2420415GVB3420074sousouStatens offentliga utredningar 2007:4Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar402008-01-01 00:00:002015-09-08 13:07:552008-01-01 00:00:00Trafikinspektionentitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB34/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB34https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB34
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Trafikinspektionen</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 263px 0px 142px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 643px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 383px;padding: 0px;border:none;width: 260px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:620px;left:349px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 626px 0px 174px 148px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 367px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 836px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 289px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 270px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_5 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:104px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:104px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:35px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:35px;}
#page_23 #tx1 {position:absolute;top:576px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_23 #tx2 {position:absolute;top:792px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 277px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_5 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:272px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:272px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 139px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:180px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:486px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:255px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:255px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:342px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_5 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:104px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:104px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:556px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:69px;height:556px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:530px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:70px;height:530px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:157px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:546px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:546px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:404px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:404px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:422px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:69px;height:422px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:557px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:70px;height:557px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:157px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:563px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:69px;height:563px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:534px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 347px 0px 690px 234px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 347px 0px 664px 137px;padding: 0px;border: none;width: 657px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 156px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:678px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 345px 0px 691px 85px;padding: 0px;border: none;width: 709px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:85px;left:79px;z-index:-1;width:404px;height:351px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:404px;height:351px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 347px 0px 634px 110px;padding: 0px;border: none;width: 684px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:108px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:657px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:657px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:90px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:547px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:547px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:558px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:413px;height:558px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:540px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:413px;height:540px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:1px;z-index:-1;width:374px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:374px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:59px;z-index:-1;width:371px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:371px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:394px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:68px;z-index:-1;width:421px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:421px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:108px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:74px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:413px;height:74px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:143px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 346px 0px 690px 159px;padding: 0px;border: none;width: 635px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 347px 0px 690px 118px;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:404px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 675px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 589px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:276px;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:458px;height:276px;}
.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft11{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft22{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft25{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft26{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft27{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft29{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft31{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft32{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft33{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft34{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft35{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft37{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft38{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft39{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft40{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft41{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft43{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft44{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft45{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft51{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft53{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft57{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft65{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft66{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft72{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft73{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft74{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft76{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft77{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft78{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft81{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft82{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft83{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft84{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft89{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft90{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft91{font: 6px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft93{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft96{font: 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft98{font: 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft100{font: 16px 'Arial';margin-left: 24px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft102{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft103{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft106{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft107{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft109{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft110{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft111{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft112{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft116{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft117{font: 13px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft119{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft120{font: 12px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft121{font: 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 18px;}
.ft122{font: 25px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft123{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft126{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 323px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 530px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 510px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: center;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 142px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 370px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 22px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 332px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 513px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 515px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 25px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p127{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p128{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p130{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 585px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 152px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: center;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: center;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 619px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 361px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 370px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-left: 202px;padding-right: 372px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -187px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p274{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-right: 359px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 64px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p323{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p365{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p382{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p394{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 182px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 467px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 541px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p479{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p491{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 358px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 406px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p528{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p532{text-align: justify;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p537{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 353px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p584{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p589{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p594{text-align: justify;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p598{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p614{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p626{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p627{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p628{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 355px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: center;padding-right: 337px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 430px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 488px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p722{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p725{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p742{text-align: justify;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;margin-top: 713px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 378px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p754{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 78px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 393px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 313px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 101px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 393px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 361px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -70px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p802{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 416px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 402px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td232{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td260{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td264{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 19px;}
.tr2{height: 36px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 29px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 37px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 51px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 55px;}
.tr12{height: 54px;}
.tr13{height: 22px;}
.tr14{height: 26px;}
.tr15{height: 20px;}
.tr16{height: 34px;}
.tr17{height: 53px;}
.tr18{height: 14px;}
.tr19{height: 59px;}
.tr20{height: 49px;}
.tr21{height: 56px;}
.tr22{height: 35px;}
.tr23{height: 23px;}
.tr24{height: 15px;}
.tr25{height: 13px;}
.tr26{height: 8px;}
.tr27{height: 10px;}
.tr28{height: 7px;}
.tr29{height: 16px;}
.tr30{height: 33px;}
.tr31{height: 4px;}
.tr32{height: 6px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 5px;}
.tr35{height: 30px;}
.tr36{height: 24px;}
.tr37{height: 45px;}
.tr38{height: 41px;}
.tr39{height: 40px;}
.tr40{height: 3px;}
.t0{width: 199px;margin-left: 160px;margin-top: 17px;font: 14px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 170px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 415px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t28{width: 285px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 1px 'Arial';}
.t29{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 425px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 316px;margin-top: 25px;font: 1px 'Arial';}
.t33{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 204px;font: 10px 'Arial';}
.t35{width: 374px;margin-left: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 1px 'Arial';}
.t37{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 1px 'Arial';}
.t38{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t39{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t40{width: 312px;margin-left: 132px;margin-top: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t41{width: 319px;margin-left: 125px;margin-top: 22px;font: bold 9px 'Arial';}
.t42{width: 396px;margin-left: 87px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t43{width: 482px;font: 9px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 375px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t46{width: 372px;margin-left: 58px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t47{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t48{width: 396px;margin-left: 67px;margin-top: 62px;font: 13px 'Arial';}
.t49{width: 423px;margin-left: 67px;margin-top: 48px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 81px;font: 16px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Trafikinspektionen</P>
<P class="p1 ft1">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Trafikinspektionsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft3">SOU 2007:4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p7 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p4 ft4">Stockholm 2007</P>
<P class="p8 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-22685-8</NOBR></P>
<P class="p4 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft7">Till statsrådet Åsa Torstensson</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 6 oktober 2005 att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att undersöka hur man kan inrätta en transportslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda.</P>
<P class="p12 ft8">Till särskild utredare förordnades från och med den 15 november 2005 generaldirektören och chefen för Försvarets radioanstalt Ingvar Åkesson.</P>
<P class="p12 ft8">Som experter förordnades samma dag departementssekreteraren Per Brandtell, Försvarsdepartementet, rättschefen Lena Byström Möller, Luftfartsstyrelsen, sjösäkerhetsdirektören Johan Franson, Sjöfartsinspektionen, ämnesrådet Peter Fäldt, Näringsdeparte- mentet, stf generaldirektören Carin Hellner, Statens haveri- kommission, departementssekreteraren Jonas Jarefors, Finans- departementet, ämnesrådet Kersti Karlsson, Näringsdepartementet, administrativa chefen Marianne Ullvén, Järnvägsstyrelsen och juristen Håkan Östlin, Vägtrafikinspektionen. Från och med den 13 januari 2006 förordnades också ämnesrådet Olof Hedberg, Näringsdepartementet, att vara expert i utredningen. Den 1 september 2006 entledigades Kersti Karlsson som expert. Samma dag förordnades departementssekreteraren Charlotte Ottosson, Näringsdepartementet, att vara expert i utredningen.</P>
<P class="p13 ft8">Som sekreterare anställdes från och med den 16 december 2005 numera rådmannen Lars I Magnusson. Han entledigades från och med den 1 april 2006. Ekonomen Evy Åström anställdes som sekreterare från och med den 1 april 2006 och från och med den 1 maj 2006 anställdes kammarrättsassessorn Eva Römbo som sekreterare i utredningen.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningen har antagit namnet Trafikinspektionsutredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft8">Utredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft9">Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p4 ft9">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet,</P>
<P class="p16 ft8">SOU 2007:4.</P>
<P class="p15 ft8">Uppdraget är härmed slutfört.</P>
<P class="p17 ft8">Stockholm i december 2006.</P>
<P class="p18 ft9">Ingvar Åkesson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p19 ft9">/Eva Römbo</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p19 ft10">Evy Åström</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft11">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td2"><P class="p19 ft9">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft9">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td2"><P class="p19 ft9">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p20 ft9">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p21 ft9">Del A</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p21 ft9">Inledning</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft9">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p22 ft9">Utredningens uppdrag och arbete ................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p20 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p19 ft13">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p22 ft3">Bakgrund till uppdraget...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p20 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p22 ft3">Uppdraget.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p22 ft13">De fyra inspektionsverksamheterna .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">1.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p22 ft3">Utredningens arbete ................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p19 ft9">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p22 ft9">De fyra transportslagen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p20 ft9">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p21 ft10">Del B</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><P class="p23 ft10">Kartläggning av inspektionsverksamheterna</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft9">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p22 ft9">Järnväg .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p20 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p19 ft13">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p22 ft13">Myndigheterna inom järnvägstransportsystemet ..................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p20 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p22 ft3">Järnvägsstyrelsen......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p22 ft3">Normering och tillsyn .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft9">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Normgivning.................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft9">3.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Tillståndsgivning...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft9">3.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Tillsyn............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p20 ft14">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p25 ft9">3.3.4</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p24 ft3">Finansiering av verksamheten ......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft9">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p25 ft13">3.3.5 Vilka berörs av Järnvägsstyrelsens verksamhet? .........</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Säkerheten i järnvägstransportsystemet..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">3.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Säkerhetstillsyn .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Internationell utveckling..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">3.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Det andra järnvägspaketet ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">3.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Det tredje järnvägspaketet............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft13">Övrig verksamhet i Järnvägsstyrelsen.....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p19 ft9">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td6"><P class="p25 ft9">Luftfart......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p20 ft9">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p19 ft13">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p25 ft13">Myndigheterna inom luftfart...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p20 ft9">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Luftfartsstyrelsen .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Normering och tillsyn..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Normgivning .................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Tillståndsgivning ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Tillsyn ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Luftfartsskydd...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft13">Finansiering av tillsynsverksamheten ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p25 ft13">4.3.6 Vilka berörs av Luftfartsstyrelsens verksamhet? ........</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Internationell utveckling..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">ICAO.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">ECAC och JAA ............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Eurocontrol ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.4.4</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">GASR.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.4.5</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">EASA .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft13">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p25 ft3">Säkerheten inom luftfarten ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft9">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Linjeflyg och charter.....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Bruksflyg .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Skolflyg..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Privatflyg .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.5.5</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Säkerhetstillsyn .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p19 ft13">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td6"><P class="p25 ft13">Övrig verksamhet i Luftfartsstyrelsen ....................................</P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p20 ft9">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p25 ft9">4.6.1 Samverkan mellan Försvarsmakten och</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p24 ft3">Luftfartsstyrelsen..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p20 ft9">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft3">Flygräddningstjänst ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p20 ft9">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td7"><P class="p19 ft14">6</P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft9">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p22 ft9">Sjöfart.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Myndigheterna inom sjöfart....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Sjöfartsinspektionen ................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Normering och tillsyn .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Normgivning.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">Tillsyn............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Tillstånd.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Sjöfartsskydd och hamnskydd .....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p22 ft9">5.3.5 Vilka berörs av Sjöfartsinspektionens</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">verksamhet? ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Finansiering av tillsynsverksamheten..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Säkerheten inom sjöfarten.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">Handelssjöfart...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Fritidsbåttrafik..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Säkerhetstillsyn.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Internationell utveckling .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">IMO...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3"><NOBR>EG-rätt ..........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Det tredje sjösäkerhetspaketet ..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">5.5.4</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">EMSA ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p19 ft9">6</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p22 ft16">Väg .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p20 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p19 ft13">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p22 ft3">Vägverket................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Ett komplext system..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Forskning och utveckling...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft13">Vägverkets myndighetsutövning ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft13">Normering och tillsyn................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Normgivning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Tillstånd.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">6.3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">Tillsyn..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><P class="p22 ft13">6.3.5 Finansiering av normering och tillsyn.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Dubbla roller ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Yrkestrafik ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p22 ft9">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft3">Förarprövning.............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p22 ft9">6.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft3">Förarutbildning...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p20 ft14">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p19 ft9">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td12"><P class="p26 ft3">Vägtrafikinspektionen............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p19 ft13">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">Bakgrund till inrättandet ............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Vägtrafikinspektionens uppgifter ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">Något om Vägtrafikinspektionens arbetssätt ...........</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft9">Vägtrafikinspektionens gränssnitt gentemot</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Vägverket.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><P class="p19 ft9">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td12"><P class="p26 ft10">Tidigare myndighetsstruktur inom vägtrafiksektorn...........</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p19 ft13">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft9">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft3">Väg och väghållning ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p19 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.7.1</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Definition av väg m.m. ...............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.7.2</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Vad innebär väghållning?............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft9">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft3">Statlig väghållning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p19 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.8.1</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Ekonomiska planeringsramar.....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.8.2</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft10">Den fysiska planeringsprocessen vid byggande av</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">väg ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.8.3</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Vägens överensstämmelse med plan ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.8.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Förstudie......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.8.5</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Vägutredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.8.6</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Arbetsplan ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.8.7</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft9">Trafiksäkerheten i planerings- och</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">beslutsprocessen..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.8.8</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Tekniska egenskapskrav .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.8.9</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Drift av väg ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft13">6.8.10 Trafiksäkerhet vid statlig väghållning ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft9">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft3">Kommunal väghållning ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p19 ft13">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.9.1</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Kommunens anläggande av gator ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.9.2</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft9">Väglagens bestämmelser om kommunal</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">väghållning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">6.9.3</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Trafiksäkerhet vid kommunal väghållning ................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">6.9.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft9">Statens möjligheter att påverka kommunernas</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">väghållning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft13">6.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft13">Trafikregler enligt trafikförordningen ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p19 ft13">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p26 ft3">6.10.1 Hastighetsbestämmelser.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft13">6.10.2 Lokala trafikföreskrifter .............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft9">6.10.3 Historisk tillbakablick på systemet med</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">hastighetsbegränsningar .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft3">6.10.4 Särskilda trafikregler ...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft13">6.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft3">Säkerheten i vägtransportsystemet........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p19 ft13">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><P class="p19 ft14">8</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr13 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td17"><P class="p27 ft3">6.11.1 Säkerhetstillsyn...........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td9"><P class="p20 ft9">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td16"><P class="p19 ft13">6.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td17"><P class="p27 ft3">Internationell utveckling .......................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p20 ft9">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><P class="p27 ft3">6.12.1 Vad regleras genom <NOBR>EG-rätt?.....................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft9">6.12.2 Förslag till direktiv om trafiksäkerhet i</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">infrastruktur................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft3">6.12.3 Säkerhet i vägtunnlar ..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft9">6.12.4 Överväganden vid införande av lagen om</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">säkerhet i vägtunnlar...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p28 ft9">Del C</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p29 ft9">Gemensamma frågor och jämförelser</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p19 ft9">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><P class="p27 ft9">Gemensamma förhållanden för</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><P class="p27 ft9">inspektionsverksamheterna m.m. ...............................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft9">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p27 ft3">Likheter och olikheter ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft9">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3">Ett gemensamt mål ................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft13">Tidigare behandling av nu aktuella frågor ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">Organisatoriska frågor ...............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft13">Utredningar rörande vägtrafiken...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3">Nollvisionen ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">7.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft13">Nollvisionens innebörd..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">7.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft13">Ett europeiskt trafiksäkerhetsprogram .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft13">7.4.3 Gällande etappmål för säker trafik ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3">Statlig tillsyn...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">7.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">Tillsynsutredningen....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">157</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft9"><SPAN class="ft13">7.6</SPAN><SPAN class="ft17">Utredningens utgångspunkter avseende tillsyn och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr15 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td8"><P class="p22 ft3">objektivitet .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p20 ft9">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td3"><P class="p19 ft9">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td8"><P class="p22 ft9">Olycksutredningar ....................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td9"><P class="p20 ft9">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p19 ft13">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p22 ft3">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft9">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft3">Statens haverikommissions uppdrag.....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p19 ft13">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p22 ft13">Obligatorisk undersökning för vissa olyckor ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft9">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">Luftfartsolyckor..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft9">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Sjöolyckor ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td9"><P class="p20 ft14">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p25 ft9">8.3.3</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p24 ft3">Järnvägolyckor ............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p20 ft13">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">8.3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Andra olyckor .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">8.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Tillbud..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">8.3.6</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Delegering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><P class="p25 ft10">8.3.7 Tillsynsmyndigheternas roll när SHK utreder..........</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p20 ft13">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p25 ft13">Hur får SHK reda på olyckor? ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p20 ft13">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p25 ft13">Tillsynsmyndigheternas utredningar ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">8.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">Järnvägsstyrelsens olycksutredningar........................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft9">8.5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft13">Luftfartsstyrelsens olycksutredningar .......................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p25 ft9">8.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">Sjöfartsinspektionens olycksutredningar ..................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><P class="p25 ft10">8.5.4 Något om hur en undersökning genomförs..............</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p20 ft13">8.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p25 ft13"><NOBR>EU-aspekter</NOBR> på olycksutredningar........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p20 ft13">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p25 ft13">Olycksutredningar inom vägtransportsystemet...................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">173</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft9"><SPAN class="ft13">8.8</SPAN><SPAN class="ft18">Rapportering och utredning av olyckor inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td12"><P class="p26 ft3">vägtransportsystemet .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p20 ft13">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">8.8.1</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">Trafikantens ansvar .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">8.8.2</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft9">Polismyndigheternas och räddningstjänstens</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">ansvar ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft9">8.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft13">Vägverkets registrering och utredning av olyckor ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">8.9.1</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">STRADA .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p26 ft9">8.9.2</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p24 ft3">Djupstudier..................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft9">8.9.3</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft9">Pågående försök med händelserapportering för</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft3">vägtrafik .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft13">8.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft13"><NOBR>EU-aspekter</NOBR> på olycksutredningar inom vägtrafiken ..........</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p26 ft3">8.10.1 Olycksdatabaser ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft13">8.10.2 Oberoende utredningsorgan ......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p26 ft3">8.10.3 Databasen CARE........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p20 ft13">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p26 ft13">8.10.4 Det europeiska trafiksäkerhetsobservatoriet ............</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft13">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><P class="p19 ft13">8.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td12"><P class="p26 ft9">Hur genomförs olycksutredningar i befintliga</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td12"><P class="p26 ft3">verksamheter?.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p20 ft13">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft13">8.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p26 ft13">Ansvaret för räddningstjänst .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p20 ft13">179</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft9">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><P class="p27 ft9">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft9">utvärdering av samverkan..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft9">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p27 ft3">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft9">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft13">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna...................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft13">Jämförelser avseende säkerhet i regleringsbreven.....</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft9">Några karaktäristiska drag i tillsyns- och</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft9">normeringsverksamheten hos</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">trafikinspektionerna ...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3">Säkerhetsnivåer.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft13">Jämförelser med andra myndigheter .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft9">Finns det olika uppfattningar om</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">säkerhetsnivåer?..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3">Myndighetssamverkan i allmänhet........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Tillsynsforum..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft13">Samverkan mellan inspektionsverksamheterna....................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">Fördjupad samverkan .................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td16"><P class="p19 ft9">9.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td17"><P class="p27 ft13">Utvärdering av pågående samverkan ....................................</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p20 ft9">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.6.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft3">Tillsyn..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.6.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Psykologisk expertis...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.6.3</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft13">Skydd mot brottsliga handlingar ...............................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.6.4</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Kvalitetsledningssystem.............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.6.5</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Personalmedicin..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft9">9.6.6</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p24 ft13">Certifiering av verkstäder...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.6.7</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Samverkan under 2006................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p27 ft9">9.6.8</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p24 ft3">Sammanfattning av samverkan...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft13">Exempel på annan befintlig myndighetssamverkan.............</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft9">9.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft3"><NOBR>IT-system ...............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><P class="p19 ft9">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td17"><P class="p27 ft9">Internationell utblick ................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p20 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft13">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p27 ft3">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><P class="p27 ft3">10.1.1 Den svenska modellen................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p19 ft13">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><P class="p27 ft13">Nederländernas organisation, IVW ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft9">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p27 ft3">10.2.1 IVW:s verksamhet ......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p20 ft9">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td17"><P class="p27 ft3">10.2.2 Steg 1 år 2001 ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td14"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td18"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td9"><P class="p20 ft14">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p32 ft3">10.2.3 Steg 2 år 2005 ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p20 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">10.2.4 Erfarenheter från integreringen .................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">10.3</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Norges överväganden om en sammanslagen myndighet .....</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">10.3.1 Utmärkande drag hos tillsynsmyndigheterna ...........</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p32 ft13">10.3.2 Norsk tillsyn på vägtrafikområdet.............................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft9">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">10.3.3 Slutsatser av den norska utredningen ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">10.4</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Road Safety Audit och Road Safety Inspection ...................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">10.4.1 Förslag till direktiv om väginfrastruktur ...................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p33 ft9">Del D</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p34 ft9">Utredningens överväganden och förslag samt</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p35 ft9">konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft9">11</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p32 ft9">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning .........................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p20 ft9">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft9">11.1</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p32 ft13">Ansvarsfrågor inom vägtransportsystemet...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft9">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">11.2</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft3">Ett allmänt säkerhetskrav.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">11.3</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Trafiksäkerheten skall granskas när en väg byggs ................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">11.4</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Tekniska egenskapskrav vid byggande av väg och gata........</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft9">12</P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p32 ft9">Oberoende tillsyn och gränssnitt.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft9">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft9">12.1</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p32 ft3">Utgångspunkter......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft9">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">12.2</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Justeringar av gränssnitt mot verken ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p32 ft3">12.2.1 Behov av justeringar....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft9">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft3">12.2.2 Principer ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">12.3</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">En fristående tillsynsmyndighet på vägtrafikens område ....</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">12.4</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft9">Överväganden med anledning av</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p32 ft3">inspektionsmyndighetens roll ...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft9">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">12.5</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Inspektionsmyndighetens uppgifter .....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">12.5.1 Undersökningar av vägtrafikolyckor .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p32 ft13">12.5.2 Tillsyn över förarprövningen .....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft9">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">12.5.3 Grunder för fastställande av hastighet.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p32 ft13">12.5.4 Inspektionsmyndighetens roll i övrigt ......................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft9">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft9">12.6</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p32 ft13">Sjöfartsinspektionen frigörs från Sjöfartsverket ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p20 ft9">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td22"><P class="p19 ft14">12</P></TD>
<TD class="tr20 td23"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td25"><P class="p19 ft19">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td26"><P class="p20 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p36 ft9">12.6.1 Den fristående inspektionens uppdrag inom</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p37 ft3">sjöfart...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">12.7</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Järnvägsstyrelsens uppdrag ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">12.8</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Luftfartsstyrelsens uppdrag...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><P class="p19 ft9">13</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p36 ft9">Alternativa organisationsformer..................................</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p38 ft9">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft9">13.1</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft3">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p38 ft9">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">13.2</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Arbetsformer..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p36 ft3">13.2.1 Resurser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft13">13.2.2 Konsekvenser för säkerhet och skydd.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">13.3</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">En myndighet.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft3">13.3.1 Arbetsformer ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p36 ft3">13.3.2 Resurser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft13">13.3.3 Konsekvenser för säkerhet och skydd.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">13.4</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Två myndigheter ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft3">13.4.1 Arbetsformer ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p36 ft3">13.4.2 Resurser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft13">13.4.3 Konsekvenser för säkerhet och skydd.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">13.5</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Fyra myndigheter...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft3">13.5.1 Arbetsformer ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p36 ft3">13.5.2 Resurser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft13">13.5.3 Konsekvenser för säkerhet och skydd.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">13.6</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft13">Organisationsalternativen – samlad bedömning ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><P class="p19 ft9">14</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p36 ft9">Ekonomiska konsekvenser av förslagen .......................</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p38 ft9">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft9">14.1</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p36 ft3">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p38 ft9">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">14.2</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Statsfinansiella konsekvenser ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p36 ft13">14.2.1 Författningar avseende vägtrafik ...............................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft13">14.2.2 Konsekvenser för väghållarna ....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft9">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p36 ft9">14.2.3 Det förordade alternativet för organisation av en</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p37 ft3">gemensam myndighet.................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft9">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p19 ft9">14.3</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p36 ft13">Konsekvenser för trafiksäkerheten.......................................</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p38 ft9">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft9">14.4</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p36 ft3">Samhällsekonomiska konsekvenser m.m..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft9">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p38 ft14">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p19 ft9">14.5</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p32 ft3">Konsekvenser för små företag ...............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p20 ft9">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p33 ft9">Del E</P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft9">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft9">15</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p32 ft9">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p20 ft9">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft9">15.1</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p32 ft13">Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948) .............</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft9">287</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft13">15.2</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till förordning om ändring i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td29"><P class="p26 ft3">vägtrafikolyckor .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td30"><P class="p20 ft13">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><P class="p20 ft13">15.3</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p26 ft9">Förslaget till förordning om ändring i vägkungörelsen</P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft3">(1971:954)...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p20 ft13">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.4</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft9">Förslaget till ändring i förordningen (1990:717) om</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft3">undersökning av olyckor .......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p20 ft13">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.5</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft9">Förslaget till ändring i förordningen (1994:1215) om</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft13">tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m....................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p20 ft13">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.6</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft9">Förslaget till förordning om ändring i</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft13">körkortsförordningen (1998:980).........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p20 ft13">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.7</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft9">Förslaget till förordning om ändring i</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft13">trafikförordningen (1998:1276) ............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p20 ft13">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.8</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft9">Förslag till förordning med instruktion för</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft3">Trafikinspektionen .................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p20 ft13">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft13">15.9</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft3">– 15.38 Följdändringar ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p20 ft13">292</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td31"><P class="p40 ft9">Del F</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p41 ft9">Särskilda yttranden och bilaga</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p19 ft3">Särskilda yttranden ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p20 ft13">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft3">Bilaga 1 Kommittédirektiv ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p20 ft13">303</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft14">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p4 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p43 ft22">Uppdraget</P>
<P class="p44 ft23">Utredningsuppdraget går i korthet ut på att undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektions- verksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda. Motiv för en gemensam organisationsform skulle kunna vara de argument som Trafikutskottet för fram i betänkandet 2004/05:TU4. I arbetet skall utredaren kartlägga och analysera ett flertal uppräknade områden och delfrågor med anknytning till nuvarande organisation inom de myndigheter som bedriver inspektionsverksamhet inom transport- sektorn. Dessa kartläggningar och analyser har inte alltid bäring på de förslag till åtgärder som uppdraget också omfattar. Förutsättningarna för ytterligare regelverk för tillsyn inom vägtrafiken skall belysas. Fördelar med trafikslagsövergripande verksamhet skall lyftas fram liksom arbetsformer som bättre än i dag bidrar till ökad säkerhet och bättre skydd i tranportsektorn. Utredaren skall överväga vilken organisation som är den mest ändamålsenliga för att uppnå en genomgripande hög säkerhet och skyddsnivå för alla trafikslag och redovisa kostnader för olika alternativa organisationsformer samt redovisa eventuella samord- ningsvinster. Ytterligare konsekvenser av de olika alternativen skall också belysas. Vid behov skall ändringar i gällande regler föreslås samt förslag till nya lagar och förordningar lämnas för det alternativ som utredaren förordar.</P>
<P class="p45 ft22">Utredningens förslag i korthet</P>
<P class="p44 ft23">Utredningen förordar ett organisationsalternativ som innebär att en ny myndighet, Trafikinspektionen, bildas och att Järnvägs- styrelsen och Luftfartsstyrelsen läggs ned, att verksamheterna där</P>
<P class="p46 ft14">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">förs över till den nya myndigheten och att Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen skiljs från Sjöfartsverket och Vägverket och verksamheterna förs till den nya myndigheten.</P>
<P class="p48 ft8">Ett tydligt trafiksäkerhetsansvar för dem som utformar vägtransport- systemet skall införas i etapper</P>
<P class="p49 ft9">Riksdagen har 1997 beslutat om en nollvision när det gäller trafik- säkerheten och om en ansvarsfördelning i fråga om trafiksäker- heten i vägtransportsystemet. Med riksdagens beslut som utgångs- punkt föreslår utredningen att ansvarsfördelningen skall införas i etapper.</P>
<P class="p50 ft9">Den första etappen bör enligt utredningen vara att tydliggöra de offentliga väghållarnas ansvar för säkerheten i väghållningen.</P>
<P class="p51 ft8">Ett allmänt säkerhetskrav skall gälla för statlig väghållning</P>
<P class="p52 ft9">Utredningen föreslår att ett allmänt säkerhetskrav införs för byggande och drift av allmän väg. Säkerhetskravet innebär att väg skall byggas och drivas så att skador till följd av dess nyttjande förebyggs. Tillsyn över att kravet uppfylls skall utövas av Trafikinspektionen.</P>
<P class="p53 ft8">Trafiksäkerheten skall granskas när en väg byggs</P>
<P class="p52 ft9">Väghållaren skall upprätta en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas när en ny allmän väg skall byggas. Beskrivningen skall göras enligt föreskrifter som Trafikinspektionen får utfärda. Länsstyrelsen skall granska beskrivningen i samband med gransk- ning av miljökonsekvensbeskrivningen i arbetsplanen. Beskriv- ningen skall tas in i arbetsplanen.</P>
<P class="p54 ft8">Föreskrifter om tekniska egenskapskrav avseende allmänna vägar och gator skall utfärdas av Trafikinspektionen</P>
<P class="p55 ft23">Föreskrifter om tekniska egenskapskrav som tar sikte på trafik- säkerhet vid byggande av allmänna vägar och gator skall utfärdas av Trafikinspektionen som också får kontrollera att föreskrifterna</P>
<P class="p56 ft14">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td32"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p19 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">efterlevs. Härigenom görs trafiksäkerhetsaspekterna tydliga både avseende vägar för vilka staten är väghållare och för gator för vilka kommunerna är väghållare.</P>
<P class="p58 ft8">Trafikinspektionen skall undersöka sådana vägtrafikolyckor som inte faller under Statens haverikommissions obligatoriska område</P>
<P class="p59 ft9">Trafikinspektionen skall undersöka sådana vägtrafikolyckor där det är påkallat från säkerhetssynpunkt att undersökning görs. Enligt dagens bestämmelser finns det ingen tillsynsmyndighet som har det ansvaret. Vägverkets djupstudieverksamhet när det gäller trafikolyckor med dödlig utgång berörs inte.</P>
<P class="p60 ft8">Trafikinspektionen skall utöva tillsyn över förarprövningen</P>
<P class="p61 ft9">I stället för Vägverket skall Trafikinspektionen utöva tillsyn över förarprövningen. Det innebär att tillsynen utövas av en myndighet som är oberoende av den aktör, Vägverket, som ansvarar för utförandet av förarprövningen.</P>
<P class="p62 ft8">Grunder för att fastställa högsta tillåtna hastighet till 90 eller 110 kilometer i timmen får bestämmas av Trafikinspektionen</P>
<P class="p63 ft24">Ett fordons hastigheten har stor betydelse för risker för trafik- olyckor och för konsekvenser av inträffade olyckor. Bashastigheten på väg utanför tättbebyggt område är 70 kilometer i timmen. Vägverket får enligt nuvarande bestämmelser föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten i stället skall vara 90 eller 110 kilometer i timmen. För att tydliggöra trafiksäkerhetsintresset föreslår utred- ningen att Trafikinspektionen får bestämma efter vilka grunder som Vägverket skall fastställa högre hastighet än bashastigheten.</P>
<P class="p64 ft14">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">Trafikinspektionen skall överta de uppgifter som utförs av Sjöfarts- inspektionen, Luftfartsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen och Vägtrafik- inspektionen</P>
<P class="p52 ft9">I övrigt skall den nya myndigheten överta alla de uppgifter som nu utförs av Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspek- tionen och Vägtrafikinspektionen. En skärpning av Vägtrafik- inspektionens nuvarande mandat föreslås innebärande att inspektionen skall granska hur de som enligt lag eller annan författning har uppgifter på vägtrafikområdet tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad.</P>
<P class="p66 ft22">Konsekvenser av förslagen</P>
<P class="p67 ft8">Det förordade alternativet för organisation</P>
<P class="p55 ft23">Den förordade organisationen med en myndighet för säkerhet och skydd kommer enligt utredningens uppfattning att gynna trafik- säkerheten genom att organisationsformen gynnar erfarenhets- utbyte avseende tillsynsmetodik m.m. Genom lägre administra- tionskostnader kan den nya myndigheten öka sitt fokus på kärn- verksamheten, vilket bör öka den totala säkerheten. Alternativet kommer enligt utredningen att på sikt vara mer kostnadseffektivt än vad den nuvarande ordningen är. Kostnaderna för administration kommer att bli lägre och arbetsformerna avseende tillsyns- och föreskriftsarbete kommer att kunna effektiviseras.</P>
<P class="p68 ft8">De materiella bestämmelserna på vägtrafikområdet</P>
<P class="p52 ft9">Utredningen bedömer att de lämnade förslagen avseende vägtrafik- området inte medför några nämnvärda nya kostnader för staten. Kompetens kan föras över mellan befintliga verksamheter. Förslagen att tydliggöra väghållarnas ansvar för säkerheten inom väghållningen och att införa tillsyn av ett från väghållaren fristående organ samt undersökning av olyckor från säkerhets- synpunkt m.m. kommer att leda till positiva konsekvenser för trafiksäkerheten och därmed positiva samhällsekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p69 ft14">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p4 ft7">Författningsförslag</P>
<P class="p70 ft22">1. Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)</P>
<P class="p71 ft24">Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948) <SPAN class="ft25">dels </SPAN>att 13, 15 och 26 §§ skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 29 a §, med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p20 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td35"><P class="p73 ft26">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p19 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td35"><P class="p74 ft16"><SPAN class="ft28">13 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">En väg skall byggas så att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">skador till följd av dess nyttjande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p75 ft29">förebyggs.</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td20"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p76 ft26">2</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td41"><P class="p77 ft16"><SPAN class="ft30">15 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr25 td39"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td40"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td42"><P class="p25 ft9">Innan en väg byggs, skall en arbetsplan upprättas.</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p78 ft9">I arbetsplanen skall anges den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft9">I arbetsplanen skall anges den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p19 ft9">mark eller det utrymme som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><P class="p20 ft9">mark eller det utrymme som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">behöver tas i anspråk för väg-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft9">behöver tas i anspråk för väg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">anordningar och för att genom-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft9">anordningar och för att genom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft9">föra</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p78 ft13">vägbyggnadsprojektet.</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p75 ft9">föra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><P class="p20 ft13">vägbyggnadsprojektet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">Planen skall innehålla en miljö-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft9">Planen skall innehålla en miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">konsekvensbeskrivning och de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td45"><P class="p75 ft9">konsekvensbeskrivning<SPAN class="ft8">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p20 ft8">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p19 ft9">uppgifter som i övrigt behövs</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><P class="p20 ft8">beskrivning av hur trafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft9">för att</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p78 ft9">genomföra projektet.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">säkerheten skall beaktas <SPAN class="ft9">och de</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">Miljökonsekvensbeskrivningen</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p75 ft9">uppgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p32 ft9">som i övrigt</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p20 ft13">behövs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td49"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td20"><P class="p19 ft32">1</P></TD>
<TD class="tr26 td36"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td38"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td43"><P class="p19 ft33"><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1998:803.</P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p19 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p19 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr27 td40"><P class="p19 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2005:940.</P>
<P class="p79 ft14">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Författningsförslag SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><P class="p19 ft9">skall godkännas av berörda</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft9">för att genomföra projektet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">länsstyrelser innan <SPAN class="ft8">den </SPAN>tas in i</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">Miljökonsekvensbeskrivningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">arbetsplanen.</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">och beskrivningen av hur trafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft8">säkerheten skall beaktas <SPAN class="ft9">skall</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">godkännas av berörda läns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">styrelser innan <SPAN class="ft8">de </SPAN>tas in i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft9">arbetsplanen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft9">När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3, 7, 10, 19 och 20 §§ miljöbalken tillämpas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr28 td37"><P class="p81 ft37">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td53"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td55"><P class="p82 ft16"><SPAN class="ft30">26 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p78 ft8"><SPAN class="ft9">Väg skall </SPAN>hållas i ett för</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p20 ft8">En <SPAN class="ft9">väg skall </SPAN>genom underhåll,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft8">samfärdseln</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p78 ft8">tillfredsställande</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">reparation och andra åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p78 ft8">skick genom underhåll, repara-</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">hållas i sådant skick att skador till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p19 ft8">tion och andra åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p20 ft8">följd av användningen av vägen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p20 ft8">förebyggs och att den i övrigt är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p83 ft8">tillfredsställande för samfärdseln.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft23">Genom renhållning skall vägområdet hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områden med detaljplan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller motortrafikled. Ytterligare krav i fråga om renhållning inom områden där detta stycke gäller får inte ställas med stöd av miljöbalken.</P>
<P class="p85 ft9">De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och andra styckena räknas till drift av väg. Till drift av väg räknas också serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, kan Vägverket besluta om inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för drift av väg. Vägverket meddelar därvid de föreskrifter som behövs.</P>
<P class="p86 ft8">Om en väg är i sådant skick att den medför risk för allvarliga skador då den används, får den myndighet som regeringen bestämmer förelägga väghållaren att vidta åtgärder för att minska</P>
<P class="p87 ft15"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1998:832.</P>
<P class="p87 ft14">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft8">risken. Kvarstår risken, får myndigheten besluta om åtgärderna. Beslutet får inte överklagas.</P>
<P class="p89 ft8">29 a §</P>
<P class="p90 ft8">Den myndighet som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över efterlevnaden av 13 § andra stycket och 26 § första stycket.</P>
<P class="p91 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p93 ft14">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3422x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft22">2. Förordning om ändring i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor</P>
<P class="p95 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p19 ft29">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p96 ft9">Polismyndigheten i ett polis- distrikt där det har inträffat en vägtrafikolycka vid vilken någon person skadats skall snarast, och senast sju dagar efter det att polisen fått kännedom om olyckan, rapportera den till Vägverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft16"><SPAN class="ft9">1 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">4</SPAN>FPT</P>
<P class="p97 ft9">Polismyndigheten i ett polis- distrikt där det har inträffat en vägtrafikolycka vid vilken någon person skadats skall snarast, och senast sju dagar efter det att polisen fått kännedom om olyckan, rapportera den till Vägverket <SPAN class="ft8">och Trafik- inspektionen.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft16"><SPAN class="ft9">2 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">5</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p96 ft9">Om någon blivit dödad vid en vägtrafikolycka, eller avlider som en följd av en sådan olycka inom 30 dagar från olycks- tillfället, skall den polismyndig- het som avses i 1 § snarast, och senast fem dagar efter det att polisen fått kännedom om dödsfallet, rapportera detta till Vägverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p96 ft9">Om någon blivit dödad vid en vägtrafikolycka, eller avlider som en följd av en sådan olycka inom 30 dagar från olycks- tillfället, skall den polismyndig- het som avses i 1 § snarast, och senast fem dagar efter det att polisen fått kännedom om dödsfallet, rapportera detta till Vägverket <SPAN class="ft8">och Trafikinspek- tionen</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p4 ft16">U</P>
<P class="p98 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p99 ft41"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2004:1363.</P>
<P class="p100 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2004:1363.</P>
<P class="p101 ft14">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft24">Samtliga väghållningsmyndig- heter och länsstyrelser skall underrättas om de föreskrifter Vägverket </SPAN><SPAN class="ft25">och Trafikinspek- tionen </SPAN><SPAN class="ft24">meddelar med stöd av första – tredje styckena.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft14">23</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft22">3. Förordning om ändring i vägkungörelsen (1971:954)</P>
<P class="p102 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om vägkungörelsen (1971:954) <SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 9 och 38 §§ skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p103 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före 10 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr23 td34"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p104 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p105 ft26">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td34"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p104 ft16"><SPAN class="ft42">9 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p106 ft8">Trafikinspektionen skall utöva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p104 ft8">tillsyn enligt 29 a § väglagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p104 ft8">(1971:948) och besluta i frågor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p104 ft8">som anges i 26 § fjärde stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p104 ft8">nämnda lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p107 ft26">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p19 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p108 ft16"><SPAN class="ft28">38 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft23">Vägverket får meddela närmare föreskrifter om upprättande av arbetsplaner och om tillägg till arbetsplaner. Föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetsplan meddelas i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft9">samråd med Naturvårdsverket.</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p110 ft8">Trafikinspektionen</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p20 ft8">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p20 ft8">meddela föreskrifter om upprätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td61"><P class="p20 ft8">andet av och innehållet i beskriv-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p111 ft8">ningar enligt 15 §</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p20 ft29">väglagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft8">(1971:948) av hur trafiksäke- rheten skall beaktas när en väg skall byggas och utövar tillsyn över att föreskrifterna efterlevs.</P>
<P class="p113 ft9">Vägverket får vidare efter samråd med Statens jordbruksverk och Lantmäteriverket meddela föreskrifter om sådana utredningar som avses i 26 § tredje stycket.</P>
<P class="p114 ft23">Samtliga väghållningsmyndig- heter och länsstyrelser skall underrättas om de föreskrifter Vägverket meddelar med stöd av första och andra styckena.</P>
<P class="p115 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p117 ft44"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Tidigare 9 § upphävd genom SFS 1987:461. <SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1998:895.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3424x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft22">4. Förordning om ändring i förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor</P>
<P class="p95 ft45">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor att 3, 4 och 5 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr23 td62"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p20 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td62"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td63"><P class="p119 ft26">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td62"><P class="p19 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p120 ft16"><SPAN class="ft28">3 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft9">Händelser som inte är av den art som anges i 2 § lagen (1990:712) om undersökning av olyckor skall undersökas enligt lagen, om det är påkallat från säkerhetssynpunkt att undersök-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td64"><P class="p19 ft46">ningen görs.</P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td66"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td67"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td69"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td71"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td51"><P class="p22 ft9">Undersökning görs av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td36"><P class="p22 ft13">Undersökning görs av</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td70"><P class="p22 ft9">1.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><P class="p19 ft8">Luftfartsstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p122 ft9">när det</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p20 ft8"><SPAN class="ft9">1. </SPAN>Trafikinspektionen, <SPAN class="ft9">när det</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft9">gäller</P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p76 ft9">händelser</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p123 ft10">som</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p122 ft9">berör</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p19 ft9">gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td74"><P class="p124 ft13">händelser</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p27 ft10">som</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p20 ft9">berör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td51"><P class="p19 ft9">annan luftfart än militär luftfart,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td52"><P class="p20 ft9">annan luftfart än militär luftfart,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td51"><P class="p22 ft8"><SPAN class="ft9">2. </SPAN>Sjöfartsverket, när det gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td75"><P class="p19 ft13">händelser</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p76 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft9">berör</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p20 ft9">annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td64"><P class="p19 ft8">händelser <SPAN class="ft9">som</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft9">berör</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p122 ft9">annan</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p19 ft9">sjöfart</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft9">än militär</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p20 ft9">sjöfart,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td77"><P class="p19 ft9">sjöfart än militär sjöfart,</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td75"><P class="p19 ft13">händelser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p27 ft9">som berör</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p20 ft9">trafiken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td70"><P class="p22 ft9">3.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td78"><P class="p122 ft9">Försvarsmakten, när det</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p19 ft9">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td74"><P class="p125 ft13">järnväg,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td79"><P class="p20 ft9">tunnelbana,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">gäller händelser som berör den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td36"><P class="p19 ft29"><SPAN class="ft10">spårväg </SPAN>eller vägtrafiken,</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td51"><P class="p22 ft9">militära luft- eller sjöfarten,</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p126 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft47">Järnvägsstyrelsen, när det gäller </SPAN><SPAN class="ft9">händelser som berör trafiken med järnväg, tunnelbana eller spårväg,</SPAN></P>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft48">Statens haverikommission, när det gäller händelser som inte berör luftfarten, sjöfarten eller spårtrafiken.</SPAN></P>
<P class="p128 ft24">Statens haverikommission har rätt att undersöka händelser som avses i andra stycket <NOBR>1–4,</NOBR> om det finns särskilda skäl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p129 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Försvarsmakten, när det gäller händelser som berör den militära luft- eller sjöfarten,</SPAN></P>
<P class="p127 ft23"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft48">Statens haverikommission, när det gäller händelser som inte berör luftfarten, sjöfarten, spår- trafiken eller </SPAN><SPAN class="ft50">vägtrafiken</SPAN>.</P>
<P class="p130 ft9">Statens haverikommission har rätt att undersöka händelser som avses i andra stycket <SPAN class="ft8">1 och 2, </SPAN>om det finns särskilda skäl.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2004:1118.</P>
<P class="p101 ft14">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3425x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft16"><SPAN class="ft9">4 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">9</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p96 ft9">En myndighet som anges i 3 § andra stycket <NOBR>1–<SPAN class="ft8">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>får överlåta åt någon annan att göra undersök- ningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p96 ft9">En myndighet som anges i 3 § andra stycket 1 <SPAN class="ft8">och 2 </SPAN>får överlåta åt någon annan att göra undersökningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft16"><SPAN class="ft9">5 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">10</SPAN>FPT</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p96 ft23">Vad som sägs i denna förordning om tillsynsmyndig- het avser de i 3 § andra stycket <NOBR>1–<SPAN class="ft50">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> </SPAN>angivna myndigheterna.</P>
<P class="p128 ft24">Om en överlåtelse har skett enligt 2 § till en myndighet eller om undersökningen görs av en myndighet enligt 3 § andra stycket <NOBR>1—<SPAN class="ft25">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> </SPAN>eller 4 §, gäller bestämmelserna i <NOBR>6–8,</NOBR> 10, 11, <NOBR>13–15</NOBR> och <NOBR>17–19</NOBR> §§ i tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om Statens haverikommission i stället gälla den myndighet som gör undersökningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p96 ft9">Vad som sägs i denna förordning om tillsynsmyndig- het avser de i 3 § andra stycket 1 <SPAN class="ft8">och 2 </SPAN>angivna myndigheterna.</P>
<P class="p128 ft23">Om en överlåtelse har skett enligt 2 § till en myndighet eller om undersökningen görs av en myndighet enligt 3 § andra stycket 1 <SPAN class="ft50">och 2 </SPAN>eller 4 §, gäller bestämmelserna i <NOBR>6–8,</NOBR> 10, 11, <NOBR>13–15</NOBR> och <NOBR>17–19</NOBR> §§ i tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om Statens haverikommission i stället gälla den myndighet som gör undersökningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p132 ft16">U</P>
<P class="p133 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p134 ft41"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1994:180.</P>
<P class="p135 ft15"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1994:180.</P>
<P class="p136 ft14">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft22">5. Förordning om ändring i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P class="p139 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 18 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p80 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det i förordningen skall införas en ny bestämmelse, 38 a §, med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr23 td80"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td36"><P class="p20 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p140 ft26">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td80"><P class="p19 ft27"> </P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p141 ft16"><SPAN class="ft28">18 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft9">Boverket får, utom i fall som sägs i tredje stycket, efter samråd med andra berörda myndigheter meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av <NOBR>3–8</NOBR> och <NOBR>10–15</NOBR> §§ om inte någon annan myndighet enligt annan författning har rätt att meddela sådana föreskrifter. Detsamma gäller föreskrifter om sådan hushållning med avfall och om krav på underhåll som avses i 2 § första stycket 9 och tredje stycket lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P class="p50 ft9">Boverket får i enskilda fall i experimentsyfte medge mindre undantag från bestämmelserna i <NOBR>10–15</NOBR> §§ om det finns särskilda skäl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p96 ft9">Vägverket får efter samråd med Boverket meddela de före- skrifter som behövs för tillämpningen av <NOBR>3–8</NOBR> §§ i fråga om vägar och gator, utom för vägtunnlar, samt anordningar som hör till vägen eller gatan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p142 ft8">Trafikinspektionen får efter samråd med Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av 6 § såvitt avser trafiksäkerhet i fråga om allmänna vägar och gator, utom för vägtunnlar, samt anordningar som hör till vägen eller gatan.</P>
<P class="p143 ft9">Vägverket får efter samråd med Boverket meddela de <SPAN class="ft8">övriga </SPAN>föreskrifter som behövs för tillämpningen av <NOBR>3–8</NOBR> §§ i fråga om vägar och gator, utom för vägtunnlar, samt anordningar som hör till vägen eller gatan.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1999:774.</P>
<P class="p101 ft14">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft8">38 a §</P>
<P class="p145 ft8">Trafikinspektionen skall kontrollera att föreskrifter utfärdade med stöd av 18 § tredje stycket första meningen följs.</P>
<P class="p115 ft16">U</P>
<P class="p146 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p147 ft14">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft22">6. Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980)</P>
<P class="p149 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om körkortsförordningen (1998:980) att 8 kap. 12 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td77"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td44"><P class="p75 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td65"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td26"><P class="p150 ft9">8 kap.</P></TD>
<TD class="tr30 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td86"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td65"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p151 ft52">12</P></TD>
<TD class="tr31 td85"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td83"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td84"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td10"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td13"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td26"><P class="p152 ft16"><SPAN class="ft30">12 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr25 td85"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td86"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">Vägverket </SPAN>utövar tillsyn över</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td44"><P class="p153 ft8">Trafikinspektionen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><P class="p20 ft9">utövar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td77"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">1. </SPAN>förarprövningen,</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p75 ft9">tillsyn</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft9">över</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td54"><P class="p20 ft8">förarprövningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p154 ft9"><SPAN class="ft8">2. </SPAN>verksamheten vid trafik-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td88"><P class="p75 ft8">Vägverket utövar tillsyn</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p20 ft8">över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><P class="p19 ft9">övningsplatser som godkänts av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td89"><P class="p75 ft10">verksamheten vid trafikövnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td90"><P class="p19 ft9">verket.</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td89"><P class="p75 ft9">platser som har godkänts av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p75 ft9">verket.</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><P class="p154 ft9">I tillsynen över förarpröv-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td89"><P class="p20 ft9">I tillsynen över förar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td90"><P class="p19 ft9">ningen</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p155 ft9">inom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td91"><P class="p154 ft9">Försvarsmakten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td92"><P class="p75 ft9">prövningen</P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p19 ft9">inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><P class="p20 ft9">Försvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft9">eller</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td93"><P class="p19 ft9">gymnasieskola,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p154 ft9">komvux</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p75 ft9">makten</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p156 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td54"><P class="p20 ft9">i gymnasieskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td95"><P class="p155 ft9">fristående skola</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p154 ft10">med</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p75 ft9">komvux</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p157 ft10">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p24 ft9">fristående</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p20 ft13">skola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td96"><P class="p19 ft9">motsvarande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td97"><P class="p19 ft9">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p154 ft10">skall</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td44"><P class="p75 ft9">med motsvarande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><P class="p20 ft9">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9"><SPAN class="ft8">verket </SPAN>samråda med Försvars-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td89"><P class="p75 ft29"><SPAN class="ft10">skall </SPAN>Trafikinspektionen <SPAN class="ft10">samråda</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p19 ft9">makten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p29 ft9">respektive</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p154 ft9">Statens</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td89"><P class="p75 ft13">med Försvarsmakten respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td96"><P class="p19 ft9">skolverk.</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td44"><P class="p75 ft9">Statens skolverk.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft16">U</P>
<P class="p159 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p160 ft15"><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2003:522.</P>
<P class="p87 ft14">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Författningsförslag</P>
<P class="p161 ft22">7. Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276)</P>
<P class="p162 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om trafikförordningen (1998:1276) att 3 kap. 17 § samt 13 kap. 7 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td98"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p20 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td98"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p163 ft13">3 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td98"><P class="p19 ft51"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p164 ft52">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td98"><P class="p19 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p165 ft16"><SPAN class="ft46">17§</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft9">Inom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen.</P>
<P class="p72 ft9">Om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, fram- komligheten eller miljön får kommunen föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område skall vara 30 kilometer i timmen.</P>
<P class="p72 ft9">Utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen (bashastighet).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td97"><P class="p25 ft9">Vägverket</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p166 ft9">får föreskriva att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p25 ft9">Vägverket</P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p20 ft9">får föreskriva att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td97"><P class="p19 ft9">den högsta</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p166 ft9">tillåtna hastigheten</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p19 ft9">den högsta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td103"><P class="p20 ft9">tillåtna hastigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td51"><P class="p166 ft9">på väg skall vara 90 eller 110</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td104"><P class="p20 ft9">på väg skall vara 90 eller 110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p19 ft9">kilometer i timmen.</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p19 ft9">kilometer</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p20 ft9">timmen. <SPAN class="ft8">Före-</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft8">skrifterna skall överensstämma med de grunder för att bestämma hastighet på väg som Trafik- inspektionen föreskriver.</P>
<P class="p103 ft9">Bestämmelser om hastighet på motorväg finns i 9 kap. 1 §.</P>
<P class="p167 ft9">I terräng gäller bestämmelserna i första, andra och tredje styckena endast vid färd med motordrivet fordon.</P>
<P class="p168 ft9">13 kap.</P>
<P class="p169 ft9">7 §</P>
<P class="p170 ft9">Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om trafikövervakning på motorvägar och motortrafikleder.</P>
<P class="p145 ft8">Trafikinspektionen får före- skriva grunder för att bestämma hastighet på väg i fall som avses i 3 kap. 17 § fjärde stycket.</P>
<P class="p171 ft15"><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 1999:240.</P>
<P class="p172 ft14">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft9">Vägverket får meddela föreskrifter för övriga frågor i denna förordning. Verket får därvid föreskriva att viss utrustning skall vara av en typ som har godkänts av verket eller någon annan myndighet.</P>
<P class="p158 ft16">U</P>
<P class="p174 ft9">Denna förordning träder i kraft …</P>
<P class="p175 ft14">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft22"><SPAN class="ft9">8. </SPAN>Förslag till förordning (0000:000) med instruktion för Trafikinspektionen</P>
<P class="p146 ft8">Ansvar och uppgifter</P>
<P class="p177 ft9">1 § Trafikinspektionen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för att då detta är särskilt föreskrivet, utöva tillsyn över säkerhet inom systemen för <NOBR>järnväg-,</NOBR> tunnelbana- och spårväg, luftfart, sjöfart och väg.</P>
<P class="p12 ft9">Trafikinspektionen skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås.</P>
<P class="p12 ft9">Trafikinspektionen skall ta emot rapporter om olyckor och olyckstillbud samt undersöka olyckor och tillbud när det är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p178 ft8">Luftfart</P>
<P class="p177 ft9">2 § För luftfart har Trafikinspektionen ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten och ett myndighetsansvar för flygtrafiktjänst och för civil luftfart.</P>
<P class="p103 ft9">Huvuduppgifter inom luftfart för Trafikinspektionen är att</P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft54">främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil luftfart,</SPAN></P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft54">pröva frågor om tillstånd inom civil luftfart,</SPAN></P>
<P class="p180 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft54">utöva tillsyn av den civila luftfarten, särskilt flygsäkerheten,</SPAN></P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft55">följa luftfartsmarknadens utveckling och i samråd med Konkurrensverket övervaka att verksamheten fungerar effektivt ur ett konkurrensperspektiv samt anmäla missförhållanden till Konkurrensverket,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft55">ha ett övergripande ansvar för flygtransportsystemets miljö- anpassning,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft55">svara för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst för civil luftfart och i fred för militär luftfart,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft55">ha samordningsansvaret för krisberedskapsarbetet inom den civila luftfarten,</SPAN></P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft55">verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft55">ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom den civila luftfarten,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">10.</SPAN><SPAN class="ft55">verkställa utredningar och medverka vid tillkomsten av luftfartsöverenskommelser med annat land samt övervaka tillämpningen av sådana överenskommelser,</SPAN></P>
<P class="p181 ft14">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft9"><SPAN class="ft13">11.</SPAN><SPAN class="ft54">överlägga med luftfartsmyndigheter i andra länder och handlägga ärenden som rör den civila luftfartsorganisationen (ICAO), den europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC), den europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Euro- control) och den europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) och</SPAN></P>
<P class="p183 ft9"><SPAN class="ft13">12.</SPAN><SPAN class="ft54">tillsammans med Rikspolisstyrelsen ansvara för förebyggande av brott mot civila luftfartens säkerhet enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd.</SPAN></P>
<P class="p184 ft9">3 § Ärenden av större ekonomisk betydelse eller utrikes- eller luftfartspolitisk betydelse enligt 2 § 10 och 11 skall alltid underställas regeringen.</P>
<P class="p184 ft9">4 § Trafikinspektionen får för uppgifter inom luftfarten ta ut avgifter för sin verksamhet, besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna.</P>
<P class="p50 ft9">Influtna avgifter får inte användas för genomförande av luft- burna sjuktransporter enligt 7 §.</P>
<P class="p184 ft9">5 § Trafikinspektionen skall upprätta avtal med Försvarsmakten i fråga om den praktiska tillämpningen av myndighetsansvaret för flygtrafiktjänst som berör militär luftfart.</P>
<P class="p185 ft9">6 § Trafikinspektionen skall tillhandahålla underlag för tillämpning av <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen (1987:10) avseende luftfart.</P>
<P class="p184 ft9">7 § Trafikinspektionen skall svara för förvaltning och utveckling av ett krisberedskapssystem för luftburna sjuktransporter.</P>
<P class="p50 ft9">Trafikinspektionen skall upprätthålla en beredskap för att, i samråd med Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen, besluta om och genomföra luftburna sjuk- transporter</P>
<P class="p186 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft56">nationellt vid händelser där samhällets ordinarie resurser för sjuktransporter inte är tillräckliga,</SPAN></P>
<P class="p186 ft9"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft56">internationellt för att bistå vid hemtagning av personer som drabbats av katastrofer utomlands, vid civil och militär kris- hantering samt vid andra humanitära insatser.</SPAN></P>
<P class="p187 ft14">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft8">Järnväg</P>
<P class="p61 ft9">8 § För järnväg och spårburen trafik utövar Trafikinspektionen tillsyn över <NOBR>järnvägs-,</NOBR> tunnelbane- och spårvägssystemen. Trafikinspektionen skall verka för säkerheten inom systemen och för en effektiv järnvägsmarknad med en sund konkurrens.</P>
<P class="p12 ft9">Huvuduppgifter inom järnväg, spårväg och tunnelbana för Trafikinspektionen är att</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft55">utöva tillsyn och pröva tvister enligt järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526),</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft55">utöva tillsyn enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnel- bana och spårväg samt förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft55">pröva frågor om tillstånd att utföra järnvägstrafik, organisera järnvägstrafik eller förvalta järnvägsinfrastruktur enligt järnvägs- lagen och järnvägsförordningen,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft55">pröva frågor om tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet enligt lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt förordningen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft55">pröva frågor om godkännande av delsystem enligt järnvägslagen och järnvägsförordningen,</SPAN></P>
<P class="p188 ft24"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft57">pröva frågor om godkännande av spåranläggning för tunnel- bana och spårväg eller av fordon som skall framföras på spåranlägg- ningen enligt lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt förordningen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft55">pröva frågor om undantag från bestämmelserna om drifts- kompatibilitet enligt järnvägslagen och järnvägsförordningen,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft55">föra register över järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon enligt järnvägslagen och järnvägsförordningen,</SPAN></P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft55">utöva marknadskontroll i fråga om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem enligt järnvägs- lagen och järnvägsförordningen,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">10.</SPAN><SPAN class="ft55">bistå regeringen i fråga om förslag om tekniska specifika- tioner för driftskompatibilitet,</SPAN></P>
<P class="p188 ft45"><SPAN class="ft13">11.</SPAN><SPAN class="ft58">utbyta information om sitt arbete och om principerna och rutinerna för sina beslut enligt järnvägslagen och järnvägs- förordningen med behöriga myndigheter inom EES och i Schweiz,</SPAN></P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft13">12.</SPAN><SPAN class="ft55">besluta namn på trafikplats för järnväg enligt järnvägs- förordningen, samt</SPAN></P>
<P class="p189 ft14">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft9">13. tillvarata Sveriges intressen i det internationella arbetet som rör järnvägstransportsystemet.</P>
<P class="p191 ft9">9 § I sin tillsyn enligt järnvägslagen (2004:519) skall Trafikinspektionen bland annat övervaka att</P>
<P class="p192 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft54">avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och sådana tjänster som avses i 6 kap. 23 § järnvägslagen fastställs på ett konkurrensneutralt och </SPAN><NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> sätt,</P>
<P class="p193 ft45"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft59">kapacitetstilldelning av järnvägsinfrastruktur och tillhanda- hållande av sådana tjänster som avses i 6 kap. 23 § järnvägslagen sker på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt, och</SPAN></P>
<P class="p192 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft54">järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares ekonomiska redovisning uppfyller kraven i järnvägslagen och i föreskrifter meddelade med stöd av lagen.</SPAN></P>
<P class="p194 ft9">10 § Trafikinspektionen skall i sin tillsyn enligt järnvägslagen samråda med Konkurrensverket i konkurrensfrågor.</P>
<P class="p80 ft9">Trafikinspektionen skall utöver sin tillsyn enligt järnvägslagen övervaka att marknaderna för järnvägstjänster, inklusive marknaderna för järnvägstransporter, fungerar effektivt ur ett konkurrensperspektiv och anmäla missförhållanden till Konkurrensverket.</P>
<P class="p53 ft8">Sjöfart</P>
<P class="p52 ft9">11 § För sjöfart ansvarar Trafikinspektionen för, beslutar om föreskrifter samt beslutar i enskilda fall i frågor om sjösäkerhet, säkerheten för den marina miljön, behörigheter för sjöfolk, bemanning av fartyg, arbetsmiljö, vilotider och sjöfartsskydd när det är särskilt föreskrivet. Trafikinspektionen ansvarar också för tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter och beslut.</P>
<P class="p185 ft9">12 § Avgifter får tas ut för Trafikinspektionens verksamhet inom sjöfarten när det är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p195 ft14">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft8">Väg</P>
<P class="p61 ft9">13 § För frågor om trafiksäkerhet i vägtrafik beslutar Trafikinspektionen om föreskrifter och utövar tillsyn då det särskilt är föreskrivet. Trafikinspektionen skall också</P>
<P class="p188 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft55">med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndig- heter, kommuner och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera sådana förhållanden som väsentligt kan påverka väg- transportsystemets utformning och funktion,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft55">genom dialog med de aktörer som avses i 1 verka för att dessa tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafik- olyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad,</SPAN></P>
<P class="p113 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft55">granska huruvida de som enligt lag eller annan författning har uppgifter inom vägtrafikområdet tillämpar det som anges i 2,</SPAN></P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft55">samverka med andra aktörer och myndigheter i syfte att öka trafiksäkerheten på väg, samt</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft55">initiera forskning och utveckling inom vägtrafiksäkerhets- området och följa sådan forskning som har betydelse för myndighetens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Verksförordningens tillämpning</P>
<P class="p61 ft9">14 § Verksförordningen skall tillämpas på Trafikinspektionen med undantag av <NOBR>3–5</NOBR> § samt 13 § 4.</P>
<P class="p196 ft9">15 § Utöver vad som följer av 28 § första stycket verksförord- ningen gäller inte 27 § första stycket 4 den förordningen föreskrifter som beslutas av Trafikinspektionen med stöd av luftfartsförordningen (1986:171) och som gäller flygsäkerhet eller 38 § förordningen (1986:172) om luftfartygsregister m.m.</P>
<P class="p60 ft8">Trafikinspektionens ledning</P>
<P class="p177 ft9">16 § Generaldirektören är chef för Trafikinspektionen. Vid sidan av myndighetschefen finns en styrelse. Styrelsen består av högst sju ledamöter, myndighetschefen inräknad.</P>
<P class="p197 ft14">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3436x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Styrelsens ansvar och uppgifter</P>
<P class="p52 ft9">17 § Utöver vad som anges i 11 och 12 §§ samt 13 § <NOBR>1–3</NOBR> verks- förordningen skall styrelsen besluta om föreskrifter. Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta om föreskrifter som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.</P>
<P class="p50 ft9">Föreligger det fara för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller föreligger det risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift inte beslutas, får dock generaldirektören besluta en sådan föreskrift.</P>
<P class="p51 ft8">Personalföreträdare</P>
<P class="p49 ft9">18 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Trafikinspektionen.</P>
<P class="p158 ft16">U</P>
<P class="p138 ft9">Denna förordning träder i kraft den … då förordningen (2004:527) med instruktion för Järnvägsstyrelsen och förordningen (2004:1110) med instruktion för Luftfartsstyrelsen upphör att gälla.</P>
<P class="p198 ft14">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3437x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft22">9. Förordning om ändring i förordningen (1995:589) med instruktion för Sjöfartsverket</P>
<P class="p200 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:589) med instruktion för Sjöfartsverket</P>
<P class="p103 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 13 § skall upphävas,</P>
<P class="p201 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 5, 10, 26 och 30 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td106"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p20 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td106"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p74 ft9">5 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p96 ft9">Inom Sjöfartsverket finns <SPAN class="ft8">en sjöfartsinspektion och </SPAN>de <SPAN class="ft8">andra </SPAN>enheter verket bestämmer.</P>
<P class="p202 ft9">Generaldirektören ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och direktiv som styrelsen beslutar. <SPAN class="ft8">Detta gäller dock inte i sådana fall då chefen för Sjöfartsinspektionen har ansvaret enligt 13 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p203 ft9">Inom Sjöfartsverket finns de enheter verket bestämmer.</P>
<P class="p178 ft9">10 §</P>
<P class="p203 ft9">Generaldirektören ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och direktiv som styrelsen beslutar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft9">26 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p96 ft9">Generaldirektören <SPAN class="ft8">och chefen för Sjöfartsinspektionen </SPAN>får i lämplig utsträckning delegera sin beslutsrätt till andra tjänste- män i verket</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p96 ft9">Generaldirektören får i lämplig utsträckning delegera sin beslutsrätt till andra tjänste- män i verket</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p204 ft13">30 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p25 ft8">Anställningen</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft8">som</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p122 ft60">chef</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p205 ft60">för</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p20 ft9"><SPAN class="ft8">A</SPAN>nställningar beslutas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td109"><P class="p19 ft8">Sjöfartsinspektionen beslutas</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p205 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p206 ft9">verket.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft8">regeringen efter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td110"><P class="p122 ft8">anmälan</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p205 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft8">generaldirektören.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td111"><P class="p205 ft8">Anställningen</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">får begränsas att gälla längst till</P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td109"><P class="p19 ft8">och med en viss tidpunkt.</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td112"><P class="p25 ft9"><SPAN class="ft8">Övriga </SPAN>anställningar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td113"><P class="p205 ft10">beslutas</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft9">av verket.</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den ….</P>
<P class="p207 ft14">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3438x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft22">10. Förordning med ändring i förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket</P>
<P class="p149 ft9">Härmed föreskrivs i fråga om förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket</P>
<P class="p139 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 20 och 21 §§ skall upphävas,</P>
<P class="p209 ft9"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 16 och 22 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td95"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td116"><P class="p75 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p151 ft26">14</P></TD>
<TD class="tr1 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td118"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td119"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td121"><P class="p22 ft16"><SPAN class="ft61">16 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td118"><P class="p22 ft9">Inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td122"><P class="p151 ft9">Vägverket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td84"><P class="p32 ft9">finns</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p154 ft8">en</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p210 ft9">Inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td123"><P class="p26 ft9">Vägverket</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p123 ft9">finns</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p20 ft9">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td95"><P class="p19 ft8">Vägtrafikinspektion</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p156 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p154 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td89"><P class="p75 ft13">Vägverkets regionala förvaltning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><P class="p19 ft9">Vägverkets regionala förvaltning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td89"><P class="p75 ft9">det antal regioner som verket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9"><SPAN class="ft8">finns </SPAN>det antal regioner som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td124"><P class="p75 ft9">bestämmer.</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p75 ft9">För</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td123"><P class="p20 ft9">yrkestrafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">verket bestämmer. För yrkes-</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p75 ft9">frågor</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p211 ft9">finns</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p22 ft9">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td123"><P class="p20 ft9">rådgivande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><P class="p19 ft9">trafikfrågor finns en rådgivande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td89"><P class="p75 ft9">delegation. Vägverket bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td73"><P class="p19 ft9">delegation.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td125"><P class="p154 ft9">Vägverket bestäm-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td89"><P class="p75 ft9">mer självt sin organisation i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">mer självt sin organisation i</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p75 ft9">övrigt.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p19 ft9">övrigt.</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td118"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p151 ft26">15</P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td118"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td16"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td16"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td121"><P class="p22 ft16"><SPAN class="ft30">22 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td84"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p19 ft38"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td95"><P class="p22 ft9">Generaldirektören</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p154 ft9">skall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td126"><P class="p210 ft9">Generaldirektören</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p20 ft10">skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">avgöra ärenden som inte skall</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td89"><P class="p75 ft9">avgöra ärenden som inte skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td43"><P class="p19 ft9">avgöras av styrelsen, <SPAN class="ft8">chefen för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p75 ft9">avgöras</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p151 ft9">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td58"><P class="p76 ft9">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p20 ft9">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td95"><P class="p19 ft8">Vägtrafikinspektionen</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p154 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td126"><P class="p75 ft9">personalansvarsnämnden.</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td127"><P class="p19 ft13">personalansvarsnämnden.</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td126"><P class="p210 ft9">Generaldirektören</P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p20 ft9">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td95"><P class="p22 ft9">Generaldirektören</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft8">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><P class="p154 ft29">chefen</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p75 ft13">delegera</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p212 ft10">sin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td72"><P class="p20 ft9">beslutanderätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td128"><P class="p19 ft8">för Vägtrafikinspektionen</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p154 ft9">får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td126"><P class="p75 ft9">andra tjänstemän i verket.</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td118"><P class="p19 ft13">delegera</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p155 ft10">sin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td53"><P class="p27 ft9">beslutanderätt</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p154 ft9">till</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td118"><P class="p19 ft9">andra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td122"><P class="p19 ft9">tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p213 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><P class="p154 ft9">verket</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft8">respektive inspektionen<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p87 ft16">U</P>
<P class="p174 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p215 ft41"><SPAN class="ft35">14</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2002:804.</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Senaste lydelse SFS 2002:804.</P>
<P class="p87 ft14">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft22">11. Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)</P>
<P class="p217 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297) att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 kap. 1, 2, 8, 11 a, 12 och 14 §§, i 3 kap. <NOBR>3–5,</NOBR> 7 och 11 §§, i 4 kap. <NOBR>2–6,</NOBR> 9, <NOBR>20–22,</NOBR> och 26 §§, i 8 kap. 8 §, 9 kap. 8 §, 12 kap. 1 §, 14 kap. 2 och 2 a §§.</P>
<P class="p218 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p219 ft22">12. Förordning med ändring i förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsledningar</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsledningar att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 9 kap. 1 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p221 ft22">13. Förordning om ändring i förordningen (1961:563) angående trafikregler för luftfarten</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1961:563) angående trafikregler för luftfarten att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 1, 4 och 5 §§.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p222 ft22">14. Förordning om ändring i kungörelsen (1961:567) med närmare bestämmelser om befordran av krigsmateriel med luftfartyg</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om kungörelsen (1961:567) med närmare bestämmelser om befordran av krigsmateriel med luftfartyg att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den …</P>
<P class="p223 ft14">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft22">15. Förordning om ändring i kungörelsen (1972:17) om behandling av föremål som upphittats inom flygplats eller på luftfartyg, m.m.</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om kungörelsen (1972:17) om behandling av föremål som upphittats inom flygplats eller på luftfartyg, m.m. att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 7 §.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p227 ft22">16. Förordning om ändring i författningssamlings- förordningen (1976:725)</P>
<P class="p228 ft9">Härigenom föreskrivs avseende författningssamlingsförord- ningen (1976:725) att orden ”Luftfartsstyrelsen” och ”Järnvägs- styrelsen” i olika böjningsformer bytas ut mot ”Trafikinspek- tionen” i motsvarande form i bilagan samt att förkortningen LFS och JvSFS byts ut mot TIFS.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p174 ft9">Denna förordning träder i kraft den …</P>
<P class="p87 ft22">17. Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)</P>
<P class="p228 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160) att ordet ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 §.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna lag träder i kraft den …</P>
<P class="p229 ft22">18. Förordning om ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166)</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljöförordningen (1977:1166) att ordet ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 21 §.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p174 ft9">Denna förordning träder i kraft den …</P>
<P class="p230 ft14">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft22">19. Förordning om ändring i förfogandeförordningen (1978:558)</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förfogandeförordningen (1978:558) att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p178 ft22">20. Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100</P>
<P class="p217 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) att orden ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 7 kap. 18§ och att ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafik- inspektionen” i 7 kap. 43 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p232 ft22">21. Förordning om ändring i förordningen (1980:398) om handikappanpassad kollektivtrafik</P>
<P class="p233 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1980:398) om handikappanpassad kollektivtrafik att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 4 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p234 ft22">22. Förordning om ändring i sekretessförordningen (1980:657)</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om sekretessförordningen (1980:657) att orden ”Luftfartsstyrelsen”, ”Järnvägsstyrelsen” och ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i punkterna 11, 30 och 129 i bilagan.</P>
<P class="p218 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p235 ft14">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft22">23. Förordning om ändring i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg</P>
<P class="p237 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 9 kap. 3 § samt att ordet ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 1 kap. 2 §, 2 kap. 18, <NOBR>25–27</NOBR> samt 30 §§, 3 kap. 1, 2, 4, 7, 8, <NOBR>11–13</NOBR> §§, 4 kap. <NOBR>1,3–5</NOBR> §§, 7, 8, 11 och 12 §§, 5 kap. 1, 4, och 5 §§, 6 kap. 1, 2, 6, 7, <NOBR>14–16</NOBR> §§, 7 kap. 1, 2, 4, 6 a, <NOBR>7–9</NOBR> §§, 8 kap. 2 och 5 §§, 9 kap. <NOBR>1–4</NOBR> §§, 10, 14 och 15 §§ samt i övergångsbestämmelserna.</P>
<P class="p238 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p239 ft22">24. Förordning om ändring i förordningen (1981:967) om skyldighet för domstol och kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv betydelse</P>
<P class="p240 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1981:967) om skyldighet för domstol och kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv betydelse att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 §, 4 och 5 §§.</P>
<P class="p241 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den …</P>
<P class="p242 ft22">25. Förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981)</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsförordningen (1981:981) att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 6 kap. 20§ och 14 kap. 5 §.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p243 ft14">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft22">26. Förordning om ändring i förordningen (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknads- organisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 1 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p245 ft22">27. Förordning om ändring i luftfartsförordningen (1986:171)</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartsförordningen (1986:171) att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 1, 5, 9, 11, <NOBR>12–23</NOBR> §§, <NOBR>25–32</NOBR> §§, 34, <NOBR>36–41</NOBR> §§, 43 §, <NOBR>45–48</NOBR> §§, 50 och 51 §§, <NOBR>53–60</NOBR> §§, <NOBR>62–71</NOBR> §§, <NOBR>73–77</NOBR> §§, 80– 84 §§, <NOBR>86–92</NOBR> §§, <NOBR>94–98</NOBR> §§, 100, 102, <NOBR>104–107</NOBR> §§, 115 §, <NOBR>129–135</NOBR> §§, <NOBR>137–141</NOBR> §§ och 146 §.</P>
<P class="p218 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p246 ft22">28. Förordning om ändring i förordningen (1986:172) om luftfartygsregister</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1986:172) om luftfartygsregister att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 2 och 15 §§, 20, 24 och 26 §§, <NOBR>31–36</NOBR> §§ och 38 §.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p247 ft14">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft22">29. Förordning om ändring i cirkulär (1987:937) om kungörande av konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m.</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om cirkulär (1987:937) om kungörande av konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m. att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i cirkuläret.</P>
<P class="p241 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p249 ft22">30. Förordning om ändring i karantänsförordningen (1989:302)</P>
<P class="p228 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om karantänsförordningen (1989:302) att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 7 §.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p250 ft22">31. Förordning om ändring i förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafik- anläggningar m.m.</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 9 och 10 §§ samt 15 och 16 §§.</P>
<P class="p225 ft16">U</P>
<P class="p174 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p251 ft22">32. Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)</P>
<P class="p228 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) att ordet ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafik- inspektionen” i 2 kap. 3, 10 §§, 3 kap. 1,4 och 12 §§, 4 kap. 11, 13 och 14 §§, 5 kap. <NOBR>1–3§§,</NOBR> 8, 9, 22, 28 §§, 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 1, 11 och 13 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§.</P>
<P class="p241 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p252 ft14">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3445x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft22">33. Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 4 kap. 2, 4 och 7 §§.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p254 ft22">34. Förordning om ändring i järnvägsförordningen (2004:526)</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om järnvägsförordningen (2004:526) att ordet ”Järnvägsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 1 kap. 2 och 4 §§, 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§, 5, <NOBR>7–13</NOBR> och 15 §§, 3kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§, 5 kap. 4, <NOBR>8–10</NOBR> §§,6 kap. 1, <NOBR>9–12</NOBR> §§ samt i sjätte punkten i övergångsbestämmelserna.</P>
<P class="p218 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den...</P>
<P class="p255 ft22">35. Lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfarts- skydd</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:1101) om luftfartsskydd att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i 9 och 10 §§.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna lag träder i kraft den…</P>
<P class="p256 ft22">36. Förordning om ändring i förordningen (2004:1101) om luftfartsskydd</P>
<P class="p220 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:1101) om luftfartsskydd att ordet ”Luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Trafikinspektionen” i <NOBR>2–5,</NOBR> 7, 10, 12 och 14 §§.</P>
<P class="p8 ft16">U</P>
<P class="p116 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p257 ft14">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3446x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft22">37. Förordning om ändring i förordningen (2005:890) med instruktion för Statens räddningsverk</P>
<P class="p138 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:890) med instruktion för Statens räddningsverk att orden ”Luftfarts- styrelsen” och ”Sjöfartsverket” skall bytas ut mot ”Trafik- inspektionen” i 22 §.</P>
<P class="p241 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p259 ft22">38. Förordning om ändring i förordningen (2006:311) om transport av farligt gods</P>
<P class="p260 ft24">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2006:311) om transport av farligt gods att 2, 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td129"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td130"><P class="p151 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td131"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td132"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td113"><P class="p213 ft9">2 §</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td134"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><P class="p261 ft9"><SPAN class="ft8">Vissa </SPAN>myndigheter som enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p262 ft8">De</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td121"><P class="p19 ft9">myndigheter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><P class="p19 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p20 ft9">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td129"><P class="p19 ft9">denna förordning</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p261 ft10">har särskilda</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p151 ft9">denna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td1"><P class="p75 ft9">förordning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td136"><P class="p24 ft9">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td118"><P class="p20 ft13">särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p19 ft9">uppgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p19 ft9">kallas</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p261 ft9">transport-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p151 ft9">uppgifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td67"><P class="p19 ft9">kallas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td137"><P class="p20 ft9">transport-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><P class="p19 ft9">myndigheter och är för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p151 ft9">myndigheter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p29 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft9">är</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p20 ft9">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td135"><P class="p261 ft9">– transporter på land: Statens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p151 ft9">transporter</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p32 ft9">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td136"><P class="p156 ft9">land</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td118"><P class="p20 ft9">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td129"><P class="p19 ft9">räddningsverk,</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td138"><P class="p151 ft9">räddningsverk och för luft-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p22 ft9"><NOBR>–lufttransporter:</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p261 ft9">Luftfarts-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p151 ft9">transporter</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p19 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td101"><P class="p20 ft13">sjötransporter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td129"><P class="p19 ft9">styrelsen, och</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td139"><P class="p151 ft8">Trafikinspektionen<SPAN class="ft9">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td129"><P class="p22 ft9"><NOBR>–sjötransporter:</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p261 ft9">Sjöfarts-</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">verket.</P>
<P class="p80 ft9">För frågor som inte kan hänföras till ett visst transportslag är Statens räddningsverk transportmyndighet.</P>
<P class="p263 ft9">7 §</P>
<P class="p209 ft9">Behöriga myndigheter är</P>
<P class="p50 ft9">1. Statens strålskyddsinstitut i frågor som rör transport av radio- aktiva ämnen som inte utgör klyvbara ämnen eller som utgör klyvbara ämnen och för vilka undantag från vissa speciella förpackningskrav gäller,</P>
<P class="p264 ft14">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p19 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Statens kärnkraftinspektion i frågor som rör transport av radioaktiva ämnen som utgör klyvbara ämnen och för vilka speciella förpackningskrav gäller,</SPAN></P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft55">polismyndigheterna efter samråd med kommunens organisa- tion för räddningstjänst i frågor som behandlas i 8 § första stycket punkterna 1 och 5, när det gäller</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">a) tillstånd för lastning och lossning på offentlig plats inom tättbebyggt område,</P>
<P class="p72 ft9">b) underrättelse om lastning och lossning på offentlig plats utanför tättbebyggt område, och</P>
<P class="p12 ft9">c) medgivande för längre färduppehåll nära bebodd plats eller samlingsplats vid transport av vissa slag av farligt gods,</P>
<P class="p12 ft9"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft55">Statens räddningsverk i övriga frågor som behandlas i 8 § första stycket punkterna 1, 2, 5 och 6,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p166 ft9"><SPAN class="ft8">5</SPAN>. <SPAN class="ft8">Sjöfartsverket </SPAN>i övriga frågor</P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p19 ft8">5<SPAN class="ft9">. </SPAN>Trafikinspektionen <SPAN class="ft9">i övriga</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p166 ft9">som behandlas i 8 § första</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft13">frågor som behandlas i 8 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p266 ft13">stycket punkten 3, och</P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p19 ft9">stycket punkterna 3 och 4.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p166 ft8">6<SPAN class="ft9">. </SPAN>Luftfartsstyrelsen i övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p166 ft8">frågor som behandlas i 8 § första</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft8">stycket punkten <SPAN class="ft9">4</SPAN>.</P>
<P class="p267 ft62">Behöriga myndigheter i tillsynsfrågor framgår av 10 §. 10 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p268 ft9">Följande myndigheter skall inom angivna områden ha tillsyn över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen:</P>
<P class="p180 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Sjöfartsverket:</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">sjötransporter,</P>
<P class="p270 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft64">Luftfartsstyrelsen</SPAN><SPAN class="ft9">: lufttransporter,</SPAN></P>
<P class="p271 ft9"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Polismyndigheterna: transporter på land utom järnvägstransporter,</SPAN></P>
<P class="p272 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft64">Järnvägsstyrelsen: </SPAN><SPAN class="ft9">järnvägs- transporter,</SPAN></P>
<P class="p272 ft9"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft55">Kustbevakningen: gods i hamnars landområden som är</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p96 ft9">Följande myndigheter skall inom angivna områden ha tillsyn över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen:</P>
<P class="p128 ft8">1<SPAN class="ft9">. </SPAN>Trafikinspektionen: <SPAN class="ft9">sjö- transporter, lufttransporter och järnvägstransporter,</SPAN></P>
<P class="p273 ft9"><SPAN class="ft8">2. </SPAN>Polismyndigheterna: transporter på land utom järnvägstransporter,</P>
<P class="p274 ft9"><SPAN class="ft8">3</SPAN>. Kustbevakningen: gods i hamnars landområden som är</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft14">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3448x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Författningsförslag SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td51"><P class="p19 ft9">avsett för vidare transport samt,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td52"><P class="p19 ft10">avsett för vidare transport samt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td91"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft9">på </SPAN>Sjöfartsverkets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td119"><P class="p213 ft9">begäran</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p122 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft9">på </SPAN>Trafikinspektionens</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p20 ft13">begäran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p19 ft9">biträde, sjötransporter,</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">om biträde, sjötransporter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td51"><P class="p122 ft9"><SPAN class="ft8">6. </SPAN>Statens strålskyddsinstitut:</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td52"><P class="p20 ft9"><SPAN class="ft8">4. </SPAN>Statens strålskyddsinstitut:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft9">transporter</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p213 ft9">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td39"><P class="p122 ft9">radioaktiva</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td92"><P class="p19 ft9">transporter</P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p75 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p20 ft9">radioaktiva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">ämnen som inte utgör klyvbara</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">ämnen som inte utgör klyvbara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td51"><P class="p19 ft9">ämnen eller som utgör klyvbara</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td52"><P class="p19 ft10">ämnen eller som utgör klyvbara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">ämnen och för vilka undantag</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">ämnen och för vilka undantag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p22 ft9">vissa</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td74"><P class="p122 ft13">speciella</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td141"><P class="p22 ft9">vissa</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p20 ft13">speciella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td140"><P class="p19 ft13">förpackningskrav gäller,</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td140"><P class="p19 ft13">förpackningskrav gäller,</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">7. </SPAN>Statens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td103"><P class="p122 ft9">kärnkraftinspek-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td92"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">5</SPAN>. Statens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td143"><P class="p20 ft9">kärnkraftinspek-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">tion: transporter av radioaktiva</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td144"><P class="p19 ft9">tion: transporter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p20 ft9">av radioaktiva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p19 ft9">ämnen</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p19 ft9">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p155 ft9">utgör</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td74"><P class="p122 ft13">klyvbara</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p19 ft9">ämnen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft9">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td145"><P class="p24 ft9">utgör</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p20 ft13">klyvbara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td51"><P class="p19 ft9">ämnen och för vilka speciella</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p19 ft9">ämnen och för vilka speciella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p19 ft13">förpackningskrav gäller,</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p19 ft13">förpackningskrav gäller,</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">8</SPAN>. Statens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td103"><P class="p122 ft9">räddningsverk:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft8">6. </SPAN>Statens</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p20 ft13">räddningsverk:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td91"><P class="p19 ft13">säkerhetsrådgivare</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p32 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td74"><P class="p122 ft10">samtliga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p19 ft9">säkerhetsrådgivare för</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p20 ft10">samtliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft9">transportslag,</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td39"><P class="p122 ft13">transportabla</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td92"><P class="p19 ft9">transportslag,</P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p20 ft9">transportabla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p19 ft9">tryckbärande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td58"><P class="p19 ft9">anordningar</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p122 ft10">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><P class="p19 ft9">tryckbärande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td143"><P class="p20 ft9">anordningar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td91"><P class="p19 ft9">transportskydd.</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td144"><P class="p19 ft9">transportskydd.</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft9">Den myndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen lagen (2006:263) om transport av farligt gods skall vara Kustbevakningen.</P>
<P class="p50 ft9">Statens räddningsverk skall samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet samt bistå med teknisk sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över transporter på land.</P>
<P class="p275 ft16">U</P>
<P class="p226 ft9">Denna förordning träder i kraft den…</P>
<P class="p276 ft14">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p277 ft7">Del A</P>
<P class="p101 ft7">Inledning</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p278 ft7"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft65">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p279 ft22"><SPAN class="ft22">1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Bakgrund till uppdraget</SPAN></P>
<P class="p280 ft25"><SPAN class="ft24">Hösten 2004 gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen snarast skulle tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion skulle vara organiserad.</SPAN><SPAN class="ft67">TPF</SPAN><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft67">FPT </SPAN><SPAN class="ft24">Trafikutskottet hade hemställt om detta i ett betänkande som behandlade tio motionsförslag om inspektionsverksamheten inom trafikområdet. Trafikutskottets ställningstagande grundades bl.a. på vad som framkommit vid utskottets offentliga utfrågning den 14 oktober 2004, </SPAN>Inspektionsverksamheten inom de olika trafikslagen</P>
<P class="p281 ft8"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft69">behövs en ökad självständighet och organisatorisk samordning för ökad effektivitet? </SPAN><SPAN class="ft9">Utskottet betonade i betänkandet vikten av tillsyn</SPAN></P>
<P class="p282 ft24"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft70">inspektion – som en oundviklig del av statsmakternas styrning av myndigheterna och ett verktyg för att den politik som riksdag och regering har beslutat verkligen omsätts i realiteten. Utskottet pekade på att särskilt sådan inspektionsverksamhet som går ut på att rädda liv är angelägen och att den omfattande mål- och resultatstyrning som förekommer på transportområdet innebär att tillsyn och uppföljning är nödvändiga förutsättningar för att ett säkert och effektivt trafiksystem skall utvecklas. Utskottet konstaterade vidare att ett grundläggande krav för en trovärdig tillsynsfunktion är att det finns en tydlig rågång mellan den som skall utvärdera och den som blir utvärderad, vilket innebär att inspektionen måste ha en fristående ställning från respektive trafikverk och att medborgarperspektivet måste stå i centrum inom tranportområdet. Utskottet fann skäl att ytterligare överväga att utveckla inspektionsverksamheterna mot en gemensam inspektion. I detta sammanhang uttalade utskottet att behovet av en trafik- ansvarslag borde övervägas liksom frågan om de olycksutredningar</SPAN></P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se <SPAN class="ft71">Inspektionsverksamheten inom trafikslagen</SPAN>, bet. 2004/05:TU4, rskr. 2004/05:TU4.</P>
<P class="p172 ft14">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft9">som Statens haverikommission utför kan samordnas med dem som respektive inspektion ansvarar för.</P>
<P class="p285 ft22"><SPAN class="ft22">1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Uppdraget</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr1 td146"><P class="p19 ft9">Utredningens</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p286 ft13">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p287 ft13">framgår</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p27 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p20 ft9">kommittédirektiven</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td146"><P class="p19 ft9">(dir. 2005:108),</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p288 ft8"><SPAN class="ft9">se </SPAN>bilaga</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p288 ft9"><SPAN class="ft8">1. </SPAN>Enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td147"><P class="p20 ft9">direktiven är syftet med</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft9">uppdraget att undersöka hur man kan inrätta en trafikslags- övergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda. Motiv för en gemensam organisationsform skulle t.ex. kunna vara höjd säkerhet och bättre skydd, ökad effektivitet och sänkta kostnader samt de ytterligare argument som förts fram av trafikutskottet i betänkandet 2004/05:TU4. Den verksamhet som pågår inom de befintliga verksamheterna består av normgivning, tillståndsgivning och tillsyn. Den grundläggande frågan är vad som är gemensamt för de fyra trafikslagen när behöriga myndigheter utövar denna typ av verksamhet. För att ta reda på detta skall utredaren jämföra de uppgifter som de fyra organen har enligt de instruktioner, regleringsbrev m.m. som styr deras verksamhet. En annan fråga som skall analyseras är om det finns olika uppfattningar om säkerhetsnivåer dels inom de olika trafikslagen, dels i förhållande till andra områden som exempelvis elförsörjning, kärnkraft eller arbetsmiljö.</P>
<P class="p290 ft23">Inom vägtrafikområdet handhas frågor om kontroll och tillståndsgivning inte av någon central inspektionsmyndighet till skillnad från vad som gäller inom sjö- och luftfart och för järnvägstrafiken. Behovet av och förutsättningarna för ändrade eller nya regelverk för tillsyn m.m. inom vägtrafiken kan därför behöva utredas särskilt i anslutning till att övervägandena görs om en sammanslagen inspektionsverksamhet på transportområdet.</P>
<P class="p291 ft23">I utredningens uppdrag ingår att kartlägga de nuvarande myndigheternas och inspektionernas ansvarsområden, inklusive graden av oberoende ställning och överväga om det finns behov av att justera gränsdragningen mellan de berörda verksamheterna och andra myndigheter för att få ett enhetligt ansvar för alla trafikslag. Utredningen skall vidare belysa vilka som berörs av myndigheternas och inspektionernas verksamhet och hur säker-</P>
<P class="p292 ft14">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Utredningens uppdrag och arbete</P>
<P class="p57 ft9">hetsarbetet finansieras hos de olika myndigheterna och inspektionerna.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen skall göra en genomgång av resultatet av det samarbete som tidigare har förekommit mellan inspektions- verksamheterna och studera resultatet av den fördjupade samverkan som inleddes den 1 juli 2005.</P>
<P class="p188 ft24">De internationella regler som styr säkerhetsarbetet, tillstånds- givningen, standardiseringen och normgivning för de olika trafikslagen skall kartläggas varvid särskild uppmärksamhet bör ges åt de internationella regelverk som styr främst Luftfartsstyrelsens och Sjöfartsinspektionens verksamheter samt utvecklingen av internationella regelverk som avser säkerheten inom spårbunden trafik och vägtrafik. Hur de internationella reglerna har omsatts i svensk lagstiftning skall också redovisas liksom hur inspektions- verksamheterna kan beröras av pågående arbete med genomförande av <NOBR>EG-lagstiftning,</NOBR> exempelvis av direktivet om säkerhet i vägtunnlar. Utredningen skall också undersöka konsekvenserna av att vissa uppgifter hos främst Luftfartsstyrelsen men även Järnvägsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen, kommer att tas över eller behandlas av <NOBR>EU-myndigheter.</NOBR></P>
<P class="p293 ft9">Utredningen skall också undersöka ansvarsförhållanden i fråga om räddningstjänst och vid behov föreslå förändringar samt belysa beroendet av <NOBR>IT-system</NOBR> och förutsättningarna för informations- säkerhetsarbetet i det övergripande säkerhetsarbetet inom tran- sportsektorn och kartlägga de berörda organens ansvar när det gäller krisberedskapsfrågor.</P>
<P class="p113 ft9">Utredningen skall belysa behovet av och förutsättningarna för ändrade eller nya regelverk för tillsyn inom vägtrafiken, vilka säkerhetsvinster som skulle kunna uppnås med en sådan reglering och, om behov av lagstiftning kan konstateras, föreslå hur lagstiftningen skall utformas.</P>
<P class="p113 ft9">Kopplingen mellan verksamheten hos Statens haverikommission och de olyckutredningar som genomförs i befintlig verksamhet hos trafikmyndigheterna skall också belysas och vid behov skall förändringar föreslås.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen skall vidare klarlägga vilka möjligheter till och fördelar som finns med verksamhet som genomförs trafikslags- övergripande jämfört med verksamhet uppdelad efter trafikslag, och visa på arbetsformer som bättre än i dag bidrar till ökad säkerhet och bättre skydd i transportsektorn som helhet samt redovisa olika lämpliga alternativ till organisationsform och</P>
<P class="p294 ft14">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft23">närmare överväga vilken organisation som är den mest ändamåls- enliga för att uppnå en genomgående hög säkerhets- och skyddsnivå för alla trafikslag. Kostnaderna för de olika alternativen skall beräknas samt eventuella samordningsvinster, även från administrativa och ekonomiska utgångspunkter, skall belysas. För de olika alternativen skall också finansieringsfrågor belysas samt, för de förslag som har statsfinansiella konsekvenser, förslag till finansiering tas fram. De olika alternativen skall belysas utifrån vilka konsekvenser de får för säkerheten och skyddet inom de fyra trafikslagen, från säkerhetssynpunkt och från organisatorisk synpunkt för arbetet med att utfärda föreskrifter samt tillsyn inom området transport av farligt gods och för det internationella arbetet. Konsekvenserna av de delar av verksamheten hos de berörda organen som inte kan komma att omfattas av en transport- övergripande inspektionsverksamhet, t.ex. viss tillståndsgivning och godkännande av teknisk utrustning, marknadsövervakning och marknadskontroll skall bedömas. De olika alternativen skall också jämföras utifrån möjligheten att rekrytera och behålla kompetent personal.</P>
<P class="p296 ft9">För det alternativ som utredaren förordar skall förslag till ändrade eller nya bestämmelser lämnas och de förslag till ändrade rutiner och nya arbetsformer som följer av det förordade förslaget till organisation.</P>
<P class="p50 ft9">Som framgått består en del av utredningens uppdrag av kartläggningar och analyser av olika förhållanden – kartläggningar och analyser som inte alltid har bäring på de förslag till åtgärder som uppdraget också omfattar.</P>
<P class="p285 ft22"><SPAN class="ft22">1.3</SPAN><SPAN class="ft66">De fyra inspektionsverksamheterna</SPAN></P>
<P class="p297 ft24">Av de fyra inspektionsverksamheterna som utredningen skall undersöka är två självständiga myndigheter, nämligen Järnvägs- styrelsen, som bildades 2004 och Luftfartsstyrelsen som bildades 2005. De andra två verksamheterna bedrivs fortfarande vid enheter, Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen, som organisa- toriskt hör till Sjöfartsverket respektive Vägverket. I betänkandet används den gemensamma benämningen <SPAN class="ft25">inspektionsverksamhet </SPAN>som samlingsbegrepp för samtliga fyra verksamheter.</P>
<P class="p298 ft14">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td148"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p19 ft44">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft22"><SPAN class="ft22">1.4</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Utredningsarbetet har bedrivits i form av en enmansutredning och inleddes i januari 2006. Arbetet har skett i nära samarbete med experterna. Utredningen har sammanträtt vid elva tillfällen med experterna. I utredningens arbete har ingått faktainsamling, studiebesök hos berörda myndigheter, samt ett studiebesök vid den holländska transportinspektionen <SPAN class="ft8">Inspectie Verkeer en Waterstaat</SPAN>, IVW, i Haag i Nederländerna. Utredningen har haft samråd med Ansvarskommittén (Fi 2003:02) och Näringslivets nämnd för regelgranskning.</P>
<P class="p300 ft23">Betänkandet är indelat i sex delar, <NOBR>A–F.</NOBR> Del A är en inledning, del B innehåller dels sådan kartläggning som utredningsdirektiven ålägger utredningen, dels kartläggning som i övrigt är motiverad som bakgrund till de förslag som lämnas, särskilt avseende väg. De fyra transportslagen, järnväg, sjöfart, luftfart och väg behandlas i skilda avsnitt i denna del. Del C innehåller gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna, hur olycksutred- ningar utförs, jämförelser mellan transportslagen, myndighets- samverkan, viss internationell utblick samt några av direktivens frågeställningar som berörs gemensamt för transportslagen. Del D innehåller i olika avsnitt utredningens överväganden och förslag samt ekonomiska konsekvenser av dessa. Del E omfattar författningskommentarer och i del F återfinns särskilda yttranden och bilagor.</P>
<P class="p301 ft14">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p4 ft7">2 De fyra transportslagen</P>
<P class="p302 ft8">Av utredningsdirektiven framgår att en grundläggande fråga för utredningen att ta reda på är vad som är gemensamt när de fyra tillsynsorganen utövar verksamhet i form av normgivning, tillståndsgivning och tillsyn. Som ett led i denna del av uppdraget skall utredningen kartlägga de nuvarande myndigheternas och inspektionernas ansvarsområden inklusive graden av oberoende ställning och överväga om det finns behov av att justera gränsdragningen mellan de berörda verksamheterna och andra myndigheter för att få ett enhetligt ansvar för alla trafikslag. Utredningen skall också belysa hur säkerhetsarbetet finansieras och vilka som berörs av de nuvarande myndigheternas och inspektionernas verksamhet. Utredningen skall vidare kartlägga de internationella regler som styr tillsynsarbetet och hur de har omsatts i svensk lagstiftning samt vilka konsekvenser det kan leda till att vissa uppgifter kommer att tas över av <NOBR>EU-myndigheter.</NOBR> Ansvaret när det gäller krisberedskapsfrågor skall också kartläggas.</P>
<P class="p303 ft8">I avsnitten <NOBR>3–6</NOBR> behandlas järnväg, luftfart, sjöfart och väg utifrån ovan nämnda utgångspunkter. Förhållandena inom vägområdet påkallar en närmare analys av vissa frågor, såsom en bredare beskrivning av vilka myndigheter som har ansvar för olika uppgifter, byggande och drift av väg, hastighetsbestämmelser etc. Eftersom vissa paralleller kan dras mellan trafiksäkerhetsaspekterna och miljöaspekterna belyser utredningen också hur miljöaspekter beaktas inom statlig och kommunal väghållning genom miljökonsekvensbeskrivningar.</P>
<P class="p304 ft8">I avsnitt 7 beskriver utredningen översiktligt vad som är gemensamt för de olika tillsynsorganen och vad som skiljer dem åt. Där tas även upp vissa allmänna frågor om tillsyn. I avsnitt 9 gör utredningen en mer detaljerad jämförelse mellan inspektions- verksamheterna.</P>
<P class="p305 ft14">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">De fyra transportslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft8">Vissa andra frågeställningar skall enligt direktiven också behandlas, nämligen kopplingen mellan de olycksutredningar som görs av Statens haverikommission, SHK, och de som görs av tillsynsmyndigheterna, varvid utredningen vid behov skall föreslå förändringar, ansvarsförhållanden i fråga om räddningstjänst samt beroendet av <NOBR>IT-system</NOBR> och förutsättningarna för säkerhetsarbetet inom transportsektorn. Dessa frågor behandlas samlat i avsnitten <NOBR>8–9.</NOBR> I avsnitt 10 görs en internationell utblick.</P>
<P class="p307 ft14">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p308 ft7">Del B</P>
<P class="p309 ft72">Kartläggning av inspektionsverksamheterna</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">3 Järnväg</P>
<P class="p310 ft22"><SPAN class="ft22">3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Myndigheterna inom järnvägstransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p59 ft8">Banverket och Järnvägsstyrelsen är båda centrala förvaltnings- myndigheter inom järnvägstransportsystemet, vilket omfattar såväl järnvägs- som spårvägs- och tunnelbanesystem. Båda myndig- heternas huvudkontor är belägna i Borlänge. Järnvägsstyrelsen har också ett lokalkontor i Stockholm. Banverket har en lokal organisation, så kallade banregioner.</P>
<P class="p113 ft8">En grov indelning mellan Banverket och Järnvägsstyrelsen visar att Banverket har sektorsansvaret för järnvägstransportsystemet samt den statliga banhållningen, vilket innefattar anläggning, drift och underhåll av spår samt system hörande till detta och kapacitetstilldelning på näten. Banverket har cirka 6 300 anställda och Järnvägsstyrelsen har 52 anställda. Till största delen är det numera Järnvägsstyrelsen som har hand om myndighetsutövningen i järnvägstransportsystemet. De uppgifter som finns hos Banverket har samband med verkets roll som byggare och förvaltare av den statliga infrastrukturen och innebär bl.a. att Banverket ansvarar för kapacitetstilldelning på den statliga infrastrukturen. Järnvägs- styrelsen har tillsyn över Banverkets verksamhet.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Järnvägsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Järnvägsstyrelsen bildades 2004 till följd av att järnvägs- författningarna moderniserades och anpassades till ett antal EG- direktiv.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Direktiven innebar bl.a. ett krav på att inrätta ett från infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag fristående reglerings- organ som bl.a. skulle handha tilldelning av infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p12 ft8">Enligt förordningen (2004:527) med instruktion för Järnväg- styrelsen skall Järnvägsstyrelsen utöva tillsyn över <NOBR>järnvägs-,</NOBR></P>
<P class="p218 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2003/04:123, <SPAN class="ft71">Järnvägslag.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8"><NOBR>tunnelbane-,</NOBR> och spårvägssystemet. Järnvägsstyrelsen skall verka för säkerheten inom systemen och för en effektiv järnvägsmarknad med en sund konkurrens samt verka för att de transportpolitiska målen uppfylls (1 § instruktionen).</P>
<P class="p50 ft8">Dessutom har Järnvägsstyrelsen ett antal preciserade uppdrag som återges i 15 punkter i 2 § i instruktionen. Järnvägsstyrelsen ansvarar för att</P>
<P class="p313 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">utöva tillsyn och pröva tvister enligt järnvägslagen (2004:519), JVL, och järnvägsförordningen (2004:526), JVF,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">utöva tillsyn enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">pröva frågor om tillstånd att driva järnvägstrafik, organisera järnvägstrafik eller förvalta järnvägsinfrastruktur enligt JVL och JVF,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">pröva frågor om tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg och tillhörande förordning,</SPAN></P>
<P class="p315 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">pröva frågor om godkännande av delsystem enligt JVL och JVF,</SPAN></P>
<P class="p316 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">pröva frågor om godkännande av spåranläggning för tunnelbana och spårväg eller av fordon som skall framföras på spåranläggning enligt lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt tillhörande förordning,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">pröva frågor om undantag från bestämmelserna om driftskompatibilitet enligt JVL och JVF,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">föra register över järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon enligt JVL och JVF,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">utöva marknadskontroll i fråga om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem enligt JVL och JVF,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">bistå regeringen i fråga om förslag om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">utbyta information om sitt arbete och om principerna och rutinerna för sina beslut enligt JVL och JVF med behöriga myndigheter inom EES och i Schweiz,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">ta emot rapporter om olyckor och olyckstillbud samt utreda olyckor och olyckstillbud när det gäller händelser som berör trafiken med järnväg, tunnelbana eller spårväg i enlighet med</SPAN></P>
<P class="p317 ft14">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft44">Järnväg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft8">vad som anges i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, LUO, och föreskrifter som meddelats med stöd av den,</P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods när det gäller järnvägstransporter,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">besluta om namn på trafikplats för järnväg enligt JVL samt</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">tillvarata Sveriges intressen i det internationella arbetet som rör järnvägstransportsystemet.</SPAN></P>
<P class="p320 ft8">Av 3 § instruktionen framgår att Järnvägsstyrelsen i sin tillsyn enligt JVL bl.a. skall övervaka att</P>
<P class="p321 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och tillhanda- hållande av vissa tjänster i samband med det fastställs på ett konkurrensneutralt sätt,</SPAN></P>
<P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">kapacitetstilldelningen av järnvägsinfrastruktur och tillhandahållande av vissa tjänster i samband med det sker på ett konkurrensneutralt sätt och</SPAN></P>
<P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft78">järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares ekonomiska redovisning uppfyller kraven i JVL och föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Samråd skall ske med Konkurrensverket i konkurrensfrågor.</SPAN></P>
<P class="p323 ft22"><SPAN class="ft22">3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Normering och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Järnvägsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt JVL och JVF samt, vad gäller tunnelbana och spårväg, enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Dessa bestämmelser utgör grunden för Järnvägsstyrelsens verksamhet.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Normgivning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Järnvägsstyrelsen utfärdar verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpning av JVL och som behövs för tillämpning av <NOBR>1–3</NOBR> och 5 kap. JVF.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Dessutom utfärdar Järnvägsstyrelsen föreskrifter om säkerhet vad gäller materiels beskaffenhet, verksamheters organisation, krav på de kunskaper anställda skall ha, säkerhets- ordningar, rapportering av olyckor och olyckstillbud samt om</P>
<P class="p326 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 kap. 2 § JVF.</P>
<P class="p172 ft14">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3464x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">beredskapsplaner.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Järnvägstyrelsen utfärdar också föreskrifter om krav på delsystem och komponenter, däribland föreskrifter om specifikationer som svarar mot kraven i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som regleras genom <NOBR>EG-rätt.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> </SPAN>Järnvägs- styrelsen meddelar också föreskrifter om tillträde till järnvägsnätet såsom föreskrifter om kapacitetstilldelning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Dessutom utfärdar Järnvägsstyrelsen föreskrifter om register över infrastruktur och järnvägsfordon och om förfarandet vid sådan tvistlösning som Järnvägsstyrelsen ansvarar för enligt 8 kap. 9 § JVL.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Tillståndsgivning</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Järnvägsstyrelsen handlägger frågor om tillstånd både för materiel som skall användas i järnvägsinfrastrukturen och för företag som skall utöva eller organisera järnvägstrafik. Även för att förvalta infrastruktur och driva anläggningar som hör till infrastrukturen krävs det tillstånd, utom för Banverket.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Banverket behöver i dag inte tillstånd för att förvalta infrastruktur och driva anläggningar som hör till denna men kommer att behöva det när nya bestämmelser införs i JVL till följd av det andra järnvägspaketet, se vidare i avsnitt 3.5.1.</P>
<P class="p330 ft8">Ett järnvägsföretag måste ha antingen ett tillstånd i form av en licens i kombination med ett säkerhetsintyg eller ett särskilt intyg för att utföra järnvägstrafik (3 kap. 1 § JVL). Ett företag som avser att organisera men inte själv utföra järnvägstrafik måste ha en auktorisation, undantaget är Rikstrafiken. Järnvägsstyrelsen utfärdar och kan återkalla dessa olika typer av tillstånd. I sin tillsyn har Järnvägsstyrelsen både rätt att få upplysningar, tillträde till lokaler samt tillgång till nödvändig personal (8 kap. 3 § JVL). Järnvägsstyrelsen får meddela förelägganden och förbud samt förena dem med vite (8 kap. 4 § JVL).</P>
<P class="p85 ft8">En licens är sedan 2004 ett krav för alla järnvägsföretag, som inte omfattas av särskilda tillstånd. Den gäller för tågtrafik inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, m.fl. stater. Det nationella säkerhetsintyget söks av järnvägsföretaget och utfärdas av myndighet i det land där företaget önskar utöva trafik. Det</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr26 td150"><P class="p19 ft80">3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td87"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 2 kap. 14</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td151"><P class="p19 ft41">§ JVL och 2 kap. 1 § JVF.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft80">4</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td152"><P class="p19 ft41"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 2 kap. 5 och 10 §§ JVF.</P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft80">5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td87"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 6 kap. 25</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td154"><P class="p19 ft44">§ JVL och 5 kap. 10</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td153"><P class="p19 ft41">§ JVF.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p19 ft80">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td87"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 8 kap. 10</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td154"><P class="p19 ft44">§ JVL och 6 kap. 10</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td153"><P class="p19 ft44">§ tredje stycket och 12 § JVF.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td150"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft15"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 3 kap. 7 § JVL.</P>
<P class="p87 ft14">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft44">Järnväg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">betyder att utländska järnvägsföretag kan bedriva trafik i Sverige med stöd av licens från ursprungslandet kompletterad med ett svenskt säkerhetsintyg utfärdat av Järnvägsstyrelsen. I prövningen kontrolleras yrkeskunnande, ekonomisk förmåga och gott anseende för denna verksamhet samt att företaget genom försäkring eller annat likvärdigt arrangemang täcker den skades- tåndsskyldighet som kan uppkomma till följd av järnvägstrafik. Säkerhetsintyget är framför allt ett bevis för att man klarar att leva upp till det aktuella landets säkerhetskrav.</P>
<P class="p304 ft8">Ett företag som avser att organisera men inte själv utföra järnvägstrafik behöver auktorisation. Detta tillstånd möjliggör ansökan om infrastrukturkapacitet hos en infrastrukturförvaltare. Med hjälp av auktorisationen kan företaget alltså söka om tillträde till s.k. tåglägen hos en infrastrukturförvaltare och även upphandla dragkraft från järnvägsföretag. Stora godstransportköpare och länstrafikhuvudmän kan vara aktuella för auktorisation.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Järnvägsstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av JVL samt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt föreskrifter meddelade med stöd av lagarna. I tillsynsverksamheten har Järnvägsstyrelsen ett flertal befogenheter, t.ex. rätt att få upplysningar och ta del av handlingar, tillträde till anläggningar, fordon m.m. Tillsynen kan resultera i återkallelser av tillstånd, förelägganden och förbud.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p113 ft8">Tillsynen omfattar bl.a. infrastrukturförvaltare såsom Banverket i fråga om krav på säkerhet i järnvägssystem. I 2 kap. 1 § JVL anges att järnvägsinfrastruktur, järnvägsfordon och annan materiel i järnvägssystem skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten som bedrivs i systemet förebyggs. I 2 kap. 2 § sägs att infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags verksamhet skall utföras så att skador till följd av verksamheten förebyggs samt att verksamheten skall vara organiserad så att den kan bedrivas på ett säkert sätt. Det finns bl.a. krav på att infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall ha en säkerhetsordning (2 kap. 5 § JVL), vilket innebär ett krav på att sådana säkerhetsbestämmelser finns som visar hur verksamhetsutövaren bedriver sin verksamhet för att</P>
<P class="p331 ft15"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 8 kap. JVL och <NOBR>8–9</NOBR> §§ samt <NOBR>20–23</NOBR> §§ lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.</P>
<P class="p332 ft14">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">följa de mer övergripande bestämmelserna i lag och andra föreskrifter. När det andra järnvägspaketet genomförs kommer kravet på en säkerhetsordning att kompletteras att ett krav på ett säkerhetsstyrningssystem, se vidare i avsnitt 3.5.1.</P>
<P class="p50 ft8">Järnvägsstyrelsen är tillsynsmyndighet över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods och föreskrifter utfärdade med stöd av lagen såvitt avser järnvägstransporter. Föreskrivande myndighet är Statens räddningsverk. Kontroll av farligt gods sker i samverkan med andra myndigheter, t.ex. polismyndigheterna, Sjöfartsinspektionen, Kustbevakningen och Statens räddningsverk.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Finansiering av verksamheten</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">All verksamhet i Järnvägsstyrelsen är anslagsfinansierad och omslutningen är beräknad till 49,3 miljoner kr för 2006. Järnvägsstyrelsen ser för närvarande ingen möjlighet att ta ut avgifter för att täcka myndighetens kostnader. Branschen har nämligen generellt sett inte ekonomiska förutsättningar att bära ökade kostnader.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Vilka berörs av Järnvägsstyrelsens verksamhet?</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">De som berörs av Järnvägsstyrelsens verksamhet är framför allt järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, av vilka Banverket är den största infrastrukturförvaltaren. Under 2005 har Järnvägsstyrelsen haft att göra med 107 järnvägsföretag och 566 infrastrukturförvaltare, varav 73 både är järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. De två dominerande aktörerna på järnvägsmarknaden är SJ AB och Green Cargo AB.</P>
<P class="p85 ft8">Persontrafiken är fortfarande reglerad genom att SJ AB har ensamrätt att trafikera den interregionala persontrafiken och därmed har företaget en monopolställning. SJ AB konkurrerar i första hand med trafikgrenarna buss, flyg och bil. De övriga järnvägsföretagen är betydligt mindre och har i första hand erhållit sina trafikuppdrag genom att Rikstrafiken och trafikhuvudmännen i länen har upphandlat trafik på vissa sträckor.</P>
<P class="p334 ft8">Godstrafiken har öppnats för konkurrens men domineras fortfarande av Green Cargo AB och dess dotterbolag TGOJ Trafik</P>
<P class="p335 ft14">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft44">Järnväg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">AB. Banverket är den dominerande aktören på infrastruktur- marknaden, därutöver finns cirka 500 förvaltare av infrastruktur exempelvis kommuner. I Göteborg och Stockholm är lokaltrafik- företagen stora spårinnehavare av spårväg och tunnelbana. Det finns också museijärnvägar, vilka faller utanför den konkurrens- utsatta marknaden. Järnvägsindustrin berörs också av Järnvägs- styrelsens verksamhet.</P>
<P class="p336 ft22"><SPAN class="ft22">3.4</SPAN><SPAN class="ft66">Säkerheten i järnvägstransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">Järnvägsstyrelsen är säkerhetsmyndighet inom järnvägstransport- sektorn. Att verka för och ha tillsyn över säkerheten inom hela järnvägstransportsystemet är därför en uppgift som åvilar Järnvägsstyrelsen. Säkerhetsaspekter ingår i ett flertal av god- kännande- och tillståndsprocesserna som Järnvägstyrelsen ansvarar för. Bland annat ingår trafiksäkerhet som en aspekt som skall kontrolleras vid godkännanden av system eller delsystem som skall tas i bruk. Godkännanden, tillstånd och föreskrifter är för- utsättningar för en säker transport och tillsynsprocessen ses som en kontroll av att dessa förutsättningar är uppfyllda.</P>
<P class="p338 ft8">Järnvägsstyrelsen har i regleringsbrevet för 2006 blivit ålagd att återrapportera till regeringen antalet olyckor, antal dödade och allvarligt skadade, antal tillbud, antal tillsynstillfällen och rapporter till olycksjouren, antalet begärda olycksutredningar, antalet olycksutredningar som följs, antalet egna utredningar samt antalet avslutade olycksärenden.</P>
<P class="p339 ft8">Generellt sett är säkerheten i <NOBR>järnvägs-,</NOBR> spårvägs- och tunnelbanesystemet hög. För 2005 visar statistiken att ingen har dödats i järnvägsdrift, dvs. till följd av urspårning, kollision eller brand. En person har omkommit efter ett fall i en spårvagn. I plankorsningsolyckor dödades 6 personer och 27 personer har dödats vid spårbeträdande, dvs. när de på ett eller annat sätt har beträtt ett spår. 37 självmord förekom under 2005 och 22 personer blev svårt skadade.</P>
<P class="p340 ft8">Det finns cirka 8 500 plankorsningar på statens spåranläggningar. På senare år har antalet sådana korsningar minskat drastiskt. Som exempel kan nämnas att det 1993 fanns cirka 12 000 plan- korsningar. Sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> har antalet olyckor, antalet döda och skadade på statens spåranläggningar halverats.</P>
<P class="p235 ft14">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Säkerhetstillsyn</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Järnvägsstyrelsens säkerhetstillsyn går ut på att den goda säkerhet som råder inom järnvägstransportsystemet skall bibehållas och helst förbättras. Tillsynen riktar sig mot infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som har tillstånd för sin verksamhet. Järnvägs- styrelsen tillämpar riskbedömningar när valet av säkerhetstillsyn görs. Det innebär att tillsynen riktas mot:</P>
<P class="p342 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Verksamhet där en olycka kan få stora konsekvenser och sannolikheten för att en olycka skall inträffa inte är försumbar.</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Verksamheter där det är hög sannolikhet för att en olycka kan inträffa och konsekvenserna inte är acceptabla.</SPAN></P>
<P class="p194 ft8">Huvudinriktningen på tillsynsverksamheten är att kontrollera att verksamhetsutövarna har en fungerande säkerhetsstyrning, dvs. man kontrollerar företagens egna metoder för att själva upptäcka och korrigera egna fel och brister.</P>
<P class="p334 ft8">Järnvägsstyrelsen tillämpar fyra metoder för tillsyn: revisioner, temainspektioner, inspektioner och företagsmöten. I en årlig verksamhetsplan planeras mer än hälften av säkerhetstillsynen i förväg. Övrig tid avsätts för att hantera indikationer som löpande uppkommer under året. Det finns rutiner och ett rullande schema för säkerhetstillsynen. T.ex. sker revision hos de tjugo största företagen vart fjärde år. Det finns väl definierade krav på den personal på Järnvägsstyrelsen som får utföra säkerhetstillsyn. Det finns årliga mål för hur många av de olika tillsynsformerna som skall göras. Tillsynen resulterar i förbud, förelägganden, återkallade tillstånd eller påpekanden.</P>
<P class="p343 ft22"><SPAN class="ft22">3.5</SPAN><SPAN class="ft66">Internationell utveckling</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Inom EU har det utarbetats ett antal direktiv som ingår i så kallade järnvägspaket. Det första järnvägspaketet innehåller bestämmelser om en grundläggande ansvarsfördelning inom järnvägssystemet samt om väsentliga krav på utformning och handhavande av järnvägsmateriel i form av komponenter och delsystem. Det första järnvägspaketet innehåller också bestämmelser om bl.a. kapacitetstilldelning och avgiftsuttag, tillhandahållande av tjänster som är viktiga för järnvägstrafik samt om trafikeringsrätter för järnvägsföretag. De senare bestämmelserna bygger på grundtanken</P>
<P class="p344 ft14">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft44">Järnväg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">att de europeiska järnvägsföretagen så småningom skall kunna använda europeisk järnvägsinfrastruktur inom hela <NOBR>EES-området</NOBR> samt i Schweiz för tillhandahållande av järnvägstransporter. Rättsakterna i det första järnvägspaketet har införlivats i svensk rätt genom bl.a. tillskapandet av Järnvägsstyrelsen som ett självständigt organ gentemot Banverket och genom bestämmelserna i JVL.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Det andra järnvägspaketet</SPAN></P>
<P class="p345 ft8">Det andra järnvägspaketet består av tre direktiv och en förordning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Förordningen innebär att en ny europeisk järnvägs- myndighet, ERA, inrättas. Det andra järnvägspaketets syfte är bl.a. att slutföra uppbyggnaden av ett juridiskt och tekniskt integrerat järnvägsområde som kan bidra till järnvägens konkurrenskraft. Målsättningen med direktivet är att alla nya fordon och all järnvägsinfrastruktur skall hålla samma höga säkerhet och vara driftskompatibla så att alla fordon kan framföras överallt i Europa. Det skall gälla oavsett i vilken stat fordonen är godkända. Det andra järnvägspaketet leder dels till att vissa materiella regler måste införas i medlemsländerna, dels till att det på överstatlig nivå fastställs säkerhetsmetoder och säkerhetsmål som medlemsstaterna skall efterleva genom att anta nationella säkerhetsbestämmelser.</P>
<P class="p338 ft8">Den europeiska järnvägsbyrån ERA kommer bl.a. att utarbeta gemensamma säkerhetsmål och säkerhetsmetoder som medlems- staterna successivt skall anpassa sig till. De skall bygga på medlemsstaternas nationella säkerhetsbestämmelser och tillsyns- myndigheterna i medlemsländerna skall därför till kommissionen rapportera in sina gällande bestämmelser. Med säkerhetsmål avses den lägsta säkerhetsnivå som järnvägssystemet i sina olika delar och</P>
<P class="p346 ft41"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2003/04:123 <SPAN class="ft82">Järnvägslag </SPAN>och <SPAN class="ft82">Rätt på spåret </SPAN>(SOU 2002:48), delbetänkande av Järnvägsutredningen.</P>
<P class="p347 ft14"><SPAN class="ft83">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för nyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/50/EG om ändring av rådets direktiv 96/48/EG om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägs- systemet för konventionella tåg, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/51/EG om ändring av rådets direktiv 91/440/EG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 881/2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå och en rekommendation från kommissionen till rådet att detta skall bemyndiga kommissionen att förhandla om villkoren för gemenskapens anslutning till COTIF, dvs. fördraget om internationella järnvägstransporter.</P>
<P class="p348 ft14">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">som helhet måste uppnå, uttryckt i termer av acceptabel risknivå, dels för individer, dels för samhället i stort. I det s.k. järnvägssäkerhetsdirektivet (2004/49/EG ) uttalas särskilt att ingen medlemsstat skall behöva sänka sin nuvarande trafiksäkerhetsnivå. Medlemsstaterna kommer att behöva anpassa sin nationella lagstiftning till de gemensamma säkerhetsmålen som kommer att antas av kommissionen.</P>
<P class="p334 ft8">I järnvägssäkerhetsdirektivet anges också i ingressen att infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall ha fullt ansvar för säkerheten inom respektive del av järnvägssystemet och att om det är lämpligt och behövs för att tillförsäkra god säkerhet bör de också samarbeta rörande frågor om riskhantering. Det anges att medlemsstaterna bör göra klar åtskillnad mellan detta omedelbara säkerhetsansvar och den uppgift att tillhandahålla nationell ramlagstiftning och utöva tillsyn över operatörernas säkerhets- resultat som ankommer på säkerhetsmyndigheterna.</P>
<P class="p85 ft8">Järnvägssäkerhetsdirektivet innebär bl.a. att Banverket kommer att omfattas av kravet på att söka säkerhetstillstånd för infra- strukturförvaltare, vilket är ett tillstånd som ersätter det nuvarande tillståndet för infrastrukturförvaltare att förvalta och driva anläggningar som hör till infrastruktur och från vilket Banverket är undantaget (3 kap. 7 och 8 §§ JVL). För att få ett säkerhetstillstånd skall det krävas ett godkänt säkerhetsstyrningssystemet och ett godkännande av de åtgärder som vidtagits för en säker konstruktion, säkert underhåll och en säker drift. Enligt järnvägssäkerhetsdirektivet motsvaras ett säkerhetsstyrningssystem av ”organisation och åtgärder som införts av en infra- strukturförvaltare eller ett järnvägsföretag för att trygga en säker verksamhet”. Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag kommer också att behöva upprätta en säkerhetsrapport årligen som skall ges in till Järnvägsstyrelsen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p349 ft8">I Järnvägssäkerhetsdirektivet finns också bestämmelser om undersökning av järnvägsolyckor. Den grundläggande tanken i direktivet är att ett oberoende organ skall utföra undersökning av allvarligare järnvägsolyckor. Direktivets bestämmelser skiljer sig från de svenska reglerna bland annat genom att definitionerna av en allvarlig järnvägsolycka inte är likalydande, att strukturen på ansvarsfördelningen och möjlig delegering och beslutsfattande avviker samt att kravet på utredningsorganets oberoende ställning i</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se artikel 9 och 9.4 i järnvägssäkerhetsdirektivet, 2004/49/EG.</P>
<P class="p87 ft14">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft44">Järnväg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">förhållande till säkerhetsmyndigheten är något striktare i direktivet än i den nuvarande svenska regleringen. Detta kommer för Statens haverikommission att innebära en utökad undersökningsplikt jämfört med i dag. Den obligatoriska undersökningsplikten för Statens haverikommission kommer att inträda vid olyckor som medfört att minst en person omkommit eller minst fem personer skadats svårt. Enligt dagens bestämmelser krävs det att flera personer, vanligtvis minst fem personer, har avlidit eller skadats svårt för att en obligatorisk undersökning skall ske. Se vidare i avsnitt 8.3.3 avseende olycksutredningar.</P>
<P class="p340 ft8">Direktiven som ingår i det andra järnvägspaketet kommer att medföra författningsändringar i JVL, lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Regeringen har i november 2006 beslutat att inhämta Lagrådets yttrande avseende lagförslag föranledda av det andra järnvägspaketet<SPAN class="ft9">.</SPAN><SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Det tredje järnvägspaketet</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Vid EU:s transportråd i Bryssel har transportministrarna enats om att öppna marknaden för internationell persontrafik på järnväg från och med 2010. Ett förslag till ett tredje järnvägspaket innehåller regler om internationell persontrafik på järnväg, cabotage, dvs. rätt för ett järnvägsföretag att idka inrikes trafik även i annan stat än där företaget har sitt säte samt förslag om att införa ett gemensamt regelverk för behörighetsprövning av personal på lok och tåg i både person- och godstrafik, ett s.k. körkort för lokförare.</P>
<P class="p336 ft22"><SPAN class="ft22">3.6</SPAN><SPAN class="ft66">Övrig verksamhet i Järnvägsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p59 ft8">Järnvägsstyrelsen har enligt 1 § i instruktionen också ett uppdrag att verka för en effektiv järnvägsmarknad med en sund konkurrens. Järnvägsstyrelsens tillsynsansvar avseende marknaden framgår av 3 § i instruktionen och går ut på att utöva tillsyn över JVL avseende kapacitetstilldelning av järnvägsinfrastruktur och att tillhanda- hållandet av vissa tjänster sker på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt. Samråd med Konkurrensverket skall ske i</P>
<P class="p351 ft71"><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Se Lagrådsremissen </SPAN>Andra järnvägspaketet – fortsatt <NOBR>EU-harmonisering</NOBR> av järn- vägslagstiftningen <SPAN class="ft15">och Ds 2005:56, </SPAN>Andra järnvägspaketet m.m.</P>
<P class="p332 ft14">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Järnväg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">sådana frågor. I marknadsövervakningen ingår att pröva tvister och fastställa villkor när parter inte kommer överens.</P>
<P class="p80 ft8">Järnvägsstyrelsen ansvarar också för att föra register över järnvägsfordon och register över infrastruktur, vilket är ett krav som gäller i alla <NOBR>EU-länder</NOBR> till följd av ett direktiv på området.</P>
<P class="p50 ft8">Varken Järnvägsstyrelsen eller Banverket har något föreskrivet ansvar för säkerhetsskydd (security).</P>
<P class="p352 ft14">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft84">4 Luftfart</P>
<P class="p353 ft22"><SPAN class="ft22">4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Myndigheterna inom luftfart</SPAN></P>
<P class="p354 ft8">Inom området luftfart finns de två förvaltningsmyndigheterna Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen.</P>
<P class="p355 ft8">Luftfartsverket är ett affärsverk som på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skall bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Verkets huvuduppgifter är att ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart samt flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart och utbildning av flygledare. Luftfartsverket får överlåta åt annan att ombesörja dessa verksamheter. Verksamhet som rör militära förhållanden får bara överlåtas efter samråd med Försvarsmakten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Luftfartsverket är alltså ett affärsverk och har endast till mindre del uppgifter som innebär myndighetsutövning, såsom flyg- kontrolltjänst.</P>
<P class="p356 ft22"><SPAN class="ft22">4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Luftfartsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Luftfartsstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet som enligt förordningen (2004:1110) med instruktion för Luftfartsstyrelsen har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten. Som sektorsansvarig skall Luftfartsstyrelsen verka för att de transportpolitiska målen uppfylls. Luftfartsstyrelsen inrättades 2005 genom en uppdelning av Luftfartsverket. Den verksamhet som tidigare inom verket utfördes av Luftfartsinspektionen tillsammans med avdelningen Luftfart och samhälle bildade den nya myndigheten. Anledningen till uppdelningen var problemet med att samma myndighet, dock uppdelad internt, agerade både med produktionsverksamhet och myndighetsutövning i form av tillsyn.</P>
<P class="p326 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 § förordningen (2004:1120) med instruktion för Luftfartsverket.</P>
<P class="p172 ft14">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">Rollkonflikten innebar att Luftfartsinspektionen i sin roll som del av Luftfartsverket inte var fristående och opartisk i förhållande till verkets roll som marknadsaktör eller dess förhållande till andra marknadsaktörer. Detta skapade trovärdighets- och effektivitets- problem. I en departementsskrivelse upprättad vid Närings- departementet, Uppdelning av Luftfartsverket, (Ds 2003:32), analyseras problemen närmare och det framgår bl.a. att syftet med den föreslagna uppdelningen var att stärka den politiska styrningen i arbetet för att uppnå de transportpolitiska målen, skilja mellan myndighetsroll och produktionsroll för att eliminera rollkonflikter, svara mot den pågående utvecklingen i omvärlden samt anpassa organisationen till övriga länders organisation av luftfart- sverksamheter gällande myndighets- och produktionsroll.</P>
<P class="p357 ft8">Till Luftfartsstyrelsens huvuduppgifter hör att:</P>
<P class="p358 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil luftfart,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">pröva frågor om tillstånd inom civil luftfart,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">utöva tillsyn över den civila luftfarten, särskilt flygsäkerheten,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">följa luftfartsmarknadens utveckling och i samråd med Konkurrensverket övervaka att verksamheten fungerar effektivt ur ett konkurrensperspektiv samt anmäla missförhållanden till Konkurrensverket,</SPAN></P>
<P class="p360 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">ha ett övergripande ansvar för flygtransportsystemets miljöanpassning,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">svara för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst för civil luftfart och i fred för militär luftfart,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">ha samordningsansvaret för krisberedskapsarbetet inom den civila luftfarten,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten och</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom den civila luftfarten.</SPAN></P>
<P class="p361 ft8">Till Luftfartsstyrelsens uppgifter hör också att verkställa utredningar och medverka vid tillkomsten av luftfartsöverens- kommelser med annat land samt övervaka tillämpningen av sådana överenskommelser. Ärenden av större ekonomisk eller luftfartspolitisk betydelse skall dock alltid underställas regeringen. Luftfartsstyrelsen ansvarar tillsammans med Rikspolisstyrelsen för förebyggande av brott mot den civila luftfartens säkerhet enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Sedan mars 2005 ingår även</P>
<P class="p362 ft14">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3475x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft8">flygräddningstjänsten i Luftfartsstyrelsens ansvarsområden.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Luft- fartsstyrelsen skall enligt föreskrifterna inom sitt verksamhets- område också tillhandahålla underlag för tillämpning av <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen (1987:10). När det gäller farligt gods skall Luftfartsstyrelsen samråda med Statens räddningsverk i frågor om transport. Tillsammans med Statens räddningsverk och Sjöfartsinspektionen skall Luftfartsstyrelsen verka för att de nationella och internationella säkerhetsföre- skrifterna för transport samordnas mellan transportslagen och att myndigheternas arbete i övrigt samordnas på området. Från och med den 1 januari 2007 skall Luftfartsstyrelsen också ansvara för förvaltning och utveckling av ett krisberedskapssystem för luftburna sjuktransporter.</P>
<P class="p364 ft8">Luftfartsstyrelsen för ett luftfartygsregister och ett inskrivnings- register.</P>
<P class="p12 ft8">Luftfartsstyrelsen har 268 anställda och är placerad i Norrköping. Viss verksamhet finns också i Sollentuna (tillsyn) och i Göteborg (flygräddningstjänst).</P>
<P class="p365 ft22"><SPAN class="ft22">4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Normering och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">I Luftfartsstyrelsens verksamhet ingår normering, i form av generell normering och tillståndsgivning samt tillsyn. Luftfarts- styrelsen hanterar inom detta område frågor som rör tillstånd för flygbolag, flygplatser, leverantörer av flygtrafiktjänster, certifikat för personal, flygplatser, luftfartsskydd, (security), farligt gods m.m.</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Normgivning</SPAN></P>
<P class="p367 ft8">Med stöd av luftfartslagen (1957:297), luftfartsförordningen (1986:171), <NOBR>EG-förordningar,</NOBR> <NOBR>EG-direktiv</NOBR> och internationella överenskommelser utfärdar och omarbetar Luftfartsstyrelsen föreskrifter.</P>
<P class="p368 ft8">Som exempel på normgivning kan nämnas föreskrifter om luftfartygsregistret, om hur ett luftfartyg skall konstrueras, byggas, provas, utrustas och vidmakthållas för att motsvara säkerhets- kraven, föreskrifter om miljövärdighet och buller, om minimi-</P>
<P class="p369 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 och 2 §§ förordningen (2004:1110) med instruktion för Luftfartsstyrelsen.</P>
<P class="p172 ft14">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3476x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">besättning, befälhavares skyldigheter, tjänstgöring, arbets- och vilotider. Under 2005 beslutades 49 föreskrifter varav 23 var föranledda av internationella krav. Fyra föreskrifter upphävdes. Av de nationella föreskrifterna var 17 föranledda av namnändringar på grund av att Luftfartsstyrelsen hade inrättats. Andelen föreskrifter med internationell anknytning är i stor majoritet.</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Tillståndsgivning</SPAN></P>
<P class="p371 ft8">Luftfartstyrelsen prövar samtliga frågor om tillstånd inom den civila luftfarten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det innebär att Luftfartsstyrelsen exempelvis prövar frågor som rör tillstånd inom följande kategorier: flygföretag, luftvärdighet, flygplatser, flygtrafiktjänst, speditörer, utbildningsorganisationer och personliga certifikat.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">En av Luftfartsstyrelsen huvuduppgifter är att utöva tillsyn över den civila luftfarten, särskilt flygsäkerheten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Tillsyn sker över de objekt som omfattas av tillståndsgivningen. Närmare bestämmelser om tillsyn finns i luftfartslagen (1957:297) och i luftfarts- förordningen (1986:171) samt i lagen (2004:1100) om luftfarts- skydd.</P>
<P class="p372 ft8">Luftfartsstyrelsen bedriver tillsyn inom följande delområden.</P>
<P class="p373 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Flygföretag</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Flygplatser</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Flygräddningstjänst</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Flygtrafikledning</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Flygverkstäder</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Fortsatt luftvärdighet</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Konstruktion och tillverkning av flygmateriel</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Kontroll av utländska luftfartyg på svenska flygplatser</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Luftfartsskolor</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Luftfartsskydd</SPAN></P>
<P class="p375 ft8">Tillsynen kan resultera i t.ex. att ett luftvärdighetsbevis beträffande ett flygplan blir ogiltigt, att luftfartscertifikat återkallas eller att ett</P>
<P class="p376 ft41"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 § 2 i instruktionen.</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 § 3 i instruktionen.</P>
<P class="p87 ft14">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3477x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">tillstånd som ger rätt att bygga luftfartyg återkallas. Olika befogenheter gäller vid tillsynen på olika områden. Exempelvis kan nämnas att vid bedömning av luftvärdighet och miljövärdighet hos flygplan har förrättningsmannen rätt till tillträde till luftfartyget samt provflygning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p377 ft8">Tillsynen bedrivs som systemtillsyn, vilket innebär att ansvaret för genomförandet av flygsäkerhetsarbetet ligger på flygtransport- systemets aktörer. Luftfartsstyrelsen granskar att aktörerna har fungerande system för att leva upp till de krav som ställs i gällande bestämmelser. Ett säkerhetsprogram för undvikande av olyckor och tillbud skall presenteras av aktörerna och vidmakthållas.</P>
<P class="p113 ft8">Luftfartsstyrelsen genomför en periodisk granskning av de ca 30 000 tillstånd och personliga certifikat som är gällande.</P>
<P class="p72 ft8">Även stickprovskontroller genomförs. Temainspektioner, där en hel verksamhet granskas vid ett tillfälle, förekommer med viss frekvens. Där felaktigheter upptäcks påtalas dessa och rättning krävs innan verksamheten kan fortsätta.</P>
<P class="p113 ft8">Luftfartsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods och tillhörande förordning avseende lufttransporter med farligt gods. Det innebär bl.a. tillsyn av lagens efterlevnad samt av efterlevnaden av föreskrifter utfärdade med stöd av lagen. Luftfartsstyrelsen meddelar också föreskrifter på området.</P>
<P class="p356 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Luftfartsskydd</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Med luftfartsskydd eller ”security” menas bestämmelser som syftar till att förhindra kriminella handlingar. Det finns särskilda bestämmelser som beskriver vilka krav som gäller för personer och företag som har anknytning till luftfarten. De regler som finns inom området luftfartsskydd styrs av både internationella förord- ningar och nationella tilläggsbestämmelser. De internationella bestämmelserna består av dokument från ICAO och EU- förordningar. Samtliga styrande förordningar är införda i det svenska regelverket Nationellt Säkerhetsprogram (NASP) och i</P>
<P class="p378 ft8">Bestämmelser för Civil Luftfart – Luftfartsskydd <NOBR>(BCL-SEC).</NOBR> Delar av dessa bestämmelser är sekretessbelagda. Verksamheter som berörs av bestämmelserna är såväl svenska som utländska flygbolag,</P>
<P class="p178 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 3 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297) och 14 § luftfartsförordningen (1986:171).</P>
<P class="p172 ft14">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">flygplatser, flygtrafiktjänst, speditörer, utbildningsorganisationer m.fl.</P>
<P class="p379 ft8">Luftfartsstyrelsen utfärdar säkerhetsgodkännanden i enlighet med föreskrifterna. Sådana godkännanden är tidsbegränsade. Tillståndsgivning, normgivning och tillsyn över frågor som rör luftfartsskydd ingår i tillsynsverksamheten.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Finansiering av tillsynsverksamheten</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Luftfartsstyrelsen får ta ut avgifter för sin verksamhet, besluta avgifternas storlek och disponera inkomsterna.</P>
<P class="p50 ft8">Luftfartsstyrelsen är en nettofinansierad myndighet, vilket innebär att myndighetens verksamhet helt finansieras via avgifter och arvoden. Storleken på avgifterna samt hur de skall disponeras bestäms av myndigheten. Under 2005 tog Luftfartsstyrelsen för den egna verksamheten ut avgifter om 384 393 tkr.</P>
<P class="p50 ft8">Verksamheten för tillsyn, normering och tillstånd finansieras av direkta egna avgifter och av myndighetsavgifter. Avgiftssättningen avseende granskning av olika tillståndshavare är utformad så att den huvudsakligen täcker de faktiska kostnaderna för arbetet som lagts ned. För nya eller ändrade tillstånd (tillträdeskontroller) beräknas avgiften efter nedlagt arbete och övriga kostnader förknippade med tjänsten. Årsavgifter för gällande tillstånd (verksamhetskontroller) är i många fall fasta för olika typer av tillstånd och omfattningen av det objekt som tillståndet gäller såsom storleken på luftfartyget och antalet anställda. Myndighetsavgiften är en avgift som tas ut av svenska och utländska flygoperatörer efter antalet avresande passagerare från svenska flygplatser. Avgiften syftar till att täcka de kostnader som Luftfartsstyrelsen har och som inte finansieras av direkta avgifter eller andra specifika avgifter. Cirka hälften av Luftfartsstyrelsens egen verksamhet finansieras av myndighets- avgift. För 2006 var myndighetsavgiften 8 kronor och 30 öre per passagerare. Viss del av tillståndsverksamheten (undervägsavgift för överflygningar) finansieras genom att avgifter tas ut av svenska och utländska flygoperatörer av Eurocontrol som gör utbetalningar till Luftfartsstyrelsen.</P>
<P class="p381 ft8">Inom Luftfartsstyrelsen pågår en översyn av avgiftssystemets utformning.</P>
<P class="p298 ft14">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft79">Vilka berörs av Luftfartsstyrelsens verksamhet?</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Tillsynsverksamheten berör flygföretag, enskilda luftfartyg, flyg- verkstäder, tillverkare, utbildningsorganisationer och innehavare av personliga och yrkesmässiga certifikat m.fl. samt Luftfartsverket i fråga om flygtrafiktjänsten, flygplatser och dess leverantörer. Även utländska luftfartyg är föremål för säkerhetsinspektioner som Luftfartsstyrelsen genomför.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">4.4</SPAN><SPAN class="ft66">Internationell utveckling</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Luftfarten är till sin natur i hög grad internationell. Redan tidigt såg man behovet av internationellt samarbete för att harmonisera regler, villkor och förutsättningar för luftfarten. Behovet av samarbete har ökat i takt med luftfartens utveckling och på senare år även genom hotet från terrorism. Regelutvecklingen och harmoniseringsarbetet för Sveriges del sker numera främst inom ramen för EU, men även inom organisationer som ICAO, ECAC, Eurocontrol, JAA och GASR. Genom att Luftfartsstyrelsen är representerad i kommittéer och arbetsgrupper inom dessa organisationer kan svenska ståndpunkter föras fram och svenska förhållanden belysas. För närvarande deltar cirka 50 personer från Luftfartsstyrelsen i mer än 150 olika internationella sammanhang. I <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bidrar Luftfartsstyrelsen med faktaunderlag och underlag för instruktioner samt ställer specialister till regeringens förfogande. Flera personer är utsedda av regeringen för att representera Sverige i EU:s verkställighetskommittéer på luftfarts- området. I styrelsen för EASA deltar generaldirektören. Luftfartsstyrelsens arbete med internationella frågor omfattar även uppgifter som inte har direkt anknytning till deltagandet i kommittéer och arbetsgrupper. Det handlar t.ex. om bilaterala och multilaterala avtal om trafikrättigheter m.m., samarbete med angränsande stater och förpliktelser på grund av medlemskapet i internationella organisationer.</P>
<P class="p384 ft8"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> på luftfartsområdet har, när de ryms inom bemyndigandena i luftfartsförordningen, införlivats med det svenska regelverket genom myndighetsföreskrifter som kungörs i Luftfartsstyrelsens författningssamling (LFS). Tillämpliga EG- förordningar ger däremot mycket olika utrymme för nationella kompletterande föreskrifter. I förordningarna om luftfartsskydd är</P>
<P class="p385 ft14">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">det t.ex. i vissa fall möjligt att besluta om strängare åtgärder och att ha nationella regler för viss verksamhet. När föreskrifterna ryms inom bemyndigandena i luftfartsförordningen, har kompletterande myndighetsföreskrifter beslutats och kungjorts i LFS.</P>
<P class="p50 ft8">Internationella bestämmelser om luftfartsskydd finns både i Chicagokonventionen och i <NOBR>EG-förordningar.</NOBR> Den första EG- förordningen<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>om luftfartsskydd tillkom som en följd av terrorattackerna mot New York och Washington den 11 september 2001 och har sedan följts av olika kommissionsförordningar.</P>
<P class="p334 ft8">Förordningen har varit i kraft i drygt tre år och erfarenheter från tillämpningen har visat att den är alltför detaljerad och behöver förenklas och förtydligas. Kommissionen har därför tagit initiativ till att utarbeta en ny ramförordning som skall ersätta den nuvarande. Målsättningen är att ramförordningen skall innehålla grundläggande principer och att alla detaljerade åtgärder skall regleras i en sekretesskyddad kommissionsförordning.</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">ICAO</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Genom Chicagokonventionen, som undertecknades 1944, inrättades den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO, International Civil Aviation Organization, som är ett <NOBR>FN-organ.</NOBR> ICAO har till uppgift att utveckla principerna och tekniken för internationell civil luftfart samt främja planläggning och utveckling av internationell civil lufttrafik.</P>
<P class="p386 ft8">Genom Chicagokonventionen förbinder sig de fördragsslutande staterna att samarbeta för att, i alla hänseenden där likformighet kan underlätta och främja luftfarten, säkerställa största möjliga likformighet i fråga om föreskrifter och tillämpningsförfaranden. Genom <NOBR>ICAO-samarbetet</NOBR> utvecklas och antas bl.a. normer och rekommendationer. För att stödja medlemsstaterna i arbetet med att genomföra dessa normer och rekommendationer har ICAO etablerat ett program för flygsäkerhetsrevisioner. Det innebär att ICAO genomför regelbundna, obligatoriska, systematiska och harmoniserade flygsäkerhetsrevisioner i samtliga medlemsstater.</P>
<P class="p387 ft8">De nordiska länderna samarbetar i ICAO och har en gemensam representation, NORDICAO på ICAO:s huvudkontor.</P>
<P class="p388 ft15"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten.</P>
<P class="p87 ft14">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft8">Inom ICAO:s ram utarbetas också olika konventioner på luftfartens områden, t.ex. när det gäller terroristbekämpning och ansvarighets- och försäkringsfrågor. Härutöver verkar ICAO för regional harmonisering och samarbetar med enskilda stater eller grupper av stater så att internationell civil luftfart kan utvecklas på ett säkert och välordnat sätt.</P>
<P class="p339 ft8">Chicagokonventionen har i Sverige omsatts främst genom luftfartslagen. Normer och rekommendationer i Annexen till Chicagokonventionen har införlivats med det svenska regelverket genom myndighetsföreskrifter som beslutats med stöd av bemyndiganden i luftfartsförordningen och kungjorts i LFS. Förutom de 18 Annexen finns ett antal s.k. dokument som kompletterar Annexen och som helt eller delvis införlivats med det svenska regelverket.</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">ECAC och JAA</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Den europeiska luftfartskonferensen ECAC, European Civil Aviation Conference, grundades 1955. Europeiska stater som är medlemmar i ICAO kan ansöka om medlemskap i ECAC.</P>
<P class="p12 ft8">ECAC är ett rådgivande organ som har som mål att gynna utvecklingen av ett säkert, effektivt och uthålligt europeiskt flygtransportsystem. ECAC utfärdar resolutioner, rekom- mendationer och policybeslut. Dessa åtgärder är i sig inte rättsligt bindande utan måste föras in i respektive medlemsstats nationella regelverk eller som <NOBR>EG-rättsakt.</NOBR></P>
<P class="p113 ft8">JAA, Joint Aviation Authorities, är en samarbetsorganisation för 40 europeiska luftfartsmyndigheter. JAA har till syfte att främja en hög och enhetlig flygsäkerhetsnivå i Europa genom att utforma gemensamma flygsäkerhetsregler. De gemensamma luftfarts- bestämmelser, JAR, som har tagits fram inom <NOBR>JAA-samarbetet,</NOBR> har införlivats med det svenska regelverket genom myndighets- föreskrifter som beslutats med stöd av bemyndiganden i luftfarts- förordningen och kungjorts i LFS. Det handlar om ett mycket omfattande regelverk som täcker olika ämnesområden. Stora delar av JAR har i samband därmed översatts till svenska.</P>
<P class="p340 ft8">Den 1 januari 2007 kommer EASA att ha tagit över alla de uppgifter som utförs av JAA. Under en övergångsperiod kommer att samordningskontor att finnas som stöd för EASA.</P>
<P class="p235 ft14">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Eurocontrol</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Genom Eurocontrolkonventionen, som trädde i kraft den 1 januari 1963, skapades den europeiska organisationen för säkrare flyg- trafiktjänst, Eurocontrol (European Organisation for the Safety of Air Navigation), med uppgift att verka för harmonisering av det europeiska nätverket för flygtrafiktjänster för såväl civil som militär luftfart. Eurocontrols uppgift är att utveckla ett paneurope- iskt system för flygledningstjänst genom att harmonisera och integrera tekniska system och operativa metoder. Som en följd av detta arbete driver Eurocontrol numera bl.a. även den europeiska flödesplaneringscentralen, kontoret för debitering och insamling av undervägsavgifter, en flygtrafiktjänstskola och ett forsknings- institut.</P>
<P class="p390 ft8">Eurocontrol används av EU som den organisation som får merparten av uppdragen att utarbeta textförslag till tillämpnings- föreskrifter till förordningarna om ett gemensamt europeiskt luftrum. Inom Eurocontrol arbetas också fram föreskrifter om särksilt säkerhetskritiska områden inom flygtrafiktjänstområdet, s.k. ESARR (Eurocontrol Safety Regulatory Requirements). Föreskrifterna arbetas sedan in i förordningarna om det gemensamma luftrummet och ländernas efterlevnad kontrolleras av särskilda revisionsteam.</P>
<P class="p391 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft79">GASR</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">GASR, Group of Aerodrome Safety Regulators, är en samman- slutning av myndigheter i ett antal <NOBR>JAA-medlemsstater.</NOBR> Syftet med samarbetet är att säkerställa en hög gemensam flygsäkerhetsnivå och att med hjälp av befintliga resurser samarbeta i frågor som rör säkerhetsreglering av flygplatser och markbaserade hjälpmedel. GASR bildades 1995 på nordiskt initiativ. Ett villkor för medlemskap är att den sökande kan visa att myndighetsrollen är etablerad och skild från produktionsrollen.</P>
<P class="p85 ft8">I <NOBR>GASR-samarbetet</NOBR> utvecklas förslag till harmoniserade regler för godkännande och drift av flygplatser samt bedrivs utbildning av flygplatsinspektörer. Troligtvis kommer GASR:s uppgifter att övertas av EASA på sikt.</P>
<P class="p392 ft14">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.5</SPAN><SPAN class="ft79">EASA</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Ett allt mer heltäckande regelverk på luftfartsområdet håller successivt på att utvecklas inom EU. Som grund härför används de harmoniserade regler som utarbetats inom ICAO, ECAC, Eurocontrol, JAA och GASR.</P>
<P class="p393 ft8">Som ett viktligt led i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> har EASA, European Aviation Safety Agency inrättats med stöd av den s.k. <NOBR>EASA-förordningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> </SPAN>Syftet med EASA är att skapa och upprätthålla en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i Europa, skapa en hög och enhetlig miljöskyddsnivå, underlätta den fria rörligheten för varor, personer och tjänster, gynna kostnadseffektiviteten vid reglerings- och certifieringsförfaranden och undvika dubbelarbete på nationell och europeisk nivå, bistå medlemsstaterna med att uppfylla sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen samt sprida gemen- skapens syn på civila säkerhetsnormer och säkerhetsbestämmelser för den civila luftfarten i hela världen.</P>
<P class="p340 ft8">Genom förordningen har EASA övertagit ansvaret för regelutvecklingen inom sina behörighetsområden, för närvarande certifiering av och fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och andra luftfartsprodukter samt miljöskydd, inklusive certifiering och godkännande av organisationer och personal som arbetar inom dessa områden. Det finns ett förslag om att utvidga förordningen och EASA:s verksamhet till att också gälla bl.a. flygverksamhet och pilotcertifikat samt säkerhet hos luftfartyg från tredje land samt på sikt även flygplatser och flygtrafiktjänst. EASA har redan initierat regelprojekt inom dessa utvecklingsområden. I takt med att EASA:s behörighet utökas, övertar EASA uppgifter från JAA att genomföra standardiseringsinspektioner av de nationella luft- fartsmyndigheternas tillämpning av det gemensamma regelverket.</P>
<P class="p394 ft22"><SPAN class="ft22">4.5</SPAN><SPAN class="ft66">Säkerheten inom luftfarten</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Luftfartsstyrelsen skall bl.a. främja en säker luftfart. Säkerhets- aspekter ingår i tillståndsgivningen och övervakas genom tillsyn över tillståndshavarna.</P>
<P class="p395 ft15"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet.</P>
<P class="p396 ft14">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft8">Luftfartsstyrelsens regleringsbrev för 2006 anger att målet för flygsäkerhetsverksamheten skall vara att ingen allvarligt skadas eller dödas inom flygtransportsystemet genom att systemets ut- formning och funktion anpassas till detta. Flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade länder. För den tunga kommersiella luftfarten skall målet vara att minst halvera haverifrekvensen under perioden <NOBR>1998–2007.</NOBR> Vidare skall målet för privatflyget vara att antalet haverier halveras under samma period. Återrapporteringskrav finns. Under verksamhets- grenen Luftfartsskydd anges i regleringsbrevet att Luftfarts- styrelsen skall minimera riskerna för brottsliga handlingar riktade mot flygtransportsystemet. Målet är ett säkert skydd för den civila luftfarten som förhindrar att någon dödas eller skadas inom flygtransportsystemet, eller att egendom skadas, genom att flygtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Rapporteringskrav finns även för detta område.</P>
<P class="p397 ft8">Svensk haveristatistik för yrkesmässig luftfart grundar sig på luftfartyg som används under svenskt flygoperativt tillstånd oavsett var i världen haveriet inträffar. För privatflyg grundar sig statistiken på om piloten opererar på svenskt certifikat då svenska bestäm- melser gäller oavsett luftfartygets registreringsland och plats för händelsen. Haveridefinitionen följer internationella regler för luftfarten och omfattar</P>
<P class="p398 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">haverier där luftfartyget fått så stora materiella skador att luftvärdigheten ifrågasätts, vilket innebär att skada måste åtgärdas innan nästa flygning, och/eller</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">haverier med omkomna och/eller allvarliga personskador. Allvarlig personskada definieras som skada för vilken mer än 48 timmars sjukhusvård krävs.</SPAN></P>
<P class="p194 ft8">Säkerhetsmålet för 2007 innebär att antalet haverier under 2006 respektive 2007 inte får överstiga 12 respektive 10. För den tunga luftfarten kan det uppställda flygsäkerhetsmålet, en halvering av haverifrekvensen, nås om högst ett haveri inträffar från nuläget fram till utgången av 2007. För privatflyget gäller att antalet haverier har minskat under de senaste tre åren. Det är för tidigt att säga att målet för 2007, en halvering av antalet haverier, kommer att uppnås.</P>
<P class="p399 ft14">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Linjeflyg och charter</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I jämförelse med andra välutvecklade luftfartsnationer har Sverige en mycket god flygsäkerhet inom verksamheterna linjeflyg och charter. Haverifrekvensen uttryckt i antal haverier med dödlig utgång per 100 000 flygtimmar utgör 0,03 för den svenska luftfarten för senaste <NOBR>10-årsperioden,</NOBR> jämfört med världsluftfartens 0,082 för senaste tillgängliga <NOBR>10-årsperioden.</NOBR> Som jämförelse kan nämnas att säkerheten i USA för den tunga luftfarten för den senaste tillgängliga <NOBR>10-årsperioden</NOBR> var 0,028. Säkerhetsnivån i de Europeiska länderna inom JAA är av samma storleksordning.</P>
<P class="p400 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bruksflyg</SPAN></P>
<P class="p367 ft8">Inom bruksflyget, som till övervägande del består av yrkesmässig verksamhet med helikopter och lätta flygplan har få dödliga haverier inträffat de senaste sju åren. Ett allvarligt haveri med en räddningshelikopter inträffade under 2005 och 2006 har ett haveri inträffat med dödlig utgång för fyra personer med ett flygplan tillhörande Kustbevakningen och ett haverier med helikopter med dödlig utgång för en person. Haveritendensen generellt visar på en svagt ogynnsam trend men trenden för haverier med dödlig utgång visar på en gynnsam utveckling. Haveriutvecklingen med heli- kopter visar på en något större negativ trend.</P>
<P class="p400 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Skolflyg</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Skolflyget, som omfattar både verksamhet i kommersiella flyg- skolor och flygskolor i klubbregi, visar en gynnsam trend avseende haverier. Under de senaste åtta åren har inga dödliga haverier inträffat inom skolflyget.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft79">Privatflyg</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I kategorin privatflyg ingår inte den sportbetonade verksamheten, dvs. segelflyg, skärmflyg etc. Haverifrekvensen för privatflyget baserad på <NOBR>10-årsmedelvärden</NOBR> för haverier med dödlig utgång är 2,1 per 100 000 flygtimmar. Haverifrekvensen varierar mellan åren. Antalet haverier går inte ned linjärt utan stor variation råder. Målet</P>
<P class="p401 ft14">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">att halvera antalet haverier under perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> kan fort- farande uppnås. Den svagt gynnsamma trenden fortsätter avseende haverier inom privatflyget.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft79">Säkerhetstillsyn</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Tillsynen över säkerheten utövar av Luftfartsstyrelsen främst genom s.k. systemtillsyn. Tillsynsarbete inriktades under 2005 på att säkra att regelverk tas omhand på ett acceptabelt sätt i tillståndshavarnas system för verksamhetsledning och att regelverk är implementerat och tillämpas i verksamheten. Utöver kvalitets- granskning av ledningssystem har stickprovskontroller skett av olika element i företags verksamhet. Tillsyn på produkt och individnivå sker också av t.ex. enskilda luftfartyg och examina- tioner vid flygutbildningsorganisationer. Samordning av olika tillsynsaktiviteter för ett och samma objekt tillämpas, t.ex. mellan operativa och tekniska inspektioner. Under 2005 gjordes 459 inspektioner. Sammanlagt fanns det för detta år 97 flygföretag med tillstånd, 1 622 luftfartygstillstånd för luftvärdighet, 110 flygplats- tillstånd, 60 tillstånd för flygtrafiktjänst, 180 tillstånd under luftfartsskydd och 95 utbildningsorganisationer med tillstånd.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p370 ft22"><SPAN class="ft22">4.6</SPAN><SPAN class="ft66">Övrig verksamhet i Luftfartsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p402 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan mellan Försvarsmakten och Luftfartsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I 10 § förordningen (2004:1110) med instruktion för Luftfart- styrelsen instrueras Luftfartstyrelsen att svara för myndighets- uppgifter som rör flygtrafiktjänst för civil luftfart och i fred för militär luftfart. Luftfartsstyrelsen skall upprätta avtal med Försvarsmakten i fråga om den praktiska tillämpningen av myndighetsansvaret för flygtrafiktjänst som berör militär luftfart.</P>
<P class="p334 ft8">För att säkerställa den praktiska tillämpningen har Luftfarts- tyrelsen och Försvarsmakten tecknat ett ramavtal och biavtal för områdena flygtrafiktjänst, personal, ekonomi, flygplatser och fysisk planering, samt särskilda åligganden som flygräddnings-</P>
<P class="p317 ft15"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Luftfartsstyrelsens årsredovisning för 2005.</P>
<P class="p87 ft14">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p19 ft39">Luftfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft8">centralen (ARCC) utför för Försvarsmakten (s.k. CEFYL- uppgifter ).</P>
<P class="p404 ft8">Begreppet flygtrafiktjänst är ett vitt begrepp och samverkan med Försvarsmakten kan bli aktuellt inom bl.a. nedanstående områden.</P>
<P class="p405 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Samverkan för strategisk luftrumsplanering och fysisk planering.</SPAN></P>
<P class="p406 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Samverkan för att tillgodose Försvarsmaktens särskilda behov vid certifiering och designering av utövare av flygtrafiktjänster.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Samverkan och handläggning i samverkan med Försvarsmakten i ärenden som rör </SPAN><NOBR>EG-förordningar</NOBR> om det gemensamma europeiska luftrummet, Eurocontrol, ICAO, ECAC och EASA för att tillgodose de särskilda behov Försvarsmakten har.</P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Samverkan avseende normer, föreskrifter, erforderliga tillstånd och tillsyn för luftfarten.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Samverkan avseende upprättande av restriktionsområden m.m., föranledda av militära skäl.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Samverkan avseende tillståndsprövning av radioanläggningar, hinder m.m.</SPAN></P>
<P class="p320 ft8">Utöver områden som berör flygtrafiktjänst sker också samverkan inom följande områden:</P>
<P class="p407 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Personaltjänst för att inom respektive myndighet säkerställa och ställa kompetens till förfogande syftande till att kunna omhänderta myndighetsuppgifterna avseende flygtrafik- tjänsten.</SPAN></P>
<P class="p406 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Tillsyn av flygplatser, flygunderhållstjänst, flygverksamhet och flygtrafikledningstjänst.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Regelutveckling avseende militära flygplatser helt eller delvis upplåtna för civil luftfart.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillståndsprövning av provverksamhet med nationella och internationella deltagare.</SPAN></P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Regelutveckling avseende insatser med militära flygplan i samband med kränkningar, kapning eller terroristhandlingar.</SPAN></P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft79">Flygräddningstjänst</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Enligt 4 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon den myndighet som regeringen bestämmer</P>
<P class="p408 ft14">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Luftfart</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">ansvara för räddningstjänst. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Myndigheten skall också ansvara för de insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken, samt ansvara för efterforskning av luftfartyg som saknas.</P>
<P class="p386 ft8">Enligt 4 kap. 2 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ansvarar Luftfartsstyrelsen för flygräddningstjänsten. Det operativa arbetet leds av Flygräddningscentralen (ARCC) i Göteborg. Flygräddningscentralen är samlokaliserad med Sjöräddningscentralen vid Kustbevakningens ledningscentral.</P>
<P class="p334 ft8">Ansvaret omfattar uppgifter enligt lagstiftningen för både civil och militär flygräddningstjänst. Enligt 1 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor skall kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs.</P>
<P class="p50 ft8">Enligt 5 kap. 1 § första stycket förordningen om skydd mot olyckor skall i fråga om den statliga räddningstjänsten den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten också utöva den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Statens räddningsverk skall dock utöva tillsynen över frågor som rör samordningen mellan den statliga räddningstjänstens olika grenar.</P>
<P class="p330 ft8">Luftfartsstyrelsen samverkar med Kustbevakningen, Tullverket och Försvarsmakten inom flygräddningscentralen. Under 2005 hanterades 1 032 fall varav 218 resulterade i helikopterinsats. Genom helikopterstöd till övriga myndigheter avseende sjö- räddning, kommunal räddningstjänst, sjuktransporter m.m. tillkom 380 fall. Enligt avtal med Försvarsmakten sker samordning och ledning av Försvarsmaktens flygräddningshelikoptrar (FRÄD) och på motsvarande sätt leds de privata räddningshelikoptrar som kontrakterats av Sjöfartsverket.</P>
<P class="p409 ft14">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p4 ft7">5 Sjöfart</P>
<P class="p410 ft22"><SPAN class="ft22">5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Myndigheterna inom sjöfart</SPAN></P>
<P class="p411 ft8">Inom området sjöfart är Sjöfartsverket den centrala förvaltnings- myndigheten. Verket, som är ett affärsverk, har sektorsansvaret för sjöfarten och skall verka för att de transportpolitiska målen uppfylls. Framkomlighet, säkerhet och miljöpåverkan till sjöss är ledord för verksamheten. Verket har ett ansvar för sjösäkerheten, samordnar trafiksäkerhetsarbetet inom sjöfarten och svarar för utmärkningen av farleder, lotsning isbrytning m.m. Kris- beredskapsfrågor ankommer på verket.</P>
<P class="p340 ft8">Sjöfartsinspektionen är en av flera enheter inom Sjöfartsverket. Sedan den 1 oktober 2004 har Sjöfartsinspektionen en mer självständig ställning inom verket än tidigare.</P>
<P class="p12 ft8">Såväl Sjöfartsverket som Sjöfartsinspektionen ligger i Norrköping. Total har verket cirka 1 300 anställda. På inspektionen arbetar cirka 150 personer. Viss del av Sjöfartsinspektionens verksamhet bedrivs också i Stockholm, Göteborg, Malmö och i Rotterdam.</P>
<P class="p366 ft22"><SPAN class="ft22">5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Sjöfartsinspektionen</SPAN></P>
<P class="p411 ft8">Sjöfartsinspektionens arbete syftar till att förebygga olyckor på och med fartyg samt att förebygga föroreningar från fartyg. I 13 § förordningen (1995:589) med instruktion för Sjöfartsverket anges Sjöfartsinspektionens ansvar. Där föreskrivs att chefen för Sjöfarts- inspektionen beslutar om föreskrifter och i enskilda fall i frågor om sjösäkerhet, förorening från fartyg, behörigheter för sjöfolk, bemanning av fartyg, arbetsmiljö, vilotider och sjöfartsskydd, i den mån dessa frågor ankommer på Sjöfartsverket, samt utövar tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter och beslut. Chefen för</P>
<P class="p412 ft14">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">Sjöfartsinspektionen ansvarar även för undersökning av olyckor i vissa fall i den mån sådana undersökningar ankommer på Sjöfartsverket och inte skall utredas av SHK.</P>
<P class="p50 ft8">I fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns dessutom föreskrifter om att vissa särskilt ingripande beslut mot fartyg enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) och lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg endast får fattas av chefen för Sjöfartsinspektionen.</P>
<P class="p334 ft8">Det finns två parallella beslutsvägar inom Sjöfartsverket, en för ett visst antal ärenden som chefen för Sjöfartsinspektionen svarar för, och en som innefattar alla övriga ärenden och som generaldirektören vid verket svarar för. Det innebär att generaldirektören, inte chefen för Sjöfartsinspektionen, svarar för bl.a. budgetfrågor, treårsplanefrågor och personalfrågor även för Sjöfartsinspektionen. Instruktionen delar enbart upp ansvar och befogenheter mellan generaldirektören och chefen för Sjöfarts- inspektionen. Sjöfartsverkets verksamhet leds av en styrelse, som tillsätts av regeringen. Enligt 7 § instruktionen ansvarar styrelsen för Sjöfartsverkets verksamhet. I 8 § instruktionen anges vissa frågor, som styrelsen särskilt skall ägna sig åt men några begränsningar för vad styrelsen kan besluta om anges inte. Det är således i princip tänkbart att styrelsen skulle kunna fatta beslut om t.ex. föreskrifter, som faller inom Sjöfartsinspektionens verk- samhet. Det har historiskt dock aldrig inträffat.</P>
<P class="p414 ft22"><SPAN class="ft22">5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Normering och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Sjöfartsinspektionen ansvarar för normering i form av föreskrifter och tillståndsgivning av olika slag samt tillsyn. Tillsyn av fartyg utförs huvudsakligen av den regionala organisationen, dvs. de tre sjöfartsinspektionsområdena Göteborg, Stockholm och Malmö.</P>
<P class="p334 ft8">Sjöfartsinspektionens verksamhet regleras, förutom av förordningen med instruktion för Sjöfartsverket, främst av fem lagar med tillhörande förordningar, nämligen fartygssäkerhetslagen (2003:364), lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd.</P>
<P class="p334 ft8">För fartyg som går i internationell trafik, dvs. mellan Sverige och ett annat land eller mellan andra länder, och fartyg som går i</P>
<P class="p416 ft14">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3491x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p19 ft39">Sjöfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">nationell trafik, dvs. mellan svenska hamnar, gäller delvis olika regler. För internationell sjöfart gäller regler beslutade inter- nationellt och för fartyg i nationell trafik gäller svenska och av EU beslutade regler. Sjöfartsinspektionen har i de nämnda lagarna och i till dem anslutande förordningar givits bemyndigande att utfärda föreskrifter om fartygs tekniska och operativa säkerhet, arbetsmiljö, miljösäkerhet, säkerhetsorganisation och sjöfarts- skydd. Sjöfartsinspektionen skall även utföra tillsyn och analysera olyckor och tillvarata erfarenheter inom inspektionsarbetet.</P>
<P class="p338 ft8">Sjöfartsinspektionen har enligt förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg ett ansvar för säkerheten på örlogsfartyg. För dessa gäller vissa föreskrifter i fartygssäkerhets- lagen. En viktig aktör i Sjöfartsinspektionens arbete är därför Försvarsmaktens sjösäkerhetsinspektion. Sjöfartsinspektionen är också tillsynsmyndighet för de större fartyg, som förvaltas av Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Detta beror inte på någon föreskrift utan på att respektive myndighet begärt det.</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Normgivning</SPAN></P>
<P class="p345 ft8">Sjöfartsinspektionen har en stor del av föreskriftsansvaret inom sjöfarten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Chefen för Sjöfartsinspektionen beslutar om föreskrifter om sjösäkerhet, förorening från fartyg, behörigheter för sjöfolk, bemanning av fartyg, arbetsmiljö och sjöfartsskydd, hamnskydd, föreskrifter om lotsning och sjötrafik, krav för utbildning av sjöfolk etc. samt föreskrifter om tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter.</P>
<P class="p368 ft8">I fartygssäkerhetslagen (2003:364), lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2004:487) om sjöfartsskydd samt lagen (2006:1209) om hamnskydd med anslutande förordningar har Sjöfartsinspektionen givits bemyndigande att utfärda föreskrifter om fartygs tekniska och operativa säkerhet, arbetsmiljö, miljösäkerhet, säkerhets- organisation och sjöfartsskydd samt hamnskydd. Som exempel på föreskrifter som Sjöfartsinspektionen utfärdar kan nämnas bestämmelser om skrov, maskineri, brandskydd, livräddnings- utrustning och annan utrustning.</P>
<P class="p418 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 13 § förordningen (1995:589) med instruktion för Sjöfartsverket.</P>
<P class="p172 ft14">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3492x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Sjöfartsinspektionen har till uppgift att se till att kraven för de olika certifikaten är uppfyllda och att föreskrifterna efterlevs. Det sker genom besiktningar och inspektioner avseende svenska fartyg och hamnstatskontroller avseende utländska fartyg. En besiktning är en i förväg planerad tillsyn. Det gäller även ägare av fiskefartyg och fritidsfartyg med en viss bruttodräktighet. Besiktningar kan avse kontroller av fartygens och rederiernas säkerhets- organisationer samt kontroller av rederiers och fartygs sjöfarts- skydd. För utförandet av viss del av besiktningsarbetet har avtal tecknats med klassificeringsanstalter som i stället utför besiktningar och utfärdar certifikat. I tillsynsarbetet används också oanmäld tillsyn, s.k. inspektion, på både svenska och utländska fartyg. Besiktningarna och inspektionerna kan leda till olika sanktioner såsom förbud att använda ett fartyg eller dess utrustning, nyttjandeförbud och förelägganden att avhjälpa brister.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det finns ansvarsbestämmelser avseende brott mot t.ex. ett nyttjandeförbud både i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening av fartyg.</P>
<P class="p397 ft8">Tillsyn över förhållanden enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) sker i samverkan med Arbetsmiljöverket. Sjöfartsinspektionen fokuserar på tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet ombord och systemtillsyn utvecklas alltmer på detta område.</P>
<P class="p334 ft8">Flaggstaten har jurisdiktion över de fartyg som för statens flagg oavsett var fartyget befinner sig. Svenska fartyg kan därför träffas av sanktioner oavsett var det befinner sig. För utländska fartyg är den svenska jurisdiktionen begränsad. Kontroll av svenska och utländska färjor i trafik på svenska hamnar sker genom s.k. värd- statsbesiktningar, vars genomförande och innehåll regleras av ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> (1999/35/EG). Kontroll av utländska fartyg i övrigt sker genom s.k. hamnstatskontroll, vars innehåll och utförande styrs dels av Paris Memorandum on Port State Control dels ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som i praktiken gör Paris MOU till europeisk rätt.</P>
<P class="p85 ft8">En grundläggande princip inom sjöfarten är att ett fartygs redare och befälhavare har ansvaret för ett fartygs sjösäkerhet. Tillsynen av fartyg från sjösäkerhetssynpunkt kan aldrig garantera att fartyg vid varje tidpunkt uppfyller gällande föreskrifter utan skall ses som en periodiskt återkommande eller tidsmässigt slumpmässig</P>
<P class="p419 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 6 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) och 7 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.</P>
<P class="p420 ft14">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p19 ft39">Sjöfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">kontroll av att redare och befälhavare fullgör sina skyldigheter. Sjöfartsinspektionen har också ett ansvar för föreskrifter för och kontroll av hamnanläggningars sjöfartsskydd. Totalt genomför Sjöfartsinspektionen årligen ca 4 000 besiktningar, inspektioner och kontroller.</P>
<P class="p113 ft8">Tillsyn enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods sker av Sjöfartsinspektionen avseende sjötransporter och av Kustbevakningen avseende gods i hamnars landområden avsett för vidare transport. Sjöfartsinspektionen är också föreskrivande myndighet på området.</P>
<P class="p356 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Tillstånd</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Sjöfartsinspektionen ansvarar för att utfärda och övervaka tillstånd i form av certifikat. För att få ett tillstånd krävs ofta först att en tillsyn sker över vissa förhållanden. Det finns ett flertal olika certifikat som visar att ett fartyg och dess bemanning uppfyller olika krav. Ett fartyg skall vara sjövärdigt, vilket innebär att vissa krav på konstruktion, utrustning m.m. skall vara uppfyllda. Som bevis för sjövärdighet utfärdas, efter en tillsyn av fartyget, certifikat för fartyget.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vilka regler som gäller för ett enskilt fartyg och vilka certifikat som fartyget skall ha beror bl.a. på fartygstypen och vilket fartområde fartyget skall trafikera. Som exempel på certifikat kan nämnas fartcertifikat och passagerarfartygscertifikat. För fartyg av viss storlek skall ett visst minsta antal besättningsmän vara bestämt, s.k. säkerhetsbesättning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I vissa fall skall i stället bemanningsföreskrifter beslutas för fartyg. Sjöfartsinspektionen beslutar fartygs säkerhetsbesättning och bemanningsföreskrifter. Att fartyget uppfyller bemanningskraven är en förutsättning för att det skall få framföras.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p421 ft8">Även i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och i tillhörande förordning finns krav på certifikat för fartyg som visar att de uppfyller krav som ställs avseende konstruktion, utrustning och drift för att förebygga eller begränsa förorening.</P>
<P class="p422 ft44"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 1 och 3 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364). <SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen (2003:364).</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 3 kap. 17 § fartygssäkerhetslagen (2003:364).</P>
<P class="p172 ft14">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Sjöfartsskydd och hamnskydd</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Det finns särskilda bestämmelser om sjöfartsskydd och hamnskydd inom sjöfarten, s.k. security.</P>
<P class="p50 ft8">Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och hamn- anläggningar. Rikspolisstyrelsen fattar beslut om skyddsnivåer som skall råda för fartyg och hamnanläggningar. Syftet med bestämmelserna om sjöfartsskydd är att förebygga brottsliga handlingar. Sjöfartsinspektionen utövar tillsynen över bestäm- melserna samt utfärdar föreskrifter på området.</P>
<P class="p85 ft8">En ny lag gäller från och med den 1 januari 2007 avseende hur hamnskydd skall organiseras och bedrivas, lagen (2006:1209) om hamnskydd. Med hamnskydd avses åtgärder som skall vidtas i hamnar i syfte att skydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagliga handlingar. Åtgärder som vidtas enligt den nya lagen skall samordnas med sådana som vidtas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 och lagen (2004:487) om sjöfartsskydd. Sjöfarts- inspektionen skall godkänna s.k. hamnskyddsutredningar och hamnskyddsplaner samt utöva tillsyn på området. Sjöfarts- inspektionen får meddela föreskrifter om att tillsyn skall utövas av polismyndighet och Kustbevakningen i den utsträckning de berörda myndigheterna kommer överens om och får också meddela föreskrifter i övrigt på området.</P>
<P class="p423 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Vilka berörs av Sjöfartsinspektionens verksamhet?</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">De som direkt är berörda av Sjöfartsinspektionens normerings- och tillsynsverksamhet är fartygsbyggare, redare, anställda ombord på fartyg, de som driver hamnanläggningar, de som utbildar sjöfolk och sjöbefäl samt fartygen som objekt. Sjötrafikreglerna som Sjöfartsinspektionen utfärdar berör alla som färdas till sjöss. Sjöfartsverket berörs såsom innehavare av fartyg samt i sin roll som förvaltare av farleder och ansvarig för bl.a. lotsning.</P>
<P class="p85 ft8">Alla svenska fartyg är objekt för tillsynsverksamheten samt sådana utländska fartyg som befinner sig i svenska farvatten. Utländska redare och befälhavare på utländska fartyg berörs av Sjöfartsinspektionens verksamhet eftersom inspektionen är den</P>
<P class="p424 ft14">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p19 ft39">Sjöfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft8">myndighet i Sverige som genomför s.k. hamnstatskontroller av utländska fartyg, som anlöper svenska hamnar.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft79">Finansiering av tillsynsverksamheten</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Eftersom Sjöfartsverket är ett affärsverk finansieras verksamheten till övervägande del av avgifter från fartyg, som går i de svenska farlederna. Avgifterna baseras på fartygens bruttodräktighet och last.</P>
<P class="p426 ft8">Kostnaderna för Sjöfartsinspektionens verksamhet var 2005 130 461 000 kr. Av dessa finansierades 37 041 000 kr av avgifter för tillsynsverksamheten, dvs. 28,4 procent av de samlade kostnaderna. Resten av kostnaderna finansierades av Sjöfartsverket, vilket således innebär att sjöfarten på svenska hamnar svarade för 71,6 procent av Sjöfartsinspektionens kostnader.</P>
<P class="p113 ft8">De avgifter som tas ut av de svenska redarna är avgifter för de <NOBR>nybyggnads-,</NOBR> ombyggnads- och inköpsbesiktningar och periodiska besiktningarna av deras fartyg, av hamnanläggningar för tillsyn av sjöfartsskyddet i dem och av utländska redare, då deras fartyg belagts med nyttjandeförbud vid hamnstatskontroll och en förnyad kontroll måste ske av fartyget. Sjöfartsinspektionens huvudkontors verksamhet, som ger upphov till något mer än hälften av inspektionens kostnader, täcks inte av tillsynsavgifterna.</P>
<P class="p400 ft22"><SPAN class="ft22">5.4</SPAN><SPAN class="ft66">Säkerheten inom sjöfarten</SPAN></P>
<P class="p411 ft8">För Sjöfartsverket anges i regleringsbrevet för 2006 följande avseende målet en säker sjöfart. Antalet dödade och svårt skadade i handelssjöfarten till följd av olyckor under perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> bör halveras. Samma mål gäller för trafiken med fiske- och fritidsbåtar. Målet för färjetrafiken och övrig passagerarsjöfart är att inga allvarliga olyckor skall inträffa. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns säkerhet i sjöfarten skall prioriteras. En ökad avvändning av teknik som främjar ett säkert sjötransportsystem skall eftersträvas. Efterforskning och räddning av människor i sjönöd samt sjuktransporter från fartyg skall kunna utföras dygnet runt inom de områden som lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och internationella överenskommelser anger. Sjö- räddningen skall med en flyg- eller ytenhet i 90 procent av fallen</P>
<P class="p427 ft14">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3496x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">kunna undsätta en nödställd inom 90 minuter från det att larm inkommit till sjöräddningscentralen. Regleringsbrevet innehåller också bl.a. ett återrapporteringskrav för Sjöfartsverket.</P>
<P class="p50 ft8">Sjöfartssektorn brukar delas upp i kommersiell sjöfart eller handelssjöfart och fritidsbåttrafik när det gäller olycksstatistik.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Handelssjöfart</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Olycksfrekvensen är låg inom den svenska handelssjöfarten, dvs. för sjöfart med svenska <NOBR>handels-,</NOBR> färje- och övriga passagerarfartyg samt fiskefartyg. Riksdagens mål för perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> rörande antalet omkomna och svårt skadade i handelssjöfarten, passagerar- sjöfarten och sjöfarten med fiskefartyg kommer, om trenden håller i sig, att kunna uppnås när det gäller svenska fartyg. Erfarenhetsgrundade beräkningar visar att uppemot hälften av olyckorna inom handelssjöfarten beror på trötthet och bristande utkik, vilket leder till antagandet att det ofta bryts mot vilotidslagstiftningen. Under 2005 omkom en person ombord på svenskt handelsfartyg och två skadades svårt. I färje- och passagerarsjöfarten omkom ingen men en skadades svårt och på fiskefartyg omkom en person. Statistiken visar att antalet omkomna under <NOBR>1998–2005</NOBR> har legat på mellan en och sex personer per år i kategorin handelsfartyg och fiskefartyg. I färjetrafiken har antalet varit en och två omkomna personer per år. Svårt skadade har under perioden legat på mellan en och sju personer.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Fritidsbåttrafik</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Många olyckor med fritidsbåtar inträffar varje år och antalet omkomna och saknade följer en, om än långsamt, fallande kurva. Det är svårt att dra långtgående slutsatser av statistik av båtolyckor. Det ligger i sakens natur att det är näst intill omöjligt att skaffa sig en säker bild av händelseförloppet vid dödsolyckor om inga vittnen finns. Det är också svårt att sammanställa uppgifter om de olyckor som sker på kommunala vattenområden eftersom statistiken är av skiftande kvalitet. Allvarliga incidenter dokumenteras sällan om ingen inblandad skadas. De faktorer som påverkar sjösäkerheten är förarens kunskap, erfarenhet och omdöme. Säkerhetsmålet om en</P>
<P class="p428 ft15"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Uppgifter från Sjöfartsverket.</P>
<P class="p87 ft14">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p19 ft39">Sjöfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">halvering av antalet omkomna och svårt skadade i fritidsbåttrafiken mellan 1998 och 2007 kommer sannolikt inte att uppnås, trots insatser av olika slag av bl.a. Sjösäkerhetsrådet, båtorganisationer och båtklubbar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Säkerhetstillsyn</SPAN></P>
<P class="p367 ft75">Sjöfartsinspektionens tillsyn utförs främst i form av objektstillsyn, dvs. genom inspektioner på plats av fartyg, hamnar etc. Det är internationell rätt som styr säkerhetsutvecklingen och normerna.</P>
<P class="p72 ft8">Sjöfartsinspektionen har tagit fram en strategi för sitt internationella arbete för att kunna kraftsamla på de områden som är av särskilt svenskt intresse. Strategin kommer att vidare- utvecklas. Inspektionen avser att införa ett system för tillsyn av svenska fartyg varigenom redare och besättningar själva kan sköta tillsynen av sina fartyg. Inspektionen kommer sedan att kontrollera att man följer och lever upp till sina system. Detta kommer att öka rederiernas och besättningarnas engagemang i säkerhetsarbetet. Inspektionen kommer vidare att fortsätta det arbete med reglering av sjötrafiken i Östersjön, som pågått under ett antal år. Förutsättningarna för ett sådant arbete har förbättrats sedan Sjöfartsverket och inspektionen nu har tillgång till ett <NOBR>IT-verktyg</NOBR> som möjliggör analyser av data, som erhållits från handelsfartygens <NOBR>AIS-transpondrar.</NOBR> Genom dessa data kan en samlad bild av sjötrafiken med handelsfartyg i Östersjön tas fram.</P>
<P class="p304 ft8">Regler rörande fartygs säkerhet är traditionellt deterministiska i den meningen att en regel innehåller ett detaljerat utrustningskrav, ett detaljerat krav på att ett fartyg skall uppfylla bestämda stabilitetskriterier, att ett fartyg skall ha viss indelning för att hindra spridning av en brand och liknande. Det historiska skälet till detta sätt att reglera säkerheten är att man började ta fram internationella regler för fartygs säkerhet på <NOBR>1920-talet</NOBR> och att det var det sätt som man då reglerade säkerhetsfrågor. Detta har i grunden inte ändrats. Dessutom är de fartyg, som finns i världs- handelsflottan i princip fartygsindivider och inte serier av fartyg som bygger på en viss typ som t.ex. inom flyget.</P>
<P class="p429 ft15"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Uppgifter från Sjöfartsverket.</P>
<P class="p172 ft14">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft22"><SPAN class="ft22">5.5</SPAN><SPAN class="ft66">Internationell utveckling</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Regelverket för den internationella sjöfarten är mycket omfattande. Internationell sjöfart kan definieras som sjöfart, i vilken ett fartyg går mellan två länders hamnar. Fartyg, som används i internationell sjöfart, kan i princip tänkas segla till vilken hamn i världen som helst. Om då inte samma regler gäller överallt kan de praktiska problemen när det gäller fartygs konstruktion och bemanning bli oöverstigliga. Därför föreskrivs i havsrättskonventionen, United Nations’ Convention on the Law of the Sea, UNCLOS, att en stat när det gäller rätten till utländska fartygs oskadliga genomfart av ett lands territorialhav inte får anta lagar och andra författningar som gäller utländska fartygs utformning, konstruktion, bemanning eller utrustning, om de inte ger uttryck för allmänt accepterade internationella regler eller standarder. När det gäller rätten att anlöpa en hamn finns dock inget folkrättsligt hinder mot att ställa upp villkor, t.ex. avseende ett fartygs konstruktion, för ett sådant anlöp. Det sker bara undantagsvis.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">IMO</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Internationella regler som rör fartyg och sjötrafik, beslutas av det som i UNCLOS kallas den behöriga internationella organisationen, nämligen Förenta Nationernas fackorgan för sjöfartsfrågor, International Maritime Organization (IMO). Inom ramen för samarbetet i IMO har beslutats flera konventioner som tar sikte på fartygs säkerhet och skyddet för den marina miljön. Bland dessa konventioner kan nämnas International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS 74), som är den grundläggande konven- tionen för fartygs säkerhet, International Convention for the Prevention of Pollution from Ships (MARPOL 73/78), som är den grundläggande miljöskyddskonventionen för sjöfarten, Inter- national Regulations for Preventing Collisions at Sea (COLREG), som innehåller de internationella sjövägsreglerna, International Convention on Load Lines, lastlinjekonventionen, och Inter- national Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers <NOBR>(STCW-konventionen),</NOBR> som innehåller bestämmelser om utbildning och certifiering av sjöbefäl och vakthållningsregler för fartyg. Vissa konventioner har protokoll, som förändrat deras innehåll. Flera av dessa konventioner hänvisar</P>
<P class="p430 ft14">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p19 ft39">Sjöfart</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">till koder, som innehåller detaljerade regler för olika områden. Antalet koder är betydande.</P>
<P class="p12 ft8">Den övervägande delen av de regler som beslutas inom ramen för IMO:s verksamhet är folkrättsligt bindande. När det gäller t.ex. <NOBR>SOLAS-konventionen</NOBR> finns dessutom numera ett system, som kallas ”tacit amendment procedure”. Det innebär att när en ändring av <NOBR>SOLAS-konventionen</NOBR> beslutats (utom såvitt gäller konven- tionens kapitel I) blir ett land folkrättsligt bundet av beslutet om man inte inom en viss tid förklarar att man inte avser att bli bunden. Om ett tillräckligt stort antal länder förklarar sig inte vilja bli bundna, träder ändringen inte i kraft. Detta senare har aldrig inträffat. En svårighet med IMO:s regelverk är att många stater är folkrättsligt bundna av det men inte alla tillämpar det.</P>
<P class="p400 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft79">EG-rätt</SPAN></NOBR></P>
<P class="p383 ft8">EU har beslutat ett stort antal rättsakter rörande den internationella sjöfarten. Det har till övervägande del varit fråga om att göra <NOBR>IMO-regler</NOBR> till <NOBR>EG-rätt.</NOBR> Bland de viktigaste förordningarna kan nämnas följande.</P>
<P class="p321 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Den s.k. överlåtelseförordningen, (EG) nr 789/2004, som föreskriver att varje medlemsland i princip är skyldigt att som flaggstat godta ett fartyg som överförs från annat medlemsland om det har behörigen utfärdade certifikat enligt SOLAS, MARPOL och andra konventioner. Denna förordning har bl.a. lett till ett principiellt ställningstagande inom Sjöfarts- inspektionen att slopa alla svenska säkerhetsmässiga särkrav på fartyg.</SPAN></P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Den s.k. </SPAN><NOBR>ISM-förordningen,</NOBR> (EG) nr 3051/95, som innebär att den av IMO beslutade <NOBR>ISM-koden</NOBR> görs till europeisk rätt. ISM- koden är ett regelverk som innebär att fartyg skall ha en organisation ombord som säkerställer att fartyget tillämpar de regler som i säkerhetshänseende gäller för det och att rederiet har en motsvarande organisation.</P>
<P class="p432 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Den s.k. dubbelskrovskonventionen, (EG) nr 417/2002, som innebär att </SPAN><NOBR>MARPOL-konventionens</NOBR> bestämmelser om utfasning av enkelskrov på oljefartyg blir gällande för medlemsländerna.</P>
<P class="p433 ft14">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Sjöfart</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Den s.k. </SPAN><NOBR>EMSA-förordningen,</NOBR> (EG) nr 1406/2002, som innebär inrättandet av EMSA, European Maritime Safety Agency, den europeiska sjösäkerhetsorganisationen.</P>
<P class="p435 ft8">Det finns ett flertal direktiv på sjöfartsområdet. Några av de viktigaste är:</P>
<P class="p342 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Hamnstatskontrolldirektivet, 95/21/EG, som innebär att överenskommelsen om kontroll av utländska fartyg, Paris Memorandum of Understanding om Port State Control gjorts till europeisk rätt.</SPAN></P>
<P class="p436 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Klassdirektivet, 94/57/EG, som föreskriver vilka krav som skall ställas på organisationer/klassificeringssällskap för att flaggstater skall få delegera tillsynsuppgifter på dem.</SPAN></P>
<P class="p437 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Fiskefartygsdirektivet, 97/70/EG, varigenom </SPAN><NOBR>IMO-regler</NOBR> om fiskefartyg gjorts till europeisk lagstiftning.</P>
<P class="p313 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Övervakningsdirektivet, 2002/59/EG, varigenom föreskrivs en långtgående skyldighet för fartyg, på väg till eller från EU- hamnar att anmäla förekomsten av farligt gods ombord m.m.</SPAN></P>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Det tredje sjösäkerhetspaketet</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Kommissionen har lagt fram förslag till ändring av hamnstats- direktivet, klassdirektivet och övervakningsdirektivet samt förslag till två nya direktiv om olycksutredningar och om flaggstaters skyldighet. Se avsnitt 8.3.2 avseende olycksutredningar.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft79">EMSA</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">EMSA:s uppgifter är bl.a. att bistå kommissionen med sakkunskap i sjösäkerhetsfrågor, förbereda ändringar och tillägg till gemenskapsrättslig lagstiftning och genomföra vissa inspektioner i medlemsstaterna, t.ex. hur staterna lever upp till kravet i hamnstatsdirektivet. EMSA fungerar som en myndighet. Det är troligt att EMSA får fler uppgifter med tiden. Sjöfartsinspektionen deltar i EMSA:s direkta arbete genom att en företrädare för inspektionen ingår i EMSA:s styrelse.</P>
<P class="p187 ft14">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">6 Väg</P>
<P class="p439 ft22"><SPAN class="ft22">6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Vägverket</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Vägverkets ansvar och uppgifter m.m. framgår till en del av förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket. Vägverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås och vara samlande, stödjande och pådrivande inom sektorn gentemot övriga berörda parter. Det övergripande målet för verket är att säkerställa en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vägverket har följande sex delmål för vägtransportsystemet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>De har lika stor prioritet sinsemellan.</P>
<P class="p30 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett tillgängligt transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Ett jämställt transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">En positiv regional utveckling.</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">En hög transportkvalitet.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">En god miljö.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">En säker trafik.</SPAN></P>
<P class="p441 ft8">Vägverket ansvarar för planering, byggande och drift av de statliga vägarna och har också till uppgift att ta tillvara Sveriges intressen i det internationella arbetet som rör väg, fordon och trafik. Verket ansvarar även för en rad i instruktionen uppräknade områden nämligen frågor om:</P>
<P class="p442 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">trafik på väg och i terräng,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">vägtrafikregistret,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">körkort, förarutbildning och förarprov,</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">yrkestrafik,</SPAN></P>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Regleringsbrevet för budgetåret 2006 avseende Vägverket.</P>
<P class="p444 ft14">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">fordons beskaffenhet och utrustning,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">handikappanpassning av kollektivtrafik på väg,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">väganordningars tekniska utförande,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">avgränsning av väghållningsområden,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">prövning av arbetsplaner för vägbyggnadsföretag,</SPAN></P>
<P class="p360 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">fördelning och tillsyn av statliga bidrag till enskild väghållning, trafikhuvudmän och kommuner,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">ansökningar om ekonomiskt bidrag från EU till svenska vägprojekt,</SPAN></P>
<P class="p315 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">nationell och regional samordning av trafiksäkerhetsarbetet på väg och</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">samordning och genomförande av djupstudier av samtliga vägtrafikolyckor som har medfört att någon har avlidit.</SPAN></P>
<P class="p184 ft8">Vägverket skall till regeringen årligen redovisa, analysera och utvärdera utvecklingen inom verkets sektorsområden samt skall tillhandahålla underlag för tillämpningen av <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10). Verket får bedriva uppdrags- och försäljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt samt får inom mark- och vattenområdet utföra uppdrag som rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar och därmed jämförbara projekt.</P>
<P class="p334 ft8">Organisatoriskt har Vägverket en central förvaltning som är belägen i Borlänge och för den regionala förvaltningen svarar sju regioner; region Norr, region Mitt, region Stockholm, region Väst, region Mälardalen, region Sydväst och region Skåne. Den statliga väghållningen utövas av Vägverkets regionala förvaltning och affärsverksamheten inom verket sker genom Vägverkets tre affärsenheter: Vägverket Konsult, Vägverket Produktion och Vägverket Färjerederiet.</P>
<P class="p85 ft8">Vägverket ansvarar för vägtrafikregistret som innefattar fordons- registret, körkortsregistret, yrkestrafikregistret och felparkerings- registret. Genom bemyndiganden kan Vägverket också meddela föreskrifter på dessa områden. Hos Vägverket pågår uppbyggnaden av en rikstäckande nationell vägdatabas som skall göra viss trafikföreskriftinformation tillgänglig för trafikanterna. Regeringen har för avsikt att föreskriva att föreskrifter för lokal trafikreglering skall kungöras i en rikstäckande databas för trafikföreskrifter.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p446 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2004/05:87 och SOU 2003:119 Rikstäckande databas för trafikföreskrifter.</P>
<P class="p158 ft14">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft8">Sedan 2003 finns Vägtrafikinspektionen som en enhet inom Vägverket. Vägtrafikinspektionen har inga myndighetsuppgifter, dvs. ansvarar inte för normgivning, tillståndsgivning eller tillsyns- verksamhet på det sätt som Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen gör. Se vidare i avsnitt 6.5.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Ett komplext system</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Det regelverk som utgör ramen för vägtransportsystemet är komplext och kännetecknas av att fler myndigheter än Vägverket är ansvariga för olika delar av det som utgör systemet samt att brukarna av systemet är många. Byggande och drift av infrastrukturen, tillträde till systemet och användningen av systemet skiljer sig åt på många sätt från vad som gäller för de andra tre trafikslagen. Om dessa kan man något förenklat säga att det finns ett verk som är infrastrukturhållare och en säkerhets- myndighet/inspektion som utfärdar föreskrifter avseende de delar i systemen som rör bl.a. byggande, drift, underhåll, tillträde, tillstånd, utbildning, teknisk kontroll etc. och utövar tillsyn över dess efterlevnad. För dessa tre trafikslag framstår det som att det är den internationella påverkan på regelsystemen och tillsynen som gör det totala intrycket komplext. För vägtransportsystemet är det snarare mängden regelverk med olika myndigheter inblandade som gör systemet komplext i kombination med att antalet brukare är högt och att systemet är öppet för både tillståndspliktig verksamhet och icke tillståndspliktig användning. Exempel på ansvarsfördelningen ges nedan.</P>
<P class="p448 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">För väghållning och drift av väg är Vägverkets regioner väghållare för de allmänna vägarna och kommunerna väghållare för de vägar som är gator och inte samtidigt allmänna vägar. Över den statliga väghållningen finns det ingen reglerad tillsynsverksamhet. För enskilda vägar är t.ex. samfällighets- föreningar väghållare.</SPAN></P>
<P class="p431 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tillträdet till systemet är inte reglerat annat än genom krav på behörighetshandlingar, t.ex. körkort, för vissa fordon och krav på trafiktillstånd för yrkesmässig trafik. Systemet är inte avgränsat för enbart yrkesmässig användning utan privat och yrkesmässig användning är blandad.</SPAN></P>
<P class="p449 ft14">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Teknisk kontroll av fordon utförs av AB Svensk Bilprovning m.fl. besiktningsorgan.</SPAN></P>
<P class="p313 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Förarutbildning sker av bl.a. trafikskolor över vilka Vägverket har tillsyn och förarprövningen sker av bl.a. Vägverket som också har tillsyn över denna. Dessutom finns en fri sektor med privat förarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p436 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter, tillstånds- och tillsynsmyndigheter avseende yrkesmässig trafik och biluthyrning samt för säkerhet i vägtunnlar.</SPAN></P>
<P class="p437 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Polismyndigheterna utför kontroller av att olika regler följs ute på fältet, t.ex. när det gäller trafikregler och kör- och vilotider inom den yrkesmässiga trafiken.</SPAN></P>
<P class="p437 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Trafikregler finns i trafikförordningen och kan meddelas lokalt genom lokala trafikföreskrifter av en kommun, en länsstyrelse eller en polismyndighet bl.a.</SPAN></P>
<P class="p437 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Trafiksäkerhet är ett begrepp som ingår på ett eller annat sätt i många av de regelverk som styr byggande av väg, förar- utbildning etc.</SPAN></P>
<P class="p437 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Trafiksäkerhet är ett av flera delmål som skall tillgodoses av sektorsmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft9">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft79">Forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, har till uppgift att inom transport- och kommunikationsområdet ta fram utredningar, analyser och annat beslutsunderlag åt regeringen, utveckla prognos- och analysmetoder samt att ansvara för den officiella statistiken. I arbetet ingår att förse aktörerna inom sektorn med statistik, nulägesbeskrivningar, prognoser och konsekvensanalyser. Verksamheten styrs av förordningen (1995:810) med instruktion för SIKA och regleringsbreven. SIKA skall omlokaliseras från Stockholm till Östersund under 2007. Antalet anställda motsvarade 26 årsarbetskrafter under 2005.</P>
<P class="p85 ft8">VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende forskningsinstitut som arbetar med samtliga trafikslag, särskilt inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik och samspel mellan människa–</P>
<P class="p335 ft14">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8"><NOBR>fordon–transportsystem</NOBR> samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI utför forskningsuppdrag på uppdragsbasis i en tvärvetenskaplig organisation. Den största uppdragsgivaren är Vägverket. Andra uppdragsgivare är Verket för innovationssystem, <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> Banverket, Luftfartsverket, Fortifikations- verket, SIKA, vägentreprenörer och bilindustrin. VTI har huvudkontor i Linköping och har 180 anställda. Filialer finns i Borlänge, Stockholm och Göteborg.</P>
<P class="p324 ft22"><SPAN class="ft22">6.3</SPAN><SPAN class="ft66">Vägverkets myndighetsutövning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Myndighetsutövning kan allmänt sägas vara uttryck för det allmännas maktbefogenheter i förhållande till medborgarna, t.ex. att en myndighet fattar beslut som får bestämda rättsverkningar mot en enskild.</P>
<P class="p368 ft8">Som exempel på Vägverkets myndighetsutövning kan nämnas beslutsfattande som rör <SPAN class="ft9">vägen </SPAN>vid byggande och projektering av de allmänna vägarna i form av ett beslut om att fastställa en arbetsplan, vilket är det rättsliga medel som används för att ta mark i anspråk för vägbygge och vilket styr vägens utformning. Frågor om arbetsplan och därmed förknippade frågor regleras i väglagen (1971:948). Som exempel på Vägverkets myndighetsutövning inom området väg kan också nämnas Vägverkets beslut enligt trafikförordningen (1998:1276) att tillåta en viss högsta hastighet på en väg. Exempel på Vägverkets myndighetsutövning som rör <SPAN class="ft9">föraren </SPAN>är beslut om godkännande av en förare vid ett förarprov enligt körkortslagen (1998:488) och beslut om att registrera en viss förarbehörighet i vägtrafikregistret. Beslut avseende <SPAN class="ft9">fordon </SPAN>kan meddelas av Vägverket enligt fordonslagen (2002:574) och tillhörande förordning och t.ex. gälla typgodkännande av ett fordonsslag enligt ett <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> undantag från krav på avgasrening enligt lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och tillhörande förordning etc.</P>
<P class="p450 ft14">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Väg SOU 2007:4</P>
<P class="p275 ft3">Tabell 6.1 Översikt av Vägverkets myndighetsutövning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p27 ft87">Enhet</P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft87">Myndighetsutövningens huvudsakliga inriktning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td47"><P class="p19 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr34 td158"><P class="p19 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td36"><P class="p27 ft85">De regionala väghållnings-</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p155 ft44">Handläggning av ärenden kopplade till väghållning/ trafik.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p27 ft89">myndigheterna</P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft44">Regionerna bereder också ett antal ärendetyper som beslutas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td157"><P class="p155 ft39">av andra myndigheter eller Vägverket (VV) centralt. Viss</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft90">tillsynsverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft89">.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p27 ft89">Trafikregistret (TR)</P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft44">Registerhållningsverksamhet för vägtrafik. VV/TR är också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td157"><P class="p155 ft44">uppbördsmyndighet för fordonsskatt, vägavgift m.m. Hälften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft89">av de anställda arbetar med systemutveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p27 ft90">Förarenheten</P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p155 ft90">Förarprovsverksamhet och tillsyn av trafikskolor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td36"><P class="p27 ft89">Samhälle och trafik</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p155 ft39">Handläggning av bl.a. typgodkännanden, dispenser och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td157"><P class="p155 ft44">överklagningsärenden inom områdena fordon, yrkestrafik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft44">vägtrafik, trafikmedicin och körkort. Normgivning/regelarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft89">och tillsyn inom samma områden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p27 ft89">Vägverket support</P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p155 ft44">Arbetsplaneärenden, indragnings- och förändringsärenden,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td36"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p155 ft44">förvaltningsrättsligt expertstöd till övriga enheter i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td47"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td158"><P class="p155 ft90">myndighetsutövning och normgivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Normering och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">I instruktionen för Vägverket finns endast en tillsynsuppgift angiven och det är tillsyn över utdelade statsbidrag. Övriga tillsynsuppdrag finns i olika författningar inom vägtrafikområdet. Vägverket ansvarar för tillsyn på ett flertal områden. På vissa av dessa områden sker tillsyn enbart av Vägverket, på andra tillsammans med andra myndigheter t.ex. länsstyrelser. På vissa områden utövar kommunen tillsyn lokalt och Vägverket centralt. Tillsyn i form av marknadskontroll förekommer. Som exempel på tillsynsområden kan nämnas tillsyn över förarprövning, trafik- övningsplatser, motorfordons avgasrening och motorbränslen. Som exempel på beslut om godkännanden som Vägverket fattar kan nämnas godkännande att bedriva trafikskola och beslut om godkänt förarprov.</P>
<P class="p451 ft14">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Normgivning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Vägverket har en omfattande föreskriftsrätt. Nedan ges några exempel på vad Vägverket meddelar föreskrifter om och som har anknytning till utredningens arbete. Vägverket meddelar före- skrifter som har samband med vägbygge enligt väglagen (1971:948) såsom föreskrifter om genomförande av förstudie och väg- utredning enligt 23 a § vägkungörelsen (1971:954), föreskrifter om upprättande av arbetsplaner och om tillägg till arbetsplaner samt om miljökonsekvensbeskrivningar i samband med arbetsplaner, vilka meddelas i samråd med Naturvårdsverket. Med stöd av körkortslagen (1998:488), KKL, och körkortsförordningen (1998:980), KKF, meddelar Vägverket föreskrifter om medicinska krav för olika körkortsbehörigheter, villkor som från trafik- säkerhetssynpunkt skall vara uppfyllda för körkortsinnehav, samt föreskrifter om bl.a. synprövning och läkarundersökning efter samråd med Socialstyrelsen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vägverket får vidare meddela föreskrifter om introduktionsutbildning, om tillstånd att bedriva utbildningen och om tillsyn över sådan utbildning samt högsta pris för utbildningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p453 ft8">Vägverket meddelar också föreskrifter om förarutbildning i andra fall än när det gäller utbildning i gymnasieskolan, komvux och skola med motsvarande utbildning, vilket Statens skolverk ansvarar för efter samråd med Vägverket samt föreskrifter om förarutbildning inom Försvarsmakten vilket Försvarsmakten ansvarar för efter samråd med Vägverket.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p113 ft8">Vägverket meddelar föreskrifter om förarprov och om förordnande att förrätta förarprov med stöd av 8 kap. 5 § KKF samt föreskrifter för verkställighet av KKL och KKF och föreskrifter om körkort, traktorkort och deras utseende enligt 8 kap. 6 § KKF. Vägverket meddelar också föreskrifter om riskutbildning, om utbildning och godkännande av utbildnings- personal, om godkännande av trafikövningsplats samt tillsyn över verksamhet vid trafikövningsplats.</P>
<P class="p304 ft8">Med stöd av 6 § lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter samt förordningen (1999:991) om förar- bevis för moped klass I och för terrängskoter meddelar Vägverket bl.a. föreskrifter om verkställighet av lagen och förordningen. Med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr26 td159"><P class="p19 ft91">3</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td160"><P class="p19 ft41"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 10 kap. 1 § KKL och 8 kap. 1 § KKF.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td159"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td159"><P class="p19 ft91">4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td118"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 4 kap. 7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td161"><P class="p19 ft41">§ KKL och 8 kap. 3 a § KKF.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td159"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td159"><P class="p19 ft91">5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td118"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 8 kap. 4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td161"><P class="p19 ft44">§ KKF och 12 § förordningen (1998:978) om trafikskolor.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td159"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft14">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">stöd av 11 kap. 1 § yrkestrafikförordningen (1998:779) meddelar Vägverket föreskrifter om taxitrafik, om prov för yrkeskunnande m.m.</P>
<P class="p455 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Tillstånd</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Tillstånd krävs för att utöva viss verksamhet i vägtransport- systemet. Exempelvis krävs det olika behörighetshandlingar i form av körkort och förarbevis för att få köra olika fordon. Länsstyrelserna handlägger och beslutar i frågor om körkorts- tillstånd, körkort, återkallelser av körkort m.m. För att få utbilda fordonsförare i trafikskola krävs det tillstånd. Tillstånd till trafikskoleverksamhet och annan utbildning handläggs och beslutas av Vägverket. Vägverket ansvarar för verksamhet rörande förarprov och för godkännandet av elever. För yrkesmässig trafik krävs trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen. Länsstyrelserna är prövningsmyndigheter och tillsynsmyndigheter och Vägverket har föreskriftsrätt.</P>
<P class="p390 ft8">Inom fordonsområdet krävs exempelvis typgodkännanden av fordon, dispenser m.m. vilket Vägverket ansvarar för. När det gäller vägar är hastighetsregleringen en fråga som i viss mån bestäms av Vägverket, se vidare i avsnitt 6.10.1.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p456 ft8">Vägverket utövar tillsyn på ett tjugotal områden. För utredningens arbete är det av intresse att notera följande tillsynsområden:</P>
<P class="p358 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Förarprövning,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">introduktionsutbildning,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">trafikövningsplatser och</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">utbildning och prov för behörighet för moped klass I och terrängskoter.</SPAN></P>
<P class="p194 ft8">Länsstyrelsen utövar viss tillsyn på det område för vilket Vägverket har föreskriftsrätt bl.a. enligt yrkestrafiklagen (1998:490), YTL, och yrkestrafikförordningen (1998:779), YTF och enligt lagen (1998:492) om biluthyrning och förordningen (1998:780) om biluthyrning.</P>
<P class="p457 ft14">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft8">Vägverket är inte tillsynsmyndighet enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods och tillhörande förordning. Det är polismyndigheterna som har tillsyn över landtransporter på väg av farligt gods och Statens räddningsverk är föreskrivande myndighet på området för vägtransporter.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Finansiering av normering och tillsyn</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">Den normgivning, tillståndsgivning och tillsyn som förekommer inom vägtrafikområdet finansieras genom dels anslag, dels avgifter.</P>
<P class="p72 ft8">Avgifter används bl.a. för tillstånd av olika slag såsom för körkortstillstånd och tillstånd att bedriva trafikskola. För Vägverkets förarprovsverksamhet tas också ut en avgift av den som avlägger prov. Tillsyn över tillståndspliktig verksamhet och generell normgivning finansieras av anslag. Hela Vägtrafikinspektionens verksamhet finansieras av anslag.</P>
<P class="p324 ft22"><SPAN class="ft22">6.4</SPAN><SPAN class="ft66">Dubbla roller</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Utredningen har försökt kartlägga i vilken utsträckning Vägverket kan sägas ha dubbla roller på så sätt att verket både utövar verksamhet och har tillsyn över densamma. Motivet för att utreda detta är att tillsyn bör ske av ett från tillsynsobjektet fristående organ i enlighet med allmänna principer för tillsyn. Utredningen har inte gjort någon ingående analys av den materiella lagstiftning som styr tillsynen utan har översiktligt gått igenom lagar och förordningar för att se i vilken utsträckning dubbla roller kan sägas föreligga.</P>
<P class="p304 ft8">Det kan konstateras att begreppet tillsyn i olika författningar har olika innebörd. Det kan avse tillsyn av föreskrifters efterlevnad, tillsyn över en viss verksamhet, tillsyn över om kriterier för ett meddelat tillstånd uppfylls, översiktsuppdrag osv. Tillsyn kan också avse produkter såsom maskiner, motorbränslen samt över buller. Tabellen nedan ger en överblick av de tillsynsuppdrag som utredningen funnit och i vilken författning de regleras. Kartläggningen ger vid handen att dubbla roller förekommer inom förarprövningen. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnitt 6.4.2.</P>
<P class="p458 ft14">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft15">Väg SOU 2007:4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr8 td162"><P class="p19 ft3">Tabell 6.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td163"><P class="p19 ft3">Översikt av Vägverkets tillsyn</P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td164"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td165"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td166"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p19 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td164"><P class="p26 ft90">Författning</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td166"><P class="p155 ft90">Vägverket har tillsyn över</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft85">Dubbla roller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td88"><P class="p26 ft15">Körkortsförordningen (1998:980)</P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p155 ft15">1.</P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p156 ft89">Förarprövning 8 kap. 12 §</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p459 ft15">Ja och Nej*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td162"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td142"><P class="p155 ft15">2.</P></TD>
<TD class="tr36 td168"><P class="p156 ft15">Trafikövningsplatser 8 kap. 12 §</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p459 ft89">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr37 td88"><P class="p26 ft90">Körkortslagen (1998:488)</P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p155 ft85">3.</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p156 ft85">Introduktionsutbildning 4 kap. 11 §</P></TD>
<TD class="tr37 td74"><P class="p459 ft90">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td88"><P class="p26 ft44">Lagen (1999:877) om förarbevis för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td170"><P class="p155 ft90">Utbildning och kunskapsprov 5 §</P></TD>
<TD class="tr38 td74"><P class="p459 ft90">Nej **</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td88"><P class="p26 ft39">moped klass I och för terrängskoter</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td88"><P class="p26 ft39">Förordningen (1998:978) om trafik-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td170"><P class="p155 ft89">Trafikskolor, 1 §</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p459 ft89">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td162"><P class="p26 ft90">skolor</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td88"><P class="p26 ft44">Förordningen (2001:1985) om motor-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td170"><P class="p155 ft44">Tillsyn över efterlevnad av lagen, 16 §</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p459 ft90">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td88"><P class="p26 ft90">fordons avgasrening</P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td88"><P class="p26 ft44">Förordningen (2001:1084) om buller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td170"><P class="p155 ft85">Central tillsyn över efterlevnaden av</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p459 ft90">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td88"><P class="p26 ft89">från viss utomhusutrustning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p155 ft15">förordningen och föreskrifter med-</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td162"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td170"><P class="p155 ft39">delade med stöd av förordningen, 9 §</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft92">Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) och förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor (bilaga), fordonsförordningen (2002:925)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr24 td171"><P class="p19 ft89">Typgodkännande,</P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p20 ft89">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p19 ft39">marknadskontroll av varor,</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p460 ft44">säkerhet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p19 ft85">3 kap. 5 § fordonsF, 3 §</P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p460 ft39">produkt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td171"><P class="p19 ft15">säkerhetsförordningen***</P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr24 td168"><P class="p19 ft15">Lagen (2005:1248) om förnybara</P></TD>
<TD class="tr24 td172"><P class="p19 ft89">Central tillsyn över efterlevnad av</P></TD>
<TD class="tr24 td83"><P class="p19 ft93">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft89">drivmedel</P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p19 ft89">lagen, 5 §</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td168"><P class="p19 ft15">Förordningen (1989:891) om stats-</P></TD>
<TD class="tr39 td172"><P class="p19 ft89">Att bidrag används för avsett</P></TD>
<TD class="tr39 td83"><P class="p19 ft93">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft3">bidrag till enskild väghållning</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p19 ft3">ändamål, 26 §</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft3">*) Dubbla roller uppstår när Vägverket utövar tillsyn över den egna förarprövningen.</P>
<P class="p461 ft3">**) Om förslag genomförs i enlighet med SOU 2005:45 övertar Vägverket förarprövningen och då uppstår dubbla roller.</P>
<P class="p4 ft3">***) Produkttillsyn m.m. <NOBR>EG-direktiv</NOBR> styr.</P>
<P class="p462 ft14">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Yrkestrafik</SPAN></P>
<P class="p325 ft75">Av bestämmelserna i yrkestrafiklagen (1998:490), YTL och yrkes- trafikförordningen (1998:779), YTF, framgår sammanfattningsvis följande.</P>
<P class="p72 ft8">Det krävs trafiktillstånd för att få driva yrkesmässig trafik. Prövningsmyndighet är länsstyrelsen och i vissa fall, avseende tillstånd till linjetrafik, Vägverket (2 kap. 2 § YTL). Prövnings- myndigheten är också tillsynsmyndighet (5 kap. 17 § YTL). Tillsynen avser att tillståndshavaren bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser. Prövningsmyndigheten skall också i övrigt verka för att kraven på trafiksäkerhet, trafikmiljö och arbetsmiljö uppfylls samt för att yrkesmässig trafik bedrivs under konkurrens- villkor som är lika för alla yrkesutövare. Prövningsmyndigheten utövar också tillsyn över att innehavare av taxiförarlegitimation uppfyller de krav som gäller för legitimationen.</P>
<P class="p339 ft8">Av 11 kap. 1 § YTF framgår bl.a. att Vägverket får meddela föreskrifter för verkställighet av yrkestrafiklagen och yrkestrafik- förordningen. I VVFS 2000:196 har Vägverket meddelat sådana föreskrifter. I dem behandlas länsstyrelsernas tillsyn och det uttalas bl.a. att den skall utövas regelbundet och minst var femte år skall kontrolleras att den som innehar trafikstillstånd uppfyller kraven härför.</P>
<P class="p356 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Förarprövning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Ett område som utredningen finner bör belysas särskilt är förarprövningen. Anledningen härtill är att Vägverket till en del har dubbla roller på detta område. För förarprövning gäller samman- fattningsvis följande. Vägverket ansvarar för förarprövningen avseende körkort och traktorkort (enbart skriftligt prov) enligt KKL och för trafiktillstånd enligt YTL. Vägverket utfärdar också föreskrifter om förarprövningen med stöd av KKF och YTF. I föreskrifterna anges bl.a. kraven för olika behörigheter för körkort och olika krav för trafiktillstånd. Förarprov anordnas också inom olika utbildningar inom Försvarsmakten och skolväsendet. Inom utbildning i skolväsendet avläggs delprov under utbildningens gång.</P>
<P class="p463 ft8">Ett annat system gäller för förarprövning för mopeder klass I och terrängskoter enligt lagen (1998:877) om förarbevis för moped</P>
<P class="p464 ft14">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">klass I och för terrängskoter och tillhörande förordning. I detta system anordnar inte Vägverket förarprovet utan det görs av den som godkänns för ändamålet av Vägverket. I SOU 2005:45 <SPAN class="ft9">Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling </SPAN>föreslås emellertid att Vägverket skall ansvara för förarprövningen även på detta område.</P>
<P class="p334 ft8">Vägverket förordnar förarprövare, både de egna inom verket som förrättar de prov som Vägverket ansvarar för och de som förrättar prov inom Försvarsmakten och skolväsendet. Förordnandena kan återkallas av verket.</P>
<P class="p50 ft8">Föreskrifter om förarprov meddelas av Vägverket liksom föreskrifter om förordnande att förrätta förarprov.</P>
<P class="p50 ft8">Föreskrifter om förarutbildning meddelas av Vägverket i enlighet med förordningen (1998:978) om trafikskolor. Föreskrifter om förarutbildning inom skolväsendet meddelas av Statens skolverk efter samråd med Vägverket och föreskrifter om utbildning inom Försvarsmakten meddelas av Försvarsmakten efter samråd med Vägverket. I annat fall meddelas föreskrifter om förarutbildning av Vägverket.</P>
<P class="p334 ft8">Vägverket utövar också tillsyn över förarprövningen, däri inbegripet den förarprövning som sker inom Försvarsmakten och skolväsendet men i den tillsynsverksamheten skall samråd ske med Försvarsmakten respektive Statens skolverk.</P>
<P class="p50 ft8">Dubbla roller kan sägas föreligga på så sätt att Vägverket ansvarar för den praktiska myndighetsutövningen genom att pröva eleverna genom av verket konstruerade prov m.m. och har samtidigt tillsyn över prövningen, inklusive förarprövarna. Vägverket är alltså utförare av en verksamhet som verket också har tillsyn över. Inom de övriga tillsynsområdena föreligger inte dubbla roller i denna bemärkelse. Det kan tilläggas att frågan om hur förarprövningen skulle ordnas har utretts tidigare, i samband med att TSV, som innan 1993 ansvarade för förarprövningen, ingick i Vägverkets organisation. I betänkandet <SPAN class="ft9">Förarprövare? </SPAN>(SOU 1993:34) behandlas frågan om vilket organ som skulle handha förarprövningen. Av direktiven för utredningen framgår att bakgrunden till utredningen bl.a. var att uppgifter av både föreskrivande och utövande karaktär fanns hos Vägverket efter att TSV hade upphört. Dessa uppgifter borde skiljas åt, vilket talade för att förarprövningen borde flyttas från Vägverket. Utredningen kom fram till att en ny myndighet borde tillskapas för förarprövningsförfarandet. Så blev det inte utan förarprövningen fick vara kvar inom Vägverkets organisation. I prop. 1995/96:131</P>
<P class="p465 ft14">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft9">Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet <SPAN class="ft8">framgår sammanfattningsvis följande (s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">28–29).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Utöver SOU 1993:34 utarbetade en arbetsgrupp inom Kommunikationsdepartementet en promemoria om att gymnasieskolan skulle överta utbildning och examination för körkort. Detta förslag ledde inte till lagstiftning på grund av att det offentliga skolväsendet nyligen reformerats och att möjligheterna att kontrollera förarprövningens kvalitet därigenom blivit mindre. För att åstadkomma en enhetlig praxis på området och med beaktande av att ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EG-direktiv</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> då nyligen hade införts avseende körkort ansågs det att kvalitetssäkring av förarproven bättre skulle uppnås om den föreskrivande och den tillämpande myndigheten fanns på central nivå och det mest lämpliga var att Vägverket behöll uppgiften.</SPAN></P>
<P class="p400 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Förarutbildning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Det finns olika behörighetsbevis: körkort (A1, A, B, C, D och E), traktorkort och förarbevis för moped klass I och förarbevis för terrängskoter.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det finns också ett s.k. särskilt förarbevis som gäller under höjd beredskap.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>De grundläggande bestämmelserna om hur man förvärvar ett behörighetsbevis finns i KKL och KKF. Särskilda bestämmelser finns i lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter och tillhörande förordning rörande de fordonen.</P>
<P class="p304 ft8">För körkortsbehörigheterna är inte utbildning ett obligatoriskt moment, utöver riskutbildning och introduktionsutbildning. Det som krävs för att kunna erhålla behörigheterna är genomfört godkänt kunskapsprov och körprov.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>För förarbevis för moped klass I och för terrängskoter är däremot utbildning ett obliga- toriskt moment utöver godkänt kunskapsprov.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p113 ft8">Utbildning av förare sker bl.a. i trafikskola, inom Försvars- makten och inom skolväsendet. För att få övningsköra privat i trafik krävs genomgången introduktionsutbildning av eleven och av handledaren.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Introduktionsutbildning får bedrivas efter tillstånd av Vägverket.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vägverket får återkalla tillståndet om</P>
<P class="p466 ft41"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 5 § KKL och 3 kap. 1 § KKL. <SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 13 § KKL.</P>
<P class="p100 ft41"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 3 kap. 1,4 och 5 §§ KKL.</P>
<P class="p170 ft41"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 1995:45, Säkra förare på moped, terrängskoter och terränghjuling I betänkandet föreslås flera förändringar av systemet för utbildning och prov.</P>
<P class="p4 ft41"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 4 kap. 7 § KKL.</P>
<P class="p100 ft15"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 4 kap. 9 § KKL.</P>
<P class="p444 ft14">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft8">förutsättningarna inte längre finns samt har tillsyn över introduktionsutbildningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Introduktionsutbildning får ske av fysisk eller juridisk person som uppfyller ekonomiska krav samt i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva en god utbildning.</P>
<P class="p468 ft8">Utbildning av förare av moped klass I och terrängskoter får ske av fysisk eller juridisk person som med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva en god utbildning. Vägverket meddelar tillstånd att bedriva utbildningen. Vägverket kan också återkalla tillståndet om förutsättningarna inte längre finns.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vägverket får överlämna åt fysiska eller juridiska personer att anordna kunskapsprov för förarbevis. Tillsyn över utbildning och förarprov utövas av Vägverket.<SPAN class="ft16">TP F</SPAN><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p85 ft8">Utbildning i trafikskola regleras genom lagen (1998:493) om trafikskolor, TskL, och förordningen (1998:978) om trafikskolor, TskF. Med trafikskola menas yrkesmässig utbildning av förare av fordon som kräver särskild behörighet. Det finns trafikskolor som efter tillstånd av Vägverket utbildar även för förarbevis för moped klass I och terrängskoter. Den utbildning som sker för de fordonen regleras av den särskilda lagen om sådana förarbevis. För att driva trafikskola krävs det tillstånd av Vägverket (2 § TskL). För att arbeta i en trafikskola krävs det också godkännande av Vägverket. De kategorier befattningshavare som finns är trafikskolechef, utbildningsledare och trafiklärare (3 § TskL). Av 5 § TskL framgår att Vägverket kan återkalla ett tillstånd att driva trafikskola om</P>
<P class="p469 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">tillståndshavaren visar sig vara olämplig att driva trafikskola,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">utbildningen i trafikskola bedrivs i strid mot gällande föreskrifter eller i övrigt på ett otillfredsställande sätt eller</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv månaderna.</SPAN></P>
<P class="p184 ft8">Även befattningshavarens tillstånd kan återkallas av Vägverket till följd av olämplighet (6 § TskL). Möjlighet att meddela varning finns också, för det fall det kan antas att felet eller bristen kommer att rättas till även utan återkallelse (7 § TskL). Varningsbeslutet får inte överklagas. Övriga beslut av Vägverket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (8 § TskL) och prövningstillstånd</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft91">12</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td174"><P class="p19 ft41"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 4 kap. 10 och 11 §§ KKL.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td173"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td173"><P class="p19 ft91">13</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td174"><P class="p19 ft14"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 3 och 4 §§ lagen (1999:788) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td173"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td173"><P class="p19 ft91">14</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td174"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft16">PT </SPAN>Se 5 § lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter samt 10 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td173"><P class="p19 ft16">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft15">förordningen (1999.991) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter.</P>
<P class="p87 ft14">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">gäller vid överklagande till kammarrätten. Bestämmelserna innebär att ett beslut att återkalla ett tillstånd gäller först när det har vunnit laga kraft. Att bedriva trafikskola utan tillstånd är straffbart (böter) enligt 9 § TskL.</P>
<P class="p12 ft8">Av TskF framgår bl.a. följande. Vägverket utövar tillsyn över trafikskolor (1 § TskF). Det finns reglerade krav på utbildning och lämplighet hos dem som skall tjänstgöra i en trafikskola (3 och 5 §§ TskF). Undervisningen skall bedrivas enligt kursplaner som Vägverket fastställer (7 § TskF). Om en polismyndighet finner att ett tillstånd bör återkallas för en trafikskola eller en trafikskolechef skall det anmälas till Vägverket (9 § TskF). Ytterligare föreskrifter om trafikskolor, om utbildning vid sådana och om kompetenskrav enligt 3 § TskF får meddela av Vägverket.</P>
<P class="p338 ft8">Av Vägverkets föreskrifter om trafikskolor, VVFS 2006:65, framgår bl.a. följande om tillsyn över trafikskola. Tillsynen skall ge trafikskolan råd och stöd så att samhällets krav på god förarutbildning tillgodoses. Tillsynen skall också säkerställa att trafikskolechef, utbildningsledare och trafiklärare vid trafikskolan fullgör sina föreskrivna åligganden, samt att förarutbildningen i övrigt bedrivs enligt gällande föreskrifter och enligt trafikskolans undervisningsplan. Syftet med tillsynen skall i första hand uppnås genom samverkan mellan Vägverket och trafikskolan. Tillsynen skall ske genom förarprov, särskilt tillsynssamtal och besök. Tillsyn genom förarprov skall ske kontinuerligt och avse iakttagelser av hur skolans undervisningsplan följs, hur och i vilken omfattning kursplanens mål uppnås och att undervisningskort förs på föreskrivet sätt. Särskilt tillsynssamtal skall ske minst en gång vart tredje år och omfatta skolans undervisningsplaner, utbildnings- resultat samt iakttagelser från provverksamheten. Om brister kommer fram vid tillsynen skall Vägverket ålägga trafikskolechefen eller utbildningsledaren att inom viss tid inkomma med ett åtgärdsprogram som anger hur och när bristerna skall avhjälpas. Tillsyn i form av besök skall ske om inte särskilt tillsynssamtal har gett resultat. Tillsynen skall fortlöpande dokumenteras.</P>
<P class="p470 ft14">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft22"><SPAN class="ft22">6.5</SPAN><SPAN class="ft66">Vägtrafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund till inrättandet</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Under 1999 uppmärksammade Trafikutskottet det förhållandet att vägtrafiken saknade motsvarighet till de mera oberoende inspektionsverksamheter som då fanns inom den spårbundna trafiken, sjöfarten och luftfarten. Trafikutskottet föreslog därvid inrättande av en fristående vägtrafikinspektionen, vilket riksdagen anslöt sig till.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p386 ft9"><SPAN class="ft8">I betänkandet </SPAN>Ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten <SPAN class="ft8">(SOU 2000:43) föreslog Trafikansvarsutredningen bl.a. att de s.k. systemutformarnas ansvar för vägtransportsystemet skulle regleras i en ramlag. Utredningen föreslog också att en särskild myndighet, Vägtrafikinspektionen, skulle inrättas med uppgift att förtydliga och följa upp genomförandet av lagens intentioner. Med system- utformare avsåg utredningen den som yrkesmässigt ansvarar för eller genom väghållning eller sådan trafik- och samhällsplanering, transportförsörjning, produktion, försäljning, övervakning, information, undervisning, vård och rehabilitering eller annan verksamhet som i övrigt påverkar vägtransportsystemet eller säkerheten för de personer som vistas i systemet. Med yrkesmässigt avsågs även den offentliga verksamheten. I den föreslagna lagtexten behandlades systemutformarna sammantagna som ett begrepp och de ålades olika skyldigheter t.ex. att utreda olyckor såtillvida inte detta skulle ske av Statens haverikommission. Utredningen föreslog att kommunerna inom ramen för den kommunala räddningstjänsten samt polismyndigheterna i den utsträckning som Vägtrafikinspektionen föreslog skulle underrätta Vägtrafikinspektionen om vissa slag av olyckor. För Vägtrafik- inspektionen föreslogs ett krav på att underrätta Statens Haverikommission om olyckor. Dessutom föreslogs att system- utformarna skulle lämna en kopia av den slutliga rapporten efter olyckan till Vägtrafikinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p473 ft8">Utredningen om inrättandet av Vägtrafikinspektionen föreslog i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft9">En vägtrafikinspektion </SPAN>(SOU 2002:65) ett mer vittgående ansvar för Vägtrafikinspektionen än vad som slutligen bestämdes. Bl.a. föreslogs att chefen för Vägtrafikinspektionen skulle ansvara för och besluta i frågor om att granska verksamheten hos statliga och kommunala väghållare, transportföretag,</P>
<P class="p474 ft15"><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se bet. 1998/99:TU9, rskr. 1998/99:197.</P>
<P class="p87 ft14">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">fordonstillverkningsföretag eller andra som utövar verksamhet som väsentligt påverkar vägtransportsystemets utformning och funktion med utgångspunkt från beslutade trafiksäkerhetsmål. En föreskriftsrätt föreslogs också för chefen för Vägtrafik- inspektionen. Anledningen till att utredaren inte föreslog att Vägtrafikinspektionen skulle bli en från Vägverket självständig inspektionsmyndighet var att riksdagen och regeringen hade påtalat vikten av att en inspektionsverksamhet kunde inrättas så snart som möjligt och i det rådande läget var det därför svårt att föreslå en självständig och fristående inspektion. Vägtrafikinspektionen föreslogs få ansvara för delar av bilinspektionsverksamheten och på sikt föreslogs att även granskningsverksamhet som omfattade hela vägtransportsystemet skulle överföras till inspektionen.</P>
<P class="p475 ft8">När det gäller djupstudier och haveriutredningar inom vägtrafikområdet föreslogs inte någon förändring. Motivet till att inte ändra de gällande förhållandena – Vägverket utförde djupstudier av alla dödsolyckor sedan 1997 – var att sådan verksamhet var mycket resurskrävande och med givna ekonomiska ramar skulle i sådana fall andra viktigare uppgifter få stå tillbaka. Det framstod inte som lämpligt att flytta detta ansvar som ingick i Vägverkets sektorsansvar till en liten nybildad myndighet. Det arbetssätt som Vägtrafikinspektionen i övrigt skulle få fordrade inte heller att olycksutredningar sköttes av inspektionen.</P>
<P class="p475 ft8">Tanken på att inrätta en gemensam myndighet för inspektion berördes också av utredningen i positiva ordalag. Utredaren framhöll att ur ett medborgerligt perspektiv får det inte vara någon skillnad i hur de olika systemutformarna förhåller sig till människors liv och hälsa i de olika tranportslagen med tanke på att nollvisionen gäller samtliga transportslag och att en gemensam säkerhetsmyndighet för alla transportslag skulle kunna spela en viktig roll i harmoniseringen av säkerhetsfilosofier och säkerhets- kulturer inom de olika transportslagen. Resonemanget byggde på att trots tekniska skillnader mellan de olika trafikslagen går utvecklingen från en detaljtillsyn, där den tekniska kompetensen är central, till att respektive verksamhet utvecklar sin egenkontroll och tillsynsmyndigheterna i stället utför systemkontroller och kvalitetssäkring, i vilket de olika transportslagen borde kunna finna likheter och vinna på att agera från en gemensam plattform.</P>
<P class="p476 ft14">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Vägtrafikinspektionens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Vägtrafikinspektionen har inte något tillsynsmandat och disponerar inte heller något instrument för att styra aktörer till att vidta åtgärder. Grunden för Vägtrafikinspektionens ansvar och verksamhet återfinns i 16 och 20 §§ förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket.</P>
<P class="p386 ft8">Chefen för Vägtrafikinspektionen ansvarar för och beslutar i frågor om att</P>
<P class="p436 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndigheter och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera sådana förhållanden som väsentligt kan påverka vägtransportsystemets utformning och funktion,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">genom dialog med de aktörer som avses i 1 verka för att dessa tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg, samt</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft86">initiera forskning och utveckling inom vägtrafiksäkerhets- området och följa sådan forskning som har betydelse för inspektionens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p184 ft8">Chefen för Vägtrafikinspektionen tillsätts av regeringen. Vägtrafik- inspektionen är belägen i Borlänge och hade i juli 2006 16 anställda.</P>
<P class="p50 ft8">Vägtrafikinspektionens uppgifter genomförs på i huvudsak följande sätt. Verksamhet enligt den första punkten i instruktionen inriktas på att följa och analysera trafikskadeutvecklingen samt viktiga säkerhetsrelaterade tillstånd i vägtransportsystemet.</P>
<P class="p50 ft8">Uppgiften enligt den andra punkten genomförs genom att inspektionen gör utvärderingar och analyser av hur säkerhets- arbetet bedrivs hos olika aktörer och påpekar eventuella brister samt följer upp att bristerna åtgärdas.</P>
<P class="p334 ft8">Samverkan med andra aktörer än systemutformarna t.ex. andra transportinspektioner och organisationer med liknande uppgifter inom andra samhällssektorer sker i strukturerad form genom etablering av fasta nätverk. En god omvärldsbevakning både på nationellt och internationellt plan är också viktigt.</P>
<P class="p50 ft75">Den fjärde punkten innebär att inspektionen inom ramen för sin utvärderande roll ska initiera forskningsprojekt och följa sådan forskning som har anknytning till dess roll som oberoende</P>
<P class="p252 ft14">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">utvärderare. Inspektionen skall också verka för att relevant forskning inom trafiksäkerhetsområdet kommer till stånd genom annan aktörs finansiering och följa sådan forskning såväl nationellt som internationellt.</P>
<P class="p103 ft8">Vägtrafikinspektionens verksamhet är anslagsfinansierad.</P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Något om Vägtrafikinspektionens arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">Vägtrafikinspektionen arbetar med trafiksäkerhet ur ett humanistiskt perspektiv i linje med nollvisionens grundsyn på trafiksäkerhet. Vägledande för inspektionens prioriteringar är noll- visionen och i ett kortare perspektiv det etappmål, som riksdagen har lagt fast för år 2007. Säkerhetsarbetet i vägtransportsystemet syftar huvudsakligen till att skapa säkerhet och där goda nivåer av säkerhet har kunnat uppnås ska dessa vidmakthållas. Inspektionens arbetssätt måste vara process- och utvecklingsinriktat med fokus på de verksamheter och problemområden som har potential att ge ett mervärde och ett långsiktigt bidrag till trafiksäkerhetsmålen. Inspektionen utreder inte olyckor.</P>
<P class="p340 ft8">Kortfattat kan man säga att inspektionens arbete delas in i tre faser:</P>
<P class="p477 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Initieringsfasen </SPAN>– där inspektionen analyserar problem grundat på egna iakttagelser, statistik, skrivelser utifrån eller resultat av Vägverkets djupstudier eller <NOBR>OLA-rapporter.<SPAN class="ft67">TPF</SPAN><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft67">FPT</SPAN></NOBR></P>
<P class="p478 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Dialogfasen </SPAN>– där inspektionen ställer frågor till de ansvariga aktörerna. Inspektionen föreslår inte några lösningar men lämnar inte frågan förrän ett godtagbart svar erhållits.</P>
<P class="p478 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Uppföljningsfasen </SPAN>– där inspektionen följer upp resultatet av de åtaganden eller utfästelser som aktörerna gjort för att åtgärda en säkerhetsbrist.</P>
<P class="p479 ft15"><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>OLA står för Objektiva fynd, Lösningar och Avsikter.</P>
<P class="p444 ft14">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft79">Vägtrafikinspektionens gränssnitt gentemot Vägverket</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Vägtrafikinspektionen är en enhet i Vägverket. Vägtrafikinspek- tionen har gemensam styrelse med Vägverket, vilken beslutar om övergripande verksamhetsmål och fastställer budget för inspektionen. Vägtrafikinspektionen tilldelas egna medel för verksamheten via Vägverkets regleringsbrev. Chefen för Väg- trafikinspektionen har en inom Vägverket oberoende ställning i enlighet med 20 § i instruktionen.</P>
<P class="p333 ft22"><SPAN class="ft22">6.6</SPAN><SPAN class="ft66">Tidigare myndighetsstruktur inom vägtrafiksektorn</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Det är motiverat att göra en viss översiktlig historisk tillbakablick på hur ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet tidigare har utformats på myndighetsnivå. Härigenom kan man följa de principer enligt vilka trafiksäkerhetsarbetet har utformats över tid.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">17</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Viktiga händelser i utvecklingen av Sveriges trafiksäkerhetsarbete är bl.a. inrättandet av AB Svensk Bilprovning 1963, omläggningen till högertrafik 1967 och inrättandet av Trafiksäkerhetsverket, TSV, 1968. Genom TSV bildades ett centralt organ för trafiksäkerhets- frågor. TSV övertog vid bildandet uppgifter som omfattade fordonskontroll, förarprovskontroll, utbildningsverksamhet, med- verkan i flygande besiktning och inspektion av körskolor och fordon från dåvarande Statens bilinspektion. TSV övertog också uppgifter från dåvarande Vägverket avseende chefsansvaret för bilinspektionen, ärendena om utbildning, trafikreglering, hastig- hetsbegränsning, vägmärken och tillsyn över AB Svensk bilprovning. Detta kan ses som ett led i att försöka renodla olika funktioner inom trafiksäkerhetsområdet. Ett stort antal organ var inblandade i trafiksäkerhetsfrågor och TSV fick uppgiften att särskilt verka för lämplig samordning av trafiksäkerhetsarbetet.</P>
<P class="p480 ft8">Trafiksäkerhetssituationen under <NOBR>1980-talet</NOBR> innebar en stor ökning av antalet bilar liksom av persontransportarbetet. Under perioden <NOBR>1982–1990</NOBR> var antalet omkomna i vägtrafikolyckor mellan 800 och 900 personer årligen och cirka 9 000 personer skadades svårt. Både den ekonomiska utvecklingen och befolknings- utvecklingen påverkade utfallet.</P>
<P class="p481 ft15"><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Den historiska tillbakablicken är hämtad ur Trafiksäkerhetsutredningens betänkande Det framtida trafiksäkerhetsarbetet, SOU 1991:79.</P>
<P class="p482 ft14">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft8">TSV:s uppgifter vid utgången av 1992 var enligt förordningen (1988:282) med instruktion för Trafiksäkerhetsverket i huvudsak följande. TSV var central förvaltningsmyndighet för frågor om säkerheten i vägtrafiken och skulle särskilt verka för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet. TSV svarade också för yrkestrafikfrågor och handikappanpassning av kollektivtrafik. I övrigt var ansvarsområdena följande.</P>
<P class="p442 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Bil- och körkortsregistreringen,</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">körkort, förarutbildning och förarprov,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">trafik på väg och i terräng,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">fordons beskaffenhet och utrustning och</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">information om trafiksäkerhet.</SPAN></P>
<P class="p484 ft8">TSV:s organisation var uppdelad på olika avdelningar och cirka 600 personer arbetade vid TSV 1990, varav cirka 190 vid trafikregistret. Det fanns en forsknings- och informationsenhet. TSV var från och med budgetåret 1989/90 helt avgiftsfinansierat genom de avgifter som inkom från registerhållningen, förarprov, körkort, och vägtrafikskatt. TSV:s normbeslut kunde överklagas till regeringen. I övrigt överklagades beslut av TSV enligt de olika tillämpliga speciallagarnas bestämmelser och i annat fall enligt förvaltnings- lagens bestämmelser till förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p340 ft8">Vägverkets uppgifter vid samma tid var koncentrerade till frågor om väghållning. Av förordningen (1988:1074) med instruktion för Vägverket i dess lydelse den 31 december 1992, framgick att verket var central förvaltningsmyndighet för väghållning och hade att svara för följande huvuduppgifter.</P>
<P class="p442 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Statens väghållning,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">planering av riksvägarna,</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">fördelning av statsbidrag till vägar,</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">frågor om kollektivtrafik på väg avseende fördelning av bidrag och utredningsarbete om inte annan myndighet hade ansvaret och</SPAN></P>
<P class="p406 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">tillsyn över viss väghållning och att främja ett miljöanpassat trafiksystem.</SPAN></P>
<P class="p485 ft8">Vägverkets verksamhet var i huvudsak anslagsfinansierad. Trafiksäkerhetsutredningen tillsattes 1990 och hade att försöka</P>
<P class="p486 ft8">komma till rätta med det förhållandet att trafiksäkerhetsarbetet var spritt på många myndigheter och organisationer. Därför skulle</P>
<P class="p487 ft14">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">möjligheten att minska antalet organ prövas och fokus skulle läggas på det regionala och lokala arbetet. Inriktningen på ett nytt organ var att det skulle kunna se till helheten i trafiksäkerhetsarbetet och göra avvägningar mellan att beakta de olika verksamhetsområdena trafikant, fordon och trafikmiljö. Trafiksäkerhetsutredningen föreslog att TSV skulle slås samman med Vägverket, vilket också skedde från och med den 1 januari 1993.</P>
<P class="p328 ft22"><SPAN class="ft22">6.7</SPAN><SPAN class="ft66">Väg och väghållning</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Det svenska vägnätet består av allmänna vägar, kommunala gator och enskilda vägar. Staten är som huvudregel väghållare för de allmänna vägarna och kommunen för kommunala gator. För enskilda vägar är samfällighetsföreningar eller föreningar väghållare. Cirka 98 000 kilometer är statliga vägar, 40 000 kilometer kommunala gator och cirka 280 000 kilometer enskilda vägar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">18</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det finns enskilda vägar med och utan statsbidrag. Av de som inte får statsbidrag är de flesta s.k. skogsbilvägar. Till vägnätet hör också gång- och cykelbanor i kommunerna, varav det finns 33 000 kilometer. I det statliga vägnätet ingår broar, tunnlar och färjeleder.</P>
<P class="p390 ft8">Vägtrafiken är det dominerande trafikslaget för person- transporter i Sverige. Det står för 87 procent av den sträcka som alla personer reser. Huvuddelen av persontransporterna, 73 procent, sker med personbil. Även för godstransporter är väg- transporterna det största trafikslaget, om än inte lika dominerande. Vägtransporterna svarar för 41 procent, sjöfart för 37 procent och järnväg för 22 procent av godstransporterna. <SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">19</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft96">Definition av väg m.m.</SPAN></P>
<P class="p456 ft8">Begreppet väg omfattar definitionsmässigt följande enligt 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.</P>
<P class="p436 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">en led som är anordnad för cykeltrafik, och</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2.</SPAN></P>
<P class="p488 ft15"><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Uppgifter från Vägtrafikinspektionen och Riksförbundet enskilda vägar. <SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Vägverket, 2006.</P>
<P class="p420 ft14">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft8">Enligt väglagen (1971:948) hör vissa väganordningar utöver själva vägbanan till vägen. Begreppet väg omfattar alltså definitions- mässigt både vägar och gator.</P>
<P class="p12 ft8">Vad som är allmän väg beskrivs i väglagen (1971:948), VägL. Staten eller en kommun kan vara väghållare för en allmän väg. Om en kommun är väghållare upphör vägen att vara allmän när den enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, upplåts eller skall vara upplåten som gata. Den viktigaste konsekvensen av det är att VägL inte längre gäller för vägen. Begreppet gata finns inte definierat i lagstiftningen. Av PBL:s bestämmelser om detaljplan framgår att en detaljplan skall innehålla allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker. Det krävs ett separat beslut av Vägverket för att en gata skall bli allmän väg. Av 13 kap. 1 och 2 §§ trafikförordningen (1998:1276), TrF, framgår att de vägar som är allmänna skall förtecknas i en sammanställning och på en karta som upprättas av länsstyrelsen i respektive län.</P>
<P class="p475 ft75">Av dessa sammanställningar framgår att endast en liten del av det kommunala vägnätet är allmänna vägar. Den största delen är gator och enskilda vägar med kommunal huvudman.<SPAN class="ft67">TPF</SPAN><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft67">FPT</SPAN></P>
<P class="p489 ft9"><SPAN class="ft9">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft96">Vad innebär väghållning?</SPAN></P>
<P class="p325 ft75">Väglagen (1971:948) gäller allmän väg. Med väghållning avses alla åtgärder som utförs beträffande gator och vägar. Det rör sig om byggande, drift och underhåll.</P>
<P class="p72 ft8">Med väghållare avses den som är ansvarig för vägen. Det kan vara staten, beträffande de statliga allmänna vägarna, en kommun beträffande gator och allmänna platser eller viss allmän väg eller annan t.ex. en enskild eller en samfällighet, beträffande enskilda vägar.</P>
<P class="p490 ft8">För de enskilda vägarna gäller numera anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig- heter. Väghållare för en enskild väg är en samfällighetsförening, dvs. de fastighetsägare som igår i samfälligheten eller en förening. Det är lantmäterimyndigheten som genom ett lantmäteribeslut bestämmer gemenskapsanläggningens ansvarsområde. I den fort- satta framställningen berörs inte de enskilda vägarna utan enbart de allmänna vägarna och de kommunala vägarna och gatorna.</P>
<P class="p491 ft15"><SPAN class="ft35">20</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Uppgifter från Vägtrafikinspektionen.</P>
<P class="p444 ft14">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft22"><SPAN class="ft22">6.8</SPAN><SPAN class="ft66">Statlig väghållning</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Staten är som huvudregel väghållare för allmän väg. Efter särskilt beslut kan också en kommun vara väghållare för allmän väg inom kommunen. Väghållning omfattar både byggande och drift av väg. Vid väghållning skall enligt 4 § VägL tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljön och en estetisk utformning skall eftersträvas. Av 6 § samma lag framgår att Vägverket handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning.</P>
<P class="p85 ft8">En väghållningsmyndighets beslut enligt VägL kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol vilket framgår av 73 § VägL.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ekonomiska planeringsramar</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Den ekonomiska planeringen av väginfrastruktur går i korthet till så att Vägverket och länsstyrelserna får i uppdrag av regeringen att upprätta långsiktiga planer för nationell och regional infrastruktur. Den långsiktiga planeringen har till syfte att visa hur de transportpolitiska målen kan nås på lång sikt. Den nu gällande långsiktiga planen för nationell väginfrastruktur, Nationell plan för vägtransportsystemet, gäller mellan 2004 och 2015. Utgångs- punkten för en sådan plan är en tillstånds- och bristanalys av gällande förhållanden utifrån de transportpolitiska målen. Den kortsiktiga planeringen för vilka åtgärder som skall utföras beror på det årliga ekonomiska utrymme som riksdagen beslutar om för Vägverket.</P>
<P class="p391 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft79">Den fysiska planeringsprocessen vid byggande av väg</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Planerings- och beslutsprocessen för byggande av en ny väg innehåller stora inslag av samhällsplanering. Planeringsprocessen regleras liksom vissa ersättningsfrågor och frågor om ianspråks- tagande av mark för vägbygget i VägL. Planeringsprocessen vid vägbygge uppvisar stora likheter med planeringsprocessen vid järnvägsbygge. Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg reglerar besluts- och planeringsprocessen vid byggande av järnväg.</P>
<P class="p492 ft14">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft79">Vägens överensstämmelse med plan</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får inte väg byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning skall väg byggas så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge undantag.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">21</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det krävs, liksom för järnväg, inte detaljplan eller bygglov för själva vägen. Bygglov kan krävas för byggnader, bullerplank, upplag etc. i anslutning till vägbygget.</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.4</SPAN><SPAN class="ft79">Förstudie</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Den som avser att bygga en väg skall först genomföra en förstudie. I denna skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläggas. I förstudien skall också anges om en vägutredning behövs innan en arbetsplan upprättas. Samråd skall ske med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella naturvårds- och miljövårdsföreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att ta tillvara naturskydds- och miljöskyddsintressen och med den allmänhet som kan tänkas bli berörd. Efter samrådet skall länsstyrelsen besluta om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">22</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Länsstyrelsens beslut i den frågan kan inte överklagas.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">23</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.5</SPAN><SPAN class="ft79">Vägutredning</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">För det fall att alternativa vägsträckningar behöver utredas enligt förstudien eller om åtgärden kräver regeringens tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken skall en vägutredning genomföras. Den skall vara ett underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. Alternativa vägsträckningar skall bl.a. jämföras. Vägutredningen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning, vilken skall godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i</P>
<P class="p493 ft41"><SPAN class="ft35">21</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 14 § VägL.</P>
<P class="p4 ft41"><SPAN class="ft35">22</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 14 a § VägL.</P>
<P class="p100 ft15"><SPAN class="ft35">23</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 74 § VägL.</P>
<P class="p444 ft14">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft8">vägutredningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">24</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Ett godkännandebeslut från länsstyrelsen kan inte överklagas.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">25</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Hänvisningar till miljöbalken finns bl.a. angående innehåll m.m. i en miljökonsekvensbeskrivning och angående planer och planeringsunderlag. Vägutredningen avslutas med att Vägverket bestämmer en vägkorridor för vägen alternativt förordar vägkorridor eller korridorer för det fall regeringens tillåtlighets- prövning skall ske enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Byggande av motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträcka om minst tio kilometer fordrar en tillåtlighetsprövning av regeringen. Detta gäller för övrigt också för byggande av järnvägar och anläggande av allmänna farleder.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.6</SPAN><SPAN class="ft79">Arbetsplan</SPAN></P>
<P class="p494 ft8">För byggande av väg skall en arbetsplan upprättas.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">26</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I planen anges bl.a. den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av länsstyrelsen. Vid utarbetande av arbetsplan skall samråd ske angående vägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. För en väg som är förutsatt i en detaljplan får förfarandet efter omständigheterna förenklas. Arbets- planen ställs ut för granskning. Utställning behövs inte om vägbygget är förutsatt i detaljplanen om det inte är så att vägen antas medföra betydande miljöpåverkan – då skall alltid utställning</P>
<P class="p495 ft16"><SPAN class="ft8">ske.</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">27</SPAN>FPT</P>
<P class="p80 ft8">Slutligen fastställs som regel arbetsplanen av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning hänskjuts frågan om fastställelse till regeringens prövning. Vägverkets beslut att fastställa en arbetsplan får överklagas hos regeringen och gäller först när det har vunnit laga kraft.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">28</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Byggandet av vägen får påbörjas när arbetsplanen är upprättad och, när det behövs, har blivit fastställd. Endast oväsentlig avvikelse får ske från arbetsplanen vid byggandet av</P>
<P class="p496 ft41"><SPAN class="ft35">24</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 14 b § VägL.</P>
<P class="p497 ft41"><SPAN class="ft35">25</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 74 § VägL.</P>
<P class="p497 ft41"><SPAN class="ft35">26</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 15 § VägL.</P>
<P class="p497 ft41"><SPAN class="ft35">27</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 16 och 17 §§ VägL.</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">28</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 77 § VägL.</P>
<P class="p87 ft14">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft8">vägen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">29</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Med stöd av vägrätten, som är en form av nyttjanderätt enligt VägL, tas mark i anspråk för vägen med stöd av arbetsplanen.</P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.7</SPAN><SPAN class="ft79">Trafiksäkerheten i planerings- och beslutsprocessen</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Vid den fysiska planeringen av en väg har miljöintresset en framträdande roll. Miljöbalken innehåller både generella bestäm- melser och mer specifika sådana.</P>
<P class="p12 ft8">I miljöbalken finns allmänna hänsynsregler i 2 kap. som gäller för alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som faller under miljöbalkens tillämpningsområde oavsett om verksamheten kräver tillstånd eller inte. Försiktighetsprincipen som anges i 2 kap. 3 § innebär att alla verksamhetsutövare skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.</P>
<P class="p340 ft8">Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning anges i 6 kap. 3 miljöbalken där det anges att en miljökonsekvensbeskrivning skall identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.</P>
<P class="p338 ft9"><SPAN class="ft8">I prop. 1996/97:137 </SPAN>Nollvisionen och det trafiksäkra samhället <SPAN class="ft8">gör regeringen bedömningen att det bör utredas hur de miljö- konsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detalj- planer och arbetsplaner kan kompletteras med en beskrivning där framför allt risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av trafikolyckor framgår. Regeringen uttalar vidare att enligt bl.a. VägL skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas vid byggande av väg. Denna bör beskriva planens påverkan på bl.a. hälsa. I begreppet hälsa ryms enligt regeringen även skydd mot olyckshändelser. Av detta följer att varje miljökonsekvens- beskrivning bör inkludera en beskrivning av risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av trafikolyckor. Regeringen avser att</SPAN></P>
<P class="p499 ft15"><SPAN class="ft35">29</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 19 och 20 §§ VägL.</P>
<P class="p444 ft14">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft8">det bör utredas hur detta kan ske på bästa möjliga sätt.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">30</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Någon sådan utredning har inte gjorts.</P>
<P class="p438 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.8</SPAN><SPAN class="ft79">Tekniska egenskapskrav</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Vägar omfattas av bestämmelser om byggnadsverk i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., BVF. Bestämmelserna omfattar såväl vägar för vilka staten är väghållare som vägar för vilka kommunen är väghållare samt enskilda vägar. Vägverket har i <SPAN class="ft9">Vägverkets föreskrifter om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator, </SPAN>VVFS 2003:140, utfärdat föreskrifter och allmänna råd om tekniska egenskapskrav vid byggande av vägar och gator, vari kraven på bl.a. säkerhet vid användning preciseras<SPAN class="ft9">. </SPAN>Av dessa föreskrifter framgår bl.a. hur vägar skall utformas för att sannolikheten för att olyckor inträffar skall bli låg, hur inträffade olyckors konsekvenser skall begränsas och hur skadade skall tas omhand (kapitel 6). Som exempel på sådana föreskrifter kan nämnas bestämmelsen om sikt i korsningar som innebär att korsningar skall vara så utformade att trafikanter kan upptäcka dem i tid och anpassa sin hastighet, orientera sig och välja väg samt passera dem på ett säkert sätt. Det finns också föreskrifter om brandskydd, skydd mot buller m.m. Av 9 kapitlet i föreskrifterna framgår att frågor om undantag från föreskrifterna prövas av Vägverket. I föreskrifterna hänvisas till olika standarder och dokument när det gäller bl.a. tekniska bestämmelser. Vägverket utfärdar bl.a. sådana publikationer, t.ex. <SPAN class="ft9">Vägars och gators utformning, </SPAN>VGU.</P>
<P class="p501 ft8">Lagen och förordningen om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk m.m. tillkom för att skapa en tydlig uppdelning mellan lokaliseringsprövningen och kontrollen av de tekniska egenskapskraven. Av förarbetena framgår följande.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">31</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Prövning enligt PBL innefattade före reformen både lokaliserings- och planenlighetsfrågor och frågor om byggnader och anläggningar uppfyllde tekniska egenskapskrav. Detta innebar enligt regeringen oklara ansvarsförhållanden mellan byggnadsnämnden och byggherren. Genom den nya lagen bröts regleringen av de tekniska</P>
<P class="p502 ft41"><SPAN class="ft35">30</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1996/97:137 s. <NOBR>39–40.</NOBR></P>
<P class="p214 ft15"><SPAN class="ft35">31</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen m.m.</P>
<P class="p158 ft14">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">egenskapskraven ut från PBL och fördes till en ny lag och prövningen enligt PBL kom att innebära en prövning av lokalisering och närmare placering av en byggnad eller anläggning. Byggherren fick det fulla ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskraven och byggnadsnämnden fick ett renodlat tillsynsansvar. Regeringen uttalade att ansvaret gentemot det allmänna för att en byggnad eller anläggning uppfyller de tekniska egenskapskraven självklart skall åvila byggherren. Vidare anförde regeringen att det inte fanns skäl att gå ifrån den svenska traditionen att den som låter uppföra en byggnad gentemot det allmänna har ansvar för att de statliga kraven uppfylls. Något ansvar för entreprenörer, arkitekter och andra parter föreslogs därför inte. Ansvarsförhållanden mellan beställare och uppdragstagare och liknande förhållanden regleras i civilrättslig ordning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">32</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p503 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.9</SPAN><SPAN class="ft79">Drift av väg</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">När det gäller drift av allmän väg innehåller VägL en bestämmelse som anger att vägen skall hållas i ett för samfärdseln tillfreds- ställande skick. Det skall ske genom underhåll, reparation och andra åtgärder. Ett renhållningsansvar finns också. Driftsåtgärderna preciseras i 45 § vägkungörelsen (1971:954) till att innefatta arbeten som kan betecknas servicearbeten innebärande åtgärder som säkerställer att trafiken kommer fram, underhållsarbeten som innebär att vägens standard vidmakthålls, förbättringsarbeten som genom smärre åtgärder förbättrar vägens standard, renhållnings- arbeten som innebär att vägen hålls ren och åtgärder som på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredsställande skick. Sistnämnda punkt är ett samlingsbegrepp som är avsett att täcka åtgärder som inte passar in under de övriga punkterna såsom t.ex. drift av färja och vägbelysning.</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft9">6.8.10</SPAN><SPAN class="ft17">Trafiksäkerhet vid statlig väghållning</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Trafiksäkerhet är en aspekt som vid väghållning skall iakttas av väghållaren enligt ovan nämnda bestämmelser. Det krav som VägL ställer i detta avseende finns i 4 § och innebär att <SPAN class="ft9">tillbörlig hänsyn</SPAN></P>
<P class="p505 ft15"><SPAN class="ft35">32</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se s. <NOBR>62–63</NOBR> i prop. 1993/94:178.</P>
<P class="p444 ft14">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">skall tas till bl.a. trafiksäkerhet. Begreppet tillbörlig hänsyn kom till i samband med att VägL infördes 1971. Lagen ersatte då lagen (1942:431) om allmänna vägar, AVL, samt vissa bestämmelser i vägstadgan (1943:437). I AVL fanns i 37 § en bestämmelse som föreskrev att en väghållare var skyldig att anbringa skyddsvärn och sätta upp vägmärken syftande till att göra vägarna trafiksäkra. Vid införande av väglagen ansåg Departementschefen att det inte var lämpligt att framhålla vissa trafiksäkerhetsåtgärder framför andra på det sätt som tidigare gällt utan att en allmänt hållen regel var att föredra. Den allmänna formuleringen skulle inte innebära en inskränkning i skyldigheten att sätta upp skyddsvärn och vägmärken. När väglagen infördes hade också miljöskyddet fått en större betydelse än tidigare och det nämns därför också särskilt bland de allmänna intressen som skall beaktas vid väghållning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">33</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p480 ft8">Det kvalitetskrav som en väghållare enligt VägL är skyldig att upprätthålla för en befintlig väg såsom driftsåtgärd är formulerat så att vägen skall hållas i <SPAN class="ft9">tillfredsställande skick för samfärdseln</SPAN>. Uttrycket kan härledas till AVL och överfördes till VägL. Härvid uttalade de sakkunniga i förarbetena bl.a. att en allmänt hållen bestämmelse i lagen var att föredra och att arten av de åtgärder som skulle ingå i vidmakthållandet av väg samt omfattningen av dem inte skulle detaljregleras utan i stället regleras i föreskrifter av dåvarande motsvarigheten till Vägverket. Departementschefen instämde i bedömningen att endast syftet med driftsåtgärderna borde lagfästas. Han uttalade också bl.a. att när det gäller snöröjning av väg innebär begreppet att det ingår i väghållarens skyldighet att så snart det är möjligt avlägsna snövallar vid övergångsställen och gångvägar men att väghållarens resurser omöjliggör borttagandet av snövallar vid enskilda utfarter. Prioriteringar får göras och gångbanor i tättbebyggda områden bör röjas i första hand. Närmare föreskrifter ansågs få meddelas i administrativ ordning. <SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">34</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p397 ft8">Vägverkets regioner är väghållarmyndigheter för de statliga vägarna. Trafiksäkerhetsansvaret vid väghållningen av dessa vägar har alltså sin legala grund i VägL:s allmänt hållna bestämmelse. Föreskrifterna och tekniska standarder m.m. som gäller för själva utformningen av vägen kan sägas innebära att trafiksäkerhets-</P>
<P class="p506 ft41"><SPAN class="ft35">33</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Kungl. Maj:ts proposition nr 123 med förslag till väglag m.m. den 13 augusti 1971, s. <NOBR>151–153.</NOBR></P>
<P class="p507 ft15"><SPAN class="ft35">34</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Kungl. Maj:ts proposition nr. 123 med förslag till väglag m.m. den 13 augusti 1971 s. <NOBR>167–174.</NOBR></P>
<P class="p420 ft14">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">aspekter på ett naturligt sätt förutsätts byggas in i vägen. Någon tillsyn av ett oberoende organ över trafiksäkerheten i byggande och drift av väg förekommer dock inte. Frågor om undantag från föreskrifterna prövas också av verket. För det fall en kommun är väghållare för en allmän väg har Vägverket enligt VägL ett tillsynsansvar över väghållningen. Av uppgifter som utredningen inhämtat är bestämmelsen en kvarleva från den tiden då statsbidrag utbetalades till kommunala vägar och tillsynen avsåg användningen av bidragen. Sådan bidrag ges inte längre.</P>
<P class="p340 ft8">Vägverket kan köpa in tjänster avseende olika uppdrag i den praktiska hanteringen av vägarna. Själva väghållaransvaret kvarstår emellertid hos verket i egenskap av beställare även i situationer då tjänster har upphandlats och utförs av annan.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">6.9</SPAN><SPAN class="ft66">Kommunal väghållning</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Den kommunala självstyrelsen regleras i kommunallagen (1991:900) och innebär att kommunen själv får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte skall handhas av annan.</P>
<P class="p377 ft8">Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten i kommunen. Detta är en av flera obligatoriska uppgifter som åligger kommunerna enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Härigenom har staten ålagt kommunerna en planeringsskyldighet och givit dessa en hög grad av självständighet över markanvändningen i kommunen. Planeringen sker utifrån olika planer som kommunen skall upprätta: översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner samt fastighetsplaner. Av 1 kap. 8 § PBL framgår att länsstyrelserna har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länen och att de skall samverka med kommunerna i deras planläggning.</P>
<P class="p475 ft8">I 2 kap. 4 § PBL anges bl.a. att inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser samt trafikförsörjning och god trafikmiljö.</P>
<P class="p12 ft8">Såväl vägar som gator omfattas av bestämmelserna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. samt förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. samt de föreskrifter som Vägverket utfärdar</P>
<P class="p508 ft14">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">med stöd av bemyndigandet i 18 § förordningen (1994.847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Byggherren, dvs. kommunen ifråga om gator, har ansvar för att föreskrifterna följs. PBL reglerar enbart lokaliseringen och plangenomförandet och inte den tekniska utformningen av en gata eller väg. Se avsnitt 6.8.8.</P>
<P class="p334 ft8">Bestämmelserna i 3 kap. PBL gäller krav på byggnader. I 3 kap. 2 § PBL sägs att byggnader skall placeras så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på bl.a. trafiksäkerheten.</P>
<P class="p50 ft8">I 3 kap. 15 § anges att tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och därutöver skall bl.a. tillses att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer. Av 3 kap. 18 § framgår att allmänna platser (gator t.ex.) också skall anordnas på ett sådant sätt.</P>
<P class="p334 ft8">PBL reglerar bl.a. kommunernas skyldighet att anlägga gator och andra allmänna platser. I detaljplan skall anges vem som är huvudman för allmänna platser. Om det är kommunen själv som är huvudman är kommunen också väghållare för gator och annan allmän plats. Om uppgift saknas är kommunen väghållare. Staten kan vara väghållare även inom detaljplan om gatan är allmän väg.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.1</SPAN><SPAN class="ft79">Kommunens anläggande av gator</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">I en detaljplan anges markens lämplighet för bebyggelse och hur bebyggelsemiljön skall utformas. Bestämmelserna om detaljplan finns i 5 kap. PBL. En detaljplan skall bl.a. upprättas för ny sammanhållen bebyggelse och vid andra anläggningar än byggnader som kräver bygglov. En gata kräver inte i sig bygglov enligt bestämmelserna i 8 kap. 2 § PBL. En detaljplan skall redovisa och till gränserna ange bl.a. allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker samt kvartersmark för bl.a. anläggningar för trafik enligt 5 kap. 3 § PBL. En detaljplan består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. En genomförandetid gäller för planen. En detaljplan skall grundas på ett program som anger utgångs- punkter för planen. En miljöbedömning skall ske av en detaljplan om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Inom ramen för miljöbedömningen skall kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">35</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p68 ft15"><SPAN class="ft35">35</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 5 kap. 18 § PBL och 6 kap. <NOBR>11–18</NOBR> §§ miljöbalken.</P>
<P class="p87 ft14">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft8">Kommunen skall vid utarbetande av program och när förslag till detaljplan upprättas samråda med länsstyrelsen, lantmäteri- myndigheten och de kommuner som berörs samt med de sakägare m.fl. samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget. Länsstyrelsen skall ta tillvara och samordna statens intressen härvidlag.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">36</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Efter samråd och utställning antas en detaljplan av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnads- nämnden att anta planer som inte är av principiell beskaffenhet.</P>
<P class="p340 ft8">Bestämmelserna i 6 kap. PBL handlar om plangenomförandet och här bör 26, 27 och 30 §§ uppmärksammas. Av 26 § framgår bl.a. att inom ett område med detaljplan skall kommunen vara huvudman för allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. Planen skall utvisa om kommunen inte skall vara huvudman. Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman så, att platsen kan användas för avsett ändamål.</P>
<P class="p304 ft8">Av 27 § framgår att när gator och andra allmänna platser upplåts för allmänt begagnande ställs krav på att deras utformning stämmer överens med detaljplanen i fråga om bredd, höjdläge och utformning. Mindre avvikelser från planen är dock tillåtna. Gatan skall också vara utförd på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Avsikten är att detaljplanen skall ange med vilken standard anläggningarna skall utföras. Det förutsätts att kommunen följer detaljplanen och någon kontroll av detta sker inte.</P>
<P class="p304 ft8">Kommunen skall sköta underhållet för de gator som kommunen är huvudman för, vilket framgår av 30 §. Något kvalitetskrav finns inte angivet. Motsvarande äldre bestämmelser i byggnadslagen innehöll ett tillägg om att gator skulle underhållas så att de fyllde behovet på ett tillfredsställande sätt. Detta får anses gälla som ett självklart grundkrav fortfarande.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">37</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I 2 § 3 stycket lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. anges att byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper avseende bl.a. säkerhet vid användning, i huvudsak bevaras.</P>
<P class="p340 ft8">Kommunens beslut i egenskap av huvudman för gator och allmänna platser är inte angripbara enligt PBL. De är inte heller angripbara genom överklagande enligt förvaltningslagen</P>
<P class="p509 ft41"><SPAN class="ft35">36</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 5 kap. 20 och 22 § PBL.</P>
<P class="p16 ft15"><SPAN class="ft35">37</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Väghållningens juridik, Sveriges kommuner och landsting, 2005, s. 9.</P>
<P class="p510 ft14">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">(1986:223). Det förutsätts att kommunerna följer lagstiftningens intentioner när det gäller byggande, underhåll och drift av gator. De kommunala besluten kan dock överklagas i enlighet med kommunallagens (1991:900) bestämmelser, dvs. genom en laglighetsprövning.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.2</SPAN><SPAN class="ft79">Väglagens bestämmelser om kommunal väghållning</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">VägL innehåller också några bestämmelser som rör den kommunala väghållningen. Det framgår av 5 § att Vägverket är väghållare för allmänna vägar men om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen. VägL:s regler tillämpas för en kommunen som är väghållare för en allmän väg. Ett beslut om att en kommun skall vara väghållare kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen. Väghållarmyndighet när en kommun är väghållare är den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser till det.</P>
<P class="p330 ft8">Det anges i 6 § att Vägverket har tillsyn över den kommunala väghållningen samt i 8 § att Vägverket kan förelägga en kommun att vidta rättelse om kommunen inte bygger en väg för vilken det har utgått statsbidrag eller eftersätter skyldighet i fråga om vägs drift. Om rättelse inte sker får Vägverket låta utföra nödvändiga åtgärder på kommunens bekostnad. Numera lämnas inte statsbidrag till kommunala vägar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">38</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.3</SPAN><SPAN class="ft79">Trafiksäkerhet vid kommunal väghållning</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">PBL m.fl. lagar kan sägas ha andra syften än att reglera trafik- säkerheten för den väg eller gata som byggs. Trafiksäkerheten i en kommun kan påverkas dels genom placeringen av en ny väg, dels av hur vägen utformas. Gator och vägar anläggs och byggs om löpande i en kommun som en del av infrastrukturen. Varje kommun har möjligheter att göra trafiksäkerhetsfrämjande förändringar genom lokala trafikföreskrifter. Kommunerna har sedan 1998 möjlighet att bestämma hastigheten till 30 kilometer i timmen i stället för 50 kilometer i timmen inom tättbebyggt</P>
<P class="p474 ft15"><SPAN class="ft35">38</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Statistisk årsbok för Sverige 2006, SCB, tabell 263.</P>
<P class="p158 ft14">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">område. Detta kan ske om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Denna bestämmelse har inneburit att flera kommuner har sänkt hastigheten till 30 kilometer i timmen i större sammanhängande områden. Längden på sådana områden har fördubblats mellan 1998 och 2003 och vägar med 30 kilometers hastighetsbegränsning utgör tio procent av det kommunala vägnätet i dag.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">39</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p511 ft9"><SPAN class="ft9">6.9.4</SPAN><SPAN class="ft79">Statens möjligheter att påverka kommunernas väghållning</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Länsstyrelsen har ansvaret för att statens intressen tas tillvara i bl.a. kommunernas vägbyggnadsverksamhet. Länsstyrelsens roll är dock annorlunda än enligt VägL:s bestämmelser.</P>
<P class="p512 ft8">Att anlägga en gata medför vanligtvis inte att en miljö- konsekvensbeskrivning upprättas. Vid t.ex. stora omfattande trafikanläggningar inom kommunen kan en miljökonsekvens- beskrivning dock bli aktuell. Länsstyrelsen bevakar att kommunerna upprättar en miljökonsekvensbeskrivning när en sådan behövs. I de fall en beskrivning upprättas skiljer sig förfarandet från vad som gäller enligt VägL på så sätt att kommunen upprättar miljökonsekvensbeskrivningen i samråd med länsstyrelsen men, till skillnad från förfarandet enligt VägL, ingår inte momentet att länsstyrelsen skall godkänna beskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen blir i stället en del av planeringsunderlaget och när kommunfullmäktige fattar beslut om att anta detaljplanen skall ett särskilt beslut fattas om godtagande av miljökonsekvensbeskrivningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">40</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p475 ft8">I detaljplaneprocessen ingår samråd med länsstyrelsen enligt 5 kap. 22 § PBL. Vid samrådet är det länsstyrelsens uppgift att ta tillvara statens intressen. Statens intressen i egenskap av sakägare i planärendet omfattas inte utan det är de allmänna myndighets- intressena som avses.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">41</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Samrådsförfarandet är en viktig fas under vilken statliga och kommunala intressen i så stor utsträckning som möjligt skall lösas.</P>
<P class="p513 ft41"><SPAN class="ft35">39</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Vägtrafikinspektionens publikation <NOBR>2006–1</NOBR> Hastigheter och etappmålet 2007. <SPAN class="ft35">40</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 6 kap. 9 § miljöbalken.</P>
<P class="p514 ft15"><SPAN class="ft35">41</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Didon, m.fl. Plan- och bygglagen.</P>
<P class="p444 ft14">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">Länsstyrelsen kan på eget initiativ överpröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser under förutsättning att beslutet innebär att</P>
<P class="p516 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">ett riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft97">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller</SPAN></P>
<P class="p315 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft86">en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olycks- händelser.</SPAN><SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">42</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p455 ft22"><SPAN class="ft22">6.10</SPAN><SPAN class="ft98">Trafikregler enligt trafikförordningen</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">I trafikförordningen (1998:1276), TrF, är regler om trafik på väg och i terräng samlade. Den svenska lagstiftningen inom området för trafikregler har successivt anpassats till de internationella överenskommelser som gäller och i många fall har det nordiska samarbetet lett till att nordens länder har en mer långtgående harmonisering av trafikregler än vad som föreskrivs i inter- nationella konventionerna. Trafikförordningen innehåller bl.a. trafikregler som gäller alla trafikanter såsom den allmänna försiktighetsregeln i 2 kap. 1 § som bl.a. anger att för att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">43</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Andra viktiga bestämmelser i TrF för utredningens arbete är bestämmelsen i 2 kap. 8 § om trafikanters åliggande vid trafikolyckor, vilken behandlas närmare i avsnitt 8.8.1. Bestämmelserna om hastighet och om lokala trafikföreskrifter är av intresse för utredningens arbete.</P>
<P class="p423 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.1</SPAN><SPAN class="ft17">Hastighetsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p329 ft75">I 3 kap. TrF finns bestämmelser om hastighet på väg. Den allmänna bestämmelsen i 3 kap. 14 § anger bl.a. att ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver, fordonets skick och</P>
<P class="p238 ft41"><SPAN class="ft35">42</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 12 kap. 1 § PBL.</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">43</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 1 § första stycket TrF.</P>
<P class="p87 ft14">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">belastning samt trafikförhållandena i övrigt. I 3 kap. 15 § finns kompletterande bestämmelser som anger fall där trafiksäkerheten kräver att hastighetsanpassningen sker med särskild omsorg och i 16 § anges att utan giltigt skäl får inte en förare föra fordonet med överdrivet låg hastighet.</P>
<P class="p339 ft8">Av 3 kap. 17 § TrF framgår följande. Inom tättbebyggt område får inte fordon föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. I andra stycket sägs att om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön får kommunen föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område skall vara 30 kilometer i timmen. I tredje stycket anges att utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen (bashastighet). I fjärde stycket sägs att Vägverket får föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten på väg skall vara 90 eller 110 kilometer i timmen. I femte stycket anges att bestämmelser om hastighet på motorväg finns i 9 kap. 1 §. I terräng gäller bestämmelserna i <NOBR>1–3</NOBR> styckena endast vid färd med motordrivet fordon.</P>
<P class="p463 ft8">Bestämmelsen om kommunernas utvidgade rätt att föreskriva 30 kilometer i timmen i andra stycket infördes som ett led i att förverkliga nollvisionen. I förarbetena anges följande motiv härtill. Regeringen bedömer att det finns starka hälso- och trafiksäkerhetspolitiska skäl för att en långsiktig utveckling påbörjas som innebär att den faktiska hastigheten vid blandtrafik bör uppgå till högst 30 kilometer i timmen snarare än de hastighetsnivåer som råder på bl.a. <NOBR>50-sträckor.</NOBR> En sådan inriktning kommer att medföra att tätorternas gatunät i högre grad anpassas till gåendes och cyklisters villkor, vilket kommer att leda till färre trafikdödade inom tättbebyggt område. Kommunerna bör därför få bestämma att hastigheten skall vara högst 30 kilometer i timmen på platser där oskyddade trafikanter på ett planlagt sätt blandas med biltrafik. Beslutet bör kunna gälla större eller mindre delar av gatunätet, allt beroende på hur långt varje enskild kommun är beredd att gå för att möta de trafiksäkerhets- och miljökrav som bör ställas på vägtransportsystemet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">44</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p517 ft8">För motorväg och motortrafikled gäller bestämmelserna i 9 kap. 1 § TrF. I de fem första punkterna av det stadgandet anges trafikregler för motorväg och i den sjätte punkten anges bl.a. att</P>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft35">44</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället s. <NOBR>31–36.</NOBR></P>
<P class="p510 ft14">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">fordon inte får föras med högre hastighet än 110 kilometer i timmen på motorväg samt att Vägverket får föreskriva om vissa undantag.</P>
<P class="p379 ft8">Det pågår ett försök som innebär att Vägverket under perioden den 1 november 2002 till och med den 31 december 2007 får meddela föreskrifter om högsta tillåtna hastighet som avviker från bestämmelserna i fråga om högsta tillåtna hastighet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">45</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft75">Avvikelser från de allmänna hastighetsgränserna beskrivna ovan beslutas av bl.a. kommuner och länsstyrelser i form av lokala trafikföreskrifter (10 kap. 1 § TrF).</P>
<P class="p518 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.2</SPAN><SPAN class="ft17">Lokala trafikföreskrifter</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I 10 kap. TrF finns bestämmelser om lokala trafikföreskrifter. Sådana får utfärdas under vissa förhållanden av kommuner och länsstyrelser samt av polismyndigheter. Enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor fattas kommunens beslut om trafikföreskrifter av en eller flera nämnder. Lokala trafikföreskrifter ersätter i vissa fall de trafikregler som finns i TrF och ligger till grund för utmärkningar genom vägmärken. Vägverket har med stöd av bemyndigandet i 13 kap. 7 § andra stycket TrF meddelat föreskrifter för hur lokala trafikföreskrifter skall utformas, se VVFS 1999:164.</P>
<P class="p390 ft8">Kommunen meddelar trafikföreskrifter i fråga om vilket område som skall utgöra tättbebyggt område och för andra vägar inom tättbebyggt område än allmänna vägar för vilka staten är väghållare, för samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör färdhastighet, stannande och parkering, för vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare samt för terräng.</P>
<P class="p334 ft8">Länsstyrelsen meddelar föreskrifter på samma grunder som kommunen, dvs. om det är motiverat av hänsyn till trafik- säkerheten, framkomligheten eller miljön, i andra fall än när kommunen gör det i fråga om viss stopplikt och väjningsplikt för vägar i korsningar med allmän väg för vilken staten är väghållare och i fråga om sådana föreskrifter som rör transport av farligt gods och för vissa tävlingar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">46</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>De särskilda trafikregler som får meddelas får gälla bl.a. om lägre hastighet än 70, 90 eller 110 kilometer i</P>
<P class="p519 ft41"><SPAN class="ft35">45</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet.</P>
<P class="p520 ft15"><SPAN class="ft35">46</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 10 kap. 3 § TrF.</P>
<P class="p87 ft14">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">timmen utanför tättbebyggt område. Länsstyrelsen fattar också bl.a. beslut om viss väg skall vara motorväg.</P>
<P class="p12 ft8">Av 10 kap. 5 § framgår att innan en kommun beslutar föreskrifter om hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 § andra stycket eller lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § skall polis- myndigheten och den statliga väghållningsmyndigheten som berörs lämnas tillfälle att yttra sig. Om enskild väg särskilt berörs av lokal trafikföreskrift skall vägens ägare ges tillfälle att yttra sig liksom markägare. Av 27 § tredje punkten verksförordningen (1995:1322) framgår att myndighet innan beslut tas om föreskrifter skall ge statliga myndigheter, kommuner och landsting, organisationer och andra som på något betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig innan beslut tas i frågan och om konsekvensutredningen. Detta omfattar både Vägverket och länsstyrelserna.</P>
<P class="p521 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.3</SPAN><SPAN class="ft17">Historisk tillbakablick på systemet med hastighetsbegränsningar</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Principerna och grundstrukturen för det rådande systemet för hastighetsbegränsningar utanför tätort formades under första hälften av <NOBR>1970-talet</NOBR> och fastställdes i slutet av detta decennium. Sedan dess gäller utom tättbebyggt område generella hastighets- begränsningar på 70, 90 och 110 km/tim. En metod för att fastställa lämplig hastighetsgräns med hänsyn till väg- och trafik- förhållandena togs fram av Statens Vägverk, Trafiksäkerhetsverket och Rikspolisstyrelsen. Även om denna metod har modifierats med avseende på de kriterier som skall tillämpas, äger den i sina huvuddrag fortfarande giltighet.</P>
<P class="p340 ft8">Systemet med hastighetsbegränsningar har varit uppe för överväganden vid flera tillfällen under <NOBR>1980-talet</NOBR> och början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> En omprövning skedde i slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> som bl.a. ledde till att Trafiksäkerhetsverket av miljöskäl (avgasutsläpp) ändrade tillåten hastighet från 110 till 90 km/tim i de tre storstadsområdena och i sydvästra Götaland. Denna sänkning av tillåten hastighet har sedan till stor del återtagits på grund av att personbilar utan katalytisk avgasrening blivit färre. En annan omprövning utmynnade också i ett förslag med ett mer differentierat system i flera steg än hastighetsgränserna 50, 70, 90 och 110 km/tim. Förslaget kom dock aldrig till genomförande.</P>
<P class="p449 ft14">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">År 1993 startade Vägverket en ny omprövning av systemet med hastighetsbegränsningar utom tättbebyggt område. Ett skäl var att de rådande differentierade hastighetsgränserna 90 respektive 110 km/tim i praktiken hade bestämts med utgångspunkt från två olika uppsättningar av kriterier. Den första tillämpades under tiden <NOBR>1971–1975.</NOBR> Den andra tillämpades från år 1975, men huvudsakligen enbart på vägar som hade ny- eller ombyggts efter detta år. Skilda uppsättningar av kriterier låg således i praktiken fortfarande till grund för 90- och <NOBR>110-vägarna</NOBR> vid mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Om- prövningen av hastighetsgränserna utom tättbebyggt område inleddes med ett uppdrag från Vägverket i juli 1993 till VTI att presentera förslag till kriterier som kan ligga till grund för verkets beslut om de tillåtna hastigheterna 90 resp. 110 km/tim. Uppdraget utmynnade i nya kriterier. Dessa s.k. 1997 års kriterier utgick ifrån att en konsekvent tillämpning skulle medföra att trafikanterna skulle uppleva en harmoni mellan aktuell vägstandard och högsta tillåtna hastighet. Något beslut om en genomgripande tillämpning av dessa kriterier fattades aldrig utan de skulle tillämpas efter hand om skäl för omprövning fanns och i övrigt i den takt som vägverksregionerna själva beslutade.</P>
<P class="p381 ft8">På uppdrag av regeringen överlämnade Vägverket i augusti 2005 ett förslag till ”en strategi för en successiv anpassning av hastighetsgränserna till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem”. Förslaget har ännu inte föranlett någon åtgärd från regeringen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">47</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p455 ft9"><SPAN class="ft9">6.10.4</SPAN><SPAN class="ft17">Särskilda trafikregler</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">I 10 kap. 14 § TrF finns bestämmelser som ger en polismyndighet rätt att besluta om vissa särskilda trafikregler i fall då det behövs i samband med trafikövervakning, kontroll av förare och fordon eller trafikolyckor. Sådana regler kan också beslutas av Tullverket om det behövs i samband med punktskattekontroll och av den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området, om det behövs under kortare tid på grund av vägarbete eller liknande arbete, på grund av skador eller risk för skador på vägen eller om det behövs på särskild vinterväg över istäckt vatten. Särskilda regler gäller för vägar för vilka två eller flera myndigheter</P>
<P class="p376 ft15"><SPAN class="ft35">47</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Uppgifter från Vägtrafikinspektionen.</P>
<P class="p87 ft14">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">är väghållare. Polismyndigheten eller den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område får också meddela föreskrifter för en viss väg om tillfällig begränsning av den hastighet som annars är tillåten om det behövs för att förebygga trafikolyckor med klövvilt eller tamrenar.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">6.11</SPAN><SPAN class="ft98">Säkerheten i vägtransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Statistik visar att under 2005 omkom 440 personer i vägtrafik- olyckor. Under de första tio månaderna för 2006 har 358 personer omkommit. Motsvarande siffra för 2005 var 366 personer och medeltalet för tiomånadersperioden de senaste fem åren är 426 personer.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">48</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Internationellt sett har Sverige en säker vägtrafik. Antalet dödade per 100 000 invånare var i Sverige för 2005 4,9 personer, i Nederländerna 4,6 personer, i Norge 4,9 personer, i Schweiz 5,5 och i Storbritannien 5,6 personer.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">49</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Dessa nationer ligger i en internationell jämförelse bäst till i statistiken för 2005.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">6.11.1</SPAN><SPAN class="ft17">Säkerhetstillsyn</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Det går inte att såsom för de övriga tre trafikslagen peka ut en enda myndighet som ansvarig för tillsyn över säkerheten i vägtransport- systemet. Polismyndigheterna är operativt ansvariga för tillsyn av trafikanternas regelefterlevnad ute i trafiken och för rapporteringen av olyckor, Vägverket svarar för bl.a. utbildningstillsyn, AB Svensk Bilprovning svarar för fordonskontroll, länsstyrelserna svarar för tillsyn över yrkesmässig trafik osv.</P>
<P class="p113 ft8">Vägtrafikinspektionen har bl.a. till uppgift att verka för att ansvariga aktörer tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor och har genomfört olika utredningar, bl.a. avseende trafiksäkerheten och det uppsatta etappmålet för 2007. Följande framgår. Minskningen av antalet omkomna i vägtrafiken under de senaste fem åren är för liten för att det av riksdagen beslutade etappmålet skall nås under 2007, dvs. maximalt 270 omkomna. Antalet omkomna har i genomsnitt minskat med 25 personer per år från och med 2000 till och med 2005. Minskningen har varit större på det kommunala vägnätet än på det</P>
<P class="p443 ft41"><SPAN class="ft35">48</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Statistik från Vägverket.</P>
<P class="p100 ft15"><SPAN class="ft35">49</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Statistik från OECD, <NOBR>IRTAD-databasen,</NOBR> 2005.</P>
<P class="p444 ft14">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">statliga vägnätet. Av dem som omkommit i vägtrafiken har ungefär 75 procent färdats på statliga vägar. Vägtrafikinspektionen har härvid funnit brister i Vägverkets systematik avseende dess arbetssätt att nå etappmålet. Bristerna består bl.a. i ofullständiga mätningar av olika förhållanden och bristande utvärderingar av verksamheten. Ett medel som Vägtrafikinspektionen framhåller och som har stor påverkan på trafiksäkerheten är att anpassa hasighetsgränserna till vägarnas säkerhetsstandard. Enligt inspektionen har detta verktyg inte använts av Vägverket för att minska antalet omkomna. Inspektionen påtalar att en bristande styrning mot de uppsatta målen föreligger.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">50</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p522 ft22"><SPAN class="ft22">6.12</SPAN><SPAN class="ft98">Internationell utveckling</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft9">6.12.1</SPAN><SPAN class="ft17">Vad regleras genom </SPAN><NOBR>EG-rätt?</NOBR></P>
<P class="p52 ft8">Inom EU gäller som mål för trafiksäkerhetsarbetet att en halvering skall ske av antalet döda i trafiken räknat från nivån 2000 till 2010. För svenskt vidkommande innebär det högst 250 dödsfall i trafiken</P>
<P class="p214 ft16"><SPAN class="ft8">2010.</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">51</SPAN>FPT</P>
<P class="p80 ft8">Genom <NOBR>EG-direktiv</NOBR> regleras bl.a. frågor om fordon, typgod- kännanden, utrustning etc. och frågor om ömsesidigt erkännande av körkort samt frågor om yrkestrafik. Trafiksäkerhet ingår i regleringen på så sätt att direktiven har som mål att den gemensamma transportpolitiken skall kunna genomföras, trafik- säkerheten förbättras och rörligheten för personer underlättas.</P>
<P class="p334 ft8">Normgivningen i Sverige inom fordons- och yrkestrafikområdet är i hög grad styrd av <NOBR>EG-rätt.</NOBR> Området för nationella bestämmelser är än så länge större på området för körkort och vägtrafik men det nya körkortsdirektivet kommer att innebära förändringar på detta område.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">52</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Direktivet har antagits av Europaparlamentet i december 2006. Det nya körkortsdirektivet kommer bl.a. att innebära att förfalskningsskyddet för körkort kommer att förbättras genom en harmonisering av körkortens utseende och genom att bestämmelser om periodisk förnyelse av körkort kommer att införas. Periodiciteten för yrkesförares</P>
<P class="p519 ft41"><SPAN class="ft35">50</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Vägtrafikinspektionens publikationer <NOBR>2006–1</NOBR> Hastigheter och etappmålet 2007 och 2006– 2, Omkomna i Vägtrafiken <NOBR>2006–2005.</NOBR></P>
<P class="p523 ft41"><SPAN class="ft35">51</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010:Vägval inför framtiden KOM (2001)370 slutlig.</P>
<P class="p520 ft15"><SPAN class="ft35">52</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2003)621.</P>
<P class="p87 ft14">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">läkarundersökningar kommer att harmoniseras och mopeder (klass I, s.k. <NOBR>EU-mopeder)</NOBR> kommer att körkortbeläggas. Direktivet kommer att leda till att bl.a. körkortslagens (1998:488) bestämmelser måste omarbetas.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">6.12.2</SPAN><SPAN class="ft17">Förslag till direktiv om trafiksäkerhet i infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Den Europeiska kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag till direktiv avseende säkerhet i infrastrukturhållning.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">53</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I förslaget uppmärksammas att infrastrukturen ännu inte har omfattats av några gemenskapsåtgärder på samma sätt som har skett avseende förare och fordon. De nödvändiga stegen för en förbättrad infrastruktur inom EU återstår. För vägar som omfattas av det transeuropeiska vägnätet <NOBR>(TEN-T)</NOBR> bör enligt direktivet säkerheten vara integrerad i alla planeringsfaser, i utformning och drift. För Sveriges del ingår följande vägar i <NOBR>TEN-vägnätet:</NOBR> väg E 4, E 6, E 10, E 14, E 18, E 20 delen <NOBR>Örebro–Stockholm</NOBR> och delen Göteborg– rikgränsen på Öresundsbron, E 22, E 65 och väg 45, delen Göteborg <NOBR>–Gällivare/Malmberget.</NOBR></P>
<P class="p463 ft8">Trafiksäkerheten skall ges en självständig ställning på samma sätt som ekonomiska och miljömässiga analyser. Direktivet skall leda till att de som hanterar väginfrastruktur ges riktlinjer, utbildning och behövlig information för att kunna höja säkerheten i vägnätet. Reformbehovet motiveras av att det har visat sig att trafiksäkerhet ofta sägs iakttas implicit genom de regler om sträckning och utseende som finns i planerings- och byggprocesserna vid vägbygge men att erfarenheter har visat att det inte är tillräckligt för att undvika olyckor. Högriskvägar skall ges prioritet. Förslagen innebär att trafiksäkerhet skall iakttas i planeringsprocessen för nya vägar genom ”road safety audits” vilket innebär att en detaljerad, systematisk och teknisk säkerhetskontroll görs av vägprojekt i alla faser från planering till utförande. Exempel på vad som föreslås ingå i materialet är en beskrivning av vägens läge, avfarter, körbanor, samt vilken trafik och för vilken hastighet vägen är planerad, ljus, vägmärken, sidoområden m.m. För befintliga vägar föreslås bl.a. att det för s.k. högriskvägar, vilket baseras på olycksstatistik, sker en årlig kontroll av driften utifrån vissa kriterier. Förarna föreslås också få information om riskerna på dessa vägar. Säkerhetsinspektioner föreslås också samt att olyckor</P>
<P class="p524 ft15"><SPAN class="ft35">53</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2006) 569 slutlig, 2006/0182, 12 oktober 2006.</P>
<P class="p444 ft14">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">som innebär att minst en person omkommer eller skadas svårt skall utredas på visst angivet sätt.</P>
<P class="p50 ft8">Vid utarbetandet av förslaget till direktiv har en analys av vad åtgärderna kan förväntas leda till i fråga om färre olyckor gjorts av utredningsorganet ROSEBUD, Road Safety and Environmental <NOBR>Benefit–Cost</NOBR> and <NOBR>Cost–Effectiveness</NOBR> Analysis for use in Decision– making. Organet fann det realistiskt att uppskatta antalet sparade liv per år till 600 och antalet färre personskador till 7 000 om direktivet kom att tillämpas på <NOBR>TEN-vägnäten</NOBR> i Europa. Även kostnaderna för ett sådant system har beräknats vid utarbetandet av förslaget. Härvid uppskattades att granskningarna skulle innebära en merkostnad på mindre än en procent av produktionskostnaden för ett vägprojekt och att inspektionerna skulle kosta mellan 600 och 1 000 Euro per kilometer motorväg.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">54</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">6.12.3</SPAN><SPAN class="ft17">Säkerhet i vägtunnlar</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Ett tunneldirektiv, <NOBR>EG-direktivet</NOBR> 2004/54/EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet, har nyligen föranlett riksdagen att stifta lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">55</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Den nya lagen och förordningen om säkerhet i vägtunnlar gäller från och med den 1 januari 2007. Bestämmelserna innebär att för de berörda tunnlarna skall det finnas en objektsansvarig och en säkerhetssamordnare. Länsstyrelserna skall vara s.k. tunnelmyndigheter och ansvara för godkännande och tillsyn. Det finns bestämmelser om vilka säkerhetskrav som skall gälla för objekten och länsstyrelserna skall både godkänna nya tunnlar innan de tas i bruk samt kontrollera befintliga tunnlar löpande. En länsstyrelse har möjlighet att vidta åtgärder mot en objektsansvarig om inte säkerhetskraven uppfylls och besluten kan överklagas. Bestämmelserna är till stor del inriktade på brandskydd och räddningsinsatser i det slutna rum som en tunnel innebär och har sin bakgrund i tunnelbränder i Europa under senare år.</P>
<P class="p525 ft41"><SPAN class="ft35">54</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2006) 569 slutlig s. 6 och 9.</P>
<P class="p214 ft15"><SPAN class="ft35">55</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2005/06:168 Säkerhet i vägtunnlar och Ds 2005:18 Säkerhet i vägtunnlar.</P>
<P class="p158 ft14">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td156"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p19 ft44">Väg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft9"><SPAN class="ft9">6.12.4</SPAN><SPAN class="ft17">Överväganden vid införande av lagen om säkerhet i vägtunnlar</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">För utredningens arbete är regleringen av vilka krav som ställs på en objektsansvarig, en s.k. tunnelhållare, av intresse. Tunnelhållare för tunnel som ingår i allmän väg är den som enligt VägL ansvarar för väghållningen och för gata som inte är allmän väg, den som enligt PBL ansvarar för gatan samt för annan väg den som tunnelmyndigheten utser. I praktiken blir Vägverket eller kommunerna tunnelhållare. Tunnelhållaren skall utse en säkerhets- samordnare som skall ha ansvaret för samordningen och de förebyggande åtgärderna och säkerhetsåtgärderna för tunneln. Säkerhetssamordnaren skall agera självständigt men får tillhöra tunnelpersonal eller räddningsstyrkan och har bl.a. till uppgift att säkerställa samordningen med räddningsstyrkorna, delta i planering och genomförande av räddningsinsatser etc. Innan arbetet med att bygga en tunnel påbörjas skall tunnelhållaren till länsstyrelsen ge in säkerhetsdokumentation och ett yttrande över denna från säkerhetssamordnaren. Länsstyrelsen är inte skyldig att vidta någon åtgärd när dokumentationen ges in men kan kontrollera om tunneln är projekterad enligt säkerhetskraven. Säkerhetsdokumen- tationen skall innehålla en beskrivning av de förebyggande åtgärder och säkerhetsåtgärder som behövs för bl.a. att garantera säkerheten för trafikanterna. Boverket får meddela föreskrifter, efter att ha samrått med Vägverket och Statens räddningsverk, om upp- rättandet och innehållet i en säkerhetsdokumentation. En säkerhetssamordnare skall både utöva internkontroll över drift och säkerhet avseende tunneln och bistå den kommunala organisa- tionen avseende räddningstjänst samt delta i utvärdering av olyckor och olyckstillbud.</P>
<P class="p527 ft8">Säkerhetsdokumentationen skall ges in innan arbetet med att bygga en tunnel påbörjas. För allmänna vägar skall det ske innan arbetet med att upprätta en arbetsplan påbörjas och för gator skall det ske innan arbetet med detaljplanen påbörjas.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">56</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Innehållet i säkerhetsdokumentationen överensstämmer med sådan information som redan i dag upprättas för tunnlar. Skillnaden är att dokumentationen enligt direktivet måste vara uppdaterad.</P>
<P class="p113 ft8">En ny tunnel får öppnas för trafik först efter godkännande av länsstyrelsen. För ett godkännande krävs att säkerhetskraven är uppfyllda. En större byggnadsteknisk eller driftsmässig ombyggnad</P>
<P class="p528 ft15"><SPAN class="ft35">56</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2005/06:168 Säkerhet i vägtunnlar s. 24 och 58.</P>
<P class="p510 ft14">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Väg</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">av en tunnel kräver också godkännande. Tunnelhållaren skall se till att det genomförs regelbundna kontroller av tunnlar i drift. Kontroller skall ske minst vart sjätte år. Länsstyrelsen får meddela de förelägganden, förbud och villkor som behövs för att lagen och föreskrifter med stöd av lagen skall efterlevas. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Ett beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Boverket får tillsammans med Vägverket och Statens räddningsverk meddela föreskrifter om de säkerhetskrav som en tunnel skall uppfylla. Undantag från säkerhetskraven får i vissa fall medges av länsstyrelsen. Tunnelhållaren skall skyndsamt upprätta en rapport över varje olycka och allvarligt olyckstillbud som har inträffat i tunneln, vilken skall skickas till länsstyrelsen, säkerhetssamordnaren och den kommunala organisationen för räddningstjänsten.</P>
<P class="p349 ft8">I departementspromemorian <SPAN class="ft9">Säkerhet i vägtunnlar</SPAN>, (Ds 2005:18), som föregick lagstiftningen om tunnelsäkerhet, uttalades följande avseende vilken myndighet som skulle vara tunnelmyndighet. Vägverket har störst praktisk kunskap av byggande och drift av tunnlar, inbegripet även frågor om säkerhet. Emot Vägverket som tunnelmyndighet talar de dubbla roller som verket då skulle få, dvs. verket skulle bli både tunnelhållare och tunnelmyndighet. Visserligen finns det en funktionell skillnad mellan Vägverkets regioner, vilka är väghållare, och Vägverket centralt. Tudelningen inom verket uppfyller svårligen tunneldirektivets krav på att myndigheten skall vara självständig och oberoende från den verksamhet som tillsynen skall utövas mot. I sammanhanget nämndes Vägtrafikinspektionen också som tänkbar tunnel- myndighet, med de reservationerna att samma dubbla roller uppkom som i fråga om Vägverket.</P>
<P class="p529 ft14">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p530 ft7">Del C</P>
<P class="p91 ft7">Gemensamma frågor och jämförelser</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
</DIV>
<DIV id="page_149">
<P class="p531 ft72"><SPAN class="ft72">7</SPAN><SPAN class="ft99">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</SPAN></P>
<P class="p532 ft22"><SPAN class="ft22">7.1</SPAN><SPAN class="ft66">Likheter och olikheter</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Uppdragen för Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen har yttre likheter. Myndigheterna och inspektionen ansvarar för normgivning i form av föreskrifter, de har ansvar för olika slag av tillståndsgivning med avseende på säkerhet och skydd och de ansvarar för tillsyn över att normerna följs samt kan vidta åtgärder om så inte är fallet. Utöver dessa likartade ansvarsområden har de i varierande grad också andra uppgifter.</P>
<P class="p533 ft8">Vägtrafikinspektionens uppdrag avviker jämfört med de tre andras. Vägtrafikinspektionen har inte något mandat att meddela föreskrifter eller att ge tillstånd av något slag. I stället är uppdraget inriktat på att följa och analysera, att föra dialog och samverka med andra aktörer samt att initiera forskning inom vägtrafikområdet. På vägtrafikområdet är det i stället andra myndigheter och organ som utför normering och tillsyn. Vägverket ansvarar för en omfattande normgivning, tillståndsgivning och för tillsyn, länsstyrelserna ansvarar för viss tillståndsgivning tillsyn, AB Svensk Bilprovning utövar fordonskontroll och polismyndigheterna agerar ute på fältet och kontrollerar efterlevnaden av olika författningar.</P>
<P class="p475 ft8">Varken Sjöfartsinspektionen eller Vägtrafikinspektionen har en självständig ställning gentemot respektive verk. Vid en jämförelse mellan dessa två inspektioner är det ändå tydligt att Sjöfarts- inspektionen har en större självständighet gentemot Sjöfartsverket än vad Vägtrafikinspektionen har gentemot Vägverket. Sjöfarts- inspektionen har bl.a. en vittgående föreskriftsrätt inom sjöfarts- området och ett tillsynsansvar.</P>
<P class="p113 ft8">Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap pekas Luftfartsstyrelsen ut som en av de myndigheter som skall planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarhet och motstå risker</P>
<P class="p534 ft14">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">inom samverkansområdet transporter. Andra myndigheter som ingår i det samverkansområdet är Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och Statens energimyndighet. Luftfartsstyrelsen pekas även ut som en av de myndigheter som har samma uppgifter inom samverkansområdet skydd, undsättning och vård. Anledningen till detta är myndighetens ansvar för flygräddningstjänsten. Andra myndigheter som ingår i samverkansområdet är Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk och Tullverket. I båda fallen har Luftfartsstyrelsen och de andra myndigheterna även ett ansvar för att vidta förberedelser som krävs vid höjd beredskap.</P>
<P class="p333 ft22"><SPAN class="ft22">7.2</SPAN><SPAN class="ft66">Ett gemensamt mål</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">En gemensam nämnare för de fyra tillsynsorganen är att de sedan 1998 skall verka i linje med den s.k. nollvisionen, (se avsnitt 7.4). Nollvisionen innebär kort uttryckt att målet för trafiksäkerhets- arbetet inom alla trafikslag skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av olyckor och att ansvaret för att uppnå nollvisionen vilar på dels trafikanterna, dels de s.k. system- utformarna. Inom luftfarten, sjöfarten samt inom den spårburna trafiken omkommer och skadas få människor.</P>
<P class="p85 ft8">I luftfartsolyckor avled under 2005 sju personer (samtliga inom kategorierna privatflyg, segelflyg, ultralätt flyg, hängflyg och fallskärm), i sjöolyckor 36 personer <NOBR>(handels-,</NOBR> <NOBR>fritids-,</NOBR> och fiskebåtanvändning) och i järnvägsolyckor 34 personer (plan- korsningsolyckor, spårbeträdande och efter fall i fordon, exklusive självmord).</P>
<P class="p386 ft8">Inom vägtransportsystemet är dödsolyckorna samt skadefallen många. Dock befinner sig Sverige statistiskt i ett mycket gynnsamt läge beträffande vägtrafikens säkerhet i förhållande till andra länder. Inom EU ligger Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna i topp avseende de lägsta olyckstalen för döda och skadade inom vägtrafiken. Icke desto mindre dog ca 440 personer under 2005 i trafikolyckor och ca 4 000 skadades allvarligt i Sverige. Statistiken för 2006 kommer inte att avvika nämnvärt. Varje dödsfall och olycka innebär en katastrof för anhöriga och skadade och alla till buds stående åtgärder måste vidtas för att minska den ohälsa som vägtrafiken för med sig.</P>
<P class="p535 ft14">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td175"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p19 ft44">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft8">Utredningens uppdrag kan sägas vara att utröna om en sammanslagning av de fyra inspektionsverksamheterna i kom- bination med eventuellt andra åtgärder bättre kan bidra till nollvisionens förverkligande än vad som är möjligt inom den struktur som finns i dag. Utredningens arbete hänför sig alltså till systemfrågor snarare än till trafikantfrågor. Det är givet att många andra faktorer än systemfaktorerna också påverkar trafik- säkerhetens utveckling. Utredningens arbete bör alltså ses som en pusselbit i ett omfattande arbete som bedrivs både nationellt och internationellt av många aktörer.</P>
<P class="p340 ft8">Olyckor kan sägas bero på någon eller några av följande tre orsaker:</P>
<P class="p537 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Trafikanten bryter medvetet mot givna regler,</SPAN></P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">olyckan är en ren olyckshändelse som inte kunnat förutses eller förhindras eller</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">ett systemfel föreligger någonstans.</SPAN></P>
<P class="p320 ft8">Utredningens arbete riktar in sig på systemfelen och åtgärder för att rätta till sådana fel.</P>
<P class="p336 ft22"><SPAN class="ft22">7.3</SPAN><SPAN class="ft66">Tidigare behandling av nu aktuella frågor</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Såväl frågor om trafikslagsövergripande inspektionsverksamhet som ansvarsfrågor och trafiksäkerhetsfrågor har utretts tidigare i ett flertal utredningar.</P>
<P class="p12 ft8">Det har bl.a. gällt inspektionsverksamheternas ställning gentemot trafikverken där utvecklingen har lett till att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen har fått en organisatorisk och ekonomisk självständighet gentemot verken. Detta har haft sin grund i bl.a. avregleringar av de tidigare statliga marknaderna luftfart och järnväg samt internationella och <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> bestämmelser som har ställt krav på att en självständig myndighet hanterar vissa funktioner.</P>
<P class="p533 ft8">En fråga som ofta har berörts i dessa sammanhang är om en gemensam trafikinspektionsverksamhet bör inrättas. Som exempel kan nämnas att frågan behandlades i samband med att Luftfartsstyrelsen avskiljdes från Luftfartsverket<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>och att frågan togs upp av Trafikutskottet när tillsyn över spårbunden trafik</P>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se bet. 1990/91:TU20, rskr. 177.</P>
<P class="p444 ft14">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">behandlades med anledning av bl.a. avreglering, närmande till EU och ökade inslag av egenkontroll som påverkade de aktuella verksamheterna.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Trafiksäkerhet har utretts ett flertal gånger och nollvisionen (se avsnitt 7.4) har gått som en röd tråd genom utredningarna sedan 1997 då den beslutades. Organisatoriska förändringar inom myndighetsstrukturen på vägsidan har genomförts bl.a. när Trafiksäkerhetsverket (TSV) införlivades i Vägverket 1993 och när Vägtrafikinspektionen inrättades 2003. Se vidare i avsnitt 6.5 och 6.6.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Organisatoriska frågor</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I betänkandet En översyn av <NOBR>luft-,</NOBR> sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter, (SOU 1996:82), behandlade Inspektions- kommittén tre frågeställningar, nämligen om de tre inspektions- verksamheterna Luftfartsinspektionen, Sjöfartsinspektionen och Järnvägsinspektionen borde slås samman till en myndighet, om normgivnings- och tillsynsarbetet borde skiljas från varandra och vilken organisatorisk hemvist inspektionerna borde ha. Kommittén kom fram till att en sammanslagning av inspektionsverksamheterna på de tre områdena kunde leda till positiva konsekvenser inom områden som generell inspektionsmetodik, utredningsteknik, analysmetoder och riskvärdering, kvalitetsutveckling inom tillsyns- verksamheten samt forsknings- och utvecklingsprogram av generell natur. Nackdelarna av en sammanslagning bedömdes av utredningen utgöras av de grundläggande skillnader som råder mellan järnväg, luftfart och sjöfart och att den tekniska och operativa miljön inom respektive transportslag är så olikartad att fackkompetens inom respektive område knappast är användbar utanför den specificerade sektorn. Sammanfattningsvis kom kommittén fram till att bl.a. det pågående samarbetet mellan inspektionerna i arbetsgrupper var ett sätt att uppnå positiva effekter men att en sammanslagning inte skulle medföra några sådana fördelar att det kunde vara motiverat.</P>
<P class="p381 ft8">Beträffande norm- och tillsynsarbetet fann kommittén att verksamheterna inte borde skiljas åt. Det var tvärtom en fördel att normgivning och tillsyn utfördes av samma myndighet eftersom det gagnade inspektionsarbetet och skapade tilltro till</P>
<P class="p538 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se förs. 1993/94:RR7, bet. 1994/95:TU3, rskr. 1994/95:84 och 1994/95:85.</P>
<P class="p87 ft14">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td175"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p19 ft44">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">normgivningsarbetet hos verksamhetsutövarna. När det gällde inspektionernas organisatoriska hemvist kom kommittén fram till att järnvägs- och luftfartsinspektionerna skulle skiljas från respektive trafikverk. Motivet till det var att det inte är lämpligt att en inspektion ingår i en myndighet som inspektionen har tillsynsansvar över och vars verksamhet är föremål för inspektionens normgivning. Eftersom Sjöfartsverket inte förvaltade infrastruktur i form av hamnar fann kommittén inte fog för att föreslå att sjöfartsinspektionen skulle separeras från Sjöfartsverket. Däremot fann kommittén att ansvaret för normgivningen på sjösäkerhetsområdet helt och hållet borde ligga kvar på sjöfartsinspektionens chef, sjösäkerhetsdirektören.</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft9">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningar rörande vägtrafiken</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Bland utredningarna som rör organisatoriska frågor och trafiksäkerhet är Det framtida trafiksäkerhetsarbetet, (SOU 1991:79), av intresse för utredningens arbete. Trafik- säkerhetsarbetets dåvarande organisation innebar bl.a. att AB Svensk Bilprovning utförde periodisk kontroll av fordon utifrån bestämda säkerhetsnormer, Vägverket svarade för vägarna och vägmiljön och Trafiksäkerhetsverket, TSV, svarade för regler riktade mot fordonstrafikanter och trafikmiljö. TSV, som då var central myndighet för frågor om säkerheten i vägtrafiken och särskilt ansvarade för samordningen i av trafiksäkerhetsarbetet, skulle läggas samman med Vägverket. Motivet till samman- slagningen var att man ville skapa en decentraliserad modell för trafiksäkerhet i stället för att ett centralstyrt verk skulle hantera den frågan. Vägverkets regionindelning ansågs vara lämplig för det regionala arbetet. Den nya myndigheten skulle bli en stark och rationell organisation som såg till helheten i trafiksäkerhetsarbetet och som kunde göra avvägningar mellan de olika verksamhets- områdena trafikant, fordon och trafikmiljö. Utredaren föreslog också att ansvaret för trafiksäkerheten på central nivå skulle vila på väghållaren, dvs. Vägverket för de statliga vägarna och kom- munerna för det kommunala gatu- och vägnätet.</P>
<P class="p539 ft8">Lagstiftningsarbetet som följde innebar att TSV lades ned från och med den 1 januari 1993 och att verkets uppgifter överfördes till Vägverket som fick ett samlat ansvar för vägtrafiken. Vägverket</P>
<P class="p540 ft14">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft8">fick både föreskrivande och tillämpande uppgifter, bl.a. ansvaret för förarprövningen, vilket TSV tidigare haft.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p438 ft22"><SPAN class="ft22">7.4</SPAN><SPAN class="ft66">Nollvisionen</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige utgår sedan 1997 från den s.k. nollvisionen. Riksdagen beslutade i oktober 1997 med anledning av propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället och Trafikutskottets betänkande med samma namn om en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige genom att slå fast ett långsiktigt mål, nollvisionen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Nollvisionen innebär att målet för trafiksäkerhetsarbetet skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet och att vägtrafiksystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta mål. I propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling bedömde regeringen att minskningen av antalet döda och allvarligt skadade inom vägtrafikområdet borde kunna ske i en sådan takt att ett etappmål fastställdes, innebärande att antalet omkomna till följd av trafikolyckor 2007 skulle vara högst 270 personer. Samtidigt fastslogs att nollvisionen skulle gälla som ett långsiktigt mål för samtliga transportslag, alltså inte bara för vägtransportsystemet. Etappmål infördes också för luftfarten, handelsjöfarten och för plankorsningsolyckor mellan järnväg och väg. Riksdagen ställde sig bakom propositionen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Etappmålet för vägtrafiken har bekräftats i flera senare propositioner som riksdagen har antagit.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Se vidare i avsnitt 9.2.1. angående hur nollvisionen behandlas i regleringsbreven för de olika trafikslagen.</P>
<P class="p541 ft41"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1992/93:2, om vissa organisatoriska frågor inom trafiksäkerhetsområdet, bet. 1992/93:TU4, rskr. 1992/93:58 och prop. 1995/96:131 Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.</P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1996/97:137, Nollvisionen och det trafiksäkra samhället, bet. 1997/98:TU4 och rskr. 1997/98:11 samt Ds 1997:13 På väg mot det trafiksäkra samhället.</P>
<P class="p523 ft41"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1997/98:56, Transportpolitik för en hållbar utveckling, bet. 1997/98:TU10 och rskr. 1997/98:266.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr28 td177"><P class="p19 ft80">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td57"><P class="p19 ft85">Se prop. 2001/02:20, Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td177"><P class="p19 ft16">TP PT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft85">bet. 2001/02TU2, rskr. 2001/02:126, prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik, bet. 2004/05TU2, rskr. 2004/05:63 och prop. 2005/06:160 Moderna transporter, bet. 2005/06TU5, rskr. 2005/06:308.</P>
<P class="p87 ft14">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td175"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p19 ft44">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Nollvisionens innebörd</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Nollvisionen innebär inte att alla olyckor på sikt förutsätts kunna undvikas, utan att dödsfall och allvarliga skador skall undvikas. För att nollvisionen skall kunna uppnås krävs ett delat ansvar för trafiksäkerheten enligt följande principer.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p543 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">Systemutformarna, dvs. väghållare, myndigheter, fordons- tillverkare m.fl., har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.</SPAN></P>
<P class="p431 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">Trafikanterna har ansvar för att följa de spelregler som system- utformarna ställer upp för användningen av vägtransport- systemet.</SPAN></P>
<P class="p321 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft78">Om trafikanterna inte följer spelreglerna – på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga – eller om person- skador uppstår, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">Det nya synsätt som kan sägas ha etablerats genom nollvisionens antagande innebär att ansvaret för trafiksäkerheten borde delas mellan trafikanten och systemutformarna i stället för att, såsom tidigare, vila på trafikanten till största delen.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Ett europeiskt trafiksäkerhetsprogram</SPAN></P>
<P class="p544 ft8">Europeiska kommissionen har i vitboken Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010:Vägval inför framtiden föreslagit att EU skall anta ett mål för trafiksäkerhetsarbetet på europeisk nivå innebärande en halvering av antalet döda i trafiken till år 2010.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Kommissionen föreslår i ett åtgärdsprogram bland annat insatser för att främja ett säkrare beteende bland trafikanterna och bättre grundutbildning för förare samt insatser för att bekämpa vårdslöst beteende i trafiken.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Omarbetningen av rådets direktiv</P>
<P class="p499 ft41"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1996/97:137 s. <NOBR>16–17.</NOBR></P>
<P class="p545 ft41"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden, KOM (2001) 370 slutlig.</P>
<P class="p546 ft15"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Kommissionens meddelande Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet, 2.6. 2003, KOM (2003) 311 slutlig.</P>
<P class="p547 ft14">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft8">91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>är en annan åtgärd som bl.a. förväntas höja trafiksäkerheten i medlemsländerna.</P>
<P class="p80 ft8">Kommissionen tillsatte 2003 en oberoende expertgrupp för rådgivning till kommissionen om en strategi för behandling av olyckor inom transportsektorn. Gruppens roll är att ge råd till kommissionen om behovet av förbättrad lagstiftning och, om så behövs, ta fram nya initiativ för alla transportslag, inklusive transport av energi (pipelines för olja och gas). Tillkallandet av expertgruppen är i enlighet med de tankegångar som presenterades i kommissionens vitbok.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Gällande etappmål för säker trafik</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I propositionen Moderna transporter, prop. 2005/06:160, gör regeringen bedömningen att etappmålet även i fortsättningen skall ha följande lydelse: Antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom alla trafikslag bör, i enlighet med nollvisionen, fortlöpande minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras. Antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör fram till 2007 minska med hälften räknat från 1996 års nivå (dvs. till 270 personer). Vidare anför regeringen bl.a. följande. Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i världen i termer av antalet trafikdödade per invånare. En rad åtgärder kommer att vidtas på europanivå, inte minst inom övervakningsområdet. Dessa åtgärder är alla länder beroende av för att nå sina respektive mål. Det nu uppsatta EU- målet, en halvering av antalet döda från 2000 års nivå till 2010, är minst lika ambitiöst som det svenska målet för 2007. För svenskt vidkommande, om vi skall vara minst lika ambitiösa som <NOBR>EU-målet,</NOBR> skulle det innebära högst 250 dödsfall 2010.</P>
<P class="p397 ft8">Vägverket har i juni 2006 fått i uppdrag av regeringen att föreslå ett nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen. Dessförinnan skall en oberoende instans utvärdera arbetet med att nå nollvisionen och dess tidigare etappmål. Detta uppdrag skall redovisas den 1 januari 2008.</P>
<P class="p379 ft8">För järnväg, sjöfart och luftfart kommer ambitionsnivåer och prioriteringar liksom tidigare att ske som en del av myndighets- styrningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p549 ft41"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>EGT L 237, 24.8.1991, s. 1.</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 2005/06:160 s. <NOBR>31–32.</NOBR></P>
<P class="p87 ft14">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td175"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p19 ft44">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft22"><SPAN class="ft22">7.5</SPAN><SPAN class="ft66">Statlig tillsyn</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Utredningens arbete aktualiserar generella frågor om statlig tillsyn och tillsynsprinciper m.m. Frågor om statlig tillsyn i allmänhet har också fått stor uppmärksamhet under senare år. Utredningen har bl.a. tagit del av rapporterna Tillsyn inom transportområdet</P>
<P class="p16 ft8">Informationsrapport 2002/03:3 från Riksdagens revisorer och</P>
<P class="p550 ft8">Gemensam trafikinspektion – slutrapport från riktad områdesbevakning från Riksrevisionen samt Att se till eller titta på om tillsynen inom miljöområdet, rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1998:50, samt Tillsynsutredningens två betänkanden.</P>
<P class="p551 ft9"><SPAN class="ft9">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsynsutredningen</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Tillsynsutredningen tillsattes 2000 och hade till uppgift att utreda hur den statliga tillsynen kunde göras till ett tydligare och effektivare förvaltningspolitiskt instrument som bättre bidrar till kontrollen och genomförandet av demokratiskt fattade beslut. Utredningen har lämnat två betänkanden, dels delbetänkandet</P>
<P class="p550 ft8">Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag (SOU 2002:14), dels slutbetänkandet Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). De förslag som lagts fram av Tillsynsutredningen behandlas för närvarande inom Finansdepartementet och en proposition om principerna för tillsyn m.m. planeras att läggas fram för riksdagen under 2007.</P>
<P class="p339 ft8">I delbetänkandet resonerar Tillsynsutredningen bl.a. kring begreppet tillsyn varvid vissa allmänna principer samt uttrycken tillsyn och inspektion bl.a. analyserades. Följande är av intresse för utredningens uppdrag.</P>
<P class="p12 ft8">Tillsynsutredningen konstaterade bl.a. att ett objekt kan ha olika tillsynsrelationer med olika tillsynsorgan och att tillsyns- relationerna bör grundas på lag. Bland de cirka 70 statliga tillsyns- organ som tillsynsutredningen har undersökt var det vanligt att tillsynsorganet också hade ett normgivningsansvar. Normgivningen består i att t.ex. utfärda myndighetsföreskrifter och ge tillstånd och auktorisation med därtill knutna villkor. Även rådgivning i generella och i enskilda fall räknas av Tillsynsutredningen till normgivning, om än till en mjukare form av normgivning. Det finns exempel på tillsynsorgan som enbart sysslar med tillsyn, dvs.</P>
<P class="p552 ft14">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">enbart med granskning, och det finns också organ som har ett uppdrag som innefattar tillsyn, föreskrifter, allmänna råd, tillstånd och råd i enskilda fall. Däremellan finns flera blandformer.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Tillsyn i betydelsen granskning utesluter sådana element som rådgivning och information m.m. Det finns flera exempel på tillsynsorgan som utöver tillsyn har ett uppdrag som kan kallas ett överblicksuppdrag över ett visst område. Ett sådant uppdrag formuleras ofta så att myndigheten skall följa upp och utvärdera ett visst område. En sådan utvärdering kan sedan ligga till grund för en tillsyn i egentlig mening och det kan också vara så att den formella tillsynens resultat kan leda till en efterföljande uppföljning inom överblicksuppdragets ram. Ett överblicksuppdrag är vanligtvis inte</P>
<P class="p553 ft8">– till skillnad från ett formellt tillsynsuppdrag – förenat med några maktmedel i form av rätt till tillträde till lokaler, möjlighet att förelägga vite etc.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">I sitt slutbetänkande föreslog Tillsynsutredningen bl.a. att en särskild generell tillsynslag skulle inrättas. Begreppet tillsyn föreslogs också få en enhetlig definition som en oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, <NOBR>EG-förordning</NOBR> eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.</P>
<P class="p330 ft8">Betänkandena har remissbehandlats varvid remissinstanserna framfört bl.a. följande synpunkter som här är av intresse. En definition av tillsynsbegreppet är principiellt viktig. Vissa svårigheter med en gemensam definition förutses eftersom de olika tillsynsmyndigheterna i dag lägger olika innebörd i begreppet tillsyn. Förhållandet mellan begrepp som kontroll, övervakning, inspektion och besiktning bör uppmärksammas. Den föreslagna definitionen är snävare än begreppets praktiska innebörd i dag eftersom rådgivning och information ingår i tillsyn enligt nu gällande allmänt förekommande synsätt men inte i den föreslagna definitionen. Tillsyn enligt miljöbalken är ett exempel på ett bredare begrepp som inkluderar rådgivning och information.</P>
<P class="p387 ft8">Tillsynsorganets oberoende ställning gentemot tillsynsobjektet välkomnas generellt av remissinstanserna som dock uppger att en sådan oberoende ställning inte råder för närvarande. Vägverket</P>
<P class="p241 ft41"><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 2002:14 s. <NOBR>61–66.</NOBR></P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 2002:14, s. <NOBR>145–151.</NOBR></P>
<P class="p87 ft14">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td175"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p19 ft44">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">påpekar i sitt remissvar att viss tillsyn som sker av Vägverket inte uppfyller kraven på att tillsynsorganet skall vara fristående gentemot objektet och att inte heller Vägtrafikinspektionen med sin anknytning till Vägverket uppfyller dessa krav varför en sektorslag förordas med hänvisning till betänkandet Ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten (SOU 2000:43), se avsnitt 6.5.1.</P>
<P class="p554 ft22"><SPAN class="ft22">7.6</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens utgångspunkter avseende tillsyn och objektivitet</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Uppdragen för de fyra inspektionsverksamheterna ser olika ut beroende på olika faktorer, vilka utvecklas i de olika avsnitten om respektive transportslag. Det område som utredningen har att behandla är den inspektionsverksamhet som rör säkerhet och skydd inom respektive transportslag. Det innebär att relationerna mellan verken och inspektionsverksamheterna på andra områden i vissa fall skiljer sig från det område som utredningen behandlar.</P>
<P class="p113 ft8">Den helt grundläggande tanken när det gäller principerna för hur inspektionsmyndigheternas uppdrag skall avgränsas mot verkens är att tillsynsorganet skall ha en oberoende ställning gentemot verket. Denna tanke har sin grund i det krav på rättsäkerhet som medborgarna har rätt att ställa på en tillsynsmyndighet. Kärnan i tillsynen är att det är en från tillsynsobjektet fristående aktör som utövar den.</P>
<P class="p304 ft8">De principer som tillsynsutredningen förordade och som också stämmer överens med allmänna principer på området kan illustreras på följande sätt. Det kan sägas finnas fyra element i ett tillsynssystem. Det första elementet är medborgaren, vilken är berörd av en verksamhet, t.ex. en anläggning, vars egenskap skall uppfylla vissa normer som fastställs av staten. Medborgaren har rätt att ställa krav på att en anläggning uppfyller en viss standard. Det andra elementet är tillsynsobjektet. Härmed menas den verksamhet, produkt eller anläggning som är föremål för de av staten fastställda normerna. Det tredje elementet är den objektansvarige, vilken i vissa fall kan vara identisk med tillsynsobjektet. Den objekt- ansvarige är den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för att ett tillsynsobjekt uppfyller statens krav. Slutligen finns tillsynsorganet med vilket avses den myndighet eller det organ som på statens uppdrag granskar att objektet uppnår ställda krav och om så inte är fallet har kommunikation med den objektsansvarige</P>
<P class="p555 ft14">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Gemensamma förhållanden för inspektionsverksamheterna m.m.</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p556 ft8">för att eventuellt detta skall åtgärdas. Denna beskrivning av de olika parternas ansvar och roller finner utredningen användbara som grund för de förslag som presenteras.</P>
<P class="p557 ft14">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">8 Olycksutredningar</P>
<P class="p439 ft22"><SPAN class="ft22">8.1</SPAN><SPAN class="ft66">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Enligt direktiven skall utredningen belysa kopplingen mellan verksamheten hos Statens haverikommission, SHK, och de olycks- utredningar som genomförs hos inspektionsverksamheterna samt vid behov föreslå förändringar. Anledningen till att avsnittet är omfattande är att det krävs en grundlig genomgång av bestämmelserna i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor för att kopplingen skall framgå. I detta avsnitt tar utredningen också upp de bestämmelser som nu gäller för de fyra olika trafikslagen i fråga om rapportering av olyckor. Databaser för olyckrapportering och liknande hjälpmedel berörs också. I enlighet med sina direktiv redogör utredningen också för ansvarsförhållandena i fråga om räddningstjänst. Bedömningar och förslag redovisas i avsnitt <NOBR>11–13.</NOBR></P>
<P class="p394 ft22"><SPAN class="ft22">8.2</SPAN><SPAN class="ft66">Statens haverikommissions uppdrag</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Statens haverikommission, SHK, inrättades 1978 och har i uppdrag att göra undersökningar av olyckor och tillbud till olyckor enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Haveri- kommissionen skall följa den nationella och internationella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissionens verksamhet och samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras olycksförebyggande verksamhet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p377 ft8">Motivet för att inrätta Statens haverikommission var behovet av en fristående opartisk instans som vid utredning av olyckor och tillbud inom civil och militär luftfart inte kunde misstänkas ta otillbörlig hänsyn eller agera i egen sak. Sedan 1990 utreder SHK alla typer av olyckor och tillbud.</P>
<P class="p115 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 och 2 §§ förordningen (1996:282) med instruktion för Statens haverikommission.</P>
<P class="p510 ft14">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft8">De utredningar som SHK genomför skall inte syfta till att slå fast straffrättslig skuld. SHK:s uppdrag innebär att man skall fastställa orsaker till en olycka eller ett tillbud och därmed klarlägga de brister som kan finnas i säkerheten. Brister i föreskrifter och tillsyn, svagheter i samspelet människa, teknik och organisation, brister i konstruktioner och sätt att manövrera det aktuella fordonet osv. lyfts fram. När det är påkallat lämnar SHK rekommendationer så att nya olyckor och tillbud kan undvikas.</P>
<P class="p334 ft8">Regeringen har i regleringsbrevet för SHK bl.a. angett att kommissionen med sin verksamhet främst skall bidra till att uppfylla det transportpolitiska delmålet om en säker trafik, dvs. att ingen skall dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet.</P>
<P class="p455 ft22"><SPAN class="ft22">8.3</SPAN><SPAN class="ft66">Obligatorisk undersökning för vissa olyckor</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, LUO, och den tillhörande förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor, FUO, pekar ut SHK som den myndighet som skall undersöka allvarliga olyckor och tillbud. Möjlighet finns också för SHK att överlåta åt annan att göra sådana undersökningar.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p334 ft8">Syftet med undersökningen av en olycka skall enligt 6 § LUO vara att</P>
<P class="p342 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet och orsaken till händelsen som skador och effekter i övrigt,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">ge underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa effekten av liknande händelser,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">ge underlag för en bedömning av de insatser som samhällets räddningstjänst har gjort i samband med händelsen och, om det finns skäl därtill, för förbättringar av räddningstjänsten.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8">Vid vissa typer av olyckor och tillbud finns en föreskriven obligatorisk undersökningsplikt för SHK. Det gäller sådana olyckor och tillbud som kan anses som allvarliga enligt de kriterier som gäller för respektive olyckstyp. För de mindre allvarliga olyckorna gäller att det är tillsynsmyndigheten som ansvarar för utredningar av olyckor och tillbud. Se avsnitt 8.5.</P>
<P class="p428 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 1 och 5 §§ LUO och 1 och 2 §§ FUO.</P>
<P class="p158 ft14">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">I 2 § LUO och 1 § FUO fastställs haverikommissionens obligato- riska undersökningsområde. Grundläggande för det obligatoriska undersökningskravet är att den inträffade olyckan skall ha nått en bestämd grad av allvarlighet. I lagen har de olyckstyper som skall undersökas samlats i fyra huvudtyper; luftfartsolyckor, sjöolyckor, järnvägsolyckor och andra allvarliga olyckor. LUO kompletteras på vissa områden av speciallagstiftning. Personskador, sakskador och miljöskador kan föranleda undersökningsplikt.</P>
<P class="p113 ft8">Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall besluta att en under- sökning skall göras enligt LUO även om olyckan eller tillbudet inte ingår i det område som är obligatoriskt för SHK att utreda.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Luftfartsolyckor</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">SHK har obligatorisk undersökningsplikt i fråga om tre olika sorters luftfartsolyckor. Den första kategorin är olyckor vid användning av luftfartyg som har medfört att någon antingen har omkommit eller blivit allvarligt skadad. Definitionen av allvarlig skada på luftfartsområdet har sin grund i 1944 års Chicago- konvention som Sverige har tillträtt. Konventionen definierar en allvarlig kroppsskada som en skada som innebär att det krävs intagning på sjukhus eller motsvarande och vård i mer än 48 timmar. Som exempel på allvarlig kroppsskada kan nämnas brutna armar och ben. Den andra typen av luftfartsolycka som kräver undersökning av SHK är en olycka som har lett till att luftfartyget eller egendom som inte transporterats med detta har fått betydande skador, eller omfattande miljöskador har uppstått. Den tredje typen av olycka som innebär obligatorisk undersökningsplikt är när luftfartyget är oåtkomligt eller har försvunnit under flygning och inte kunnat återfinnas.</P>
<P class="p517 ft8">Enligt en lagändring som trädde i kraft den 1 april 2006 skall olyckor som har inträffat med lättare luftfartyg som saknar luftvärdighetsbevis, t.ex. flygskärmar, hängglidare och liknande mindre luftfartyg med en totalvikt om högst 2 250 kilo, bara utredas om man kan anta att utredningen har betydelse från säkerhetssynpunkt. Bestämmelsen har tillkommit för att SHK inte inom det obligatoriska utredningsområdet skall behöva hantera dessa olyckor som sällan resulterar i säkerhetsföreskrifter.</P>
<P class="p558 ft14">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Sjöolyckor</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">SHK:s obligatoriska undersökningsskyldighet inom sjöfartssektorn inträder vid olyckor varvid handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg har använts. Det krävs också att flera människor avlidit eller blivit allvarligt skakade eller att fartyget eller egendom som inte transporteras med fartyget har fått omfattande skador eller att omfattande skador uppkommit i miljön. Vidare gäller att SHK skall undersöka händelsen om fartyget försvunnit eller övergivits i sjön. Av förarbetena till bestämmelsen framgår det att begreppet flera människor som regel avser minst fem människor, om inte omständigheterna är sådana att en undersökning framstår som motiverad trots att antalet offer är lägre.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p275 ft8">Förslag som påverkar definitionen av en allvarlig sjöolycka</P>
<P class="p329 ft8">Det finns ett förslag till direktiv om olycksutredningar inom sjötransportsektorn, vilket ingår i det s.k. tredje sjösäkerhets- paketet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I förslaget ingår bl.a. tankar om att olycksbegreppet allvarlig olycka skall harmonieras med det som gäller för luftfarten och som kommer att gälla inom järnvägssektorn när det andra järnvägspaketet genomförs.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Järnvägolyckor</SPAN></P>
<P class="p329 ft16"><SPAN class="ft8">SHK:s obligatoriska undersökningsskyldighet vid järnvägsolyckor omfattar olyckor vid </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">järnvägs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> tunnelbane- eller spårvägsdrift och inträder vid olyckor som har medfört att flera människor har avlidit eller skadats allvarligt eller olyckor som lett till att ett spårfordon, spåranläggning eller egendom som inte transporteras med spårfordonet har fått omfattande skador eller omfattande skador har uppstått i miljön. Begreppet flera människor avser enligt förarbetena minst fem.</SPAN>TPF<SPAN class="ft40">5</SPAN>FPT</P>
<P class="p559 ft85"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Proposition om undersökning av olyckor, prop. 1989/90:104 s. 35.</P>
<P class="p497 ft85"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2005/0240(COD).</P>
<P class="p497 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1989/90:104 s. 35.</P>
<P class="p87 ft14">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft8">Pågående lagstiftningsarbete avseende järnvägsolyckor</P>
<P class="p560 ft8">LUO och JVL är under omarbetning till följd av det s.k. järnvägssäkerhetsdirektivet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Nya bestämmelser till följd av direktivet kommer enligt vad utredningen har erfarit att träda i kraft under 2007. Regeringen har i november 2006 beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över upprättade lagförslag i ämnet.</P>
<P class="p512 ft8">Järnvägssäkerhetsdirektivets bestämmelser om undersökning av järnvägsolyckor medför att den nuvarande definitionen av vad en allvarlig järnvägsolycka är kommer att ändras på så sätt att SHK kommer att få utreda olyckor som medfört att minst en person omkommit eller minst fem personer har skadats svårt. Det ingår inte i SHK:s undersökningsplikt att utreda händelser som inte utgör en olycka, t.ex. brott, terroristattacker eller där någon medveten har tagit sitt liv. Det obligatoriska undersöknings- området för SHK kommer alltså att utvidgas och Järnvägs- styrelsens undersökningsområde kommer att bli mindre. Den skyldighet som gäller i dag för Järnvägsstyrelsen att ställa experter till SHK:s förfogande (6 § första stycket FUO) bedöms i lagrådsremissen inte helt förenlig med direktivet som föreskriver att det utredande organet skall vara oberoende av tillsynsmyndig- heten. Den generella rätt som SHK har i dag att delegera undersökningen av en allvarlig olycka till Järnvägsstyrelsen, se avsnitt 8.3.6, är inte förenlig med direktivet. Däremot kommer SHK att i det enskilda fallet kunna delegera en undersökning, efter att ha prövat saken utifrån ett antal kriterier. Det gäller sådana olyckor och tillbud som i dag regleras i 2 § andra stycket LUO och sådana där en undersökning är påkallad ur säkerhetssynpunkt enligt 3 § FUO. Enligt järnvägssäkerhetsdirektivet skall den undersökande myndigheten få ta med sig och granska handlingar eller föremål som kan antas ge upplysningar av betydelse för utredningen. En uttrycklig bestämmelser om rätten för undersökningsmyndigheten att föra med sig vrakdelar och annat från olycksplatsen föreslås införas i LUO för att bestämmelserna skall överensstämma med direktivets. I lagrådsremissen föreslås också en bestämmelse om samarbete med utländska utredande organ för de fall en händelse som berör spårfordon i internationell trafik inträffar på eller nära den svenska gränsen.</P>
<P class="p561 ft85"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet och utfärdande av säkerhets- intyg. Se även avsnitt 3.5.1.</P>
<P class="p454 ft14">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Andra olyckor</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">När det gäller SHK:s undersökningsskyldighet avseende andra allvarliga olyckor krävs att sådana olyckor skall undersökas om flera människor har omkommit eller blivit allvarligt skadade eller om omfattande skador uppstått på egendom eller i miljön. Dessutom krävs, till skillnad mot vad som gäller för tidigare nämnda olyckor, att undersökningen är av betydelse från säker- hetssynpunkt. Bland andra olyckor som SHK kan undersöka ingår bl.a. vägtrafikolyckor och bränder.</P>
<P class="p85 ft8">Att en utredning är av betydelse från säkerhetssynpunkt kan sägas innebära att fokus skall vara på säkerhetsmässiga aspekter och om olyckan eventuellt kan leda till nya säkerhetsmässiga rekommendationer av något slag som kan tänkas förebygga liknande olyckor i framtiden. Omständigheterna skall med andra ord vara sådana att olyckan inte beror på rena missbedömningar eller t.ex. slarv hos en förare. Omständigheter som rör räddningstjänstens insatser i samband med en händelse skall också beaktas vid bedömningen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p522 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Tillbud</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Den obligatoriska utredningsskyldigheten omfattar också tillbud till olyckor. Härmed menas både händelser som hade kunnat leda till allvarliga olyckor och andra händelser som ger vid handen att det förekommer allvarliga brister i fråga om exempelvis det för verksamheten gällande säkerhetssystemet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Tillbud till olyckor omfattas av den obligatoriska undersökningsplikten om tillbudet har inneburit allvarlig fara för att en olycka skulle inträffa eller om tillbudet tyder på ett väsentligt fel hos luftfartyget, fartyget, spårfordonet eller spåranläggningen eller på andra väsentliga brister i säkerhetshänseende. Liksom för andra olyckor och olyckor med lättare luftfartyg gäller också kravet att undersökningen skall vara av betydelse ur säkerhetssynpunkt för att tillbudet skall falla under Haverikommissionens obligatoriska undersökningsplikt.</P>
<P class="p562 ft41"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se bl.a. prop. 1989/90:104 s. 27 och prop. 2005/06:12 Haveriutredningen vid mindre allvarliga olyckor s. 11.</P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1989/90:104 s. 27.</P>
<P class="p158 ft14">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft79">Delegering</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Enligt 2 § FUO har Haverikommissionen möjlighet att överlåta åt annan att göra en undersökning av en olycka som omfattas av den obligatoriska undersökningsplikten i 2 § LUO. Överlåtelsen får avse en enskild händelse eller en viss typ av händelser. En undersökning får dock inte överlåtas om det skulle rubba tilltron till undersökningens objektivitet att den inte görs av Haverikommissionen eller om det i övrigt finns skäl att undersökningen görs av kommissionen. I förarbetena till LUO anges särskilt att det ofta är lämpligast att en överlåtelse sker till den behöriga tillsynsmyndigheten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.7</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsynsmyndigheternas roll när SHK utreder</SPAN></P>
<P class="p10 ft8">Insyn via koordinator</P>
<P class="p325 ft75">Enligt 6 § FUO har tillsynsmyndigheterna och Statens räddnings- verk rätt till insyn i Haverikommissionens undersökningar om undersökningen berör myndighetens tillsynsområde. I SHK:s interna föreskrifter finns föreskrivet att i varje undersökning skall kontinuerligt samråd ske med den tjänsteman, koordinator, som vederbörande tillsynsmyndighet och Statens räddningsverk anvisar för ändamålet.</P>
<P class="p563 ft8">Bistå med experter</P>
<P class="p367 ft8">Av 6 § FUO framgår också att tillsynsmyndigheterna skall ställa experter till Haverikommissionens förfogande avseende händelser som berör myndighetens ansvarsområden. Tillsynsmyndigheterna har härigenom en skyldighet att bistå med experter. Undantag gäller om förhållandena är sådana att detta äventyrar myndighetens möjlighet att fullgöra andra angelägna uppgifter.</P>
<P class="p564 ft15"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se prop. 1989/90:104 s. 37.</P>
<P class="p510 ft14">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft8">Förebyggande rekommendationer</P>
<P class="p380 ft8">Av 6 § 1 LUO och 13 § FUO framgår att rekommendationerna (dvs. utlåtandena) om de åtgärder som har som mål att förebygga en upprepning av den händelse som utretts, skall ställas till tillsynsmyndigheten eller till den myndighet vars ansvarsområde händelsen berör. Dessa myndigheter skall underrätta SHK om sin inställning till de föreslagna åtgärderna.</P>
<P class="p343 ft22"><SPAN class="ft22">8.4</SPAN><SPAN class="ft66">Hur får SHK reda på olyckor?</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Det finns bestämmelser i LUO och FUO om hur rapportering av sådana olyckor skall gå till som tillhör SHK:s obligatoriska utredningsområde. Bestämmelserna är liknande för luftfart, sjöfart och järnväg och innebär att rapportering i första ledet sker av olika verksamhetsutövare till respektive tillsynsmyndighet. Denna rapporterar vidare till SHK. För andra olyckor, dit vägtrafikolyckor hör, går rapporteringen inte via någon tillsynsmyndighet utan via polismyndigheten eller räddningstjänsten.</P>
<P class="p85 ft8">Rapporteringen regleras av 20 § första stycket FUO och innebär följande. Rapportering enligt 5 kap. 8 § första eller andra stycket luftfartslagen (1957:297) eller 6 kap. 14 § första eller andra stycket sjölagen (1994:1009) skall omedelbart göras till tillsyns- myndigheten, dvs. till Luftfartsstyrelsen respektive Sjöfarts- inspektionen. Detsamma gäller för verksamhetsutövare vid drift av järnväg, tunnelbana eller spårväg i fråga om olyckor och tillbud till olyckor som tillhör SHK:s obligatoriska utredningsområde. Av paragrafen framgår vidare att en befälhavare på svenskt luftfartyg, handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg och den som driver verksamhet på järnväg, tunnelbana eller spårväg på begäran av tillsynsmyndigheten även skall rapportera i andra fall än de som avses i första stycket om en händelse har inträffat eller kan antas ha inträffat som kan vara av betydelse för luftfartens säkerhet, sjösäkerheten eller säkerheten i spårtrafiken. Tillsynsmyndig- heterna får efter samråd med SHK meddela närmare föreskrifter om rapportering enligt 20 § FUO.</P>
<P class="p566 ft14">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft8">Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen</P>
<P class="p367 ft8">Av 21 § FUO framgår att om en polismyndighet får reda på att en olycka som ingår i det för SHK obligatoriska utredningsområdet har inträffat skall tillsynsmyndigheten underrättas om det finns en sådan och i annat fall SHK. Om en olycka med ett fritidsfartyg har inträffat som innebär att någon har avlidit eller fått svår kropps- skada, skall polismyndigheten underrätta Sjöfartsverket (Sjöfarts- inspektionen). Underrättelseskyldigheten gäller också i fråga om fartygsolyckor för Tullverket och Kustbevakningen.</P>
<P class="p493 ft8">Kommunernas ansvar</P>
<P class="p325 ft8">Av 26 § FUO framgår att kommunerna inom ramen för den kommunala räddningstjänsten i den utsträckning som SHK bestämmer, skall underrätta SHK om händelser som skall undersökas av SHK.</P>
<P class="p551 ft22"><SPAN class="ft22">8.5</SPAN><SPAN class="ft66">Tillsynsmyndigheternas utredningar</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Sådana händelser som inte omfattas av SHK:s obligatoriska utredningsskyldighet men där det är påkallat från säkerhets- synpunkt att en utredning sker, skall enligt 3 § FUO utredas av tillsynsmyndigheterna eller då det inte finns någon tillsynsmyndighet, av SHK. SHK har dock alltid rätt att undersöka händelsen om det finns särskilda skäl. Rapporteringskraven i luftfartslagen (1957:297), sjölagen (1994:1009) och JVL kompletteras av föreskrifter som respektive myndighet har utfärdat efter samråd med SHK. Föreskrifterna innehåller vilka typer av händelser som skall rapporteras till tillsynsmyndigheten.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>För luftfarten gäller internationella bestämmelser om händelse- rapportering som komplement till dem som anges i luftfartslagen (1957:297).</P>
<P class="p567 ft85"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Järnvägsinspektionens föreskrifter <NOBR>(BV-FS</NOBR> 1997:3) om rapportering av olyckor och tillbud och SJÖFS 1991:5, Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring.</P>
<P class="p510 ft14">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Järnvägsstyrelsens olycksutredningar</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Verksamhetsutövarna rapporterar i enlighet med föreskrifter om rapportering vissa slag av olyckor. Järnvägsstyrelsen har en databas för rapportering av tillbud och olyckor som kallas JAS. Järnvägs- styrelsen upprätthåller också en telefonberedskap dygnet runt för inrapportering av olyckor. I databasen anges inte personer utan rapporterande organisation eller ”annan” anges.</P>
<P class="p334 ft8">Järnvägsstyrelsen begär in och granskar verksamhetsutövares olycksutredningar, följer olycksutredningar och genomför sådana utredningar i egen regi. Genom att samla in och analysera fakta kan uppföljningar och förebyggande arbete ske och skaderiskerna kan således minska. Erfarenhet av olyckor och tillbud kan bidra till övriga processer inom myndigheten, t.ex. till tillsyns- och föreskriftsarbetet.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Luftfartsstyrelsens olycksutredningar</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">På grund av internationella överenskommelser och med stöd i olika dokument såsom Bestämmelser för civil luftfart, BCL, Joint Aviation Requirements Operations, JAR OPS, ICAO Annex 13 samt i EU- direktivet 2003/42/EG om rapportering av händelser inom civil luftfart finns det rapporteringskrav utöver det som omfattas av SHK:s och Luftfartsstyrelsens utredningsområden. Dessa bestäm- melser innebär att alla som är verksamma inom luftfarten, t.ex. flygplatser och flygbolag är skyldiga att rapportera händelser som avviker från det normala och som skulle kunnat leda till sänkt flygsäkerhet. Rapporteringen sker till Luftfartsstyrelsen som analyserar och registrerar uppgifterna i en databas som tillhanda- hålls av EU. Syftet med databasen är att få en överblick över störningar och avvikelser. Datautbyte sker mellan medlems- länderna i EU enligt ovannämnda direktiv för att öka signifikansen i analysverksamheten genom tillgången till ett stort material från hela Europa. Uppgifterna från databasen används inom Luftfarts- styrelsen för att analysera problemområden och i förebyggande flygsäkerhetsarbete. Rapporterna används också av operatörerna själva i deras flygsäkerhetsarbete. Information med samman- ställning av inkomna störningsrapporter sänds regelbundet ut till marknaden som en stödåtgärd, vilket möjliggör att företagen får</P>
<P class="p187 ft14">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">insyn i andra operatörers händelser med liknande verksamhet och därmed ges en vidgad förståelse för upplevda problem.</P>
<P class="p72 ft8">Inom Näringsdepartementet har en departementspromemoria utarbetats med förslag till nya bestämmelser om bl.a. händelse- rapportering och sekretess för anmälaren vid rapportering, till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juli 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart. <SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Sjöfartsinspektionens olycksutredningar</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Med stöd av föreskrifter som Sjöfartsverket har utfärdat avseende olycksrapportering sker rapportering till Sjöfartsinspektionen.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Sjöfartsinspektionen har bl.a. olycksdatabasen SOS, Sjöolycks- systemet. I denna finns registrerat alla sjöolyckor och tillbud till olyckor som inträffat i svenska vatten och med svenska fartyg oavsett var i världen de inträffat. Databasen innehåller alla olyckor som inspektionen känner till sedan 1985. Det finns verktyg som gör att man kan genomföra detaljerade sökningar i databasen.</P>
<P class="p339 ft8">Sjöfartsverket har kunnat konstatera att befälhavare har en rimligt god rapporteringsbenägenhet när det gäller inträffade olyckor men en närmast obefintlig benägenhet att rapportera när det gäller tillbud. Detta är olyckligt eftersom de lärdomar som kan dras av tillbud och utredningar av sådana är av lika stort värde från sjösäkerhetssynpunkt som utredningar av olyckor.</P>
<P class="p113 ft8">Sjöfartsinspektionen har därför tillsammans med Sveriges Redareförening och med bistånd från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, SWEREF och Sjöassuradörernas förening skapat ett rapporteringssystem kallat INSJÖ. Systemet innehåller en databas som har ett anonymt register över incidenter som rapporteras in anonymt på elektronisk väg. Rapporteringen i detta system är frivillig. Rapporten blir anonym i systemet i så måtto att rapportörens och fartygets identitet döljs. Identiteterna är inte åtkomliga för Sjöfartsinspektionen eller någon annan. Sjöfartsinspektionen medverkade i uppbyggnaden av systemet eftersom lärdom inte kunde dras av inträffade tillbud tidigare, vilket var otillfredsställande.</P>
<P class="p463 ft8">Arbetet med att öka tillbudsrapporteringen generellt sett innebär bl.a. att sjömän redan under utbildningen på gymnasial och</P>
<P class="p3 ft85"><SPAN class="ft35">11</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Ds 2006:18, Rapportering av händelser inom civil luftfart m.m.</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft35">12</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SJÖFS 1991:5.</P>
<P class="p510 ft14">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">högskolenivå skall mötas av begreppet tillbudsrapportering. På utbildningsanstalterna pågår därför arbete med att påverka sjösäkerhetskulturen, som skall bäras av varje enskild individ. Ett intensivt arbete med näringens olika aktörer pågår. Den tröghet som föreligger i tillbudsrapporteringen anses bero på dels att den naturliga viljan hos besättningen att rapportera sådant som bara nästan hänt inte fått riktigt fäste, dels att de säkerhetsansvariga inom rederierna ännu inte har fått in en naturlig rutin att vidarebefordra rapporterna.</P>
<P class="p522 ft9"><SPAN class="ft9">8.5.4</SPAN><SPAN class="ft79">Något om hur en undersökning genomförs</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Bestämmelser om hur en undersökning av en olycka eller ett tillbud går till hos en tillsynsmyndighet eller hos SHK finns i LUO och FUO. Den undersökande myndigheten kan hålla förhör med den som kan tänkas ge upplysningar av betydelse för utredningen. Myndigheten får också granska handlingar eller föremål som antas vara av sådan betydelse. Om utredningen inte kan genomföras på annat sätt får den utredande myndigheten begära hjälp av polismyndigheten. För polismyndighetens utredning gäller då bestämmelserna om förundersökning i 23 kap. rättegångsbalken, RB. Den myndighet som gör undersökningen har rätt till tillträde till platsen för händelsen och denna myndighet får begära att vittnen eller sakkunniga hörs vid domstol eller att någon föreläggs att tillhandahålla handlingar eller föremål. En sådan begäran skall göras hos den tingsrätt inom vars område händelsen har inträffat eller den berörda personen vistas. Rätten skall hålla förhör eller meddela föreläggande om inte laga hinder möter. Bestämmelserna om bevisupptagning vid domstol gäller härvid.</P>
<P class="p349 ft8">När SHK utför utredningen skall kommissionen slutligen lämna en rapport till tillsynsmyndigheten eller den myndighet vars ansvarsområde händelsen berör. Rapportering sker också till internationella organisationer inom luftfartens och sjöfartens områden.</P>
<P class="p568 ft14">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft22"><SPAN class="ft22">8.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft100">EU-aspekter</SPAN></NOBR> på olycksutredningar</P>
<P class="p570 ft8">Både Järnvägssäkerhetsdirektivet och det förslag till direktiv som håller på att utarbetas för sjöfarten<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>bygger på en ordning som ställer upp krav på oberoende och självständighet hos det organ som skall utföra undersökningar av olyckor. Dessutom går utveck- lingen mot en harmoniserad definition av vad en allvarlig olycka är i detta sammanhang och att det oberoende utredningsorganet får ett utökat ansvar för att undersöka olyckor som i dag inte räknas som allvarliga. Den grundläggande idén bakom direktiven är att säkerhetsmyndighetens och utredningsorganets roller måste hållas isär, vilket har till syfte att gynna transportsäkerheten.</P>
<P class="p571 ft22"><SPAN class="ft22">8.7</SPAN><SPAN class="ft66">Olycksutredningar inom vägtransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p570 ft8">Till skillnad från olyckor och tillbud inom järnväg, sjöfart och luftfart är inte vägtrafikolyckorna särskilt markerade i LUO och FUO. De faller in under gruppen andra allvarliga olyckor och tillhör SHK:s obligatoriska utredningsområde om de har medfört att flera människor har avlidit eller blivit allvarligt skadade eller omfattande skador har uppkommit på egendom eller i miljön och de skall undersökas av SHK endast om en undersökning är av betydelse från säkerhetssynpunkt.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vägtrafikolyckor som normalt utreds av SHK är sådana som rör kommersiell trafik eller transport av farligt gods i vilka flera personer har omkommit.</P>
<P class="p572 ft22"><SPAN class="ft22">8.8</SPAN><SPAN class="ft66">Rapportering och utredning av olyckor inom vägtransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p573 ft9"><SPAN class="ft9">8.8.1</SPAN><SPAN class="ft79">Trafikantens ansvar</SPAN></P>
<P class="p570 ft8">När det gäller vägtrafikolyckor finns det vissa skyldigheter som gäller trafikanter som med eller utan egen skuld har haft del i en olycka.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Skyldigheterna innebär att trafikanten skall kvarstanna på platsen, i mån av förmåga hjälpa skadade och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder. Han eller hon skall också på begäran av någon som har haft del i olyckan eller vars egendom</P>
<P class="p574 ft85"><SPAN class="ft35">13</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2005/0240(COD).</P>
<P class="p132 ft85"><SPAN class="ft35">14</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 § LUO.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft35">15</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276).</P>
<P class="p136 ft14">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">skadats vid olyckan uppge namn och adress samt lämna upplysningar om händelsen. Om egendom har skadats och ingen är närvarande som kan ta emot uppgifter och upplysningar, skall trafikanten snarast möjligt underrätta den som lidit skada, om denne är känd eller lätt kan spåras. Har någon person skadats och är skadan inte obetydlig, skall trafikanten snarast underrätta polis.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">8.8.2</SPAN><SPAN class="ft79">Polismyndigheternas och räddningstjänstens ansvar</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Enligt kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor gäller att polismyndigheten i berört polisdistrikt skall rapportera personskadeolyckor till Vägverket. Detta skall ske snarast dock senast inom sju dagar. Vägverkets sju regioner har ansvar för trafikinformationscentraler, s.k. <NOBR>TIC-centraler.</NOBR> Här finns bemanning dygnet runt för bl.a. olyckor på vägarna, framkomlighetsinformation och väderinformation etc. Till dessa centraler sker rapportering från polismyndigheterna, räddnings- tjänsten etc. om olyckor. Även Vägverkets djupstudier initieras genom kontakt med <NOBR>TIC-centralerna.</NOBR></P>
<P class="p330 ft8">Polismyndigheterna har ett rapporteringsansvar till SHK avseende bl.a. de vägtrafikolyckor som faller under det obligatoriska utredningskravet i 2 § LUO, vilket framgår av 21 § FUO. Det krävs alltså dels att flera personer har omkommit eller skadats allvarligt, dels att en utredning kan ha betydelse från säkerhetssynpunkt för att olyckan skall rapporteras till SHK. Detsamma gäller den kommunala räddningstjänsten enligt 26 § LUO.</P>
<P class="p330 ft8">Det finns ingen tillsynsmyndighet som har ansvar för rapporteringen av vägtrafikolyckor till SHK. Inte heller ingår det i en trafikants ansvar att rapportera annat än till polismyndigheten i allvarliga fall.</P>
<P class="p575 ft22"><SPAN class="ft22">8.9</SPAN><SPAN class="ft66">Vägverkets registrering och utredning av olyckor</SPAN></P>
<P class="p469 ft9"><SPAN class="ft9">8.9.1</SPAN><SPAN class="ft79">STRADA</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Vägverket har ett informationssystem för skador och olyckor som kallas för STRADA (Swedish Traffic Accient Data Acquisition). I systemet registrerar polismyndigheterna att en olycka har inträffat och skriver direkt in vissa uppgifter om olyckan. Dessa uppgifter</P>
<P class="p66 ft14">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft8">ligger till grund för den statistik som redovisas av Vägverkets och för den officiella statistiken som SIKA (Statens Institut för Informations Analys) har ansvar för. Den officiella statistiken om skador och olyckor i trafiken baseras alltså på polisrapporterade olyckor och skadeklassningen är grov och osäker. Viss frivillig rapportering i STRADA sker genom vissa akutsjukhus. Många olyckor föranleder inte sjukhusvård, exempelvis pisksnärtskador, som inte visar sig förrän efter viss tid men därefter kan bli långdragna.</P>
<P class="p304 ft8">Sedan flera decennier har det uppmärksammats att det finns ett stort mörkertal i rapporteringen. Den definition som gäller för att registrering av svår skada i STRADA och som överensstämmer med den som tillämpas inom ECE, är att personen har erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada som förväntas medföra intagning på sjukhus. Övriga personskador betecknas som lindriga. Under 2004 rapporterade polisen cirka 4 000 svårt skadade, medan det enligt Socialstyrelsens patientregister var cirka 12 500 personer som lades in på sjukhus på grund av skador i trafiken.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">16</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p338 ft8">Det pågår till följd av definitionsproblemen och skade- klassningen ett utvecklingsarbete som skall leda till kvalitets- höjande åtgärder i rapporteringsrutinerna. Vägverket har fått ett uppdrag som bl.a. innebär att införa ett nytt informationssystem för skador och olyckor inom vägtransportsystemet. I samverkan med Socialstyrelsen, SIKA och Sveriges Kommuner och Landsting skall Vägverket utreda möjligheterna att använda sjukhusens slutenvårdsstatistik över sjukskrivningar orsakade av trafikolyckor, i syfte att ge en bredare bild av dessa olyckors hälsopåverkan. Frågor kring personuppgifter m.m. skall utredas i samband härmed.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">17</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p577 ft85"><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se rapport från SIKA, Vägtrafikskador 2004, 2005:14.</P>
<P class="p578 ft15"><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se bl.a. prop. 2005/06:160 Moderna transporter s. 67 och Näringsdepartementets uppdrag till Vägverket <NOBR>2006-06-14,</NOBR> N2006/4595/TP.</P>
<P class="p579 ft14">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft9">8.9.2</SPAN><SPAN class="ft79">Djupstudier</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Vägverket har enligt sin instruktion i uppgift att göra s.k. djupstudier av samtliga vägtrafikolyckor som innebär att någon människa har omkommit. Studierna utförs av verkets regioner. Djupstudiematerialet ger möjligheter att få svar på en del frågor som inte kan besvaras med den officiella statistiken. Materialet består av iakttagelser ute på olycksplatsen, polisrapporter med vittnesuppgifter, obduktionsprotokoll, teknisk undersökning av fordon samt foton av olycksplats och fordon.</P>
<P class="p330 ft8">Även de dödsolyckor som sker på kommunala gator omfattas av djupstudierna.</P>
<P class="p80 ft8">Olycksutredningar genomförs också av aktörer som har intresse av att förbättra säkerheten, exempelvis gör vissa biltillverkare egna olycksutredningar.</P>
<P class="p580 ft9"><SPAN class="ft9">8.9.3</SPAN><SPAN class="ft79">Pågående försök med händelserapportering för vägtrafik</SPAN></P>
<P class="p581 ft8">Vägtrafikinspektionen och Haverikommissionen</P>
<P class="p329 ft8">Inom det samverkansprojekt som pågår mellan bl.a. Vägtrafik- inspektionen och SHK har frågan om rapportering av olyckor och tillbud tagits upp och diskuterats med anledning av att Vägverket inte har något rapporteringskrav till Haverikommissionen till skillnad mot de andra tillsynsmyndigheterna inom transport- området. I praktiken fungerar inte heller polisens rapportering av olyckor och tillbud till haverikommissionen på önskvärt sätt. För att lösa detta har initiativ tagits av Vägtrafikinspektionen och Haverikommissionen för att Rikspolisstyrelsen och Haveri- kommissionen tillsammans skall utarbeta riktlinjer för länsalarmeringscentralerna om vilka olyckor som de skall rapportera samt att Haverikommissionen skall sända sina jourlistor till länsalarmeringscentralerna.</P>
<P class="p582 ft8">Kollektivtrafiken</P>
<P class="p380 ft8">Ett projekt pågår mellan Svenska lokaltrafikföreningen och Bussbranschens riksförbund med syfte att skapa ett för branschen enhetligt system för att rapportera händelser som inträffar i</P>
<P class="p230 ft14">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">kollektivtrafiken. Ett system för att ta fram statistik och göra jämförelser som är baserade på stora mängder händelser möjliggör för branschen och andra intressenter att få bättre kunskap och därmed bättre kontroll över faror och risker i kollektivtrafiken.</P>
<P class="p583 ft22"><SPAN class="ft22">8.10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft98">EU-aspekter</SPAN></NOBR> på olycksutredningar inom vägtrafiken</P>
<P class="p584 ft9"><SPAN class="ft9">8.10.1</SPAN><SPAN class="ft17">Olycksdatabaser</SPAN></P>
<P class="p350 ft8">Det pågår inom EU ett flertal insatser och projekt som har som mål att öka trafiksäkerheten på olika sätt. I vitboken från 2001 Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden fastställs 60 praktiska åtgärder för att kraftigt förbättra transporternas kvalitet och effektivitet i Europa till 2010. I kommissionens meddelande KOM(2003) 311 slutlig<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">18</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN>sägs bl.a. följande av intresse avseende insamling, analys och spridning av data om olyckor. Det är nödvändigt att känna till orsaker, omständigheter och konsekvenser av olyckor för att kunna kontrollera, förhindra eller åtminstone mildra effekterna av olyckor. Därför är databaser om olyckor oundgängliga redskap för att objektivt kunna bedöma problem som rör trafiksäkerhet. Det finns planer på att utveckla oberoende olycksutredningar vid trafikolyckor, efter förebild av EU:s befintliga regelverk om civil luftfart. Med tanke på det mycket stora antalet trafikolyckor är det dock inte möjligt att genomföra en detaljerad utredning av varje olycka. Det är mer realistiskt att inrikta sig dels på de allvarligaste olyckorna, dels på ett representativt urval av ”vanliga olyckor”. Dessa utredningar skall vara oberoende av de utredningar som utförs av rättsliga myndigheter och försäkringsbolag och inriktas på orsakerna till olyckan snarare än på ansvarsfrågan och göra det möjligt att förbättra lagstiftning och gällande praxis. Utredningarna skall bedrivas på nationell nivå på grundval av en europeisk metod och resultaten skall överlämnas för bedömning till en expertgrupp som har sitt säte i kommissionen. Dessa utredningar som endast omfattar ett begränsat antal olyckor kommer att komplettera den allmänna trafikolycksstatistiken och detaljerade studier om enskilda olyckor som genomförs av tvärvetenskapliga grupper. De</P>
<P class="p585 ft15"><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se rapport från Europeiska kommissionen Att rädda 20 000 liv på våra vägar – Ett gemensamt ansvar, 2003.</P>
<P class="p579 ft14">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft8">databaser som härmed upprättas kommer att ställas till forskarnas förfogande.</P>
<P class="p285 ft9"><SPAN class="ft9">8.10.2</SPAN><SPAN class="ft17">Oberoende utredningsorgan</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I ovannämnda rapport sägs vidare följande. Det finns ett särskilt problem med användningen av utredningar som görs i samband med olyckor. De har ofta som främsta syfte att bestämma ersättning för skada som vållats genom olyckor eller att fastställa ansvarsfrågor. Dessa utredningar kan inte fylla det behov som nu ger sig tillkänna och blir allt med påtagligt i Europa och Förenta staterna, nämligen behovet av att ha oberoende tekniska utredningar där resultaten inriktas på olycksorsaker och olika sätt att förbättra lagstiftningen. Sedan flera år tillbaka föreskrivs denna typ av utredningar i EG:s regelverk när det gäller civil luftfart. En motsvarande skyldighet föreskrivs numera för järnvägen i järnvägssäkerhetsdirektivet och ett förslag är under utarbetande om samma slags utredningar inom sjöfartssektorn. På sikt vore det lämpligt att föreskriva ett sådant system även för trafikolyckor. Vid den tredje konferensen om olycksutredningar som organiserades av Europeiska transportsäkerhetsrådet (ETSC) konstaterades det att en permanent oberoende organisation inte endast utgör en garanti för att utredningarna utförs oberoende utan att den också innebär en garanti för att dess rekommendationer verkligen omsätts i praktiken.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">19</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p587 ft9"><SPAN class="ft9">8.10.3</SPAN><SPAN class="ft17">Databasen CARE</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Sedan 1993 finns databasen CARE (Community database on Accidents on the Roads in Europe) som administreras av Europeiska kommissionen. I databasen registreras data avseende vägtrafikolyckor med dödade och svårt skadade personer av medlemsstaterna och basen erbjuder ett ramverk som kan omvandla de nationella faktauppgifterna till uppgifter som kan jämföras mellan medlemsländerna. Avsikten med databasen är att tillhandahålla ett kraftfullt redskap för att kunna identifiera och kvantifiera trafiksäkerhetsåtgärder, besluta om gemenskapsinsatser och underlätta erfarenhetsutbyte på området.</P>
<P class="p474 ft15"><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se avsnitt 5.6 i rapporten.</P>
<P class="p158 ft14">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft9">8.10.4</SPAN><SPAN class="ft17">Det europeiska trafiksäkerhetsobservatoriet</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Kommissionen har för avsikt att inrätta ett europeiskt trafik- säkerhetsobservatorium. Detta observatorium är avsett att inom ramen för kommissionens arbete samordna alla gemenskapens åtgärder inom området för insamling och analys av data om trafikolyckor och kroppsskador och för att styra EU mot trafiksäkerhetsmålet år 2010. Det kommer att inrymma databasen CARE och därmed utgöra en knutpunkt i Europeiska unionen för informationsutbyte om bästa praxis.</P>
<P class="p588 ft22"><SPAN class="ft22">8.11</SPAN><SPAN class="ft98">Hur genomförs olycksutredningar i befintliga verksamheter?</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Det kan konstateras att olycksutredningar kan ha olika syften och att det därför framstår som naturligt att det görs sådana utredningar av olika parter. Den som är ansvarig för en produkt gör av naturliga skäl ofta utredningar av olyckor och tillbud i skadeförebyggande syften. Polis och åklagare gör sina utredningar för att utröna eventuellt ansvar för brott. Den som är ansvarig för säkerheten inom en verksamhet måste se till att få återkoppling av olyckor och tillbud i sådan utsträckning att skadeförebyggande arbete kan bedrivas. Till viss del utreds samma ärende på flera håll, vilket är oundvikligt.</P>
<P class="p364 ft8">För de olika trafikslagen definieras en allvarlig olycka till viss del olika vilket innebär att SHK:s undersökningsplikt ser olika ut för de olika transportslagen. Som framgår ovan beror detta till stor del på internationella regleringar. Tillsynsmyndigheternas ansvar för att utreda mindre allvarliga olyckor varierar också mellan transportslagen.</P>
<P class="p589 ft22"><SPAN class="ft22">8.12</SPAN><SPAN class="ft98">Ansvaret för räddningstjänst</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Ansvarsförhållandena för räddningstjänst framgår av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO. Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall ansvara för vid olyckor och vid överhängande fara för olyckor för att hindra eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänsten hör också vissa räddningsinsatser</P>
<P class="p590 ft14">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Olycksutredningar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">som staten gör även om det inte har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för olycka.</P>
<P class="p80 ft8">Enligt 1 kap. 2 § LSO skall staten eller en kommun ansvara för en räddningsinsats endast om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Ansvaret ligger alltså i första hand på den enskilde. Det finns särskilda bestämmelser för ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och anläggningar avseende främst brand.</P>
<P class="p85 ft8">Statens skyldigheter finns på områdena för fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst samt efterforskning av försvunna personer i andra fall och miljöräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering vilar på länsstyrelserna. Kommunen ansvarar i övrigt i de fall som avses i 4 kap. för räddningstjänsten samt förebyggande arbete. Länsstyrelserna skall genom rådgivning och information stödja kommunerna i detta arbete. Tillsyn över att LSO och föreskrifter meddelade med stöd av lagen efterlevs sker av kommunen inom sitt område och av länsstyrelsen inom länet samt av Statens räddningsverk centralt.</P>
<P class="p330 ft8">Enligt 3 kap. 10 § LSO skall kommunen efter en avslutad räddningsinsats se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Syftet med utredningen är att bedöma effektiviteten av räddningsinsatsen.</P>
<P class="p68 ft8">Pågående utredningar</P>
<P class="p380 ft8">Regeringen har i juni 2006 tillsatt två utredningar som bl.a. arbetar med området skydd mot olyckor. I det ena fallet (dir. 2006:80) skall en särskild utredare göra en översyn av verksamheterna vid Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till en preciserad <NOBR>uppgifts-,</NOBR> ansvars- och resursfördelning mellan myndigheterna. Syftet är att lägga samman relevanta delar av myndigheterna till en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet samt att pröva om övriga delar eventuellt bör föras över till andra befintliga myndigheter. Förslag till bl.a. en preciserad ansvarsfördelning för myndigheterna ingår i uppdraget som skall redovisas den 1 maj 2007. I det andra fallet (dir. 2006:81) skall en</P>
<P class="p591 ft14">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td178"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p19 ft39">Olycksutredningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft8">särskild utredare analysera och lämna förslag till den närmare utformningen av ett system med en krisledande myndighet utifrån prop. 2005/06:133 Samverkan vid kris. Detta uppdrag skall också redovisas den 1 maj 2007.</P>
<P class="p592 ft14">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
</DIV>
<DIV id="page_183">
<P class="p593 ft7"><SPAN class="ft7">9</SPAN><SPAN class="ft65">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</SPAN></P>
<P class="p594 ft22"><SPAN class="ft22">9.1</SPAN><SPAN class="ft66">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Av utredningsdirektiven framgår att utredningen skall jämföra de uppgifter som de fyra inspektionsverksamheterna har avseende sådan verksamhet som består av normgivning, tillståndsgivning och tillsyn. Utredningen skall också enligt direktiven analysera om det finns olika uppfattningar om säkerhetsnivåer dels inom de olika trafikslagen, dels i förhållande till andra områden som exempelvis elförsörjning, kärnkraft eller arbetsmiljö. En annan fråga som skall belysas är beroendet av <NOBR>IT-system</NOBR> och förutsättningarna för informationssäkerhet i det övergripande säkerhetsarbetet inom transportsektorn. Utredningen skall också göra en genomgång av det samarbete mellan de fyra olika inspektionsverksamheterna som tidigare förekommit och studera resultaten av den fördjupade samverkan som inleddes den 1 juli 2005.</P>
<P class="p504 ft22"><SPAN class="ft22">9.2</SPAN><SPAN class="ft66">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I avsnitten <NOBR>3–6</NOBR> finns redogörelser för vilka bestämmelser som styr de fyra inspektionsverksamheternas verksamhet avseende norm- givning, tillståndsgivning och tillsyn. Uppdragen finns dels i myndigheternas instruktioner, dels i olika materiella föreskrifter samt i internationella överenskommelser och andra rättsakter. Den rättsiga grunden för myndigheternas och inspektionernas verksamhet återfinns alltså i olika slag av dokument. Mellan vissa bestämmelser kan man finna likheter trots att det rör sig om olika transportslag. Det gäller dock inte på alla områden. De regelsystem som inspektionsverksamheterna tillämpar materiellt är alltså inte enhetliga. Vissa av bestämmelserna är helt beroende av internationella åtaganden och andra kan beslutas utan sådana hänsynstaganden.</P>
<P class="p595 ft14">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">De fyra transportslagen järnväg, luftfart, sjöfart och vägtransport har en av riksdagen och regeringen beslutad nollvision som yttersta mål för sitt säkerhetsarbete. Detta är ett övergripande mål som arbetats in i de olika verksamheternas egna planer och styrdokument. Målet för säkerheten kan alltså sägas vara samma för transportslagen. Vägarna att nå målet får myndigheterna själva bestämma. Genom nollvisionen kan målet för säkerheten anses vara fixerat på ett likartat sätt för de olika transportslagen och det framstår inte som att det är mer accepterat att ett visst transportslag är farligare än ett annat.</P>
<P class="p391 ft9"><SPAN class="ft9">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft79">Jämförelser avseende säkerhet i regleringsbreven</SPAN></P>
<P class="p380 ft75">I direktiven nämns att utredningen skall jämföra regleringsbreven för de fyra verksamheterna. Följande framgår vid en jämförelse av regleringsbreven för 2006 beträffande området säkerhet.</P>
<P class="p51 ft9">Järnväg</P>
<P class="p415 ft8">För Järnvägsstyrelsens verksamhetsgren säker järnväg, spårväg och tunnelbana anges följande säkerhetsmål. Järnvägsstyrelsen skall verka för en hög säkerhet i <NOBR>järnvägs-,</NOBR> spårvägs- och tunnelbane- systemet. Rapportering skall ske av antalet olyckor, dödade, allvarligt skadade, tillbud, tillsyner, rapporter till olycksjouren, begärda olycksutredningar, antalet olycksutredningar som följs, antalet egna utredningar och antalet avslutade olycksärenden.</P>
<P class="p275 ft9">Sjöfart</P>
<P class="p380 ft8">För sjöfarten anges följande avseende målet en säker sjöfart. Antalet dödade och svårt skadade i handelssjöfarten till följd av olyckor under perioden <NOBR>1998–2007</NOBR> bör halveras. Samma mål gäller för trafiken med fiske- och fritidsbåtar. Målet för färjetrafiken och övrig passagerarsjöfart är att inga allvarliga olyckor skall inträffa. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns säkerhet i sjöfarten skall prioriteras. En ökad avvändning av teknik som främjar ett säkert sjötransportsystem skall eftersträvas. Efterforskning och räddning av människor i sjönöd samt sjuktransporter från fartyg skall kunna utföras dygnet runt inom de</P>
<P class="p275 ft14">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">områden som lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och internationella överenskommelser anger. Sjöräddningen skall med en flyg- eller ytenhet i 90 procent av fallen kunna undsätta en nödställd inom 90 minuter från det att larm inkommit till sjöräddningscentralen. Regleringsbrevet innehåller också bl.a. ett återrapporteringskrav för Sjöfartsverket avseende statistik över antalet dödade och svårt skadade inom såväl handelssjöfart, fiske- och fritidsbåttrafik, färjetrafik och övrig passagerartrafik, samt inspektionsstatistik över olika fartygsbesiktningar. Åter- rapporteringen skall också omfatta översiktligt vad Sjöfartsverket har gjort för att uppnå målen.</P>
<P class="p596 ft9">Luftfart</P>
<P class="p367 ft8">För Luftfartsstyrelsen anges att följande mål skall gälla under verksamhetsgrenen flygsäkerhet. En säker civil luftfart där ingen dödas eller allvarligt skadas inom flygtransportsystemet genom att flygtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer. För den tunga kommersiella luftfarten skall målet vara att minst halvera haverifrekvensen under perioden <NOBR>1998–2007.</NOBR> Vidare skall målet för privatflyget vara att antalet haverier halveras under samma period. Luftfartsstyrelsen skall redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att uppnå målen samt tillståndet i ett urval av jämförbara länder.</P>
<P class="p596 ft9">Väg</P>
<P class="p367 ft8">För Vägverket anges ett långsiktigt mål och två kortsiktiga mål med återrapporteringskrav under verksamhetsgrenen en säker trafik. Det långsiktiga målet är att antalet svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i vägtrafikolyckor skall understiga 270 personer 2007 inom hela vägtransportsektorn. Det första kortsiktiga målet är att Vägverket skall genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet som leder till att antalet dödade i vägtrafikolyckor under 2006 minskar med minst 20 personer jämfört med 2005. Åter- rapporteringskravet avseende detta mål innebär att Vägverket skall</P>
<P class="p552 ft14">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">redovisa antal dödade och svårt skadade personer i vägtrafiken och beräknat antal färre dödade och färre skadade till följd av Vägverkets åtgärder. Det andra kortsiktiga målet är att åtgärder som särskilt syftar till att förbättra trafiksäkerheten för barn skall prioriteras. Återrapporteringskravet avseende detta mål omfattar att olyckor med barn skall redovisas och att Vägverket skall redovisa åtgärder som vidtagits för att öka barns säkerhet i vägtransportsystemet samt uppnådda resultat av vidtagna åtgärder.</P>
<P class="p275 ft9">Utredningens kommentarer</P>
<P class="p380 ft8">De skillnader som finns i regleringsbreven har sin bakgrund i att de har utformats utan samordning och behöver inte betyda att det i praktiken finns skillnader i ambitionsnivåerna för säkerheten. Luftfartsstyrelsens regleringsbrev ger genom formuleringen uttryck för den högsta säkerhetsnivån.</P>
<P class="p50 ft8">Skillnaderna i återrapporteringskrav för de ansvariga myndig- heterna inom <NOBR>luft-,</NOBR> sjö, järnväg- och spårbunden trafik visar att för vägtrafikens del, vilken förtjänar särskild uppmärksamhet i detta sammanhang, saknas ett krav på att redovisa vilka åtgärder som vidtagits kortsiktigt för att minska antalet dödade i trafiken i det kortsiktiga målet. Även inom järnvägstransportsystemet saknas krav på att redovisa vidtagna åtgärder. Rapporteringsskyldigheten till regeringen är framför allt inriktad på statistiska uppgifter om antal olyckor och utredningar.</P>
<P class="p597 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft101">Några karaktäristiska drag i tillsyns- och normeringsverksamheten hos trafikinspektionerna</SPAN></P>
<P class="p241 ft9">Järnväg</P>
<P class="p380 ft8">Normgivning i form av föreskrifter och tillståndsgivning samt tillsyn riktar sig mot järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Det görs ingen skillnad på Banverket som infrastrukturförvaltare på annat sätt än att Banverket för närvarande inte behöver tillstånd för att vara infrastrukturförvaltare. Detta kommer dock att krävas när det andra järnvägspaketet genomförs. Normgivningen riktar sig mot den yrkesmässiga användningen av järnvägssystemet. EU får en allt större påverkan på de nationella systemen. En viktig princip i <NOBR>EU-sammanhang</NOBR> är att det organ som prövar tillståndsfrågor inte</P>
<P class="p275 ft14">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">också utövar sådan verksamhet som kräver tillstånd. Både systemtillsyn och objekttillsyn förekommer. Tillsynen sker utifrån riskbedömningar som tar sikte på konsekvenserna av en olycka. Periodiskt återkommande tillsyn sker hos alla företag med olika frekvens och detaljeringsgrad. De myndigheter inom transport- sektorn som har beröringspunkter med Järnvägsstyrelsen är Vägverket avseende plankorsningar samt Banverket vid markplanering av infrastrukturprojekt.</P>
<P class="p598 ft9">Sjöfart</P>
<P class="p383 ft8">Normgivning och tillsyn riktar sig både mot enskilda objekt (exempelvis redare) och mot offentligt objekt (Sjöfartsverket som farledsinnehavare). Normgivning riktar sig också mot fritidsbåtanvändare genom sjötrafikreglerna. Det är framför allt objektstillsyn som förekommer, dvs. inspektion av fartyg, vilket beror på att fartyg är individer och inte serietillverkade enheter som lämpar sig för typgodkännanden etc. Inspektionerna resulterar i tillstånd och certifikat. Sjöfartsinspektionen har ingen naturlig kontaktyta med de andra inspektionsmyndigheterna. Den största gränsytan i Sjöfartsinspektionens tillsynsverksamhet är mot klassificeringssällskapen som efter avtal svarar för regelgivning och tillsyn av fartygs skrov, maskin- och elinstallationer. Bland andra viktiga myndighetskontakter kan nämnas Arbetsmiljöverket, med vilket tillsyn över arbetsmiljön ombord sker i samverkan, Polis- myndigheterna, Kustbevakningen och Tullverket. Internationell normgivning påverkar i hög grad normgivningsarbetet och tillsynen.</P>
<P class="p599 ft9">Luftfart</P>
<P class="p411 ft8">Normgivning och tillsyn riktar sig både mot t.ex. flygföretag, utbildare, tillverkare och leverantörer av tjänster och mot Luftfartsverket i fråga om bl.a. flygtrafiktjänst. Normgivning riktar sig också mot privata användare (t.ex. certifikat). Tillsynen utgörs nästan uteslutande av systemtillsyn. Några naturliga kontaktytor med de andra tranportslagen finns inte utom vid markplanering av infrastrukturprojekt. EU och internationella organ påverkar i hög grad normgivning och tillsyn.</P>
<P class="p600 ft14">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft9">Väg</P>
<P class="p415 ft8">Vägtrafikinspektionen sysslar inte med normgivning, tillstånds- givning eller tillsyn.</P>
<P class="p50 ft8">Generell normgivning sker bl.a. av Vägverket. Den riktar sig mot offentliga objekt (Vägverket och kommuner i fråga om tekniska egenskapskrav på vägar och gator) och privata objekt såsom exempelvis trafikskolor och innehavare av olika behörigheter. Tillståndsgivning sker på olika sätt. Länsstyrelserna hanterar på regional nivå ärenden såsom körkortstillstånd och trafiktillstånd, Vägverket hanterar tillstånd till trafikskolor, trafikövningsplatser etc. och är central körkortsmyndighet. AB Svensk Bilprovning godkänner fordon.</P>
<P class="p85 ft8">Tillsyn sker av Vägverket av viss verksamhet och av länsstyrelsen av annan verksamhet. Både systemtillsyn och objektstillsyn förekommer.</P>
<P class="p50 ft8">Vägtransportsystemet karaktäriseras av att det är öppet för privat nyttjande utan annat tillträdesbeslut än ett körkortsinnehav för vissa brukare, att olika delar av systemet är organiserat på olika sätt med olika tillstånds- och tillsynsmyndigheter, att trafiksäkerheten är en faktor som ingår implicit i flertalet tillstånds- och tillsyns- bestämmelser och att tillsynen över den offentliga infrastruktur- hållningen inte är utvecklad ännu. Påverkan från EU och internationellt har traditionellt varit förhållandevis liten men är nu utvecklad avseende vissa krav på förare och på fordon. Krav på trafiksäkerhet i infrastrukturhållningen är något som håller på att utvecklas.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p522 ft22"><SPAN class="ft22">9.3</SPAN><SPAN class="ft66">Säkerhetsnivåer</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I en rapport från 2003 görs på Statens kärnkraftinspektions, SKI, uppdrag en genomgång av bl.a. vilka tillsynsstrategier åtta svenska tillsynsmyndigheter arbetar efter.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I rapporten jämförs tillsyns- arbetet hos Arbetsmiljöverket, Järnvägsinspektionen, Kemikalie- inspektionen, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, SKI och Statens strålskyddsinstitut, SSI. Jämförelsen är gjord innan Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen blev självständiga</P>
<P class="p549 ft41"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se förslag till direktiv, KOM(2006) 569 slutlig.</P>
<P class="p523 ft85"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se How Agencies Inspect, A comparative Study of Inspection Policies in Eight Swedish Government Agencies, SKI 2003:36, Lars Lindblom, Jonas Clausen, Karin Edvardsson m.fl. s. <NOBR>21–26.</NOBR></P>
<P class="p158 ft14">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">myndigheter men har ändå ett intresse för övergripande frågor om tillsynsmetoder, mål och prioritering. I rapporten diskuteras hur målsättningen ser ut för de studerade tillsynsmyndigheternas tillsynsverksamhet, dvs. vad det är som styr hur tillsynsarbetet går till, vilka tillsynsobjekt och vilka förhållanden hos objekten som skall studeras och på vilket sätt det skall ske. Fyra olika modeller för prioritet mellan tillsynsobjekt har visats förekomma och de kan sammanfattas på följande sätt.</P>
<P class="p30 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">Värsta objektet först</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">Maximal total förbättring</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft78">Bästa möjliga användning av myndighetens resurser</SPAN></P>
<P class="p440 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft78">Bästa möjliga användning av sociala resurser</SPAN></P>
<P class="p601 ft8">Av de åtta studerade myndigheterna använde sig Arbetsmiljöverket av den första principen. Antalet människor som påverkas av konsekvenserna av en olycka påverkade prioriteringen av tillsynsobjekt. Kemikalieinspektionen prioriterade tillsyn hos stora verksamheter med stora volymer, många produkter och farliga substanser utifrån modell 1 och 2. Naturvårdsverket var den myndighet som var närmast modell 2, på så sätt att risk vägs mot effekter och företagets vilja att rätta sig efter föreskrifter. Järnvägsinspektionen prioriterade efter modell 2, dvs. prioriterade de företag och de verksamheter som hade störst effekt på trafiksäkerheten. SKI fokuserade inte så mycket på prioritering av objekt utan inspekterade alla objekt regelbundet. Verksamheter med hög risk och potentiell risk samt ny teknologi hade företräde, modell 1 användes. Luftfartsinspektionen inspekterade alla objekt och hade inte någon särskild prioritetsordning för valet mellan objekt. Sammanfattningsvis fann utredarna bakom rapporten att det var stora olikheter mellan de studerade myndigheternas sätt att prioritera. De bedömde att valet av prioriteringsgrunder var mycket viktiga för tillsynsresultaten och kom fram till att frågorna skulle behöva diskuteras gemensamt.</P>
<P class="p602 ft8">När det gäller självrapportering framkommer det i rapporten att rådande säkerhetskultur inom branschen är viktig. Exempelvis framhöll både Sjöfartsinspektionen och Arbetsmiljöverket att större företag har bättre förutsättningar för självrapportering. Även kunskapsnivå och ansvarskänsla angavs som viktiga komponenter.</P>
<P class="p113 ft8">Sammanfattningsvis fann författarna bakom rapporten att det fanns betydande skillnader mellan myndigheterna i deras sätt att</P>
<P class="p555 ft14">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">utöva tillsyn, deras prioritering av tillsynsobjekten, deras frekvens för tillsyn, deras rutiner för att se över och förnya sina egna föreskrifter och deras benägenhet att anmäla regelöverträdelser till polisen eller åklagaren. Det som förenade dessa myndigheter och även andra myndigheter angavs vara att de alla var involverade i olika stadier av europeisk harmonisering av verksamheterna. Det gemensamma i detta arbete består i att ett stort antal regler ofta av ramkaraktär skall införas i verksamheterna till följd av EU- bestämmelser. Erfarenheter av sådant arbete borde kunna utvecklas genom samverkan mellan myndigheterna och på så sätt borde den svenska lagstiftningen kunna förstärkas. Ett annat gemensamt område för dessa och andra myndigheter är att utvärdera och följa forskningen av självrapporteringssystem. Även metodfrågor avseende tillsyn ansågs lämpliga för samverkan. Genom samarbete med andra myndigheter kunde passande former för utbildning i tillsynsmetodik utvecklas.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Jämförelser med andra myndigheter</SPAN></P>
<P class="p603 ft9">Kärnkraftsområdet<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I korthet kan området för kärnkraft i Sverige sägas regleras på följande sätt. Ansvaret för att kärnkraftsproduktionen sker på ett säkert och strålskyddsmässigt riktigt sätt vilar i enlighet med internationellt vedertagna principer på den som har tillstånd att driva anläggningen. Tillsyn utövas av nationella myndigheter. Det är alltså företagens uppgift att vidmakthålla säkerheten och strålskyddet i verksamheten och ta initiativ till förbättringar när erfarenheter från driften eller tillgång till ny teknik och nya metoder ger anledning till det. Myndigheternas uppgift är att utforma krav och att förvissa sig om att företagen har förutsättningar att uppfylla dem, men inte att ange de tekniska lösningarna. Kärnkraftsföretagen arbetar med säkerhets- och strålskyddsfrågor på alla nivåer och har system och strukturer för detta som också granskas av tillsynsmyndigheterna. Tillsyns- myndigheterna på kärnkraftsområdet är Statens kärnkraft- inspektion, SKI och Statens strålskyddsinstitut, SSI. Även länsstyrelserna har en tillsynsroll genom miljöbalkens regler om tillsyn. SKI övervakar all kärnteknisk verksamhet i Sverige, dvs.</P>
<P class="p344 ft15"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 2003:100 Kärnkraftverkens säkerhet och strålskydd.</P>
<P class="p87 ft14">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">kärnbränsletillverkning, drift vid kraftverken och övriga kärntekniska anläggningar samt transporter och avfallshantering. SSI har ansvaret för tillsyn över att kärnkraftverken bedriver sådant strålskyddsarbete att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö i Sverige är så små som möjligt. Båda myndigheternas verksamheter finansieras av avgifter som tillsynsobjekten betalar.</P>
<P class="p377 ft8">Inom området reaktorsäkerhet och strålskydd pågår ett brett internationellt samarbete. Myndigheter och företag deltar i informations- och erfarenhetsutbyte, forskning, metodutveckling m.m. Internationella organ såsom IAEA har bl.a. beträffande säkerhet rådgivande grupper och ger ut rekommendationer m.m. för att öka samsynen på säkerheten inom kärnkraftsområdet.</P>
<P class="p598 ft9">Företagens säkerhetsarbete</P>
<P class="p604 ft8">Svenska kärnkraftverk ingår i stora energiproducerande koncerner. Tillståndshavaren, dvs. kärnkraftföretaget, har ansvaret för säkerheten. Det finns övergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet på koncernnivå. På de enskilda företagen styrs verksamheten av ledningssystem som anger dels de egna kraven på verksamheten, dels externa krav, såsom lagar och föreskrifter. Ledningssystem utvärderas regelbundet för att utröna om de är effektiva och ändamålsenliga. Varje kärnkraftverk har en egen säkerhetspolicy. Det finns också en verksamhetsplan för säkerhetsarbetet.</P>
<P class="p340 ft8">En viktig förutsättning för hög säkerhet och gott strålskydd är att organisationen och personalen som arbetar med kärnteknisk verksamhet genomsyras av en god säkerhetskultur. Betydelsen av god säkerhetskultur uppmärksammades framförallt efter Tjernobylolyckan och har sedan dess blivit föremål för forskning, studier och erfarenhetsuppbyggnad i Sverige och i omvärlden. IAEA har försökt att precisera vad som avses med säkerhetskultur och definierar det såsom ”den samling av kännetecken och attityder hos organisationer och hos individer som i alla situationer garanterar att säkerheten får den uppmärksamhet som den förtjänar”.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Grundläggande för en god säkerhetskultur är att organisationen har en öppen attityd i alla frågor som har en säkerhetsaspekt och att värderingen av säkerheten som högsta prioritet genomsyrar organisationen på alla nivåer. En viktig del av</P>
<P class="p605 ft15"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Fritt översatt ur IAEA Safety Culture, Safety Serier No <NOBR>75-INSAG-4,</NOBR> Vienna 1991.</P>
<P class="p444 ft14">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">säkerhetskulturen är att lärdomar dras av inträffade händelser och erfarenheter. En god säkerhetskultur förutsätter därför att det finns ett system med erfarenhetsåterföring från den egna verksamheten. Inträffade händelser analyseras metodiskt för att identifiera grundorsakerna, prioritera, åtgärda och följa upp resultat. De egna erfarenheterna förmedlas till andra intressenter och på motsvarande sätt tar man till sig andras erfarenheter.</P>
<P class="p334 ft8">En väsentlig del av säkerhetsarbetet sker genom säkerhets- analyser och säkerhetsredovisningar. Dessa beskriver bl.a. anläggningarnas konstruktion, system som används och haveri- analyser. Man arbetar både med deterministisk säkerhetsanalys och problematisk säkerhetsanalys. Den deterministiska analysen går ut på att man utgår från en systematisk inventering av händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan påverka säkerheten. Händelserna indelas i säkerhetsklasser. Den problematiska säkerhetsanalysen går ut på att man för tänkta driftsstörningar tar reda på alla kombinationer av ytterligare fel i en anläggning som måste inträffa för att ett haveri eller skador på härden skall inträffa.</P>
<P class="p56 ft9">Tillsynsmyndigheternas verksamhet</P>
<P class="p380 ft8">Tillsynsmyndigheterna SKI och SSI utför tillsyn genom inspektioner av anläggningar för att granska om krav är uppfyllda och genom anläggningsbevakning, vilket är en form av löpande tillsyn som används för att gå igenom inträffade händelser, pågående projekt etc. tillsammans med personalen i syfte att tidigt fånga upp problem och frågeställningar.</P>
<P class="p334 ft8">Erfarenhetsåterföring sker bl.a. genom att SKI har en expert- grupp som har till uppgift att analysera svenska och internationella störningsrapporter på ett systematiskt sätt. SKI bedömer utifrån flödet av rapporter om det finns behov av ytterligare utredningar eller åtgärder. Expertgruppens bedömningar kan också leda till att SKI begär in redovisning från andra tillståndshavare som kan tänkas ha liknande problem. Informationen från tillståndshavarnas rapportering tillsammans med bedömningar och ställningstaganden lagras i en särskild databas och utgör underlag för myndighetens övriga arbete.</P>
<P class="p606 ft14">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft9">Arbetsmiljöområdet</P>
<P class="p604 ft8">Arbetsmiljölagen (1977:1160) utgör grunden för vilka krav som ställs på arbetsmiljön och gäller, med vissa inskränkningar, varje verksamhet i vilket en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Arbetsmiljöverket får utfärda föreskrifter med stöd av lagen. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att verksamheten drivs på ett sätt så att ohälsa och olycksfall förebyggs och så att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.</P>
<P class="p338 ft8">Arbetsmiljöverkets uppgift är att kontrollera att arbetsgivarna uppfyller lagens och föreskrifternas krav. Detta sker genom inspek- tioner. Verket har inspektörer lokalt placerade. Vid inspektionerna kontrolleras att arbetsgivaren bedriver ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Valet av inspektionsobjekt görs utifrån en bedömning av vilka arbetsplatser som medför de största riskerna för ohälsa och olyckor.</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Finns det olika uppfattningar om säkerhetsnivåer?</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I syfte att belysa om uppfattningen om säkerhetsnivåer skiljer sig mellan transportslagen har utredningen kommit fram till följande.</P>
<P class="p512 ft8">Nollvisionen är utgångspunkten för vilken säkerhetsnivå som gäller för samtliga trafikslag. Som utredningen nyss har sagt kan målet för säkerheten anses vara fixerat för de olika trafikslagen på ett likartat sätt och det framstår utifrån det perspektivet inte att det är mer accepterat att ett visst trafikslag är farligare än ett annat. I praktiken får dock konsekvenserna av en olycka betydelse för säkerhetsnivån och säkerhetsarbetet. I vissa verksamheter kan en enda olycka få katastrofala följder för ett stort antal människor såsom kärnkraftsolyckor, miljöolyckor, flygolyckor, järnvägs- olyckor och olyckor med stora passagerarfartyg. Detta leder till krav på högre säkerhet. Annorlunda ter det sig med olyckor där den enskilda olyckan berör ett mindre antal individer, t.ex. vägtrafikolyckor. Trots att dessa sammantaget är många och varje år leder till många döda och allvarligt skadade måste det konstateras att säkerhetsnivån här är lägre.</P>
<P class="p607 ft14">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft22"><SPAN class="ft22">9.4</SPAN><SPAN class="ft66">Myndighetssamverkan i allmänhet</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">I 6 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Myndigheterna skall samverka så att det blir enklare både för enskilda och andra myndigheter att ha med dem att göra. Utredningen om översyn av verksförordningen har i betänkandet</P>
<P class="p289 ft9">Från verksförordning till myndighetsförordning, <SPAN class="ft8">(SOU 2004:23) föreslagit att myndighetschefen skall verka för att myndigheten genom samarbete med andra myndigheter tar till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Syftet med bestämmelserna är enligt Utredningen om översyn av verks- förordningen att samordna myndighetens verksamhet med angränsande verksamheter för att underlätta för enskilda och för att undvika dubbelarbete vid myndigheterna.</SPAN><SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN><SPAN class="ft8">Ökad samverkan mellan myndigheterna anses vidare leda till att det blir enklare för medborgare, företag, kommuner m.fl. att ha med myndigheter att göra. Ett exempel som lämnas är när myndigheter som utövar tillsyn över samma tillsynsobjekt samverkar i samband med att information skall inhämtas eller besök skall göras.</SPAN></P>
<P class="p608 ft9"><SPAN class="ft9">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsynsforum</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Tillsynsforum är ett nätverk för statliga myndigheter och länsstyrelser med tillsynsuppgifter. Syftet med Tillsynsforum är att stärka de anställda som arbetar med tillsyn genom kontinuerligt erfarenhetsutbyte, debatter och kunskapsutveckling. Nätverket bidrar med förslag till regeringen. Nätverkets arbete leds och samordnas av en styrgrupp med företrädare för de myndigheter som är med i nätverket. De medverkande myndigheterna delar på kostnaderna för verksamheten.</P>
<P class="p370 ft22"><SPAN class="ft22">9.5</SPAN><SPAN class="ft66">Samverkan mellan inspektionsverksamheterna</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Sedan 1994 har dåvarande Järnvägsinspektionen och Luftfarts- inspektionen samt Sjöfartsinspektionen samarbetat enligt en särskild överenskommelse som även Vägtrafikinspektionen den 7 maj 2003 anslöt sig till. Överenskommelsen tillkom på inspek-</P>
<P class="p482 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 2004:23 s. 271.</P>
<P class="p87 ft14">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">tionernas initiativ och samarbetet har varit inriktat på att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom olika områden, t.ex. allmän tillsynsverksamhet och metodik, kvalitetssystemtillämpningar, viss forskning, rapporterings- och analysmetoder samt utveckling av instrument för att mäta säkerhetens utveckling. Av rapporter som sammanfattar samarbetet framgår det allmänt att även om ambitionerna har varit goda, har samarbetet gett ett begränsat resultat, vilket främst anges bero på att olikheterna mellan inspektionsverksamheterna är stora avseende deras ansvar och roller.</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft9">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Fördjupad samverkan</SPAN></P>
<P class="p367 ft8">Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen har av regeringen fått uppdraget att från och med den 1 juli 2005 samverka om sådan verksamhet som utförs av trafikinspektioner, t.ex. normgivning, tillståndsgivning och tillsyn. En rapport om samverkan mellan myndigheterna skall årligen lämnas till regeringen i samband med årsredovisningen. Myndighetscheferna för respektive myndighet har i anledning härav satt samman sex utredningsgrupper med företrädare för samtliga berörda myndigheter. Grupperna har följande uppdrag:</P>
<P class="p609 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Tillsyn – </SPAN>Gruppen skall utvärdera om det går att samarbeta om metod och struktur inom tillsynsområdet samt riskbedömning.</P>
<P class="p405 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Psykologisk expertis </SPAN>– Gruppen skall skapa ett nätverk inom området och undersöka samarbetsmöjligheter.</P>
<P class="p405 ft21"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Skydd mot brottsliga handlingar – </SPAN><SPAN class="ft75">Gruppen skall undersöka möjliga gemensamma nämnare och utbyta information.</SPAN></P>
<P class="p478 ft21"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft94">Kvalitetsledningssystem – </SPAN><SPAN class="ft75">Gruppen skall utvärdera gemensamma system för ledning av myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p405 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft102">Personalmedicinska frågor – </SPAN>Gruppen skall utvärdera eventuellt gemensamt synsätt i medicinska frågor. I gruppen ingår Vägverket i stället för Vägtrafikinspektionen, eftersom det är Vägverket som arbetar operativt med medicinska frågor i vägtransportsystemet. Vägverket har rapporteringskrav från grupparbetet till Vägtrafikinspektionen.</P>
<P class="p610 ft14">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft94">Certifiering av verkstäder – </SPAN>Gruppen skall utreda eventuella gemensamma variabler mellan främst Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsens metoder.</P>
<P class="p438 ft22"><SPAN class="ft22">9.6</SPAN><SPAN class="ft66">Utvärdering av pågående samverkan</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Under tiden från den 1 juli 2005 och fram till utgången av 2005 visar rapporterna att samverkansgrupperna har ägnat sig åt att kartlägga och analysera den samverkanspotential som finns inom gruppernas områden. Kartläggningen visar generellt att de uppdrag som de olika inspektionsverksamheterna har skiljer sig åt och att verksamheterna inte direkt är jämförbara.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.1</SPAN><SPAN class="ft79">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Tillsynsgruppen har funnit att myndigheternas uppdrag har både likheter och olikheter. För Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen ingår tillsyn över annat än säkerhet, exempelvis marknadsövervakning och marknadskontroll. Sjöfarts- inspektionen har tillsyn över miljöskydd och arbetsmiljö. Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen har direkt ansvar för tillsyn över arbets- och vilotidsreglering. Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen har tillsyn över farligt gods. Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen har tillsyn över security, dvs. luftfartsskydd och sjöfartsskydd. Typgodkännande- system finns för luftfartyg, spårfordon och vägfordon men inte för fartyg. Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfarts- inspektionen ger tillstånd för infrastruktur och tillsynen är inriktad mot yrkesmässig användning. Luftfarten och sjöfarten regleras till stor del av internationella regler och samtliga trafikslag är allt mer berörda av <NOBR>EG-rätt.</NOBR> Vägtrafikinspektionen saknar en trafik- ansvarslag.</P>
<P class="p397 ft8">Gruppen föreslår att kriterier och system för egenkontroll och tillsyn över den tas fram gemensamt och framhåller att det finns sådana system inom luftfart och järnväg och att det inom sjö- transportsektorn finns beslut på att ta fram ett sådant system. Med</P>
<P class="p65 ft85"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Luftfartsstyrelsens rapport Referat av gruppernas rapportering inför mötet med myndighetscheferna <NOBR>2006-01-16</NOBR> avseende regeringsuppdraget myndighetssamverkan, dnr LS <NOBR>2006-0809.</NOBR></P>
<P class="p158 ft14">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">egenkontroll avses aktörernas dvs. järnvägsföretags, flygbolags och rederiers interna kontroll över säkerheten inom sin verksamhet.</P>
<P class="p12 ft8">Gruppen har också funnit att en gemensam basutbildning för tillsyn skulle kunna utvecklas och komma alla verksamheterna tillgodo. En sådan utbildning skulle kunna innehålla förslagsvis ämnen som förvaltningskunskap, sekretess, utbildning i psykologisk expertis, etik och mediakommunikation. Det är bara Luftfartsstyrelsen som i dag har en formell utbildning för tillsyn för sina anställda som arbetar med tillsyn. När det gäller erfarenhetsutbyte konstaterar gruppen att samtliga transportslag arbetar med tillsyn över säkerhet men gör det på olika sätt och med olika metoder. Att få ta del av hur de andra myndigheterna utövar sin tillsyn bedöms av gruppen ge möjligheter till reflektion över den egna tillsynen. Det bör därför skapas rutiner som ger möjligheter att på plats studera och delta i tillsyn i annat transportslag.</P>
<P class="p503 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.2</SPAN><SPAN class="ft79">Psykologisk expertis</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Gruppen för psykologisk expertis fann att en förutsättning för att ett fortsatt samarbete skall bli framgångsrikt, är att det inom varje ingående myndighet skapas strategier för hur arbete med frågor rörande området för psykologisk expertis och den mänskliga faktorn skall bedrivas. Bland de förslag som ges på fortsatt arbete inom detta område kan nämnas möjlighet att delta som observatörer vid de övriga myndigheternas verksamhet och deltagande i nätverk kring frågorna, exempelvis nätverket Swedish Network för Human Factors och svenskt nätverk för systemsäkerhet samt Riskkollegium.</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.3</SPAN><SPAN class="ft79">Skydd mot brottsliga handlingar</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Gruppen för skydd mot brottsliga handlingar<SPAN class="ft9">, </SPAN>vilket också benämns security, fann att ett samarbete mellan polisen och inspektionsverksamheterna skulle kunna vara fruktbart på så sätt att de hotbilder som polisen informerar om borde kunna gälla fler än en myndighet, vilket inte är fallet i dag. Gruppen konstaterade att Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen har mest gemensamt i denna verksamhet eftersom de bedriver tillsyn med</P>
<P class="p611 ft14">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">särskild personal i dessa frågor. I framtiden kan detta dock komma att gälla för även andra transportslag. Att möjliggöra utbyte av personal både vid den ordinarie verksamheten och vid övningar av olika slag ansågs också vara fruktbart.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.4</SPAN><SPAN class="ft79">Kvalitetsledningssystem</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Gruppen för kvalitetsledningssystem, med vilket avses t.ex. kvalitetssäkringssystemet ISO, har hittills konstaterat att befintliga ledningssystem hos de samverkande myndigheterna bör utvärderas som ett första led i arbetet.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.5</SPAN><SPAN class="ft79">Personalmedicin</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Gruppen för personalmedicinska frågor har funnit att samverkan bör kunna utvecklas inom vissa områden. Exempelvis skulle ett trafikmedicinskt centra kunna omfatta alla trafikslagen och läkarnas anmälningsskyldighet för olämpliga förare skulle eventuellt kunna ha en likartad utformning, blanketter skulle kunna samrodnas och gemensam utveckling av datastöd skulle kunna övervägas. Man skulle också eventuellt kunna utveckla utbildning, auktorisation och kvalitetskontroll av s.k. transportläkare och dessa skulle sedan kunna verka inom olika transportslag. Överhuvudtaget skulle gemensamma specialister kunna användas. Detta förutsätter att de internationella krav som i dag ställs inom luftfarten kan tillgodoses även i en samverkanssituation. Det krävs ett internationellt godkännande av den myndighet som godkänner och granskar undersökningsläkare inom luftfarten.</P>
<P class="p423 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.6</SPAN><SPAN class="ft79">Certifiering av verkstäder</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Gruppen för certifiering av verkstäder har funnit att det i dagsläget bara är Luftfartsstyrelsen som har ett utvecklat system för certifiering av verkstäder och att de övriga inspektions- verksamheterna kan dra lärdom at detta system. Det noteras också att Vägtrafikinspektionen inte har något juridiskt mandat för detta utan det är Vägverket som har ett regelverk för certifiering av verkstäder som utför installation och kontroll av viss fordons- utrustning. På järnvägsområdet håller Järnvägsstyrelsen på att ta</P>
<P class="p275 ft14">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">fram ett nationellt och ett internationellt regelverk och system, vilket beräknas tas i drift 2008. Sjöfartsinspektionens arbete på området bygger på att verkstaden skall ha ett godkänt kvalitetssystem. Sjöfartsinspektionen arbetar med ett kvalitets- godkännande av respektive rederi baserat på den s.k. <NOBR>ISM-koden</NOBR> (International Safety and Management), vilken bygger på ISO- standard.</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.7</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan under 2006</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Det senaste samverkansavtalet mellan inspektionsverksamheterna syftar till att genom samverkan öka effektiviteten i respektive organisations arbete för att främja säkerheten inom respektive sektor. Genom samarbetet kan erfarenheter och kompetens från de andra sektorerna utnyttjas och utvecklas samt eventuellt dubbel- arbete undvikas.</P>
<P class="p339 ft8">Av en rapport skriven av Luftfartsstyrelsen och som de övriga tre inspektionsmyndigheterna har anslutit sig till, vilken samman- fattar det samarbete som förevarit under den första halvan av 2006, framgår följande.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>De fyra inspektionsverksamheterna borde gemensamt kunna fokusera på speciella problemställningar inom sina respektive specialområden. Ett gemensamt utnyttjande av expertis skulle kunna användas inom områden som systemtillsyn, utredningsverksamhet och kompetensutveckling. Att tillämpa systemtillsyn innebär att man utnyttjar inspektörsresurser mer effektivt genom att fokusera på högre variabler i systemen. Ett gemensamt problem för myndigheter i allmänhet är att de tvingas göra allt mer med knappa resurser. Begreppet systemtillsyn är inte gemensamt definierat av de fyra inspektionsverksamheterna och inte heller färdigutvecklat och i bruk hos alla. Det finns en viss spridning även inom myndigheterna av metoder och tillvägagångs- sätt för systemtillsyn. Det är inte helt klarlagt att den nuvarande systemtillsynen går till så som myndigheterna förväntar sig och föreskriver. De fyra inspektionsverksamheterna skulle kunna dra fördel av att förfina och utveckla systemtillsynen, för att man effektivare skulle kunna inrikta sig på högre liggande organisatoriska variabler hos tillsynsobjektet i stället för att fokusera på detaljer som är mer lättillgängiga.</P>
<P class="p612 ft15"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Rapport avseende samarbete mellan trafikslagen, Luftfartsstyrelsen, <NOBR>2006-05-14.</NOBR></P>
<P class="p444 ft14">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">När det gäller myndigheternas interna utredningsverksamhet, kategorisering och följande av trender konstaterar de samverkande myndigheterna att det verkar finnas ett gap mellan att studera incidenter och att verkligen ta tillvara resultaten i regelarbetet och i det vanliga transportsäkerhetsarbetet. Myndigheterna skulle gemensamt kunna dra fördel av en förbättrad analys av kritiska händelser inom respektive myndighets område.</P>
<P class="p334 ft8">Inom området för kompetensutveckling inom myndigheterna skulle de samverkande myndigheterna gemensamt kunna dra nytta av de senaste rönen och teknikerna för t.ex. riskscenarier och säkerhetshot. Luftfartsstyrelsen har ett utbildningspaket för kvalitetssäkring och kompetensutveckling inom Luftfartsstyrelsen. Grundtanken är att tillsynen skall bedrivas systeminriktat.</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.8</SPAN><SPAN class="ft79">Sammanfattning av samverkan</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Sammanfattningsvis konstaterar de samverkande myndigheterna att de stora olikheter som råder mellan de olika myndigheternas arbetsområden gör det mycket komplicerat att etablera ett tätare samarbete inom tillsynsområdet. Luftfartsstyrelsen och Sjöfarts- inspektionen är beroende av internationella regelverk och normer, vilka måste följas. Järnvägsstyrelsen har framförallt den europeiska regleringen att följa, vilket utvidgas mer och mer. Inom vägtrafiken gäller till största delen nationell lagstiftning avseende tillsynsfrågor men gemenskapslagstiftning kan förväntas bli allt mer betydande i framtiden. Att etablera ett myndighetsgemensamt åtagande för tillsyn ses av Luftfartsstyrelsen som något som skulle öka såväl administrationen som kostnaderna för myndigheterna utan att ge några uppenbara synergieffekter. Sjöfartsinspektionen tar i sin årsredovisning för 2005 upp det pågående samarbetet mellan inspektionsverksamheterna och framhåller att det är fundamentala olikheter i inspektionernas verksamheter och att de delvis är styrda av internationella regler, vilket har inneburit att samarbetet inte har lett till något påtagligt resultat. Dock har ett visst samarbete förekommit såsom deltagande i nationellt centrum för erfarenhetsåterföring av olyckor.</P>
<P class="p296 ft8">En tanke som framförs av Luftfartsstyrelsen och som på längre sikt skulle kunna vara fruktbar är att fördjupa samverkan inom området för utbildning för tillsyn. Luftfartsstyrelsen framhåller att det krävs goda resurser och en relativt stor organisation för att</P>
<P class="p344 ft14">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft8">kunna ha en egen utbildningsenhet på en myndighet. I dag har Luftfartsstyrelsen en internutbildning som bl.a. skall motverka kompetensförluster i samband med stora kommande pensions- avgångar. Samverkan mellan myndigheterna inom utbildnings- området skulle kunna leda till att en s.k. tillsynsakademi skapades, genom vilken till viss del enhetlig utbildning skulle kunna ges. Områden som har gemensamma delar är ämnena offentlig förvaltning, kvalitet, revisionsteknik osv. Sådan utbildning som innebär att fackkunskap skall inhämtas om respektive transportslag måste av naturliga skäl hållas separat. Ett samutnyttjande av vissa resurser både inom de generella och de speciella områdena är tänkbart.</P>
<P class="p504 ft22"><SPAN class="ft22">9.7</SPAN><SPAN class="ft66">Exempel på annan befintlig myndighetssamverkan</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">De tillsynsmyndigheter som nu är aktuella ingår också i samverkan med dels andra myndigheter, dels med varandra tillsammans med andra myndigheter på flera områden. Ett område är transport av farligt gods.</P>
<P class="p512 ft8">Regleringen av området transport av farligt gods har nyligen genomgått förändringar. Från och med den 1 juli 2006 gäller den nya lagen (2006:263) om transport av farligt gods samt förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. Ansvaret för transporter av farligt gods är uppdelad på så sätt att vissa myndigheter som kallas transportmyndigheter har särskilda uppgifter enligt lagen. Dessa är Statens räddningsverk för transporter på land, Luftfartsstyrelsen för lufttransporter och Sjöfartsinspektionen för sjötransporter.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Tillsynsmyndigheter över efterlevnaden av lagen är Sjöfartsinspektionen för sjötransporterna, Luftfartsstyrelsen för lufttransporterna, polismyndigheterna för transporter på land utom järnvägstransporter och Järnvägsstyrelsen avseende järnvägstransporter. Dessutom är Kustbevakningen tillsynsmyndighet för gods i hamnars lastområden som är avsett för vidare transport samt, om Sjöfartsinspektionen begär det, även biträde vid tillsyn över sjötransporter.</P>
<P class="p613 ft8">Av förordningen (2005:890) med instruktion för Statens räddningsverk framgår det att Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande åtgärder samt sanering efter utsläpp av</P>
<P class="p326 ft15"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.</P>
<P class="p444 ft14">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">radioaktiva ämnen från ett kärnteknisk anläggning och transporter av farligt gods på land samt central förvaltningsmyndighet för brandfarliga och explosiva varor men också har ett uttalat sektorsansvar för miljöfrågor med anknytning till verksamhets- området.</P>
<P class="p386 ft8">Av instruktionen för Statens räddningsverk framgår också att det finns ett råd för transport av farligt gods, vilket har till uppgift att samordna säkerhetsföreskrifterna för transporter på land samt sjö- och lufttransporter av farligt gods, det svenska arbetet i internationella organ samt transportmyndigheternas arbete i övrigt inom området transport av farligt gods. I rådet för transport av farligt gods ingår representanter från Luftfartsstyrelsen, Sjöfarts- inspektionen och Statens räddningsverk.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Den tidigare delegationen för transport av farligt gods har upphört.</P>
<P class="p85 ft8">Statens räddningsverk har också ett samordningsansvar för tillsynsmyndigheterna i fråga om farligt gods. I en arbetsgrupp för detta ändamål som kallas SAMTILL ingår samtliga tillsyns- myndigheter för transport av farligt gods.</P>
<P class="p50 ft8">I Swedish Transport Authorities Safety Analysis Group, ingår representanter för tillsynsmyndigheterna. Gruppens arbete går ut på att gemensamt beskriva processer och att identifiera kritiska faktorer som kan vara gemensamma mellan de samarbetande myndigheterna.</P>
<P class="p455 ft22"><SPAN class="ft22">9.8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">IT-system</SPAN></NOBR></P>
<P class="p329 ft8">Utredningen skall belysa beroendet av <NOBR>IT-system</NOBR> och förutsättningarna för informationssäkerhet i det övergripande säkerhetsarbetet inom transportsektorn.</P>
<P class="p50 ft8">Det kan konstateras att <NOBR>IT-system</NOBR> används av samtliga nu aktuella inspektionsverksamheter för registreringar och för information som hör samman med tillsyn och tillstånd etc. IT- system används också hos de objekt som inspektionerna utövar tillsyn mot. Vid bristande informationssäkerhet kan inspektions- arbetet skadas och därmed trafiksäkerheten. Utvecklingen av e- tjänster pågår inom inspektionsmyndigheterna och det innebär i allmänhet en ökad exponering för de risker som följer av att man är uppkopplad mot det globala nätet. Det globala nätet kan ses som helheten av all tekniköverförd kommunikation oavsett om den går</P>
<P class="p376 ft15"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 22 § i instruktionen.</P>
<P class="p87 ft14">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td180"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td181"><P class="p19 ft44">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">via Internet, i radio eller telenät och oberoende av vilket medium som används (se SOU 2004:32 s. <NOBR>27–28).</NOBR></P>
<P class="p512 ft8">Informationssäkerhet handlar om att rätt information skall finnas tillgänglig, att den inte skall kunna förvanskas eller vara möjlig att komma åt för obehöriga och att det skall vara möjligt att bakåt spåra hur information har använts och ändrats. För ledning av informationssäkerhetsarbetet finns en internationell standard, LIS. Denna internationella standard täcker alla de områden som säkerhetsarbetet behöver omfatta.</P>
<P class="p113 ft8">LIS syftar till att införa, driva, övervaka, granska, underhålla och förbättra informationssäkerheten. LIS bör normalt ha följande omfattning.</P>
<P class="p614 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Informationssäkerhetspolicy,</SPAN></P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">process för incidentrapportering inklusive om vilka incidenter som skall rapporteras till ledningen,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">åtgärdsprogram för informationssäkerhet,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">kontinuitetsplan,</SPAN></P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">utsedd person med övergripande och samordnande ansvar för myndighetens informationssäkerhet,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Internetpolicy,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">distanspolicy,</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">e-postpolicy,</SPAN></NOBR></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">åtkomstpolicy,</SPAN></P>
<P class="p319 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">process för säkerhetskopiering av all verksamhetskritisk information och</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">process för styrning av utveckling och förändringar i </SPAN><NOBR>IT-miljö,</NOBR> <NOBR>IT-system</NOBR> och bemanning.</P>
<P class="p601 ft8">Härutöver skall tilläggas att riskanalyser skall ske, vilket innefattar bedömningar av väsentliga hot, risker och konsekvenser av genomförda hot. Information och utbildning om informations- säkerhet är också en viktig del i säkerhetsarbetet och det bör finnas en process för systematisk och återkommande information och utbildning till berörda personalgrupper. En kontinuerlig uppföljning och förvaltning av processer och system för intern styrning och kontroll krävs för att upprätthålla en ändamålsenlig LIS.</P>
<P class="p615 ft14">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Jämförelser mellan inspektionsverksamheterna och utvärdering av samverkan</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft8">Riksrevisionen har gjort en granskning av informations- säkerheten hos ett antal myndigheter, däribland Sjöfartsverket.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Enligt revisionen bör varje myndighet ha en LIS med beslutade och dokumenterade komponenter.</P>
<P class="p50 ft8">Som framgått av redogörelsen ovan har informationssäkerhets- arbetet hos myndigheterna många gemensamma drag, oavsett vika uppgifter myndigheterna har. När det gäller inspektions- verksamheterna inom transportsektorn bör det enligt utredningens uppfattning finnas goda förutsättningar för ett gemensamt arbete för informationssäkerhet.</P>
<P class="p617 ft15"><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Riksrevisionens rapport Granskning av Sjöfartsverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten, <NOBR>2005-11-17.</NOBR></P>
<P class="p420 ft14">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft84">10 Internationell utblick</P>
<P class="p618 ft22"><SPAN class="ft22">10.1</SPAN><SPAN class="ft98">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Genom en studieresa till Haag i Nederländerna har utredningen fått en viss insikt i hur man där har organiserat en gemensam inspektionsmyndighet för flera transportslag.</P>
<P class="p12 ft8">Utredningen har också tagit del av en utredning som gjordes i Norge 2001 om att slå samman inspektionsverksamheterna för järnväg och luftfart. Den utredningen ledde inte till en sammanslagning av myndigheterna i fråga.</P>
<P class="p12 ft8">”Road Safety Audit” och ”Road Safety Inspection” är kvalitets- säkringsverktyg som används i flera länder i Europa avseende granskning av trafiksäkerhetsfrågor i planer för nya vägar och vid kontroll av befintliga vägar. Utredningen ger en kort beskrivning av hur Norge tillämpar denna metod. I ett förslag till ett EG- direktiv,<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>föreslås bestämmelser i linje med denna metod.</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft17">Den svenska modellen</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Vid jämförelser med andra länders myndighetsorganisationer bör det inledningsvis framhållas att Sverige till skillnad från de flesta länder har från regeringen fristående förvaltningsmyndigheter och att departementsorganisationen är förhållandevis liten och inriktad på att vara ett beredningsorgan för regeringen i dess uppgift att styra riket. Vanligt i andra länder är att departementen är mycket större och att det inom dessa finns funktioner som i Sverige finns hos myndigheter. Tillstånd m.m. söks i många fall direkt hos departementet och tjänstemännen där är involverade i den operativa tillsynen.</P>
<P class="p304 ft8">Det som förenar länderna inom EU är de krav som ställs genom olika <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> Krav på infrastrukturförvaltningen och driften</P>
<P class="p218 ft15"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2006) 569 slutlig.</P>
<P class="p444 ft14">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">av verksamhet inom järnvägen är ett exempel på reglering genom <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som måste genomföras i medlemsländerna. Det ställs också krav på tillsynsmyndighetens oberoende. På nationell nivå får tillsynsmyndigheten pekas ut och det finns inget som hindrar att denna bedriver tillsyn över flera verksamheter.</P>
<P class="p328 ft22"><SPAN class="ft22">10.2</SPAN><SPAN class="ft98">Nederländernas organisation, IVW</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Under ministeriet för transport, offentligt arbete och vatten- verksamhet, (Ministry of Transport, Public Work and Water Management) finns den nederländska transport- och vatten- inspektionen, Inspectie Verkeer en Waterstaat, IVW. Inspektionen leds av en generaldirektör som tillhör ministeriet. IVW bildades 2001.</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft17">IVW:s verksamhet</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">I IVW:s ansvarsområde ingår följande:</P>
<P class="p373 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">handelssjöfart,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">fiskeriverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">inlandsnavigering,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">vattenverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">taxi,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">busstransport,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">åkerier,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">flygfart och flygplatser,</SPAN></P>
<P class="p374 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">flygtekniska företag,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">järnväg,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">spårvagn och tunnelbana.</SPAN></P>
<P class="p619 ft8">IVW har inte någon tillsyn över väghållare, körkortshavare, eller trafikskolor. På vägområdet är det den yrkesmässiga trafiken och taxi som omfattas.</P>
<P class="p50 ft8">Myndighetens kärnverksamhet är organiserad för att inspektera, att utfärda tillstånd och förnyelser av tillstånd, att tillhandahålla kunskap och råd och att rapportera. I tillsynsverksamheten ingår att se till att lag och andra föreskrifter följs och att utfärda olika slag av tillstånd. Följande tre typer av inspektioner sker:</P>
<P class="p620 ft14">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr25 td183"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">obligatoriska inspektioner för att t.ex. förnya ett tillstånd,</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">andra inspektioner av tillståndshavare för att se om de uppfyller gällande krav och</SPAN></P>
<P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft78">generella inspektioner som syftar till att undersöka ett visst problem som inte är knutet till tillstånd eller liknande. Dessa inspektioner kan också omfatta utländska tillståndshavare.</SPAN></P>
<P class="p326 ft8">IVW är tillsynsmyndighet för transport av farligt gods.</P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft17">Steg 1 år 2001</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">IVW bildades 2001. Bakgrunden härtill var ett antal allvarliga olyckshändelser i Nederländerna. Det påföljande utredningsarbetet ledde fram till en önskan att ändra befintliga administrativa strukturer på så sätt att en organisatorisk åtskillnad skulle göras mellan dem som formade de långsiktiga målen för verksamheterna och den aktör som implementerade målen. En vision om tillsyn fastställdes nationellt och en av de förändringar som genomfördes med anledning av detta var att dela på normgivning (”policy making”) och tillsyn (”supervision”) mellan ministeriet och myndigheten. Båda uppgifterna utfördes tidigare av ministeriet.</P>
<P class="p475 ft8">Vid inrättandet av IVW konstaterades det att det fanns betydande likheter mellan olika typer av inspektionsverksamhet, men man valde att begränsa sig till transportsektorn där man bedömde att de största likheterna fanns.</P>
<P class="p12 ft8">IVW var till en början uppdelat i fem sektorer som representerade de olika trafikslagen.</P>
<P class="p12 ft8">Etapp 1 innebar att tillsynen skildes från ministeriet och samlades under samma huvudman, men verksamheten organi- serades i huvudsak transportslagsvis (”i stuprör”) och man arbetade i stort sett som tidigare.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft17">Steg 2 år 2005</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Efter en utvärdering av verksamheten omorganiserades IVW år 2005. Bakgrunden till omorganisationen var bland annat förändringar i omvärlden och synen på inspektionsverksamhet, behov av fortsatt utveckling av organisationen, otillräcklig flexibilitet, bristande förmåga att förbättra och optimera</P>
<P class="p464 ft14">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">verksamhetens processer, långsamma beslutsprocesser, otillräckliga incitament för samarbete och otydlig styrning. Man såg bl.a. ett behov av att samverka kring finansiering och personal, frågor om tillstånd och förnyelser, tillsynstrategier etc. IVW hade också funnit följande trender i tillsynsarbetet.</P>
<P class="p358 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Systemtillsynen ökade,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">en större påverkan från EU förelåg,</SPAN></P>
<P class="p314 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">en större social orientering krävdes i stället för en rent teknisk orientering,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">ett större samarbete med andra tillsynsorgan var fruktbart,</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">digital tillsyn var under utveckling </SPAN><NOBR>(e-tjänster</NOBR> m.m.),</P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">riskanalyser som grund för inspektioner utvecklades och ett</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">större fokus på domäner var aktuellt.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8">IVW:s nya organisation är en integrerad organisation, med färre organisatoriska nivåer och en mer koncentrerad ledningsfunktion. Verksamheten bedrivs i 9 inspektionsfunktioner, som tillsammans utövar tillsyn över 13 områden. Resurserna för forskning, utveckling, ledning, administration, inspektionsadministration och IT har samordnats. Antalet personer nedan avser 2006 och årsarbetskrafter. Förändringar kommer att ske 2007.</P>
<P class="p85 ft8">I den nya organisationen har enkla tillstånds- och förnyelse- ärenden förts samman i en enhet i Haag och där arbetar 213 personer med olika fackbakgrund (Supervision services). De övriga verksamheterna har delats in i tre delar; luft, vatten och land. Inom varje arbetsområde finns tre enheter, se organisationsschemat <NOBR>(1–9),</NOBR> där 158 personer arbetar inom området för luftverksamhet, 217 inom vattenverksamhet och 188 inom landtransport- verksamhet.</P>
<P class="p386 ft8">Den viktiga avdelningen för Corporate Affaires (64 personer) har ansvaret för forskning och utveckling och att tillsynsmetodiken och verksamheten i övrigt utvecklas och integreras i största möjliga utsträckning. <NOBR>IT-frågor</NOBR> och informationssäkerhet har samlats i en central enhet, liksom hamnstatskontroll och administration. Vid sekretariatet för hamnstatskontroll arbetar sju personer. Inom enheten <NOBR>E-Government</NOBR> arbetar 16 personer och inom Management Support 146 personer.</P>
<P class="p621 ft14">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr25 td183"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft3">Figur 10.1 Organisationsschema IVW</P>
<P class="p623 ft103"><SPAN class="ft13">M</SPAN>anagement Board</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td184"><P class="p624 ft104">Corporate Affairs</P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td186"><P class="p625 ft104">Port State Control</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td188"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td184"><P class="p151 ft106"><NOBR><SPAN class="ft44">E</SPAN>-Government</NOBR> Department</P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td186"><P class="p26 ft107"><SPAN class="ft39">M</SPAN>anagement Support Staff</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td191"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td188"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td189"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr15 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td193"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td196"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td197"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td198"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td206"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td196"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td197"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td198"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td206"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td196"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td210"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p626 ft104">1</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td213"><P class="p627 ft108">2</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td215"><P class="p626 ft104">3</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p626 ft104">4</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p626 ft104">5</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td213"><P class="p627 ft108">6</P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td219"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p626 ft104">7</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p626 ft104">8</P></TD>
<TD class="tr1 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td211"><P class="p627 ft104">9</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td220"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td223"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td226"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td228"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td229"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td222"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td231"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td226"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td236"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p155 ft104">Air</P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td239"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td219"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td240"><P class="p19 ft93">Water</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td242"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p75 ft44">Land</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td236"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td236"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr32 td243"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td245"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td246"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td245"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td247"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td249"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr32 td250"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td245"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td251"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td252"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td251"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td253"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td254"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td242"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr32 td255"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td245"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td247"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td253"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td248"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td251"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td245"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td244"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr32 td256"><P class="p19 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td235"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td220"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td222"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td226"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td228"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td255"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td229"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td221"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td222"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td231"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td232"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td257"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td226"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td232"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td227"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td210"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td258"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td259"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td212"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td261"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td214"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td258"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td262"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td3"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td258"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td259"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td263"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td264"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td262"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td219"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td261"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td214"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td264"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td262"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td218"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td261"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft103"><SPAN class="ft13">S</SPAN>upervision Services</P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft44">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Civil Aviation Authorities – The Netherlands </SPAN><NOBR>(CAA-NL)</NOBR> Airworthiness Inspectorate</P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Civil Aviation Authorities – The Netherlands </SPAN><NOBR>(CAA-NL)</NOBR> Flight Operations Inspectorate</P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">3.</SPAN><SPAN class="ft109">Civil Aviation Authorities – The Netherlands </SPAN><NOBR>(CAA-NL)</NOBR> Aerodromes and ANS Inspectorate</P>
<P class="p630 ft89"><SPAN class="ft44">4.</SPAN><SPAN class="ft110">Water Management Inspectorate</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">5.</SPAN><SPAN class="ft109">Shipping Inspectorate (Marine and Fishery)</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">6.</SPAN><SPAN class="ft109">Shipping Inspectorate (Inland)</SPAN></P>
<P class="p630 ft89"><SPAN class="ft44">7.</SPAN><SPAN class="ft110">Passenger Transport Inspectorate</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">8.</SPAN><SPAN class="ft109">Freight Transport Inspectorate</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft44">9.</SPAN><SPAN class="ft109">Rail Inspectorate</SPAN></P>
<P class="p631 ft3">Källa: Informationsskrift från Inspectie Veerker en Waterstaat, Nederländerna.</P>
<P class="p632 ft8">Organisationens kärnuppgifter är:</P>
<P class="p633 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">tillsyn och sanktioner,</SPAN></P>
<P class="p634 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">licens- och tillståndsgivning (inklusive förnyelser),</SPAN></P>
<P class="p630 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring samt rådgivning.</SPAN></P>
<P class="p635 ft14">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p636 ft8">Representation i EU och i internationella organisationer är en del i policyarbetet och sköts främst av ministeriet. Vid förhandlingar i t.ex. EASA kan det vara antingen en person från ministeriet eller en person från IVW som deltar i förhandlingar, beroende på aktuella frågeställningar. En tät kontakt upprätthålls mellan IVW och ministeriet.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft17">Erfarenheter från integreringen</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Först efter omorganisationen 2005 och den mer integrerade organisationen och arbetssättet, anser man i IVW att de positiva effekterna av en samlad inspektionsverksamhet slog igenom. Under förändringsprocessen har man kunnat konstatera en nedgång i servicenivån gentemot kunderna, bl.a. genom att det tog längre tid att utfärda tillstånd och licenser. Man anser dock inte att säkerhetsnivån inom något transportslag var hotad utan den kunde upprätthållas under hela övergångsperioden.</P>
<P class="p334 ft8">Genom den långtgående integrationen av såväl organisation som verksamhet har en effektivisering motsvarande ca 30 % av personalkostnaderna och ca 10 % av övriga kostnader uppnåtts. I samband med de organisatoriska förändringarna uppstod viss personalrörlighet, men inte av någon större omfattning. Förklaringen till detta är nog främst de geografiska förhållandena i Nederländerna. Även efter det att verksamhet har omlokaliserats finns den på pendlingsavstånd, oavsett bostadsort.</P>
<P class="p85 ft8">En samlad bedömning från representanterna för IVW:s ledning var att om en sammanläggning av inspektionsverksamheter skall genomföras, bör man gå direkt på en integrerad lösning. IVW framhöll att det inte var något hinder i arbetet att de övergripande målen var transportslagsspecifika.</P>
<P class="p334 ft8">I Nederländerna fortsätter man inom IVW på den inslagna vägen och fortsatt utvecklingsarbete pågår inom områden som t.ex. riskanalyser och gemensam utbildningsakademi. Man skall också införa ett s.k. ”front office” gentemot kunderna, vilket innebär att kunden bara ska behöva ha en enda kontaktpunkt för information, tillståndsgivning etc. och för att slussas vidare till andra delar inom IVW eller andra myndigheter. Man har också som mål att den administrativa belastningen på kunderna till följd av inspektioner, tillståndsgivning etc. skall minska med 25 %.</P>
<P class="p637 ft14">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr25 td183"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft22"><SPAN class="ft22">10.3</SPAN><SPAN class="ft98">Norges överväganden om en sammanslagen myndighet</SPAN></P>
<P class="p411 ft8">I Norge tillsattes 2001 en arbetsgrupp i Samferdselsdepartementet med uppdraget att se över om det skulle vara ändamålsenligt att Statens jernbanetilsyn, SJT, (motsvarigheten till Järnvägsstyrelsen i Sverige) och Luftfartstilsynet, LT, (motsvarigheten till Luftfarts- styrelsen i Sverige) slogs samman. Bakgrunden till detta var att tillsynsarbetet i de båda myndigheterna uppvisade stora likhets- tecken. Det var ett led i regeringens program för förnyelser inom den offentliga sektorn i vilken en samordning på tillsynsområdet var en prioriterad åtgärd.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft17">Utmärkande drag hos tillsynsmyndigheterna</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Både SJT och LT är förvaltningsmyndigheter under Samferdsels- departementet. De är båda organisatoriskt skilda från den affärsmässiga driften av infrastrukturen och från trafikutövarna på sina respektive områden. SJT, som inrättades 1996, hade vid tiden för utredningen 14 anställda och var anslagsfinansierat. LT skildes från verket under 2000 och hade vid utredningstillfället cirka 136 anställda. Finansieringen av verksamheten sker genom både avgifter och anslag.</P>
<P class="p304 ft8">I utredningen diskuteras likheter och olikheter mellan de två myndigheterna. Följande kan sägas sammanfattningsvis. Gemen- samt för de båda verksamheterna är att de utarbetar föreskrifter, att de utövar tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter, att de utfärdar tillstånd och liknande och att de för register. I båda verksamheterna tillämpas modern tillsynsverksamhet i form av systemtillsyn och verksamhetstillsyn. Det finns också detaljtillsyn på olika områden. Inom Statens jernbenetilsyn är tillsynsobjekten relativt få men de varierar i storlek, vilket ställer krav på kunskap om säkerhets- styrning hos både stora och små organisationer. <NOBR>EU-regleringen</NOBR> måste beaktas vid standardisering, införande av flera nya föreskrifter etc. Samarbetet med Sverige och Danmark framhölls.</P>
<P class="p475 ft8">Luftfartstilsynet tillämpar också systemtillsyn i hög grad men detaljkontroller används också som ett komplement. Riskbaserad tillsynsmetod används. Den utgår från en indelning i olyckors</P>
<P class="p639 ft39"><SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se Vurdering av en sammanslåing/samarbeid mellom Statens jernbanetilsyn og Luftfarts- tilsynet, rapport <NOBR>028001-220003</NOBR> samt st.meld nr. 17 <NOBR>2002-2003</NOBR> <SPAN class="ft111">Om statlige tilsyn.</SPAN></P>
<P class="p444 ft14">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">frekvens och olyckors konsekvens. Hög fackkompetens krävs för en stor del av arbetet. Internationell och europeisk inriktning på arbetet framhölls som typiskt för sektorn, varför det är svårt att skilja på nationell och internationell utveckling.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft17">Norsk tillsyn på vägtrafikområdet</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">I rapporten nämns också tillsyn på andra områden såsom vägtrafik- området, varvid följande framgår. Tillsyns- och myndighetsupp- gifterna på vägsidan är omfattande. Huvudsakligen är det Statens vegvesen som har ansvaret för tillsynen. Tillsynen är inriktad på kontroller av enskilda, både systematiska och stickprovskontroller. Som komplement förekommer system- och kvalitetstillsyn. Samferdselsdepartementet såg inte vid tillfället för rapporten (2001) att det säkerhets- och tillsynsarbete som sker hos Statens vegvesen skulle gynnas av en gemensam organisation i form av en gemensam transporttillsyn.</P>
<P class="p85 ft8">Sedan 2003 är Statens vegvesen omorganiserat. Produktions- verksamheten har skilts ut och är numera ett statligt aktiebolag. Vegdirektoratet är en fristående styrelse under samferdsels- departementet och huvudkontor för Statens vegvesen. Under direktoratet är organisationen indelad i fem regioner med ett regionkontor i varje. I varje region finns distrikt med ett distriktskontor.</P>
<P class="p522 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft17">Slutsatser av den norska utredningen</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Arbetsgruppen kom fram till att en sammanslagning mellan SJT och LT sannolikt inte skulle ge några säkerhetsmässiga vinster. Tvärt om befarades det att en fokusering på säkerheten inom den ena sektorn skulle kunna leda till att säkerheten inom den andra sektorn sänktes. Båda sektorerna behöver långsiktig fram- förhållning och säkerheten bedömdes tillvaratas bäst i självständiga organisationer.</P>
<P class="p386 ft8">Utredningen ledde alltså inte till någon sammanslagning. Det bör uppmärksammas att Norge bytte regeringen när utredningen var färdig och att Luftfartstilsynet har flyttats till Bodö från Oslo.</P>
<P class="p640 ft14">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr25 td183"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft22"><SPAN class="ft22">10.4</SPAN><SPAN class="ft98">Road Safety Audit och Road Safety Inspection</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I en del länder tillämpas en systematisk arbetsmetod som ett verktyg för att bl.a. bidra till säkrare vägar och säkrare trafik. Road Safety Audit, nedan kallat trafiksäkerhetsrevision och Road Safety Inspection, nedan kallat trafiksäkerhetsinspektion, är ett koncept som skapades i Storbritannien på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Metoden används av Norge och Danmark. Utredningen har översiktligt tagit del av hur Norge tillämpar metoden genom Statens vegvesens handbok nr 222</P>
<P class="p550 ft9">Trafikksikkerhetsrevisjoner- og inspeksjoner. <SPAN class="ft8">Handboken är byggd på delar av bl.a. kvalitetssäkringssystemet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">NS-ISO</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> 10011. Det ges i Norges nationella transportplan och i en handlingsplan för trafiksäkerhet instruktioner om att trafiksäkerhetsrevisioner och inspektioner skall ske. Detta är ett led i Norges arbete att uppnå nollvisionen inom trafiksäkerhet.</SPAN><SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p113 ft8">I handboken anges inledningsvis att det är viktigt att både den statliga väghållaren och kommunerna inkluderar säkerhet på ett tidigt stadium i planeringen av nya vägar och gator. För befintliga vägar och gator poängteras att inspektioner är ett viktigt instrument för att införa nya säkerhetsåtgärder. Erfarenheter visar att det finns brister avseende säkerheten för vägar och vägsystem. Bristerna antas bero på olika faktorer, dels att kraven på vägarna inte är de rätta, dels att satta krav inte följs. Det beror också på otillräckliga resurser eller att andra mål måste gå före. Befintliga vägar har visat sig ha konstruktionsbrister som kan resultera i olyckor, varför kontroll i efterhand behövs.</P>
<P class="p642 ft8">Statens vegvesen, som har det övergripande ansvaret för trafik- säkerheten i vägsystemet, ansvarar för kvalitetssäkring. Trafik- säkerhetsrevisioner är ett komplement till den vanliga kvalitets- kontrollen av planer som Statens vegvesen gör. Ansvaret för att trafiksäkerhetsrevisioner genomförs vilar på nationell nivå på Vegdirektoratet genom vegdirektören, i egenskap av system- ansvarig. På regional nivå vilar ansvaret för att granskningen kommer till stånd på den regionala chefen som skall se till att trafiksäkerhetsrevisioner och inspektioner inarbetas i den fyraåriga handlingsplanen och i de årliga planerna. På distriktsnivå vilar ansvaret på distriktschefen. Regionerna har ett rapporteringskrav till Vegdirektoratet avseende utförda revisioner och inspektioner.</P>
<P class="p475 ft8">Med stöd av Norges nationella transportplan gör också Statens vegvesen en klassificering av riksvägarnas säkerhet i tre säkerhets-</P>
<P class="p528 ft15"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se NTP <NOBR>2006–2015</NOBR> s. 79 och 105.</P>
<P class="p444 ft14">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr25 td19"><P class="p19 ft85">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p19 ft85">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">klasser. Klassificeringen innebär att ”röda vägar”, motsvarande cirka 10 procent av det nationella riksvägnätet, är sådana vägar för vilka åtgärder måste vidtas på grund av många och allvarliga olyckor. För ”gula vägar”, vilket motsvarar cirka 40 procent av riksvägnätet, kan åtgärder vidtas utifrån nytto- och kostnadsanalys och för ”gröna vägar”, cirka 50 procent av riksvägnätet, är säkerhetsnivån adekvat och skall upprätthållas.</P>
<P class="p334 ft8">Det finns cirka 100 utbildade trafiksäkerhetsrevisorer i Norge som utför granskningen. De har genomgått en speciell utbildning och utövar revisionen i team. På årsbasis upprättas rapporter om utförda granskningar. Det som granskas är olika säkerhetsaspekter under planering och utförande av vägbygge samt erfarenheter som framkommer vid användningen. Det finns checklistor avseende vad som skall kontrolleras. En trafiksäkerhetsrevision definieras som en systematisk fristående trafiksäkerhetsundersökning för en väg eller en vägplan. En trafiksäkerhetsinspektion definieras som en systematisk översyn av ett vägprojekt eller en existerade väg med avsikt att identifiera farliga omständigheter, fel och brister som kan leda till trafikolyckor.</P>
<P class="p643 ft9"><SPAN class="ft9">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft17">Förslag till direktiv om väginfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Kommissionen har föreslagit att parlamentet och rådet antar ett direktiv rörande hantering av säkerhet i väginfrastruktur.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Vad förslaget innehåller analyseras översiktligt i avsnitt 6.12.2. Det skall framhållas att Road Safety Audit ingår i annex II till förslaget.</P>
<P class="p644 ft15"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2006) 569 slutlig.</P>
<P class="p87 ft14">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<P class="p645 ft7">Del D</P>
<P class="p646 ft7">Utredningens överväganden och förslag samt konsekvenser av förslagen</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p647 ft7"><SPAN class="ft7">11</SPAN><SPAN class="ft112">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</SPAN></P>
<P class="p279 ft22"><SPAN class="ft22">11.1</SPAN><SPAN class="ft98">Ansvarsfrågor inom vägtransportsystemet</SPAN></P>
<P class="p648 ft8">Utredningens förslag: Ett tydligt trafiksäkerhetsansvar för dem som utformar vägtransportsystemet skall införas. Det skall ske i etapper.</P>
<P class="p649 ft8">Av de fyra trafikslagen är vägtrafiken det i särklass mest olycks- drabbade. Medan dödsfall sällan förekommer i de övriga trafik- slagen har 440 personer avlidit till följd av vägtrafikolyckor under föregående år och prognosen för 2006 pekar i samma riktning. Antalet svårt skadade är mångdubbelt större. Mot detta kontrasterar nollvisionen. Trafikansvarsutredningen (SOU 2000:43) ansåg att nollvisionen är uttryck för en humanistisk människosyn och att den skiljer sig från det förhållningssätt som dominerar inom vägtransportsystemet där liv och hälsa vägs mot framkomlighet och effektivitet. Det ligger mycket i den iakt- tagelsen. Trots att det läggs ner mycket arbete på olika håll för att främja trafiksäkerheten i vårt land, inte minst genom Vägverket, är det inte acceptabelt att så många dör och skadas i vägtrafiken.</P>
<P class="p463 ft8">I utredningens uppdrag ingår att belysa behovet av och förutsättningar för ändrade eller nya regelverk för tillsyn inom vägtrafiken, vilka säkerhetsvinster som i grova drag kan uppnås med en sådan reglering och, om behov av lagstiftning kan konstateras, hur lagstiftningen kan utformas.</P>
<P class="p113 ft8">En viktig utgångspunkt för våra överväganden i den här delen är riksdagens beslut i oktober 1997 om nollvisionen och om en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets trafiksäkerhet. Till grund för beslutet ligger tanken på en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets trafiksäkerhet. Så gott som hela ansvaret för trafiksäkerheten vilar i dag på den enskilde trafikanten. Någon uttalad skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga eller</P>
<P class="p650 ft14">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">förhindra trafikolycka eller skadefall finns inte för dem som utformar olika delar av vägtransportsystemet. Det delade ansvaret borde bygga på principen att systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och härigenom ansvarar för hela systemets säkerhets- nivå. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransport- systemet såsom väg, fordon och transporttjänster samt de som ansvarar för olika stödsystem såsom regelverk, utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering.</P>
<P class="p387 ft8">I sitt beslut förklarade riksdagen att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen). Vidare uttalade riksdagen att ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanten och system- utformarna och att systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning och funktion. Riksdagen konstaterade att trafikanterna har ansvar för att följa gällande trafikregler och visa hänsyn, omdöme och ansvar och uttalade vidare att om långvarig ohälsa ändå uppstår eller riskerar att uppstå måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p330 ft8">Trafikansvarsutredningen lade i betänkandet <SPAN class="ft9">Ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten, </SPAN>(SOU 2000:43), fram ett lagförslag som närmare angav förutsättningarna för säkerhetsansvaret i vägtrafiken. Förslaget innehöll regler som identifierar system- utformarna och det ansvar som åvilar dem. Vidare innehöll det regler för att legitimera att säkerheten i vägtransportsystemet blir dimensionerand i systemutformarnas långsiktiga och kortsiktiga verksamhet. Några sanktionsbestämmelser föreslogs inte. Ett av skälen till detta var att den föreslagna inspektionsmyndigheten därigenom själv skulle framstå som en systemutformare. Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.</P>
<P class="p390 ft8">På vägtrafikområdet finns en omfattande normgivning. Trafikanternas ansvar klargörs tydligt och förenas ofta med sanktioner av olika slag. En del föreskrifter riktar sig också mot systemutformarna, såväl inom det allmänna som inom den privata sektorn. Här är emellertid syftet ett annat, nämligen att reglera administrativa förfaranden. Det kan gälla planering, byggnad och underhåll av vägar, kontroll av fordon, fordonsregistrering och etablering inom yrkestrafiken. Något egentligt trafiksäker- hetsansvar är det inte fråga om.</P>
<P class="p68 ft14">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr18 td265"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td266"><P class="p19 ft44">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft8">Utredningen kan konstatera att den ansvarsfördelning som riksdagen uttalade sig för ännu inte har kommit till utförande. Fortfarande ligger ansvaret så gott som helt på den enskilde trafikanten. Olycksstatistiken visar tydligt att den långvariga ohälsa som riksdagen talade om uppstod redan för länge sedan och att den består i förfärande hög grad.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Utredningen anser att det är viktigt att ansvaret i så allvarliga frågor som liv och död tydliggörs, eftersom ansvaret är en grundläggande del av och förutsättning för säkerhetsarbetet och för att tillsyn skall gå att genomföra.</P>
<P class="p340 ft8">Enligt utredningens mening innebär riksdagens beslut om nollvisionen och om en ny ansvarsfördelning för vägtransport- systemets trafiksäkerhet att intresset för en säker trafik på våra vägar måste ges en tydligare ställning än det har i dag. Det är mot den bakgrunden som utredningen uppfattar sitt uppdrag att belysa behovet av och förutsättningarna för ändrade eller nya regelverk för tillsyn inom vägtrafiken, vilka säkerhetsvinster som i grova drag kan uppnås med en sådan reglering och hur lagstiftningen kan utformas.</P>
<P class="p304 ft8">Utredningen anser inte att det är möjligt att i ett slag införa ett generellt ansvar för alla dem som kan inordnas i begreppet system- utformare. I stället bör man successivt bygga upp ett ansvarssystem där man börjar med en viktig och samtidigt tydligt avgränsad krets av systemutformare. Därefter kan man fortsätta med andra systemutformare och slutligen med dem som svarar för olika stödsystem. På det här viset får man möjlighet att se att varje steg fungerar som man har tänkt sig innan man går vidare med nästa steg. Det blir därmed möjligt att kvalitetssäkra systemet under uppbyggnaden och skapa acceptans i varje delsteg. Arbetet med att tydliggöra roller och ansvar kan då även spridas över tid. För en successiv utbyggnad av ansvaret krävs en plan.</P>
<P class="p475 ft8">I det följande lägger utredningen fram ett förslag till ett första steg i utbyggnaden av ett ansvarssystem.</P>
<P class="p652 ft85"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Under 2005 omkom 440 personer i trafikolyckor och antalet polisrapporterade svårt skadade i vägtrafiken var 4 000 personer enligt Vägverket. Statistiken för 2006 kan enligt den löpande månadsuppföljningen förväntas visa likartade siffror.</P>
<P class="p510 ft14">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft22"><SPAN class="ft22">11.2</SPAN><SPAN class="ft98">Ett allmänt säkerhetskrav</SPAN></P>
<P class="p653 ft8">Utredningens förslag: Ett allmänt säkerhetskrav införs för statlig väghållning, dvs. både för byggande och drift av allmän väg. Säkerhetskravet innebär att väg skall byggas och drivas så att skador till följd av dess nyttjande förebyggs. Tillsyn över att vägar uppfyller trafiksäkerhetskraven skall utövas av en tillsyns- myndighet.</P>
<P class="p654 ft8">Man kan jämställa tillträdet till vägtransportsystemet med att en produkt ställs till förfogande för att användas. De flesta trafikanter har en starkt begränsad möjlighet att välja hur de kan genomföra sina transporter. Det är endast i stora tätorter som flexibilitet finns. I vårt glest befolkade land med stora avstånd är de flesta för sina dagliga förflyttningar beroende av den infrastruktur som står till förfogande. I dag finns det inte något tydligt väghållaransvar för infrastrukturfrågorna i förhållande till brukarna. På de andra trafikområdena finns däremot genomgående regleringar som utgår från en systemsyn med fokus på säkerhet.</P>
<P class="p85 ft8">På det statliga vägnätet dog under 2005 och 2006 cirka 350 personer per år. Motsvarande tal för det kommunala väg- och gatunätet var under denna period cirka 75 personer per år. Det faller sig därför naturligt att ett första steg när det gäller den ansvarsfördelning mellan trafikanter och systemutformare som riksdagen uttalade sig för år 1997, bör vara att förtydliga ansvaret för de offentliga väghållarna. Det är inte möjligt att närmare uppskatta i vilken utsträckning dödsfallen och de allvarliga skadefallen kan reduceras genom detta. Utredningen anser dock att det förhållandet att ansvaret görs tydligt i sig verksamt bidrar till en ökad trafiksäkerhet och att olyckstalen därigenom rimligen måste minska.</P>
<P class="p390 ft8">Vid byggande av väg och drift av väg (väghållning) skall enligt 4 § väglagen (1971:948) tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. Något annat trafiksäkerhetskrav vid väghållningen finns inte formulerat i väglagen.</P>
<P class="p334 ft8">Av 26 § vägkungörelsen (1971:954) framgår att när en arbetsplan upprättas skall särskilt iakttas att vägen får en från trafik- säkerhetssynpunkt tillfredsställande sträckning och utformning i övrigt.</P>
<P class="p187 ft14">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">SOU 2007:4 Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P>
<P class="p651 ft8">I Vägverkets instruktion föreskrivs att Vägverket särskilt skall verka för att vägtransportsystemet anpassas och utformas utifrån högt ställda krav på miljö och säkerhet.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>Det framgår också av instruktionen att Vägverket även ansvarar för nationell och regional samordning av trafiksäkerhetsarbetet på väg och samordning och genomförande av djupstudier av samtliga vägtrafikolyckor som har medfört att någon har avlidit.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p340 ft8">Det finns inte något utomstående kontrollorgan som har till uppgift att utöva tillsyn över trafiksäkerheten i väghållningen.</P>
<P class="p72 ft8">Vägtransportsystemet kan sägas skilja sig från samtliga övriga transportsystem på det sättet att systemet i stor utsträckning är öppet för annan än yrkesmässig användning. Inom järnväg- och luftfart sker användningen av systemen av yrkeskategorier som underkastas utförliga säkerhetskrav. För handelssjöfarten gäller samma sak. När det gäller privatflyg och privat båtanvändning är varken antalet utövare eller antalet olyckor lika stort som på vägtrafikområdet. Till skillnad från luft- och sjötransporterna kräver väg- och järnvägstransporter en uppbyggnad av den miljö som fordonen förs fram på, dvs. räls och väg.</P>
<P class="p655 ft8">För järnvägsbyggandet finns lagen (1995:1649) om byggande av järnväg med tillhörande förordning, som tar sikte på den fysiska planeringen och byggandet av järnvägsspår. Bestämmelserna liknar den del av väglagen som reglerar planering och byggande av väg. Järnvägslagen (2004:519) innehåller olika säkerhetskrav såsom krav på certifikat, intyg och tillstånd samt anger att tillsyns- myndigheten, Järnvägsstyrelsen, har tillsyn över lagens efterlevnad. Det sägs t.ex. i 2 kap. 1 § järnvägslagen att bl.a. järnvägs- infrastruktur, järnvägsfordon och annan materiel i järnvägssystem skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. Detta allmänna säkerhetskrav omfattar bl.a. spåranläggningar, signal- och säkerhetsanläggningar, trafikledningsanläggningar m.m. För att förvalta infrastrukturen och driva anläggningar som hör till den krävs tillstånd. Redan i dag gäller säkerhetskrav för och tillsyn över Banverket, dvs. den statliga infrastrukturhållaren, avseende bl.a. trafikledningsanläggningar. Tillståndsplikten kommer till följd av andra järnvägspaketet att gälla också för Banverket.</P>
<P class="p517 ft8">Utredningen anser att det i likhet med vad som gäller för järnväg bör slås fast ett grundläggande säkerhetskrav vid byggande och</P>
<P class="p656 ft15"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 2 § förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket. <SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se 3 § 11 och 12 ovannämnda förordning.</P>
<P class="p547 ft14">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">drift av vägar. För de allmänna vägarna, dvs. de som staten är väghållare för, bör det grundläggande säkerhetskravet föras in i 13 och 26 §§ väglagen. Kravet bör innebära att väg skall byggas och skötas så att skador till följd av dess nyttjande förhindras. Med skador avses både sakskador och personskador.</P>
<P class="p334 ft8">Utredningen anser också att tillsyn över detta säkerhetskrav skall utövas av en oberoende tillsynsmyndighet. En bestämmelse härom bör föras in som en ny 29 a § i väglagen.</P>
<P class="p50 ft8">Om en väg är i sådant skick att den medför risk för allvarliga skador då den används finner utredningen att det bör finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att vidta åtgärder. I första hand skall det ske genom att tillsynsmyndigheten förelägger väghållaren att inom viss tid vidta åtgärder för att minska risken. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella i ett sådant fall är sänkt hastighet, höjd standard på vägunderhållet eller liknande åtgärd. För det fall risken kvarstår trots föreläggande, skall tillsynsmyndigheten som en yttersta utväg få besluta om åtgärderna. Det beslutet skall inte kunna överklagas. Visserligen är det svårt att föreställa sig att en väghållare inte skulle rätta sig efter ett föreläggande. Mot bakgrund av de konsekvenser som brister i väghållningen kan få för människors liv och hälsa bör det dock ändå finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att ingripa också på detta sätt.</P>
<P class="p480 ft8">Bestämmelser om detta bör föras in som en ett nytt fjärde stycke i 26 § väglagen, i den nya 29 a § i samma lag samt en i ny 9 § i vägkungörelsen.</P>
<P class="p50 ft8">Ett allmänt säkerhetskrav borde också gälla för gator. Att bygga och underhålla gator är en kommunal angelägenhet. Det kommunala planmonopolet enligt PBL ger kommunerna en vittgående rätt att själva bestämma hur detta skall ske. Frågan om man kan införa ett trafiksäkerhetskrav för gator av samma slag som för vägar är därför komplicerad. Utredningstiden har inte räckt till för att tillräckligt bottna i den frågan. I det följande lägger utredningen dock fram ett förslag om tekniska egenskapskrav som tar sikte på trafiksäkerheten vid byggande av bl.a. gator.</P>
<P class="p657 ft14">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr18 td265"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td266"><P class="p19 ft44">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft22"><SPAN class="ft22">11.3</SPAN><SPAN class="ft98">Trafiksäkerheten skall granskas när en väg byggs</SPAN></P>
<P class="p658 ft8">Utredningens förslag: När en allmän väg skall byggas skall väghållaren upprätta en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas. Beskrivningen skall tas in i arbetsplanen. Länsstyrelsen skall granska beskrivningen. En tillsynsmyndighet får meddela föreskrifter om upprättandet av och innehållet i beskrivningen.</P>
<P class="p659 ft8">Den fysiska planeringen av vägar och gator är en del av samhälls- planeringen. Miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken används i planerings- och beslutsprocesserna som underlag för att bedöma hur en viss verksamhet kan komma att påverka miljön. För den statliga väghållningen är arbetsplanen, vilken upprättas av Vägverket i egenskap av väghållare, det dokument som styr byggandet av väg i den sträckning som har bestämts genom förstudie och vägutredning i förekommande fall. En arbetsplan skall enligt 15 § väglagen innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som, innan den tas in i arbetsplanen, skall godkännas av läns- styrelsen. Godkännandebeslutet kan inte överklagas. Utredningen anser att det i den nämnda väglagsparagrafen bör föras in en liknande bestämmelse som tar sikte på trafiksäkerheten. Trafik- säkerheten för en väg och åtgärder som planeras för att förebygga olyckor vid användning av en väg förtjänar nämligen enligt utredningens uppfattning att belysas självständigt. Syftet med beskrivningen är att ge säkerhetsaspekterna en självständig innebörd. Beskrivningen bör innehålla sådana ämnen som vilken hastighet som vägen är anpassad för, vilka säkerhetsåtgärder som krävs för att användningen skall bli skadeförebyggande och andra regulatorer vid användningen.</P>
<P class="p539 ft8">Det kan tilläggas att regeringen i samband med det trafik- politiska beslutet 1997 var inne på liknande tankegångar. Regeringen förklarade att det borde utredas hur de miljö- konsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detalj- planer kan kompletteras med en beskrivning där framförallt risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av trafikolyckor framgår (prop. 1996/97:137 s. <NOBR>39–40).</NOBR> Någon utredning om detta kom dock inte till stånd.</P>
<P class="p660 ft8">I bestämmelserna som rör säkerhet i vägtunnlar<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>finns ett liknande krav. Tunnelhållaren skall lämna in en säkerhets-</P>
<P class="p661 ft15"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar och förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar.</P>
<P class="p547 ft14">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft8">dokumentation till länsstyrelsen innan arbetet med att bygga en tunnel påbörjas. Boverket utfärdar föreskrifter om upprättandet och innehållet i en sådan dokumentation. Någon formell prövning av säkerhetsdokumentationen sker inte, däremot skall en ny tunnel godkännas innan den tas i bruk. Säkerhetsdokumentationen skall fortlöpande uppdateras under en tunnels drift.</P>
<P class="p334 ft8">Utredningens förslag ligger i linje med det förslag till ett direktiv avseende hantering av trafiksäkerhetsfrågor i väginfrastruktur som kommissionen lade fram den 12 oktober 2006.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>I förslaget sägs nämligen att det i planeringsarbetet för vägbygge skall ingå beskrivningar av olika definierade trafiksäkerhetsaspekter såsom t.ex. hastighet. Trafiksäkerhetsrevisioner föreslås, s.k. road safety audits, och de skall vara en integrerad del i alla infrastrukturprojekt som rör vägar. Säkerhetsinspektioner föreslås också.</P>
<P class="p85 ft8">Att länsstyrelsen skall godkänna beskrivningen av trafik- säkerhetsåtgärderna är naturligt mot bakgrund av att länsstyrelsen prövar miljökonsekvensbeskrivningen i en arbetsplan. På detta sätt skapas en ordning där en tillsynsmyndighet utfärdar föreskrifter och en regional myndighet, länsstyrelsen, i det län vägen är belägen, eller de länsstyrelser som är berörda om vägen berör flera län, prövar beskrivningen mot föreskrifterna. Länsstyrelsen skall kunna skicka beskrivningen på remiss till tillsynsmyndigheten vid behov.</P>
<P class="p85 ft8">Rätten att utfärda föreskrifter om upprättandet av och innehållet i beskrivningen bör tillkomma en oberoende tillsynsmyndighet, vilken förutsätts utrustas med behövlig kompetens för ändamålet. Tillsynsmyndigheten bör också utöva tillsyn över efterlevnaden av föreskrifterna.</P>
<P class="p50 ft8">Utredningen har övervägt hur man författningsmässigt skulle kunna införa ett liknande krav på en kommunal väghållare vid anläggandet av nya gator. Utredningstiden har inte räckt till för att undersöka om det skulle vara möjligt att införa ett sådant krav utan att avvika från principerna i PBL. Som redan nämnts lägger utredningen i det följande fram ett förslag om tekniska egenskapskrav som tar sikte på trafiksäkerheten vid byggande av bl.a. gator.</P>
<P class="p606 ft15"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se KOM(2006)569 slutlig , annex II Road Safety Audits. Se också avsnitt 6.12.2.</P>
<P class="p87 ft14">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr18 td265"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td266"><P class="p19 ft44">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft22"><SPAN class="ft22">11.4</SPAN><SPAN class="ft98">Tekniska egenskapskrav vid byggande av väg och gata</SPAN></P>
<P class="p648 ft8">Utredningens förslag: Föreskrifter om tekniska egenskapskrav som tar sikte på trafiksäkerheten vid byggande av allmänna vägar och gator skall utfärdas av en tillsynsmyndighet som är fristående från väghållarna. Denna myndighet skall också kontrollera att föreskrifterna följs.</P>
<P class="p663 ft8">Enligt 2 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m. skall byggnadsverk som uppförs eller ändras under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om bl.a. säkerhet vid användning. Till byggnadsverk räknas vägar och gator. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 21 § meddela de närmare föreskrifter som behövs för att kraven skall uppfyllas.</P>
<P class="p340 ft8">I 23 § finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att föreskrifter utfärdade med stöd av 21 § följs.</P>
<P class="p368 ft8">Regeringen har utnyttjat bemyndigandet i 21 § genom förordningen (1994:1215) om tekniska byggnadskrav på byggnadsverk, m.m. I <NOBR>3–8</NOBR> §§ finns sålunda bestämmelser med preciserade tekniska egenskapskrav. Såvitt är av intresse i detta sammanhang kan nämnas att det i 6 § föreskrivs att byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de inte innebär oacceptabel risk för olyckor vid användning eller drift, såsom halkning, fall sammanstötning, brännskador, elektriska stötar eller skador av explosioner. Vidare bemyndigas Vägverket enligt 18 § tredje stycket att efter samråd med Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av <NOBR>3–8</NOBR> §§ i fråga om vägar och gator, utom för vägtunnlar, samt anordningar som hör till vägen eller gatan.</P>
<P class="p463 ft8">Med stöd av detta bemyndigande har Vägverket meddelat föreskrifter om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler) (VVFS 2003:140). Bestämmelserna tar bl.a. sikte på säkerheten vid användningen där trafiksäkerheten är en aspekt av flera (avsnitt 6 i föreskrifterna). Enligt en avslutande bestämmelse prövas frågor om undantag från föreskrifterna av Vägverket.</P>
<P class="p664 ft14">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Trafiksäkerhetsansvar vid väghållning</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p636 ft8">Utredningen kan alltså konstatera att den största väghållaren meddelar föreskrifter för sin egen och kommunernas vägbyggande verksamhet och att föreskrifterna bl.a. tar sikte på trafiksäkerheten. Det stämmer enligt vår mening bättre överens med de allmänt vedertagna principerna för tillsyn att uppgiften vad gäller trafik- säkerheten läggs på en från väghållarna oberoende tillsyns- myndighet. Därigenom skulle trafiksäkerhetsaspekterna kunna göras tydliga på ett likartat sätt både för statlig och kommunal väghållning. På detta sätt kommer både allmän väg och gata att få samma säkerhetskrav vid nybyggnad. Ett bemyndigande härom bör föras in genom en ändring av 18 § förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P class="p390 ft8">Tillsynsmyndigheten bör utöva tillsyn över att föreskrifterna efterlevs. En bestämmelse om det bör föras in som en ny 38 a § i förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</P>
<P class="p665 ft14">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">12 Oberoende tillsyn och gränssnitt</P>
<P class="p310 ft22"><SPAN class="ft22">12.1</SPAN><SPAN class="ft98">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Utredningen har enligt sina direktiv att ta ställning till om justeringar i gränssnitten mellan verk och inspektionsmyndigheter bör göras för att få ett enhetligt ansvar för alla trafikslag och hur tillsynen inom vägtrafikområdet skall regleras.</P>
<P class="p512 ft8">Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen utövar generell normgivning, tillståndsgivning samt tillsyn över de objekt som berörs på respektive område. De är alltså inte några renodlade tillsynsmyndigheter i den bemärkelsen att de enbart utövar tillsyn över att regler följs. En grundläggande fråga är om en sådan renodling av tillsynsfunktionen är nödvändig, t.ex. på grund av författningskrav eller internationella bestämmelser. Om så inte är fallet, är nästa fråga om renodling på annan grund bör genomföras.</P>
<P class="p304 ft8">Det finns ingen generell tillsynslag som lägger fast principerna för tillsyn. Tillsynsutredningen konstaterade att en kombination av normgivning och tillsyn är det vanligaste bland svenska myndigheter. Någon ändring härvidlag har Tillsynsutredningen inte förordat. Som exempel på myndigheter som utövar både tillsyn och normgivning kan nämnas Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. I den mån flera organisatoriska nivåer är inblandade i tillsynen, främst länsstyrelser och kommuner, är det vanligt att de centrala verken har uppgiften att utarbeta vägledningsmaterial till dem som utför den praktiska tillsynen.</P>
<P class="p338 ft8">Den definition som tillsynsutredningen föreslog avseende tillsyn tar sikte på att tillsynen skall vara en oberoende och självständig granskning av om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av bl.a. lag, <NOBR>EG-förordning</NOBR> eller annan föreskrift. Obero- endet gäller gentemot det objekt som tillsynen skall utövas mot.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p666 ft85"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 2002:14 s. 66 ff. och SOU 2004:100 s. 50 ff.</P>
<P class="p454 ft14">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft8">Det har i tidigare utredningsarbete inom transportområdet inte ansetts önskvärt att dela upp ansvaret för normgivning och för tillsyn på olika myndigheter. Inspektionskommittén fann i betänkandet En översyn av <NOBR>luft-,</NOBR> sjö- och spårtrafikens tillsyns- myndigheter att normgivnings- och tillsynsarbete inte borde skiljas åt och grundade sitt ställningstagande på bl.a. kontakter med ett flertal myndigheter som utanför transportsektorn hade såväl normgivnings- som tillsynsuppgifter. Tillsynsarbetet tillför norm- eringen värdefull information och tvärt om, vilket framhölls i betänkandet som en grund för ett väl fungerande tillsynsarbete.<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft16">FPT</SPAN></P>
<P class="p85 ft8">Utredningen har försökt att tillämpa principen om att tillsyns- organet skall vara oberoende från tillsynsobjektet och delar inspektionskommitténs uppfattning om nyttan av att normgivning och övrig tillsyn hålls samman. Utredningen har alltså inte sett det som ett mål i sig att skilja normgivning från tillsyn.</P>
<P class="p438 ft22"><SPAN class="ft22">12.2</SPAN><SPAN class="ft98">Justeringar av gränssnitt mot verken</SPAN></P>
<P class="p667 ft9"><SPAN class="ft9">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft17">Behov av justeringar</SPAN></P>
<P class="p329 ft8">Oavsett vilken organisationsform man väljer för de fyra inspektionsverksamheterna har det under utredningens arbete framkommit att det finns behov av vissa justeringar av nu gällande gränssnitt mellan inspektionsverksamheterna och verken.</P>
<P class="p50 ft8">När man jämför uppdelningen av uppdragen mellan verken och inspektionsverksamheterna på områdena säkerhet och skydd för Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen finner man att gemensamt för alla tre är att de har rätt att utfärda föreskrifter avseende säkerheten hos respektive fortskaffnings- medel samt för tillhörande system. Tillsyn över att föreskrifterna följs är också en uppgift för inspektionerna. Viss annan tillsyn såsom marknadstillsyn förekommer hos Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen samt arbetsmiljötillsyn hos Sjöfartsinspektionen. Dessutom utfärdar de olika slag av tillstånd, licenser och auktorisationer och kan återkalla dessa. I varierande grad utfärdar respektive verk föreskrifter på andra områden.</P>
<P class="p387 ft8">Inspektionsmyndigheternas uppdrag skiljer sig alltså åt. Detta beror på styrande <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och internationella konventioner samt på olikheter i utformningen av trafiksystemen. I linje med vad</P>
<P class="p496 ft85"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se SOU 1996:82 s. <NOBR>67–71.</NOBR></P>
<P class="p565 ft14">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft8">utredningen nyss har sagt kan utredningen inte finna att det skulle vara ändamålsenligt att söka uppnå likformighet vad gäller myndigheternas uppgifter.</P>
<P class="p12 ft8">Ett visst behov av justeringar finns dock. Det som bör förändras är uppgiftsfördelningar som inte stämmer överens med det grund- läggande kravet på att tillsynsmyndigheten skall vara oberoende från objektet.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft96">Principer</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">De utgångspunkter som utredningen finner skall vara vägledande för tillsynsmyndigheternas respektive verkens uppdrag vad gäller säkerhet och skydd är följande.</P>
<P class="p668 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Principen om att tillsynsmyndigheten skall vara oberoende från tillsynsobjektet skall följas.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Tvingande </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR> och internationella konventioner m.m. måste beaktas vid valet av vilket organ, verket eller inspektions- myndigheten, som bör hantera uppdraget<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p669 ft22"><SPAN class="ft22">12.3</SPAN><SPAN class="ft98">En fristående tillsynsmyndighet på vägtrafikens område</SPAN></P>
<P class="p648 ft8">Utredningens förslag: Den verksamhet som bedrivs inom Vägtrafikinspektionen bryts ut från Vägverket. Verksamheten skall dels innefatta nuvarande uppgifter med viss modifiering, dels de uppgifter som har behandlats i avsnitt 11 och de som nämns i det följande.</P>
<P class="p670 ft8">Den nuvarande Vägtrafikinspektionen skall enligt instruktionen för Vägverket ansvara för och besluta i frågor om att</P>
<P class="p321 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndig- heter, kommuner och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera sådana förhållanden som väsentligt kan påverka vägtransportsystemets utformning och funktion,</SPAN></P>
<P class="p322 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">genom dialog med de aktörer som avses i 1 verka för att dessa tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafik- olyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad,</SPAN></P>
<P class="p671 ft14">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p672 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg, samt</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft86">initiera forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet och följa sådan forskning som har betydelse för inspektionens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p185 ft8">Utredningen konstaterar att Vägtrafikinspektionen med sitt nuvarande mandat dels inte är tillsynsmyndighet, dels inte är oberoende från Vägverket, som är den som har störst betydelse för utformningen av vägtrafiksystemet. Vägtrafikinspektionen har inte de verktyg som krävs för att kunna agera på ett kraftfullt sätt. Vägtrafikinspektionen har under de knappt fyra år den har verkat bidragit till att det systematiska säkerhetsarbetet har utvecklats hos vissa myndigheter, kommuner och andra aktörer. Endast viss ytterligare förbättring bedöms kunna uppnås med nuvarande mandat. Med dagens vaga mandat finns det skäl att ifrågasätta om Vägtrafikinspektionens arbete om ytterligare ett par år kommer att tillföra något mervärde. Att på längre sikt behålla den nuvarande ordningen förefaller inte vara rimligt.</P>
<P class="p390 ft8">Inom områdena luftfart, järnväg och sjöfart finns däremot bestämmelser som utgår ifrån en systemsyn där dels en ansvarig för säkerheten i systemen pekas ut, dels ett tillsynsansvar finns reglerat med helt fristående tillsynsmyndigheter inom luftfarten och järnvägssystemet samt Sjöfartsinspektionen på sjöfartsområdet. Som en del av Sjöfartsverket meddelar Sjöfartsinspektionen föreskrifter om sjösäkerhet, beslutar i enskilda fall i frågor som rör sjösäkerhet och utövar tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter m.m.</P>
<P class="p330 ft8">Utredningen anser att Vägtrafikinspektionens verksamhet bör brytas ut från Vägverket. Verksamheten bör innefatta de uppgifter som berörts i avsnitt 11 och de som nämns i avsnitt 12.5. I det följande använder utredningen benämningen ”inspektions- myndigheten” för att beskriva den organisation i vilken verksamheterna skall bedrivas. I avsnitt 13 återkommer utredningen till organisationsfrågorna.</P>
<P class="p673 ft14">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p674 ft22"><SPAN class="ft22">12.4</SPAN><SPAN class="ft98">Överväganden med anledning av inspektions- myndighetens roll</SPAN></P>
<P class="p325 ft8">Man kan tänka sig olika sätt att göra trafiksäkerhetsintresset tydligare genom nya strukturer. En ny struktur inom vägsektorn skulle kunna utformas på samma sätt som inom luftfartssektorn. Det skulle innebära att man lät Vägverket ha enbart uppgifter som gick ut på förvaltning av och operativt ansvar för infrastrukturen och inte uppgifterna sektorsansvar och all myndighetsutövning. Vägverket skulle bli en renodlad infrastrukturförvaltare och ha som uppgift att driva och utveckla det allmänna av staten förvaltade vägnätet. Verket skulle alltså svara för byggande, underhåll och drift av de statliga vägarna samt för den nationella vägplaneringen.</P>
<P class="p475 ft8">En annan myndighet skulle i en sådan struktur ha sektors- ansvaret för hela vägtransportsystemet samt myndighets- utövningen inom sektorn. Det ligger nära till hands att tänka sig att en självständig inspektionsmyndighet skulle ha den rollen. All myndighetsutövning skulle då ingå i inspektionens uppdrag. Det innebär att tillståndsgivning, tillsyn och föreskrifter skulle utarbetas av inspektionen på bl.a. följande områden. Trafik på väg och i terräng, körkort, förarutbildning och förarprov, yrkestrafik, fordons beskaffenhet och utrustning, handikappanpassning av kollektivtrafiken på väg, väganordningars tekniska utförande, avgränsning av väghållningsområden, fördelning av statliga bidrag till enskild väghållning. Trafikregisterhållningsansvaret skulle ingå samt ansvar för samordning av trafiksäkerhetsarbetet på väg och djupstudier av olyckor m.m. Även uppgiften att fastställa arbetsplaner för byggande av väg skulle ingå såvida inte sådana kunde överföras till domstol i stället. Dessutom skulle de områden inom vilka Vägverket i dag som myndighet både utövar verksamhet samt har tillsyn över denna överföras till en och samma myndighet. Det rör exempelvis förarprövningen, vilken utförs av Vägverkets regioner och där tillsyn utövas av Vägverkets centrala organisation.</P>
<P class="p517 ft8">Att överföra all myndighetsutövning från Vägverket till inspektionsmyndigheten skulle till en del medföra något av en återgång till den ordning som rådde fram till början av <NOBR>1990-talet</NOBR> innan TSV inordnades i Vägverket. Utredningen, som främst skall ägna sig åt frågan om organiserandet av en trafikslagsövergripande inspektionsverksamhet, kan av direktiven inte utläsa att den skall ägna sig åt denna stora fråga.</P>
<P class="p595 ft14">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft22"><SPAN class="ft22">12.5</SPAN><SPAN class="ft98">Inspektionsmyndighetens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">I avsnitt 11 klargjorde utredningen behovet av ett tydligare ansvar för trafiksäkerheten i väghållningen och föreslog därför följande författningsändringar:</P>
<P class="p516 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft86">ett allmänt säkerhetskrav införs för statlig väghållning,</SPAN></P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft86">när en väg skall byggas skall väghållaren upprätta en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas,</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft86">en tillsynsmyndighet får meddela föreskrifter om upprättandet och innehållet i beskrivningen och</SPAN></P>
<P class="p360 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft86">föreskrifter om tekniska egenskapskrav som tar sikte på trafiksäkerheten vid byggandet av vägar och gator samt utöva</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft86">tillsyn och kontroll över att föreskrifterna efterlevs.</SPAN></P>
<P class="p191 ft8">Som framgått av vad utredningen anfört i 12.3 bör dessa uppgifter utövas av inspektionsmyndigheten.</P>
<P class="p676 ft8">Utredningen återkommer i avsnitt 12.5.4 till frågan om eventuella sanktioner i tillsyns- och kontrollverksamheten.</P>
<P class="p285 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.1</SPAN><SPAN class="ft17">Undersökningar av vägtrafikolyckor</SPAN></P>
<P class="p677 ft8">Utredningens förslag: Inspektionsmyndigheten skall under- söka vägtrafikolyckor m.m. enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor.</P>
<P class="p654 ft8">Inom vägtrafiken finns det ett system med <NOBR>TIC-centraler</NOBR> i vilka polismyndigheterna och räddningstjänsten rapporterar vägtrafik- olyckor. Det finns också STRADA, vilket är ett olycksdatasystem som Vägverket för i vilket polismyndigheter och akutsjukhusen i viss utsträckning rapporterar vägtrafikolyckor. Vägverkets regioner utför djupstudier av samtliga dödsolyckor och statistik tas fram. Polismyndigheterna och räddningstjänsten har rapporteringskrav till Statens haverikommission avseende sådana vägtrafikolyckor som har inneburit att flera personer omkommit eller skadats svårt om utredning är påkallad från säkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p85 ft8">Det har under utredningens arbete framkommit att vissa problem är förknippande med olycksrapporteringen. Det rör dels klassificeringen av allvarlig skada, dels rapporteringskrav för sjukhusen. Utredningen kan konstatera att arbete redan pågår med att förbättra detta. Vägverket har ett uppdrag avseende akut-</P>
<P class="p66 ft14">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft8">sjukhusens rapportering och Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Statens haverikommission, SHK, utfärdat riktlinjer avseende olycksrapportering.</P>
<P class="p12 ft8">Ett kvarstående reformbehov finns när det gäller erfarenhets- återföring från olyckor till ansvariga systemutformare. Som framgått gör Vägverket djupstudier av samtliga dödsolyckor. SHK har rätt att undersöka vägtrafikolyckor, om det finns särskilda skäl. Enlig vad utredningen har inhämtat sker detta sällan.</P>
<P class="p12 ft8">Enligt utredningens mening behövs någon som från trafiksäkerhetssynpunkt systematiskt undersöker vägtrafikolyckor och allvarliga tillbud. En sådan verksamhet kan ge värdefulla bidrag till arbetet med att förebygga vägtrafikolyckor. Som ett komplement till Vägverkets djupstudieverksamhet bör därför inspektionsmyndigheten undersöka vägtrafikolyckor och allvarliga tillbud i vägtrafiken, om det är påkallat från säkerhetssynpunkt att undersökningen görs.</P>
<P class="p304 ft8">För att inspektionsmyndigheten skall få samma förutsättningar vid sådan utredande verksamhet som övriga tillsynsmyndigheter bör en ändring ske i 3 § förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor. Det innebär att i stället för att SHK skall undersöka de mindre allvarliga vägtrafikolyckorna, som inte tillhör den kategori som är obligatoriska för SHK att undersöka, skall inspektions- myndigheten ansvara för undersökningen. Den får då använda sig av de verktyg som finns enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och förordningen (1990:7171) om undersökning av olyckor.</P>
<P class="p304 ft8">På så sätt kan den från väghållarna och övriga systemutformare oberoende myndigheten göra studier för egen del med möjlighet till egna perspektiv på frågeställningarna kring olyckor. Denna ordning råder för de andra transportslagen där Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen ansvarar för sådana utredningar.</P>
<P class="p113 ft8">Detta leder till att några bestämmelser i sekretesslagen (1980:100) blir tillämpliga. Sekretess för enskilds affärs- och driftsförhållanden i 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) gäller vid olycksutredningar som sker med stöd av lagen om undersökning av olyckor och förordningen om utredning av olyckor och enligt bilagan till sekretessförordningen. Denna sekretess kommer att omfatta de utredningar som inspektionsmyndigheten gör.</P>
<P class="p340 ft8">För att inspektionsmyndigheten snabbt skall få kännedom om olyckor som inträffar bör tillägg göras i 1 och 2 §§ kungörelsen</P>
<P class="p678 ft14">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">(1965:516) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor med innebörden att polismyndigheten där det har inträffat en vägtrafikolycka vid vilken någon har skadats eller avlidit, utöver att rapportera till Vägverket även skall rapportera olyckan till inspektionsmyndigheten.</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.2</SPAN><SPAN class="ft17">Tillsyn över förarprövningen</SPAN></P>
<P class="p679 ft8">Utredningens förslag: Inspektionsmyndigheten skall utöva tillsyn över förarprövningen.</P>
<P class="p619 ft8">Vägverket ansvarar för förarprovverksamheten, dvs. prov- konstruktion, körprövning, godkännande av elever och registrering i trafikregistret avseende godkänt prov, samtidigt som verket har tillsyn över förarprovsverksamheten. Verket förordnar också förarprövare och har tillsyn över dessa. Vägverket meddelar föreskrifter på området.</P>
<P class="p334 ft8">Förarprovsverksamhet förekommer även inom Försvarsmakten och inom skolväsendet. För utförandet av denna verksamhet svarar Försvarsmakten respektive Statens skolverk och tillsyn sker av Vägverket.</P>
<P class="p334 ft8">Att Vägverket utför förarprövning och utövar tillsyn över den bryter mot de allmänna principer som gäller för tillsyn<SPAN class="ft16">TPF</SPAN><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft16">FPT </SPAN>och som innebär att tillsynsobjektet, den tillsynsansvarige och tillsyns- organet inte bör vara en och samma aktör. Vägverkets dubbla roller inom området för förarprov har tidigare föranlett olika överväganden i lagstiftningsarbete, se avsnitt 6.4.2. De skäl som tidigare innebar att någon åtskillnad inte genomfördes är inte nu för handen och den fristående inspektionsmyndigheten som utredningen förordar är en lämplig tillsynsmyndighet för ändamålet. För att inte splittra upp tillsynen på olika organ finner utredningen att inspektionsmyndigheten bör ansvara även för tillsyn över den förarprövning som sker inom Försvarsmakten och inom skolväsendet. Samråd skall ske med Försvarsmakten och Statens skolverk i den tillsynsverksamheten.</P>
<P class="p390 ft8">Förändringen bör genomföras genom en ändring i 8 kap. 12 § körkortsförordningen (1998:980).</P>
<P class="p591 ft85"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft16">TP PT </SPAN>Se avsnitt 7.6.</P>
<P class="p565 ft14">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.3</SPAN><SPAN class="ft17">Grunder för fastställande av hastighet</SPAN></P>
<P class="p680 ft8">Utredningens förslag: Grunder för att fastställa högsta tillåtna hastighet på väg till 90 eller 110 kilometer i timmen får bestämmas av inspektionsmyndigheten.</P>
<P class="p681 ft8">Ett fordons hastighet är av stor betydelse både för risker för olyckor och för konsekvenser av inträffade olyckor. Bashastigheten utanför tättbebyggt område är högst 70 kilometer i timmen. Vägverket får enligt 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276) föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten på väg i stället skall vara 90 eller 110 kilometer i timmen. Som framgått av avsnitt 6.10.3 har man sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> arbetat med olika metoder för att bestämma hastigheten på väg. Inom Vägverket används vissa kriterier men någon konsekvent tillämpning av dem är inte beslutad. Ett verksamt sätt att tydliggöra trafiksäkerhetsintresset är att låta inspektionsmyndigheten bestämma efter vilka grunder som högre hastigheter än bashastigheten skall fastställas.</P>
<P class="p475 ft8">En bestämmelse härom bör föras in i 3 kap. 17 § trafik- förordningen (1998:1276). Uppgiften bör läggas på inspektions- myndigheten genom ett bemyndigande i 13 kap. 7 § samma förordning.</P>
<P class="p356 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.4</SPAN><SPAN class="ft17">Inspektionsmyndighetens roll i övrigt</SPAN></P>
<P class="p680 ft8">Utredningens förslag: Den roll som Vägtrafikinspektionen har i dag och som innebär en analyserande och granskande roll i systematiseringsarbetet bör vara kvar. En skärpning föreslås som innebär att inspektionen skall granska huruvida de som enligt lag eller annan författning har fått uppgifter på vägtrafikområdet tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad.</P>
<P class="p682 ft8">Det har av Vägtrafikinspektionen påtalats ett behov av att införa möjligheter för inspektionen att på ett tydligare sätt än i dag kunna påverka aktörer inom vägtrafikområdet att utveckla och införa system för egenkontroll och system för kvalitetssäkring. För närvarande skall inspektionen enligt sin instruktion genom dialog med olika aktörer verka för att dessa tillämpar ett systematiskt</P>
<P class="p683 ft14">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad. Utredningen anser att denna uppgift bör finnas kvar men att den bör skärpas på så sätt att inspektionen också ges rätten att granska om arbetssättet blir genomfört. Den krets av aktörer som bör kunna bli föremål för granskningen bör begränsas till de som enligt lag eller annan författning har uppgifter inom vägtrafikområdet. Granskningen kan gälla hur man på olika håll arbetar för att nå nollvisionen.</P>
<P class="p334 ft8">Inspektionsmyndigheten skall kunna fortsätta att kvalitets- granska olika verksamheter utifrån om ett systematiskt arbetssätt tillämpas. Som framgår av avsnitt 6.11.1 har Vägtrafikinspektionen funnit brister i Vägverkets systematik i dess arbetssätt att nå nollvisionens etappmål för 2007.</P>
<P class="p334 ft8">Ett annat exempel på område att granska är den yrkesmässiga trafiken som till stor del utgörs av trafik med tunga fordon. Trafiken med tunga fordon har ökat och beräknas öka även i framtiden. Olyckor där sådana fordon är inblandade får ofta ödesdigra konsekvenser. Av trafiksäkerhetsskäl är det angeläget att den yrkesmässiga trafiken följer gällande regler så att olyckor undviks. Utredningen kan dock konstatera att så inte är fallet. Omkring 75 procent av trafikarbetet för tunga lastbilar med släp på det statliga vägnätet överträdde sålunda hastighetsgränserna år 2004. På vägar i tätort rörde det sig om cirka 35 procent. Från ett nollvisionsperspektiv är det angeläget med en effektiv tillsyn över denna trafik. För närvarande utövar länsstyrelserna tillsynen och Vägverket utfärdar föreskrifter om tillsynen. Det finns inget som hindrar att den fristående trafikinspektionsmyndigheten gör kvalitetsgranskningar av hur tillsynen utövas.</P>
<P class="p349 ft8">Ytterligare ett viktigt granskningsområde kan vara förar- utbildningen. Som framgår av avsnitt 6.4.3 är många aktörer inblandade på detta område och det är viktigt att det här finns ett system för kvalitetsgranskning.</P>
<P class="p50 ft8">När det gäller inspektionsmyndighetens roll vill utredningen slutligen ta upp frågan om vilka möjligheter att agera som bör finnas om myndigheten vid sin tillsyn enligt förslagen i avsnitt 11 och 12 finner att reglerna för den granskade verksamheten inte följs. Eftersom tillsynen och kontrollen riktar sig mot offentliga objekt bör åtgärderna enligt utredningen bestå av synpunkter och förslag till det granskade objektet eller till regeringen. Några särskilda sanktionsmöjligheter föreslås sålunda inte.</P>
<P class="p582 ft14">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft22"><SPAN class="ft22">12.6</SPAN><SPAN class="ft98">Sjöfartsinspektionen frigörs från Sjöfartsverket</SPAN></P>
<P class="p648 ft8">Utredningens förslag: Den verksamhet som bedrivs inom Sjöfartsinspektionen frigörs administrativt och organisatoriskt från Sjöfartsverket.</P>
<P class="p681 ft8">Utredningen anser att starka principiella skäl och vikten av trovärdighet i inspektionsverksamheterna talar för att de bedrivs fristående och oberoende från trafikverken. För att kunna utföra kontroll och tillsyn bör tillsynsutövaren vara åtskild från objektet. Det är en förutsättning för att ett rättssäkert system för tillsyn skall kunna skapas. Som framgått utövar Sjöfartsinspektionen tillsyn över Sjöfartsverket när det gäller farledsanordningar, lotsningsverksamhet, trafikledningscentraler, verkets egna fartyg samt olika typer av radionavigeringshjälpmedel. Detta talar för att verksamheten inom inspektionen frigörs från Sjöfartsverket. Därtill kommer det principiellt betänkliga i att inrymma en så kvalificerad och omfattande inspektionsverksamhet som Sjöfartsinspektionens i ett affärsverk.</P>
<P class="p421 ft8">Verksamheten i Sjöfartsinspektionen bör därför brytas loss från Sjöfartsverket på det sätt som redan skett med Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen och som utredningen föreslagit i fråga om inspektionsverksamheten på vägtrafikområdet.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft9">12.6.1</SPAN><SPAN class="ft17">Den fristående inspektionens uppdrag inom sjöfart</SPAN></P>
<P class="p680 ft8">Utredningens förslag: Gränssnittet mellan Sjöfartsverket och den fristående inspektionen inom sjöfarten justeras marginellt så att huvudansvaret för det arbete som i dag utförs av avdelningen Sjöfart och samhälle inom Sjöfartsverket följer med när verksamheten inom Sjöfartsinspektionen bryts loss från Sjöfartsverket.</P>
<P class="p663 ft8">Sjöfartsverket är sektorsmyndighet för sjöfartsfrågor. Inom Sjöfartsverket har avdelningen Sjöfart och samhälle huvudansvaret för arbetet med sektorsfrågor. Denna avdelning skall således konkretisera behoven av och kvalitén på Sjöfartsverkets produkter och tjänster, svara för omvärldskontakter i transport- och närings- politiska frågor och medverka i att ta fram underlag i för verksamheten strategiskt viktiga frågor. Sjöfart och samhälle skall</P>
<P class="p685 ft14">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft8">också följa upp de transportpolitiska målen och svara för vissa andra frågor, däribland miljöpolicyarbetet.</P>
<P class="p80 ft8">Det finns enligt utredningens uppfattning inga uppenbara skäl till varför sektorsfrågorna, vid ett avskiljande av Sjöfarts- inspektionen från Sjöfartsverket, inte skulle kunna vara kvar i Sjöfartsverket. Det finns inte heller några uppenbara skäl till varför avdelningen inte skulle kunna följa med verksamheten i Sjöfartsinspektionen, när denna skiljs från verket. Det är vad som skedde när Luftfartsinspektionen skildes av från Luftfartsverket.</P>
<P class="p85 ft8">Avdelningen Sjöfart och samhälle är en strategisk resurs för Sjöfartsverket och fungerar som ett slags stabsorgan för regeringen inom transport- och sjöfartspolitiken. Gränssnittet mellan Sjöfartsinspektionen och Sjöfart och samhälle är i dag klart men om Sjöfartsinspektionen avskiljs från Sjöfartsverket och Sjöfart och Samhälle inte följer med inspektionen, bör snittet justeras något för att bättre svara mot de uppgifter, som kommer att åligga respektive myndighet. En sådan justering måste också innebära att den sektorsuppgift, som är att följa upp de transportpolitiska målen och verka som ett stabsorgan åt regeringen avseende dessa, flyttas till Sjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket i samma mån som ansvaret för konkreta frågor flyttas.</P>
<P class="p387 ft8">Vissa av de mål, som gäller för Sjöfartsverket i dag, t.ex. en minskning av antalet döda i olika typer av sjöfart, är i praktiken mål för Sjöfartsinspektionen. Ansvaret för att målen uppfylls och uppföljning av dessa mål följer naturligen med Sjöfartsinspektionen om ett särskiljande genomförs.</P>
<P class="p50 ft8">I dagens organisation ligger ansvaret för miljöpolicyarbetet inom Sjöfartsverket hos Sjöfart och samhälle. En stor del av det praktiska miljöarbetet, som huvudsakligen är av teknisk natur, sköts emellertid av Sjöfartsinspektionen. Miljöarbetet är främst ett internationellt arbete, som utförs inom IMO i London. I vissa avseenden skiljer det sig knappt från ”vanligt” sjösäkerhetsarbete. I detta hålls Näringsdepartementet underrättat av Sjöfartsinspek- tionen om arbetet och frågor i sjösäkerhetsarbetet, som har en politisk dimension, anmäls till departementet för instruktion. Det skulle förefalla konsekvent att miljöarbetet och miljöpolicyarbetet, vid ett särskiljande av Sjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket, behandlades på samma sätt. Även om det nu lagda förslaget följs kommer det att finnas övergripande miljöpolicyfrågor, som bör finnas kvar i Sjöfartsverket som en del av de sektorsfrågor verket bör ansvara för.</P>
<P class="p69 ft14">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td267"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p19 ft44">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft8">Sjöfartsverket och Sjöfartsinspektionen är i dag en myndighet, inom vilken två beslutsvägar finns, till generaldirektören och till sjösäkerhetsdirektören, enligt instruktionen för verket. Det är dock frågan om en myndighet, inom vilket samarbete sker på ett delvis informellt sätt. Om ett särskiljande genomförs kommer detta samarbete att behöva ersättas med mer formella kontaktvägar i form av skrivelser, remisser och skriftliga samråd. Detta skulle inte skapa stora problem eftersom det är det sätt myndigheter normalt samarbetar.</P>
<P class="p340 ft8">Det bör slutligen betonas att om ett särskiljande av verksam- heterna genomförs, måste synsättet vara att trots att huvudansvaret för vissa frågor delas mellan de två myndigheterna, kommer det alltid att finnas ett gemensamt ansvar för helheten inom både sjö- och miljösäkerheten.</P>
<P class="p12 ft8">Utredningen tar inte ställning till vilken av de två nämnda organisationsändringarna som bör komma i fråga. Det är en lämplighetsfråga utom i så motto att minst en överföring av miljöpolicyarbetet bör ske för att det skall vara konsekvens i den nya myndighetens samlade ansvars- och verksamhetsområde.</P>
<P class="p336 ft22"><SPAN class="ft22">12.7</SPAN><SPAN class="ft98">Järnvägsstyrelsens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Av uppgifter som utredningen har inhämtat pågår arbete med att fullfölja en redan beslutad uppgiftsfördelning mellan Banverket och Järnvägsstyrelsen avseende normgivning, som kräver att justeringar görs av resursfördelningen mellan myndigheterna.</P>
<P class="p512 ft8">När det andra järnvägspaketet (se härom i avsnitt 3.5.1) implementeras i svensk lagstiftning kan det bli aktuellt att justera gränssnittet mellan myndigheterna. Den frågan ligger dock utanför ramen för den här utredningens arbete.</P>
<P class="p113 ft8">Det har under utredningens arbete inte framkommit något övrigt som föranleder ändringar i det gränssnitt som gäller mellan Banverket och Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p686 ft14">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Oberoende tillsyn och gränssnitt</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft22"><SPAN class="ft22">12.8</SPAN><SPAN class="ft98">Luftfartsstyrelsens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p687 ft8">Utredningens bedömning: Det behövs ingen förändring i gränssnittet mellan Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket inom det område som utredningen har att belysa.</P>
<P class="p619 ft8">Det har under utredningens arbete inte framkommit att någon förändring behövs i det gränssnitt som gäller mellan Luftfarts- styrelsen och Luftfartsverket.</P>
<P class="p688 ft14">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<P class="p4 ft7">13 Alternativa organisationsformer</P>
<P class="p439 ft22"><SPAN class="ft22">13.1</SPAN><SPAN class="ft98">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Enligt direktiven för utredningens arbete skall utredningen undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda. Motiv för en gemensam organisationsform skulle kunna vara t.ex. höjd säkerhet och bättre skydd, ökad effektivitet och sänkta kostnader samt de ytterligare argument som förts fram av trafikutskottet i betänkandet 2004/05:TU4.</P>
<P class="p304 ft8">I utredningens uppdrag ingår att visa på arbetsformer som bättre än i dag bidrar till ökad säkerhet och bättre skydd i transport- sektorn som helhet och att överväga vilken organisation som är mest ändamålsenlig för att en genomgripande hög säkerhets- och skyddsnivå skall kunna uppnås för alla trafikslag. I uppdraget ingår även att redovisa kostnader för alternativa organisationsformer och beräkna eventuella samordningsvinster. Vidare skall även kon- sekvenserna för säkerheten för trafikslagen av de olika alternativen belysas och en redogörelse lämnas över hur det internationella säkerhetsarbete som berörda verksamheter deltar i skulle kunna påverkas. Möjligheten till samordning och effektivisering av arbetsprocesser skall belysas i olika alternativ till organisations- form.</P>
<P class="p463 ft8">Utredningen har i sitt arbete övervägt tre alternativa organisationslösningar för inspektionsverksamheten inom transportsektorn:</P>
<P class="p407 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">en gemensam myndighet för all inspektionsverksamhet inom transportsektorn</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">två inspektionsmyndigheter – en för luft- och sjöfart och en för järnväg och väg</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">fyra fristående myndigheter i samverkan.</SPAN></P>
<P class="p689 ft14">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">Valet av lokaliseringsort har stor betydelse, främst när det gäller möjligheterna till kompetensförsörjning, merkostnader i samband med ev. flytt och driftkostnader i ett längre perspektiv. Eftersom det inte ingår i direktiven, lämnar inte utredningen några förslag när det gäller framtida lokaliseringsort eller <NOBR>-orter</NOBR> för inspektions- verksamheterna inom transportsektorn. Däremot behandlas kon- sekvenser av att behålla nuvarande lokaliseringsorter i förhållande till att flytta verksamhet.</P>
<P class="p85 ft8">Utredningen har valt att samla de olika frågeställningarna under rubrikerna arbetsformer, resurser samt konsekvenser för säkerhet och skydd. Under rubriken arbetsformer behandlas frågor som exempelvis samverkan mellan inspektionerna och med andra aktörer, såväl nationellt som inom EU och internationellt.</P>
<P class="p50 ft8">En genomgång av de ekonomiska förutsättningarna, ekonomi- styrning, effektiviserings- och rationaliseringspotential och kompetensförsörjning redovisas under rubriken resurser. Vidare bedöms de olika alternativens konsekvenser för säkerhets- och skyddsnivåer.</P>
<P class="p334 ft8">Framställningen inleds med en samlad genomgång av de olika frågeställningarna i de delar de berör de tre organisations- alternativen.</P>
<P class="p455 ft22"><SPAN class="ft22">13.2</SPAN><SPAN class="ft98">Arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Frågan om ett bredare samarbete mellan inspektionerna inom transportsektorn har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under mer än 15 år. Redan i sitt betänkande 1990:91:TU20 uttalade Trafikutskottet att man i ett längre perspektiv kunde tänka sig att sammanföra Luftfartsinspektionen med annat organ som arbetade med normer för och hade tillsyn över personal och materiel i säkerhetshänseende på trafikområdet. Betänkandet bifölls av riksdagen. Idén om en sammanläggning antas ha uppkommit i tidigare diskussioner om en eventuell sammanslagning av Vägverket och Banverket.</P>
<P class="p330 ft8">Våren 1993 inledde Riksdagens revisorer en granskning av tillsyn med fokus på järnvägssektorn inför den kommande avregleringen av järnvägstrafiken. I denna granskning framkom det, enligt revisorerna, att många frågor rörande tillsyn av spårtrafikens säkerhet var gemensamma för flera transportsätt. I förslaget till riksdagen angående tillsyn av spårbunden trafik, föreslog</P>
<P class="p317 ft14">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">revisorerna bland annat att förutsättningarna för och utformningen av en för transportområdet gemensam inspektion för tillsyn och säkerhet skulle utredas. Trafikutskottet hemställde i betänkande 1994/95:TU3 att regeringen borde pröva de frågor som revisorerna aktualiserat. Riksdagen biföll betänkandet.</P>
<P class="p339 ft8">Mot denna bakgrund beslutade regeringen 1995 att tillkalla en kommitté för att utreda förutsättningarna för och värdet av att slå samman tillsynsverksamheten inom Luftfartsinspektionen, Sjöfartsinspektionen och Järnvägsinspektionen till en tillsyns- myndighet och även lämna förslag till finansieringen av en sådan gemensam organisation.</P>
<P class="p113 ft8">Inspektionskommittén hävdar i sitt betänkande (SOU 1996:82) att samordningsfördelar kan uppnås utan att inspektionerna ombildas till en inspektionsmyndighet. Man konstaterar att samarbete mellan inspektionerna redan föreligger avseende inspektions- och utredningsmetodik, tillsyn och egenkontroll samt riskvärdering och analysmetoder. Inom dessa och andra områden hade inspektionerna utvecklat kontaktytor och samarbetsformer med bl.a. myndigheter, företag, organisationer och intressegrupper. På detta sätt tillfördes inspektionerna kontinuerligt ny kunskap och erfarenhet.</P>
<P class="p304 ft8">Enligt inspektionskommitténs uppfattning skulle en samman- slagning av tre organ med så olika arbetsområden och så olika kompetenser snarast innebära att man tillskapar en kostsam administrativ överbyggnad, utan motsvarande vinster eller fördelar för verksamheten. Man ansåg därför inte att det fanns tillräckliga skäl för att inrätta en gemensam myndighet för de tre inspektionerna.</P>
<P class="p690 ft8">Samverkan mellan inspektionerna</P>
<P class="p604 ft8">I avsnitt 9 finns en redovisning av den samverkan som inspektionerna bedriver sedan flera år tillbaka. Utredningen kan konstatera att arbetet bedrivs ambitiöst och systematiskt. Samtidigt är de områden som identifierats som intressanta för samverkan av relativt begränsad omfattning. Arbetet som berörs uppgår enligt inspektionernas egna bedömningar till sammanlagt mindre än 10 årsarbetskrafter.</P>
<P class="p304 ft8">Det har från inspektionerna framförts att anledningen till att samverkansarbetet inte är mer framgångsrikt är att tillsyns-</P>
<P class="p691 ft14">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">uppdragen är så väsensskilda. Exempelvis bedöms inte tillsynen inom luftfartsområdet ha större likheter med tillsynen inom sjöfarten än med den tillsyn som görs av kärnkraftverken. De områden som omfattas av samverkan är gemensamma för flertalet tillsynsmyndigheter och inte specifika för transportsektorn. De potentiella rationaliseringseffekterna i kärnverksamheten till följd av en integration av de transportslagsövergripande kompetens- områdena skulle därmed vara mycket begränsade.</P>
<P class="p85 ft8">Ekonomistyrningsverket (ESV) fick i december 2005 i uppdrag av regeringen (Fi2005/6187) att lämna förslag till hur statliga myndigheters administrativa stöd skulle kunna effektiviseras. I uppdraget ingick även att undersöka vilka incitament och hinder, bl.a. organisatoriska och finansiella, som finns för samverkan inom det administrativa området.</P>
<P class="p386 ft8">I sin rapport Effektivare statlig administration (Dnr 12- 1266/2005) redovisar ESV ett antal hinder för samverkan, främst:</P>
<P class="p373 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Myndighetsstrukturen – risk för suboptimerad styrning</SPAN></P>
<P class="p692 ft8">Genom att myndigheter styrs och följs upp nästan enbart utifrån hur de klarar sitt eget åtagande finns risken att de optimerar sin egen verksamhet utan att se till staten som helhet. De direkta incitamenten till att spara pengar till staten eller frigöra medel för omfördelning mellan myndigheter är svaga.</P>
<P class="p693 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Det saknas exempel</SPAN></P>
<P class="p694 ft8">Det saknas i stort sett kunskap och utvärderingar som visar på besparingspotentialen i att samverka och därmed också stöd och vägledning för att genomföra olika samverkanslösningar.</P>
<P class="p358 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Kompetens</SPAN></P>
<P class="p694 ft75">Problem med kompetensförsörjning och regionalpolitiska hänsyn kan vara ett hinder för att nå de kostnadsbesparingar som eftersträvas.</P>
<P class="p695 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Kultur och förändringsmotstånd</SPAN></P>
<P class="p692 ft8">Förändring ses ofta som ett hot och inte en möjlighet, beroende på kulturen i myndigheten och tidigare erfarenheter av förändringsarbete. Ledarskapet är av avgörande betydelse.</P>
<P class="p694 ft8">Föreställningar om att det inte går att samverka på vissa områden är vanliga.</P>
<P class="p264 ft14">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">ESVs rapport avser samverkan på det administrativa området, medan samverkan inom sakverksamheten inte behandlas. Utredningens bedömning är att slutsatserna i rapporten i stor utsträckning även är giltiga när det gäller hinder för samverkan avseende myndigheternas kärnverksamhet.</P>
<P class="p113 ft8">I budgetpropositionen (prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 2) noterar regeringen att en allt för stor del av driftskostnaderna för de statliga myndigheterna går till administrativt stöd och lokaler. Ett ökat samarbete mellan myndigheterna anges som ett sätt att effektivisera myndigheternas administrativa funktioner. Regeringen anser att myndigheterna bör ges starkare incitament för samarbete och samordning.</P>
<P class="p113 ft8">I propositionen konstaterar regeringen att den statliga myndighetsstrukturen har blivit komplicerad och svåröverskådlig och regeringen kommer därför att göra en översyn av den statliga förvaltningens organisation. I detta sammanhang skall det undersökas om det finns möjligheter att avveckla myndigheter eller slå samman myndigheter med närliggande verksamheter i syfte att minska antalet alltför små och kostsamma myndigheter.</P>
<P class="p113 ft75">I avsnitt 10 finns en redovisning av den nederländska transport- och vatteninspektionen, Inspectie Verkeer en Waterstaat, IVW, som utredningen har studerat närmare.</P>
<P class="p72 ft8">Utredningen kan konstatera att man på ledningsnivå i IVW anser att erfarenheterna från den samordnade inspektionsverksamheten är mycket positiva, både avseende verksamhet och ekonomi. Det finns givetvis betydande skillnader mellan förhållandena i Neder- länderna och i Sverige, t.ex. när det gäller ansvarsfördelningen mellan regering och myndigheter. Utredningen bedömer dock att en hel del av de erfarenheter som gjorts i Nederländerna, bör vara tillämpliga även på svenska förhållanden.</P>
<P class="p12 ft8">Som framgår av avsnitt <NOBR>3–6</NOBR> har de olika inspektionerna delvis olika uppdrag. Luftfartsstyrelsen har t.ex. ett samlat ansvar för den civila luftfarten, ett s.k. sektorsansvar och Järnvägsstyrelsen har dels ett marknadsmål, dels ett säkerhetsmål. Även efter de gränssnittsjusteringar mellan inspektioner och trafikverk och andra förändringar i ansvar och befogenheter som föreslås i utredningen, kommer uppdragen till de olika inspektionerna att vara olika i vissa delar. Utredningen konstaterar att de olika trafiksektorernas olika karaktär och förutsättningar medför att uppdragen till respektive trafikverk och inspektion inte blir helt identiska. Det är inte heller ändamålsenligt att ha samma ansvars- och rollfördelning mellan</P>
<P class="p683 ft14">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">trafikverk och inspektion inom varje sektor. Utredningen ser inte att detta utgör något hinder när det gäller något av de tre organisationsalternativen.</P>
<P class="p66 ft8">Samverkan med andra aktörer</P>
<P class="p380 ft8">Som framgår av den tidigare framställningen, är <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och det internationella samarbetet mycket omfattande, främst inom luftfarts- och sjöfartsområdena. Huvuddelen av kontakterna i säkerhets- och skyddsfrågor inom såväl sjöfartssektorn som luftfartssektorn sker utomlands. Även inom järnvägsområdet är samarbetet redan nu av stor betydelse och ökar allt mer i omfattning. Utrymmet för nationella särlösningar är därmed mycket begränsat framför allt inom luftfartens och sjöfartens område men även inom järnvägsområdet och en motsvarande utveckling förutses på sikt även inom vägtransportsektorn.</P>
<P class="p85 ft8">Vid vissa internationella förhandlingar förväntas ofta deltagande av en generaldirektör. För Sjöfartsinspektionen rör det sig om <NOBR>4–6</NOBR> möten per år och för Luftfartsstyrelsen ca 30 möten per år. Med ett omfattande internationellt samarbete och <NOBR>EU-arbete,</NOBR> i synnerhet inom luftfarts- och sjöfartsområdet, skulle det därmed vara mycket betungande för en GD att kunna företräda flera trafikslag. Tidsbrist för sådant arbete har redan konstaterats inom luftfarten.</P>
<P class="p85 ft8">Situationen i Nederländerna skiljer sig här delvis från den svenska då ansvaret för föreskrifts- och normgivningsarbetet ligger inom ministeriet i Haag, medan det i Sverige ingår i inspek- tionernas uppdrag och deras arbete inom EU och i internationella sammanhang blir därmed mer omfattande. I Nederländerna uppfattade man inte att den integrerade organisationen medförde några särskilda svårigheter eller hinder för att företräda de egna intressena.</P>
<P class="p386 ft8">Inspektionerna har även identifierat gemensamma berörings- punkter med en rad svenska aktörer utanför transportsektorn. Som exempel kan nämnas Luftfartsstyrelsens samarbete med Statens Kärnkraftinspektion. Det har framförts farhågor om att en alltför långtgående fokusering på utveckling av säkerhetsarbetet inom transportsektorn skulle minska utrymmet för sådant externt samarbete.</P>
<P class="p696 ft14">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft9"><SPAN class="ft9">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft17">Resurser</SPAN></P>
<P class="p698 ft8">De fyra inspektionerna förfogar tillsammans över betydande resurser. År 2005 uppgick kostnaderna för Järnvägs- och Luftfarts- styrelsen samt för Sjöfarts- och Vägtrafikinspektionen till totalt 574 954 tkr (enligt årsredovisning 2005) och för år 2006 uppgår den sammanlagda budgeten till 652 620 tkr.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr8 td270"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td73"><P class="p19 ft3">Kostnader, tkr</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p459 ft13">Budget, tkr</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p19 ft13">Tillkommande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td270"><P class="p19 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p19 ft39">(ÅR 2005)</P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p19 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p459 ft114">2006</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p19 ft3">resursbehov, tkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr8 td272"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr8 td273"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr8 td274"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr8 td275"><P class="p19 ft13">i prisläge 2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td270"><P class="p26 ft114">Järnvägsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p699 ft114">40</P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p700 ft15">224</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p701 ft114">50 527</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p19 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p26 ft13">Luftfartsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p699 ft13">384</P></TD>
<TD class="tr29 td27"><P class="p700 ft15">393</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p701 ft13">434 478</P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p26 ft3">Sjöfartsinspektionen</P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p699 ft13">130</P></TD>
<TD class="tr29 td27"><P class="p700 ft15">461</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p701 ft13">147 491</P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p122 ft13">21 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p26 ft15">Vägtrafikinspektionen</P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p699 ft13">19</P></TD>
<TD class="tr29 td27"><P class="p700 ft15">876</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p701 ft13">20 124</P></TD>
<TD class="tr29 td121"><P class="p122 ft13">15 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td270"><P class="p26 ft115">Totalt</P></TD>
<TD class="tr18 td90"><P class="p699 ft115">574</P></TD>
<TD class="tr18 td27"><P class="p700 ft33">954</P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p701 ft115">652 620</P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p122 ft115">36 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td271"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td272"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td273"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td274"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p702 ft75">Tillkommande verksamhet för Vägtrafikinspektionen enligt vad som föreslagits i det föregående uppgår enligt Vägtrafikinspek- tionens egna beräkningar till motsvarande ca 15 årsarbetskrafter. Tillsammans med övriga tillkommande kostnader beräknas merkostnaden per år i förhållande till budget för år 2006 till ca 15 000 tkr. Huvuddelen av de tillkommande uppgifterna överförs från Vägverket och enligt utredningens uppfattning bör mot- svarande resurser överföras från Vägverkets anslag till Vägtrafik- inspektionen. Genom ett nytt och mer kostnadseffektivt arbetssätt i tillsynen, bör det vara möjligt för Vägtrafikinspektionen att även klara de nya arbetsuppgifterna, inom denna utökade ram.</P>
<P class="p703 ft8">Den gränssnittsjustering som föreslås då Sjöfartsinspektionen frigörs från Sjöfartsverket, innebär att delar av verksamheten inom enheten för Sjöfart och samhälle överförs till Sjöfartsinspektionen. Detta innebär att utökat resursbehov enligt Sjöfartsinspektionens beräkningar motsvarande ca 10 årsarbetskrafter och ett ökat resursbehov på ca 21 mkr. Sjöfartsinspektionen förutsätts även fortsättningsvis finansieras via avgifter från sjöfarten med Sjöfartsverket som uppbördsmyndighet.</P>
<P class="p704 ft8">Som redovisats i avsnitt 3, pågår en översyn av resurs- fördelningen mellan Järnvägsstyrelsen och Banverket avseende normgivningsarbetet och sektorsansvaret inom järnvägssektorn. Denna översyn kommer sannolikt att leda till en omfördelning av resurser mellan de två myndigheterna, till förmån för Järnvägs-</P>
<P class="p705 ft14">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">styrelsen. Utredningen har inte närmare studerat de ekonomiska konsekvenserna av förändringar i gränsdragningen. Banverkets kostnader för sektorsansvaret uppgick 2005 till 180 mkr. Enligt Järnvägsstyrelsens beräkningar uppgår det utökade årliga resurs- behovet för normeringsarbetet till ca 19 mkr per år. Dessa kostnader har inte inkluderats i den fortsatta framställningen.</P>
<P class="p334 ft8">Kostnaderna för de olika verksamheterna fördelade sig 2005 enligt följande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p26 ft108">Kostnader</P></TD>
<TD class="tr29 td276"><P class="p32 ft108">Järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr29 td110"><P class="p155 ft108">Luftfarts-</P></TD>
<TD class="tr29 td179"><P class="p19 ft108">Sjöfarts-</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p19 ft108">Vägtrafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td277"><P class="p26 ft108">2005, tkr</P></TD>
<TD class="tr29 td278"><P class="p32 ft108">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr29 td277"><P class="p155 ft108">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr29 td279"><P class="p19 ft108">inspektionen</P></TD>
<TD class="tr29 td164"><P class="p19 ft108">inspektionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td110"><P class="p26 ft114">Personal</P></TD>
<TD class="tr24 td276"><P class="p166 ft114">29 264</P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p701 ft114">172 203</P></TD>
<TD class="tr24 td179"><P class="p701 ft114">99 089</P></TD>
<TD class="tr24 td162"><P class="p122 ft114">11 449</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td110"><P class="p26 ft13">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p166 ft13">2 485</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p701 ft13">17 001</P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p701 ft13">7 816</P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p122 ft13">610</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td110"><P class="p26 ft13">Övrig drift</P></TD>
<TD class="tr29 td276"><P class="p166 ft13">8 475</P></TD>
<TD class="tr29 td110"><P class="p701 ft13">195 189</P></TD>
<TD class="tr29 td179"><P class="p701 ft13">23 556</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p122 ft13">7 817</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td110"><P class="p26 ft117">Summa</P></TD>
<TD class="tr25 td276"><P class="p166 ft117">40 224</P></TD>
<TD class="tr25 td110"><P class="p701 ft117">384 393</P></TD>
<TD class="tr25 td179"><P class="p701 ft117">130 461</P></TD>
<TD class="tr25 td162"><P class="p122 ft117">19 876</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td277"><P class="p19 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr31 td278"><P class="p19 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr31 td277"><P class="p19 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr31 td279"><P class="p19 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr31 td164"><P class="p19 ft118"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">Effektiviserings- och rationaliseringspotential</P>
<P class="p380 ft8">Större organisatoriska förändringar leder till att organisation, bemanning och rutiner m.m. ses över. Vanligen identifieras då möjliga besparingar och en ökad rörlighet i organisationen underlättar ofta genomförandet av olika former av rationaliseringar. Områden som i regel brukar vara föremål för rationaliseringar och besparingar i samband med omstruktureringar är overhead- kostnader (OH) och lokaler. Med <NOBR>OH-kostnader</NOBR> avses här kostnader för styrning, ledning och administration. En större organisation innebär normalt sett stordriftsfördelar och vid en sammanslagning kan OH- och lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna sänkas.</P>
<P class="p390 ft8">I ESV:s rapport om administrativ samverkan (Dnr 12- 1266/2005) redovisar man ett antal metoder för att effektivisera administrativa arbetsuppgifter för att frigöra resurser. De metoder man redovisar, och som kan tillämpas inom eller mellan organisationer, är:</P>
<P class="p706 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Effektivisering av processer (inkl. rutiner och arbetssätt)</SPAN></P>
<P class="p360 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Resurssamverkan eller samordning av resurser (s.k. shared services)</SPAN></P>
<P class="p359 ft8"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft76">Utkontraktering (köpa tjänster)</SPAN></P>
<P class="p264 ft14">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft8">Med resurssamverkan menar man att arbetsuppgifter, som kan standardiseras och som omfattar en viss volym, samlas. Därigenom uppnår man stordriftsfördelar (t.ex. fakturering och enklare ärendehandläggning). Det kan också innebära s.k. kompetens- koncentration (t.ex. inom inköp, information eller juridik), vilket gör det möjligt att hålla en hög kompetens och utföra arbets- uppgifter effektivare.</P>
<P class="p113 ft8">De skäl ESV redovisar till att det blir mer effektivt med resurssamverkan är:</P>
<P class="p407 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">Genom att koncentrera vissa arbetsuppgifter blir arbetet effektivare, mer flexibelt och ger ökad specialisering.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Stordriftsfördelar uppnås.</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Infrastrukturen används mer effektivt (t.ex. lokaler och IT- stöd).</SPAN></P>
<P class="p707 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">Processerna standardiseras.</SPAN></P>
<P class="p484 ft8">I sin rapport Shared service, koncentrerad administration (ESV 2005:25) presenterar ESV en nulägesbeskrivning av shared service inom statsförvaltningen. I rapporten redovisas bl.a. fallstudier från några myndigheter som genomfört shared service i någon form. De myndigheter som ingår är Kammarkollegiet, Skatteverket, Polisens administrativa center och Verket för innovationssystem.</P>
<P class="p113 ft8">Företrädarna för shared serviceverksamheterna (SCC) var överens om att bildandet av SCC har och kommer att bidra till att stödverksamheten bedrivs mer effektivt och med högre kvalitet än tidigare och att de bidrar till att skapa större ekonomiskt utrymme för kärnverksamheten. Inom Skatteverket redovisades dessutom en besparing motsvarande 80 årsarbetskrafter eller ca 58 % och inom Polisen med 49 årsarbetskrafter eller ca 47 %.</P>
<P class="p340 ft8">I enlighet med ESV:s studier, bedömer utredningen att en samordning av inspektionernas administrativa resurser bör skapa förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. Även avseende kärnverksamheten bör det finnas en potential för ökad effektivitet i resursanvändningen, även om utrymmet här är mer begränsat.</P>
<P class="p377 ft8">Som ESV konstaterar i sin rapport (Dnr <NOBR>12-1266/2005)</NOBR> saknas det i stort sett kunskap och utvärderingar som visar på besparings- potentialen i att samverka.</P>
<P class="p12 ft8">Utredningen bedömer att det finns en rad förhållanden som begränsar och hindrar att den fulla potentialen nås avseende</P>
<P class="p555 ft14">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">trafikinspektionerna. Den enskilda faktor som vi bedömer som mest begränsande i sammanhanget är att de olika verksamheterna har olika finansieringskällor. Detta innebär att det inte är möjligt att göra transportslagsövergripande prioriteringar, vilket begränsar möjliga effektiviseringar och besparingar. Även i det dagliga arbetet begränsas flexibiliteten i resursanvändningen och därmed i verksamheten. Exempelvis så kan personella resurser som finansieras med avgifter från sjöfarten inte användas i ett projekt som avser vägtrafik.</P>
<P class="p330 ft8">Luftfartsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen och Vägtrafikinspektionen är samtliga relativt nybildade organisationer. Därmed har verksamheterna nyligen varit föremål för genomlysningar och förändringar, vilket innebär att utrymmet för rationaliserings- och effektiviseringsåtgärder är mer begränsat än i en äldre organisation.</P>
<P class="p334 ft8">Inledningsvis måste man under uppbyggnadsperioden räkna med att driftkostnaderna ökar under ett antal år, beroende på i vilken takt förändringarna genomförs. De geografiska förhållandena i Sverige, med stora avstånd och långa restider, medför risk för stor personalomsättning med stora rekryteringskostnader.</P>
<P class="p50 ft8">Hur lokalkostnaderna skulle förändras vid en ändrad organisationsstruktur är till stor del beroende på valet av lokaliseringsort. Tillgången till lokaler på orten, lokalkostnadsläget och hur väl lokalbeståndet på orten svarar mot verksamhetens behov är faktorer som påverkar kostnaderna.</P>
<P class="p334 ft8">Vid en samlokalisering kan normalt sett lokalerna minskas något. En ökad yteffektivitet kan ofta åstadkommas genom att andelen gemensamma ytor minskar. Eftersom samtliga inspektioner är relativt nyinflyttade i moderna, ändamålsenliga lokaler är möjligheterna att minska kvadratmeterytan sannolikt mer begränsade än de varit om myndigheterna funnits i samma lokaler under en längre tid.</P>
<P class="p386 ft8">Nedan redovisas de fyra verksamheternas kostnader för ledning, administration och IT år 2005.</P>
<P class="p708 ft14">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p27 ft108">Kostnader</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p32 ft108">Järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p36 ft108">Luftfarts-</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p19 ft108">Sjöfarts-</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p19 ft108">Vägtrafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><P class="p27 ft108">2005, tkr</P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p32 ft108">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p36 ft108">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p19 ft108">inspektionen</P></TD>
<TD class="tr8 td280"><P class="p19 ft15">inspektionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td270"><P class="p27 ft114">Ledning</P></TD>
<TD class="tr24 td20"><P class="p709 ft114">5 425</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p701 ft114">10 777</P></TD>
<TD class="tr24 td162"><P class="p701 ft114">13 093</P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p166 ft114">1 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p27 ft13">Administration</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p709 ft13">10 585</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p701 ft13">15 659</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p701 ft13">38 076</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p166 ft13">2 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p710 ft15">varav köpta tjänster</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p709 ft13">2 100</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p701 ft13">25 029</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p166 ft13">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p27 ft13">IT</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p709 ft13">2 399</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p701 ft13">44 557</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p701 ft13">6 622</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p166 ft13">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p710 ft15">varav köpta tjänster</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p709 ft13">1 540</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p701 ft13">34 300</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p701 ft13">2 400</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p166 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td270"><P class="p27 ft13">Lokaler</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p709 ft13">2 485</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p701 ft13">17 001</P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p701 ft13">7 816</P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p166 ft13">610</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td270"><P class="p27 ft115">Summa</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p709 ft115">20 894</P></TD>
<TD class="tr18 td74"><P class="p701 ft115">87 994</P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p701 ft115">65 607</P></TD>
<TD class="tr18 td137"><P class="p166 ft115">4 810</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td271"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td46"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td167"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td164"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr40 td280"><P class="p19 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p711 ft8">Merkostnader vid omlokalisering</P>
<P class="p712 ft75">Lokaliseringsutredningen (N 2004:15) konstaterar att det inte med säkerhet går att förutse de ekonomiska konsekvenserna när en myndighet omlokaliseras.</P>
<P class="p713 ft8">Kostnaderna för att flytta arbetstillfällen bestäms i hög grad av de anställdas beslut att följa med eller inte och påverkas i stor utsträckning av de villkor och de förutsättningar som bestäms för övergången av verksamheten till den nya lokaliseringsorten, t ex övergångsregler för medflyttande personal. Kostnader för flytt, pensioner, nyrekryteringar etc. varierar starkt med andelen personal som flyttar med.</P>
<P class="p714 ft8">I sitt yttrande över lokaliseringsutredningens (N 2004:15) delbetänkande pekar ESV på ytterligare ett antal faktorer som bör beaktas. Erfarenheterna från de många omstruktureringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> visar att man måste räkna med en fjärde större grupp: de som i anslutning till flytten, vid besked eller senare, blir sjukskrivna, lämnar arbetsmarknaden och får sin försörjning tryggad över socialförsäkringen.</P>
<P class="p715 ft8">ESV påpekar också att den allmänna erfarenheten är att omstruk- tureringar blir mer kostnadskrävande än vad som förväntats.</P>
<P class="p716 ft8">Ekonomistyrning</P>
<P class="p717 ft8">Som framgår av den tidigare redovisningen, har de olika inspek- tionerna olika finansieringsform. Järnvägsstyrelsen och Vägtrafik- inspektionen finansieras med anslag, medan Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen får sina intäkter från avgifter.</P>
<P class="p718 ft14">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">Att de olika inspektionerna har olika finansieringskällorna innebär en begränsning. De avgifter som tas in från den yrkes- mässiga sjö- respektive luftfarten kan endast kan användas till verksamhet inom respektive sektor. Att låta avgifter från vissa sektorer bekosta trafiksäkerhetsarbete inom andra trafikslag är inte möjligt. Det skulle nämligen innebära att avgifterna i de delarna blir att betrakta som beskattning av sektorn i fråga. Av 8 kap. 3 § regeringsformen följer att skatt endast kan tas ut genom föreskrifter som meddelas genom lag. Även om det av säkerhets- skäl skulle vara motiverat att lägga en större andel av de samlade resurserna på vägtrafiktillsynen, där problemen är som störst, kan avgiftsintäkter från sjö- respektive luftfartssektorn inte överföras till säkerhetsarbetet inom vägområdet.</P>
<P class="p390 ft8">Utredningen har inte bedömt det som rimligt varken att föreslå en anslagsfinansiering för all inspektionsverksamhet, eller att införa avgiftsfinansiering avseende väg- och järnvägstillsynen. Viss avgiftsfinansiering av Järnvägsstyrelsens verksamhet har, som tidigare redovisats, övervägts men är i nuläget inte aktuell.</P>
<P class="p68 ft8">Kompetensförsörjning</P>
<P class="p380 ft8">De fyra inspektionerna hade den 1 juli 2006 tillsammans 483 anställda. Nedan redovisas bemanningens fördelning inom de fyra olika organisationerna.</P>
<P class="p719 ft14">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td281"><P class="p27 ft90">Järnvägsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr24 td282"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p156 ft90">Luftfartsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td284"><P class="p720 ft90">Antal anställda</P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p27 ft90">Antal anställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p720 ft44">060701</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p27 ft90">060701</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft85">GD + stab</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">GD + stab</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Juridiska enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">10</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Rättsavdelning</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Infrastrukturenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">9</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft85">Informationsavdelning</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft39">Järnvägs-</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">10</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Personalavdelning</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">företagsenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Tekniska enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">8</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Administrativa</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p721 ft90">13</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Administrativ avd.</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft85">Avd. Samhällsåtagande</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Avd. Utredning och</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Omvärld</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Tillståndsavdelning</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p156 ft90">Tillsynsavdelning</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td10"><P class="p27 ft119">Summa</P></TD>
<TD class="tr18 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p721 ft119">52</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p166 ft119">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td281"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td282"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td283"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td281"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td283"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td281"><P class="p27 ft87">Sjöfartsinspektionen</P></TD>
<TD class="tr24 td282"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p19 ft41">Vägtrafikinspektionen</P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td284"><P class="p106 ft90">Antal anställda</P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p27 ft90">Antal anställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p106 ft44">060701</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p27 ft90">060701</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Sjösäkerhetsdirektör</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">1</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">Chef</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Stf sjösäkerhetsdirektör</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">1</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft85">Trafiksäkerhetsexpert/</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">utredare</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">Stab</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">11</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft85">Trafiksäkerhetsexpert/</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">jurist</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Fartygstekniska</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">24</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft39">Trafiksäkerhetsanalytiker</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Fartygsoperativa</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">16</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">Statistiker</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Utredningsenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">5</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">Informationschef</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Rättsenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">9</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft90">Administration</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p166 ft90">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Fartygstrafikenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">10</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Tillsynsenheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">5</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">Administrativa enheten</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">8</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft39">Göteborgs</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">inspektionsområde</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">28</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">Malmö</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft90">inspektions-</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft90">område</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">16</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td10"><P class="p27 ft93">Stockholms</P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p27 ft90">inspektionsområde</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p701 ft90">29</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td10"><P class="p27 ft120">Summa</P></TD>
<TD class="tr18 td26"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p701 ft120">163</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p166 ft120">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td285"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td286"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td282"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td283"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p722 ft14">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">Omlokaliseringar innebär en väsentlig förändring av förutsätt- ningarna för en myndighets kompetensförsörjning under en rad av år. Verksamhetsförändringar som medför byte av bostadsort, brukar normalt sett innebära att huvuddelen av personalen väljer att inte följa med. I sitt remissvar till Lokaliseringsutredningens (N 2004:15) delrapport Omlokalisering av statlig verksamhet konstaterar Arbetsgivarverket att, utifrån erfarenheter av tidigare omlokaliseringar, kan max ca 25 % av de anställda beräknas komma att följa med till den nya orten.</P>
<P class="p85 ft8">I rapporten Vissa återgärder vid genomförandet av omlokalisering av statlig verksamhet (dnr Fi2005/6039) konstaterar utredaren att erfarenheter från de pågående omlokaliseringarna visar att endast ett fåtal avställda <NOBR>(0–10</NOBR> %) avser att följa med permanent. Några följer med under en kortare tid för kompetensöverföring</P>
<P class="p334 ft8">Utvärderingar av de långsiktiga effekterna av tidigare omlokaliseringar från Stockholm till andra orter i landet under slutet av 1970- och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> visar att myndigheterna efter vissa omställningsproblem allmänt sett fungerar väl. Initialt sett ledde dock omlokaliseringen till effektivitetsförluster i verksamheten. Myndigheterna var tvungna att rekrytera och lära upp nya medarbetare. Efter att dessa inkörningsproblem klarats av fungerade personalförsörjningen tillfredsställande.</P>
<P class="p334 ft8">Utredningen kan också konstatera att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen är relativt nyinrättade som egna myndigheter. Verksamheten har precis börjat finna sin form efter ett omfattande arbete med att föra ut mål och strategier till personalen, hitta arbetssätt, bemanna organisationen osv. Ytterligare förändringar kommer att skapa ny turbulens i två organisationer som nyligen varit utsatta för myndighetsombildningar.</P>
<P class="p643 ft9"><SPAN class="ft9">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för säkerhet och skydd</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">En mängd faktorer har betydelse för att inspektionsverksamheten inom transportsektorn skall kunna bedrivas effektivt och därmed ge förutsättningar för ett väl fungerande säkerhets- och skyddsarbete.</P>
<P class="p379 ft8">Några av de kritiska framgångsfaktorerna för en effektiv verksamhet är:</P>
<P class="p342 ft75"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">att uppdraget är tydligt och att det finns förutsättningar för en fungerande styrning och ledning,</SPAN></P>
<P class="p723 ft14">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft75"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft74">hur arbetet organiseras, både i fråga om övergripande myndighetsstruktur och internt,</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande och med vilka restriktioner och</SPAN></P>
<P class="p319 ft8"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft76">att det finns förutsättningar för en väl fungerande kompetens- försörjning.</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">De tre organisationslösningarna påverkar i olika grad förutsätt- ningarna för inspektionsverksamheten inom transportsektorn. Under respektive alternativ redovisas hur vi bedömer dess konsekvenser.</P>
<P class="p589 ft22"><SPAN class="ft22">13.3</SPAN><SPAN class="ft98">En myndighet</SPAN></P>
<P class="p680 ft8">Utredningens bedömning: Organisationslösningen är möjlig att genomföra. Den skapar förutsättningar för att en gemensam kultur för säkerhet och skydd utvecklas på sikt och ger en effektiviserings- och rationaliseringspotential. Det finns risk för kompetensförluster med negativa effekter på säkerhetsarbetet. Ett genomförande av alternativet bör ske i etapper.</P>
<P class="p725 ft9"><SPAN class="ft9">13.3.1</SPAN><SPAN class="ft17">Arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p367 ft8">Ett möjligt organisationsalternativ är att bilda en gemensam myndighet genom att de fristående myndigheterna Järnvägs- styrelsen och Luftfartsstyrelsen slås ihop med Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen, efter att dessa skiljts från Sjöfartsverket respektive Vägverket. De förslag till förändringar av ansvars- områden och i gränssnittsjusteringar i förhållande till trafikverken, som tidigare redovisats, inkluderas.</P>
<P class="p113 ft8">Den nya myndigheten får ett gemensamt huvudkontor på en ort medan regional verksamhet, främst inom Sjöfartsinspektionens och Luftfartsstyrelsens område, bedrivs utifrån samma orter som idag. Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen finns idag i Norrköping medan Järnvägsstyrelsen och Vägtrafikinspektionen är lokaliserade till Borlänge. Genom att välja Norrköping eller Borlänge som lokaliseringsort för en ny gemensam myndighet, begränsas flyttbehovet till två myndigheter. Om en annan lokaliseringsort väljs, berörs alla fyra myndigheterna. Som framgår</P>
<P class="p555 ft14">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">av den tidigare framställningen, arbetar idag (1 juli 2006) drygt 60 % av inspektionernas anställda vid huvudkontoren i Norrköping resp. ca 14 % i Borlänge. Övriga anställda arbetar regionalt i Sollentuna (Luftfartsstyrelsen) samt i Stockholm, Göteborg och Malmö (Sjöfartsinspektionen).</P>
<P class="p68 ft8">Samverkan mellan inspektionerna</P>
<P class="p380 ft8">Utredningen kan konstatera att de tekniska regelverken för respektive transportslag är fackorienterade och mycket omfattande, samtidigt som de vänder sig till olika aktörer. Skillnaderna i specifik kompetens och arbetssätt är här relativt stora mellan de olika sektorerna. Däremot när det gäller utveckling av tillsyns- och säkerhetsarbetet på en övergripande nivå baseras denna i stor utsträckning på erkända generella principer inom exempelvis risk- och säkerhetsanalyser, tillsynsmetodik, samspelet människa/teknik, certifieringsarbete och kvalitetsstyrning. Generellt sett är likheterna mellan tillsynen inom olika samhällssektorer betydande, vilket man även konstaterat i Nederländerna. Totalt sett måste det ändå anses som mest naturligt att samverkan sker med andra inspektioner inom transportsektorn, där förutsättningarna och uppdragen är mest likartade.</P>
<P class="p390 ft8">Exempel på andra områden där det bör vara av intresse att samutnyttja kompetens och resurser är metoder och strategier för samverkan med andra aktörer såväl nationellt som internationellt. Andra tänkbara samverkansområden är <NOBR>IT-säkerhet</NOBR> och arbetet med att utveckla <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR></P>
<P class="p334 ft8">Potentialen för en mer långtgående samverkan är alltså betydande. Orsaken till att man pekar på olika hinder för en sådan samverkan kan till en del sökas i organisatoriska förhållanden, på det sätt som beskrivs i rapporten från ESV avseende administrativ samverkan. En gemensam ledning och en integrerad verksamhet kan vara en nödvändig förutsättning för att utnyttja den fulla potentialen för samverkan och därmed för ökad effektivitet och produktivitet inom trafikinspektionsverksamheten.</P>
<P class="p726 ft14">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft8">Samverkan med andra aktörer</P>
<P class="p411 ft8">Det finns flera grupper av regelverk – inte minst europeiska – som skiljer verksamheterna åt. Utredningen har inte funnit att det finns några formella hinder till följd av samarbetet inom EU eller internationellt mot att integrera inspektionsverksamheten i en organisation.</P>
<P class="p113 ft8">En sammanläggning av inspektionerna och en integrering av verksamheterna, måste givetvis ske med beaktande av de europeiska och internationella överenskommelser och åtaganden som finns när det gäller exempelvis arbetssätt och – metoder.</P>
<P class="p12 ft8">En förutsättning för att det svenska arbetet inom EU och i internationella sammanhang inte ska försvagas, är att arbetet kan organiseras så att inspektionerna kan företrädas av flera personer än endast generaldirektören, i den mån detta är möjligt.</P>
<P class="p113 ft8">Det har framförts farhågor om att den samlade trafikins- pektionsmyndigheten genom sin storlek skulle bli mindre flexibel, med sämre anpassningsförmåga till omvärldens krav och förväntningar. Mot detta kan invändas att en stor och mer resursstark organisation å andra sidan ger utrymme för fler omvärldskontakter och utvecklingsarbete.</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">13.3.2</SPAN><SPAN class="ft17">Resurser</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Som framgår av den tidigare framställningen skulle en samlad trafikinspektionsmyndighet, utifrån nuvarande bemanningssitua- tion, ha 483 anställda och 653 mkr i budget för egen verksamhet. Till detta kommer tillkommande resursbehov till följd av utökade uppgifter till Vägtrafikinspektionen och gränssnittsjusteringar mellan Sjöfartsinspektionen och Sjöfartsverket, respektive Järnvägsstyrelsen och Banverket.</P>
<P class="p493 ft8">Intern organisation</P>
<P class="p367 ft8">Valet av organisationsmodell för en sammanslagen myndighet är av stor betydelse. Om man väljer en modell med fyra fristående avdelningar, en för respektive transportslag, finns en betydande risk att arbetet kommer att bedrivas i huvudsak som i nuläget utan något mer systematisk arbete över sektorsgränserna. Enligt utredningens uppfattning, faller därmed ett av huvudargumenten</P>
<P class="p590 ft14">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">för en samlad trafikinspektionsmyndighet. Däremot skapar en funktionsinriktad organisation med gemensamma organisatoriska enheter för tillstånd, tillsyn, övergripande juridiska frågor etc. förutsättningar för transportslagsövergripande arbete och en långtgående integrering, vilket ger en större potential för effektivitetshöjningar och/eller besparingar. En samordning av den samlade kompetensen över trafikslagsgränserna skulle ge möjligheter till korsbefruktning och bredare utveckling av verksamheten.</P>
<P class="p330 ft8">Enligt utredningens uppfattning är det naturligt att resurser för ekonomi, personal, IT och övrig administration samlas i en organisatorisk enhet. Den ärendehandläggning, som är standardi- serad och av mer administrativ karaktär och volymmässigt relativt omfattande, kan samordnas och ges ett väl fungerande administrativt stöd.</P>
<P class="p68 ft8">Effektiviserings- och rationaliseringspotential</P>
<P class="p380 ft8">Som framgår tidigare i detta avsnitt är möjliga besparingar beroende av en rad faktorer, såsom val av organisation, lokali- seringsort, tidigare rationaliseringsarbete, kostnader till följd av personalrörlighet etc.</P>
<P class="p379 ft75">Utredningen bedömer att den potentiella besparingspotentialen vid en sammanläggning av verksamheterna är stor även i det svenska fallet.</P>
<P class="p80 ft8">Som framgår av de tidigare nämnda <NOBR>ESV-rapporterna,</NOBR> finns det inga studier eller utvärderingar gjorda som kan ligga till grund för beräkningar av möjliga besparingar vid samverkan. Samtidigt visar exemplen från genomförd administrativ samverkan inom t.ex. Skatteverket och Polisen att det finns en betydande rationaliseringspotential.</P>
<P class="p80 ft8">Utredningen har inte närmare studerat förutsättningarna för att uppnå de effektivitetsvinster man redovisade i Nederländerna. Enligt uppgift hade man sparat ca 30 % av personalkostnaderna och 10 % på övriga kostnader i genomförandet av den nya organisationen. Dessutom har man krav på sig att fortsätta rationaliseringsarbetet.</P>
<P class="p386 ft75">Ett antagande om att det på några års sikt är möjligt att spara 10– 30 % inom området ledning, administration, IT och lokaler skulle innebära en årlig kostnadsminskning eller motsvarande utrymme</P>
<P class="p727 ft14">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">för kvalitetsökningar, med <NOBR>18–54</NOBR> mkr (räknat på kostnader enligt årsredovisning 2005) En motsvarande reducering med 10 % avseende övriga kostnader skulle innebära en kostnadsminskning på drygt 45 mkr per år.</P>
<P class="p12 ft8">I dessa siffror har inte de tillkommande resursbehoven inom Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen inkluderats. Utredningen bedömer att det vid en sammanslagning bör vara möjligt att i viss utsträckning reducera de tillkommande resursbehoven vid en sammanslagning av verksamheterna.</P>
<P class="p493 ft8">Ekonomistyrning</P>
<P class="p367 ft8">Olikheterna i finansiering innebär vidare att det i det dagliga arbetet i kärnverksamhet är nödvändigt att hålla isär olika inkomstkällor i den löpande verksamheten. Detta ställer höga krav på ledning och styrning och innebär en komplex ekonomisk planering/uppföljning. Olika finansieringskällor kräver en mer avancerad ekonomiadministration. Tekniskt är detta dock möjligt att lösa och blandfinansiering, med intäkter från såväl avgifter som anslag, finns redan idag hos ett flertal myndigheter.</P>
<P class="p340 ft8">Att organisera myndigheten i olika avdelningar för de olika transportslagen skulle förenkla den ekonomiska hanteringen genom att varje avdelning då skulle få en egen finansieringskälla. Samtidigt skulle detta innebära att den önskade integreringen av verksamheten inte kan genomföras, vilket begränsar möjligheterna att uppnå den eftersträvade gemensamma kulturen, liksom möjliga rationaliseringar.</P>
<P class="p377 ft8">För <NOBR>OH-kostnader</NOBR> används ofta olika nycklar, internfakturering eller liknande för att fördela kostnaderna i verksamheten. I detta avseende spelar inte organisationsmodellen någon större roll.</P>
<P class="p728 ft8">Merkostnader vid omlokalisering</P>
<P class="p367 ft8">Som redovisats tidigare i detta avsnitt innebär en sammanslagning av de olika verksamheterna olika former av merkostnader, främst personalrelaterade. Merkostnadernas storlek är direkt relaterade till valet av lokaliseringsort och hur många av de anställda som väljer att följa med vid en ev. omlokalisering av verksamheten.</P>
<P class="p729 ft14">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft8">Kompetensförsörjning</P>
<P class="p415 ft8">En sammanläggning av alla fyra inspektionerna skulle innebära att två myndigheter måste flytta, förutsatt att en av de nuvarande lokaliseringsorterna väljs som säte för den nya myndigheten. Som tidigare redovisats, har utredningen inte studerat lämplig lokaliseringsort för en samlad inspektionsmyndighet, eftersom det inte ingår i utredningens uppdrag.</P>
<P class="p334 ft8">Om Järnvägsstyrelsen och Vägtrafikinspektionen skall omlokaliseras från Borlänge berörs 65 tjänster. Till detta kommer rekryteringsbehov till följd dels av Vägtrafikinspektionens utökade uppdrag med ca 15 personer, dels av gränssnittsjusteringen mellan Järnvägsstyrelsen och Banverket.</P>
<P class="p334 ft8">En omlokalisering av Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen berör 280 tjänster i Norrköping. Till detta kommer ett tiotal tjänster enligt den föreslagna gränssnittsjusteringen mellan Sjöfartsinspektionen och Sjöfartsverket.</P>
<P class="p50 ft8">Inspektionerna har även viss regional verksamhet. Sjöfarts- inspektionen har idag 73 personer anställda i Göteborg, Malmö och Stockholm. Luftfartsstyrelsens verksamhet i Sollentuna sysselsätter 50 personer och i flygräddningsverksamheten i Göteborg arbetar 12 personer. Järnvägsstyrelsen har ett kontor i Stockholm där 3 personer är stationerade.</P>
<P class="p334 ft8">Den regionala verksamheten berörs inte direkt vid en samlokalisering. När verksamheten skall bedrivas inom ramen för en gemensam myndighet, kommer en ny organisationsmodell att utarbetas, vilket kan komma att beröra även den nuvarande regionala verksamheten.</P>
<P class="p334 ft8">Som framgår av den tidigare framställningen, finns det en påtaglig risk att omlokalisering av verksamhet leder till stor rörlighet bland personalen, med påföljande kompetensförsörjnings- problem under en ganska lång övergångstid. I synnerhet är det specialister inom de olika trafikslagen som är svåra att rekrytera. Erfarenheter från tidigare omlokaliseringar visar att det normalt sett tar ca 5 år innan myndigheten fungerar fullt ut på den nya lokaliseringsorten.</P>
<P class="p330 ft8">Luftfartsstyrelsens erfarenhet är att det är lättare att rekrytera, med fler kvalificerade sökanden, till den fristående myndigheten efter skiljandet från Luftfartsverket. Enligt utredningens bedömning går det inte att i nuläget att bedöma om en</P>
<P class="p465 ft14">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">sammanslagen myndighet i sig skulle försvåra rekryteringen och därmed kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p512 ft8">Utredningen kan konstatera att löneläget skiljer sig avsevärt mellan de olika myndigheterna, beroende främst på marknads- lönerna för den typ av kompetens som behövs i respektive organisation. Detta kan innebära att löneskillnaderna för likartade arbetsuppgifter inom en och samma myndighet kan komma att upplevas som oskäliga. Utredningen anser dock att det är ett övergående problem som bör kunna åtgärdas på några års sikt, i synnerhet om en sammanslagning leder till ökad personalrörlighet.</P>
<P class="p113 ft8">Att inrätta en gemensam myndighet, men ändå behålla verksamheten på nuvarande orter, skulle innebära att personalflykt till följd av byte av lokaliseringsort kan undvikas. Samtidigt uppnås inte de samordningseffekter som eftersträvas, varken beträffande verksamhet eller ekonomi. Vidare är det ofta förenat med svårigheter att bedriva ledning på distans. Därigenom försvåras de dagliga kontakterna och ett tids- och resurskrävande behov av resor uppstår. Det kan dock vara en nödvändig lösning under en övergångstid, t.ex. för att klara kompetensförsörjningen vid uppbyggnaden av en ny myndighet.</P>
<P class="p503 ft9"><SPAN class="ft9">13.3.3</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för säkerhet och skydd</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Genom att inrätta en gemensam, transportslagsövergripande organisation skulle all kompetens avseende säkerhet och tillsyns- metodik inom alla fyra trafikslag samlas på ett ställe. Därmed ges förutsättningar för en överblick över all tillsynsverksamhet inom hela transportsektorn och en gemensam kultur skulle kunna utvecklas avseende säkerhet, skydd, tillsynsmetodik etc., vilket på sikt skulle vara positivt även för utvecklingen av det nationella säkerhetsarbetet.</P>
<P class="p377 ft8">Mot detta kan invändas att det idag finns utvecklade internationella säkerhetskulturer inom såväl luftfartens som sjöfartens områden och att en europeisk järnvägssäkerhetskultur är under framväxt. Dessa redan existerande kulturer styr i stor utsträckning det nationella säkerhetsarbetet. Tydligast är detta inom luftfartens område, där man internationellt kommit längst med att implementera de gemensamma bestämmelserna. Inom vägtrafikområdet, med ett mycket stort antal aktörer, finns ingen motsvarande kultur. Det har uttryckts tveksamhet om det är</P>
<P class="p671 ft14">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">önskvärt och överhuvudtaget möjligt att bygga upp en gemensam nationell säkerhetskultur över transportslagsgränserna. Man skulle därmed riskera att arbetet inom EU och internationellt försvåras och att Sveriges inflytande därmed försvagas.</P>
<P class="p50 ft8">Skyddsarbetet inom de olika transportslagen finns beskrivet under avsnitten <NOBR>3–6.</NOBR> Det kan konstateras att man här kommit väldigt långt inom luftfartens område, där samma kontrollstandard tillämpas inom hela Europa. Samtidigt som man är bunden av internationella regelverk, ger en sammanslagning förutsättningar för att de andra transportslagen skall kunna inspireras av den väl utvecklade skyddskulturen inom luftfarten, utan motsvarande stora resursinsatser. Även inom <NOBR>IT-säkerhetsområdet</NOBR> bör det finnas förutsättningar att gemensamt åstadkomma en angelägen vidareutveckling.</P>
<P class="p390 ft8">Farhågor har framförts om att en gemensam organisation skulle leda till krav på en enhetlig säkerhetsnivå, vilket skulle leda till en sänkning av kraven inom de sektorer som idag har kommit närmare nollvisionen. Utredningen kan konstatera att en gemensam organisation inte hindrar att de årliga säkerhetsmålen, som de formuleras i regleringsbrev och andra styrdokument, även i fortsättningen kan vara transportslagsspecifika. Vid utarbetandet av de årliga målen är utgångspunkten det aktuella säkerhetsläget och övriga förutsättningar inom respektive sektor.</P>
<P class="p85 ft8">En ökad personalrörlighet och problem med kompetens- försörjningen under en övergångstid, som kan komma att uppgå till flera år, skulle leda till en minskad effektivitet och kontinuitet i verksamheten. Därmed skulle säkerhetsarbetet inom alla eller flera av trafikslagen kunna påverkas negativt under en period av flera år.</P>
<P class="p50 ft8">För att mildra effekterna på kompetensförsörjningen, kan man välja att genomföra sammanslagningen i etapper. Etapp 1 skulle innebära att verksamheten sammanförs organisatoriskt i en myndighet, men att verksamheten fortsatt bedrivs på nuvarande lokaliseringsorter, i skilda avdelningar. I förberedelsearbetet inför etapp 2 ingår planering och åtgärder för kompetensöverföring och framtida kompetensförsörjning. Vidare genomförs process- kartläggningar och andra genomlysningar av verksamheten för att identifiera möjliga samordnings- och rationaliseringsåtgärder.</P>
<P class="p85 ft8">I etapp 2 samlokaliseras verksamheten och en integrerad organisation införs. Omställningsperioden i etapp 1 bör vara tillräckligt lång för att säkerställa kompetensöverföring och – försörjning. Eftersom samlokaliseringen kommer att innebära en</P>
<P class="p275 ft14">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">betydande personalrörlighet och därmed oro och frustration bland de anställda, riskerar en alltför utdragen omställningsperiod att leda till en betydande nedgång i produktiviteten. Utredningen bedömer att samlokaliseringen bör genomföras inom två år från bildandet av den nya myndigheten.</P>
<P class="p113 ft8">Tillgång till aktuell forskning och utveckling inom inspek- tionernas ansvarsområden är av avgörande betydelse för en modern och väl fungerande tillsynsverksamhet och säkerhetsarbete. Enligt utredningens bedömning bör en gemensam trafikinspektions- myndighet förfoga över egna resurser för FoU. I detta sammanhang anser utredningen att det är rimligt att man överväger ev. omfördelningar av de <NOBR>FoU-resurser</NOBR> som för närvarande finns inom trafiksektorn.</P>
<P class="p324 ft22"><SPAN class="ft22">13.4</SPAN><SPAN class="ft98">Två myndigheter</SPAN></P>
<P class="p730 ft8">Utredningens bedömning: Alternativet är möjligt att genom- föra. Det ger viss effektiviserings- och rationaliseringspotential och liten påverkan på kompetensförsörjning och säkerhets- arbete.</P>
<P class="p503 ft9"><SPAN class="ft9">13.4.1</SPAN><SPAN class="ft17">Arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">I detta alternativ samlas inspektionerna för landtransporter, med tyngdpunkt i det nationella säkerhetsarbetet, i en myndighet och inspektionerna inom sjö- och luftfart, där det internationella samarbetet är dominerande, läggs samman i en myndighet. De två myndigheterna, Luft- och Sjöfartsinspektionen respektive Landtransportinspektionen, blir helt fristående från respektive trafikverk och från varandra.</P>
<P class="p377 ft8">Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen är båda idag placerade i Norrköping medan Järnvägsstyrelsen och Vägtrafik- inspektionen finns i Borlänge.</P>
<P class="p12 ft8">Alternativen med två myndigheter innebär inte en transportslagsövergripande organisation på samma sätt som i alternativet med en gemensam myndighet. Såväl överföringen av kunskap och erfarenhet liksom, på sikt, en gemensam säkerhets- kultur, mellan transportslagen blir mest naturlig inom ramen för den egna myndigheten. Detta kan delvis uppvägas genom ett</P>
<P class="p671 ft14">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">systematiskt och kontinuerligt samarbete mellan de två trafik- inspektionsmyndigheterna.</P>
<P class="p50 ft8">Om nuvarande lokaliseringsorter behålls, kan närheten till trafikverken bibehållas och därmed underlättas dessa kontakter.</P>
<P class="p66 ft8">Samverkan med andra aktörer</P>
<P class="p415 ft75">Landtransportinspektionens verksamhet har tyngdpunkten i det nationella arbetet, även om det inom Järnvägsstyrelsens område pågår en snabb utveckling framför allt inom <NOBR>EU-området.</NOBR></P>
<P class="p80 ft8">Luft- och sjöfartsinspektionens arbete präglas till stor del av samverkan inom EU och i olika internationella fora.</P>
<P class="p80 ft8">Ett mer likartat arbetssätt mellan de två tillsynsområdena inom respektive inspektionsmyndighet bör underlätta samverkan med andra aktörer. Samtidigt kan det hävdas att erfarenhetsutbytet blir mindre omfattande.</P>
<P class="p80 ft8">En variant av detta alternativ kan vara en lösning med tre myndigheter, där inspektionerna inom järnvägs- och vägområdet slås samman, men inspektionerna inom luftfart och sjöfart bildar egna fristående myndigheter.</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">13.4.2</SPAN><SPAN class="ft17">Resurser</SPAN></P>
<P class="p380 ft8">Landtransportinspektionen skulle, i enlighet med ovanstående redovisning, ha en omfattning på 68 personer och en budget på ca 60 mkr (i 2006 års kostnadsläge). Efter ett resurstillskott med anledning av Vägtrafiksinspektionens ändrade roll och för Järnvägsstyrelsens sektors- och normgivningsuppgifter, skulle myndigheten dock bli väsentligt större.</P>
<P class="p334 ft8">Sjö- och luftfartsstyrelsens samlade budget skulle uppgå till 415 personer med en budget på ca 582 mkr för egen verksamhet. Till detta kommer kostnader med anledning av gränssnittsjusteringen mellan Sjöfartsinspektionen och Sjöfartsverket på ca 10 personer och 21 mkr.</P>
<P class="p731 ft14">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft8">Effektiviserings- och rationaliseringspotential</P>
<P class="p411 ft75">Eftersom den samlade volymen blir mindre på respektive ort, blir därmed också underlaget för att genomföra effektiviserings- och rationaliseringsåtgärder mindre.</P>
<P class="p72 ft8">Sjö- och luftfartsstyrelsen skulle bli en stor myndighet, med förutsättningar att bedriva en kostnadseffektiv administrativ verksamhet, helt i egen regi eller med köpta tjänster, om det bedöms som det bästa alternativet. I en genomlysning av nuvarande arbetssätt och rutiner som underlag för en samordning av OH- resurserna skulle en rad rationaliserings- och besparingsåtgärder kunna identifieras och genomföras. Besparingspotentialen, eller utrymmet för kvalitetsförbättrande åtgärder, bedöms liksom i alternativ 1 vara relativt stor och bör på några års sikt kunna uppgå till <NOBR>10–30</NOBR> %. En långtgående integration av verksamheten ger största besparingseffekt.</P>
<P class="p533 ft8">Landtransportmyndigheten skulle bli en väsentligt mindre myndighet. Som framgått tidigare i detta avsnitt, köper Vägtrafik- inspektionen idag administrativa tjänster från Vägverket medan Järnvägsstyrelsen bl.a. anlitar Kammarkollegiet. Vid uppbyggnaden av en gemensam myndighet, bör särskild vikt läggas vid att hitta kostnadseffektiva lösningar inom OH, t.ex. genom köp av tjänster och/eller samverkan med andra myndigheter eller organisationer för att hålla tillbaka de administrativa kostnadernas andel av budgeten.</P>
<P class="p304 ft8">På sikt bör lokalkostnaderna kunna hållas på samma nivå som idag, eller något lägre om det går att uppnå en högre yteffektivitet än för närvarande vid en samlokalisering. En integrering av verksamheten i de två myndigheterna förutsätter gemensamma lokaler, vilket medför kostnader i samband med flytten på den egna orten.</P>
<P class="p732 ft8">Merkostnader</P>
<P class="p383 ft8">Merkostnader inom personalområdet i samband med samman- läggningarna bör här bli avsevärt mer begränsade än under alternativ 1 eftersom personal inte behöver lämna arbetet p.g.a. byte av lokaliseringsort.</P>
<P class="p12 ft8">Vid samordning av verksamheterna uppstår under en övergångs- period en rad merkostnader t.ex. för att bygga upp en gemensam</P>
<P class="p464 ft14">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">ekonomistyrningsmodell, samordna <NOBR>IT-verksamhet</NOBR> och kostnader för kompetensutveckling och ev. <NOBR>-avveckling.</NOBR></P>
<P class="p66 ft8">Ekonomistyrning</P>
<P class="p380 ft8">Modellen med en säkerhetsmyndighet för landtransporter och en för sjö- och luftfart förenklar den ekonomiska hanteringen i viss mån i förhållande till alternativet med en myndighet.</P>
<P class="p50 ft8">Landtransportinspektionen blir helt anslagsfinansierad och regering/riksdag kan här välja hur mycket man vill styra resurs- tilldelningen till respektive transportslag. Om man väljer att ge ett gemensamt anslag för landtransportinspektionen, ökar utrymmet för myndighetsledningen att göra prioriteringar mellan de två tillsynsområdena och underlättar den ekonomiska planeringen och uppföljningen.</P>
<P class="p334 ft8">För sjö- och luftfartsmyndigheten kvarstår behovet att särredovisa kostnaderna i förhållande till respektive inkomstkälla för att säkerställa att kostnaderna hänförs till rätt avgiftskollektiv.</P>
<P class="p66 ft8">Organisation</P>
<P class="p380 ft8">På samma sätt som i alternativet med en samlad myndighet kan man välja en organisation där transportslag och kompetens integreras i en funktionsindelad organisation. Därmed uppnås den mest långtgående samordningen av verksamheten och det skapas bäst förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande och ett rationellt arbetssätt.</P>
<P class="p733 ft8">Kompetensförsörjning</P>
<P class="p380 ft8">Genom att de två myndigheterna kan behållas på nuvarande orter ändras inte förutsättningarna för kompetensförsörjning beroende på byte av lokaliseringsort. I vilken utsträckning nya myndighets- konstellationer som en samlad inspektionsmyndighet för sjöfart och luftfart respektive för väg och järnväg påverkar rekryterings- möjligheterna på sikt, går i nuläget inte att bedöma.</P>
<P class="p734 ft14">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft9">13.4.3</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för säkerhet och skydd</SPAN></P>
<P class="p411 ft8">Alternativet med två myndigheter innebär inte en transportslags- övergripande lösning på samma sätt som i alternativ 1. Det blir därmed inte möjligt att åstadkomma en gemensam nationell säkerhetskultur. Modellen med två transportinspektioner kan kompletteras med en mer långtgående samverkan mellan de två nya myndigheterna än mellan dagens fyra inspektioner. Inspektions- verksamheten inom vägområdet är av naturliga skäl fortfarande under uppbyggnad. Sammanläggningen med Järnvägsstyrelsen skulle innebära att man inom vägtrafikområdet får tillgång till de metoder och de kunskaper som utvecklats inom järnvägsområdet, i synnerhet avseende infrastrukturhållningen.</P>
<P class="p463 ft8">Genom att kompetensförsörjningen inte påverkas av någon omlokalisering, bör inte heller kontinuiteten i eller nivån på säkerhetsarbetet påverkas i någon nämnvärd omfattning vid en organisationsförändring enligt detta alternativ.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">13.5</SPAN><SPAN class="ft98">Fyra myndigheter</SPAN></P>
<P class="p730 ft8">Utredningens bedömning: Alternativet är möjligt att genom- föra. För att säkerställa en långtgående samverkan mellan inspektionerna skrivs detta in i myndigheternas instruktioner/- regleringsbrev. Kompetensförsörjning och säkerhetsarbetet påverkas inte negativt till följd av omlokalisering.</P>
<P class="p735 ft9"><SPAN class="ft9">13.5.1</SPAN><SPAN class="ft17">Arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p604 ft8">Detta alternativ innebär att fyra fristående, självständiga inspektionsmyndigheter inrättas, dvs. att nuvarande Sjöfartsinspek- tionen och Vägtrafikinspektionen båda får en helt fristående ställning i förhållande till respektive trafikverk samtidigt som Vägtrafikinspektionens uppdrag och mandat förstärks och tydliggörs. För att markera de nya förutsättningarna och likheten med de två andra inspektionsmyndigheterna föreslås de nya myndighetsnamnen bli Sjöfartsstyrelsen och Vägtrafikstyrelsen. Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen blir kvar som två självständiga myndigheter.</P>
<P class="p736 ft14">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">För att säkerställa ett kontinuerligt transportslagsövergripande utvecklingsarbete och en långtgående samverkan som blir av större omfattning är idag, skrivs detta in i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. En förutsättning för att samverkan skall bli effektiv är att varje myndighetsledning ger tydliga uppdrag, prioriterar detta arbete och avsätter tillräckliga resurser.</P>
<P class="p334 ft8">En modell kan vara att samarbetet organiseras i en gemensam trafikinspektionsdelegation, med av myndighetsledningarna fastställda gemensamma mål och särskilt tilldelade resurser.</P>
<P class="p50 ft8">Utredningen har även övervägt alternativet att tillskapa en särskild myndighet med ansvar för att driva och utveckla de gemensamma utvecklingsfrågorna. Fördelarna med ett sådant alternativ skulle vara att man därigenom säkerställer prioriteringen av samverkan och ett sektorsövergripande utvecklingsarbete mellan inspektionsorganisationerna. Samtidigt skulle bildandet av ytterligare en myndighet innebära ökade kostnader inom transport- sektorn. Det kan också befaras att avståndet mellan verksamheten och utvecklingsarbetet skulle bli för stort och den praktiska nyttan av samverkan därmed skulle bli begränsat.</P>
<P class="p85 ft75">Ett alternativ kan vara att ge någon av de anslagsfinansierade myndigheterna i uppdrag att driva och samordna dessa frågor och att tilldela anslagsmedel för detta.</P>
<P class="p51 ft8">Samverkan med andra aktörer</P>
<P class="p415 ft8">I de fall det krävs representation på <NOBR>GD-nivå</NOBR> i arbetet inom EU eller i internationella sammanhang, blir uppdraget här begränsat till ett transportslag. Det blir därmed möjligt för GD och övriga ledningen att fokusera på ett område med ett regelverk.</P>
<P class="p334 ft8">Inspektionerna finns även fortsättningsvis nära trafikverken, vilket underlättar det löpande samarbetet.</P>
<P class="p328 ft9"><SPAN class="ft9">13.5.2</SPAN><SPAN class="ft17">Resurser</SPAN></P>
<P class="p737 ft8">Se tidigare redovisning av resurser för respektive inspektion.</P>
<P class="p738 ft14">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft8">Effektiviserings- och rationaliseringspotential</P>
<P class="p604 ft8">Ingen effektiviserings- eller rationaliseringspotential uppstår till följd av sammanläggning av verksamhet. De positiva effekter som kan uppstå är främst på sikt till följd av en långtgående samverkan mellan de fyra fristående myndigheterna.</P>
<P class="p493 ft8">Lokalkostnader</P>
<P class="p383 ft8">Lokalkostnaderna påverkas av effekterna av att Vägtrafik- inspektionen och Sjöfartsinspektionen blir självständiga myndig- heter, men även av de gränsdragningsjusteringar mellan trafikverk och inspektioner som föreslås och som leder till ändringar i antalet anställda.</P>
<P class="p493 ft8">Merkostnader</P>
<P class="p411 ft8">I detta alternativ inrättas två nya fristående myndigheter, Sjöfartsstyrelsen och Vägtrafikstyrelsen. Båda får idag huvuddelen av sin administration från en större organisation, Sjöfartsverket respektive Vägverket. Som fristående myndigheter måste såväl Sjöfartsstyrelsen och Vägtrafikstyrelsen avsätta resurser för att bygga upp en egen modell för ekonomistyrning och uppföljning.</P>
<P class="p339 ft8">Sjöfartsstyrelsen blir en förhållandevis stor organisation, med nuvarande 163 anställda samt en utökning till följd av gränssnittsjustering i förhållande till Sjöfartsverket. För ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt bör man överväga att även fortsättningsvis köpa vissa administrativa tjänster och/eller att samverka med andra organisationer som ett alternativ eller komplement till nyanställningar.</P>
<P class="p338 ft8">Vägtrafikstyrelsen blir på egen hand en relativt liten myndighet med drygt 30 anställda. Därmed riskerar man att <NOBR>OH-kostnaderna</NOBR> kommer att utgöra en betydande del av den totala budgeten. Samverkan med andra organisationer och köp av tjänster bör prövas som alternativ till administration i egen regi.</P>
<P class="p12 ft8">Vägtrafikinspektionens befintliga lokaler kan sannolikt inte inrymma hela den nya myndigheten och det kan därmed bli nödvändigt att flytta. Vid val av nya lokaler bör frågan om möjlig samverkan finnas med.</P>
<P class="p739 ft14">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">Järnvägsstyrelsen kommer efter ev. resurstillskott för sektorsuppgifter och normgivningsarbete att bli väsentligt större än för närvarande. Enligt utredningens uppfattning bör man även i fortsättningen pröva i vilken utsträckning det är mer kostnadseffektivt att köpa tjänster/samverka med andra än att bedriva administration i egen regi.</P>
<P class="p68 ft8">Ekonomistyrning</P>
<P class="p380 ft8">Varje myndighet får sin egen finansieringskälla. Därmed under- lättas den ekonomiska planeringen och uppföljningen, framför allt i förhållande till alternativet med en sammanslagen myndighet.</P>
<P class="p66 ft8">Organisation</P>
<P class="p380 ft8">Organisationen inom respektive myndighet anpassas till de juste- ringar som görs av ansvarsområde och gränssnitt till trafikverken.</P>
<P class="p66 ft8">Kompetensförsörjning</P>
<P class="p380 ft8">Kompetensen kan behållas och utvecklas specifikt inom det egna verksamhetsområdet och riskerar inte att bli alltför generell och övergripande.</P>
<P class="p50 ft8">På samma sätt som i alternativet med två myndigheter, innebär detta alternativ att förutsättningarna för kompetensförsörjning inte förändras i förhållande till nuläget genom att verksamheten bedrivs på nuvarande lokaliseringsorter.</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft9">13.5.3</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för säkerhet och skydd</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Fyra självständiga inspektionsmyndigheter innebär att samverkan mellan myndigheterna sker på motsvarande sätt som idag. Genom tydligare styrning genom regleringsbreven, kan myndigheternas uppdrag att samverka bli mer långtgående än för närvarande.</P>
<P class="p50 ft8">Att de olika inspektionerna blir fristående och med egna myndighetsledningar och egna ansvarsområde innebär att inspektionernas roller och mandat blir tydliga och att fokus kan behållas på det egna fackområdet.</P>
<P class="p416 ft14">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft8">De synergieffekter i säkerhetsarbetet som på sikt skulle kunna uppstå i en sammanslagen myndighet uppnås inte, men kontinuiteten i och nivån på det nuvarande säkerhets- och skyddsarbetet kan bibehållas.</P>
<P class="p311 ft22"><SPAN class="ft22">13.6</SPAN><SPAN class="ft98">Organisationsalternativen – samlad bedömning</SPAN></P>
<P class="p730 ft8">Utredningens förslag: En ny myndighet bildas, Trafik- inspektionen. Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen läggs ned och verksamheterna där förs till den nya myndigheten. Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen skiljs från Sjöfartsverket respektive Vägverket och verksamheterna förs till den nya myndigheten. Utökningar av ansvarsområden och gränssnittsjusteringar i förhållande till trafikverken genomförs i enlighet med tidigare förslag.</P>
<P class="p682 ft8">Utredningen har tidigare i detta avsnitt redovisat tre organisatoriska lösningar för inspektionsverksamheten inom transportsektorn.</P>
<P class="p368 ft8">Avgörande vid val av organisatorisk lösning är, i enlighet med utredningens direktiv, att den skall ge bästa möjliga förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt säkerhets- och skyddsarbete med inriktning att nå nollvisionens målsättningar inom de fyra transportslagen luftfart, järnväg, sjöfart och vägtrafik. Frågan är hur arbetet bäst skall organiseras för att det skall vara möjligt att dra största möjliga nytta av varandras arbete, ge synergieffekter i verksamheten och skapa förutsättningar för ett effektivt och rationellt resursutnyttjade, såväl vad gäller ekonomi som kompetens.</P>
<P class="p463 ft8">Inom luftfart, sjöfart och järnväg har man idag nått en hög säkerhetsnivå och man ligger nära nollvisionens målsättningar. För att denna höga nivå skall kunna upprätthållas, krävs ett fortsatt systematiskt och framåtsyftande säkerhetsarbete. I samband med genomförandet av ev. organisatoriska förändringar, omorganisa- tioner eller andra strukturella förändringar, uppstår alltid vissa störningar i verksamheten. Även om en ändrad organisations- struktur på sikt bedöms vara till gagn för inspektionsverksamheten inom hela transportsektorn, är det angeläget att omstruktureringen kan genomföras utan oacceptabelt stora störningar i säkerhets- och skyddsarbetet.</P>
<P class="p685 ft14">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft8">Den mest påtagliga störningen i verksamheten är en ökad personalrörlighet, med risk att inte klara den kompetensförsörjning verksamheten kräver, särskilt när det gäller olika typer av expertkompetens. I organisationslösningarna med två respektive fyra myndigheter kan denna problematik helt undvikas om verksamheterna får finnas kvar på nuvarande orter.</P>
<P class="p334 ft8">Organisationsalternativet med en gemensam och samlokaliserad myndighet innebär att hela eller delar av verksamheten måste omlokaliseras. Utredningen bedömer det inte som meningsfullt att slå samman verksamheten organisatoriskt, men behålla den på nuvarande orter eftersom man då inte når de eftersträvade effekterna i form av en integrerad verksamhet, med målet om en framtida gemensam säkerhetskultur.</P>
<P class="p334 ft8">Effekterna av en omlokalisering kan begränsas genom valet av lokaliseringsort. En ort med goda förbindelser och hög tillgänglighet med allmänna färdmedel innebär sannolikt att fler väljer att flytta med till den nya orten, alternativt att pendla från nuvarande bostadsort. Målsättningen bör givetvis vara att kunna behålla så många experter som möjligt.</P>
<P class="p334 ft8">Vidare kan ett medvetet planeringsarbete och tillräckligt med tid för förberedelser och genomförande bidra till att begränsa kompetensförluster och produktionsbortfall. Utredningen bedömer att två år kan vara en rimlig övergångsperiod för förberedelser och flytt.</P>
<P class="p386 ft8">En samlad lösning för alla fyra inspektionerna skapar enligt utredningens mening de bästa förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande på sikt, framför allt avseende <NOBR>OH-kostnader,</NOBR> vilket skulle ge utrymme för besparingar och/eller kvalitets- höjningar i verksamheten. Under uppbyggnaden av en ny myndighet uppstår dock betydande merkostnader avseende personal, flytt m.m.</P>
<P class="p386 ft75">Även om effektiviseringspotentialen är betydande, anser utredningen inte att de ekonomiska aspekterna i sig är en tillräcklig anledning till en sammanslagning.</P>
<P class="p80 ft8">Att de olika inspektionerna har olika finansieringskällor för sina verksamheter bedömer utredningen som en begränsning, främst genom att det inte är möjligt att fritt omdisponera resurser mellan transportslagen utifrån övergripande prioriteringar. Genom en modell med fyra fristående myndigheter skulle det inte uppstå några svårigheter i den ekonomiadministrativa hanteringen och i alternativet med två myndigheter skulle problemet vara mindre.</P>
<P class="p68 ft14">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">Samtidigt innebär alternativet med fyra myndigheter ingen resursbesparing i förhållande till nuläget medan lösningen med två myndigheter begränsar rationaliseringspotentialen.</P>
<P class="p12 ft8">Även om verksamheternas olika finansieringskällor innebär begränsningar och en del bekymmer såväl redovisningstekniskt som styrningsmässigt, framför allt inledningsvis, bedömer utredningen att förekomsten av olika finansieringskällor går att hantera. Utredningen kan också konstatera att blandfinansiering redan förekommer hos ett antal myndigheter.</P>
<P class="p113 ft8">De tre redovisade organisationslösningarna innebär olika långt- gående samordning av de fyra trafikinspektionernas verksamhet. Alternativet med fyra fristående inspektionsmyndigheter innebär ingen organisatorisk samordning i egentlig mening medan det i alternativet med två myndigheter skapas förutsättningar för en samverkan mellan landtransporter å ena sidan och sjö- och luftfartstransporter å den andra.</P>
<P class="p113 ft8">Det har framförts att en bredare samverkan skulle kunna utvecklas även inom nuvarande organisationsstruktur genom en tydligare styrning med anvisningar, mål och resultatkrav i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. Som utredningen tidigare konstaterat är den samverkan som de fyra inspektionerna nu bedriver av mycket begränsad omfattning. Utredningen bedömer att en samlad organisation, med gemensam ledning och en samlokaliserad och integrerad verksamhet, skapar bättre förutsätt- ningar för att nå synergier i verksamheten och åstadkomma en gemensam utveckling inom en rad områden.</P>
<P class="p642 ft8">Säkerhetsarbetet inom transportsektorn är till stora delar integrerat inom i EU och i internationella fora genom internationella överenskommelser och åtaganden, i synnerhet inom luftfartens och sjöfartens område. Detta innebär att vi i många avseenden är bundna av olika regelverk och att utrymmet för nationella särbestämmelser är begränsat. Kraven är i vissa fall långtgående och ställer t.ex. inom luftfartens område krav på att säkerhetsarbetet utförs enligt vissa givna processer. Vidare ställer det europeiska och internationella samarbetet krav på deltagande från myndigheten, ofta på ledande nivå.</P>
<P class="p304 ft8">Med fyra fristående inspektionsmyndigheter kan de olika regelverken hållas isär och komplexiteten i arbetet för en myndighetsledning blir mer begränsad liksom det obligatoriska deltagandet i olika internationella möten. Även alternativet med två</P>
<P class="p664 ft14">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Alternativa organisationsformer</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft8">myndigheter innebär ett mer begränsat arbete i EU och internationellt, i synnerhet för inspektionen för landtransporter.</P>
<P class="p50 ft8">För att åstadkomma en gemensam säkerhetskultur krävs, enligt utredningens bedömning, en så långtgående integrering som möjligt av de olika inspektionsverksamheterna. Även inom en gemensam myndighet, måste dock säkerhetsarbetet bedrivas utifrån de särskilda förutsättningarna och villkoren inom respektive transportslag, vilket sätter en gräns för hur långt samordningen av de olika inspektionsverksamheterna kan nå.</P>
<P class="p334 ft8">Samtidigt är de samlade erfarenheterna av att driva svenska ståndpunkter i EU och i internationella fora betydande, vilket bör vara en tillgång i den fortsatta utvecklingen av säkerhetsarbetet inom transportsektorn.</P>
<P class="p50 ft8">Utredningen anser även att det samlade säkerhetsarbetet inom transportsektorn och läget i förhållande till nollvisionens målsättningar blir lättare att överblicka för främst regering och riksdag om inspektionsverksamheten finns samlad i en organisation och kontakterna kan begränsas till en myndighetsledning. Därmed kan den politiska styrningen och uppföljningen underlättas, samordnas och vidareutvecklas.</P>
<P class="p85 ft8">Sammanfattningsvis kan utredningen konstatera att av de organisationsalternativ som redovisats är det endast alternativet med en samlad inspektionsmyndighet som helt fyller kravet på en transportslagsövergripande organisation i enlighet med direktiven för utredningen. En rad invändningar och farhågor kan föras fram mot att inrätta en samlad inspektionsmyndighet. Som utredningen tidigare konstaterat kan orsaken till att man pekar på olika hinder för en lösning av det slaget till en del sökas i organisatoriska förhållanden. Det tyngsta argumentet mot en sammanläggning är de risker en omlokalisering innebär för kompetensflykt och därmed för säkerhetsarbetet under uppbyggnadsperioden, som kan pågå under ett antal år. Riskerna för kompetensflykt kan dock delvis mildras genom valet av lokaliseringsort (en fråga som ligger utanför utredningens uppdrag) och ett successivt genomförande av en ny organisation. Andra invändningar är att transportslagen arbetar med olika regelverk och har olika finansieringskällor, vilket sätter gränser för hur långt verksamheterna kan integreras. Mot allt detta står att en sammanslagning skapar de bästa förutsättningarna för att på sikt nå en gemensam kultur och åstadkomma synergier i arbetet med säkerhet och skydd. Vidare är en sammanslagning ett</P>
<P class="p465 ft14">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr18 td268"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p19 ft44">Alternativa organisationsformer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft8">effektivare sätt att utnyttja <NOBR>OH-resurserna.</NOBR> En annan fördel är att statsmakternas styrning och uppföljning underlättas.</P>
<P class="p12 ft8">Vid en samlad bedömning finner utredningen att fördelarna med att inrätta en samlad inspektionsmyndighet inom transportområdet överväger. Den nya myndigheten bör kallas Trafikinspektionen.</P>
<P class="p740 ft14">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
</DIV>
<DIV id="page_277">
<P class="p741 ft7"><SPAN class="ft7">14</SPAN><SPAN class="ft112">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</SPAN></P>
<P class="p742 ft22"><SPAN class="ft22">14.1</SPAN><SPAN class="ft98">Inledning</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">För kommittéers och särskilda utredares arbete gäller kommitté- förordningens (1998:1474) bestämmelser. Enligt 14 § kommitté- förordningen gäller, att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt skall dessa konsekvenser också redovisas. När det gäller kostnadsökningar och inkomstminskningar för staten, kommuner eller landsting skall kommittén föreslå en finansiering.</P>
<P class="p655 ft8">Av 15 § nämnda förordning framgår att om förslagen i betänkandet har betydelse för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för syssel- sättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrations- politiska målen, skall konsekvenserna i de avseendena anges i betänkandet.</P>
<P class="p304 ft8">Av utredningsdirektiven för denna utredning (dir. 2005:108) framgår att samråd skall ske med Näringslivets nämnd för regel- granskning om konsekvenserna för små företag av förslag som läggs fram.</P>
<P class="p368 ft8">I det följande gås de konsekvenser igenom som utredningen, mot bakgrund av det ovan anförda, finner relevanta i sammanhanget.</P>
<P class="p743 ft14">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft22"><SPAN class="ft22">14.2</SPAN><SPAN class="ft98">Statsfinansiella konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p469 ft9"><SPAN class="ft9">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft17">Författningar avseende vägtrafik</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">Utredningen föreslår för vägtrafik vissa författningsändringar i väglagen (1971:948), kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor, vägkungörelsen (1971:954), förordningen (1990:719) om undersökning av olyckor, förord- ningen (1994:1215) om tekniska egenskapskav på byggnadsverk m.m., körkortsförordningen (1998:980) och trafikförordningen (1998:1276).</P>
<P class="p386 ft8">I sak innebär författningsändringarna att länsstyrelserna i samband med sin granskning av miljökonsekvensbeskrivningar i arbetsplaner får en ny uppgift att granska en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas vid vägbyggnation. Utredningen har vid kontakter med företrädare för en länsstyrelse fått uppgift om att en sådan granskning inte skulle vara betungande för verk- samheten. Visserligen kan kompetensen för trafiksäkerhetsfrågor inom länsstyrelserna variera, men enligt utredningens uppfattning, vilken också stärkts vid kontakterna med länsstyrelsen, bör det inte innebära något problem att få tillgång till behövlig kompetens. Cirka 100 arbetsplaner upprättas årligen i Sverige.</P>
<P class="p387 ft8">Förslagen leder också till att verksamheten i Vägtrafik- inspektionen, som i dag är en enhet inom Vägverket, skall brytas ut från verket och läggas i den nya myndigheten, Trafikinspektionen. På vägtrafikområdet får den nya myndigheten några nya uppgifter som varken Vägverket eller Vägtrafikinspektionen har i dag. Dessa nya uppgifter är tillsyn över väghållningen och kontroll av att föreskrifter om tekniska egenskapskrav avseende trafiksäkerhet vid byggande av nya allmänna vägar och gator följs samt utfärdande av föreskrifter om beskrivningar avseende trafiksäkerhet vid byggande av väg. Uppgifterna förväntas inte leda till några ytterligare kostnader för staten eftersom kompetens finns inom Vägverket och kan överföras till den nya myndigheten. Inte heller övriga förslag, dvs. att vidta olycksutredningar och att utfärda föreskrifter om tekniska egenskapskrav för allmänna vägar och gator avseende trafiksäkerhet kan antas leda till några nya utgifter för staten. Kompetens kan överföras från Vägverket till den nya myndigheten utifrån behovet. Samma sak gäller för överflyttningen av tillsyns- ansvaret över förarprövningen från Vägverket till Trafik- inspektionen.</P>
<P class="p744 ft14">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td287"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td288"><P class="p19 ft39">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft8">Det föreskriftsarbete som Trafikinspektionen åläggs och som inte utförs av Vägverket i dag är utfärdande av föreskrifter om beskrivning av trafiksäkerhet vid byggande av allmän väg. Inledningsvis kommer föreskriftsarbetet att medföra ett visst merarbete för Trafikinspektionen men när regelverket väl är på plats kommer det att kunna hanteras med relativt små resurser.</P>
<P class="p113 ft8">Vägtrafikinspektionen har uppskattat att samtliga de materiella förslag som utredningen presenterar skulle innebära att ytterligare 15 personer behöver tillföras verksamheten, vilket ungefär innebär en fördubbling av nuvarande personalstyrka.</P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft9">14.2.2</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för väghållarna</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Förslagen omfattar de offentliga väghållarna, dvs. Vägverkets regioner och kommunerna. Den nya uppgiften att upprätta en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas vid byggande av ny väg gäller enbart för allmänna vägar och påverkar därför Vägverkets regioner. Den uppgiften förväntas inte medföra annat än marginella kostnader. Att följa de nya föreskrifterna om vägar avseende tekniska egenskapskrav på byggnadsverk kommer inte att leda till någon merutgift för väghållarna eftersom regelverket redan finns.</P>
<P class="p304 ft8">Kommunerna är väghållare för gator och vissa allmänna vägar och träffas av föreskrifterna om tekniska egenskapskrav för vägar och gator som Trafikinspektionen får utfärda med stöd av förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. samt kontrollen över att föreskrifterna följs. De tekniska egenskapskraven finns redan i dag. Utredningens förslag innebär den skillnaden att det är en oberoende tillsynsmyndighet som får utfärda föreskrifterna och ha kontroll över att de efterlevs. I dag utfärdar Vägverket föreskrifterna och någon kontroll av en tillsynsmyndighet sker inte.</P>
<P class="p745 ft9"><SPAN class="ft9">14.2.3</SPAN><SPAN class="ft17">Det förordade alternativet för organisation av en gemensam myndighet</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">I utredningens uppdrag ingår att bedöma vilka konsekvenser som olika alternativa organisationsformer för transportslagsöver- gripande organisation kan medföra. Detta redovisas i avsnitt 13.</P>
<P class="p555 ft14">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft8">Det organisationsförslag som utredningen förordar är en gemensam tillsynsmyndighet för de fyra transportslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart. I den nya myndigheten skall ingå verksamhet i den befintliga Luftfartsstyrelsen, befintliga Järnvägs- styrelsen, Sjöfartsinspektionen samt Vägtrafikinspektionen med de nya uppgifter som föreslås tillföras Vägtrafikinspektionen. Utredningen kan inte i dagsläget överblicka vad inrättandet av den sammanslagna myndigheten i sig medför i fråga om kostnader. Klart är emellertid att på sikt kommer den nya myndigheten att medföra effektivare arbetsformer avseende tillsyn och föreskrifts- arbete över lag och lägre kostnader för administration m.m. jämfört med dagens organisation. Det är ett av skälen till att utredningen förordar detta alternativ.</P>
<P class="p333 ft22"><SPAN class="ft22">14.3</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser för trafiksäkerheten</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">Förslagen som utredningen lägger fram har som målsättning att i förlängningen öka trafiksäkerheten och de skall ses som ett led i arbetet för nollvisionen. Det är främst inom vägtrafikområdet som säkerheten inte uppfyller de mål som ställts av riksdagen och regeringen. Att tydliggöra väghållarnas ansvar för säkerheten i väghållningen är ett led i att göra deras uppgifter och skyldigheter mer synliga och att införa tillsyn av ett från väghållningen oberoende organ över den statliga väghållningen är ett sätt att garantera en granskning av att trafiksäkerhetsbestämmelser följs. Det är svårt att beräkna de positiva konsekvenserna av detta. Att granska trafiksäkerheten i planeringsprocessen vid byggande av väg ingår i ett förslag till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som kommissionen nyligen har lagt fram, KOM(2006)569 slutlig. I anslutning till förslaget redovisas beräknade vinster till följs härav. För vägar som ingår i <NOBR>TEN-vägnätet</NOBR> beräknades en minskning av <NOBR>12–16</NOBR> procent av antalet dödade i vägtrafikolyckor.</P>
<P class="p349 ft8">Den förordade organisationen med en myndighet som skall fungera som tillsynsmyndighet för frågor som rör trafiksäkerhet m.m. kommer enligt utredningens uppfattning också att ha positiv inverkan på trafiksäkerheten för samtliga transportslag genom att organisationsformen gynnar effektiva former för tillsyn, utbyte av erfarenheter, utbildningsmöjligheter avseende tillsynsmetodik etc. Genom att de administrativa kostnaderna blir lägre för en sådan myndighet jämfört med flera fristående myndigheter kan</P>
<P class="p416 ft14">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td287"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td288"><P class="p19 ft39">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft8">myndigheten öka sitt fokus på kärnverksamheten, vilket bör öka den totala säkerheten.</P>
<P class="p489 ft22"><SPAN class="ft22">14.4</SPAN><SPAN class="ft98">Samhällsekonomiska konsekvenser m.m.</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Förslagen förväntas leda till positiva samhällsekonomiska konsekvenser avseende färre dödade och skadade inom samliga transportslag.</P>
<P class="p12 ft8">Beträffande sammanslagningen av befintliga verksamheter till en myndighet avgör valet av lokaliseringsort vilka samhällsekonomiska konsekvenser förslaget får. Denna fråga ligger utanför utredningens uppdrag.</P>
<P class="p365 ft22"><SPAN class="ft22">14.5</SPAN><SPAN class="ft98">Konsekvenser för små företag</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">De bestämmelser som utredningen föreslår om vägtrafik berör offentliga väghållare, dvs. Vägverkets regioner och kommunerna. De enskilda väghållarna berörs inte. Små företag kan inte enligt utredningens uppfattning anses berörda på något sätt av bestämmelserna, varken i fråga om arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.</P>
<P class="p339 ft8">Det förordade alternativet till organisation innebär att såväl stora som små företag inom luftfart, sjöfart och järnväg får vända sig till en annan myndighet än tidigare, Trafikinspektionen. Denna myndighet skall i stället för Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen utfärda tillstånd, licenser, certifikat m.m. samt bedriva tillsynsverksamhet och utfärda föreskrifter. Samma verksamhet som i dag bedrivs av de nuvarande inspektions- verksamheterna skall i stället bedrivas av en enda myndighet. I materiellt hänseende föreslås inte några förändringar i regelverken som skulle kunna vara negativa för de företag som har kontakt med myndigheterna.</P>
<P class="p642 ft8">Att företag får vända sig till en större sammanslagen myndighet i stället för en myndighet som bara arbetar med ett transportslag kan under en övergångsperiod kräva informationsinsatser och att nya rutiner utarbetas för att lotsa dem rätt som söker kontakt med myndigheten. Utredningen förutsätter att Trafikinspektionen organiserar sin verksamhet så att det inte uppstår några nackdelar för företag som har kontakter med myndigheten. Det är en</P>
<P class="p650 ft14">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p747 ft8">ledningsfråga som ankommer på myndigheten Näringslivets nämnd för regelgranskning delar den uppfattningen.</P>
<P class="p748 ft14">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<P class="p749 ft7">Del E</P>
<P class="p91 ft7">Författningskommentar</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
</DIV>
<DIV id="page_285">
<P class="p4 ft7">15 Författningskommentar</P>
<P class="p43 ft8">Allmänt</P>
<P class="p325 ft9">Trafiksäkerhetsintresset i den statliga väghållningen, dvs. både vid byggande och drift av allmän väg tydliggörs bl.a. genom att ett grundläggande säkerhetskrav tas in i lag. Ansvar för tillsyn över att det grundläggande säkerhetskravet uppfylls ges till en tillsyns- myndighet, Trafikinspektionen. Om en väg inte hålls i säkert skick skall tillsynsmyndigheten kunna förelägga väghållaren att vidta åtgärder. Tillsynsmyndigheten skall kunna besluta om åtgärderna om föreläggandet inte följs.</P>
<P class="p339 ft9">Vid byggande av allmän väg föreslås att en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas tas in i arbetsplanen. Tillsyns- myndigheten föreslås få utfärda föreskrifter om beskrivningen. Länsstyrelsen föreslås granska beskrivningen innan den tas in i arbetsplanen.</P>
<P class="p113 ft9">Tillsynsmyndigheten föreslås få utfärda de föreskrifter om tekniska byggnadskrav för allmänna vägar och gator som rör trafik- säkerhet i syfte att minska risken för trafikolyckor på allmänna vägar och kommunala gator. Myndigheten får också kontrollera att föreskrifterna följs.</P>
<P class="p113 ft9">Trafikinspektionen föreslås få undersöka vägtrafikolyckor och de olyckor som i dag undersöks av Luftfartsstyrelsen, Sjöfarts- inspektionen och Järnvägsstyrelsen. Trafikinspektionen föreslås också få ansvar för tillsyn över förarprövningen.</P>
<P class="p12 ft9">Trafikinspektionen får besluta om grunder efter vilka Vägverket föreskriver högre hastighet än bashastigheten.</P>
<P class="p12 ft9">En instruktion för en sammanslagen myndighet för tillsyn av säkerhet inom <NOBR>järnväg-,</NOBR> tunnelbana- och spårväg samt luftfart, sjöfart och väg föreslås. Till följd av förslaget om en sammanslagen tillsynsmyndighet måste befintliga instruktioner för Sjöfartsverket och Vägverket ändras samt instruktionerna för Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen upphävas.</P>
<P class="p534 ft14">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft23">I ytterligare ett stort antal författningar måste namnändring ske till följd av att orden Luftfartsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen samt Sjöfartsverket (i de fall uppgiften har utförts av Sjöfarts- inspektionen) ersätts av Trafikinspektionen. Av dessa redovisar utredningen ett trettiotal. Det krävs namnändringar i ytterligare ett antal författningar härutöver. De författningar som enligt vad utredningen funnit bör gås igenom är följande. Tillträdes- förordningen (1992:118), förordningen (1992:291) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov, förordningen (1994:1808) om behöriga myndigheter på den civila luftfartens område, förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt, förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, säkerhets- skyddsförordningen (1996:633), förordningen (1997:262) om nationell väghållningsplan, förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, förordningen (1997:686) om ansökan och redovisning av ekonomiskt bidrag från Europeiska gemenskapen till den svenska delarna av transeuropeiska transportnätverken, förordningen (1998:1229) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken, förordningen (1999:1134) om belastningsregister, förordningen (1999:1135) om misstankeregister, förordningen (1999:279) med instruktion för Rikstrafiken, tullförordningen (2000:1306), lagen (2000:151) om marktjänster på flygplatser, förordningen (2001:650) om vägtrafik- register, förordningen (2004:501) om införande av driftsrestrik- tioner vid flygplatser, förordningen (2004:675) om omgivnings- buller, förordningen (2004:869) om avgift under år 2005 för Luftfartsstyrelsens verksamhet, förordningen (2005:142) om inskrivning av rätt till luftfartyg, förordningen (2005:626) om klimatrapportering, förordningen (2005:810) om restriktioner för luftfart inom vissa områden, förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner, tullagen (2000:1281) förordningen (2005:893) om marknads- kontroll av varor, sjömanslagen (1973:282), förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade- skydd, lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, förordningen (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbets- marknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen, mönstringslagen (1983:929), lagen (1998:293) och förordningen</P>
<P class="p751 ft14">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td6"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p19 ft39">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p752 ft9">(1998:898) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, förordningen (1984:831) om mönstring av sjömän, sjötrafikförordningen (1986:300), svävarförordningen (1986:305), förordningen (1989:548) om tillstånd för anställning på fartyg, förordningen (1991:1379) om handläggning av sjöfarts- ärenden vid utlandsmyndigheterna, förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter, sjölagen (1994:1009), förordningen (1994:1279) med bemyndigande att meddela föreskrifter och andra beslut enligt sjölagen (1994:1009), förordningen (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar, förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighetsfartyg, förordningen (1998:962) om vilotid för sjömän, förordningen (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal, förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet, fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogs- fartyg, förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd, lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, förordningen (2005:626) om klimat- rapportering och lagen (2006:1213) om hamnskydd.</P>
<P class="p753 ft22"><SPAN class="ft22">15.1</SPAN><SPAN class="ft66">Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)</SPAN></P>
<P class="p754 ft8">13 §</P>
<P class="p755 ft9">I ett nytt andra stycke anges ett grundläggande säkerhetskrav som skall gälla för nybyggnad av väg. Kravet innebär att en väg skall byggas så att skador till följd av dess användning förebyggs. Detta krav är utformat på samma sätt som det krav som ställs enligt 2 kap. 1 § järnvägslagen (2004:519) på järnvägsinfrastruktur m.m. Se vidare i avsnitten 6.8.10 och 11.2.</P>
<P class="p499 ft8">15 §</P>
<P class="p756 ft9">Den nya lydelsen av 15 § innebär att det, utöver en miljö- konsekvensbeskrivning, i en arbetsplan skall ingå en beskrivning av hur trafiksäkerheten skall beaktas i den planerade vägen. Beskrivningen skall godkännas av berörd länsstyrelse innan den tas in i arbetsplanen. Beskrivningen skall göras utifrån föreskrifter som Trafikinspektionen får utfärda, se förslaget till ändring av 38 § vägkungörelsen (1971:957). Se vidare i avsnitt 6.8.6 och 11.3.</P>
<P class="p508 ft14">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft8">26 §</P>
<P class="p757 ft9">Tillägget <SPAN class="ft8">i första stycket </SPAN>innebär att ett allmänt säkerhetskrav införs för drift av väg på samma sätt som vid byggande av väg.</P>
<P class="p184 ft9">I ett nytt <SPAN class="ft8">fjärde stycke </SPAN>införs en bestämmelse som tar sikte på det fallet att en väg inte hålls i trafiksäkert skick enligt första stycket. Den myndighet som regeringen bestämmer (Trafikinspektionen) får rätt att förelägga väghållaren att vidta åtgärder när en väg är i sådant skick att det medför risk för allvarliga skador att använda den. Tillsynsmyndigheten får, om föreläggandet inte följs, besluta om åtgärderna. Enligt 22 a § förvaltningslagen (1986:223) gäller, om inte något annat har föreskrivits, att beslut av en förvaltnings- myndighet överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten. Beslut som avses här bedömer utredningen är av karaktären att de inte skall kunna överklagas. Det rör sig om beslut av säkerhetskaraktär. Se avsnitt 11.2.</P>
<P class="p474 ft8">29 a §</P>
<P class="p361 ft9">I paragrafen, som är ny, bemyndigas regeringen att utse tillsyns- myndighet över efterlevnaden av 13 § andra stycket och 26 § första stycket väglagen (1971:948). Se avsnitt 11.2.</P>
<P class="p758 ft22"><SPAN class="ft22">15.2</SPAN><SPAN class="ft121">Förslaget till förordning om ändring i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">1 §</P>
<P class="p361 ft9">Ändringen innebär att Trafikinspektionen på samma sätt som Vägverket skall få vetskap om inträffad vägtrafikolycka varvid någon har skadats. Detta är en förutsättning för att Trafikinspek- tionen skall kunna fullgöra sina uppgifter i fråga om undersökning av olyckor enligt förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor som utredningen föreslår.</P>
<P class="p759 ft14">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr18 td6"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p19 ft39">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p760 ft8">2 §</P>
<P class="p761 ft9">Ändringen gäller olyckor i vilka någon har avlidit direkt eller inom 30 dagar och likställer Trafikinspektionen med Vägverket avseende polismyndigheternas rapporteringsplikt.</P>
<P class="p762 ft22"><SPAN class="ft22">15.3</SPAN><SPAN class="ft66">Förslaget till förordning om ändring i vägkungörelsen (1971:954)</SPAN></P>
<P class="p763 ft8">9 §</P>
<P class="p761 ft9">I paragrafen pekas Trafikinspektionen ut som den myndighet som skall tillse att allmän väg byggs och drivs i enlighet med bestäm- melserna i 13 § andra stycket och 26 § första stycket väglagen (1971: 948). Trafikinspektionen ges också rätt att enligt 26 § fjärde stycket väglagen utfärda förelägganden och fatta beslut om åtgärder när en väg inte är i trafiksäkert skick.</P>
<P class="p764 ft8">38 §</P>
<P class="p765 ft9">I ett nytt <SPAN class="ft8">andra stycke </SPAN>anges att Trafikinspektionen får meddela föreskrifter om upprättandet av och innehållet i den i 15 § väglagen föreslagna beskrivningen om trafiksäkerheten vid byggandet av ny väg samt följdändringen att samtliga väghållningsmyndigheter och länsstyrelser skall underrättas om föreskrifterna. I stycket före- skrivs också att Trafikinspektionen skall utöva tillsyn över att föreskrifterna efterlevs. Se avsnitt 11.2.</P>
<P class="p766 ft22"><SPAN class="ft22">15.4</SPAN><SPAN class="ft66">Förslaget till ändring i förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor</SPAN></P>
<P class="p767 ft8">3 §</P>
<P class="p768 ft9">I paragrafen sker ändringar till följd av att verksamheterna vid Luftfartsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen förs till Trafikinspektionen.</P>
<P class="p769 ft9">Dessutom ges Trafikinspektionen uppdraget att undersöka väg- trafikolyckor om det är påkallat från säkerhetssynpunkt, vilket för</P>
<P class="p770 ft14">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft9">närvarande är en uppgift för Statens haverikommission. Se avsnitt 8.5.</P>
<P class="p771 ft8"><NOBR>4–5</NOBR> §§</P>
<P class="p238 ft9">Enbart ändringar till följd av ändringarna i punkterna i 3 §.</P>
<P class="p772 ft22"><SPAN class="ft22">15.5</SPAN><SPAN class="ft121">Förslaget till ändring i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">18 §</P>
<P class="p361 ft9">Bestämmelsen innebär att Trafikinspektionen får utfärda de före- skrifter som behövs för tillämpningen av 6 § i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. såvitt avser trafiksäkerhet i fråga om allmänna vägar och gator utom vägtunnlar. Bestämmelsen täcker både allmänna vägar och gator. Se avsnitt 6.8.8 och 11.4.</P>
<P class="p549 ft8">38 a §</P>
<P class="p361 ft9">Trafikinspektionen skall kontrollera att föreskrifter meddelade med stöd av det nya bemyndigandet i 18 § följs. Paragrafen är utformad i enlighet med bemyndigandet i 23 § lagen (1994: 847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Enligt dagens bestämmelser finns det ingen myndighet som har ansvaret för denna kontroll.</P>
<P class="p773 ft22"><SPAN class="ft22">15.6</SPAN><SPAN class="ft121">Förslaget till förordning om ändring i körkorts- förordningen (1998:980)</SPAN></P>
<P class="p603 ft9">8 kap.</P>
<P class="p214 ft8">12 §</P>
<P class="p757 ft9">Förslaget innebär att Trafikinspektionen tar över tillsynsrollen avseende förarprövningen. Se avsnitt 6.4.2 och 12.5.2. All förar- prövning inkluderas, dvs. även den som görs av Försvarsmakten och inom skolväsendet.</P>
<P class="p424 ft14">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr18 td6"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td143"><P class="p19 ft39">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p774 ft22"><SPAN class="ft22">15.7</SPAN><SPAN class="ft66">Förslaget till förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276)</SPAN></P>
<P class="p775 ft9">3 kap.</P>
<P class="p776 ft9">17 §</P>
<P class="p777 ft9">I fjärde stycket görs ett tillägg av innebörd att Vägverkets föreskrifter att den högsta tillåtna hastigheten på väg skall vara 90 eller 110 kilometer i timmen skall följa de grunder för att bestämma hastighet som Trafikinspektionen bestämmer. Det finns inga sådana grunder utfärdade av en från väghållaren oberoende myndighet i dag. Se avsnitt 6.10.1, 6.10.3 och 12.5.3.</P>
<P class="p764 ft9">13 kap.</P>
<P class="p132 ft9">7 §</P>
<P class="p777 ft9">I bestämmelsen bemyndigas Trafikinspektionen att föreskriva de grunder som avses i 3 kap. 17 § fjärde stycket.</P>
<P class="p778 ft22"><SPAN class="ft22">15.8</SPAN><SPAN class="ft66">Förslag till förordning med instruktion för Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p779 ft23">Instruktionen är uppdelad i olika delar för respektive transportslag. Avsikten med instruktionen är att den skall täcka de områden</P>
<P class="p132 ft9">som de nuvarande instruktionerna täcker.</P>
<P class="p780 ft8">9 §</P>
<P class="p781 ft9">Jämfört med det mandat som Vägtrafikinspektionen har i dag innebär förslaget i tredje punkten en skärpning. Se avsnitt 12.5.4.</P>
<P class="p782 ft14">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft22">15.9 – 15.38 Följdändringar</P>
<P class="p10 ft8">15.9 och 15.10</P>
<P class="p783 ft9">Vägverkets och Sjöfartsverkets instruktioner ändras till följd av att verksamheten vid Vägtrafikinspektionen respektive Sjöfarts- inspektionen bryts ut.</P>
<P class="p728 ft8"><NOBR>15.11–15.38</NOBR></P>
<P class="p783 ft9">Följdändringar på grund av namnbyte från Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket till Trafikinspektionen. Författningsändringar aktualiseras också i ytterligare lagar och förordningar varav ett trettiotal avseende Luftfartsstyrelsen, ett tiotal avseende Järnvägsstyrelsen och ett femtiotal avseende Sjöfartsinspektionen.</P>
<P class="p784 ft14">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<P class="p785 ft7">Del F</P>
<P class="p101 ft7">Särskilda yttranden och bilagor</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
</DIV>
<DIV id="page_295">
<P class="p4 ft122">Särskilt yttrande</P>
<P class="p578 ft8">av Lena Byström Möller, Johan Franson, Marianne Ullvén och Håkan Östlin</P>
<P class="p786 ft22">Några synpunkter på hur arbetet i utredningen har bedrivits</P>
<P class="p337 ft9">Kommittédirektiven för översynen av inspektionsverksamheten tar sikte på hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav ifråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda. Förutom att belysa och analysera förutsättningarna för en sådan organisation anges i direktiven också att effekterna och konsekvenserna av olika överväganden i organisatoriskt och arbetsmässigt hänseende skall belysas och analyseras med avseende på de mål som finns för verksamheten. Utredningsuppdraget är omfattande och rör många aspekter.</P>
<P class="p475 ft9">Motiv för en gemensam organisationsform skulle enligt direktiven t.ex. kunna vara höjd säkerhet, bättre skydd, ökad effektivitet och sänkta kostnader samt de ytterligare argument som förts fram av trafikutskottet i betänkandet 2004/05:TU4. Det sätt på vilket direktiven formulerats vittnar om en betydande osäkerhet om vilka potentialer i form av ökad effektivitet och produktivitet som andra organisationsformer kan innehålla. Ett inslag i utredningen borde därför ha varit att på ett annat sätt än som skett i ett tidigt skede samla in fakta, djupare analysera och värdera det bearbetade materialet för att få en uppfattning om den aktuella och i detta fall specifika potentialens storlek i de hänseenden som framgår av direktiven.</P>
<P class="p475 ft9">Det förhållande att det kan finnas en potential är inte liktydigt med att den går att realisera till rimliga kostnader. För att realisera en potential krävs insatser och åtgärder vars kostnader kan överstiga de vinster som kan beräknas. Det måste finnas en kalkylerbar lönsamhet i de åtgärder som man lägger förslag om. Några sådana kalkyler finns inte genomförda. Det är därför svårt att värdera de förslag som lämnas.</P>
<P class="p787 ft14">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p788 ft22">Några viktiga aspekter som inte har tagits upp och belysts av utredningen</P>
<P class="p159 ft8">Verksamheternas utveckling</P>
<P class="p789 ft9">De fyra transportslag, som behandlas i utredningen, är mycket olika i fråga om utveckling och drift/användning av infrastruktur och fordon och i fråga om förares utbildning och användning av fordon och infrastruktur. Systemegenskaperna är olika. Olik- heterna i tekniskt, organisatoriskt och administrativt avseende är betydande. De individuella och kollektiva inslagen varierar mellan transportslagen. Allt detta har betydelse också för hur samhället kan och bör bygga upp de institutioner som ser till och övervakar att systemen – var och en för sig och tillsammans – fungerar på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt utifrån bl. a. de mål som rör säkerheten.</P>
<P class="p387 ft9">Det äger för närvarande rum en snabb teknisk och organisatorisk utveckling inom alla tranportslagen. Det sker en viktig omreglering inom järnvägens och luftfartens område. Nya tillsynsfunktioner förs in för att övervaka att konkurrensen är fri och att diskriminerande inslag elimineras och motverkas. Inom sjöfarten håller ett av IMO administrerat system för auditering av stater, liknande det som finns inom flyget, på att utvecklas, något som kommer att leda till förutsättningar för en global sjösäkerhets- kultur. Den olikhet som finns hos inspektionsmyndigheterna med avseende på roll, ställning och utveckling i utgångsläget är inte tillräckligt belyst med avseende på dess konsekvenser för andra organisatoriska former.</P>
<P class="p53 ft8">Synergier – kostnadsbesparingar</P>
<P class="p790 ft24">Det finns en allmän stark tro på att sammanslagningar av organisa- tioner inom likartade områden rymmer stora synergieffekter. Det finns dock åtskilliga studier som visar på betydande svårigheter att realisera synergierna. Tvärtom har många företag fått dras med stora omstruktureringsproblem under lång tid. De antaganden som görs om besparingspotential med den sammanläggning som föreslås är baserade på generella iakttagelser och antaganden från ESV men inte visade i detta specifika fall. Det kan enligt vår uppfattning mycket väl vara så att kostnaderna i stället kan komma att öka. Med större organisationer stiger kostnaderna för att</P>
<P class="p66 ft14">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td289"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p19 ft39">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">förmedla och sprida information inom organisationen brant. Beslutsvägarna blir längre och byråkratin med nödvändighet tyngre. Skalfördelarna är inte sällan negativa.</P>
<P class="p12 ft9">Utredaren har koncentrerat sitt intresse mot kostnaderna för lokaler, administration och IT. Dessa kan och ska hållas nere oberoende av alternativ. Som faktor för att avgöra om det ska vara den ena eller andra organisationsformen spelar de en mycket underordnad roll. Det viktigaste är hur den yttre effektiviteten påverkas. Effektiviteten i de nämnda delarna kan numera tillvaratas genom exempelvis samordning med andra myndigheter eller genom ”outsourcing”.</P>
<P class="p791 ft23">Valet av alternativ där tillsynen över landtransporter läggs i en myndighet och tillsynen över luft- och sjötransporter läggs i en annan utgår från enheternas nuvarande lokaliseringsorter. Därigenom undviks kompetensförluster som uppstår vid en omlokalisering samt att olika finansieringsformer – anslag och avgifter – blandas i en ny organisation. Detta alternativ innebär att expertkompetensen bibehålls. Kulturskillnader kommer dock att finnas och synergier i tillsynsverksamheten kommer inte att vinnas eftersom verksamheterna till stor del är internationellt styrda.</P>
<P class="p60 ft8">Kultur</P>
<P class="p792 ft9">Det finns betydande skillnader i kultur i de aktuella organisa- tionerna, som är naturliga med hänsyn till de skillnader som finns mellan transportslagen. Detta innebär dock inte att den humanistiska syn, som finns på säkerhet i transportverksamhet skiljer sig åt; den är grundmurad i Sverige. Men även sådana inslag som skilda finansieringsformer får effekter på personalens värderingar och beteenden. De påverkar självfallet också arbetssätt, arbetsformer och de processer som finns utvecklade för och i verksamheten. Denna problematik har inte tillräckligt ingående belysts i utredningen.</P>
<P class="p791 ft24">Inte heller är skillnaderna i fokuseringen på den internationella verksamhet och dess påverkan på de berörda organisationernas arbetssätt tydligt analyserade. Betydelsen av exempelvis de kraftiga löneskillnader som finns mellan de olika enheterna synes inte fullständigt analyserad. En utjämning av skillnaderna med hjälp av en ökad personalomsättning innebär inte automatiskt lägre kost- nader utan kan med stor sannolikhet komma att innebära högre</P>
<P class="p691 ft14">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9">genomsnittliga personalkostnader om kompetensen i frågorna skall bibehållas på den nuvarande nivån.</P>
<P class="p793 ft22">Konsekvenser av olika organisationsformer – bristande riskanalys</P>
<P class="p52 ft9">Varje organisation rymmer sina brister. Det finns inte en organisa- tion som löser alla problem. Vid en förändrad organisation följer nya gränssnitt med nya problem och nya risker. En del är av övergångskaraktär andra är permanenta. Det är väsentligt att identifiera, analysera och finna åtgärder för att hantera de olika typerna av risker. Särskilt väsentligt är det inom både de områden som nu är aktuella och de övriga områden som de olika inspektionsmyndigheterna också har ansvar för exempelvis marknad och sektor. De genomförda riskanalyserna är inte tillräckligt djupgående, vilket bidrar till svårigheterna att värdera de förslag som utredningen lämnar.</P>
<P class="p53 ft22">Möjligheterna att dra slutsatser av analyserna i utredningen</P>
<P class="p794 ft23">Utredaren lägger fram tre alternativa organisationsformer och betygsätter dessa utan mer ingående analyser. Utredaren förutsätter att alla tre formerna går att realisera med på även ganska kort sikt oförändrad effektivitet och bibehållen säkerhetsnivå. De uppgifter som ligger till grund för analysen baseras bl.a. på uppgifter tagna direkt ur de olika enheternas finansiella redovis- ning. De uppgifter som redovisas i utredningen är enligt vår uppfattning inte jämförbara. Det går inte att utifrån detta underlagsmaterial dra några säkra slutsatser. Uppgifterna skulle ha behövt bearbetas för att jämförbarhet skall uppnås.</P>
<P class="p85 ft9">Kostnaderna för eventuella omlokaliseringar ökar om förslagen om att föra över hela eller delar av sektorsansvaret och därtill hörande arbetsuppgifter till Järnvägsstyrelsen respektive en fristående Sjöfartsinspektion genomförs samt att etablera en utbyggd och fristående Vägtrafikinspektion. Antalet anställda som berörs ökar kraftigt. Tillsynsverksamheten kan inte ses skild från de övriga verksamheter som bedrivs och kommer att bedrivas av aktuella enheter.</P>
<P class="p795 ft14">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td289"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p19 ft39">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft24">Utredaren konstaterar att farhågor har framförts om att en gemensam organisation skulle leda till krav på en enhetlig säkerhetsnivå, vilket skulle leda till en sänkning av kraven inom de sektorer som idag har kommit närmare nollvisionen. I samman- hanget konstaterar utredaren att en gemensam organisation inte hindrar att de årliga säkerhetsmålen, som de formuleras i regle- ringsbrev och andra styrdokument, även i fortsättningen kan vara transportslagsspecifika. Vid utarbetandet av de årliga målen är utgångspunkten det aktuella säkerhetsläget och övriga förutsätt- ningar inom respektive sektor. Detta betyder att målen kommer att formuleras olika, vilket sannolikt innebär att insatser, sätt att arbeta och resursfördelningen också påverkas. Möjligheterna att uppnå de synergieffekter i säkerhetsarbetet som på sikt skulle kunna uppstå i en sammanslagen myndighet kan därmed komma att begränsas.</P>
<P class="p563 ft22">Internationellt</P>
<P class="p797 ft23">Ett förhållande, som framhävs i utredningen, är att en samman- slagen myndighet skulle leda till en gemensam säkerhetskultur till nytta för säkerhet och skydd inom hela transportsektorn. Detta är inte ett argument som bär. Säkerhetskulturen inom transportslagen skapas när det gäller luftfart, sjöfart och även – om än inte i samma mån – järnväg genom de internationella organisationer, som reglerar säkerhet och skydd. Ingen har tänkt tanken att slå ihop ICAO och IMO eller EMSA, EASA och ERA och ingen kommer heller att tänka den. Däremot diskuteras för närvarande inom luftfarten om de nationella tillsynsmyndigheterna i framtiden skall utgöra regionala kontor till EASA.</P>
<P class="p475 ft9">Luftfart, sjöfart och i ökad grad järnväg är styrd av interna- tionella organisationer. Utrymmet för statsmakterna att egentligen påverka det som sker är begränsat. Genom medlemskapet i ICAO och IMO och genom medlemskapet i EU har statsmakterna i praktiken lämnat ifrån sig en stor del av inflytandet över utvecklingen av säkerhet och skydd inom sjöfart, luftfart och järnväg. Något behov av att skapa en gemensam säkerhetskultur i Sverige finns inte; alla fyra transportslagen arbetar, som nämnts tidigare, utifrån en gemensam humanistisk grundsyn på säkerhet och skydd.</P>
<P class="p798 ft14">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
</DIV>
<DIV id="page_301">
<P class="p4 ft122">Särskilt yttrande</P>
<P class="p16 ft8">av Olof Hedberg</P>
<P class="p799 ft8">Regeringsformen skiljer tydligt mellan skatter och avgifter. För att en pålaga skall få betraktas som avgift krävs att den som betalar får något som motsvarar avgiften. Man brukar ofta kunna se avgiften och motprestationen i ett större sammanhang. Därför kan man fastställa en avgift till den genomsnittliga kostnaden för en viss prestation. Ibland kan man till och med föra resonemang om att influtna avgifter kan motsvara prestationerna inom en viss bransch. Ungefär så torde man resonera när man ser på den myndighets- avgift som betalas av flygföretagen för varje passagerare för att bekosta Luftfartsstyrelsens verksamhet. Och så resonerar man säkert också inom sjöfarten när olika sjöfartsavgifter används för att bekosta stora delar av Sjöfartsinspektionens verksamhet. Därmed har man också tangerat hur långt det är möjligt att använda sig av avgifter som finansieringsform.</P>
<P class="p13 ft8">Används en avgift för att bekosta något som faller utanför branschen förlorar avgiften sin egenskap av sådan och blir i stället en skatt. Endast riksdagen får besluta om skatter i Sverige. Influtna skattemedel ingår i statens budget, som sedan får disponeras på sätt som riksdagen bestämmer, regelmässigt som anslag.</P>
<P class="p113 ft8">Det huvudalternativ som föreslås av utredaren i detta betänkande innebär att två avgiftsfinansierade verksamhetsgrenar slås samman med två skattefinansierade. Detta är en lösning som jag är ytterst tveksam till om den blir hållbar om man inte förändrar finansieringen. Det kommer annars att ställa mycket stora krav på specialredovisning av alla inköp, löner, hyror m.m. så att medel som härrör från sjöfarten endast används för sjöfartsändamål, och likadant med medel som härrör från luftfarten endast används för luftfartsändamål. Personal från avgiftsfinansierad verksamhet kan inte anlitas ens för smärre göromål eller stöd på de skatte- finansierade verksamhetsgrenarna väg och järnväg, såvida man inte samtidigt inför ett i det närmaste millimeterrättvist redovisnings-</P>
<P class="p611 ft14">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p556 ft8">system med intern debitering av löner, hyror, småutgifter och liknande. Detta kommer att kräva en omfattande byråkratisering vid en gemensam tillsynsmyndighet, och kraftigt motverka den samordning och rationalisering som varit en ledstjärna för den tänkta reformen. De avgiftsfinansierade delarna är dessutom konjunkturkänsliga, vilket de skattefinansierade inte är. Även frågor om lönesättning och liknande kan behöva hanteras olikartat för väg och järnväg å ena sidan och sjöfart respektive luftfart å de andra sidorna.</P>
<P class="p800 ft8">Det förekommer i dag att myndigheter finansieras av en blandning av avgifter och skattemedel. Som regel ligger dessa myndigheters verksamhet inom samma bransch. Detta blir inte fallet med den föreslagna trafikinspektionen.</P>
<P class="p801 ft8">Om statsmakterna väljer att följa utredarens förslag måste man enligt min uppfattning också finna en enda gemensam finansieringsform för en sammanslagen verksamhet. Någon annan form än skattefinansiering har jag svårt att se.</P>
<P class="p802 ft14">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p803 ft15">Bilaga 1</P>
<P class="p804 ft84">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr15 td55"><P class="p27 ft22">Översyn av inspektionsverksamheten för</P></TD>
<TD class="tr15 td129"><P class="p152 ft22">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p27 ft123">säkerhets- och skyddsfrågor inom</P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p152 ft123">2005:108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p27 ft22">transportområdet</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p19 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td290"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
<TD class="tr40 td291"><P class="p19 ft67"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2005.</P>
<P class="p711 ft9">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p717 ft9">En särskild utredare skall undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda. Motiv för en gemensam organisationsform skulle t.ex. kunna vara höjd säkerhet och bättre skydd, ökad effektivitet och sänkta kostnader samt de ytterligare argument som förts fram av trafikutskottet i betänkandet 2004/05:TU4.</P>
<P class="p806 ft24">Utredaren skall kartlägga nuvarande organisation och ansvars- områden inom de myndigheter som bedriver verksamhet av det slag riksdagen avsett i det aktuella betänkandet. Vidare skall utredaren belysa behovet av och förutsättningarna för ytterligare regelverk för tillsyn inom vägtrafiken och bedöma vilka säkerhetsvinster som skulle kunna uppnås med en sådan reglering. Utredaren skall även redovisa hur olycksutredningar genomförs i befintlig verksamhet och vid behov föreslå förändringar. Det ingår i uppdraget att klarlägga vilka fördelar som finns med verksamhet som genomförs trafikslagsövergripande jämfört med separat verksamhet för olika trafikslag. Det ingår även i uppdraget att visa på arbetsformer som bättre än i dag bidrar till ökad säkerhet och bättre skydd i transportsektorn som helhet och att överväga vilken organisation som är den mest ändamålsenliga för att uppnå en genomgripande hög säkerhets- och skyddsnivå för alla trafikslag. Utredaren skall redovisa kostnader för olika alternativa organisationsformer och beräkna eventuella samordningsvinster. Utredaren skall även belysa konsekvenserna för säkerheten för</P>
<P class="p807 ft14">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p808 ft24">trafikslagen av de olika alternativen och även redogöra för hur det internationella säkerhetsarbete som de berörda verksamheterna deltar i skulle kunna påverkas. Möjligheten till samordning och effektivisering av arbetsprocesser skall belysas i olika alternativ till organisationsform. Utredaren skall vid behov föreslå förändringar av gällande regler samt lämna förslag till nya lagar och förordningar som krävs för att genomföra det alternativ som utredaren förordar.</P>
<P class="p334 ft9">Slutligen skall kopplingen mellan Statens haverikommissions verksamhet och de berörda myndigheternas egna olycksutred- ningar belysas.</P>
<P class="p139 ft9">Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.</P>
<P class="p53 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p809 ft23">Trafikutskottet anordnade hösten 2004 ett informationsmöte om sådan tillsyn m.m. på transportområdet som vanligen kallas inspektionsverksamhet. Riksdagen behandlade den 16 november 2004 utskottsbetänkandet Inspektionsverksamheten inom trafik- slagen (bet. 2004/05:TU4). Behandlingen fick som resultat ett tillkännagivande av riksdagen med utgångspunkt att en gemensam trafikinspektion skall tillskapas under första halvåret 2006. Riksdagen anser vidare att frågor om en trafikansvarslag och om olycksutredningar borde aktualiseras. Enligt tillkännagivandet skall regeringen snarast tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion skall vara organiserad.</P>
<P class="p56 ft9">Dagens organisation</P>
<P class="p809 ft23">Verk och myndigheter på transportområdet är i dag inte organiserade på ett sådant sätt att jämförbar verksamhet för varje trafikslag lätt kan avskiljas för att bilda en trafikslagsövergripande verksamhet. Berörd verksamhet som i dag bedrivs inom transport- området består såväl av normgivning som av tillståndsgivning och tillsyn. Verksamheten är uppdelad efter de olika trafikslagen: vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. De transportpolitiska målen är utformade på samma sätt för alla trafikslag. Det har länge förts fram av olika intressenter att det skulle kunna leda till samordningsvinster om myndigheterna ytterligare fördjupar sitt samarbete på transportområdet och då kanske särskilt i fråga om</P>
<P class="p362 ft14">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td292"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p810 ft23">verksamhet som sker för att upprätthålla säkerheten och skyddet i transportsystemet. Sedan ca 10 år har f.d. Järnvägsinspektionen, f.d. Luftfartsinspektionen och Sjöfartsinspektionen samarbetat enligt en särskild överenskommelse som även Vägtrafikinspek- tionen år 2003 anslöt sig till. Överenskommelsen har tillkommit på eget initiativ av inspektionerna.</P>
<P class="p811 ft23">Under viss samordning av Statens räddningsverk samarbetar Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen, inbördes och med andra tillsynsmyndigheter, inom området transport av farligt gods. Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket är också före- skrivande myndigheter (transportmyndigheter) på detta område.</P>
<P class="p188 ft23">Den s.k. inspektionsverksamheten som i olika former bedrivs för de olika trafikslagen är inte organisatoriskt knuten till respektive trafikverk på ett likartat sätt. Den 1 juli 2004 avskiljdes Järnvägsinspektionen från Banverket och ingår nu i den relativt nybildade myndigheten Järnvägsstyrelsen som är helt fristående från Banverket. Den 1 januari 2005 avskiljdes Luftfartsinspektionen och viss annan verksamhet från Luftfartsverket för att bilda den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen som också är helt oberoende av Luftfartsverket. De övriga två inspektionerna ingår fortfarande organisatoriskt i trafikverken om än med relativt fristående ställning, vilket särskilt gäller för Sjöfartsinspektionen som har egen myndighetsutövning.</P>
<P class="p524 ft9">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p812 ft23">Efter riksdagens tillkännagivande har regeringen gett de berörda inspektionerna och myndigheterna i uppdrag att särskilt redovisa pågående samarbete med avseende på erfarenhet, förebyggande verksamhet, metodfrågor, kvalitetsfrågor, tillsynsmetodik m.m. Denna redovisning, som lämnades den 1 mars 2005, tyder på att nuvarande samarbete enligt den befintliga överenskommelsen inte haft några påtagliga effekter. I redovisningarna framhåller samtliga att samarbetet, trots goda intentioner, varit begränsat och att den främsta orsaken till detta är de olikheter som finns mellan verksamheten för olika trafikslag i fråga om ansvar, roller och arbetssätt. Ett visst behov av samordning konstateras dock av Järnvägsstyrelsen för situationer där de olika trafikslagen kommer i konflikt med varandra som t.ex. vid plankorsningar järnväg/väg.</P>
<P class="p449 ft14">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft9">Regeringen har bedömt att de överväganden som förs fram i trafikutskottets betänkande motiverar att de berörda myndig- heterna och inspektionerna ser över och fördjupar det samarbete som tidigare förekommit. Därför gav regeringen den 21 april 2005 Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen uppdrag att ytterligare utveckla och dokumentera sin samverkan och beakta vad som sägs i trafik- utskottets betänkande 2004/05:TU4.</P>
<P class="p68 ft9">Uppdraget</P>
<P class="p603 ft9">Motiv för en gemensam organisationsform</P>
<P class="p329 ft9">Syftet med uppdraget är att undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för de verksamheter som berörs i betänkandet 2004/05:TU4. Motiv för en gemensam organisationsform kan t.ex. vara höjd säkerhet, bättre skydd mot brottsliga handlingar som riktar sig mot transportsystemet, ökad effektivitet och sänkta kostnader samt de ytterligare argument som förts fram av trafikutskottet i betänkandet.</P>
<P class="p291 ft23">Den verksamhet som pågår i dag inom de befintliga organisa- tionerna består av normgivning, tillståndsgivning och tillsyn. Den grundläggande frågan är vad som är gemensamt för de fyra trafikslagen när behöriga myndigheter utövar denna typ av verksamhet. För att ta reda på detta skall utredaren jämföra de uppgifter som de fyra myndigheterna eller verksamheterna har enligt de instruktioner, regleringsbrev m.m. som styr deras verksamhet. Exempelvis har det genom lagstiftning inom EU blivit nödvändigt att lägga vissa uppgifter i fråga om marknadstillsyn och övervakning av konkurrens på Järnvägsstyrelsen. Det har även ansetts lämpligt att Luftfartsstyrelsen och inte Luftfartsverket skall ha det övergripande ansvaret för sektorns utveckling, att vara s.k. sektorsmyndighet.</P>
<P class="p387 ft9">En annan fråga utredaren skall analysera är om det finns olika uppfattningar om säkerhetsnivåer dels inom de olika trafikslagen, dels i förhållande till andra områden som exempelvis elförsörjning, kärnkraft eller arbetsmiljö.</P>
<P class="p621 ft14">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td292"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft9">Särskilda förhållanden för vägtrafiken</P>
<P class="p383 ft9">Många frågor som rör kontroll och tillståndsgivning hanteras när det gäller sjö- och luftfart och järnvägstrafik av Sjöfartsinspek- tionen, Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen. I fråga om sjöfart utövar även Kustbevakningen viss ko troll och tillsyn. Motsvarande verksamhet handhas inom vägtrafikområdet inte av någon central inspektionsmyndighet utan av exempelvis polis, länsstyrelse och aktiebolaget Svensk Bilprovning. Behovet av och förutsättningarna för ändrade eller nya regelverk för tillsyn m.m. inom vägtrafiken kan därför behöva utredas särskilt i anslutning till att överväganden görs om en sammanslagen inspektionsverksamhet på transport- området.</P>
<P class="p598 ft9">Utredningsarbetet</P>
<P class="p813 ft9">Utredaren skall under arbetet</P>
<P class="p814 ft23">kartlägga de nuvarande myndigheternas och inspektionernas ansvarsområden, inklusive graden av oberoende ställning och överväga om det finns behov av att justera gränsdragningen mellan de berörda verksamheterna och andra myndigheter för att få ett enhetligt ansvar för alla trafikslag,</P>
<P class="p815 ft9">belysa vilka som berörs av de nuvarande myndigheternas och inspektionernas verksamhet,</P>
<P class="p816 ft9">belysa hur säkerhetsarbetet finansieras hos de olika myndig- heterna och inspektionerna,</P>
<P class="p817 ft9">göra en genomgång av resultatet av det samarbete mellan de fyra olika inspektionsverksamheterna som tidigare förekommit och studera resultatet av den fördjupade samverkan som inleddes den 1 juli 2005,</P>
<P class="p818 ft9">kartlägga de internationella regler som styr säkerhetsarbetet, tillståndsgivningen, standardisering och normgivning för de olika trafikslagen varvid särskild uppmärksamhet bör ges åt de internationella regelverk som styr främst Luftfartsstyrelsens och Sjöfartsinspektionens verksamheter samt utvecklingen av internationella regelverk som avser säkerheten inom spårbunden trafik och vägtrafik,</P>
<P class="p819 ft9">redovisa hur de internationella reglerna omsatts i svensk lagstiftning,</P>
<P class="p683 ft14">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p820 ft9">redovisa och analysera hur inspektionsverksamheten kan beröras av pågående arbete med genomförande av <NOBR>EG-lag-</NOBR> stiftning, exempelvis av direktivet om säkerhet i vägtunnlar,</P>
<P class="p821 ft9">undersöka konsekvenserna av att vissa uppgifter hos främst Luftfartsstyrelsen, men även Järnvägsstyrelsen och Sjöfarts- inspektionen, kommer att tas över eller behandlas av EU- myndigheter,</P>
<P class="p821 ft9">belysa behovet av och förutsättningarna för ändrade eller nya regelverk för tillsyn inom vägtrafiken, vilka säkerhetsvinster som skulle kunna uppnås med en sådan reglering och, om behov av lagstiftning kan konstateras, föreslå hur lagstiftningen skall utformas,</P>
<P class="p822 ft9">belysa kopplingen mellan verksamheten hos Statens haveri- kommission och de olycksutredningar som genomförs i befintlig verksamhet hos trafikmyndigheterna samt vid behov föreslå förändringar,</P>
<P class="p821 ft9">undersöka ansvarsförhållanden i fråga om räddningstjänst och vid behov föreslå förändringar,</P>
<P class="p821 ft9">belysa beroendet av <NOBR>IT-system</NOBR> och förutsättningarna för informationssäkerhetsarbetet i det övergripande säkerhets- arbetet inom transportsektorn,</P>
<P class="p821 ft9">kartlägga de berörda myndigheternas och inspektionernas respektive ansvar när det gäller krisberedskapsfrågor,</P>
<P class="p823 ft9">klarlägga vilka möjligheter till och fördelar som finns med verksamhet som genomförs trafikslagsövergripande jämfört med verksamhet uppdelad efter trafikslag, och visa på arbetsformer som bättre än i dag bidrar till ökad säkerhet och bättre skydd i transportsektorn som helhet,</P>
<P class="p822 ft9">redovisa olika lämpliga alternativ till organisationsform och närmare överväga vilken organisation som är den mest ändamålsenliga för att uppnå en genomgående hög säkerhets- och skyddsnivå för alla trafikslag,</P>
<P class="p821 ft9">redovisa kostnader för de olika alternativen och beräkna eventuella samordningsvinster, även från administrativa och ekonomiska utgångspunkter, jämfört med andra lösningar,</P>
<P class="p821 ft9">belysa finansieringen av verksamheten i de olika alternativen, samt för de förslag som har statsfinansiella konsekvenser lämna förslag till finansiering,</P>
<P class="p751 ft14">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td292"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft9">bedöma konsekvenserna för säkerheten och skyddet inom de fyra trafikslagen av de olika alternativen,</P>
<P class="p814 ft45">bedöma konsekvenserna från säkerhetssynpunkt och från organisatorisk synpunkt för arbetet med att utfärda föreskrifter samt tillsyn inom området transport av farligt gods,</P>
<P class="p825 ft9">redogöra för konsekvenserna för det internationella arbetet och hur det kan fullgöras vid val av olika alternativ till organisation och bedöma hur detta påverkar möjligheten till samordning och effektivisering av arbetsprocesser i olika alternativ till organisationsform,</P>
<P class="p815 ft9">bedöma konsekvenserna för de delar av verksamheten hos dagens inspektioner och myndigheter som inte kan komma att omfattas av en transportslagsövergripande inspektions- verksamhet, t.ex. viss tillståndsgivning och godkännanden av teknisk utrustning, marknadsövervakning och marknads- kontroll,</P>
<P class="p815 ft9">bedöma möjligheten att rekrytera och behålla kompetent personal i de olika alternativen,</P>
<P class="p817 ft9">vid behov lämna förslag till förändringar i existerande lag- stiftning eller till nya lagar och förordningar som krävs för att genomföra det alternativ som utredaren förordar samt</P>
<P class="p817 ft9">utforma rutiner och processer till eventuellt nya arbetsformer som följer av utredarens förslag till organisation.</P>
<P class="p491 ft9">Arbetsmetoder och redovisning</P>
<P class="p826 ft23">Utredarens arbete skall bedrivas i nära samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Under arbetet skall utredaren rådgöra med Ansvarskommittén (Fi 2003:02) och beakta förslag om den statliga tillsynsverksamheten. Tillsynsutredningen (Ju 2000:06) har i sitt slutbetänkande Tillsyn (SOU 2004:100) bl.a. föreslagit en allmän tillsynslag som slår fast grundläggande principer för statlig tillsyn. Betänkandet har remissbehandlats och beredningen i Regeringskansliet sker med utgångspunkten att ett förslag till lag skall överlämnas till riksdagen under våren 2006. Utredaren skall följa och beakta den fortsatta beredningen av Tillsynsutredningens förslag. Samråd skall ske med Näringslivets nämnd för regelgranskning om konsekvenserna för små företag av</P>
<P class="p827 ft14">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p19 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft15">SOU 2007:4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p747 ft9">förslag som läggs fram. Vid behov kan utredaren sammankalla arbets- och referensgrupper.</P>
<P class="p15 ft9">Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.</P>
<P class="p828 ft9">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p829 ft14">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p146 ft6">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p830 ft71"><SPAN class="ft111">1.</SPAN><SPAN class="ft124">Telefonförsäljning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p831 ft71"><SPAN class="ft111">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Från socialbidrag till arbete.</SPAN></P>
<P class="p832 ft71"><SPAN class="ft71">+</SPAN><SPAN class="ft125">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p833 ft71"><SPAN class="ft71">+</SPAN><SPAN class="ft125">Lättläst. Sammanfattning. S.</SPAN></P>
<P class="p834 ft71"><SPAN class="ft111">3.</SPAN><SPAN class="ft124">Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p835 ft71"><SPAN class="ft111">4.</SPAN><SPAN class="ft124">Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p836 ft71">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB34312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p146 ft6">Systematisk förteckning</P>
<P class="p837 ft126">Justitiedepartementet</P>
<P class="p838 ft71">Föräldraskap vid assisterad befrukning. [3]</P>
<P class="p839 ft126">Socialdepartementet</P>
<P class="p838 ft71">Från socialbidrag till arbete.</P>
<P class="p840 ft71"><SPAN class="ft71">+</SPAN><SPAN class="ft125">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p840 ft71"><SPAN class="ft71">+</SPAN><SPAN class="ft125">Lättläst. Sammanfattning. [2]</SPAN></P>
<P class="p839 ft126">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p841 ft71">Telefonförsäljning. [1]</P>
<P class="p842 ft126">Näringsdepartementet</P>
<P class="p841 ft71">Trafikinspektionen</P>
<P class="p843 ft71">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GVB34SOU_2007__4.pdf2929309pdfTrafikinspektionenhttps://data.riksdagen.se/fil/80577AB3-153D-42B9-8115-F6C1A4F4C77AGWB34d2SOU_2008__4_d2.pdf3011469pdfOmreglering av apoteksmarknaden, del 2https://data.riksdagen.se/fil/59FA41CC-8429-49DE-9816-216B401A871E