september 2005 i avvaktan på Informationssäkerhetsutredningens resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Verva kan, inom ramen för sina uppgifter som stabsmyndighet till regeringen, normera inom de områden som är av betydelse för utvecklingen av en effektiv och säker &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Denna norme- ring kan ske på olika sätt – föreskrifter, vägledningar eller upp- handling. Verva har bland annat gett ut en vägledning för utform- ning av webbplatser, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Vägledningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;24-timmarswebben&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; samt en föreskrift om hantering av elektroniska fakturor (VERVAFS 2007:1). Verva avser också att åter ta upp tidigare förslag från e- nämnden om en föreskrift om informationssäkerhet, bl.a. med anledning av att Riksrevisionens rapporter så tydligt visade att det behövs tydligare direktiv till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Regeringen meddelade i sin proposition &lt;SPAN class="ft11"&gt;Samhällets säkerhet och beredskap &lt;/SPAN&gt;(prop. 2001/02:158) att FMV bör få i uppgift att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetspro-&lt;/NOBR&gt; dukter. FMV har därefter etablerat CSEC som en självständig organisation för ändamålet. Systemet för evaluering och certifiering bygger som tidigare beskrivits på standarden ISO/IEC 15408, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria&lt;/SPAN&gt;, och följer den ordning som lagts fast inom ramen för den internationella överenskommelsen CCRA. Systemet innebär mycket omfattande formella krav och har därför tagit lång tid att etablera. Införandet är nu i sitt slutskede med en dokumen- terad ordning för godkännande och pågående provevaluering. Två svenska evalueringsföretag har ackrediterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;En besvärande faktor under etableringsskedet har varit diskus- sionen mellan SWEDAC och FMV vad gäller signatärskap och roller i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Tillämpningen av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(CC) är komplex och krä- vande, och man kan förmoda att de signaler som spreds genom dis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;kussionen mellan SWEDAC och FMV inte gynnade svenska intressenters attityd till standarden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft8"&gt;Verva har i ett antal av sina ramavtalsupphandlingar ställt frågor om leverantörernas förmåga att leverera &lt;NOBR&gt;CC-certifierade&lt;/NOBR&gt; produkter. Responsen från leverantörer har visserligen varit god, men det är uppenbart att myndigheternas efterfrågan av certifierade produkter är mycket begränsad. En viktig fråga är därför också hur man ska öka efterfrågan från offentlig sektor på produkter som kan bidra till önskvärd säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft8"&gt;Ett allmänt intryck med inriktning på standardisering av infor- mations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; är att tillämpningen av standarder i många fall är alltför begränsad. Ett tydligt skäl är en alltför om- fattande brist på kunskap om vilka standarder som finns och om deras innehåll. I alltför liten utsträckning sker aktiv kunskaps- inhämtning och medverkan i standardiseringsarbetet. Ofta råder dessutom oklarhet i vilken mån standarder bör tillämpas och följas och också om huruvida det finns någon statlig hållning till standar- der och standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Diskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Standardisering inom informations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsområdet,&lt;/NOBR&gt; lik- som &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; i övrigt, har en tydlig koppling till verksamhets- och produktutveckling. Det finns uppenbart en väl etablerad inställning till att standarder och dess tillämpning kan ge stora nyttoeffekter och bidra till utveckling av säkerhet på ett mycket positivt sätt. Samtidigt kan man konstatera att insatserna för att sprida och öka medvetandet om standarder och deras innehåll är och har varit relativt begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft8"&gt;Gemensamma kravspecifikationer och en gemensam &lt;NOBR&gt;IT-arki-&lt;/NOBR&gt; tektur kan vara lämpliga områden för att tydligt visa vilka standar- der som är lämpliga att tillämpa när det gäller informations- säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft8"&gt;Inom informationssäkerhetsområdet finns ett otal standarder med varierande inriktning. Det krävs därför ett ganska omfattande arbete för att dels strukturera och informera mottagarsidan om de standarder som finns och i vilka sammanhang de kan vara lämpliga att tillämpa, dels att bidra till att standarder utvecklas och att nya kommer till i en riktning som innebär att de också på sikt följer verksamhetsbehoven. Ett problem kopplat till spridning och ökad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;användning sägs ofta vara kostnaden för inköp av standarddoku- ment. En djupare undersökning om hur kostnadsaspekten påverkar hur standarder inom informationssäkerhetsområdet sprids och används bör därför genomföras inom ramen för en framtida sam- ordningsfunktions arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;En ökad tillämpning av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(CC) som metodstöd vid kravställande kan bidra till säkrare produkter och system, under förutsättning att standardens metodpaket utvecklas på ett sätt som förenklar användningen. Någon form av policymyndighet skulle också kunna peka ut sammanhang där det är rimligt att ställa krav på tillämpning av certifierade produkter, t.ex. inom kritiska områ- den i &lt;NOBR&gt;IT-infrastrukturen&lt;/NOBR&gt; med stor betydelse för kommunikations- säkerheten, eller säkerhetsprodukter för användning i verksamheter med höga krav på sekretess. En stegvis upptrappning av kravmeto- derna vid upphandling kan vara en väg mot tillämpning av CC. Det kan vara värdefullt som en inledande ansats att krav ställs på att myndigheter som deltar vid upphandling ska definiera den egna organisationens säkerhetskrav kopplat till det som ska upphandlas. I övrigt är målinriktade informationsinsatser av stort värde. I dag finns ett stort antal &lt;NOBR&gt;CC-evaluerade&lt;/NOBR&gt; kravprofiler (&lt;SPAN class="ft11"&gt;protection profile&lt;/SPAN&gt;, PP) offentliggjorda. Att öka kunskapen om att och var denna information finns och att den bör tillämpas är en begränsad insats som kan ge stor nytta. Ett slags nationellt bibliotek med informa- tion kopplad till beskrivningar av den offentliga sektorns &lt;NOBR&gt;IT-,&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsarkitektur&lt;/NOBR&gt; kan vara en metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Informations- och &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; ställer krav på att frågorna hante- ras utifrån gemensamma synsätt och modeller, inte minst för att skapa förtroende mellan myndigheter samt mellan myndigheter och medborgare/företag. Riksrevisionens erfarenheter från dess granskningar visar att det saknas tydlig policy och direktiv från regeringen när det gäller myndigheternas informationssäkerhets- arbete. Vervas uppfattning är att det behövs en föreskrift som pekar ut ISO/IEC 27001 (LIS) respektive ISO/IEC 27002 som grund för myndigheternas arbete med informationssäkerhet, för- slagsvis med KBM:s rekommendationer BITS i en förbättrad form som grund för en basnivå för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Det bör även etableras former för att verifiera att myndigheterna hanterar sin informationssäkerhet på ett adekvat sätt – antingen genom en ökad kontroll eller genom den modell för certifiering mot LIS som är etablerad med olika revisionsföretag som i sin tur är ackrediterade av SWEDAC. En certifiering av myndigheter gäl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;lande informationssäkerhet skulle med all säkerhet vara en mycket förtroendeskapande åtgärd som skulle bidra till ökad säkerhet hos leverantörer på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; eftersom det också skulle medföra bättre underlag för kravställande. En sådan certifiering kunde vara aktuell för de större myndigheterna, medan en mer begränsad till- lämpning av LIS kan vara tillräcklig för myndigheter med lägre krav på informationssäkerhet under förutsättning att det klart framgår och motiveras vilka avsteg som gjorts från LIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Ovan har ett antal exempel getts på behov inom området IT- standardisering för ökad informationssäkerhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; Utifrån sin roll för att främja &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; är det naturligt att Verva spelar en betydelsefull roll också när det gäller informations- säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p631 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;IT-standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och innovationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Hur påverkar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; aktörerna i upphandlingen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft8"&gt;Verva har fått i uppdrag av utredningen att analysera hur &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; darder påverkar aktörerna i den offentliga upphandlingen.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Verva har en egen roll vad gäller upphandling genom att man ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft54"&gt;…svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik, verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom offentlig för- valtning och tillse att den offentliga förvaltningen använder gemen- samma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Huvudaktiviteten för att fylla denna uppgift är upphandlingar för ramavtal, som kan användas av andra statliga myndigheter. IT är det enda av statens ramavtalsområden där även kommuner och landsting kan nyttja ramavtalen. Av den totala &lt;NOBR&gt;IT-anskaffningen&lt;/NOBR&gt; i den offentliga sektorn, vilken omfattar ca 24 miljarder kronor, sker ca 30 procent via Vervas ramavtal, med ungefär lika volym för stat- liga myndigheter respektive kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel bygger på följande rapporter från Verva:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft69"&gt;Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(2007–02–23)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft69"&gt;Standarder och småföretag i offentlig upphandling &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(2007–02-27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft72"&gt;Standarder och innovation i offentlig upphandling &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(2007–02–15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Beskrivning av aktörernas syn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Utredningens enkät och intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Verva redovisar följande från utredningens enkät om &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; sering när det gäller myndigheternas förhållningssätt till standar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;der&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;SPAN class="ft8"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt enkäten spelar standarder en stor roll vid många myndig- heters upphandlingar. Nära hälften svarar att standarder spelar ganska stor roll vid en upphandling och en tredjedel att de spe- lar en mycket stor roll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;De &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som nyttjas är praktiskt taget enbart de &lt;NOBR&gt;facto-standarder.&lt;/NOBR&gt; De gäller, förutom verksamhetsspecifika standarder, områden som t.ex. den tekniska plattformen (t.ex. operativsystem, databashanterare och utvecklingsmiljö), kom- munikationsprotokoll och W3C:s webbstandarder. Flera myn- digheter använder ITIL. Endast en formell standard nämns av flera myndigheter – ISO/IEC 17799, som avser ledningssystem för informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Hälften av de svarande myndigheterna anger att det finns behov av nya eller kompletterande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom deras område. Däribland nämns särskilt standarder för att kunna utveckla en &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; med nya &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; till medborgarna. Få myndigheter indikerar att de själva har satt igång ett sådant arbete. En relativt stor andel av myndigheterna, nästan 40 pro- cent, svarar att de inte vet om det finns ett behov av nya stan- darder på deras område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Av intervjuerna framgår att det finns ett kommunalt missnöje med att informationen låses in i leverantörsspecifika system, vilka bygger på mer eller mindre proprietära standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett problemområde för kommunerna är att har dålig kännedom och kunskap om de öppna standarder som i praktiken finns inom kommunens IT- och verksamhetsfält. Denna informa- tions- och kunskapsbrist anses vara en viktig orsak till att kommunerna är relativt dåliga på att ställa krav på standarder vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se betänkandets Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p639 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;En stor del av kommunernas upphandlingar av mer grund- läggande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-produkter&lt;/NOBR&gt; och tjänster sker via Vervas ramavtal. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kräver alldeles för stora insatser för att en liten kommun alltid ska kunna genom- föra bra egna upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Vervas intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I förstudier inför Vervas upphandlingar av ramavtal skickas vanligt- vis enkäter ut till myndigheter och leverantörer för att följa upp tidigare ramavtalsanvändning och för att fånga in myndigheternas framtida behov. Enkäterna har hittills inte innehållit några frågor som specifikt rört standarder. Däremot berörs standarder i enkät- svaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Hösten 2006 genomfördes en förstudie inför ett ramavtal om servrar, lagring och tjänster. En av enkätfrågorna lydde: ”Ange de tekniska krav som Ni anser viktigast att beakta inför investering i server/lagringssystem.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett fåtal svar tog upp krav på standarder, och då i allmänna ordalag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”att produkterna följer standard/de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;facto-standard”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”kan nyttja förekommande standards på marknaden”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”standardiserade produkter”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”stödja öppna standarder”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”standard &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;x86-teknik”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft30"&gt;En annan fråga lydde ”Ange de organisatoriska krav på leverantö- ren som Ni anser viktigast att beakta inför investering i server/lag- ringssystem”. Endast ett svar tog upp en standardaspekt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;”säkerhetsklassificering”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Verva har djupintervjuat sju företrädare för beställarsidan och fyra företrädare för leverantörssidan på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; för att få underlag om hur standarder uppstår och hur de kommer in och används i aktörernas verksamhet. Det visade sig bl.a. att standarder oftast, men inte alltid, uppstår i leverantörsledet. Intervjuerna har rört:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;standarders betydelse för beställarens verksamheter och de upphandlingar som görs för att stötta verksamheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;standarders betydelse för leverantörerna, dels som grund för de varor och tjänster som marknadsförs, dels för utvecklings- och tillverkningsprocesserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;vilka faktorer som gör att en leverantör respektive beställare vill använda en standard överhuvudtaget eller avstå från att göra det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft8"&gt;– vem initierar att en standard kommer till användning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;vilka faktorer och egenskaper hos standarden som leverantören respektive beställaren väger in i beslutet att använda en viss standard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Intervjufrågematerialet inkluderar dessutom ett antal faktorer som har identifierats som tänkbara för att påverka en aktörs användning av en standard. De intervjuade har ombetts att ange vilka av föl- jande egenskaper hos en standard som har betydelse för om de vill använda standarden eller inte:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Grad av marknadsacceptans&lt;/SPAN&gt;. Ju fler produkter som uppfyller en viss specifikation, desto fler kommer att välja att använda den i produktutveckling. Den blir dominerande och blir därmed en de &lt;NOBR&gt;facto-standard&lt;/NOBR&gt; i ordets verkliga betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bredd på den krets som står bakom standarden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. En standard som har godkänts i det gängse omröstningsförfarandet, och där ett stort antal tillverkningsföretag har deltagit och skapat konsen- sus, har större chans att få genomslag på marknaden än en standard som utarbetats av t.ex. fem eldsjälar utan förankring i industrin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kostnad för att skaffa och tillämpa standarden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Standarder är inte gratis, utom de från ETSI, utan de köps normalt från nationella standardiseringsorgan. I praktiken måste man först köpa en standard för att kunna avgöra om den är intressant. Det kan också visa sig att man behöver köpa ytterligare standarder för att förstå den första standarden. Texten i standarder är dess- utom ofta komplicerad och svårtolkad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Möjlighet att verifiera standarden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Om man säger sig uppfylla en standard, ska man också kunna verifiera det. Om en beställare i en offentlig upphandling ställer krav på att en produkt ska uppfylla en viss standard, behöver beställaren eller leverantören ha möjlighet att avgöra och dokumentera om och hur standar- den uppfylls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;Bedömning av överensstämmelse med standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Leverantörer föredrar i allmänhet egendeklarationer, och man är ofta motståndare till tredjepartscertifiering (se kapitel 2 om certifi- ering). &lt;NOBR&gt;IT-industrins&lt;/NOBR&gt; europeiska branschorganisation EICTA har utvecklat sin ståndpunkt om detta bl.a. i sin kommentar till kom- missionsmeddelandet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;E-accessibility&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;2005. Där säger EICTA att egendeklarationer har visat sig stödja överensstämmelser till rikt- linjer och krav, medan certifiering och kvalitetsmärkning knappast har några fördelar utan i stället hindrar innovation, eftersom leve- rantörerna tar sikte på att skaffa certifikat snarare än på att skapa nya och bättre lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;ANEC, den europeiska konsumentorganisationen för standar- diseringsfrågor, har motsatt uppfattning. I sin kommentar till kommissionens arbetsdokument om förändringar i regelverket för teknisk harmonisering säger ANEC att man föredrar tredjeparts- tester i motsats till att förlita sig på att goda produktegenskaper säkerställs genom ett kvalitetssystem baserat på ISO 9001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Användning av standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utredningens syfte är att förbättra samordningen på &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringens område. Upphandlingen kan vara ett redskap i en sådan samordning. Nedan refereras några svar i Vervas intervjuer som har direkt relevans för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Intervjuresultatet visar att kvalitetsstandarder, t.ex. krav på ergonomi, i motsats till produktstandarder oftast initieras av kun- der eller användare. Det ligger närmare till hands för leverantörerna att referera till tekniska interoperabilitetsstandarder än till kvali- tetsstandarder som leder till ökade ”mjuka” värden för kunden, eftersom kvalitet ofta ses som en konkurrensfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt respondenterna drivs kvalitetsstandarder således oftast av kundsidan, genom beställare och i några fall av fackliga organisa- tioner; ett exempel på det sistnämnda är TCO:s bildskärmsstan- dard som fått stort genomslag på marknaden. En av de intervjuade pekade på att det händer att en marknad inte tar ordentlig fart för- rän aktörerna på området har enats om en standard. Ett exempel är standarden för &lt;NOBR&gt;USB-uttag,&lt;/NOBR&gt; där leverantörerna enades om en stan- dard för att kunna nå ut till en större marknad. I andra fall saknar aktörerna drivkrafter för att enas om en gemensam standard. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;exempel som ges av flera intervjuade är &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; i vårdmiljö, där det inte har funnits någon nationell standard att följa, vilket i sin tur lett till begränsad interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Av intervjuerna framgår även att när aktörerna saknar drivkraf- ter att komma överens om en standard, så behövs en enande part som möjliggör standardisering för t.ex. ökad interoperabilitet mel- lan &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Avsaknad av en enande aktör har lett till en spretig terminologi på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Många enskilda aktörer både på bes- tällar- och leverantörssidan har dessutom gjort det svårt att komma överens om terminologistandarder. Flera leverantörer och bestäl- lare konstaterar också att en gemensam terminologi är av stor vikt exempelvis vid ett upphandlingsförfarande samt vid samordning av olika &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Av intervjuerna framkommer att ett tillvägagångssätt för att enas om användning av standarder är formaliserad samverkan mel- lan beställare i offentlig sektor, antingen på uppdrag eller på eget initiativ. Ett exempel är rättsväsendets myndigheter som på reger- ingens uppdrag gått samman i det s.k. &lt;NOBR&gt;RIF-samarbetet&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft11"&gt;rättsväsen- dets informationsförsörjning&lt;/SPAN&gt;). Genom informationsutbyte har myn- digheterna enats om att vissa gemensamma standarder ska gälla i deras verksamhet. Ett annat exempel är kommunerna i Norrbot- tens län som vid Internets inträde bildade &lt;NOBR&gt;IT-Norrbotten&lt;/NOBR&gt; AB för en standardisering, vilket möjliggjorde ökad elektronisk kommuni- kation kommunerna emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; kan genom att ge uppdrag (mandat) om standardiseringsarbete fungera som enande aktör på olika områden. Nationellt sett fungerar även ramavtalsupphandling inom offentlig sektor enande, genom den kravspecificering som görs inför upp- handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Beställaren styr ofta valet av standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Intervjuresultatet visar att leverantörerna inte aktivt söker efter formella standarder. Väljer leverantören att tillämpa en formell standard, så beror det på att kunderna efterfrågar detta. Vad det gäller tekniska lösningar så är &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; mycket rörlig, vilket innebär att lösningar snabbt blir omoderna och måste förnyas. Men eftersom det är kostsamt att skaffa och tillgodogöra sig standarder kan leverantören välja att producera en egen ”bra &lt;NOBR&gt;nog”-lösning&lt;/NOBR&gt; i stället för att följa en standard. En sådan lösning kan levereras till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;lägre pris och generera kundnytta under den korta period (ofta bara &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år) lösningen fortfarande är ”modern”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om leverantören ställs inför beslutet att tillämpa en viss stan- dard avgörs detta av affärsmässiga skäl. Följande kriterier har iden- tifierats som särskilt relevanta för en leverantörs beslut att anamma en standard:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Marknadsacceptans&lt;/SPAN&gt;. Detta är leverantörens vikigaste kriterium för tillämpning av en standard. Ett intresse från de marknadsle- dande aktörerna gör att även mindre företag vågar satsa på en viss standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Framtidssäkerhet&lt;/SPAN&gt;. Leverantören ser till innovationstakten på området och bedömer hur länge standarden kan förväntas vara allmänt accepterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kostnad för anskaffande och tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Särskilt mindre leve- rantörer är inte villiga att betala kostnaden för en licens för en formell standard som inte med säkerhet kommer att få genom- slag på marknaden. Leverantören gör en investeringskalkyl för tillämpning av standarden och anpassning av produkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft8"&gt;Möjlighet till verifiering bedöms av de intervjuade leverantörerna som mindre viktigt vid beslut om tillämpning av en standard. Likaså menar beställarna att det är kostsamt och tidskrävande, och därmed inte lönsamt, att låta en tredjepart värdera om en leverantör verkligen följer en standard (tekniska lösningar). Däremot efterly- ser beställarna en kontrollfunktion av huruvida leverantörer följer vissa kvalitetsstandarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Mot bakgrund av att beställarens makt över valet av standard är så stor är det ett bekymmer att frågan om standarder till stor del är en &lt;NOBR&gt;icke-fråga&lt;/NOBR&gt; hos beställarna i offentlig upphandling. Den standar- disering som framför allt engagerar myndigheter är intern ensning i system- eller datorparken. Enligt intervjuerna aktualiseras inte frå- gan om standarder i beställarens verksamhet, och det tas sällan ställning till enskilda standarder. Många myndigheter är enligt flera intervjuade dåliga på att formulera krav i upphandling och saknar kunskap om standarder. För att välja och tillämpa en standard på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; formell eller de facto, behövs kompetens som inte alla beställare har. Små myndigheter eller kommuner har dessutom svå- rare att avsätta resurser till orientering i standarder. Det är också så att ett upphandlingsförfarande kräver lika mycket resurser av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;myndighet med få anställda som av en stor myndighet med stora resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Beställare i offentlig sektor förlitar sig i stor utsträckning till de ramavtal som Verva och tidigare Statskontoret tecknat för &lt;NOBR&gt;IT-pro-&lt;/NOBR&gt; dukter och &lt;NOBR&gt;IT-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Beställaren själv kan oftast inte formulera namn på standarder utan förlitar sig på att ramavtalsupphandlaren översätter deras behov till standarder och kravspecifikationer i för- frågningsunderlaget. På så vis förblir standarder en &lt;NOBR&gt;icke-fråga&lt;/NOBR&gt; hos många beställare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommentarer till regelsystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Standarder i Vervas ramavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Standarder hör till det som brukar kallas &lt;SPAN class="ft11"&gt;gemensamma funktioner och lösningar&lt;/SPAN&gt;. Verva har ingen uttalad policy om hur standarder och liknande specifikationer ska användas i ramavtalsupphandlingarna, men det finns en allmän strävan att använda standarder. Frågan om huruvida referenser till standarder ska göras, och i så fall till vilken eller vilka, kan komma upp såväl i förstudien inför en upphandling som under själva upphandlingen och i arbetet med förfrågningsun- derlaget. Ett förslag till referens till standard kan komma från myndigheterna, från leverantörer, från konsulter eller internt inom upphandlingsenheten. Ofta blir det en kombination, såtillvida att en viss standard uppfattas av alla parter som tillräckligt spridd och implementerad på marknaden för att den ska vara meningsfullt att kräva den i en ramavtalsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;Avgörande för om en standard ska användas i Vervas förfråg- ningsunderlag är alltså om den har nått marknadsacceptans, samt naturligtvis att den avspeglar myndigheternas behov. Någon verifi- ering av standardens relevans genom att upphandlaren granskar standardens innehåll förekommer knappast. Upphandlarens branschkännedom är tillräcklig för att avgöra om en standard ska refereras till. För expertkunskap om standarders innehåll svarar normalt anlitade konsulter. På vissa sakområden har Verva dess- utom egen sakexpertis, t.ex. vad gäller informationssäkerhet och användbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Det förekommer att Verva driver på marknaden med hjälp av krav på standarder som visserligen nått acceptans men inte i till- räcklig grad använts av leverantörerna. Ett exempel är kvalitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;standarden om produktsäkerhet, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(ISO/IEC 15408).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft8"&gt;Givetvis styrs Vervas kravsättning av LOU, som slår fast hur standarder får åberopas. Formella standarder är huvudalternativet, och i Vervas upphandlingar används begreppet standard i dess strikta mening, dvs. specifikationer fastställda av erkända standar- diseringsorgan. Verva har dock även ställt krav kring &lt;NOBR&gt;icke-formella&lt;/NOBR&gt; standarder, men då har dessa ansetts ha en så stor spridning på marknaden att det inte är diskriminerande att åberopa dem. Ett exempel är TCO:s specifikationer om bildskärmsergonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Utvecklingen mot funktionsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;I flera av Vervas förstudier inför ramavtalsupphandlingar uttrycker myndigheterna önskemål om att kunna upphandla funktioner i stället för tekniska lösningar. Ett exempel på funktion kan vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;säkerhet&lt;/SPAN&gt;. I stället för att myndigheten själv sätter samman flera olika programvarukomponenter för att uppfylla en viss säkerhets- funktion överlåts det till leverantören att tillhandahålla funktionen som en tjänst. Därmed får leverantören använda sin professionella kompetens och kreativitet för att tillgodose vad kunden efterfrågar. Myndigheten kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet och får bättre kontroll på kostnaderna genom att det man köper har en periodisk avgift. Vidare behöver man inte lägga ner resurser på att följa den snabba tekniska utvecklingen. Leverantören har bättre möjligheter till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft8"&gt;Vid upphandling av funktioner krävs väl definierade gränsytor mellan kund och leverantör. Det krävs också tydliga rutiner och villkor för att klara ut frågor om ansvar och skyldigheter. Vid kom- plexa tillämpningar, t.ex. vid köp av affärsprocesser som funktion, blir leverantören en del av verksamheten. Kraven på en strukture- rad och förtroendefull relation blir då stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I de flesta fall finns en teknisk gränsyta mot myndigheten där leverantören antingen ska lämna funktionen eller en gränsyta som myndigheten ska tillhandahålla och som är en förutsättning för att funktionen ska fungera. I en funktionsupphandling är det extra viktigt att beskriva sådana förutsättningar för att såväl funktionen, prisbilden som respektive parts förväntningar på den andra parten ska bli rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Beställaren har i och med funktionsupphandlingen avhänt sig intresset och ansvaret för vilka hårdvaror, programvaror och tjäns- ter som levererar den önskade funktionen. Beställaren kan se dessa komponenter som en svart låda som levererar en funktion. Det är därmed leverantören som avgör vilka standarder som de kompo- nenter som tillhandahåller funktionen ska följa. Däremot finns det normalt en gränsyta till andra hårdvaror, programvaror och tjänster i beställarens verksamhet. Här har beställaren ett ansvar för att spe- cificera de interoperabilitetsstandarder som ska uppfyllas, för att en samverkan mellan de egna systemen och de funktionslevererande systemen ska komma till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Vid upphandling av funktioner krävs väl definierade gränsytor mellan kund och leverantör. Det krävs också tydliga rutiner och villkor för att klara ut frågor om ansvar och skyldigheter. Ett ram- verk som hanterar just denna typ av förhållanden är IT &lt;SPAN class="ft11"&gt;Infrastruc- ture Library&lt;/SPAN&gt;, ITIL (ISO/IEC 20000). ITIL och ISO/IEC 20000 är en lämplig bas för att ställa krav på former för samverkan vid upp- handling av funktioner och tjänster samt för att definiera termer och begrepp. ITIL är ett ramverk som beskriver &lt;SPAN class="ft11"&gt;best practice &lt;/SPAN&gt;för hur IT skall hanteras och tillhandahållas, och ITIL bidrar dessutom med ett gemensamt synsätt och gemensamma definitioner, vilket skapar förutsättningar för en ökad förståelse mellan beställare och leverantörer. Detta bidrar i sin tur till att skapa korrekta förvänt- ningar parterna emellan och därmed bättre förutsättningar för lyckade affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;En annan aspekt är att det är svårare för leverantörerna att sätta samman och leverera en tjänst än en produkt med tillhörande ser- vice. En överenskommen arkitektur för tjänster inom olika verk- samhetsområden skulle kunna vara till hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-direktiven&lt;/NOBR&gt; om upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;De obligatoriska delarna av EG:s två upphandlingsdirektiv – 2004/17/EG (försörjningsdirektivet) och 2004/18/EG (det klas- siska direktivet) – skulle ha införlivats med svensk lag senast den 31 januari 2006, vilket dock ännu inte har skett. De delar i direktivet som berör tekniska specifikationer är obligatoriska, och en rimlig bedömning är att direktivet åtminstone i vissa delar vid en rättslig tvist med framgång bör kunna hävdas ha direkt effekt, dvs. vara gällande även innan den svenska lagen har ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Direktivet anger sex olika typer av upphandlingsförfaranden: öppet, selektivt, förhandlat, konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem samt elektronisk auktion. De tre sistnämnda är fri- villiga för medlemsstaterna att införa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Upphandlingsutredningen har lagt ett delbetänkande, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nya upp- handlingsregler &lt;/SPAN&gt;(SOU 2005:22), som nu bereds inom Regerings- kansliet. Ett första lagförslag har lagts fram men lagrådets kritik var omfattande och gällde dels lagförslaget, dels hur det beretts, för- utom just paragrafen om standard. Det går därför inte att säga att det som anges om bestämmelsen om användning av standard är fel och kommer att ändras. Detta kan dock vara bra att veta att det pågår en omarbetning, om inte av hela, så i alla fall av stora delar av det förslag som gavs till lagrådet. Först efter denna omarbetning kan det hela bli en proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Varken direktivet eller lagen antyder att det skulle finnas någon skillnad i hänvisningen till standarder beroende på vilken upphand- lingsform som tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det är svårt att nu säga något om den kommande svenska lagen och vilka förändringar som är att vänta vad gäller standardernas roll i upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Diskussion om upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft11"&gt;Att hitta, skaffa och förstå en standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Som potentiell användare av en standard måste man känna till att den finns, kunna hitta den, kunna skaffa den samt kunna läsa och förstå den. Ingenting av detta är lätt – vare sig det gäller formella eller andra standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;Frågan ”Här behövs en standard – finns det någon bra och vil- ken är det?” är svår att besvara, om den över huvud taget ställs. Det finns två huvudskäl till svårigheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För det första är de flesta offentliga upphandlande enheter och en mycket stor majoritet företag små organisationer med små resurser. De har varken tid, pengar eller personal för att söka efter de standarder som kan vara relevanta och ge större verk- samhetsnytta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;För det andra är en sådan sökning mycket svår att genomföra. Det finns ingen central förteckning över standarder som är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;organiserad efter användningsområde och som ger en översikt över standardernas syfte och innehåll. Man måste i princip köpa en formell standard för att kunna avgöra om den är relevant för den aktuella verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft30"&gt;Det är också så att många standarder refererar till andra standarder, vilka man då också måste köpa, och det upptäcker man inte förrän man läser den första standarden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Dessutom är standarder svårtillgängliga rent språkligt och inne- hållsmässigt sett. Det är experter som utarbetar standarderna, vilket medför att det är experter som i praktiken avgör om en verksamhet ska bygga på en standard – och i så fall på vilken. I en upphand- lingssituation är det en expert, inte upphandlaren, som avgör vilken standard som det ska ställas krav på i ett förfrågningsunderlag. Upphandlaren kan föra in frågan om huruvida standarden uppfyller upphandlingslagens krav på tekniska specifikationer, men det behövs expertkompetens för att avgöra dess relevans för den verk- samhet som upphandlingen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En särskild olägenhet uppstår när en myndighetsföreskrift hän- visar till en standard, som då måste införskaffas av dem som ska följa föreskriften. Det innebär att det kostar pengar att följa en obligatorisk föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Kostnadsaspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Att införa en standard eller att byta från en standard till en annan är förknippat med kostnader. Det gäller för både beställare och leve- rantörer, men det är mer synligt på leverantörssidan. De intervjuer som genomförts visar att leverantörerna ser rent affärsmässigt på hur deras produkter ska följa standarder och i vilken mån man ska införa standarder i produktionsprocessen. Man vill inte investera i utrustning, tid och kompetens för att börja följa en viss standard om man inte ser säkert att den får genomslag på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Syftet med standarder i upphandling är att minska transaktions- kostnaderna, men om svårigheter att söka och tillgodogöra sig standarderna för beställaren ger ökade transaktionskostnader så motverkas fördelarna. Om en kritisk massa av kunder, eller de företag man som underleverantör levererar till, börjar kräva att man ska följa en viss standard, så är det en tydlig drivkraft att investera i den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;För beställaren är införande av standard något som i huvudsak görs av effektivitetsskäl Avsikten är att minska antalet varianter, vilket ger sänkta kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Att byta standard är på beställarsidan i stort sett synonymt med att byta teknisk plattform, vilket kan medföra stora migrations- kostnader i form av ny utrustning, utbildning etc. I intervjuerna är det dock bara få respondenter som tagit upp kostnader som ett problem med standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;De ekonomiska effekterna av standarder har kartlagts i en upp- sats&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;på Handelshögskolan i Stockholm. Kartläggningen görs ur ett företagsperspektiv, men de bör i viss utsträckning även kunna till- lämpas även ur ett myndighetsperspektiv. Författarna kommer fram till att standardisering allmänt sett ger besparingar, vilket beror på att standardisering innebär effektivisering i form av repe- tition och kvalitetssäkring samt genom samordningseffekter och förbättrad kommunikation. Detta gäller särskilt intern standardise- ring genom en minskning av antalet varianter, men också för metodstandarder och systemstandarder av typ Internetprotokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Standarder för verksamhetsstyrning, t.ex. ISO 9000, anses dock ha begränsade positiva ekonomiska effekter. Det är snarare så att de undanröjer riskerna för minskade intäkter, eftersom kunderna i ökad utsträckning ställer krav på sådana standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En annan fråga, som inte besvaras i uppsatsen, är huruvida en ökad användning av krav på standarder i förfrågningsunderlag är kostnadsdrivande för leverantörerna. Normalt sett ser leverantö- rerna rent affärsmässigt på kundernas krav på standarder. När det gäller offentlig anskaffning av IT ligger dock saken något annor- lunda till. Huvuddelen av sådana produkter och tjänster som finns på ramavtalen anskaffas över dessa. Om Verva – men ingen annan – ställer krav på en standard som är kostnadskrävande att implemen- tera för leverantörerna, så kan detta snedvrida konkurrensen på det marknadssegment som den offentliga sektorn utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Anne &lt;NOBR&gt;Haaber–Bernth&lt;/NOBR&gt; &amp; Paula Lembke: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Är standarder lönsamt för företag&lt;/SPAN&gt;? Uppsats vid Executive &lt;NOBR&gt;MBA-programmet&lt;/NOBR&gt; med inriktning mot affärsutveckling och IT på Handelshög- skolan i Stockholm, &lt;NOBR&gt;2004–11-28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft11"&gt;Hänvisning till standard i upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;Förslaget till ny lag om offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;anger i sitt 8 kapitel två sätt att utforma tekniska specifikationer i förfrågningsunderla- get:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;hänvisning till standarder, men då måste hänvisningen åtföljas av orden ”eller likvärdigt”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;funktions- eller prestandakrav som får, men inte måste, hänvisa till standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Regelverket jämställer alltså standarder med funktions- och pre- standakrav. Eftersom det kan upplevas som förknippat med svårig- heter att få tag på och tillgodogöra sig standarder, kan det leda till att de upphandlande myndigheterna hellre anger funktions- och prestandakrav i stället för att hänvisa till standarder, eftersom det troligen är lättare att uttrycka verksamhetens och användarnas krav i funktions- och prestandatermer än att söka rätt på en lämplig standard. Det ökade intresset för funktions- och tjänsteupphand- lingar pekar också mot att man i första hand väljer funktions- och prestandakrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Att upprätta en specifikation med hänvisning till standarder medför komplikationer om man vill bygga sin anskaffningsstrategi på standarder i lagens mening. Leverantören ges en möjlighet att uppfylla kraven på standard på ett ”likvärdigt” sätt. Det är visserli- gen upp till anbudsgivaren att visa att sättet är likvärdigt med stan- darden, men det är beställaren som ska bedöma om det sättet är godtagbart. Det ställer höga krav på beställarkompetens och öpp- nar för konflikter som kan sluta i länsrätten. För t.ex. interoperabi- litetsstandarder bör likvärdigheten kunna bedömas med ett prak- tiskt prov, men för kvalitetsstandarder är det rimligtvis svårare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Det finns dock kvalitetsstandarder där kravställningen och bedömningen av kravuppfyllelsen görs inom ramen för standarden. Man kan säga att den eventuella konflikten flyttar från upphand- lingen in i standarden. Ett exempel är &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(ISO/IEC IS 15408), som är en standard för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet.&lt;/NOBR&gt; CC är ett ramverk för definition av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;användarnas funktionella krav på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;leverantörens deklaration av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Nya upphandlingsregler &lt;/SPAN&gt;(SOU 2005:22), delbetänkande av Upphandlingsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;regler och metoder för oberoende granskning (s.k. certifie- ringsordning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Genom att kraven är funktionella och relaterade till säkerhetsmål, och genom att bedömningen görs av tredje part, behöver inte upp- handlaren jämföra mellan en standard och ett av anbudsgivaren angivet ”likvärdigt” sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En annan svårighet med hänvisning till standard är att dessa ska väljas i en viss turordning (enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiven).&lt;/NOBR&gt; Det innebär att den upphandlande enheten måste börja överst och söka sig ner i hierarkin tills en lämplig standard påträffas. I nuvarande LOU finns ingen turordning angiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Effekten av den nya upphandlingslagstiftningen (i den utsträck- ning den kan bedömas i nuläget) på hänvisning till standarder är alltså något oklar. Det kan dock finnas andra skäl än lagstiftningen att hänvisa till standarder. Ett sådant skäl är risken för överpröv- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;En stor del av upphandlarens kraft går åt att undanröja risken för att upphandlingen ska bli överprövad, med den kostnad och tidsåtgång detta för med sig, och det finns skäl att tro att ökad referens till standarder kan minska denna risk. Varje enskilt krav i ett förfrågningsunderlag är en potentiell angreppsmöjlighet för en leverantör som anser sig förfördelad. Om man kan referera till en standard i stället för att ange tio olika krav, så minskar antalet krav (på det kravområdet), och därmed antalet angreppsmöjligheter, till ett. Kan man använda standarder med inbyggda certifieringssche- man så minskar risken ytterligare. Att minska antalet krav i ett förfrågningsunderlag minskar också själva arbetsvolymen i upp- handlingen, både för beställaren och för leverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft11"&gt;Behovet av rådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Det nya lagförslaget innehåller flera faktorer som gör att det blir svårare att hantera krav på standarder än det gör utifrån den gäl- lande lagstiftningen, men frågan om vilka bestämmelser som har ”direkt effekt” är svårhanterlig eftersom det uppstår tolkningspro- blem om vad ”likvärdigt” innebär. Standarder måste väljas efter en prioritetsordning, och man vill kunna hänvisa till &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som fastställs av W3C, OASIS, IETF, UN/CEFACT och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;organ som utarbetar brett accepterade standarder men som inte är erkända i direktivets mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För att underlätta för upphandlande myndigheter att hantera sådana frågor bör, enligt Vervas uppfattning, definitionen av tek- niska specifikationer enligt direktivets bilaga VI regleras i en före- skrift, som bör kompletteras med allmänna råd. I delbetänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nya upphandlingsregler &lt;/SPAN&gt;(SOU 2005:22) talas både om förordning och föreskrift. En förordning verkar dock mindre lämplig, menar verket, eftersom allmänna råd inte kopplas till förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Småföretag och standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Användning av standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I Vervas intervjuer med beställare och leverantörer framhöll både intervjuade beställare och leverantörer att officiella standarddoku- ment ofta är otillgängliga och svåra att förstå, särskilt för små myn- digheter och företag. En formell standard hänvisar dessutom ofta till andra standarder, vilket kräver ytterligare resursinsatser. För att klargöra vad som är viktigast i en standard, vad som ska prioriteras och hur den ska tillämpas behövs omfattande kompetens. En myn- dighet anlitade exempelvis en konsult för att hitta och välja stan- dard till ett område, och man behövde sedan ta in ytterligare en konsult för att tolka den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Att utvecklings- och beslutsprocessen för formella standarder är lång upplevs som negativt av leverantörerna eftersom det är dyrt att anpassa en produkt till standarden om leverantören redan hunnit långt i sin egen produktutveckling. Formella standarder uppfattas därför som otillgängliga och dyra av vissa beställare och leveran- törer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Betydelsen av standarder i samband med upphandling, och sam- bandet med småföretags deltagande i upphandling, har varit svårare att få klarhet i. Några studier som Verva på utredningens uppdrag letat fram och studerat är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Offentlig upphandling i EU och USA &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(ITPS 2004)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Företagens villkor och verklighet 2005 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(Nutek 2005)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;The European Observatory for SME:s Sixth Report &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(EC 2000)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;The access of SME:s to public procurement contracts &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(EIM, 2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft15"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Slutsatsen av dessa rapporter är enligt Verva att användning och samordning av standarder varken bidrar till att undanröja de hinder som småföretag upplever för att delta i offentliga upphandlingar eller underlättar för småföretagare att delta vid offentliga &lt;NOBR&gt;IT-upp-&lt;/NOBR&gt; handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Diskussion om småföretagens deltagande i upphandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; initierade i oktober 2004 en studie om hur små och medelstora företags engagemang i standardiseringsfrågor kunde främjas. En rapport&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;publicerades i oktober 2006, vilken visade att flera aktörer i EU har vidtagit åtgärder för att få med små och medelstora företag (i fortsättningen benämnda SME) i stan- dardiseringen: nationella myndigheter, nationella standardiserings- organ och småföretagarorganisationer. Åtgärderna varierade från breda och generella kampanjer för att höja medvetenheten om standarder och standardisering till specifika vägledningar i smalare ämnen såsom tekniska standarder för svetsutrustning. De medel som valts innefattade publikationer, workshops och seminarier, utbildning, rabatterat pris på standarder, konsultativ hjälp, resebi- drag för medverkan i kommittéarbete etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;I rapporten har 23 särskilt bra åtgärder valts ut. En av dessa är Svensk elstandard (SEK), resebidrag till kommittémöten, som utdelas på villkor att mottagaren skriver en rapport från mötet. SEK räknar med en spridningseffekt, eftersom rapporten förväntas bli skriven utifrån ett småföretagarperspektiv och därmed har större utsikter att bli läst och förstådd. SEK svarar för standardise- ringen på &lt;NOBR&gt;el-området&lt;/NOBR&gt; i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Även om aktörer både hos de åtgärdsansvariga och hos mål- grupperna menar att åtgärderna svarar mot verkliga behov och ger goda bidrag, så finns det just inga utvärderingar av effekterna av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;Motivet för alla dessa åtgärder är att SME inte ser att standarder och standardisering berör dem, trots att standarder bedöms spela en stor roll för att minska de tekniska handelshindren över grän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SMEs and standardisation in Europé. EIM Business and Policy Research, Zoetermeer, October 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;serna och därmed bidra till förverkligandet av den inre marknaden. Enligt rapporten finns flera skäl till småföretagens utanförskap:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;De anser att standarder och standardisering är en fråga för stor- företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Småföretag har varken personal, pengar eller tid att delta i stan- dardiseringsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Standarder är komplicerade och svåra att tillgodogöra sig, såväl språkligt som tekniskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det är svårt att veta vilka standarder som är relevanta att använda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Standarder kostar pengar, och ofta måste man köpa flera stan- darder eftersom de hänvisar till varandra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Detta bekräftades på en konferens om småföretag och standarder som hölls i Bryssel den 16 oktober 2006. Titeln på konferensen var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;European standardisation – a key for the success of SME:s, skilled crafts and trades&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Programmet bestod av en presentation av den nämnda rapporten samt anföranden från standardiseringsorganisa- tioner, småföretagarorganisationer och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; På kon- ferensen framkom bl. a. följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fler än 99 procent av de ca 23 miljoner företagen i EU är SME:s.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;De sysselsätter 120 miljoner människor, vilket utgör mer än två tredjedelar av den privatanställda arbetskraften i EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Över 90 procent av alla SME är mikroföretag med färre än 10 anställda. En mycket stor del har inga anställda alls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Medelantalet anställda i europeiskt företag oavsett storlek är sju, och medelantalet anställda i SME är fyra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Enligt Verva är det dock inte lämpligt att bunta ihop mikroföretag (&amp;lt; 10 anställda), småföretag (&amp;lt; 50 anställda) och medelstora företag (&amp;lt; 250 anställda), eftersom de har olika karaktäristika och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Det är heller ingen större mening med att satsa på att förmå småföretagen att öka sitt deltagande i standardiseringsarbetet. Sådant kräver mycket tid, kompetens och pengar, vilket inte alltid finns hos småföretagen. De kan dock delta nationellt, vilket kräver mindre resurser. Småföretagens intressen i standardiseringsproces- sen måste stärkas, men det får ske genom deras organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft15"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Tillgången till standarder måste bli bättre. Företagen vill ha kortversioner som på ett enkelt sätt beskriver en standards syfte och innehåll, vägledningar om vilka viktiga standarder som finns inom ett visst ämnesområde, standarder som finnas tillgängliga på det egna språket, samt inte minst standarder som tillhandahållas kostnadsfritt eller åtminstone till ett rimligt pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den allmänna föreställningen är att nyttan av standarder finns på flera plan, bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;De möjliggör att produktion kan brytas ned i en värdekedja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;De skapar tillit till att saker fungerar som man förväntar sig, t.ex. när man kopplar in sin bärbara dator till ett nätverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Konsumenter behöver inte skaffa sig fullständig information om en produkts kvalitet. Det räcker med att en standard indi- kerar att vissa egenskaper är på plats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Småföretagen måste övertygas om nyttan av standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Standardiseringsprocessen är dåligt anpassad för småföretagens villkor, och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; vill föra samman standardiserings- organisationerna och småföretagen för att dessa båda parter ska få bättre förståelse för varandras förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft30"&gt;På Europanivå finns två organisationer som främjar småföreta- gens intressen i standardisering. Den första är &lt;SPAN class="ft57"&gt;NORMAPNE&lt;/SPAN&gt;, vars syfte är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;göra SME mer synliga i standardiseringsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;främja SME:s deras intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;påverka så att standarderna är anpassade till SME:s förhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;följa och påverka vissa valda standardiseringsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Den andra är &lt;SPAN class="ft11"&gt;The Euro Info Centre Network&lt;/SPAN&gt;, som ger råd till SME:s om tillämpning av EU:s regelverk, där standarder är en del, och som även informerar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; om gemenskapsfrågor som påverkar SME:s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ger stöd till olika aktiviteter i den europeiska standardiseringen. Bland annat kan kommissionen finansiera upp till 50 procent av kostnaderna för översättning av standarder till nationella språk, men återstoden är en nationell finansieringsfråga. Det är alltså, enligt Verva, en fråga för de nationella standardise- ringsorganen att ta fram program för översättning som motsvarar de nationella företagens, speciellt SME:s, behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Kan innovationer påverkas av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i upphandlingen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Regeringen uppdrog i april 2006 åt Nutek och Vinnova att utreda hur offentlig upphandling kan bidra till ökad innovation och krea- tiv förnyelse. Uppdraget är dock inte begränsat till &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Nutek och Vinnova har i oktober 2006 lämnat varsin rapport med snarlikt innehåll.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt redogörs för innehållet i rapport- erna, i den utsträckning det bedöms vara relevant för frågeställ- ningen om huruvida en bättre samordning av utveckling av stand- arder kan stimulera till innovation genom offentlig upphandling. Även om rapporterna knappast handlar om &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; belyser de sambandet mellan innovationer och upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Nuteks och Vinnovas redovisning anger att ett flertal rapporter pekar på att offentliga upphandlingar utgör en i dag i stort oanvänd möjlighet för att främja innovation i det privata näringslivet. Flera studier hävdar att offentlig upphandling kan vara viktigare för att stimulera innovationer än olika former av &lt;NOBR&gt;FoU-stöd.&lt;/NOBR&gt; Skälen för det kan vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Offentliga verksamheter kan vara en krävande kund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentliga verksamheter är i vissa sammanhang beredda att betala de högre priser som ofta gäller i början av en innova- tionscykel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig efterfrågan kan snabbt leda till en kritisk massa i efterfrågan, om nya lösningar sprids till flera myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig efterfrågan kan förmedla starka användarimpulser av demonstrationskaraktär till privata användare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlig efterfrågan leder, till skillnad från rena &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-subven-&lt;/NOBR&gt; tioner, direkt till efterfråge- och marknadskopplingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källor: &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse&lt;SPAN class="ft53"&gt;, Vinnova diarie- nummer &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2006-01487&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft69"&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Nutek R 2006:21 &lt;/SPAN&gt;Precommercial Procurement of Innovation, a missing link in the European innovation cycle&lt;SPAN class="ft9"&gt;, (Dahlstensrapporten), mars 2006, utarbetad genom the National IST Research Directors Forum Working Group under ledning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; DG INFSO.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Nutek identifierar några huvudområden där det finns brister och hinder, vars undanröjande kan stimulera innovation och förnyelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det saknas en nationell policy för upphandling och en splittrad struktur för stöd till praktisk upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Upphandling ses som en förvaltningsuppgift, inte som en stra- tegisk funktion, och drivkraften för risktagande är svag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Upphandlingsprocessen är inte tillräckligt effektiv. Regelverket är otydligt och skapar osäkerhet. För mycket kraft läggs på att undvika överprövningar. Den administrativa bördan är stor för både upphandlare och leverantörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det saknas kompetens om strategisk affärsutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det saknas rutiner för uppföljning och utvärdering för att avgöra om en upphandlad innovation leder till förbättring eller effektivisering av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Näringslivet har svaga drivkrafter att föreslå eller utveckla innovativa lösningar för offentlig verksamhet, vilket beror mycket på tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Vinnova identifierar motsvarande brister och hinder men grupperar dem något annorlunda i form av tre utmaningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;att stärka drivkrafterna för innovationsfrämjande offentlig upp- handling och arbeta för strategisk styrning inom området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att utveckla metoder för att öka effektiviteten i innovations- främjande offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;att följa upp och utvärdera resultat av innovationsfrämjande offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Vinnova pekar på att den decentraliserade upphandlingen i Sverige medför att kommuner och myndigheter är organiserade på olika sätt och har olika tekniska lösningar. Man utformar också egna förfrågningsunderlag med olika krav och utvärderingskriterier. Vinnovas slutsats är att om myndigheter med liknande verksamhet samordnar sina upphandlingar och utformar förfrågningsunderla- gen på ett mer likartat sätt ökar möjligheten för leverantörerna att uppnå den kritiska massa som krävs för att täcka kostnader för utveckling och anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Nutek menar att samordning i samband med offentlig upp- handling kan bidra till både effektivare och mer innovationsfräm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;jande processer. Den samlade kompetensen och metodkunnandet kring offentlig upphandling kommer då till större nytta, och risk- spridningen bland de upphandlande enheterna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Både Nutek och Vinnova ser dock risker med samordnade upp- handlingar, genom att kraven kan innebära att små företag har svårt att delta, eftersom företagen inte har eller inte hinner bygga upp kapacitet att leverera de volymer som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Både Vinnova och Nutek anser också att det vore bra med ett ökat inslag av upphandlingar av funktion och prestanda, även om detta är svårt att genomföra i praktiken. Vinnova och Nutek menar att en orsak till dessa svårigheter kan vara att myndigheternas för- frågningsunderlag ofta bygger på tidigare upphandlingar, vilket i sin tur begränsar utrymmet för innovationer. Därför bör bättre förarbeten göras, där användarnas behov systematiskt kartläggs. Det bör leda till bättre förfrågningsunderlag med utgångspunkt i önskvärda funktioner och prestanda, som stimulerar kreativitet och innovation hos leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nutek och Vinnova skiljer på &lt;/SPAN&gt;innovationsfrämjande upphandling&lt;SPAN class="ft8"&gt;, som stimulerar innovation, dvs. utveckling av varor eller tjänster som vid upphandlingstillfället ännu inte existerar, och &lt;/SPAN&gt;innovations- upphandling&lt;SPAN class="ft8"&gt;, som har ett mer uttalat syfte att upphandla innovation och förnyelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Nutek redogör ganska utförligt för olika innovationsfrämjande upphandlingsformer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;förhandlad upphandling&lt;/SPAN&gt;, som endast får användas undantagsvis i upphandlingar över tröskelvärdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;alternativa anbud&lt;/SPAN&gt;, som är anbudsgivarens alternativa förslag på hur ett behov kan tillgodoses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;formgivningstävlingar&lt;/SPAN&gt;, som vanligen används för arkitekttjäns- ter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;funktionsupphandling&lt;/SPAN&gt;, där upphandlaren anger vilken funktion och prestanda som önskas men överlåter på anbudsgivaren att presentera en lösning på hur funktionen ska uppnås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;partnerskapslösningar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Public Private Partnership&lt;SPAN class="ft30"&gt;, PPP) och koncessioner, där en offentlig aktör överlåter ansvaret för en funktion till en privat aktör som får finansiera uppbyggnad och drift av projektet och i gengäld ges rätt att ta ut avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft15"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;kombinationsupphandlingar&lt;/SPAN&gt;, där många likartade kontrakt ska upphandlas och där anbudsgivaren kan lämna anbud på delar av projekt eller på olika kombinationer av projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;uppdelning &lt;/SPAN&gt;av komplexa upphandlingar i mindre delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;teknisk dialog&lt;/SPAN&gt;, där den upphandlande myndigheten söker kun- skap om marknadens möjliga lösningar på ett sätt som behand- lar leverantörer likvärdigt, innan ett upphandlingsförfarande inleds; detta är således inte en upphandlingsform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;konkurrenspräglad dialog&lt;/SPAN&gt;, som är en ny upphandlingsform enligt det nya upphandlingsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Ett antal former för innovationsupphandlingar beskrivs av både Nutek och Vinnova:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;, vars uppgift är att generera nya, innovativa lösningar på områden där befintliga lösningar saknas och där den upphandlande enheten förutsätts vara medveten om sina långsiktiga behov och kunna driva en utvecklings- process som involverar flera möjliga leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;Förkommersiell upphandling är en viktig del av &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionens innovationsstrategi, och metoden bygger på ett tre- stegsförfarande, där det första steget är att göra ett urval bland konkurrerande förslag på nya lösningar, det andra steget är att ge utvalda leverantörer möjlighet att utveckla parallella proto- typer, och det tredje steget – produktionsanpassning – innebär att minst två konkurrerande leverantörer finns kvar för att säkra framtida konkurrens. I &lt;NOBR&gt;EU-dokumentet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Pre-commercial&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Procurement of Innovation &lt;/SPAN&gt;(den s.k. Dahlstensrapporten) anges att förfarandet bygger på nyttjande av ett undantag i upphand- lingsdirektivet som rör upphandling med en viss andel forsk- ningsinslag eller upphandling av en forskningstjänst som upp- handlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Teknikupphandlingar &lt;/SPAN&gt;syftar till att få fram nya produkter, system eller processer som tillgodoser köparnas krav bättre än de som redan finns på marknaden. Detta är dock inte enbart en fråga om teknikutveckling, utan det fordras också att det ska- pas en rad åtgärder för spridning och användning av produk- terna, systemen eller processerna. Den som driver en teknik- upphandling måste därför ha god marknadskännedom och goda marknadskontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Demonstrationsinstallation&lt;/SPAN&gt;, vilket kan ses som långtidstest av en prototyp med ny teknik. Det som är typiskt för en demonstra- tionsinstallation är att det finns en konventionell utrustning som klarar systemets basbehov och att installationen normalt kräver betydligt fler avbrott och modifieringar i jämförelse med kommersiella produkter. Ett tredje kännetecken är att sådana installationer har ofta högre teknisk eller ekonomisk risk och kortare livslängd än den framtida kommersiella produkten. I Vinnovas och Nuteks rapporter görs troligt att upphandling av demonstrationsinstallationer faller under det undantag i LOU som rör situationer när det finns endast en tänkbar leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kan användning av standarder öka innovationsgraden i offentlig &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-upphandling?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Varken Nutek eller Vinnova diskuterar specifikt vilken roll stan- darder och standardisering kan ha för att främja innovation i offentlig upphandling. I samband med diskussion om för- och nackdelar med samordning av upphandlingar nämns dock att sam- ordning kan skapa en kritisk massa och ger möjligheter till effekti- vare upphandlingsmetoder, t.ex. genom standardisering av förfråg- ningsunderlag. I en bilaga till Nuteks rapport som behandlar inter- nationella erfarenheter av innovationsfrämjande offentlig upphand- ling refereras ett meddelande från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; – More Research and Innovation. I bilagans referat sägs att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft54"&gt;…myndigheter är stora kunder och har därmed stora möjligheter att stimulera privata investeringar i forskning och innovation. Bäst kan detta åstadkommas genom funktionsupphandlingar i stället för upp- handlingar baserade på tekniska standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I ovannämnda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Pre-commercial&lt;/NOBR&gt; Procurement of Innovation &lt;SPAN class="ft8"&gt;sägs att det faktum att det nya upphandlingsdirektivet tillåter att upphand- lingskrav uttrycks i funktions- och prestandatermer, och inte bara genom referens till standarder som i det tidigare direktivet, otvivelaktigt är det bästa medlet i direktivet att främja innovation. Resonemanget implicerar att man ser detaljerade krav, inte speci- fikt tekniska standarder, som i huvudsak hämmande för innovation i upphandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Med innovation avses, enligt Vinnovas rapport, praktiskt nyt- tiggörande av kunskap och kompetens i form av nya affärsmodel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;ler, nya produkter (varor eller tjänster) och nya processer. Rap- porten skiljer mellan å ena sidan &lt;SPAN class="ft11"&gt;radikala innovationer &lt;/SPAN&gt;med ett stort inslag av utveckling och även forskning, och därmed med högt nyhetsvärde, och å andra sidan &lt;SPAN class="ft11"&gt;inkrementell innovation &lt;/SPAN&gt;som kan röra sig om att förbättra eller effektivisera av en affärsmodell, pro- dukt eller process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Diskussion om innovationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Som framgår ovan finns inte mycket sagt i de refererade rappor- terna om huruvida, och i så fall hur, standarder kan stimulera till ökade inslag av innovation i offentlig &lt;NOBR&gt;IT-upphandling.&lt;/NOBR&gt; Mot bak- grund av de problem och lösningar som rapporterna beskriver är det ändå rimligt att dra följande slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När innovationen består av att kombinera och använda befint- liga produkter på ett nytt sätt så är det rimligen en fördel om kom- ponenterna följer standarder och är interoperabla. Det förefaller vidare rimligt att anta att i synnerhet en inkrementell innovation drar nytta av att den modell, produkt eller process, som innovatio- nen tar sin utgångspunkt i, följer accepterade standarder. Därmed behöver inte innovatören ”uppfinna hjulet” för det som innovatio- nen vilar på. Radikala innovationer torde i mindre utsträckning behöva utgå från en standardiserad ”bottenplatta”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Standardisering åstadkommer ökad förutsägbarhet för såväl den offentliga sektorns aktörer (upphandlande myndigheter) som leve- rantörer (ekonomiska aktörer). Detta leder till minskad risk för aktörerna att investera i ny eller olikartad teknik, vilket i sin tur kan främja innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det är samtidigt ett faktum att standardisering är en långsam process, eftersom den måste förankras väl, vilket gör att banbry- tande innovationer sällan kan invänta standardisering. De innova- tioner som således kan främjas genom standardisering är främst innovationer inom befintliga teknikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Standardiserade effektmålskrav kan underlätta innovationer. Om standardisering sker på en övergripande nivå, i stället för på detaljnivå, kan standardisering främja även banbrytande innovatio- ner. Detaljstyrande standardisering hämmar däremot innovations- utrymmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig upphandling och deras betydelse för småföretag och ….&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;En viktig framgångsfaktor är att upphandling sker genom att funktioner, eller ännu hellre effektmål, specificeras. På så vis till- handahålls nödvändiga ramar för utvecklingsinsatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Även inom tjänsteområdet finns större utrymme för innovatio- ner genom standardisering, vilket beror på att standardisering av tjänster normalt sker på en övergripande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Genom standardisering ökar också såväl den lokala som den internationella konkurrensen, särskilt om den sker på funktions- eller effektnivå. Det ger också en vidgad innovationskraft genom att fler ges möjlighet att bidra med idéer. Förutsägbarheten, genom standardisering på övergripande nivå, kan också ha en gynnsam effekt för SME, genom minskad riskexponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;För att realisera denna potential krävs en samordnad utveckling av upphandlings- och affärsmodeller, t.ex. funktions- eller effekt- målsupphandlingar respektive &lt;NOBR&gt;offentlig–privata&lt;/NOBR&gt; partnerskap, (OPP) eller andra drivkraftsskapande modeller, inom den offentliga upp- handlingen. Likaså är det nödvändigt att innovationer stöds genom att de omfattas av en nationell policy för offentlig upphandling och konkretiseras i en nationell handlingsplan för innovationer genom offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Rätt hanterad kan innovationskraften och deltagandet för små och medelstora företag främjas, dvs. tillsammans med en nationell policy för offentlig upphandling samt små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För detta ändamål bör det, enligt Vervas uppfattning, inrättas en särskild funktion eller myndighet med ansvar för metodutveckling av offentlig upphandling. Därmed skapas förutsättningar för en nödvändig drivkraft som genom olika initiativ kan främja innova- tioner. Denna funktion eller myndighet skulle också kunna delta i standardiseringsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Som en bieffekt av standardisering förebyggs sannolikt även ris- ken för överprövningar av offentliga upphandlingar i vissa fall, eftersom det uppstår en ökad tydlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p679 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I tilläggsdirektivet till vår utredning sägs att utredaren särskilt ska uppmärksamma betydelsen av en ökad användning av standarder när det gäller myndigheternas möjligheter att införa elektroniska inköpsprocesser inklusive upphandling – i synnerhet för möjlighe- terna att ta emot elektroniska anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Detta har tydliga beröringspunkter med två regeringsuppdrag till Statskontoret, vilka överfördes till Verva den 1 januari 2006 och som därefter har slutförts. Uppdragen bestod av att arbeta för ökad användning av elektronisk handel samt ökad användning av elek- tronisk upphandling. Uppdragen avrapporterades till regeringen den 22 februari 2007. Bägge berör standardiseringsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft8"&gt;Detta avsnitt bygger huvudsakligen på en rapport&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;från Verva som innehåller dels en bearbetning av för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsut-&lt;/NOBR&gt; redningen relevanta delar ur de ovannämnda rapporterna, dels en undersökning av huruvida det finns förutsättningar för att utveckla standarden UBL (Universal Business Language), så att den kan användas för gemensamma specifikationer vid elektronisk upp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Elektronisk upphandling och handel har varit aktuella frågor inom förvaltningen sedan mer än ett tiotals år tillbaka. Myndigheter, kommuner och landsting har arbetat för att ta fram elektroniska lösningar, och inom ramen för det s.k. Toppledarforum genomför- des i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; en stor satsning på området. Denna ledde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva. &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt; – elektroniska inköpsprocesser, PM &lt;NOBR&gt;2007-03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;bl.a. till en upphandling av ramavtal för systemlösningar för elek- tronisk handel. Vidare har Svenska Kommunförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, tillsammans med Statskontoret (Verva) och andra aktörer arbetat inom ramen för Single Face to Industry (SFTI), med utveckling av standard för elektronisk handel och att i övrigt främja införandet av elektronisk handel. Samverkan har också omfattat näringslivet; såväl varu- och tjänsteleverantörer som systemleverantörer deltar i SFTI, men samverkan har även skett med bl.a. intresseorganisationen Gemenskapen för elektroniska affärer (GEA) och efter denna Nätverket för elektroniska affärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;(NEA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Arbetet med SFTI var inledningsvis inriktat på de delar av inköpsprocessen som följer efter kontrakttilldelning dvs. prisliste- hantering, avrop, beställning och fakturahantering, och lösningen byggde då på EDI enligt Edifactstandard. En utgångspunkt har hela tiden varit att använda internationella standarder, vilka anpassats efter svenska behov. Senare har arbetet även kommit att omfatta standard baserade på XML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En orsak till att arbetet inriktades på de delar av anskaffningen som ligger efter kontraktstilldelningen är att avrop volymmässigt är tyngst och omfattar många användare och att en ökad trohet mot ramavtal eftersträvades. Större effektivitet i beställning och faktu- rahantering, liksom ramavtalstroheten, förväntades ge stora bespa- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Denna del av inköpsprocessen som ligger efter kontraktstilldel- ningen, dvs. avrop t o m mottagande av faktura elektroniskt, brukar benämnas elektronisk handel. SFTI finns i dag huvudsakligen utvecklat för just dessa processer, i olika varianter av affärsproces- ser eller s.k. scenarier. Elektronisk handel bedrivs i dag i många kommuner och landsting och därvid används med något enstaka undantag &lt;NOBR&gt;SFTI-standarden&lt;/NOBR&gt; i relation till deras varu- och tjänstele- verantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Inom SFTI finns även standard för en enkel, fristående elektro- nisk faktura, Svefakturan. Önskemål finns i dag att komplettera SFTI med även order och enklare anslutning till leverantörerna samt att skapa förutsättningar för en enhetligare webbhandel med leverantörer som man inte har frekvent handel med. Arbete har därför initierats med att komplettera SFTI i dessa avseenden i enlighet med önskemål från såväl offentliga köpare som varu- och tjänsteleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Inom ramen för SFTI har även ett visst arbete skett med upp- handlingsprocessen före kontraktstilldelningen; 2001 publicerades t.ex. en rapport om elektronisk offentlig upphandling som omfat- tade informationsstruktur för förfrågningsunderlag, anbud och av-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;tal.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I Sverige är det redan möjligt att lämna ett anbud elektroniskt genom en ändring i lagen om offentlig upphandling (LOU). I de nya &lt;NOBR&gt;EG-direktiven&lt;/NOBR&gt; för offentlig upphandling infördes olika möjlig- heter att använda elektroniska metoder vid upphandling. Det handlar bl.a. om att kunna lämna elektroniska anbud samt att kunna använda sig av auktioner och nya förfaranden som dyna- miska inköpssystem. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har som stöd tagit fram ett tolkningsmeddelande för att förklara hur de nya elektroniska metoderna kan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Ett av målen i EU:s &lt;NOBR&gt;e-Government&lt;/NOBR&gt; action plan (som ingår i &lt;NOBR&gt;2010-planen)&lt;/NOBR&gt; är att all offentlig upphandling ska kunna ske elek- troniskt 2010 och att minst 50 procent av upphandlingarna över tröskelvärdet i praktiken ska genomföras på detta sätt. I januari 2005 publicerade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en handlingsplan Action plan for the implementation of the legal framework for electronic public procurement i syfte att stödja införande av elektroniska metoder i upphandlingsverksamheten. Handlingsplanen riktar in sig på tre områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl när offentlig upphandling sker elektroniskt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att åstadkomma större effektivitet vid upphandling och för- bättra styrformerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att arbeta för internationella regler för elektronisk offentlig upphandling (dvs. utanför EU).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Kommissionen föreslog även i planen att medlemsstaterna skulle upprätta liknande nationella handlingsplaner. Statskontoret fick därför ett regeringsuppdrag (Fi2004/3053 och delvis Fi2004/6345) att ta fram underlag för en sådan plan. Underlaget redovisades för regeringen i december 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;EU:s upphandlingsdirektiv är ännu inte införda i svensk lag- stiftning (LOU). Utgångspunkt för förslagen i denna redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Elektronisk offentlig upphandling, rapport 2, 2001. Av arbetsgruppen för elektronisk offentlig upphandling vid Svenska Kommunförbundet, Statskontoret och Landstingsför- bundet. &lt;NOBR&gt;ISBN91-7289-038X.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;är därför innehållet i EU:s upphandlingsdirektiv och det möjliga innehållet i den kommande svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 14 december 2006 att elektronisk fakturahantering ska vara införd i staten den 1 juli 2008. Staten för- väntas spara närmare fyra miljarder kronor under en femårsperiod och därefter en miljard kronor per år. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att leda och samordna införandet. Verva beslutade den 12 januari 2007 om en föreskrift (VERVAFS 2007:1) med en gemensam standard för fakturor i staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Synpunkter från användare och leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;I regeringens uppdrag till Verva om en ökad användning av elek- tronisk upphandling ingick att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft54"&gt;…i den omfattning som är möjlig bedöma och föreslå lämpliga krav för harmoniserade systemlösningar, inklusive gemensamma säker- hetslösningar, för de anbudsgivande företagen om t.ex. dynamiska inköpssystem eller elektroniska auktioner blir aktuella i den svenska lagstiftningen. Särskild hänsyn skulle tas till de mindre företagens be- hov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;Diskussioner har därför förts med representanter för offentlig för- valtning, varu- och tjänsteleverantörer samt leverantörer av system- lösningar. I det följande finns en sammanfattning av dessa diskus- sioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Behov av harmonisering generellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Med harmonisering avses här minimering eller eliminering av skill- nader. Harmonisering kan ske i form av att man utarbetar och använder en standard, men den kan ske också på andra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;När det gäller upphandlingsprocessen har vid intervjuer följande framkommit. Harmonisering av förfrågningsunderlag och andra krav underlättar leverantörernas hantering i deras egna interna system, och det är dessutom nödvändigt med sådan harmonisering om man ska använda dynamiska inköpssystem och &lt;NOBR&gt;e-auktioner.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;Leverantörer behöver då enkelt kunna kvalitetssäkra sina bud internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Man behöver också komma överens om gemensamma funktio- nella krav eller standarder för upphandlingssystem och verktyg. Om man inte gör detta finns det risk för att det uppstår en flora av konkurrerande proprietära lösningar. Därmed kan utvecklingen av elektronisk upphandling fördröjas, eftersom leverantörerna blir osäkra på vilken lösning man ska välja som bas för sin produktut- veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Ett problem är att internationella leverantörer ofta har sin egen standard som det svenska dotterbolaget ska tillämpa. Standarderna bör därför vara öppna för att undvika inlåsningseffekter till en viss leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Upphandlingsverksamhet bedrivs i många avseenden på samma sätt hos många statliga myndigheter, kommuner och landsting, även om behoven och förutsättningarna är olika. Det finns dock stora skillnader mellan stora och små kommuner, liksom mellan olika statliga myndigheter. Som grund finns det gemensamma regelverket, LOU. Det borde därför finnas effektivitetsvinster, både för den enskilda organisationen och för offentlig förvaltning som helhet, om upphandlingssystem fungerar på ett likartat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Systemleverantörerna anser att det viktigaste harmoniserings- området är ett samlat arbete om begreppsdefinitioner. En orsak till att branschen själv inte lyckats samla sig om en gemensam termi- nologi är att det finns många enskilda aktörer och att det är svårt att komma samman. Vissa forum har bildats, men de är för svaga. Det kan alltså behövas en enande aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En fråga är vem som ska sätta standarderna. Leverantörernas uppfattning är att arbetet måste börja hos upphandlaren, för det är i upphandlingen problemen börjar. Dessutom behövs köparkrav på vissa format eftersom vissa systemleverantörer vill sy in köpare i sina system. Det är köparna som har ansvaret för att harmonisera. Även systemleverantörer kan harmonisera, men det är ingen nytta med det om inte köparna ställer krav som ansluter till denna har- monisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Nästa fråga blir då hur köparna ska kunna harmonisera sina krav mot marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Små och medelstora företag har brist på tid och teknikkunnande och kan stängas ute om inte hänsyn tas till deras förutsättningar redan på planeringsstadiet. De lösningar som tas fram måste därför utformas på sådant sätt att de inte tar bort konkurrensmöjlighe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;terna och inte heller skapar obalans i förutsättningarna för olika leverantörer. En funktionell portallösning skulle kunna kan vara sättet på vilket man ger mindre företag möjlighet att delta i kon- kurrensen. Det krävs emellertid en betalmodell som inte diskrimi- nerar vare sig små eller stora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Leverantörer handlar med både privat och offentlig sektor, och initiativen får inte skilja sig åt allt för mycket. Principerna är desamma mellan privat och offentlig sektor, men offentlig sektor är mer strikt och specifik i sina initiativ. Leverantörerna vill inte heller ha olika system för privat och offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det är en risk att den offentliga sektorn är proaktiv och driver en egen linje. Men det finns inga garantier för hur standarder accepteras på marknaden, och det är farligt att fastna i en struktur där man inte har stöd från andra intressenter i samhället. Lagstift- ningsvägen ger nytta på kort sikt, men man förlorar samhällsnytto- perspektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Å andra sidan finns en förväntan att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; ska komma igång av sig själv. Tröskeln för självgåendemekanismen att slå in har varit oväntat hög, eftersom den egna attraktionskraften i &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; har överskattats. Det kan behövas en igångsättare så att tillräckligt många kommer med så att de kan växa vidare själva. Där har t.ex. Danmark haft hjälp av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Harmoniserade systemlösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I arbetet med att bedöma och föreslå krav för harmoniserade systemlösningar har diskussioner förts med arbetsgruppen, system- leverantörer samt varu- och tjänsteleverantörer till offentlig för- valtning. Kraven kan gälla regelverk, strukturfrågor, semantik och teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Följande är några av de behov som tagits upp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det är i dagsläget inte klart vilka delar av de frivilliga upphand- lingsformerna i upphandlingsdirektivet – ramavtal, dynamiska inköpssystem, elektroniska auktioner eller konkurrenspräglad dialog – som kommer att införas i Sverige. Det finns behov av att specificera t.ex. vad ett dynamiskt inköpssystem är och hur det ska fungera. Det behövs också information om regler för den andra konkurrensutsättningen vid avrop från ramavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Leverantörerna behöver denna information för att kunna anpassa eller utveckla nya system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Många aktörer lyfter fram att förfrågningsunderlagen från myndigheter, och då kanske särskilt de från kommuner och landsting, bör uppvisa mer harmoniserade kommersiella villkor och administrativa krav. Det är också viktigt att förfrågnings- underlagen förenklas och att ingen information dubbleras. Strukturen på förfrågningsunderlagen bör kunna samordnas i större utsträckning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Systemleverantörerna anser att det viktigaste harmoniserings- området är ett samlat arbete om begreppsdefinitioner. Det grundläggande problemet är att olika företeelser har olika namn hos olika aktörer. Prislistor och artikellistor har t.ex. olika namn beroende på hos vilken aktör de uppträder. Det behövs en terminologistandard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Områden där teknisk harmonisering behövs är t.ex. identifie- ringslösningar, kataloger, format och produktklassificering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;En fråga är hur man ska autentisera&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;leverantören vid elektro- niska anbud. Det är ett mindre problem vid vanliga elektroniska anbud, men det blir mer problematiskt när det ska gå fort, som vid en auktion, eller när det ska ske helt elektroniskt, som vid ett dynamiskt inköpssystem. Generellt är det också dyrare för systemleverantörerna om man måste ta hänsyn till olika auten- tiseringslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Kommunikationen mellan de olika aktörerna – inköpare, leverantö- rer och dem som har ekonomisystemen – fungerar inte bra. Alla fokuserar på sin plats i kedjan, och kedjans länkar hakar inte i var- andra på ett bra sätt. Dessutom agerar upphandlare olika. Det finns alltså ett behov av gemensamma spelregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Systemlösningar görs med viss marginal, även om det finns pre- cisa standarder, av skälet att göra lösningen lite mer flexibel, för då fungerar den i många fler fall. Leverantören vill därtill påverka standarden så att den stämmer i relationen med leverantörens egna kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se ITS tekniska rapport 2002:”autentisering innebär kontroll av uppgiven identitet, t.ex. vid inloggning, vid kommunikation mellan två system eller vid utväxling av meddelanden mellan användare” .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Harmoniserings- och standardiseringsbehov för nya upphandlingsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;De upphandlingsformer som avses här är &lt;NOBR&gt;e-auktion,&lt;/NOBR&gt; dynamiska inköpssystem, ramavtal med avrop samt konkurrenspräglad dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;När det gäller nya upphandlingsformer, t.ex. dynamiska inköpssy- stem som ännu inte finns i bruk, handlar det om att förebygga kommande behov av harmonisering. Detta kan ske genom att man standardiserar genom att utarbeta och komma överens om gene- rella kravspecifikationer för sådana system. Baserat på en generell kravspecifikation kan sedan en statlig myndighet eller kommun genomföra en egen upphandling av ett system. Kravspecifikationen kan även användas för gemensamma ramavtalsupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Specifika frågor för elektroniska auktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Följande är en lista av funktioner som kan behöva harmoniseras enligt Vervas rapport:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;synkronisering av klocka mot NTP (SP), automatiskt uppdate- rad på anbudsgivarens skärm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;tidsstämpling av varje anbud, även vid försök efter utgången tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;regler om avbrott i kommunikationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;autentisering för access till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-auktion&lt;/NOBR&gt; en gång per session, inte för varje bud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lagring av sessioner i databas om en webbserver går ner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;regler om i vilken utsträckning andra leverantörers anbud ska vara synliga – antingen endast det bästa och det egna anbudet, med eller utan värde, eller alla, inklusive värdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;bekräftelse av eget bud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;validering, t.ex. avvikelsebevakning vid orimlighet, som exem- pelvis vid kommafel; detta gäller även första budet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;bekräftelse av detaljregler och förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;klargörande av huruvida det är möjligt enligt regelverket att automatisk förlänga tiden efter ett bästa bud i sista minuten, så att inte alla avvaktar till sista minuten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;analys av vilken tid som ska gälla för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-auktionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;tolkning av LOU:s rangordningsbegrepp – tillåts inte pristrans- parens, gäller bara placering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;harmoniserad terminologi (semantik), t.ex. vad gäller förläng- ningstid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;minimikrav på teknisk nivå – rekommendation till anbudsgi- vare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Specifika frågor för avrop och beställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Följande harmoniseringsbehov för avrop och beställningar fram- kom vid ovan nämnda intervjuer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;krav på strukturerad informationsinsamling; tyngdpunkten är behovet av standardiserade varukoder som kan ansluta till leve- rantörens artikelnummer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;standardiserad pris- och artikellista, där varukoderna är så be- skaffade att det är möjligt att jämföra pris mellan leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;standardiserade krav i upphandlingar dels på att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-order&lt;/NOBR&gt; och e- faktura ska kunna hanteras, dels att dessa varukoder ska använ- das, samt krav på att prislistorna ska tillhandahållas i ett ”användbart” format där prislistans form och innehåll bör sty- ras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;standardiserad statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;beställarens och leverantörens organisation och process är olika för upphandling och avtal respektive order/leverans/faktura.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Varu- och tjänsteleverantörerna bör dessutom uppmärksammas på att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; blir av allt större vikt för att få leverera till offentliga sektorn; en förändrad syn behövs hos stora leverantörer. Systemle- verantörerna har i dag svårt att få gehör från varuleverantörerna för att stödja deras &lt;NOBR&gt;e-handelssystem.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt en undersökning inom ramen för SFTI behövs mer harmonisering av order med enklare anslutningsmöjligheter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft8"&gt;varu- och tjänsteleverantörer, enhetligare användning av webbhandel samt utveckling av katalog även i &lt;NOBR&gt;XML-format.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Verifiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;En viktig fråga är hur man ska kunna verifiera att en systemlösning som uppges uppfylla vad som står i specifikationen verkligen gör det (se kapitel 2). Beställare föredrar vanligen tredjepartscertifie- ring av trovärdighetsskäl, medan leverantörer i allmänhet föredrar egendeklarationer och är motståndare till tredjepartscertifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vid en workshop den 31 januari 2007 uttryckte den arbetsgrupp som Verva inrättade inom ramen för regeringsuppdraget om elek- tronisk upphandling tveksamhet om det lämpliga med certifiering av flera skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vem ska utföra den och vem ska ta ansvar för en sådan certifie- ring? Det är ett stort område, och för att kunna göra certifie- ring behövs väldigt specifika standarder. Behov och värde finns i stället i verifiering, men för detta behövs något neutralt verk- tyg som identifierar brister – ett slags validatortjänst, där for- mella fel upptäcks. En verifiering ger inte en stämpel om rätt eller fel; den ger vägledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Säkerhetstekniska lösningar kan kanske certifieras men inte administrativa processer i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-handel.&lt;/NOBR&gt; Med certifieras menas här uppfyller exakta krav, men i ITIL certifieras människor, och kunskapsnivån provas. Hur ska man kunna certifiera att en viss människa alltid tar samma beslut? Plats bör därför lämnas åt egendeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Var behövs standarder?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Innan man definitivt kan säga vilka standarder som behövs för att täcka hela den elektroniska inköpsprocessen behöver det nya upp- handlingsregelverket komma på plats. Inom vissa områden kan man inte räkna med att marknadskrafterna löser behoven av sam- ordning och standardisering. I det följande redovisas vad som skulle behövas för att få fram standarder och driva på utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Enligt förslaget till ny upphandlingslag kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer komma att utfärda före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft15"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Elektroniska inköps- och upphandlingsprocesser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;skrifter för hur de elektroniska metoderna ska utformas. Det finns därför skäl att överväga hur man ska styra t.ex. hur mottagnings- funktionerna för anbud ska utformas. Inledningsvis skulle det kunna ske genom ”mjuka” metoder, t.ex. genom någon form av vägledning eller allmänna råd i anslutning till föreskriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Att klarlägga terminologi och informationsstrukturer är viktiga delar för inköpsprocessen. När det gäller de nya upphandlingsför- farandena finns ett särskilt behov att från början få enighet om de begrepp som kan komma att användas. För hela inköpsprocessen gäller att genom att klarlägga informationsstrukturer skapa förut- sättningar för att kunna återanvända information i olika delar av processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;För vissa delar av inköpsprocessen kan det dessutom vara aktu- ellt att ta fram gemensamma kravspecifikationer med funktionella krav på t.ex. processer, begrepps- och informationsstruktur och format. Det gäller särskilt de nya upphandlingsformerna. Gemensamma kravspecifikationer hänger ihop med arbetet med ramverk och referensarkitektur för förvaltningen. Förvaltnings- specifika kravspecifikationer kan användas för att tillgodose försörjningen av produkter och tjänster inom olika områden – antingen genom en generell ramavtalsupphandling för förvaltningen eller genom att myndigheten eller kommunen gör en egen upp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;När det gäller avrops- t.o.m. fakturaprocessen finns i dag, som nämnts ovan, standarder för denna inom ramen för SFTI. Standar- derna består av begrepps- och informationsstrukturer som sedan mappats i tekniska format. SFTI är huvudsakligen baserad på FN:s &lt;NOBR&gt;UN/CEFACT-standard,&lt;/NOBR&gt; och för att möta nya behov och ny teknik finns även specifikationer i &lt;NOBR&gt;XML-format,&lt;/NOBR&gt; baserade på OASIS UBL- standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett europeiskt samarbete bedrivs i dag för att ytterligare utveckla dessa inköpsprocesser, såväl till innehåll som till format. Dessutom bedrivs även ett konvergeringsarbete med UN/CEFACT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p694 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Definitioner och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Med öppen programvara eller öppna program brukar man mena dataprogram som är utvecklade enligt principerna för öppen käll-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;kod.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;I många sammanhang behandlas öppna programvaror och öppna standarder i ett sammanhang, nästan som om de vore synonymer, eller åtminstone tätt kopplade till varandra. Ett tecken på detta är exempelvis att frågan om öppen programvara tas upp inom ramen för utredningen om &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen.&lt;/NOBR&gt; Ett sådant logiskt sam- band finns egentligen inte och bör helst undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Öppen standard och öppen källkod är två skilda företeelser, med olika egenskaper och definitioner, vilka borde diskuteras och bedömas var för sig och på egna meriter. Standarder handlar om specifikationer, medan källkod handlar om programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det stämmer visserligen att förespråkarna för öppna program vanligtvis också stöder öppna standarder; däremot stämmer knap- past det omvända numera, dvs. att leverantörer av slutna program skulle förespråka slutna standarder. Trenden är att allt fler aktörer i &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; numera främja användningen av öppna standarder. Däremot råder det i dag ingen konsensus om en enhetlig definition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kapitlet bygger i huvudsak på Vervas rapport Öppen programvara &lt;NOBR&gt;(2007–02–27).&lt;/NOBR&gt; Det som inte tagits med är en ganska omfattande dokumentation av definitioner av öppen källkod och öppen standard. Till utredningen har också inlämnats Joachim Strömbergson och Stefan Görling: Öppna standarder och dokumentformat inom statsförvaltningen. PM &lt;NOBR&gt;2007-03-01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Källor i övrigt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft53"&gt;Rapport från Statskontoret 2003:8, Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft53"&gt;Intervjuer med Sveriges Kommuner och Landsting, Skolutvecklingsmyndigheten, före- ningen Sambruk, Rikspolisstyrelsen samt projektet Ny användarmedverkan – nya affärs- modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft16"&gt;Internetkällor: Enkät från &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen,&lt;/NOBR&gt; Delrapport &lt;NOBR&gt;e-förvaltnings-&lt;/NOBR&gt; utveckling i Sveriges kommuner 2006, Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;av öppen standard. (Denna fråga diskuteras utförligare i kapitel 2 i detta betänkande.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Statskontorets rapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Statskontoret gjorde 2003 en studie av öppen programvara. Rap- porten &lt;SPAN class="ft11"&gt;Öppen programvara &lt;/SPAN&gt;(2003:8) omfattade en översikt över området ur olika aspekter, och enligt rapporten kännetecknas öppen programvara av att den ger användaren frihet att använda, kopiera, distribuera, undersöka, ändra och förbättra programvaran. Dessa friheter anges i de särskilda användningslicenser som gäller för öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Utgångspunkten för Statskontorets arbete med öppen källkod var att förbättra konkurrensen på programvarumarknaden. En slut- sats i rapporten var att öppen programvara ger en ny konkurrens- situation genom att alternativa lösningar får möjlighet att ta sig in på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;I rapporten konstaterades att öppen programvara har funnits som begrepp i snart 20 år, varav Linux i ungefär 10 år. Många funk- tioner på Internet är dessutom nästan helt baserade på öppen pro- gramvara, t.ex. förmedling av &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och översättning av datornamn till &lt;NOBR&gt;IP-adresser,&lt;/NOBR&gt; DNS, och den övervägande delen av Internets webbservrar är byggda med öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Slutsatsen i rapporten var att öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för ökad konkurrens och bättre interoperabilitet samt lägre kostnader för offentlig för- valtning. Öppna standarder ansågs dock som den viktigaste fak- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;I en efterföljande rapport från Statskontoret, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Öppen program- vara, erfarenheter av produkter som bygger på öppen källkod inom förvaltningen &lt;/SPAN&gt;(2004:21) redovisades den praktiska användningen av öppen programvara och erfarenheter från denna användning med utgångspunkt från tre utvalda områden – kontorsprogram, webb- applikationer och portaler samt operativsystem och databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Rapporten visade att det fanns mycket begränsade erfarenheter av användning av öppen programvara i förvaltningen. I de fall där man använt sig av färdiga produkter baserade på öppen källkod hade det mestadels varit teknisk personal som varit pådrivande, utan nämnvärd delaktighet från organisationens ledning. När det gäller egenutvecklade applikationer har det däremot funnits ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;större stöd från ledningshåll. Genomgående saknades det ekono- miska kalkyler för att motivera ett införande av produkter med öppen källkod. För samtliga områden gäller att man rekommende- rade produkten eller systemet för andra att använda. Själva pro- dukten betygssattes högt, men för många var tröskeln att byta miljö för hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;För- och nackdelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;I Statskontorets rapport &lt;SPAN class="ft11"&gt;Öppen programvara &lt;/SPAN&gt;(2003:8) identifiera- des ett antal för- och nackdelar med öppen programvara vid ett införande i den offentliga förvaltningen i Sverige. Nedanstående redovisning bygger på vad som sägs i den rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Man kan ställa sig frågan om för- och nackdelar har ändrats sedan 2003. Vervas uppfattning är att de positiva effekterna sam- mantaget ligger på samma nivå som 2003, medan de negativa effekterna till någon grad har förstärkts. Mot bakgrund av dels att Verva har följt utvecklingen sedan 2003, dels svaren i &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringsutredningens enkät till myndigheter, redovisas i den högra kolumnen i tabellen nedan vilka slutsatser som dras beträffande de olika för- och nackdelarna år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft3"&gt;Tabell 10.1 Analys av för och nackdelar 2003 och 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft104"&gt;2003 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft104"&gt;Fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft3"&gt;Förenklad licenshantering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;För varje installerad proprietär programvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Det är fortfarande sant att öppna programva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;krävs en licens från programvarutillverkaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;ror medför en enklare licenshantering. Ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Licensen styr hur programmet får disponeras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;problem är dock att floran av olika licensvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;organisationen. Licenskostnaden utgör pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;är stor. Fördelarna med enklare licenshanter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;gramvarans inköpspris. Det finns ett flertal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;ing hos en enskild programvara kan motverkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;olika intäkts- och licensmodeller, och ansvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;av ökad komplexitet om man har många öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;ligger på användarorganisationen att hålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;programvaror med olika licensvillkor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;reda på de licenser som finns i organisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;och hur respektive programvara används. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;kan vara ett komplicerat arbete, och det har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;därför utvecklats ett tjänstekoncept kallat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Software Asset Management som handlar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;effektivt nyttjande och effektiv förvaltning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;programvarutillgångar. Även för öppna pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;gramvaror finns ett antal olika licensmodeller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;men de är mycket lättare att hantera. Flertalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;modeller ger gratis tillgång till programvaran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;utan restriktioner och rätt att distribuera pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;gramvaran vidare. Källkoden är oftast enkelt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;tillgänglig och får modifieras. Licenshanter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;ingen för öppna programvaror är alltså betyd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;ligt enklare än för proprietära programvaror.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p709 ft27"&gt;Minskat beroende av en produkt/leverantör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p710 ft27"&gt;(mindre risk för inlåsning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Risken för inlåsning, dvs. mekanismer som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Beroendet av produkten är densamma oavsett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;verkar till att hålla kvar en kund vid en produkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;om programvaran är öppen eller proprietär,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;eller leverantör, elimineras inte med öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;men leverantörsberoendet minskar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;programvaror, men öppna programvaror kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;bidra till att minska beroendet. Programvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;är sällan helt likvärdiga och utbytbara mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;varandra. En förutsättning för att inlåsnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;effekterna ska minska är därför att program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;varan bygger på &lt;NOBR&gt;icke-proprietära&lt;/NOBR&gt; format och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;standarder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p709 ft27"&gt;Sänkta totala kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Inköpspriset för öppen programvara är alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Någon förändring har troligen inte skett, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;lågt eller gratis. Det intressanta är dock livs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;omställningskostnaderna är fortfarande höga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;längdskostnaden. Enligt Statskontorets rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;En intressant fråga är huruvida öppna pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;port visar de flesta undersökningar på att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;gramvaror generellt sett har bättre använd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;migration leder till påtagligt lägre kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;barhet än proprietära, vilket skulle minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;både på kort och lång sikt, trots ganska höga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;användningskostnaderna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft114"&gt;Utvecklingssättet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;kostnader för migration från proprietär till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;för öppna programvaror kan tala för det, men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;öppen programvara. Dessutom påpekas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;några belägg har inte stått att finna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;kostnader för support, service och underhåll i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;princip ligger på samma nivå som för propri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;etär programvara, men att dessa tjänster i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;högre utsträckning kan utföras av lokala le-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;verantörer, vilket kan ha en positiv effekt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;arbetstillfällen och skatteintäkter etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p709 ft43"&gt;Ökad konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Det följer av att inlåsningseffekterna minskar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ingen förändring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft15"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft3"&gt;Ökad kvalitet och stabilitet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;En öppen programvara är normalt inte knuten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Denna aspekt kan se olika ut på användarnivå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;till en viss tillverkare och den utkommer inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;myndighetsnivå respektive koncernnivå. Stabi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;heller periodiskt i olika utgivningar (releaser),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;liteten hos ett enskilt program kan vara god,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;där felaktigheter är rättade och nya funktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;medan de stora möjligheterna att fritt ladda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;tillkommit. I stället är det gemenskapen kring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;ner program från nätet kan leda till låg stabi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;produkten (communityn), med ett stort antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;litet på myndighetsnivå och ännu lägre på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;professionella utvecklare som granskar koden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;koncernnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;och utvecklar programvaran kontinuerligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Programvara når därmed snabbare en god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;kvalitet och stabilitet i fråga om felfrihet. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;annan aspekt är att en öppen programvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;kan skräddarsys och anpassas för en viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;målgrupp av användare och därmed göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;enkel och funktionell. Produkten kan därmed få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;en hög kvalitet för den specifika tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;och bli enkel att administrera och underhålla.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft3"&gt;Ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;En programvaruutvecklare som bygger sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Detta argument är inte relevant i dag, i alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;programvara med öppna programvarukompo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;fall inte för statliga myndigheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;nenter får lägre investeringskostnader. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;underlättar i sin tur för små företag att ta sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;in på programvarumarknaden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft3"&gt;Ökad säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft3"&gt;I begreppet säkerhet ligger flera aspekter. En Ökad säkerhet. Ingen förändring. är datasäkerhet, där öppen programvara anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft115"&gt;mindre sårbar än proprietär just för att källko- den är öppen för granskning. När det gäller tillförlitlighet anses det dock egentligen inte finnas någon skillnad mellan öppna och pro- prietära programvaror. Ytterligare en säker- hetsaspekt är att en öppen programvara gör att man är bättre skyddad om tillverkaren går i konkurs eller försvinner på annat sätt. Då har man ju direkt tillgång till källkoden och behö- ver inte bekymra sig om att skaffa källkodsde- ponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft3"&gt;Öppna format förenklar kommunikation med allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Ett viktigt demokratiskt argument är att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppna format förenklar kommunikationen med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;offentliga sektorn ska publicera sina dokument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;allmänheten. Ingen förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;i ett format som inte kräver att medborgaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td228"&gt;&lt;P class="p718 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p719 ft115"&gt;ska behöva skaffa en viss programvara för att kunna läsa dokumentet. Det talar för öppna programvaror, eftersom dessa vanligen nyttjar öppna, &lt;NOBR&gt;icke-proprietära&lt;/NOBR&gt; format.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft104"&gt;Nackdelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft3"&gt;Kan kräva ett omfattande migrationsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft3"&gt;Vid byte av slutanvändarprogram uppstår Inget talar för att detta problem har minskat. behov av insatser i samband med installation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft116"&gt;och integration med den befintliga tekniska miljön. Ibland måste anpassning göras. Beho- vet av utbildning av användarna blir nödvän- digt men det skiljer sig inte i omfattning från motsvarande situation med en proprietär programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft3"&gt;Kan leda till ökade krav på egen kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;För flertalet öppna programvaror saknas en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Omfattningen av detta problem beror på för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;tydlig och ansvarig leverantör som man kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;sörjningsmodellen. Om programmen laddas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;ställa krav på och rikta frågor till. En myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;ner från nätet krävs egen kompetens för admi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;het som överväger att övergå till öppen pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;nistration och support. Med ett ökat utbud av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;gramvara behöver därför tillgång till tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;öppna programvaror har denna nackdel sna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;kring programvaran, t.ex. teknisk support och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;rast förstärkts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;användarstöd. Myndigheten kan skaffa denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;kompetens från programvaruleverantören, från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;tredje part eller själv bygga upp kompetens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Tillgången till externa tjänster beror på vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;program det är fråga om.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft3"&gt;Kan vara svårt att hitta rätt produkt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Den stora mängden öppna programvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Ingen förändring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;marknadsförs inte genom vanliga kanaler utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;genom stora portaler. Man måste därför själv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;veta hur man ska hitta den bästa lösningen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft3"&gt;de egna behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft3"&gt;Kan leda till interoperabilitetsproblem med proprietära program.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Detta rör sig dels om teknisk interoperabilitet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;De juridiska problemen med kolliderande li-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;dvs. att få nya program att samverka med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;censvillkor har inte lösts. Även de tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;befintliga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p728 ft27"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;juridiska problem,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p225 ft16"&gt;där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;problemen kvarstår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;licenserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;öppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p48 ft43"&gt;programvara och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p224 ft27"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft3"&gt;proprietära hindrar att programvaror blandas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft3"&gt;Kan leda till ett mindre utbud av konsult- och supporttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Det växer fram nya aktörer som utvecklar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Tillgången på den kompetens som krävs kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;säljer tjänster kring öppen programvara, men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;ha förbättrats, men information om detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utbudet är trots detta mindre.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;saknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p731 ft3"&gt;Kan finnas ett psykologiskt motstånd bland beslutsfattare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Den som inte använt öppna programvaror kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;År 2006 är öppna programvaror inte längre en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;ha ett inbyggt motstånd eller fördomar mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;ideologisk fråga. I &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; enkät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;öppna programvaror och deras företrädare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;ställdes frågan huruvida myndigheterna i ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;anse dem som mindre seriösa. I och med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;utsträckning vill använda öppen programvara i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;högskolor och universitet är stora användare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;verksamheten. Svaren visar genomgående en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;av öppna programvaror kan detta dock vara en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;pragmatisk syn på detta. Cirka 60 procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;generationsfråga och därmed vara av övergå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;såväl de svarande statliga myndigheterna som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;ende natur.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;landstingen använder i dag öppen program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;vara, och de flesta ser rent affärsmässigt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;valet mellan proprietär och öppen program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;vara. Det som avgör för den enskilda myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p732 ft117"&gt;heten är funktionalitet, omställningskostnader, prestanda och andra affärsmässiga aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Tendenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Trender&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft8"&gt;Programvaror som baseras på öppen källkod har efterhand spritts till fler tillämpningar inom olika områden. Även de stora kommer- siella aktörerna har anammat idén med öppen programvara. I många fall handlar det om back &lt;NOBR&gt;office-tillämpningar&lt;/NOBR&gt; som i första hand berör dem som arbetar med tekniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;Linux är i dag ett etablerat operativsystem, och det finns en marknad med kommersiella aktörer som tillhandahåller paketerade produkter. Andra programvaror med stor spridning är databaspro- dukter som t.ex. MySQL och webbservern Apache. Kontorsstödet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Open office &lt;/SPAN&gt;är ett exempel på en produkt för slutanvändare. Filfor- matet i &lt;SPAN class="ft11"&gt;Open office&lt;/SPAN&gt;, ODF (open document format), är numera &lt;NOBR&gt;ISO-standard,&lt;/NOBR&gt; liksom &lt;NOBR&gt;PDF-A.&lt;/NOBR&gt; Open Office XML (OOXML) som är en standard hos ECMA International, löper, då utredningen skrivs, i ett så kallat &lt;NOBR&gt;fast-track&lt;/NOBR&gt; på ISO för att eventuellt bli ytterli- gare en standard för kontorsprogramvaror. I flera länder har man infört eller överväger krav på öppna dokumentformat för den offentliga förvaltningen eller i kommunikationen med medbor- garna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft8"&gt;En tendens är att man använder programvara byggd på öppen källkod som del i en kommersiell produkt. Det innebär att fokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;flyttas från användaren till leverantören. Leverantören kan då välja att använda öppen källkod i det sammanhang som är lämpligt och användaren berörs inte av frågan om utvecklingssätt för produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Allt mer av utvecklingen av öppen programvara samlas till öppna webbaserade samlingsplatser, där SourceForge.net är den största med 100 000 registrerade projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Offentlig förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Många myndigheter och kommuner är förhållandevis små organi- sationer med begränsade eller inga resurser för &lt;NOBR&gt;IT-utveckling;&lt;/NOBR&gt; endast ett fåtal organisationer har egen &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; av större omfattning. En undersökning som genomförts av Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL) visar att många kommuner har brist på &lt;NOBR&gt;IT-kompetens.&lt;/NOBR&gt; Också statliga myndigheter är i många fall små organisationer med begränsade resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Bristen på kompetens och resurser kan vara ett hinder för att kunna använda sig av öppna programvaror, eftersom det i allmän- het krävs god kompetens och tillräckliga resurser internt för att lyckas med ett projekt för öppen källkod. Många organisationer vill dessutom koncentrera sig på kärnverksamheten och lägga ut vissa verksamheter utanför huset (&lt;SPAN class="ft11"&gt;outsourcing&lt;/SPAN&gt;), vilket kan innebära sämre förutsättningar för att arbeta med lösningar för öppen käll- kod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;I ökad utsträckning finns också ambitionen hos myndigheter att köpa tjänster eller funktioner snarare än programprodukter där man själv ska ansvara för driften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns behov av samverkan inom förvaltningen för att ta fram gemensamma lösningar. Intresset för öppen programvara har under årens lopp skiftat – från användning av programvara som utvecklats av olika öppna användargrupper (&lt;SPAN class="ft11"&gt;communities&lt;/SPAN&gt;) på Inter- net till programvara som användarna själva utvecklat och som upp- låts och sprids under en öppen källkodslicens. Detta kan ses som en ny modell för samarbete mellan myndigheter. Att upplåta pro- gramvara med en öppen källkodslicens ses också som en möjlighet att dela på utvecklingskostnader och möjliggöra vidaredistribution av produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft30"&gt;Det pågående arbetet med en övergripande &lt;NOBR&gt;IT-arkitektur&lt;/NOBR&gt; för förvaltningen väcker frågor om försörjning av gemensamma delar. Generella kravspecifikationer skulle kunna tillhandahållas. Återan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;vändbarhet är viktig. Tjänsteorientering &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft11"&gt;service-oriented&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; architec- ture&lt;/SPAN&gt;, SOA) med centrala datalager (&lt;SPAN class="ft11"&gt;repositories&lt;/SPAN&gt;, t.ex. SourceForge, se ovan, och Programverket, se nedan) passar in i denna struktur. Det kan handla om lite större byggbitar som uppfyller affärsbehov och är mer funktionsorienterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En fråga är hur ansvarsförhållandena ser ut och hur försörj- ningen i förvaltningen är ordnad för att ta fram och underhålla gemensamma delar. Gemensamma komponenter skulle kunna utformas så att de kan återanvändas enligt villkoren i en licens för öppen källkod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Programvaror har olika användningssätt. De produkter med öppen källkod som huvudsakligen används inom &lt;NOBR&gt;IT-organisationen&lt;/NOBR&gt; och av tekniker (&lt;SPAN class="ft11"&gt;back office&lt;/SPAN&gt;) är förmodligen enklare att introducera. Till dessa produkter kan höra operativsystem, databaser och andra systemprodukter. Rikspolisstyrelsen har nyligen beslutat om en övergång till sådan öppen programvara och beräknar stora bespa- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De produkter som finns hos slutanvändarna (&lt;SPAN class="ft11"&gt;front office&lt;/SPAN&gt;) ställer andra krav på acceptans, utbildning, support m.m. När det gäller kontorsstöd finns också hinder i form av det arv man har i form av olika tillämpningar. För den enskilda organisationen kan t.ex. trös- keln vara hög för att byta kontorsstödsprodukt. Det kan också vara svårt att motivera kostnaderna för en enskild organisation och räkna hem investeringen i en ny miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;IDABC och internationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;I arbetsplanen för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; program IDABC (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Inter- operable Delivery of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Pan-European&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; eGovernment Services to Public Administrations, Business and Citizens&lt;/SPAN&gt;) finns aktiviteter för att underlätta användning av öppen källkod som ett alternativ för att få kostnadseffektiva lösningar. I arbetsplanen finns aktiviteter för att sprida information om öppen programvara genom webbportalen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Open source observatory&lt;/SPAN&gt;. Arbetet är kopplat till målen i initiativet i2010 att dela resurser, erfarenheter och att sprida goda exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Arbete pågår också för att bygga upp ett lagringsutrymme (&lt;SPAN class="ft11"&gt;repository&lt;/SPAN&gt;) av programvara som kan vara intressant för offentlig förvaltning. Målet är att uppmuntra återanvändning av programvara som är licensierad under öppen källkodslicens och som är finansie- rad av offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;I januari 2007 har kommissionen för internt bruk fastställt en ny öppen licens – &lt;SPAN class="ft11"&gt;European Union Public License &lt;/SPAN&gt;(EULP). Licensen kommer bl.a. att användas för vissa programvaror som utvecklats inom kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;IDABC har arbetat med öppen källkodsfrågor i över fem år. Under denna tid har medvetandet om öppen programvara ökat i medlemsstaterna rent generellt. Några medlemsstater har även ska- pat organisatoriska lösningar för sitt interna arbete med öppen programvara inom administrationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Användning av öppen programvara inom olika sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I arbetet har utredningen identifierat två sektorer som skulle kunna vara särskilt aktuella för ytterligare spridning av öppen program- vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Kommunerna är en sådan sektor. I första hand handlar det om programvara för de verksamheter som är generella för alla kommu- ner. Det skulle kunna finnas en potential att dela på utvecklings- kostnader eller sprida programvara som är öppen källkodslicensie- rad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Den andra sektorn som är tänkbar är skolområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Programverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med att sprida informa- tion om öppna program för kommuner och landsting. Man har bl.a. upprättat ett lagringsutrymme på Internet för öppen källkodspro- dukter – &lt;SPAN class="ft11"&gt;Programverket&lt;/SPAN&gt;, som dock ännu så länge enbart innehåller ett fåtal applikationer. Kommuner och landsting har fått lägga ut programvaror som har utvecklats av dem och som kan vara intres- santa för andra. Avsikten är att det i första hand är leverantörer som ska använda sig av Programverket när dessa erbjuder lösningar till kommuner och landsting men också myndigheter är välkomna att bidra med program och programmoduler baserade på öppen källkod. Inledningsvis ser SKL Programverket som ett sätt att få erfarenhet att arbeta ihop och dela på utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft15"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;Sambruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft8"&gt;Den ekonomiska föreningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sambruk &lt;/SPAN&gt;består i dag av ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; kommuner som har undersökt olika affärsmodeller för att få till stånd de verksamhetslösningar man eftersträvar. Programvara under öppen källkodslicens kan vara ett av flera olika alternativ. Viktiga frågor är en licensiering som gör att resultatet i första hand kan användas av de kommuner som ingår i Sambruk. Det är dock inte givet att öppen källkod är det första valet för Sambruk. Man har inte heller lagt upp någon produkt på Programverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Skolområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Inom skolområdet har man sedan 2001 haft ett uppdrag att arbeta för en ”mjuk” infrastruktur. Syftet har varit att standardisera informationshanteringen. I arbetet har funnits ett krav på att man ska använda öppna standarder när man tar fram &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; för skolan. Produkter baserade på öppen källkod har dock inte varit prioriterade i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Bortsett från den verksamhetsinriktade användningen använder en del skolor Linux i sina datorer för elever. Syftet kan vara att få kostnadseffektiva lösningar för den enskilda skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Öppen programvara – analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft11"&gt;Strukturering av öppna programvaror efter användningsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Programvaror kan, oavsett om de är öppna eller slutna, indelas i olika kategorier som har olika syften, som används i olika samman- hang och som vänder sig till helt olika brukarkategorier. Förutsätt- ningar och hinder för att utveckla och använda öppna programva- ror är i hög grad beroende av de olika användningsområdena. Vid analysen bör man därför ta hänsyn till de sammantagna förutsätt- ningarna i form av olika marknadskrafter för respektive kategori och inte dra alla öppna programvaror över en kam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Några olika kategorier, bedömningsgrunder och bedömnings- förslag anges nedan i de följande tabellerna. Ju mer av bedöm- ningen som finns i kolumnen &lt;SPAN class="ft11"&gt;stor&lt;/SPAN&gt;, desto bättre är förutsättningarna för öppna program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Inom teknikinriktade områden är öppen källkod redan i dag ett helt naturligt och internationellt marknadsledande alternativ, t.ex. den s.k. &lt;NOBR&gt;LAMP-plattformen&lt;/NOBR&gt; för webbutveckling, bestående av pro- dukterna Linux, Apache, MySQL och PHP/Perl/Python.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft3"&gt;Tabell 10.2 Tekniska drifts- och utvecklingsplattformar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;Exempel – Server- och utvecklingsprogram som operativsystem, programspråk&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Tabell 10.3 Inbäddade system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft8"&gt;Exempel – Operativsystem, databaser inbyggda i mobila system&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Tabell 10.4 Generella Internetorienterade verktyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft8"&gt;Exempel – Publiceringsverktyg, sökmotorer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td250"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td250"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft3"&gt;Tabell 10.5 Generella slutanvändarprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft8"&gt;Exempel – &lt;NOBR&gt;Office-paket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft3"&gt;Tabell 10.6 Generella professionella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft8"&gt;Exempel – Ekonomi- och personaladministration&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft3"&gt;Tabell 10.7 Branschspecifika program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft8"&gt;Exempel – Journalsystem&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td256"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td256"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p755 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft3"&gt;Tabell 10.8 Nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;Exempel – Barnomsorgsplanering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Bedömningsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td259"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Grad av kultur/språk/branschneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell utvecklargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Potentiell användargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Förändringsvilja hos användarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Grad av priskänslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Potential som öppen källkod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td259"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;När det gäller professionella, branschspecifika och nationella pro- gramvaror skiljer sig alltså förutsättningarna troligen åt från de mer etablerade, teknikorienterade öppna plattformarna. Det kan därför behövas särskilda stöd- och stimulansåtgärder som kompenserar för de svagare marknadskrafterna, om man vill få ett genomslag för öppna programvaror även på dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Främjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;En analys har gjorts för att undersöka om vissa typer av program ska främjas – och i så fall i vilka former. Det kan handla om finansi- ellt stöd, generella informationsinsatser, råd och stöd genom gene- rella vägledningar eller stöd genom en användargruppering. Ett kryss (X) i diagrammet nedan visar att det finns ett främjandebe- hov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Till branschspecifika program räknas bl.a. journalsystem, även om de också kan beskrivas som sektorsövergripande. Nationella program avser i första hand kommunernas verksamhet men kan även vara diarieförings- och ärendehanteringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft15"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft3"&gt;Tabell 10.9&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td261"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Kategori av program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Pengar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Generell Information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Råd och stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Gruppering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Teknisk drift- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;(X) Med utgångspunkt från erfarenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;utvecklingsplattform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;i förvaltningen kan man sprida generell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;information och ge generellt stöd t.ex. i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;form av vägledningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Inbäddade system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Generella Internet-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;orienterade verktyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Generella slutanvän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;(X) Information avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ibland framförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;darprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;användning av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;uppfattningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;öppna dokument-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;att offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;formatet ODF – inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;förvaltning gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;öppen källkod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;för lite inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;detta område.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Generella professio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ett främjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;nella program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;skulle kräva en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;mycket stark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;utvecklargrupp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sådana saknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;i allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;här.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Branschspecifika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;finns för sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;verkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Nationella program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;(X)Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;(X) Avser juri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;(X)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;bör lösas i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;diskt stöd om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;samverkans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;gruppen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;former och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;licensfrågor;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;bör lösas inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;gruppen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;Kommentarer till sammanställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft8"&gt;När det gäller teknikorienterade områden är potentialen störst. I dessa fall kan främjandet bestå av att medvetandegöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;Det är inte givet att en användargrupp kommer till av sig själv, utan det kan krävas stöd för att få igång verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft8"&gt;Inbäddade system berör inte slutanvändarna utan är en fråga för de leverantörer som tillhandahåller system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Generella Internetorienterade verktyg har en fungerande användargrupp och många program är vitt spridda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Generella slutanvändarprogram kan i vissa fall ha en stor poten- tiell användargrupp, eftersom privata företag, offentlig förvalt- ning och privatpersoner utgör användare. Det finns en funge- rande marknad för denna typ av programvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Generella professionella program och branschspecifika pro- gram omfattar användning hos både privata företag och offent- lig förvaltning men har en begränsad användargrupp. Priskäns- ligheten bedöms som låg, vilket inte talar för att konkurrens genom öppna program skulle påverka användningen. Open &lt;NOBR&gt;source-potentialen&lt;/NOBR&gt; bedöms som liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;För nationella program kan det vara aktuellt med främjandeåt- gärder för att förbättra konkurrensen. I första hand handlar det om tillämpningar som kommunerna skulle kunna dra nytta av i sin verksamhet. Ett främjande skulle kunna bestå av ett samar- bete inom kommunsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Till nationella program kan även räknas diarieföring och ären- dehantering. Om marknaden inte kan erbjuda de lösningar som behövs är det tänkbart att man i en användargrupp kan utveckla gemensamma kravspecifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Rättsliga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt; ska enligt tilläggsdirektivet analy- sera de rättsliga konsekvenserna av en ökad användning av öppen källkod. Vi har därför gett ett uppdrag med detta syfte till Verva, som för ändamålet har anlitat Daniel Westman, Institutionen för rättsinformatik vid Stockholms universitet. Nedan återfinns ett sammandrag av hans rapport.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den som vill ha en mer fullständig bild av de upphovsrättsliga utgångspunkterna hänvisas direkt till rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva. Rättsliga konsekvenser av ökad användning av öppna programvaror, PM &lt;NOBR&gt;2007-03-30&lt;/NOBR&gt; av Daniel Westman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft8"&gt;Juridiska aspekter på öppna program i den offentliga sektorn har behandlats i några tidigare rapporter.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den offentliga sektorn utvecklar och låter utveckla stora mängder datorprogram (specialutvecklade program). Betydande delar av dessa program skulle, mot bakgrund av att förvaltningen många gånger har likartade behov, kunna användas i andra verksamheter än för dem de ursprungligen skapats. En sådan återanvändning av datorprogram skulle kunna leda till effektivitetsvinster men har även potential att höja kvaliteten på förvaltningens &lt;NOBR&gt;IT-tjänster&lt;/NOBR&gt; och att bidra till en mer enhetlig &lt;NOBR&gt;IT-infrastruktur&lt;/NOBR&gt; och mer enhetliga elektroniska tjänster för medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Syftet med detta avsnitt är att översiktligt redovisa de juridiska förutsättningarna för återanvändning av datorprogram och pro- gramkod som utvecklats av eller för den offentliga sektorn (stat eller kommuner). Det handlar dels om att identifiera eventuella rättsliga hinder mot en ökad återanvändning, dels om att föreslå rättsliga åtgärder för att i praktiken underlätta en ökad återanvänd- ning. Vi diskuterar däremot inte huruvida återanvändning av dator- program, generellt eller i det enskilda fallet bör eftersträvas av praktiska eller ekonomiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Daniel Westmans undersökning aktualiserar en antal rättsliga frågor som kan hänföras till olika rättsliga sakområden. Av central betydelse är reglerna om upphovsrätt till datorprogram och reg- lerna om upplåtelse och överlåtelse av upphovsrätt, men även vill- kor i vanligt förekommande licenser måste diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vidare är det nödvändigt att ta ställning till om regler om offentlig upphandling, regler om myndigheters kompetens enligt stats- och kommunalrätten och regler om sekretess kan förhindra återanvändning på olika sätt. Även andra typer av rättsregler kan behöva beaktas vid valet av strategi för en ökad återanvändning. De rättsliga frågeställningarna blir dessutom fler eller mer omfattande genom att återanvändning av datorprogram i praktiken kan komma till stånd på ett antal olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Samverkan genom öppna program. Juridiska frågeställningar (Thorsten Rehn), Carelink, 2004 (tillgänglig på www.carelink.se) och Öppen programvara i offentlig förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft16"&gt;– en inblick (Erik Woodcock &amp; Markus Holm), &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2003 (tillgänglig på www.itkommissionen.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Sammantaget innebär ovanstående att en utredning av begränsad omfattning inte fullständigt kan behandla alla rättsliga frågor som kan aktualiseras. Framställningen ska därför ses som en inledande orientering, där ambitionen har varit att identifiera och diskutera de konkreta rättsliga frågorna som återanvändningen aktualiserar – inte att allmänt redogöra för upphovsrätt, offentlig upphandling etc. Den som söker introduktioner av detta slag hänvisas i stället till allmänna framställningar i läro- och handböcker på respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Framställningen tar inget sammanhållet grepp över licenser för att skapa fri programvara eller program med öppen källkod (öppna program) i den offentliga sektorn. Däremot berörs rättsfrågor med anknytning till öppna program i den utsträckning sådana licenser används för att främja återanvändningen av datorprogram inom den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Några upphovsrättsliga utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Den relevanta upphovsrättsliga regleringen vid återanvändning av specialutvecklade datorprogram kan kortfattat beskrivas på föl- jande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De flesta datorprogram som utvecklas av eller för den offentliga sektorn är originella på det sätt som krävs för att de ska anses vara upphovsrättsligt skyddade verk. Upphovsrätten innebär att rättig- hetsinnehavaren har en ensamrätt att förfoga över verket genom kopiering eller tillgängliggörande för allmänheten av programmet. Ensamrätten när det gäller datorprogram omfattar t.ex. installation, körning och bearbetning av programmet. I ensamrätten finns vissa även inskränkningar som t.ex. ger behöriga användare rätt att säkerhetskopiera ett datorprogram eller att göra nödvändiga änd- ringar i det för att det ska fungera på avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Det upphovsrättsliga skyddet gäller programmet i källkods- och maskinkodsform samt s.k. förberedande designmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Upphovsrätten tillkommer alltid initialt den fysiska person som skapat verket. Upphovsrätten till datorprogram som skapats av en anställd på en myndighet som ett led i hans eller hennes arbetsupp- gifter eller efter instruktioner av myndigheten övergår dock till myndigheten om annat inte har avtalats mellan parterna (40 a § upphovsrättslagen). När en myndighet anlitar en extern konsult för att utveckla eller bearbeta ett datorprogram bestäms vem som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;innehar upphovsrätten till resultatet i parternas avtal. Avtalsbruket på området varierar. Myndigheten förvärvar många gånger upp- hovsrätten, medan det andra gånger krävs att myndigheten får en mer eller mindre långtgående licens att nyttja programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I Vervas standardavtal för myndigheters upphandling av IT- konsulttjänster skiljs t.ex. på resurs- och resultatuppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft11"&gt;resursuppdrag&lt;/SPAN&gt;, dvs. avtal som innebär att konsulten ska ställa vissa konsultresurser till kunden förfogande, gäller att upphovsrätten till resultatet tillkommer myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft11"&gt;resultatuppdrag&lt;/SPAN&gt;, dvs. avtal om att ett visst resultat ska leve- reras av konsulten, gäller i stället enligt standardavtalet att par- terna ska välja mellan tre alternativa regleringar av upphovsrät- ten – en överlåtelse av upphovsrätten, en mycket långtgående licens och en mer begränsad licens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Modern programutveckling innebär sällan att ett nytt program ska- pas helt från grunden. Som ett komplement till skrivandet av egen programkod används ofta olika utvecklingsverktyg som samman- fogar färdiga kodmoduler som medföljer verktyget. I andra fall tas utgångspunkten i befintliga program eller delar av program som licensierats enligt fria licenser och som sedan modifieras för att passa det aktuella behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett sådant arbetssätt innebär att myndigheten inte kan förvärva upphovsrätten till alla delar av det färdiga programmet, utan myn- dighetens rättigheter kommer i viss utsträckning att bestämmas av licensvillkoren för de använda delarna. Kodmoduler i kommersiella utvecklingsverktyg licensieras normalt utan några betungande krav på licenstagare som använder programmet. Programkod som licen- sieras enligt vissa fria licenser, t.ex. den mest kända och flitigt använda &lt;SPAN class="ft11"&gt;General Public License &lt;/SPAN&gt;(GPL) och den nya &lt;SPAN class="ft11"&gt;European Union Public License &lt;/SPAN&gt;(EUPL) som är anpassad till europeiska rättsförhållanden, innehåller emellertid en s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;copyleft&lt;/SPAN&gt;-klausul.&lt;/NOBR&gt; Detta innebär förenklat att den aktuella licensen måste tillämpas på hela det bearbetade datorprogrammet när det distribueras, t.ex. när programmet av den externa konsulten görs tillgängligt för myndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;En återanvändning av specialutvecklade datorprogram kräver ofta att datorprogrammet förändras på något sätt. En sådan föränd- ring innebär i många – men inte alla – fall en bearbetning av dator- programmet i upphovsrättslig mening. Upphovsrättslagen inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;håller en bestämmelse om att den som förvärvat rätten till ett verk, om inget annat uttryckligt eller underförstått avtalats, inte får ändra verket (28 §). När det mer specifikt gäller datorprogram gäller att behöriga användare av datorprogrammet, om inget annat avtalats, får göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han ska kunna använda programmet för dess avsedda ända- mål. Detta gäller även vid rättelse av fel (26 g §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I en överlåtelse av upphovsrätten till ett datorprogram får nor- malt anses ingå en rätt att fritt ändra i programmet, men för den förvärvande myndigheten kan det finnas anledning att förtydliga detta i avtalet. När det i det följande talas om att en myndighet har förvärvat upphovsrätten förutsätts det att en rätt att ändra pro- grammet ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;En licenstagares rätt att bearbeta verket bestäms i de flesta fall av det konkreta avtalet. Avtalsregleringen kan innebära allt ifrån att inga ändringar får ske till att alla ändringar är tillåtna. I traditionella licenser för standardprogram är det förra vanligt, medan det senare är vanligt i licenser för öppna program. Ändringsrätten när det gäller programvara som är specialutvecklad för en kund innebär många gånger något mitt emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Den som ändrar ett datorprogram på ett sätt som inte är helt okvalificerat får ett upphovsrättsligt skydd för sin bearbetning. Den som vill använda ett bearbetat datorprogram kan alltså behöva ha tillstånd från flera rättighetshavare. Genom att licensiera ett program enligt en öppen licens med en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;copyleft&lt;/SPAN&gt;-klausul&lt;/NOBR&gt; säkerställs att det ursprungliga programmet och alla senare ändringar som distribueras kan nyttjas enligt samma generösa licensvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En bearbetning av ett datorprogram kan normalt inte utföras utan tillgång till programmet i källkodsform. Rätten att få tillgång till programmets källkod måste dock särskiljas från rätten att upp- hovsrättsligt bearbeta programmet. Den som enligt ett avtal har upphovsrätten till ett specialutvecklat datorprogram har inte där- igenom automatiskt rätt att få tillgång till källkoden. Detsamma gäller en licenstagare som enligt lag eller avtal har rätt att ändra programmet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En annan sak är att en sådan rätt i vissa fall kan intol- kas i det enskilda avtalet. Frågan om tillgången till källkoden bör emellertid regleras uttryckligt i avtalet. I avtal om specialutvecklade datorprogram där licenstagaren har en ändringsrätt förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;På samma sätt gäller att tillgången till källkoden inte automatiskt ger en rätt att bearbeta verket. Se t.ex. Upphovsrätt, tillgång till källkod och rätt att ändra i datorprogram (Daniel Westman), Lov&amp;Data nr 78 juni 2004, sid. 17 (tillgänglig på www.juridicum.su.se/iri/dawe).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;det att denna ges rätt att få tillgång till källkoden, antingen direkt från konsulten eller i bestämda situationer via en tredje man där källkoden har deponerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En av de grundläggande tankarna med öppna program är att deras källkod ska vara tillgänglig. De närmare formerna för detta regleras i de flesta fall uttryckligen i den aktuella licensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om inte annat avtalats – uttryckligen eller underförstått – får den som förvärvat rätten till ett verk inte vidareöverlåta eller vida- relicensiera verket (28 §). Om en myndighet har förvärvat upp- hovsrätten till ett datorprogram anses normalt en rätt att vidare- överlåta eller vidarelicensiera programmet ingå, men för den för- värvande myndigheten kan det finnas anledning att förtydliga detta i avtalet. När det i det följande talas om att en myndighet har för- värvat upphovsrätten förutsätts det att myndigheten har en rätt att vidarelicensiera programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vid sidan av ensamrätten (eller den ekonomiska rätten) som behandlats ovan innefattar upphovsrätten även en ideell rätt. Upp- hovsmannen ska anges när verket används, i den omfattning och på det sätt som god sed kräver (namngivningsrätten). Vidare gäller att verk inte får ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnär- liga anseende eller egenart kränks. Verket får inte heller göras till- gängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen (den s.k. respekträtten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Praxis när det gäller den ideella rättens tillämpning på datorpro- gram saknas, men det kan antas att namngivningsrätten innebär att åtminstone upphovsmän som gjort mer betydande insatser vid utvecklingen av ett datorprogram ska anges på ett lämpligt ställe när programmet körs och i anslutning till källkoden i de fall när den distribueras. Det kan argumenteras för att rätten att bli namngiven är mer långtgående när det gäller öppna program, eftersom driv- kraften att skapa öppna program i många fall inte är en direkt eko- nomisk ersättning utan marknadsföring av den egna personen. Respekträtten är dock troligen av relativt begränsad betydelse när det gäller datorprogram, och det är i de flesta fall svårt att se att ändringar eller användningar av ett program skulle vara kränkande för upphovsmannens litterära anseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Den ideella rätten är av naturliga skäl starkt kopplad till upp- hovsmannen. Den ideella rätten kan inte överlåtas utan bara efter- skänkas, om det gäller en till art och omfattning begränsad använd- ning av verket. Detta innebär att en eftergift av t.ex. namngivnings- rätten måste vara tillräckligt begränsad och dessutom preciserad för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Öppen programvara i offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;att vara bindande. Det har diskuterats om detta kan leda till pro- blem i samband med licenser för öppna program, där upphovsman- nen normalt förbinder sig att acceptera alla framtida ändringar och användningar av hans eller hennes program. Den bedömning som görs här är emellertid att upphovsmannen i denna situation ändå får anses ha tillräcklig tydlig inblick i vad som kan komma att hända med verket för att eftergiften normalt ska anses vara bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;När det gäller anställdas datorprogram övergår den ideella rätten till arbetsgivaren redan vid skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Behov av vägledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Daniel Westman diskuterar i rapporten från Verva olika fall av åter- användning inom staten samt mellan stat och kommun. För infor- mation om dessa fall hänvisas till rapporten. Hans slutsats är att det på flera punkter kan finnas en osäkerhet kring hur den gällande lag- stiftningen ska tillämpas och att denna osäkerhet kan hämma åter- användningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Mot denna bakgrund kan det i utredningens mening vara lämp- ligt att någon form av vägledning utarbetas. Vägledningen skulle både kunna beskriva hur myndigheter bör agera vid upphandling av utveckling och hur det bör gå till väga för att underlätta återan- vändning av de program som de tagit fram. Naturligtvis bör annat än juridiska frågor tas upp i en sådan vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det finns även anledning att överväga om det ska ges en generell rekommendation om att myndigheters datorprogram, så långt möjligt, ska finnas tillgängliga för återanvändning inom den offent- liga sektor eller mer generellt i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;11 Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Vilka är de centrala policyfrågorna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Vi har hittills behandlat &lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;som redskap för att främja EU:s inre marknad och att undvika att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; blir nationella handelshinder (kapitel 4),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; inklusive inköp och upphandling (kapitel &lt;NOBR&gt;5–10).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;I detta kapitel ska vi beröra några viktiga policyfrågor som delvis går utanför ramen för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; betydelse för &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I vår enkät till de statliga myndigheterna (se Bilaga 3) ställde vi ett antal frågor om policy på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; område. Några svar är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;47 av de 62 myndigheter som besvarade enkäten tyckte att det behövs en nationell standardiseringspolicy för staten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45 av de 62 myndigheterna ansåg att detta behov gäller hela offentliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;Exakt vilka frågor som bör ingå i en sådan policy framgår inte av enkäten, men engagemang i standardiseringsarbetet och använd- ning av standarder kan vara två viktiga frågor, eftersom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11 av 62 myndigheter, liksom 4 av 10 landsting, deltar i arbete med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom SIS; några andra standardise- ringsorganisationer nämns också, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;60 av 62 myndigheter liksom alla de svarande 10 landstingen tycker att det är mycket eller ganska viktigt att tillämpa stan- darder på svensk nivå. 130 av 147 svarande kommuner tycker att användandet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standard&lt;/NOBR&gt; inom verksamhet bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi inleder med en analys av hur den tekniska utvecklingen och marknaden under senare år har påverkat förutsättningarna för och betydelsen av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Därefter diskuteras begrepps- standardisering, som allt mer betraktas som en nyckelfråga, när- ingspolitiska frågor samt behovet av överblick över &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ringen som ett organisatoriskt system, vilket inkluderar myndig- heternas förhållande till framför allt SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Teknik- och marknadsutvecklingens betydelse för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarderna,&lt;/NOBR&gt; och den offentliga sektorns roll i användningen och utvecklingen av dessa, sker inte isolerat utan i ett intensivt samspel med marknaden – både nationellt och internationellt. Dis- kussionen om den miljö som tekniken och marknaden skapar har behandlats i en rapport som Åke Grönlund utarbetat på vårt upp- drag&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och som refereras nedan, för att ge en ram för bedömning av samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Under det senaste dryga decenniet har det skett en enorm stan- dardisering och utveckling mot ökad likformighet. Frågan är var detta omvandlingstryck beror på. Medan de som köper teknik näs- tan alltid har ett intresse av standard – det är helt enkelt enklare om produkter finns i färre tekniska varianter och fungerar bra tillsam- mans med varandra – så har inte alltid leverantörer det. Monopol- situationer leder dessutom ofta till att standarder utvecklas av internt ekonomiska skäl, eftersom produktionen går smidigare. Marknader tenderar att standardisera av konkurrensskäl, men bara i vissa lägen. Små producenter tenderar att vara positiva till standar- der eftersom de ger dem enklare tillgång till marknader. Stora pro- ducenter är däremot förmodligen mindre intresserade, särskilt i situationer då en producent tydligt dominerar en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;Internet har självklart varit centrum i denna utveckling, och den snabba teknikspridningen har tvingat fram först konvergens och med tiden standardisering. Webbsidor är ett exempel; i dag finns ett standardiserat huvudspråk, men samtidigt finns det många utvecklingstendenser som drar åt olika håll, t.ex. när det gäller hjälpverktyg och associerad utrustning, t.ex. mediespelare, databa- ser, s,k. handdatorer (personal digital assistants) och mycket annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Åke Grönlund: &lt;/SPAN&gt;Teknikutvecklingen, marknaden och den offentliga sektorns standardiserirng&lt;SPAN class="ft16"&gt;. Örebro, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2007–03–30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Detta medför att många webbsidor bara kan användas om man har en viss läsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Mer eller mindre standardiserade gränssnitt är ett annat exem- pel. Alla datorer har t.ex. i dag ”skrivbordet” som organiserande modell; i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var det bara Apple som hade det. Allt detta kan ses som anpassningar till marknaden, och de flesta orga- niserar sina webbsidor på liknande sätt. Även myndigheter har anpassat sig till marknadsutvecklingen när det gäller själva tekniken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;– kontorsapplikationer, databaser, webbsidor, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; etc. – men interoperabilitet myndigheter emellan ses inte alltid som viktigt eller ens positivt, varför standardisering inte alltid haft hög priori- tet. Detta gäller särskilt standarder som handlar om datainnehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Men även den offentliga sektorn är på väg mot ökad likformig- het. I dag kan man se ett antal generella tendenser som gör att ett omvandlingstryck mot ökad standardisering finns, och detta tryck kommer sannolikt att öka ganska snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Några tendenser är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Myndigheter samverkar allt mer internationellt, inte bara när det gäller s.k. homeland security – dvs. tull, polis, försvar och kommunikationer – utan även på en mängd andra områden, t.ex. skatter, sjukvård och socialförsäkringar. Denna samverkan kommer att öka, främst i ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Myndigheter kommer att tvingas samverka allt mer också i ett nationellt perspektiv. Många kommuner är t.ex. alltför små för att rationellt kunna driva sin verksamhet på egen hand. Sjuk- vården reformeras i riktning mot större enheter samt nationell likformighet, t.ex. när det gäller vårdkvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Det finns en generell effektivitetspress. Det rådande paradig- met i offentlig sektor, kallat New Public Management, är en toppstyrd modell som centraliserar bedömningskriterier, de- centraliserar ansvar och styr med budgettilldelning och utvär- dering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Myndigheterna anpassar sig till teknikutvecklingen. Detta föl- jer dels av ovanstående tre punkter, dels av den allmänna an- passningen till moderna arbetssätt – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-servicemodellen&lt;/NOBR&gt; är ett sådant, vilket innebär självservice, i första hand via Internet, som grundprincip och kundkontakter öga mot öga bara i sista hand. Däremellan ligger ett call center där en automatisk tele- fonsvarare är en viktig ingrediens. AMS arbetsförmedling är ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;välkänt exempel. &lt;NOBR&gt;E-servicemodellen&lt;/NOBR&gt; finns också i privat sektor och kan ses som den nya generella modellen för interaktion mellan organisation och kund (eller motsvarande, t.ex. med- borgare). Kund är numera huvudbegreppet också i offentlig sektor, som orienterar sig allt mer mot service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;(Försök till) överstatlig styrning av teknikmarknaden sker ge- nom konkurrensregler, exempelvis EU:s kamp för öppna stan- darder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft8"&gt;Man kan alltså se en utveckling mot allt större likformighet. I denna utveckling är det rimligt att tänka sig betydligt fler standar- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;En standard är, i ett utvecklingsperspektiv, den bortre änd- punkten på ett spektrum som börjar med en strävan mot likfor- mighet för att göra livet enklare, går via spridning av goda idéer, överenskommelser, aggregerade kundpreferenser osv. till, när det gäller IT, W3C:s rekommendationer och slutligen formella stan- darder definierade av auktoriserade standardiseringsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Men även efter denna formella slutpunkt fortsätter utveck- lingen, och det råder konkurrens också mellan formella standarder; teknikutveckling och marknadskrav har fler än en gång gjort att formella standarder är obsoleta, dvs. inte längre tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Standarder kan också stå i vägen för utvecklingen, och den vik- tigaste frågan för standardisering är egentligen inte om man ska ha standarder – utan när och hur. Dessutom är standardens fokus och omfattning av betydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;När ska man standardisera en produkt eller process?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Hur ska standardiseringsprocessen gå till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vad ska standardiseras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;IT kan standardiseras på flera nivåer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Datakommunikation – hur ”ettor och nollor” färdas i ledningar eller genom luften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Data – förutsättningen för att kunna använda informationen i båda ändar av en ledning är att exempelvis personnummer finns och har en enhetlig form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Metadata – förutsättningen för en sökmotor som Google är att informationen sorteras och kategoriseras. Standardiserad meta-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;data innebär både snabbare sökningar och bättre träffar, men det innebär samtidigt ofta stora kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Datahantering, eller s.k. ändutrustning – att de program som används för att hantera data är likartade underlättar spridning. Ordbehandlare är i dag tämligen identiska, användargränssnitt för generella program likaså, liksom mobiltelefoner. Detta ger stora vinster i både utveckling, produktion och användning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Produktionsspecifika komponenter – kartor, läroböcker, affärs- brev, företagsredovisningar etc. har mer eller mindre standardi- serad form, och det är just mer eller mindre som är problemet. Mer kan ge enorma standardiseringsvinster i form av bättre produktionsredskap, snabbare processer eller annat. Ordbe- handlingsdokument och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-brev&lt;/NOBR&gt; är exempel på detta. Mindre in- nebär i stället att kommunikation eller jämförelse blir svår, dyr eller omöjlig. Att landstingen inte i särskilt hög grad kan skicka bilder mellan varandra, ens internt, är ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Flera av ovanstående punkter, åtminstone &lt;NOBR&gt;2–5,&lt;/NOBR&gt; kan inte standardi- seras på ett rimligt sätt enbart utifrån tekniska hänsyn, utan de för- utsätter även en viss standardisering på organisations- eller branschnivå. Det pågår också en trend mot allt mer omfattande arkitekturer – Enterprise Architecture är ett exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; görs försök att genomdriva s.k. öppna standarder, till skillnad från tillverkarspecifika. Anledningen är främst konkur- rensskäl i form av konkurrensneutralitet. Om man tittar på Inter- netutvecklingen så inser man att det är just öppenheten som möj- liggjort den starka och snabba utvecklingen. Författaren Lawrence Lessig brukar jämföra Internetutvecklingen med utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;kabel-tv-näten.&lt;/NOBR&gt; De senare sågs, liksom Internet, i ett tidigt skede som möjliga bärare av alla slags digitala tjänster till hemmen, men av detta blev som bekant intet, utom just tv, där inlåsningseffekter dessutom hindrar den enskilde att fritt välja leverantör och därmed vilka &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; man vill se. Enligt Lessigs resonemang är öppna standarder en absolut nödvändig förutsättning för utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Generellt gäller att på ju mer generell nivå man standardiserar, desto större är vinsterna. Internet och &lt;NOBR&gt;TCP/IP-protokollen&lt;/NOBR&gt; för datakommunikation, innebär standardisering på nivå 1 i listan ovan. En global marknad blev vinsten. Standardiserad ändutrustning (punkt 4) ger enormt minskad kostnad för att lära sig hantera ut- rustningen men innebär oftast i huvudsak långsammare spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;av tekniken, och därmed bromsas teknikutvecklingen. Standardise- ring på produktionsspecifika komponenter ger i vissa fall stora vinster, i andra fall mindre. Här blir specifik situationsanalys avgö- rande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;XML-baserade&lt;/NOBR&gt; affärsspråk, som UBL, är ett exempel på något som gett affärskommunikation ett lyft genom att man kan ha t.ex. automatiska fakturor och beställningar. Frågan är om det hittills inte huvudsakligen är tekniknivån genom XML och Internet som betytt mest, eftersom dessa tekniker erbjudit en stor marknad till låg kostnad. En tidigare standard, EDI, erbjöd i jämförelse en liten marknad med bilaterala avtal, till relativt hög investeringskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Standardisering på organisations- eller branschnivå, slutligen, faller delvis utanför ramen om man bara talar om teknik, men är samtidigt en grundförutsättning för alla punkter ovan utom nivå 1. Ett exempel är tulldata, där teknikensningen har stor betydelse, men utan gemensamma begrepp och överenskommelser i bran- schen vore den inte meningsfull.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Oavsett möjligheterna till vinster blir varje standardiseringssitu- ation i praktiken föremål för olika aktörers agerande – och varje standard har sin unika historia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Begrepps- och informationsstandardisering i e- förvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Vi går nu över till några specifika policyområden av stor betydelse för &lt;NOBR&gt;IT-standardområdet.&lt;/NOBR&gt; Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har det pågått en debatt bland myndigheterna om begreppsstandardisering. Statskontoret framhöll 2002&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;att ”offentlig information som är lagrad hos olika myndigheter ska vara sökbar från en och samma portal” och att det därför behövdes en märkning av information (sid. 19):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft54"&gt;…enligt en gemensam, systemoberoende och teknisk hållbar metod, och lagras så att den är åtkomlig för sökmotorn. Regeringen har redan fattat beslut om en sådan standardisering av den information som be- hövs för att den särskilda rättsportalen Lagrummet ska kunna fungera. Motsvarande gäller för all information som en myndighet kan behöva för att kunna fullfölja sin handläggning av ett ärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Bilaga 4 där &lt;NOBR&gt;IT-standarens&lt;/NOBR&gt; betydelse i 12 olika fall beskrivs och analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret: Framställning med förslag till åtgärder för en sammanhållen elektronisk förvaltning. &lt;NOBR&gt;2002–04–03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft8"&gt;Statskontoret tog i en rapport Statskontoret (2003:18)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;upp frågan om gemensamma terminologier (sid. 45):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft54"&gt;Detta är ett mycket komplicerat område. För att undvika att utveck- lingen bromsas upp av terminologifrågorna bör dessa hanteras i av- gränsade projekt – projekt som bör ha till uppgift att hantera avgrän- sade branschers eller sektorers gemensamma terminologi. Det före- slagna samordningsorganet&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;för elektronisk kommunikation bör ha som uppgift att samordna arbetet. Det praktiska arbetet förutsätter expertkompetens inom respektive sektor och bör därför delegeras till de myndigheter som har ämneskunskapen. Statskontoret kan bidra med prioriteringsråd och generellt metodstöd samt organisera erfaren- hetsutbytet mellan olika projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft30"&gt;Ett resultat i linje med ovanstående resonemang är &lt;NOBR&gt;e-nämndens&lt;/NOBR&gt; dokument Riktlinjer för utveckling av standardmeddelanden för för- enklat informationsutbyte med elektroniska standarddokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;(05:01, &lt;NOBR&gt;2005–02–03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Frågor om begrepps- och informationsstandardisering är viktiga frågor för många myndigheter i statsförvaltningen, inte minst hos Verva, liksom i kommuner och landsting, och hos SIS och det är dessutom en huvuduppgift för Terminologicentrum (TNC). I remissvaren på &lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; betänkande Digitala tjänster – hur då? (SOU 2003:55) diskuterades begreppsstandardiseringen av flera myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen som framförde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft54"&gt;Landsting, regioner och kommuner bedriver ett omfattande termino- logiarbete oftast i anslutning till införande av informationssystem. Nationella rekommendationer inom terminologiområdet efterfrågas. I dag är knappt 500 begrepp och termer rekommenderade &lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt; Ett samlat och samordnat arbete är nödvändigt för att vård- och omsorgsdoku- mentationen ska bli så enhetlig och entydig som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) underströk i sitt remissvar värdet av att samverkande myndigheter använder gemensamt överenskomna begrepp. Dessa begrepp borde även stämmas av med intressenter utanför myndighetsvärlden. Begreppsproblematiken aktualiserade både i &lt;NOBR&gt;24-timmararbetet&lt;/NOBR&gt; och vid Statskontorets upphandling av infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Terminologicentrum (TNC) framförde att utan en gemensam terminologi grundad på begreppstänkande, saknas förutsättningar för en effektiv kommunikation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Samverkan &lt;NOBR&gt;24-timmars&lt;/NOBR&gt; myndigheter – Sammanhållen elektronisk förvaltning&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Statskontoret 2003:18 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;(2003–06–23).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den kommande &lt;NOBR&gt;e-nämnden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft54"&gt;Terminologi används i &lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport för mer än vad TNC traditionellt sysslar med, exempelvis inkluderar det etablerade och tillämpade taxonomier samt koder och beteckningssystem, såsom postkoder, valutor och kemiska ämnen. Men i huvudsak handlar det ändå om definitionsbaserad och begreppsstrukturerad terminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Försvarets materielverk uttalade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft54"&gt;Sektorsvisa resultat skall ”tvättas rena” från termer, begrepp, föreställ- ningar och processer så att de kan användas av flera. Informationsstan- dardisering skapar positiva förutsättningar för industrin att utvecklas och verka på nya marknader. Huvudmannen för denna ”neutrala arena” skulle mycket väl kunna ingå i de uppgifter som ITK [&lt;SPAN class="ft14"&gt;anm. IT- kommissionen&lt;/SPAN&gt;] föreslår att Regeringskansliet svarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Vi uppfattar begrepps- och informationsstandardiseringen som en stor och strategisk fråga för den offentliga sektorn. Ambitionsni- våer, inriktning och prioriteringar måste studeras, eftersom det förmodligen kommer att handla om stora investeringar för framti- den, möjligen i miljardklassen på några års sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Begreppsstandarderna har en dubbel karaktär, eftersom inne- hållet ofta är sektorspecifikt men begreppsproblemen är generiska. Det behövs också en förvaltningsgemensam begrepps- och infor- mationsstandardisering. Följande dokument från olika sektorer behandlar begreppsstandardisering inom respektive sektor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Geodatasektorn – Nationell geodatastrategi. Lantmäteriverket tillsammans med Geodatarådet, rapport som svar på regerings- uppdrag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2007–03–29).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vård och omsorg – Normerad användning av begrepp och termer och en enhetlig informationsstruktur inom vård och omsorg. Soci- alstyrelsen (mars 2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bolagsregistersektorn – 6th framework programme project: BRITE (Business Register Interoperability Throughout Europé&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;(25 september 2006) samt Taxonomiprojektet. Bolagsverket &lt;NOBR&gt;(2007–01–12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Här kan även nämnas Arbetsmarknadsstyrelsens initiativ för att få en standard för platsannonser och levnadsbeskrivningar (CV) för den svenska marknaden. Arbetet baseras på det standardiseringsar- bete som pågår inom &lt;NOBR&gt;HR-XML&lt;/NOBR&gt; Consortium. Genom &lt;NOBR&gt;XML-tekni-&lt;/NOBR&gt; ken ges möjlighet att automatiskt överföra information oberoende av vilka system eller format som används. Därmed finns förutsätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;ningar för ett rationellt och kostnadseffektivt informationsflöde mellan olika aktörer. Denna standard etableras för närvarande inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft8"&gt;Våra kontakter med personer kunniga inom begreppsstandardi- sering&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;tyder på att det är svårt att peka ut något område där beho- vet av begreppsstandardisering inte finns, vilket framgår t.ex. av TNC:s publikationsförteckning. Begrepps- och terminologiarbete pågår hela tiden, bl.a. dolt i alla nya &lt;NOBR&gt;IT-projekt,&lt;/NOBR&gt; men kostnaderna är inte synliga och resultaten samordnas och återanvänds alltför säl- lan, vare sig mellan eller inom myndigheter, och de går därför för- lorade i brist på övergripande systematik. Särskilt viktigt anser man det vara att områdesexperter deltar i terminologiarbetet, även om dessa inte själva ser ett behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det är också viktigt att trycka på det terminologiarbete som behöver bedrivas mellan myndigheter, liknande det pågående fas- tighetsinformationsprojektet mellan Lantmäteriet och Skattever- ket. Svårigheten med dessa projekt är ofta att få tillgång till det nödvändiga verksamhetskunnandet – vilket man inte kan köpa av &lt;NOBR&gt;IT-branschen.&lt;/NOBR&gt; Det finns också en rad myndighetsgemensamma begrepp som ingen tycks ha ett naturligt ansvar för att definiera, utveckla och förvalta men som alla behöver (anslag, handling, kund etc.). Många områden, t.ex. sjukvården utvecklas snabbt vilket krä- ver ständig anpassning av vissa begrepp (genom förvaltning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Experter framhåller att det är särskilt viktigt att arbeta begreppsorienterat och med semantisk överblick i samband med utvecklingen av samverkande informationslösningar. Hälso- och sjukvården är ett exempel, där Carelink och Socialstyrelsen m.fl. har utarbetat en metod för interoperabilitet i samverkande infor- mationslösningar (Regelverk för interoperabilitet i vård och omsorg,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;RIV). Metoden poängterar terminologiarbetets roll i utvecklingen av dessa regelverk. Metoden inkluderar också processen fram till själva programutvecklingen, men inte själva programutvecklingen. I arbetet kring &lt;NOBR&gt;RIV-metoden&lt;/NOBR&gt; påpekas ofta att det är viktigt med en semantisk överblick genom hela processen – från problemställning till färdigt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Följande stycken bygger i huvudsak på en &lt;NOBR&gt;e-posdialog&lt;/NOBR&gt; mellan utredningen och företrädare för Verva och TNC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft11"&gt;SIS och begreppsstandardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Flera av de tekniska kommittéerna vid SIS arbetar med standardise- ring av den innehållsliga information som är en förutsättning för användning av IT, framför allt inom området geografisk informa- tion (Stanli):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;TK 115 – Terminologi och språkliga resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;TK 323 – Ramverk för geografisk information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;TK 466 – Belägenhetsadresser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;TK 320 – Väg- och järnvägsinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;TK 501 – Planeringsinformation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;I en handledning som utarbetats inom Stanli belyses momenten i den process som begreppsstandardiseringen går igenom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;mål- och behovsanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;begreppsanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;informationsbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;skapandet av ett överföringsformat genom s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;XML-dokument.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;I och med steg 4 kan begreppen ges en plats i en &lt;NOBR&gt;IT-applikation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;TNC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Terminologicentrum (TNC) har sedan 1941 verkat för att skapa en ändamålsenlig terminologi som kan användas inom näringsliv, myndigheter, utbildningsväsen och massmedier. TNC är numera ett aktiebolag. Huvuddelen av TNC ägs av SIS, Teknikföretagen och Svensk Byggtjänst. TNC leder och genomför terminologiska projekt och olika projekt som rör informationsstrukturering hos myndigheter och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;För närvarande medverkar TNC i metodutveckling och utbild- ning för strukturering av information för elektroniskt informa- tionsutbyte inom vård och omsorg, bl.a. för Socialstyrelsen, och man har även bl.a. initierat ett projekt för att reda ut basbegreppen för &lt;NOBR&gt;e-legitimationer.&lt;/NOBR&gt; TNC har vidare fått regeringens uppdrag att svara för uppbyggnaden av en nationell termbank, Rikstermbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft15"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;Identifierare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Till begrepp hör också s.k. identifierare, dvs. standarder för att identifiera olika företeelser.. Personnumret, en internationellt sett ganska unik standard för personidentifiering, växte t.ex. fram som ett av de mest kända exemplen på en svensk begreppsstandard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Personnumret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En proposition med förslag till ett gemensamt födelsenummer lades fram redan vid mitten av &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; av Folkbokföringskom- mittén i dess betänkande med förslag till omorganisation av folk- bokföringen (SOU 1944:52). Den bestämmelse om födelsenum- mer som slutligen beslutades av riksdagen, § 3 i Folkbokföringsför- ordningen, lyder (prop. 1946:255):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft54"&gt;För envar i riket kyrkobokförd person skall finnas ett i den ordning Konungen bestämmer av länsbyrå eller riksbyrån fastställt födelse- nummer, udda för man och jämnt för kvinna, avsett att i förening med uppgift om födelsetiden användas som identititetsbeteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Den beslutade paragrafen gav utrymme för variation inom en snäv ram, nämligen att kedjan &lt;NOBR&gt;år–månad–dag&lt;/NOBR&gt; kunde få varierande form, men vid datoriseringen av folkbokföring, taxering och uppbörd krävdes en bättre specificering. Därför föreslogs (prop. 1967:88) följande lydelse av § 7 i Folkbokföringsförordningen, vilket också blev riksdagens beslut:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft54"&gt;För varje person fastställes personnummer som identitetsbeteckning. Personnummer anger födelsetid samt innehåller vidare födelsenummer och kontrollsiffra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft54"&gt;Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft54"&gt;Födelsenumret består av tre siffror och är udda för man och jämnt för kvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Genom en proposition 1990/91 om ny folkbokföringslag m.m. lades två rader till den tidigare formuleringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft54"&gt;Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Standarden fick alltså tidigt en utformning som, med någon modi- fiering, hållit till våra dagar, men nu tycks klockan börja klämta för personnumret, såsom det har fungerat fram till i dag. I en artikel i Dagens Nyheter den 23 februari 2007 aviserade nämligen generaldi- rektören för Skatteverket att vissa födelsedagar håller på att ta slut eftersom invandrare schablonmässigt tilldelas vissa dagar som där- med håller på att ta slut. Framtidens personnummer måste därför kanske lämna principen om att vara betydelsebärande, menade han, och Skatteverket vill därför inrätta personnummer som inte av- speglar personens födelsedatum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Identifierare i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft30"&gt;Identifierarna är en stor och viktig kategori, och de finns i många olika varianter – organisationsnummer, fastighetsnummer, väg- nummer, husnummer etc.&lt;SPAN class="ft61"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Identifierarnas utformning innehåller viktiga principer, och i en PM från Lantmäteriet&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;diskuteras behovet av en unik identifierare när det gäller geografisk information. För att klara förändringar, t.ex. uppdateringar, av data över systemgränserna, krävs nämligen att enskilda objekt kan identifieras på ett universellt sätt. Det räcker inte att objektet kan identifieras inom sitt ursprungliga system utan det måste vara unikt bland alla de system som kan tän- kas lagra eller referera till objektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns en identifierare som under överskådlig tid uppfyller detta krav, nämligen Universal Unique Identifier (UUID). UUID följer en standard (ISO 11578), och den finns implementerad på varje PC och används internt inom operativsystemet för att hålla ordning på resurser i nätverk, filer och annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ett alternativ till UUID är URI, dvs. själva Internetadressen. Nuvarande standard är begränsad till antal, dvs. har en ändlig namnrymd, och håller på att ta slut. En ny version av standarden är dock på väg och ska medge adressering av varje atom i universum. Motivet för denna standard är att den skulle göra varje dokument och varje datamängd direkt sökbar på Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Följande avsnitt är en redigerad version av en &lt;NOBR&gt;e-postdialog&lt;/NOBR&gt; mellan &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Karlgren, Lantmäteriet, Anders Skog, SIS, och utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lantmäteriet. &lt;/SPAN&gt;Modellbaserat och inkrementellt datautbyte med unika identifierare&lt;SPAN class="ft16"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Lant- mäteriets regelverk för hantering av förändringsdata&lt;SPAN class="ft16"&gt;. Förstudierapport uppdaterad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2004–12–&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt; 09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft8"&gt;En fråga som diskuteras i anslutning till identifierare är vilken grundprincip som ska följas. En linje är att hålla sig till typen UUID; då spelar det ingen roll vilket enskilt objekt eller vilken objekttyp som identifieras och inte heller vem som är utgivare (spårbarhetsaspekten). En sådan identifierare är inte heller betydel- sebärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;De som förespråkar andra alternativ menar dock att det behövs olika typer för olika ändamål. Även om personnumren skulle änd- ras till att vara icke betydelsebärande, kan man inte ersätta dem med UUID. Personnummer och organisationsnummer är exempel på en sorts ”klartext” som ska kunna hanteras i den analoga värl- den, menar kritikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Dessa frågor finns med i förberedelserna för införandet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft30"&gt;&lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet,&lt;/NOBR&gt; där Inspire och CEN Technical Report har före- slagit en unik identifierare. Det är dock ännu inte avgjort om denna identifierare i så fall kommer att vara betydelsebärande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Näringspolitiska frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;På olika ställen i detta betänkande har det framkommit att det finns beröringspunkter mellan den offentliga sektorns &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring och olika näringspolitiska frågor, särskilt främjandet av inno- vationer och småföretag i samband med upphandling. Upphandling syftar i första hand till att tillgodose behov hos förvaltningen, och upphandlingsreglernas främsta betydelse för näringspolitiken är att se till att upphandlande myndigheter behandlar leverantörer på ett likvärdigt och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt samt att upphandlingsför- farandet är så öppet som möjligt (se t.ex. SOU 2005:22, 5 § i för- slaget till ny upphandlingslag, sid. 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Upphandlingen, som beslutas decentraliserat av statliga myn- digheter, kommuner och landsting har uppenbarligen stora effekter på marknadsstrukturen – effekter som inte utan vidare går att komma åt med upphandlingsregler. Vill man stimulera innovatio- ner och småföretag med hjälp av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; tycks detta få ske i huvudsak på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Standardiseringsfrågor tycks dock ännu inte ha funnits på de statliga näringspolitiska myndigheternas agenda, även om Nutek och Vinnova nyligen har utrett frågor om offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, och därmed också i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft8"&gt;någon mån berört standarders roll i sammanhanget.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det har dock redan konstaterats att varken Nutek eller Vinnova specifikt disku- terar vilken roll standarder och standardisering kan ha för att främja innovation i offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Betydelsen för marknadsutvecklingen av standardvalet har framgått tidigare i den offentliga debatten. I sitt remissvar på IT- kommissionens slutbetänkande&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;förordade t.ex. KTH gemen- samma öppna standarder och betonade den potential sådana stan- darder har för informationens tolknings- och utbytbarhet, för (åter)införandet av konkurrensneutrala marknadsplatser samt för de drivkrafter sådana konkurrensneutrala marknadsplatser kan utgöra för såväl leverantörer som krävande kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;En annan näringspolitisk fråga är i vilka former den offentliga sektorn och näringslivet samarbetar i frågor kring &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ringen, t.ex. genom gemensamt deltagande i SIS; denna fråga åter- kommer vi till nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;Näringspolitiska aspekter på standardisering har analyserats på ett systematiskt sätt i en PM från Stockholms Handelskammare.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Författaren fokuserar på frågan om vem som står för anpassnings- kostnaden, staten eller företagen, och föreslår en modell där en större del av anpassningskostnaden läggs på staten. Författaren konstaterar också att standardiseringsprocessen är starkt kopplad till innovation och konkurrens, vilket bör föranleda ”försiktighet och öppenhet i den samordningsprocess som staten måste ägna sig åt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Två frågor diskuteras i det följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Hur undviker man generellt att offentliga upphandlare av tjäns- ter från marknadens leverantörer ”låses in” hos den valda leve- rantören, dvs. får svårigheter att i framtiden byta leverantör eller kombinera tjänster från olika leverantörer m.m.?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vilken effekt får val av öppen standard, vilket egentligen är ett specialfall av inlåsning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse&lt;SPAN class="ft16"&gt;, Nutek R 2006:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft122"&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, &lt;SPAN class="ft121"&gt;Vinnova diarienummer 2006- 01487.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-kommissionen:&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft69"&gt;Digitala tjänster – hur då? &lt;/SPAN&gt;SOU 2003:55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Stockholms Handelskammare. &lt;/SPAN&gt;Hur bör staten standardisera IT? Om standardiseringsmodeller. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Draft, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Undvika risker för inlåsning hos leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I utredningens enkäter till och intervjuer med myndigheter, kom- muner och landsting (se Bilaga 3) påtalar en majoritet behovet av dels ökad samordning inom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet,&lt;/NOBR&gt; dels ökad användning av öppna (formella) standarder. Argumenten för öppna standarder är det ökade behovet av informationsöverföring mellan olika system samt att man vill undvika inlåsning till en leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De olika offentliga aktörerna anser att standarder redan nu spe- lar stor roll vid &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar.&lt;/NOBR&gt; Trots det anser en stor majoritet att man i upphandlingskraven än mer bör peka ut vilka standarder som ska följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En stor del av aktörerna använder Vervas ramavtal vid upphand- lingar. En relativt liten andel av upphandlingarna sker från små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Som i de flesta andra branscher försöker leverantörer inom IT- branschen medvetet behålla sina befintliga kunder och på så sätt säkra fortsatta intäkter från dem. Denna inlåsning av kunden till en leverantör eller en produkt är ett stort problem vid upphandling, drift och förvaltning av komplexa &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Användandet av öppna standarder erbjuder en möjlighet för kunden att minska sitt beroende av en leverantör eller en produkt. Även användandet av öppen programvara kan bidra till att minska risken för inlåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Föreningen Sambruk har haft vänligheten att utarbeta ett underlagsmaterial till vår utredning med en mer konkret och djup beskrivning av hur inlåsningen kan gå till. Exemplen är hämtade från kommunal miljö, men resonemangen är sannolikt applicerbara på hela den offentliga sektorn. Detta avsnitt är huvudsakligen hämtat från Sambruks underlagsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Vem äger vad i ett &lt;NOBR&gt;IT-system?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Man kan diskutera vilket ”ägande” en kommun respektive dess IT- leverantör har av ett &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; I princip borde kommunen äga den egenproducerade information som finns inmatad i en verksamhets- applikations databas. Icke desto mindre är det ofta svårt för kom- munen att från tid till annan nå sin information på det sätt som man finner lämpligt, pga. otillräcklig öppenhet. En något svårare fråga är vem som äger applikationens logik, dvs. de regler och den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;verksamhetslogik som finns inprogrammerad i applikationen. Här i sin tur uppstår två delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vem äger specifikationen för verksamhetsreglerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vem äger den utvecklade programkod som implementerar affärsreglerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Vad gäller själva specifikationen varierar detta. I många fall utveck- lar en leverantör själv specifikationen efter att på egen bekostnad gjort kravinsamlande och struktureringsarbete. I andra samman- hang är det en kommun eller kommunsammanslutning som har skapat en specifikation, och i dessa fall har naturligtvis leverantören inte något ägande. För den andra delen, ägandet av implemente- ringen eller programkoden, är det naturligt att leverantören äger den om affärsmodellen innebär en standardapplikation eller ett tjänsteköp, eftersom leverantören då tagit en affärsrisk för att göra initialinvesteringen att skapa en applikation. Om däremot leveran- tören utvecklat programkoden som ett specifikt systemutveck- lingsuppdrag är det naturligt att uppdragsgivaren äger implemente- ringen. När det gäller öppen källkod blir äganderätten tydliggjord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Teknisk inlåsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Med teknisk inlåsning menas här hur information och verksam- hetslogik i en verksamhetsapplikation kan bli oåtkomlig ifrån omvärlden genom att maskinella informationsgränssnitt saknas eller är utformade med inlåst eller olämplig teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Ett exempel kan vara när ett kontaktcenter i en kommun behö- ver nå kortfattad information om en viss medborgare för att kunna ge denne god service. Denna information finns ofta lagrad i ett antal stuprörsapplikationer, som är specifika för varje förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Men för medborgaren bör det vara ointressant hur kommunen internt valt att organisera sig – det intressanta är att kontaktcentret ska kunna få en bild av helheten. Därmed bör det t.ex. finnas maskingränssnitt så att den översiktsapplikation kontaktcentret använder kan nå den operativa informationen i stuprörsapplikatio- nerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den tekniska inlåsningen kan i sin tur delas upp i ett antal underkategorier, vilka presenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-existerande&lt;/NOBR&gt; eller otillräckliga maskingränssnitt, funktionellt sett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft30"&gt;Maskingränssnitten kan bestå av olika lösningar som medför olika funktionella egenskaper, framför allt vad gäller åstadkommen datafärskhet. Lösningarna kan vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anropsgränssnitt (s.k. API:er)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;filer eller meddelandeköer för import/export&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;filer eller meddelandeköer för förändringsavisering (s.k. händelsebasering)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;datareplikeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Typiskt för dagens kommunala verksamhetsapplikationer är att de kan ha några få maskingränssnitt i form av filer men ofta med otill- räckligt informationsinnehåll eller datafärskhet. De brukar dessutom helt sakna många funktioner vad gäller önskad öppenhet, framför allt anropsgränssnitt som är användbara online eller filer samt med- delandeköer med relevant informationsinnehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Olämpliga maskingränssnitt, tekniskt sett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Detta problem kan gälla att de maskingränssnitt som trots allt återfinns rent tekniskt följer olämpliga eller inlåsta specifikationer, så att t.ex. en viss programmerings- eller driftmiljö krävs som antingen ökar kostnaderna eller strider mot kommunens &lt;NOBR&gt;IT-strate-&lt;/NOBR&gt; gier. Exempelvis kan det vara olämpligt med företagsspecifika gränssnitt; i stället är interoperabla Web Services att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det bör poängteras att det är en stor fördel att maskingräns- snitten över huvud taget finns, förutsatt att de ger datafärskhet och ett lämpligt informationsinnehåll. Att skapa en tunn adap- ter/anpassningslogik som ger önskad teknisk variant av maskin- gränssnitt är trots allt inte oöverstigligt dyrt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-dokumenterad&lt;/NOBR&gt; datalagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;I stort sett all datalagring i relativt moderna standardapplikationer sker i någon form av &lt;NOBR&gt;SQL-databas.&lt;/NOBR&gt; Därmed följs vanligen samtidigt tekniska standarder som gör att den tekniska inlåsningen minskas, vilket är en fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Däremot är det ovanligt att leverantören publicerar datamodel- len (informationens struktur) för &lt;NOBR&gt;SQL-lagringen&lt;/NOBR&gt; för sina kunder. Därmed blir det svårare för en kommun att nå sin information till lägre pris. Visserligen går det ofta (men inte alltid) att lista ut datamodellen, men det finns alltid en viss risk för feltolkning. (Ob- servera att sådan s.k. reverse engineering för integrationsändamål är tillåten enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; 91/250.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Men även om man på detta sätt fått tillgång till information är det betydligt svårare att uppdatera information, eftersom leverantö- ren kan hävda att supportavtalet inte gäller om kunden misstänks ha ”skrivit sönder” data. En leverantör kan visserligen möjliggöra uppdatering och samtidigt skydda sina data med speciella åtgärder (s.k. stored procedures och referential integrity), men detta är ovan- ligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Sammanfattningsvis visar de standardapplikationer som i dag finns för kommunalt bruk dålig öppenhet, vilket hindrar en kom- mun att på ett relevant sätt använda de data som kommunen fak- tiskt äger. Dessutom omöjliggör det för kommunen att komma åt verksamhetslogik som man (i förekommande fall) varit med om att specificera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Som ett svar på detta problem har Sambruk tagit fram specifika- tioner för mer öppna maskingränssnitt. Hittills har dock kommu- nernas leverantörer varit motvilliga att offerera enligt dessa specifi- kationer på en för sambruk acceptabel nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Semantisk inlåsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Ovan beskrivs den inlåsning som beror antingen på att maskin- gränssnitt saknas eller på att de eventuella maskingränssnitt som erbjuds av applikationsleverantör (eller listas ut via reverse enginee- ring) brister i informationsinnehåll, datafärskhet eller teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;Ett annat område som kan innebära inlåsningseffekter är semantiken, dvs. definitioner av olika begrepp. Definieras exempel- vis begreppet hushåll på liknande sätt i två olika &lt;NOBR&gt;IT-system?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Detta bör vara en fråga för standardisering. I vissa sammanhang, t.ex. inom teknisk förvaltning, finns en del relevanta standarder, men inom s.k. mjuka sektorer är det ont om väletablerade standar- der. Här riskerar dessutom olika standardiseringsinitiativ att krocka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;– amerikanska, engelska, &lt;NOBR&gt;EG-specifika,&lt;/NOBR&gt; olika svenska, m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;En semantisk inlåsning uppstår när en verksamhetsapplikation utformas med informationselement enligt en semantisk modell som är olämplig eller svåröversättbar till andra applikationsmodel- ler – alltså om t.ex. hushåll definieras totalt annorlunda i olika applikationer inom en och samma kommun, liksom i den ovan tänkta applikationen för kontaktcenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Sammanfattningsvis riskerar dagens applikationsleverantörer att använda semantikmodeller som inte fungerar tillsammans. Standar- diseringsarbetet i detta sammanhang bör påskyndas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Inlåsning på grund av affärsmodell och juridiska villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Risken för inlåsning är också beroende av vilken typ av affärsmo- dell och avtalsvillkor som tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;ASP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;En affärsmodell som i praktiken ofta riskerar att binda upp en kund hårt till en viss leverantör är s.k. applikationsuthyrning (application service provider, ASP). Dessa tjänster innebär att kunden använder funktioner och systemlösningar som görs tillgängliga av en leve- rantör via exempelvis Internet, i stället för att köpa ett system eller systemlösningar som kräver installation i den egna &lt;NOBR&gt;IT-miljön.&lt;/NOBR&gt; Funktionsleveranser av detta slag, vilka också brukar kallas för on demand eller ”IT på kran”, blir allt vanligare. Det är inte heller helt ovanligt att processer och informationsflöden integreras ganska hårt i relation till &lt;NOBR&gt;ASP-leverantörens&lt;/NOBR&gt; system, vilket gör att det kan vara svårt att längre fram byta leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Risken för inlåsning med ASP som affärsmodell är dock hanter- bar, särskilt om öppna standarder används i &lt;NOBR&gt;ASP-lösningen.&lt;/NOBR&gt; Som exempel kan anges elektronisk handel, där öppna standarder för meddelandeutväxling finns i både system som användaren driftar själv och i &lt;NOBR&gt;ASP-lösningar,&lt;/NOBR&gt; som kan vara affärssystem eller mark- nadsplatser. Med en initial medvetenhet om hur man bör förhålla sig i relation till &lt;NOBR&gt;ASP-tjänsten&lt;/NOBR&gt; kan naturligtvis risken minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;Elektronisk identifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Ett annat område som är mycket centralt för myndigheter och kommuner när man etablerar en samlad elektronisk förvaltning är elektronisk identifiering. I dagens affärsmodell för &lt;NOBR&gt;e-ID&lt;/NOBR&gt; – som Vervas ramavtal bygger på – finns stor risk för inlåsning pga. vissa specifika juridiska villkor som bankerna har kopplat till sin leverans av tjänsten. Exempelvis tillåter inte villkoren i &lt;NOBR&gt;Bank-ID&lt;/NOBR&gt; att staten eller kommunerna sparar identiteterna på medborgarna för att suc- cessivt ”elektronifiera” sina egna medborgarregister; kommunen blir därmed i praktiken inlåst i/beroende av bankernas affärsmodell. Det finns inga skäl för utredningen att grundligare analysera frågan om formerna för elektronisk identifiering, eftersom dessa problem inte handlar om bristen på standarder eller brister i samordning av standardiseringsarbete, utan på valet av affärsmodell&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;En långsiktigt effektiv lösning för att undvika inlåsningsrisker är att den offentliga sektorn väljer öppna standarder i sina system- upphandlingar. För att komma tillrätta med redan existerande inlåsningar krävs individuella åtgärder; huruvida dessa åtgärder är möjliga och vad de kostar beror förstås på hur befintliga avtal ser ut och vad leverantörerna är villiga att medverka till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Öppna standarders betydelse för Dataföreningens medlemmar, särskilt för småföretagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;Enkätsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Dataföreningen är en oberoende intresseorganisation för yrkes- verksamma inom IT och &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; områden. Dataföreningen i Linköping har tillsammans med oss utformat en enkät som var utlagd på webbplatsen för Dataföreningen i Sverige mellan novem- ber 2006 och januari 2007 med ett antal frågor. Totalt 385 personer har svarat på enkäten, vilket inte är någon stor andel av Dataföre- ningens ca 30 000 medlemmar och naturligtvis inte ett slumpvis urval. Det är därför svårt att utan vidare tolka svaren kvantitativt som representativa uttryck för medlemmarnas uppfattning. Där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se även redogörelsen för &lt;NOBR&gt;e-legitimationer&lt;/NOBR&gt; i bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;emot gavs många utförliga fria kommentarer som är av stort intresse utan att vi statistiskt kan bedöma svarens representativitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En fråga i enkäten var ”Hur använder du fri programvara?”. Cirka 93 procent uppgav att de använde fri programvara hemma och 60 procent på arbetet. Detta ger intrycket av att de svarande tillhör en kvalificerad och &lt;NOBR&gt;IT-kunnig&lt;/NOBR&gt; grupp. Cirka 85 svarande uppger att de kommer från företag med färre än 25 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;En av frågorna i enkäten har särskilt stort intresse för vår utred- ning: ”Gynnar öppna standarder små företag?” De svarande hade möjlighet att välja på följande alternativ:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Har ingen åsikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stämmer inte alls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stämmer endast delvis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stämmer bra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stämmer fullständigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Både den totala gruppen svarande (de 385) och den del som repre- senterade småföretag (de 85) svarade i huvudsak jakande – mitt emellan ”Stämmer endast delvis” och ”Stämmer bra”. Detta tyder på att de som svarat på enkäten är en homogen, professionell grupp som inte påverkas särskilt mycket av vilken typ av arbetsgivare man har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Många i småföretagsgruppen har lämnat egna kommentarer om huruvida öppna standarder gynnar små företag, vilket ger oss en inblick i hur många småföretag resonerar i denna fråga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Kommentarer till svaret ”Stämmer bra”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft54"&gt;Både fri programvara och öppna standarder minskar riskexponering genom leverantörsoberoende vilket gynnar små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft54"&gt;Självklart, eftersom tillgängligheten är där finns det ingen anledning att småföretagare inte kan konkurrera i kompetens med de stora jättarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft54"&gt;Det blir sannolikt lättare eftersom man inte behöver vara beroende av licensierad programvara från ett större företag, och slipper därmed den merkostnaden. Småföretag agerar ju inte sällan indirekt underleveran- tör till större företag när de t.ex. säljer in system eller konsultjobb. Ju mindre av den underleverantörsrollen ett litet företag behöver ha desto bättre, och öppna standarder verkar positivt på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft54"&gt;Små företag har inte samma möjligheter att knyta avtal med stora aktörer som Microsoft och Oracle, men de har stora möjligheter att använda en distribution av Linux och Postgres till samma ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft54"&gt;Lättare för företag att få tag på specialanpassad mjukvara utan att behöva betala en förmögenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft54"&gt;Öppna standarder ger alla möjlighet att kunna delta i affärsprocessen utan att skapa leverantörsinlåsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft54"&gt;Om jag inte är tvingad till att vända mig till en leverantör på grund av tillgång till deras filformat måste de konkurrera på lika villkor som andra företag. Jag går då inte in i en förhandling med ett starkt bero- ende av den andra parten innan vi ens har påbörjat diskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft54"&gt;Öppna standarder ger mig som småföretagare möjlighet att lämna anbud i upphandlingar där annars bara den som äger standarden och dess partners skulle kunna delta, när standarden antingen är specifice- rad som bör- eller &lt;NOBR&gt;skall-krav&lt;/NOBR&gt; eller är dominerande på annat sätt som hindrar oberoende leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft54"&gt;Om offentlig sektor använder öppen standard, växer det på kort tid upp en rad mindre företag, som specialiserar sig på att anpassa öppna standarder till en kunds behov. I exempelvis Tyskland, är det lätt att på en offert på &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; (öppen standard) från &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; olika leverantörer som alla har stor erfarenhet av området. Sverige är ett underutvecklat land i det avseendet. En &lt;NOBR&gt;IT-chef&lt;/NOBR&gt; på ett mindre eller medelstort företag har väldigt lite att referera till i det fall han vill påverka företagets led- ning att övergå till öppna standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Kommentar till svaret ”Stämmer endast delvis”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft54"&gt;En öppen standard medför att det är lättare att byta konsult/leverantör vilket framför allt gynnar småföretag. Jag tror dock att lagen om offentlig upphandling i sin nuvarande utformning är ett större hinder för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;– Kommentarer till svaret ”Stämmer inte alls”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft54"&gt;Det vore enklare för alla, för i dagsläget är det mesta anpassat till Win- dows.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Enkätsvaren illustrerar på vilket sätt småföretagen i &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; påverkas av den offentliga sektorns upphandling, och att de själva betonar att en ökad användning av öppna standarder skulle skapa större rörelsefrihet och dynamik i affärsmodellerna och därmed på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Svaren visar också att det finns ett starkt samband i tänkandet hos de svarande mellan ”öppen programvara” och ”öppen stan- dard”, nämligen att båda upplevs som mer öppna och lättillgängliga än ”proprietär programvara” och därför i allmänhet framstår som gynnsammare för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Standardiseringens roll för innovation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Att en standard inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; ofta är ett uttryck för den abso- luta kunskapsspetsen på det område standarden avser, är ett påstå- ende som ofta framförts till utredningen från experter både i Sverige och Europa och både företag och offentlig sektor.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kommissionen har sedan det fjärde ramprogrammet (1994– 1998) uppmärksammat standardiseringens betydelse för att främja innovation (särskilt inom IT) och man uttrycker nu sin oro över brister i kopplingen mellan standardisering och FoU.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En liknelse som förefaller hålla är följande: En teknisk standard är ett uttryck för det &lt;SPAN class="ft73"&gt;tekniskt &lt;/SPAN&gt;möjliga, och inom den offentliga sektorn är en semantisk standard ett uttryck för det &lt;SPAN class="ft73"&gt;politiskt &lt;/SPAN&gt;möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;DG ENTR (2007) &lt;/SPAN&gt;Study on the specific policy needs for ICT standardisation&lt;SPAN class="ft16"&gt;. 2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;nd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;interim report. DLA, piper, TV Delft, uninova&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Nyligen avslutades två projekt som finansierades av EU:s sjätte ramprogram – Cooperation Platform for Research and Standards (COPRAS) och Integrating Research and Standardisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft8"&gt;(INTEREST). Det förra har tagit fram stödmaterial för att visa relevanta kopplingar mellan &lt;NOBR&gt;IST-projekt&lt;/NOBR&gt; och standardisering, och det senare har skapat dels en taxonomi som kopplar forskningsre- sultat till tekniska standardiseringskommittéer, dels två manualer riktade till forskargrupper respektive standardiseringsgrupper med syfte att bistå integration dem emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;De kopplingar kommissionen ser mellan standardisering och innovation är att standardiseringsprojekt å ena sidan faller ut från &lt;NOBR&gt;FoU-processen&lt;/NOBR&gt; som uttryck för det mest aktuella tekniska kun- nandet, vilket i sin tur breddar ekonomins kunskapsbas, påverkar investeringsbeslut i FoU samt möjliggör för ny teknik och resultat från forskning att harmoniskt integreras med utvecklingsprocessen och design av nya varor och tjänster. Å den andra sidan, men utan samma fokus från kommissionen, ser man också hur användning av redan existerande standarder i FoU kan fungera som en plattform för vidare innovation.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;De frågor om möjliga förbättringar som kommer ur den första kopplingen ovan handlar då – utifrån en grov förenkling av paral- lella skeenden – om kunskapsöverföring från FoU till standardise- ring, i form av det som kan kallas &lt;NOBR&gt;forskar-output&lt;/NOBR&gt; push respektive &lt;NOBR&gt;standardiserings-input&lt;/NOBR&gt; pull, dvs. dels hur kunskap från forskning och utveckling bättre kan överföras till standardisering, dels hur industriforskare och akademiker kan närma sig standardisering och hur hinder för deras medverkan kan tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Standardiseringens roll för ekonomisk tillväxt har påvisats i olika europeiska studier,&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och EU:s konkurrenskraftsråd&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har pekat ut en proaktiv standardiseringsstrategi som en viktig prioritet för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Betydelsen av standarder och standardiseringsprocessen i innovationssystemet kan knappast ifrå- gasättas men mycket återstår att säga om hur kopplingarna ser ut:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;bidrar samverkan mellan FoU och standardisering till tillväxt och konkurrenskraft?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Hur kan man bättre nyttja den kunskap som finns genom med- vetna forsknings- och näringspolitiska satsningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Study on the specific policy needs for ICT standardisation&lt;SPAN class="ft9"&gt;, sid. 91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Temple m.fl. 2005, Blind 2004, DIN 2000, Swann 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se not 13, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Co&lt;/SPAN&gt;mpetitiveness council meeting. Brussels, 4 December 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Den aktuella översynen av EU:s standardiseringspolicy föreslår nu att kommissionen tar till sig av de rekommendationer som projek- ten INTEREST och COPRAS erbjuder för att stärka kopplingarna mellan FoU och standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;INTEREST-projektets&lt;/NOBR&gt; studie är de allra flesta forsk- ningsfinansierande organisationer ointresserade av standardisering och därtill ovilliga att se standarder som betydelsefylla instrument för kunskapsspridning. Det ligger nära till hands att förklara en sådan position med att man vill vara försiktig i en position där man själv förväntas finansiera standardiseringsprojekt. Frågan är hur man undviker en sådan situation för forskningsfinansierande orga- nisationer men likväl ger standardisering en förtjänad plats i inno- vationssystemet, med sikte på att öka kunskapen om dess roll och bättre nyttja dess inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i den offentliga sektorn som ett system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Vi lyfter oss nu upp till ett helikopterperspektiv ovanför alla stan- dardiseringens aktörer, ett perspektiv som ofta saknas i debatten därför att standardisering i så hög grad sker utifrån ett sektor- eller verksamhetsintresse. Det övergripande perspektivet överskrider därmed gränsen för vårt utredningsuppdrag som ju gäller &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering, men perspektivet kan ursäktas av att några av de pro- blem vi mött kräver en övergripande ansats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetets&lt;/NOBR&gt; utveckling, former och effekter bör följas, och regeringen och förvaltningen bör få impulser om när förändringar krävs. Några uppgifter på detta område är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utformning av myndigheternas drivkrafter för att delta i standardiseringsarbete och i att tillämpa standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utformning av mätinstrument och liknande för att kunna rela- tera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; till verksamhetsmålen för att besvara t.ex. om den offentliga sektorn använder &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i önsk- värd omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prioritering mellan olika delar av standardiseringsarbetet, t.ex. mellan ny standardisering kontra ökad användning av redan existerande standarder, behöver begreppsstandardisering foku- seras mer etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppbyggnaden och användningen av det organisatoriska syste- met för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering,&lt;/NOBR&gt; inklusive samarbetsformer med t.ex. SIS, men också med andra organisationer, t.ex. TNC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft8"&gt;Nedan belyser vi några av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Tillgänglighet till och användningen av existerande standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Huruvida standarders tillgänglighet kan ökas är ett stort diskus- sionsämne både i EU och i olika standardiseringskretsar, men vår utredning har inte haft möjlighet att gå närmare in på detta område. Det har dock visat sig att t.ex. SIS standarder om informationssä- kerhet endast i begränsad utsträckning når småföretagen; endast högst fem procent av dem som köper dessa standarder tillhör kate- gorin småföretag med upp till tio anställda (enligt uppgift från SIS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Ett exempel på i vilken utsträckning statliga myndigheter, kommuner och landsting använder etablerade standarder ges i stu- dien Användbarheten och tillgängligheten hos statliga webbplatser som genomfördes av dåvarande Riksrevisionsverket våren 2003. Studien undersökte, med hjälp av en konsult, hur myndigheter följde Web Accessibility Initiatives (WAI) rekommendationer. WAI är ett initiativ inom det internationella konsortiet W3C, och upp- draget är att tillsammans med organisationer världen över arbeta för en tillgänglig webb. Riksrevisionsverkets rapport var en av anledningarna till att Handikappombudsmannens tillgänglighets- center tog initiativ till en svensk version av WAI:s rekommenda- tioner, tillsammans med Statskontoret, det svenska &lt;NOBR&gt;W3C-kontoret&lt;/NOBR&gt; och Hjälpmedelsinstitutet. Initiativet ledde till att Statskontoret tog ansvar för att tillsammans med bl.a. tillgänglighetscentret ta fram Vägledningen för &lt;NOBR&gt;24-timmarswebben&lt;/NOBR&gt; 2.0, som antogs av dåva- rande Nämnden för elektronisk förvaltning den 9 juni 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Därefter har mycket hänt hos statliga myndigheter och på andra främst offentliga webbplatser. Vägledningen kom tidigare i år (2007) ut i en ny version – nu med Verva som ansvarig myndighet. Verva har också regelbundna uppföljningar av tillgängligheten (se Vervas webbplats).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Sammantaget kan man konstatera att tillgängligheten till offent- liga webbplatser har förbättrats väsentligt de senaste åren, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förvaltningsansvar för existerande standarder (av olika slag) med relaterade behov av införandestöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Standardiseringsarbetet handlar om en hel kedja med insatser – att initiera och utveckla standarder där sådana behövs, att medverka till att dessa standarder sprids och används samt att förvalta de stan- darder som utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Med de standarder, gemensamma kravspecifikationer etc. som myndigheter ansvarar för följer också att förvaltningsansvaret är klart definierat, eftersom myndigheterna inte räknar med att någon annan än de själva har förvaltningsansvaret. När standarderna utvecklats i ett samarbete mellan den offentliga sektorn och mark- naden kan frågan om arbetsfördelningen i de olika momenten dock vara oklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;En fråga som hänger samman både med utveckling och använd- ningen av standarder är vilken kompetens som finns och krävs i standardiseringsfrågor. I dag saknas i stor utsträckning kunskaps- förmedling om och förståelse för standarder vid universitet och högskolor, trots att behovet är stort, framför allt bland verksam- hetsansvariga personer inom hela den offentliga sektorn. Kun- skapshöjande insatser bör antagligen ske i nära samarbete med standardiseringsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utvecklingen av standarder och relationen till standardiseringsorganisationerna, i första hand SIS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som framgått av detta betänkande finns det många standardise- ringsorganisationer internationellt sett. De organisationer som måste stå i centrum för den offentliga sektorns uppmärksamhet när det gäller &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; och då framför allt för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; är SIS i Sverige och CEN på den europeiska nivån. CEN är en av tre organisationer som erkänts av EU och SIS är, tillsammans med två andra organisationer, på motsvarande sätt formellt erkända på den svenska nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p822 ft8"&gt;Frågan om de mest effektiva formerna för samverkan mellan stat, kommun och landsting å ena sidan och SIS å den andra har ställts i ett antal utredningar och rapporter sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;Eftersom &lt;NOBR&gt;IT-standarderna&lt;/NOBR&gt; har så stor betydelse för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; har dessa frågor väckts igen i samband med vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Upphandling eller samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Utredningen har tittat närmare på de formella relationerna mellan myndigheter och SIS och vad som gäller enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Som framgått av kapitel 3 har Sveriges Standardiseringsråd (SSR), som består av företrädare för regering och näringsliv erkänt SIS, SEK och ITS. Vart och ett av dessa tre organ har sina tydligt avgränsade verksamhetsområden; de konkurrerar inte – och ska inte konkurrera – med varandra eller med utländska nationella standardiseringsorgan. En svensk statlig myndighet som överväger att antingen initiera ett nytt standardiseringsprojekt eller delta i ett redan pågående projekt ska normalt sett vända sig till det standardi- seringsorgan som är verksamt inom just det området, eftersom endast det standardiseringsorganet kan leverera den efterfrågade tjänsten – en formell standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Tjänsten, som i så fall består av att tillhandahålla den administ- rativa ramen kring en standardiseringsprocedur, kan direktupp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;De viktigaste utredningarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Hänvisning till standard. Förhållandet mellan myndighetsföreskrifter, standarder och &lt;NOBR&gt;SIS-märkning&lt;/NOBR&gt; av produkter&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Industridepartementet. DsI 1984:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft73"&gt;Hänvisning till standard – som standardiseringsorganen ser det. &lt;SPAN class="ft53"&gt;Synpunkter på betänkande från 1978 års standardiseringsutredningen. SIS. November 1984.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Standardiseringens roll i &lt;NOBR&gt;EFTA/EG-samarbetet&lt;SPAN class="ft53"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; Betänkande av utredningen om statens insatser för standardiseringens utveckling, SISU (Åslings utredning). SOU 1989:45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Effektivisering av standardiseringsverksamhetens organisation i Sverige&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Styrgrupp (med Gösta Bystedt som ordförande) tillsatt av Sveriges Industriförbund. 1993– 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Standardiseringen och staten – konsekvenser av standardiseringens nya organisation&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Statskontoret 1994:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Effektivare stöd till standardiseringen&lt;SPAN class="ft53"&gt;. Regeringsuppdrag. Riksrevisionsverket. RRV 1997:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft73"&gt;Förslag till strategi och struktur för standardiseringen i Sverige inför &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;SPAN class="ft53"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; Utredningsman Anders Wincent och styrgrupp (ordförande Lars Kylberg). SIS 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft72"&gt;Strategi för främjande av svenskt inflytande i internationell standardisering&lt;SPAN class="ft16"&gt;. SSR &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2006-02-23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;handlas utan krav på att SIS ska lämna anbud (LOU, 6 kap. 2 b § tredje punkten), eftersom verksamheten bedrivs med ensamrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Samtidigt är det uppenbart att relationen mellan myndigheter och SIS inte kan ha formen av upphandling med syftet att åstad- komma en formell standard, eftersom en sådan utvecklas som ett samarbete mellan ett antal aktörer som representeras i en teknisk kommitté som administreras av SIS. Däremot kan SIS åta sig upp- drag, som ett led i förberedelser för en formell standard eller lik- nande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Myndigheternas samarbete med de nationella standardiserings- organisationerna kan beskrivas som att myndigheterna kommer överens med t.ex. SIS om att delta i ett standardiseringsprojekt till- sammans med andra intressenter. Denna form skiljer sig från den form &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; använder, nämligen mandatering med finansiering till standardiseringsorganet. I åtminstone Informa- tionstekniska standardiseringen (ITS) och förmodligen även i Svensk Elstandard (SEK) kommer förslagsställare (myndigheter eller andra intressenter) och standardiseringsorganet överens om att starta ett gemensamt arbete där nästan allt arbete utförs av intressenterna. Det arbetssättet håller nere de extra kostnaderna för att starta ett nytt projekt, vilket i sin tur möjliggör att de administ- rativa kostnaderna kan hållas relativt låga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Intressenterna kan å sin sida vara beredda att betala för standar- diseringsorganets arbetssätt, röstregler, kontakt med små och medelstora företag, användarrepresentation, översättning till svenska, direktmedlemskap eller svenska delegationer, deltagare från universitet och högskolor, gratis standarder, affärsmodeller m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;Myndigheternas användning av SIS tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Det pågår en diskussion om huruvida de statliga myndigheterna använder SIS tjänster optimalt. Det kan finnas hinder av olika slag som minskar myndigheternas intresse för att vända sig till SIS. Ett hinder har redan berörts ovan, nämligen att en part inte ensidigt kan kontrollera tidsplanen vid öppen standardisering och därför kan få svårt att säkerställa leverans enligt t.ex. regeringens tidsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ett problem som upplevs exempelvis av Boverket och Vägverket är att myndigheters hänvisning till standarder i sina föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;innebär att man tvingar aktörer att betala för anskaffning av stan- darder för att kunna följa föreskrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De hinder som myndigheterna kan uppleva för att anlita SIS kan bidra till att man väljer andra vägar i standardiseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Ovan har vi nämnt alternativet med en standardiseringsliknande process inom den egna myndigheten, eventuellt tillsammans med vissa kommuner. Det bör dock observeras att även en sådan kan vara anmälningspliktig enligt &lt;NOBR&gt;98/34-direktivets&lt;/NOBR&gt; regler, om den standard eller specifikation som skapas kan vara ett handelshinder. Det finns också andra vägar, särskilt inom specialiserade professio- ner, t.ex. revisions- och redovisningssektorn, eller annat funge- rande internationellt samarbete, ibland i form av konsortier, som gör att standarder kan etableras internationellt. Några exempel på detta har getts i kapitel 6, t.ex. UN/CEFACT, SFTI (Svefakturan), &lt;NOBR&gt;HR-XML&lt;/NOBR&gt; (AMS) och XBRL (Bolagsverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Det finns dock flera sektorer där myndigheterna har ett ganska omfattande samarbete med SIS, t.ex. inom sektorn geografisk information (Lantmäteriverket, Vägverket, Naturvårdsverket etc), vård- och omsorgssektorn, skolsektorn, tekniska sektorer och säkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;SIS finansieringsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;SIS finansieringsmodell har framförts som ett problem i våra intervjuer. Frågan om en förändring, och eventuellt en ombalanse- ring, av finansieringskällorna går visserligen utanför &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringens och därmed vår utrednings område, men eftersom finan- sieringsfrågan i intervjuer med standardiseringens användare hela tiden kommer upp som ett av de stora upplevda problemen, har vi inte kunnat undvika att orientera oss något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En grov bild av hur SIS intäkter fördelar sig visar att cirka 50 procent av SIS totala inkomster kommer från försäljning av stan- darder (böcker m.m.), utbildning och konsultuppdrag, 33 procent från projektavgifter för deltagande i tekniska kommittéer och lik- nande och 10 procent finansieras med statsbidrag. Våra intervjuer visar att myndigheter och småföretag upplever utgifterna för såväl deltagande i standardiseringsprocessen som förvärv av standarder som höga, ibland avskräckande höga. Eftersom båda dessa poster representerar huvuddelen av SIS intäktskällor verkar problemet olösligt, så länge det är fråga om ett nollsummespel, dvs. att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p815 ft8"&gt;minskning av utgiften för det ena inte utan vidare kan finansieras med en ökning av utgiften för det andra. En svårighet för SIS är dock att intressenterna på många områden ofta är många och små. Om dessa aktörer skulle finansiera hela processen för att möjlig- göra gratis tillgång till standarderna skulle det grovt räknat kunnat leda till att dagens deltagandeavgifter fördubblas. Det kostar både tid och pengar att uppfylla önskemål från t.ex. småföretagens sida om förbättrad tillgång till standarder. Medlemmar i standardise- ringsorgan kan själva vara med och påverka arbetet i organisatio- nen, men till slut är det alltid fråga om medlemmarna är beredda att betala högre avgifter eller om kunderna är beredda att betala mer för standarderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;En variabel som är svårare att kvantifiera är aktörernas egen arbetskraft som deltagare i tekniska kommittéer och liknande. Med all säkerhet är denna kostnadspost sammantaget större än t.ex. aktörernas deltagandeavgifter, som enbart täcker kommittéarbetets kostnader för ledning och administration, men kostnader för eget deltagande uppstår ju även om aktörerna genomför en informell eller intern standardisering. Vidare bör kostnaderna för deltagande jämföras med de intäkter eller minskade kostnader som aktörerna kan få som resultat av genomförd standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det verkar med andra ord som om resonemang om aktörernas deltagandekostnader tycks bygga på en ofullständig bild av faktiska kostnader i olika alternativ. Oavsett detta är det viktigt att påpeka problemet med finansiering särskilt för mindre organisationer (dit även små kommuner kan räknas), t.ex. kostnader för att tillsätta experter i syfte att delfinansiera samhällets behov av standardise- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Olika länder och standardiseringsorganisationer har olika prin- ciper, vilket visar att det finns alternativa möjligheter. I vissa länder där standardiseringsarbetet inte är så etablerat på marknaden är statsbidragen större än i Nordeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Problemet med upplevda höga kostnader för standarder som man måste ha enligt hänvisning i olika föreskrifter, skulle behöva undersökas noggrannare. Det vore av rättssäkerhetsskäl önskvärt om den offentliga sektorns företrädare och SIS kunde komma överens om särskilda avgiftsprinciper i samband med sådana hän- visningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Andra viktiga policyfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avslutande kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I tidigare kapitel har vi behandlat &lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse för EU:s inre marknad och för regelsystemet, för att säkerställa att nationella standarder och myndighetsföreskrifter inte skapar natio- nella handelshinder. Vi har även behandlat behovet av förbättrad samordning av den svenska beredningen inför &lt;NOBR&gt;EU-besluten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vidare har vi studerat olika aspekter av &lt;NOBR&gt;IT-standardernas&lt;/NOBR&gt; sam- band med &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; och hur den offentliga upphandlingen behandlats, under Finansdepartementet med Verva som ett redskap på myndighetsnivån. Grundstommen i denna del är det ansvar som varje statlig myndighet, kommun och landsting har för att använda &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i sin egen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Detta kapitel har syftat till att försöka bredda bilden av de poli- cyfrågor som aktualiseras i samband med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i offentlig sektor. Tillsammans kommer dessa olika aspekter att kräva kompetens och resurser i större utsträckning än nu och delvis nya funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Den näringspolitiska dimensionen har diskuterats, dvs. undvi- kande av inlåsning hos leverantörslösningar och användningen av öppna standarder i offentlig förvaltning utifrån ett konkurrens- främjande perspektiv samt främjande av innovationer och småfö- retagsamhet med hjälp av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vidare har begreppsstandardiseringen diskuterats som inte enbart är en &lt;NOBR&gt;IT-fråga&lt;/NOBR&gt; utan en fråga som får tillspetsad betydelse som en absolut nödvändig förutsättning för en fortsatt utveckling av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;Vi har identifierat ett behov av en övergripande funktion, för monitoring av hela standardiseringsarbetet, vilket har starka sam- band med den roll som Sveriges Standardiseringsråd har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Det finns flera frågor som har mycket nära anknytning till stan- dardiseringsorganisationerna, särskilt SIS – t.ex. arbetsfördelningen mellan myndighetsintern standardisering och formell standardise- ring, spridning, införandestöd, tillgänglighet och förvaltning av IT- standarder samt kompetensfrågor. Det gäller nu att utforma en tydlig arbetsfördelning för att alla dessa frågor ska komma till sin rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;12 Samordning och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Tidigare utredningar m.m. om central samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Central samordning och formerna för denna har varit ett allt mer återkommande diskussionsämne i olika utredningar vi gått igenom från &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; början och fram till i dag. Nedan refererar vi kort- fattat denna diskussion som en bakgrund till våra egna övervägan- den om samordningens former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samhällets grundläggande information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft8"&gt;I en rapport om samhällets grundinformation&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;föreslogs följande samordningsåtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;En särskild förordning tas fram om samhällets grundläggande information. Förordningen bör definiera området, kräva att informationen ska göras tillgänglig på ett enhetligt sätt i elek- tronisk form samt peka ut tre ansvariga myndigheter – Lant- mäteriverket, Patent- och registreringsverket och Riksskatte- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;En samverkansgrupp bildas av dessa myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Särskilda rutiner införs för departementen i anslutning till bud- getprocessen i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En arbetsgrupp inom Regeringskansliet (RK) bildas med upp- drag att lämna förslag på hur arbetet inom RK organiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En gemensam standard fastställs med sikte på en enhetlig terminologi för ovannämnda informationsansvariga myndig- heter för att möjliggöra ett informationsutbyte inom och utom förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En arbetsgrupp inom Justitiedepartementet: Samhällets grundläggande information. Ds 2000:34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Remissvaren på utredningen visar en bred uppslutning kring idén om ökad samordning, såväl på myndighets- som regeringskansli- nivå, men det är i stor utsträckning oklart vad remissinstanserna egentligen menar med samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det går inte heller att utläsa i vilken utsträckning myndighe- terna vill ha tvingande regeringsbeslut, utom möjligen vad gäller Riksskatteverket som uttalat förespråkar sådana. Däremot vill alla ha samordning i Regeringskansliet, vilket förmodligen betyder att myndigheterna vill delta i en samordningsprocess på regeringsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Man kan i remissvaren bl.a. se skillnader i synen på hur långt samordningen ska drivas. Några vill standardisera den offentliga förvaltningens system hela vägen nerifrån och upp, såväl teknisk plattform som begrepp, enligt något slags integrationsprincip. Andra begränsar sig till gemensamma begrepp samt gränssnitt för att garantera interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Resultaten av utredningsförslagen måste betecknas som magert. Någon förordning tillkom inte som en direkt följd av arbetsgrup- pen, inte heller någon formell samverkansgrupp mellan de tre myn- digheterna eller någon arbetsgrupp i Regeringskansliet. De tre myndigheterna fortsatte sitt informella samarbete, även om en bristande harmonisering av standarder fortfarande komplicerar kommunikationen mellan vissa av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vad som vidare hände var att &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; inrättades fr.o.m. 2004, vilken var administrativt knuten till Statskontoret. Nämnden hade ett samordningsansvar och föreskriftsrätt för att skapa enhetlighet inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; Dessa uppgifter fördes fr.o.m. 2006 över till den då nybildade förvaltningspolitiska myndigheten Verva och i samband med detta lades &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; ner. &lt;NOBR&gt;E-nämnden&lt;/NOBR&gt; nyttjade inte sin föreskriftsrätt under sina två verksamhetsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vidare bildades 2006 Geodatarådet med representanter för ett antal offentliga instanser. Rådet är begränsat till geodatafrågor, med uppgift att vara rådgivande till Lantmäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den samordning som inträffat har alltså skett successivt och utifrån konkreta ärendetyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft15"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Digitala tjänster – hur då?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande Digitala tjänster – hur då? (SOU 2003:55)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;innehöll följande förslag om bred samordning inom det offentliga standardiseringsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;Regeringen bör initiera ett handlingsprogram för informations- standardisering och utse en förhandlingsman som utarbetar former för samverkan och finansiering av gemensamma insatser i kontakt med viktiga näringslivsbranscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Möjligheterna till punktvis informationsstandardisering bör uppmärksammas och olika initiativ för att skapa informations- plattformar bör stödjas både av statsmakterna och av näringsli- vets branschorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;En interdepartemental beredningsprocess för gemensamma utvecklings- och investeringsfrågor bör inrättas i Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;Remisskören var blandad när det gäller en ökad central samordning av standardiseringsarbetet. Interdepartemental samverkan tillstyrks däremot i allmänhet, men det finns även flera tunga motståndare; Banverket, Statskontoret och Statens institut för kommunikations- analys (SIKA) befarade t.ex. en ökad central styrning av tjänsteut- vecklingen. Detta visar hur svårt det är att skilja standardiserings- frågorna från tjänsteutvecklingen, där det decentraliserade ansvaret för tjänsteutvecklingen gör att standardbesluten lätt blir en mer eller mindre oavsiktlig konsekvens av verksamhetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;KTH förordade en svensk samordning av allt deltagande från svensk sida i internationella standardiseringsorganisationer, vilket till viss del påminner om vårt uppdrag att förbättra samordningen av beredningen av de svenska ärendena inför EU:s standardisering. Däremot har inte regeringen uttalat sig för en samordning av det svenska deltagandet i alla internationella standardiseringsorganisa- tioner. Ansvaret för deltagande i dessa är fördelat på olika myndig- heter beroende på vad saken gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I övrigt förordade &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen&lt;/NOBR&gt; sektorsvisa avtal och en central arena, dock inte centralt beslutsfattande, allt i enlighet med den svenska förvaltningsmodellen. Man framförde även ett behov av centralt metodstöd, särskilt för de små myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Digitala tjänster – hur då? Slutbetänkande av &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; SOU 2003:5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Statskontorets, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-nämndens&lt;/NOBR&gt; och Vervas diskussion om central samordning av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Vi har även gått igenom en serie promemorior från Statskontoret &lt;NOBR&gt;(2002–2004),&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; (2005) och Verva (2006), vilket ger oss möjlighet att följa en attitydförskjutning till frågan om central samordning. Författarna till dessa texter strävar efter att balansera de IT- och förvaltningspolitiska perspektiven mot varandra Slutli- gen hamnar man i övertygelsen att det är nödvändigt med en över- gripande &lt;NOBR&gt;IT-arkitektur&lt;/NOBR&gt; för hela förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft8"&gt;Enligt Statskontoret (april 2002)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;sker avvägningen mellan å ena sidan principen om självständigt ledda myndigheter och kommunal självstyrelse och å andra sidan behovet av ”en aktör som förmår att ta ett samlat ansvar” och möjlighet ”för det offentliga att uppträda som en sammanhållen enhet”. Man ville dels åstadkomma förvalt- ningsgemensamma regler för det elektroniska informationsutbytet, dels tillhandahålla verksamhetsoberoende basfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft8"&gt;I en följande promemoria (december 2002)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;beskrev Statskontoret att dess samverkan med dåvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft99"&gt;Riksskatteverket (RSV), Patent- och Registreringsverket (PRV) och Riksförsäkringsverket (RFV) förändrat förutsättningarna för att utveckla nya tjänster. Gemensamma standarder utvecklas, en infra- struktur för identifiering och signering etableras och centrala rättsliga hinder undanröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Vidare nämndes några exempel på informationsstrukturering (ar- kitekturer) inom vissa sektorer, t.ex. rättsinformationssystemet, AMS Platsbanken samt Högskoleverkets Studera.nu. Nu behövdes, menade Statskontoret, en övergripande samordning kombinerad med rådgivning. Berörda myndigheter behövde ”komma överens om grundläggande, &lt;NOBR&gt;XML-baserade&lt;/NOBR&gt; tekniska standarder för struktu- rerat informationsutbyte” och man borde ”centralt fastställa några grundläggande tekniska principer för hur informationsutbytet skall gå till och ett regelverk med huvudprincipen att peka ut informa- tionsansvariga myndigheter inom olika sektorer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft8"&gt;Statskontoret (2003)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;hävdade senare att ”så gott som samtliga myndigheter efterfrågar en tydligare styrning från regeringens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret. Framställning med förslag till åtgärder för en sammanhållen elektronisk förvaltning. &lt;NOBR&gt;2002–04–03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret. Utveckling av &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndigheter.&lt;/NOBR&gt; Lägesrapport december 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret. Samverkande &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndigheter&lt;/NOBR&gt; – Sammanhållen elektronisk förvaltning. 2003:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Man efterfrågade en dialog med regeringen och Regeringskansliet om hur regeringens övergripande mål skall tillämpas i respektive myndighet” vad gäller &lt;NOBR&gt;e-tjänsterna.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt konstaterade Stats- kontoret att det mesta av myndigheternas strategier och planer fortfarande skedde i ett stuprörstänkande, dvs. inom ramen för det egna verksamhetsmandatet. Förklaringen enligt dem var reglerna för kostnadsfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I rapporten aviserade Statskontoret även bildandet av Nämnden för elektronisk kommunikation, vilken inrättades fr.o.m. den 1 januari 2004. Nämndens uppgift var att ta fram gemensamma stan- darder och gemensamma tjänster för de statliga myndigheternas elektroniska kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft8"&gt;I promemorian Den offentliga förvaltningen i &lt;NOBR&gt;e-samhället.&lt;/NOBR&gt; (2004)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;förde Statskontoret fram begreppen nätverksförvaltning och arkitektur som nyckelbegrepp. Den tveksamhet till en bred arkitektur som fanns 2002 hade nu försvunnit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Vidare föreslog Statskontoret att Nämnden för elektronisk för- valtning (som nu inrättats) borde besluta om ett ramdokument – e- Government Interoperability Network – som skulle styra och väg- leda det fortsatta arbetet med att utforma förvaltningens elektro- niska processer och strukturer. Detta är ett förslag som fortfarande (2007) upprepas, nu från Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;De aktuella punkter som föreslogs utifrån arkitekturen var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft8"&gt;interaktion mellan olika förvaltningsenheters verksamhets- och informationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft8"&gt;den offentliga förvaltningens informationshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft8"&gt;integritets- och säkerhetsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft8"&gt;tillgänglighetsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft8"&gt;tillgången till förvaltningsgemensamma funktioner och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Vad gäller nätverksförvaltning och nätverksfunktioner konstatera- des att det fanns en skillnad gentemot länder med en annan för- valtningstradition än den svenska och även finska (sida 31):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft99"&gt;I länder med en centralistisk förvaltningsmodell utvecklas nätverks- funktionerna ofta till ett omfattande gemensamt förvaltningssystem som begränsar myndigheternas möjligheter att utforma egna förvalt- ningssystem på ett optimalt sätt, och som begränsar utrymmet för in- novativa lösningar. Det finns en betydande risk för att sådana synsätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den offentliga förvaltningen i &lt;NOBR&gt;e-samhället.&lt;/NOBR&gt; Diskussionsunderlag om en arkitektur för en modern nätverksförvaltning. Statskontoret (2004:27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft99"&gt;får ett genomslag i de gemensamma europeiska lösningarna. Sverige bör därför aktivt verka för att gemensamma europeiska regler begrän- sas till vad som behövs för att skapa ett fungerande gränsöverskri- dande förvaltningsnätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft8"&gt;I en rapport till &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;(2005) konstaterade Statskontoret föl- jande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft99"&gt;Standarder skall naturligtvis användas när så är möjligt, men de löser sällan hela problemet. Internationella framtagna standarder passar inte alltid för svenska förhållanden, och de kan också vara alltför oprecisa för att medge en entydig tolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Rapportens ämne var behovet av metoder för begreppsmodellering och man önskade att Verva, som skulle inleda sin verksamhet 2006, kunde fortsätta arbetet genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft99"&gt;…ta på sig att utveckla, fastställa och samordna dessa uppgifter. I detta bör ingå att tillhandahålla en öppen plattform på webben, inklusive stödfunktioner, för att publicera och förvalta gemensamma definitio- ner, modeller, scheman, ordlistor, koder, regelverk och annan tillhö- rande information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;I Vervas rapport Arkitektur och ramverk för interoperabilitet (2006- &lt;NOBR&gt;10-02)&lt;/NOBR&gt; finns en ganska utförlig analys av på vilket sätt en arkitektur kan användas som ett samordningsmedel. Med arkitektur menas i rapporten målbilder och visioner: ”Det som beskrivs av en intero- perabilitetsarkitektur är en vision om ett framtida samarbete mellan olika organisationer” och man vill ”tillämpa en arkitekturmodell som tillåter löst sammansatta komponenter att utbyta information på ett strukturerat sätt.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Rapportförfattaren tänker sig vidare att regeringen, myndig- hetsledningarna och de &lt;NOBR&gt;IT-ansvariga&lt;/NOBR&gt; behöver olika modeller för arkitektur och ramverk, men att det bör finnas spårbara samband dem emellan (sid. 14). Man föreslår att arbetet i Verva inriktas på en konkret referensarkitektur som ska utvecklas i samverkan med andra offentliga intressenter och även bör ansluta till European Interoperability Framework.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-nämnden.&lt;/NOBR&gt; Metodprojekt som stöd för införande av standardmeddelanden. Analys och modellering av begreppet ”person”. Rapport till &lt;NOBR&gt;E-nämnden&lt;/NOBR&gt; av Karl Wessbrandt, Statskontoret. &lt;NOBR&gt;2005-12-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regeringens beslut 2006/2007 om central samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I linje med principen om central styrning och samordning utifrån vissa prioriterade ärendetyper fattade regeringen hösten och vin- tern &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; ett antal beslut om ett förvaltningspolitiskt hand- lingsprogram och en statssekreterargrupp inom Regeringskansliet som i många avseenden för utvecklingen ett steg vidare i den rikt- ning som anges i de rapporter som redovisats ovan. Vi har tidigare, i kapitel 6, översiktligt redogjort för delar av detta program. Det finns nu ett tydligt centralt initiativ i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Regeringen har t.ex. beslutat om en skyldighet för alla myndig- heter under regeringen att hantera fakturor elektroniskt fr.o.m. den 1 juli 2008 – ett ansvar som lades på Ekonomistyrningsverket (ESV). Vidare har Verva fått regeringens uppdrag att leda och sam- ordna statsförvaltningens utvecklingsarbete vad gäller säkert elek- troniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar. Verva har också fått uppdraget att leda och samordna arbetet med att automatisera ärendehanteringen vid myndigheter under regeringen, förenkla tillgången till viss information ur stat- liga register och databaser samt följa upp myndigheternas arbete med &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Inom Regeringskansliet ska vidare bl.a. formerna utvecklas för en samordnad finansiering av förvaltningsgemensamma utveck- lingsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vad gäller standardisering framgår av regeringsuppdragen att Verva gett ut en föreskrift om användning av Svefakturan som standard för in- och utgående fakturor i staten, men att &lt;NOBR&gt;EDI-lös-&lt;/NOBR&gt; ningar tillåts i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den fråga som stått i centrum för flera resonemang och önske- mål i dokumenten ovan – ända sedan Arbetsgruppen för samhällets grundinformation år 2000 – är samordningen av informationsför- sörjningen, dvs. de offentliga databaserna. Regeringen avser nu att se till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;myndigheter utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare ska kunna utbytas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;myndigheter använder enhetliga format för övrig informations- överföring och kommunikation när det krävs,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;staten i samverkan med kommuner och landsting utvecklar för- valtningsgemensamma metoder för säker elektronisk kommu- nikation och dokumenthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I Vervas uppdrag från regeringen ingår att lämna förslag dels om hur ansvaret för begreppsmodeller för informationsutbyte bör för- delas mellan berörda sektorsmyndigheter, dels om en samordnad utvecklings- och förvaltningsprocess för sådana modeller. Vidare ska Verva lämna förslag om utvecklingssteg och kostnadsuppskatt- ningar för att upprätthålla en katalog över vilken information som finns tillgänglig på ett standardiserat sätt. Verva ska i denna del samråda med Sveriges Kommuner och Landsting och Terminologi- centrum samt de myndigheter som har ansvar för den identifierade informationen. Man ska även ta hänsyn till resultatet av det arbete som pågår när det gäller bl.a. folkbokföringsinformation och geo- grafisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Diskussion om samordningens former&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Begränsningar av samordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Vår utgångspunkt, vilken kan utläsas ur de ursprungliga direktiv, är att formerna för att samordna utvecklingen av standarder inom IT- området behöver förbättras och att användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; behöver underlättas. Tilläggsdirektivet framhäver &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som en viktig förutsättning för utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; I dessa formuleringar ryms en föreställning att &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i of- fentlig sektor kan utvecklas och användas på ett effektivare sätt och bättre än i dag främja den offentliga sektorns effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Att diskussionen vid Statskontoret om gemensam arkitektur är så sökande och utdragen i tiden speglar förekomsten av flera svåra restriktioner, i första hand tre välkända krav:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;verksamhetskravet, dvs. att standarder ska följa av verksamhe- tens behov och bestämmas i upphandlingar och vid utveckling av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; på verksamhetens villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;författningskravet på decentraliserat verksamhetsansvar hos stat- liga myndigheter och självstyrelse hos kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;resurskravet, dvs. nödvändigheten av expert- och investeringsre- surser för att kunna ta ett ansvar för utveckling och val av stan- darder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Verksamhetskravet märks i våra fallstudier (bilaga 4), där man ser att verksamheten är huvudfrågan medan standardfrågan är sekundär. &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; är i stor utsträckning en osynlig infrastruktur; det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;verksamhetens tjänster man ser och diskuterar. Valet och använd- ning av standarder osynliggörs ytterligare i verksamheterna genom att de verksamhetsansvariga ofta inte verkar vara medvetna om standardfrågan och inte tar uttryckliga beslut i dessa frågor utan låter besluten styras av leverantörsval, brist på kunskap om existe- rande standarder samt dålig insikt om de långsiktiga konsekven- serna av valet av fel standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Författningskravet på decentraliserad beslutsrätt hos myndighe- ter samt kommuners och landstings självbestämmande förstärker de verksamhetsansvarigas bestämmanderätt. För att valet av stan- darder ska kunna påverkas centralt krävs särskilda författningar som precis pekar ut vilket ärende som kan beslutas centralt eller olika typer av väl definierade samråd, samverkan, forum etc. för dialog i dessa frågor. Vi återkommer till denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Resurserna är ojämnt fördelade vilket kan få konsekvenser för beslutsförmågan såväl på övergripande nivå som i mindre enheter, t.ex. i flertalet kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sålunda har myndigheter med registeransvar önskat att reger- ingen skulle fatta beslut om en tydligare ansvarsfördelning, men det tog flera år innan förslagen från arbetsgruppen för elektronisk information i offentlig sektor från 2000 åtminstone delvis togs om hand i ett regeringsbeslut (2006/2007). Skälet till detta kan vara att det centralt, t.ex. i Regeringskansliet och Verva, saknas tillräckligt med expertis i frågor som rör &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och dess ramar, informationsstruktur och arkitektur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Av vår enkät till de statliga myndigheterna framgår att 54 (av 62 svarande) har resurser för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;5 myndigheter använder &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; årsarbeten för detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;14 myndigheter använder &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; årsarbeten för detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;35 myndigheter använder högst 1 årsarbete för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;I och med att enkäten till de statliga myndigheterna endast täcker ungefär hälften av dessa kan man i runda tal anta att cirka 100 års- arbetskrafter ägnas åt &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;På arkitekturområdet (verksamhets- och &lt;NOBR&gt;IT-arkitekturer,&lt;/NOBR&gt; se mer om detta nedan) har vi kommit fram till att resurserna är ganska stora vid vissa myndigheter; av de cirka &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; myndigheter som har den största expertkompetensen inom dessa områden har ett flertal lika mycket eller mer expertresurser än Verva. Inom lands- tingsområdet har Carelink fått ett arkitekturuppdrag av SKL, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Samordning och organisation SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;arbetar tillsammans med ett nätverk av arkitekter från de &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; största landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Regeringskansliet har mycket lite expertresurser i dessa viktiga frågor. Man räknar i stället med att frågan sköts av Verva samt inom respektive myndighet. Detta är ett handikapp vid regeringens hantering av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet.&lt;/NOBR&gt; Så länge ett antal stora sektormyndigheter var och en förfogar över större expertis än den sektorövergripande nivån kommer stuprörstendensen vara svår att motverka, och försök till reformering kommer att ta lång tid. Det ska dock noteras att samverkansandan och deltagandet i gemen- samma nätverk anses ha ökat väsentligt under senare år. Även resursfrågan måste beaktas när den centrala samordningen utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samordningens omfattning och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Verva bedriver ramavtalsupphandling på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Man har även föreskriftsrätt när det gäller ”standarder eller liknande krav som skall vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under regeringen” (ur verkets instruktion, 2 §). Även andra myndigheter samt regering och riksdag kan fatta beslut om standarder med stöd av olika föreskrifter, vilket sker i lagstiftning om fastigheter, skatter och registrering av olika slag. Därutöver pågår de &lt;NOBR&gt;facto-standardisering&lt;/NOBR&gt; oavbrutet inom många myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;De nya regeringsbesluten om ökad central styrning gäller vissa delar av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; kommunikation i samband med ärende- hantering, upphandling och fakturor samt registerförande myndig- heters kommunikation. Därmed har i huvudsak dagens nationella styrmedel kopplade till &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; beskrivits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga förvaltningen verkar vara ett vidare fält än det som beskrivs i Vervas instruktion, framför allt i två avseenden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;Diskussionen om den offentliga &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; berör även myndighetsspecifika verksamheter, dvs. de som inte är gemensamma för hela förvaltningen. Begreppet &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; i en snäv version är ofta (se t.ex. Vervas instruktion) förbehållet funktioner som används i alla förvaltningar, medan t.ex. &lt;NOBR&gt;e-lear-&lt;/NOBR&gt; ningmetoder i skolan, gemensam patientjournal eller begrepps- standardisering inte förs dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; aktualiserar bredare problem- och policy- områden än det utpräglat förvaltningspolitiska perspektivet i Vervas instruktion. Framför allt tränger de näringspolitiska frå- gorna fram, eftersom valet av standarder i den offentliga för- valtningens standardisering har samband med konkurrensför- hållandena på marknaden, innovationer, risker för inlåsningar hos leverantörer av applikationer av olika slag, etc. (se kapitel 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Båda dessa utvidgningar, in i olika myndighetsområden samt in i nya politikområden, är exempel på den typ av successiva förskjut- ningar som skett under hela &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och som utredningen förut- ser kommer att fortsätta så länge man inte kan konstruera en cent- ralistisk beslutsgång enligt den danska modellen. Den svenska för- valtningsmodellen leder till att man genom författningar försöker avgränsa vilka beslut som kan läggas på olika myndigheter och därmed möjliggör lösningar på konstaterade gemensamma pro- blem. Lösningarna på samordningsfrågorna kommer att vara en kombination av regeringsbeslut t.ex. om författningsförändringar om beslutsfördelningen, expertstöd, policyarbete och kontaktar- bete mellan myndigheter, kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förhållandet till den statliga förvaltningen i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft11"&gt;PTS och Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Utrymmet för nationellt beslutsfattandet när det gäller standarder är litet eller obefintligt när standarderna fastläggs av marknaden på global nivå, vilket sker exempelvis inom IT- och telekomsektorn. Ansvaret är tydligt när det gäller den formella standardiseringen inom elektronisk kommunikation – Sverige företräds i ETSI av ITS och i ITU av PTS. Sverige är därigenom en aktiv intressent i såväl den europeiska som globala standardiseringen inom elektronisk kommunikation. Det arbete med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som pågår vid PTS och Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt; verkar därmed i huvudsak inte be- röras av resonemangen i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Verksamhetsansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; koppling till de statliga myndigheter- nas verksamhetsansvar är en nyckelfråga. &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; som begrepp omfattar både funktioner tvärs över hela förvaltningen som Verva, ESV och Riksarkivet arbetar med och den &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; som sker i sakmyndigheternas egen regi. Gränsen mellan vad som är gemensamt och vad som är myndighetsspecifikt är dock inte helt klar, vilket man ser inte minst i samband med diskussionen om begreppsstandardiseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Dessvärre finns det ingen uttrycklig, officiell definition av vad som ingår (respektive inte ingår) i begreppet &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Ingår exempelvis skolans lärande verksamhet i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; – allt mer kunskapsinhämtning sker ju via webben &lt;NOBR&gt;(e-learning)?&lt;/NOBR&gt; Eller ingår enbart skolans administrativa verksamhet, t.ex. ansökning, elevin- formation och betygsregistrering, i begreppet? Än svårare blir gränsdragningen vid statliga myndigheter, vilka till största delen har en administrativt bunden sakverksamhet som man har ett själv- ständigt ansvar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;I budgetpropositionen 2006/07:01 (Uo2, avsnitt 2.12) använder regeringen begreppet &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft14"&gt;Utvecklingen av elektronisk förvaltning skall göra det enklare för myndigheter att samverka och för medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Tolkningen av detta måste helt enkelt vara att &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; är den förvaltning som använder sig av elektroniska hjälpmedel. Med denna avgränsningsmetod utgår regeringen från förvaltningens tjänster gentemot medborgare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vår utredning ansluter sig i stället till den något bredare defini- tion av &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; som EU gjort och som även Verva använder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft14"&gt;Användningen av informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Även om denna definition inte gör gränsdragningen mot sakmyn- digheternas verksamhetsansvar klarare, lyfter den ändå fram att e- förvaltning inte enbart handlar om bokstaven e, utan också om andra aspekter i verksamhetsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Även på områden som myndigheterna entydigt ansvarar för finns ett värde av ett gemensamt metodstöd och utveckling av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;gemensamma principer för att inte varje myndighet ska behöva utveckla allting själv och för att det inte längre fram ska uppstå öar av det slag som är välbekanta från beskrivningar av &lt;NOBR&gt;IT-systemens&lt;/NOBR&gt; framväxt. Detta gäller naturligtvis särskilt mindre myndigheter; några av de större myndigheterna har egen &lt;NOBR&gt;IT-standard-&lt;/NOBR&gt; och arki- tekturexpertis, t.o.m. i större omfattning än Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Kan man definiera ett sektoransvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I enkäten till de statliga myndigheterna (se bilaga 3) ställdes frågan om huruvida man bör peka ut särskilda myndigheter som sektoran- svariga vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Vissa myndigheter anser att de stora standardiseringsinsatserna i första hand bör ske på sektors- och områdesnivå och att någon sektorsmyndighet bör ges ett sam- ordningsansvar inom respektive sektor. Cirka 25 myndigheter (av 62) pekar ut förslag till sådana myndigheter, till största delen Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Det förekommer också enstaka invändningar mot tanken på att myndigheter ska vara ansvariga inom detta område, eftersom de svarande anser att det är marknadens sak att välja standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Av dem som är positiva till tanken på sektorsansvar lämnas ett tiotal förslag på andra myndigheter eller organisationer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;Lantmäteriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;KBM när det gäller informationssäkerhet (i övrigt Verva)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Riksarkivet (alternativt Verva)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Myndigheten för skolutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Verket för högskoleservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Swedish Alliance for Middleware Infrastructure (SWAMI), som är en samverkansgrupp inom högskolesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;I de fall när en respondent har föreslagit sin egen myndighet har vi tagit kontakt med respondenten för att höra efter hur man anser att det föreslagna sektorsansvaret ska formaliseras. Denna dialog har dock inte kunnat fullföljas inom utredningens ram men vi hoppas att frågan kan föras vidare till den centrala expertfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB347/GVB347274x1.jpg" style="width:498px;height:348px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Det är regeringen som i föreskrifter och instruktioner pekar ut myndighetsansvaret. Begreppet sektorsansvar, som används i vissa myndigheters instruktioner är sällan förenat med några möjligheter att påverka andra myndigheter, utan handlar huvudsakligen om att följa upp insatser på ett visst område t.ex. inom handikappolitiken. Sektorsansvar i denna mening har inte givits någon generell defini- tion. Den sektorsroll som vi avser här är helt informell. Ett exem- pel är att Lantmäteriverket har en så central roll i förhållande till ett antal (lika självständiga) myndigheter med näraliggande uppgifter att dessa myndigheter tillsammans tycks bilda en sektor. Detta illu- streras av figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft3"&gt;Figur. Analys av Lantmäteriverkets intressenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p852 ft124"&gt;Intressentanalys&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td271"&gt;&lt;P class="p853 ft125"&gt;Vilka kommer att leverera information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td271"&gt;&lt;P class="p853 ft125"&gt;till och ta emot information från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td271"&gt;&lt;P class="p853 ft125"&gt;informations försörjningsprocessen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;BKN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td271"&gt;&lt;P class="p854 ft125"&gt;LMV &lt;NOBR&gt;16/12-2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Datainspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;BostadsKreditNämden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;Kommunala lantmäteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Krisberedskapsmyndig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td272"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;myndigheten KLM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;Statliga lantmäteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;myndigheten SLM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p856 ft125"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Boverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Banker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Bolagsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Kreditinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Privataföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Kvalitetskontroll av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td273"&gt;&lt;P class="p39 ft125"&gt;Självverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr38 td23"&gt;&lt;P class="p857 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Polisen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;inlevererade data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Självverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft125"&gt;Medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft125"&gt;Systemleverantörer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Fri tillgång till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;nödvändig info&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p861 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p862 ft125"&gt;Använder:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td278"&gt;&lt;P class="p862 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;-struktur&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td278"&gt;&lt;P class="p862 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;-kravbild&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Luftfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Inskrivnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Fri tillgång till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr35 td88"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;Kvalitetskontroll av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;nödvändig info&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p864 ft125"&gt;Den framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td88"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;inlevererade data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;SGU,SMHI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td254"&gt;&lt;P class="p865 ft125"&gt;informations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr34 td281"&gt;&lt;P class="p866 ft125"&gt;försörjningsprocessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p867 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td276"&gt;&lt;P class="p868 ft125"&gt;Anslår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td282"&gt;&lt;P class="p16 ft128"&gt;Beställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr37 td231"&gt;&lt;P class="p869 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Vägverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p423 ft125"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Bergmästare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p870 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td274"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;Deltar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Posten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Kraftbolagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr33 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Fastställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td276"&gt;&lt;P class="p423 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;terminologiarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft128"&gt;Svenska Kyrkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Riksdag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;spelregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td282"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p862 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Kronofogden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td54"&gt;&lt;P class="p871 ft125"&gt;Samordnare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Vissa kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td275"&gt;&lt;P class="p855 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p871 ft125"&gt;kravställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Riksantikvarie ämbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p871 ft125"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Räddningsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p35 ft125"&gt;Ajourhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Domstolarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td9"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td280"&gt;&lt;P class="p872 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p862 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p39 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td254"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;Idépåverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p31 ft125"&gt;Ger tillgäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td254"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;informationsstruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p867 ft125"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td75"&gt;&lt;P class="p867 ft125"&gt;Använder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p31 ft125"&gt;till varandras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td254"&gt;&lt;P class="p863 ft125"&gt;Ideologier...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p31 ft125"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Återförsäljare/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;LM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Parner inkl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;Fastighetsuppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;förädlare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Metria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p23 ft125"&gt;Swedesurvey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Inspire&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Försvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p873 ft125"&gt;Grannländernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Landstingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;EuroGraphic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td274"&gt;&lt;P class="p23 ft125"&gt;Stanli/Uli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft125"&gt;Eulis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p873 ft125"&gt;kartmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Kommunförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p23 ft125"&gt;Euref&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td88"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;Mäklarorganisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p23 ft125"&gt;EuroGeoGraphics&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p490 ft125"&gt;Kunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;Utredningen har inte kunnat bedöma vilka myndigheter som har ett så omfattande nätverk av intressenter på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; område att man bör peka ut dem som särskilt ansvariga i förhål- lande till detta nätverk. Den lämpliga metoden (om regeringen så beslutar) kan vara att först etablera en central funktion på &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;dardiseringsområdet och därefter låta detta organ – i samverkan med respektive myndigheter med intresse av saken – undersöka om myndigheternas roller behöver regleras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förhållandet till omvärlden i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Betydelsen av en dialog mellan staten å ena sidan och kommuner och landsting samt näringslivet å den andra när det gäller &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringen framgår bl.a. av det intresse väckts genom Vervas tre samrådsgrupper, där en har företrädare för kommuner och lands- ting, en har företrädare från näringslivet, och en består av statliga myndighetsrepresentanter. Den valda strategin för Vervas före- skrifter och vägledningar är att dessa utvecklas i samråd med bl.a. kommuner och landsting, vilket borgar för att de i stor utsträck- ning kommer att accepteras av dessa. Denna strategi verkar inte påverkas av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;En konkret möjlighet till samverkan med näringslivet är att myndigheterna i ökad utsträckning arbetar i SIS tekniska kommit- téer. Oavsett hur den tänkta centrala funktionen för &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; sering organiseras måste det dessutom finnas forum för kontakter med näringslivet, eftersom standarder som används inom den offentliga produktionen ofta har ett gränssnitt mot den privata sektorn och de därför ska kunna användas även i den privata sek- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Olika aspekter på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och organisatoriska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;IT ingår som integrerad del av praktiskt taget alla samhälleliga verksamheter, vilket får till resultat att &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; kan struktureras utifrån ett flertal olika perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den statliga samordning som berör de mer tekniska och kom- munikationstekniska områdena handhas av PTS inom ramen för lagen om elektronisk kommunikation och berörs, som ovan nämnts, inte av vår utredning. I tidigare avsnitt har vi visat hur IT- standardiseringen berör flera mer generella politikområden, för- utom sektorsinriktade områden som sjukvård, transport och skola, däribland:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft8"&gt;Näringslivs- och tillväxtpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;Handelspolitiken som en del av skapandet av EU:s inre mark- nad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft8"&gt;Förvaltningspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Man kan välja mellan att koncentrera de gemensamma funktio- nerna för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; till ett organ eller dela upp dem mellan olika organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Fördelen med att koncentrera så mycket som möjligt vore att skapa en kraftfull organisation som med kompetens kan handha de flesta frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Nackdelen – vilken förmodli- gen överväger – vore att denna typ av organisation skulle inrymma så många målkonflikter att verksamheten blev ohanterlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Man kan exempelvis peka på EU:s starka krav på att europeiska och internationella standarder införs av handelpolitiska skäl och att länderna skall motverka att handelshinder skapas genom nationella standarder. Mer nationella krav och behov, som de konkreta sek- torverksamheterna möjligtvis framlägger, kan därmed bli svåra att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En annan spänning finns mellan det mer långsiktiga perspektivet i närings- och tillväxtpolitiken gentemot det många gånger mer kortsiktiga perspektiv som krävs vid verksamhetsutveckling och upphandling inom myndigheterna. Standardiseringen kan rimligen inte vara den allt överskuggande organisationsbestämmande fak- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Ett sätt att undvika denna typ av målkonflikter skulle vara att dela upp samordningsansvaret så att berörda delar sköts av myn- digheter inom de förvaltningspolitiska, handelspolitiska respektive näringspolitiska områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Även om det kanske inte finns skäl att samordna alla typer av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; till ett och samma organ kan man se hela IT- standardiseringsområdet som ett organisatoriskt system. Det måste därför anses eftersträvansvärt att någon instans har överblick över hela detta system. Inrättandet av en ”monitoringfunktion” bör därför övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Att hålla isär de olika aspekterna får organisatoriska konsekven- ser. Huvudsyftet med &lt;NOBR&gt;EG-regelverket&lt;/NOBR&gt; i enlighet med &lt;NOBR&gt;98/34-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet, (se kapitel 4) är att undvika att skapa handelshinder genom nationella standarder. Handläggningen av &lt;NOBR&gt;EG-ärenden&lt;/NOBR&gt; om &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering bör därför hållas isär från &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringen. Syftet med en åtskillnad är att det inte ska behöva misstänkas att &lt;NOBR&gt;EG-handläggningen&lt;/NOBR&gt; påverkas av myndigheternas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;egna intressen av de standarder som är framtagna för svenska för- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;I konkreta standardiseringsbeslut bör man differentiera besluten mellan olika nivåer. Vårt underlag visar bl.a. att behovet av &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering växlar med verksamhetens art och att det dessutom varierar starkt mellan olika sektorer och myndigheter. Bilden är komplex och spretig med standardisering på alla nivåer – från glo- bala standarder till nationell och verksamhetsspecifik begreppsbild- ning. Vidare arbetar myndigheterna inom olika beslutsstrukturer, varav vissa är starkt beroende av internationell professionalism, t.ex. sjukvården, medan andra är dominanta affärsverk eller till- synsfunktioner över självstyrande kommuner eller landsting. Det som är starkt verksamhetsberoende bör läggas så nära verksamhe- terna som möjligt; funktioner som kräver en hög grad av överblick och samtidigt specialisering bör i stället läggas i centrala stabsfunk- tioner som kan ge kollegial miljö och kontinuitet. Endast sådant som kräver lagstiftning, innebär stora nya investeringar eller av andra skäl har politisk laddning bör läggas på regeringsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;E-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbete&lt;/NOBR&gt; får en särställning genom att denna förvaltning styrs nationellt. Ett särdrag för &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen är också att det decentraliserade verksamhetsansvaret kan leda till en ineffektiv &lt;NOBR&gt;IT-struktur&lt;/NOBR&gt; om man ser &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; som en helhet. Båda dessa skäl motiverar en central expertfunktion med anknytning till ledningen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsarbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vårt förslag inskränker sig till hur en expertfunktion kan utfor- mas på central nivå. Om det behövs en mer konkret arbetsfördel- ning sektorsvis på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet&lt;/NOBR&gt; bland myndighe- terna, utöver det direkta verksamhetsansvaret, får sedan bedömas av detta organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Slutligen bör man göra åtskillnad mellan å ena sidan &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringsfrågor som i huvudsak syftar till att vara en förutsättning för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; och å andra sidan frågor som främst har ett näringspolitiskt eller annat syfte, t.ex. att främja innovationer, småföretag och motverka monopolsituationer på marknaden. Skä- let är att en förbättrad samordning av den &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som är en förutsättning för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; bör ske i nära anslutning till ledningen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; medan de mer renodlat näringspoli- tiska aspekterna bör hanteras i anslutning till näringspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p880 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;En central expertfunktion för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; IT- standardisering – fyra alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I vår enkät ombads myndigheterna att lämna förslag på hur en ökad statlig central samordning ska gå till. Ett antal myndigheter påpekar nödvändigheten av att det även inom Regeringskansliet finns en ökad tvärsektoriell samordning rörande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Många, såväl i enkäten till de statliga myndigheter som till kommuner och landsting, nämner Verva som en sammanhållande myndighet, och en respondent påtalar behovet av en nationellt samordnande funk- tion som harmoniserar Sveriges målsättningar med andra länders.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Nedan följer fyra huvudalternativ, i vissa fall med underalterna- tiv. Inledningsvis bör dock en kommentar göras till Vervas ställ- ning som ett av flera alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vervas arbete med exempelvis gemensamma kravspecifikationer som ett samordningsinstrument kan tyckas föregripa diskussionen om organisatoriska alternativ i samordningsfrågan. Dock kommer det att framgå nedan att så inte är fallet. En samordnande funktion på standardiseringsområdet inom området &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; behöver inte läggas på Verva, om man är beredd att ta de nackdelar det in- nebär att åtskilja standardiseringssamordningen från den samord- ningsroll som Verva redan har på &lt;NOBR&gt;e-förvaltningssidan.&lt;/NOBR&gt; Standardise- ring har många olika funktioner och samband, och flera av alterna- tiven är fullt tänkbara utifrån vissa specifika utgångspunkter. Ana- lysuppgiften vi står inför är att väga samman alla faktorerna till en helhetsbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En helt ny organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Vi tänker inte förorda inrättandet av en helt ny organisation som säte för en nationell expertfunktion för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering,&lt;/NOBR&gt; men utformningen av ett sådant alternativ kan ändå ha ett pedagogiskt värde. Det följande är en önskelista över vad en sådan organisation skulle behöva:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Hög attraktionskraft inom professionella kretsar inom såväl offentlig som privat sektor som arbetar med arkitektur och IT- standardisering, vilket kräver en stab som är åtminstone lika stor som inom de statliga myndigheter som satsar mest på lik- nande verksamhet, dvs. &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; högt specialiserade experter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft8"&gt;Personer med dels erfarenhet från och goda nätverk inom fram- för allt de &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; tyngsta sektorerna inom den offentliga förvalt- ningen, dels erfarenhet från internationellt arbete, inte bara inom EU:s standardiseringsarbete utan även andra, i första hand globala, standardiseringsorganisationer och de viktigaste gemenskaperna och konsortierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;En informationsfunktion på regeringsnivå – ett slags CIO (Chief Information Officer) – motsvarande det som i näringsli- vet avser en person på direktörsnivå med ansvar för företagets informationssystem och informationsstrategi, för att markera att organet är den ledande organisationen inom förvaltningen inom området &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;Förmågan att trots &lt;NOBR&gt;CIO-rollen&lt;/NOBR&gt; kunna samverka både med andra statliga myndigheter samt kommuner och landsting på det sätt som förutsätts i den svenska förvaltningsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Effektiva samverkansformer med kommuner och landsting för att säkerställa att arbetssätt och valda standarder inte bygger barriärer mellan olika offentliga huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Möjlighet att hitta en effektiv samverkansform även med när- ingslivet och standardiseringsorganisationerna och på det sättet säkerställa standarder som är användbara av både näringsliv och offentlig sektor; bl.a. skulle detta kunna ske genom tillfälliga eller tidsbestämda tjänster, i stil med universitetens adjunge- rade professorer eller Regeringskansliets ämnessakkunniga, för att garantera cirkulation och tillgång till modern expertis med egna praktiska erfarenheter och aktuella kollegiala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;Eventuellt Vervas föreskriftsrätt och ansvar för upphandlingen av ramavtal på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; liksom den ledande roll för utveck- lingen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; som Verva har och nu ytterligare fått förstärkt genom de senaste regeringsbesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Förslaget är utformat som en &lt;NOBR&gt;”IT-standardiserarens&lt;/NOBR&gt; önskedröm” vilket är dess pedagogiska fördel, genom att det blir en referens- punkt. Förslaget som vi formulerat döljer dock bl.a. att det kan finnas en motsättning mellan att placera organisationen nära när- ingslivet och standardiseringsorganisationerna och samtidigt ge den en ledarroll i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; genomförande. Vidare är den inter- nationella idén om CIO svår att förena med Sveriges långtgående decentralisering av den offentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inom eller nära Regeringskansliet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Inom Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Justitiedepartementets arbetsgrupp om de offentliga registren framförde, som vi tidigare nämnt, ett förslag&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;år 2000 om en central samordningsinstans i Regeringskansliet. Det bemöttes positivt av remissinstanserna men förverkligades inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Ett liknande, men något bredare, förslag i &lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; slutrapport&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;möttes av en blandad opinion. De som var positiva framhöll behovet av sektoröverskridande beslut, medan de negativa var rädda för att man bäddar för en i längden utsiktslös centralstyr- ning i verksamhetsnära beslut. Möjligen kan dessa förslag ha un- derlättat tillkomsten av &lt;NOBR&gt;e-nämnden,&lt;/NOBR&gt; dock utanför Regeringskans- liet. &lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förslag om bättre central samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; fanns dock med bland motiven för regering- ens beslut att tillsätta vår utredning (se prop. 2004/05:175). Den nya regeringen har därutöver gett flera uttryck för sin vilja att styra och påskynda utveckla av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En samordningsverksamhet inom Regeringskansliet bygger normalt på att regeringen ska fatta beslut i olika frågor som rör samordningen och att den är styrande för myndigheterna under regeringen, medan motsvarande verksamhet placerad i en myndig- het endast blir bindande för andra myndigheter om detta framgår av en lag (beslutad av riksdagen) eller förordning (beslutad av re- geringen). Vår utredning ska naturligtvis i första hand bedöma frå- gorna utifrån deras sakliga tyngd, men i sakligheten ingår även att försöka bedöma vilka olika intressen som föreligger. Om man ska dra några slutsatser av tidigare erfarenheter, så är den enklaste och tydligaste slutsatsen att det hittills under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; inte har funnits något intresse från regeringens sida att föreslå en samordnings- funktion inom Regeringskansliet av det slag vi resonerar om. Skä- len till detta kan vara följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft8"&gt;Förslag om att skapa nya interdepartementala beslutsprocesser för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom Regeringskansliet missar att den reguljära beslutsformen inom regeringen och Regeringskansliet i grunden är interdepartemental, eftersom ett regeringsbeslut nor- malt bereds inom alla berörda departement. En ny, formaliserad och specialiserad beslutsprocedur kring exempelvis standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En arbetsgrupp inom Justitiedepartementet: Samhällets grundläggande information. Ds 2000:34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Digitala tjänster – hur då? Slutbetänkande av &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; SOU 2003:55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;skulle kanske, åtminstone i ett inledningsskede, lyfta fram just standardiseringen. Men den normala beredningsgången skulle för- modligen efter hand konkurrera ut den speciella proceduren, efter- som denna inte tillför något – det är samma krafter som påverkar avvägningarna i både den speciella och den reguljära beredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Regeringskansliet, som i huvudsak bedriver policyarbete inför utformandet av regeringsbeslut, är dessutom ingen naturlig plats för förvaltning. Arbete med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och näraliggande frågor kräver förvaltningsmässig uthållighet och specialisering hos tjänstemän som kan följa utvecklingen, bygga nätverk och delta i långvarigt förhandlingsarbete. Regeringskansliet är inte heller någon lämplig professionell miljö för den typ av specialister som behövs; den typiske handläggaren är generalist. En bekräftelse på analysen i detta avsnitt kan vara att rättsinformationssystemet från börjades sköttes från Regeringskansliet men efter några år flyttades över till Statskontoret (numera Verva).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Fördelen med att lägga ledningen av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; och näraliggande verksamheter i Regeringskansliet är att man får möj- lighet att forma en tydlig spets i en genomförandeorganisation med den auktoritet som en placering nära regeringen innebär. Det skulle innebära en helt ny prioritering av just standardisering från reger- ingens sida. Det är dock svårt att tänka sig att man skulle föra över arbetet med att följa &lt;NOBR&gt;e-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; från Verva till Regeringskans- liet. Därmed har en tydlig nackdel med förslaget konstaterats, eftersom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; utveckling hänger nära samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;En kommitté utsedd av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Ett alternativ är att under en övergångstid lägga den centrala policy- och expertfunktionen i en kommitté som är utsedd av regeringen. Uppdraget skulle då inte längre vara utredning, som vårt uppdrag, utan ett helt nytt uppdrag med inriktning på några års försök att etablera en ökad fokusering på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Fördelen är att en sådan kommitté i praktiken kan pröva våra förslag och idéer. Det kan också vara en fördel att kommittén lig- ger vid sidan av myndigheterna, eftersom det underlättar en fri och initiativtagande roll. Kommittén kan ges en valfri uppsättning av myndighetsbefogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Nackdelen med en sådan kommitté är att uppdraget förr eller senare upphör, vilket kan försvåra rekryteringen. Dessutom är kommittérollen oklar i förhållande till myndigheterna, om inte kommittén fått klart reglerade befogenheter av regeringen i förhål- lande till myndigheterna och i övrigt bygger på samma slag av auktoritet som en myndighet (utan bindande befogenheter gent- emot omvärlden) kan skaffa sig med hjälp av samråd, expertis och allmänt förtroende från omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En annan nackdel kan vara att aktuell &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; nu och under de kommande åren avser &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsområdet.&lt;/NOBR&gt; Såväl EU:s Lissabonstrategi som &lt;NOBR&gt;i2010-planen&lt;/NOBR&gt; förutsätter en ökning av &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen såväl nationellt som till vissa delar inom EU. En kommitté och försöksverksamhet kan då möjligen vara en för låg ambitionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;I anslutning till SSR eller SIS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Sveriges Standardiseringsråd (SSR) är som tidigare beskrivits ett gemensamt organ för staten, kommunerna, landstingen och Svenskt Näringsliv med uppgift att främja svensk standardisering. En uppgift är bl.a. att erkänna svenska standardiseringsorgan – för närvarande SIS, SEK och ITS. SIS är det standardiseringsorgan som har de flesta beröringspunkter med vårt utredningsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Idén att formellt knyta en central expertfunktion inom &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringsområdet till SSR eller SIS med tänkbar placering hos SIS, har flera tydliga förtjänster. De specialisterna som behövs skulle få en professionell miljö av hög klass med nära tillgång till framstående experter inom området, t.ex. inom begrepps- och informationshantering. Funktionen skulle dessutom kunna dra nytta av de erfarenheter och det kontaktnät inom den offentliga och privata sektorn som SIS har förvärvat genom decennier av standardiseringsarbete. Samverkan mellan den nya funktionen och SIS egna standardiseringsexperter skulle därutöver ge upphov till ett starkt svenskt expertcentrum på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet.&lt;/NOBR&gt; SIS många tekniska kommittéer med företrädare för både privat och offentlig sektor skulle vara en god miljö för goda kontaktvägar mellan privat och offentlig sektor på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet,&lt;/NOBR&gt; liksom med hela standardiseringsområdet, även utanför &lt;NOBR&gt;IT-områ-&lt;/NOBR&gt; det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Att vem som helst som har intresse av dessa frågor – både offentliga och privata respektive stora och små aktörer – frivilligt ansluter sig till en teknisk kommitté är en viktig poäng i standardi- seringsarbetet. På så sätt förankras den blivande standarden hos samtliga deltagare. Nackdelen är att det kan ta lång tid för alla dessa parter att jämka sig samman till ett enigt resultat. Likaså kan en nackdel vara att mycket få aktörer därmed kan få ett oproportio- nerligt stort inflytande över standardens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Nackdelen med att knyta expertfunktionen till SIS är delvis densamma som i valet av andra myndigheter än Verva. Regeringen betonar i tilläggsdirektivet till oss att &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; ska ses som ett medel för att främja &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; Lägger man ansvar för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i två olika organisationer, måste man hitta nya former för att koppla samman de två uppgif- terna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Ett kanske svårare problem att lösa är att SIS fokus är den stan- dardisering som sker inom de erkända standardiseringsorganisatio- nerna. Vårt utredningsarbete tyder på att det finns transaktions- kostnader och kommunikationsbarriärer av olika slag och mellan olika slag av standardisering i standardiseringsvärlden: exempelvis mellan de av EU erkända standardiseringsorganisationerna och de internationella konsortierna, mellan konsortierna och UN/CEFACT, samt mellan samtliga dessa och den de &lt;NOBR&gt;facto-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering som sker nationellt och internationellt, i och utanför myndigheter. Det organ som ska arbeta som ett centralt expertor- gan måste vara trovärdigt i alla dessa miljöer, och det kan då vara en nackdel med en organisatorisk tillhörighet till just SIS – men för- modligen kan detta problem lösas på något sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Sedan tillkommer en organisatorisk och finansiell problematik. En uppbyggnad av en funktion av detta slag måste finansieras från början på något sätt. Det finns inte någon utfästelse om en finansi- ering av en &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsverksamhet&lt;/NOBR&gt; utöver den som redan pågår, och det är därför svårt för oss att göra några utfästelser om huruvida en uppbyggnad av en ny organisation är möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;I anslutning till redan existerande statlig myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Alternativet att välja en myndighet som anknytningspunkt har den fördelen att man får helt andra förutsättningar för rekrytering av specialister, administrativ kontinuitet och långvarig målinriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;än vid kopplingen till Regeringskansliet. Man kan även dra nytta av den professionella miljö och erfarenhet som redan finns inom en existerande myndighet inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En nackdel med en myndighetslösning är att det kan uppfattas som att ledarskapet blir svagare i jämförelse med om funktionen ligger i Regeringskansliet, eftersom en myndighet under regeringen kan ha svårt att hävda sig gentemot andra, formellt likställda myn- digheter. Även förhållandet till kommuner och landsting blir an- norlunda genom att den politiska ledningen i t.ex. Sveriges Kom- muner och Landsting hellre väljer regeringen som en naturlig mot- part om det uppstår problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Med kopplingen till &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; given finns utöver Verva Ekonomistyrningsverket, Riksarkivet, Kommerskollegium, PTS och Vinnova som tänkbara alternativ. ESV och Riksarkivet har ledande roller inom ekonomiadministrationen respektive arkivom- rådet vilket är betydligt snävare ansvarsområden än Vervas, varför vi inte granskar dessa alternativ närmare. Kommerskollegium är knappast ett alternativ, eftersom denna myndighet är central svensk myndighet för &lt;NOBR&gt;98/34-direktivet&lt;/NOBR&gt; vars huvudsyfte är att bevaka att Sverige eller andra länder inte bygger upp handelshinder. Däremot är Kommerskollegium, vilket framgått av tidigare kapitel, en natur- lig centralpunkt för samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; inför &lt;NOBR&gt;EU-hanteringen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(98/34-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Man kan också överväga andra mer sektoranknutna myndighe- ter, t.ex. Försvarets materielverk, som har ett stort expertkunnande vad gäller nätverksförsvar. Vi har dock inte närmare gått in på sådana alternativ, eftersom man därmed skapar en helt ny kon- struktion genom att lägga en generell expertfunktion för &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen på en myndighet inom en viss förvaltningssektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) har som tidigare beskrivits en stor och viktig roll i den &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som är kopplad till IT- och telekomsektorn, till den elektroniska kommunikationen i enlighet med EU:s direktiv och till de standarder som beslutas på global och europeisk nivå inom framför allt ITU och ETSI. I Danmark har man, enkelt uttryckt, organiserat motsvarigheterna till det svenska PTS och det svenska Verva i samma myndighet men i två skilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;avdelningar och gett ”Vervadelen” en central expertroll av det slag denna utredning överväger i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Fördelen med att organisera dessa två funktioner i samma myn- dighet är att det kan finnas behov av integration i vissa ärenden och att samma expertis kan användas på båda ställena i vissa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Nackdelen är att beröringspunkterna i praktiken är ganska få. Det går i praktiken en tydlig gräns mellan de i huvudsak globalt fastställda standarderna i IT- och telekomsektorn och det behov av anpassning som finns på begrepps- och informationssidan till olika sektorers innehållsmässiga verksamhet. Denna gräns märks också i nätverk och referensramar. Att lägga enbart standardiseringsfrå- gorna på en avdelning inom PTS, och i övrigt hålla kvar ledningen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; inom Verva, verkar opraktiskt i ljuset av de små fördelar som skulle vinnas och det problem i kopplingen mellan IT- standarderna och &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; som skulle uppstå – en koppling som regeringen särskilt poängterat i tilläggsuppdraget till oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft11"&gt;Vinnova&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Vinnovas ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling – dvs. nyskapande produkter, tjänster eller proces- ser med vetenskaplig bas. Vinnovas uppgift är att finansiera den behovsmotiverade forskning som näringsliv och samhälle behöver samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Standarder kan vara en del av en innovationsprocess, i synnerhet på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; med dess snabba tekniska utveckling (jämför vårt uppdrag till Verva att klargöra detta förhållande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om man lade &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågorna&lt;/NOBR&gt; på Vinnova skulle detta kräva ett helt nytt arbetssätt av Vinnova av mer förvaltnings- liknande karaktär. Förmodligen skulle det inte anses lämpligt, lika litet som i fallet ovan, att lägga över &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsfrågorna&lt;/NOBR&gt; på Vin- nova, eftersom det skulle splittra regeringens prioritering av IT- standardiseringen som ett medel för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Verva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Verva har redan en formell ställning genom föreskriftsrätten, som dock bara gäller den statliga sektorn, samt genom de ramavtal som kan användas av både stat, kommun och landsting. Vidare finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;redan embryot till den expertis och det engagemang i de nätverk som kan behövas. På Verva arbetar &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; personer inom olika enheter med frågor som i större eller mindre utsträckning berör &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och arkitektur, motsvarande ca 5 årsarbetskraf- ter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Vi har tidigare gett Danmark som ett exempel på att det är möj- ligt att lägga denna centrala expertfunktion på myndighetsnivå. I kapitel 13 föreslår vi därför att den centrala expertfunktionen för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; läggs hos Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Diskussion av Vervas uppgifter och organisation beträffande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Sammanfattning av tänkta uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Den centrala expertfunktionen för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen, ett interoperabilitets- och &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringskansli,&lt;/NOBR&gt; bör få följande huvuduppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;samordning i syfte att förverkliga interoperabilitet i dess olika nivåer, dvs. främja informationsutbytet mellan förvaltningar och mellan dessa och omgivningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;att utveckla gemensamma specifikationer och sammanställa dessa i en offentlig lista&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;expertstöd i frågor som rör &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i övrigt, t.ex. informationssäkerhet, och därmed sammanhängande policyfrå- gor, inklusive en central överblick över &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; i olika sektorer av den offentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Det ska påpekas att Verva redan i sin nuvarande funktion som den myndighet har till uppgift att följa &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; utveckling och att verka för gemensamma förvaltningsfunktioner på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; i enligt med instruktion och andra förordningar. Den nya rollen är att det tydligare uttalas att verket har en ”takfunktion” som ser till att &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågan&lt;/NOBR&gt; inte hamnar mellan stolarna i den offentliga decentraliserade organisationen utan att någon instans tar ansvar för initiativ vid behov, dvs. att det finns en oavbruten ansvarskedja. Som ett redskap för denna samordningsfunktion kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jämför med den danska sk. &lt;NOBR&gt;OIO-Katalogen&lt;/NOBR&gt; i bilaga 6 Länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;bl.a. den interoperabilitetsarkitektur tjäna som redan förbereds inom Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Vidare har det i vårt utredningsarbete framkommit ett antal uppgifter inom följande områden som bör handläggas av den cen- trala expertfunktionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Allmänna samverkansfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft8"&gt;Samverkan så långt möjligt med fora som är öppna för alla parter, t.ex. SIS, vid utformningen av tekniska specifikatio- ner och liknande krav för informationshantering och infor- mationsutbyte. Vidare ska sådant samarbete främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft8"&gt;Skapandet av en samlad bild av den offentliga sektorns be- hov av gemensamma lösningar genom att kartlägga och publicera myndigheternas informationsutbyten med tillhö- rande informationsstrukturer, kommunikationslösningar och regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft8"&gt;Utredningsverksamhet tillsammans med SSR om över- gripande standardiseringsfrågor, t.ex. om möjligheten att skapa gemensamma förteckningar över &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Informationssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;Undersökning av hur kostnadsaspekten påverkar spridning och användning av standarder inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Utgivandet av en föreskrift som pekar ut ISO/IEC 27001(LIS) respektive ISO/IEC 27002 som grund för myndigheternas ar- bete med informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Upphandling i allmänhet och elektroniska inköpsprocesser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;En särskild funktion för samordning mellan myndigheter när det gäller att utarbeta gemensamma upphandlingskravsspecifi- kationer som sedan kan användas i kommande förfrågningsun- derlag inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Utarbetandet av ett handlingsprogram för standardisering inom den elektroniska inköpsprocessen, bl.a. inom områdena mot- tagningsfunktionerna för anbud samt att terminologi och in- formationsstrukturer klarläggs redan från början i inköpspro- cessen och att gemensamma kravspecifikationer utformas för vissa delar av inköps- och upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;Öppna programvaror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft8"&gt;En vägledning bör utarbetas som beskriver hur myndigheternas anskaffning, utveckling och återanvändning av öppna program- varor, inklusive upphandling av stödtjänster till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Interoperabilitets- och &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringskansliet&lt;/NOBR&gt; kan även hjälpa till att bevaka de områden där svenska myndigheter och andra of- fentliga organisationer aktivt bör medverka i utvecklingen av stan- darder, såväl nationellt som inom EU och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Organisationsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Utveckling av gemensamma kravspecifikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Utgångspunkten är de interoperabilitetskrav som ställs från myn- digheterna. Många myndigheter arbetar redan med att skapa denna interoperabilitet utifrån sina egna verksamhetsbehov. Vervas funk- tion är att underlätta detta arbete och att vid behov samordna de olika myndigheternas initiativ. Bl.a. kan marknadsutbudet av stan- darder behöva inventeras och analyseras och eventuellt komplette- ras med utvecklandet av gemensamma specifikationer för att beskriva de sammantagna funktionskraven som är specifika för för- valtningen – det kan exempelvis handla om tekniska, semantiska, organisatoriska och rättsliga krav som hämtas från olika källdoku- ment. När det gäller tekniska krav på &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; bör detta dock undvikas, då utveckling och förvaltning av egen teknik brukar bli dyrt och resurskrävande och kan leda till interoperabilitetsproblem mot omvärlden. För begrepps- och informationsstandardisering inom förvaltningen är däremot behovet av egna, nationellt anpas- sade standarder stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft8"&gt;Nedan beskrivs en tänkbar procedur som motsvarar i första hand den danska modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Ovan har beskrivits vilka intressenterna är i utvecklingen av spe- cifikationer, vilket är desamma som i andra former av standardise- ring. Det följande är en idé till hur man kan utforma organisationen kring och processen för utvecklingen av specifikationer liksom ut- vecklingen av en standardkatalog. Inspirationen har hämtats från den danska modellen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;med nödvändiga anpassningar till den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 6 Länder, underrubrik Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Samordning och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;svenska förvaltningsmodellen. Den norska modellen har också stora likheter med den danska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Förslag till att utveckla en ny standard, eller att välja eller anpassa en förekommande formell eller informell standard, kan komma från vem som helst – privat, offentlig eller annan – och tas emot av det centrala kansliet. Samarbete kan ske med arbetsgrupper och myndigheter, till exempel Geodatarådet och IT i vården, vilka beslutas av berörd myndighet. Sektorstandardiseringsgrupperna syftar till att förse den offentliga förvaltningen med de standarder och liknande specifikationer som krävs för respektive sektors verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;I ett tidigt skede av arbete bör Verva tillfråga SIS om SIS önskar leda arbetet i en teknisk kommitté som skapas för just det ända- målet. Ur Vervas perspektiv kan en sådan teknisk kommitté hos SIS betraktas som en arbetsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Beslut om en standards status som föreskrift är en senare fråga och behöver inte beslutas i detta skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;I den centrala funktionens uppgifter finns också att skapa bred förankring inför Vervas beslut att ändra i standardkatalogen. I det kan lämpligen ingå att organisera konferenser där samtliga sakägare träffas regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Närmare detaljer om hur &lt;NOBR&gt;utvecklings-,&lt;/NOBR&gt; samverkans- och besluts- processen bör gå till kommer inte att föreslås av utredningen. De väsentligaste momenten är att interoperabilitet i första hand ligger inom myndigheternas verksamhetsansvar, att Vervas har en sam- ordnande funktion för att underlätta interoperabiliteten och att man i denna process, när det utvecklas gemensamma specifikatio- ner av olika slag, håller så nära kontakt som möjligt med SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Utredningens ställningstaganden framgår av kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med näringspolitiska och andra syften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av tidigare kapitel framgår ett antal andra aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; disering än sådana som direkt har med &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; att göra. En sådan aspekt är den näringspolitiska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;främjande av innovationer och småföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning och organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;insatser för att öka näringslivets deltagande i offentliga myndigheters standardiseringsarbete, t.ex. genom ökad an- vändning av SIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;bevakning av de effekter som den offentliga användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; har på näringslivet, bl.a. på datakonsultmarkna- den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft8"&gt;främjande av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; på områden där stat och kom- mun har stora intressen, t.ex. turistbranschen, och där företags- strukturen (många små företag) är ogynnsam för samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Den funktion som hanterar ovanstående åtgärder bör fördelas mellan de näringspolitiska myndigheterna Nutek, ITPS och Vin- nova i enlighet med deras verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den andra aspekten är den sektor- och departementsövergri- pande ”monitorfunktionen” över &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; organisato- riska system i sin helhet, som beskrivits tidigare och som ligger nära det huvudmannaansvar som regeringen via UD har för SSR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Utredningens slutliga överväganden och förslag framgår av ka- pitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;13 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;I detta kapitel redogör vi kortfattat för våra förslag i frågor som kräver åtminstone regeringsbeslut. Motiven framgår under rubri- ken &lt;SPAN class="ft11"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;. I kapitlet finns även ett antal idéer och syn- punkter på policyer, utredningar m.m. som utredningen funnit sär- skilt intressanta att föra fram men som inte nödvändigtvis kräver regeringsbeslut utan kan beslutas av andra instanser. Några av dessa synpunkter sammanfattas under rubriken &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömningar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Förslagen har så långt möjligt ordnats efter sin huvudsakliga tillhö- righet i tre olika avsnitt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;statens nationella ansvar för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och internatio- nell samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;det ansvar som ryms inom det verksamhetsansvar som finns hos myndigheter, kommuner och landsting, organisationer med standardiseringsuppgifter m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Vervas roll som ansvarig för förvaltningsgemensamma speci- fikationer och annan samordning som gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft8"&gt;Slutligen finns ett förslag som rör Riksarkivets roll. Observera att förslagen på vissa områden, t.ex. informationssäkerhet, kunde ha delats upp mellan flera avsnitt, men vi har för överskådlighetens skull lagt alla förslag inom respektive område i det avsnitt där vi bedömer att tyngdpunkten finns, i informationssäkerhetens fall i avsnittet om myndigheternas verksamhetsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Statens nationella ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Bättre understöd för beredning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-kommittéens&lt;/NOBR&gt; ärenden m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt våra utredningsdirektiv behöver samordningen förbättras vid beredningen av de politiska initiativ till &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;EG-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tar. Direktiv 98/34/EG ger t.ex. kommissionen rätt att ge uppdrag till de europeiska standardiseringsorganen, efter hörande av medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Av kapitel 4 i detta betänkande framgår att det har varit svårt för UD, som tillsammans med Kommerskollegium handlägger dessa frågor, att få fram underlag från berörda sektorer och experter i den offentliga sektorn när ärenden kommit från EU, trots ansträng- ningar att skapa nätverk på departement och myndigheter. Ett skäl kan vara att det i dessa frågor inte finns någon fast krets av hand- läggare och experter, eftersom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågorna&lt;/NOBR&gt; hela tiden varierar. Dessutom är frågorna ofta så konkreta att den möj- liga kretsen av experter är mycket liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Inriktningen av vår utredning har varit att problemet kan lösas genom ett nätverk eller råd med representanter för olika verksam- heter i samhället som berörs av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Detta nätverk kan då lättare hitta dem som kan yttra sig i den aktuella frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det pågår även ett informationsflöde (utöver &lt;NOBR&gt;98/34-frågorna)&lt;/NOBR&gt; som kan nyttjas bättre än i dag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;SIS får information från CEN om nya CEN Workshops. Vi- dare sprids information om notifiering av planerade svenska och andra medlemsstaters standardiseringsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Till Kommerskollegium kommer information om ärenden om handelshinder och ärenden från WTO som berör standardisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Till UD kommer information om utvecklingen inom UN/ CEFACT.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Vi har konstaterat att det i UD:s beredning har varit problem att få kontakt med, och få svar från, de experter i Sverige som kunnat ha synpunkter på &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;98/34-ärenden.&lt;/NOBR&gt; Något slags grupp eller nätverk bör därför skapas som kan få fram ett tillräckligt bra underlag på den korta tid som i allmänhet står till buds. Samman- sättningen av rådet ska vara funktionellt snarare än representativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft15"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;motiverad, dvs. det ska innehålla personer som har kunskap om konkreta standardiseringsfrågor inom respektive verksamhetsom- råde och som, när sådan kunskap saknas, kan förmedla kontakt med andra personer med den mycket specifika och aktuella kun- skap som &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; normalt kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Tre organisatoriska lösningar har studerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Den första lösningen är ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;fristående nätverk &lt;/SPAN&gt;med tillhörande kansli, med samma konstruktion som (den tidigare) &lt;NOBR&gt;e-nämnden,&lt;/NOBR&gt; dvs. en egen myndighet. Eftersom nätverket enligt vår uppfattning inte behöver fatta formella beslut är det dock inte nödvändigt att ge det ställning av en egen myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den andra lösningen är ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;råd &lt;/SPAN&gt;liknande den konstruktion som valts för samordning av marknadskontroll av varor (produktkon- troll), dvs. Marknadskontrollrådet, vilket regleras av förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor och som fungerar som ett nationellt samordningsorgan i frågor om marknadskontroll. Rådet består i huvudsak av myndigheter som utövar marknads- kontroll, med generaldirektören för Swedac som ordförande. Sek- retariatet sköts av Swedac. Rådet stödjer myndigheterna, organise- rar erfarenhetsutbyte och utarbetar handlingsplaner. Rådet inne- håller inga representanter för näringslivet och andra externa aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Marknadskontrollrådet ska samråda med representanter för andra myndigheter samt med företrädare för näringsliv, konsu- menter och andra intressenter för att inhämta synpunkter av bety- delse för marknadskontroll. Kontakterna med näringsliv och kon- sumenter ska ske genom att dessa återkommande deltar vid rådets möten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Vi antar att skälet att inte ta med näringslivet i själva rådet är att rådet i första hand är ett samarbete för tillsynsmyndigheter med myndighetsutövning. Om rådsmodellen, t.ex. enligt mönster från Marknadskontrollrådet, skulle väljas för det föreslagna nätverket för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i ett s.k. &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsråd&lt;/NOBR&gt; (i fortsätt- ningen kallat ITSR) finns inte något formellt argument mot att näringslivet deltar, utan alla parter skulle kunna delta på lika villkor på det sätt som skedde i den tidigare beskrivna svenska SOGITS- gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;En möjlighet är att knyta rådet till Kommerskollegium som redan är involverat i &lt;NOBR&gt;98/34-handläggningen.&lt;/NOBR&gt; Inrättande av detta råd vid Kommerskollegium innebär dels att kollegiets remissarbete underlättas genom att det blir lättare att hitta lämpliga mottagare av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;remisserna, dels att rådet får en rådgivande och stödjande funktion i förhållande till UD och Kommerskollegium i sakfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Förslaget innebär att beredningen inom såväl UD som Kom- merskollegium underlättas. Rådet skulle dessutom bistå Kommers- kollegium i den formellt samordnande funktion som kollegiet har i dag på detta område. Rådet skulle däremot inte ta över någon handläggning utan den sker vid de berörda myndigheterna eller andra organisationer. Kommerskollegium har yttrat sig över vårt förslag om ett råd, och har bl.a. ställt sig frågande inför &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringsrådets formella status som råd.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;En tredje lösning är att knyta rådet till &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sveriges Standardise- ringsråd &lt;/SPAN&gt;(SSR), enligt ett avtal mellan staten och SSR. I detta avtal skulle uppgifter, sammansättning och finansiering överenskommas. Det som talar för denna lösning är att SSR redan har representanter både för stat, kommuner, landsting och näringsliv, samt att det är nära till SIS och några av de informationsflöden som är viktiga för samordningsuppdraget. Huvuduppgifterna hos SSR skiljer sig från ITSR, som skulle få en direkt roll som stödfunktion i den statliga beredningen av &lt;NOBR&gt;98/34-ärendena.&lt;/NOBR&gt; ITSR skulle dock inte få till upp- gift att ta ställning till dessa ärenden kollektivt utan man skulle, på samma sätt som om det knöts till Kommerskollegium, få till upp- gift att underlätta beredningen genom att hitta rätt instanser och få fram ett bra underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;Rådet ska även kunna bistå i beredningen av politiska initiativ som tas i andra internationella organ än EU. Det bör även kunna vara ett forum för diskussion och omvärldsanalys på &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringens område. Som forum för informationsutbyte mellan olika parter utgör ITSR en direkt parallell till SSR:s fullmäktige, som i stora delar representerar samma intressen som ITSR skulle göra. ITSR behöver dock en annan sammansättning än SSR, med fler och mer operativa representanter och större spridning mellan sektorer som är relevanta just för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;1. En förbättrad beredning av &lt;NOBR&gt;98/34-direktivets&lt;/NOBR&gt; ärenden ska ske med hjälp av ett råd, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IT-standardiseringsrådet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; med företrädare för de i sammanhanget viktigaste myndigheterna och organisationerna inom stat, kommuner och landsting samt standardiseringsinriktade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;PM &lt;NOBR&gt;2007-04-16&lt;/NOBR&gt; Kommerskollegium. Enheten för inre marknaden och tekniska regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;personer från näringslivet och andra experter, t.ex. från standardi- seringsorgan (inklusive ITS och SEK), departement samt användar- och konsumentintressen. Även frågor från kommittologiförfaran- det kan bli standardfrågor, vilket motiverar att experter från sådana områden, t.ex. geografisk information, kan ingå i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Rådet ska innehålla högst omkring 30 personer, utöver ordfö- randen, för att möjliggöra någorlunda effektiva fysiska möten; den huvudsakliga kontaktformen blir dock troligen &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Rådets uppgift är att bistå UD och Kommerskollegium när svenska ståndpunkter i internationella &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; tas fram. Rådet ska också delta i diskussioner och informationsut- byte om frågor som rör det internationella arbetet med standardi- seringsfrågor på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;En anställd bedöms vara tillräckligt för att sköta ärendehanter- ing, dvs. utskick av remisser, mottagande och sammanställning av remissvar och administration av rådets arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Ledamöter, arbetsuppgifter och finanisering bör överenskom- mas mellan staten och SSR i ett särskilt avtal om rådet organisato- riskt ska höra till SSR. Om en överenskommelse inte kan nås med SSR förs rådet organisatoriskt över till Kommerskollegium, och då utses ordförande och ledamöter i rådet av Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;IT-standardisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; som ett organisatoriskt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Behovet av en övergripande instans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Våra utredningsdirektiv syftade bl.a. till att skapa en bättre över- blick över vilka organisationer som arbetar inom standardiserings- området och vilket arbete som görs, t.ex. erkända och övriga stan- dardiseringsorganisationer respektive föreskriftsarbete och de &lt;NOBR&gt;facto-arbete&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga förvaltningen. Samarbetet mellan de olika delarna av standardiseringen bör förbättras; bl.a. behövs en bättre arbetsfördelning mellan myndigheternas insatser och stan- dardisering i de erkända standardiseringsorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I dag saknas en tydlig rollfördelning mellan de olika aktörerna, så det är därför svårt att peka ut vem som kan ha en övergripande roll på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; område och vem som kan ta ställning till arbetsfördelningen i stort mellan de olika aktörerna; både &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningens och näringspolitikens aktörer skulle kunna ha intresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Överväganden och förslag SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;av sådana bedömningar utan att själva ha en tillräckligt över- gripande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En instans bör ha till uppgift att följa hur de olika delarna av standardiseringskedjan utvecklas och samverkar, dvs. en sektors- och departementsövergripande monitorfunktion för &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringens organisatoriska system i sin helhet, särskilt i de delar som har med den offentliga sektorn att göra. Denna uppgift kan med fördel läggas på SSR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vi övergår nu till några frågor som har med &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ringen att göra men som också gäller standardisering i allmänhet och som involverar flera olika instanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Standarders tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;IT, liksom &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; förekommer numera i många olika slags verksamheter. Intresset av, kunskapen om och tillgängligheten till &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; är dock mycket växlande och i hög grad en fråga för mycket specialiserade experter. Användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; har dock så stor betydelse för en effektiv &lt;NOBR&gt;IT-användning&lt;/NOBR&gt; att man på många områden bör verka för en ökad tillgänglighet av dessa stan- darder. På informationssäkerhetsområdet har t.ex. Verva i sin rap- port till utredningen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;påpekat behovet av att kontinuerligt struktu- rera och informera mottagarsidan om vilka standarder som finns och i vilka sammanhang de kan vara lämpliga att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft8"&gt;Även i Vervas rapport om upphandling&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;framgår problem som rör tillgängligheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Det finns ingen central förteckning över standarder som är organiserad efter användningsområde och som ger en översikt över standardernas syfte och innehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;En särskild olägenhet uppstår när en myndighetsföreskrift hänvisar till en standard som måste införskaffas av den som ska följa föreskriften. Det innebär att det kostar pengar att följa en obligatorisk föreskrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Att söka efter standarder är en av SIS viktiga verksamhetsgrenar, bl.a. utifrån deras eget stora standardregister. Detta är dessutom en tjänst som ofta anlitas av användare. Ett system av olika register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva: Informationssäkerhet – standardisering för ledning och styrning samt för säkerhet i system, produkter och tekniska skyddskomponenter. Av Wiggo Öberg. PM, &lt;NOBR&gt;2007-03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva: Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling PM, &lt;NOBR&gt;2007–02–23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;med standarder av olika slag inom både SIS, myndigheter och branschorganisationer skulle troligen därför fylla ett stort behov hos användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Myndigheternas engagemang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Regeringens bedömde i &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) att deltagandet från myndigheterna kan behöva förstärkas. Detta gällde just arbetet med &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; men resonemanget kan utvidgas till standarder i allmänhet. Standarder i allmänhet, inte bara &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; är nämligen ett redskap för statliga myndighe- ter, kommuner och landsting att fullgöra sina uppdrag, t.ex. att förbättra interoperabiliteten mellan olika system – en fråga där vi föreslår ett uttryckligt förordningskrav på myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;För att uppnå ett ökat engagemang kan det också vara nödvän- digt att arbete med standarder skrivs in i vissa myndigheters instruktioner, regleringsbrev etc. Vår utredning har pekat på att detta saknas hos vissa näringspolitiska myndigheter. Vi kan där- emot inte avgöra vilka myndigheter som saknar, men som skulle behöva, särskilda regeringsuppdrag på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Behov av ytterligare studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Några ytterligare exempel ges nedan på fördjupade studier av del- frågor som skulle behöva göras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;utformning av mätinstrument och liknande för att kunna rela- tera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; till olika verksamhetsmål som t.ex. besparingar, tillväxt, infrastrukturens och &lt;NOBR&gt;e-tjänsternas&lt;/NOBR&gt; lön- samhet på kort och lång sikt, kundanpassning, flexibilitet eller uthållighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;utformning av myndigheternas drivkrafter för att delta i standardiseringsarbete och i att tillämpa standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;arbetsfördelningen mellan myndighetsintern standardisering och formell standardisering, genom i första hand SIS för utveckling av nya standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;formerna för samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv i standardiseringsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ansvaret för förvaltning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som används i offentlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p911 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;policyer för spridning av, tillgänglighet och införandestöd till, användning och förvaltning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som används i offentlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;den offentliganställda personalens kompetens på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringsområdet, framför allt verksamhetsansvarigas förstå- else för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; betydelse samt den ledande per- sonalens insikter i standardiseringsarbetets olika processer och instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Utredningen föreslår inga konkreta utredningsinsatser på dessa områden, utan listan ovan kan ses som en idébank för eventuella framtida projekt inom standardiseringsarbetets ledande organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;2. Sveriges Standardiseringsråd ska få i uppdrag att utreda följande i samråd med SIS och Verva:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Hur kan finansieringen lösas på ett sätt som ökar tillgänglighe- ten till SIS standarder, särskilt på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; t.ex. i de fall hänvisning sker till standarder i föreskrifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;I vilka delar av den offentliga sektorn kan man med fördel nyttja SIS mer för att utveckla standarder, t.ex. förvaltnings- gemensamma krav och begreppsstandarder?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vilka förändringar i SIS arbetsformer skulle underlätta ett all- mänt ökat samarbete mellan myndigheter och SIS?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Hur initieras ett samordnat system av register över standarder, förvaltningsgemensamma krav m.m. för att fylla behovet av en central förteckning över standarder som är organiserad efter användningsområde och som ger en översikt över standarder- nas syfte och innehåll?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vilka särskilda utredningar i övrigt behöver göras för att ge underlag för förslag om hur standardiseringen, särskilt IT- standardiseringen, i sin helhet kan effektiviseras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p914 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Expertis för näringspolitiska analyser av och främjandeinsatser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; och deras användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Syftet med standardisering och gemensamma kravspecifikationer inom den offentliga sektorn är dels att effektivisera den offentliga förvaltningen, dels att underlätta kommunikation med omvärlden och då framför allt med företagen. Standardisering är därför i grun- den en näringspolitisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Därmed uppstår en valsituation som gäller formerna för hur standarder beslutas, vilket kan illustreras med valet mellan två vitt skilda beslutsmodeller:&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;å ena sidan en standardiseringsprocess som utgår från den offentliga sektorns behov och beslutas inom denna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;å andra sidan en process där staten pekar ut kriterier och sedan möjliggör för företagen att lansera standarder inom denna ram, som staten sedan anpassar sig till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Skillnaden är att i det första fallet faller implementerings- och anpassningskostnaden på företagen, medan den i det andra fallet faller på staten och eventuellt på de företag som inte får sina stan- darder accepterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Dagens situation är en blandning av de båda principerna. Arbetsmarknadsverkets förslag till standardisering av rekryterings- processen (t.ex. arbetssökandes CV enligt den s.k. &lt;NOBR&gt;HR-XML-stan-&lt;/NOBR&gt; darden) är ett exempel på den första principen. Upphandlingen av &lt;NOBR&gt;IT-tjänster,&lt;/NOBR&gt; t.ex. i ramavtalen, tillämpar däremot i stor utsträckning den andra principen, dvs. där den offentliga sektorn anpassar sig till standarder som erbjuds av leverantörerna utan att det dessförinnan förekommit några beslut om kriterier och principer för vilka krav som bör ställas på dessa standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Slutsatsen av detta är att redan beslutsprocessen i samband med den offentliga sektorns standardisering har en näringspolitisk inne- börd, där kostnader i olika grad läggs på antingen den offentliga sektorn eller företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När det gäller elektronisk kommunikation, dvs. den del av IT som erbjuds av telekomsektorn, den fysiska &lt;NOBR&gt;IT-infrastrukturen&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se PM från Stockholms Handelskammare: Hur bör staten standardisera IT? Om standar- diseringsmodeller. Draft våren 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;de tjänster som direkt hänger samman med denna, så är sambandet mellan tjänsternas utformning och marknadsstrukturen klart och tydligt etablerat, bl.a. genom att det finns en särskild lag (lagen om elektronisk kommunikation) vars huvudsyfte är att slå vakt om konkurrensen på marknaden. Här är PTS den ansvariga myndighe- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;IT-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; högre upp i värdekedjan, t.ex. &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningens tjänster, finns inte samma skydd mot monopolise- ringstendenser från utbudssidan och inte heller samma uppmärk- samhet på hur marknaden fungerar och liknande näringspolitiska frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Standardiseringens roll för ekonomisk tillväxt har påvisats i olika europeiska studier, och EU:s konkurrenskraftsråd har pekat ut en proaktiv standardiseringsstrategi som en viktig prioritet för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Betydelsen av standarder och standardiseringsprocessen i innovationssystemet kan knappast för- nekas, men mycket återstår att säga om hur kopplingarna ser ut – hur samverkan mellan FoU och standardisering bidrar till tillväxt och konkurrenskraft och hur man genom medvetna forsknings- och näringspolitiska satsningar bättre kan nyttja denna kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i offentlig förvaltning har alltså inte bara bety- delse för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; utveckling, utan även tydliga näringspo- litiska aspekter har framkommit i vårt utredningsarbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;frågan om huruvida företagen eller den offentliga sektorn ska bära huvudkostnaden för implementering av standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;graden av involvering av SIS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;IT-standarders&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; betydelse för innovationer och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;behovet av ökad kunskap om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; särskilt bland småföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;åtgärder för att öka konkurrensen bl.a. på datakonsultmarkna- den och i upphandlingen av dokumentformat genom stimulans av format som bygger på öppna standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;åtgärder i övrigt för att främja tillväxt genom ökad användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; framför allt i den offentliga sektorn men även i den övriga ekonomin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;åtgärder för att motverka inlåsning av användare i olika leverantörslösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft8"&gt;Dessa frågor bevakas i dag inte alls eller enbart i liten utsträckning av de näringspolitiska myndigheterna Vinnova, Nutek respektive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Vinnovas inriktning på innovationssystem gör det naturligt att innovationsaspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; handläggs där. Visst arbete pågår i dag inom Nätverket för elektroniska affärer (NEA), där offentlig sektor och vissa organisationer och företag samverkar kring att främja elek- troniska affärer, men detta sker endast på nätverksbasis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft8"&gt;Vad gäller Nutek har myndigheten i en skrivelse till utred- ningen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;yttrat att man är tveksam till att även Nutek får ett ansvar för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor.&lt;/NOBR&gt; Skälen till denna tveksamhet är framför allt att det är olämpligt att ge både Vinnova och Nutek uppgifter inom näraliggande områden samt också att ett uppdrag som gäller ett så specifikt och snabbt utvecklande område som IT- standardisering kräver hög kompetens och därmed stora resurser, som inte bör delas mellan två myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I skrivelsen beskriver Nutek att man för närvarande bedriver ett program för att stimulera införande av elektroniska affärslösningar i små- och medelstora företag samt att man har tidigare bedrivit andra program med liknande syften. Programmen innebär dock inte att Nutek förordar vissa lösningar, utan man stödjer projekt som bygger på företagens egna behov och möjligheter. Nutek bör, menar myndigheten, även fortsättningsvis vara den aktör som sam- ordnar och informerar om olika initiativ riktade mot småföretag. Nutek anser att myndigheten därför bör vara informerad om arbe- tet med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering,&lt;/NOBR&gt; även om man själv inte strävar efter någon aktiv roll i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Utredningen har förståelse för de skäl Nutek anför, men vi menar ändå att Nutek är en lämplig myndighet för frågor som gäller &lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse för småföretag och deras utveckling inom vissa marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även ITPS kan, i sin roll som utrednings- och analysorgan med näringspolitisk inriktning, vara aktuellt för studier inom &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringsområdet; man ordnade t.ex. ett internationellt semina- rium om dessa frågor våren 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sammanfattningsvis bör samtliga dessa tre myndigheter få i uppdrag av regeringen att bevaka &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; inom deras respektive verksamhetsområde och att återrapportera till regeringen. Uppdragen till Nutek och ITPS bör vara återkom- mande och kan förändras med hänsyn till utvecklingen, medan uppdraget till Vinnova bör ges i dess instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-post&lt;/NOBR&gt; den 17 april 2007 från Sune Halvarsson (ställföreträdande generaldirektör) och Stefan Jönsson vid Nutek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;3. Regeringen ska ge Nutek och ITPS i uppdrag att bevaka närings- politiska aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Nutek bevakar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse för småföretag och deras utveckling inom vissa marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ITPS bevakar standarders effekter på marknader och konkur- renskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Uppdragen kan ges återkommande i myndigheternas årliga reg- leringsbrev och ska återrapporteras till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft8"&gt;4. Regeringen ska ge Vinnova i uppdrag att fortlöpande bevaka näringspolitiska aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; när det gäller inno- vationer och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IT-standardiseringsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; inom ramen för verksamhetsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Myndigheternas ansvar för interoperabilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;För att fortsätta att utveckla förvaltningens &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; måste samar- betet mellan och inom myndigheter, kommuner och landsting utvecklas mer än tidigare. Samarbetet måste därtill fokusera på för- utsättningarna för interoperabilitet, dvs. effektiva metoder för informationsutbyte. Framför allt måste de begrepp som används i &lt;NOBR&gt;IT-tillämpningarna&lt;/NOBR&gt; standardiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;I kapitel 6&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;gav vi några exempel på medborgares och kom- muners behov av interoperabilitet mellan statliga myndigheters informationssystem. Att öka interoperabiliteten är kostnads- krävande, men det möjliggör å andra sidan en utökad användning av IT. Två faktorer ligger bakom detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Den tekniska kapaciteten &lt;/SPAN&gt;har successivt blivit så stor att det inte längre är nödvändigt att optimera teknikanvändningen inom varje tjänst. I stället kan man nu bygga &lt;NOBR&gt;IT-systemen&lt;/NOBR&gt; skiktvis med en generell teknisk plattform ovanpå vilken de speciella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se även bilaga 3, avsnittet ”öppen standard i &lt;NOBR&gt;IT-kommunikationen”&lt;/NOBR&gt; i referatet av intervjuer med kommunala företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;tjänsterna kan läggas, i enlighet med en &lt;NOBR&gt;IT-arkitektur&lt;/NOBR&gt; inom sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Internet &lt;/SPAN&gt;har möjliggjort en allt högre grad av standardisering genom öppna standarder som inte behöver skräddarsys för varje användning och som möjliggör kommunikation med om- världen via standardiserade gränssnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Användningen av standardiserade format och tillämpningar förut- sätter dock att olika användare anpassar sig till gemensamma struk- turer. (Vi återkommer i ett följande avsnitt till samordningsfrågan.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att säkerställa att interoperabiliteten uppmärksammas i myndigheternas arbete ska varje myndighet under regeringen ha en informationsutbytesansvar, dvs. ett ansvar för att det finns effek- tiva metoder för informationsutbytet – det som sammanfattas i begreppet interoperabilitet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Här ingår även ansvar för tillgänglig- het, t.ex. för funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Interoperabilitet måste skapas på &lt;SPAN class="ft11"&gt;samtliga &lt;/SPAN&gt;nivåer i systemen – den tekniska, semantiska, organisatoriska och rättsliga nivån – eftersom det räcker att det brister på någon av dessa nivåer för att interoperabilitet ska förhindras. Den rättsliga nivån finns med för att markera att rättssystemet måste utvecklas i takt med övriga tre systemnivåer om interoperabilitet ska kunna förverkligas i prakti- ken. Genom att på ett tidigt stadium i utvecklingsprocessen bygga in en naturlig samverkan med jurister och lagstiftare kan man, hop- pas vi, undvika att rättsliga hinder för den samverkande &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;För en fortsatt utbyggnad av &lt;NOBR&gt;IT-användningen&lt;/NOBR&gt; krävs också en fortsatt standardisering av begreppen, dvs. innehållet i kommuni- kationen. Särskilt på det semantiska området kan det vara lämpligt att utarbeta nationella tillämpningsstandarder anpassade efter det svenska språket samt svenska rutiner och regler, på samma sätt som redan i dag sker inom t.ex. vårdsektorn och på området för geogra- fisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ansvaret för att initiera och genomföra sådana ligger hos berörda myndigheter, men arbetet kan göras i samverkan med såväl den centrala expertfunktionen som SIS och TNC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att åstadkomma en rättvisande och någorlunda enhetlig uppfattning om läget bör alla offentliga aktörer få i uppdrag att kartlägga och dokumentera sin samverkan med andra myndigheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta begrepp bedöms dock tills vidare som ett ord som är alltför främmande för svensk språkbruk och därför inte kan användas i författningssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;och då särskilt förutsättningarna för det elektroniska informa- tionsutbyte som redan bedrivs eller som behövs införas. Verva är i färd med att inleda en sådan kartläggning inom ramen för reger- ingsuppdraget om automatisering av ärendehantering. Detta arbete bör göras enligt en gemensam metod och mall (enligt en gemensam specifikation) och resultatet rapporteras in och publiceras i en öppen katalogtjänst för fortsatt analys och samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Med tillgång till en sådan övergripande katalog över kommuni- kations- och informationsvägar ökar förutsättningarna för reger- ingen och stabsmyndigheterna, inklusive Verva, att göra korrekta bedömningar av vilka utvecklingsområden som bör prioriteras. Kartläggningen ska fokusera på interoperabiliteten, dvs. kommunika- tionsmöjligheterna mellan olika myndigheters informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Varje statlig myndighet under regeringen ska utse en person som ansvarar för att främja det elektroniska informationsutbytet inom den offentliga förvaltningen (s.k. informationsutbytesansvarig).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att kartlägga och publi- cera sina informationsutbyten med tillhörande informationsstruk- turer, kommunikationslösningar och regelverk för att möjliggöra en samlad bild över vilka gemensamma lösningar som behövs för den offentliga sektorns på detta område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft30"&gt;Varje myndighet och organisation har ansvar för sin egen informa- tionssäkerhet. Detta ansvar ligger inom respektive myndighets verksamhetsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Enligt den s.k. Infosäkutredningen (&lt;SPAN class="ft11"&gt;Säker information&lt;/SPAN&gt;, SOU 2005:42) utvecklas &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; snabbare än säkerhetsmedvetandet. Medvetandet om sårbarhet, hot och risker är i dagsläget mycket lågt hos enskilda användare, vilket enligt Infosäkutredningen moti- verade särskilda insatser under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Vi har kunnat konstatera att visionen om en sammanhållen e- förvaltning kräver ökade möjligheterna att kommunicera mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:47 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;olika myndigheters register och &lt;NOBR&gt;IT-applikationer.&lt;/NOBR&gt; Ökade kopp- lingar mellan olika administrativa system innebär dock en ökad sårbarhet för systemet som helhet; om man har säkerhetsproblem i en del av ett sammanhållet system så sprider detta sig till andra delar av systemet. Detta gör att säkerhetsfrågorna, liksom de IT- standarder som används för att höja säkerheten, måste uppmärk- sammas mer ju mer sammanhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Myndigheterna bör säkerställa att informationssäkerheten han- teras på ett lämpligt sätt – antingen genom en ökad egenkontroll eller genom certifiering mot &lt;NOBR&gt;ISO/IEC-standarden&lt;/NOBR&gt; 27001 och den officiella svenska versionen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ledningssystem för informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;(LIS). Detta skulle vara en förtroendeskapande åtgärd för &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningen och också bidra till ökad säkerhet hos leverantörer på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det ledningssystem som LIS beskriver innehåller följande moment:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;dokumenterad informationssäkerhetspolicy på övergripande nivå, med verksamhetskraven och ledningens viljeinriktning som utgångspunkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;utpekande av ansvariga (roller), som visar vilka säkerhetspro- cesser som ska eller bör göras och målen för dessa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;struktur för anvisningar och regler för säkerhetsåtgärder som är anpassade efter verksamhetens behovsbild&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;definition av en modell för riskanalys och riskhantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;definition av en modell för uppföljning och förbättring av säkerhetsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;rutiner för kontinuerliga revisioner av säkerhets- och riskhan- teringsrutiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ett strukturerat sätt att sprida kunskapshöjande insatser till medarbetarna i den egna verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;Införande av ett ledningssystem enligt LIS innebär inte beslut om en viss säkerhetsnivå utan det är enbart en anvisning för hur man åstadkommer ett systematiskt arbete med organisationens infor- mationssäkerhetsarbete för att i slutänden optimera affärs- eller verksamhetsnyttan. En certifiering enligt LIS betyder inte heller nödvändigtvis att informationssäkerheten hos en organisation är god utan enbart att ledningssystemet följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Att en organisation arbetar strukturerat med sin informations- tillgång och sina informationsprocesser inom ramen för ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;ledningssystem innebär dock oftast i praktiken att organisationen har en god informationssäkerhet. Certifiering enligt LIS är därför en garant för systematiken i myndighetens arbete och ett värdefullt komplement till andra granskningar som går mer in i sakfrågan. Många myndigheter har LIS som ledstjärna i sitt informationssä- kerhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Infosäkutredningen föreslog att staten skulle använda LIS inom den egna verksamheten. En klar majoritet av de statliga myndighe- ternas remissvar var positiva till detta; av 74 svarande myndigheter var 51 helt eller i stort sett positiva, 20 avstod, 2 var tveksamma och 1 var negativ. I tabellen nedan framgår några av de myndigheter som var positiva till detta förslag från Infosäkutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Försvarets materielverk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Kungliga Tekniska Högskolan, Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Krisberedskapsmyndigheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;(som redan i dag följer LIS), Livsmedelsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Statens Räddningsverk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Lantmäteriverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Försäkringskassan, Socialstyrelsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;PTS,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Ekonomistyrningsverket, Skatteverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Luftfartsstyrelsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Statskontoret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;AMS,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Statistiska centralbyrån,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;NUTEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Tveksamma &lt;/SPAN&gt;var Finansinspektionen och Datainspektionen – den förra myndigheten med motiveringen att LIS i dagsläget redan är den gällande standarden inom området men att detta förhållande inte behövde vara konstant över åren, och den senare med hänvis- ning till ISO/IEC 17799 är under revidering vilket ger anledning att avvakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Bland dem som &lt;SPAN class="ft11"&gt;avstod &lt;/SPAN&gt;från att kommentera detta förslag fanns Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Arbetsgivarverket och Konsumentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Försvarsmakten var den enda klart negativa myndigheten med motiveringen att tillämpning av LIS innebar en risk för att bli skenbart heltäckande. Försvarsmakten föredrog att själv genomföra teknisk och administrativ kontrollverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Kravet på en fullständig implementering av LIS uppfattas på sina håll som kostnadsdrivande och som att det innebär orimliga krav på mindre myndigheter. Certifiering enligt LIS är förmodligen en alltför genomgripande åtgärd för myndigheter med lägre krav på informationssäkerhet. För mindre myndigheter kan BITS, KBM:s Basnivå för Informationssäkerhet, vara ett lämpligt första steg inför LIS. Medan LIS är en standard för en metod som anger vad som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;behöver beaktas utifrån ett organisationsperspektiv, är dock BITS, rekommendationer som anger hur säkerheten ska åtgärdas, i huvudsak på &lt;NOBR&gt;IT-systemnivå.&lt;/NOBR&gt; BITS syftar till att skapa en minimi- nivå för informationssäkerhet och har använts framgångsrikt bl.a. av kommuner och landsting. BITS innefattar dessutom sedan 2006 OFFLIS, dvs. Statskontorets metodstöd och mallregelverk för myndigheters informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Verva bör fullfölja sin ansats att ge ut en föreskrift som pekar ut ISO/IEC 27001 respektive ISO/IEC 27002 (LIS) som grund för myndigheternas arbete med informationssäkerhet, kompletterat med KBM:s rekommendationer BITS i en förbättrad form som grund till etablering av en basnivå för informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Verva skulle även kunna bidra till ökad tillämpning av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;(CC), som är en standard för att definiera krav på IT- säkerhet i produkter samt regler och metoder för granskning av IT- produkter. Vervas insatser kan vara metodstöd vid kravställande inom ramen för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen,&lt;/NOBR&gt; t.ex. målinriktade informationsin- satser beträffande offentliggjorda &lt;NOBR&gt;CC-evaluerade&lt;/NOBR&gt; kravprofiler (PP, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Protection Profile&lt;/SPAN&gt;). Ett slags nationellt bibliotek med information kopplad till beskrivningar av en &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsarkitektur&lt;/NOBR&gt; för den offentliga sektorn kan vara ett sätt att skapa tillgång till relevant information. Inom ramen för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; kan en stegvis upp- trappning av kravmetoderna vid upphandling ingå, som en väg mot ökad tillämpning av CC och certifierade produkter, t.ex. inom kri- tiska områden i &lt;NOBR&gt;IT-infrastrukturen&lt;/NOBR&gt; med stor betydelse för kommu- nikationssäkerheten eller för säkerhetsprodukter som används i verksamheter med höga krav på sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;En ökad användning av CC som metodstöd bidrar dessutom till säkrare produkter och system, under förutsättning att standardens metodpaket utvecklas på ett sätt som så långt som möjligt förenklar användningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;Ett antal statliga myndigheter har viktiga roller när det gäller informationssäkerhet, och ett samarbete mellan dessa myndigheter bedrivs i &lt;SPAN class="ft57"&gt;Samverkansgruppen för informationssäkerhet &lt;/SPAN&gt;(SAMFI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Krisberedskapsmyndigheten har ett sammanhållande myndig- hetsansvar för samhällets informationssäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Verva följer kontinuerligt utvecklingen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; IT- standardisering på informationssäkerhetens område och skulle därigenom kunna ha ansvar för information och spridning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;kunskap om standarder, en uppgift som behöver utvecklas och ges en allt tydligare inriktning och avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;På sektorsnivå kan Socialstyrelsen nämnas som ett exempel, vilken ansvarar för informationssäkerhetsfrågor på hälso- och sjukvårdens, tandvårdens och smittskyddets områden samt inom annan medicinsk verksamhet. Socialstyrelsens informationssäkerhetsarbete är dock betydligt vidare än de andra myndigheternas, eftersom det inte bara handlar om informationsskydd utan även om krav på riktighet och tillgänglighet för att värna patientsäkerheten i vårdens informations- hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft30"&gt;När det gäller de statliga vårdgivarna (Försvarsmakten, Kriminal- vården m.fl.) har Socialstyrelsen och Verva överlappande roller på informationssäkerhetens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;7. Verva ska få i uppdrag att ingående undersöka hur kostnads- aspekten påverkar spridning och användning av standarder inom myndigheterna när det gäller informationssäkerhet inom &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Myndigheter som deltar i upphandling av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-tjänster&lt;/NOBR&gt; och IT- utrustning för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; bör definiera den egna organisa- tionens säkerhetskrav kopplade till det som ska upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Verva bör fullfölja sin ansats att ge ut en föreskrift som pekar ut ISO/IEC 27001 respektive ISO/IEC 27002 (LIS) som grund för myndigheternas arbete med informationssäkerhet, förslagsvis med KBM:s rekommendationer BITS i en förbättrad form som grund för etablering av en basnivå för informationssäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Användning och utveckling av standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Regeringen uttalande i sin &lt;NOBR&gt;IT-proposition&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) att användning av öppna standarder ska främjas. Belgien, Danmark, Nederländerna och Frankrike är några av de &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som redan beslutat använda standarder i offentlig förvaltning i ökad utsträck- ning, och som har definierat vilka krav man ställer på standarder för att de ska komma ifråga. EU närmar sig en sådan definition i arbe- tet med IDABC&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I debatten framförs vissa krav på standarder för att dessa ska komma ifråga för användning i offentliga sammanhang. Kraven är att standarderna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;tillkommer och förvaltas i ett öppet forum med balanserad representation där berörda parter inte utesluts, under en trans- parent, kollaborativ process där beslut präglas av enighet och demokrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;är fullständigt dokumenterade och offentliggjorda till låg eller ingen kostnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;tillåter licensiering till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RAND-villkor&lt;/NOBR&gt; i de delar de innehåller patent, alternativt är royaltybefriade och fria att implementera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;upprätthålls och att villkoren inte förändras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;Formella standarder anses vanligtvis uppfylla dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft30"&gt;Det finns också i den formella processen instrument för att reglera hur tvister ska hanteras. Främst gäller det frågor om villko- ren för patent och licensiering i dessa standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Formella standarder svarar mot de grundläggande krav på öppenhet som man kan ställa på standarder för att de ska användas i offentlig förvaltning. Men vi konstaterar att det även finns krav på att ytterligare förbättra och förenkla myndigheters och företags möjligheter att utveckla, ta del av, förvalta och implementera standarder. Av den anledningen finns det skäl att kontinuerligt se över och förbättra öppenheten och möjlighet att delta i dessa moment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Vi vill uttrycka ett allmänt önskemål om att ett sådant engage- mang kommer till uttryck i såväl internationella som nationella sammanhang från myndigheters och andra aktörers sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Interoperable Delivery of &lt;NOBR&gt;Pan-European&lt;/NOBR&gt; eGovernment Services to Public Administrations, Business and Citizens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Situationer kan förutses där formell standard kan ställas mot informell standard eller de &lt;NOBR&gt;facto-standard,&lt;/NOBR&gt; därför att det saknas en formell standard eller att den inte alltid självklart bäst uppfyller det allmänna intresset. Under förutsättning att ett undantag har starka motiv bör det kunna accepteras enligt våra utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;I lagen om offentlig upphandling (LOU) stadgas hur standar- der får åberopas, och där är formella standarder huvudalternativet. Men trots det domineras den offentliga upphandlingen av applika- tioner med proprietär programvara. Med tanke på att det nu finns öppna standarder med god funktion på en mängd områden, borde även upphandlingen sträva efter att använda dessa, och detta bör dessutom ge avtryck även i ramavtalsupphandlingar. Vi föreslår därför att Verva får i uppdrag att i ramavtalsarbetet med att upp- rätta kravspecifikationer även ta hänsyn till de långsiktiga aspek- terna av användningen av standarder med hög grad av öppenhet. Upphandling enligt ramavtal motsvarar visserligen bara en del av myndigheternas totala upphandling, men en ändrad inriktning av ramavtalen kommer förhoppningsvis att leda till att den övriga upphandlingen följer efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;I samband med &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och i upphandlingslagstiftningen kan det innebära problem att i föreskrifter behöva hänvisa till informella standarder. Detta är i princip möjligt, så länge man kan visa att valet av standard inte är diskriminerande, vilket är den omväg som används för att i föreskrift peka på &lt;NOBR&gt;icke-formella&lt;/NOBR&gt; stan- darder för exempelvis Svefakturan (se kapitel 9 och bilaga 4). Rättsläget är dock oklart och behöver ytterligare belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Problemet kan inte helt lösas genom s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;fast track procedures&lt;/SPAN&gt;, vilket har börjat förekomma i ökande omfattning och som syftar till att i formella standardiseringsorganisationer godkänna infor- mella standarder (&lt;SPAN class="ft11"&gt;rubber stamping&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Frågan har uppmärksammats i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; pågående studie om behovet av förändringar i gällande policy kring &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; darder. Studien kommer i sin slutrapport sommaren 2007 att före- slå förändringar på området, och kommissionen kommer att uttala sig i saken under andra halvan av 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Sverige bör arbeta för, och för egen del göra en tolkning som gör det praktiskt möjligt, att utan omvägar hänvisa till &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; der från IETF, OASIS, W3C, UN/CEFACT och liknande organi- sationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Användningen av formella standarder vid elektronisk informa- tionshantering ska främjas beträffande myndigheter som lyder under regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Regeringen ska ge Verva i uppdrag att även ta hänsyn till de långsiktiga aspekterna av användningen av standarder med hög grad av öppenhet när man upprättar kravspecifikationer i ramavtalsar- betet. Verva ska årligen redovisa hur uppdraget fullföljs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Sverige ska inom EU arbeta för att upphandlingar ska kunna referera till standarder likvärdiga de formella, såväl på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som på nationell nivå. Detta skulle göra det möjligt att hänvisa till IT- standarder från IETF, OASIS, W3C, UN/CEFACT och andra lik- nande organ som utarbetar brett accepterade standarder som dock inte är erkända i den mening som avses i EU:s regelverk för offent- lig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Öppen programvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I Statskontorets rapport &lt;SPAN class="ft11"&gt;Öppen programvara &lt;/SPAN&gt;(2003:8) konstatera- des bl.a. att öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för bättre konkurrens, varav öppna stan- darder ansågs vara den viktigaste faktorn. I regeringens &lt;NOBR&gt;IT-propo-&lt;/NOBR&gt; sition (prop. 2004/05:175) görs bedömningen att användningen av öppna standarder och öppna programvaror bör främjas och att utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen käll- kod löpande bör följas upp. Regeringens skäl för detta är dels att det ger en möjlighet att minska kostnaderna för &lt;NOBR&gt;IT-användning,&lt;/NOBR&gt; dels att konkurrensen bör främjas inom programvaruområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Verva har nu gjort en ny analys på uppdrag av utredningen och kommit fram till ett antal slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;I första hand ska öppna standarder och gränssnitt främjas, inte öppen programvara. Endast genom att använda öppna standar- der kan man undvika inlåsning och få valfrihet som kund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Något absolut samband mellan öppen källkod och öppen stan- dard finns inte, utan det finns proprietära program som använ- der öppen standard. Marknadsutvecklingen, den öppna käll- kodsrörelsen samt det pågående arbetet med arkitekturfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p932 ft8"&gt;har sammantaget påverkat leverantörer av proprietära lösningar att öppna dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Utredningen delar Vervas uppfattning att en allmän utgångspunkt bör vara att öppna programvaror i normalfallet måste ha egen kraft att klara sig på marknaden. Undantagen är bl.a. applikationer som är särskild anpassade för svensk offentlig förvaltning, t.ex. barnom- sorgsplanering, som i vissa fall kan behöva stöd för att få igång användningen, och användargrupper (”communities”) för denna typ av program kan behöva främjas. Det är också viktigt att det finns en underhållsorganisation som håller över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;För att upprätthålla en rimlig konkurrenssituation inom olika segment av programvarumarknaden bör en upphandlande enhet kunna överväga att främja öppna programvaror om dessa lösningar har minst samma funktionalitet, kvalitet och villkor i övrigt som en motsvarande proprietär applikation som tillhandahålls av en mark- nadsdominerande aktör. Långsiktigt kan det vara en vinst även för den upphandlande organisationen att konkurrensen upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;I en särskild rapport från Verva har juridiska aspekter på använ- dandet av öppen programvara diskuterats. I rapporten beskrivs flera olika möjliga scenarior för återanvändning av datorprogram som utvecklats av eller för den offentliga sektorn. Slutsatsen av rappor- ten är att den gällande lagstiftningen sällan hindrar en sådan återan- vändning, om det är fråga om öppna programvaror. På flera punk- ter kan det emellertid finnas en osäkerhet om hur den gällande lag- stiftningen ska tillämpas, och denna osäkerhet kan hämma återan- vändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Mot denna bakgrund delar utredningen rapportens bedömning av att det kan vara lämpligt att utarbeta någon form av vägledning. Vägledningen skulle både kunna beskriva hur myndigheter bör agera vid upphandling av utveckling och hur man kan gå till väga för att underlätta återanvändning av de program som tagits fram. En fråga som också kan behandlas i vägledning är i vilken utsträck- ning en statlig myndighet kan delta som medlem i en användar- grupp för utveckling och förvaltning av öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ett sätt att återanvända egenutvecklade program inom den offentliga förvaltningen är att statliga myndigheter bidrar till det arkiv (&lt;SPAN class="ft11"&gt;repository&lt;/SPAN&gt;) för öppna program som erbjuds av det s.k. Pro- gramverket. Detta är ett projekt som initierats av Sveriges Kom- muner och Landsting tillsammans med Stockholms läns landsting kring öppna program och öppen programutveckling inom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;offentliga sektorn. Syftet är en ökad samverkan och en effektivare &lt;NOBR&gt;IT-användning.&lt;/NOBR&gt; Detta är ett bra initiativ för att stimulera utveck- lingen av öppen programvara inom inte bara den kommunala sek- torn utan hela den offentliga sektorn. Förutsättningen för statens medverkan är dock att licensvillkoren i varje enskilt fall möjliggör detta. Det kan nämligen finnas inslag av externa beståndsdelar även i egenutvecklade program, för vilka andra upphovsrättigheter gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;En annan förutsättning är att Programverket, som nu är en för- söksverksamhet, ges etablerade former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Även andra arkiv bör kunna användas för denna återanvändning, t.ex. Sourceforge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Statliga myndigheter bör bidra med eget utvecklingsarbete i form av öppna programvaror och delar av sådana till Programver- kets programarkiv och till andra liknande arkiv, under förutsättning att licensvillkoren i de enskilda fallen medger detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Verva bör utarbeta en vägledning som beskriver hur myndig- heter bör agera när man anskaffar och utvecklar öppna programva- ror, inklusive upphandling av stödtjänster till dessa, och hur myn- digheterna kan gå till väga för att underlätta återanvändning av de programvaror som de utvecklat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Vervas samordningsroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En central expertfunktion för interoperabilitet och IT- standardiseringsfrågor vid Verva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ovan har vi föreslagit vissa förbättringar av samordningen vid handläggningen av &lt;NOBR&gt;EG-ärenden&lt;/NOBR&gt; om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; med hjälp av ett nytt samordningsorgan. Denna samordningen bör dock hållas isär från samordningen av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom den svenska offentliga förvaltningen, som är det andra huvudämnet för vår utredning. Skälet är att det handlar om två helt olika samordnings- processer, och det är viktigt att den svenska hanteringen av EG- ärendena inte kan misstänkas vara påverkad av den offentliga för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;valtningens egna intressen av standarder, vilka kan riskera att få nationell prägel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Allmänt om expertfunktionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Skälet för en förstärkning av expertfunktionen för &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; är att &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; och förvaltningsge- mensamma specifikationer av olika slag har visat sig vara viktiga förutsättningar för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; fortsatta utveckling. I dagslä- get har de besparings- och serviceeffekter som kunnat göras med hjälp av IT – både gentemot medborgarna och internt inom för- valtningen – kunnat åstadkommas med förhållandevis begränsade kostnader, även om kostnaderna i absoluta tal varit betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den nya utvecklingen av &lt;NOBR&gt;IT-strukturen,&lt;/NOBR&gt; som har accelererat sedan millennieskiftet, talar dock för en organisation med centrala experter och central samordning för att utveckla en mer standardi- serad uppbyggnad, särskilt av interoperabiliteten. De största cen- trala myndigheterna har redan börjat bygga upp sådan central expertis, och nätverk har skapats för samverkan mellan myndighe- ter. Vårt förslag innebär att de centrala experterna på &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; serings- och interoperabilitetsområdet hos Verva bör förstärkas. Arbetet kan exempelvis organiseras enligt de principer som anges i avsnittet 12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Huvuduppgiften för dessa experter är att de ska vara en tak- funktion som ser till att frågor sammanhängande med standarder och standardisering på &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; område inte tappas bort i den offentliga decentraliserade organisationen utan att någon instans tar ansvar för initiativ om så behövs, så att det finns en oav- bruten ansvarskedja. Denna roll följer den s.k. närhetsprincipen som innebär att Verva tar initiativ där ingen annan gör det, medan det egentliga arbetet om möjligt sker inom verksamhetsansvarig myndighet. Detta arbete kan om så behövs kompletteras med metodstöd från Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Andra uppgifter på denna övergripande nivå är att vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;en sammanhållande funktion i de nätverk som finns och kan- ske behöver byggas ut ytterligare för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;en central funktion för att följa, lägesrapportera och vid behov ta initiativ till och leda samordning av standardiseringen inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; inom olika sektorer av statlig förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft15"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Verva framstår som det mest naturliga alternativet för en sådan central funktion. Samordningen kan göras frivillig och behöver inte regleras genom ytterligare föreskriftsrätt för Verva, utöver den som redan finns. Vervas roll blir mer ett ansvar för form, process och metod än för själva innehållet. Ansvar för innehållet finns hos varje myndighet; och motsvarande funktion bör finnas för kontakt med kommuner och landsting, som en parallell till Vervas arbete med att följa &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Förvaltningsgemensam specifikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ibland kan den centrala funktionens roll vara att driva en viss kon- kret standardiseringsfråga, t.ex. i form av en anpassning eller en profil. Verva har föreslagit begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;förvaltningsgemensam specifi- kation &lt;/SPAN&gt;för att uttrycka detta samordningsbehov inom förvaltningen vilket utredningen tillstyrker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De förvaltningsgemensamma specifikationerna kan antingen bestå av egna specifikationer eller referera till andra självständiga och frivilliga standarder, främst från de formella standardiserings- organisationerna SIS, CEN, ISO eller deras europeiska och inter- nationella motsvarigheter på elområdet CENELEC och IEC och på teleområdet ETSI och &lt;NOBR&gt;ITU-T.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; utfärdas dock många viktiga standarder av andra, informella, standardiseringsorganisationer – främst IETF, W3C och OASIS. Internet är t.ex. helt beroende av informella standarder från dessa tre, och det förekommer också att formella &lt;NOBR&gt;ISO-standarder&lt;/NOBR&gt; bygger på informella &lt;NOBR&gt;W3C-standarder&lt;/NOBR&gt; som XML. Även UN/CEFACT kan nämnas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Standarder är inte heller alltid tillräckligt detaljerade för att fun- gera som utvecklingsspecifikation eller för att säkerställa fullstän- dig interoperabilitet mellan oberoende implementeringar. Det kan därför behövas särskilda anpassningar av existerande standarder för att passa den svenska förvaltningens behov. Dessa specifikationer kan behöva innehålla profiler ur standarder eller kombinationer av standarder och specifika tillägg för att uppnå ställda krav, även om det senare bör minimeras. Det kan även finnas behov av att inklu- dera testspecifikationer, krav på certifieringsprov eller liknande för att säkerställa funktion och interoperabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;specifikation &lt;/SPAN&gt;används i formella standardiseringssam- manhang som en beteckning på ett dokument som innehåller stan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;dardliknande information utan att vara en beslutad standard. Den informella karaktären anges av beteckningen specifikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De förvaltningsgemensamma specifikationerna är i grunden fri- villiga (i likhet med standarder), men de kan ges styrande eller bindande status genom hänvisning från andra dokument, t.ex. upp- handlingsunderlag, vägledningar eller föreskrifter. Verva har redan den föreskriftsrätt som eventuellt kan behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Som stöd för arbetet med gemensamma specifikationer för att samordna myndigheternas interoperabilitetsansvar kan Verva utveckla en gemensam interoperabilitetsstruktur (eller interopera- bilitetsarkitektur), och ett sådant arbete har redan inletts. Detta förutsätter dock att myndigheterna frivilligt efter förhandlingar kommer överens om att denna ska gälla som referensram. Arki- tekturen som ett samordningsinstrument ger även underlag för att ange vilka krav som bör ställas på standarder om man inte vill peka ut den konkreta standarden för att uppnå interoperabiliteten. Med arkitekturens hjälp ska &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; system kunna skiktas för att undvika en total integrering av förvaltningens system, vilket i sin tur skulle strida mot det ansvar som varje myndighet har för systemen inom det egna verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;Om specifikationerna inte är tvingande, och förvaltningens aktörer inte finner det lönsamt att tillämpa dem, kommer man hel- ler inte att göra det. Kostnader, nyttor och risker för utvecklandet av och förknippade med användning av de gemensamma specifika- tionerna i konkreta funktioner behöver studeras, liksom frågor om finansiering och fördelning av kostnader. Myndigheternas infor- mationsutbytesansvariga kan utgöra en bas i arbetet, som bör sam- ordnas och följas upp av Verva. Någon ytterligare form av ekono- miska drivkrafter kan behövas för att myndigheterna ska anpassa sig till kravspecifikationerna – särskilt om kostnader eller förvän- tade nyttor är ojämnt fördelade – och den centrala expertfunktio- nen bör därför arbeta med drivkraftssfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Som ytterligare ett verktyg bör &lt;NOBR&gt;kostnads-,&lt;/NOBR&gt; nytto- och riskberäk- ningar utföras och gemensamma metoder för dessa utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft30"&gt;Fördelningen mellan myndigheterna av expertresurser i arki- tektur- och standardiseringsfrågor är en viktig styrningsfråga. Så länge ett antal stora myndigheter var och en förfogar över större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;expertis än den sektorövergripande nivån, så kommer stuprörsten- densen vara svår att motverka, och försök till reformering kommer att ta lång tid. Även resursfrågan måste alltså beaktas när den cen- trala samordningen utformas. Det ska dock noteras att samver- kansandan och deltagandet i gemensamma nätverk anses ha ökat väsentligt under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En viktig förutsättning för en fungerande expertfunktion är att den utövas i samarbete med främst de myndigheter som har stora expertstaber och besitter den praktiska erfarenheten på fältet på &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; område samt med näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Inriktning mot formella och öppna standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Ibland kan den centrala funktionen eller respektive myndighet behöva gå ett steg längre och medverka till specifika standarder. Särskilt på det semantiska området kan det därför vara lämpligt att utarbeta nationella tillämpningsstandarder, som är anpassade efter svenska språket och svenska rutiner och regler. Detta sker till exempel inom vårdsektorn och på geodataområdet, där detta arbete bedrivs i &lt;NOBR&gt;STANLI-projektet&lt;/NOBR&gt; inom SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Den offentliga förvaltningens föreskrifter, standarder och spe- cifikationer bör så långt möjligt bygga på formella standarder eller globalt accepterade och öppna standarder. Avsikten är inte att den centrala expertfunktionen ska ha som huvuduppgift att själv utveckla, initiera eller främja förvaltningsspecifika standarder eller specifikationer. Den centrala expertfunktionens roll är i stället att komplettera utbudet av standarder eller specifikationer där inte efterfrågan tillgodoses på annat sätt. Det kan ske genom att expertfunktionen identifierar behov och antingen för dem vidare till en intressentstyrd standardiseringsorganisation för utveckling till standarder, eller själva utvecklar andra specifikationer. Formen för detta kan vara riktlinjer, handböcker eller föreskrifter, om så är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Även när gemensamma kravspecifikationer inte gäller utveck- lingen av en ny standard eller en avancerad profilering av befintliga standarder, är det önskvärt att i något skede ge möjlighet för alla intressenter att komma till uttryck. Särskilt gäller det kravspecifi- kationer som inte enbart är avsedda för den offentliga verksamhe- tens egen förvaltning. Inflytande från andra intressenter, t.ex. när-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;ingslivet eller olika intresseorganisationer, kan ske på åtminstone två sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Dels bör Verva vända sig till en formell standardiserings- organisation, t.ex. SIS, med en intresseförfrågan när det är möjligt och lämpligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Dels kan myndigheter själva välja att hantera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringsfrågor av relevans för sin sektor i särskilda grupper där myndigheterna tillsammans med andra intressenter, t.ex. företag, intresseorganisationer, andra myndigheter eller kom- muner och landsting, bereder frågan, exempelvis så som beskrivs i det ovannämnda avsnittet 12.4, som är en svensk anpassning av det danska arbetssättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I sammanhanget bör man uppmärksamma den effekt på Vervas bild utåt som ramavtalsupphandlingen ger. Ramavtalen fyller en viktig funktion för förvaltningens försörjning av mjuk- och hårdvara på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; och upphandling kan vara ett effektivt instrument att föra ut det som läggs in i arkitekturen. Men eftersom myndighe- terna vill ha stabilitet i verksamheten blir alla införda tekniska lös- ningar med tiden föråldrade, oavsett hur de anskaffas. Det är därför angeläget att Vervas två inriktningar – den centrala upphandlings- funktionen och funktionen för samordning av myndigheternas interoperabilitetsarbete och annat &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbete&lt;/NOBR&gt; – hålls isär utåt, så att omgivningen uppfattar de två inriktningarnas olika profiler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;15. En central kanslifunktion ska inrättas vid Verva för att utveckla och förvalta förutsättningarna för interoperabilitet dvs. ett inter- operabilitets- och standardiseringskansli. Denna kanslifunktion ska samordna, förankra, publicera och underhålla de förvaltningsge- mensamma kravspecifikationerna samt ge metod- och expertstöd i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga förvaltningen, sär- skilt när det gäller begreppsstandarder. Som vägledning i detta arbete bör en form (arkitektur)för att främja interoperabilitet inom den offentliga förvaltningen utvecklas och förvaltas. En öppen webbaserad katalogtjänst bör skapas för de gemensamma kravspe- cifikationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;16. Tekniska specifikationer och liknande krav för informations- hantering och informationsutbyte ska utvecklas i ett forum som är öppet för alla parter, t.ex. i SIS, när så är möjligt och lämpligt. Verva ska främja sådant standardiseringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Behov av samordning inom offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den offentliga upphandlingens former är under utveckling, framför allt på grund av nya &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; som är under införlivande i svensk lag. Vidare finns det, om man får döma av den debatt som pågår om upphandling, fortfarande ett stort utrymme för effektivisering av upphandlingsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Såväl på beställarsidan som på leverantörssidan kan det före- komma att enskilda aktörer ser ett behov av enighet om hur något ska vara beskaffat, men att ingen av aktörerna har kraft, tid eller kompetens att initiera ett arbete för att nå denna enighet. På systemleverantörssidan kan konkurrensskäl vara orsaken. På myn- dighetssidan kan budget, tid eller begränsningar i den egna rollen hindra en myndighet från att ta initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Även om SIS tillhandahåller en spelplan och spelregler för att intressenter ska kunna samlas och nå konsensus, så fordras att intressenterna själva har förmåga att genomföra själva spelet. SIS roll är att skapa förutsättningar för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En lösning kan vara att en enande aktör träder in, motsvarande den tidigare &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nämnden för elektronisk förvaltning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(e-nämnden),&lt;/NOBR&gt; som fungerade som en neutral part för att besluta om gemensamma standarder och liknande krav vad gäller det elektroniska informa- tionsutbytet för myndigheter under regeringen. En sådan återin- förd enande aktör innebär inte att det bör skapas en ny myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;– trenden går snarare åt motsatt håll. Men en funktion för samord- ning av kravställande inför upphandlingar inom Verva bör hållas isär från Vervas arbete med ramavtalsupphandlingar – inte för att de behöver stå i motsatsställning till varandra utan för att de gäller olika faser i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den samordning vi här vill förbättra gäller myndigheters kravställande &lt;SPAN class="ft11"&gt;före &lt;/SPAN&gt;upphandlingsskedet, medan utformningen av ramavtalen är ett led i själva upphandlingsarbetet. Även kommuner och landsting ska ha möjlighet att delta i detta samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Sambandet mellan upphandling och innovationer behandlas i &lt;NOBR&gt;EU-dokumentet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Pre-commercial&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Procurement &lt;/SPAN&gt;of Innovation (den s.k. Dahlstensrapporten, mars 2006). Tanken som förs fram i rap- porten är att uppgiften för kommersiell upphandling är att generera nya, innovativa lösningar på områden där befintliga lösningar saknas, t.ex. i linje med Vervas arbete med förvaltningsgemen- samma specifikationer. Möjligheterna att använda upphandlings- processen som ett innovationsfrämjande instrument är ännu ganska oprövade, men möjligheterna skulle kunna öka med den kom- mande lagstiftningen på upphandlingsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Enligt vårt underlag har det inte gått att se något samband mel- lan småföretags medverkan i upphandlingar och ökad användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt; Detta utesluter dock inte att det finns möjlighet att främja deltagande för små och medelstora företag i offentlig upphandling. Sådana åtgärder behöver dock sättas in i ett större sammanhang, t.ex. i en samlad utvecklingsplan vad gäller upp- handling, &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; innovationer och småföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;De flesta upphandlande enheter, och en mycket stor majoritet av de privata företagen, är små organisationer med små resurser. Dessa företag har varken tid, pengar eller personal för att söka efter de standarder som kan vara relevanta och ge större verksamhets- nytta. Vi har ovan, i avsnitt 13.12, diskuterat standarers till- gänglighet och hur den kan ökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det är inte alltid så att företagens problem beror på svårigheter att hitta efterfrågade standarder. Oftare handlar det om bristande kunskap om offentlig upphandling och brist på enhetlighet när förfrågningsunderlag utformas. Det behövs därför centrala insatser för att förklara och underlätta efterlevnad av LOU genom olika kunskapshöjande och förtroendeskapande åtgärder. En sådan metod kan vara att i större utsträckning använda gemensamma begrepp och metoder. Regeringen har i 2007 års vårproposition (prop. 2006/07:100) föreslagit att Konkurrensverkets anslag ökar med fem miljoner kronor från 2008 för insatser för att effektivisera arbetet med offentlig upphandling och för att underlätta för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;17. En särskild funktion med ansvar för samordning av den offent- liga &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingen&lt;/NOBR&gt; bör inrättas vid Verva. Denna funktion ska arbeta för en samordning mellan myndigheter när det gäller gemen- samma upphandlingskravsspecifikationer som sedan kan användas i kommande förfrågningsunderlag inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Den elektroniska inköps- och upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Arbetet med standardiseringen av den elektroniska upphandlingen var i början inriktat på de delar av inköpsprocessen som följer efter kontraktstilldelning dvs. prislistehantering, avrop, beställning och fakturahantering och byggde då på &lt;SPAN class="ft11"&gt;Electronic Data Interchange &lt;/SPAN&gt;(EDI) och standarden &lt;SPAN class="ft11"&gt;Edifact&lt;/SPAN&gt;. Senare har arbetet kommit att omfatta standarder baserade på XML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En orsak till att arbetet inriktades på de delar av anskaffningen som ligger efter kontraktstilldelningen är att avrop volymmässigt är tyngst och omfattar många användare och att man eftersträvade en ökad trohet mot ramavtal. Större effektivitet i beställning och fak- turahantering liksom ramavtalstrohet förväntades dessutom ge stora besparingar. Det var inte heller juridiskt möjligt att göra upp- handlingar elektroniskt när arbetet med &lt;SPAN class="ft11"&gt;Single Face To Industry &lt;/SPAN&gt;(SFTI) påbörjades, utan detta kunde endast ske i avrops- t.o.m. fakturaprocessen, dvs. den del av inköpsprocessen som ligger efter kontraktstilldelningen och som brukar benämnas elektronisk han- del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Verva, Ekonomistyrningsverket och Sveriges Kommuner och Landsting bedriver tillsammans och i samverkan med såväl varu- och tjänsteleverantörer som systemleverantörer inom ramen för SFTI ett arbete med att utveckla en standard för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och att främja införandet av densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det är viktigt att hela inköps- och upphandlingsprocessen upp- märksammas i standardiseringsarbetet. Inom ramen för SFTI har man därför även gjort visst arbete med upphandlingsprocessen före kontraktstilldelningen. År 2001 publicerades rapporten &lt;SPAN class="ft11"&gt;Elektronisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som omfattade informationsstruktur för för- frågningsunderlag, anbud och avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Av Vervas intervjuer om processen vid elektronisk upphandling framgår att systemleverantörer inom området elektronisk upp- handlingsprocess anser att ett samlat arbete om begrepps- definitioner är det viktigaste harmoniseringsområdet. En orsak till att inte branschen själv lyckats samla sig kring en gemensam terminologi är att det finns så många enskilda spelare och att det är svårt att komma samman. Vissa forum har bildats men de är för svaga. Det behövs en enande aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Leverantörer handlar med både privat och offentlig sektor. och önskar att initiativen inte skiljer sig åt allt för mycket, utan att principerna är desamma mellan privat och offentlig sektor, men offentlig sektor är mer strikt och specifik i sina initiativ. Leverantö- rerna vill inte heller ha olika standarder för privat och offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Det finns å ena sidan en risk med att den offentliga sektorn är proaktiv och driver en linje. Det finns inte heller några garantier för hur standarder accepteras på marknaden, och det är därför farligt att fastna i en struktur där man inte har stöd från andra intressenter i samhället. Lagstiftningsvägen gör nytta på kort sikt men man kan förlora samhällsnyttoperspektivet. Samverkan med näringslivet behövs alltså.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Å andra sidan finns en förväntan att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; ska komma igång av sig själv. Men tröskeln för en självgående mekanism att slå in har varit oväntat hög, och den egna attraktionskraften i &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; har förmodligen överskattats. Därför måste insatser göras för hela inköpsprocessen – inte bara för den avslutande inköpsdelen som gäller avrops- t.o.m. fakturaprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det är viktigt att klarlägga terminologi och informationsstruk- turer för hela inköpsprocessen, och när det gäller de nya upphand- lingsförfarandena behövs enighet redan från början om de begrepp som kan komma att användas. Genom att klarlägga informations- strukturer för hela inköpsprocessen skapas förutsättningar för att kunna återanvända information i olika delar av processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;För vissa delar av inköpsprocessen kan det vara aktuellt för den offentliga sektorn att genom Verva och i samverkan med bransch- intressen ta fram gemensamma kravspecifikationer med funktio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Elektronisk offentlig upphandling, Rapport 2, 2001. Av arbetsgruppen för elektronisk offentlig upphandling vid Svenska Kommunförbundet, Statskontoret och Landstings- förbundet. &lt;NOBR&gt;ISBN91-7289-038X.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;nella krav på t.ex. processer samt begrepps- och informations- struktur. Det gäller särskilt de nya upphandlingsformerna. Förbe- redelser för sådana gemensamma specifikationer kan göras redan nu; justeringar kan ske allt eftersom förutsättningar i form av ny lagstiftning klarnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;När gemensamma specifikationer finns framme kan ett konkret standardiseringsarbete göras utifrån internationella standarder. Organisation för ett sådant standardiseringsarbete finns redan genom SFTI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det är viktigt att upphandlingsprocessen och den efterföljande avrops- t.o.m. fakturahanteringsprocessen hänger ihop. Konkret standardiseringsarbete bör därför ske inom samma organisation och i möjligaste mån baseras på samma internationella standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;18. Regeringen ska ge Verva i uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt branschintressen utarbeta ett handlingsprogram för standardisering inom den del av den elektro- niska inköpsprocessen som gäller upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Förberedelser bör ske inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En vägledning utarbetas om hur t.ex. mottagningsfunktionerna för anbud kan utformas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Terminologi och informationsstrukturer klarläggs redan från början i upphandlingsprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;För vissa delar av inköps- och upphandlingsprocessen utfor- mas gemensamma kravspecifikationer med funktionella krav på t.ex. processer samt begrepps- och informationsstruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Användandet av standardiserade dokumentformat i offentlig förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Flera länder har infört riktlinjer för hur man ska använda doku- mentformat som baseras på formella standarder, s.k. öppet doku- mentformat. Belgien, Danmark, Australien, Norge och delstaten Massachusetts i USA är några exempel där man pekar på att for- maten på mjukvaror för vanliga kontorsdokument som används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft15"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;antingen inom den offentliga förvaltningen eller i kommunikation med medborgarna (t.ex. ordbehandling, kalkylark och för presen- tationer) ska baseras på internationellt godtagna formella standar- der, i regel som &lt;NOBR&gt;ISO-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;Det finns dock för närvarande bara ett fåtal sådana standarder antagna som kan komma i fråga, och det är specifika versioner av PDF och ODF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Skälen för ställningstagandet är flera. Bland annat skapar använ- dandet av företagsspecifika dokumentformat problematiska leve- rantörsberoenden. Samtliga aktörer som önskar kommunicera med myndigheter tvingas använda just dessa programvaror – med sned- vridande effekter på marknaden som resultat liksom effekter i form av brister i myndigheternas tillgänglighet för allmänheten. En stor dominans för proprietärt baserade format i offentliga organ är därför även ett demokratiproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Framtidssäkerhet är ett annat skäl – Riksarkivet, Sveriges Radio och andra myndigheter, kommuner samt statliga och kommunala företag har problem att hantera dokument i äldre, utgångna, leve- rantörsspecifika format.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft30"&gt;Ett ökat användande av öppna dokumentformat ligger också i linje med den allmänna ambitionen att basera mjukvaror (och annan IT) på formella standarder där sådana finns att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Interoperabiliteten mellan de vanligast förekommande forma- ten, dvs. ODF och Microsoft Word, är inte fullständig. Den som t.ex. befinner sig i Microsoftmiljö och vill ta del av öppna doku- ment av versionen &lt;SPAN class="ft11"&gt;.odt (open document&lt;/SPAN&gt;, version för text) behöver en s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ODF-reader&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;som visserligen finns fritt tillgänglig på Inter- net men som inte alla företag och myndigheter (t.ex. Regerings- kansliet) accepterar innanför sina brandväggar. I andra riktningen gäller att den som befinner sig i en &lt;NOBR&gt;ODF-miljö&lt;/NOBR&gt; behöver en läsare för &lt;SPAN class="ft11"&gt;MS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Word&lt;/SPAN&gt;-format&lt;/NOBR&gt; för att ta del av dokument av versionen &lt;SPAN class="ft11"&gt;.doc&lt;/SPAN&gt;. En sådan läsare erbjuds i programsviten &lt;SPAN class="ft11"&gt;Open Office &lt;/SPAN&gt;men den mot- svarar bara originalformatet till &lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; procent, eftersom den är skapad efter antaganden av hur det skyddade formatet &lt;SPAN class="ft11"&gt;.doc &lt;/SPAN&gt;är kon- struerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Vi anser att myndigheterna ska kunna ta emot alla slags doku- ment som är vanligt förekommande på marknaden, som har stor spridning hos allmänheten och som är utformade enligt tekniska specifikationer som följer formell standard, dvs. vad som i dagligt tal kallas öppet dokumentformat. Om myndigheterna sedan använder öppna dokumentformat även i övrigt, t.ex. i sin informa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;tion till medborgarna, är däremot något som myndigheterna själva bör bestämma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om myndigheterna ska vara skyldiga att erbjuda öppna doku- mentformat i kommunikationen med medborgarna kommer staten att behöva se till att support och utveckling av lämpliga produkter finns tillgängliga på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Riksarkivet arbetar med en föreskrift om tekniska krav för upptagningar för automatiserad behandling, dvs. hur dokument kan lagras med hjälp av IT. I denna föreskrift avser man att bl.a. att behandla användningen av öppna dokumentformat i statlig förvalt- ning. Föreskriftsarbetet grundas på bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446). Genom att före- skriva i vilka format myndigheterna ska ha möjlighet att spara inkomna eller upprättade elektroniska dokument säkerställs att myndigheterna har tillgång till nödvändiga programvaror och kan kommunicera med allmänheten med hjälp av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;19. Regeringen ska ge Riksarkivet i uppdrag att föreskriva en möj- lighet för myndigheter som omfattas av arkivlagen att lagra elek- troniska dokument i ett allmänt förekommande format som bygger på standarder från erkända standardiseringsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;P class="p944 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft8"&gt;För kommittéers och särskilda utredare arbete gäller kommitté- förordningens (1998:1474) bestämmelser, och enligt 14 § i denna förordningen gäller att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska en beräkning av dessa konsekven- ser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekono- miska konsekvenser i övrigt ska dessa också redovisas. När det gäller kostnadsökningar och inkomstminskningar för staten, kom- muner eller landsting ska kommittén dessutom föreslå en finansi- ering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft8"&gt;Av 15 § i förordningen framgår att om förslagen i ett betän- kande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, ska konse- kvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller om ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsföre- byggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, kon- kurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större före- tags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjlig- heterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Statens kostnader, intäkter och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;De förslag i föregående kapitel som varit möjliga att kostnads- beräkna anges nedan, med samma numrering som där. En summe- ring görs mot slutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft15"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347328x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p951 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Bättre former för beredning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-kommittéens&lt;/NOBR&gt; ärenden m.m. (förslag 1)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande årlig kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td289"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsråd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td290"&gt;&lt;P class="p869 ft3"&gt;0,1 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Kanslifunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td290"&gt;&lt;P class="p869 ft3"&gt;1,0 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p952 ft8"&gt;Kostnaderna för ett &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringråd&lt;/NOBR&gt; avgörs av hur många deltagare som ingår och hur ofta råder sammanträder. En jäm- förelse vad gäller dessa aspekter har gjorts med Marknadskontroll- rådet, som har en liknande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Kostnaden för kanslifunktionen har beräknats utifrån förutsätt- ningen om en heltidstjänst med placering i anknytning till SSR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag om utredningar i samverkan mellan SSR, SIS och Verva (förslag 2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande engångskostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Utredningar om tillgängligheten till standar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td237"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;1,5 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;der, finansieringsformer, former för bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;samverkan mellan myndigheter och SIS m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;De kostnader som anges ovan är beroende av en överenskommelse mellan regeringen och SSR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Funktioner för central bevakning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarders&lt;/NOBR&gt; betydelse för näringspolitiken m.m. (förslag &lt;NOBR&gt;3–4)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Personell förstärkning inom Nutek och Vinnova&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;1 tjänst vid vardera Nutek och Vinnova = totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;för näringspolitiska analyser och främjande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;cirka 1,5 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;insatser för formell &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Informationssäkerhet (förslag 7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande årliga kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;En höjning av ambitionsnivån i informations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td237"&gt;&lt;P class="p731 ft3"&gt;0,75 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;säkerhetsarbetet för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347329x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p957 ft8"&gt;Förslaget innebär en höjning av Vervas ambitionsnivå, både när det gäller resurser och kompetens, t.ex. för arbetet med &lt;SPAN class="ft11"&gt;Common Criteria &lt;/SPAN&gt;och när det gäller &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; infor- mationssäkerhetsarbete i övrigt. Vi har antagit att denna ambi- tionshöjning kräver 1 tillkommande årsarbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Främjandet av öppen programvara (förslag 14)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td291"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;Tillkommande engångskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td293"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Främjandeåtgärder för nationella program,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td294"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;Cirka 1 mnkr totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;t.ex. stimulans till användargrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td295"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Främjande av program för diarieföring och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;ärendehantering genom utvecklandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p960 ft3"&gt;gemensamma kravspecifikationer i en specifik användargrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;Vägledning för återanvändning av öppen pro- gramvara i staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förstärkning av den centrala samordningsfunktionen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; vid Verva (förslag 15)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td229"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Personell förstärkning av standardiserings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Kostnad för en person: 0,72 mnkr,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;samordning och arkitekturarbete vid Verva,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;kostnad för 5 personer : 3,6 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td229"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;med 5 personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p963 ft8"&gt;Kostnaderna beräknas utifrån en relativt måttlig, inledande för- stärkning av bemanningen vid Verva för att möjliggöra inrättandet av en enhet för arbete med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; innefattande gemen- samma specifikationer och interoperabilitetsarkitektur, metodstöd när det gäller begreppsstandardisering m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Vi beräknar att det här finns ett expansionsbehov på ytterligare tjänster beroende på ambitionsnivå. Antalet fem tjänster som en inledningsvis förstärkning är beräknat på följande sätt: IT- og Tele- styrelsen i Danmark har tre relevanta enheter – &lt;NOBR&gt;IT-arkitektur,&lt;/NOBR&gt; Datastandardisering och &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; (Governance) – med 25, 17 respektive 10 medarbetare. Vi uppskattar att 20 procent av dessa, ca. 10, gör vad Verva skulle förstärkas med. Grovt räknat arbetar redan 5 årsarbetskrafter med dessa frågor på Verva, vilket skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft15"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft8"&gt;betyda att det behövs en förstärkning med 5 årsarbetskrafter på vardera ca 720 000 kr (lön + lönekostnadspålägg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Behov av samordning av kravspecifikationer inför offentlig upphandling (förslag 17)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande årliga kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft53"&gt;En central funktion för att utveckla gemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;2 tjänstemän, cirka 1,5 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;samma kravspecifikationer inför offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Denna särskilda funktion med ansvar för utveckling av den offent- liga upphandlingen avses omfatta samordning av kravspecifika- tioner inför offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;IT-standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i elektronisk upphandling (förslag 18)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tillkommande engångskostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td227"&gt;&lt;P class="p31 ft53"&gt;Standardisering med anledning av det nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft96"&gt;Cirka 0,5 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;upphandlingsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td296"&gt;&lt;P class="p31 ft140"&gt;Tabell.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;Statens beräknade kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td299"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td302"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;Förslag nr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Årlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p225 ft118"&gt;kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Engångs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;nad,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td299"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;SSR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsråd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td308"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;SSR, SIS, Verva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p224 ft118"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td308"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Näringspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Expertfunktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft104"&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p968 ft104"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Verva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Informationssäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p969 ft118"&gt;0,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft104"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p224 ft104"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Central samordningsfunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Samordning före upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft104"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p968 ft104"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Standardisering av elektronisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p968 ft118"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p224 ft118"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td298"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Summa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td299"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td302"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td303"&gt;&lt;P class="p970 ft104"&gt;8,45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td304"&gt;&lt;P class="p224 ft104"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td309"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;varav för Verva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td302"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td303"&gt;&lt;P class="p968 ft16"&gt;5,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td304"&gt;&lt;P class="p224 ft3"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft15"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p972 ft8"&gt;I summorna för Verva har vi inte räknat med den del Verva even- tuellt skulle bidra med i samband med de föreslagna utredningarna tillsammans med SSR och SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De uppgifter som anges ovan för Verva och deras kostnader motsvarar den sammanfattning av tänkta uppgifter som gjordes ovan i avsnitt 12.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;14.2.10 Statens intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om det blir ökade statliga intäkter eller minskade kostnader som följd av våra förslag är en ganska öppen fråga. Standardiserings- insatser, liksom de flesta &lt;NOBR&gt;IT-investeringar,&lt;/NOBR&gt; innehåller i teorin en inledande investeringskostnad och därefter en period av ökande effektivitet, möjligen lägre kostnader förutsatt att organisation, resurser och kompetens anpassas till den nya tekniken. Det är svårt att kvantifiera dessa effekter, eftersom huvuddelen av våra förslag innebär insatser för ökad samordning snarare än åtgärder i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;På ett område, nämligen informationssäkerhet, är det sannolikt så att en förbättrad organisation, i enlighet med vårt förslag att myndigheterna i ökad utsträckning ska anpassa sig till standarden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;Ledningssystem för informationssäkerhet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, i normalfallet dels leder till lägre kostnader, dels förorsakar genomförandekostnad men på sikt en kostnadsminskning tack vare bättre säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En samordning inom den offentliga sektorn som bygger på en gemensam arkitektur och gemensamma specifikationer kan leda till lägre kostnader för statliga myndigheter, liksom för kommuner och landsting, om man i stället för att utveckla egna varianter följer gemensamma principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vidare kan en ökad återanvändning av öppen programvara leda till att man undviker dubbelkostnader genom att ta tillvara det som gjorts tidigare inom andra organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;14.2.11 Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Eftersom &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; normalt anses ingå i kostnaderna för respektive verksamhet är utgångspunkten att flera förslag bör bäras av respektive verksamheter; kostnaderna kan antas vara ganska marginella i förhållande till de totala verksamhetskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft15"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p973 ft8"&gt;Den största kostnaden gäller om Verva avses komma i någor- lunda jämnhöjd med IT- og Telestyrelsen i Danmark, vilket skulle kräva en anslagshöjning. Samverkan kommer i stor utsträckning att behöva utvecklas med myndigheter med stor egen &lt;NOBR&gt;IT-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och behov av &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; bl.a. Skatteverket, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Jordbruksverket, SCB, AMS, Rikspolisstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Bolags- verket, Försvarsmakten och Försvarets Materielverk. En sådan samverkan kan leda till att man delar med sig av utvecklingsarbetets resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Främjandekostnaden för öppen programvara skulle i första hand gynna kommunerna. Staten har tidigare via Statskontoret gett stöd till Sambruk för nationella program, t.ex. barnomsorgsplanering, dock inte särskilt för öppna programvaror som avses i vårt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Totalt skulle de extra årliga kostnaderna för Vervas samordning bli 5,85 mnkr, som vi inte kan ange någon finansieringskälla för. Detta gäller även övriga återkommande samordningskostnader på 2,6 mnkr och engångskostnader på 3,0 mnkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kostnader för kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;De mest påtagliga kostnaderna för kommuner och landsting för- anledda av utredningens förslag gäller ett eventuellt ökat del- tagande av företrädare för kommun- och landstingssektorn i sam- arbetsgrupper av olika slag – i första hand i &lt;NOBR&gt;IT-standardiserings-&lt;/NOBR&gt; rådet, men möjligen också i Vervas samrådsgrupper och nätverk samt SIS tekniska kommittéer. Detta handlar dock om kostnads- ökningar som borde ligga i linje med kommuners och landstings eget intresse av en förbättrad samordning och därför förutsätts vara frivilliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kostnader för företag och andra enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Vad gäller företagen är kostnaderna är två slag – dels deltagande i samråds- och samarbetsgrupper av samma slag som nämnts ovan för kommuner och landsting, dels anpassning av sina standarder som ett resultat av den ökade samordning som kan bli resultat av utredningens arbete. Den första kostnadsposten behöver vi inte utreda närmare, eftersom den förmodligen är marginell och dess-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p972 ft8"&gt;utom kan antas ligga i linje med företagens eget intresse av sam- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den andra kostnadsposten är mer intressant, både eftersom den har en principiell innebörd som handlar om vad som är en rimlig kostnadsfördelning mellan stat och näringsliv i standardiserings- anpassning, och eftersom det inte är helt klart vilken effekt vår utredning har på denna kostnadsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En ökad samordning mellan stat och näringsliv i SIS tekniska kommittéer borde leda till en jämnare kostnadsfördelning än om staten ensidigt bestämmer sig för t.ex. gemensamma kravspecifika- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;En lägre kostnad kan uppstå både för företag och för andra enskilda om vår intention förverkligas att alla myndigheter ska kunna ta emot dokument baserade på standardiserade format.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I övrigt är det svårt att se någon direkt kostnads- eller intäkts- effekt på övriga enskilda av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Samhällsekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Utveckling och användning av standarder är till sin karaktär inve- steringar med förväntan om framtida vinster i form av ökad effek- tivitet, ökad säkerhet, större konkurrenskraft, större marknads- andelar, etc. Några av de samhällsvinster av en förbättrad offentlig samordning av standarder och andra av våra förslag som vi identi- fierat är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;En effektivare &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; ger större utrymme för andra ända- mål än offentlig administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En större dynamik och konkurrenskraft uppnås om småföretag i sina mellanhavanden med den offentliga sektorn kan använda öppna standarder och öppen programvara och inte behöver anpassa sig till specifika företagsstandarder, vilket också kan minska den administrativa bördan för företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;En ökad nationell konkurrenskraft kan åstadkommas om insat- ser görs för ett ökat användande av internationella öppna stan- darder i offentlig verksamhet, och en liknande effekt kan uppnås (om än på längre sikt) om den offentliga sektorn i större utsträckning än för närvarande samverkar med näringslivet i SIS tekniska kommittéer och andra liknande forum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft15"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;På den samhällsekonomiska kostnadssidan finns nackdelar i form av ökad byråkratisering som kan följa av ökad samordning och den likriktning som en allmän användning av standarder kan leda till. Diskussionen om standarders samband med innovationer och forskning beskriver ett liknande problem, nämligen att standarder kan leda både till ökade och minskade innovationer beroende på förhållandena i de enskilda fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;På det hela taget anses ökad användning av standarder leda till samhällsekonomiska vinster, vilket också är bakgrunden till att EU satsar så mycket på just standardisering, inte minst på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Betydelse för små företags villkor i förhållande till större företags&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;I 15 § kommittéförordningen nämns särskilt att små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags villkor ska redovisas. Våra förslag innebär en viss stimulans till användning av öppen standard och öppen programvara. Vi har i ett särskilt avsnitt i kapitel 11 disku- terat huruvida öppna standarder gynnar små företag, och det sam- manlagda intrycket av den enkät som gjorts är att en ökad använd- ning av öppen standard och öppen programvara gynnar den del av &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; som, ofta i småföretagsform, levererar programvara till bl.a. den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Betydelse för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Den regionalpolitiska betydelsen av våra förslag hänger samman med effekterna på småföretagsamheten. IT minskar betydelsen av företagets geografiska belägenhet, och om man underlättar små- företagsamhet i &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; ökar också möjligheterna till syssel- sättning i landets perifera och glesbefolkade delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft15"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Övrig betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Våra förslag innebär inga inskränkningar i den kommunala själv- styrelsen, eftersom den föreslagna samordningen i &lt;NOBR&gt;IT-staandardi-&lt;/NOBR&gt; seringsrådet och genom Vervas centrala expertfunktion bygger på frivillighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Förslagens betydelse för brottsligheten och det brottsföre- byggande arbetet är förmodligen marginell, även om en ökad foku- sering på ledningssystem och standarder för informationssäkerhet kan bidra positivt till en minskad brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möj- ligheterna att nå de integrationspolitiska målen är det svårt att se några beröringspunkter med våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Värdet för funktionshindrade, som inte nämns särskilt i kom- mittéredogörelsen men som nämns i våra direktiv, hänger samman med om förvaltningen i ökad utsträckning tillämpar de standarder som finns för tillgänglighet för alla grupper. Vi har inte behandlat dessa tillgänglighetsfrågor specifikt utan utgår ifrån att de upp- märksammas kontinuerligt i Vervas och den övriga förvaltningens arbete med standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft15"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p981 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft141"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft142"&gt;Förbättrad samordning av utvecklingen av standarder och grundfunktioner inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft35"&gt;Dir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft35"&gt;2006:36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft24"&gt;En särskild utredare skall bedöma och vid behov föreslå förbätt- ringar i formerna för samordning av utveckling av standarder inom &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Det gäller i första hand inom staten men även i rela- tion till kommun- och landstingssektorn och näringslivet. Syftet är att underlätta utvecklingen och användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; av olika slag. Här ingår även s.k. de &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; grundfunktio- ner, gemensamma kravspecifikationer och liknande. Som underlag för detta skall utredaren kartlägga nivåer och processer inom IT- standardiseringsområdet. Utredaren skall beakta EG:s och andra internationella och nationella regelverk på detta område och där så behövs föreslå lämpliga former för samordning av svenska stånd- punkter. Utredaren skall vidare undersöka hur standarder och gemensamma kravspecifikationer påverkar aktörerna vid offentlig upphandling och om en bättre samordning kan stimulera innova- tioner genom upphandlingen och öka småföretagens deltagande. Slutligen skall utredaren föreslå hur användningen av öppen pro- gramvara i offentlig förvaltning kan främjas. Utredaren skall redo- visa sitt uppdrag till regeringen senast 30 juni 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft15"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-politiken&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft24"&gt;Regeringen angav i &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) sin avsikt att utreda formerna för samordning av politiken för infor- mationssamhället. Samordning för att öka informationsteknikens genomslag och positiva effekter kan ske på flera sätt. I propositio- nen framhölls särskilt behovet av gemensamma grundfunktioner, specifikationer och standarder för att säkerställa exempelvis säker kommunikation, interoperabilitet (dvs. att information lätt skall kunna föras mellan olika tekniska miljöer), förenklat informations- utbyte och att offentlig information är sökbar. Skälen för att sam- ordningen behöver förbättras är att &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; i stat, kom- mun och landsting i huvudsak är marknads- och verksamhetsstyrd och att det kan krävas delvis nya gemensamma tekniska, seman- tiska, organisatoriska och legala strukturer och standarder för att få ut mesta möjliga nytta av informationssamhället. Att särskild upp- märksamhet bör riktas mot formerna för utveckling av standarder hänger samman med att sådant arbete riskerar att försummas efter- som det är tids- och resurskrävande och kan uppfattas som en störning i den egentliga verksamheten i företaget eller myndighe- ten. Vidare har avregleringen av statliga tekniska affärsverk skapat behov av nya former av samordning. Samordning är således ett medel för att förverkliga &lt;NOBR&gt;IT-politikens&lt;/NOBR&gt; delmål om kvalitet, tillväxt och tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft24"&gt;En utvärdering av &lt;NOBR&gt;IT-politiken,&lt;/NOBR&gt; gjord av Institutet för tillväxtpo- litiska studier (ITPS, november 2003, refereras i prop. 2004/05:175) och andra studier visar att det saknas en nationell strategi med tillräcklig omfattning och precision för samordnad användning och utveckling av IT. Regeringens arbete för att införa fungerande &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndigheter&lt;/NOBR&gt; och en sammanhållen elektro- nisk förvaltning försvåras bl.a. av att myndigheters och sektorers &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; ofta inte fungerar ihop med varandra. Orsaken är bl.a. att de olika aktörerna inte använder standarder, använder olika standarder eller gör olika tolkningar av existerande standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft15"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Förvaltningspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Regeringen beskriver mål och riktlinjer för en effektiv förvaltning i den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 1997/98:136). En av de fyra riktlinjerna är ”effektiv informationsförsörjning”. Det framgår av propositionen att statsförvaltningen bör effektivisera samverkan mellan myndigheter, med övrig offentlig sektor samt med &lt;NOBR&gt;EU-institutioner&lt;/NOBR&gt; och andra länders förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft11"&gt;Enligt förordningen (2005:860) med instruktion för Verket för förvaltningsutveckling skall verket (Verva) verka för samverkan mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun och mellan statliga myndigheter och näringsliv. En av Vervas uppgifter är att främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och riktlinjer för användningen av informationsteknik och utveckla användbarheten av och tillgängligheten till elektronisk information och elektroniska tjänster. Enligt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte får Verva meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav som skall vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under reger- ingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft11"&gt;Samordningsfrågan är en viktig del av det nya verkets uppgifter och utredarens arbete bör ske i nära samarbete med verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Standarder för myndigheters tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft22"&gt;Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, tar fram riktlinjer för hur de statliga myndigheterna genomför handikappo- litiken enligt förordning (2001:526). Vid inrättandet av Handisam betonade regeringen vikten av att strategiska standardiseringsfrågor som rör tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning hanteras inom ramen för samordningsmyndighetens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft11"&gt;Utredarens arbete bör ske i samråd med Handisam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Standardisering i samverkan med näringslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft22"&gt;Standarder är privaträttsliga dokument för frivillig användning av marknadens aktörer. Det kan även i lag anges att vissa standarder skall användas vid t.ex. upphandling eller reglering. Ett exempel på detta ges i 2 kap. 3 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunika- tion, av vilken det framgår att verksamheter som är anmälnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft22"&gt;pliktiga enligt den lagen skall tillämpa sådana standarder som Euro- peiska gemenskapernas kommission angivit som obligatoriska. I prop. 2004/05:175 (avsnitt 15.22.1) beskrivs framför allt den for- mella standardiseringsprocessen som karakteriseras av öppenhet och opartiskhet, möjlighet för alla intressenter att delta och att standarderna skall kunna användas på immaterialrättsligt rimliga villkor. Standardisering drivs av de intressenter som vill ha en stan- dard, primärt av aktörer på marknaden men även av myndigheter på områden av allmänt intresse. Sådan standardisering växer fram dels med de formella standardiseringsorganen som forum, dels i ett an- tal specialiserade fackorgan och dels genom att stora företag och offentliga verksamheter i kraft av sin dominerande ställning lyckas få sina egna lösningar att bli standard, s.k. de &lt;NOBR&gt;facto-standard.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;Mångfalden av organ som arbetar med standardisering på IT- området samt de arbetsformer som Comité Européen de Normalisation (CEN) har valt för det politiskt initierade standar- diseringsarbetet inom &lt;NOBR&gt;e-Europa&lt;/NOBR&gt; har resulterat i att inget svenskt organ har en samlad överblick över det pågående arbetet. Den for- mella &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; bedrivs på internationell nivå bl.a. i International Standards Organisation (ISO), International Elec- trotechnical Commission (IEC) och International Telecommuni- cation Union (ITU) som på europeisk nivå motsvaras av CEN samt Comité Européen de Normalisation Electrotechnique (CENELEC) och The European Telecommunications Standards Institute (ETSI). I ISO, delar av IEC samt CEN representeras Sverige av Swedish Standards Institute (SIS), i IEC och CENELEC av Svenska Elektriska Kommissionen (SEK), i ITU av Post- och telestyrelsen (PTS) och i ETSI av Information Technology Stan- dardisation (ITS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;Det område där PTS och ITS huvudsakligen är verksamma, dvs. elektronisk kommunikation, är föremål för särskild &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; vilket normalt inte är fallet inom övriga delar av &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Euro- peisk standard (EN) blir automatiskt eller efter särskilt beslut nationell standard i medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft22"&gt;SIS, SEK och ITS har utsetts att representera Sverige av Sveriges Standardiseringsråd (SSR), som är ett för staten och Svenskt När- ingsliv gemensamt organ med uppgift att bl.a. främja standardise- ring. Via SSR kanaliseras ett statsbidrag till de svenska standardise- ringsorganisationerna. Bidraget, som 2006 uppgår till cirka 29 mil- joner kronor (utgiftsområde 24, Näringsliv), skall medverka till att Sverige har en organisation som på ett effektivt sätt kan tillvarata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p994 ft22"&gt;svenska intressen i det internationella och europeiska standardise- ringsarbetet. För att stödja enskilda projekt på olika områden bidrar statliga myndigheter och organ med cirka 15 miljoner kro- nor direkt till berört svenskt standardiseringsorgan. Till SSR har SSR Konsumentråd knutits. Rådet har i uppgift att stärka konsu- menternas och andra användargruppers deltagande i standardise- ringsverksamheten och främja användarintresset i detta arbete. Av statsbidraget till SSR går 3 miljoner kronor till detta arbete. Staten ger vidare ett bidrag till paraplyorganisationen Sveriges Konsu- mentråd bl.a. för rådets deltagande i standardiseringsarbetet. Detta bidrag uppgår under 2006 till cirka 3,6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;ISO bedriver ett omfattande standardiseringsarbete på &lt;NOBR&gt;IT-områ-&lt;/NOBR&gt; det, i vissa delar i egen regi men i huvudsak tillsammans med sin systerorganisation på det elektrotekniska området, IEC. ISO och IEC driver sedan drygt 15 år arbete med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i en gemensam teknisk kommitté (Joint Technical Committe 1, JTC 1). ISO och CEN samarbetar inom många områden vilket leder till att global standard också blir europeisk standard. Det gäller exempel- vis inom transporter, hälso- och sjukvård och geografisk informa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;Kommunikation inom och mellan &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; i bl.a. företag och myndigheter sker i tilltagande utsträckning över Internet med Internet Protocol (IP). Inom denna sektor agerar Internet Engine- ering Task Force (IETF) på internationell nivå för att sätta stan- darder för &lt;NOBR&gt;IP-baserade&lt;/NOBR&gt; tjänster och kommunikation. Standarder inom detta och några andra områden inom IT tas alltså inte fram inom ramen för de tidigare nämnda standardiseringsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft24"&gt;Ett flertal &lt;NOBR&gt;EG-direktiv,&lt;/NOBR&gt; exempelvis på miljöområdet, berör stan- dardisering inom IT och informationshantering, bl.a. det ännu ej antagna &lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet,&lt;/NOBR&gt; som handlar om geografisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft22"&gt;Ett annat direktiv som kan nämnas är Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareut- nyttjande av information från den offentliga sektorn, som skall för- enkla för medborgare och företag att få tillgång till offentlig infor- mation. Regeringen ser för närvarande över vilka regler och rikt- linjer som kan behöva anpassas till direktivet. Frågor som kan resas är exempelvis hur data enkelt skall kunna kommuniceras, något som förutsätter att det inom offentlig förvaltning finns system som bygger på gemensamma grunder och begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft24"&gt;Inom ramen för EU:s projekt &lt;NOBR&gt;e-Europa&lt;/NOBR&gt; har Europeiska kommis- sionen initierat ett betydande standardiseringsarbete, ett arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft22"&gt;som i hög utsträckning berör den offentliga sektorn &lt;NOBR&gt;(e-förvaltning,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-hälsa,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-lärande&lt;/NOBR&gt; etc.). Detta arbete bedrivs i form av s.k. CEN- workshops där det svenska deltagandet i vissa projekt samordnas av det nationella organet SIS, i andra inte. I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) påpekar regeringen att inget svenskt organ har full överblick över arbetet eller ansvar för nationell samordning bland intressenterna. Detta gäller dock framförallt områden med IT- behov utanför telekomsektorn. Behovet av förbättrad samordning av de svenska insatserna förefaller vara mindre på telekomområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;– standardiseringsarbetet på detta område inom ITU och ETSI berör färre offentliga aktörer i Sverige, aktörer vilkas huvudsakliga verksamhet också ligger inom telekomområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft11"&gt;Inom informationssäkerhetsområdet finns det flera standarder både för produkter och för ledning av informationssäkerhets- arbetet. Statens roll och ansvarsfördelningen i standardarbetet har bl.a. behandlats i Informationssäkerhetsutredningens slutbe- tänkande Informationssäkerhetspolitik – organisatoriska konsek- venser (SOU 2005:71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Trafikutskottet uttalar i sitt betänkande (2005/06:TU4) med anledning av prop. 2004/05:175 att en samlad överblick från svensk utgångspunkt över det internationella standardiseringsarbetet på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; bör ske och att deltagandet från myndigheterna kan behöva förstärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;De &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; gemensamma termer och grundfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft24"&gt;Genom sina krav på öppenhet för deltagande och insyn samt fast- ställda procedurer, med bl.a. remissförfaranden och omröstning bland de nationella organen, upplever industrin ofta den formella standardiseringen som långsam och ineffektiv. Detta har bidragit till framväxten av de &lt;NOBR&gt;facto-standardisering,&lt;/NOBR&gt; dvs. när företag och offentliga verksamheter i kraft av sin dominerande ställning lyckas få sina egna lösningar att bli standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft22"&gt;Regeringen anger i &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175, s. 101– 105) att det måste finnas grundfunktioner och specifikationer som är gemensamma inom hela förvaltningen för att skapa förutsätt- ningar för och underlätta utvecklingen av en sammanhållen förvalt- ning som utformar sina tjänster med utgångspunkt från medborga- res och företagares behov. Detta blir särskilt viktigt när det gäller utvecklingen av elektroniska tjänster så att information kan utbytas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft15"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;enkelt och säkert. Vidare framförs i det s.k. strategiprogrammet för IT- och telekombranschen (Näringsdepartementet, 9 december 2005) förslag om att grundfunktioner skall utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft24"&gt;Inom den offentliga sektorn som &lt;NOBR&gt;IT-användare&lt;/NOBR&gt; och upphandlare fattas beslut om gemensamma kravspecifikationer och liknande som i praktiken blir de &lt;NOBR&gt;facto-standarder.&lt;/NOBR&gt; Det gäller ofta områden där den offentliga sektorn bedriver egen produktion eller på annat sätt är djupt involverad såsom radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sektorn&lt;/NOBR&gt; och sjukvår- den. Det är utöver Verva flera myndigheter som är aktiva i sådant standardiseringsarbete. Några exempel är Myndigheten för skolut- veckling, Socialstyrelsen, Lantmäteriverket och Datainspektionen liksom aktörer i den kommunala sektorn, t.ex. Sveriges Kommuner och Landsting. Inom området informationssäkerhet är flera andra myndigheter berörda, såsom Krisberedskapsmyndigheten, PTS och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft11"&gt;Ett viktigt inslag i standardiseringen är strävandena mot en gemensam terminologi. I detta syfte ger staten (utgiftsområde 24, Näringsliv) bidrag till AB Terminologicentrum (TNC), för 2006 cirka 3,9 miljoner kronor samt dessutom 1,5 miljoner kronor för uppbyggandet av en rikstermbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Standarder och upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft22"&gt;Upphandling är ett område där standarder, allmänt vedertagna pro- duktbeskrivningar samt gemensamma kravspecifikationer är bety- delsefulla. Upphandling är därmed ett viktigt område för samver- kan inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn är en betydelsefull köpare av bl.a. &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; I innovationsstrategin Innovativa Sverige (Ds 2004:36), som utbildnings- och näringsmi- nistrarna presenterade sommaren 2004, anges att framväxten av ny och innovativ verksamhet gynnas av kompetent upphandling dri- ven av stora kunder med höga krav. Vidare sägs att upphandlingsin- strumentet bör bli skarpare och i större utsträckning samordnas av tydliga beställare som kan artikulera de behov som skall tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft11"&gt;Den offentliga sektorn bör alltså i sin upphandlingsroll ha till- räcklig kompetens att ställa ändamålsenliga krav och ha förmåga till samordning inför upphandlingar som berör flera myndigheter. Offentlig upphandling kräver ofta samarbete mellan olika myndig- heter. Ramavtal är en vanlig form men även andra former kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;användas, t.ex. samverkan i framtagandet av gemensamma kravspe- cifikationer inför den enskilda upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft22"&gt;Det kan inom områden som utvecklas snabbt, som &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; finnas en spänning mellan formella standarder och en pågående produktutveckling. Vissa de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; försvårar användning av formella eller industriellt överenskomna standarder. I idealfallet skall standarden vara framsynt och ge utrymme för innovationer men samtidigt vara tillräckligt specifik för att t.ex. möjliggöra att olika system kan kombineras med varandra. Standarder och andra former av vedertagna specifikationer kan också bidra till att få med fler småföretag i de offentliga upphandlingarna. Betydelsen av standarder och gemensamma kravspecifikationer för en effektiv och innovationsfrämjande upphandling framkommer bl.a. genom EG:s nya upphandlingsregler. Dessa möjliggör hänvisning inte bara till tekniska specifikationer i form av europeiska standarder utan även till andra prestations- eller funktionskrav. I många typer av upphandlingar, där hela system upphandlas och i s.k. funktions- upphandlingar, kan formella standarder behöva kompletteras med andra typer av funktionskrav för att det skall gå att upphandla en väl fungerande helhet eller nå en viss ändamålsenlig funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft24"&gt;Det finns dock ett behov av att analysera hur standarder kan eller bör användas på bästa sätt och hur detta kan göras i kombination med andra typer av kravspecifikationer. Syftet är att på bästa sätt utforma offentliga upphandlingar på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; som tillgodoser beställarens behov av ändamålsenliga produkter till bra priser och även leverantörernas intresse av att få avsättning för nya, bättre lösningar som ett resultat av innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft22"&gt;Med öppen programvara avses programvara där källkoden är fritt tillgänglig och där programmet fritt får användas, undersökas, för- ändras, kopieras och distribueras av alla. Öppen programvara behö- ver dock inte vara kostnadsfri och omfattas i allmänhet också av licensregler. I &lt;NOBR&gt;IT-propositionen&lt;/NOBR&gt; (prop. 2004/05:175) framför regeringen bedömningen att användningen bl.a. av öppna program- varor (öppen källkod) bör främjas och löpande följas upp. För- och nackdelar för offentlig förvaltning med att använda öppna pro- gramvaror samt lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU när det gäller användning av öppna programvaror bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;utredas. Regeringen bedömer vidare att användning av öppna pro- gramvaror, liksom av öppna standarder (som tas fram inom stan- dardiseringsorganen), kan vara ett sätt för offentlig sektor att minska kostnaderna för &lt;NOBR&gt;IT-användningen&lt;/NOBR&gt; och beroendet av propri- etära programvaror, dvs. programvaror där rätten att t.ex. förändra koden förbehålls någon, t.ex. en leverantör. En ökad användning av öppen programvara kan också bidra till att främja konkurrensen på programvaruområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft24"&gt;Statskontoret har kartlagt användningen av öppen programvara i offentlig förvaltning och arbetat fram en upphandlingspolicy för programvara samt genomfört upphandlingar av ramavtal som om- fattar öppna programvaror av olika slag. Den nya myndigheten Verva har tagit över Statskontorets roll i dessa frågor. Det kan vi- dare nämnas att Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Stockholms läns landsting har öppnat webbplatsen Program- verket för att sprida öppna program som utvecklats inom offentlig sektor samt verka för en ökad användning och utveckling av öppna program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Allmänt om uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;Inom standardiseringsarbetet finns det en nationell, en europeisk och en global dimension, liksom en växelverkan mellan privata och offentliga aktörer på olika nivåer. Inom den organisatoriska struk- tur som i dag har det delade ansvaret för &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; är arbetet mycket mångfasetterat, vilket leder till brister i överblick och slagkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;När det gäller att utveckla svenska ståndpunkter i samband med &lt;NOBR&gt;EU-initiativ&lt;/NOBR&gt; om nya &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; skall utredaren bl.a. beakta det nationellt gränsöverskridande administrativa samarbetet mellan myndigheter inom EU:s medlemsstater och de krav som detta ställer på standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft24"&gt;Verva har en viktig roll i samordningen inom staten liksom i samordningen mellan stat och kommuner, landsting och näringsliv. Ett exempel på gemensamma infrastrukturella frågor är utveck- lingen av elektroniska identifikationssystem &lt;NOBR&gt;(e-legitimationer),&lt;/NOBR&gt; som främjats framförallt genom Statskontorets ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;Utredarens uppdrag innefattar standarder för såväl den mjuka (program, terminologi, information, tjänster etc.) som den hårda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft15"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;infrastrukturen. Det bör påpekas att begreppet &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; avser båda slagen av infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Utredaren skall mot bakgrund av det anförda utreda formerna för ytterligare samordning när det gäller arbetet med standarder, gemensamma grundfunktioner, kravspecifikationer och liknande inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; och föreslå hur formerna kan utvecklas. Om det finns skäl för en förändrad reglering eller organisation skall utreda- ren överväga hur en sådan bör utformas och lämna de författnings- och organisationsförslag som behövs. Uppdraget har fyra huvud- delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Svenska intressenters roll i det internationella standardise- ringsarbetet på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft22"&gt;a. Utredaren skall ge en samlad överblick över det svenska delta- gandet i det internationella standardiseringsarbetet på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; b. Utredaren skall kartlägga behovet av samordning av deltagan- det från svenska myndigheter och offentliga organ i &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt; seringen och föreslå lämpliga samordningsformer för att få fram samlade svenska ståndpunkter. Samordningen gäller såväl horison- tellt mellan olika aktörer som vertikalt t.ex. inom nyckelmyndig- heter. Behovet av samordning med industrin och andra privata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;aktörer bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Samordning av de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; inom offentlig förvaltning och samspelet med den kommunala sektorn och näringslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft11"&gt;a. Utredaren skall utreda hur samordnings- och samverkansfor- merna i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; kan utvecklas vidare på den övergripande nivån utifrån den roll som &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; haft, vilken övertagits av Verva. Bland annat skall utformningen och använd- ningen av s.k. grundfunktioner belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft24"&gt;b. Utredaren skall göra en genomgång av samordningen i stan- dardiseringsfrågor inom olika sektorer. Tre myndigheter med nyckelfunktioner inom respektive sektors &lt;NOBR&gt;IT-arbete&lt;/NOBR&gt; nämns i prop. 2004/05:175, nämligen Socialstyrelsen, Myndigheten för skolut- veckling och Lantmäteriverket. En genomgång skall göras av om dessa och andra myndigheter med liknande roller har en tillräckligt tydlig samordningsroll när det gäller standardiseringsarbetet och om arbetsfördelningen gentemot Verva är tillräckligt klar. Vidare skall utredaren undersöka om liknande samordnande myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;behöver pekas ut inom andra sektorer, bl.a. med beaktande av det utökade administrativa samarbetet med myndigheter i EU:s med- lemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;3. Standardiseringsarbetets betydelse för offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Standarder och gemensamma kravspecifikationer är viktiga inom den offentliga upphandlingen, vilken regleras i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Med anledning av nya EG- direktiv om offentlig upphandling (2004/17/EG och 2004/18/EG) har Upphandlingsutredningen haft i uppdrag att lämna förslag till hur direktiven skall genomföras i svensk rätt (dir. 2004:47 och 2005:39). Upphandlingsutredningen har lämnat sina förslag i ett delbetänkande (SOU 2005:22) och ett slutbetänkande (SOU 2006:28). Utredaren skall översiktligt beskriva hur förekomsten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; och gemensamma kravspecifikationer påverkar aktö- rerna i den offentliga upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Utredaren skall vidare undersöka om en bättre samordning kan stimulera innovationer genom upphandlingen och öka småfö- retagens deltagande. Om detta visar sig vara fallet skall utredaren föreslå hur en ökad samordning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inför upp- handling kan förbättra den offentliga upphandlingen, stimulera innovationer i näringslivet och öka småföretagens deltagande samt därmed förbättra möjligheterna för den offentliga sektorn att dra nytta av bra lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft11"&gt;4. Främjande av öppen programvara inom offentlig förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Utredaren skall överväga för- och nackdelar för olika verk- samheter i offentlig förvaltning med att använda öppen program- vara samt lämna förslag om användningen av öppen programvara inom offentlig förvaltning bör främjas och i så fall hur detta skall ske. Utredaren skall även ge förslag till lämpliga handlingslinjer inför arbetet inom EU angående användning av öppen program- vara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Uppdragets genomförande och tidplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft25"&gt;Utredaren skall samråda med Verva, Sveriges Kommuner och Landsting och de nationella standardiseringsorganisationerna (SIS, SEK och ITS). Vidare skall utredaren samråda med statliga myn- digheter med särskilt ansvar för standardfrågor inom respektive sektor, t.ex. Handisam, Socialstyrelsen, Lantmäteriverket och Myndigheten för skolutveckling. Vidare bör arbetet bedrivas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1008 ft24"&gt;kontakt med företrädare för verksamhetsledningar inom stat, kommun och landsting som har praktiska erfarenheter av samord- ningsfrågor i samband med införande och drift av &lt;NOBR&gt;IT-system,&lt;/NOBR&gt; med myndigheter i övrigt som deltar i standardiseringsarbetet samt med näringslivsorganisationer. Utredarens eventuella förslag skall kost- nadsberäknas och förslag på finansiering lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft11"&gt;Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast 30 juni 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft11"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft15"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p981 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft141"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft146"&gt;Tilläggsdirektiv till &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt; (N 2006:05)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft35"&gt;Dir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft35"&gt;2006:117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Den särskilda utredaren skall, utöver nuvarande uppdrag, ytterli- gare analysera &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringens&lt;/NOBR&gt; betydelse som en viktig förut- sättning för en sammanhållen e förvaltning, omfattande såväl stat som kommuner och landsting. I utredarens arbete skall också in- formationssäkerhetsfrågor ges en framträdande roll inom en sam- manhållen &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Utredaren skall särskilt uppmärksamma betydelsen av ökad användning av standarder för myndigheternas möjligheter att införa elektroniska inköpsprocesser och i synnerhet för möjligheterna att ta emot elektroniska anbud. Vidare skall möj- ligheterna till, och de rättsliga konsekvenserna av, en ökad använd- ning av s.k. öppen källkod i offentlig förvaltning analyseras ytterli- gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft11"&gt;Utifrån sina slutsatser skall utredaren föreslå åtgärder som bidrar till informationsteknikens genomslag i samhället med möjlighet till effekt före 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 6 april 2006 att tillkalla en särskild utre- dare med uppgift att bedöma och vid behov föreslå förbättringar i formerna för samordning av utvecklingen av standarder inom IT- området (dir. 2006:36). Utredningen har antagit namnet &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringsutredningen (N 2006:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1012 ft24"&gt;I de ursprungliga direktiven framhålls olika typer av samordning och vilka positiva effekter för informationsteknikens genomslag i samhället denna samordning kan medföra. Där görs även en grund- lig genomgång av områdets komplexitet, t.ex. när det gäller natio- nella kontra internationella dimensioner och olika aktörers med- verkan i standardisering som medför olika processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Standardiseringens komplexitet anges av många aktörer som ett hinder för åtgärder som främjar informationsamhällets genomslag. Utvecklingen av informationssamhället är global och initiativkraf- ten är i stor utsträckning marknadsbaserad. Vidare har skilda aktö- rer olika drivkrafter för sitt agerande i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft24"&gt;För att kunna dra full nytta av informationstekniken måste den fungera tvärs över sektors- och organisationsgränser. Detta behö- ver beaktas vid utformande av informationssystem. En annan viktig fråga är om standarderna sedan används i praktiken. En av förut- sättningarna för en god implementering av standarder är ett aktivt engagemang och deltagande från berörda sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;En sammanhållen elektronisk förvaltning är därför ett av statens främsta instrument för att främja informationssamhällets genom- slag. Detta kan i sin tur leda till övergripande mål som ekonomisk tillväxt, en effektiviserad offentlig förvaltning med höjd servicenivå och innovationer i näringslivet. Genom att samordna statens kon- sumtion och upphandling kan staten med sin efterfrågan påverka marknadsutbud på många olika marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Utöver nuvarande uppdrag skall utredaren analysera IT standardi- seringens betydelse som en viktig förutsättning för en sammanhål- len e förvaltning, omfattande såväl stat som kommuner och lands- ting. I utredarens arbete skall också informationssäkerhetsfrågor ges en framträdande roll. Utredaren skall särskilt uppmärksamma betydelsen av ökad användning av standarder för myndigheternas möjligheter att införa elektroniska inköpsprocesser inklusive upp- handling och i synnerhet för möjligheterna att ta emot elektroniska anbud. Vidare skall möjligheterna till, och de rättsliga konsekven- serna av, en ökad användning av s.k. öppen källkod analyseras yt- terligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft11"&gt;Inom ramen för tilläggsdirektivet skall utredaren undersöka hur standardisering och gemensamma specifikationer kan användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;som redskap för att påskynda elektronisk förvaltning, medverka till säkerhet i och förtroende för den elektroniska förvaltningen, främja elektronisk upphandling och främja öppen källkod. Använ- darnas behov av ändamålsenlig informationshantering skall vara vägledande för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft24"&gt;Utredaren ska beakta det förvaltningspolitiska utvecklingsarbete som inom Regeringskansliet pågår i fråga om övergripande frågor om informationsteknik inom statlig förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;Utifrån sina slutsatser skall utredaren föreslå åtgärder som bidrar till informationsteknikens genomslag i samhället med möjlighet till effekt före 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft11"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft15"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;P class="p1016 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft7"&gt;Överblick över den offentliga sektorns &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; – enkäter och intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Det har hittills saknats en systematisk bild över den offentliga sektorns arbete med standardiseringsfrågor, utveckling och användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom stat, kommun och landsting. Vi har försökt skaffa oss en bild av detta arbete dels genom en enkät till statliga myndigheter, kommuner och landsting, dels genom intervjuer inom hela den offentliga sektorn, varav vi här redogör för intervjuerna i den kommunala sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft21"&gt;Staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Utarbetandet av föreliggande enkät har skett i nära dialog med de experter vilka är knutna till utredningen. Dessa fick inledningsvis välja ut de myndigheter till vilka enkäten borde skickas – totalt blev det 120 myndigheter. Viktigast från vår utgångspunkt ansågs en grupp på ca 30 myndigheter vara. Valet av myndigheter gjordes inte slumpmässigt eller utifrån någon representativitetsprincip (t.ex. små och stora myndigheter) enkäten riktades primärt till myndig- heter som har stort informationsutbyte och som redan har, eller som kan tänkas tilldelas, en samordnande roll inom sin samhälls- sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Även formuleringen av enkätfrågorna gjordes i samarbete med experterna. Enkäten är relativt omfattande och består av ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; frågor. Många frågor är öppna och möjliggör för respondenten att ge kommentarer i fritext – något som gett utredningen mycket användbar information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft15"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Initialt genomfördes en pilotomgång innebärande att en prov- enkät skickades till ett tiotal myndigheter. Vissa förändringar i enkätens frågor gjordes utifrån erfarenheterna från detta försök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Enkäten har riktas till &lt;NOBR&gt;IT-cheferna&lt;/NOBR&gt; (motsv.) vid de 120 myndig- heterna. Ett problem är självklart att den &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som ligger närmare resp. myndighets sakverksamhet, och som oftast berör verksamhetens begrepp och termer, kan bli nedtonad på grund av detta. Standardisering inom teknik- och systemområdena kan överbetonas. Problemet skall inte övertolkas, men läsaren bör vara uppmärksam på detta vid genomgång av materialet. Utred- ningen har försökt kompensera denna skevhet i enkäten med inter- vjuer av verksamhetsansvariga vid myndigheterna. Utredningens slutsatser rörande statliga myndigheter vilar därmed inte enbart på föreliggande enkätresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Av de 120 myndigheter som enkäten skickades till besvarades den av 62, alltså 52 procent. Två ganska homogena grupper av myndigheter som ingår bland dem som enkäten skickats till är universitet/högskolor samt länsstyrelser&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I gruppen universitet/högskolor är bortfallet betydligt större än i den totala gruppen – enbart 42 procent har besvarat enkäten. Vi antar dock att standardiseringsarbetet bedrivs i ungefär liknande former vid samtliga universitet och högskolor och att de som svarat är representativa för gruppen. Svarsfrekvensen bland länsstyrelserna är ungefär lika stor som inom hela respondentgruppen. Beträffande resten av de myndigheter som ej besvarat enkäten har en enkel bortfallsanalys gjorts. Någon entydig orsak till varför man ej besvarat enkäten har dock inte framkommit. Flera nämner att det var en omfattande enkät som man inte hade tid att fylla i. En gissning kan vara att bortfallet påverkas av hur stort intresse myndigheten har för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;De myndigheter till vilka enkäten har skickats, har totalt ca 165 000 anställda&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;av statsförvaltningens&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;totalt ca 236 000 personer anställda. De myndigheter som besvarat enkäten har ca 97 000 anställda, dvs. 59 procent, vilket innebär att de svarande myndigheterna är något större än de ej svarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svaren från delgrupperna redovisas separat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Siffermaterial hämtat från Arbetsgivarverkets rapport Konjunkturbarometern för den statliga sektorn. Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna – prognos för år 2007. &lt;NOBR&gt;2006-11-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1, Statsförvaltningens utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Enkäten har utformats i ett datorbaserat enkät- och statistik- program, och har skickats och besvarats via webben&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, där varje respondent har ett unikt login.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft21"&gt;Totalsiffror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft11"&gt;Myndighetens deltagande i olika standardiseringsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td312"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nationell organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td309"&gt;&lt;P class="p490 ft3"&gt;Antalet &lt;NOBR&gt;ja-svar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;SIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ITS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Internationell organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ISO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;IEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ITU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;CEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;CENELEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ETSI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;UNCFACT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft8"&gt;De första frågorna gällde om myndigheterna är aktiva i arbetet med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom de formella standardiseringsorganen på respektive nationell och internationell nivå. Som synes i tabellen är det få myndigheter som deltar aktivt. Och i flera fall är det samma myndighet som arbetar i flera organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;Vi ställde också frågan om myndigheten arbetar inom andra nationella och internationella organisationer med &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring. 10 myndigheter uppgav att man arbetar nationellt på detta sätt och 12 att man deltar i internationellt arbete. I många fall handlar det om organisationer och samarbetsprojekt som är aktiva inom myndighetens verksamhetsområde. Några svenska exempel som nämns är: SwAMI (Swedish Alliance for Middleware Infrastruc- ture) som är ett samverkansorgan mellan högskolor i Sverige; Geo- datarådet inom området geografisk information; XBRL Sweden; &lt;NOBR&gt;SAMSET-projektet&lt;/NOBR&gt; för &lt;NOBR&gt;e-legitimation;&lt;/NOBR&gt; m.fl. Internationellt omnämns bl.a. följande organ; WCO – World Customs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Behjälplig vid enkätarbetet har varit statistiker Annika Jonsson vid Regeringskansliets Kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft15"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1029 ft8"&gt;Organisation; &lt;NOBR&gt;DLM-forum&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;arkiv-området;&lt;/NOBR&gt; STANLI för geogra- fisk information; EMEA – European Medicines Agency; ERA – European Rail Agency; CEBS – Committee of European Banking Supervisors; m fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft11"&gt;Myndigheternas motiv för deltagande i olika standardiseringsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;Som framgår av nedanstående tabell är inte själva utarbetandet (produktionen) av standarder något huvudmotiv för myndigheter- nas deltagande i standardiseringsorgan. Deltagandet motiveras i stället av ”mjukare” motiv såsom: bevaka utvecklingen, påtala behov och lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Motiv för deltagande i standardise- ringsorgan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Antal myndigheter som Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat Inte viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat Ganska viktigt/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;alls/Inte så viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Mycket viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Bevaka utvecklingen på sakområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p1031 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td317"&gt;&lt;P class="p1032 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Påtala standardiseringsbehov inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td35"&gt;&lt;P class="p1031 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td317"&gt;&lt;P class="p1032 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td317"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Påverka utvecklingen genom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p1031 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p1032 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;lämna synpunkter på standarders&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;innehåll och utformning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td317"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Delta i produktionen av standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p1031 ft27"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p1032 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td315"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Ta initiativ till standarder inom sek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p1031 ft27"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p1032 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td318"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;torn oavsett innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1033 ft11"&gt;Hur göra för att i internationella sammanhang bättre få fram samlade svenska ståndpunkter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft8"&gt;Vi ställde följande öppna fritextfråga: Vilka åtgärder anser ni behö- ver genomföras i det svenska offentliga standardiseringsarbetet för att i internationella sammanhang på ett bättre sätt få fram samlade svenska ståndpunkter. Totalt svarade 21 myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft8"&gt;De föreslagna åtgärderna kan indelas i fem grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft8"&gt;Bättre finansiering, mer resurser och inga avgifter för delta- gande i standardiseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft8"&gt;Bättre samordning, koordinering, ”samlad röst”. En myndighet (funktion) bör ges en samordnande roll för de svenska svaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft15"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1039 ft8"&gt;Bättre information om standarder. Överblick saknas. Marknadsför standardiseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;Ge direktiv och mandat, och ställ ökade krav på myndighe- terna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;Ta fram en strategi/en arkitektur till grund för en samlad stånd- punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft11"&gt;Myndighetens arbete med standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Inom flertalet myndigheter finns en personal som arbetar med standardiseringsfrågorna - antingen i form av ett formellt ansvar eller att standardiseringsfrågorna i praktiken ingår deras jobb. En minoritet av myndigheterna har tagit fram särskilda strategier för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td275"&gt;&lt;P class="p853 ft114"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Finns någon strategi för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td322"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td323"&gt;&lt;P class="p1042 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;vid er myndighet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Finns någon utsedd till ansvarig för/eller som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p1042 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td275"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;i praktiken arbetar med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td321"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;inom er myndighet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft8"&gt;Myndigheterna fick också en öppen fritextfråga där man ombads beskriva hur ansvaret för arbetet med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; är organi- serat. Det kom in 46 öppna svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;I särklass vanligast är att &lt;NOBR&gt;IT-enhet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-chef&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;IT-strateg&lt;/NOBR&gt; upp- ges ha huvudansvaret för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Flera myndigheter uppger dock att arbetet bedrivs i form av projekt. Inom några myndigheter innehas ansvaret av en enhet för &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; eller en funktion för &lt;NOBR&gt;IT-arkitektur.&lt;/NOBR&gt; Några poängterar att det är GD:s stab, en särskild ledningsfunktion direkt under GD eller delar av myn- dighetens ledningsgrupp som har ett övergripande ansvar för frå- gorna. Många kopplar också samman ansvaret för &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring med att särskilda strategidokument utarbetats – t.ex. &lt;NOBR&gt;IT-stra-&lt;/NOBR&gt; tegier, &lt;NOBR&gt;IT-arkitekturer&lt;/NOBR&gt; eller strategier för informationsförsörjning i vilka standardiseringsfrågor ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft8"&gt;Rörande frågan om hur mycket resurser (i form av årsarbets- krafter) som myndigheterna lägger ner per år på &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;disering, uppger 35 myndigheter att man lägger ner maximalt ett årsarbete. 14 myndigheter använder &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; och fem myndigheter &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; årsarbeten. Några enstaka myndigheter lägger ner någon ytterligare resurs på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Myndighetens syfte med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Man prioriterar mycket klart egna myndighetsspecifika syften med varför man arbetar med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Mer övergripande sam- hälleliga syften har inte alls samma betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;I vilken grad har myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td311"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;följande syften med &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat: Mycket/ganska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;svarat Ganska/mycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;disering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td329"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;liten grad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;hög grad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Effektivisera den egna verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td284"&gt;&lt;P class="p1047 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td328"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p728 ft27"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Förbättra servicen till medbor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p1047 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td328"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td311"&gt;&lt;P class="p728 ft27"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;garna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Stimulera marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p1047 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td328"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td311"&gt;&lt;P class="p728 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bidra till EU:s målsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p1047 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td328"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td311"&gt;&lt;P class="p728 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;genom bättre internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;informationsflöden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td328"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Vi ställde också frågan om vad myndigheterna ansåg viktigt i stan- dardiseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Hur viktigt tycker ni att följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;är?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat Inte viktigt alls/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;svarat Ganska viktigt/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td334"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td335"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inte så viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Mycket viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Att skapa nya internationella (glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td268"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td316"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td333"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;bala) standarder som gynnar sak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Att arbeta på Europanivå med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Att tillämpa existerande standar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1049 ft16"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;der på svensk nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Att ta egna initiativ till nya stan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p1048 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;darder för att förbättra samord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;ningen i Sverige inom sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td334"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td335"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1050 ft15"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;Upphandling och &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td339"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td340"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td341"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inte alls/I liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ganska/mycket stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;I vilken utsträckning deltar ni som arbetar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1052 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p1053 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;med &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; i de &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;som myndigheten gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ingen roll alls/Inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ganska/Mycket stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;så stor roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Hur stor eller liten roll spelar standarder vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1052 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p1053 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;myndighetens &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p1054 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td338"&gt;&lt;P class="p1055 ft3"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Bör myndigheten vid upphandlingar mer än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1052 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p1053 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;nu peka ut vilka &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;följas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Skulle en ökad användning av standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1052 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p1053 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td337"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;underlätta för småföretag att delta i myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td338"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td339"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;dighetens upphandlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td340"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td341"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1056 ft8"&gt;Redan nu verkar standarder spela en stor roll vid myndighetens IT- upphandlingar. Trots det menar en majoritet att myndigheten än mer bör peka ut vilka standarder som skall följas. Men osäkerheten är stor huruvida en ökad användning av standarder skulle underlätta för SME:s vid upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Angående småföretagens möjligheter vid upphandlingar bad vi myndigheterna uppskatta hur stor del av &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingarna&lt;/NOBR&gt; som kommer från småföretag med mindre än 50 anställda. I detta ingick även återförsäljare. 32 myndigheter uppgav denna andel till max 10 procent. 5 myndigheter uppgav &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent. 13 myndigheter beräknade andelen till mellan &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; procent. En myndighet mellan &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; procent, 9 myndigheter mellan &lt;NOBR&gt;40–50&lt;/NOBR&gt; procent och 2 myndigheter uppgav andelen till mellan &lt;NOBR&gt;60–70&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft15"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Standardisering inom en samhällssektor eller tvärfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Med samhällssektor avsågs i enkäten t.ex. utbildning, vård, rättsvä- sende, transporter, etc. Exempel på tvärfunktioner var arkivering, säkerhet, kommunikation, förvaltningsekonomi etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vi ställde frågan om myndigheterna är engagerade i &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; diseringsfrågor inom sin samhällssektor eller tvärfunktion. 27 myndigheter svarade ja, 22 nej och 13 vet ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De 27 myndigheter som svarade ja fick uppge motiven för sitt engagemang i standardiseringsfrågor inom samhällssek- torn/tvärfunktionen. Nästan samtliga uppgav följande: man vill öka samverkan mellan myndigheterna, skapa enklare kontaktvägar för medborgarna, förbättra servicen samt effektivisera de administra- tiva flödena inom samhällssektorn/tvärfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Nästa fråga löd: Anser ni att det finns hinder för utveckling av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom er samhällssektor/tvärfunktion. På detta svarade 22 myndigheter ja, 29 nej, och 11 vet ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De 22 myndigheter som svarat ja på frågan fick också uppgiften att i fritext beskriva de största hindren. Svaren anger följande fyra typer av hinder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft8"&gt;Standardisering innebär en kostnad – lönsamhet är svår att påvisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft8"&gt;Det finns inget samlat ansvar, ingen samordning – strategi saknas. Självständiga myndigheter utan överliggande be- slutsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft8"&gt;Verksamheten fungerar i dag med de etablerade systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft8"&gt;Attitydfrågor: ”myndigheten skall profilera sig”, ”not inven- ted here”, vilja saknas, kulturskillnader, olika ”skolor” etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Innovationer genom användning av standarder vid upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är enbart sex myndigheter som kan ge exempel på att standar- disering vid upphandling bidragit till innovationer inom myndig- hetens verksamhetsfält. (56 myndigheter uppger att man inte har sådana exempel eller har svarat ”vet ej”). Det är också tveksamt om kopplingen mellan standarder vid upphandling och innovation är självklar i de exempel myndigheterna nämnt. Men här är tre exem- pel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft15"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft8"&gt;Utveckling av tjänstebegreppet kopplat till tjänstebaserad arki- tektur (SOA);&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Certifikathantering för identifiering, kryptering och elektro- nisk signering;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Projektet UNIK, som tar fram verktyg för individuella utveck- lingsplaner inom skolsektorn, är både en innovativ form av PPP och innovativt när det gäller att baseras på standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Ansvarig myndighet för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Frågan till myndigheterna löd: Anser ni att en särskild myndighet bör utpekas som ansvarig för samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom ert verksamhetsområde? På detta svarade 28 ja, 14 nej och 20 vet ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;De 28 som svarat ja fick till uppgift att namnge en lämplig myn- dighet. Verva nämns i 18 svar. I övrigt utpekas Lantmäteriet, Riks- antikvarieämbetet, Riksarkivet, Skolverket, Länsstyrelserna, KBM, PTS, ESV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De 14 som svarat nej fick motivera varför man gjort så. Vissa nämner att man tror mer på samverkan och samarbete mellan myn- digheterna. Några anser att marknaden sköter standardiseringsar- betet bäst och att &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inte skall initieras av det offentliga. Någon menar att det fungerar bra i dag, etc. Dessutom anser en myndighet att Verva redan har den rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Behov av nya eller kompletterande standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att något belysa hur myndigheterna värderar sina fortsatta insatser inom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet&lt;/NOBR&gt; ställdes följande fråga: Anser ni att det finns behov av nya eller kompletterande &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; darder inom ert område? (Pågår exempelvis utredningar som medför nya eller förändrade informationsflöden?) Hälften av respondenterna – 31 myndigheter – svarade ja, 7 nej och 24 vet ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De som svarat ja preciserade i en öppen fråga var behoven fanns. Flera av dessa underströk att själva utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; nödvändiggör ökad användning av standarder. Flera konkretiserade detta till frågor om informationssäkerhet, meddelandehantering, medborgarcertifikat, &lt;NOBR&gt;e-leg,&lt;/NOBR&gt; långtidslagring av dokument, informa- tionsutbyte mellan myndigheter, SOA, etc. Andra myndigheter tog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;upp något mer verksamhetsinriktade områden i behov av nya eller kompletterande standarder, t.ex.: uppföljningsinformation inom skolan, globalt inom tullen, på transportområdet, vid upphand- lingar och &lt;NOBR&gt;e-faktura,&lt;/NOBR&gt; nomenklatur inom hälso- och sjukvård, rap- porteringsformat för finansiell information, beskrivningar av kurser och studenter, statens ekonomiska uppföljning, etc. Några myn- digheter påpekade också att den snabba tekniska utvecklingen i sig, ställer krav på nya standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft11"&gt;Samverkan mellan staten och kommunerna vad gäller IT- standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft8"&gt;Som beskrivs på annan plats i denna rapport, finns en kritik från kommunerna att staten inte tar tillräcklig hänsyn till deras speciella villkor, när man exempelvis ställer krav på i vilka former &lt;NOBR&gt;IT-kom-&lt;/NOBR&gt; munikationen skall ske. Vi ställde därför följande fråga: Pågår något samspel mellan staten och kommunerna inom ert område vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-standardisering?&lt;/NOBR&gt; På detta svarade 17 myndigheter ja, 22 nej och 23 vet ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft8"&gt;Fem myndigheter uppgav att man samverkar inom området GIS/byggfrågor (projektet Bygga Villa)/planeringsfrågor (plane- ringsportal för samhällsplanering; Andra exempel på samverkan var: Carelink, Rakelutredningen, &lt;NOBR&gt;e-legitimationsfrågan,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-faktura,&lt;/NOBR&gt; vägledningen för &lt;NOBR&gt;24-timmarswebben,&lt;/NOBR&gt; OFFLIS. Från skolsektorn nämndes arbeten kring elevinformation, kataloginformation och utbildningsutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft11"&gt;Behov av en nationell standardiseringspolicy och av statlig central samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft8"&gt;47 (78 procent) av de 62 myndigheter som besvarat enkäten tyckte att det fanns behov av en nationell standardiseringspolicy för staten. 45 ansåg att behovet förelåg för hela offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft8"&gt;Behovet av statlig central samordning speglade vi i nedanstående fråga:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p1069 ft114"&gt;Den bör minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p970 ft114"&gt;Vara som nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p1032 ft114"&gt;Den bör öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td342"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;(Antal myndigheter som svarat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Vad anser ni om omfattningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p1041 ft118"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p1071 ft118"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p468 ft118"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td311"&gt;&lt;P class="p1072 ft118"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;statlig central samordning inom IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td342"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;standardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;En rimlig tolkning av ovanstående svar är att flertalet av de besva- rande myndigheterna vill se ett kraftfullare centralt agerande i IT- standardiseringsfrågor, både vad gäller policyfrågor och ökad sam- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Myndigheterna ombads också att lämna förslag på hur en ökad statlig central samordning skall ske: Ett antal myndigheter påpekar nödvändigheten av att det även inom Regeringskansliet finns en ökad tvärsektoriell samordning rörande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Några nämner åter Verva som en sammanhållande myndighet, men en respondent påtalar också behovet av en nationellt samordnande funktion som harmoniserar målsättningar med andra länder. Vissa anser att det i första hand är på sektors- och områdesnivå som de stora standardiseringsinsatserna bör göras – någon sektorsmyndig- het bör ges ett samordningsansvar. Några myndigheter vill uppnå bättre samordning genom ”kontroll”, ”mandat”, ”riktlinjer” osv. Några vill ha utökade resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft11"&gt;Borde staten ha tagit mer aktiv del i en viss standardiseringsfråga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi ställde en öppen fråga med följande lydelse: Ge exempel på någon standardiseringsfråga där staten borde ha tagit en mer aktiv del, men inte gjorde det. Vilken fråga gällde det, och vilken statlig aktör borde ha gripit in? Totalt svarade 22 myndigheter på denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Det exempel som omnämns flest gånger – av fem myndigheter – kan sammanfattas i begreppet &lt;NOBR&gt;e-id&lt;/NOBR&gt; (medborgarcertifikat, PKI, e- legitimation, elektronisk certifiering, etc.). Fyra myndigheter näm- ner elektronisk faktura, &lt;NOBR&gt;e-handelskonceptet,&lt;/NOBR&gt; SVEFAKT osv. Fyra myndigheter nämner att staten borde tagit mer aktiv del i standar- disering inom hela &lt;NOBR&gt;24/7-konceptet.&lt;/NOBR&gt; Ett par myndigheter påpekar behovet av kraftfullare insatser vad gäller semantik- och begrepps- standardisering. Ett par menar också att staten borde gjort mer vad gäller bakomliggande funktioner såsom informationsmodeller och tekniska plattformar. En myndighet menar det är otillräckligt med krav vid upphandling och allmänna rekommendationer för att eta- blera mer infrastrukturella funktioner – kraftfullare åtgärder från Verva, &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; och PTS samt krav i regleringsbrev borde ha fått mer långtgående verkan. Dessutom nämner myndigheterna mer myndighetsspecifika frågor där staten borde gjort mer, här följer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft15"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;några exempel: Unicode i automatiserade bibliotekssystem; BITS som ”konkurrerar” med ISO/IEC 17799; Totalförsvarets system för datakommunikation (TODAKOM), &lt;NOBR&gt;GIS-data,&lt;/NOBR&gt; Implemente- ringen av Guide 6, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Omfattningen av samordningen gällande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Som en sammanfattande fråga fick myndigheterna ta ställning till omfattningen av samordningen inom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet&lt;/NOBR&gt; på olika samhällsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Antal myndigheter som svarat på frågan: Vad anser ni om om- fattningen av samordningen gällande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;På olika samhällsnivåer/mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td278"&gt;&lt;P class="p1072 ft27"&gt;Den bör minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Vara som nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p1075 ft114"&gt;Den bör öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;olika samhällsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td334"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td343"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td344"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Inom er samhällssektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td278"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td75"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p853 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Inom er tvärfunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td278"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td279"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Mellan standardiseringsorganen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Inom hela statsförvaltningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p853 ft16"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td334"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Inom hela offentliga sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td243"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td344"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft8"&gt;Bilden är entydig. Det stora flertalet av de myndigheter som besva- rat enkäten vill se en ökad samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; på ”alla” nivåer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Myndigheterna fick besvara de tre nedanstående frågorna angående öppen programvara som återfinns i tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p1080 ft27"&gt;Antal myndighe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Antal myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;heter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;ter som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;som svarat vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td345"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Använder ni öppen programvara i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p1081 ft118"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;myndighetens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Har ni önskemål om att i ökad ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p1081 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;sträckning använda öppen program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;vara i myndighetens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Finns det hinder för att i ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p1081 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;utsträckning använda öppen pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td345"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;gramvara i myndighetens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td216"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Myndigheterna gavs möjlighet att motivera sina svar på den andra frågan – alltså varför man i ökad utsträckning önskar använda öppen programvara eller ej. Total svarade 58 myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Svaren kan i huvudsak grupperas i följande kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft8"&gt;Det i särklass vanligaste argumentet både för och emot en ökad användning gäller kostnadsfrågor – hela 26 myndighe- ter nämner detta. Det handlar om licenskostnader, kostna- der för behov av egen kompetens, supportkostnader, under- hållskostnader, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft8"&gt;Några myndigheter nämner fördelen av minskat leverantörs- beroende vid användning av öppna programvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft8"&gt;Vissa myndigheter ser kompetensproblem vid eventuell övergång till öppen programvara. Det gäller både den kom- petensväxling som måste ske hos den egna personalen och bristen på kompetens inom konsultmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft8"&gt;Säkerhetsrisker framhålls av några myndigheter som pro- blem vid användning av öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft8"&gt;Några – förmodligen mindre – myndigheter påpekar att de använder i stort sett samma programvaror som de myndig- heter man samarbetar med eller får beställningar av använ- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft8"&gt;Några menar att öppna gränssnitt är viktigare än öppna pro- gramvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Det kan dock konstateras att det är få myndigheter som tar upp sakverksamhetens krav på eventuellt val mellan öppna eller propri- etära programvaror. Enbart tre myndigheter påpekar att det är funktionella behov i verksamheten som skall avgöra valet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Slutligen framhåller en myndighet att ett problem är avsaknaden av standarder för öppen källkod. ”Möjligen skulle en standardise- ring av förvaltningens nyttjande av öppen källkod kunna bidra till bättre säkerhet och robusthet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De myndigheter som svarat ja på den sista frågan – om det finns hinder för användning av öppen programvara – fick motivera sina svar. Totalt svarade 29 myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;De vanligaste hindren som framhålls är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft8"&gt;Kompatibilitetsproblem med befintliga (proprietära) system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft8"&gt;Oro för bristande kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft8"&gt;Oro för bristande support och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft8"&gt;Kostnader och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft15"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft8"&gt;Systemarvet, oftast i form av &lt;NOBR&gt;Microsoft-produkter/&lt;/NOBR&gt; standar- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Enstaka myndigheter nämner också oro kring rätten till program- varan och upphandlingsregler gällande öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Övriga kommentarer från myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Slutligen ställde vi följande fråga till myndigheterna: Har du några övriga kommentarer till former för samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring, eller vill du ge några synpunkter på och göra något tillägg till en särskild fråga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;På detta fick vi enbart ett fåtal svar. Behovet av ökad styrning och samordning från staten poängteras åter av flera svarande. Mycket handlar om att ”förenkla, ensa, förtydliga och rensa bland begrepp, processer, applikationer, databaser, informationsvärdar, gränssnitt internt och externt inom den statliga sektorn”. Någon påpekar att Sverige bör dra lärdom av England och Danmark vad gäller standardisering av informationsutbyte. En myndighet, som är positiv till standardisering, uttrycket dock klart: &lt;NOBR&gt;”IT-standardise-&lt;/NOBR&gt; ring får aldrig stå i vägen för verksamhetens utveckling”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;Det statliga enkätmaterialet indelat i undergrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Utredningens experter valde, innan vi skickade ut enkäten, ut en grupp på centrala myndigheter som man, på det underlag som fanns då, ansåg vara särskilt aktiva i standardiseringsfrågor och ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; av dessa&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;svarade på enkäten (kallas nedan ”aktiva”). Av övriga tillfrågade centrala myndigheter (som ansågs mest relevanta för vår utredning) svarade ett &lt;NOBR&gt;25-tal&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;(kallas nedan ”genomsnitt- liga”). Vidare har enkäten skickats till de från &lt;NOBR&gt;IT-standardiserings-&lt;/NOBR&gt; synpunkt mest relevanta universiteten och högskolorna (24 av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;De som svarat i gruppen ”aktiva” är Bolagsverket, Boverket, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Förvarets Forskningsinstitut, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Handisam, Högskoleverket, Krisberedskapsmyndigheten, Lantmäteriverket, NUTEK, Post- och Telestyrelsen, Riksarkivet, SMHI, Skatteverket, Socialstyrelsen, Tullverket, Vägverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;De som svarat i gruppen ”genomsnittliga” är Affärsverket Svenska Kraftnät, Arbets- miljöverket, Banverket, Datainspektionen, Fiskeriverket, ITPS, Järnvägsstyrelsen, Kammar- kollegiet, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndig- heten, Kungliga Biblioteket, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för skol- utveckling, Premiepensionsmyndigheten, Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket,&lt;/NOBR&gt; Riksantikvarieämbetet, SIDA, Skogsstyrelsen, Skolverket, Statens Strålskyddsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft15"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1087 ft8"&gt;sammanlagt 42) och till länsstyrelser&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;varav &lt;NOBR&gt;10-20&lt;/NOBR&gt; svarade från var- dera gruppen. I tabellen nedan sammanfattas uppgifterna om de fyra grupperna i enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft3"&gt;Tabell. Fyra grupper av statliga myndigheter i enkäten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Utskickade enkäter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td349"&gt;&lt;P class="p1049 ft114"&gt;Besvarade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td350"&gt;&lt;P class="p1089 ft114"&gt;Svarsfrekvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;”Aktiva” (vissa centrala myndigheter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td352"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;68 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;”Genomsnittliga” (övriga tillfrågade större&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;52 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;centrala myndigheter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td352"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;50 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Universitet och högskolor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;42 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;53 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td349"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td350"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft8"&gt;Man kan konstatera att svarsfrekvensen var större bland de ”aktiva” centrala myndigheterna (68 procent) än bland de ”genomsnittliga” (52 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;I de flesta av frågorna skiljer dock inte svaren speciellt mycket mellan de aktiva och genomsnittliga centrala myndigheterna. Här lyfter vi enbart fram de svar där en påtaglig skillnad mellan grup- perna föreligger. Sålunda framgår, vilket bekräftar vår uppdelning, att de aktiva visar sig ha en avsevärt större representation i både nationella och internationella standardiseringsorgan. De aktiva deltar i 17 nationella respektive 27 internationella standardiserings- organisationer, de genomsnittliga i 6 respektive 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;Vad gäller motiv för deltagande i standardiseringsorgan är de aktiva myndigheterna, i jämförelse med de genomsnittliga, mer inriktade på att delta i produktion av standarder och att ta initiativ till framtagande av standarder (Produktion 63/22 procent, framtagande 79/35 procent). Bägge grupperna av myndigheter tycker dock det är viktigt att bevaka utvecklingen och påtala standardiseringsbehov i arbetet inom standardiseringsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;En annan fråga där man kan se tydliga skillnader mellan grup- perna gäller vilka syften myndigheterna har med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft8"&gt;– de aktiva myndigheterna verkar ha en mer marknadsorienterad och internationell syn. På frågan om syftet med standardiseringen är att stimulera marknaden tycker 47 procent av de aktiva att det är viktigt, men enbart 9 procent av de genomsnittliga. Syftet att bidra till EU:s målsättningar genom bättre informationsflöden är viktigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förmodligen av förbiseende sändes ingen enkät till Västernorrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft15"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 3 SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;för 68 procent av de aktiva men enbart 35 procent av de genomsnittliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;På frågan hur viktigt myndigheterna tycker det är att ta egna initiativ till nya standarder för att förbättra samordningen i sin samhällssektor säger 89 procent av de aktiva myndigheterna att det är viktigt och 52 procent av de genomsnittliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ett kanske något udda resultat är svaret på följande fråga: I vil- ken utsträckning deltar ni, som arbetar med, eller ansvarar för stan- dardisering inom myndigheten, i de &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; som myn- digheten gör? På det svarar 58 procent av de aktiva att det sker i stor utsträckning. Motsvarande siffra för de genomsnittliga är hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft8"&gt;Svarar ja på frågan om myndigheten är engagerad i &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;seringsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td353"&gt;&lt;P class="p226 ft8"&gt;gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;79 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td354"&gt;&lt;P class="p1089 ft8"&gt;av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p855 ft8"&gt;aktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td355"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;myndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td356"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;35 procent av de genomsnittliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td355"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p1095 ft8"&gt;63 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td353"&gt;&lt;P class="p226 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p491 ft8"&gt;de aktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td354"&gt;&lt;P class="p1082 ft8"&gt;men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td355"&gt;&lt;P class="p48 ft8"&gt;22 procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;genomsnittliga myndigheterna anser att det finns hinder för utveckling av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom respektive myndighets verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det framgår också att de aktiva myndigheterna ser ett större behov av en nationell standardiseringspolicy både inom staten och inom hela den offentliga sektorn, än de genomsnittliga. Likaså anser de aktiva i högre grad att den statliga centrala samordningen inom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet&lt;/NOBR&gt; skall öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Slutligen har de aktiva myndigheterna i större utsträckning en person som är ansvarig för eller som i praktiken arbetar med IT- standardisering än de genomsnittliga (aktiva 79 procent, genomsnittliga 48 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Som vi sett i tabellen ovan har högskolorna den lägsta svarsfre- kvensen bland våra tillfrågade grupperna. Ett skäl kan vara att stan- dardiseringsfrågor är mer decentraliserade (kanske ända till institu- tionsnivå) än bland myndigheter i övrigt. Av svaren är det nästan enbart på en punkt som enkätsvaren från högskolorna avsevärt skiljer sig från de övriga gruppernas, och det gäller användningen av öppen programvara. Svarar ja på frågan ”Använder ni öppen pro- gramvara i myndigheternas verksamhet” gör 90 procent av högskolorna, 63 procent av gruppen aktiva myndigheter, 48 procent av gruppen genomsnittliga myndigheter och 40 procent av länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Även länsstyrelserna avviker från de övriga grupperna huvud- sakligen på en enda punkt. Ingen länsstyrelse uppger sig delta i vare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;sig något nationellt eller internationellt standardiseringsorgan. Förmodligen beror det på att länsstyrelsernas verksamhet till stor del består av att handha ett flertal centrala sakmyndigheters regio- nala verksamhet, och det är dessa centrala myndigheter som deltar i de olika standardiseringsorganen. Man kunde möjligtvis ha antagit att länsstyrelsernas mycket heterogena verksamheter resulterat i ett stort och uttalat standardiseringsbehov. Detta framkommer dock inte i vår enkät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft21"&gt;Primärkommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Primärkommunal verksamhet omsätter ca 350 miljarder kr per år och i sektorn finns drygt 750 000 anställda. Ca 75 procent av de anställda (och av verksamheten) finns inom områdena skola, vård och omsorg. Övrig verksamhet är exempelvis kommunalteknik, stadsbyggnadsfrågor, fritidsverksamhet och kulturverksamhet m.m. Flera av dessa områden är frivilliga åtaganden för kommunen och har jämförelsevis inte så stor omfattning. Vidare har varje kommun en övergripande administrativ apparat för övergripande &lt;NOBR&gt;styr-,&lt;/NOBR&gt; lednings- och uppföljningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Kommunernas &lt;NOBR&gt;IT-verksamhet&lt;/NOBR&gt; omsätter mellan &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent av den totala omslutningen. Den är heterogen till sin karaktär och ingår som stöd i mycket skilda sakverksamheter – allt från ”mjuka” sociala till hårda tekniska. En genomsnittlig kommun beräknas ha &lt;NOBR&gt;200–400&lt;/NOBR&gt; olika datorsystem. Behovet av öppna standarder är påtagligt i kommunernas diversifierade och decentraliserade verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Områdena &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-lärande&lt;/NOBR&gt; och andra kommunala områden behandlas särskilt i vårt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft21"&gt;Enkät till kommunerna, totalsiffror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;SKL har haft vänligheten att dels anpassa utredningens statliga enkät till kommunala förhållanden, dels skickat kommunenkäten till &lt;NOBR&gt;IT-chefer&lt;/NOBR&gt; i 287 (av rikets 290) kommuner och dels bearbetat enkätresultatet. Även den kommunala enkäten riktade sig alltså till &lt;NOBR&gt;IT-cheferna.&lt;/NOBR&gt; De anpassningar som gjorts beror primärt på kommu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;nernas roll som producenter av konkreta tjänster vars ramar i huvudsak beslutas av statliga centrala myndigheter. Rörande IT- standarder innebär det att kommunerna i stor utsträckning måste anpassa sig till och använda de standarder som myndigheterna fast- ställer, t.ex. rörande informationsöverföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det medför att frågorna i denna enkät är inriktade på använd- ning av standarder, inte på utveckling och produktion. Av samma anledning är de frågor som i den statliga enkäten handlade om del- tagande i standardiseringsorganisationer, inte medtagna i den kommunala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Totalt svarade 160 kommuner på enkäten, dvs. en svarsfrekvens på nästan 56 procent. Dessa representerar 5,1 miljoner innevånare, dvs. 57 procent av Sveriges befolkning vilket tyder på att de kom- muner som svarat är genomsnittligt stora. Bland de svarande kom- munerna finns en viss överrepresentation från gruppen ”Större städer”, medan både grupperna ”Storstadskommuner” och ”Småkommuner” är något underrepresenterade. Grupperna beskrivs och resultaten sammanfattas i tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft3"&gt;Tabell. Fördelningen av svar mellan tre kommungrupper&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td357"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Invånareantal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;De svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td357"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;miljoner invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;kommunernas andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td357"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;av invånarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td359"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td360"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td361"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Storstadskommuner (de tre största städerna med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td358"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;49 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;förortskommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Större städer (inkluderar även pendlingskommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td358"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;64 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;ner, varuproducerande och övriga kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;med mer än 25 000 invånare)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Småkommuner (glesbygdskommuner och övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td358"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;49 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td357"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;kommuner med mindre än 25 000 invånare)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td358"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td359"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td360"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;9,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td361"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;57 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft8"&gt;Vår tolkning av detta mönster är att det kan återspegla möjlighe- terna för de centrala &lt;NOBR&gt;IT-cheferna&lt;/NOBR&gt; i de olika kommuntyperna att överblicka standardiseringsfrågorna. De små kommunerna torde i stor utsträckning sakna specialiserad standardiseringskompetens och har därmed svårt att besvara enkäten. Den bästa överblicken finns, enligt denna tolkning, hos &lt;NOBR&gt;IT-cheferna&lt;/NOBR&gt; i de mellanstora kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft15"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;En annan allmän tolkningsfråga bör nämnas. Det är vårt intryck i första hand från den statliga enkäten att svarsfrekvensen är högre bland de myndigheter som är mest intresserade av standardisering. Motsvarande kan antas gälla också för kommunerna. Det gör att enkäten förmodligen överskattar uppskattningen av och förståelsen för standarder i jämförelse med genomsnittet av samtliga kommu- ner, dock oklart hur mycket. Men eftersom svarsfrekvensen är så pass låg, kan denna effekt vara ganska stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;Den statistik som redovisas nedan utifrån enkätsvaren bygger på 147 svarande, eftersom det var det antal som hade svarat när vi var tvungna att skriva texten. Därefter har ytterligare 13 tillkommit, som dock inte torde ändra huvuddragen i den bild som presenteras i texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;Strategi för användning &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft8"&gt;Den inledande frågan som ställdes var om kommunen har någon dokumenterad strategi för användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt; Svaren fördelas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td362"&gt;&lt;P class="p1078 ft114"&gt;Antal kommuner som svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td363"&gt;&lt;P class="p1049 ft114"&gt;Antal kommuner som svarat nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td364"&gt;&lt;P class="p1082 ft114"&gt;Vet ej/Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td362"&gt;&lt;P class="p1098 ft104"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td363"&gt;&lt;P class="p1099 ft104"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p1100 ft104"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p758 ft11"&gt;Syften med användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft8"&gt;Frågan löd: I vilken grad har kommunen något av följande syften med användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft53"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;Antal kommuner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;Antal kommuner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft53"&gt;Vet inte/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft148"&gt;svarat I liten grad/ Inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft148"&gt;svarat I mycket hög grad/I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft121"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td361"&gt;&lt;P class="p16 ft121"&gt;alls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft121"&gt;hög grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td368"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standarder används för att effek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P class="p1049 ft114"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td366"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft121"&gt;tivisera verksamheten inom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft121"&gt;förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standarder används för att effek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p1049 ft114"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p1082 ft114"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft148"&gt;tivisera den kommungemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft121"&gt;förvaltningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Standarder används för att förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft121"&gt;servicen till medborgarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft124"&gt;Standarder används för att skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p1049 ft148"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p1049 ft114"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td366"&gt;&lt;P class="p1082 ft114"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;interoperabilitet mellan olika system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft148"&gt;Standarder används för att bidra till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p1049 ft148"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p1049 ft148"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td366"&gt;&lt;P class="p1082 ft148"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p42 ft121"&gt;samverkan mellan fler kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td366"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td367"&gt;&lt;P class="p42 ft53"&gt;Annat syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td361"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td368"&gt;&lt;P class="p1082 ft114"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td365"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td366"&gt;&lt;P class="p969 ft15"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1102 ft8"&gt;Resultatet verkar peka på att användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i kommunen huvudsakligen har interna syften, nämligen att effekti- visera verksamheten och skapa interoperabilitet. Externa syften – service till medborgarna och samverkan mellan kommuner – verkar spela en mindre roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Hinder vid användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I enkäten ställdes följande fråga: Bedöm omfattningen av eventuella hinder vid användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Kommunala verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td371"&gt;&lt;P class="p1077 ft114"&gt;Antalet kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td372"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Vet inte/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;heter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;svarat Små/Inga hinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Stora/Mycket stora hinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td372"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td373"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td374"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td375"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td376"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Kommunövergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td370"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td371"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td372"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Vård och omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td370"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td371"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td372"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Skola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td371"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td372"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td369"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Kommunalteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td371"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td372"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td373"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Övriga förvaltningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td374"&gt;&lt;P class="p1075 ft27"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td375"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td376"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft8"&gt;Inom samtliga kommunala verksamheter är det en stor majoritet som svarat att hindren är minimala. Man kan möjligen tolka resul- tatet så att hindren är något större inom skolan än inom övriga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft11"&gt;Omfattningen av användandet av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Fråga: Vad anser du om användandet av &lt;NOBR&gt;IT-standard&lt;/NOBR&gt; inom kom- munal verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td342"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td377"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Det bör öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td378"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Nuvarande omfattning är bra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td378"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Det bör minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td378"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Ingen åsikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td378"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td342"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td377"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft15"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;Myndighet för övergripande ansvar för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft8"&gt;Fråga: &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt; skall föreslå vilken myndig- het som skall ha övergripande ansvar för samordningen av &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardiseringen i Sverige. Vilken myndighet skall förordas?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td379"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Verva bör utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;PTS bör utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;En myndighet per samhällssektor bör utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Ingen myndighet bör utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Ingen åsikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td380"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td379"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p758 ft11"&gt;Upphandling och &lt;NOBR&gt;IT-standard&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft8"&gt;Två frågor ställdes rörande &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; vid upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft8"&gt;Fråga: Vilken roll spelar standardiseringsfrågor vid kommunens &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td375"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p1077 ft27"&gt;Liten roll/Ingen roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td381"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;Stor roll/Viss roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td341"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;Vet inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td371"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td322"&gt;&lt;P class="p1041 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p1081 ft3"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p1106 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td375"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td381"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td341"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft8"&gt;Fråga: Bör kommunen vid upphandling peka ut vilka &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som skall följas?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td382"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td383"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td384"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td384"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td382"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Vet ej/inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td383"&gt;&lt;P class="p1089 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1107 ft8"&gt;Den stora majoriteten positiva svar tyder på att själva upphand- lingssituationerna är av strategisk betydelse för kommunernas användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft15"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Standarder och småföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft8"&gt;Fråga: Hur uppfattar du att krav på standarder påverkar små och medelstora företag?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td382"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p1072 ft114"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Negativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p1110 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1110 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td382"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Vet inte/Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td385"&gt;&lt;P class="p1110 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft8"&gt;Fyra frågor ställdes angående kommunernas synpunkter på öppen programvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft8"&gt;Fråga: Används öppen programvara i kommunens verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td351"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td351"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Ja, till vissa verksamheter/funktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Ja, vi använder enbart öppen programvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td351"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td385"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Fråga: Hur ser du på användningen av öppen programvara?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td365"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bör alltid utvärderas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td365"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bör om möjligt utvärderas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td365"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bör aldrig användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td365"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Ingen uppfattning/Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1082 ft27"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td367"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td385"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Fråga: Finns det hinder för att använda öppen programvara?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td386"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;I hög grad/Till viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Nej, inga större/Nej, inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td235"&gt;&lt;P class="p1070 ft27"&gt;Ingen uppfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td387"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td388"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;alls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td389"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Antal kommuner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td266"&gt;&lt;P class="p1112 ft3"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p1113 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td235"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td387"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td388"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td389"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1115 ft15"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Fråga: Om ni bedriver eget utvecklingsarbete med egen personal eller inhyrda konsulter, planerar ni att dela med er av resultaten som öppna program?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td390"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td391"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td311"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td392"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Vi bedriver inte något sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td296"&gt;&lt;P class="p968 ft43"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td390"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td392"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utvecklingsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td393"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td394"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td390"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Antal kommuner som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td391"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td392"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td296"&gt;&lt;P class="p460 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td393"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td394"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td362"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1024 ft21"&gt;Intervjuer med kommunala företrädare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft8"&gt;För att komplettera enkäten till kommunerna har ett antal inter- vjuer genomförts med företrädare för enskilda kommuner. I första hand är det &lt;NOBR&gt;IT-chefer&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-strateger&lt;/NOBR&gt; som intervjuats. Intervjuer har genomförts med personal både från stora och små kommuner. Ambitionen är att sprida intervjuerna mellan kommuner med olika kunskaps- och ambitionsgrad när det gäller standardisering. Sam- manfattningsvis kan man säga att det är en splittrad bild över utveckling och användning av standarder som kommer fram vid intervjuerna. Ett mindre antal kommuner, som är relativt stora, lig- ger långt framme i kunskap om och användning av standarder, och många av dessa arbetar för användningen av öppna standarder i kommunerna. Men det finns även kommuner, oftast mindre, vilka saknar egen kompetens för att driva frågorna och som i de flesta fall förlitar sig på att leverantörerna tillhandahåller de lämpligaste formerna av standarder i sina produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft8"&gt;En nyligen presenterad rapport från SKL bekräftar denna iaktta- gelse. I rapporten, som handlar om &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; i kommunerna 2006, belyses bl.a. utvecklingsområdet &lt;NOBR&gt;”IT-plattform&lt;/NOBR&gt; – hård och mjuk infrastruktur”. Här har bl.a. följande frågor ställts: ”I vilken omfattning finns strategier som syftar till att verksamhetens olika system skall kunna utbyta och återanvända information mellan sig? I vilken omfattning görs investeringar i den hårda och mjuka infrastrukturen utifrån en långsiktig strategi för &lt;NOBR&gt;e-utveckling?”&lt;/NOBR&gt; Sva- ren ges i en skala från 1=inte alls till 4=fullt ut. För kommuner upp till 10 000 innevånare ligger svaren inom utvecklingsområdet &lt;NOBR&gt;IT-plattform&lt;/NOBR&gt; på ca 2,2 och för kommuner fler än 100 000 på 2,8. Totalt sett får dock utvecklingsområdet &lt;NOBR&gt;IT-plattform&lt;/NOBR&gt; de högsta värdena i jämförelse med enkätens övriga frågeområden: Styrning och ledning, Samverkan och &lt;NOBR&gt;IT-ekonomi&lt;/NOBR&gt; samt Kommunikation och kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft15"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Det bör understrykas att samtliga dem vi intervjuat framhåller behovet av ökad samordning och användning av öppna standarder i den kommunala &lt;NOBR&gt;IT-verksamheten,&lt;/NOBR&gt; ingen tycker att nuvarande läge är tillfredställande. Grundargumentet för detta är att landets 290 kommuner i huvudsak utför exakt samma verksamheter – både kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt finns det rimligtvis stora ekonomiska vinster att göra genom att via öppna standarder utbyta och samverka kring informationsresurser på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Samma sak gäller för en förbättrad ser- vice till medborgarna genom modernt &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; – det finns en vision om interoperabilitet i en samverkande &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Medborgaren skall inte behöva ha ett stort antal kontaktpunkter inom den offentliga förvaltningen för att få sin service. De intervjuade vill därför hitta former för hur nuvarande ”stuprörssystem”, inlås- ningen till vissa leverantörer och svårigheten att kommunicera mellan systemen i största möjliga utsträckning skall kunna undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft11"&gt;Kommunen standardiserar genom ensning av systemfloran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En kommun deltar normalt inte i utveckling av formella standarder, dvs. Det är inte vanligt att enskilda kommuner finns representerade i standardiseringsorganen. t.ex. i SIS. Men kommunerna använder naturligtvis olika typer av &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; i de flesta fall proprietära. Det gäller dels övergripande världsomspännande system såsom ordbehandlig, kalkyl osv., och dels särskilda system gjorda för svenska kommunala förhållanden inom exempelvis omsorgs- och skolområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;I praktiken fattas implicita standardiseringsbeslut varje gång en &lt;NOBR&gt;IT-tjänst&lt;/NOBR&gt; upphandlas. Man kan säga att kommunerna hittills i för- sta hand använt sig av produkt- och leverantörsstandarder, t.ex. Microsoftstandard för ordbehandling, standardarbetsplatser med &lt;NOBR&gt;Dell-datorer,&lt;/NOBR&gt; standarder som ingår i TietoEnators ekonomisystem Procapita etc. Köper en kommun tjänster från en leverantör som har monopol eller nästan monopol inom en marknad så uppnås automatiskt standardisering, men på leverantörens villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Inom den kommunala sektorn pågår ett flertal interna processer på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; vilka kan betecknas som en strävan efter mer enhet- lig verksamhet. En ökad samordning, koordinering, konsolidering och ensning av &lt;NOBR&gt;IT-användningen&lt;/NOBR&gt; sker. En kommun har mellan 200–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;400 olika programvaror varav ett antal är varandra överlappande till vissa delar. Kommunerna försöker bl.a. därför rensa i systemfloran och dra ner på det antal system som används. Likaså har många kommuner länge haft två interna nät: ett kommunadministrativt och ett skolnät. På flera håll har man nu skapat en och samma internetbaserade nätmiljö för hela kommunen. All denna utveck- ling kan betecknas som en typ av standardisering av kommunens &lt;NOBR&gt;IT-användning&lt;/NOBR&gt; – även om den inte sker i gängse termer av formell standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Öppen standard i &lt;NOBR&gt;IT-kommunikationen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Kommunerna framför i ökande utsträckning krav på öppna stan- darder i kommunikationen mellan kommunens olika system. Kommunernas systemlösningar är i första hand utformade till stöd för den sektorsindelade verksamheten (stuprör) vilken är grunden i kommunernas organisation och styrning. Det medför att den datorbaserade kommunikation som behövs mellan dessa sektorsba- serade system kan vara svår att få till stånd om programvarorna exempelvis är levererade av olika företag. Ett konkret exempel är kommunen som inte kunde överföra elevinformation mellan grundskolan och gymnasiet på grund av att systemen på de två skolnivåerna levererats av olika företag som ”låst in” informationen i respektive lösning. Det bedrevs årslånga förhandlingar mellan två av landets största kommuner och två av de största leverantörerna för att lösa bara denna informationsöverföring. Den öppna lösning som blev resultatet av detta skulle mycket väl – enligt de intervju- ade – kunna bli en öppen &lt;NOBR&gt;SIS-standard.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft8"&gt;Likaså framkommer synpunkter att informationsöverföringen mellan kommunerna och staten bör ske med öppna enhetliga stan- darder. Nu sker den på flera olika sätt. Exempelvis skickas skolin- formationen som fil via mail till CSN. Till försäkringskassan borde finns ett definierat gränssnitt. Och det största problemområdet finns f.n. inom vård- och omsorgsverksamheten beträffande han- teringen av patientinformationen i gränsen mellan kommunerna och landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft15"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Kunskap om &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett problemområde för kommunerna är att ha kännedom och kun- skap om de öppna standarder som i praktiken finns inom kommu- nens IT- och verksamhetsfält. Denna informations- och kunskaps- brist påtalas av flera som intervjuats, och anses vara en viktig orsak till att kommunerna än så länge är relativt dåliga på att ställa sådana krav vid &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar.&lt;/NOBR&gt; Man menar dock att kommunerna suc- cessivt skärper sina krav på öppenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Standarder i upphandlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är i första hand i upphandlingssituationer som kommuner kan driva frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt; Hittills har kommunerna inte i någon större utsträckning krävt att systemen särskilt skall bygga på öppna standarder, man har godtagit de standarder som leverantö- rerna tillhandahåller. Denna hållning håller dock successivt på att ändras, åtminstone vad gäller kraven på öppna standarder vid informationsöverföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;En stor del av kommunernas upphandlingar av mer grund- läggande &lt;NOBR&gt;IT-produkter&lt;/NOBR&gt; och tjänster sker via Vervas ramavtal. Det kan t.ex. gälla &lt;NOBR&gt;e-leg,&lt;/NOBR&gt; SHS, servrar och persondatorer. Synpunkter som framkommit vid intervjuerna är att man anser att ramavtalen fungerar som ett bra stöd till i första hand små kommuner. Lagen om offentlig upphandling, LOU, kräver nämligen alldeles för stora insatser för att en liten kommun alltid skall kunna genomföra bra egna upphandlingar. Däremot anser flera att respektive avtal är alltför omfattande och skulle kunna delas upp i mindre kompo- nenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;Innovativ upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Begränsningar i möjlighet till innovationer genom upphandlingar kopplar kommunerna inte direkt till standardiseringsfrågor, utan till de gränser som man anser att LOU ställer upp. Det har hittills i praktiken varit nästan omöjligt för kommunen att i innovativt syfte samverka med en privat aktör i en upphandlingssituation. Det berörda företaget kan anses gynnas på ett orättmätigt sätt i själva upphandlingen genom samarbetet med beställaren i förhållande till andra leverantörer. Ett sätt för den offentliga organisationen att så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;långt möjligt skapa innovativa möjligheter vid upphandling är att använda formen funktionsupphandling. Det ger större möjlighet för leverantörerna att offerera varierande tjänster och produkter utifrån de funktionella krav som ställs upp. Somliga menar också att den nya formen för upphandling – konkurrenspräglad dialog – ytterligare skall möjliggöra ett innovativt inslag i upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Varför standardisera?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I den mån frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; väcks i en kommun, är det oftast förnyelsearbete och verksamhetsutveckling som utgör start- punkten i för detta. Ett motiv för att genomföra den ensning och samordning av &lt;NOBR&gt;IT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; som nu pågår, är att det leder till rationellare verksamhet och kostnadsbesparingar. Ett annat område som gör standarder allt mer nödvändiga, är att på ett mer enhetligt sätt kunna genomföra processbeskrivningar av kommunens olika verksamhetsgrenar. Utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; till medborgarna bidrar också till att standardiseringsbehoven ökar, i och med att informationen dels måste samlas upp från ett flertal olika databaser och dels förmedlas till medborgaren genom ett så standardiserat gränssnitt som möjligt. Någon av de intervjuade nämner också nödvändigheten av att följa internationella standarder vad gäller e- tjänster, på grund av att medborgarna i allt större utsträckning rör sig över nationsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft8"&gt;Ett kommande systemområde som ytterligare kommer att skärpa kraven på standardisering är en gemensam dokumenthan- tering i kommunen byggd på öppna standarder. Även tankarna på gemensamma vård- och patientregister samt rollregister för kom- munernas och landstingens anställda, pekar i samma riktning vad gäller standarder. Flera intervjuade menar också att kommunerna på sikt i ökad utsträckning kommer att köpa webbaserade tjänster (i stället för licensbaserade system som körs på egna servrar), vilka i stor utsträckning bygger på öppna och de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; inom webbområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft15"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Marknaden och marknadsaktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Inom ramen för kommunernas mycket differentierade verksamhet, finns självklart ett mycket stort antal systemleverantörer represen- terade. Vad gäller de stora verksamhetsområdena – omsorg, skola samt övergripande kommunadministration – kan man dock gene- rellt säga att tre aktörer dominerar: TietoEnator, &lt;NOBR&gt;WM-data&lt;/NOBR&gt; och IST (på skolområdet). I dessa leverantörers system lagras en stor del av den information som hela den kommunala verksamheten bygger på. Dessa företag är dessutom leverantörer i flera av Vervas ramav- tal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Av intervjuerna framgår att det finns ett kommunalt missnöje med att informationen ”låses in” i dessa leverantörsspecifika system, vilka bygger på mer eller mindre proprietära standarder. I stället efterfrågas att åtminstone kommunikationen och informa- tionsöverföringen från dessa system allt mer bygger på öppna stan- darder. Det kommunala område inom vilket öppna standarder san- nolikt används i störst utsträckning gäller geografisk information med mät- och beräkningsverksamheten där standarder har stort genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;Extern samordning av standardiseringsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Även om de enskilda kommunerna inte själva deltar i ett standardi- seringsarbete, anser man det vara av stor vikt att de centrala natio- nella organ, som arbetar med frågorna, tar hänsyn till kommuner- nas behov och krav när standarder utarbetas nationellt och interna- tionellt. Flera av de intervjuade uttrycker sin förhoppning att Verva i ökad utsträckning kan bidra till utveckling och användning av öppna standarder. Man ser positivt på den samverkansgrupp som Verva bildat med kommunala representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Man vill också att SKL intar en aktiv roll i standardiseringsar- betet – arbetet som genomförts vad gäller &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; nämns som ett positivt exempel. Sambruks&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;arbete med en ”Öppen teknisk platt- form” beskrivs som ett belägg för att en organiserad kommunal samverkan kan påverka systemleverantörerna. Man vill dessutom att staten på ett bättre sätt än hittills samordnar den kommunika- tion som sker med sektorsmyndigheterna, samt att denna bör bygga på öppna standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;som f.n. har mer än 60 kommuner som medlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Några understryker dock något av den balansgång det innebär att argumentera för ökad samordning av kommunernas &lt;NOBR&gt;IT-verk-&lt;/NOBR&gt; samheter och ökad användning av standarder. Ingen uttrycker tveksamhet till denna utveckling men kräver att allt sker inom ra- men för den kommunala självständigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Yrkesgrupper och standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En intressant fråga är hur pass spridd kunskapen om och hur stor aktiviteten i standardiseringsfrågor på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; är i en kommun? Av intervjuerna framgår att storleken på kommunen ofta avgör hur pass aktiv man är i standardiseringsfrågor. Det finns en tydlig ten- dens till att större kommuner har mer kunskap och är mest aktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den allmänna bedömningen är att det fortfarande i huvudsak är personal som arbetar med eller har anknytning till den kommunala &lt;NOBR&gt;IT-verksamheten&lt;/NOBR&gt; som driver frågor om användning av standarder. I större kommuner har dock även personal inom olika sakverksam- heter tagit tag i standardiseringsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Även den tidigare nämnda rapporten om kommunal &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ning från SKL visar på en stor skillnad vad olika yrkesgrupper anser om omfattningen av kommunens arbete med en hård och mjuk infrastruktur. &lt;NOBR&gt;IT-cheferna&lt;/NOBR&gt; bedömer omfattningen som avsevärt större än vad exempelvis kommunadministratörer och informatörer gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;Kommunala &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett antal kommunala webbaserade &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; finns sedan flera år i bruk för medborgare och företag. Relativt många kommuner kan sålunda erbjuda flera olika ansökningsförfaranden via webben, t.ex. till barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Den mest utbyggda kommunala &lt;NOBR&gt;e-tjänsten&lt;/NOBR&gt; är de sök- och lånesystem som finns vid kommunala bibliotek. För företag erbjuder vissa kommu- ner tillgång till digitala kartor, webbaserade ansökningshandlingar, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Flertalet av dessa &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; är oftast utvecklade av de leverantö- rer som tillhandahåller de verksamhetssystem som &lt;NOBR&gt;e-tjänsten&lt;/NOBR&gt; byg- ger på. De är därmed djupt integrerade i själva verksamhetssyste- met och bygger på de standarder som används i detta. Flera av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;intervjuade uttrycker oro över att &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; som utvecklas på detta sätt kan förstärka inlåsningen till vissa leverantörer och bidra till ett än starkare sektorstänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;Landstingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;En bearbetning av den enkät som skickades till statliga myndighe- ter har även skickats till landstingen. I begreppet landsting ingår också de två regionerna Skåne och Västra Götaland samt Gotlands kommun som har landstingsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Landstingsstudien är en totalundersökning vilket innebär att samtliga 21 landsting har fått enkäten. Av dessa har 10 svarat. Det är landstingen i Västernorrland, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Sörmland, Västerbotten, Östergötland, Stockholm, Örebro och Skåne. I dessa landsting bor 72 procent av Sveriges befolkning och de har 71 procent av samtliga landstingsanställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I likhet med den statliga enkäten riktar sig även denna till IT- chefer och &lt;NOBR&gt;-strateger&lt;/NOBR&gt; eller motsvarande. Enkätens utformning och utskick till landstingen har genomförts i samverkan mellan SKL och utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft11"&gt;Landstingens deltagande i olika standardiseringsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td395"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Nationell organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p968 ft27"&gt;Antal deltagande landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;SIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p1124 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Internationell organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;ISO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1124 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;IEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1124 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;CEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td314"&gt;&lt;P class="p1124 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td396"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;WHO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p1124 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td395"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td385"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Vi ställde också frågan om landstingen arbetar inom andra natio- nella eller internationella standardiseringsorganisationer. 6 lands- ting uppger att man jobbar nationellt med standardisering inom Carelink, Socialstyrelsen och &lt;NOBR&gt;HL7-Sweden.&lt;/NOBR&gt; Två jobbar internatio- nellt inom ramen för &lt;NOBR&gt;HL7-Inc.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft15"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;Landstingens motiv för deltagande i standardiseringsorgan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Motiv för deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td308"&gt;&lt;P class="p1080 ft27"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td276"&gt;&lt;P class="p853 ft114"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;standardiseringsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat: Inte viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;svarat: Ganska vik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;alls/Inte så viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;tigt/Mycket viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td397"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Bevaka utvecklingen inom sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td308"&gt;&lt;P class="p1077 ft16"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p1126 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td276"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Påtala standardiseringsbehov inom sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p1077 ft16"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1126 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p854 ft16"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Påverka utvecklingen genom att lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p1077 ft16"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p1126 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td276"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;synpunkter på standarders innehåll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;utformning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Delta i produktion av standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p1077 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p1126 ft27"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td276"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Ta initiativ till standarder inom sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p1077 ft16"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1126 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;oavsett innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td397"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1127 ft11"&gt;Hur göra för att i internationella sammanhang på ett bättre sätt få fram samlade svenska ståndpunkter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;På denna öppna fråga fick vi åtta svar. I tre av dessa föreslås bättre samordning och samverkan mellan landsting och myndigheter inom sektorn. Man framhåller också att det är praktiken och erfa- renheten som skall driva utvecklingen av standarder, inte teorin. I de övriga svaren framhålls: nödvändigheten av att ha gemensamma begrepp och termer; bättre marknadsföring av standarder inom na- tionen; behovet av ökat deltagande i det svenska standardiserings- arbetet; finansiering av standardiseringsarbetet hos svenska leve- rantörer; viktigt med standardiserade gränssnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft11"&gt;Landstingets arbete med standardisering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p226 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td398"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td399"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td341"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Finnas någon strategi för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ert landsting?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Finns någon utsedd till ansvarig för/eller som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p1076 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;praktiken arbetar med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom ert&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;landsting?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td399"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td341"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft15"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Landstingen fick även en öppen fritextfråga där man ombads beskriva hur arbetet med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; är organiserat. Ett samlat intryck av svaren är att ansvaret för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; ver- kar ligga på en hög nivå inom landstingen – knutet till landstingsdi- rektören eller till en särskild &lt;NOBR&gt;IT-strategisk&lt;/NOBR&gt; enhet (eller ansvarsom- råde) inom det centrala kansliet. Några landsting påpekar också att man i sin policy följer den Nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Rörande frågan om hur mycket resurser (i form av årsarbeten) som landstingen lägger ner på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; uppger fem landsting max 1 årsarbete, tre landsting mellan &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; årsarbeten, ett landsting &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; årsarbeten och ett landsting lägger ner &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; årsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft11"&gt;Landstingens syften med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;I vilken grad har landstinget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p728 ft114"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;följande syften med &lt;NOBR&gt;IT-standardi-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;svarat: Mycket/ganska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;svarat Ganska/mycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td401"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;sering?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td373"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;liten grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td402"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;hög grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td344"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Effektivisera den egna verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p1129 ft118"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p470 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Förbättra servicen till medbor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td369"&gt;&lt;P class="p1129 ft104"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td279"&gt;&lt;P class="p470 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;garna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Stimulera marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p1129 ft118"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p470 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;Bidra till EU:s målsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td369"&gt;&lt;P class="p1129 ft104"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;P class="p1078 ft27"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td279"&gt;&lt;P class="p470 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td400"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;genom bättre internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td401"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;informationsflöden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td373"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td402"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td344"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Vi ställde också frågan om vad landstingen ansåg viktigt i standar- diseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Hur viktigt tycker ni att följande är?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p1043 ft114"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;svarat Inte viktigt alls/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;svarat Ganska viktigt/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td342"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td374"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Inte så viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td404"&gt;&lt;P class="p16 ft104"&gt;Mycket viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Att skapa nya internationella (glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p1113 ft118"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p1130 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;bala) standarder som gynnar sak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft104"&gt;området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Att arbeta på europanivå med stan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p1113 ft118"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p1130 ft9"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;dardisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Att tillämpa existerande standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td370"&gt;&lt;P class="p1113 ft104"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td403"&gt;&lt;P class="p1130 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;på svensk nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Att ta initiativ till nya standarder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td370"&gt;&lt;P class="p1113 ft118"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td403"&gt;&lt;P class="p1130 ft9"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p473 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;att förbättra samordningen i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td403"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td342"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;inom sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td374"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td404"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td327"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1050 ft15"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;Upphandling och &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inte alls/I liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ganska/Mycket stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p1078 ft114"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;I vilken utsträckning deltar ni som arbetar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1132 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;med &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; i de &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;som landstinget gör?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ingen roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ganska/Mycket stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;alls/Inte så stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Hur stor eller liten roll spelar standarder vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1132 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;landstingets &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1133 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1053 ft3"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Bör landstinget vid upphandlingar mer än nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1132 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;peka ut vilka &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som skall följas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;Skulle en ökad användning av standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p1132 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p854 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;underlätta för småföretag att delta i lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;tingets upphandlingar?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td326"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td336"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1107 ft8"&gt;Angående småföretagens möjligheter att delta i upphandlingar, bad vi landstingen uppskatta hur stor del av &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingarna&lt;/NOBR&gt; som kommer från småföretag med mindre än 50 anställda. I detta ingick även återförsäljare. 7 landsting uppgav småföretagens andel till max 10 procent. Ett landsting uppgav &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; procent och två landsting uppgav &lt;NOBR&gt;40–50&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft11"&gt;Standardisering inom landstingssektorn – motiv och hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft8"&gt;Vi ställde frågan om landstinget är engagerat i &lt;NOBR&gt;IT-standardiserings-&lt;/NOBR&gt; frågor. På detta fick vi 8 &lt;NOBR&gt;ja-svar,&lt;/NOBR&gt; ett nej och ett ”vet &lt;NOBR&gt;inte”-svar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft8"&gt;Av de 8 som svarat ja ansåg nästan samtliga att motiven för landstingets engagemang var: ökad samverkan, skapa enklare kon- taktvägar för medborgarna, förbättra servicen och effektivisera de administrativa flödena. Däremot ansåg man inte att möjligheten till breddning av marknaden vid upphandlingar, var ett viktigt motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;Vi frågade också om man anser det finns hinder för IT- standardisering inom landstingssektorn. På detta svarade fyra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft15"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;landsting ja och tre nej. De som svarat ja angav bl.a. följande hin- der: finansieringsfrågor, brist på samordning, upphandlingsregler, standardiseringen sker utifrån teoretiska modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft11"&gt;Ansvarig myndighet/organisation för samordning av IT- standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Frågan löd: Anser ni att en särskild myndighet eller organisation bör utpekas som ansvarig för samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom landstingssektorn? Fyra landsting svarade ja, två svarade nej och fyra lämnade frågan obesvarad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De som svarat nej gav som motiv att SIS respektive Socialstyrel- sen redan har detta ansvar. De som svarat ja fick ange förslag till ansvarig myndighet/organisation. Bara i ett svar gavs ett sådant för- slag: Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Landstingens fortsatta insatser inom &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsområdet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För att något belysa behov av fortsatta insatser ställde vi två frågor. Den första löd: Anser ni att det finns behov av nya eller komplette- rande &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom landstingssektorn? (Pågår exempelvis utredningar som medför nya eller förändrade informationsflöden?) Sju landsting svarade ja, ett nej och två vet inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Exempel på områden där nya och kompletterande standarder behövs är: begrepp och termer samt ett tydligare ramverk med standardiserad informatik och teknisk arkitektur. Motiven härför är bl.a. den ökade samverkan mellan vårdens huvudmän samt den allmänna verksamhetsutvecklingen. Ett landsting påpekar också att det kanske inte är så många nya standarder som behövs, däremot bör de standarder som finns lyftas fram och användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Den andra frågan gällde om någon samverkan pågår med kom- munerna vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Sex landsting svarade ja, tre nej och ett vet inte. Som exempel bland dem som svarat ja nämns: ett gemensamt &lt;NOBR&gt;IT-forum;&lt;/NOBR&gt; en gemensam remissgrupp angående informatikstandarder; viss samverkan gällande obruten vårdkedja; påbörjad samverkan kring informatik; via SKL; inom områdena säkerhet och infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft15"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1137 ft11"&gt;Behov av nationell &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringspolicy&lt;/NOBR&gt; och av central samordning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td405"&gt;&lt;P class="p42 ft27"&gt;Finns behov av en nationell &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td355"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Antal landsting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td274"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td406"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;diseringspolicy?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td407"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td408"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td409"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td405"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;För hela landstingssektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p1138 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td355"&gt;&lt;P class="p1139 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td274"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td405"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;För hela vårdsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p1138 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td355"&gt;&lt;P class="p1139 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td406"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;För hela offentliga sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td407"&gt;&lt;P class="p1138 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td408"&gt;&lt;P class="p1139 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td409"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p1080 ft27"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td391"&gt;&lt;P class="p1043 ft27"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat: Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;ting som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td410"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p1080 ft114"&gt;Den bör minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;bör vara ungefär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;svarat: Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td412"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td413"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;bör öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td394"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Vad anser ni om omfattningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td411"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td391"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;central samordning av &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;dardisering inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;landstingssektorn?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Vad anser ni om omfattningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p1049 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td411"&gt;&lt;P class="p1131 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td391"&gt;&lt;P class="p729 ft27"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td410"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;central samordning av IT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td411"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td391"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1140 ft3"&gt;standardisering inom hela vård- sektorn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft8"&gt;Landstingen ombads också lämna förslag på &lt;SPAN class="ft11"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;en ökad central samordning skall ske. Rörande samordningen inom landstingssek- torn förslår ett landsting att den nya Beställarorganisationen vid SKL skall ha denna funktion. I övrigt föreslår man att: nuvarande initiativ skall slutföras och förvaltas; genom ökade krav på praktisk användning av standarder; &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/NOBR&gt; skall ge svar på detta. Vad gäller samordningen inom hela vårdsektorn me- nar ett landsting att även det skall ske via Beställarorganisationen. Ett annat landsting anser att Socialstyrelsen skall ha den rollen på informatikområdet och SKL på övriga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft15"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1143 ft11"&gt;Borde staten ha tagit mer aktiv del i en viss standardiseringsfråga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Landstingen ombads ge exempel på någon &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfråga&lt;/NOBR&gt; i vilken man anser att staten skulle ha tagit en mer aktiv roll. Två landsting menar att Socialstyrelsen borde varit aktivare inom områ- det begrepp och termer. Man nämner också områdena vårdinfor- &lt;NOBR&gt;mation/-dokumentation,&lt;/NOBR&gt; elektronisk identifiering och SITHS (Sä- ker IT i hälso- och sjukvården). I de sistnämnda fallen nämns dock ingen statlig aktör, som borde varit mer aktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Antal landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p226 ft3"&gt;Vet ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;som svarat nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Använder ni öppen programvara i landsting-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td322"&gt;&lt;P class="p1144 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td35"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;ets verksamhet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Vill ni i ökad utsträckning använda öppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p1144 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;programvara i landstingets verksamhet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Finns det hinder för att i öka utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p1144 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p1114 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;använda öppen programvara?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td346"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Landstingen gavs möjlighet att motivera sina svar på den andra frå- gan (Vill ni i ökad utsträckning använda öppen programvara?). Ett landsting menar att man köper tjänster/funktioner av leverantö- rerna – vilka programvaror dessa använder är inte landstingets pro- blem. Kostnadsskäl anges som ett motiv till ökad användning av öppen programvara, men bara om stabilitet, säkerhet och support kan garanteras. Ett litet landsting vill inte ta eget ansvar för anpass- ning och underhåll av öppen programvara, utan vill att en leveran- tör tar detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Landstingen uppger följande hinder för en ökad användning av öppen programvara: säkerhet, support, leveransansvar, underhåll, vidareutveckling av program, m.m. Ett landsting menar att man redan är så djupt integrerat i och ”ett offer för Microsofts produk- ter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft15"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft21"&gt;Jämförelser mellan huvudmännen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Jämförelse mellan landstingen och staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi har gjort en jämförelse mellan resultaten från den statliga och den landstingskommunala enkäten. I de absolut flesta frågor pekar resultaten i samma riktning och med i stort sett samma tyngd. Här redovisar enbart frågor där skillnader i gruppernas svar är mer påtagliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Sålunda verkar landstingen vara mer intensivt engagerade i nationella och internationella standardiseringsorganisationer än staten. De 10 svarande landstingen uppger att man deltar i totalt 21 organisationer (samma eller olika)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, medan de 62 svarande statliga myndigheterna deltar i 56 organisationer (samma eller olika)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vi ställde frågan hur viktiga olika motiv var för att delta i stan- dardiseringsarbetet – ett av dessa motiv var att ”ta initiativ till framtagandet av standarder”. På detta svarade 80 procent av respondenterna från landstingen att det var ganska viktigt eller mycket viktigt. Motsvarande siffra för de statliga myndigheterna var 47 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;80 procent av landstingen och 45 procent av myndigheterna uppger att man har en strategi för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; 80 procent av landstingen och 43 procent av myndigheterna svarar ja på frågan om landstinget respektive myndigheten är engagerad i IT- standardiseringsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;På frågan om det pågår något samspel med kommunerna i IT- standardiseringsfrågor svarar 60 procent av landstingen och 27 procent av myndigheterna ja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft11"&gt;Några slutsatser av enkäterna till statliga myndigheter, kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inledningsvis skall återigen framhållas att enkäterna förmodligen i huvudsak besvarats av personer med ansvar för &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; och lik- nande vid myndigheter, landsting och kommuner. Enkätsvaren motsvarar därför inte nödvändigtvis uppfattningar hos verksam- hetsledningar. Samtidigt är det svårt att göra något åt detta så länge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Observera att flera landsting uppger samma organisation, men varje omnämnande räknas här för att få fram intensiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Observera att flera myndigheter uppger samma organisation, men varje omnämnande räknas här för att få fram intensiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardfrågor&lt;/NOBR&gt; i allmänhet inte är centrala för verksamhetsan- svar och verksamhetsstrategier, dvs. huvuddelen av de verksam- hetsansvariga har förmodligen inte tillräcklig överblick för att kunna besvara enkäten. Vår bedömning är att åtminstone vissa aspekter på &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; kommer att få en allt större bety- delse i framtiden och snart med nödvändighet kommer att hamna på de verksamhetsansvarigas bord, t.ex. när ställning tas till kost- nadskrävande begreppsstandardiseringar som en förutsättning för en utökning av &lt;NOBR&gt;e-tjänster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Vi påpekade ovan att enkäterna förmodligen överskattar inställ- ningen till värdet av och förståelsen för &lt;NOBR&gt;IT-standarderna&lt;/NOBR&gt; genom att enkäterna förmodligen i första hand har besvarats av dem med ett starkt intresse för dessa frågor. När vi nu jämför de tre enkäterna borde denna snedvridande effekt minska i betydelse eftersom den eventuella snedvridningen borde vara i stort sett densamma hos alla tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Behov av samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Även fast frågorna inte är likalydande i de tre enkäterna, vill vi dock hävda att svaren från myndigheter, kommuner och landsting ger starkt stöd till en ökad samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; inom hela offentliga sektorn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;40 av 62 statliga myndigheter anser att omfattningen av samordning gällande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom respektive sam- hällssektor bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;44 av 62 statliga myndigheter anser att omfattningen av samordning gällande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom hela statsförvalt- ningen bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;40 av 62 statliga myndigheter anser att omfattningen av samordning gällande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom hela den offent- liga sektorn bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;130 av 147 kommuner anser att användandet av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom kommunal verksamhet bör öka&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;6 av 10 landsting att omfattningen av samordning gällande IT- standardisering inom landstingssektorn bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;8 av 10 landsting anser att omfattningen av samordning gäl- lande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom hela vårdsektorn bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vi tolkar att en positiv inställning till ökad användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; i stor utsträckning innebär att man också är positiv till ökad samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Det är dessutom små minoriteter av de svarande som anser att man &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;skall peka ut någon myndighet som ansvarig för samordning av &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;Enbart 14 av 62 statliga myndigheter; 10 av 147 kommuner och 2 av 10 landsting har denna negativa inställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;18 av 62 statliga myndigheter samt 67 av 147 kommuner pekar ut Verva som den samordningsansvariga myndigheten. Det in- nebär att Verva är den myndighet som utpekas i särklass mest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Strategier för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft8"&gt;Strategier för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; verkar vara mest förekom- mande i landstingen och minst bland de statliga myndigheterna. 8 av 10 landsting, 84 av 147 kommuner samt 28 av 62 myndig- heter svar ja på frågan om man har någon strategi för &lt;NOBR&gt;IT-stan-&lt;/NOBR&gt; dardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Upphandlig och &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft8"&gt;För hela den offentliga sektorn är upphandlingar inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; en nyckelfaktor för användningen av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;50 av 62 statliga myndigheter, 134 av 147 kommuner samt 7 av 10 landsting svarar att IT standarder spelar en ganska eller mycket stor roll vid upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;37 av 62 myndigheter, 137 av 147 kommuner samt 8 av 10 landsting anser att man vi upphandling mer än nu bör peka ut &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; som skall följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Syften med &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft8"&gt;47 av 62 myndigheter, 110 av 147 kommuner samt 10 av 10 landsting menar att ett syfte med att använda &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; är att effektivisera den egna verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;42 av 62 myndigheter, 85 av 147 kommuner samt 10 av 10 landsting menar att ett syfte med att använda &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; är att förbättra servicen till medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft15"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;Interna frågor (effektiviserig av verksamheten) verkar ha något större betydelse än externa (service till medborgarna) som orsak till varför man använder &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft8"&gt;36 av 62 myndigheter, 86 av 147 kommuner samt 6 av 10 lands- ting har svarat ja på frågan om man använder öppen program- vara i sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;30 av 62 myndigheter, 109 av 147 kommuner samt 6 av 10 landsting uppger att det finns hinder för att i ökad utsträckning använda öppen programvara. Bland hindren nämns kostnads- frågor, säkerhetsfrågor, tekniskt arv, support och underhåll, kompetensfrågor, med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft15"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1153 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft141"&gt;Fallstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Denna bilaga beskriver ett antal fall av sektoriell och funktionell &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; som i större eller mindre grad bygger på tillkomst och användande av standarder. Inledningsvis beskrivs dessutom Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verkets&lt;/NOBR&gt; ansvarsområde. Exemplen är inte heltäck- ande utan valda med tanke på att visa spännvidden av de frågor som aktualiseras i samband med standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft21"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-,&lt;/NOBR&gt; tele- och radio/TV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Post- och Telestyrelsens ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;Post- och Telestyrelsens ansvarsområde beskrivs i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Radio-TV-verkets&lt;/NOBR&gt; ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV-marknaden&lt;/NOBR&gt; kännetecknas i Sverige av tre olika distri- butionsformer&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;; kabel, satellit och markbundet. Inom två av dessa distributionsformer finns fler än en operatör, och dessa operatörer har valt att använda olika mjukvarusystem i sina kunders mottag- ningsutrustning &lt;NOBR&gt;(digital-TV-boxarna).&lt;/NOBR&gt; Det är denna mjukvara, närmare bestämt dess gränssnitt (API), som gör att interaktiva tjänster kan utvecklas, distribueras och användas i &lt;NOBR&gt;digital-TV-miljö.&lt;/NOBR&gt; Att dessa operatörer valt att använda olika och inbördes oförenliga API för de olika distributionsformerna kan sägas ha inneburit ett hinder för utvecklingen av interaktiva tjänster. Den nuvarande situ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Källan för ovanstående är &lt;NOBR&gt;Radio/TV-verkets&lt;/NOBR&gt; remissvar på &lt;NOBR&gt;IT-kommissionens&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande, &lt;NOBR&gt;2003-10-07,&lt;/NOBR&gt; verkets dnr 856/2003, ett remissvar som av oss kompletterats med aktuell information från olika källor som vi sedan bett verket att kommentera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;ationen innebär att en interaktiv tjänst (applikation) som skall nå alla digitala &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; i Sverige kan behöva utvecklas i upp till fem olika varianter. Detta förhållande splittrar upp tjänsteutvecklingen för &lt;NOBR&gt;digital-TV-området&lt;/NOBR&gt; i olika parallella spår, och i detta avseende är frågan om vilka standarder som används och utvecklingen av gemensamma och öppna standarder av central betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Samtidigt kan det ju vara så att de olika standarderna har olika tekniska egenskaper som gör dem mer eller mindre lämpade för olika saker (applikationer, funktioner etc.). Man kan anta att användarna (som i allmänhet inte bryr sig om vilken standard som finns i deras boxar) självmant kommer att välja det erbjudande som har flest attraktiva applikationer. På motsvarande sätt kommer det att bli mest intressant att utveckla nya applikationer för de stan- darder som har flest användare. Frågan om vilka applikationer som fungerar och inte på de olika standarderna är ju bara ett problem om användarna förhindras att välja vilket system de ska ha, dvs. att det kan uppstå risker för inlåsning av kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;NorDig är en viktig, frivillig organisation inom branschen som har ett trettiotal medlemmar i form av programbolag samt nät- och satellitoperatörer från de nordiska länderna. I denna organisation sker överenskommelser om frivilliga standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Under de senaste åren har ytterligare ett reellt alternativ för distribution av TV har tillkommit vilket är IPTV eller bredbands- TV. Det innebär att &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; kan tas emot via bredbands- uttaget med en &lt;NOBR&gt;digital-TV-box&lt;/NOBR&gt; som anslutes till TV:n.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det pågår också två viktiga standardiseringsarbeten för att stan- dardisera ny teknik inom &lt;NOBR&gt;TV-området:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft8"&gt;DVB CBMS (Convergence of Broadcast and Mobile services): Standard för konvergens mellan &lt;NOBR&gt;TV-broadcast&lt;/NOBR&gt; och mobil tele- foninät &lt;NOBR&gt;(Mobil-TV)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft8"&gt;DVB IPTV: standardiseringsarbete för att skapa interopera- bilitet mellan konsumentprodukter och de framväxande TV- tjänsterna över bredbandsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Regeringen har inte velat ingripa med tvingande lagstiftning i dessa standardfrågor. Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt; har givits ett uppdrag att följa utvecklingen på området och arbeta för att uppmuntra den frivilliga branschanpassningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt; anser att ”skapandet av en bra och sti- mulerande miljö för tjänsteutveckling är en nyckelfråga för den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;digitala utvecklingen i Sverige. Frågan om standarder för att möj- liggöra interoperabilitet mellan olika teknikplattformar är i detta sammanhang av avgörande betydelse. Såsom påpekats ovan visar situationen på &lt;NOBR&gt;digital-TV-området&lt;/NOBR&gt; hur denna fråga kan hanteras med hjälp av kraftfulla samarbetsorganisationer för branschföre- tagen, väl avvägd lagstiftning och aktiva tillsynsmyndigheter.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft21"&gt;Sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Under denna rubrik beskrivs standardiseringsaktiviteter inom sju samhällssektorer. Exemplen visar hur olika långt standardiserings- strävandena kommit inom de skilda områdena, där man inom geo- dataområdet sedan länge har omfattande standardiseringsarbeten medan standardiseringssträvandena inte fått lika stort genomslag i exempelvis skolsektorn och vissa andra primärkommunala områ- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft11"&gt;Skola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Skolarbetet är en i högsta grad decentraliserad verksamhet – det gäller att i största utsträckning stötta den enskilda eleven i dennes lärprocess. Många beslut i den konkreta verksamheten ligger därför hos den enskilde läraren eller hos lärarlaget. Totalt finns ca 5 800 grundskolor i landet och 8 400 utbildningar på gymnasial nivå. Huvudmän är 290 kommuner och ett antal privata utbildnings- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;IT spelar redan i dag en stor roll i skolans verksamhet och kan bedömas spela en än större roll i framtiden. Användning av stan- darder inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; blir av stor betydelse för att skapa peda- gogiska och ekonomiska möjligheter till att upprätthålla en god kvalitet i en allt mer individualiserad lärmiljö. Genom en standardi- serad märkning av exempelvis lärresurser, ges möjlighet till varia- tion och utbyte av dessa på ett helt annat sätt, än om de vore utvecklade i unika tekniska miljöer eller om de är rent analoga. Standarder möjliggör för de 5 800 grundskolorna att i den konkreta arbetssituationen ta del och använda sig av andras utbildnings- produkter, förmedla information om eleven till föräldrar och andra skolor mm. På flera sätt kan därför användningen av öppna IT-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;standarder bli en förutsättning för upprätthållandet av en decentra- liserad och individualiserad utbildningsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Några ytterligare skäl till att standardiseringsarbetet inom skol- sektorn fått ökad aktualitet, är – för det första – de större valmöj- ligheter för eleven som successivt införts i det svenska skolsyste- met. Det innebär att (jämförande) information om skolorna bör vara åtkomlig och presenteras så enhetligt som möjligt. För det andra innebär kravet på individuella utvecklingsplaner att informa- tionen om eleven måste kunna följa denne även om han/hon väljer en skola i annan kommun än där bostaden ligger eller om han/hon väljer en fristående skola i stället för en kommunal. Den digitali- serade informationen om eleven måste kunna följa med i alla dessa miljöer även om skolorna har skilda datorsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Vi begränsar detta avsnitt till att enbart omfatta skolsektorn (grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen). Men en likartad utveckling, vad gäller användandet av &lt;NOBR&gt;IT-standarder,&lt;/NOBR&gt; finns inom hela utbildningsområdet, t ex inom folkbildning, arbets- marknadsutbildning, personalutbildning och vid universiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Inom skolsektorn används i princip tre olika typer av systemlös- ningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Globala standardsystem för ordbehandling, mailhantering, kal- kylering mm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Skoladministrativa system vilka är utformade enligt styrdoku- ment för svensk skola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Lärsystem vilka är ett stöd för eleven i dennes inlärningssitua- tion. Systemen stödjer i olika former inlärningens struktur, pro- cess och innehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Vad gäller globala standardsystem används Microsofts produkter i hög grad inom skolan – uppskattningsvis används Officepaketet vid &lt;NOBR&gt;85–90&lt;/NOBR&gt; % av skolorna&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Linux- och Appletillämpningar nyttjas i mycket liten utsträckning. Det innebär att Microsofts proprietära &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; helt dominerar ordbehandlingen mm. inom skolsek- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se ”IT och skola 2005”. Det är en utredning som genomförts i samverkan mellan Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Sveriges Kommuner och Landsting, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling samt Microsoft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Skoladministrativa system tillhandahålls huvudsakligen av två leverantörer, TietoEnator och IST. Dessa två har i stort sett halva marknaden var. Deras val av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; omfattar därmed nästan hela skolsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Lärsystemen (LMS, lärkomponenter, osv) är en av de nyare formerna av systemtillämpningar inom skolan. Här finns också en tydligare marknadssituation med ett flertal producenter – både IT- leverantörer, utbildningsföretag och förlag. Med ett ökat fokus på att &lt;NOBR&gt;LMS-leverantörer&lt;/NOBR&gt; också följer standarder kan man möjliggöra import och export av data mellan olika &lt;NOBR&gt;LMS-levarantörer.&lt;/NOBR&gt; En stor vinst kan göras inom området återvinning genom att man separerar innehåll och metadata så att data kan presenteras på olika sätt och i olika medier, t.ex. i mobil, dator, tryckt etc. En stor del av de stan- dardiseringsarbeten som pågår inom skolsektorn omfattar system som omnämns i slutet på detta avsnitt; lärsystem, system för IUP och portfolio, presentationssystem etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Vad gäller övriga, mer nischade programvaror (t ex schemalägg- ning, IUP&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, portfolio mm) råder en marknadssituation med många aktörer, därav flera småföretag. Dessa leverantörer är ofta beroende av att grundläggande administrativ information kan överföras från TietoEnators och IST:s system. De små aktörerna upplever det ofta som ett problem att få tillgång till denna grundinformation. Man menar också att det finns ett motstånd mot att använda öppna gränssnitt och öppna standarder hos de etablerade leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Standardiseringens former på skolområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Myndigheten för skolutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Myndigheten för skolutveckling (tidigare Skolverket) har varit den viktigaste sammanhållande aktören rörande &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom skolan. Myndighetens framtid har visserligen nu blivit osäker men de centrala funktionerna på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; torde finnas kvar i någon form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Myndigheten bedriver standardiseringsarbetet inom ramen för projektet ”Mjuk infrastruktur”. 2001 gav regeringen dåvarande Skolverket&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;i uppdraget att främja utvecklingen och genomförandet av den nationella &lt;NOBR&gt;IT-politiken&lt;/NOBR&gt; inom skolans område. Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Individuella utvecklingsplaner. Se Grundskoleförordningen kap 7 paragraf 2. &lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut 28 juni 2001. Se www.skolutveckling..se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;gavs ansvaret för att utveckla ett strategiskt program för mjuk inf- rastruktur för informationshantering inom utbildningsområdet. Med mjuk infrastruktur avses ”konsensus kring nyttjande av olika standarder för att märka, strukturera, designa, lagra och tillgänglig- göra information”. Den gemensamma nämnaren för denna omfat- tande informationshantering är användningen av öppna standarder och metadataterminologier på skolans område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Utvecklingsarbetet borde enligt regeringen fokusera på tre olika områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Långsiktigt grundläggande arbete för att utforma olika stan- darder och rekommendationer för att såväl innehåll som tekniska lösningar skall samverka med varandra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Skapa tekniska förutsättningar för olika tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Utveckla och utforma prototyper till nyttotjänster för sko- lan utifrån avvägda behovs- och konkurrensaspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;I en promemoria som fogats till regeringsuppdraget gavs några exempel på tjänster vad avser område 2 (ovan):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;möjlighet att söka lärares epostadresser, läromedelskomponen- ter och fortbildningsutbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;respektive att söka ett totalt kursutbud sett i ett livslångt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;lärande-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Vad avser område 3 (ovan) exemplifierades med verktyg för att dokumentera läromedelskomponenter, söktjänster i läromedels- arkiv och möjlighet att utnyttja arkiven för kursplanering respek- tive göra urval för särskilda elevgrupper. Material skall också kunna infogas i elevers egna digitala portföljer och innehåll från olika arkiv skall kunna kombineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I promemorian konstaterades även att ett statligt initiativ är angeläget för att skapa nödvändiga tjänster och arenor där kom- mersiella aktörer kan verka liksom att initiativet inte får inkräkta menligt på den kommersiella marknaden. Regeringen menade att Skolverkets utvecklingsarbete borde ske i samverkan med Stats- kontoret, &lt;NOBR&gt;IT-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och andra berörda myndigheter och intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft15"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;SIS Tekniska Kommitté (TK) 450&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft8"&gt;Att ta fram svenska teknikstandarder inom område 1 (ovan) har i stor utsträckning skett inom ramen för en standardiseringsgrupp inom SIS, TK450 Lärande. Den övergripande målsättningen för denna grupp, är att följa utvecklingen och tillvarata svenska intres- sen i den internationella &lt;NOBR&gt;ISO-standardiseringsgruppen&lt;/NOBR&gt; JTC1/SC36. Detta sker genom att aktivt delta i det internationella standardi- seringsarbetet. Målsättningen är också, att med detta som grund, ta fram svenska teknikstandarder och rekommendationer för utbild- ningsområdet. Inom TK 450 finns bl.a. en taxonomigrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;I TK450 deltar följande aktörer från näringslivet och offentlig sektor; Alfa Kommun &amp; Landsting AB, IBM Svenska AB, Myn- digheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande, SIS Forum AB, Stockholms stad, Utvecklingsavdelningen, Umeå Universitet samt UR, Sveriges Utbildningsradio&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Arbetet inom område 2 och 3 (ovan) bygger i stor utsträckning på resultaten från område 1 och bedrivs i huvudsak med ovan nämnda intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;Arbetsgruppen för ny nationell &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; för skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;År 2002 avrapporterade en arbetsgrupp inom Utbildningsdepar- tementet ett förslag till en ny nationell IT strategi för skolan. I rap- porten &lt;NOBR&gt;”e-lärande&lt;/NOBR&gt; som utmaning”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;framhåller gruppen ett antal motiv till varför det är viktigt för en samhällssektor att vara enga- gerad i standardiseringsarbete. Friktionsfritt utbyte av information mellan tekniska miljöer (interoperabilitet), större marknad för digitala komponenter, undvikande av att samma utvecklingsarbete görs flera gånger om i samhällssektorn etc., är några av dessa argu- ment. Vad gäller skolan tillkommer ytterligare ett argument för aktivt deltagande. Det hänger samman med att de standarder som tas fram på utbildningsområdet i hög grad påverkas av vilken utbildningskultur dessa härstammar från och vad man vill främja. Därför är det enligt arbetsgruppen strategiskt viktigt att delta i det internationella standardiseringsarbetet. ”En viktig aspekt är att för- söka påverka arbetet i riktning mot en syn på kunskap och lärande som uppfattas som rimlig och relevant inom den svenska skolan” .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se www.sis.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-lärande&lt;/NOBR&gt; som utmaning. Ds 2002:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft15"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Man menar att en kraftfull satsning bör göras på ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete avseende definitioner, begrepps- bildning, innehållsdesign och pedagogisk design. Det behövs tydli- gare definitioner och överenskommelser om vad som exempelvis avses med begrepp som ”lärobjekt”, ”lärkomponent”, ”lärmiljö” osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt sin instruktion skall CFL ”stödja användningen av distans- metoder i folkbildning och vuxenutbildning samt komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansundervisning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Inom CFL har sedan år 2001 bedrivits olika aktiviteter med att utveckla och tillhandahålla lärresurser (lärkomponenter) upp- märkta enligt internationell &lt;NOBR&gt;XML-standard.&lt;/NOBR&gt; Från att inledningsvis ha producerat materialet internt inom myndigheten, har inrikt- ningen allt mer övergått till att stödja kommuner vilka själva vill forma sina lärobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;CFL har upprättat ett Kursnav med 3 000 unika användare och 10 000 digitala lärresurser som är fritt tillgängliga för alla. Kurs- navet möjliggör sökning och nedladdning av de komponenter som den lokale läraren önskar använda i sin undervisning. Digitala lär- resurser från Kursnavet kan enkelt exporteras till olika lärplatt- formar (LMS) som stödjer IMS eller &lt;NOBR&gt;SCORM-standarden&lt;/NOBR&gt; (se nedan). Tack vare att man separerat innehåll och metadata för lär- resurserna i Kursnavet skapas interoperabilitet, återvinning och flyttbarhet av kursobjekt och moduler till stöd för implementering i olika flexibla digitala lärmiljöer. Detta förutsätter att olika lär- miljöer kan förstå standardiserad metadata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Myndigheten deltar också i ett flertal aktiviteter som EU:s olika organ på utbildningsområdet anordnar rörande digitala lärresurser. Exempelvis är man fr o m hösten 2006 partner i ett projekt som heter MELT, Metadataekologi för lärande och undervisning. Pro- jektet kommer att arbeta med samsökningar i gemensamma data- baser med lärresurser, som till exempel Kursnavet. I projektet ingår också skapande och användning av metadata samt indexering för att snabbt hitta lärresurser. Man studerar även olika produktions- metoder för hur man effektivare kan skapa metadata av hög kvali- tet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1168 ft8"&gt;Samverkan för utveckling och spridande av standardmärka digitala lärresurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I syfte att sprida utvecklingen och användningen av digitala lärre- surser skapades 2005 ett nätverk bestående av representanter för CFL, Myndigheten för skolutveckling, Utbildningsradion, KK- stiftelsen, BIBSAM/KB och Myndigheten för nätverk och samar- bete inom högre utbildning (Nätuniversitetet). Målet är att främja användningen av digitala lärresurser i det svenska utbildningssy- stemet genom att öka tillgängligheten till existerande lärresurser, att utveckla nya lärresurser, att koppla den svenska utvecklingen till motsvarande arbete inom EU och att förankra digitala lärresurser som en del av deltagarnas verksamhets- och affärsidé&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;En utveckling av standardmärkt kursinformation har under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; skett i samverkan mellan Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Arbetsmarknadsstyrelsen, Verket för högskole- service, Folkbildningsrådet, &lt;NOBR&gt;KY-myndigheten,&lt;/NOBR&gt; Nationellt centrum för flexibelt lärande och Nätuniversitetet. Ett första resultat är webbplatsen Utbildningsinfo.se där man kan söka utbildnings- anordnare och utbildningar inom grundskola, gymnasieskola, vux- enutbildning och svenska för invandrare. Sökresultaten presenteras i en standardiserad form. Denna bygger på den nationella standard för uppmärkning av kurser som gruppen enats om – EMIL (Edu- cation Information &lt;NOBR&gt;Mark-up&lt;/NOBR&gt; Language). Det finns ingen inter- nationell standard på detta område, men på initiativ från denna grupp har Sverige och Norge anmält EMIL till CEN:s Learning Technologies Workshop för att på så sätt skapa en internationell standard. F n avvaktar man beslut om finansiering från &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;Öppen programvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Frågan om användningen av öppen programvara inom skolan har blivit allt mer aktuell under de senaste åren&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Bland de kommuner som vi intervjuat har Sundsvall tagit fram ett webbaserat program i öppen systemmiljö för kontakter mellan föräldrar, lärare och mentorer. Varken kommunen eller leveran- tören ”äger” programmet, men i och med att leverantören har bäst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se www.skolutveckling.se, www.cfl.se m fl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se www.skolutveckling .se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret, Öppen programvara, rapport 2003:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;kunskap om programmet kan han sälja det vidare som exempelvis en webbtjänst. Ett alternativ kan vara att kommunen engagerar sig i en samverkan med företaget och deltar i marknadsföringen av pro- dukten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Sundsvall och ett par andra kommuner använder dessutom SUN:s Star Office för ordbehandling mm på elevdatorerna. I övrigt är nyttjandet av öppen programvara ovanlig på skolans person- datorer, däremot används Linux för vissa av skolans serverprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Internationell standardisering inom skolområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Det svenska standardiseringsarbetet inom skolsektorn handlar till absolut största delen om att förhålla sig till internationella standar- der som utvecklats av de olika organ som beskrivs i detta avsnitt eller av stora &lt;NOBR&gt;IT-koncerner.&lt;/NOBR&gt; I mycket liten utsträckning handlar det om svensk utveckling och svenska initiativ.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;ISO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Sedan ett antal år tillbaka finns en mängd olika standardiseringsini- tiativ inom utbildningsområdet. Bland dessa hittar vi till exempel IMS, AICC, IEEE/LTSC, ALIC, Ariadne, Prometeus och SCORM. (Flera beskrivs i texten nedan). Genom ISO/IEC initia- tivet JTC1/SC36 har en arena uppstått där dessa olika initiativ kan mötas kring en internationell &lt;NOBR&gt;ISO-standard.&lt;/NOBR&gt; Just nu sker en har- monisering mellan flera av de existerande specifikationerna för standardisering av informationsteknologi för utbildning och kun- skapshantering. 2004 fanns det fem arbetsgrupper inom JTC1/ SC36. WG1&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;för Vocabulary, WG2 för Collaborative Technology, WG3 för Participant Information, WG4 för Management and Deli- very, WG5 för Quality Assurance and Descriptive &lt;NOBR&gt;Frame-works.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft150"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td414"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Informationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;avsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;huvudsak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td372"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;hämtad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;TP PT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft16"&gt;http://learnativity.com/standards.html &lt;SPAN class="ft52"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;WG=arbetsgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;CEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;The Learning Technologies Workshop har bedrivit sin verksamhet sedan februari 1999. Myndigheten för skolutveckling har deltagit i några möten. Gruppens arbete har resulterat i ett &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; CEN Workshop Agreeements (CWA) som handlar om exempelvis märkning av lärobjekt, harmonisering av begrepp inom &lt;NOBR&gt;e-learning,&lt;/NOBR&gt; klassificering av kvalitetsfrågor i &lt;NOBR&gt;e-lerning,&lt;/NOBR&gt; etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Konsortier mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Trots att detta handlar om utbildningsverksamhet har flera av de konsortier som beskrivs nedan uppstått i helt andra miljöer t ex inom försvaret och biblioteksvärlden. Standardiseringen inom ut- bildningsområdet är därför bara en liten del av arbetet inom dessa. Många av konsortiernas verksamheter är överlappande och i flera fall koordinerar man sitt arbete genom att rapportörer informerar om den utveckling man bedriver inom respektive organisation. Vi har kunnat finna att representanter från Sverige enbart i något enstaka fall deltar i konsortiernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;– IEEE Learning Technology Standards Committee (LTSC) P1484&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;De flesta grupper runt hela världen som arbetar med att utforma specifikationer som är relaterade till lärande, använder IEEE LTSC- standarder. Dessa täcker ämnesområden såsom metadata för lärob- jekt, definition av kompetenser, innehållspaketering etc. Arbetet inom LTSC bedrivs i över 20 olika arbetsgrupper. Processen är öp- pen och alla som vill kan delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft8"&gt;– Advanced Distributed Learning (ADL) och Initiative Shareable Courseware Object Reference Model (SCORM)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;SCORM är utarbetad inom ramen för amerikanska regeringens &lt;NOBR&gt;ADL-initiativ&lt;/NOBR&gt; och är guidelines som används av amerikanska För- svarsdepartementet för att skapa framtidens lärmiljöer. Flottan, flyget, armén och marinen kan utbyta och nyttja varandras digitali- serade lärresurser oberoende av vilka lärsystem som används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft15"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1172 ft8"&gt;– IMS (Instructional Management System) Global Learning Consor- tium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;IMS Global Learning Consortium utvecklar öppna specifikationer vilka stödjer distribuerat &lt;NOBR&gt;online-baserat&lt;/NOBR&gt; lärande som exempelvis att kunna utnyttja lärresurser, nivågruppera elever, rapportera studie- resultat etc. IMS är ett globalt konsortium vars medlemmar kom- mer från skolsektorn, från företagen och från statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;– AICC: The Aviation Industry CBT &lt;NOBR&gt;(Computer-Based&lt;/NOBR&gt; Training)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;Committee&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;The Aviation Industry CBT Committee (AICC) är en internatio- nell organisation för professionella som arbetar med datorstödd utbildning. AICC utarbetar guidelines och specifikationer i första hand för att ge datorbaserade instruktioner inom flygindustrin. Rekommendationerna används även inom andra industrigrenar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;– The Dublin Core: Metadata for Electronic Resources&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;The Dublin Core Metadata Initiative är ett öppet forum för att ut- veckla och sprida interoperabla standarder för metadata som kan beskriva olika typer av resurser. Organisationen har ett flertal arbetsgrupper och håller konferenser och workshops kring sin verksamhet. Exempel på de &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; aktiva arbetsgruppernas verk- samhetsområden är: bibliotek, utbildning, tillgänglighet, miljö, arkitektur mm. Organisationen har utvecklats från en informell grupp av forskare och praktiker till den mer formella struktur den nu har. Från Sverige deltar bl.a. personal från KTH i olika arbets- grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Några stora &lt;NOBR&gt;EU-projekt&lt;/NOBR&gt; inom utbildningsområdet bidrar också till standardiseringsarbetet inom denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;CELIBRATE-projektet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (Calibrating eLearning in Schools) pågår mellan oktober 2005 – mars 2008. 17 partners deltar i projektet varav 7 utbildningsministerier. Projektet skall utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1174 ft8"&gt;och sprida öppna programvaror till stöd för kollaborativt lärande och utbyte av utbildningsinnehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;PROMETEUS-projekten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (Promoting Multimedia Access to Education and Training in European Society). Prometeus utar- betar guidelines och best &lt;NOBR&gt;practice-handböcker&lt;/NOBR&gt; som bl.a. bygger på IEEE LST standarder. Man samarbetar också med CEN:s Learning Technologies Standards Workshop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;MELT-projektet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; gör metadata användbara och möjliggör sam- sökning i digitala lärresursarkiv. Projektet kommer att fokusera på hur man snabbt kan skapa metadata. Ett mål är att snabba upp och effektivisera tidskrävande och kostnadskrävande pro- cesser speciellt när 140 000 lärresurser och digitala samlingar av foton, filmer och ljudklipp skall indexeras. EUN Europeiska skoldatnätet är projektägare. Projektet pågår tom dec 2008. Från Sverige är Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och Myndigheten för skolutveckling projektpartners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft11"&gt;Några konkreta exempel på användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; inom skolområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft8"&gt;Kommunikationsstandard mellan grundskolan och intagningssystemet på gymnasiet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid ansökan till gymnasiet skall information om eleven överföras från grundskolans elevsystem till gymnasiets intagningssystem. Linköpings kommun använder ISTs system för elevinformation på grundskolan. Däremot sköts gymnasieintagningen till samtliga kommuner i Östergötland av ett och samma system vilket levere- rats av TieoEnator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;För Linköpings kommun uppstod problem när information skulle skickas mellan dessa system. Bl.a. kom inte grundskolebety- gen med för vissa elever när kommunens intagningskansli skulle skicka uppgifter till berörda skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Dessutom var benämningen på skolämnen olika i de bägge systemen. Ämnet hemkunskap förkortades exempelvis HK i det ena systemet och HKK i det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Systemen hade också olika benämningar på de enskilda sko- lorna. Som exempel använde ett system de fyra första tecknen i skolans namn, plus en siffra för löpnummer. Det andra systemet hade andra benämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Tillsammans med Sundsvalls kommun – som hade motsvarande problem – inledde Linköping förhandlingar med de berörda leve- rantörerna om användning av gemensamma standarder för att klara överföringen mellan systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Både leverantörerna och kommunerna är angelägna om att använda öppna standarder i lösningen av problemen. Arbetet bedrivs därför inom ramen för SIS tekniska kommitté 450 ”IT- standarder för lärande”. Projektet heter Elevinformation. Den gränssnittsstandard man inför bygger på den internationella stan- darden LIP (Learner Information Protocol) som är en del i paraplystandarden IMS. LIP är en &lt;NOBR&gt;XML-standard&lt;/NOBR&gt; med ett flertal rubriker för att beskriva elevinformation. Dessa behöver dock kompletteras för att anpassas till svenska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Dessutom är leverantörerna och kommunerna överens om att använda SCB:s koder för beteckning av skolor och ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I november 2006 installerades en prototyp som bygger på alla dessa standarder, och fr o m hösten 2007 är avsikten att ha mot- svarande lösningar i kommersiell drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft8"&gt;Öppna standarder vid utveckling av Individuella UtvecklingsPlaner (IUP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Unikum är ett litet nischföretag som utvecklar &lt;NOBR&gt;IT-verktyg&lt;/NOBR&gt; vilka stödjer skolans arbete med mål, planering, elevdokumentation och kvalitet. Ett av verktygen stödjer processen för individuella utveck- lingsplaner (IUP) i form av en webbaserad tjänst vilken hanterar bl.a. följande: lärarlagens utformning av material; elevernas, lärarnas och föräldrarnas förberedelser inför utvecklingssamtal; uppföljning av hur eleven klarar utbildningsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Unikums tjänster bygger på användandet av öppna standarder och öppen källkod. Dessutom tillämpar företaget genomgående de principer för mjuk infrastruktur som Myndigheten för skolutveck- ling utvecklat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Företagets Vd menar att användandet av öppna standarder är en strategisk fråga för småföretag som arbetar med systemutveckling, och den är inte enbart teknisk. Det ligger en kraft i öppna standar- der som gör att små och nischade aktörer kan använda dessa för att bryta in på en marknad som av tradition domineras av storföretag. Det handlar därmed om konkurrensdynamik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft15"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Han anser att det först och främst är webben som möjliggjort denna utveckling, i och med att den i så hög grad bygger på öppna &lt;NOBR&gt;de-facto&lt;/NOBR&gt; standarder. Det innebär också att utvecklingsverktygen är helt öppna för nya aktörer att använda. I slutändan leder det till avsevärt lägre utvecklingskostnader för det lilla företaget, i jäm- förelse med användandet av utvecklingsverktyg som bygger på proprietära standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Han ser användandet av öppna standarder i tre utvecklingssteg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Införandet av webben leder till att tillgängligheten till infor- mation ökar genom användandet av standarder. (Standardi- sering i fronten.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Att mata in information både i det traditionella ärendehanteringssystemet och i webblösningen blir ett dub- beljobb som alla vill undvika. Man eftersträvar i stället över- föring av information med öppna standardiserade gränssnitt (standardisering i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;back-office).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;I och med att det blir lättare att överföra och få tillgång till information, krävs ett säkerhetstänkande som bygger på standardiserade lösningar för exempelvis autentisering, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-id&lt;/NOBR&gt; etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft8"&gt;Punkten 2 ovan är en nyckelfaktor för att småföretag skall kunna komma in på marknaden. Ofta finns grundinformationen lagrad i stora system som ägs av storföretag eller myndigheter. De nischade småföretagens lösningar bygger oftast på att man har tillgång till denna information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Unikums VD menar att olika typer av standarder får skilda effekter för småföretagen. Om exempelvis standarder för &lt;NOBR&gt;e-id-&lt;/NOBR&gt; system leder till centraliserade lösningar är det till nackdel för småföretagen. Om standarder däremot används för ökad tillgäng- lighet i decentralistisk riktning är det bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft15"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347408x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft8"&gt;Hälso- och sjukvården svarar för ca 9 % av BNP och antalet syssel- satta inom landstingen är ca 260 000 personer. I några rapporter&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som tagits fram på uppdrag av landstingens &lt;NOBR&gt;IT-chefer&lt;/NOBR&gt; uppskattas de samlade &lt;NOBR&gt;IT-kostnaderna&lt;/NOBR&gt; i landstingen och regionerna uppgå till ca 5,7 miljarder kr år 2005. Det är 2,81 % av &lt;NOBR&gt;omslut-ningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för vårddokumentation (”journalen”) är detta praktiskt taget helt genomfört – till 95 % – inom primär- vården. Sjukhus och psykiatri har datorstödd vårddokumentation till 75 % respektive 69 %. Av rapporterna framgår att trenden bland landstingen är att dessa kommer att ha samma &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för vårddokumentation inom alla vårdområden (sjukhus, psykiatri och primärvård). De flesta landsting strävar mot att skapa ett samman- hållet informationssystem med åtkomst enligt konceptet ”en pati- ent – en journal – en journalplats”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Enligt rapporterna från Sveriges landstings &lt;NOBR&gt;IT-chefer&lt;/NOBR&gt; finns en bild av att den decentraliserade vården inneburit en ohanterlig spridning av olika system för vårddokumentation. Men man me- nar att så inte är fallet. Marknaden domineras nämligen av fem system som tillsammans har 80 % av alla användare. Siemens system Melior dominerar med 53 % av alla användare bl.a. genom många installationer i storstadsområdena Västra Götalandsregionen och i Region Skåne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Inom sjukhusen och psykiatrin har fyra leverantörer 87 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Inom primärvården har fyra leverantörer 83 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Inom tandvården har två leverantörer 85 % av marknaden uttryckt i antalet installationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Problemen med vårddokumentationssystemen är enligt rappor- terna, dels att ett och samma system implementeras på olika sätt inom en organisation, t ex genom att man använder olika defini- tioner på vårdens termer och begrepp. Dels att systemen införts som lokala installationer med begränsade möjligheter till kom- munikation sinsemellan. Man menar dock att det finns en stark rörelse mot att standardisera med ett och samma system för all&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Källor till detta avsnitt är rapporterna &lt;NOBR&gt;“IT-stöd&lt;/NOBR&gt; inom landstingen i Sverige” juni 2006 och “Landstingens &lt;NOBR&gt;IT-nyckeltal&lt;/NOBR&gt; för 2005” november 2006. Bägge är framtagna på uppdrag av &lt;NOBR&gt;SLIT-gruppen&lt;/NOBR&gt; (SLIT = Sveriges Landstings &lt;NOBR&gt;IT-chefer)&lt;/NOBR&gt; och skrivna av Lars Jervall och Thomas Persson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;vårddokumentation inom det egna landstinget. Fyra landsting har i dag samma system för sjukhus, psykiatri och primärvård. Ytter- ligare åtta har tagit beslut om att gå i samma riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vad gäller &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för läkemedelshantering ingår förskriv- ningsmoduler inklusive ordinationshantering som standard i da- gens vårdsystem. &lt;NOBR&gt;E-recept&lt;/NOBR&gt; används för att kommunicera det fö- reskrivna läkemedlet med apoteket. Rapporterna uppger att under april 2006 skickades 55% av alla recept elektroniskt och det sker en tillväxt varje månad. Fem av landstingen har en gemensam läke- medelslista i hela den egna organisationen och ytterligare 10 är på väg att genomföra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stödet&lt;/NOBR&gt; för medicinsk service omfattar verksamheterna vid laboratorier och bilddiagnostik. Laboratorernas &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; byggdes tidigt ut och de är i dag helt datoriserade. Inom radiologin är den administrativa och bildmässiga hanteringen helt digital i Sverige. Vad gäller röntgenbildshantering har, enligt rapporterna, nästan alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering. Ungefär hälften av alla landsting har helt elektronisk remiss- och svarshantering för röntgen och klinisk kemi inom det egna landstinget. Däremot är det inte möjligt att skicka remisser mellan huvudmännen på grund av avsaknad av gemensamma standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Både Socialstyrelsen och Nationell Psykiatrisamordning har i olika sammanhang påtalat behovet av ökade möjligheter i &lt;NOBR&gt;lag-stift-&lt;/NOBR&gt; ningen för att låta kommuner och landsting gemensamt behandla personuppgifter kring vissa patientkategorier som är föremål för omfattande insatser från båda verksamheterna, t.ex. äldre, funk- tionshindrade och psykiskt sjuka patienter. För att underlätta sam- ordnad vårdplanering har &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; med meddelandehantering införts i nio landsting och ytterligare sex planerar för detta systeminförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-baserad&lt;/NOBR&gt; tandvårdsjournal är praktiskt taget helt införd i samtliga landsting. Marknaden domineras av två systemleveran- törer. Inom den privata tandvården är &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för informations- hantering inte fullt lika vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Socialdepartementet. Nationell &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft30"&gt;Inom ramen för Dagmaröverenskommelsen (årliga förhandlingar mellan regeringen och landstingen om fördelningen av medel) inleddes under hösten 2004 en samverkan mellan sjukvårdssektorns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;aktörer, vars resultat blev att Socialdepartementet under mars 2005 tillsatte den Nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg. Gruppen bestod av representanter från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink. Tillsammans med en referensgrupp med representanter för ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; organisationer, myndigheter och företag utarbetades den Nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg som presenterades i mars 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Gruppen menar att en rad frågor av betydelse för &lt;NOBR&gt;IT-använd-&lt;/NOBR&gt; ningen måste lösas på nationell nivå i samverkan mellan alla aktörer inom vården. Dessa frågor måste i stor utsträckning baseras på gemensamma synsätt samt nationellt fastställda riktlinjer och lös- ningar. Det behövs därför en nationell &lt;NOBR&gt;IT-strategi&lt;/NOBR&gt; för att effektivi- sera &lt;NOBR&gt;IT-användningen&lt;/NOBR&gt; i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Man beskriver bristerna i dagens &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;IT-användningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; varierar mellan landstingen och kommunerna och infrastrukturen är i regel ojämnt utbyggd inom verksam- heterna. Detta innebär att &lt;NOBR&gt;IT-stöden&lt;/NOBR&gt; på olika vård- och omsorgsenheter ofta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;har svårt att utbyta information med varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;inte är utformade så att de enkelt kan kompletteras med nya funktioner, som beslutsstöd i olika behandlingssituationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;har svårt att rapportera uppgifter till ekonomi- och styrsyste- men på utförar- och huvudmannanivåerna och till nationella register av olika slag (till exempel hälsodataregister och kvali- tetsregister),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;inte har tillräckligt fastställda gemensamma användargränssnitt, vilket försvårar för personalen att använda dem och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;inte är tekniskt uppbyggda för en kostnadseffektiv drift och för- valtning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Patienterna saknar möjligheter att själva på ett enkelt sätt kunna läsa den samlade informationen som noterats om dem inom vård och omsorg. De har vidare begränsade möjligheter att få service och enklare vård med hjälp av elektronisk kommunika- tion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft8"&gt;I strategin struktureras de behov som finns av förbättringar inom vårdens &lt;NOBR&gt;IT-verksamhet&lt;/NOBR&gt; i sex insatsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Harmonisera lagar och regelverk med en ökad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-använd-&lt;/NOBR&gt; ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1189 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Skapa en gemensam informationsstruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Skapa en gemensam teknisk infrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhets- stödjande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Möjliggöra åtkomst till information över organisations- gränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Göra information och tjänster lättillgängliga för medbor- garna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;De åtgärder som föreslås kan sammanfattas som en strävan till att uppnå interoperabilitet och kommunicerbarhet i &lt;NOBR&gt;IT-miljön&lt;/NOBR&gt; på vårdområdet. Åtgärderna kännetecknas därför av stora inslag av ensning, harmonisering och standardisering – här är några ex- empel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;samordna utveckling av arbetsmetoder för att ta fram informa- tionsspecifikationer samt upprätta och förvalta ett nationellt bibliotek för dessa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utarbeta en informationsstruktur som innefattar fastställda begrepp och termer för de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; som kommunicerar och samverkar över verksamhetsmässiga och organisatoriska grän- ser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;anpassa lokala elektroniska kataloger så att de kan anslutas till den nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;HSA-katalogen,&lt;/NOBR&gt; bland annat som informations- källa för elektroniska tjänstecertifikat,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utveckla och införa säkerhetslösningar baserade på nationella elektroniska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;id-kort&lt;/NOBR&gt; för att möjliggöra säker identifiering vid användning av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; inom vård och omsorg likväl som inom andra samhällssektorer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;identifiera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; som kan utvecklas gemensamt samt utarbeta gemensamma processbeskrivningar och kravspecifikationer för dessa,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;enas om gemensamma principer för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-arkitektur&lt;/NOBR&gt; samt identi- fiera och fastställa de standarder som ska följas, i samarbete mellan huvudmännen, vårdenheterna och &lt;NOBR&gt;IT-leverantörerna,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;vidareutveckla regelverket för elektronisk interoperabilitet i vår- den (RIV), vilket baseras på identifierade och fastställda stan- darder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;utveckla gemensamma kvalitetskriterier och regelverk för användargränssnitt med syfte att skapa lättanvända och säkra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för vårdpersonalen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft15"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1195 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;bygga upp en gemensam förvaltning för kravspecifikationer och regelverk som behövs för en fungerande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-samverkan&lt;/NOBR&gt; i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Under 2006 pågick den andra etappen i arbetet med att införa den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin.&lt;/NOBR&gt; Sveriges Kommuner och Landsting &lt;NOBR&gt;be-dri-&lt;/NOBR&gt; ver överläggningar med kommunerna och landstingen gällande omfattningen på, finansieringen av och beslutsformerna för det arbete som behöver utföras på nationell nivå. I denna andra etapp kommer också förutsättningarna för statliga stimulansmedel för att skynda på eller på annat sätt påverka arbetet på nationell nivå att behandlas. På grundval av resultatet av etapp 2 kommer den natio- nella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg att överväga plane- ringen, genomförandet och finansieringen av det fortsatta arbetet med &lt;NOBR&gt;IT-frågorna&lt;/NOBR&gt; på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;I mars 2007 presenterades en första lägesrapport beträffande arbetet inom ramen för den nationella vårdstrategin för vård och omsorg. Där konstaterades att uppslutningen kring strategin har varit mycket stark, och det råder en bred politisk enighet om områdets betydelse. Arbetet i de ovan nämnda sex insatsområdena, har därför kunnat bedrivas snabbare och med större kraft än förväntat. Fokus för arbetet under 2007 ligger på att skapa grund- förutsättningar för en säker &lt;NOBR&gt;IT-användning&lt;/NOBR&gt; som innefattar all vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Vård i tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;2001 tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom området telemedicin med uppgift att bl.a. att föreslå strategier för att bredda &lt;NOBR&gt;an-vänd-&lt;/NOBR&gt; ningen av telemedicin på en övergripande nationell basis. I arbets- gruppen ingick företrädare för Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, &lt;NOBR&gt;IT–kommissionen,&lt;/NOBR&gt; Socialstyrelsen samt Carelink. Arbetsgruppens slutsatser presenterades 2002 i departementsrapporten Vård ITiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft8"&gt;– strategier och åtgärder för att bredda användningen av telemedi- cin och distansöverbryggande vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Utredningen föreslår fem olika strategiområden för att öka an- vändningen av telemedicin i vården. Ett av dessa områden har rubriken: Strategier för att etablera tekniska och andra grundför- utsättningar för telemedicin och televård. I detta ingår följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1196 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;förbättra den tekniska infrastrukturen med tillhörande stöd- tjänster för telemedicin och televård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;specificera gemensamma krav på telemedicin- och televårdstil- lämpningar och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT–stöd&lt;/NOBR&gt; i vården,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;klarlägga behovet och förekomsten av standarder inom tele- medicin- och televårdsområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;ge praktisk vägledning om lagar och andra reglers tillämpning vid införande och användning av telemedicin och televård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utarbeta terminologier för och anpassa klassifikationer till telemedicin och televård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Betydelsen av Vård i tiden var bl.a. att den var ett tidigt uttryck för behovet av bred samverkan mellan aktörerna, något som sedan gjordes till en allmän princip i arbetet med den nationella &lt;NOBR&gt;IT-stra-&lt;/NOBR&gt; tegin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Socialstyrelsen är, enligt instruktionen (SFS 1996:570, senaste änd- ringen 2006), central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd och &lt;NOBR&gt;smitt-skydd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I proposition 1999/2000:149 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att – i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska &lt;NOBR&gt;Kommun-för-&lt;/NOBR&gt; bundet – under åren &lt;NOBR&gt;2001-2004&lt;/NOBR&gt; förstärka sitt stöd till &lt;NOBR&gt;huvud-män-&lt;/NOBR&gt; nen i arbetet med att förbättra informationsförsörjning och verk- samhetsuppföljning inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I uppdraget lyfte regeringen fram tre uppgifter som särskilt an- gelägna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;kommunikationen mellan vårdgivarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;samverkan kring en enskild patient,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter för att be- skriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;I regleringsbrevet för 2003 – för att nu följa tidsordningen – gavs Socialstyrelsen uppdraget att redovisa sina nuvarande och planerade insatser för att utveckla de informationsresurser som myndigheten ansvarar för samt ge sina synpunkter på myndighetens framtida roll och uppgifter i ett mer digitaliserat hälso- och sjukvårdssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I återrapporteringen, från juni 2003, pekar Socialstyrelsen på totalt 10 olika insatsområden: utvecklingsarbete inom EU, för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;fattningar, hälso- och sjukvårdsrelaterade webbsidor, utveckling mot &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndighet,&lt;/NOBR&gt; patientsäkerhet, katastrof och bered- skapsplanering, besluts- och processtöd inom hälso- och sjuk- vården, hälsodataregister, nationella kvalitetsregister samt infor- mationsförsörjning och verksamhetsuppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Utifrån den ovannämnda propositionen 1999/2000:149 organi- serade de berörda intressenterna projektet InfoVU (Informations- överföring och VerksamhetsUppföljning). Ett av kunskapsområ- dena i detta projekt omfattade begrepp och termer inom vården. Exempel på andra områden var kvalitetsindikatorer, behovs- och befolkningsdata, IT, mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Uppdraget slutrapporterades i publikationen ”Mäta och öppet redovisa resultaten i vård och omsorg” från 2005. Av denna framgår bl.a. att man inom området begrepp och termer tagit fram och fast- ställt en första version med 149 ”Allmänna begrepp för vård och omsorg” för verksamhetsuppföljning. Och det sammantagna resultatet av InfoVU:s arbete inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; har lett fram till ett förslag om ”En nationell informationsstruktur för vård och omsorg” som beskriver roller och ansvar för en sådan struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Utifrån &lt;NOBR&gt;InfoVU-projektets&lt;/NOBR&gt; erfarenheter gav regeringen 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att ”normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig informationsstruktur inom vård och omsorg, i syfte att skapa en tydlig information som stöder kommunikationen och samverkan mellan huvudmän.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Detta arbete avrapporterades 2006 i rapporten ”Normerad användning av begrepp och termer och en enhetlig informations- struktur inom vård och omsorg”. Socialstyrelsen bedömer det som värdefullt och möjligt att normera användningen av begrepp, termer och informationsstruktur och kommer att ge ut före- skrifter. Man menar också att Socialstyrelsen, i samverkan med kommuner och &lt;NOBR&gt;lands-ting,&lt;/NOBR&gt; bör ha ansvaret för att den nationella informationsstrukturen harmoniseras, förankras, beslutas och för- valtas. Dessutom bör fastställande av klassifikationer och kodverk vara Socialstyrelsens ansvar. Man föreslår att ett råd Råd för enhet- lig informationsstruktur bildas och eventuellt slås ihop med det Terminologiråd som redan finns i dag. I detta råd är Sveriges Kommuner och Landsting samt privata vårdgivare representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft15"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;Figur: Schematisk bild över delar i arkitekturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Enligt regleringsbrev för 2006 skall Socialstyrelsen under rubriken Uppdrag ”under 2006 förbereda för att ta ett övergripande natio- nellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patientinforma- tion görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Arbetet bör under 2006 inriktas på att skapa förutsättningar för en gemensam nationell informationsstruktur och enhetliga begrepp och termer. Socialstyrelsen skall vidare bidra till en europeisk samordning av informationsstrukturen inom hälso- och sjukvården”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Socialstyrelsen skall vidare normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig informationsstruktur inom hälso- och sjukvård och omsorg i syfte att skapa en tydlig information som stöder kommunikation och samverkan mellan huvudmän. Socialstyrelsen har vidare i samråd med Läkemedels- verket utrett möjligheterna att införa ett kodsystem som anger lä- kemedels förskrivningsorsak på recept. Uppdraget avrapporterades i december 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Uppdraget i regeringsbrevet har i ett första steg resulterat i att Socialstyrelsen tagit fram en ”Handlingsplan för Nationell infor- mationsstruktur för individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation”. Utgångspunkten för handlingsplanen är en modell som visar vad den nationella informationsstrukturen består av samt hur den relaterar till andra delar i utvecklingsarbetet. Starten för den nationella informationsstrukturen är patientens väg genom vård och omsorg – vård- och omsorgstagarens process (se figuren ovan). Socialstyrelsen menar att utvecklingen av den natio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft15"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;nella informationsstrukturen är ett långsiktigt arbete. En första version beräknas vara klar 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Inom avdelningen för Vård och omsorg och dess sektionen för Informatik och uppföljning sker aktiviteter utifrån den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; vilka riktar sig både till kommuner och landsting. I strategin förutsätts att alla landsting och kommuner beslutar införa och tillämpa denna vid sina vårdenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter pågår där- för ett förankringsarbete av &lt;NOBR&gt;IT-strategin,&lt;/NOBR&gt; samt prioriteras områden för nationell samordning utifrån &lt;NOBR&gt;IT-strategins&lt;/NOBR&gt; intentioner. Frågor och insatser som tas upp i ett långsiktigt verksamhetsperspektiv är bland annat följande: Gemensamma krav på verksamhetssystemen i kommunal vård och omsorg; Nationellt fastställt innehåll (”obligatorisk basinformation”) i den grundläggande vård- och omsorgsdokumentationen; Informationsutbyte och annan gemensam användning av information i vård och omsorg, mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;På landstingsområdet har en arbetsgupp tagit fram en handlings- plan – Nationell samordning av IT inom hälso- och sjukvården – för landstingens gemensamma åtaganden inom ramen för den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin.&lt;/NOBR&gt; Gruppen har arbetat på uppdrag av landets landstingsdirektörer. Några av aktiviteterna som prioriteras i denna plan är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Normering och standardisering av vårdens terminologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;System som gör det lättare att komma åt viktig patientinforma- tion även när information finns i olika system hos kommuner och landsting. Informationen kommer att samlas i ett system som kallas Nationell patientöversikt, mm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;I arbetet med att ta fram handlingsplanen framkom behovet av att landstingens gemensamma beställarroll måste stärkas. Man menar att detta är en förutsättning för att den nationella samordningen skall ske effektivt. Beslut togs därför att inrätta en särskild Bestäl- larfunktion vid SKL som skall ansvara för all beställning och upp- följning av den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; i enlighet med besluten i tidigare nämnda handlingsplan. Bl.a. samordnar beställarfunktionen ekonomin för all gemensamt finansierad nationell IT. Beställar- funktionen rapporterar till landstingsdirektörsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Carelink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;Carelink&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;bildades år 2000 på initiativ av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna, Apoteket AB och Socialstyrelsen. Strax dessförinnan hade Sjukvårdens Planerings- och RationaliseringsInstitut, SPRI, avvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Carelink bedriver sin verksamhet genom en intresseförening samt ett helägt aktiebolag. Intresseföreningen och Carelink AB har samma styrelse och Kanslichef/VD. Styrelsen består av ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; representanter för landstingen, kommunerna, SKL och Apoteket AB – representanten från Socialstyrelsen är adjungerad ledamot. I dagsläget har Carelink 70 medlemmar; samtliga 21 landsting, 42 kommuner och 7 privata vårdgivare. Det är i aktiebolaget som det praktiska arbetet utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Aktiebolagets verksamhet finansieras främst av serviceavgifter från medlemmarna samt av s k Dagmarmedel från staten. 2006 fick Carelink 21 miljoner kronor från Dagmarmedlen. Totalt beräknas Carelink omsätta ca 60 miljoner år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Carelink fokuserar på fyra huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Tillgång till vårdinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Läkemedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Inom programområdet vårdinformation bedrivs tre projekt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;RIV (Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg). Projektet syftar till att åstadkomma en gemensam infrastruktur för elektronisk interoperabilitet vård och omsorg, både seman- tisk och teknisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Nationell patientöversikt. Översikten ska innehålla patient- uppgifter och kritisk vårdinformation som ska kunna tas fram oberoende var patienten söker vård, oberoende av tid och plats. Under 2005 genomfördes en pilotverksamhet med fyra lands- ting: Östergötland, Jönköping, Uppsala och Norrbotten. Under 2006 ligger fokus på att anskaffa och etablera en fullskalig lös- ning där vårdgivare från olika organisationer bereds tillfälle att förbättra sin samverkan, framför allt mellan landsting och kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Informationen är hämtad från www.carelink.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1195 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Varningsinformation. Syftet med detta projekt är att varnings- information ska beskrivas och göras åtkomlig på ett enhetligt sätt. Projektet skall ta fram en informationsmodell, användar- anvisningar och guidelines för användargränssnitt för ”Varning” avseende allergier och överkänslighet där en livshotande reak- tion befaras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;Inom programområdet säkerhet bedrivs bl.a. detta projekt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bastjänster InformationsFörsörjning (BIF). Projektet BIF är en ansats att skapa gemensamma specifikationer för ett antal nätverksbaserade tjänster för att åstadkomma en tillförlitlig och säker miljö för kommunikation av data i vård och omsorg. Projektet bedrivs med deltagare från Region Skåne, Stock- holms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt lands- tinget i Östergötland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Carelinks programområde förvaltning innebär ett ansvar för att ta hand om utvecklingsinsatser som skall övergå till någon form av praktiskt bruk hos många vårdaktörer samt till kontinuerlig för- valtning. Flera av de system som förvaltas av Carelink har i prakti- ken inneburit en övergripande standardisering av vissa funktioner inom vårdens &lt;NOBR&gt;IT-hantering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Sjunet ger möjlighet till säkert informationsutbyte över &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;landstings-,&lt;/NOBR&gt; och kommungränser för vård- och omsorgsgivare. Nätet är ett VLAN (Virtuellt LAN) som är skyddat. Samtliga landsting, ett antal kommuner, ett antal pri- vata vårdgivare inkl Praktikertjänst och Capio, Skatteverket samt ett tjugotal leverantörer, inklusive Apoteket, är idag anslutna till Sjunet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;HSA-katalogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (Hälso- och Sjukvårdens adressregister). HSA är i princip ett register med &lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;enhets-,&lt;/NOBR&gt; funktions- och användardata inom sjukvården. Det ger exempelvis möjlig- het att hitta olika personers roller och befattningar i organisa- tionerna. I dag byggs denna typ av register oftast upp enbart för en applikation eller organisation. Men i exempelvis Värmland har landstinget och de 16 kommunerna byggt upp en gemensam katalog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SITHS står för Säker IT i Hälso och Sjukvården och är en natio- nell säkerhetslösning. Med hjälp av SITHS kan en vårdgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;identifiera sig och ge bevis för sin behörighet, oberoende av organisatoriska och geografiska gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;EUs arbete med standardisering inom området &lt;NOBR&gt;e-health&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;2004 lade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram en ”Action plan for a European &lt;NOBR&gt;e-Health&lt;/NOBR&gt; Area”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I denna beskrivs bl.a. behovet av interoperabilitet inom hälsosektorns informationssystem som en stor utmaning. I första hand poängteras nödvändigheten av utvecklandet av standar- der samt ökad användning av öppen källkod. Till slutet av 2006 skulle medlemsländerna identifiera och ge en översikt av standarder för interoperabilitet vad gäller meddelanden med hälsoinformation samt elektroniska arkiv. Till 2008 skall majoriteten av sjukvårds- organisationerna i Europa erbjuda service online, såsom rådgivning och &lt;NOBR&gt;e-recept&lt;/NOBR&gt; genom bl.a. standardiserade meddelandesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Aktionsplanen har resulterat i utarbetandet av rapporten ”Con- nected health”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;vilken behandlar nödvändigheten av interoperabla &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; för att uppnå ökad patientsäkerhet, effektivare verk- samhet osv. Avsikten är att utarbeta guidelines till stöd för länder- nas arbete med interoperabilitetsfrågorna. I rapporten skisserar man ett ramverk för interoperabilitet bestående av olika nivåer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft8"&gt;En politisk, social och legal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft8"&gt;En organisatorisk, administrativ och finansiell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft8"&gt;En nivå för applikationer och semantik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft8"&gt;En teknisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Inom kommissionen föreslås inrättas en ”eHealth interoperability ad hoc group” för att driva arbetet vidare. Gruppens prioriterade frågor bör bli patientöversikt, ID för patienter och anställda i vår- den samt information i nödsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;År 2005 presenterade en fokusgrupp inom CEN/ISSS en rap- port&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;om pågående och framtida standardiseringsarbeten på e- hälsoområdet. I rapporten lägger man fram 15 rekommendationer för ett framtida arbetsprogram rörande standardisering. Den första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen:&lt;/NOBR&gt; eHealth – making healthcare better for European citizens: An action plan for a European eHealth Area. Brussels, 30.4.2004. COM (2004) 356 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; Information Society and Media DG:Connected health, Quality and safety for European Citizens. Report of the Unit ICT for Health in collaboration with the i2010 &lt;NOBR&gt;sub-group&lt;/NOBR&gt; on eHealth and the eHealth stakeholder´s group. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;CEN/ISSS eHealth Standardisation Focus Group: Current and future standardisation issues in the eHealth domain: Achieving interoperability. &lt;NOBR&gt;2005-03-01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347420x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;rekommendationen är att kommissionen inrättar en gruppering med olika aktörer som identifierar och kommer överens om prio- riteringar rörande interoperabilitet och standarder. De flesta övriga rekommendationer behandlar olika verksamhetsområden såsom tillgänglighet till journaler, minskning av felmedicinering genom e- recept, informationskvalitet genom metadatamärkning, säkerhets- frågor, mm. Man föreslår också att kommissionen initierar diskus- sioner med de europeiska standardiseringsorganisationerna för att implementera de rekommendationer som föreslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;I november 2006 skickade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; till medlems- länderna ett utkast&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;till nytt mandat för de europeiska standardi- seringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI rörande stan- dardisering inom området &lt;NOBR&gt;e-hälsa.&lt;/NOBR&gt; I introduktionstexten till man- datet säger kommissionen att man redan implementerat den första rekommendationen från &lt;NOBR&gt;CEN/ISSS-rapporten.&lt;/NOBR&gt; Man har inrättat en ”i2010 subgroup on &lt;NOBR&gt;e-Health”&lt;/NOBR&gt; vilken i kombination med &lt;NOBR&gt;”e-Health&lt;/NOBR&gt; stakeholder´s group” skall prioritera interoperabilitetsfrågor. Upp- draget i mandatet är att standardiseringsorganisationerna skall utforma ett detaljerat program för standardisering med utgångs- punkt från &lt;NOBR&gt;CEN/ISSS-rapporten&lt;/NOBR&gt; och eHealth Stakeholders groups arbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Socialdepartementet bildade en liten arbetsgrupp med olika intressenter som besvarade kommissionens utkast. Svaret&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;skicka- des &lt;NOBR&gt;2006-12-15.&lt;/NOBR&gt; Av detta framgår att Sverige är kritiskt på framför allt två punkter. För det första anser man att mandatet inte tillräck- ligt tar tillvara de arbeten och erfarenheter som gjorts inom stan- dardiseringsområdet under senare år. För det andra – och kanske viktigare – är att man i mandatet vill se en tydligare koppling mel- lan å ena sidan standardiseringsexperter och industriföreträdare och å andra sidan professionella inom sjukvården och företrädare för myndigheter på sjukvårdsområdet. I svaret lyfter man fram nöd- vändigheten av att de två sistnämnda grupperingarna deltar i stan- dardiseringsarbetet för att detta dels skall få en verklighetsförank- ring och dels stödja de nationella &lt;NOBR&gt;vård-strategierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen:&lt;/NOBR&gt; Enterprise and Industry DG: Standardisation mandate addressed to CEN, CENELEC and ETSI in the field of Information and Communication Technologies applied to the domain of eHealth (Draft). Doc.: 73/2006. Brussels, 9 November 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Socialdepartementet. Comments from Sweden on European standardisation mandate on the eHealth area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;SIS - Tekniska kommittén (TK) 334&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Området hälso- och sjukvård inom SIS omfattar medicintekniska produkter, kvalitetsledningssystem och medicinsk informatik. I detta avsnitt behandlas enbart det sistnämnda området, vars verk- samhet bedrivs inom ramen för tekniska kommittén TK 334. Pro- jektets arbete är organiserat på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft17"&gt;SIS/TK 334&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft17"&gt;Hälso- och sjukvårdsinformatik&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td416"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td417"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td419"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td420"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td422"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td416"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td133"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td424"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td425"&gt;&lt;P class="p873 ft17"&gt;AG 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td426"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td245"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;AG 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr45 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;TG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td425"&gt;&lt;P class="p873 ft17"&gt;Informa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td426"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p870 ft14"&gt;Säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft8"&gt;Läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td425"&gt;&lt;P class="p873 ft17"&gt;tions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td426"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td428"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td425"&gt;&lt;P class="p873 ft14"&gt;modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td426"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td428"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td429"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td416"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td430"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td416"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td431"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td432"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td433"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr45 td434"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;AG 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr45 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;AG 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td434"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;Terminologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft8"&gt;Teknik för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td434"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;och kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft8"&gt;informations&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td434"&gt;&lt;P class="p870 ft17"&gt;representation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td427"&gt;&lt;P class="p870 ft8"&gt;utbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td416"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td423"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td415"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td421"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Arbetsgrupp 1 behandlar standarder i anslutning till informa- tionsmodeller för t.ex. elektronisk journal, generella informa- tionskomponenter för informationsutbyte, meddelanden för remiss och svar (t.ex. labsvar), epikriser (beskrivning av sjuk- domsfall), och läkemedelsrecept.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsgrupp 2 arbetar med begrepp och terminologi till stöd för strukturer inom vårdens begreppssystem; överföringsmetoder för klassifikationer; systematisering av rubriker (sökord) i jour- naler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsgrupp 3 hanterar säkerhetsvägledningar med standarder för säker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och webbhantering, metoder för användar- identifiering och säkerhetsadministration särskilt i relation till EG:s dataskyddsdirektiv och PUL (Personuppgiftslagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft15"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1195 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsgrupp 4 sköter teknikfrågor för interoperabilitet omfat- tande bland annat kommunikation med medicinteknisk utrust- ning som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EKG-apparater,&lt;/NOBR&gt; ventilatorer, laboratorieanalysinstru- ment och bildhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft8"&gt;I SIS/TK 334 ingår ett drygt &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; deltagare, varav knappt hälften är vårdgivande organisationer på olika nivåer, såsom landsting, sjukhus och vårdcentraler. Ca 15 företag är representerade i pro- jektet. Resten av de medverkande kommer från universitet, myn- digheter, intresseföreningar, kommuner m fl. Carelink samt Sveri- ges Kommuner och Landsting ingår också i detta projekt. 2005 års deltagaravgift i den tekniska kommittén var 25 000 kr – deltagar- avgiften i arbetsgrupperna var 8 000 kr per arbetsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Enligt SIS webbsite är det viktigaste målet för SIS/TK 334:s verksamhet att samla svenska intressenter och att dessa genom ett aktivt arbete, i relation till CEN/TC 251 på den europeiska och för ISO/TC 215 för den globala nivån, hävdar svenska intressen för de standarder som så småningom blir svensk nationell standard. I målet ligger också att utveckla svenska guider och implementation- sprofiler på basen av europeiska och &lt;NOBR&gt;interna-tionella&lt;/NOBR&gt; standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Inom CEN/TC 251 deltar man i de kommittéer som behandlar följande frågor: Information models; Terminology and knowledge bases; Security, safety and quality ; Technology for interoperability samt Health informatics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Inom ISO/TC 215 deltar man i följande kommittéer: Data interchange; Semantic content; Security; Helth cards; Pharmacy and medicines business; Devices samt Business requirements for electronic health records.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Två standarder: SNOMED CT och HL7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Det är i första hand två standarder – Snomed och HL7 – som nämns i samtal med företrädare för olika aktörer inom vårdområ- det. Det finns därför skäl att kortfattat beskriva dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;SNOMED CT (Systemized Nomenclature of Medicine, Clini- cal Terms) är ett internationellt begreppssystem för att enhetligt beskriva och kategorisera kliniska termer och begrepp inom hälso- och sjukvården. Systemet innehåller omkring 370 000 begrepp. Sy- stemet har under 40 år tagits fram av College of American Patho- logists, vilka också har den intellektuella äganderätten till SNO-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft15"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;MED CT. Äganderätten kommer dock att överlåtas till en gemen- sam internationell organisation (SNOMED Standards Develop- ment Organisation – SSDO) den 1 januari 2007. Socialministern undertecknade i oktober ett Letter of intent att Sverige skall bli medlem i SSDO. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att skyndsamt ta fram en genomförandeplan för anpassning till svenska förhållanden mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;HL7 står för Health Level Seven och är en &lt;NOBR&gt;ANSI-standard&lt;/NOBR&gt; (American National Standards Institute) med syfte att underlätta interoperabilitet mellan informationssystem inom hälso- och sjuk- vård med fokus på administrativa och kliniska data. HL7 består av flera standarder, förvaltade av organisationen Health Level Seven Inc. HL7 är mest känd för sina meddelandestandarder som definie- rar format och innehåll för de meddelanden som ska skickas mellan medicinska applikationer – men tar även fram guidelines och meto- dologier för hur standarden ska användas. Med version 3 kom nya standarder för informationsutbyte och Reference Information Model (RIM), som är en informationsmodell som är gemensam för alla hälso- och sjukvårdsdomäner och utgör basen för alla doku- ment och meddelanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;I slutet av 2005 bildades en svensk dotterorganisation – HL7 Sweden – och består idag av ett trettiotal medlemmar från lands- ting, organisationer och företag. HL7 Sweden är en ideell förening öppen för alla personer, företag och organisationer verksamma i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Patientdatautredningen och Integritetsskyddskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Patientdatautredningens huvuduppdrag har varit att lämna förslag till en väl fungerande och sammanhängande reglering av behand- lingen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Utred- ningen överlämnade sitt huvudbetänkande – Patientdatalag (SOU 2006:82) – i september 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt utredningen kan förslagen ses som en del av den process som nu pågår för att med bl.a. hjälp av IT få till stånd en bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och en starkare patientorientering i verksamheten. Den föreslagna lagen – patient- datalagen – innefattar en sammanhängande reglering av person- uppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras bl.a. sådana frågor som skyldigheten att föra &lt;NOBR&gt;patient-journal,&lt;/NOBR&gt; inre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft15"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitets- register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Utredningen föreslår bl.a. att det i patientdatalagen införs en reglering som innebär att både offentliga och enskilda vårdgivare kan sluta sig samman i ett system för sammanhållen informations- hantering med möjlighet för teknisk åtkomst till varandras infor- mationstillgångar, dock endast för vårdsyfte. Genom den samman- hållna informationshanteringen ges en tillgänglighet till patient- uppgifter som i praktiken låter informationen följa patienterna i olika vårdkedjor och vårdprocesser. Patienten kan dock motsätta sig att vårddokumentationen rörande honom eller henne görs till- gänglig för användare inom en vårdgivares organisation och/eller andra vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;En kommentar till detta är att den ökade interoperabilitet som kan uppnås med &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; förutsätter att lagstiftningen tillåter tekniken att användas och att detta kan ske med höga krav på integritet. Här ser man tydligt sambandet mellan standardisering och viktiga verksamhetskrav. Detta understryks också i Integritets- skyddskommitténs nyligen framlagda betänkande, SOU 2007:22. Kommittén anser att det är av avgörande betydelse ur integritets- synpunkt i vilken utsträckning integritetshänsyn beaktas i det lag- stiftningsarbete som Patientdatautredningens förslag kan föran- leda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Läkemedelsverket m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Medicintekniska produkter får en allt större betydelse inom vården och har nu en direkt avgörande betydelse för diagnostik och behandling. I vissa fall har produkterna en livsuppehållande funk- tion. Tillgången till bra och säkra medicintekniska produkter är en väsentlig förutsättning för dagens hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Begreppet medicinteknisk produkt är definierat i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. Definitionen innefattar ett mycket brett område med produkter som är avsedda att använ- das inom alla delar av hälso- och sjukvården. Ur teknisk synvinkel täcker begreppet allt från små enkla produkter till stora avancerade system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Mer detaljerade krav, produktspecifika tolkningar av de väsent- liga kraven, finns i harmoniserade standarder. En harmoniserad standard är en standard som utarbetats av CEN, CENELEC eller ETSI på uppdrag av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och EFTA. Den harmo- niserade standarden skall motsvara regelverkets väsentliga krav, alternativt ett urval krav och en produkt som uppfyller standar- dens krav skall anses uppfylla motsvarande väsentliga krav. Delar av den Europeiska farmakopén har samma status som harmoniserade standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Tillämpningen av standarder är frivillig men de har ändå stor betydelse för konstruktion, tillverkning och upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sedan den 1 september 2001 utövar Läkemedelsverket tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare med stöd av förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter. Läke- medelsverket svarar vidare för de föreskrifter som behövs för att klargöra de krav som anges i 6 § lagen (1993:584) om medicin- tekniska produkter. Läkemedelsverkets mål är att användare av medicintekniska produkter får tillgång till säkra produkter som är lämpliga för sin avsedda användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Socialstyrelsen utövar tillsyn över hur medicintekniska produk- ter används inom hälso- och sjukvården samt över de produkter som tillverkas inom vården och som endast skall användas i den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den traditionella synen på medicinteknisk apparatur är en tek- nisk produkt som är fristående, en så kallad ”stand alone”, det vill säga byggd för ett visst syfte inklusive mjukvara utan någon avsikt att kopplas eller interagera med andra produkter. Defibrilatorer och mekaniska hjärtklaffar är exempel på stand &lt;NOBR&gt;alone-produkter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En tydlig trend är att allt fler medicintekniska produkter kan integreras i vårdgivarens patientadministrativa system. En EKG- apparat eller en digital röntgenkamera kan överföra data direkt till patientövervakningssystem eller andra patientadministrativa system. En annan tydlig trend är att program och system allt mer används i den kliniska verksamheten. De övervakar patienten eller sammanställer och presenterar information som utgör underlag för medicinska beslut. Gränserna mellan IT och medicinteknik suddas därmed ut, och frågor uppstår om vem som bär ansvaret när pati- enten drabbas av en vårdskada på grund av brister i informations- hanteringen som innefattar både mjukvara och medicinteknisk apparatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft15"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har inlett ett samarbete för att se över tolknings- och gränsdragningsfrågor beträffande medicintekniska produkter respektive gränssnittet mellan IT och medicinteknisk apparatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;EU och medicintekniska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;För att upprätthålla en hög skyddsnivå för patienter och sjuk- vårdspersonal vid användandet av medicintekniska produkter har EU utfärdat ett särskilt direktiv – Rådets direktiv 93/42/EEG. Alla produkter som av tillverkaren förs över till distributionsledet skall uppfylla direktivets säkerhetskrav och vara &lt;NOBR&gt;CE-märkta.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Sverige har inkorporerat direktivets krav i Lag om medicin- tekniska produkter, 1984:584. Lagens allmänna krav säger att ”pro- dukten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår de prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos patienter, användare och andra.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Till direktivet och lagen finns ett stort antal specifikationer och standarder kopplade, i de flesta fall beslutade inom CEN och CE- NELEC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I Sverige är det Läkemedelsverket som ser till att direktivet följs och som utövar tillsyn över lagen om medicintekniska produkter samt utfärdar föreskrifter med stöd av lagen. Även andra myndig- heter ansvarar för verksamhetsområden som berör &lt;NOBR&gt;medicin-tek-&lt;/NOBR&gt; niska produkter: Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Statens Strål- skyddsinstitut, Arbetsmiljöverket m fl. SWEDAC &lt;NOBR&gt;ackredi-terar&lt;/NOBR&gt; organ som utfärdar bevis i överensstämmelse med EU:s direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Geografisk information och fastighetsinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Lantmäteriet har enligt sin instruktion bland annat ansvar för geo- grafisk information och fastighetsinformation. Informationen – som anses ingå i samhällets grundläggande informationsförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft8"&gt;– har stor betydelse för många verksamheter inom olika samhälls- områden. Sålunda används den geografiska informationen såväl för att utföra offentliga åtaganden som i privat verksamhet, inom exempelvis miljövård, samhällsbyggnad, räddningstjänst, försvar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;jord- och skogsbruk, transport- och kommunikationer, eldistribu- tion mm. Fastighetsinformationen möjliggör en effektiv hantering av verksamheter som rör omsättning, värdering, kreditgivning och beskattning av landets fastigheter, osv. Informationen har också stor betydelse för vidareförädling och tjänsteutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Inom lantmäteriverksamheten har man sedan länge aktivt utvecklat och använt &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt; För att garantera den natio- nella försörjningen av fastighetsinformation och geografisk infor- mation är samverkansbehovet stort mellan sektorns olika aktörer. Framförallt inom det geografiska området finns ett stort antal pro- ducenter. Samverkansbehovet understryks i alla de utredningar och beslutsdokument vilka under det senaste decenniet legat till grund för reformer och förändringar i verksamheten. I samverkans- strävandena uttrycks också nödvändigheten av användandet av standarder. Lantmäteriet tilldelades som en följd av förslagen i IT- propositionen 2004/05:175 ett nationellt samordningsansvar för geodataområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Om man jämför hur &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/NOBR&gt; bedrivs inom lantmäterisektorn med motsvarande aktiviteter inom andra sam- hällssektorer, kan några punkter vara intressanta att notera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;De offentliga aktörerna, i första hand Lantmäteriverket, spe- lar en betydligt större och mer dominerande roll gentemot mark- nadsintressena, än i många andra sektorer. En möjlig förklaring kan vara att flera myndigheter inom denna sektor – till exempel Väg- verket, Sjöfartsverket, SMHI – har ett uttryckligt ansvar för infor- mationsförsörjningen inom sina verksamhetsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Inom lantmäteriverksamheten används SIS mycket påtagligt som en strategisk och aktiv resurs i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Inom svensk lantmäteriverksamhet är Lantmäteriverket central förvaltningsmyndighet för bl.a. grundläggande geografisk informa- tion och fastighetsinformation. Dessutom finns i varje län en Lantmäterimyndighet som handlägger fastighetsbildning och fas- tighetsregistrering, verkar för regional samordning av grund- läggande landskaps- och fastighetsinformation och mätningsverk- samhet samt ger råd och stöd inom verksamhetsområdet. 38 kom- muner har efter ansökan till regeringen beviljats rätt att inrätta egen lantmäterimyndighet. En kommunal lantmäterimyndighet hand- lägger ärenden om fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid de kom- munala lantmäterimyndigheterna och är chefsmyndighet för lant- mäterimyndigheterna i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Lantmäteriutredningen (SOU 2003:111)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Lantmäteriutredningen (SOU 2003:111) hade till uppdrag att utvärdera den under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; genomförda omstruktureringen av den statliga lantmäterianknutna verksamheten samt lämna förslag på den framtida verksamhetens former, organisation och finan- siering. Här lyfter vi kortfattat fram delar i utredningen som behandlar frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Under avsnittet Grundläggande informationsförsörjning, tar utredningen sålunda upp standardiseringsfrågornas betydelse för att kunna ajourhålla informationen ”vid källan”. Man menar där- ibland att ”ökade satsningar på utveckling av gemensamma stan- darder och informationsmodeller behövs och att användningen av befintliga standarder på olika sätt behöver främjas”. Utredningen hänvisar också till att Lantmäteriverket under de senaste åren ge- nomfört en rad verksamheter som är led i en ajourhållningsstrategi, allt från ett aktivt deltagande i STANLIS standardiseringsarbete, informationsmodellering, utarbetande av ramavtal för samverkan och ajourhållning till utveckling av tekniska system för informa- tionsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Likaså framhåller utredningen att en viktig fråga är det interna- tionella och särskilt det europeiska informationssamarbetet. Det svenska offentliga åtagandet anses successivt behöva anpassas till europeiska riktlinjer vad gäller standarder, referenssystem, innehåll i den grundläggande informationen och villkoren för tillhanda- hållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Ett av utredningens huvudförslag var inrättandet av ett Geodataråd för bättre samverkan mellan aktörerna inom området geografisk information och fastighetsinformation. (Rådet beskrivs närmare nedan). Utredningen menar att rådet skall medverka till att en strategisk plan för utvecklingen inom geodataområdet tas fram och tillställs regeringen. Frågor av nationellt intresse är exem- pelvis enhetlighet i standarder, referenssystem etc. Rådet kan också bidra till att främja arbetet inom t ex STANLI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Lantmäteriverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Enligt instruktionen (1995:1418) har det statliga lantmäteriet bl.a. ”till uppgift att verka för en effektiv försörjning med grund- läggande geografisk information och fastighetsinformation”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsindelning och för grundläggande geografisk informa- tion och fastighetsinformation, och har ett nationellt samordnings- ansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Med geografisk information avses lägesbestämd information som beskriver förhållanden på och under markytan, sjö- och havs- botten. (Sjöfartsverket ansvarar för den sjögeografiska infor- mationen). Lantmäteriverket har en i princip rikstäckande databas med grundläggande geografiska data (GGD). Exempel på infor- mation är strandlinjer, vägar, järnvägar, kraftledningar, åkrar, bebyggelse, administrativ indelning, fastighetsindelning och natur- vårdsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Fastighetsregistret är samhällets system för lagring och presen- tation av information om fastigheter. Registret består av fem delar: allmänna delen, inskrivningsdelen, adressdelen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I november 2005 beslutade riksdagen om Lantmäteriets fram- tida verksamhet. Inom området geografisk information och fastig- hetsinformation innebar beslutet bland annat att ett Geodataråd skulle inrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Av myndighetens instruktion från 2006 framgår att Lantmäte- riet skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;ansvara för försörjning med grundläggande geografisk informa- tion och fastighetsinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;ansvara för framställning och utgivning av information från den allmänna kartläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;samverka med myndigheter och organisationer i andra länder vad gäller förhållanden som är av betydelse för verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Lantmäteriverket är aktivt i frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; och sam- ordning, och har genom åren arbetat med området inom ramen för olika nationella och internationella organ. Inom Sverige kan näm- nas Utvecklingsrådet för landskapsinformation, ULI; Standardi- sering av landskapsinformatin, STANLI; samt projekten StrateGIS och PilotGIS. Internationellt deltar Lantmäteriet i ett stort antal arbetsgrupper och kommittéer vilka bl.a. syftar till standardisering och harmonisering för att underlätta ett effektivt utbyte av geo- grafisk information och fastighetsinformation. Några av dessa sam- verkansorgan beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft15"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Internt driver lantmäteriverket ett förändringsprogram under namnet Elips; Effektivisering av Lantmäteriets informations- försörjningsprocess. Målet för programmet är att åstadkomma det &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; för lagring av grunddata och informationsutbyte som den framtida informationsprocessen behöver. Några hörnstenar i pro- grammet är att definiera gemensamma begrepp och definitioner samt ett gemensamt tekniskt gränssnitt för standardiserat infor- mationsutbyte vilket bygger på XML/GML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Enligt regleringsbrevet för 2007 har lantmäteriverket följande mål för informationsutvecklingen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Databaserna skall över tiden ha ett aktuellt och väl specificerat och beskrivet informationsinnehåll som kvalitetsmässigt och tekniskt motsvarar användarkraven och förändringar i omvärl- den inklusive nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Databaserna och distributionen skall följa teknik- och metodutvecklingen och utformas för användning i geografiska informationssystem samt anpassas för integrering med andra databaser i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Information och tjänster skall vara lättillgängliga och geo- grafiskt heltäckande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Informationsutvecklingen skall vara kontinuerlig och stabil över tiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Geodatarådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I Lantmäteriets instruktion fastläggs att det inom Lantmäteriverket skall finnas ett geodataråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;”som är rådgivande i frågor som rör verkets samordnande roll inom området geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet). Rådet skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;medverka i arbetet med en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;behandla frågor av principiellt och gemensamt nationellt intresse inom geodataområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;bidra till utvecklingen av den nationella och internationella infrastrukturen inom geodataområdet genom att exempelvis stödja tillämpningen av standarder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft15"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;medverka till ökad samordning mellan berörda myndigheter i frågor som gäller informationsutveckling och tillhanda- hållande av information”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Geodatarådets ordförande är generaldirektören för Lantmäteri- verket. I rådet ingår generaldirektörerna för Sveriges meteorolo- giska institut, Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket samt representanter för ett antal andra aktörer däribland Vägverket, Försvarsmakten, Sveriges Kommuner och Landsting, kommunerna och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Nationell geodatastrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 21 juni 2006 att ge Lantmäteriverket i uppdrag att tillsammans med Geodatarådet och i samråd med andra berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner och Landsting utarbeta en nationell strategisk plan för den samlade informa- tionsförsörjningen inom geodataområdet. Uppdraget redovisades den 30 mars 2007. Syftet med den strategiska planen är att ge väg- ledning till producenter och användare av geodata vad avser utveckling och användning av standarder och specifikationer, metadata och metadatatjänster, tjänster för spridning av informa- tion, policy för åtkomst och användning/forskning och utbildning samt organisation och former för samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft8"&gt;Visionen i strategin är att på 10 års sikt bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;skapa ökad samhällsnytta genom en nationell infrastruktur för försörjning med geodata byggd på samverkan över organisa- tionsgränser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;genom att binda samman informationsresurser i ett nätverk och ställa dem till förfogande via enhetligt utformade tjänster och informationsbeskrivningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Betjäna offentlig förvaltning, företag och medborgare och tillgo- dose behov på såväl lokal som regional, nationell, europeisk och global nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft99"&gt;Visionen bygger på vår gemensamma uppfattning om hur informa- tionstekniken kommer att utvecklas. Redan i visionen gör vi klart att vi ser enhetlig användning av standardiserade informations- och tjäns- tebeskrivningar som grunden för framgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft15"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Innehållet i strategin kan beskrivas som en grundlig genomgång av samverkansbehovet och användandet av standarder, enhetliga ram- verk, specifikationer, metadata, sammanhållna tjänster mm. Lant- mäteriet, andra statliga myndigheter, kommuner och företag bildar ett på överenskommelser baserat nätverk för landets försörjning av geodata. Samverkan bygger på en modell med distribuerade lös- ningar med stöd av nätverk lokalt, regional och nationellt. Bland alla de förslag som framläggs (organisatoriska, finansiella mm) för att stödja denna samverkansstruktur, kan följande exempel nämnas vilka har beröring med standardiseringsområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ett enhetligt nationellt ramverk som innefattar grundläggande gemensamma metoder med utgångspunkt i motsvarande euro- peiskt arbete tas fram. Ramverket skall specificera både infor- mation och tjänster och innefatta bl.a.:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;regler och metodik för modellbaserad begrepps- och infor- mationsbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;regler och metodik för tjänstebaserat informationsutbyte grundat på modell- och objektbaserat informationsutbyte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En nationell metadatakatalog för geodata skall upprättas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Genomförandet bör i största möjliga utsträckning baseras på inter- nationella standarder och i den mån svenska standarder finns skall dessa tillämpas. I strategin anses det därför väsentligt att genom- förandet sker i effektiv samverkan med SIS/Stanli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I strategin konstateras att de &lt;NOBR&gt;IT-infrastrukturlösningar&lt;/NOBR&gt; som fö- reslås kan komma att kräva mycket stora investeringar. Men i och med att förslagen följer huvudspåren i de utvecklingstrender som kan skönjas inom &lt;NOBR&gt;IT-branschen,&lt;/NOBR&gt; förutsätts att de rent &lt;NOBR&gt;IT-tekniska&lt;/NOBR&gt; anpassningarna kommer att kunna ske inom ramen för myndig- heternas och kommunernas normala utvecklings- och förnyelse- arbete. Grundprinciperna för finansieringen föreslås därför vara sålunda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;att samverkande parter svarar för sina egna kostnader. Hur dessa finansieras bör vara upp till var och en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;att samordningsfunktionen finansieras av Lantmäteriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;att kostnader för det gemensamma nationella nätverket finansi- eras av de samverkande parterna enligt överenskommelser/ avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft15"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB347/GVB347433x1.jpg" style="width:322px;height:407px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1228 ft11"&gt;SIS och &lt;NOBR&gt;STANLI-projektet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Redan i slutet av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; tog Lantmäteriverket tillsammans med bl.a. Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI), Försvars- makten, Svenska Kommunförbundet, SGU, Naturvårdsverket, Boverket, Sjöfartsverket och Vägverket initiativ till ett standardi- seringsprogram inom SIS, &lt;NOBR&gt;STANLI-projektet.&lt;/NOBR&gt; Detta projekt har flera uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;medverkar och är Sveriges röst i internationellt standardiserings- arbete inom ISO TC 211 och CEN TC 287,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tillhandahåller tekniska ramverk grundat på de internationella standarderna – arbetsmetoder och kompetensstöd – för att utveckla svensk standard,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;är forum för samverkan kring framtagandet av svensk, företrädesvis tematisk, standard ( t ex för väg- och järnvägsnät, ytvatten, belägenhetsadresser), utifrån den grund som ges av tekniska ramverk och internationella standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;STANLI-projektets&lt;/NOBR&gt; verksamhet är organiserad i ett antal tekniska kommittéer inom SIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft8"&gt;Bland STANLIS mer operativa verksamheter kan nämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;stöd vid start av standardiseringsprojekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;deltagande i internationellt och nationellt standardiseringsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;tekniskt stöd och rådgivning gällande tekniskt ramverk och till- lämpningsstandarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;ta fram, förvalta och revidera nationella standarder vilka bygger på världsstandarden ISO 19100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utgivandet av ett nyhetsbrev&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;egna kurser och seminarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;marknadsföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;användarstöd och rådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Kommunerna medverkar i ajourhållningen av Lantmäteriets grund- databaser. Sveriges Kommuner och Landsting och Lantmäteri- verket skriver ram- och normalavtal vilka används som mallar för kommunernas egna avtal med verket. Ersättningsmodellen bygger på att kommunerna får betalt utifrån Lantmäteriverkets försäljning av den grundläggande informationen. År 2006 utbetalades 25 Mkr till kommunerna för adresser, byggnader och topografi. Samtliga 290 kommuner har tecknat dessa avtal. Styrande för leveranserna är en gemensamt framtagen objekttypskatalog, som förvaltas och uppdateras i samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;De 38 kommunala lantmäterimyndigheterna svarar tillsammans med Lantmäteriets 21 länsvisa myndigheter för fastighetsbild- ningen i Sverige. I ett gemensamt projekt mellan Lantmäteriverket och Svenska Kommunförbundet, Målbild 2000, formulerades dels det första samverkansavtalet och dels ett tekniskt gränssnitt för framställandet av en nationell digital registerkarta, NDRK. Gräns- snittet är i dag en informationsstruktur för utbyte av fastighets- indelning och rättigheter. Alla 38 kommunala lantmäterimyndig- heter har avtal om NDRK. År 2006 utbetalades 16 Mkr till dessa. Sex kommuner levererar i dag information om fastighetsindel- ningen till Lantmäteriverket via sina olika system Arbetet inför övergången till gränssnittslösning pågår vid de övriga berörda kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft15"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;SKL är medlem i SIS och ingår i STANLIs styrgrupp. Förbun- det deltar som regel i de olika tekniska kommittéernas arbete genom representation av kommunala verksamhetsexperter och står då för projektavgifterna till SIS. I vissa kommittéer deltar även enskilda kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kommunerna har via SKL organiserat ett gemensamt nätverk för utveckling, kompetenshöjning och avtalsreglering inom områ- det för geografisk informationsteknik, &lt;NOBR&gt;SAM-projektet.&lt;/NOBR&gt; SKL, kom- muner och länsförbund finansierar tillsammans angelägna projekt till stöd för kommunernas &lt;NOBR&gt;GIS-verksamhet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft30"&gt;SKL ingår också i Utvecklingsrådet för landskapsinformation, ULI, samt i ett flertal nationella och internationella projekt- och expertgrupper inom området för geografisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;INSPIRE Infrastructure for Spatial Information in Europe&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;INSPIRE är sedan den 13 februari 2007 ett beslutat &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; som går ut på att ta fram en väl fungerande infrastruktur för geo- grafisk information i Europa. I infrastrukturen ingår utöver själva informationen följande: metadata, regelverk för att nyttja informa- tionen samt tjänster för att söka efter, titta på, hämta hem eller ha direktaccess till informationen. Det ursprungliga syftet med ram- direktivet är att förbättra förutsättningarna för genomförande av de miljöpolitiska mål som EU har satt upp för t.ex. vattenkvalitet, markanvändning och buller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;Några principer i &lt;NOBR&gt;INSPIRE-direktivet:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;För att undvika dubbelarbete skall insamling och uppdatering av olika datateman göras av den organisation och på den nivå där det kan ske effektivast (på lokal, regional eller nationell nivå eller på gemenskapsnivå).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Man ska kunna sammanställa information från olika källor inom hela Europa så att den blir enhetlig och jämförbar. Informa- tionen skall kunna användas gemensamt av många användare och tillämpningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Information som samlas in på en viss nivå skall kunna användas gemensamt på alla övriga nivåer (lokalt, regionalt osv.). Detal- jerad information skall användas för mer ingående analyser och generaliserad information för mer övergripande och strategiska ändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft15"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Kommissionen antog förslaget till direktiv i juli 2004 och förhand- lingarna avslutades först den 21 november 2006 då Europaparla- mentet och Ministerrådet slutligen kom överens om direktivets innehåll. Direktivet trädde i kraft 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Av de kalkyler som ligger till grund för parlamentets och Ministerrådets överenskommelse framgår att investeringskostna- derna för att införa INSPIRE uppgår till &lt;NOBR&gt;93-138&lt;/NOBR&gt; miljoner Euro per år i 10 år. Nyttan med INSPIRE kalkyleras till &lt;NOBR&gt;770-1150&lt;/NOBR&gt; miljoner Euro årligen under samma tidsperiod. Att införa INSPIRE är obli- gatoriskt för medlemsländerna. Det finns ännu inga kalkyler på genomförandekostnadernas storlek och fördelning i Sverige. Kommunerna berörs sannolikt i begränsad omfattning; endast då svensk lagstiftning anger att kommunerna skall samla in eller sprida angivna informationsslag. Det kan antas att staten kommer att stå för den största delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Folkbiblioteken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft11"&gt;Internet, &lt;NOBR&gt;e-mail&lt;/NOBR&gt; och webb inom folkbiblioteken idag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Alla slags förfrågningar, inklusive förfrågningar om omlån, tas numera emot via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; till respektive bibliotek. Det första utlånet kräver att man hämtar materialet i biblioteket och då registrerar lånet i låneautomat eller vid lånedisken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Omlån och reservation via nätet är dock ingen &lt;NOBR&gt;e-postfunktion&lt;/NOBR&gt; utan något man gör genom att logga in sig med sitt lånekort plus pinkod. Både omlån och reservation via bibliotekets hemsida blev möjliga när bibliotekens administrativa datasystem fick Internet- funktioner. Man kan låna &lt;NOBR&gt;e-böcker&lt;/NOBR&gt; och musik, boka datorer och komma in i vissa databaser via webben med hjälp av lånekortet. Denna utveckling skedde ganska snabbt efter att Internet blivit verklighet men föregicks ändå av en period med enklare hemsidor utan lånefunktioner. Vilka tjänster som finns är ytterst varierande biblioteken emellan. Hur långt utvecklingen kommit varierar mycket mellan kommunerna, precis som bibliotekens standard generellt gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Man bör skilja på bibliotekens webbplats och katalog. Katalogen och cirkulationen är bara en mycket liten del av webbplatsens inne- håll. Man kan se webbplatserna som en självständig del av biblio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft15"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347437x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;tekets verksamhet och deras länklistor är ofta bästa vägen ut på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Det finns en centralt organiserad tjänst ”fråga bibliotekarie” som även finns på olika språk och som chat se www.eref.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Varför gick folkbiblioteken i täten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;1968 presenterade Bibliotekstjänst sina planer på ett datasystem. Två Göteborgsbibliotek utsågs till försöksbibliotek för ett system som tidigare bara funnits i Bibliotekstjänsts testbibliotek i Staf- fanstorp. 1973 fattades principbeslut om att införa BUMS, Biblio- tekstjänsts Utlåningsutrustning och Mediakontroll System i Göte- borgs folkbibliotek. Vid mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; fick IT sitt genomslag (källa: Atlestam m.fl.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;) på de göteborgska folkbiblioteken och det finns anledning att tro att Göteborg låg nära fronten bland folk- biblioteken. Snabbt erbjöd folkbiblioteken den mest spridda kom- munala &lt;NOBR&gt;e-tjänsten&lt;/NOBR&gt; till medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Bibliotekens traditionella klassifikationssystem gjorde att mar- ken var beredd för IT. Klassifikationssystemet &lt;NOBR&gt;SAB-systemet,&lt;/NOBR&gt; är unikt svenskt och togs fram av en av SAB&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;tillsatt kommitté med de dåvarande statliga bibliotekskonsulenterna (en statlig sam- ordningsinstans som försvann då de allmänna statsbidragen till bibliotek slopades på &lt;NOBR&gt;60-talet)&lt;/NOBR&gt; och representanter för alla olika bib- liotekstyper. Den första versionen var klar 1921 och är i princip samma som fortfarande används av de flesta svenska bibliotek, även om det blir fler och fler som använder olika mer internationella system som bygger på decimalklassifikation. Även katalogreglerna är från början överenskomna på nationell nivå, men nu i och med digitaliseringen så finns det oftast även en post i det internationella &lt;NOBR&gt;marc-formatet.&lt;/NOBR&gt; Det pågår mycket när det gäller internationell stan- dard på detta område, numera ”importeras” bibliografiska poster från olika kataloger och databaser över hela världen och anpassas till det som används lokalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Givetvis underlättade redan befintlig standard för katalogisering och klassning digitaliseringen, vad man gjorde var ju helt enkelt att föra över katalogkorten, som ju är en standardiserad beskrivning av varje exemplar av vad media som helst, dvs. det som idag skulle kallas metadata. Hela meningen med bibliotek är ju att strukturera,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ingrid Atlestam m.fl. Fullbokat. Göteborgs folkbibliotek &lt;NOBR&gt;1862–1997.&lt;/NOBR&gt; Gbg 1997. &lt;SPAN class="ft52"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SAB=Sveriges Allmänna Biblioteksförening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;organisera och ordna informations- och kunskapskällor så att allt går lätt att återfinna. Information retrieval var biblioteksbegrepp långt innan datoriseringen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Bland skälen till att folkbiblioteken har gått i täten, jämfört med andra offentliga sektorer, finns även att folkbiblioteken alltid har varit benägna att anamma nya medier, allt från &lt;NOBR&gt;LP-skivan&lt;/NOBR&gt; till Inter- net. Bibliotekens kataloger, databaser och cirkulation var tunga informationsintensiva rutiner, urtypen för sånt som datorer är bra på. Ofta sker införlivandet av nya medier och funktioner genom att krav på inköp etc. ställs direkt av låntagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det mesta av detta tar bibliotekarierna själva initiativ till – bibli- otek anses vara en mycket professionstyrd verksamhet. Den kolle- giala gemenskaper är en viktig faktor. Sveriges Allmänna Biblio- teksförening bildades 1915 och ger sedan dess ut Biblioteksbladet. Föreningen har sedan några år gått samman med Svenska Biblio- tekariesamfundet och heter numera Svensk Biblioteksförening. Se www.biblioteksforeningen.org Den har och har haft en oerhört stor betydelse för samordning, opinionsbildare och kompetens- utveckling och därmed för svenskt biblioteksväsendes hela utveck- ling och då i hög grad för standardisering av t.ex. klassifikation och katalogisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Att man från början uppnådde en hög grad av standardisering, styrdes helt av den situationen att det från början bara fanns ett företag, Bibliotekstjänst (BTJ), som då ägdes av biblioteken via Sveriges allmänna biblioteksförening (nu Svensk Biblioteksföre- ning). BTJ kom till på initiativ från folkbiblioteken och syftet var att rationalisera bibliotekens mediahantering. Det första man gjorde var att producera katalogkort, så att inte varje litet bibliotek skulle behöva sitta och klassificera och katalogisera varje bok, utan det gjordes en gång för alla av BTJ. Sedan kom den s.k. sambind- ningen, centrala bokinköp, med inbindning i de s k biblioteks- banden, istället för att varje bibliotek anlitade en lokal bokhandel och bokbindare. Eftersom syftet var rationalisering var det ju helt konsekvent att sedan datorisera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Genom Bibliotekstjänst fanns en möjlighet från början att få en gemensam &lt;NOBR&gt;IT-standard&lt;/NOBR&gt; för folkbiblioteken. Sedan dök en konkur- rent, Axiell, upp och gav BTJ konkurrens. Nu finns det två helt dominerande datasystem på folkbibliotekssidan, &lt;NOBR&gt;book–it&lt;/NOBR&gt; samt Libra (Axiells eget system).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Universitets- och högskolebiblioteken valde ett annat format, Libris. En samordning av BTJs system och Libris stöttes och blöt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1235 ft8"&gt;tes länge och resultatet blev för några år sedan den gemensamma katalogsökning som nu ligger på www.bibliotek.se. Libris har inte utvecklat någon cirkulationsmodul utan är endast ett katalog- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft11"&gt;Interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft8"&gt;In- och utlåningstjänsterna är inte interoperabla mellan kommu- nernas olika cirkulationssystemen. Det har inte heller varit huvud- syftet bakom den tidiga standardiseringen av låntagartjänsterna, men denna ledde förmodligen till en stor och snabb spridning till många kommuner. Det normala är fortfarande att varje kommun har sitt lånekort och sina lånebestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Den kommunala ansvaret för folkbiblioteken kan vara en orsak bakom bristen på central nationell samordning. Situationen i våra grannländer är annorlunda. Jämför t.ex. utvecklingen i Danmark, där man har en stark statlig bibliotekspolitik och där alla folk- och forskningsbibliotek finns i samma katalog www.bibliotek.dk och man direkt på nätet kan beställa vilken bok som helst till vilket bibliotek som helst (det kan finnas restriktioner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft11"&gt;Var kan man lägga ett centralt standardiseringsansvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Folkbibliotekssektorn är exempel på en sektor utan tydligt utpe- kande av en central myndighet med sektoransvar, t.ex. på standar- diseringsområdet. När man diskuterar dessa frågor med biblio- teksfolk nämns tre olika organ som kandidater för mer central samordning på standardiseringssidan: Statens kulturråd, Kungliga biblioteket och länsbiblioteken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft11"&gt;Statlig &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport om &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Sedan år 2000 har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genomfört årliga utvärde- ringar av hur långt medlemsländerna kommit i införandet av e- tjänster. Totalt är det 20 tjänster, riktade till medborgare respektive företag, som utvärderas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft15"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347440x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 4 SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Offentlig service&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td387"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Medborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td329"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Anställningsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Söka arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Företagsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Socialbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Moms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Personliga dokument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Registrering av nya företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bilregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Inrapportering av statistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Ansökan om bygglov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tulldeklaration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Anmälan till polis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Miljötillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Bibliotek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Födelse- och vigselattest&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Inskrivning vid högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Adressändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td386"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Hälsorelaterad service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td387"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;För det första utvärderar man utvecklingsgraden i &lt;NOBR&gt;e-tjänsterna.&lt;/NOBR&gt; Lägsta nivån i denna variabel är ”basinformation”, därefter följer ”envägskommunikation”, ”tvåvägskommunikation” samt slutligen ”full elektronisk ärendehandläggning”. För det andra utvärderas tillgängligheten on line. Om alla 20 tjänster har full tillgänglighet ger detta mått 100 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;I 2006 års studie&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;rankades Sverige som fjärde nation efter Österrike, Malta och Estland. Skatteverkets &lt;NOBR&gt;e-service&lt;/NOBR&gt; bedöms i rapporten som innovativ, bl.a. beroende på att myndigheten använ- der ett flertal elektroniska servicekanaler – dator, telefon och SMS. En ytterligare svensk &lt;NOBR&gt;e-tjänst&lt;/NOBR&gt; omnämns, och det är att via dator kunna boka tid hos allmänläkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det bör poängteras att det är utbudet av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; som utvärde- ras, inte användandet. Trots att Österrike anses ha det bästa utbu- det är det ett avsevärt lägre antal medborgare och företag som där använder &lt;NOBR&gt;e-tjänster,&lt;/NOBR&gt; än i de skandinaviska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;EU i2010 samt Capgemini. Online Availability of Public Services: How is Europe progressing ?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Kommunikation med stora statliga register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;I en rapport från 2004 har Statskontoret inventerat vilka myn- digheter som handlägger ärenden med behov av uppgifter från de stora statliga registren Folkbokföringsregistret/Navet (Skatte- verket), Svenskt näringslivsregister (Patent- och registrerings- verket), Beskattningsdatabasen (Skatteverket), Utsöknings- och indrivningsdatabasen (Skatteverket), Vägtrafikregistret (Väg- verket), Socialförsäkringsdatabasen (Riksförsäkringsverket), Studie- medelsregistret (CSN), Fastighetsregistret (Lantmäteriverket), Den arbetsmarknadspolitiska databasen (Arbetsmarknadsverket) samt Misstanke- och belastningsregistren (Rikspolisstyrelsen). Stats- kontoret redovisar också sådant utvecklingsarbete som ställer förändrade krav på informationsutbyte med dessa register. Man menar att det utifrån detta finns anledning att närmare undersöka behovet av att utveckla elektroniska standarddokument i följande fall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft8"&gt;Registerutdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Folkbokföringsregistret/Navet: ett eller par elektroniska standarddokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenskt företagsregister: något eller några elektroniska standard dokument, bl.a. motsvarande registreringsbevis för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Beskattningsdatabasen:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft30"&gt;den taxeringsinformation som redan levereras till Läns- styrelsen i Stockolms län, ev. uppdelad på flera elektroniska standarddokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft8"&gt;inkomstuppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft157"&gt;uppgift om innehav av &lt;NOBR&gt;F-skattsedel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Utsöknings- och indrivningsdatabasen: den information som redan levereras till Länsstyrelsen i Stockolms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vägtrafikregistret:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft8"&gt;den information som redan levereras till Länsstyrelsen i Stockolms län avseende fordonsinnehav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft8"&gt;den körkortsinformation som kommer att efterfrågas av länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Socialförsäkringsdatabasen: den information som efterfrågas av piloten om upprepad ansökan om ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Studiemedelsregistret: den information som efterfrågas av piloten om upprepad ansökan om ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft15"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1195 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Fastighetsregistret: den information som kommer att efterfrågas av länsstyrelserna i ett antal ärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Indata till register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Dödsbevis från sjukvården till folkbokföringen/Folke&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Dödsorsaksintyg från sjukvården till Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Läkarintyg från sjukvården till RFV (m.fl. myndigheter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Standarder inom Spridnings- och Hämtningssystemet (SHS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;En viktig del i den fortsatta utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt; är det stora behovet av att kunna utbyta information mellan olika offent- liga aktörer. Medborgare och företag skall enbart behöva ha en kontakt för att framföra ett ärende – han/hon skall inte behöva bekymra sig över hur ansvaret för olika samhällsuppgifter är orga- niserat. Medborgarna måste då kunna lita på att deras information hanteras på ett säkert och korrekt sätt. För att svara upp mot detta tog dåvarande Statskontoret fram &lt;NOBR&gt;SHS-systemet&lt;/NOBR&gt; som ingår som del i Vervas ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;SHS används i dag av 23 statliga myndigheter, 83 kommunala organisationer via ramavtalet för Infratjänst samt i ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; pilot- projekt i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Några exempel på områden där SHS används ges i det följande: Försäkringskassan får information genom SHS från flera håll:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;80 kommuner gör sjukanmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;31 kommuner gör anmälan av vård av barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft30"&gt;Landstinget i Östergötland AB, Landstinget i Västmanland, Väs- terbottens Läns Landsting, Folktandvården i Stockholms Län AB skickar alla sina tandvårdsräkningar till Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen skickar information om intagning och avgång från kriminalvårdsanstalter veckovis till Pliktverket. Plikt- verket skickar underlag för utbetalning av dagpenning till civil per- sonal och värnpliktiga i receptionstjänst till Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Tullverket vidarebefordrar exportbidragsansökan från exportör till Jordbruksverket, efter att tulltjänsteman kompletterat ansökan med tjänsteanteckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft8"&gt;Skatteverket skickar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;• &lt;/SPAN&gt;22 olika informationstyper till Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3 olika informationstyper till Bolagsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;8 informationstyper till SCB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2 informationstyper till Länsstyrelsen i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Arbetet med SHS består idag av tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Styrning där Utvecklingsgrupp SHS med representanter för stat, kommun och landsting säkerställer att utvecklingen utgår från och tillgodoser offentlig sektors behov av säker överföring med vilket avses insynsskydd, integritet och tillförlitlig överföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Utformning av specifikationen. Aktuell version är 1.2 och arbete med version 2 är påbörjat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Försörjning via ramavtal med varor och tjänster som uppfyller aktuell specifikation (Ramavtal för SHS och Ramavtal Infra- tjänst/säker överföring SHS)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;SHS utvecklas utifrån några vägledande principer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;SHS bygger på befintliga Internetstandarder där sådana finns.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;SHS bör vara starkt modulariserat (uppdelat i komponenter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Verksamhetssystem som samverkar med hjälp av SHS bör karakteriseras som autonoma system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;SHS bör hantera både synkron (direktuppkoppling medan initierande system väntar) och asynkron (oberoende mellan sändande och mottagande system) överföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SHS bör vara distribuerat och kunna köras på en eller flera datornoder i ett nätverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;För att få till stånd en fungerande säker kommunikation behövs överenskommelser inom ett antal områden om hur kommunika- tionen skall gå till. Dessa görs genom användning av standarder i första hand från Internetvärlden dvs, IETF, W3C och OASIS. Inom ramen för en standard måste i de flesta fall vissa val faststäl- las. Ibland finns inget standardiserat stöd för en funktion och då tvingas man att tillfälligt specificera den i väntan på en lämplig standard. SHS använder idag (version 1.2) följande standarder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft15"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 4 SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft3"&gt;Tabell. Använda standarder i SHS&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td437"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td438"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Specifikation på användningen av transport-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;http/http (SSL)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;skiktet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;Specifikation av meddelandeformat och metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;MIME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Säker överföring (insyn och integritet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;S/MIME och X.509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;Tekniskt register över anslutningsadresser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;LDAP v3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td435"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Logiska tjänstebeskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td436"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;LDAP v3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td437"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;API:er och gränssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td438"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Java API, SOAP 1.1, WSDL 1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;En viktig egenskap hos SHS är att standardprotokoll och stan- dardfunktioner ska användas när det är möjligt och det finns en utbredd acceptans för standarden i fråga. Några krav på en standard för att den ska betraktas som allmänt accepterad och tillämplig för SHS: En allmänt erkänd organisation står bakom publicering av standarden, standarden stöds av ett flertal leverantörer och organi- sationer, det finns ett flertal implementationer av standarden – helst både som kommersiella produkter och i form av öppen käll- kod, dessutom är det väsentligt att de verktyg som stöder en viss standard är tillräckligt stabila och på rätt nivå för att begränsa utvecklingsinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Den fortsatta utvecklingen av SHS som kommer att resultera i version 2.0, baseras på standarder från Web &lt;NOBR&gt;Services-familjen.&lt;/NOBR&gt; Under 2006 har den tidigare omogna situationen övergått till rela- tiv stabilitet och det är nu möjligt att referera till ett antal lämpliga standarder. Utvecklingen av SHS 2.0 sker som förut i samarbete med svenska offentliga organisationer men nu också i samarbete med Frankrike, Tyskland och Danmark inom ramen för Euro- peiska Kommissionens program IDABC. Standarder som bedöms som relevanta är bl.a. profilerna &lt;NOBR&gt;WS-I&lt;/NOBR&gt; Basic Profile 1.2 och &lt;NOBR&gt;WS-I&lt;/NOBR&gt; Security Profile 1.1. Standarder som är under diskussion är bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft15"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347445x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft3"&gt;Tabell. Standarder som diskuteras för användning i SHS&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft118"&gt;Standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;adressering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;WS-Addressing&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;garanterad leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;WS-Reliable&lt;/NOBR&gt; Messaging&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;grundläggande meddelandeformat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft114"&gt;SOAP 1.2 och MTOM/XOP och eventuellt RRSHB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;(Resource Representation SOAP Header Block).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Tekniskt register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ldap och/eller UDDI samt WSDL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Logiska tjänstebeskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ldap och/eller UDDI samt WSDL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Affärsorienterat register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ldap och/eller UDDI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Insyn och integritet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;XML Encryption, XML Signature och XML Secu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;rity&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Utökad funktionalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;WS-Trust&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;WS-Policy&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft8"&gt;I arbetet med &lt;NOBR&gt;SHS-specifikationen&lt;/NOBR&gt; i egenskap av Förvaltnings- gemensam specifikation och med försörjningen av varor och tjäns- ter som ansluter till specifikationen ingår att utifrån det konsta- terade behovet av säkert och pålitligt informationsutbyte välja lämpliga standarder och säkerställa att dessa kan bytas mot andra när detta är lämpligt. Detta kräver närhet mellan bevakning av internationell utveckling på området, utformning av specifika- tioner, genomförande av upphandlingar och migrering över tiden till lämplig teknisk miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft11"&gt;Rättsinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft8"&gt;1998/99 beslöt regeringen (skrivelse 1998/99:17, förordning 1999:175) att inrätta ett nytt offentligt rättsinformationsystem. Servicen skulle rikta sig till såväl allmänheten som den offentliga sektorn och omfatta de offentliga rättskällorna, från författningar och deras förarbeten till domstolarnas och myndigheternas praxis. Informationen skulle hållas elektroniskt tillgänglig på ett enhetligt sätt, vara gratis och sökbar genom en gemensam ingångssida på Internet, som numera har adressen www.lagrummet.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft8"&gt;Rättsinformationssystemet gavs en decentraliserad struktur. De myndigheter som deltar ansvarar för sin information och för att den görs tillgänglig elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Ursprungligen var Regeringskansliet samordningsmyndighet för systemet och ansvarade bl.a. för frågor om samordning, standarder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft15"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;sammanlänkning och gemensamma säkerhetsfrågor. I betänkandet Guide på Internet (SOU 2002:20) föreslogs att rättsinformations- systemet skulle samordnas organisatoriskt med verksamheten inom SverigeDirekt (en gemensam portal på Internet för den offentliga sektorn, nu med adressen www.sverige.se) och att samordnings- ansvaret därmed skulle flyttas över till Statskontoret. Skälen för denna överflyttning var att de båda systemen kunde använda gemensamma tekniska resurser, ha ett gemensamt säkerhetssystem, m.m., dvs. olika effektivitetsargument. Utredaren menade att en omständighet som låg till grund för regeringens ursprungliga beslut om Regeringskansliet som samordningsmyndighet var att det då inte fanns någon central &lt;NOBR&gt;IT-myndighet&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Regeringen följde utredarens förslag och fr.o.m. 2003 driver Statskontoret, numera Verva, båda systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Inom samordningsmyndigheten skall det också finnas ett råd med högst 14 ledamöter. Regeringskansliet, Domstolsverket och Verva skall vara representerade i rådet. Regeringen skall bestämma att ytterligare fem myndigheter skall vara representerade för viss tid. Chefen för samordningsmyndigheten är ordförande i rådet. Rådet domineras av jurister. Rättsinformationsprojektet och Lag- rummet.se berör flera yrkeskategorier inom de rättsproducerande myndigheterna och man använder därför flera olika sätt för att nå dialog med avdelningschefer, tekniker, handläggare, språkvårdare med flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Vad gäller standarder är syftet att säkerställa att informationen enkelt kan maskintolkas och att producenter brukar en gemensam nomenklatur. För detta krävs en gemensam standard för informa- tionens struktur, gemensamma begreppsmodeller och en gemen- sam standard för användningen av begreppsmodeller. Olika myn- digheters föreskrifter och svensk Författningssamling skulle ha en så likartad struktur som möjligt. Detsamma gällde domstolars och myndigheters uppgifter om vägledande avgöranden. Förarbetena, såsom SOU och Ds, skulle struktureras så att de var enhetliga inom respektive grupp. Myndigheternas information presenteras utifrån de upplägg som respektive myndighet har valt. Gränssnitten, dvs. vad användaren ser på sin skärm, varierar således från myndighet till myndighet. Totalt hämtas källor från ett &lt;NOBR&gt;100-tal&lt;/NOBR&gt; olika källor: Riksdagen, Regeringskansliet, ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; myndigheters föreskrifter, ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; författningssamlingar från länsstyrelserna, rättspraxis från ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; överdomstolar och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft15"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1253 ft8"&gt;Idag saknas märkning nästan helt men Rättsinformations- projektet har det som arbetsmodell. Idag används nästan ute- slutande PDF:er med viss minimal metadata dock utan samordnad struktur. Man avser att så långt möjligt använda internationella, öppna standarder, framförallt XHTML.2 (utvecklat av konsortiet W3C), ett generellt dokumentuppmärkningsformat baserat på XML. För information om dokument används RDF (Resource Description Framework), även detta utvecklat av W3C. Rättsin- formationsprojektet har en begreppsmodell som utvecklats för svensk rättsinformation. Även begrepp från bl.a. Dublin Core, en internationell begreppsmodell, används. &lt;NOBR&gt;PDF-format,&lt;/NOBR&gt; som nu är på väg att bli en öppen standard, används för presentationen av Svensk författningssamling (eftersom det är viktigt att den ser så lik ut det tryckta originalet som möjligt) samt i huvudsak för dokumenttext i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;I regeringens skrivelse 2003/04:168 Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet, diskuteras om det skall vara möjligt att söka i hela systemet från den gemensamma ingångssidan. Det krävs inte XML för att göra allt sökbart. Det är dock snarare så att informationen bör ligga centralt lagrad för att den skall bli prak- tiskt sökbar. Strukturerad märkning av dokumenten underlättar dock sökning. Ett arbete med en uppmärkning påbörjades 2000, men projektet bordlades. Andra länder har liknande problem – i de länder där sådana standarder har tagits fram har mycket stora resur- ser lagts ned. Regeringens ståndpunkt i skrivelsen är dock att den framtida utvecklingen av systemet ”bör vara låst till gemensamma standarder för märkning och strukturering, vilka omfattar hela systemet.” Frågan om vilka standarder som skall användas skall dock enligt skrivelsen bedömas av samordningsmyndigheten och Nämnden för elektronisk förvaltning (numera Verva).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Verva har under 2006 genomfört en förstudie kring rättsinfor- mationssystemet. Syftet var att inför en kommande fas av Rättsin- formationsprojektet fastställa och sprida en gemensam standard för uppmärkning av rättsinformation och säkerställa konsekvent åtkomst till densamma. Förstudien gav även rekommendationer till ett fortsatt utvecklingsprojekt för Rättsinformationssystemet. Verva kommer under 2007 att bedriva en försöksverksamhet med ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; utvalda försöksmyndigheter och använda en teknik som bygger på uppmärkta dokument, både av &lt;NOBR&gt;PDF-typ&lt;/NOBR&gt; och som XHTM2 dokument. En ”märkningsklient” som skall hjälpa använ- daren att märka upp dokumenten kommer att tas fram och en lag-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;ringsmiljö där informationen lagras. Utifrån detta kommer erfa- renheter kring så kallad ”semantisk märkning” att skapas och kun- skap för att genomföra sådan inom hela det område som Rättsin- formationsförordningen täcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Kommunal &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; (sektorövergripande)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;SKL:s arbete med standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;SKL arbetar med frågor om &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; inom ett flertal kommunala och landstingskommunala verksamhetsområden. De arbeten som görs inom området för geografisk information, e- handel, vård och skola beskrivs i andra delar i vår rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;E-förvaltningsprojektet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;2004 bildades inom SKL det förbundsövergripande &lt;NOBR&gt;e-förvaltnings-&lt;/NOBR&gt; projektet vilket skall verka för att &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsfrågorna&lt;/NOBR&gt; blir integ- rerade i kommunernas ordinarie verksamhetsutveckling, processer och styrmodeller. Detta görs genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Samordna förbundens intressebevakning, opinionsbildning och aktiviteter kring &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stödd&lt;/NOBR&gt; verksamhetsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Stödja och underlätta medlemmarnas strategiarbete, samverkan och kunskapsdelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I själva projektgruppen ingår representanter för olika sektioner inom SKL. Kontakter med kommunerna upprätthålls genom arran- gemang av seminarier och konferenser mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vår utrednings uppdrag omfattar enbart vissa delar av &lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningsprojektets arbetsområde. De för utredningen relevanta punk- terna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;Ur &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsprojektets&lt;/NOBR&gt; inriktningsmål 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Regelverk, metoder, standarder och övriga förutsättningar är anpassade till kommunernas behov och förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kompetenscentret (se nedan) för delning av erfarenheter, kom- petens och programvaror har bred användning och europeisk etablering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft15"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Ur &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsprojektets&lt;/NOBR&gt; indikatorer 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Standarder, metoder och regelverk är utvecklade och införda för att underlätta samverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Kompetenscentrets (se nedan) funktion för öppen program- utveckling är etablerad och har europeisk förankring. Arbetet med funktionerna för erfarenhetsdelning och kompetens pågår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;Ur &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsprojektets&lt;/NOBR&gt; nyckelaktiviteter 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Påverka arbetet med standarder och metoder genom att tydlig- göra kommunernas behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förankra, säkerställa finansiering och organisation för ett kom- petenscenter för öppen källkod på europeisk nivå. Arbetet med funktioner kring erfarenhets- och kompetensdelning pågår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft8"&gt;Projektet har under 2006 utarbetat en rapport med titeln: &lt;NOBR&gt;”e-för-&lt;/NOBR&gt; valtningsutveckling i Sveriges kommuner 2006”. Det är en redovis- ning av en enkät till kommunerna i vilken bl.a. frågor om ”IT- plattform – hård och mjuk infrastruktur” behandlas. Resultatet på dessa frågor redovisas i bilaga 3 i detta betänkande. Projektet gör f n en studie av informationsflöden mellan en kommun och ett landsting – undersökningen genomförs i Västmanland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft11"&gt;Programverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Programverket är ett projekt kring öppna program och öppen pro- gramutveckling i offentlig sektor – bl.a. öppnades 2005 en webb- plats för utbyte av öppna program som utvecklats inom offentlig sektor. Bakom projektet står Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms läns landsting. Syftet är att åstadkomma en ökad samverkan och en effektivare &lt;NOBR&gt;IT-användning&lt;/NOBR&gt; inom offentlig sektor genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;göra program som utvecklas helt eller delvis inom offentlig verksamhet till öppna program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;öka spridningen av dessa program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;verka för en öppen och gemensam utveckling av program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;verka för en ökad användning av öppna program i stort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;verka för en ökad användning av öppna format och standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft15"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Projektets första del är ett programarkiv för öppna program utvecklade av offentliga aktörer – utgångspunkten är att program som utvecklas med skattemedel ska komma alla till godo. Nästa steg är att skapa ett kompetenscenter för öppen programvaru- utveckling – en samarbetsplats för offentlig sektor kring standar- der, upphandlingsunderlag, kravspecifikationer och andra förut- sättningar för en effektiv &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; med öppna program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Sambruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I december 2002 togs initiativ till att bilda ett nätverk för kommu- nal samverkan kring utveckling av &lt;NOBR&gt;e-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Under 2003 genom- fördes en förstudie med tolv deltagande kommuner, stödd och finansierad av Statskontoret, för att klarlägga förutsättningar och möjligheter för ett djupare samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Arbetet resulterade i nätverket Sambruksplattformen. En styr- grupp sammansatt av representanter från tre av de deltagande kommunerna, samt en representant vardera från Svenska kom- munförbundet och Statskontoret svarade för ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Kommunernas samverkan har successivt övergått från ett nät- verk till ett mer fast samarbete. Intresseföreningen Sambruk bilda- des 2005 och har idag drygt 60 kommuner som medlemmar (december 2005). Medlemmarna är jämnt spridda över hela landet och representerar såväl kommuner i glesbygd som i storstad. Utöver kommuner finns också Sveriges Kommuner och Landsting samt Verva som medlemmar i Sambruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Det övergripande syftet med intresseföreningen Sambruk är att skapa förutsättning för en effektivare utveckling av &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; för landets kommuner. Likheter mellan olika kommuners &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; tas tillvara och skillnader överbryggs så att lokal utveckling skapar nationell nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;PM från Sambruks om standardiseringens former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Sambruk har haft vänligheten att i en särskild PM kommentera och lämna synpunkter på direktiven till vår utredning. De uppfattningar som redovisas speglar på ett intressant sätt hur olika former av standardiseringsarbeten påverkar kommunernas &lt;NOBR&gt;e-tjänsteutveck-&lt;/NOBR&gt; ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft15"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1262 ft8"&gt;I PM:en framhålls bl.a. att Sambruk har inlett vad som kan kallas standardiseringsarbeten på olika nivåer, t ex:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Ensning av verksamhetsprocesser mellan kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Gemensamma begreppsdefinitioner hos ett stort antal kommunala informationselement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Specifikation av ett antal nyttomeddelanden. Dessa används när samverkan mellan olika, ibland disparata, applikationer behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft8"&gt;Specifikationen av nyttomeddelanden innebär en standardisering av verksamhetsbegrepp för att flexibelt kunna utforma verksamhets- stöd genom att plocka ihop komponenter från olika leverantörer till en hel lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ovan nämnda områden kan sägas utgöra försök från Sambruks sida till en de &lt;NOBR&gt;facto-standardisering&lt;/NOBR&gt; för kommunerna inom ett antal, för dem centrala, verksamhetsfält. Sambruk menar att ibland uttrycks det skepsis mot etableringen av de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; då man menar att dessa enbart försvårar ett mer övergripande, gene- rellt och formellt standardiseringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Sambruk ser å ena sidan problematiken med att försöka ensa en mängd olika sektoriella de &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; men menar å andra sidan att teknikutvecklingen fortgår med så högt tempo att det är omöjligt för olika sektorer att invänta generella standarder inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; då verksamhetsförändringar löpande kräver beslut i olika riktningar gällande teknologifrågor. I avsaknad av generella standarder så är det då bättre att det utvecklas sektoriella de facto- standarder. Sambruk anser det med andra ord vara önskvärt att sektoriella förhållningssätt i olika frågor så småningom blir s.k. de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; för sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Vad gäller statens roll i standardiseringsarbetet anser Sambruk att myndigheterna under standardiseringens initiala faser (när tek- nik- och metodutveckling är ny) intar en bevakande, insamlande och jämförande hållning. Detta i syfte att skapa både överblick och detaljerad kunskap om t.ex. olika sektoriella initiativ. I standardise- ringens mogna faser (när man ser vilken teknik och vilka metoder som blir förhärskande) bör staten agera mer aktivt för att skapa konvergens mellan olika initiativ och de &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; bl.a. genom att använda ”verktyget föreskrifter” väsentligt mer än vad man gjort hittills, i syfte att styra offentliga verksamheter i en mer enhetlig riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft15"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Sambruk anser dessutom att ansvaret för ett ökat statligt enga- gemang i &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; lämpligen fördelas på de sekto- riella myndigheterna. Utöver detta är det dock viktigt att det finns ett tvärfunktionellt ansvar där generella &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsfrågor&lt;/NOBR&gt; hanteras (bl.a. sådant som spänner över flera olika sektorer). Sam- bruks förslag är att Verva håller i det tvärfunktionella ansvaret och att myndigheten tilldelas en ”vetorätt” över de sektoriella myndig- heterna..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Det är primärt inte standardiseringsfrågor som, enligt Sambruk, är ett avgörande skäl till att deltagandet av småföretag i offentliga &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; är så lågt. Den viktigast orsaken är de omfat- tande upphandlingsprocesser som skapats inom ramen för LOU. Men en positiv effekt av ökat standardiseringsarbete vore att eventuellt få ett minskat beroende av nationella ramavtal. Detta menar Sambruk kan ske dels genom att utbudet av kompatibla pro- dukter och moduler sannolikt blir fler i och med en ökad standardi- sering och dels p g a att lokal och regional samverkan på ett enklare sätt möjliggörs utifrån nationella och sektoriella standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Sambruk anser att debatten om hur hårt man skall satsa på öppen programvara ofta är onyanserad. Flera överväganden måste göras än att enbart fokusera på om programkoden har en licens- kostnad eller ej. Man pekar på att en bedömning måste göras av den initiala kostnaden, den långsiktiga kostnaden samt den risk orga- nisationen tar vid användandet av öppen eller proprietär program- vara. Med risk avses applikationens funktionella kvalitet och sta- bilitet men också operationella risker i form av användarnas nöjd- het och tillgängligheten till support och kompetens kring respek- tive applikation. Om samtliga dessa faktorer vägs in kan valet mel- lan öppen eller proprietär programvara bli mycket skiftande bero- ende på vilken typ av applikation som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Öppen Teknisk Plattform (ÖTP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Sambruk har utarbetat en samling grundläggande specifikationer, principer och komponenter som gör det möjligt för kommunerna att dela på tjänster och återanvända funktioner – en Öppen teknisk plattform (ÖTP). Fördelen är att &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och system utvecklade inom Sambruk och kommunerna enkelt kan samexistera på ÖTP. Den tekniska plattformen ÖTP kan användas för alla Sambruks projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft15"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Vervas samverkan med kommunerna och landstingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Som framkom av de i bilaga 3 redovisade intervjuerna finns hos kommunerna en stor förväntan på att Verva kraftfullt kan med- verka till att samordna standardiseringsarbetet inom den offentliga sektorn. Enligt sin instruktion skall Verva verka för samverkan mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun och mellan statliga myndigheter och näringsliv. För att åstadkomma detta inrättade Verva 2006 tre samverkansgrupper: för statliga myndig- heter, för kommuner/landsting och för näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Syftet med grupperna är att dessa skall fungera som forum för beredning av Vervas beslut om föreskrifter och vägledningar. Det innebär att grupperna skall bidra med sina erfarenheter och kun- skaper i diskussioner om strategiska frågor med utgångspunkt från exempelvis regeringens handlingsplan för förvaltningens använd- ning av informationsteknik och delta i arbetet med att initiera, utveckla och förankra föreskrifter och vägledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Syftet med den kommunala samverkansgruppen är att skapa ett forum för diskussion om strategiska frågor inom Vervas verksam- hetsområde som berör både stat och kommun. Gruppen ska också bidra med förslag och synpunkter i arbetet med föreskrifter och rekommendationer för den statliga sektorn så att de kan utgöra stöd även för kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vervas föreskrifter är bindande endast för statliga myndigheter. I praktiken kommer de dock att vara av betydelse även för kom- muner och landsting. Detta är en förutsättning för att åstadkomma en sammanhållen förvaltning. I en del fall är också kommunernas och landstingens intresse av ett ensat gränssnitt mot staten en pådrivande faktor i styrningen av de statliga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den kommunala gruppen består av ett knappt &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; företrädare för kommuner och landsting. SKL har åtagit sig att hålla förmöten inför varje sammanträde som denna samverkansgrupp skall ha. Syftet är att då klargöra och diskutera de frågor som skall behand- las.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Ett stort antal kommuner använder Vervas ramavtal i första hand för upphandling av hårdvara men även för olika tjänste- upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft15"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1266 ft11"&gt;Det förvaltningspolitiska handlingsprogrammets skrivningar om kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Regeringen har fastlagt ett förvaltningspolitiskt handlingsprogram i vilket ingår en strategi för fortsatt utveckling av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; I strategin fastställs tre mål som förvaltningen gemensamt skall uppnå. Den statliga förvaltningen bör 2010 ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;en effektiv informationshantering som gör informationen lättillgänglig och användbar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;en i lämpliga delar automatiserad ärendehantering samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft30"&gt;Även om strategin huvudsakligen riktar sig till den statliga förvalt- ningens chefer och anställda, kan den ”också vara till nytta för för- troendevalda och anställda i kommuner och landsting”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;I 2006 års budgetproposition finns flera punkter som berör standardiseringsfrågor inom &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; Regeringen priori- terar följande insatser. “Regeringen skall säkerställa att förvalt- ningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig register- information enklare skall kunna utbytas, samt att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs. Vidare kommer regeringen att tillse att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma specifikationer för elektronisk identifiering, signering, lagring samt sökning av elektroniska meddelanden och dokument. Angelägna pilotprojekt som skall finansieras samordnat skall identifieras. Regeringen skall utveckla former för en sådan finansiering samt fördela samord- ningsansvar för dessa projekt. Uppföljningen och granskningen av myndigheternas &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; utvecklingsarbete skall stärkas”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft21"&gt;Funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Under denna rubrik beskrivs ett antal exempel på speciella funk- tioner vilka fungerar horisontellt på så sätt att de omfattar hela statsförvaltningen eller hela den offentliga förvaltningen och där- med är mycket väsentliga delar av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft15"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Arkiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Enligt instruktionen (SFS 2005:679) är Riksarkivet och lands- arkiven statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den stat- liga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och denna instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Riksarkivet får med stöd av arkivförordningen (1991:446) med- dela föreskrifter inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;godkännande och märkning av skrivmateriel och förvarings- medel, (2 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;materiel och metoder med hänsyn till behovet av beständighet, (2 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;när en handling ska anses vara arkiverad, (3 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;hos vilken myndighet en upptagning för automatisk data- behandling som är tillgänglig för flera myndigheter ska bilda arkiv, om en eller flera statliga myndigheter svarar för ungefär lika stora delar av upptagningen, (4 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;användande av skrivmateriel och förvaringsmedel, (11 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;arkivvård, såsom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;hur arkivet ska organiseras för att rätten att ta del av all- männa handlingar ska underlättas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;arkivbeskrivning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;arkivförteckning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;skydd av arkivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;avgränsning av arkivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;verkställande av gallring, (11 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;överlämnande av hela arkivet eller delar därav till en annan myndighet eller till en arkivmyndighet, (11 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;återlämnande av handlingar, (11 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;gallring, (12 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;utlåning av arkivhandlingar i vissa fall. (16 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft8"&gt;Av en rapport som utarbetats inom Riksarkivet&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;rörande Riksarki- vets och landsarkivens roll i förvaltningsutvecklingen framgår att de generella föreskrifter som Riksarkivet utfärdar kan delas in i tre nivåer. Den högsta nivån är medieoberoende, vilket betyder att författningarna är tillämpliga på alla slags allmänna handlingar, obe- roende av hur de framställs och lagras. På mellannivå finns medie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksarkivets och landserkivens roll i förvaltningsutvecklingen. G Johnssén, P Sivervall, B- M Östholm. &lt;NOBR&gt;2007-01-21&lt;/NOBR&gt; (dnr RA &lt;NOBR&gt;20-2006/4493).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;specifika författningar som anger vad som gäller för skilda medier med avseende på framställning, lagring, förvaring, skydd och vård av handlingar. På den lägsta nivån regleras bl.a. tekniska krav för olika medier samt hänvisningar till standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I rapporten hävdas att Riksarkivet ofta är efterfrågat som del- tagare i utvecklingsarbete inom förvaltningen. Bl.a. har man varit representerat i &lt;NOBR&gt;e-nämnden,&lt;/NOBR&gt; medverkat i &lt;NOBR&gt;SAMSET-arbetet,&lt;/NOBR&gt; deltagit i arbeten med Statskontoret (ramavtal, publikationer m.m.), Eko- nomistyrningsverket (upphandling) och SKL &lt;NOBR&gt;(e-handel).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Riksarkivets föreskriftsrätt överlappar, enligt rapporten, i viss utsträckning med andra myndigheters, däribland Vervas och ESV:s. Detta anses ofrånkomligt i och med att Riksarkivets föreskriftsrätt i stort sett omfattar all informationshantering som sker vid en myndighet. Lösningen på detta problem anses vara att tillämpa ett pragmatiskt angreppssätt och i de praktiska fallen samordna de berörda myndigheternas föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft30"&gt;I rapporten föreslås att Riksarkivet får en mer framskjuten roll som genomförare av de delar av förvaltningspolitiken som är inriktade på informationshantering och informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;Tekniska krav för &lt;NOBR&gt;ADB-upptagningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft30"&gt;I Riksarkivets föreskrifter om tekniska krav för &lt;NOBR&gt;ADB-upptagningar&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(RA-FS&lt;/NOBR&gt; 2003:1) struktureras de formella standarder som myndig- heten föreskriver under följande rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Datarepresentation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Textbehandlingsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Dataorganisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Databärare – bandkasetter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Databärare – bandkasetter – datakomprimering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Databärare – optiska skivor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Totalt är det ett drygt trettiotal formella standarder, i första hand &lt;NOBR&gt;ISO-standarder,&lt;/NOBR&gt; som återfinns under dessa rubriker. Av före- skriften framgår också att när det gäller sådana format som inte följer formella standarder har Riksarkivet sedan länge tillämpat de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; och andra specificerade format. Slutligen inne- håller föreskriften också regler för format som inte följer standard gällande databaser, register och textfiler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft15"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;F n överväger Riksarkivet en komplettering av de tekniska kra- ven, vilka i så fall också skulle omfatta frågor om lagring av PDF- filer, användning av öppet dokumentformat mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Riskarkivets deltagande i SIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Riksarkivet medverkar även i standardiseringsarbetet inom SIS. Deltagandet syftar till att åstadkomma standarder som föreskrif- terna kan bygga på eller hänvisa till. Medverkan rör till största delen det tekniska området, men omfattar även dokumenthantering m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;I första hand deltar Riksarkivet i arbetet inom SIS tekniska kommitté 321 – Dokumentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft8"&gt;Man medverkar i följande i följande fem arbetsgrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Arkiv- och dokumenthantering (AG 01)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Papper, skrivmedel och förvaring (AG 02)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Beständighet hos skrivmedel (AG 3)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Bokbindning (AG 05)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Foto, skanning och mikrografi (AG 15)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Dessutom deltar man i tekniska kommittéerna 24 Papper och massa samt 80 Ramverk för geografisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Riksarkivet och internationell standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Riksarkivet deltar i det internationella standardiseringsarbetet, både inom ISO och inom särskilda professionsorgan som ICA (Inter- national Council on Archives), &lt;NOBR&gt;DLM-forum&lt;/NOBR&gt; (Document Lifecycle Managment Forum) och RLG (Research Library group)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Exempelvis har RLG utarbetat riktlinjer för så kallade Trusted Repositories, där tanken är att institutioner som lever upp till högt ställda och standardiserade krav på långtgående digitalt bevarande skall kunna certifiera sig. Riksarkivet undersöker möjligheterna för en framtida certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;ICA har utvecklat de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; för att beskriva arkiv- material och arkivbildarinformation. Vidare finns utvecklade de &lt;NOBR&gt;facto-standarder&lt;/NOBR&gt; som hanterar allt från frågor om systemstrukturer till kopplingen mellan metadata och digitala bevarandeobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ur Riksarkivets Omvärldsanalys 2007, &lt;NOBR&gt;2007-03-28,&lt;/NOBR&gt; Dnr RA &lt;NOBR&gt;20-2007/1272&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;e-faktura&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;FNs standardiseringsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I utvecklingen av en standardiserad &lt;NOBR&gt;e-faktura&lt;/NOBR&gt; pågår det parallella standardiseringsprocesser. Det är framförallt två olika utvecklings- spår som är aktuella för diskussionen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det ena spåret drivs av UN/CEFACT United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business som är ett organ inom FN. UN/CEFACT administreras av United Nations Eco- nomic Commission for Europe (UNECE) och hör hemma i New York. UNECE bildades 1947 och är en av fem regionala kommis- sioner inom FN&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. UNECE har 56 medlemsstater från EU och europeiska länder som inte ingår i EU, Nordamerika och obero- ende staters samvälde (Commonwealth of Independent States,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;CIS)&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;UN/CEFACT arbetar för att utbytet av information såväl mellan offentlig och privat verksamhet, som mellan privata företag ska vara interoperabelt. Bland annat har en internationell standard for elektroniskt datautbyte, UN/EDIFACT, tagits fram.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det standardiseringsarbete som bedrivs är öppet och varje år har man s.k. forummöte med alla medlemmar, dvs. med runt 250 personer. Därtill kommer alla dem som arbetar i olika permanenta grupper och som inte deltar vid forummötena.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Arbetet i arbetsgrupperna bedrivs fortlöpande med både fysiska möten samt via Internet På e- faktura området finns s.k International trade and business processes groups (TBG) för olika branscher, t.ex. &lt;NOBR&gt;försäkrings-,&lt;/NOBR&gt; bygg- samt rese/ hotellbranschen. Vidare finns det grupper för hälsa och sjukvård, tull samt jordbruk.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;UN/CEFACT samarbetar med andra t.ex. statliga och ickestatliga organisationer samt internationella organisationer. Det innebär samarbete med Inter- national Organization for Standardization (ISO), International Electrotechnical Commission (IEC), International Telecommu- nication Union (ITU) och utvalda ickestatliga organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;De andra är the Economic and Social Commission for Asia and the Pacific (ESCAP), the Economic Commission for Latin America and the Caribbean (ECLAC), the Economic Commission for Africa (ECA) och the Economic and Social Commission for Western Asia (ESCWA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Azerbajdzjan, Armenien, Belarus, Georgien, Kazakhstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Ukraina (http://www.cisstat.com/eng/cis.htm)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;http://www.unece.org/cefact/about.htm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Christina Rahlén, konferens NEA 070125&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bankföreningen, Leif Trogen och Pär Karlsson, 070126&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;(NGOs) sammanhörande med ISO/IEC/ITU/UNECE Memo- randum of Understanding (MoU).&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sveriges representant (från UD) innehar en vice ordförandepost i UN/CEFACT. Utrikesdepartementet tillsammans med Sveriges råd för handelsprocedurer (SWEPRO), som ligger inom Kom- merskollegium, är en central punkt för svenska intressenters arbete inom UN/CEFACT. Svenska intressenter är t.ex. bankerna, trans- portbranschen, byggbranschen, Sveriges kommuner och landsting samt GS1. Den sistnämnda är en internationell standardiserings- organisation som bl.a. arbetar med streckkoder i affärsprocesser. GS1 har en svensk organisation, GS1 Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;OASIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;OASIS (Organization for the Advancement of Structured Infor- mation Standards) är, enligt information på sin webbplats, ett icke vinstdrivande internationellt konsortium som driver standarder på &lt;NOBR&gt;e-handelsområdet.&lt;/NOBR&gt; Styrelsens medlemmar kommer från BEA Systems, Fujitsu Computer Systems, OASIS, Center for Docu- ment Engineering, UC Berkeley, Sun Microsystems, Nokia, Gene- ral Motors, Nortel, Microsoft, Oracle, SAP AG och IBM. Styrel- semedlemmarna tillsätts efter nomineringar och en öppen val- process bland konsortiets medlemmar. Oasis bildades 1993 och har deltagare från 600 organisationer m.m. från 100 länder. Antalet deltagare överstiger 5000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Inom OASIS har Universal Business Language (UBL) som är en standard för elektroniska handelsmeddelanden tagits fram. UBL är ett bibliotek av dokument för affärstransaktioner. Den version som finns nu av UBL heter 2.0.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Svefakturans framväxt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;1994/95 bildades Toppledarforum och startade projekt som skulle främja ökad effektivitet i både offentlig sektor och hos dennas varu- och tjänsteleverantörer. Bakom Toppledarforum stod Finansdepartementet, Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Upphandling gjordes av system för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;MANDATE, TERMS OF REFERENCE AND PROCEDURES FOR UN/CEFACT, Distr.GENERALTRADE/R.650/Rev.4 25 April 2005, http://www.unece.org/cefact/cf_plenary/plenary06/trd_r650_rev4e.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft15"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;elektronisk handel; avtal slöts med &lt;NOBR&gt;WM-data,&lt;/NOBR&gt; Telia och PEBS (ett samägt bolag med Tetra och Posten). Dessa system skulle följa standarden för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; i offentlig sektor, SFTI (Single Face to Industry). SFTI utvecklas och förvaltas genom samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och Verva (tidigare Statskontoret).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft8"&gt;SFTI utvecklades successivt från mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Stan- darden byggde på FN:s UNEdifact, men det krävdes att man definierade affärsprinciper (scenarior) och valde affärsmeddelanden (termer) som var anpassade efter svenska behov och krav. Detta gjordes i praktiken samtidigt som statliga myndigheter, kommuner och landsting skulle införa &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och blev något av ett utvecklingsprojekt. Viss anpassning av lagstiftning och regelverk erfordrades också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;De första kommunerna och landstingen införde nu &lt;NOBR&gt;e-handel.&lt;/NOBR&gt; Det är särskilt livsmedels- och kontorsvarubranschen som man började skicka order till och få &lt;NOBR&gt;e-fakturer&lt;/NOBR&gt; från. Standarder kom- pletterades och utvecklades successivt efter behoven. Marknads- föring av konceptet &lt;NOBR&gt;e-handel,&lt;/NOBR&gt; kurser m.m. startade och pågår fort- farande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;1998 avslutades Toppledarforums &lt;NOBR&gt;e-handelsprojekt.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EDI-stan-&lt;/NOBR&gt; darden SFTI fanns nu på plats och &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; pågick. Den omfat- tade hela avrops- t.o.m. fakturaprocessen. Vidare fastställdes den s.k. separata &lt;NOBR&gt;EDI-fakturan,&lt;/NOBR&gt; som bl.a. användes inom energi- och telefoniområdet. Men det stod klart att Toppledarforums höga mål som sattes 1995 inte kunde infrias, nämligen att 95 procent av den offentliga sektorns varuinköp skulle ske elektroniskt år 2000. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Statskonto- ret beslöt att fortsätta utvecklingen av SFTI gemensamt – respek- tive organisation svarade dock själva för stöd för införandet, infor- mation och kurser m.m. 1999 bildades GEA, Gemenskapen för Elektroniska Affärer, för att främja &lt;NOBR&gt;e-handeln.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handeln&lt;/NOBR&gt; infördes successivt men visade sig inte passa alla leve- rantörer och alla slag av handel. Det behövdes något enklare, sär- skilt vid köp som inte sker frekvent och där leverantörerna är små eller medelstora och inte har samma tekniska förutsättningar som de större med mer avancerade affärssystem. I dessa fall visade det sig gott nog att erhålla en elektronisk faktura; den behövde inte vara strukturerad för automatisk kontroll mot order utan det räckte med en enklare, fristående faktura i &lt;NOBR&gt;XML-format&lt;/NOBR&gt; som kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft15"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;plement till &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EDI-fakturorna&lt;/NOBR&gt; och även komplement och alternativ till scanning av pappersfakturor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;På våren 2003 bjöd SFTI in &lt;NOBR&gt;IT-system-leverantörerna&lt;/NOBR&gt; och de fem största bankerna för diskussion om intresse fanns att tillsam- mans med företrädare för köpare, dvs. ett antal kommuner och landsting, utveckla en enkel &lt;NOBR&gt;e-faktura.&lt;/NOBR&gt; Även varu- och tjänsteleve- rantörer inbjöds till samarbetet. En arbetsgrupp började i augusti 2003 med att dels definiera innehållet i en sådan &lt;NOBR&gt;e-faktura,&lt;/NOBR&gt; dels besluta vilken &lt;NOBR&gt;XML-standard&lt;/NOBR&gt; som den skulle baseras på. Därefter skedde mappning till denna standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Här gjordes ett vägval. Tidigare &lt;NOBR&gt;EDIfact-baserad&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;SFTI-standard&lt;/NOBR&gt; är baserad på UN/CEFACT, dvs. FN:s standard. Inom UN/CEFACT finns ingen &lt;NOBR&gt;XML-standard&lt;/NOBR&gt; klar ännu. En genom- gång av vad som finns framtaget visar främst OASIS´ &lt;NOBR&gt;UBL-stan-&lt;/NOBR&gt; dard, Finska Bankföreningens Finvoice (som då endast användes i Finland) och den norska fakturan som numera kallas E2B. Man bedömde att UBL var en global standard med öppen framtagnings- och förvaltningsprocess, innehållande standard för både fakturan och andra meddelanden (order m.m.) vilket också sågs som en för- del i detta sammanhang. Eftersom UBL bäst uppfyllde kraven beslöts att mappa den enkla fakturan, det som sedan blev Svefaktu- ran, enligt UBL, version 1.0.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;I juni 2004 fastställde SFTI Svefakturan som (de facto) standard för enkel, fristående faktura. Under hösten samma år komplettera- des den något och det är versionen från november som blev den slutligt rekommenderade. Implementeringar i system påbörjades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Hösten 2005 publicerade Ekonomistyrningsverket Rapport om &lt;NOBR&gt;e-fakturering&lt;/NOBR&gt; i staten. ESV rekommenderade att statliga myndig- heter skulle skicka och ta emot &lt;NOBR&gt;e-fakturor.&lt;/NOBR&gt; ESV förordade att e- nämnden skulle fastställa Svefakturan som standard. I december 2005 rekommenderade &lt;NOBR&gt;e-nämnden&lt;/NOBR&gt; sin efterträdare Verva (som bil- dades 2006) att göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Under 2006 fanns tillräckligt många implementeringar på plats för att en kritisk massa skulle kunna ta emot respektive skicka Svefakturan. Användning av efakturering ökade sakta, inga lagkrav eller liknande finns utan användningen baserades på frivillighet. Under sommaren kom regeringens strategi för &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen.&lt;/NOBR&gt; Regeringen informerade om att man avsåg att besluta om att stat- liga myndigheter senast den 1 juli 2009 både ska ta emot och skicka fakturorer elektroniskt. Regeringen ville även göra hela inköps- och upphandlingsprocessen mer effektiv och automatiserad. Under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft15"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347462x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;hösten 2006 upphandlade ESV en fakturaväxel och ett &lt;NOBR&gt;EFH-system&lt;/NOBR&gt; (för elektronisk fakturahantering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 14 december 2006 att införa elektro- nisk fakturahantering i staten redan i juli 2008. Staten förväntas genom detta spara nära fyra miljarder kronor under en femårs- period och därefter en miljard kronor per år. För genomförandet har Ekonomistyrningsverket (ESV) och Verket för förvaltnings- utveckling (Verva) olika uppdrag. ESV ska leda och samordna infö- randet och Verva ska att leda och samordna statsförvaltningens utvecklingsarbete med säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar. Styrningen av myndig- heterna sker genom en ändring i förordningen (2000:606) om myndighets bokföring.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket tecknade ramavtal med Infodata AB och Itella AB/Agresso AB konsortium den 19 december 2006 om att underlätta det obligatoriska införandet av elektronisk faktu- rering i staten till den 1 juli 2008. Värdet av upphandlingen beräk- nas av ESV uppgå till 200 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den 16 januari 2007 presenterade Verva den nya standarden. I Vervas föreskrifter om statliga myndigheters elektroniska fakturor (VERVAFS 2007:1) framgår att myndigheterna från och med den 1 mars 2007 ska följa svefakturastandarden formellt benämnd, SFTI Basic Invoice Version 1.0.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Av Vervas föreskrifter framgår att det också finns en särskild transportprofil, SFTI Teknisk transportprofil Bas 2.0. Transport- profilen är baserad på ebXML Messaging Services som tagits fram av UN/CEFACT tillsammans med OASIS.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt Vervas före- skrift kan den elektroniska fakturan transporteras med SFTI:s &lt;NOBR&gt;transport-profil,&lt;/NOBR&gt; Spridnings- och hämtningssystemet (SHS , som förvaltas av Verva) eller andra ändamålsenliga transportprofiler.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Pressmeddelande 14 december 2006 Finansdepartementet, Regeringen ökar takten på utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-förvaltningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;PRESSMEDDELANDE ESV &lt;NOBR&gt;2006-12-19&lt;/NOBR&gt; ESV tecknar ramavtal för elektronisk fakturering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Pressmeddelande ESV &lt;NOBR&gt;2007-01-17&lt;/NOBR&gt; Standard klar för &lt;NOBR&gt;e-faktura&lt;/NOBR&gt; i staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vervas allmänna råd till föreskrifter om statliga myndigheters elektroniska fakturor, VERVAFS 2007:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347463x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;NES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Efter det att Svefakturan utvecklats i Sverige och det i Danmark utvecklats en liknande &lt;NOBR&gt;e-faktura,&lt;/NOBR&gt; även den baserad på OASIS UBL men i versionen 0,7, beslutade företrädare för offentlig sektor i de nordiska länderna att samarbeta i syfte att skapa förutsättningar för en gemensam standard för en &lt;NOBR&gt;e-faktura.&lt;/NOBR&gt; Den skulle baseras på nästa version av OASIS UBL, dvs 2.0.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Samarbete påbörjades mellan Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island samt Storbritannien. Syftet var att ställa krav vid utveck- lingen inom OASIS på UBL 2.0 utifrån europeiska behov samt att ta fram en delmängd av standarden utifrån europeiska behov och lagkrav mm, därav namnet NES (Northern European Subset). Ytterligare en uppgift var att främja konvergeringsarbetet till UNCEFACT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;NES- samarbetet pågår fortfarande och en CEN workshop har initierats för fortsatt utveckling. Till denna kan flera länder samt företag och organisationer ansluta sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Bankföreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft8"&gt;Bankföreningen fungerar som en gemensam plattform för ban- kerna och bevakar och deltar i utveckling av nationellt och interna- tionellt standardiseringsarbete inom den finansiella sektorn.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bankföreningen arbetar via UN/CEFACT och tror på den form man arbetar i där. Alla användare är med och kan delta i gemen- samma plenarmöten två gånger per år. Det finns en särskild egen trade and business processes group (TBG 5) inom UN/CEFACT som avser banksektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Banksektorn har flera organ som arbetar med olika typer av standardisering. Ett viktig sådant är SWIFT (Society for World- wide Interbank Financial Telecommunication) en världsom- spännande samarbetsorganisation av finansiella institutioner som startade 1973. Huvudsyftet för SWIFT är utvecklingen av kommu- nikationslösningar för att effektivisera samverkan mellan del- tagarna. Det handlar om standardiserad säker betalningsinforma- tion mellan ungefär 8000 finansiella institutioner i över 200 länder och områden.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;http://www.bankforeningen.se/Standards.aspx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;http://www.swift.com och http://www.swift.se/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Ett viktigt projekt är det europeiska SEPA (Single European Payment Area) som ska skapa en enhetlig struktur för betalningar inom EU. Målet är att det 2010 ska kunna gå och ta emot betal- ningar i euro inom Europa på samma enkla sätt som det går på nationell nivå idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;Beskrivning av aktuella säkerhetsstandarder för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Informationsteknologistandarder hanteras internationellt av en gemensam kommitté ISO/IEC JTC 1 Information technology. Undergruppen SC 27 IT security techniques arbetar med informa- tionssäkerhetsstandarder (motsvarande SIS TK 318 &amp; TK 456).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Informationssäkerhetsstandarder kan delas in i teknik- och pro- duktstandarder samt standarder för ledningssystem. Common Criteria är en standard för kravställning på &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; i produkter. Köparen har möjlighet att genom så kallade skyddsprofiler ställa krav på vilka säkerhetsfunktioner som skall ingå samt vilken säkerhetsnivå produkten ska certifieras mot. Exempelvis kan i samband med säkerhetsfunktionerna krävas att ett visst protokoll eller en viss algoritm ska vara implementerad enligt gällande standard. LIS, Ledningssystem för Informationssäkerhet, är en serie av standarder som definierar kraven samt erbjuder råd för hur man skapar en säker informationshantering i en organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;KBM har inom ramen för Samverkansgruppen för informations- säkerhet (SAMFI&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;) initierat en arbetsgrupp för standardisering inom informationssäkerhetsområdet (SAMFI AgS). Syftet med denna samverkan är att samordna aktiviteter, att följa och påverka den nationella och internationella utvecklingen, att motivera användandet av standarder samt att arbeta med utbildning och information inom området. På det första mötet i februari 2007 närvarade 15 myndigheter. En konkret aktivitet som efterfrågades var att inte enbart identifiera vilka standarder som behövdes, utan även på vilka sätt dessa skulle tolkas, implementeras och användas. Det finns ett starkt behov av en gemensam grundläggande säkerhetsnivå och en gemensam tolkning. Vidare diskuterades hur &lt;NOBR&gt;IT-management-standarder&lt;/NOBR&gt; skulle kunna samverka med informa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SAMFI bildades 2003 och har i Dag deltagare från sju myndigheter; KBM, PTS, FRA, FMV, Rikskrim/SÄPO, FM och Verva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;tionssäkerhetsstandarder som ISO 20000 och ISO/IEC 27002. Även svårigheten att integrera informationssäkerhetsarbetet i den normala verksamheten belystes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;E-legitimationer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;e-legitimationer&lt;/NOBR&gt; kan uppfattas som att den, åtminstone delvis, handlar om standarder. När man undersöker området när- mare visar det sig att det istället handlar om affärsmodeller och vilka problem det ger olika aktörer. För att tydliggöra detta följer här en redogörelse för utvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signa- turer genomfördes i Sverige genom lagen (2000:832) om kvalifi- cerade elektroniska signaturer som trädde i kraft 2001. Av 2005 års &lt;NOBR&gt;IT-proposition&lt;/NOBR&gt; framgår att ”lagen gäller sådana certifikatutfärdare som är etablerade i Sverige och utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten. &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; syftade till att standardisera säkerhets- lösningar som &lt;NOBR&gt;e-signaturer&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-legitimationer&lt;/NOBR&gt; inom gemen- skapen. Denna effekt kom emellertid inte att uppnås i Sverige, bl.a. på grund av att de kvalificerade certifikaten kan komma att med- föra skadeståndsansvar för utfärdaren, och p.g.a. kostnaden för att utfärda legitimationerna.”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;I 2000 års &lt;NOBR&gt;IT-proposition&lt;/NOBR&gt; uttalade regeringen ”att betryggande säkerhetsfunktioner baserade på krypteringsteknik och elektro- niska signaturer måste utvecklas och göra allmänt tillgängliga i samhället så att förutsättningar skapas för ökad elektronisk kom- munikation och elektronisk handel.” Vidare avsåg regeringen att inleda samverkan mellan de viktigaste aktörerna på leverantörs- och användarsidan för att få till stånd en samsyn om hur man kunde stimulera och utveckla en gemensam infrastruktur för elektroniska signaturer. Vikten av att sträva mot en teknikneutral utveckling som följer internationella standarder underströks.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I december 2000 gav regeringen Riksskatteverket (RSV) i upp- drag att under ett inledningsskede ha ett sammanhållande ansvar för administrationen av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer inom statsförvaltningen. Riksskatteverket genomförde uppdraget i samverkan med RFV, PRV och Stats-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2004/05:175, s 155&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:86, s. &lt;NOBR&gt;47-48&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347466x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;kontoret i projektet SAMSET (SAMhälletS Elektroniska Tjänster). En upphandling genomfördes av Statskontoret under 2001 och avtal tecknades med Posten Sverige AB, Telia Partner AB, Före- ningssparbanken AB, Svenska Handelsbanken AB och Nordea Bank Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Enligt en rapport från dåvarande Riksskatteverket hade SAM- SET tagit fram de standarder, riktlinjer och råd som uppdraget från regeringen innehöll. I rapporten sägs också att försörjning med elektroniska &lt;NOBR&gt;id-handlingar&lt;/NOBR&gt; till allmänheten och företag har lösts och att det finns en affärsmodell för detta.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Regeringen skriver i propositionen Från &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; för samhället till en politik för &lt;NOBR&gt;IT-samhället&lt;/NOBR&gt; (2005/06:175) att ”genom dessa ramavtal svarar leverantörerna helt för att förse medborgarna med elektronisk legitimation av tillräcklig kvalitet och för att kontrol- lera riktigheten varje gång en myndighet vill identifiera en använ- dare som söker kontakt elektroniskt eller kontrollera en elektro- nisk underskrift.”&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Genom 2006 års ekonomiska vårproposition (2005/06:100, s 166) infördes ett särskilt anslag om ca 12 miljoner kronor per år i tre år för &lt;NOBR&gt;e-legitimationer.&lt;/NOBR&gt; Syfte med anslaget är att stimulera användningen av &lt;NOBR&gt;e-legitimationer.&lt;/NOBR&gt; Den bakomliggande orsaken är att om små myndigheter och kommuner inte har tillräckliga resur- ser för att utnyttja &lt;NOBR&gt;e-legitimationer&lt;/NOBR&gt; hämmar det utvecklingen av elektroniska tjänster i offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det nuvarande avtalet för &lt;NOBR&gt;e-legitimationer&lt;/NOBR&gt; går ut 2008. Det finns olika synpunkter på hur &lt;NOBR&gt;e-legitimationsfrågan&lt;/NOBR&gt; bör lösas i fort- sättningen. Den lösning som finns idag anses av del som otillräcklig och osäker för att hantera känsligt material, t.ex. inom sjuk- och hälsovårdsområdet. Det kan röra sig om journaluppgifter som inte passar i dagens system, vilket kan skada förtroendet hos använ- darna om banker och andra privata aktörer misstänks få tillgång till känsliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Processen kring &lt;NOBR&gt;e-legitimationsfrågan&lt;/NOBR&gt; och de problem som upp- stått verkar i första hand ha handlat om modell för utfärdande, behov som ska täckas och hur man ska få fart på användandet. Det talas mycket lite om standarder eller att det skulle finnas någon diskussion kring dem. Det verkar finnas frågor om samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Administration av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer i statsförvaltningen, Skatteverket, 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;40&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft16"&gt;s 155&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft15"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347467x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;som behöver få en långsiktig lösning men det rör inte i första hand standardiseringsområdet och därmed inte heller vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Sammanfattande kommentarer till fallbeskrivningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft8"&gt;I detta avsnitt&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;görs en analys av och lämnas kommentarer till standardiseringssituationen inom flertalet av de områden som redovisas i ovanstående fallstudier. I nedanstående tabell markeras några viktiga faktorer relaterade till standardutvecklingen. Förutom överblick visar tabellen på några situationer där idag en obalans råder mellan drivkrafter och det vi kallat ”standardiseringssituation idag”. Observera att analysen enbart gäller ett standardiseringsperspektiv, inte eventuella andra obalanser. Det finns ännu ingen gemensam modell för att jämföra standardutvecklingen mellan olika områden, utan tabellen får betraktas som ett första försök som vi hoppas kan vidareutvecklas av t.ex. Verva. Utredningen tar inte ställning till varje enskild värdering (som för överblickens skull gjorts mycket kortfattad) i tabellrutorna utan ser dem t.v. som hypoteser. Avslutningsvis har Åke Grönlund gjort en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utifrån tabellen, en analys som här i stort återges och som utredningen i huvudsak delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Grundmaterialet till detta avsnitt är på utredningens uppdrag skrivet av professor Åke Grönlund, Örebro universitet i rapporten ”Teknikutvecklingen, marknaden och den offentliga sektorns standardisering”, &lt;NOBR&gt;2007-05-08.&lt;/NOBR&gt; Tabellen är en bearbetning av Grönlunds omfattande material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347468x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;Översikt i tabellform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft3"&gt;Tabell: Standardutvecklingsituationerna i några svenska fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft3"&gt;Internet (elektronisk kommunikation)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Marknaden. Tidigare formella standarder (ISO) ”kör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;des över” av marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Tidig utveckling: W3C, ISOC, ICANN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sen utveckling: Formella standardiseringsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Inga, Internet är importerat av användare och företag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;II-stiftelsen&lt;/NOBR&gt; när det gäller toppdomäner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Efterföljare. Sent agerande i vissa fall, t ex elektro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;niska signaturer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Marknadsstyrd i huvudsak. Delvis internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;reglerad avseende t ex konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td441"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td441"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td441"&gt;&lt;P class="p1280 ft3"&gt;Radio/TV (elektronisk kommunikation)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Globalt standardiseringsarbete och nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;mediapolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Internationella etablerade organ, nationell politik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inga på det tekniska området, annars SVT.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Aktivt i teknikval men inte i teknikutveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Välorganiserad internationell standardiseringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;tekniskt sett.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td441"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td441"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td443"&gt;&lt;P class="p1281 ft3"&gt;Övrig elektronisk kommunikation (PTS område)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td444"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td445"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Globalt standardiseringsarbete, gemensam EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Internationella, etablerade organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Myndighet med nationellt ansvar (PTS). Starka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;marknadsaktörer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td440"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Aktivt: Deltagare i standardiseringsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td444"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td445"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Välorganiserad internationell standardiseringsmiljö.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1282 ft15"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347469x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;e-faktura&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;Offentlig sektor och marknaden. Tidigare standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft104"&gt;kompletteras nu med nya format.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft43"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;Marknaden, offentlig sektor, branschorganisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;och teknikutvecklare. Internationella standardi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;seringsorgan och anpassningar nationellt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;ESV, SKL, Verva och marknaden. Globala standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft43"&gt;samordnas och utvecklas nationellt och inom EU.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;Offentlig sektor aktiv. Använder och vidareutvecklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft3"&gt;internationella standarder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;Standardisering drivs idag internationellt samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;nationell och branschvis anpassning. Drivs av både&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p492 ft3"&gt;marknaden och offentlig sektor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td446"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td442"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td447"&gt;&lt;P class="p1283 ft3"&gt;Säkerhet för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft104"&gt;Marknaden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;Marknaden och internationella standardiserings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft3"&gt;organ Generella säkerhetslösningar finns.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;SAMFI-myndigheterna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft104"&gt;Relativt passivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;Marknad. Delvis internationellt reglerad. Teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;standardisering på komponent- och systemnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td359"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td318"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td359"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Skola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft9"&gt;Myndigheten för skolutveckling tillsammans med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;vissa andra skolmyndihgeter, universitet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;kommuner. Några företag deltar också i arbetet..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft43"&gt;I dag finns en lång rad standarder som används,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;flertalet framtagna av konsortier såsom IMS och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft43"&gt;SCORM. Delar av dessa stöds av svenska företag..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft43"&gt;Frivilliga samarbeten finns. T ex samverkar några&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;myndigheter och utbildningsorganisationer med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;utveckla EMIL ( Education Information Markup&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft104"&gt;Language).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft16"&gt;Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft43"&gt;Generellt få drivkrafter eftersom det inte är en stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft104"&gt;marknad, men det finns ett ökat intresse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringsituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft27"&gt;Generellt råder anpassning till internationella tek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td289"&gt;&lt;P class="p492 ft3"&gt;nik- standarder inom kontor och Internet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1284 ft16"&gt;Undervisning: Marknaden driver genom &lt;NOBR&gt;LMS-utveck-&lt;/NOBR&gt; ling. Internationellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 4 SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td449"&gt;&lt;P class="p1286 ft27"&gt;Sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td265"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Vård: Landstingen/ politik Medicinsk teknik: Markna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;Internationella teknikstandarder importeras. Admi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;nistrativa standarder utvecklas ännu ej i önskad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;omfattning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Aktörerna har börjat formera sig (SKL, SoS, Carelink).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; för vård och omsorg kan bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft43"&gt;en samlande kraft under förutsättning att aktörerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;bakom den är tillräckligt starka.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;Frivilligt samarbete mellan huvudmän är huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;modellen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;Nationell samordning såsom arkitektur, standardi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;serad terminologi m.m. saknas på det administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft43"&gt;området, vilket riskerar försena teknisk utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;nationell överblick och patientperspektiv. På det tek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;niska området: anpassning till internationella stan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;darder (som ofta är outvecklade och ännu proprietära).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td450"&gt;&lt;P class="p1287 ft114"&gt;GIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Nationell samverkan, &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; Inspire blir en allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;viktigare drivkraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Internationell teknikutveckling. Geografisk information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;är en internationell bransch eftersom t.ex. transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;är beroende av gemensamma standarder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Lantmäteriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft16"&gt;Drivande, myndigheter med nationellt ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td448"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td449"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Välorganiserad internationell standardiseringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td450"&gt;&lt;P class="p1288 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Marknaden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft43"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft27"&gt;Brist, men främst på affärsmodell: svenskarna har inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Inga (men Verva har visst uppdrag).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Relativt passivt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p31 ft96"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td450"&gt;&lt;P class="p855 ft3"&gt;Internationella teknikstandarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td448"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td449"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td451"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1289 ft15"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p711 ft16"&gt;SOU 2007:47 Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft3"&gt;Folkbilbioteken&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Bibliotekstjänst, professionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Kommunalt ansvar förhindrar interoperabilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;på kundtjänster.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Inga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Passivt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Decentraliserad affärsmodell gör att standar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;disering av servicekomponenter saknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td447"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td447"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td447"&gt;&lt;P class="p1291 ft3"&gt;Rättsinformation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Myndigheterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Icke (väl) sökbar information.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Ingen stark aktör med standard som tydligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;incitament, men Verva har visst uppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft96"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Relativt passivt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Lokala aktörers intressen styr (mer affärs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;modell än teknik).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td447"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td447"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td447"&gt;&lt;P class="p1292 ft3"&gt;Kommunal &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Viktigaste drivkraft(er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Kommuner och landsting.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Standardutvecklingsprocess och dess resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Brist på standarder. För den enskilda kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;nen, främst den lilla, är enhetliga modeller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;kritisk framgångsfaktor. Rådande situation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;medför stort beroende av teknikkonsulter, ofta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;med proprietär teknik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Drivande aktörer just nu i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Ingen stark aktör SKL arbetar med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;tydliggöra kommuners behov, vilket är en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;viktig del av standardutveckling. Verva har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;visst uppdrag som kan ge vägledning också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;för kommuner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Statens agerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;Passivt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p42 ft118"&gt;Standardiseringssituation idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;Tekniska standarder finns på många områden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;men nationell arkitektur saknas, varför ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft27"&gt;tomrum råder och tydligt stöd för val och upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft3"&gt;handling saknas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1293 ft15"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1294 ft11"&gt;Några drag i utvecklingen utifrån tabellen och fallbeskrivningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vår utgångspunkt är att ”lyckade områden” kännetecknas av att standardiseringsläget är gott, att marknaden är drivande och att det finns en stark – central – aktör inom den svenska offentliga sektorn eller att den internationella utvecklingen driver på. Exempel är PTS, &lt;NOBR&gt;Radio/TV-området&lt;/NOBR&gt; och området för geografisk information. I många fall räcker det med en drivande marknad, t.ex. inom områ- dena Internet generellt, säkerhet och elektroniska fakturor. I andra fall räcker det inte, t ex kommunala &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och skola, eftersom marknaden inte är så tydlig, t ex för att den är väldigt diversifierad, består av många små aktörer utan samordning eller tydliga allmän- giltiga krav. Exempelvis är det SKL:s ambition är att tydliggöra kommunernas krav; det är en ambition som måste förverkligas. Problemet är delvis uppmärksammat. I andra fall finns ingen marknad eftersom användarkrav inte definierats, t.ex. rättsin- formation. Folkbiblioteken är exempel på en tidig utveckling på grund av en gemensam aktör, men trycket i riktning mot interope- rabilitet mellan kommunerna är svagt och därför växer det inte fram någon standard i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Sjukvården (vården, inte medicin och medicinteknik där det finns marknader) är ett mellanting, där marknadstrycket varit svagt men där det nu byggs upp en nationell samordning med politisk vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Svenska inhemska standardiseringsförsök har byggt på förhand- ling mellan aktörer (t ex kommuner – &lt;NOBR&gt;e-faktura).&lt;/NOBR&gt; De har ofta misslyckats, och har med tiden ”körts över” av internationella standarder som varit mer internationella och därmed haft fördelen av större spridning (t ex säkerhet). Misslyckanden är ibland ett resultat av den svenska förhandlingsmodellen, såsom försöken med Sverige Direkt och andra gemensamma ”ingångar” till offentlig sektor. Ibland är problemet att man försökt standardisera för tidigt, som i fallet &lt;NOBR&gt;e-faktura.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;XML-formaten&lt;/NOBR&gt; (som UBL) blev mer livs- kraftiga än &lt;NOBR&gt;EDI-formaten&lt;/NOBR&gt; internationellt, och slog därför så små- ningom igenom också i Sverige. Här kan man se risker med att vara för tidigt ute, något som också ska vägas in i resonemangen. e- fakturan har dock utvecklats i takt med den internationella utveck- lingen och innehåller i sin nuvarande version modern teknik med internationell standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft15"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347473x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1253 ft8"&gt;Rubriken ”standardiseringssituation” har valts i tabellen ovan för att markera att det viktigaste är inte att standardisera snabbt utan att verksamheten eller branschen i fråga så att säga hänger med i utvecklingen, så att det finns förutsättningar för standardisering. Det innebär, som framgår av tabellen, att det måste finnas starka aktörer inom Sverige, att man anknyter till internationell utveck- ling, och att incitamenten för enskilda myndigheters handlingar överensstämmer med den generella standardiseringsutvecklingen. I en sådan situation behöver myndigheter inte ta alltför långa om- vägar genom osäkerhet om vad man ska investera i eller genom att särintressen tar över. På flera områden finns idag sådana risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Flera viktiga områden saknar enhetliga definitioner av både data och metadata. Detta gäller bland de exempel som studerats här sjukvård, rättsinformation, och kommunal &lt;NOBR&gt;e-förvaltning,&lt;/NOBR&gt; men även andra områden som t.ex. den svenska ”toppmenyn” (sverige.se), en fråga som Verva just har utrett på uppdrag av regeringen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I samt- liga fall beror det på att det inte funnits någon stark aktör som har dessa frågor som ”affärsmodell”, d.v.s. som ett tydligt incitament i sin verksamhet. Enhetlighet har huvudsakligen varit ett önskemål utifrån, som i ”utvärdering av kommunal verksamhet”, ”anpassning till EU”, eller ”brukarkrav”, inte något internt som i ”stordrifts- fördelar”. Man kan säga att detta är exempel på i vilka situationer New Public &lt;NOBR&gt;Management-modellen&lt;/NOBR&gt; inte kan fungera, nämligen sådana där intressen på systemnivå inte tydligt kan uttryckas i incitament på myndighetsnivå. Standardisering sker per definition på systemnivå, &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; i förhållande till &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; För att kunna uttrycka standardiseringsbehov krävs därför två varandra kompletterande metoder, å ena sidan processer för att tydliggöra behoven av standarder, å andra sidan ett formellt ramverk mot vil- ket centrala krav på enskilda myndigheter kan formuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft8"&gt;Här kan man förvisso se positiva tecken. Då det gäller den för- sta metoden, att uttrycka användarkrav och användarbehov av standarder, kan SKL:s &lt;NOBR&gt;e-förvaltningsprojekt&lt;/NOBR&gt; och användarstyrda projekt såsom Sambruk ses som första steg. Det är dock för tidigt att se tydliga effekter av dessa, och nyckeln till framgång ligger i hur väl kraven kan omsättas i incitament för enskilda myndigheter. Då det gäller den andra metoden, ramverket, är tillsättandet av statssekreterargrupp och en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att stärka samordningen i Regeringskansliet tecken på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verva. Ett nationellt informationssystem – medborgares och företags tillgång till elektronisk samhällsservice. 2007:9, &lt;NOBR&gt;2007-05-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;begynnande politisk styrning. De nya riktlinjerna till Verva (november 2006) om att utveckla gemensamma riktlinjer och spe- cifikationer kan ses som början på en nationell strategi. Utvecklan- det av den nationella &lt;NOBR&gt;IT-strategin&lt;/NOBR&gt; för hälsa och sjukvård och dess implementering är ett uttryck för behovet av nationell styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Detta är givetvis positiva tecken, men effekterna är ännu inte synliga. Dessutom gäller de i första hand statsförvaltningen och får därmed inte direkt effekt inom kommunsektorn, även om de san- nolikt kommer att ge effekter indirekt. Även om samarbete med SKL är inskrivet i direktiven är det de ”hårda” resultaten såsom en tydlig struktur för informationsinfrastrukturen som kommer att ge sådana effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vi har ovan visat att standardiseringssituationen i svensk för- valtning är väldigt olika inom olika sektorer. I sammanfattning kan man säga att när det finns ett tydligt användarperspektiv är stan- dardiseringssituationen mer livaktig. Exempel på detta, bland fall- studierna, är PTS och Lantmäteriverket. Dessa finns inom en fun- gerande standardutvecklingsmiljö. En sådan utmärks av att det finns en internationell miljö och någon svensk aktör med tydligt mandat. I övriga fall är det som driver utvecklingen antingen mark- naden, &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingsföretagens&lt;/NOBR&gt; kommersiella perspektiv och tek- niska försteg, myndigheters egenintressen (t ex sjukvården, rättsinformationen) eller politik (ekonomistyrningen av skolan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;Många av de områden som beskrivs i fallstudierna är breda – sjukvård, kommuner – och låter sig inte enkelt definieras av ett fåtal standarder och en tydlig marknad eller en stark ledande aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft8"&gt;Några resultat av analysen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;På några områden finns uppenbar brist på koppling till helheten (gemensamma och tydliga prestationsmått). Det gäller sjukvård, skola, rättsinformation, kommunal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-legiti-&lt;/NOBR&gt; mationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Inom vissa områden pågår samarbete och ”standardiserings- liknande utveckling” på lägre nivå. Det gäller t.ex. sjukvård och kommunal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Sådana initiativ är både bra och ris- kabla. Bra för de inblandade eftersom de gör sin verksamhet mer enhetlig, ibland också inbegripande fler än en aktör. Riskabla eftersom de riskerar att ytterligare befästa de luckor som finns i tabellen: utan koppling till nationella mål och prestationsmått riskerar sådan utveckling att ytterligare försvåra nationell ens- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft15"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenska inhemska standardiseringsförsök har ofta byggt på för- handling mellan aktörer (t ex kommuner – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-faktura).&lt;/NOBR&gt; Ibland har dessa misslyckats med tiden och ”körts över” av internatio- nella standarder som varit mer internationella och därmed haft fördelen av större spridning (t ex säkerhet). Detta visar risker både med att försöka standardisera för tidigt och med att lämna för stort utrymme för särintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft15"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;P class="p1297 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft7"&gt;Policy- och planeringsdokument om EU:s &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft8"&gt;Av direktiven till utredningen framgår behovet av överblick över EU:s övergripande planering av &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; Inget offentligt organ har f.n. en sådan, framförallt när det gäller &lt;NOBR&gt;IT-behoven&lt;/NOBR&gt; utanför telekomsektorn, t.ex. den användning som sker av IT- standarder i &lt;NOBR&gt;e-förvaltningens&lt;/NOBR&gt; tjänster. Frånvaron av överblick leder också till att Sverige i dessa frågor har svårt att samlat och slagkraftigt hävda svenska ståndpunkter inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft8"&gt;Nedan beskrivs några planeringsdokument som beskriver inriktningen av EU:s standardiseringsarbete; därefter beskrivs arbetet att ompröva EU:s policy för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; som pågår parallellt med vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;EU:s utveckling av standardiseringspolicy&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft8"&gt;Det pågår åtminstone två översyner på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; av stor betydelse för standardisering på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Den ena är en översyn av EU:s &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringspolicy,&lt;/NOBR&gt; som vi beskriver ingående härunder. Den andra översynen som också bör nämnas är uppdateringen av det s.k. EIF, European Interoperability Framework. Ramverket skall uppdateras till version 2 under 2007 och syftar till att utgöra en gemensam europeisk mall för hur interoperabilitet mellan med- lemsländerna skall åstadkommas. Arbetet utförs inom projektet IDABC på DIGIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; genomför &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; (DG Enter- prise) en &lt;NOBR&gt;”ICT-standardisation&lt;/NOBR&gt; policy study”. Studien är ett resultat av &lt;NOBR&gt;EU-kommunikationen&lt;/NOBR&gt; ”The role of european standardisation in the framework of EU policies and legislation” (COM (2004)674 final). Kommunikationen meddelade att kommissionen avsåg att sjösätta en strategisk översikt av EU:s policy för &lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft15"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;med syfte att bättre svara mot marknadens och samhällets utma- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En grupp konsulter har uppdraget att genomföra studien (gene- ral invitiation to tender No ENTR/05/059). Till studien är kopplad en styrgrupp bestående av företrädare för medlemsländer, europe- iska standardiseringsorganisationer, samt internationella konsortier och företrädare för näringsliv och konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Studien genomförs under perioden april 2006 och juli 2007, då slutrapporten presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En av vår utrednings sekreterare har deltagit i studiens styr- gruppsmöten och arbetsgruppsmöten. Syften med dessa grupper har varit att övervaka studiens genomförande av den kontrakterade konsultgruppen i relation till uppdraget, samt att vara rådgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Publiceringen av studiens slutrapport sammanfaller med vår utrednings slutrapportering varför vi inte kan delge den här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Under arbetets gång har ett antal policyfrågor givits särskild vikt av medlemmarna i styrgruppen och deltagarna på arbets- gruppsmöten, och däremellan i en stundtals livlig &lt;NOBR&gt;e-post-diskus-&lt;/NOBR&gt; sion. Vi återger här ett sammandrag av de policyfrågor som disku- terats, och beskriver sedan konsulternas tolv preliminära förslag. Slutgiltiga rekommendationer från projektet presenteras i de slut- rapport som kommer i juni 2007. Förslag därifrån kommer tillstäl- las SOGS och blir då en fråga också för medlemsländerna att bereda och ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft11"&gt;Samverkan med konsortier och fora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Medan&lt;SPAN class="ft12"&gt;T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-direktivet&lt;/NOBR&gt; slår fast att enbart sådana standarder som emanerar från erkända standardiseringsorganisationer kan användas för gemensam europeisk standardisering, utvecklas enligt styrgrup- pen många viktiga &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; utanför dessa formella organisa- tioner. (Detta gäller i större grad &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; än telekommunika- tion/IT). Därför bör europeisk standardisering erkänna och ta hän- syn till sådana konsortier som arbetar för öppna standarder och i likhet med formella organisationer uppfyller förutsättningar för koherens, transparens, öppenhet, konsensus, oavhängighet och fri- het från särintressen. Förslagsvis, och som ett alternativ till for- mella erkännanden, menade gruppen, borde standardleverabler inte bedömas utifrån vilken organisation som utvecklat dem men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft15"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;utifrån kriterier kring vilka de tillkommit, exempelvis baserat på förutsättningar specificerade av WTO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det finns också skäl att ytterligare uppmärksamma behovet av samarbete och samordning mellan konsortier å ena sidan och euro- peiska standardiseringsorganisationer å andra sidan. Redan idag förekommer åtskilligt samarbete, dels på nivån av &lt;NOBR&gt;ICT-Standards&lt;/NOBR&gt; Board, ICTSB, dels bilateralt, drivet av behovet att anta standarder som behöver tillgängliggöras i den formella europeiska strukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det rådde bred enighet inom arbetsgruppen att en konsultativ kommitté bestående av samtliga europeiska formella standardise- ringsorganisationer samt konsortier och fora skulle kunna bidra med rådgivning till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och samordna organisatio- nernas engagemang visavis EU:s standardiseringspolicies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Några intressenter har (ensidigt) framfört förslag att utveckla &lt;NOBR&gt;CWA-processen&lt;/NOBR&gt; (workshop agreements) så att det blir lättare för konsortier att vid behov formalisera standarder de utvecklat själva. Processen borde enligt förslagen ges samma legala status som för europeiska standarder, och kallas EWA, alternativt SWA, för European, respektive Standard Workshop Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;Roll, genomförande och bevakning av standardiseringsmandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;”Mandat” är specifika uppdrag att genomföra standardisering. Mandaten riktar sig uteslutande till de tre europeiska standardise- ringsorganisationerna och kan vara uppdrag att genomföra feasibi- lity study, programming eller standarder. Medlemsländer godkän- ner mandaten och de tre organisationerna enas om vem som tar ledning för ett mandat. Finansiering medföljer inte ett mandat med automatik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Arbetsgruppen framförde önskemål om att mandatens berörda intressenter konsulteras tidigt i processen, innan förslagen går till medlemsländerna för godkännande. Det finns idag ingen systema- tik för tidig konsultation. I de fall kommissionen konsulterar en europeisk standardiseringsorganisation sker det på personligt initi- ativ. När ett mandat godkänts och fördelats till en europeisk stan- dardiseringsorganisation, konsulterar de relevanta intressenter men när mandatet publicerats är det svårt att påverka dess innehåll eller åstadkomma en produktiv dialog mellan intressenter och Kommis- sionen. Tidiga konsultationer skulle minska risken för onödigt kostsamma eller svårgenomförda implementationer. En sådan pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft15"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;cess skulle också minska risken för konkurrens mellan standardise- ringsorganisationer, en konkurrens som leder till dubbelarbete inom områden där teknisk expertis är en begränsad resurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En kommitté bestående av relevanta intressenter skulle kunna sättas samman, vars möjliga uppgifter skulle vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;konsultation innan mandat lämnas till medlemsstaterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;bidra till inventering av genomfört, pågående och planerat stan- dardiseringsarbete inom ett mandats område,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;övervakning och utvärdering av utvecklingsprocessen med syfte att följa upp att leverabler överensstämmer med uttalade för- väntningar och hög kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;Kommissionen uppmanas gå igenom hela processen kring mandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Standardisering för interoperabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Interoperabilitet beskrivs ofta som den enskilt viktigaste frågan för IT, och standardisering som förutsättningen för interoperabilitet. Ingen enskild person har all kunskap och förståelse på nivåer som hårdvara, operativsystem, nätverk, applikationer och tjänster. Det är nödvändigt för all vidare innovation att kunna förlita sig på klart definierade och konfliktfria gränsytor mellan systemens olika lager. Standarder möjliggör interaktion mellan lager, och på applikations- nivå kan standarder bidra till helt nya lager och möjliggöra helt nya marknader. IT drivs av inkrementella förändringar och kunskaps- fronten kommer ofta till uttryck i form av en standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Ett problem på nivån av teknisk interoperabilitet är den mot- kraft till att åstadkomma interoperabilitet som härrör ur kulturell variation och mångfald, ekonomisk egoism och subsidiaritet. Vari- ationen hos europeiska elektriska kontakter är ett målande exempel och det finns ingen debatt på området. På nivåerna syntaktisk och semantisk interoperabilitet finns förhoppningar från den seman- tiska webben på att överkomma kulturell mångfald, och hos ontolo- gier som kan uttrycka relationer mellan olika datatyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;En viktig del i diskussionen om interoperabilitet är att också i de fall interoperabilitet inte är ett mål i sig kan det vara ett mycket viktigt instrument att åstadkomma policymål. Som exempel nämns standarder för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; där olika branscher har separata standarder för att åstadkomma i huvudsak samma saker. SME:er möter en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;mångfald av standarder där det är svårt att navigera och kulturella variationer gör det svårt att skala verksamheten till europanivå. Problem som uppstår i mötet mellan två kulturer när telekommu- nikation konvergerar med Internet är ett annat exempel där inter- operabilitet uppfattas som en policyfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det pågår som tidigare nämnts ett arbete inom EU, DG Infor- matics (DIGIT), som bland annat är ansvarigt för Europas &lt;NOBR&gt;e-admi-&lt;/NOBR&gt; nistration, kommissionens &lt;NOBR&gt;IT-upphandling&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-governance.&lt;/NOBR&gt; I programmet IDABC arbetar man där med en uppgradering av det s.k. EIF, European Interoperability Framework. Interoperabilitet mellan standarder som utvecklats hos olika konsortier eller stan- dardiseringsorganisationer framfördes som ett annat möjligt pro- blem i en globaliserad värld. Kommissionen uppmanades att stödja kommunikationen mellan standardutvecklande organisationer bättre. ICT Standards Board är en bra start men behöver bredare representation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Europa skulle tjäna på ökat samarbete och samordning mellan standardiseringsorganisationer, exempelvis på området för ontolo- gier, och Kommissionen skulle kunna ha rollen av medlare när fragmentationen riskerar att bli för stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Relation mellan standardisering och &lt;NOBR&gt;EU-policy&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Medlemsländer och kommissionen bör som policyproducenter ta en mer aktiv roll i standardisering. Samtidigt uppmanas de följa spelreglerna för alla tunga spelare och inte gå i fällan att försöka något på egen hand (vilket ibland är bakgrunden till ett konsor- tium). Betydelsen av en mer aktiv roll har sannolikt stor effekt för offentliga &lt;NOBR&gt;IT-tjänster&lt;/NOBR&gt; inom förvaltning, hälsa, skola etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Offentliga företrädare bör formulera och behålla mål för sina handlingar, främst fokuserat på regulativa frågor men också med betydelse för näringspolitiken. Man bör med alla sina möjligheter påverka marknaden, bl.a. genom upphandling. Offentliga företrä- dare bör också var mer medvetna om möjligheten att påverka led- ningen av standardiseringsprocessen globalt. Man bör, i Europa, intressera sig för mer än enbart produktion av harmoniserande europeiska standarder. Offentliga företrädare har alla möjligheter att skapa incitament för deltagande i alla standardiseringsorganisa- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft15"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Global, regional samt nationell standardisering och relationer emellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Globalt arbete förmår inte ta hänsyn till regionala behov, kulturer och reglering som krävs för applicerbara standarder och som kan åstadkommas med regional konsensus. I brist på globala organisa- tioner med regional närvaro (möjligen undantaget W3C) bör där- för befintliga organisationer (europeiska standardiseringsorganisa- tionerna) användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Användarperspektiv på standardisering (SME &amp; konsumenter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Flera aspekter av standarder och standardisering kan förbättras för att ändra på uppfattningen och användningen av standarder, särskilt från perspektivet av små och medelstora företag (SME), som är de största användarna av standarder (både till antalet och ekonomiskt värde) men för sällan deltar i deras utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft8"&gt;Förbättra tillgängligheten till standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Det största vinsterna finns hos de grupper som har sämst till- gång idag, SME och konsumenter, både röstmässigt och finan- siellt. Det kan ske genom att förlägga möten på centrala orter och undvika exotiska men avlägsna högkostnadsstäder. Till- gängligheten skulle också förbättras om standarder skrevs på ett mer vardagligt språk och undvek standardiseringsjargong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft8"&gt;Förbättra inflytandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;SME och konsumenter representerar stora delar av användarna men har relativt lite inflytande. Förbättringar skulle kunna vara viktning av röster som bättre representerar ekonomiskt infly- tande hos gruppen, snarare än enbart närvaron vid röstnings- tillfället. Balanserad representation och möjlighet till (second refusal) när standardiseringssamhället inte tar hänsyn till deras intressen eller involverar dem i utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft8"&gt;Minska kostnader för köp och användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Kostsamma standarder bidrar ibland till att öka kostnaden för produkter snarare än minska dem. Dessutom är de billigare ut- dragen ur standarder ibland så otydliga att kunden råkar köpa fel standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Gör standarders texter tillgängliga för okvalificerade användare. I möjliga fall genom förenkling av texterna och i fall där teknik eller juridik påtvingar specifikationen mindre tillgänglig text,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347483x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;genom att involvera användaren i utformning av ledsagande och mer vardagsnära text som passar standardens tilltänkta använd- ningssammanhang. Coachning och &lt;NOBR&gt;e-lärande&lt;/NOBR&gt; kan också vara användbara hjälpmedel för att öka tillgängligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Forskning och standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Vad gäller kopplingen mellan offentligt finansierade forsknings- projekt och deras deltagande i standardisering, har inom EU de senaste tre åren projektet COPRAS&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;pågått som sett till sådana relaterade frågor. Preliminära slutsatser pekar på att det finns skäl till särskilda insatser inom ramen för sjunde ramprogrammet för att förbättra interaktionen mellan forskningsprojekt och standardise- ring. Bland de problem som nämns finner man följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Forskningsresultat skulle ofta tjäna på att kanaliseras i standar- diseringsprojekt, dels hos konsortier, dels hos formella euro- peiska standardiseringsorganisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;En närmare koordination av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt; och standardiserings- policy kunde öka upptaget av forskning i standarder viket skulle kunna snabba på innovationers väg till marknader och ge bättre avkastning på gjorda &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Standardiseringsorganisationer behöver bli bättre på att för- klara hur standardisering kan ge fördelar för forskning och näringsliv, särskilt SME:er.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Europeisk standardisering behöver bli bättre på att inse att man konkurrerar med standardisering i Asien och USA, och att glo- bal acceptans av europeiska standarder tjänar på en aktiv policy för att uppmuntra och stödja forskningsprojekt som kanaliserar forskningsresultat genom europeisk standardisering. Därvidlag kan det behöva särskilda åtgärder för att hantera medlemskost- nader, IPR- hantering, konfidentialitet etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Forskningsprojekt har ofta inte samma projekthorisont som standardisering och kan behöva särskilda förlängningsmöjlig- heter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Särskilda åtgärder kan behöva vidtas för att matcha forsknings- projekt med standardiseringsorganisationer. Interoperabilitet är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.w3.org/2004/copras/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347484x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft8"&gt;för all IT en viktig egenskap och det åstadkoms i forskning och utveckling och tillsammans med standarder. Det talar för ett allmänt ökat utbyte mellan standardisering och FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Konsultgruppens preliminära förslag till ändrad EU- policy för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ICT-standardisering&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Antag en holistisk ansats för EU:s standardiseringspolicy på ICT området för att ta hänsyn till områdets föränderliga karaktär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Anpassa det legala ramverket till den aktuella situationen. Konsulterna menar att inkrementella justeringar av standardise- ringssystemet som tillkommit de senaste åren inte finner grund i dessa och att en justering behövs. Nödvändiga anpassningar behöver inte röra 98/34 men tillägg till 87/95 behövs. Detta om man vill införa mandateringar utanför ESO:erna och öppna SOGITS till andra än NSO:er.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Revitalisera Council Decision 87/95:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Centrala delar i 87/95 har ”glömts bort”. Dessa har att göra med mötena i SOGITS, offentlig upphandling och synkronise- ring av internationellt standardiseringsarbete. Att återväcka dessa skulle ge ett starkt instrument för EUs standardpolicy på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Involvera standardiseringens intressenter i mandatens konsulte- ringsprocess.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Andra än formella standardiseringsorganisationer konsulteras oregelbundet. En mer öppen relation anser förslagsställarna vara strategiskt riktig. Det kan åstadkommas genom ett tillägg till artikel 7 i 87/95 där också andra än nationella standardise- ringsorganisationer inbjuds delta i SOGITS möten. Förslaget innehåller också att ICTSB institutionaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Involvera standardiseringens intressenter i förslagsprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Det anses förbättra effektiviteten om man exempelvis: accepte- rar leverabler från andra än ESO (det sker idag men först när deras leverabler passerat &lt;NOBR&gt;ESO-system&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;CEN-workshop);&lt;/NOBR&gt; lämnar mandat till andra än ESO; tillåter medlemskap av andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;”Study on the specific policy needs for ICT standardisation. 2nd interim report. Brussels, 11 april 2007. DLA Piper, TU Delft, Uninova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;än NSO i ESO; möjliggör en ny ESO för området infomra- tionsteknik, strukturerad som ETSI och baserad på ICTSB. Detta kan åstadkommas genom ett tillägg till 87/95:s artikel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Påminn offentliga administrationer om att använda europeiska standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Om offentlig förvaltning i sitt upphandlingsförfarande hänvi- sade till EN antas det förbättra utvecklingen av europeiska standarder. 87/95 föreskriver redan att man skall göra så, men det verkar inte följas. Tillsammans med övriga rekommenda- tioner, särskilt de som välkomnar andra intressenter, leder för- slaget, enligt konsulterna, till att bättre &lt;NOBR&gt;EU-standarder&lt;/NOBR&gt; utveck- las. Förslaget innebär att man skall hänvisa till EN, alternativt förklara varför man inte gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;EU:s standardiseringspolicy för ICT borde innehålla (eller upp- datera sin) strategi för inflytande på global standardisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Konsultgruppen föreslår EU:s policyskapare att se över den internationella strategin. En sådan strategi bör baseras på en klassifikation av mål för standardiseringen, med bibehållet fokus på europeiska regionala aspekter likväl som globala frå- gor. Delar av strategin bör överväga hur samverkansavtal med &lt;NOBR&gt;icke-formella&lt;/NOBR&gt; standardiseringsorganisationer kan stödja EU:s &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsmål.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Inför beslut om att implementationer av standarder skall finnas före slutgiltigt godkännande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Konsulterna menar att &lt;NOBR&gt;IT-standarder&lt;/NOBR&gt; ofta är mjukvarubaserade och att deras implementation försvåras om standarden inte är baserad på något som verkligen bevisats fungera. Jämför IETF:s princip att basera sina ”standarder” på running code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Bejaka uppdelning av system genom definitionerna av standarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft8"&gt;Konsulterna menar att breda och omfattande standarder (sär- skilt inom telekom) bara kan hanteras av stora företag, och att SME:er skulle tjäna på möjligheten att använda delar av större standarder, som kan aggregeras till en helhet. Erfarenheter från telekomområdet visar att sådana referenspunkter i system och nätverk ökar konkurrens och motverkar monopolliknande situ- ationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft15"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Tag hänsyn till rekommendationer från projekten COPRAS och INTEREST för FoU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Avsättningen för FoU anses kunna förbättras genom närmare samverkan mellan FoU och standardisering. Dels genom att minska tidsgapet mellan dessa aktiviteter, dels genom ett gene- rellt närmande i olika finansieringsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;EU:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringspolicy&lt;/NOBR&gt; bör specificera vid vilka omständigheter det är nödvändigt respektive önskvärt men fri- villigt att blanda in användargrupper i standardiseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europeiska standarder bör göras fritt tillgängliga. EU:s policyma- kare bör tillsammans med ESO:erna inleda diskussioner med medlemsländernas NSO:er om det ohållbara i affärsmodeller där man tar betalt för att få ta del av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ICT-standarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Att ta del av en standard är inte gratis ens om man inte avser implementera den utan har andra syften, exempelvis forskning. Konsulterna menar att det har negativ inverkan att ta ut också små avgifter för standarder på &lt;NOBR&gt;IT-området.&lt;/NOBR&gt; Standarder som man inte tar del av diskuteras inte. Fri tillgång till &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; der anses vara viktigt för att öka deras visibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Några planeringsdokument under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Action Plan for European Standardization och Arbetsprogram för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering:&lt;/NOBR&gt; 2006 och 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Två större planeringsdokument färdigställdes först för 2006 och sedan igen för 2007:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Action Plan for European Standardisation som beskriver på- gående generella standardiseringsprojekt, vilka enheter från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som hanterar frågorna och vilka standar- diseringsorganisationer som utför projekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2006 års ICT Standardisation Work Programme (”Arbets- programmet”) som beskriver specifikt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ICT-relaterad&lt;/NOBR&gt; standar- disering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Arbetsprogrammet är framtids- och policyinriktat och inbjuder standardiseringsorganisationerna till deltagande med viss inrikt- ning. Arbetsprogrammet anger ett antal &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft15"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347487x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;kommissionsbeslut som ger en utgångspunkt för framtida standardisering. Det framgår inte vilken budget Arbetsprogrammet kan räkna med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Arbetsprogrammets genomgång är av intresse för den svenska samordningen eftersom den pekar ut områden där specifika ären- den är att vänta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Projektbedömning 2004&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Fr.o.m. 2004 har urvalet av projekt, som avses stödjas av EU, blivit föremål för mer transparenta och objektiva kriterier än tidigare. Huvudkriterier som anges är politisk relevans och förväntat medfinansieringsintresse från andra än EU. I dokumentet med bedömningar&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;beskrivs 36 projekt, föreslagna av de europeiska standardiseringsorganisationerna. 25 av dessa projekt ges prioritet. Detta urval utgör ett av underlagen för 2006 års ICT Standar- disation Work Programme (”Arbetsprogrammet” för &lt;NOBR&gt;IT-standar-&lt;/NOBR&gt; disering”) i den meningen att åtskilliga av de 25 projektbe- skrivningarna och deras motiveringar återfinns i Arbets- programmet, dock med åtskilliga bearbetningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2003 – 05&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;2002 publicerades en reviderad Rolling Action Plan av de standar- diseringsorganisationerna med en treårig arbetsplan. Den nya profilen kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;”the widespread availability and use of broadband networks throughout the Union by 2005 and the development of Internet Protocol Ipv6 … and the security o networks and information, eGovernment, eLearning, eHealth and eBusiness” (se Interim evaluation etc, sid 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Återigen öronmärkte kommissionen 12,5 miljoner euro för åren &lt;NOBR&gt;2003–2005.&lt;/NOBR&gt; I denna etapp framhävdes särskilt områdena inter- operabilitet, &lt;NOBR&gt;e-learning,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-business,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-government,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;e-inclusion&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;e-security.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;DG Enterprise: 2004 eSAP &lt;NOBR&gt;2004-S1&lt;/NOBR&gt; Evaluation Report&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;2000 – 02&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft8"&gt;Det äldsta dokumentet vi tar upp här är eEurope Action Plan &lt;NOBR&gt;(2000–2002).&lt;/NOBR&gt; Det kan sammanfattas i tre punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;billigare, snabbare och säkrare Internet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;investering i människor och kompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ökad användning av Internet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;På denna grund byggdes eEurope Standardisation Action Plan (eSAP). &lt;NOBR&gt;EU-kommission&lt;/NOBR&gt; beslöt att bidra till ett antal projekt under inom en total kostnadsram på 12,5 miljoner euro. Utgångspunkt var förslag från CEN och ETSI (2001) i form av en Rolling Standardisation Action Plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;eSAP 2002 innehöll 140 separata handlingslinjer, fördelade på eEurope Action Plans följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;cheaper Internet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-research&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-security&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-education&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (or learning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-working&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-accessibility&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-commerce&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-government&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-health&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-content&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;e-transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;eSAP 2002, som avslutades 2004, behandlades i en interim- utvärdering publicerad i november 2003. De fyra huvudfrågorna var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Har planen bidragit till att främja det allmänna intresset?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Har användarmedverkan ökat?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Har en öppna och inkluderande plattformar åsadkommits?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Har planen bidragit till fri tillgång och användning av eEuropes standardiseringsprodukter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Utvärderingen utföll mer positivt för frågorna 1 och 4 än för frågorna 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1297 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft7"&gt;Några andra länders samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft8"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Här beskrivs några länders arbete med standarder och standar- disering inom den offentliga verskamheten. Urvalet är dels länder som har tydligt formulerad policy för samordning av offentligt engagemang i standardisering på &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; dels motsvarar Sverige i storlek, samt slutligen är medlemmar i EU eller EFTA. De länder vi valt är också högt placerade i den sk. &lt;NOBR&gt;e-readiness&lt;/NOBR&gt; ranking för 2007 som utförs av the Economist.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Beskrivningen av Danmark dominerar denna framställning. An- ledningen är främst den att Danmark ligger mycket långt framme med en medveten satsning på standardisering för den elektroniska förvaltningen viket gett nyttiga erfarenheter i samordningsproble- matiken. Danska lösningar har också varit så tidiga och så fram- gångsrika att de utgör ledande modell i flera avseenden för hur man inom EU föreställer sig gemensamma paneuropeiska lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft8"&gt;De andra länderna vi jämför med har också likheter med Dan- mark genom några centrala drag i hur standardiseringssamord- ningen organiseras, där Danmark ofta varit föregångaren. En likhet är att man har en företrädesvis politisk grupp som i några fall har ansvar för hela &lt;NOBR&gt;IT-politiken,&lt;/NOBR&gt; och i andra fall har ansvar för åtmin- stone &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; och standardisering på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; (Danmark, Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten; Nederländerna, Government standards board; Finland, Rådet för informations- samhället; Norge, Koordineringsorganet för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;En annan likhet följer nästan logiskt på det förra, nämligen ett kansli av tjänstemän som hanterar det praktiska arbetet med att peka på standarder och andra specifikationer för offentlig använd- ning (Danmark, koordinerande informationsudvalg och kontor på IT och Telestyrelsen; Nederländerna, kansli hos Government&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;The 2007 &lt;NOBR&gt;e-readiness&lt;/NOBR&gt; rankings. Raising the bar. A white paper from the Economist Intelligence Unit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft15"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Shared Services; Finland, Kunta IT; Norge, kansli på Förnyelse och administrationsdepartementet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En tredje likhet (möjligen undantaget Nederländerna) är att man inrättat funktioner som spänner över sektors- och myndig- hetsgränser med syfte att sortera fram nödvändiga specifikationer för att åstadkomma semantisk och organisatorisk interoperabilitet (Danmark, Sektorstandardiseringsudvalg och domaenekomittéer; Finland, JUHTA; Norge, Standardiseringsrådet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Medan de standardiseringsfrågor som relaterat till &lt;NOBR&gt;e-förvaltning&lt;/NOBR&gt; som synes har ganska tydliga strukturer gemensamt bland dessa länder, är likheterna färre för frågor som rör samordning av 98/34- relaterade ärenden. Och för de &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;98/34-frågorna&lt;/NOBR&gt; är lik- heterna än färre: normalärenden (alla områdens föreskrifter och mandat) hanteras i regel av en motsvarighet till utrikesdeparte- mentet och en underliggande handelsmyndighet motsvarande Kommerskollegium. På de &lt;NOBR&gt;IT-relatera&lt;/NOBR&gt; områdena har man i några av dessa länder funnit formen för normalärenden vara otillräckligt för &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; ärenden och beskriver i intervjuer hur man antingen inrättat särskilda ansatser att hantera problemen eller funnit infor- mella lösningar som bygger på tjänstemännens nätverk inom och utanför den offentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft21"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Danmark har en tradition av ett stort statligt engagemang i standardisering. Engagemanget tar sig uttryck dels i ekonomiskt stöd till Dansk Standard som utför en stor del av Danmarks standardiseringsarbete. Dels i det att vetenskapsministeriets myndighet IT- och Telestyrelsen vid sidan om Dansk Standard bedriver eget standardiseringsarbete på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; och utgör Danmarks andra nationella standardiseringsorgan. Utöver detta deltar flera departementschefer och högre tjänstemän i tvär- sektoriella samarbetsgrupper kring standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Standarder och standardiseringsprocesser har en betydelsefull roll i Danmarks beslut att drastiskt minska administrativa kost- nader. Dels genom standarder för en interoperabel och effektiv elektronisk förvaltning, dels genom standarder som alternativ till proprietära och kostsamma programvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft15"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Sommaren 2006 fattade Danska Folketinget beslut att det offentligas användning av programvaror inte senare än första januari 2008 skall vara baserade på öppna standarder.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Allmän standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Dansk Standard representerar Danmark i ISO och CEN, IEC och CENELEC samt i ETSI, men inte ITU. Dansk Standard får ekonomiskt stöd i huvudsak från Økonomi- og Ehrvervs- ministeriet med 26 miljoner danska kronor för år 2006. Ytterligare 3 miljoner danska kronor kommer från vetenskapsministeriet. Förutom dessa 29 miljoner danska kronor tillkommer ytterligare offentlig finansiering av Dansk Standard i form av andra departements och myndigheters medlemskap och uppdrag. År 2005 uppgick den offentliga finansieringen till totalt 38 miljoner danska kronor, vilket motsvarade 57 % av omsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Sedan 1 januari 2006 har ansvaret för Dansk Standard överförts från Vetenskapsdepartementet till Økonomi- og Ehrvervsmini- steriet. Syftet med förändringen har varit att samla insatser för danska statens delaktighet i standardisering som tidigare varit delad mellan dessa departement. Medan Vetenskapsdepartementet hade huvudmannaskapet för Dansk Standard var det Økonomi- og Ehrvervsministeriet som ansvarade för de horisontella verktyg som reglerar EU:s inre marknad, och för dansk utveckling av policy för europeisk och global standardisering. Vetenskapsdepartementet har dock fortsatt nära koppling till Dansk Standard genom samarbete och särskilda uppdrag gällande standarders betydelse för innovationer inom tillväxtområdena &lt;NOBR&gt;nano-,&lt;/NOBR&gt; bio- och informa- tionsteknik.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft8"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Det har saknats egentlig samordning mellan Dansk Standard och offentliga aktörer. Økonomi- og Ehrvervsministeriet har därför tagit inititativ till en stående kommitté med syfte att säkra den nödvändiga koordinationen av offentliga standardiseringsinsatser. Gruppen består av tio departement och myndigheter med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.folketinget.dk/?/samling/20051/beslutningsforslag/b103/index.htm &lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Strategi for den danske standardiseringsinsats. Januari 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;sekretariat och ordförandeskap hos Ehrvervs- och byggestyrelsen, en myndighet under Økonomi- og Ehrvervsministeriet. Kom- munernas Landsförening är inte representerade i gruppen. Gruppen skall sammanträda minst två gånger per år; dels i samband med arbetet med vårbudgeten, dels i samband med att Ehrvervs- och byggestyrelsens avtalsskrivning med Dansk Standard varje höst. Utöver dessa tillfällen kan gruppen mötas efter eget skön och inkalla experter, andra myndigheter och representanter för intresseorganisationer. Gruppens uppgifter är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Koordinera statliga insatser gentemot Dansk Standard för ökad öppenhet och effektivt utnyttjande av statens resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Dryfta prioritering av områden som skall stödjas som speglar danska intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Företa utredningar och analyser samt sprida kunskap på standardiseringsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Diskutera övergripande standardiseringspolitiska frågor i relation till europeisk och internationell standardisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Gruppen kan också diskutera frågor av särskild betydelse för Danmark och med sikte på danska initiativ i relation till europeisk och internationell standardisering. Samt lyfta fram andra frågor av betydelse för diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vid ett första möte sommaren 2006 specificerades uppgifter och en arbetsplan för det tværministeriella udvalgets kommande år. Gruppen skall också bistås av en referensgrupp med representanter för Dansk Standard, branscher, kommuner och konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Se bild på omstående sida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft15"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1330 ft17"&gt;Ekonomi och Ehrvervsministeriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft17"&gt;Ehrvervs och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft17"&gt;Byggestyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft17"&gt;standardi- serings- udvalg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft17"&gt;Dansk Standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft8"&gt;Digital förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td452"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td453"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr45 td454"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Videnskabsministeriet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td455"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td456"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td457"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td458"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr45 td459"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;Finansministeriet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td452"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td461"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td455"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td462"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td463"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td464"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td465"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td464"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td452"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td468"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td469"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td470"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td462"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td471"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td472"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td473"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td474"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td455"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td475"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr46 td476"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;Digital Taskforce&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td477"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td478"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td479"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td455"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td480"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td481"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr8 td482"&gt;&lt;P class="p23 ft162"&gt;IT och Telestyrelsen, Governancekontoret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td475"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td484"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td485"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td486"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td487"&gt;&lt;P class="p472 ft14"&gt;Projekt &lt;SPAN class="ft17"&gt;digital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td477"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td488"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td489"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td490"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td475"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td491"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td492"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td493"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td487"&gt;&lt;P class="p472 ft17"&gt;förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td494"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td495"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr9 td496"&gt;&lt;P class="p469 ft163"&gt;Statens &lt;NOBR&gt;IT-råd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td484"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td485"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td486"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td495"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td484"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td485"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td486"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td487"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td497"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td498"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td499"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td500"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td501"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td502"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td503"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td484"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td504"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td505"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td506"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td507"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr32 td508"&gt;&lt;P class="p1336 ft164"&gt;Statens &lt;NOBR&gt;IT-Forum&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td509"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr6 td510"&gt;&lt;P class="p459 ft17"&gt;STS,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td511"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td512"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td513"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td514"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td515"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td516"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td517"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td518"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td519"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td520"&gt;&lt;P class="p868 ft99"&gt;Digital signatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td521"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td149"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td488"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td489"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td150"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td490"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td433"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td522"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td523"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 rowspan=2 class="tr11 td524"&gt;&lt;P class="p16 ft163"&gt;Det Koordinerande Informationsudvalg KIU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td525"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td510"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;Styrgruppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td522"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td526"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td523"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td525"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td511"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td527"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr29 td528"&gt;&lt;P class="p492 ft162"&gt;Datastandardi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td529"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td530"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td531"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr29 td532"&gt;&lt;P class="p462 ft162"&gt;IT Arkitektur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td533"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td510"&gt;&lt;P class="p861 ft165"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td519"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td534"&gt;&lt;P class="p1053 ft99"&gt;FESD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td535"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td536"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td537"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td538"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td539"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td483"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr11 td510"&gt;&lt;P class="p16 ft14"&gt;tväroffentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td522"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td540"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td541"&gt;&lt;P class="p492 ft166"&gt;seringskomitéen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td542"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td543"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td544"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td545"&gt;&lt;P class="p1337 ft166"&gt;komitéen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td546"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td547"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td548"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td549"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td550"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr18 td551"&gt;&lt;P class="p466 ft17"&gt;samarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td511"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td552"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td553"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td554"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td555"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td556"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td557"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td558"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td559"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td560"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td561"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td562"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td519"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td534"&gt;&lt;P class="p1337 ft99"&gt;sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td563"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td564"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td565"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td566"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td568"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td569"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td570"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td571"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td572"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td573"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td574"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr32 td575"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;Datastandardiserings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr32 td281"&gt;&lt;P class="p854 ft164"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-arkitekturkontoret&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td573"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr44 td575"&gt;&lt;P class="p867 ft162"&gt;kontoret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td573"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td577"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td579"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td580"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td581"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td582"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td573"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td519"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td534"&gt;&lt;P class="p959 ft99"&gt;m.fl projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td583"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td584"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td585"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td586"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr22 td587"&gt;&lt;P class="p31 ft167"&gt;oio arkitekturforum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td522"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td589"&gt;&lt;P class="p16 ft168"&gt;Kernekomponent-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td590"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td591"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td592"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td593"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td548"&gt;&lt;P class="p16 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td589"&gt;&lt;P class="p1075 ft162"&gt;arbejdsgruppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td594"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td595"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td596"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td597"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td587"&gt;&lt;P class="p1043 ft168"&gt;oio udviklerforum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td599"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td600"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td601"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td602"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr8 td603"&gt;&lt;P class="p1338 ft162"&gt;Referencedata-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td578"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td604"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td605"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td606"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td607"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td576"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td466"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td471"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td472"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td473"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td608"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td609"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td610"&gt;&lt;P class="p16 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td611"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td612"&gt;&lt;P class="p1075 ft162"&gt;udvalget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td567"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td611"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td613"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td614"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td615"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td616"&gt;&lt;P class="p16 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td617"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td618"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td619"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td594"&gt;&lt;P class="p16 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td620"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td621"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td622"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td623"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td624"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td625"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td626"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td627"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td628"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr38 td629"&gt;&lt;P class="p39 ft169"&gt;Sektorstandardiseringsudvalg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td628"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td588"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr8 td630"&gt;&lt;P class="p1336 ft168"&gt;Sektorstandardiseringsudvalg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td631"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td632"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td633"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td634"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td635"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td636"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td637"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td638"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td590"&gt;&lt;P class="p16 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td598"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1339 ft8"&gt;Förutom en handfull frågor på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; som Dansk Standard följer, står IT- och Telestyrelsen för Danmarks arbete med IKT- standarder. En vision om en digital förvaltning har utvecklats i samråd mellan staten, kommunerna och Danmarks amter, (lands- ting), först 2004 och sedan igen 2007, för perioden till 2010.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tillsammans med Finansministeriet, har Vetenskapsministeriet stor betydelse för att initiera, driva och samordna en lång rad standardiseringsinitiativ för att realisera visionen om den digitala förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Strategi for digital forvaltning &lt;NOBR&gt;2004-06.&lt;/NOBR&gt; Digital Förvaltning. Februari 2004. Strategi för digitalisering af den offentlige sektor &lt;NOBR&gt;2007-2010.&lt;/NOBR&gt; Mod bedre digital service, öget effektivisering og starkere samarbejde. Höringsudkast, Regeringen, KL og Danske Regioner. Mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Regeringens, kommunernas och amternas uppslutning tar sig uttryck i den sk. Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten (tidigare Bestyrelsen for Digital Forvaltning). Styrgruppen består av departementscheferna för finansministeriet, vetenskaps- ministeriet, ekonomi och Ehrvervsministeriet, inrikes och hälsoministeriet, justitie och tullministerierna, samt ledarna för Kommunernas Landsförening och Amtsrådsföreningen och utvecklingsdirektören på Ehrvervs- och Boligstyrelsen. Finans- ministern är ordförande för gruppen och ytterligare ministrar och chefer deltar vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten är överordnat ansvarig för utformningen av strategin för digital förvaltning, för att strategin följs och uppsatta mål nås. För att åstadkomma detta har man bland sina uppgifter att igångsätta initiativ, bidra till att lösa konflikter och upplösa tekniska, rättsliga och organisatoriska hinder. Denna tvärministeriella styrgrupp har sitt sekretariatet på finansministeriet och där inom projektet Digital Taskforce.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Digital Taskforce&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Digital Taskforce tillsattes 2001 med syfte att främja omställningen till digital förvaltning genom att fungera som katalysator för tvärgående lösningar i digitaliseringsprocessen. Gruppens mandat gavs en tidsbegränsad förlängning 2005 som 2006 permanentades genom att den bortre gränsen togs bort. Taskforcens uppgifter är, förutom att erbjuda sekreteriat åt Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten, att säkra genomförandet av styrgruppens initiativ; att följa upp strategin för digital förvaltning; samt att koordinera och följa utvecklingen av digitala tjänster i den offentliga sektorn. Taskforcen leds av en på finansministeriet anställd kontorschef och har omkring 20 personer inlånade från andra minsterier och kommunala organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Bland Digital Taskforces och projektet Digital Forvaltnings olika projekt, har de budgetmässigt största varit det sk. Fælles systemer til elektronisk sags- og dokumenthåndtering i den offentlige sektor, projektet eDag, och kampanjen för digitala självbetjäningslösningar. Exempel på andra projekt där Digital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft15"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;Taskforce varit engagerat är projekten digital signatur, sjukdagpeng och digital registrering av fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten och Digital Taskforce är avsedda att realisera en digital förvaltning. Detta är en del i en övergripande &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; som Vetenskapsministeriet har huvud- ansvaret för och som samordnas på dess myndighet IT- och Telestyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;1998 ingicks ett avtal mellan staten (representerat av vetenskapsministeriet), Kommunernas Landsförening och Amts- rådsföreningen att sätta samman ett gemensamt Koordinerande Informationsudvalg, KIU. KIU var i praktiken en förlängning av det tidigare sk. &lt;NOBR&gt;Heinesen-udvalget&lt;/NOBR&gt; som sedan 1996 verkat för att komma med förslag och idéer till förnyelse av den offentliga informationspolitiken. &lt;NOBR&gt;Heinesen-udvalget&lt;/NOBR&gt; leddes av tidigare finansministern Knud Heinesen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;Det Koordinerende Informationsudvalg, KIU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Huvuduppgiften för KIU är att skapa förutsättningar för kvalitet i offentlig nätinformation, att se till så att relevanta standarder lö- pande utvecklas och underhålls och att ta ställning till standarder som föreslås dem. Detta mot det överordnade syftet att främja utvecklingen av en användbar och relevant offentlig elektronisk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Vetenskapsministern är ordförande för KIU och sekretariats- funktionen sköts av Governancekontoret på IT- och Telestyrelsen. KIUs arbete är den del i projektet digital förvaltning och udvalget rapporterar till Styrgruppen för tväroffentliga samarbeten. Ytterli- gare kopplingar består i att både finansministeriet och Digital Taskforce är representerat bland medlemmarna i KIU och i STS. Ytterligare medlemmar är Ekonomi och Ehrvervsministeriet, Inri- kes- och Hälsoministeriet, Tull och Skatteministeriet, Kommuner- nas Landsförening, Amtsrådsföreningen, Köpenhamns och Fred- riksbergs kommuner samt Ehrvervs och Selskabsstyrelsen. Möten sker på kontorschefsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft15"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TF FTP&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 6 SOU 2007:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;I Danmark insåg man tidigt att bland de absolut viktigaste förutsättningarna för en fungerande digital förvaltning är att man bestämmer sig för en gemensam grundstruktur, en gemensam IT- arikitektur på vilken man kan bygga gemensamma verktyg. KIU tog fram en grönbok, som efter offentlig behandling och remiss 2003 utvecklats vidare till en vitbok.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vitboken föreslog bland annat att det skulle inrättas en &lt;NOBR&gt;IT-Arkitekturkommitte&lt;/NOBR&gt; hos KIU. Tanken med detta var att man för att säkra en fungerande &lt;NOBR&gt;e-för-&lt;/NOBR&gt; valtning först måste säkra interoperabilitet. Och för att säkra inter- operabilitet ansåg man att man måste ta ansvar för en egen IT-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;arkitektur. Den arkitektur man valde baseras på XML.&lt;SPAN class="ft50"&gt;6, 7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft12"&gt;TPF FPTP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den danska regeringen har varit tidiga bland övriga europeiska länder i att fatta beslut om hur man vill digitalisera sin förvaltning. Att vara bland de första medför förstås en risk att andra länder fat- tar beslut om andra arkitekturer och att det med tiden visar sig att man fattat ”fel beslut”. För att minimera den risken tog IT- och Telestyrelsen initiativ till internationellt erfarenhetsutbyte i Inter- national Council for Information Technology in Government Administration. Man har också varit drivande i det Europeiska ramverket för interoperabilitet, IDABC&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och deltar i det arbete som påbörjats i EU:s European Interoperability Framework.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Frå- gan om hur framtidssäkra de danska besluten är ligger bortom denna utredning. Vi nöjer oss att beskriva och kommentera hur man organiserat sig för att fatta och genomföra beslut, samt vilka former av samordning man valt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Hvidbog om &lt;NOBR&gt;It-Arkitektur.&lt;/NOBR&gt; Arbejdsgruppe om &lt;NOBR&gt;IT-Arkitektur&lt;/NOBR&gt; i regi af Det Koordinerende Informationsudvalg. 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Regeringen besluttede i 2001 at OIOXML skulle være standarden for offentlig dataudveksling&lt;SPAN class="ft27"&gt;.” KIU, Udveksling af Data (UaD) – evaluering. Delrapport. September 2004. www.folketinget.dk/samling/20042/spoergsmaal/S139/svar/endeligt/20050316/151065.PDF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Sidste år blev der truffet aftale mellem stat, amter og kommuner om at igangsætte en fælles standardiseringsproces. Det blev bl.a. aftalt, at XML (Extensible Markup Language er et såkaldt opmærkningssprog) skal være fælles format for udveksling af data i det offentlige&lt;SPAN class="ft53"&gt;.” Grønbog om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;IT-arkitektur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; www.oio.dk/files/arkitektur_greenpaper.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Arkitektur och ramverk för interoperabilitet &lt;NOBR&gt;–förstudie&lt;/NOBR&gt; 2006 &lt;NOBR&gt;–slutrapport.&lt;/NOBR&gt; Verva. Karl Wessbrandt. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;IT- och Telestyrelsens årsberättelse 2003. itst.dk/static/ITST- aarsberetning/html/chapter03.htm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft15"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Offentlig Information &lt;NOBR&gt;On-line,&lt;/NOBR&gt; OIO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;KIU skapade sedermera &lt;NOBR&gt;IT-Arkitekturkommitéen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;och Data- standardiseringskommitéen&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Dessa kommittéer leds av Vetenskapsdepartementet och deras arbete assisteras och komplet- teras av de på IT- och Telestyrelsen inrättade IT- Arkitekturkontoret och Datastandardiseringskontoret. Kommit- téerna har som medlemmar representanter från stat, amter och kommuner, medan deras underarbetsgrupper kan ha en bredare representation från företag, branschföreningar och intresse- organisationer. Tillsammans med andra kontor bedriver man OIO- portalen, där OIO står för Offentlig Information &lt;NOBR&gt;On-line.&lt;/NOBR&gt; De två kommittéerna har arbetsgrupper som utför det egentliga standar- diseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Med principen frivillighet och öppenhet har man tagit initiativ till att översätta och anpassa internationella standarder i den sk. &lt;NOBR&gt;OIO-Katalogen.&lt;/NOBR&gt; Man anger i katalogen standarder, specifikationer och teknologier och vilken status de har, där alternativen är anbefalld, godkänd, de facto, kommande, upprätthållen samt upp- hörd. Om en standard eller specifikation är anbefalld innebär det att den bedöms vara avgörande för interoperabilitet och därför starkt rekommenderad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;I praktiken utgör &lt;NOBR&gt;OIO-katalogen&lt;/NOBR&gt; dels ett ramverk för interoperabilitet i offentlig digital förvaltning, dels en katalog över godkända &lt;NOBR&gt;XML-scheman.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Sektorstandardiseringsudvalg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;IT- och Telestyrelsens kontor samverkar i flera av de projekt som ovan beskrivits som tillhörande Den digitale Taskforce och det övergripande Projekt Digital Förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ytterligare en form av samverkan finner man i så kallade sektorstandardiseringsudvalg (eller domänekomitéer). IT- och Telestyrelsen har tagit ledning för att säkerställa interoperabilitet också inom sektorer. Man erbjuder verktyg, mötesplats och stöd för att respektive sektorsansvarig skall ta huvudmannaskap för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommissorium för &lt;NOBR&gt;IT-arkitekturkomitéen:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.oio.dk/arkitektur/fora/OIO-it-&lt;/NOBR&gt; arkitekturkomiteen/kommissorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommissorium för Datastandardiseringskommittéen: www.oio.dk/dataudveksling/fora/OIO- datastandardiseringskomiteen?o=c555a4d6a605f35424e2f615ac1223d2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft15"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;samarbetsgrupp med representanter för andra intressenter inom sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Samarbetsgruppernas uppgift är att utveckla gemensamma beskrivningar av syntax och semantik för att uppnå inter- operabilitet. Några grupper fanns sedan tidigare men under andra former medan andra nyligen bildats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Exempel på sektorstandardiseringsgrupper är gruppen för vägdata, miljödata, eHandel, sjukdagpeng, universitet, hälsa och livsmedel. Kommittéerna kan hantera både vertikala och horison- tella sektorsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Ett praktiskt exempel på sektorsstandardiseringsudvalg kan se ut på följande sätt. Motsvarande Vägverket tar initiativ till en kommittée för standardisering av vägdata. Etableringen sker i samverkan med sekretaritatet för Datastandardiseringskommittéen, som utfärdar en instruktion som beskriver mandat och detaljer för ansvarsområdet. Kommittéen sätts samman brett med repre- sentanter från alla relevanta sakägare i det offentliga och privata, vilket är ett krav för att godkännas av datastandardiserings- kommittéen. Vägdatakommittéen inrättar sedan en första arbets- grupp med motsvarande breda representation, där arbetet att utveckla gemensamma standarder utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsarbetet&lt;/NOBR&gt; i praktiken&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Det koordinerande Informationsudvalg, KIU, har övergripande ansvar och beslutanderätt om vilka standarder som skall upp på &lt;NOBR&gt;OIO-katalogen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;KIU delegerar arbetet att utveckla, bearbeta och bedöma standarder till två ”tekniska kommittéer”, &lt;NOBR&gt;OIO-Datastandar-&lt;/NOBR&gt; diseringskommittéen, som hanterar &lt;NOBR&gt;XML-baserade&lt;/NOBR&gt; standarder, och &lt;NOBR&gt;OIO-IT-Arkitekturkommittéen,&lt;/NOBR&gt; som hanterar standarder som mer relaterar till teknisk interoperabilitet för den offentliga arki- tekturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Medan besluten delegerats till de tekniska kommittéerna, behåller KIU hanteringen av eventuella överklaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De två tekniska kommittéerna har var sitt sekretaritat som validerar förslag till nya standarder, och sänder dem på offentlig remiss i 30 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Faellesoffentlig &lt;NOBR&gt;it-standardisering-en&lt;/NOBR&gt; vejledning om &lt;NOBR&gt;OIO-it-standarder.&lt;/NOBR&gt; OIO 15[1:2005]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;De tekniska kommittéerna har också var sitt utvecklarforum. Dessa forum är offentliga och öppna för alla sakägare och möten sker kvartalsvis i IT- og Telestyrelsens regi, som också håller forumen med sekretariat. Syftet med forumen är att skapa dialog mellan offentliga och privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En tredje part vid sidan om de tekniska kommitteéerna är gruppen av sektorstandardiseringsudvalgen. Dessa kommittéer väljer ut och utvecklar alla typer av standarder utifrån konkreta verksamhetsbehov. Kommittéerna är organiserade under någon av de två tekniska kommittéerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vem som helst kan föreslå standarder, offentliga likväl som privata aktörer och andra. De tekniska kommittéerna och sektors- standardiseringkommittéerna utvecklar, bearbetar och värderar de föreslagna standarderna. Kommittéernas sekretariat validerar resultatet och sänder det på offentlig remiss. Remissvaren sam- manställs av sekretariaten och tillställs tillsammans med sekre- tariatets bedömning till kommittéerna som fattar beslut. Om någon klagar på beslutet tas det upp i KIU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;Statens &lt;NOBR&gt;IT-råd&lt;/NOBR&gt; &amp; &lt;NOBR&gt;IT-Forum&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Ytterligare &lt;NOBR&gt;samverkansgrupper—vid&lt;/NOBR&gt; sidan om Finansministeriets Styrelse för tväroffentliga samarbeten som möts på departe- mentschefsnivå, och vetenskapsministeriets Koordinerande Informationsudvalg, som möts på &lt;NOBR&gt;kontorschefsnivå—är&lt;/NOBR&gt; Statens &lt;NOBR&gt;IT-Råd,&lt;/NOBR&gt; som möts på ledningsnivå och Statens &lt;NOBR&gt;IT-Forum,&lt;/NOBR&gt; som möts på &lt;NOBR&gt;IT-chefsnivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Statens &lt;NOBR&gt;IT-Råd&lt;/NOBR&gt; skapades år 2000 med deltagande från samtliga departement för att åstadkomma maximal bredd i representation av den danska staten. Rådets två uppgifter är att bidra med initiativ till regeringens &lt;NOBR&gt;IT-politik&lt;/NOBR&gt; för Danmark och till den del av &lt;NOBR&gt;IT-politiken&lt;/NOBR&gt; som avser Danmarks offentliga sektor. Rådet skall upfylla detta genom erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och samarbete om gemensamma problem och lösningar. Medlemmar i &lt;NOBR&gt;IT-Rådet&lt;/NOBR&gt; är typiskt avdelningschefer och direktörer. Ordförande är IT- och Teledirektören för vetenskapsministeriet. Gruppen möts kvar- talsvis och rapporterar till Vetenskapsministern. IT- och Tele- styrelsens Governancekontor erbjuder sekretariat för Rådet, liksom för &lt;NOBR&gt;IT-Forum.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft15"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-Rådet&lt;/NOBR&gt; tog omedelbart initativet till ett statligt &lt;NOBR&gt;IT-forum&lt;/NOBR&gt; med likaledes fullständig representation från alla departement men här på &lt;NOBR&gt;IT-chefsnivå.&lt;/NOBR&gt; Syftet med &lt;NOBR&gt;IT-Forum&lt;/NOBR&gt; är att hantera tekniska, administrativa och organisatoriska frågor kring den offentliga sektorns införskaffande och användning av IT. &lt;NOBR&gt;IT-Forum&lt;/NOBR&gt; möts månatligt och rapporterar löpande till Statens &lt;NOBR&gt;IT-råd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Notifieringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;98/34-ärenden&lt;/NOBR&gt; som avser tekniska föreskrifter samordnas vid Ehrvervs- och Byggestyrelsen under Økonomi- og Ehrvervs- ministeriet (enligt överenskommelse med utrikesdepartementet). För &lt;NOBR&gt;IT-relaterade&lt;/NOBR&gt; föreskrifter &lt;SPAN class="ft171"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;standarder, inklusive tele- kommunikation, ansvarar Vetenskapsdepartementets myndighet IT- og Telestyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ehrvervs- och Byggestyrelsen sänder notifikationer om danska tekniska föreskrifter till kommissionen med kopia till UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Kommissionens och andra medlemsländers detaljerade ytt- randen på danska notifieringar sänds av Ehrvervs- och Bygge- styrelsen till den notifierande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Danmarks svar på mottagen kommentar eller detaljerat ytt- rande, utarbetas av den notifierande myndigheten och sänds via Ehrvervs- och Byggestyrelsen till kommissionen med kopia till UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Meddelanden om andra länders nya notifieringar sänds däremot inte vidare från Ehrvervs- och Byggestyrelsen. Man hänvisar istället alla danska intressenter att vända sig till Kommissionens infor- mationssystem TRIS för att själva ta del av samtliga notifieringar. Också Dansk Standard publicerar varje månad alla nya notifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Den danska hållningen är att dansk offentlighetsprincip står i strid med direktivets artikel 8, som hänvisar till att kommentarer och detaljerade yttranden riktade till kommissionen inte skall offentliggöras med mindre än att författaren givit sitt god- kännande. Ehrvervs- och Byggestyrelsen lyfter också fram undan- tagsreglerna i Euroaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr. 1049/2001 om offentlighet av parlamentets, rådets och kommis- sionens dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Kommentarer och yttranden som föreslås av andra än sektorsansvarig myndighet, kommer att förmedlas till ansvarig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347501x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;myndighet av Ehrvervs- och Byggestyrelsen och kommer inte att sändas till kommissionen i de fall de inte överensstämmer med den officiella danska positionen. Sådana kan givetvis ändå framföras till lämpligt generaldirektorat i kommissionen eller till &lt;NOBR&gt;98/34-sekre-&lt;/NOBR&gt; tariatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft21"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Inom det nederländska regeringskansliet startade man 1979 en interdepartemental kommission för standardisering. Industrimini- steriet hade sekretariat och ordförandeskap. Bland syftena märktes att utveckla en standardiserings och certifieringspolitik för ökad tillväxt. Man ville också samordna den statliga förvaltningens deltagande i och attityd till internationella standardiseringsorgan och samarbetet i EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;1982 fattades beslut om riktlinjer för statliga tjänstemäns deltagande i nationellt och internationellt standardiseringsarbete. I dessa fanns anvisningar för hur statliga representanter skulle bidra till att regeringens mål skulle uppnås. Bland riktlinjerna fanns också procedurregler för att förbättra samordningen mellan de statliga representanterna och utveckla en gemensam syn på standar- diseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;1984 tog regeringen ställning till ett dokument som utrycker den statliga standardiseringspolitiken. Syftet med dokumentet var att åstadkomma en optimal användning av standard i lagstiftning och offentlig upphandling. 1989 omorganiserades och förstärktes kommissionen i syfte att öka insatserna i det europeiska standar- diseringsarbetet.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft30"&gt;Nedeländerna har under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2005&lt;/NOBR&gt; erbjudit stöd för offentligt användande av öppna standarder och öppna program- varor i projektet OSOSS. De syften man anger är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;minska beroendet av externa mjukvaruleverantörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1349 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;motverka missbruk av monopolpositioner på mjuk- varumarknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;öka kvaliteten i statens informationssystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sidorna &lt;NOBR&gt;179-181.&lt;/NOBR&gt; SOU 1989:45 ”Standardiseringens roll i &lt;NOBR&gt;EFTA/EG-samarbetet”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347502x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;minska statens kostnader för utveckling och implementation av mjukavaror,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;förbättra informationsutbytet inom staten, mellan staten och medborgare samt den privata sektorn i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;OSOSS medverkar aktivt i nationella standardiseringsorganisatio- ner likväl som i internationella organisationer och konsortier. Verksamheten har en årlig budget på ca en miljon Euro och en per- sonal på åtta personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Samtidigt med sjösättningen av OSOSS startades på finansde- partementet projektet ICTAL med syfte att till 2006 avsevärt minska den administrativa bördan för företag. Programmets andra rapport lämnades till regeringen 2005 och där föreslår man bland annat inrättandet av en statlig standardiseringsstyrelse och en råd- givande referensgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Våren 2006 bildades styrelsen Government Standards Board bestående av representanter för nederländska departement och myndigheter och med syfte att stödja standardisering för digital offentlig förvaltning, användande av öppna standarder och ett effektivt informationsutbyte med medborgare och näringliv. Som ett rådgivande stöd för styrelsen inrättade man också ett standardi- seringsforum med representanter för nederländskt näringsliv. Både styrelsen och forumet erbjuds ett kansli på det likaledes nybildade GSSI: Government Shared Services for ICT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;GSSI är en ledningsorganisation med uppgift att hantera diverse offentliga funktioner för elektronisk förvaltning. Organisationen leds av ett råd med representation från alla delar av regeringskans- liet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Notifieringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Nationell kontaktpunkt för &lt;NOBR&gt;98/34-ärenden&lt;/NOBR&gt; är CDIU, Centrale Dienst voor In- en Uitvoer, Nederländernas motsvarighet till Svenska kommerskollegium. CDIU lyder under finansdeparte- mentet men ansvaret för exportkontrollpolicy ligger på Ministry of economic affairs. Myndigheten anställer tre personer för att hantera informationsprocessen gentemot Kommissionen. CDIU vidaresänder alla notifikationer till ”intresserade parter” vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Programme for Open Standards and Open Software in Government (OSOSS) www.ososs.nl/attachment.db?6946&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;innefattar företag och associationer, 11 ministeriella notifierings- sammordnare, samt ansvarig på Ministry of economic affairs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Nederländerna reagerar bara på andra länders notifieringar på initiativ av industrin. Enbart i de fall att ett företag eller en association väljer att kommentera en notifikation, sänder CDIU runt kommentaren på sändlistan samt till Europaenheten på finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft8"&gt;Europaenheten ansvarar för interdepartemental samordning av Nederländernas officiella position: om Nederländerna skall lämna kommentar eller ett detaljerat yttrande samt hur den skall formuleras. Europaenheten sänder den nederländska positionen till CDIU som reläar den vidare till kommissionen för översättning och vidare hantering.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft21"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Det nationella standardiseringsarbetet styrs och samordnas av SFS, Finlands standardiseringsförbund. I likhet med SIS är SFS en fristående medlemsförening och har bland sina medlemmar 12 departement och diverse branschförbund. SFS ansvarar för det nationella WTO Enquiry Point. Handels och industriministeriet är föreningens huvudman vid regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;SESKO ansvarar för standardisering på området elektroteknik och är medlem i IEC och CENELEC. SESKO är en medlems- förening med 20 medlemmar och är medlem I SFS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För standarder kring telekommunikation svarar Kommunika- tionsverket, som är en myndighet inom kommunikations- ministeriet. Kommunikationsverket är medlem av ITU och ETSI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;SFS har en grupp bestående av företrädare för stat, näringsliv och övriga standardiseringsgrupper som tidigare hade till uppgift att fatta beslut om nationella finska standarder (Finnish Standards Board). Numer fattar SFS:s verkställande chef själv beslut om harmonisering till gällande &lt;NOBR&gt;EU-standarder,&lt;/NOBR&gt; vilket alltså gjort gruppens ursprungliga uppgift obsolet. Men istället för att lägga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;http://ec.europa.eu/enterprise/tris/pisa/app/comite/TRIS_Comite20050622-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;M_Goossen.ppt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft15"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;ned gruppen träffas den nu två gånger per år, eller mer, för att stödja SFS i beslut om hur man skall rösta i CEN och ISO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Efter regeringsombildningen i Finland har man under våren 2007 arbetat med att omorganisera en del departementsfunktioner vilket påverkar bland annat standardisering och den offentliga e- förvaltningen. I skrivande stund har det inte utkristalliserats en ny struktur varför beskrivningen avser hur det ser ut vintern 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;På finansministeriet finns två centrala samordnande funktioner. Ministeriets horisontella enhet för statsrådets informationsförvalt- ning, ValtIT, ansvarar för regeringskansliets informationshantering, nätverk, projektdatabas och medborgarportalen suomi.fi. Ministe- riets avdelning för utvecklande av förvaltningen består av två en- heter där Enheten för Statens &lt;NOBR&gt;IT-verksamhet&lt;/NOBR&gt; leds av statens &lt;NOBR&gt;IT-di-&lt;/NOBR&gt; rektör, ibland kallad Finlands regerings CIO. Hon ansvarar för statens &lt;NOBR&gt;IT-funktioner&lt;/NOBR&gt; och därtill kopplade strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Standardiseringsfrågor och ägaransvar gentemot finsk standardi- sering återfinns på teknologiavdelningen på Handels och Industri- ministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Inrikesministeriet har skapat en ny avdelning, Kunta IT, för utveckling och samordning av elektroniska förvaltningstjänster i kommuner och landsting. Ministeriet har också delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen, JUHTA, som bland annat godkänner standardrekommendationer för den offentliga förvaltningen, JHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Så långt förvaltningsfunktionerna. Den politiska överbyggnaden för att utveckla och implementera &lt;NOBR&gt;IT-relaterad&lt;/NOBR&gt; policy, och får man förmoda, &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringsrelaterade&lt;/NOBR&gt; sådana, är premiärminis- terns Råd för informationssamhället. Rådet har bred representation och vilar på regeringens politiska informationssamhälleprogram. Det har ett eget sekretariat vid motsvarande statsrådsberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Ansvarig organisation för Standardiseringsfrågor kring IT har varit TIEKE, Finnish information society development center, som varit en av fjorton standardiseringsorganisationer erkända av SFS. &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; har varit under utvärdering, förutom kommu- nikationsrelaterade frågor som handläggs av kommunikations- verket. Utvärderingen har beställts av SFS i samråd med Handels och Industriministeriet, som står för den offentliga finansieringen av SFS, och med ledning från Finansdepartementets avdelning för utvecklande av förvaltningen, ledningsenheten för statens IT- verksamhet, den sk &lt;NOBR&gt;ValtIT-gruppen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;PriceWaterhouseCoopers har genomfört utvärderingen och konstaterar efter genomförda intervjuer att näringslivet intresserar sig mer för konsortiestandarder än för formella standarder och att man saknar uthållighet i bevakning och deltagande i IT- standardisering. Deras förslag är att förlägga uppgiften att koordinera &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; antingen inom den relativt nybildade &lt;NOBR&gt;ValtIT-gruppen&lt;/NOBR&gt; på finansdepartementet, eller i en fristående verksamhet avsedd för uppgiften. Resultatet blev inget av detta. Från vintern 2007 samordnas &lt;NOBR&gt;IT-standardiseringen&lt;/NOBR&gt; istället i en för ändamålet bildad grupp inom SFS. Handels och Industriministeriet avsätter för detta arbete en årlig finansiering om 300 000 euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Bland de förbättringar man förväntar sig från departementets sida är ökat utbyte med &lt;NOBR&gt;icke-formell&lt;/NOBR&gt; standardisering, och bättre koordination med grupper som användare och offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Regional samordning och en ökad samverkan mellan kommuner förväntas genom tillsättningen av &lt;NOBR&gt;KuntaIT-projektet&lt;/NOBR&gt; på Inrikesmi- nisteriet. Ett viktigt inslag i projektet är standardisering för ökad interoperabilitet inom och mellan statsförvaltningen och kommun- sektorn. Kopplat till inrikesministeriet finns också delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen, JUHTA. JUHTA samordnar utvecklandet av statsförvaltningens och kommunalförvaltningens datateknik, informationsförvaltning och elektroniska kommunikationstjänster. Delegationen är ett ut- vecklingsforum för gemensamma projekt inom informationsför- valtningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft8"&gt;Notifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Den finska hanteringen av &lt;NOBR&gt;98/34-processen&lt;/NOBR&gt; för notifieringar av föreskrifter samordnas på Handels och Industriministeriet, där också handläggningen av SFS sker. Handläggaren använder sig förutom av andra inom regeringskansliet, också av &lt;NOBR&gt;SFS-gruppen&lt;/NOBR&gt; Finnish Standards Board, med representanter för finsk standar- disering och näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft15"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347506x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Standard Norge, SN, bildades 2003 genom sammanslagningen av 4 nationella standardiseringsorganisationer. Offentlig finansiering av SN sköts av Närings- och handelsdepartementets avdelning för forsknings och innovationspolitik, sektionen för näringsrettet forskning.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Sedan 2004 har man uttalat en ambition att minska beroendet av proprietära programvaror för kontakter med medborgarna, och 2006 upprepades intentionen att öka användningen av öppen pro- gramvara i offentlig förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Ansvaret för &lt;NOBR&gt;IT-politiska&lt;/NOBR&gt; frågor vilar i Norge på Førnyings- og administrasjonsdepartementet, FAD, fd Moderniseringsdepar- tementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Ministern leder det sk. Koordineringsorganet för eFörvaltning, KoeF, som är en toppledargrupp med representanter från ett flertal av Norges viktigaste myndigheter. KoeF har ett övergipande ansvar för utvecklingen av elektroniska tjänster i offentlig förvaltning och av sju utpekade uppgifter ingår att föreslå användning av standarder i offentlig sektor.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Koordineringsorganet har ingen myndighets- funktion men är underställt FAD och ger råd till ministern som fattar beslut, alternativt framlägger saken för regeringen. Koor- dineringsorganets sekretariat tillhandahålls av FAD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Sektorstandardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Sedan augusti 2006 finns också inrättat ett standardiseringsråd som delar sekretariat med KoeF vid FAD. Sammansättningen av standardiseringsrådet överlappar i stor utsträckning med KoeF men har en mer operativ karaktär. Bland medlemmarna finns flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Samma sektion förmedlar för övrigt också medel till norges forskningsråd och ansvarar för det norska patentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Övriga sex uppgifter är att: &lt;NOBR&gt;-Bidra&lt;/NOBR&gt; i utveckling av fler och bättre &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; för medborgare och näringsliv. – samordna användning av &lt;NOBR&gt;e-signatur/-autentisering&lt;/NOBR&gt; i offentlig sektor. – Förbättra tillgången och användningen av viktiga ”grunndata” i offentlig sektor. – Bidra till samordning av terminologi för informationshantering. – Främja flexibla och &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; samarbetsformer i offentlig sektor. – Stärka infoarmtionssäkerheten i offentlig sektor, bidra till allmänhetens ökade tillit till &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och värna den personliga integriteten. &lt;NOBR&gt;(odin.dep.no/fad/norsk/tema/ITpolitikk/eForvaltning/050001-990095/dok-bn.html)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft15"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347507x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;myndigheter med ansvar för standardisering inom sin sektor, däribland post og teletillsynet som ansvarar för telestandardisering och lyder under samferdselsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Rådet skall proaktivt lämna rekommendationer om IT- standarder och lämpliga förvaltningsstandarder till FAD samt föreslå departementet utredningar som bör genomföras. Beslut om en standards status som obligatorisk eller rekommenderad ligger på departemenet efter förslag från rådet. Standarder skall företrädesvis vara öppna, och rådets arbete omfattar tekniska, semantiska och organisatoriska aspekter på interoperabilitet (”samhandling”). Rådet skall sammanträda månadsvis och ha en pådrivande roll för systematisk användning av &lt;NOBR&gt;IT-standarder.&lt;/NOBR&gt; Mer specifikt är Standardiseringsrådets uppgifter att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Utarbeta förslag till standarder som bör göras obligatoriska eller rekomenderade för offentlig verksamhet samt värdera standarder som bör undvikas eller utgå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Föreslå och genomföra konsekvensanalyser som underlag för rekomendationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Tillförsäkra goda förankringsprocesser, bla genom ett offentligt remissförfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Hålla sig a´jour med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-standardisering&lt;/NOBR&gt; utanför offentlig sektor, i internationella standardiseringsorganisationer, med det norska näringslivet och andra länders myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Notifieringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Norge deltar som &lt;NOBR&gt;EFTA-land&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;98/34-proceduren.&lt;/NOBR&gt; För EFTA- länderna ser dock processen lite annorlunda ut: Landet anmäler föreskrifter till EFTA Surveillance Authority, ESA, som sedan förmedlar informationen till kommissionen och till andra EFTA- länder (Island och Liechtenstein)&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I Norges fall sänds notifi- kationer från fackdepartementen till Närings- och handels- departementet som är nationell kontaktpunkt gentemot ESA och handlägger 98/34 ärenden. Norska kommentarer på notifikationer från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; sammanställs av ESA med andra kommentarer från &lt;NOBR&gt;EFTA-länder&lt;/NOBR&gt; i en gemensam kommentar till Kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Också Schweiz tar del i informationsproceduren genom ett bilateralt avtal med kommissionen, och helt parallellt med &lt;NOBR&gt;EFTA-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft15"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;P class="p1297 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1354 ft67"&gt;Näringslivet deltagande och några storföretags standardiseringspolicies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft11"&gt;Det är ett antagande inom utredningen att större företag med en- gagemang inom internationell standardisering möter utmaningar liknande regeringskansliets. Dels i samordning av olika standardise- ringsengagemang, dels i formande och genomdrivande av en enhet- lig standardiseringspolicy. Av den anledningen har vi intervjuat några företag med stor internationell närvaro om hur de hanterar dessa utmaningar. Syftet är att åsadkomma jämförelseobjekt i hur samordning kan se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft11"&gt;De företag som nämnas här, Tetra Pak, Volvo och Ericsson, är inte alla verksamma inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; och all standardisering som refereras avser inte informationsteknik. Vi tror emellertid att pro- blematiken kring samordning och policyarbete kan vara gemensamt oberoende vilket området för standardisering är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft11"&gt;Samtidigt framstår stora skillnader genom att företag är verk- samma på en konkurrensutsatt marknad och deras överlevnad ut- märks av förmågan att hävda sin särart, medan de ”produkter” som erbjuds av offentliga verksamheter i olika länder inte är i konkur- rens med varandra på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft22"&gt;Den externa standardiseringen hos en verksamhet, dvs. delta- gandet i internationella standardiseringsorganisationer, kräver från både offentliga deltagare och företag följsamhet och smidighet. In- tern standardisering däremot kräver avsevärt mer styrning. Detta är också företagens huvudsakliga bekymmer, möjligen undantaget Ericsson, genom att det är området för intern effektivisering och utmejslandet av särarten hos produkter och varumärken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft15"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347510x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft26"&gt;Tetra Pak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft11"&gt;Ruben Rausing och hans ingenjörer utvecklade den tetraederfor- made förpackningen under andra halvan av &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; och företaget byggdes upp av hans son, Hans, under &lt;NOBR&gt;1950-,&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1960-talen.&lt;/NOBR&gt; Den grundläggande idén var att forma en tub av en rulle med plastbelagt papper, fylla den med dryck och försegla den under vätskenivån. Tetra Pak är i dag ett av världens ledande företag inom process, förpackning och distribution av livsmedel, med 20 250 anställda i 165 länder. Utvecklingsarbetet är centraliserat till Sverige, med viss verksamhet i Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft24"&gt;Tetra Paks förpackningssystem var tidigt unikt på marknaden. Man har varit marknadsledande och har snarast etablerat de facto standarder för vilka man äger rättigheterna. Av den anledningen är formell standardisering inte en avgörande strategisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft22"&gt;Inom företaget sköts arbete med standardisering inom avdel- ningen för teknisk utveckling, och har så gjort i 35 år. Man har inte rekryterat personal med uttalat syfte att arbeta med standarder. De som arbetar med standarder har ”drivit in på området” med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Det skall dock inte förstås som att internationella formella stan- darder inte har betydelse för företaget. Vid utvecklingsfasen hade man rådande standarder kring förpackningssmått att ta hänsyn till. I dag berörs man främst av standarder för renhet i vätskor, rena ytor och olika miljöaspekter. Inom renhet har man utvecklat egna metoder och gränsvärden, med målet att möta och överträffa krav från FDA&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, och har med det etablerat norm inom branschen. Bara undantagsvis (i Japan) möter man krav på lokal anpassning. Tetra Pak arbetar aktivt inom SIS och med EU:s miljödirektiv för för- packning och avfallshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Volvo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Volvo i Sverige består av divisionen för lastbilar (som i sin tur be- står av Renault, Mack, och Nissan Diesel), Volvo bussar, entrepre- nadmaskiner, marinmotorer och flygmotorer. Bland koncernens stödfunktioner finns Volvo technology, Volvo logistics och Volvo IT. Företaget har drygt 83 000 anställda vid produktion i 25 länder och försäljning på 180 marknader. Nettoförsäljningen 2006 upp- gick till 250 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;FDA, Food and Drug Administration. En myndighet inom USA:s departement för hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1361 ft11"&gt;Fordon har att underkasta sig allahanda tekniska föreskrifter som rör måttspecifikationer, utrustning och säkerhet medan praxis styr placeringen av pedaler och andra centrala funktioner och man har stor frihet till variation exempelvis i placering och utformning av instrument, bränslepåfyllnad osv. Teknisk innovation kan bli så attraktiv att den sprids till andra producenter, som krockkuddar, turbo och fyrhjulsdrift, men de blir inte formella internationella standarder som andra har att ta hänsyn till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft22"&gt;För Volvokoncernen är ett medvetet eget arbete med standarder ett sätt att åstadkomma samordningsvinster, exempelvis genom att använda samma motor eller drivlina i lastbilar, bussar och entrepre- nadmaskiner. Den typen av skalfördelar utgör den huvudsakliga drivkraften för Volvos standardiseringsstrategi. Därmed är stan- darder också mest en fråga om företagsinterna standarder av bety- delse också för underleverantörer och andra partners. Internatio- nella formella standarder upplevs också som viktigt, exempelvis på området &lt;NOBR&gt;IT-integration,&lt;/NOBR&gt; men då som något där man följer snarare än leder vägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1363 ft22"&gt;Av historiska skäl är all standardisering förutom för informa- tionsteknik centraliserad till avdelningen Koncernstandard som hör till Volvo Technology. Enheten består av ca 25 personer och arbe- tet handlar till 90 procent om interna standarder i form av den ut- veckling, produktion, dokumentation och distribution av gemen- samma standarder som behövs inom Volvoföretagen. Utöver det samordnar man också Volvos externa standardiseringsengagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Andra Volvobolag har minst en person utsedd som kontakt- person till Koncernstandard och de träffas regelbundet. Experter som är engagerade i Volvos externa standardisering återfinns ofta i dessa andra bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;Personer på andra bolag som intresserar sig för standardise- ringsfrågor har lätt att finna information på Volvos interna webb. Medan det är lätt att finna medarbetare som är intresserade av att arbeta med standarder, kan det vara svårt att få dem engagerade ef- tersom standardiseringsuppgifter ofta kommer som tillägg till det ”egentliga” arbetet. Jämfört med andra bolag anser man på Kon- cernstandard att arbetet fungerar väl och man arbetar med att kart- lägga samordningen för att åstadkomma förbättringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Koncernstandard följer utvecklingen inom telematik, men IT- relaterade standarder hanteras i huvudsak på Volvo IT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft14"&gt;Volvos externa standardiseringsarbete sker i praktiken i SIS tek- niska kommittéer och i Odette, Organisation for data Exchange by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347512x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1365 ft24"&gt;teletransmission in Europe. Odette beskrivs bäst som fordonsindu- strins standardiseringskonsortium, men det ser inte ut som de flesta konsortier i &lt;NOBR&gt;IT-industrin.&lt;/NOBR&gt; Odette Sweden ägs av Bil Sweden AB, och finansieras av sina medlemmar. Organisationen är i sin tur delägare i Odette international med säte i London, och samverkar med motsvarande organisationer i Japan och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;Exempel på standardiseringsfrågor kan vara RFID och &lt;NOBR&gt;e-faktu-&lt;/NOBR&gt; ror. Och det är värt notera att Volvos standardiseringsarbete på dessa områden följer den väg branschen valt. För &lt;NOBR&gt;e-faktura&lt;/NOBR&gt; innebär det en &lt;NOBR&gt;Odette-Standard&lt;/NOBR&gt; som heter Global Invoice, med ett bredare alternativ som kallas Swedish Multi Sector Invoice, som också in- nefattar bygg- och fastighetsindustrin samt transporter. Man har inom branschen uppmärksammat behovet av standarder som har- moniserar över branscher och på nyare utvecklingsområden, som &lt;NOBR&gt;RFID-lösningar&lt;/NOBR&gt; för logistik, som inte är belastad av teknik- och standardlegacy, ser man noga till att följa utvecklingen inom inter- nationell, formell, standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;Ericsson&lt;SPAN class="ft12"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft24"&gt;Ericsson är en av världens ledande leverantörer av utrustning för telekommunikation. Mer än ettusen nätverk i 140 länder använder Ericssons nätverksutrustning, och 40 procent av all världens mobil- samtal sker på företagets system. Företaget satsar stort på forsk- ning och utveckling och hävdar en portfölj på 20 000 patent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft24"&gt;Marknaden för mobil kommunikation kännetecknas av snabb teknisk utveckling av såväl grundläggande system som av funktio- ner och prestanda hos de handhållna enheterna. Internationella överenskommelser om radiofrekvenser och formella standarder för signalutbyte, överföring mm, formar villkor för skapandet av marknader för sådan ny teknik. Ett exempel är övergången från analog till digital standard. Digital standard kräver ett intensivare utnyttjande av frekvenser och det finns alternativa metoder för hur det skall ske.&lt;SPAN class="ft61"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Forskning och utveckling inom olika företag går åt olika håll och man vill förstås att den nya standarden skall bygga på den inriktning man själv valt. ”Playing the standards game” har Lars Ramqvist kallat det, och det är ett spel där Ericsson lyckats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;På den amerikanska marknaden, som ett exempel, fanns två alternativ för hur det skulle ske. Frequency Division Multiple Access (FDMA) respektive Time Division Multiple Access (TDMA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft15"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347513x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1366 ft11"&gt;bra.&lt;SPAN class="ft12"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-Vi&lt;/NOBR&gt; ser en direkt relation mellan vårt deltagande i standardise- ring och i de patent vi vinner, är också en betecknande analys från teknikchefen Håkan Ericsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft22"&gt;Den strategiska betydelsen av standarder kan knappast över- skattas och det är på Ericssons marknad som krafterna kanske varit som störst för att utveckla processer kring standardisering, genom tillväxt av konsortier och ökad press på formella standardiserings- organisationer att höja takten och öka marknadens delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;I teknikchefens område ingår forskning, standardisering och teknikstrategi. Standardiseringen har en egen chef och på hans av- delning sker samordningen av Ericssons globala standardiserings- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;Medan Ericsson visserligen deltar i SIS arbete, är det tongivande arbetet det som sker direkt i internationella organisationer och i den mängd konsortier och andra fora där Ericsson deltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Citerat från Centrum för näringslivshistoria (2001). www.naringslivshistoria.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;P class="p1016 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft7"&gt;Rapporter på uppdrag av utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft11"&gt;Verva:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Standarder och innovation i offentlig upphandling. Av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Erik&lt;/NOBR&gt; Andersson. &lt;NOBR&gt;2007–02–15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Samordnings- och samverkansformer. Av Desirée Veschetti Holmgren. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–02–20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Standarders påverkan på aktörerna i offentlig upphandling. Av Clas Thorén. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–02–23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Standarder och småföretag i offentlig upphandling. Av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Erik&lt;/NOBR&gt; Andersson. &lt;NOBR&gt;2007–02-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Öppen programvara. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–02–27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–03-28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitek- turramverk med kravspecifikationer. Av Maria Yperidis. 2007- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Informationssäkerhet – standardisering för ledning och styrning samt för säkerhet i system, produkter och tekniska skyddskom- ponenter. Av Wiggo Öberg. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;IT-standardiseringsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; – elektroniska inköpsprocesser. &lt;NOBR&gt;2007-03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Rättsliga konsekvenser av ökad användning av öppna pro- gramvaror. Av Daniel Westman. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-03-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Ramverk för interoperabilitet och återvändbarhet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvalt-&lt;/NOBR&gt; ningen. (En utveckling av rapporten Att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer). Av Karl Wessbrandt. 2007- &lt;NOBR&gt;05-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1371 ft15"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2007:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Åke Grönlund:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Arkitekturer som styrinstrument. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-03-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Öppet dokumentformat - eller öppna? &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-03-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Teknikutvecklingen, marknaden och den offentliga sektorns standardisering. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-05-08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1373 ft15"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1374 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Telefonförsäljning. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Från socialbidrag till arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bilaga. Fördjupningsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Lättläst. Sammanfattning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Trafikinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft72"&gt;– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Målsägandebiträdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft72"&gt;Ett aktivt stöd i rättsprocessen. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Den nya inskrivningsmyndigheten. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1381 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Nya förutsättningar för ekobrotts- bekämpning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Svenskan i världen. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1382 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Regional utveckling och regional samhällsorganisation. Fi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Hälso- och sjukvården. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft72"&gt;Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft72"&gt;Rapport nr 2: Måste man ha tur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft72"&gt;Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft72"&gt;Rapport nr 3:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft72"&gt;Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft72"&gt;Rapport nr 4:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft72"&gt;Unga vuxna på bolånemarknaden. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1390 ft72"&gt;Idébok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft72"&gt;Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébok för chefer och strateger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft72"&gt;Metodbok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft72"&gt;JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1397 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Friskare tänder – till rimliga kostnader. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1399 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;GMO-skador&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i naturen och Miljöbalkens försäkringar. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Veterinär fältverksamhet i nya former. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Plats för tillväxt? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Alternativ tvistlösning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Auktorisation av patentombud. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1401 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tydliga mål och kunskapskrav i grund- skolan. Förslag till nytt mål- och uppfölj- ningssystem. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1402 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Hur tillämpas expropriationslagens ersättningsbestämmelser? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1404 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tillväxt genom turistnäringen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Släpvagnskörning med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-körkort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft72"&gt;– när kan de nya &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; börja tillämpas? N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;P class="p451 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Flyttning och pendling i Sverige. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Vård med omsorg – möjligheter och hinder. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Framtidens polis. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Misstroendeförklaring och regerings- bildning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1994–2006.&lt;/NOBR&gt; Regeltillämpning och författnings- politiska alternativ. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tsunamibanden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Utökat elektroniskt informationsutbyte. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ansvarsfrågan vid odling av genmodifiera- de grödor. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Den osynliga infrastrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft72"&gt;– om förbättrad samordning av offentlig &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347519x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2007&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft183"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft72"&gt;Föräldraskap vid assisterad befrukning. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft72"&gt;Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft72"&gt;Målsägandebiträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft72"&gt;Ett aktivt stöd i rättsprocessen. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft72"&gt;Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft72"&gt;Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft72"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft72"&gt;Alternativ tvistlösning. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft72"&gt;Hur tillämpas expropriationslagens ersätt- ningsbestämmelser? [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft72"&gt;Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft72"&gt;Framtidens polis. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft72"&gt;Valsystem och representationseffekter. En jämförande studie av 25 länder. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft72"&gt;Misstroendeförklaring och regeringsbildning &lt;NOBR&gt;1994–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1424 ft72"&gt;Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft72"&gt;Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft183"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft72"&gt;Svenskan i världen. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft183"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1428 ft72"&gt;Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft183"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft72"&gt;Från socialbidrag till arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1429 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bilaga. Fördjupningsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1429 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Lättläst. Sammanfattning. [2]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1430 ft72"&gt;Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. [16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft72"&gt;Friskare tänder – till rimliga kostnader. [19]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1431 ft72"&gt;Vård med omsorg – möjligheter och hinder. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft183"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1432 ft72"&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft72"&gt;Regional utveckling och regional samhälls- organisation. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Hälso- och sjukvården. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft72"&gt;Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relationer. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft72"&gt;Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Plats för tillväxt? [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1436 ft182"&gt;Flyttning och pendling i Sverige. [35] Tsunamibanden. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Utökat elektroniskt informationsutbyte. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft183"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1437 ft72"&gt;Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljnings- system. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1438 ft72"&gt;Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft183"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Telefonförsäljning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1439 ft72"&gt;Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Veterinär fältverksamhet i nya former. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft72"&gt;Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1441 ft72"&gt;Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft183"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft72"&gt;Den nya inskrivningsmyndigheten. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1442 ft72"&gt;Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft72"&gt;Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB347520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1444 ft72"&gt;Rapport nr 2: Måste man ha tur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft69"&gt;Studier av yngre på bostadsmarknaden &lt;SPAN class="ft184"&gt;i svenska städer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft4"&gt;Rapport nr 3:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1446 ft5"&gt;Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft5"&gt;Rapport nr 4:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft4"&gt;Unga vuxna på bolånemarknaden. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1447 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;GMO-skador&lt;/NOBR&gt; i naturen och Miljöbalkens försäkringar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft72"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007. Nu levandes ansvar, framtida generationers frihet. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft183"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft72"&gt;Trafikinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft72"&gt;– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft72"&gt;Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft182"&gt;Auktorisation av patentombud. [27] Tillväxt genom turistnäringen. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Släpvagnskörning med &lt;NOBR&gt;B-körkort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft72"&gt;– när kan de nya &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; börja tillämpas? [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft72"&gt;Den osynliga infrastrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1446 ft72"&gt;– om förbättrad samordning av offentlig &lt;NOBR&gt;IT-standardisering.&lt;/NOBR&gt; [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft183"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft72"&gt;Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft72"&gt;Idébok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1454 ft72"&gt;Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébokför chefer och strateger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft72"&gt;Metodbok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1455 ft72"&gt;JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft183"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft72"&gt;Bättre arbetsmiljöregler II. Skyddsombud, beställaransvar, byggarbetsplatser m.m. [43]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GVB347</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2007__47.pdf</filnamn>
<filstorlek>5466549</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Den osynliga infrstrukturen  - om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/57E0C347-9AB9-45D8-B58B-02B68F128AA6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>