<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420418</hangar_id>
 <dok_id>GVB337</dok_id>
 <rm>2007</rm>
 <beteckning>37</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2007:37</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>37</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 13:07:44</systemdatum>
 <publicerad>2008-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vård med omsorg - möjligheter och hinder</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Vård med omsorg - möjligheter och hinder&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 265px 0px 143px 149px;padding: 0px;border: none;width: 645px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 645px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 261px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:618px;left:349px;z-index:-1;width:134px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:134px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 348px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 584px 302px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 805px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 360px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:354px;left:65px;z-index:-1;width:432px;height:148px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:432px;height:148px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:193px;left:65px;z-index:-1;width:425px;height:38px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:425px;height:38px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:465px;height:95px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:465px;height:95px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:57px;z-index:-1;width:429px;height:25px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:429px;height:25px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:64px;z-index:-1;width:426px;height:446px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:426px;height:446px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:76px;z-index:-1;width:304px;height:433px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:304px;height:433px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:66px;z-index:-1;width:305px;height:433px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:305px;height:433px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:304px;height:422px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:304px;height:422px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:60px;z-index:-1;width:424px;height:214px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:424px;height:214px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:53px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:435px;height:53px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:305px;height:464px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:305px;height:464px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:76px;z-index:-1;width:303px;height:342px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:303px;height:342px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:304px;height:377px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:304px;height:377px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:343px;left:0px;z-index:-1;width:304px;height:354px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:304px;height:354px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:66px;z-index:-1;width:292px;height:465px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:292px;height:465px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:548px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:439px;height:548px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:54px;z-index:-1;width:440px;height:686px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:440px;height:686px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:709px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:439px;height:709px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:54px;z-index:-1;width:440px;height:686px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:440px;height:686px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:418px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:439px;height:418px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:65px;z-index:-1;width:437px;height:44px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:437px;height:44px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:66px;z-index:-1;width:342px;height:187px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:342px;height:187px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:393px;left:0px;z-index:-1;width:341px;height:244px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:341px;height:244px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:341px;height:227px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:341px;height:227px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:663px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:663px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:66px;z-index:-1;width:330px;height:442px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:330px;height:442px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:322px;height:329px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:322px;height:329px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:441px;height:647px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:441px;height:647px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:52px;z-index:-1;width:441px;height:205px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:441px;height:205px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:243px;height:188px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:243px;height:188px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:57px;z-index:-1;width:435px;height:209px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:435px;height:209px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:575px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:439px;height:575px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:544px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:439px;height:544px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:54px;z-index:-1;width:440px;height:699px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:440px;height:699px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:141px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:439px;height:141px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:360px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:135px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:434px;height:135px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 271px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:404px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:404px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:137px;z-index:-1;width:273px;height:205px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:273px;height:205px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 71px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 282px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:153px;left:66px;z-index:-1;width:371px;height:244px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:371px;height:244px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:57px;z-index:-1;width:425px;height:479px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:425px;height:479px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 197px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_4 {border:none;margin: 12px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 260px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_5 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 181px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 35px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_6 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_7 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:56px;z-index:-1;width:435px;height:545px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:435px;height:545px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:57px;z-index:-1;width:435px;height:516px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:435px;height:516px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 508px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 280px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 110px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 228px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:100px;z-index:-1;width:425px;height:146px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:425px;height:146px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:7px;z-index:-1;width:410px;height:244px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:410px;height:244px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 69px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:572px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:189px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:430px;height:189px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:57px;z-index:-1;width:303px;height:21px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:303px;height:21px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:251px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:421px;height:251px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:74px;z-index:-1;width:292px;height:246px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:292px;height:246px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:145px;z-index:-1;width:272px;height:206px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:272px;height:206px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:486px;left:79px;z-index:-1;width:272px;height:224px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:272px;height:224px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:53px;z-index:-1;width:285px;height:175px;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:285px;height:175px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 112px 92px;padding: 0px;border: none;width: 702px;height: 918px;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:873px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:609px;height:873px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 258px 92px;padding: 0px;border: none;width: 702px;height: 770px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:770px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:609px;height:770px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 94px 0px 319px 92px;padding: 0px;border: none;width: 702px;height: 710px;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:70px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:640px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:609px;height:640px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 94px 0px 252px 92px;padding: 0px;border: none;width: 702px;height: 777px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:683px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:609px;height:683px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 94px 0px 105px 92px;padding: 0px;border: none;width: 702px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:70px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:709px;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:609px;height:709px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 114px 0px 49px 113px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:3px;z-index:-1;width:349px;height:477px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:349px;height:477px;}

#page_364 #inl_img1 {position:relative;width:2px;height:23px;}
#page_364 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:23px;}



#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 49px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:95px;height:967px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:95px;height:967px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 49px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:95px;height:810px;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:95px;height:810px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 49px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:95px;height:839px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:95px;height:839px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 49px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:95px;height:895px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:95px;height:895px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 120px 0px 177px 119px;padding: 0px;border: none;width: 697px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 96px 0px 186px 119px;padding: 0px;border: none;width: 697px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 697px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 569px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 189px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 840px 193px;padding: 0px;border: none;width: 601px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 196px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:646px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:458px;height:646px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 624px 187px;padding: 0px;border: none;width: 607px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:222px;height:179px;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:222px;height:179px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft5{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft6{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft7{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft12{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft20{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft21{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft22{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft23{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft24{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft25{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft26{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft30{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft33{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft36{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft37{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft42{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft44{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft45{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft46{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft47{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft48{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft49{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft50{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft51{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft52{font: 12px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft53{font: italic 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft54{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft55{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft56{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft57{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft58{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft59{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft60{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft61{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft62{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft63{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft66{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft67{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft68{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft69{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 19px;}
.ft70{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft71{font: 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft72{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft73{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft74{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft75{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft76{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft77{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft78{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft80{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft81{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft82{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft84{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft85{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft87{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 17px;}
.ft88{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft89{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft90{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft91{font: bold 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft92{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft94{font: bold 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft95{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft96{font: italic 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft97{font: 25px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft98{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft103{font: bold 14px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft106{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft107{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft110{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 35px;line-height: 17px;}
.ft111{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 32px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft115{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 18px;}
.ft116{font: bold 6px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft117{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft118{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft119{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft120{font: 7px 'MS PGothic';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft121{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft122{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft123{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft124{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft126{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft127{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft128{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft129{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft130{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft131{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft132{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft133{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft134{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft135{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft136{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft137{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft138{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft139{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft140{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft141{font: italic 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft142{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 57px;line-height: 18px;}
.ft143{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 57px;line-height: 19px;}
.ft144{font: 10px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft145{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft146{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft147{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft148{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft149{font: 12px 'Wingdings';line-height: 14px;}
.ft150{font: bold 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft151{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft152{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft153{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft155{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft156{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft157{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft158{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft159{font: bold 14px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft160{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft161{font: bold 16px 'Verdana';line-height: 19px;}
.ft162{font: 12px 'Verdana';line-height: 14px;}
.ft163{font: 11px 'Verdana';line-height: 15px;}
.ft164{font: 12px 'Verdana';line-height: 15px;}
.ft165{font: bold 12px 'Verdana';line-height: 14px;}
.ft166{font: italic 12px 'Verdana';line-height: 14px;}
.ft167{font: 12px 'Verdana';line-height: 33px;}
.ft168{font: 12px 'Verdana';line-height: 25px;}
.ft169{font: 12px 'Verdana';line-height: 26px;}
.ft170{font: 12px 'Verdana';line-height: 24px;}
.ft171{font: bold 12px 'Verdana';line-height: 15px;}
.ft172{font: 16px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft173{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft174{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft175{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft176{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft177{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft178{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft179{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft180{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft181{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft183{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft184{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft185{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft186{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 447px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 623px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 209px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 701px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 506px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p98{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p101{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: center;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 169px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 133px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p248{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 115px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 133px;padding-right: 79px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p258{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 451px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 360px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 133px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 395px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 309px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 151px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 479px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 359px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 12px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 426px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 422px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 418px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 470px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 156px;padding-right: 338px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p450{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 96px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 41px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 41px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 70px;padding-right: 336px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p537{text-align: left;padding-right: 466px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 486px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 453px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 502px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 437px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 464px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;margin-top: 608px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 465px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 277px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;margin-top: 598px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 352px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: right;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 319px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 299px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p646{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 369px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 328px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -39px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -39px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p682{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: left;margin-top: 407px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 392px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 339px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 110px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 363px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 328px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 384px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p802{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 506px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 389px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 317px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -66px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 362px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -66px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p840{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 178px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p843{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p848{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 132px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p859{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p868{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p869{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p870{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p871{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p882{text-align: right;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 377px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 307px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p945{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 311px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 152px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 237px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 152px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 95px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 121px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 91px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 245px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 232px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 138px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 164px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 336px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 488px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 336px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 580px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 77px;padding-right: 480px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 478px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 336px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 131px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 336px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1067{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1068{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1074{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1075{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1086{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 205px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 402px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 415px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1133{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 390px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1142{text-align: left;padding-right: 435px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 428px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 402px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 413px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #828282 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #828282;}
.td153{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #6f6f6f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #6f6f6f;}
.td160{border-bottom: #aeaeae 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #aeaeae;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #474747 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #525252 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #525252 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #525252 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #525252 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #525252 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #525252 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 16px;}
.tr7{height: 52px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 24px;}
.tr10{height: 14px;}
.tr11{height: 22px;}
.tr12{height: 3px;}
.tr13{height: 15px;}
.tr14{height: 4px;}
.tr15{height: 17px;}
.tr16{height: 27px;}
.tr17{height: 26px;}
.tr18{height: 25px;}
.tr19{height: 33px;}
.tr20{height: 8px;}
.tr21{height: 13px;}
.tr22{height: 9px;}
.tr23{height: 11px;}
.tr24{height: 6px;}
.tr25{height: 10px;}
.tr26{height: 29px;}
.tr27{height: 51px;}
.tr28{height: 30px;}
.tr29{height: 47px;}
.tr30{height: 23px;}
.tr31{height: 32px;}
.tr32{height: 35px;}
.tr33{height: 34px;}
.tr34{height: 12px;}
.tr35{height: 7px;}
.tr36{height: 5px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 381px;margin-left: 110px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 415px;margin-top: 7px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t12{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 487px;margin-left: 10px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 462px;margin-left: 1px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 421px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 399px;margin-left: 70px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t21{width: 432px;margin-left: 1px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 12px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 436px;margin-left: 65px;margin-top: 4px;font: italic 12px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 15px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t26{width: 173px;margin-left: 102px;margin-top: 51px;font: 16px 'Arial';}
.t27{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 55px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 431px;margin-left: 2px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 83px;font: bold 16px 'Arial';}
.t30{width: 183px;margin-top: 28px;font: 8px 'Arial';}
.t31{width: 333px;margin-left: 22px;font: italic 6px 'Arial';}
.t32{width: 379px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: italic 12px 'Arial';}
.t33{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 32px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 260px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t35{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 228px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 7px;font: bold 9px 'Arial';}
.t38{width: 423px;margin-left: 3px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t39{width: 298px;margin-left: 59px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t40{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t41{width: 420px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 351px;margin-left: 66px;margin-top: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t43{width: 271px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 609px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t45{width: 609px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';}
.t46{width: 609px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t47{width: 580px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 580px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 578px;margin-left: 6px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 589px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 589px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB3371x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vård med omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– möjligheter och hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande från Delegationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;för mångfald inom vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Stockholm 2007&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Regeringen fastställde den 12 april 2006 direktiven (dir. 2006:42) för en Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Delegationen inledde sitt arbete efter sommaren 2006 och antog namnet Delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Inger Schörling förordnades &lt;NOBR&gt;2006-04-15&lt;/NOBR&gt; till ordförande och Ola Johansson &lt;NOBR&gt;2006–07–01&lt;/NOBR&gt; och Bosse Olsson &lt;NOBR&gt;2006–08-20&lt;/NOBR&gt; till sekreterare i delega- tionen. Delegationens assistent har varit Sara Freeman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Arbetet inriktades på att i ett delbetänkande ge underlag för en vid diskussion av villkoren för de små privata företagens, koopera- tivens och organisationernas medverkan i den offentligt finansie- rade hälso- och sjukvård och äldreomsorgen. Hur har deras verksamheter utvecklats i inriktning och omfattning? Hur ser de på vård- och omsorgssystemens utformning och villkoren för med- verkan? Inom vilka områden finns behov av förändringar och vilka åsikter och förslag för de fram? Avsikten var att skapa ett underlag för en bred diskussion inför formandet av det slutliga betänkandet 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Den 21 mars 2007 förordnade regeringen experter och sak- kunniga att biträda delegationen. I anslutning till att regeringen utsåg experter och sakkunniga knöt delegationen till sitt arbete en referensgrupp med representanter för vård- och omsorgsföretag, patientorganisationer, etniska och religiösa organisationer samt andra organisationer berörda av delegationens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Den 3 maj 2007 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv begränsa delegationens uppdrag till att den 1 juni 2007 lämna ett betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Regeringens förordnande av experter och sakkunniga till delega- tionen och bildandet av referensgrupp kom därmed i ett mycket sent skede av delegationens arbete. Deras möjligheter att påverka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p11 ft5"&gt;delegationens arbete och inriktning har därför varit kraftigt begrän- sad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;I regeringens tilläggsdirektiv inskränks uppdraget till att enbart omfatta en kartläggning över verksamhet som bedrivs av idéburna organisationer samt lyfta fram exempel på sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;Det betänkande, som härmed överlämnas, är därför huvud- sakligen en kartläggning av omfattning, och villkor och hinder för små privata företag, kooperativa företag och ideella organisationer att bedriva verksamhet inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Kartläggningen omfattar även litteratur och forskning, samt jämförelser med andra länder och EU:s påverkan inom vård- och omsorgsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;Delegationen har haft fokus på de företag som ingår i uppdraget men också på medborgaren, brukaren och patienten och relationen mellan social- och näringspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Betänkandet är en dokumentation av de synpunkter och uppfatt- ningar som kommit fram i ett nära samarbete med företagen och dess intresseorganisationer genom enkäter, djupintervjuer, intresse- möten och arbetsseminarier (se vidare i referenslistan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft5"&gt;Vid arbetsseminarierna har en fördjupad diskussion utifrån olika problemställningar förknippade med delegationens uppdrag förts mellan forskare och praktiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;I bilagor redovisas underlag och rapporter från arbetssemina- rierna samt övriga av delegationen beställda underlag. När dessa ingår som underlag för fakta eller resonemang i betänkandet finns liksom för annat källmaterial hänvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft5"&gt;Samarbete och kunskapsinhämtning har även innefattat kontakt med närstående utredningar och myndigheter, berörda departement genom expertgruppen och det civila samhället genom referens- gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft5"&gt;Delegationen överlämnar härmed sitt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft5"&gt;Stockholm 1 juni 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft5"&gt;Inger Schörling ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft5"&gt;/Ola Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Bosse Olsson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sakkunniga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft5"&gt;Anna Brooks, Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Ulrica Dyrke, Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft5"&gt;Marie Ericsson, Integrations- och jämställdhetsdepartementet Kent Ivarsson, Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft6"&gt;Helena Linde, Finansdepartementet Åsa Schedin, Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Experter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft5"&gt;Cecilia Berglin, Sveriges kommuner och landsting Anna Ingmanson, Sveriges kommuner och landsting Lars Nyberg, Verket för näringslivsutveckling, Nutek Per Arne Sundbom, Konkurrensverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Stig Almquist, Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;Referensgrupp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft6"&gt;Karin Abramsson, Lantbrukarnas riksförbund Hans Andersson , Cesam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft5"&gt;Eva Arvidsson, Equal Social Enterprises Birgitta Berggren, Coompanion Västernorrland &lt;NOBR&gt;Inga-Lill&lt;/NOBR&gt; Bjöörn, Astma- och Allergiförbundet Håkan Bystedt, Kooperativa institutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Per Eckerdal, Bräcke Diakoni&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft5"&gt;Kurt Ericsson, PRIVO, VD Bergslagsgården Torill Findeisen, HSB Omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Per Fontin, Coompanion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft5"&gt;Julio Fuentes, SIOS, Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Ingela Holmertz, Röda korset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Helena Kivisaari, &lt;NOBR&gt;Sverige-finska&lt;/NOBR&gt; riksförbundet Björn Ljung, Praktikertjänst AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft6"&gt;Arne Mårtensson, Kooperativa Förhandlingsorganisationen, KFO Simone Nadbornik, Judiska församlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft5"&gt;Shori Sand, Barnmorskemottagningen Storken Peter Seger, Sophiahemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Lotta Säfström, direktor Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p34 ft4"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;1 Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Att lyfta fram exempel och belysa möjligheter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;hinder........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;Begrepp och definitioner .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;Statistik och andra förutsättningar för kartläggningen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hälso- och sjukvården – alla landsting engagerar privata&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;vårdgivare..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;3.3 En mer detaljerad bearbetning av &lt;NOBR&gt;SCB-statistik ....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Omvårdnadskooperativet Brismarksgårdens uppgång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;och fall ......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;Vad säger vårdtagarna? ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;Enkät till vård- och omsorgsföretag .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;Vill organisationer medverka?.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;Kartläggning &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;kompletterande perspektiv ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett exempel inom hälso- och sjukvården – Vårdval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Halland .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p42 ft5"&gt;3.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Utveckling av vård och omsorg i &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv...................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p42 ft5"&gt;3.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Forskning om idéburna organisationer.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p42 ft5"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Mångfald, etik och värdegrund..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p42 ft5"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Offentlig sektor, marknad och det civila samhället .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vård och omsorg – verksamheterna är mer och mindre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;marknadslika...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p44 ft8"&gt;Motiv för mångfald – och hinder................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;Samhällsförändringar ger motiv för mångfald av aktörer ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;Folkrörelser, föreningsliv och det civila samhället...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;De politiska partierna – och synen på det civila&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;samhället .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;Makt inom vård och omsorg – institutionella låsningar ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;Fritt val gynnar mångfald.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;I stället för upphandling – stöd genom bidrag .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p40 ft5"&gt;5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;Entreprenad eller att ”bygga eget” ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vård med omsorg – ingen gräns mellan kommuner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;landsting..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Privat finansierad vård och omsorg.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft5"&gt;Äldreomsorgen – nya vägar att möta intressen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;behov.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft5"&gt;Mångfald i egen verksamhetsidé – att betjäna sin grupp .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft5"&gt;Drivkraft att arbeta för det allmännas bästa .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p45 ft5"&gt;Utbildning och kontakt med forskning................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p47 ft12"&gt;Hinder för företagande på lika villkor..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p48 ft8"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Upphandling i konkurrens – medel eller hinder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;mångfald?................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;6.2 Långsiktigt företagande – om finansiering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p50 ft5"&gt;kapitalförsörjning, privat och offentligt ansvar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;På lika villkor – möjligheter för små företag att hantera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;gemensamma angelägenheter ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;På lika villkor – om förutsättningar för kvinnors och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;mäns företagande ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;På lika villkor – om andra hinder och villkor för nystart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;och utveckling ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;Behov av stödstrukturer ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Idéer för vidare diskussion ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Kommittédirektiv 2006:42............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;Kommittédirektiv 2007:63............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 3 Att tolka budskapen i vårdmöten över kultur- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;kunskapsgränser, av Lisbeth Sachs...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;”Governance” &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;en utmaning för staten och för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;demokratin?, av Erik Amnå..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 5 Situationen för idéburna vårdgivare och små&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;företag i andra länder, av &lt;NOBR&gt;Sven-Eric&lt;/NOBR&gt; Bergman..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 6 Jämförelse av förutsättningar för idéburna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;vårdgivare inom &lt;NOBR&gt;EU/EES-området,&lt;/NOBR&gt; av Clas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;Rehnberg........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 7 PM om Lagen om Offentlig Upphandling (LOU),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;av Roland Adrell och Carin Gustavsson......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft5"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Rapporter från fyra arbetsseminarier ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Enkäter till landsting och företag .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Detta betänkande är inte vad det var tänkt att vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Delegationen tillsattes i april 2006 och det egentliga arbetet inleddes i augusti 2006. Direktiven angav ett arbete i två steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Steg ett, att redovisa våren 2007, och innehålla en kartläggning av omfattning, villkor och hinder för små privata företag, kooperativa företag och ideella organisationers företag att bedriva verksamhet inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldre- omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Steg två, att redovisas i ett slutbetänkande våren 2008, inkluderat eventuella förslag till författningsförändringar. Med dessa förut- sättningar har delegationen planerat sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Förutsättningarna ändrades den 3 maj 2007, då Regeringen beslu- tade om tilläggsdirektiv, som inriktar uppdraget till att enbart omfatta ovan nämnda en kartläggning samt lyfta fram exempel. Vidare framgår av det nya direktivet att ett betänkande skall lämnas den 1 juni 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;På den begränsade tid som stått till förfogande har delegationen disponerat om materialet i enlighet med regeringens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 1 &lt;/SPAN&gt;redovisar hur delegationen uppfattat och tolkat det ursprungliga uppdraget samt anger hur delegationen valt att använda för arbetet viktiga begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 2 &lt;/SPAN&gt;beskrivs de förändringsprocesser som skett inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Delegationen pekar på värdet av mångfald och av det civila samhällets möjlighet att med- verka i samhällets gemensamt finansierade vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 3 &lt;/SPAN&gt;rymmer dels ett försök att från statistiska källor, samt egna genomförda enkäter, klarlägga omfattning och utveckling av ideella organisationers, kooperativs och de små privata vårdföre- tagens medverkan i den offentligt finansierade vården och omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Kartläggningen visar att andelen är liten sett till vård- och omsorgssektorn som helhet. Den är också låg vid jämförelser med förhållandena i andra länder. Den ökning som ägt rum från början&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har främst skett genom att ett fåtal stora privata vård- företag expanderat sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I en andra del av kapitlet söker delegationen att kartlägga och belysa orsaker till att förhållandena är som de är. Detta sker genom en historisk och politisk tillbakablick, genom jämförelser med länder med annan uppbyggnad av sina vårdssystem och genom en jämförelse mellan olika former för ersättning till vårdgivarna. En jämförelse görs också till en annan välfärdssektor, förskola och skola, som i Sverige haft en annan utveckling i fråga om mångfald och med- verkan av ideella organisationer, kooperativ och små privata före- tag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;I kartläggningen ingår också en beskrivning av EU:s påverkan på vård- och omsorgsfrågorna samt en kort orientering om forskning med inriktning på det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;tar upp tre mer grundläggande utgångspunkter inför delegationens uppdrag. I ett avsnitt diskuteras frågan om hur mångfald och större utrymme för privata initiativ och aktörer kan förenas med de grundläggande principerna för hälso- och sjuk- vården och äldreomsorgen om likabehandling och prioriteringar efter medicinska behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I en andra del diskuteras hur den offentliga sektorns relation till den privata kommersiella marknadens aktörer på viktiga punkter skiljer sig från den relation som finns till det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ett tredje avsnitt vill visa på att vård och omsorg rymmer ett stort panorama av verksamheter, där vissa delar lämpar sig relativt väl för upphandlingar i konkurrens medan andra delar passar sämre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft19"&gt;Kapitel 5 &lt;/SPAN&gt;belyses inom ett antal delområden motiv för mång- fald och de olika former av hinder som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I ett avsnitt tas ett hinder upp i form av att de svenska organisa- tionerna i hög grad har varit och är intresseorganisationer mer inriktade på opinionsbildning gentemot de offentliga organen än på att på egen hand driva verksamhet inom välfärdstjänsterna. En kort diskussion förs om de politiska partierna och deras relation till civilsamhället. Partierna tycks unisont positiva, men skillnaden mellan höger och vänster består och från ömse håll omfattar man ”sina” delar av civilsamhället. Ett avsnitt tar upp motiven för mångfald i relation till de etniska, språkliga och religiösa grupperna och de hinder organisationer mött när man sökt möta dessa behov. Ytterligare en diskussion förs om entreprenader i relation till genuint egen etable- ring av privat driven vård- och omsorgsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft5"&gt;Kartläggningen och erfarenheten visar att de små privata före- tagen, de ideella organisationernas företag och de kooperativa före- tagen har bättre ”överlevnadsprognos” när verksamhet utvecklas i egna och ägda anläggningar än i form av entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;belyser med utgångspunkt från delegationens kontakt med företagen ett antal upplevda problem och hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft5"&gt;Bland hindren sticker offentlig upphandling ut markant. Övriga hinder är finansiering och kapitalförsörjning, möjligheter till for- mer för samverkan inom områden som fortbildning, ekonomi- och personaladministration, juridik och IT, gemensam hantering de nationella vårdregistren, skattefrågor samt förhållandet i villkor med den offentliga sektorns egna verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;beskriver i punktform de frågor som det finns ett behov av att vidare utreda och diskutera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft6"&gt;This report is not the report that it was originally intended to be. The Delegation was appointed in April 2006 and began work in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;earnest in August 2006. The terms of reference envisaged a two- stage process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;A report on the first stage was expected in spring 2007 and was to contain a survey of the extent to which small private enterprises, cooperative enterprises and enterprises run by &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisa- tions were operating in the publicly financed health and elderly care sector, as well as the conditions for and impediments to their operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;A final report on the second stage, including proposed legislative amendments, if any, was expected in spring 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;The Delegation planned its work on the basis of these parame- ters. The intention was to include in the first report draft alter- native proposals for measures to promote health and social care operations among the enterprises included in the Delegation’s survey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;The parameters were changed on 3 May 2007 when the Govern- ment decided on supplementary terms of reference, limiting the remit to a mere survey of the operations being conducted, bringing out examples. Under the supplementary terms of reference, the Delegation will end its activities on 1 June.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;In the limited time at our disposal, we have rearranged the material in accordance with the Government’s decision. The report gives an account of the extent of the sector, and describes the conditions and impediments encountered on the basis of informa- tion from contacts with the enterprises concerned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Chapter 1 &lt;/SPAN&gt;describes how the Delegation has understood and interpreted its original instructions and states how the Delegation has chosen to use certain terms that are important to its work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;In &lt;SPAN class="ft7"&gt;Chapter 2 &lt;/SPAN&gt;we describe the processes of change that have occurred in the health and medical care and elderly care sectors, and point out the value of diversity and participation by civil society in a health and care sector financed jointly by society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;The first part of &lt;SPAN class="ft7"&gt;Chapter 3 &lt;/SPAN&gt;consists of an attempt to clarify the extent and development of participation by &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisa- tions, cooperatives and small private care enterprises in publicly financed health and care services. This attempt is based on a number of statistical sources, supplemented by our own surveys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;The review shows that such enterprises account for a small proportion of the health and care sector as a whole. Their represen- tation is also low compared with the situation in other countries. The increase that has occurred since the beginning of the 1990s has mainly been due to a small number of large private care enterprises expanding their operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;In the second part of the chapter, we attempt to identify and shed light on the reasons behind this situation. We go about this by looking back at historical and political factors, by comparing the situation with countries where care systems are constructed differently and by means of a comparison between different forms of remuneration of care providers. A comparison is also made with another welfare sector, preschool and school, where the pattern of development in Sweden has differed in terms of diversity and participation of &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisations, cooperatives and small private enterprises.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;The review also includes a description of how the EU has affected health and care issues and a brief overview of research focusing on civil society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Chapter 4 &lt;/SPAN&gt;takes up three more fundamental premises for the Delegation’s work. A first section discusses the question of how diversity and greater scope for private initiatives and actors can be reconciled with the basic principles in health and elderly care of equal treatment for all and priority according to medical need.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;A second section discusses how the public sector’s relationship with actors in the private commercial market differs in important respects from its relationship with civil society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;A third section is intended to demonstrate that health and care services are a sector that embraces a broad panorama of activities, some of which are relatively suitable for competitive procurement while others are less suitable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;In &lt;SPAN class="ft7"&gt;Chapter 5 &lt;/SPAN&gt;we attempt to shed light on reasons that argue for diversity and on the different forms of impediments that exist, in a number of segments of the sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;One section takes up the impediment that Swedish organisations largely have been, and still are, special interest organisations that concentrate more on shaping opinion in public bodies than conducting activities of their own within the welfare services. There is a brief discussion of the political parties and their relation- ship with civil society. The parties appear to be unanimously positive, but the difference between right and left persists and both sides embrace ‘their’ parts of civil society while throwing suspicion on others. Another section takes up reasons that argue for diversity with reference to ethnic, linguistic and religious groups and the impediments organisations have encountered when they have tried to meet these needs. Another issue discussed concerns contract work as opposed to genuinely independent establishment of health and care activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;It emerges both from the survey and from experience that the small private enterprises, enterprises run by &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisa- tions and cooperative enterprises have better prospects of surviving when activities are developed in their own, privately owned facili- ties rather than in the form of contract work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Chapter 6 &lt;/SPAN&gt;examines a number of problems and impediments found, on the basis of the Delegation’s contacts with enterprises concerned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Among the impediments, public procurement stands out prominently. Other impediments are financing and supply of capital, the possibility of making arrangements for cooperation in areas such as &lt;NOBR&gt;in-service&lt;/NOBR&gt; training, financial and personnel administra- tion, legal issues and IT and national care register, tax issues and general conditions compared with those enjoyed by the public sector’s own operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Chapter 7 &lt;/SPAN&gt;describes in bullet form the issues that there is a further need to explore and discuss further.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p80 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft5"&gt;Enligt direktiven är delegationens uppdrag att utreda villkoren för ”idéburna vårdgivare och små företag i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen”. I ett tilläggsdirektiv beslutade regeringen att inskränka uppdraget till att enbart omfatta en kartläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I augusti 2006 tolkade delegationen att uppdraget till sin natur är ett främjandeuppdrag, dvs. att skapa goda och gynnsamma förut- sättningar för de berörda företagen. Så har vi också arbetat fram till det att regeringen fattade beslut om tilläggsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Ett främjandeuppdrag är ett långsiktigt arbete som löper över flera år. Delegationen har därför endast byggt en grund för ett framtida egentligt främjandearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Med offentligt finansierad verksamhet avser vi hälso- och sjuk- vård och äldreomsorg som helt eller delvis finansieras av den offentliga sektorn oavsett om denna finansiering sker genom bidrag eller uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Direktiven talar om att delegationen skall ägna sig åt ”vårdgivare utan vinstsyfte”. Det är väl känt att de flesta små företag har helt andra drivkrafter än högsta möjliga avkastning på satsat kapital. I uppdraget är därför inkluderat vård- och äldreomsorgsverksam- heter som ägs och drivs av små privata företag, kooperativ samt ideella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Att lyfta fram exempel och belysa möjligheter och hinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;I direktiven framgår att delegationen skall lyfta fram offentligt finansierad verksamhet som kan tjäna som exempel på hur hälso- och sjukvårdsverksamhet och äldreomsorg kan bedrivas, men även visa på de hinder och problem som aktörerna möter samt visa på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;verksamheternas betydelse och konsekvens för hälso- sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Delegationen har valt att belysa detta och ge exempel genom att;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Upprätta, ge ut och sprida en tidskrift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Delegationen gav i november 2006 ut tidskriften ”En mångfald av möjligheter”. Skriften trycktes i 8 000 exemplar och spreds, förutom till departement och riksdagen, till myndigheter, kommuner och landsting samt till aktörerna inom vård och omsorg. I skriften har vi presenterat tretton porträtt av företag verksamma i sektorn. Skriften finns fortsatt tillgänglig på delegationens hemsida www.sou.gov.se/godaexempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Planera och genomföra en serie av arbetsseminarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft5"&gt;Delegationen bjöd i oktober 2006 in till bildande av en arbets- grupp bestående av representanter från Arbetsgivaralliansen, Coompanion, Famna, KFO, Kooperativa institutet, Vårdföre- tagarna och Praktikertjänst. Arbetsgruppen har planerat att under år 2007 gemensamt genomföra sex arbetsseminarier med en därpå följande större och bredare konferens på temat ”Mångfald inom vård och omsorg”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Följande seminarier har genomförts;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ökad mångfald i vård och omsorg i relation till behov, prioriteringar, etik och värdegrund (25 januari 2007, se bilaga 8 a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Governance – en reflekterande överblick (22 mars 2007, se bilaga 8 b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;En sektor som välfärdsstaten inte kan undvara! (18 april 2007, se bilaga 8 c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Upphandling - ett hinder eller medel för mångfald? (9 maj 2007, se bilaga 8 d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft5"&gt;Ytterligare seminarier var inplanerade för hösten 2007:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förutsättningar för fler och växande entreprenörer inom vård, hälsa och omsorg (planerades till 6 september 2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mångfald inom vård och omsorg &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;− &lt;/SPAN&gt;det civila samhällets ansvar för den gemensamma välfärden (planerades till 22 november 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Delta vid konferenser och seminarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Under perioden september 2006 – maj 2007 har delegationen medverkat vid sju utåtriktade aktiviteter i syfte att främja de företag som ingått i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;Delegationen har också haft internationell kontakt med två studiegrupper från Storbritannien och en grupp från Kanada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arbeta i nära relation med de olika intressegrupperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft5"&gt;Delegationen har sökt nära samarbete med alla de aktörer som på ett eller annat sätt kan bidra till en utveckling av sektorn. Vi har därför genomfört 26 intressentmöten och djupintervjuer med representanter för vårdföretagens organisationer och nät- verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft5"&gt;Samråd har också skett med företrädare från Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Socialstyrelsen, Verket för näringslivsutveckling, Folkrörelseutredningen och Äldreboendedelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;Ett antal nationella organisationer; patientorganisationer, humanitära organisationer, trossamfund, invandrarorganisa- tioner, kooperativa organisationer har i en brevenkät tillfrågats om de har verksamhet eller planerar verksamhet inom vård- och omsorgsområdet. 25 organisationer har svarat att de har eller planerar verksamhet och de har också lämnat namn på kontakt- personer för fortsatt dialog angående verksamhet och delega- tionens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft5"&gt;En referensgrupp är därtill formad, bestående av 20 repre- sentanter för vårdföretagens organisationer och nätverk, pati- entorganisationer, invandrarorganisationer, trossamfund och sociala företag. Referensgruppen har vid två sammanträden och därutöver genom enskilda kontakter medverkat i arbetet med betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft5"&gt;Tre sammanträden har genomförts med den expertgrupp som regeringen förordnade från 21 mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;I syfte att underlätta dialogen om innehållet i delegationens betänkande har vi valt att relativt ingående beskriva det språkbruk och de ord som vi i betänkandet valt att arbeta med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Delegationen har gjort en bred tolkning av begreppet mångfald och tolkar i begreppet in:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;mångfald av aktörer/företag, såväl i antal som i form,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;mångfald för att tillgodose etniska, språkliga och religiösa behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;mångfald av vårdformer i mening olika former för behandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;mångfald för att att få en diagnos prövad, ”second opinion”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft6"&gt;I detta betänkande är tonvikten lagd på de två första punkterna. Delegationen har arbetat efter antagandet att mångfald generellt sett är ett önskvärt värde i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;Teorin om den perfekta konkurrensen anger förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en ”ren” konkurrens skall anses råda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Produkterna är helt utbytbara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Producenterna är många och oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kunderna är många och oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Såväl säljare som kunder har perfekt information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Marknadstillträdet är fritt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I verkligheten finns det dock knappast marknader där alla dessa kriterier är helt uppfyllda. Marknader med sådana konkurrens- förhållanden som ovan beskrivs existerar nästan inte och i synnerhet inte i Sverige inom sektorn vård och omsorg. Eftersom konsumenten inte svarar för finansieringen saknas de normala mekanismerna för att etablera pris och för kostnadskontroll. Det är också så att olika former av vård och omsorg lämpar sig olika väl för att konkurrensutsättas. Se vidare kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Offentligt finansierad hälso- och sjukvård och äldreomsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Hälso- och sjukvård delas in i den öppna vården och i den slutna vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Den öppna vården skall tillgodose grundläggande hälso- och sjukvård och har sin tyngdpunkt i förebyggande, diagnos och behandling och innefattar förutom primärvården och viss speci- alistvård också förebyggande och rehabiliterande vård samt viss komplementär vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Den slutna vården innefattar hälso- och sjukvård som kräver att patienten läggs in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Samtliga ovan nämnda verksamheter som är offentligt finansie- rade har inkluderats i delegationens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen inkluderar även sjuktransporter, transporter av avlidna samt tandvård. De två sist nämnda inkluderas inte i delegationens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Äldreomsorgen består av en rad olika insatser inklusive särskilt boende som kan ges efter ett biståndsbeslut. I delegationens upp- drag har inte äldreboendet i form av senior- eller servicelägenheter inkluderats, även om vi indirekt tangerat frågan då boendet i många fall ligger nära de biståndsgrundande insatserna. Kooperativ och ideella organisationer har dessutom i många fall sökt integrera former för äldreboende med former av annan äldreomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Civila samhället, ideella sektorn och ideella organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Sedan lång tid har det runt om i världen organiserats ideellt base- rade ekonomiska verksamheter som har stor betydelse för lokal- samhällets ekonomi och för många människor är den avgörande för överlevnad. I några afrikanska länder benämns det ”Peoples Economy”, i Tyskland ”Solidarity Based Economy”, i USA och Kanada ”Community Economy”, och i Storbritannien kallar många numer fenomenet för ”Third Sector”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;I aktuellt svenskt språkbruk används framför allt fyra begrepp som en övergripande och sammanfattande benämning på sektorn. Dessa begrepp är ”tredje sektorn”, ”den sociala ekonomin”, ”ideella sektorn”, och ”civila samhället”. Olika myndigheter, organisationer och företag föredrar att använda olika begrepp och lägger lite olika värderingar i ordet. Likaså skiljer det mellan vilka verksamheter som inkluderas i respektive begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Ideella organisationer kallas också för ”folkrörelser” eller ”idéburna organisationer”. Inom området vård och omsorg används också orden ”idéburna vård- och omsorgsorganisationer”, ”non- profit företag” och ”ideella sektorns vård- och omsorgsorganisa- tioner”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Betänkandet ”Frivilligt socialt arbete” (SOU 1993:82) argu- menterar för att den mest relevanta och karaktäriserande benäm- ningen för att göra en avgränsning bland dessa begrepp är ”frivilliga organisationer”. Bland annat skriver författarna att ”begreppet ankny- ter till vardagsspråket och har en lättillgänglig innebörd”. De menar också de att det är det dominerande språkbruket i flera andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Många företrädare för organisationerna i fråga menar dock att begreppet faktiskt inte har slagit igenom i Sverige. De menar också att begreppet är för starkt kopplar till de frivilliga arbetsinsatserna, och skymmer att organisationernas verksamhet drivs med pro- fessionell personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Språkbruket är alltså fortfarande spretigt och orden används olika i de berörda organisationerna och företagen. Vi väljer att i detta betänkande som sammanfattande benämning på denna typ av vård- och omsorgsföretag använda begreppet ”civila samhället” när vi talar om företag som är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och som har andra syften än vinstutdelning som främsta drivkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Många av dessa verksamheter drivs av ideella organisationer, reli- giösa organisationer, stiftelser, kooperativ och små privata företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Det är ideella organisationer och kooperativ som klassiskt har räknats in i begreppet idéburna organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Kooperativa företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;De kooperativa företagen har sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; haft en egen definition som i stort sett brukats lika i hela världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Internationella Kooperativa Alliansen har beskrivit en kooperativ förening som ”en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekono- miska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag”. Kooperativa företag förväntas arbeta efter de sju kooperativa principerna, som är frivilligt och öppet medlemskap, demokratisk medlemskontroll, medlemmarnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;ekonomiska deltagande, självständighet och oberoende, utbildning, praktik och information, samarbete mellan kooperativa föreningar samt samhällshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Sociala företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Liksom övriga begrepp används begreppet socialt företagande olika i olika länder. I Storbritannien har regeringen beskrivit ett socialt företag som en verksamhet som har ett socialt ändamål, återinve- sterar överskott i företaget eller lokalsamhället och som inte strävar efter maximal vinstutdelning. Ingen vikt fästs vid företagets juri- diska form eller vem som är ägare. Allt inkluderas, från byföre- ningen som driver en livsmedelsbutik eller hälsocentralen som drivs av personalen till den nationella organisationen med tusen anställda som driver hemtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;I Sverige, liksom i ytterligare ett par &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; har begreppet sociala företag kommit att begränsas till företag som har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden och där företagen huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. Vidare krävs att dessa företag skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt och att det är fristående från offentlig verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Privata verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Privata verksamheter ställs som motpol till offentliga verksamheter och innefattar, oavsett juridisk form, förutom de privat ägda före- tagen, såväl kooperativa företag som sociala företag och företag som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Privata företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Privata företag kännetecknas av att ägarskapet är fysiska och juri- diska personer, affärsverksamheten är försäljning på en marknad, besluts- och styrelseformen är efter styrka (en aktie en röst) och att vinsten delas efter kapitalets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Nuteks studier av små företag visar att de två främsta skälen till att små företag startas är att företagaren/na vill förverkliga sina idéer (29 %) och arbeta självständigt (26,5 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Att tjäna pengar kommer på fjärde plats (11 %). Gruppen utbild- ning, hälsa, vård och andra samhällstjänster kommer på femte plats (9 %). I Nuteks studier av kvinnors företagande framgår också att många väljer att starta eget som ett sätt att få behålla jobbet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;De flesta småföretag har således inte siktet inställt på vinstut- delning. Många av de vård- och omsorgsföretag som ingår i delega- tionens arbete lever mycket efter devisen att ”vinst för ett företag är som syret för kroppen, det behövs, men det är inte meningen med livet”. Företagen drivs och styrs av många fler skäl än pengar och vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det är därför naturligt att betrakta dessa självständiga små- företag som både en del av det civila samhället och en del av mark- naden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;De små företagen definieras som soloföretagen (0 anställda), mikroföretag &lt;NOBR&gt;(1–9&lt;/NOBR&gt; anställda) eller småföretag (upp till 50 anställda).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Privatisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Ytterligare ett begrepp som flitigt används är ”privatisering”. Den strikta betydelsen av ordet är när en offentligt finansierad och driven verksamhet helt flyttas över till en privat finansierad och driven verksamhet. Det allmänna språkbruket när det gäller vård och omsorg torde dock avse en offentligt finansierad verksamhet som har en privat utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;I anslutning till den statistiska kartläggningen i betänkandets kapitel 3 söker vi att i en schematisk bild markera privat respektive offentlig produktion av vård- och omsorgstjänster samt uppdel- ningen avseende privat respektive offentlig finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;När det gäller privat utförande är det också viktigt att klargöra skillnaden mellan privata entreprenader i offentligt etablerade och ägda anläggningar och privat vårdverksamhet i företag som genuint byggts upp av privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ytterligare en dimension, som kräver uppmärksamhet vid analys av statistik, är de fall då landstinget eller kommunen väljer att driva en verksamhet i privaträttslig associationsform som t.ex. aktiebolag eller stiftelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Begreppen vinst och överskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Begreppet vinst i sammanhanget offentligt finansierad vård och omsorg har orsakat omfattande debatt. Det finns därför anledning att reda ut och tydligt definiera vår användning av begreppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Vi använder ordet vinst liktydigt med ordet överskott i bemär- kelsen att det behövs större intäkter än kostnader i allt fram- gångsrikt företagande. Det är liktydigt med skattelagstiftningen som anger att syftet med näringsverksamhet är att den skall drivas med vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Enligt årsredovisningsslagen redovisar ett företag sitt resultat i form av vinst eller förlust. Är resultatet en vinst kan den antingen balanseras i ny räkning eller ges till ägarna i form av utdelning. Balanseras resultatet återkommer det i framtida redovisningar. Det som är kännetecknande för de företag som delegationens arbete berör är att de till övervägande del använder sin vinst för att utveckla verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Fritt val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Begreppen för att beskriva medborgarens fria val av utförare har varit omdiskuterade. Det har talats om brukarval, kundval, vård- givarval eller peng- och checksystem. Det finns inte någon bra beskrivning av vad som egentligen menas med de olika koncepten, men en form av valfrihet inryms i samtliga ord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Valfrihet betyder enligt Nationalencyklopedin ”att kunna välja utan inskränkningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Rent principiellt behöver ett valssystem inte innebära att det finns en stor andel privat produktion. Däremot förutsätter model- lerna att det finns alternativa utförare att välja bland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Under senare tid har begreppet fritt val alltmer börjat användas. Delegationen väljer att i betänkande använda begreppet fritt val för system där medborgarna genom sina val av utförare av vård, omsorg eller annan service även styr den ekonomiska resursför- delningen mellan utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Lagen om offentlig upphandling (LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Frågan om offentlig upphandling av vård och omsorg sticker mar- kant ut när hinder för företagande diskuteras. Vi har därför valt att redan initialt kort beskriva lagen. Texten är baserad på en PM författad av advokaterna Carin Gustavsson och Roland Adrell, Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg (se bilaga 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;För en utförligare redovisning av upphandlingsreglerna som rör upphandling enligt kap. 6. LOU hänvisar vi till till betänkandena ”Nya upphandlingsregler” (SOU 2005:22) och ”Tolkförmedling – kvalitet, registrering, tillsyn” (SOU 2004:15) samt Konkurrens- verkets rapport ”Länsrätternas domar om offentlig upphandling” (2007:2). Vidare hänvisas till webbplatsen (www.nou.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft26"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Den 1 januari 1994 trädde lagen (1992:1528) om offentlig upp- handling (LOU) i kraft i Sverige. Lagen tar sin utgångspunkt i EG- rättsliga principer och innehåller regleringar som syftar till att de större upphandlingarna sker i konkurrens. Tröskelvärden sätter gränser för vad som är större upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Även LOU omfattar upphandlingar som värdemässigt ligger under tröskelvärdena. För den typen av upphandling gäller bara vissa bestämmelser i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Det huvudsakliga syftet med lagen är att statliga och kommunala organ skall genomföra affärsmässiga och konkurrensneutrala inköp av varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Vissa grundläggande &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principer måste alltid iakttas. Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;likabehandlingsprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;principen om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;proportionalitetsprincipen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;transparensprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft26"&gt;Implementering av nya upphandlingsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;År 2004 antog EU två nya upphandlingsdirektiv (försörjnings- direktivet och det klassiska direktivet). Båda direktiven gäller upp- handlingar över tröskelvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Den statliga utredningen ”Nya upphandlingsregler” (SOU 2005:22) respektive ”Nya upphandlingsregler 2” (SOU 2006:28) har lämnat förslag på hur direktiven på bästa sätt kan implemen- teras i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Hälso- och sjukvårdstjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Beroende på om värdet av en vara eller tjänst överstiger tröskel- värdet skall olika kapitel i LOU tillämpas. Tröskelvärdet justeras vartannat år av Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Av bilagan till LOU framgår uttryckligen att hälso- och sjuk- vårdstjänster är en så kallad &lt;NOBR&gt;B-tjänst,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att 6 kap. LOU alltid skall tillämpas även för upphandling under tröskelvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Inom t.ex. äldreomsorgen förekommer olika system av fritt val. Det finns motstridiga uppfattningar om LOU skall tillämpas på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;De enskilda patienterna har ett särskilt intresse av kontinuitet i den verksamhet som utförs på entreprenad, bl.a. för att kunna etablera och vidmakthålla en god och långsiktig relation till vård- givaren. Det framgår även av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att den enskilde skall vara tillförsäkrad kontinuitet och vården skall bygga på självbestämmande. En tillämpning av LOU, där man bortser från att väga kvalitet mot pris och där priset i praktiken blir strikt avgörande kan i praktiken lätt leda till byte av entreprenör efter varje ny upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft26"&gt;Upphandling enligt 6 kap. LOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Även om upphandlingar enligt nuvarande 6 kap LOU regleras i lagstiftningen som väntas, ligger denna typ av upphandlingar utan- för det direktivstyrda området. Detta framgår uttryckligen av kapitel 17, ”Upphandling som inte omfattas av direktivet” (nya LOU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft5"&gt;För upphandling under tröskelvärdet samt &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; gäller reg- lerna i Romfördraget. Detta innebär att de regler som styr de fyra friheterna (fri rörlighet för arbetskraft, varor, tjänster och kapital) skall tillämpas vid upphandling. Dessutom skall kraven på kon- kurrens, likabehandling och transparens iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft5"&gt;Vid upphandling enligt 6 kap. LOU finns tre förfaranden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Uppdraget – att kartlägga omfattning och villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;förenklad upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;urvalsupphandling och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;direktupphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;De två förstnämnda förfarandena är likställda upphandlingsformer enligt 6 kap. LOU och den upphandlande enheten kan fritt välja vilken upphandlingsform som passar bäst i det enskilda fallet. Det framgår också klart att direktupphandling är tänkt som en undan- tagslösning, vilket är naturligt eftersom förfarandet i praktiken innebär att konkurrens inte uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I reglerna om direktupphandling framgår bl.a. att synnerliga skäl under vissa förutsättningar kan tillämpas. Vad gäller vårdtjänster kan det noteras att det av propositionen 2001/02:142 framgår att undantaget för synnerliga skäl bör omfatta sådana hälso- och sjuk- vårdstjänster där patienten genom sin rätt till val av vårdgivare utsett tjänsteleverantören. I samma proposition anges dock också att ”kundvalssystem inom äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg m.m. bör utredas i särskild ordning.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;En utredning om fritt val i handikapp- och äldreomsorg är nu tillsatt (dir. 2007:38). Den utredningen skall slutredovisas i januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p147 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft5"&gt;Den offentligt drivna sjukvården och omsorgen i Sverige står på hög internationell nivå. I en aktuell jämförelse mellan &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har Sverige högsta rankning i samtliga indikatorer som avläser upp- nådda vårdresultat. (Euro Health Consumer Index)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Samtidigt ligger Sveriges vårdkostnader strax under det europe- iska genomsnittet, vilket visar att svensk hälso- och sjukvård även är kostnadseffektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Avancerad forskning och innovativa miljöer har bidragit till utveckling av globalt framgångsrika företag inom bl.a. medicinsk teknik och läkemedel. Även vårdtjänster bedöms kunna utvecklas till en form av tjänsteexport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Vård- och omsorgsverksamheten har samtidigt svårt att klara växande behov och anspråk. För varje år vidgas möjligheterna att bota olika former av ohälsa. Chansen till överlevnad från olika former av livshotande sjukdomar ökar. Ju bättre vård- och omsorgsverksamheten utvecklas, desto svårare och mer omfattande blir uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För att klara av detta pågår inom såväl vård- som omsorgsverk- samheterna ett närmast oavbrutet reformarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Vård och omsorg flyttar ”hem”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Metoderna effektiviseras och tiderna för sjukhusvård blir allt kortare. Behandlingar som tidigare innebar flera dagars sjukhus- vistelse genomförs nu i många fall öppenvård. Antalet vårdplatser på sjukhusen har därför drastiskt minskat. Den fortsatta återhämt- ningen och läkningen sker på annan plats, oftast hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Inom äldreomsorgen finns en motsvarande utveckling. Antalet vårdplatser i särskilt boende minskade från 118 300 år 2000 till 98 600 år 2006. Jämförelsevis bor allt fler i allt högre åldrar kvar i eget boende, där hemtjänsten träder in och hjälper till med de upp- gifter de gamla inte längre klarar. På det sättet sker även äldreomsorgen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft5"&gt;ökad utsträckning i hemmet. (Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2006, Socialstyrelsen samt www.sos.se)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Att så länge som möjligt klara sig själv kan vara ett medel och behålla sina färdigheter och för att bevara vitalitet och hälsa, men det finns en gräns där man med kvalitet kan klara eget boende. Att bo kvar i eget boende kan också medföra otrygghet, ensamhet och nya risker. Ensamhet kan leda till depression och att nya mediciner blandas med andra. När de äldre kommer till de allt färre platserna i särskilt boende är de så svaga att de ofta saknar möjlighet att etablera de nya kontakter som boendet tillsammans med andra skulle kunna innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Ohälsa i andra former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;När det gäller hälso- och sjukvården så kompletteras för Sveriges del bilden av effektivare vård, bättre hälsa och längre livslängd hos befolkningen av uppgifterna om en försämrad hälsoutveckling, främst när det gäller självrapporterad psykisk hälsa. Att vara fysiskt frisk är inte alltid samma sak som att må bra. Många faktorer sam- verkar för utvecklingen av det som kallas ”tillitsbristens sjuk- domar” (Lisbeth Sachs, Edgar Borgenhammar m.fl.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;En stor del av befolkningen har kommit att stå utanför arbets- livet. Brist på arbete, social gemenskap och en roll och uppgift kan i sig leda till sjukdom. Men många arbetar samtidigt för mycket, vilket också kan skapa stress och ohälsa. Sociala och ekonomiska skillnader som under lång tid minskat har åter vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Vi menar att analys och kartläggning av det civila samhällets och de små företagens medverkan i samhällets vård och omsorg bör ses i ljuset av sådana förändringsprocesser såväl inom vård- och omsorgs- sektorn som i samhället i stort. Vården och omsorgen flyttar hem. Socialt och ekonomiskt utanförskap och tillitsbrist skapar ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det civila samhällets organisationer och de små företagen har då specifika förutsättningar och ett socialt kapital att förvalta när vården flyttar ”hem” och när samtidigt tunnare sociala nät och brist på tillit alstrar nya vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33730x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Vården bör flytta ”hem”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;Hälsoekonomen Lewis Thomas har redovisat en modell för medicinsk kunskaps- och teknikutveckling inom sjukvården. Modellen beskriver medicinsk teknikutveckling i tre steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En fas av ”icketeknologi” där behandlingen egentligen endast kan underlätta livet för den sjuke – men inte bota.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ett andra steg, ”halvvägsteknologi” (som ofta uppfattas som ”högteknologi”), som syftar till att kompensera funktions- bortfall från skada eller sjukdom. Hit räknas bl.a. transplan- tationer och annan avancerad kirurgi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;”Högteknologi” är inte kompenserande utan bygger på ny kun- skap om sjukdomars mekanismer som gör att det går att bota eller förebygga sjukdomen eller skadan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Figur 2.1 UTGIFT per vårdfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;TID&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-teknologi”&lt;/NOBR&gt; ”Halvvägsteknologi ” ”Högteknologi”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SOU 1993:39 HSU 2000 Hälso- och sjukvården i framtiden – tre modeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft5"&gt;Enligt Thomas synsätt är högspecialiserad vård i regel endast en form av ”halvvägsteknologi”. Forskning och ny medicinsk teknik har gjort det möjligt att med det mycket stora sjukhusets resurser diagnostisera och behandla sjukdomar för vilka det tidigare saknats behandling. Men framsteget är bara halvvägs. Den verkligt medi- cinska högteknologin nås först när forskningen skapat de enkla och ofta kostnadseffektiva metoderna som gör att behandlingen eller de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;förebyggande insatserna kan föras från den högspecialiserade nivån till primärvården eller ”hem”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Högteknologins metoder kan vara vaccinationer, profylaktiska läkemedel, livsstil som förebygger eller botar eller ny teknik som gör att kontroller eller behandlingar kan ordnas i primärvården eller hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Ett antal sjukdomar och diagnoser har gjort denna resa däribland tuberkulos, polio, magsår, många former av undersökningar och olika kontroller. Andra diagnoser och behandlingar väntar på lik- nande genombrott inom forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I synnerhet när högteknologin tar form i förebyggande insatser och livsstil, så blir organisationerna, det civila samhället och de lokala vårdföretagen än viktigare aktörer när vården i högre grad vävs in i livet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Nya relationer mellan vårdgivare och vårdtagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;Vi måste gå från att tänka i diagnoser och organisation till att tänka i hälsa och helhet, med individens behov i centrum, skriver Vård- förbundet i en rapport om företagande i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;För att kunna tillvarata en rätt till fritt val av såväl vård som vårdgivare är det nödvändigt att utbudet av vård präglas av mångfald som innebär att vården produceras i olika former och med olika vårdgivare, skriver Vårdförbundet vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;Även relationen mellan vårdgivare och vårdtagare förändras. Läkaren, sköterskan eller terapeuten möter allt oftare en patient som har större egen kunskap och tydligare åsikter om vilken vård han eller hon söker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;När det gäller brister i psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa och andra tillitsbristens sjukdomar visar forskning och erfarenhet att det som är möjlig och effektiv vård är mer än vad som ryms inom vård- och omsorgssystemen. Relationer, värdegrund, sociala och kulturella sammanhang håller hälsan vid liv och bidrar till att motverka och bota många former av ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft5"&gt;Vård och omsorg som möter människor och patienter utifrån en bredare uppfattning om vad som kan bidra till hälsa och bot behöver relationen till det civila samhället där människor har eller kan finna gemenskap och tillhörighet. Patienternas kunskap och egna val har också ökat intresset för, och efterfrågan av, förebyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;hälsovård, friskvård och olika former av alternativ och komplementär vård. (Bilaga 3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Vi återkommer till begreppet mångfald och dess många inne- börder, men markerar redan här att medverkan från de ideella organisationerna, kooperativen och de lokala privata småföretagen helst bör ske med möjlighet att utveckla innehållslig mångfald med egna idéer och verksamhetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Både med avseende på hälso- och sjukvården och för äldre- omsorgen gäller, som nämnts, att behoven i högre grad möts i mer öppna vård- och omsorgsformer. Frågorna ställs i vilken utsträck- ning samhällets frivilliga gemenskaper: ideella organisationer, patientorganisationer, kooperativ, lokala initiativ och privata företag skall kunna medverka och addera sina mervärden i den offentligt finansierade vården och omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Att väga frågornas storlek och betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Delegationens uppdrag genomförs i ett politiskt upphettat läge. Från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har debatten varit intensiv i frågor som rör privata utförare av offentligt finansierade tjänster. Särskilt intensiv har diskussionen blivit när den rört vård och omsorg. Från höger har man betonat nyttan av konkurrens för att tillgodose krav på höjd kvalitet, effektivare vård och omsorg och möjlighet att i ökad utsträckning kunna välja utförare av tjänster. Från vänster har man motsatt sig en ”privatisering” av de stora sjukhusen och i övrigt pekat på behov av regler så att inte vårdens prioriteringar och grundvärderingar sätts ur spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Från såväl höger som vänster har emellertid debatten letts in på något av ett sidospår när den snävt fokuserar på de ca tio procent av offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster som har privata utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Studier gjorda på uppdrag av bl.a. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting visar att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;brukarna/medborgarna fäster större vikt vid frågor som kontinuitet och kvalitet än vilken som är utförare av tjänsten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;det är stora skillnader i kostnad och kvalitet inom de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; procent offentligt utförda tjänster,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;dessa skillnaderna är större än de som kan uppmätas mellan offentligt och privata utförare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;Det vill säga många andra för medborgaren, som patient, brukare och skattebetalare, betydligt mer väsentliga frågor har hamnat i bakvatten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vilka är gränserna för det offentliga åtagandet? Och hur skall det finansieras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vilken roll skall nationella, regionala och kommunala organ ha för att tillhandahålla, finansiera, organisera och kontrollera vård- och omsorgstjänster?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Finns det vård- och omsorgsverksamhet som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;inte bör överlåtas till privata utförare?,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämpar sig att styckas i mindre delar?,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;har stordriftsfördelar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur skall system utvecklas för att alla skall tillförsäkras en lika bedömning och behandling oavsett vart man bor, vilken utbild- ning man har, vilket språk man talar eller vilken religion man praktiserar osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;Därutöver finns det ett antal underfrågor som måste ställas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Är den tillgängliga informationen för att brukaren skall kunna göra ett val tillräcklig? Och vilka val skall erbjudas med- borgaren?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ska patienten få det hon vill ha eller det hon behöver? Vem/vilka skall avgöra behovet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Politiska beslut och demografiska förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Ytterligare en större fråga är vilka konsekvenser redan demo- grafiska förändringar kommer att få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Behovet av vård och omsorg ökar med åldern och de närmaste decennierna ökar successivt andelen äldre i befolkningen. I en jäm- förelse med övriga Europa är påfrestningarna från de demografiska förändringarna i Sverige ändå relativt måttliga. Det som närmast sker är att de små barnkullar som i &lt;NOBR&gt;1930-talets&lt;/NOBR&gt; början utlöste makarna Myrdals upprop om ”Kris i befolkningsfrågan”, når de vård- och omsorgskrävande åldrarna. De skall tas om hand av en äldrevård anpassad till de tidigare stora barnkullarna. Ett klokt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;beslut är att under den tid då vård- och omsorgsbehovet för en tid nu lättar, vidta åtgärder inför nästkommande mer krävande fas. (Föredrag av Gunnar Wetterberg, SACO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Frågan om mångfald inom vård och omsorg relaterar till varia- tion i innehåll och av utförare, men också till omfattningen av det offentliga åtagandet. Hur kommer det offentliga åtagandet att utvecklas i förhållande till det som redan görs av anhöriga, genom frivilliga insatser och av det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Vi återkommer till detta, men noterar redan nu, att debatten om utförare leder fel om den begränsas till att enbart handla om motsatsparet – offentligt eller privat. Uppdelningen missar att begreppet privat rymmer såväl företagen vars främsta drivkraft är vinstutdelning till företag som ryms i vår användning av begreppet det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Relationen mellan det offentliga och de privata företagen för vilka vinsten är främsta drivkraft kan enklare definieras i termer av konkurrens och marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Relationen mellan det offentliga och vårdgivarna från det civila samhället rymmer även sociala nät och frivilliginsatser, som redan har stor betydelse men i framtiden än mer kan bidra till möta behoven av vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Konkurrensutsättning inom ramen för ett givet offentligt åtagande kan stimulera till innovationer och nya arbetsformer som effekti- viserar resursanvändningen. Men det civila samhället, organisatio- nerna och de små lokala företagen kan, som nämnts, addera mer- värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Ofta betonas att ”lika villkor” skall gälla för alla privata utförare, men risken är stor att det civila samhällets aktörer, inklusive de små privata företagen, inbjuds att medverka och konkurrera, på villkor som utformats efter de stora företagens förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Vård och omsorg – av tradition ett offentligt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Jämfört med de flesta andra länder har det civila samhället i Sverige spelat en mycket liten roll som utförare av välfärdtjänster. Ofta jämförs det svenska, och de nordiska, vårdsystemen med det brittiska. Vården är skattefinansierad och utförs till mycket stor del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;i offentlig regi. Formen för vårdsystem namnges ofta efter den brittiske ekonomen William H. Beveridge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Som motsats ställs vårdsystemen där finansieringen sker genom obligatoriska försäkringar och där vården ges av en mångfald av vårdgivare. Systemen benämns &lt;NOBR&gt;Bismarck-modell&lt;/NOBR&gt; efter den tyske kanslern Otto Bismarck, som i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; skapade ett socialförsäkringssystem som ålade arbetsgivarna att säkerställa allas rätt till vård och social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft5"&gt;Vi skall återkomma till Beveridge och Bismarck och skillnader i vårdsystemens uppbyggnad, eftersom dessa skillnader i hög grad påverkar såväl sammansättningen av vårdgivare och dessutom villkoren för upphandling och hur verksamheten berörs av &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; prin- ciper. (Bilaga 5 och 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det saknar emellertid all tidsmässig logik att namnge Sveriges vårdsystem efter det brittiska exemplet. Idén om vård och omsorg som ett gemensamt, kollektivt, och efter hand offentligt ansvar sträcker sig för Sveriges del sekler tillbaka i tiden. Tidigt fastslogs byarnas och städernas gemensamma ansvar för de ”sjuka och oför- sörjda” och från det åtagandet utvecklades den offentligt drivna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Storbritanniens National Health Service, NHS, inrättades först efter andra världskriget. Under brinnande krig färdigställde William Beveridge och den arbetsgrupp han ledde planen för NHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Sverige – få privata vårdföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Den svenska och nordiska modellen för vård och omsorg har historiskt varit att expansion och utveckling skett &lt;SPAN class="ft26"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;den offent- liga sektorn. Det gäller sjukhusen (länslasaretten m.fl.) och primär- vården (provinsialläkarna). Få sjukhus har etablerats privat och det finns endast få exempel där privat etablerade sjukhus tagits över av landsting. Samariterhemmet i Uppsala är ett exempel. Det har förts ideologiskt hetsiga debatter, men tidigt inrättade privata vård- institutioner som t.ex. Ersta, Sophiahemmet och Carlanderska finns fortfarande kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Under mycket lång tid bäddade industrialisering och en unik tillväxt i ekonomin för ett ständigt vidgat offentligt åtaganden även avseende vård och omsorg. Vårdkostnadernas andel av samhälls- ekonomin ökade, men accepterades eftersom även den privata köp- kraften ökade. Så länge alla vårdbehoven kunde tillgodoses och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;åtagandena vidgas var ifrågasättandet av den offentliga driften högst begränsad. Detta faktum gällde bland såväl medborgarna som hos vårdens personal och i de politiska partierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Resursbrist och privata alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Inte förrän sent &lt;NOBR&gt;1900-tal&lt;/NOBR&gt; togs några egentligt nya privata initiativ inom vården. I slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var efterkrigstidens rekordår över. Sverige fick en första period med högre arbetslöshet. Det blev svårare att klara alla behov med nya resurstillskott. De mer begrän- sade resurserna koncentrerades, i enlighet med givna prioriteringar, till akutvården och hälso- och sjukvårdens andra tyngre åtaganden. Vården började få problem när det gällde tillgänglighet och det påverkade mest de yrkesaktiva, som inte lika lätt fick tid för de mer vardagliga åkommorna. I början av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; kom de nya privata ini- tiativen när Cityakuten och andra liknande privata vårdgivare etab- lerade verksamheter, främst inriktade på att kompensera för bristande tillgänglighet i den öppna vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; – interna marknadsreformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Problemen att klara ökade vårdbehov fanns kvar under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och studier pekade också på lägre produktivitet i svensk vård. Flera landsting genomförde reformer för att inom den egna organisa- tionen skapa mer marknadslika relationer genom &lt;NOBR&gt;beställar-utförar-&lt;/NOBR&gt; modeller. Modellerna fick skiftande form och namn som Dala- och Stockholmsmodellerna. I Bohusmodellen infogades ett första för- sök till finansiell samordning med försäkringskassan. (SOU 2002:31)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Reformerna, som genomfördes i såväl borgerligt som social- demokratiskt styrda landsting, gjordes inom ramen för fortsatt offentlig drift, men trots det väckte de debatt. Skulle marknads- tänkande och interna marknader innebära förtur för de resurs- starka?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; – nästa steg privata entreprenader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes en ny fas. Kärnverksamheter inom vård och omsorg började att läggas ut som entreprenader till privata utförare. En liknande utveckling hade redan inletts inom skola och förskola. Köerna för daghemsplats fick föräldrar att ta egna initiativ med föräldrakooperativa daghem och i nästa steg trädde både organisationer och kommersiella företag in i både förskole- och skolverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Inom alla välfärdssektorer, inte minst vård och omsorg, innebar den samhällsekonomiska krisen att landsting och kommuner sökte efter nya lösningar. Riksdagen antog 1993 lagen för offentlig upp- handling, LOU (trädde i kraft i januari 1994), och den i praktiken närmast oprövade upphandlingen av vård- och omsorgstjänster infogades i lagstiftningen. (se vidare bilaga 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Partiernas syn på privata utförare inom vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Trots debatten uttrycks i alla partiers program och andra skriv- ningar en positiv syn på ökad mångfald i vården. Personal- kooperativ, privata företag och ideella organisationer beskrivs som viktiga inslag i de offentligt finansierade verksamheterna. Den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården, som lades fram av den socialdemokratiska regeringen vid millennie- skiftet (prop. 1999/2000:149) efterlyser t.ex. specifika initiativ från landstingen för att få fram alternativa driftsformer och innefattar även ett särskilt stöd för en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Debatten mellan partierna gäller inte om privata vårdgivare skall kunna medverka i den offentligt finansierade vården eller inte, utan i högre grad om &lt;SPAN class="ft26"&gt;var &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;mångfald bidrar till bättre vård. Hur kan det ske utan att grundläggande prioriteringar och mål för vården hotas? Finns det delar av vården där privat drift eller drifts- former med ekonomiskt vinstsyfte inte bör tillåtas? Kräver större mångfald nya och andra krav på regleringar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Mångfald av såväl vårdgivare som vårdformer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft5"&gt;Mångfald uppstår inte av sig själv. Inom delar av vården och inte minst inom äldreomsorgen finns redan starka koncentrations- tendenser bland de privata entreprenörerna. Formerna för upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;och andra villkor tycks inte i praktiken vara utformade för att främja mångfald bland utförare. Istället driver utvecklingen mot företags- koncentration och oligopol. (se vidare kapitel 3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Politiskt uttrycks ofta att mångfald även bör inrymma variationer av arbetsmetoder och vårdformer. Men många upphandlingar av vård- och omsorgstjänster har motsatt verkan. Anbuden från företagen blir i många fall detaljerat styrda av beställarnas anbudsunderlag bl.a. för att underlätta jämförelser. Verksamhet binds i kända och avtalade former. Valfriheten begränsas liksom utrymmet för nytänkande och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;I synnerhet påverkar en sådan snävare syn på anbud och uppdrag förutsättningar för de privata utförare som önskar medverka i vård- och omsorgsverksamhet utifrån en egen verksamhetsidé, vård- ideologi eller önskan att möta en speciell grupps behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Mångfalden finns – mellan landsting och mellan kommuner!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Den kommunala självstyrelsen är i Sverige en grundläggande norm. Jämfört med länder där vårduppgifterna lämnas till en mångfald av vårdgivare har vi i Sverige betydligt mindre av central nationell styrning. Svensk vård beskrivs vid internationella jämförelser som i allt för litet reglerad, &lt;NOBR&gt;”under-regulated”.&lt;/NOBR&gt; ( European Observatory)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;En nationell lagstiftning om skyldigheter och mål för hälso- och sjukvården och för den kommunala omsorgen kombineras med stor frihet för landsting/regioner och kommuner att efter skiftande förhållanden utveckla egna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Verksamheten i egen offentlig regi och, åtminstone tidigare, en hög grad av politisk samsyn har ansetts vara tillräckligt som sammanhållande kitt, men resultatet har blivit mycket stora varia- tioner både inom och mellan landsting och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Det gäller hälso- och sjukvården där många studier pekar på spännvidden i val av organisation, metod och former för behand- ling och även inom äldreomsorgen där det finns mycket stora skillnader mellan kommuner när det gäller såväl kostnader som kvalitet. ( Socialstyrelsen : Lika olika socialtjänst? 2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Förutom att det är en konsekvens av fler privata utförare och större mångfald inom vårdsystemet, finns även andra faktorer som talar för ett större behov av samverkan och sammanhållande plane- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De lokala huvudmännen kan komma att utveckla vården i så motstridiga riktningar att de nationella målen för vård och omsorg hotas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vårdens fortsatta specialisering ställer ökade anspråk på sam- ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vården över &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;landstings-,&lt;/NOBR&gt; region- och nationella gränser ökar och därmed behov av mer enhetliga regler och bedömningar för att t.ex. undvika att medicinska prioriteringar undergrävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;En mångfald av vårdgivare accentuerar kraven på styrning och kvalitetsjämförelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Former för ersättning och avtal får stor betydelse för verk- samheten. Utveckling av kunskap och metoder kan samordnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Till listan kan dessutom fogas önskan från såväl företag som personalgrupper om mer långsiktiga och stabila villkor. För alla organisationer, även de politiskt styrda, gäller att motsättningar på ledningsnivå riskerar att skada motivation och sammanhållning. Verksamheter inom vård och omsorg utgör inget undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Tydligt åtskilda politiska alternativ kan stimulera den politiska debatten men är det bra för verksamheterna om valutslagen leder till återkommande omställningar och reorganisationer? Frågan ställs också av vårdpolitiker. I Stockholms läns landsting har sedan 25 år tillbaka varje val inneburit skifte av landstingsmajoritet. I en gemensam artikel efterlyste t.ex. två landstingets politiker, Stig Nyman, (kd), och Anders Lönneberg, (s), samverkan över block- gränsen för att skapa stabilare villkor efter som verksamheten rymmer många långsiktiga beslut. (DN &lt;NOBR&gt;2007-05-12)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Medcinsk-teknisk&lt;/NOBR&gt; utveckling och växande vårdbehov ställer fortlöpande krav på förändring och anpassning på alla som arbetar inom vård och omsorg. Om, i sammanhanget, frågor som drifts- och ägarformer dessutom blir en återkommande politisk stridsfråga riskerar varje val att aktualisera nya omställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Mer vård genom privata utförare – mer privat finansierad vård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;I kartläggningen (kapitel 3) redovisas den närmare utvecklingen av den privat drivna vården och omsorgen och dess fördelning mellan verksamheter och vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Under de närmaste årtiondena kommer, som nämnts, allt fler människor att vara i åldrar där vårdbehoven ökar, men många av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;dem kommer samtidigt att vara ekonomiskt resursstarka. Är det rimligt, också vägt mot många andra viktiga samhällsmål t.ex. ansvaret för miljön, att äldre med god privat ekonomi skall kunna efterfråga det mesta av annat, men inte ha möjlighet (eller bered- skap) att efterfråga och betala för vård och omsorg?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Kan utrymmet för privat finansiering öka utan att prioriteringar och grundläggande principerna för vården och omsorgen sätts ur spel? Även i det perspektivet är det angeläget att granska förut- sättningarna och villkoren för den privat finansierade vården och omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Vård efter behov eller efter köpkraft?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Prioriteringsutredningen under ledning av cancerläkaren och riksdagsledamoten Jerzy Einhorn lämnade förslag som ledde fram till ett enigt riksdagsbeslut om principer och riktlinjer för fördel- ning av vårdresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;I ett vårdsystem med större mångfald och antagligen ökat inslag av privat finansiering ställs nya krav på etisk reflektion till skydd för rättvisa och människors lika värde. I avsnitt 4.1 och i en seminarierapport (bilaga 8) förs en utförligare diskussion om etik och värdegrund bl.a. med hänvisning till den amerikanske filosofi- professorn John Rawls rättviseteori. Enskilda eller gruppers initia- tiv och ansvarstagande bör uppmuntras, men enbart om de enskilda initiativen utvecklas i former, som innebär att också de mindre gynnade beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Vård och omsorg genom det civila samhället – informell ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;En diskussion av formerna för finansiering av vård- och omsorgs- tjänster bör inte begränsas till enbart den formella ekonomin. Vid sidan av den offentliga finansieringen och en än så länge marginell privat finansiering av vård- och omsorgstjänster finns de frivilliga insatserna inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Olika försök har gjorts att uttrycka det frivilliga och i huvudsak obetalda vård- och omsorgsarbetet i ekonomiska termer. Inom äldreomsorgen svarar anhöriga för stora delar av omsorgen. Det har också gjorts beräkningar av det frivilliga sociala arbetets omfattning som pekar på att det totalt motsvarar 300 000 årsarbeten eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33741x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson, forskare vid Handels- högskolan, Stockholm, anger att det frivilliga arbetet år 2002 mot- svarade 351 000 heltidsarbeten. Deras uppgifter visar också att det frivilliga arbetet genom medlemsorganisationerna fortfarande dominerar, men att ökningen av frivilliginsatser sker i former utan- för formella medlemskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;Tabell 2.1 Fördelning av olika typer av arbete inom organisationerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p207 ft37"&gt;Avlönade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p208 ft37"&gt;Ideellt arbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p209 ft41"&gt;... utfört av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;… av frivilliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p210 ft43"&gt;årsarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p208 ft44"&gt;motsv. årsarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p44 ft45"&gt;medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;(utan medlemskap)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p211 ft43"&gt;90 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p212 ft37"&gt;294 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p213 ft43"&gt;253 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p214 ft37"&gt;41 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p212 ft37"&gt;296 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p213 ft43"&gt;252 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p214 ft37"&gt;44 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p211 ft43"&gt;99 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p212 ft37"&gt;351 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p213 ft43"&gt;246 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p214 ft37"&gt;105 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Från nationalstat till näringsliv, Handelshögskolan i Stockholm, 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;En tidigare utredning beräknade att den yrkesaktiva tiden dvs., pensionsåldern borde utsträckas till 79 års ålder för att vi i Sverige skulle klara att behålla en oförändrad relation mellan de yrkesaktiva och de som lämnat arbetslivet. (Äldrepolitik för framtiden, SOU 2003:91)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ett mönster för framtiden är en ökad andel äldre i befolkningen och att många lämnar arbetsmarknaden med både god hälsa och god ekonomi. Frågorna bör ställas hur deras resurser både i form av pengar och mänsklig kapacitet i form av tid skall kunna bidra till den sociala omsorgen. Hur går det annars senare i livet när behoven av vård och omsorg blir de viktigaste?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Frågan är hur samhället och politiken kan stödja en utveckling inom vård och omsorg som tar till vara dessa resurser och dess- utom med en bibehållen strävan att prioriteringar och principer om vård efter behov skall gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Delegationens egen enkät visar att vård- och omsorgsföretag som har medlemsbaserade ägare har betydligt större andel frivillig- medverkan i sina verksamheter. Organisationen ”Forum för fri- villigt socialt arbete” pekar i sitt program på vikten av att frivillig- arbetet utgår från en organiserad tillhörighet och medlemskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Mångfald och det civila samhällets medverkan i vård och omsorg kan ta till vara tid och kompletterande frivilligarbete, men också pengar. Vem ordnar insamling eller ger gåvor till en entreprenad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Vård och omsorg – verksamheter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft5"&gt;Det kan vara svårt att jämföra insatser i form av tid för att vårda andra eller pengar från den privata ekonomin för att för egen del snabbare få önskad vård. Skillnaderna i storlek gör att politisk klokhet prioriterar insatser för att bevara och helst utveckla det civila samhällets medverkan i vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Politiken kan utvecklas i en riktning där de privata initiativen ges rum i form av tidsbegränsade entreprenader, men också i former som stöder de privata initiativen till genuint egen etablering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Mångfald gynnas av det senare och inte minst organisationers, kooperativens och de små privata företagens möjligheter att medverka i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Dessutom är det, om ersättningsvillkor utformas på klokt vis, i de genuint privata etableringarna mer möjligt att kombinera offentligt och privat finansierad vård utan att grundprinciper om vård efter behov sätts ur spel. Ett mer utförligt resonemang om detta återkommer i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;Den helt dominerande andelen av vård- och omsorgsverksamhet i Sverige drivs av landsting och kommuner i egen regi. Den andel av den offentligt finansierade vården och omsorgen som utförs av privata vårdgivare har ökat från &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början, men främst genom tillväxt i några stora, nationellt verksamma och nu till stor del internationellt ägda vårdföretag. Det behövs ingen djupare analys för att konstatera att de små privata vårdföretagens, koopera- tivens och de ideella organisationernas andel av den offentligt finan- sierade vården och omsorgen är mycket begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;I det följande skall vi trots väl kända och beskrivna statistiska svårigheter söka kartlägga omfattning och utvecklingstendenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Kartläggningen baseras främst på följande tidigare studier: ”Skola, vård och omsorg i privat regi” (SCB, 2006:5), ”Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn” (Nutek) samt ”Konkurrens i Sverige 2006” (Konkurrensverket). Därtill har delegationen i sam- arbete med SCB bearbetat statistik, genomfört en egen enkät till landstingen och i samarbete med Nutek och vårdföretagens arbets- givarorganisationer sänt ut en enkät till företag. Delegationen har också sänt en brevenkät till ett hundratal riksorganisationer för att få en uppfattning om organisationers intresse att som aktörer med- verka i vård- och omsorgsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För kommunsektorn har material hämtats från Socialstyrelsens och Konsumentverkets rapporter samt från tillsynsansvariga vid några länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Kartläggningens första del avser omfattning och utveckling och i en andra del söker vi att kartlägga villkor och hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Statistik och andra förutsättningar för kartläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Vad menas med offentligt och privat?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;För att undvika missförstånd i kartläggningen behöver vi närmare reda ut vad som avses med begrepp privat, i dagligt tal också benämnt privatisering. Är vården eller omsorgen privat om finansi- eringen är offentlig men vårdutföraren är privat i form av ett före- tag, en organisation eller ett kooperativ? Eller är vården privat när den betalas genom en privat vårdförsäkring eller direkt från plån- boken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Även avseende de privata företag som är verksamma inom vård- och omsorgsverksamhet behöver begreppen förtydligas. Det finns privata vård- och omsorgsföretag som själva investerat, byggt upp och utvecklat sin verksamhet. Det gäller institutioner som Sophiahemmet i Stockholm, Carlanderska sjukhuset i Göteborg, Vidarklinikerna i Järna, många av företagen inom organisationen PRIVO och enskilda äldreboenden som ägs och drivs av kooperativ eller organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Andra privata vårdföretag är verksamma genom entreprenader där de under en avtalad period tar över driften av en verksamhet, som etablerats av landstinget eller kommunen. Det gäller sjukhus som S:t Görans sjukhus i Stockholm och sjukhusen i Simrishamn. Säffle och Kristinehamn och många vårdcentraler men framförallt ett stort antal kommunala äldreboende som lämnats på entre- prenad. De stora vårdföretagen Capio, Attendo Care, Carema, Aleris och Förenade Care har sina verksamheter huvudsakligen inriktade på entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;En del av de privata vårdföretagen har i sin verksamhet både entreprenader och egna etableringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Skillnaden mellan de två formerna av privat vårdföretagande är av stor betydelse när det gäller att bedöma förutsättningar och villkor för de små privata företagen, kooperativen och de ideella organisa- tionerna att medverka i den offentligt finansierade vården och omsorgen. När skillnaden inte framgår på annat sätt använder vi begreppet genuint privata vårdföretag för att särskilja företag eller verksamheter med egen etablering från entreprenaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;En ytterligare en komplikation uppstår när kommunen eller landstinget väljer att driva en offentligt ägd verksamhet i privat- rättslig associationsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33745x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft5"&gt;Nedanstående tablå söker att inom hälso- och sjukvården grafiskt redovisa i vilka olika former begreppet privat kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p226 ft12"&gt;Vårdgivare/Producent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p226 ft12"&gt;Offentlig – Staten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p227 ft12"&gt;Privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p228 ft12"&gt;landsting eller kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Kommunalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Avtalad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Genuint egen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;bolag/stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;entreprenad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;etablering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft12"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Ca 90 % av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Fåtal sjukhus och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;t.ex. S:t Görans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;t.ex. Vidarklini-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft3"&gt;finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;sjukhus och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;andra verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;sjukhus/många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;kerna, Privos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;annan vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;heter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;äldreboenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;vårdhem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft12"&gt;Privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Förbud enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;t.ex. Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Förbud i HSL som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Alt. medicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft3"&gt;finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;kommunal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;Care AB m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;upphävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;Kosmestisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;kirurgi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Något om relationer och storleksordningar – hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;För att ge en uppfattning om finansieringen av hälso- och sjuk- vården redovisas följande kostnadsangivelser. Avsikten är att överskådligt visa vad som är ”smått” och ”stort” mätt i jämförande ekonomiska termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft5"&gt;De totala utgifterna för hälso- och sjukvården i Sverige inklusive tandvården var år 2005 ca 241 miljarder kronor, vilket motsvarade ca 9 procent av Sveriges BNP. Den offentliga sektorns samlade finansiering beräknades till 204 miljarder kronor (inkluderat läke- medel, kommunernas utgifter för hälso- och sjukvård samt utgifter för investeringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;Patientavgifterna beräknades totalt vara ca 19 miljarder kronor med privata tandvårdskostnaderna som dominerande utgiftspost. Landstingens inkomster från patientavgifter för hälso- och sjuk- vård exkl. tandvård uppgick till 2,7 miljarder kronor. För patient- avgifter för kommunernas vård finns inga uppgifter eftersom de är sammanbakade med äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;Landstingens köp från privata vårdgivare var 2005 ca 14 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft5"&gt;Som jämförelse beräknas att premieintäkterna för privata sjuk- vårdsförsäkringar år 2006 var ca 800 miljoner kronor och för- säkringarna finansierade vård för beräknat ca 650 miljoner kronor. Det motsvarar 0,3 procent av de offentligt finansierade vårdkost- naderna och ca 5 procent av landstingens köp av vårdtjänster från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33746x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;privata vårdgivare. (Uppgifter från SKL och samtal med försäk- ringsbolag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Associationsform speglar inte alltid huvudmannaskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Delegationens uppgift är att kartlägga omfattningen av vård- och omsorgsverksamhet, som drivs av ideella organisationer, kooperativ och av privata småföretag. Statistiken redovisar företagen efter juridisk associationsform. De kan vara; aktiebolag, kommandit- handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller enskild firma (fysisk person med &lt;NOBR&gt;F-skattesedel).&lt;/NOBR&gt; Sedan millennie- skiftet finns även registrerat trossamfund som en juridisk associa- tionsform. Dessutom finns sedan några år tillbaka också möjlig- heten att registrera aktiebolag utan vinstsyfte. Endast ett (1) sådant bolag är hittills registrerat, och det är ett av kommuner samägt näringslivsbolag i Värmland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;Det finns kopplingar mellan typer av huvudmän/ägare och val av associationsform. Idealbilden skulle kunna se ut så här:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft12"&gt;Huvudman/ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Associationsform för verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft35"&gt;Flera enskilda ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Aktiebolag, Handelsbolag eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft48"&gt;Kommanditbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft35"&gt;En enskild ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Aktiebolag eller Enskild firma/ &lt;NOBR&gt;F-skatt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft35"&gt;Personal- eller brukarkooperativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Ekonomisk förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft35"&gt;Ideell organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Ideell förening eller Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;trossamfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p38 ft35"&gt;Ursprung från donation, filantropi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p35 ft35"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft5"&gt;Tyvärr speglar den valda associationsformen inte alltid typen av huvudman. Såväl ideella organisationer som kooperativ väljer ibland att driva verksamheten i bolagsform. Omvänt finns aktiebolag som driver verksamhet t.ex. i form av stiftelse. Denna osäkerhet bör hållas i minne när kartläggningen baseras på den offentliga stati- stiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Offentlig statistik speglar offentlig/privat verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Systemen för den svenska statistiken är främst uppbyggda för att tillgodose behoven i nationalräkenskaperna och i dessa har hittills inte verksamheter inom det civila samhället haft någon framskjuten plats. Vidare bygger den officiella svenska statistiken inom hälso- och sjukvård och omsorg till stor del på föreställningen att sådan verksamhet nästan uteslutande såväl finansieras som produceras i offentlig regi. Denna del av den offentliga statistiken är också väl utvecklad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Statistiken om offentligt finansierad vård och omsorg som utförs av icke offentliga aktörer är inte lika god, men fullt tillfredställande om kravet endast är att få veta vad som drivs i offentlig respektive privat regi. Det går dock t.ex. i statistiken inte att särskilja på privata företag med vinstutdelning som främsta drivkraft och privata företag som har andra drivkrafter än vinstutdelning. Det går alltså endast i mycket begränsad utsträckning att uttala sig om i vilken utsträckning de kommersiella och icke kommersiella aktö- rerna påverkar utformandet och genomförandet av olika välfärds- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Forskaren Filip Wijkström beskrev redan 1995 hur statistiken kan förbättras i syfte att kunna urskilja civilsamhällets aktörer (Ds 1995:30). I en studie på uppdrag av Socialstyrelsen och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, har Torbjörn Einarsson och Filip Wijkström hösten 2006 (publicerad mars 2007) kartlagt vilka statistiska kunskapskällor som finns tillgängliga och förfinat de tidigare upprättade förslagen hur statistiken kan förbättras och därmed sektorn avbildas på ett mer adekvat sätt. Förslag till för- bättrad statistik bygger dels på det internationella klassifikations- systemet ICNPO (&lt;SPAN class="ft26"&gt;International Classification of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Non-Profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; Orga- nizations&lt;/SPAN&gt;), dels på FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper (SNA ) och benämns satelliträkenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Även om den statistik som används inom nationalräkenskaperna i Sverige inte enbart är baserad på juridisk form, så är det svårt att kartlägga en sektor som snarare skall baseras på verksamhetens syfte och resultat och inte på juridisk form. Den ideella föreningen Immanuelskyrkans församling i Stockholm bedriver t.ex. såväl stora hotell som äldreomsorg i den juridiska formen aktiebolag och bostadskooperativa HSB driver äldreomsorgsverksamhet genom HSB Omsorg AB. Delegationen har därför fått ägna sig åt upp- finningsrikedom och fotarbete för att med rimlig säkerhet ge en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;bild av i vilken omfattning företag inom det civila samhället och lokala småföretag är verksamma inom sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Det blir i det närmaste en omöjlig uppgift för politiker att fatta beslut och svårt för tjänstemän att arbeta fram underlag om inte det finns ett tillförlitligt grundmaterial i form av bra statistik. Det är därför ett absolut måste att utveckla former för insamling av bra statistiska underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Många vård- och omsorgsföretag, men hur många är verksamma?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Företagen är hos skatteverket och bolagsverket alltså registrerade i juridisk form och den offentliga statistiken fångar sedan upp före- tagens angivna verksamhetsområden som anges av en s.k. &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;/NOBR&gt; (Svensk Näringsgrensindelning). SCB:s Företagsdatabas omfattar registrerade företag i samtliga juridiska former. År 2005 fanns där mer än 22 000 företag registrerade för verksamhet inom vård och omsorg. Det förefaller att vara många, men motsvarar endast ca 2,5 procent av landets samtliga registrerade företag, trots att 16 pro- cent av landets anställda finns inom vård- och omsorgssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Vid sidan av Företagsdatabasen redovisar SCB genom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS,) alla företag där minst en person har sin huvudsakliga sysselsättning. Antalet vård- och omsorgsföretag enligt RAMS är något över 12 000. Nära hälften av Företagsdatabasens registrerade vård- och omsorgs- företagen är alltså vilande eller endast registrerade för bisysslor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Av de ca 12 000 vårdföretagen enligt RAMS sysselsätter något mer än hälften endast en person. Där finns enmansföretagare i form av läkare, psykologer, sjukgymnaster m.fl. som driver egen verksamhet eller har uppdrag inne i en vårdcentral eller annat företag. Här finns också många som arbetar med komplementär eller alternativ medicin. Kommittén för alternativ medicin har t.ex. drygt 2 000 medlemmar, de flesta verksamma som enmansföre- tagare. Naprapatförbundet har över 700 verksamma medlemmar, de flesta enmansföretagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Antalet vård- och omsorgsföretag där mer än en person hade sin huvudsakliga sysselsättning var år 2004 drygt 5 000 och av dem sysselsatte något mer än hälften högst 5 personer. Av de ursprung- ligen 22 000 registrerade vård- och omsorgsföretagen visar det sig att det endast är ungefär en tiondel av de registrerade företagen som sysselsätter mer än 5 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Företag som drivs i form av ideella föreningar har i genomsnitt 21 anställda, de som drivs som ekonomiska föreningar 25 anställda och för verksamheter som drivs som stiftelser är genomsnittet 41 anställda. År 2004 var i genomsnitt 3,4 personer sysselsatta i handelsbolagen. Företag som drivs i form av stiftelse eller ekono- misk eller ideell förening har därmed genomsnittligt fler anställda än handelsbolagen och även jämfört med aktiebolagen, som i genomsnitt har 15 anställda. (SCB, Nutek)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Civilsamhället och välfärdstjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Vård- och omsorgsföretagen som drivs som ekonomiska- eller ideella föreningar eller stiftelser har genomsnittligt fler sysselsatta men de är få. Enligt Nuteks studie svarade ekonomiska föreningar för drygt tre procent av sysselsättningen i de privata vård- och omsorgsföretagen. Stiftelser och fonder svarade för nära sex pro- cent av den privata sysselsättningen och de ideella föreningarna för tio procent. Sammantaget innebär det att ca 20 000 personer år 2004 var sysselsatta i den typen av företag. Är det mycket eller litet? Det motsvarar c:a 20 procent av de privat anställda inom vård- och omsorgsverksamhet, men enbart tre procent av de totala antalet anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;En internationell jämförelse gjord av norska ”Institutt for samfunnsforskning” ger liknande svar. Jämfört med andra länder svarar det civila samhället i de nordiska länderna för en mycket liten andel av sysselsättning inom välfärdsområdet. Den norska studien anger även den att andelen i Sverige är ca tre procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I en internationell jämförelse är alltså andelen liten. Vi åter- kommer i det följande till olika typer av jämförelser för att söka orsaker till skillnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Vi skall emellertid först beskriva utvecklingen från det att lands- ting och kommuner från &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början i ökad grad öppnade sina verksamheter för privata företags medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Andelen privata vårdgivare – utvecklingen från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Först i samband med den samhällsekonomiska krisen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes en utveckling där landsting och kommuner lade ut mer av sin verksamhet till privata utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Den samhällsekonomiska krisen och de åtstramningar som tvingades fram innebar att antalet anställda inom landstingens slutna hälso- och sjukvård minskade med närmare 70 000. Cirka 12 000 fick annan arbetsgivare när sjukhus omvandlades till lands- tingsägda bolag, men nettominskningen av landstingens anställda i slutenvården var ändå drygt 50 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Antalet anställda i organisations- eller stiftelsedrivna sjukhus var i stort sett oförändrat, men anställningarna vid de stora privata vårdföretagen mer än fördubblades till drygt 6 000. (SOU 2002:31 &lt;NOBR&gt;Gun-Britt&lt;/NOBR&gt; Trydegård). En liknande, men mindre stark tendens, fanns inom andra välfärdsområden. Kommuner och landsting bantade i den egna verksamheten, men öppnade för nya privata aktörer. (Välfärdsbokslut för &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; SOU 2001:79)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;En studie anger att sysselsättningen inom de privata vård- och omsorgsföretagen ökade från 41 000 år 1993 till 104 000 år 2004. (Nutek, Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I takt med att samhällsekonomin förbättrats har under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; minskningen av antalet offentligt anställda inom vård och omsorg upphört, men det pågår en fortsatt omfördelning mellan verksam- hetsformer. Såväl inom hälso- och sjukvården som äldreomsorgen sker en övergång från slutna till öppna vårdformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;De privata företagen inom hälso- och sjukvård har haft en fort- satt stark ökning av ekonomisk omsättning, från ca 20 miljarder kronor vid millennieskiftet till över 35 miljarder kronor 2005. (SCB)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hälso- och sjukvården – alla landsting engagerar privata vårdgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Delegationen har i en enkät direkt till landstingen (se bilaga 9 a) sökt närmare uppgifter om och i vilken omfattning landsting väljer att lägga ut verksamheter till privat utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Enkäten har upprättats i samverkan med ”Nätverket Uppdrag Hälsa”, som är ett frivilligt nätverk bestående av tjänstemän som arbetar med beställningar och uppdrag inom landstingen. Enkäten presenterades vid ett möte med nätverket i oktober 2006 och skickades därefter ut via nätverket till kontaktpersoner i 18 lands- ting/regioner. Delegationen tog sedan själv kontakt med resterande tre landsting. Totalt skickades alltså enkäten ut till samtliga 21 landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;Efter två påminnelser har samtliga svarat. Ett svar är dock så brist- fälligt att det inte går att använda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Vi bad i enkäten landstingen att bifoga förteckningar över de verksamheter som har privata utförare, alternativt ange exempel på verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Det är få landsting som bifogat en sådan lista och det framgår av svaren att landstingen har valt skilda system för att lista privata företag. Det är därför vare sig möjligt eller meningsfullt att sammanställa dem. Av listorna och förtecknade exempel kan vi dock utläsa att det rör sig om sjukhus (Ersta, och Stockholms sjuk- hem, Vidarkliniken, Röda Korstes sjukhus, sjukhusen i Kristine- hamn och Säffle), husläkare, vårdcentraler (här finns många angivna), BVC, MVC, familjeläkarmottagningar, paramedicin, uro- logi, sjukgymnaster, logopeder, fotvård, och cancerrehabilitering (Lydiagården).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Av materialet går det med andra ord inte att dra mycket mer långtgående slutsatser av omfattningen av verksamheter som har privata utförare än vad SCB:s, Socialstyrelsens, Nutek:s eller Sveriges Kommuner och Landstings källor anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ser man till all vård som bedrivs är det generellt sett alltså få offentligt finansierade verksamheter som läggs ut på privata utfö- rare, knappt tio procent av all verksamhet. Ungefär två tredjedelar av de privata verksamheterna finns i de tre storstadsregionerna. Alla landsting har lagt ut någon verksamhet, (primärvård, rehabi- litering och somatisk specialistvård) på någon privat genomförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Enkätens fråga 1 berör den hälso- och sjukvård som landstinget lagt ut på en privat entreprenad. Nitton av de tjugo svarande lands- tingen har lagt ut primärvård på minst en privat vårdgivare. Tretton har lagt ut somatisk specialistvård, tio rehabilitering och nio psykiatri/socialpsykiatri. I spännvidden &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; landsting har lagt ut ambulansverksamhet, komplementär/alternativmedicin, sjukhus, behandlingshem, friskvård, företagshälsovård för egen personal och annan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33752x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p247 ft3"&gt;Tabell 3.1 Har landstinget/regionen lagt ut någon av följande delar av hälso- och sjukvården på privat entreprenad?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p248 ft16"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p249 ft12"&gt;Somatisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p250 ft15"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;Psykiatri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;Annat *&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p249 ft3"&gt;specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;socialpsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p251 ft35"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p252 ft35"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p253 ft35"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p254 ft35"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p45 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td69"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td70"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Företagshälsovård, Ambulansverksamhet, Komplementär/Alternativ medicin, Sjukhus, Behandlingshem, Friskvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft5"&gt;Fråga 2 handlar om landstinget har tecknat ramavtal med privat vårdgivare. Elva landsting har ramavtal med somatisk specialistvård och lika många landsting uppger att de har avtal med taxeläkare. Åtta har avtal med rehabiliteringsföretag och sju med psykiatri/social- psykiatri. I spännvidden ett till fem landsting har ramavtal med primärvård, företagshälsovård (egen personal), annan verksamhet, behandlingshem, komplementär/alternativmedicin och sjukhus. Inget landsting har ramavtal för verksamheterna friskvård och ambulansverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Tre landsting har i en kommentar angett att de inte gör någon skillnad på fråga ett och två. Av fler andra svar och kommentarer misstänker vi att flera av dem som svarat på enkäten haft liknande funderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft51"&gt;Tabell 3.2 Har landstinget/regionen tecknat ramavtal med privata vårdgivare för någon av följande delar av hälso- och sjukvården?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p229 ft12"&gt;Somatisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p258 ft15"&gt;Taxeläkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p259 ft15"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;Psykiatri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;Annat *&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p229 ft3"&gt;specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;socialpsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p253 ft35"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p251 ft35"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p260 ft35"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p254 ft35"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p208 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sjukhus, Behandlingshem, Primärvård, Komplementär/Alternativ medicin, Friskvård, Ambulansverksamhet, Företagshälsovård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Fråga 3 gäller huruvida landstinget gett bidrag, projektmedel eller annan liknande finansiering till privata vårdgivare av hälso- och sjukvård. Endast tre landsting har genom bidrag anslagit medel till specialistvård, somatisk specialistvård, rehabilitering, friskvård och annan verksamhet (missbruksvård). Landstingen upplever alltså det tryggare att upphandla även i de fall där det är möjligt att ge bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Politik för mångfald?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Nio av landstingen anger att de har ett styrande policydokument som anger en strävan att engagera patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala småföretag som vårdgivare. Ett par landsting har i en kommentar preciserat att det handlar om mer eller mindre kraftfulla skrivningar i budgetdokumentet. Tre landsting säger att de vid upphandling värderar om avtalsparten är ett lokalt förankrat företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Tre landsting värderar särskilt huruvida företaget är en vård- givare utan privat vinstintresse, det vill säga är en vårdgivare som återinvesterar eventuell vinst i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Tolv landsting har former/system för uppföljning och jämförelse av medicinska vårdresultat för de verksamheter som lämnas till privata vårdgivare. De flesta landstingen använder samma system som för uppföljning av den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Sjutton landsting har former/system för uppföljning och jäm- förelse av kvaliteten i omhändertagandet och bemötande av verk- samhet som lämnas till privat utförare. Även här handlar det om samma system som landstinget använder för den egna verksam- heten. Av kommentarerna går det att utläsa att det ofta rör sig om de uppgifter som skall lämnas till de nationella vårdregistren. Två till tre landsting har utvecklat egna, mer omfattande system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Åtta landsting säger sig ha en efterfrågan av vård som specifikt betjänar etniska, språkliga eller religiösa grupper. Det handlar om verksamheter såsom psykolog/psykoterapi på annat språk, vård- central för flyktingar/asylsökande och omskärelse av små pojkar. Elva landsting svarar att de inte har mött en sådan efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Sammanfattning av enkäten till landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Enkäten till landstingen ger endast en indikation om hur de väljer att hantera de företag som anlitas för att utföra offentligt finan- sierade tjänster. Det går alltså inte att dra alltför långtgående slut- satser. Vi har noterat följande fyra punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det är tydligt att få av landstingen vid upphandling fäster vikt vid frågan om ett företag genererar vinst eller inte. Sådana urvalskriterier används nästan inte alls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mycket få landsting väljer att använda sociala kriterier vid upphandling av verksamheter. Skälet är troligen att de upplevs svårare att utvärdera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det är få landsting som använder tekniken att ge bidrag istället för att upphandla vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det är få landsting som fattat beslut om ett särskilt policy- och styrdokument i syfte att engagera patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala små företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En mer detaljerad bearbetning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SCB-statistik&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Enkäten till landstingen gav begränsad information om hur för- delning mellan olika typer av privata utförare har utvecklats. SCB har för delegationens egna beräkningar bearbetat och uppdaterat material som låg till grund för rapporten ”Skola, vård och omsorg i privat regi” (SCB 2006:5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Materialet är nedbrutet till en så låg nivå att uppgifterna får betraktas som relativt osäkra för vissa associationsformer och näringsgrenar. En förändring med ett litet antal personer kan ge dramatiska effekter i indexdiagram i tidsserien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Översiktsdiagrammet över sysselsättningsutvecklingen inom hälso- och sjukvården under den senaste &lt;NOBR&gt;10-årsperioden&lt;/NOBR&gt; visar dels den markanta minskningen under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; åtstramning men också att den offentligt drivna vården dominerar. Sysselsättningen hos de privata företagen ligger fortsatt på en låg nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft15"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33755x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft3"&gt;Figur 3.1 Hälso- och sjukvården, antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;För att något närmare se fördelningen mellan olika typer av privata utförare har vi också tagit fram uppgifter om sysselsättning och associationsform för sjukhusvården respektive den öppna hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33756x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Figur 3.2 Sluten sjukvård, antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft5"&gt;Trendbrottet för den övre kurvan i diagrammet avser bolagisering och återtagande av landstingssjukhus till drift i förvaltningsform. I övrigt visar materialet att sysselsättningsökningen inom den privat drivna sjukhusvården varit relativt måttlig, att den främst gällt aktiebolagen och, att som tidigare nämnts, ökningen av sysselsätt- ning under de senaste åren bromsats upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;För de privata utförarna inom den öppna sjukvården gäller mot- svarande tendens. Ökningen i sysselsättning sker huvudsakligen i aktiebolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33757x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Figur 3.3 Öppen sjukvård, antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft5"&gt;Andelarna av sysselsättning i ekonomiska föreningar, ideella orga- nisationer och stiftelser är så begränsade att förändringarna inte går att utläsa i ett översiktligt diagram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft5"&gt;Utvecklingen redovisas därför även i tabellform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33758x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft3"&gt;Tabell 3.3 Öppen hälso- och sjukvård &lt;SPAN class="ft37"&gt;− &lt;/SPAN&gt;antal anställda i privata företagsformer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft3"&gt;Ideella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p278 ft3"&gt;Ensk. firma,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p279 ft55"&gt;Ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p280 ft55"&gt;föreningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p281 ft45"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td68"&gt;&lt;P class="p282 ft55"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;P class="p278 ft56"&gt;KB, HB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p208 ft56"&gt;föreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p229 ft56"&gt;trossamfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft20"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;11304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;11676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;13006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;13627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;14540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p284 ft43"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p285 ft43"&gt;14534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p286 ft37"&gt;1480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p287 ft43"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p209 ft43"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p283 ft43"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Om äldreomsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;40-talisternas&lt;/NOBR&gt; vårdbehov blir stora omkring &lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt; och det sammanfaller då med att &lt;NOBR&gt;60-talisterna&lt;/NOBR&gt; börjar uppnå pensionsåldern. Detta innebär att pensionskostnaden ökar samtidigt som andelen förvärvsarbetande minskar. I en internationell jämförelse förefaller de demografiska förändringarna i Sverige ändå som måttliga och de kommande åren har Sverige i motsats till övriga Europa, en betyd- ligt gynnsammare situation då 1920- och &lt;NOBR&gt;30-talets&lt;/NOBR&gt; mindre årskullar närmar sig åldrarna då de kommer att behöva kommunal omsorg. Ett klokt beslut är därför att vi de kommande åren vidtar ett antal åtgärder för att kunna klara de ökade behoven i nästa fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Ökning av privata utförare inom äldreomsorg bromsas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Även inom äldreomsorgen svarar kommunerna för en helt domine- rande andel av såväl hemtjänst som särskilda boenden. Men för- hållandena varierar. I Stockholms län svarar enskilda vårdgivare för en tredjedel av äldreomsorgen, medan andelen i Blekinge och Norrbottens län är 0,1 procent. (Konkurrensverket: Konkurrensen i Sverige 2006)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33759x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft5"&gt;På kommunnivå har några av Stockholms förortskommuner (Danderyd, Järfälla, Solna) mer än häften av äldreomsorgen utlagd till privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft5"&gt;Endast 12 kommuner redovisar att äldreomsorgen helt och hållet sköts i egen regi, men i många kommuner är den privata andelen mycket liten. Ca 100 av landets kommuner anger att mindre än en procent av äldreomsorgens kostnader avser privata köp. (Lika olika socialtjänst? Socialstyrelsen 2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;I kommunernas äldreomsorg ökade andelen anställda hos privata vårdföretag, från två procent år 1993 till 13 procent vid millennie- skiftet, men det finns också liksom inom hälso- och sjukvården en tendens att ökningen av andelen privata utförare bromsats upp. Andelen köp av huvudverksamhet, dvs. omsorgstjänster, från pri- vata företag inom äldreomsorgen ökade fram till år 2003 för att därefter minska. (Se tabell: Socialstyrelsen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft3"&gt;Tabell 3.4 Andel huvudverksamhet inom äldreomsorg köpt från privata företag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p292 ft37"&gt;Kommuners köp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Kommunernas totala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;Andel köp från privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td80"&gt;&lt;P class="p292 ft45"&gt;huvudverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td81"&gt;&lt;P class="p293 ft44"&gt;kostnad för äldreomsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;P class="p292 ft37"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;5 788&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;60 449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;9,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;6 210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;63 705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;9,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;7 223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;67 306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;10,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;8 237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;71 424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;11,53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;9 051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;75 668&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;11,96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;9 496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;78 245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;12,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;8 438&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;79 575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;10,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p294 ft37"&gt;8 554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p295 ft37"&gt;80 257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p296 ft37"&gt;10,66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Vilken form av privat utförande? Vilka privata företag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft5"&gt;Inom äldreomsorgen i form av särskilda boenden finns som för sjukvården två typer av privata företag; privata företag som genom entreprenadavtal tar över driften av kommunala anläggningar respek- tive privata företag som erbjuder särskilt boende i egna anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;Enskilt ägda anläggningar har funnits sedan länge, men den nu vanligaste formen är entreprenader där kommunen efter upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;handling överlåter driften av en eller flera enheter. Avtalet gäller en begränsad avtalsperiod och följs av ny upphandling, som kan leda till skifte till en ny entreprenör eller att kommunen återtar verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;När små privata företag, kooperativ eller ideella organisationer själva etablerat, äger och driver ett äldreboende finns i regel ett ramavtal med kommunen (eller flera kommuner) från vilket vård- platser sedan avropas ”styckevis”. Ersättningen som i regel är per vårddygn fastställs vanligtvis i ramavtal med nivåer efter vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Modellen passar utmärkt för kommuner med någon form av fritt valsystem, men enskilt drivna äldreboenden finns även i andra kommuner. Plats söks då efter de äldres eller anhörigas önskan eller genom att kommunen anvisar plats, vilket sker framförallt när man saknar egna platser. Det händer, enligt uppgifter från de berörda företagen, inte allt för sällan att kommuner motsätter sig placering i enskilt boende för att i första hand utnyttja platser i egna anlägg- ningar. Den som har skäl att ändå vidhålla sin önskan om plats kan överklaga kommunens beslut till länsrätten och i andra instans till kammarrätten. För de enskilt ägda anläggningarna ansvarar läns- styrelserna för både tillstånd och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Formerna för upphandling och ägandet av anläggningar har uppenbart stor betydelse för de små privata företagens, kooperati- vens och de ideella organisationernas vilja och möjlighet att med- verka i den del av äldreomsorgen som inkluderar boende. För de flesta större sådana verksamheter gäller att de själva äger anlägg- ningarna. Även för de kooperativa initiativen och för äldreomsorg i glesbygder finns samma tendens; de som byggt och äger anlägg- ningar har en tryggare framtid än de som valt att gå in i entre- prenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;För hemtjänsten är förhållandena annorlunda. Verksamheten är ambulerande. Arbetet utförs hos vårdtagarna och behovet av egna lokaler och anläggningar är begränsat. Kommuner som infört former av fritt val har större variation och fler typer av vårdgivare inom hemtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Äldreomsorgens finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;När det gäller äldreomsorgen bidrar privat finansiering till enbart cirka 4 procent av kommunernas kostnader. Men det är svårt att trots det ange en exakt uppdelning mellan offentlig eller privat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;finansiering. Det ena väver in i det andra. Den privata finansi- eringen varierar från individ till individ beroende av omsorgsbehov, disponibel inkomst och i vissa fall även av ekonomiska tillgångar. Äldre med låg inkomst men hög hyra (i eget boende eller särskilt boende) kan få bostadstillägg från Försäkringskassan, tilläggs- tjänster i både offentlig och privat regi, fixarservice innebär ytter- ligare åtaganden som utgår från såväl den äldres privatekonomi som den kommunala omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Cirka en kvarts miljon äldre var år 2004 beviljade stöd i form av hemtjänst eller särskilt boende. Det motsvarar c:a 16 procent av de som är 65 år eller äldre. De flesta, 70 procent, är kvinnor. (Lika olika socialtjänst? Socialstyrelsen 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Innan kvinnorna själva har behov av kommunal omsorg har de i många fall som anhöriga svarat för omsorgen av sina män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Äldreomsorgens aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;På liknande sätt som för sjukvården har vi för äldreomsorgen sökt motsvarande uppgifter om hur sysselsättningsutvecklingen för- ändras inom de olika associationsformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Den översiktliga bilden är även här att den kommunala driften är helt dominerande. Sysselsättningen i kommunerna fortsätter att öka inom hemtjänsten, men har däremot bromsats upp i den slutna äldreomsorgen med särskilt boende. Ändringen i sysselsättning speglar kommunernas minskning av antalet platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33762x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;Figur 3.4 Äldreomsorg (inklusive handikappomsorg för den öppna omsorgen (hemtjänsten m.m.), antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft5"&gt;På motsvarande sätt har vi också frågat hur den privata sysselsätt- ningen fördelas mellan företagsformer. När det gäller äldreomsorg i särskilt boende har antalet sysselsatta i aktiebolagen mer än tre- dubblats från 1995 till 2005. Ingen av övriga företagsformer har över 2 000 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33763x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft3"&gt;Figur 3.5 Äldreomsorg i särskilt boende, antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;För att närmare kunna se utvecklingen för övriga företagsformer inom äldreomsorg med särskilt boende redovisar vi i ett index- diagram hur antalet anställda förändrats för respektive företags- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33764x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;Figur 3.6 Äldreomsorg i särskilt boende, antal förvärvsarbetande. Index: antal 1995=100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft5"&gt;Diagrammet visar inte förvånande den största ökningen för aktiebo- lag, handels- och kommanditbolag. För såväl ekonomiska föreningar som enskild firma (fysiska personer) finns en snabb uppgång under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och en lika snabb minskning vid millenieskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vi har sökt förstå varför. En delförklaring för ekonomiska föreningar är att kooperativa Riksbyggen överlät sin äldreomsorgs- verksamhet till ett av de stora vårdbolagen. Det kan finnas fler liknande överlåtelser, men en annan förklaring är troligen att upp- och nedgången speglar utvecklingen för de första formerna för s.k. avknoppning under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Personalgrupper gavs möjlighet att överta verksamheter för en första avtalsperiod, men förlorade uppdraget eller alternativt blev verksamheten uppköpt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;När regeringen nu tar ett nytt initiativ för avknoppning bör den granska tidigare erfarenhet och om möjligt skapa mer långsiktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft15"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33765x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;och stabila villkor för personal som tar steget att starta egen verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Ett sätt som några kommuner prövat är att låta personalen ”öva” sig på att driva eget i form av kommunala intraprenader. Flera exempel finns t.ex. i Umeå kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Antalet anställda i verksamheter som drivs som ideella före- ningar är jämförelsevis mer stabilt, vilket antagligen speglar att verksamheterna i högre grad drivs i anläggningar som organisa- tionerna själva etablerat och äger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För den öppna äldreomsorgen finns för hela tioårsperioden enbart statistik som förutom hemtjänst till äldre även inkluderar den öppna omsorgen för funktionshindrade. Statistiken visar på en tydlig och hittills obruten ökning av sysselsättning inte bara för aktiebolag utan även för ideella- och ekonomiska föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft51"&gt;Figur 3.7 Äldreomsorg, öppen omsorg – hemtjänst (inklusive för funktionshindrade), antal förvärvsarbetande. Index: antal 1995=100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33766x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p313 ft5"&gt;Från år 2002 finns emellertid även statistik där hemtjänsten i äldreomsorgen redovisas separat. Den till äldreomsorgens hemtjänst avgränsade statistiken visar på en i stort sett konstant privat sysselsättning med tydlig dominans för privat sysselsättning i aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft5"&gt;Den i den föregående figuren redovisade ökningen av syssel- sättning i ideella och ekonomiska föreningar har inte skett i äldre- omsorgen, utan helt och hållet inom handikappomsorgen och där det i assistansverksamheten finns en form av fritt val. Den som har rätt till personlig assistent enligt LASS har rätt att välja utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft16"&gt;Figur 3.8 Äldreomsorg, öppen omsorg – hemtjänst (exklusive för funktionshindrade), antal förvärvsarbetande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33767x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Omvårdnadskooperativet Brismarksgårdens uppgång och fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft5"&gt;Det finns många exempel på verksamheter som av kommunen stimulerats att starta men som i ett senare skede förlorat den kommunala upphandlingen till ett större och starkare företag. Där- med anses många mervärden gått till spillo. Vi redovisar ett exem- pel hämtat från Jämtland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft57"&gt;Den följande texten är författad av Maja Ölund och Hanna Forsberg, som var för sig vid olika tidpunkter skrivit &lt;NOBR&gt;C-uppsatser&lt;/NOBR&gt; vid Mitt- universitetet inom områdena kooperation och socialt kapital. Båda uppsatserna har inkluderat empiriska studier. Författarna står själva för de värderingar som kommer i uttryck i texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft5"&gt;Hösten 1993 påbörjades diskussionen om att starta ett äldreboende i kooperativ regi i Hoting, ett samhälle i Strömsunds kommun, Jämtlands län. Fyra kvinnor drev frågan, som till stor del handlade om bygdens utveckling och överlevnad. Processen att få till stånd äldreboendet blev lång, men resultatet storartat. Våren 1997 stod äldreboendet Brismarksgården klar att tas i bruk. Brismarksgården hade 15 boendeplatser och drevs som ett personalkooperativ fram till utgången av 2006, med finansiering från Strömsunds kommun. Med en stark framtidstro och ett starkt engagemang skapades knappt 20 nya arbetstillfällen i ett samhälle präglat av utflyttning och negativ utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft5"&gt;Brismarksgården blev under sin historia en känd verksamhet, både inom och utom landet. På grund av sin särprägel och starka lokala förankring tog de emot cirka 5 000 studiebesök, vissa så långväga som Japan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft5"&gt;Under 2006 upphandlade Strömsunds kommun för tredje gången äldreboendet i Hoting. Anbud lämnades in från Omvårdnadskoopera- tivet Brismarksgården ekonomisk förening och Attendo Care AB. Upphandlingskriterierna vägdes och tyngst vägde pris och därefter vårdens kvalitet. Brismarksgården förlorade upphandlingen då de lämnat ett anbud drygt en miljon kronor högre än konkurrenten. Kommunen ansåg också att konkurrenten Attendo Care AB hade något högre index i fråga om kvalitet, vilket förvånat alla eftersom Brismarksgården just var känd för sin mycket höga kvalitet och för sitt väl utvecklade kvalitetssäkringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33768x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Det förtroende och den utveckling som kooperativet upparbetat och skapat sedan 1993 slogs i spillror i och med den tredje upp- handlingen. Under några månader avvecklades så Brismarksgården. Personalen erbjöds anställningar i Attendo Care, vilket hela perso- nalen utom verksamhetschefen accepterade. Bolaget har idag samma uppdrag från kommunen som Brismarksgården hade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Syfte och metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Syftet med denna artikel om Brismarksgården är inte att med avan- cerade ekonomiska beräkningar visa på Brismarksgårdens bidrag till Strömsunds kommuns lokala utveckling i bygden. Inte heller till att framhäva kooperativ som det enda sättet att bevara eller utveckla ett lokalsamhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Syftet är endast att beskriva de mervärden som ett småföretag i kooperativ regi kan åstadkomma och hur de värdena kan gå för- lorade när ett stort företag med andra drivkrafter tar över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Artikeln bygger på intervjuer med &lt;NOBR&gt;Ulla-Britt&lt;/NOBR&gt; Svensson, verksam- hetschef på Brismarksgården, Roland Malm, kooperativ rådgivare vid tiden för Brismarksgårdens start och &lt;NOBR&gt;Eva-Marie&lt;/NOBR&gt; Björklund, som i forskning ingående studerat äldrekooperativet Ingelsgården i Lövvik, Strömsunds kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Mervärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Socialt kapital och lokalt förankrade och verksamma småföretag har positiva effekter på lokalsamhällets utveckling och överlevnad&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Brismarksgården har sedan 1993 byggt upp ett stort socialt kapital i form av nätverk och interaktion med ortens övriga företagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft5"&gt;Detta gav framförallt tre viktiga resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det första är naturligtvis tillkomsten av 20 arbetstillfällen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det andra är att Brismarksgårdens blotta existens gav ett oer- hört möjlighetsperspektiv för andra som ville starta liknande verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Det tredje är att Brismarksgården blev ett gott exempel på hur man med ett medvetet genusperspektiv kan skapa framgångsrika, innovativa företagande kvinnor. Bara i Hoting har Brismarksgårdens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Morris, S,. (2000) D&lt;SPAN class="ft62"&gt;efining the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;non-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt; sector&lt;/SPAN&gt;. Voluntas- International voluntary and non- profit organizations. Vol 11 No 1, pp &lt;NOBR&gt;25-43.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft15"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33769x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p330 ft5"&gt;företagsamma kvinnor stimulerat många fler att hårt arbeta för bygdens lokala utvecklingen. Vida nätverk har också bildats och erfarenhetsutbytet har varit stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;I startprocessen tog Brismarksgården hjälp av andra kooperativa äldreboenden för att få stöd, tips och idéer. De har sedan själva stått som värd för organisationer och sammanslutningar som behövt hjälp, tips och idéer om hur ett personalkooperativ inom äldreomsorg kan bedrivas. Brismarksgården har därför inte bara bedrivit äldrevård, de har själva gett stöd till andra företagare och knutit samman idéer, kunskaper och erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Brismarksgårdens personal benämnde ofta det egna köket som husets hjärta. Miljö- och hållbarhetstanken fanns som en röd tråd genom hela verksamheten. I möjligaste mån handlade de varor och tjänster lokalt och närproducerat, vilket bidrog till ett bra sam- arbete med näringslivet på orten. Men trots att det egna köket var en relativt påtaglig hög kostnad, ansåg man ändå att den var motiverad utifrån de kvalitativa, sociala och lokala hållbara värdena. Det stärkte ortens två livsmedelsaffärer genom att de solidariskt delade inköpen lika mellan dem. De sänkte sina kostnader genom att själv, genom frivilligt arbete, odla en del av det som köket behövde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft5"&gt;Omsorgen för verksamheten visades tydligast genom det oräkneliga antal timmar ideellt arbete som personal, anhöriga och ortsbefolkning bidrog med. Brismarksgården såg sig själva kort och gott som en träffpunkt. Verksamheten präglades också av frihet, ansvar och inflytande för såväl företagets ägare som de boende, anhöriga och ortsbefolkningen. De samarbetade även med grund- skolan på orten, eleverna hälsade på och tog promenader med de äldre. Ett av motiven var att unga människor bör skapa intresse för äldrevård, eftersom det är de som skall ta över verksamheten en dag. En del företagare på orten sponsrade Brismarksgården eko- nomiskt, eftersom de helt enkelt insåg att om det går bra för dem, så kommer alla att på något vis tjäna på det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft5"&gt;Efter den förlorade upphandlingen lever visserligen ett äldre- boende med god kvalitet och ett antal arbetstillfällen vidare i Hoting. Men Brismarksgården åstadkom mycket mer. De lyckades att förena individperspektivet i vården med det omgivande sam- hällets lokalt hållbara utveckling. Brismarksgården hade som mål att återinvestera eventuell vinst direkt i verksamheten. Det har under Brismarksgårdens verksamhetshistoria resulterat i en effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33770x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft5"&gt;långt utöver den ekonomiska, dvs. kostnaden för anställda och omsorgen. Det har varit ett klokt nyttjande av sociala, ekonomiska och materiella tillgångar, till nytta för såväl den privata som offentliga ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I nyare forskning kring lokalsamhällens utveckling förklarar man de goda exemplen av framgångsrika lokalsamhällen med förmågan att förnya traditionella verksamheter och skapa självförsörjande företag. Man menar att sådana framväxter och förnyande processer hänger samman med att det finns en stödjande struktur kring ett sådant entreprenörskap&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Brismarksgården är ett exempel på ett förnyande av en traditionell verksamhet som skapat ett själv- försörjande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Arbetstillfällen på äldreboendet finns idag kvar. Men Brismarksgården värnade om andra företag på orten. Det är tveksamt om Attendo Care kommer att göra sina inköp lokalt och om de kommer att vara mån om ortens övriga företagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Brismarksgården har under åren bildat stora nätverk över Sverige och världen. Den verksamhet som förr var en motiva- tionshöjare för andra, kan idag bli ett avskräckande exempel för hur det kan gå i en stelbent byråkratisk process.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Husets hjärta, köket, var en påtaglig och extra kostnad. Men ändå motiverad utifrån kvalitativa, sociala och hållbara värden. Sådana extra kostnader kan vare sig ett större företag med andra drivkrafter eller den offentliga sektorns egna verksamheter prioritera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Stödet från ortsbefolkningen och lokala aktörer var stort. Brismarksgården nyttjade tillgångarna genomtänkt och fick bland annat hjälp av åtskilliga timmar i form av ideellt arbete. De nyttjades även själva som draghjälp av andra aktörer. Större företag som inte är förankrade i orten eller den offentliga sektorn kan aldrig bygga och vidmakthålla ett sådant socialt kapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Åhlström, P,. “Receptet bakom välmående regioner”. Nutek (2004). Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. Stockholm: Nutek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33771x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Miljö- och hållbarhetstanken var genomförbar eftersom verk- samheten präglades av ett direkt inflytande för såväl ägare som de boende, anhöriga och ortsbefolkningen. De hade inga andra krav eller mål än de som de satte själva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det är uppenbart att ortens andra företagare hade nytta av Brismarksgården. Inte minst restaurangerna och hotellen som under åren tagit emot ca 5 000 personer som gjort studiebesök på Brismarksgården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft5"&gt;Sammanfattningsvis byggde Brismarksgårdens verksamhet på soc- ialt kapital, intresse för den lokala utvecklingen och en mycket hög omsorgskvalitet. Den offentliga sektorn kan inte ens komma i närheten av de mervärden som det lilla kooperativet kunde uppnå. Men Strömsunds kommun kunde ha valt att stötta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft5"&gt;Ett litet företag kommer aldrig att kunna konkurrera mot ett stort företag med betydligt starkare ekonomiska muskler om det offentliga väljer att låta pris vara den avgörande faktorn och mer eller mindre bortse från de mervärden som skapas om verksam- heten drivs på ett annat sätt. Det är för lätt att slå undan benen på sådana verksamheter som Brismarksgården och det går aldrig att nå mål som mer mångfald, lokal utveckling och ett stärkt socialt kapital om kommunen väljer att hantera upphandlig så som Ström- sunds kommun valde att göra i Hoting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vad säger vårdtagarna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft5"&gt;221 kommuner uppgav i en enkät (genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting 2006) att de genomför brukarundersök- ningar inom äldreomsorgen. Huvudresultat är att de flesta brukare och anhöriga under denna period ger positiva omdömen om kommunernas vård och omsorg. Personalens kunnighet är viktig men personligt bemötande och förhållningssätt är ännu viktigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft5"&gt;I vissa avseenden är omdömena mer kritiska. Man saknar infor- mation, vet inte riktigt vad biståndsbeslutet innehåller och man vet inte heller hur och var man framför kritik. Man anpassar förvänt- ningarna till verkligheten och är tacksam att överhuvudtaget få hjälp. 75 procent av kommunerna har infört klagomålshantering och 25 procent har kvalitetsdeklarationer med äldreomsorgen som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33772x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Av de 248 kommuner som svarat har ungefär hälften svarat att de har brukare inom äldreomsorgen med särskilda behov på grund av etnisk tillhörighet. I stort sett samtliga kommuner satsar pengar på att utveckla samverkan med ideella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Enkät till vård- och omsorgsföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Som tidigare redovisats i betänkandet är kunskapen om sektorns företagande lågt, främst på grund av att det statistiska underlaget har väsentliga brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ett sätt att skaffa kunskap är att vända sig direkt till vård- och omsorgsföretag med frågor. Delegationen valde därför att i sam- verkan med Verket för Näringslivsutveckling (Nutek) utföra en enkätundersökning (se bilaga 9 b och c) bland vård- och omsorgs- företag som är medlemmar i arbetsgivarorganisationerna Vårdföre- tagarna Almega, KFO och Arbetsgivaralliansen samt till intresse- organisationen Viams medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Urval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Totalt har de tre arbetsgivarorganisationerna ca 2 400 företag som medlemmar. Enligt dem är det absoluta flertalet företag också medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Räknar vi bort medlems- grupperna personliga assistenter, tandläkare, laboratorier, företags- hälsovård samt läkare som ersätts enligt den nationella taxan är resterande antal medlemmar cirka 900. Arbetsgivarorganisationerna tog fram &lt;NOBR&gt;e-postadresser&lt;/NOBR&gt; till 552 företag och Viam till 104 företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft3"&gt;Tabell 3.5 Urval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Vård-,&lt;/NOBR&gt; hälso- och omsorgsföretag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft36"&gt;Mottagargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p351 ft36"&gt;Mottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p352 ft65"&gt;Ej kontaktbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p281 ft66"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p353 ft67"&gt;Svarsfrekvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft37"&gt;KFO medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p354 ft37"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p213 ft44"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p355 ft37"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p356 ft37"&gt;55 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft44"&gt;Almegas medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p354 ft37"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p213 ft44"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p355 ft37"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p356 ft37"&gt;45 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft37"&gt;Vårdförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p354 ft37"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p213 ft44"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p355 ft37"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p356 ft37"&gt;29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft37"&gt;Arbetsgivaralliansen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p354 ft37"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p213 ft44"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p355 ft37"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p356 ft37"&gt;61 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p229 ft36"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p354 ft36"&gt;656&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p213 ft67"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p355 ft36"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p356 ft36"&gt;45%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;552 av 656 enkäter sändes ut via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; med en länk till en webb- enkät och 104 sändes av Vårdförbundet ut i pappersformat till Viams medlemmar. Enkäten innehöll 16 frågor och tog ca 10 minuter att besvara. De allra flesta företagen har valt att svara på samtliga frågor, alternativt lämnat en kommentar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Webb-enkätens&lt;/NOBR&gt; företag fick minst två påminnelser, dock skicka- des ingen påminnelse ut till pappersenkätens mottagare. Totalt valde 294 företag att besvara enkäten. Svarsfrekvensen för pappers- enkäten är 29 procent och &lt;NOBR&gt;webb-enkäten&lt;/NOBR&gt; 54 procent. Det ger en total svarsfrekvens på 45 procent. Det är alltså cirka en tredjedel av de befintliga företagen i målgruppen som besvarat enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Bortfallsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Andelen svarande är relativt låg, framförallt bland Viams och Almegas medlemmar. Anledningen är i det första fallet det besvär det innebär att fylla i och posta en enkät. Dessutom utgick i detta fall ingen påminnelse. När det gäller Almegas medlemmar kan svarsfrekvensen ha dragits ner av att adresslistan även innehöll företag som inte tillhörde vård- eller omsorgsbranschen. I övrigt är det troligt att det framförallt är de allra minsta företagen som har avstått från att svara. Motsvarande tendens är känd från andra studier som vänder sig till små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Undersökningens tillförlitlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Enkätsvaren är analyserade med företagen uppdelade efter juridisk form. Eftersom antalet svarande företag i de flesta juridiska former är få, har vi valt att dela in företagen i två huvudgrupper. Där det är meningsfullt eller försvarbart har vi dock redovisat samtliga juri- diska former. Det är dock riskfyllt att dra alltför säkra resultat av undersökningen. Resultaten bör istället ses som en fingervisning åt vilket håll tendensen visar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33774x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft3"&gt;Figur 3.9 Juridisk form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Företagsform och motiv med verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;En klar majoritet, 63 procent, av de företag som svarat drivs som aktiebolag. Den vanligaste drivkraften bakom dessa företag är en egen verksamhetsidé, nya arbetsformer eller delaktighet. Hälften av aktiebolagen angav detta som den idémässiga utgångspunkten för företagets ägare. Nästan 30 procent drivs utifrån brukar- eller patientgrupps intressen. Tolv procent av aktiebolagen drivs med ekonomisk vinst som främsta drivkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda firmor står för 17 procent av de svarande. Ideella föreningar, stiftelser och trossamfund utgör tillsammans 19 procent. Ingen av företagen i dessa grupper har angett att de drivs med ekonomisk vinst som främsta drivkraft. Den vanligaste idémässiga utgångspunkten bland dessa företag är trosuppfattning. Värt att notera att det inte bara är trossamfund som anger detta alternativ, hälften av de ideella för- eningarna och en femtedel av stiftelserna drivs av religiösa skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Flera företag anger dock att man har flera drivkrafter, t.ex. en kombination av egen verksamhetsidé och en brukargrupps in- tressen. Av dem som angett annat än ekonomisk vinst till ägarna som huvudsaklig utgångspunkt är det några som också anger ekonomisk vinst till ägarna som en av drivkrafterna. Främst är det handelsbolag och enskilda firmor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Det är lika vanligt att ha överskott/vinst som delmål bland dem som svarat att den huvudsakliga utgångspunkten är en patient- eller brukargrupps intressen eller religiös eller humanitär verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33775x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;som bland dem som driver företaget utifrån en egen verksamhets- idé och personalens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Antal anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Enkäten har besvarats av företag i alla storlekar. Medianföretaget har &lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt; anställda och omsätter mellan 1 och 5 miljoner kronor. Gruppen enskilda firmor skiljde sig från övriga organisations- former genom att samtliga företag i denna grupp hade färre än tio anställda och omsatte mindre än 5 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Cirka 5 procent av företagen har inte någon anställd. 78 procent är småföretag, det vill säga har färre än 50 anställda. Cirka åtta procent av företagen har mer än 200 årsanställda. Jämfört med hur företag i hela näringslivet fördelar sig, innebär detta en övervikt mot lite större företag, då 65 procent av alla företag saknar anställda. (Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;Figur 3.10 Företag och antal anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Omsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Med utgångspunkt i företagens svar går det att utläsa att 13 procent av företagen inom den del av vård- och omsorgssektorn som denna undersökning innefattar har en omsättning mindre än 1 miljon kronor. Cirka 42 procent har en omsättning mellan 1 och 10 miljoner, 38 procent mellan &lt;NOBR&gt;10–100&lt;/NOBR&gt; miljoner och sju procent av företagen omsätter mer än 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kommentarer från några handels- och aktiebolag tyder på att företagen i gruppen med en omsättning på &lt;NOBR&gt;10–100&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor snarare ligger runt &lt;NOBR&gt;10–50&lt;/NOBR&gt; miljoner än närmare 100. Detta styrks också av den bild som ges av antalet anställda i dessa företag och vilka områden de är verksamma inom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Intressant är att det är ungefär lika vanligt bland aktiebolag som ideella föreningar och stiftelser (ca 10 procent) att ha en omsätt- ning på mer än 100 miljoner kronor. Också bland trossamfunden finns exempel på företag som har en omsättning mer än 100 miljo- ner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Företagsform och överskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;69 procent av företagen som medverkat i enkäten hade ett över- skott att hantera i det senaste verksamhetsåret. Det är 80 procent av aktiebolagen och ca 50 procent av övriga juridiska personer som genererade ett överskott. Det betyder att hela en tredjedel av företagen överhuvudtaget inte har något överskott i sin verksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33777x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Figur 3.11 Överskott i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Hur används vinsten/överskottet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;De allra flesta, 82 procent, använde huvudsakligen sitt överskott för att investera i verksamheten. Det vanligaste är att företagen investerar sitt överskott i lokaler, utrustning eller kompetens- utveckling, men nästan lika många använde det för att utöka det egna kapitalet. Sju procent av företagen har delat ut den största delen av vinsten som lön eller ersättning till ägare och/eller per- sonal. Elva procent av företagen, (hälften aktiebolag och hälften handelsbolag), har huvudsakligen delat ut vinsten till ägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Många företag har i kommentarer påpekat att de fördelat överskottet/vinsten på olika poster. Flera av de 11 procent som angett att de huvudsakligen använt överskottet till vinstutdelning till ägarna påpekar att de också har investerat en del i verksam- heten, och vice versa. Några har i kommentarer sagt att de önskat kryssa samtliga svarsalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Tre svarande uppger att då de är icke vinstdrivande har överskottet använts till att sänka avgifterna för patienterna/besökarna eller genom att ta emot fler patienter/besök än vad de får betalt för. Ett fenomen som är väl känt i &lt;NOBR&gt;brukar-,&lt;/NOBR&gt; patient- och ideellt ägda företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Fördelning mellan vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;De svarande företagen fördelade sig relativt jämnt mellan sjukvård och omsorgsverksamheter, såväl totalt som uppdelat efter juridisk form. Inget av de företag som är registrerat i den juridiska formen trossamfund bedriver hälso- och sjukvård. Många företag har haft svårt att klassificera sin verksamhet efter de givna alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Av kommentarerna framgår det tydligt att det beror på att det för utförarna själva inte är helt självklart vad som räknas som vård och vad som är omsorg. Det beror sannolikt på att många verk- samheter som per definition klassificeras som kommunal omsorg i dagligt tal beskrivs som vård, t.ex. vård av äldre och funktions- hindrade och vård i särskilda boenden. Om man tar hänsyn till dessa ”felklassificeringar” ser man att det i realiteten är en viss övervikt mot omsorgsverksamheter. Många av företagen arbetar inom flera områden och över hälften av de svarande har markerat annan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Inriktning på verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Inom hälso- och sjukvården arbetar de flesta företagen inom områdena rehabilitering, primärvård och specialistvård. Därefter kommer gruppen sjukhus, friskvård och företagshälsovård. Endast ett fåtal företag arbetar med ambulansverksamhet och komple- mentärmedicin. Notera i sammanhanget att de företag som arbetar med alternativ medicin inte finns med i undersökningen. Bland de öppna svaren, som inte direkt går att härleda till något av svars- alternativen kan nämnas skolhälsovård, resevaccination, massage och härbärge för missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Inom området omsorg driver de flesta företag sin verksamhet inom särskilt boende för äldre och sociala insatser för barn och unga. Därpå följer hemtjänst för äldre och boende för vuxna miss- brukare. Den tredje gruppen består av öppna sociala insatser för funktionshindrade, missbrukare och sociala insatser för äldre. De företag som också markerat annat alternativ och som inte går att placera in i något av svarsalternativen driver verksamhet såsom familjevård, arbetsrehabilitering och daglig verksamhet för lång- tidsarbetslösa, stödboende för vuxna missbrukare och verksamhet för personer över 60 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Aktiebolag, ekonomiska- och ideella föreningar samt stiftelser och enskilda firmor fördelar sig relativt jämnt mellan de olika omsorgsområdena. Stiftelserna har främst specialistvård, verk- samhet för äldre och rehabilitering. Trossamfunden bedriver endast omsorgsverksamhet för vuxna missbrukare. Många av handels- bolagen driver verksamhet för funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Offentlig eller privat finansiering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lite mer än tio procent av företagen har ingen offentlig finansi- ering. Det är framförallt bland enskilda firmor (47 procent), stiftel- ser (15 procent) och aktiebolag (10 procent) som andelen företag utan offentlig finansiering är störst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Bland aktiebolagen samt ekonomiska föreningar är mönstret att för dem som har offentlig finansiering, är detta en dominerande del av intäkterna. Bland stiftelser, ideella föreningar och trossamfund är det vanligare att man blandar olika inkomstkällor, vilket kan ses i figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33780x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft3"&gt;Figur 3.12 Grad av offentlig finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;Formerna för offentlig finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Ungefär hälften av aktiebolag, handelsbolag, enskild firma eller ekonomisk förening har uteslutande offentlig finansiering. Mot- svarande siffra för stiftelser, ideella föreningar och trossamfund är 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Av de 240 svarande som har offentlig finansiering är det vanligast att få betalt per besök/plats genom ett ramavtal. Över hälften har denna ersättningsform. Därnäst kommer entreprenad- avtal, vilket 34 procent har. En mindre del, 9 procent,&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;22 personer har svarat att de får Projektbidrag och/eller öppet verksamhets- eller organisationsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;företagen, får bidrag till hela eller delar av sin verksamhet. Ofta kombineras bidrag med andra former av offentlig ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Ca 20 procent av företagen har svarat att de får annan offentlig finansiering. En stor del av dessa företag har i kommentarer angett att det rör sig om ersättning från försäkringskassan i form av LASS, assistansersättning, och ramavtal för arbetsrelaterad rehabilitering. De övriga som svarat annan finansiering anger att det handlar om &lt;NOBR&gt;EU-bidrag,&lt;/NOBR&gt; generella bidrag till organisationen och statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Former för &lt;NOBR&gt;icke-offentlig&lt;/NOBR&gt; finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Bland de 129 företag som har privat finansiering är den vanligaste formen genom avgifter som betalas av patienten själv, via försäk- ringar eller företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Tittar vi närmare på stiftelser, ideella föreningar och trossamfund är den främsta finansieringskällan gåvor. Hälften så många får inkomster från medlemsavgifter och ungefär lika många via anslag från huvudmännen eller från stiftelsekapital. Några få i denna grupp får även intäkter från patientavgifter eller från annan verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33782x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Figur 3.13 Företags- och finansieringsform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;Förekommer frivilliga arbetsinsatser i verksamheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft5"&gt;En tredjedel av företagen har svarat att det förekom frivilliga arbetsinsatser i verksamheten. Av företagen som drivs som ideell förening har 88 procent frivillig medverkan. I det flesta fall (83 procent) rör det sig om mindre än 25 procent av den totala arbets- tiden. I tre verksamheter (ca 4 procent) utgjorde de frivilliga insatserna mer än hälften av den totala arbetstiden, men ingen var beroende av oavlönat arbete. 42 procent rekryterade den frivilliga arbetskraften nästan enbart från en medlems- eller intresse- förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33783x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Figur 3.14 Frivilliga insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Sammanfattning av enkäten till företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Tack vare enkäten till företagen har vi fått svar på frågor som tidigare inte kunnat besvaras genom att studera offentlig statistik eller andra undersökningar. Svaren gör det också möjligt att bekräfta eller dementera antaganden och hypoteser som förs fram av olika parter i andra delar av betänkandet. Kortfattat är slut- satserna av studien följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det är andra faktorer än vinstutdelning som driver de flesta småföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;De företag som ägs av de ideella organisationerna är vare sig små eller betydelselösa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det verkar vara betydligt färre aktiebolag som ägs av brukar- eller patientorganisationer, etniska grupper, religiösa eller humanitära organisationer än vad som tidigare antagits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;En tredjedel av företagen redovisar överhuvudtaget inte något överskott i sin verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De företag som redovisar vinst använder främst vinsten för att utveckla verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Många företag har frivilliginsatser i sin verksamhet. Nästan alla som drivs som ideell förening har sådan meddverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inget av de företag som tar del av frivilliginsatser i sin verk- samhet är beroende av denna obetalda arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vill organisationer medverka?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft5"&gt;Delegationen har i ett brev frågat ett urval av organisationer; patientföreningar, humanitära och religiösa organisationer, invandrar- organisationer och patientorganisationer om de har eller har intresse av att etablera vård- och omsorgsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Häften av de 30 organisationer som svarat har angett att de har etablerat egen verksamhet och att de har intresse att utveckla sin verksamhet. Sju organisationer har svarat att de inte nu har någon verksamhet, men intresse av att utveckla sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Organisationer som redan har verksamhet samt de som angett intresse att etablera egen verksamhet har dessutom lämnat namn på kontaktpersoner för fortsatt dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Tio organisationer, bl.a. två av pensionärsorganisationerna, anger att de inte har några planer på egen vård- och omsorgsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kartläggning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;− &lt;/SPAN&gt;kompletterande perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Varför är andelen av kooperativ, föreningsdrivna och små privata lokalt förankrade vårdföretag så jämförelsevis liten i Sverige i för- hållandet till många andra länder? Finns hinder i form av begränsande regler, formella inträdeskrav eller attityder hos poli- tiker och beställare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vi söker utöver beskrivning av verksamheternas omfattning att också kartlägga hinder och villkor som kan ge förklaringar. Vi granskar bl.a. skillnader dels i relation till vårdsystem i länder med större mångfald av utförare och dels till samhällssektorer i Sverige där variationen av företagsformer är större, det gäller främst för- skola och skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det finns också betydande skillnader mellan landsting och kommuner när det gäller formerna för hur man engagerar privata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;utförare. Påverkar sådana skillnader mångfald och sammansättning av de privata vårdgivarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Kartläggningen och den aktuella politiska debatten behöver även ses i ett tidsperspektiv. Historia, kultur och tradition är i regel den tyngst vägande orsaken till att länders vårdsystem är som de är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Villkor och hinder genom historia och tradition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;När nu privat eller offentligt driven vård lyfts fram, som en politisk vattendelare mellan partierna, så är debatten av relativt färskt datum. Hälso- och sjukvårdens olika institutioner har i Sverige med endast få undantag byggts upp i offentlig regi. Det gäller allt från primärvårdens embryo i provinsialläkarsystemet till länslasaretten och universitetssjukhusen. Få institutioner har etablerats i privat form och det har funnits en stark politisk samsyn och uppslutning kring en gemensamt finansierad och offentligt driven vård och omsorg. Den politiska kontroversen är bara ett par årtionden gammal och i sak relativt begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Alla partier har uttalat sig och verkat för en ökad andel av privata vårdgivare och större mångfald. Den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården, som riksdagen antog år 2000, innehöll t.ex. ett riktat stöd till landstingen med villkor att de i primärvården fick in mångfald genom privata vårdgivare. Motsättningarna i riksdagen angående lagstiftning har begränsat gällt privata entreprenader för sjukhus, främst driften av akutsjukhus och universitetssjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;För äldrevården finns ett liknande, men något mer splittrat mönster. Även här har ett kollektivt, offentligt ansvar historiska rötter, men fler privata institutioner har startats och drivits av olika typer av organisationer. Åtskilliga sådana institutioner finns kvar, men många har lagts ner eller övertagits av kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;De politiska motsättningar som uppstått i uppbrottet från en gemensam historia och tradition handlar till en del om i vilken omfattning och i vilken takt som förändringar skall ske. En andra fråga gäller vilka privata företag och utförare som skall träda in när de offentligt finansierade verksamheterna öppnas för andra vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Debatten och föreställningar om det önskvärda har knutit an till internationella schabloner. En pol har varit sjukvården i USA som marknadsstyrd, ojämlik och med en stor del av befolkningen utan försäkringsskydd. Några kanske minns Roy Anderssons valfilmer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;från &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; En andra pol har varit länder i Europa där möjlig- heterna till val mellan olika vårdgivare varit större. I synnerhet har man då fäst sig vid att organisationerna haft och har viktiga upp- gifter inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Frågan hänger kvar – i vilken riktning går förändringarna? Sverige (och de nordiska länderna) har få privata, sociala och ideella aktörer engagerade i hälso- och sjukvården. Det är ett historiskt och egentligen ointressant faktum. Den mer angelägna frågan är för Sveriges del varför den tillväxt av privata vårdföretag som nu sker i så hög grad koncentreras till ett relativt fåtal stora vårdföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Villkor och hinder i systemuppbyggnad &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;internationell jämförelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;De nordiska länderna har likartade, men långt ifrån identiska, vård- och omsorgssystem. Länderna har skattefinansiering och en stor andel av vård- och omsorgsverksamheten drivs i offentlig regi. Vid jämförelse med övriga Europa gäller också att ideella organisationer och det civila samhället i mycket liten omfattning är engagerade i den offentligt finansierade vården och omsorgen. (I bilagorna 5 och 6 ges utförligare internationella beskrivningar och jämförelser.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;En grundläggande skillnad mellan vårdsystemen är i vilken utsträckning finansiering och utförande av vård och omsorg är samordnat eller skiljt från varandra. Medan landstingen och kommunerna i Sverige både finansierar och genomför merparten av vård och omsorg är t.ex. i Nederländerna försäkringsbolagen som finansierar vård i lag förbjudna att själva bedriva vårdverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Rollfördelning mellan ”beställare” och ”utförare” som lands- tingen i Sverige började introducera under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; finns som grundsten i länder där finansieringen sker genom obligatoriska för- säkringar. Separationen mellan finansiering och utförande är en viktig förklaring till den större mångfalden och variationen av utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Men det bör också nämnas att utvecklingen i Nederländerna, Tyskland och andra länder med försäkringssystem i vissa avseenden går mot en mer integrerad ”landstingsmodell”. Det handlar om att hålla kostnaderna under kontroll. Av det skälet söker försäkrings- bolagen att med försäkringsvillkor och avtal begränsa patienternas tidigare mer fria val av vårdgivare. Den tidigare större mångfalden kan på det sättet komma att begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft5"&gt;Även i USA sker en liknande utveckling där tidigare mer öppna försäkringar ersätts av mer integrerade arrangemang (Health Maintenance Organisations, HMO:s) där de försäkrade endast har rätt att söka vård hos en avtalad, mer begränsad krets av vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Att gå från ett system till ett annat är med andra ord inte enkelt. Försäkringsmodellen har främjat mångfald och valmöjligheter. Sammanhållen finansiering och utförande har uppenbart inneburit bättre kostnadskontroll. Men försäkringsmodellen är en viktig förklaring till den större mångfalden av vårdföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Villkor och hinder genom former för att ersätta vård- och omsorgsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Formerna för ersättning till vårdgivarna varierar. Det kan vara ersättning per besök, per utförd behandling eller per vårddygn. I andra fall baseras ersättningen på listade patienter eller befolk- ningen i det område man skall betjäna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Förenklat kan sägas att relationen mellan finansiär och utförare i det försäkringsbaserade vårdsystem baseras på en ”ersättning per styck” vare sig det är ett läkarbesök, en operation, ett vårddygn eller annat. Kalkylerna och avtalen med vårdgivarna bygger på att ersättningen skall bidra till att täcka vårdgivarnas både fasta och rörliga kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Systemet är inte invändningsfritt bl.a. för att det tenderar att bli kostnadsdrivande. När varje insats ger en intäkt så tycks det också blir fler av just dessa insatser. Läkarbesöken blir fler när läkare ersätts per patientbesök. De genomsnittliga vårdtiderna är i regel längre när sjukhus får sin ersättning efter antal vårddygn. Om ersättning till sjukhusen i stället ges per operation eller annan behandling så blir som regel behandlingarna fler och vårdtiderna kortare. (SOU 2002:31)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Inget säger heller att många läkarbesök, eller frekvent bruk av kirurgiska ingrepp, verkligen bidrar till bättre hälsa, men ersätt- ningar som är mer direkt knutna till besök och behandlingar gynnar tillgängligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Någon enhetlig ersättningsmodell finns inte i de svenska landstingen. Formerna för att ersätta vårdgivarna varierar mellan olika typer av verksamheter men även mellan landstingen. Till tidi- gare finansiering i form av årliga verksamhetsbudgetar, har efter- hand olika former av prestationsrelaterade ersättningar tillkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;När sådana ersättningar införts har behandlingarna snabbt blivit fler och då riskerat att spräcka landstingens kostnadsramar. Därför kombineras prestationsersättning i många fall med ett kostnadstak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;För den kommunala äldreomsorgen är ersättningen för särskilt boende i regel per dygn anpassat efter vårdtyngd. För hemtjänst är ersättningarna vanligtvis beräknade per timme med anpassning till &lt;NOBR&gt;dag-,&lt;/NOBR&gt; kvälls- och helgtider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Enhetliga ersättningar eller priskonkurrens?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;En tydlig skillnad i jämförelse med andra länder är förekomsten av upphandling och priskonkurrens i fråga om vård- och omsorgs- tjänster. Oberoende av ersättningsform är grundregeln att stor- leken på ersättningen i regel fastställs enhetligt genom framför- handlade taxor. (SOU 1999:149, bilaga 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Flera utredningar har i Sverige uppmärksammat de specifika svårigheter som upphandlingssystemet skapar i synnerhet för de små privata företagen, kooperativen och de ideella organisa- tionerna. (SOU 2003:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Formerna för att fastställa ersättningar är därför också en faktor som påverkar möjligheten till mångfald bland vårdgivarna. De små privata företagen, kooperativen och ideella organisationerna kan klara att driva vård- och omsorgsverksamhet effektivt och med god kvalitet. Men de är i flera avseenden i underläge när det gäller att konkurrera med de stora vårdföretagen vid konkurrensupp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Hinder genom de i Sverige valda formerna för upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Medan det stora företaget är verksamt nationellt (och inter- nationellt) gäller för såväl det mindre privata vårdföretaget som det medlemsbaserade kooperativet eller den ideella organisationen att de är lokalt bundna. En förlorad upphandling kan det stora företaget ta igen på annan ort, men för de lokalt bundna företagen är den förlorade upphandlingen lika med nedläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Som det svenska upphandlingssystemet utvecklats tillkommer ytterligare konsekvenser för de små ideella aktörerna. Kraven i anbudsunderlagen har blivit så omfattande att kostnaderna för att lämna anbud nu kan uppgå till mycket stora belopp. Kostnaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;och andra krav är överkomliga för de större företagen som dess- utom kan sambruka kompetens, skrivningar och beräkningar från andra anbud, men svåra att klara för de mindre företagen. Resul- tatet blir allt färre anbud. För att locka några att lämna anbud och för att slippa egna besvär (även hos beställarna tar en upphand- lingsprocess mycket tid i anspråk) låter uppdragsgivarna sina upp- handlingar omfatta allt större uppdrag och volymer, vilket i sin tur ytterligare begränsar konkurrensen till det fåtal företag som kan konkurrera på dessa villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Att länder med försäkringssystem och mångfald av vårdgivare inte tillämpar konkurrensupphandling inom vård- och omsorgs- sektorn är en förklaring till den större mångfalden av aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I bilagorna 4 och 5 finns mer utförliga jämförelser med andra länders vårdsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Perspektiv genom jämförelse med förskola och skola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;När det gäller de privat drivna förskolorna och de fristående grund- skolorna står fördelningen mellan olika associationsformer i stark kontrast till vad som gäller inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Av de privata förskolorna drivs närmare häften (44 procent) av föräldrakooperativ, ca 20 procent av enskilda huvudmän som Svenska kyrkan eller andra organisationer. Något över 20 pro- cent av förskolorna drivs som bolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Cirka 40 procent av de privata fristående grundskolorna drivs som aktiebolag, medan ekonomiska föreningar, ideella före- ningar och stiftelser svarar vardera för mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; procent av samtliga fristående skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;De flesta fristående gymnasieskolorna, ca 60 procent, drivs som aktiebolag. Ytterligare ca 20 procent drivs av enskilda personer eller enkla bolag. Få drivs av organisationer, ekonomiska före- ningar, stiftelser eller trossamfund. (SCB)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft5"&gt;För förskolan och grund- och gymnasieskolan finns, liksom i fråga om rätten till personlig assistent, en form av fritt val. I båda exemplen visar det sig att det fria valet innebär en större mångfald av utförare och även en större variation av företagsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Elevernas eller brukarnas individuella val skapar för utförarna mer av kontinuitet och långsiktighet i jämförelse med vård- och omsorgssektorns upphandling och entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;En jämförelse med kommuner med fritt val i äldreomsorgen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Drygt 20 av landets kommuner har hittills infört någon form av fritt val inom äldreomsorgens hemtjänst. Ett tiotal har också infört motsvarande valmöjlighet för särskilt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ytterligare ett antal kommuner har på förfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting uppgett att de förebereder införande av fritt val inom hela eller delar av äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;SCB har på delegationens uppdrag också tagit fram uppgifter om antalet företag verksamma inom äldreomsorgen och fördelningen mellan associationsformer i de kommuner som har infört val- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Resultatet förvånar inte. Antalet privata företag är fler och variationen av företagsformer är större i kommuner, som infört val- frihetssystem i jämförelse med övriga kommuner. Å andra sidan tillhör flera av de kommuner som har fritt valsystem de kommuner som redan tidigare satsat på att ha en stor andel privata utförare inom äldreomsorgen (liksom andra offentliga tjänster).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det finns också skillnader mellan de dryga &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; kommuner som infört valsystem. Vissa kommuner, t.ex. Nacka och vissa stadsdelar i Stockholms kommun har infört fritt val där alla företag som uppfyllt ställda krav har fått möjlighet att söka uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Andra, t.ex. Solna kommun, har mer strikt begränsat antalet företag och i vilka delar av kommunen som de kan erbjuda hemtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Om ett obegränsat antal företag kan söka uppdrag inom hem- tjänsten kommer t.ex. mycket tid att gå åt till transport mellan glest utspridda vårdtagare. Resultatet blir en självsanering och utslagning så att antalet företag kommer i rimlig proportion till uppdragens omfattning. Å andra sidan kan en från början beslutad begränsning av antalet företag leda till att uppdragen delas mellan de redan stora privata omsorgsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Formerna för fritt val kommer inte att kunna stöpas i en form. Regler och uppläggning måste ställas i relation till befolkning, boendeformer, geografi osv. Möjligheterna är t.ex. helt annorlunda i en stad jämfört med glesbygd. Det måste också finnas kvalitets- uppföljning och kontroll av tjänsternas innehåll men också så att systemet inte missbrukas. Ett val av hemtjänst eller personlig assi- stent kan omfatta betydande ersättningar till utförarna. Det får inte finnas otillbörlig påverkan när den enskilde väljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33791x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett exempel inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft23"&gt;– Vårdval Halland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft5"&gt;Fritt val inom vård och omsorg har i första hand främst diskuterats och utvecklats för just äldre- och handikappomsorgen, men möjlig- heten till fritt val finns också inom hälso- och sjukvården och i synnerhet inom områden med längre eller återkommande vård- förlopp som kroniska sjukdomar eller former av rehabilitering. En tidigare utredning ”Vård vid livets slut” föreslog motsvarigheten till fritt val för palliativ vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft5"&gt;Från 1 januari 2007 har Landstinget i Halland infört en form av fritt val för hela primärvården. Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbets- villkor oavsett driftsform är grundtankar i de politiska besluten om ”Vårdval Halland”. Det är samverkan för god vård som skall prioriteras, inte ersättning och antal patientbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft5"&gt;Den år 2006 av landstinget beslutade och i januari 2007 startade ersättningsmodellen skiljer ut sig bland de få modeller av fritt val inom hälso- och sjukvården som ett fåtal landsting fattat beslut om. I Halland gäller det till skillnad mot alla andra landsting, hela primärvården och hela närsjukvården samt särskilda uppdrag såsom ungdomsmottagning och mödrahälsovård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;Hallänningen, som hela tiden skall stå i fokus, får välja sin vård- enhet och om hon inte är nöjd har hon rätt att byta fyra gånger per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;Aktörer som vill delta kan hos landstinget få en ackreditering, enligt av landstinget beslutade ackrediteringskrav. Varje hallänning får en av landstinget årligen beslutad hälso- och sjukvårdspeng. Denna peng kommer vårdenheten tillgodo genom hallänningens aktiva val. På så sätt får alla vårdenheter lika förutsättningar för sin verksamhet oavsett om de drivs i landstingets egen regi eller av privata vårdaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft5"&gt;För att säkra att hallänningarna får den vård som motsvarar deras behov och att vården har hög kvalitet, har landstinget satt upp mål som varje vårdenhet skall uppfylla. Målen gäller tillgänglighet, täckningsgrad, medicinska resultat, kvalitet, följsamhet mot läke- medelsrekommendationer och hälsofrämjande arbete. Om vård- enheten inte uppnår målen får den avdrag på hälso- och sjukvårds- pengen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;Varje vårdenheten får med de nya reglerna i praktiken ett större ansvar för att göra det bästa för ”sina” vårdtagare. Alla kompe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB33792x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;tenser skall användas, och när de inte räcker skall vårdenheten fungera som en lots vidare till annan vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Sammanfattningsvis syftar beslutet i Halland till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Verklig valfrihet för hallänningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kvalitetskonkurrens istället för priskonkurrens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;En åldersviktad hälso- och sjukvårdspeng som följer invånarens val.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ökad valfrihet för vårdenheternas medarbetare att utforma vården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Fler specialister i den nära vården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kvalitetskrav i form av mätbara mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Utveckling av vård och omsorg i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-perspektiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Genom den inre marknadens utveckling, Lissabonstrategin och &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; beslut påverkas de sociala och vård- och omsorgs- frågorna alltmer av EU. Detta trots att vård och omsorg formellt är en nationell angelägenhet. De kommande året/åren med bl.a. initia- tiv om lagstiftning (eller inte) av vård- och omsorgssektorn som undantogs från tjänstedirektivet blir avgörande för hur utveck- lingen och framtiden inom sektorn kommer att se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Den sociala sammanhållningen, de sociala och hälsorelaterade frågorna har funnits på Europiska gemenskapens (EG) därefter Unionens (EU) dagordning länge. Redan i Romfördraget från 1957 finns skrivningar om att främja ett nära samarbete mellan medlems- staterna inom det sociala området och folkhälsan. I artikel 117 sägs uttryckligen att den gemensamma marknadens funktion kommer att främja en harmonisering av de sociala systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det första socialpolitiska åtgärdsprogrammet lades fram år 1974. Med utvidgat samarbete på alltfler områden har det ansetts nöd- vändigt att på allvar försöka hitta gemensamma lösningar på medlemsländernas olika sätt att organisera sin socialpolitik och att godkänna varandras system för sjukvård, omsorg och hälsovård, samt för pensions- och ersättningssystemen. Under de senaste åren har diskussionen och besluten bl.a. gällt huruvida tjänster i allmän- hetens intresse, som t.ex. sjuk- och hälsovård, skall upphandlas och konkurrensutsättas och i så fall vilka tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Sociala agendan – att modernisera den europeiska sociala modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft5"&gt;En social agenda antogs år 2000 av Europeiska rådet vid mötet i Nice. Den är inte ett bindande dokument för medlemsländerna men eftersom alla har skrivit under och godkänt den har den ett stort politiskt värde. Den nya Agendan för tiden &lt;NOBR&gt;2005–2010&lt;/NOBR&gt; pre- senterades av Kommissionen i samband med att Lissabonstrategin reviderades och är också en del av denna strategi (Lissabonstrategin har till mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Syftet är att modernisera den europeiska sociala modellen som anses stå inför stora utmaningar. Kommissionen pekar på den ökade konkurrensen på världsmarknaden, den tekniska utveck- lingen och på Europas åldrande befolkning. För att utveckla modellen avser kommissionen bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;analysera de demografiska förändringarna inom EU och kon- sekvenserna av dem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;stödja medlemsländerna i deras reformer av pensionssystemen och hälsovården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;se över arbetsrättsliga regler så att de fungerar när nya arbeten, t.ex. visstidsanställningar, skapas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Andra punkter i Agendan handlar bl.a. om pensionsrättigheter vid flytt mellan länder och att förbereda för en ny strategi för säkerhet och hälsa på arbetsplatserna.(Riksdagens &lt;NOBR&gt;EU-upplysning)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;EU:s befogenheter inom hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;För områden som rör hälso- och sjukvård är EU:s befogenheter begränsade till att omfatta folkhälsa. Det regleras i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; under artikel 152. EU:s politik på hälsoområdet skall komplettera den nationella politiken. När det gäller ansvar för organisering och produktion av hälso- och sjukvård framgår av artikeln att EU skall respektera medlemsländerna fullt ut. Men under de senaste åren har EU:s inverkan på hälso- och sjukvårdsområdet ändå kraftigt ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;En starkt pådrivande faktor är att det i en rad domar i EG domstolen har fastställts att den inre marknadens regler och den fria rörligheten för varor och tjänster väger tungt och många kraf-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;ter inom EU vill betrakta sjukvård som vilken tjänst som helst på marknaden. (källa Sveriges kommuner och landsting)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Det uppstår också problem med diverse gränsdragningar efter- som vård och omsorgdefinieras olika i olika medlemsländer. I Sverige gör vi t.ex. åtskillnad mellan sociala och medicinska insat- ser, vilket man inte gör flertalet &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Tjänstedirektivet – ett permanent undantag för sociala tjänster?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Tjänstedirektivet presenterades 2004 av kommissionen och har till syfte att underlätta företagsetableringar och tjänstehandel mellan EU:s medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Det ursprungliga förslaget har ändrats betydligt efter en omfattande kritik. Bland annat har hälso- och sjukvårdssektorn och sociala tjänster (i allmänhetens intresse) helt lyfts ut ur tjänste- direktivet när det röstades igenom av Rådet och Europaparlamentet 2006. Argumentet var att hälso- och sjukvård inte skulle eller kunde omfattas av samma regelverk som andra ekonomiska aktivi- teter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Frågan har skickats ut på en bred konsultation. Bland annat har kommissionen frågat om &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; vore den bästa vägen för att göra gränsöverskridande hälsovård lättare. Det fullständiga resultatet av konsultationen presenteras för hälsoministrarna under våren 2007 och ett agerande från EU väntas före årsskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I detta sammanhang måste nämnas att upphandling i den mening som avses i Sveriges LOU förekommer i ringa omfattning i EU- länder som Frankrike, England, Spanien, Tyskland och Neder- länderna. Upphandling sker i någon mån vid köp av operationer av planerad kirurgi för att minska väntetider i t.ex. England. (Bilaga 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Sverige omfattas av förordning 1408/71 om samordning av de sociala trygghetssystemen för personer som flyttar inom EES- området. Personer som omfattas av det svenska hälso- och sjuk- vårdssystemet har enligt förordningen rätt att få förhandstillstånd av Försäkringskassan för planerad utländsk vård. Efter beviljandet ersätter Försäkringskassan den utländska vårdgivaren. För akut vård krävs inget tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Vid sidan av ovan nämnda förordning har personer som omfattas av det svenska systemet en på &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; direkt vilande rättighet att få hälso- och sjukvård och tandvård i ett annat land inom gemenskapen och under vissa förutsättningar få dessa ersatta av sjukförsäkringen. &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis ger dock medlems- länderna rätt att under vissa förutsättningar begära att den som söker ersättning för vård i förväg skall ansöka om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Svensk lagstiftning innehåller inte något sådant krav på för- handstillstånd. Idag är det istället möjligt att söka vård utomlands och, såvida vissa förutsättningar som Försäkringskassan uppställt är uppfyllda, få kostnaderna för vården ersatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För att skapa en lagstiftning på området som reglerar rätten till ersättning för vårdkostnader med stöd av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; föreslog regeringen i Ds 2006:4, rätten till ersättning för vård i annat EES- land, en ny lag med krav på förhandstillstånd för planerad vård på sjukhus. För akut vård och planerad som inte ges på sjukhus krävs enligt promemorian inget förhandstillstånd. Regeringen arbetar för närvarande med förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Ordförandeskap med olika fokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Medlemsländerna har lyft fram den sociala dimensionen i varie- rande grad under den tid de varit ordförande i EU. Under Sveriges ordförandeskap 2001 diskuterades vid en expertkonferens förord- ning 1408/71 om samordning av de sociala trygghetssystemen för personer som flyttar inom &lt;NOBR&gt;EES-området.Finland&lt;/NOBR&gt; arbetade under sitt ordförandeskap hösten 2006 med att få en integrering av hälsa inom alla policyområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Under det pågående tyska ordförandeskapet, våren 2007, priori- teras de sociala frågorna och de demografiska problemen. Ett hand- lingsprogram på det sociala området och om den sociala dimen- sionen planeras av trojkan dvs. de tre ordförandeskap som närmast står det nuvarande i turordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Även arbetet med samordning av en social försäkringsförordning har hög prioritet för det tyska ordförandeskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Flera institutioner på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; Rådet, Kommissionen och Europaparlamentet arbetar med dessa frågor, liksom medlems- länderna, regionala och lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Många nya åtaganden om hälsa i EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Ett nytt hälsoprogram som skall ersätta det tidigare håller på att arbetas fram och skall gälla från 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Kommissionen arbetar bl.a. med en vitbok hälsostrategi som för- väntas bli klar sommaren 2007 och ett meddelande från kommis- sionen om äldreomsorgen med aspekt på kvalité väntas inom kort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;EU lanserade förra året en hälsoportal på Internet. Portalen tar upp 47 olika ämnen under sex rubriker. Hälsa, livsstil, miljö, hälso- problem, vård och omsorg och hälsa i EU. Men än en tredjedel av EU:s invånare sökte information om hälsa på Internet.(Riksdagens &lt;NOBR&gt;EU-upplysning)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Portalen vänder sig både mot allmänheten och mot sjukvårds- personal och forskare. Dessutom presenteras senaste forskning och statistik från medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;En ”silverekonomi” uppstår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Demografifrågorna har som redan nämnts prioriterats av det tyska ordförandeskapet. Tyskland har stora problem med att alltför få barn föds och att därmed ålderspyramiden är ”galen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Men problemet är detsamma i hela EU liksom andra delar av världen; Japan, USA och även Ryssland. Det framgår med all tyd- lighet i kommissionens grönbok om demografi 2005 och i ”The demographic future of Europe – from challenge to opportunity” 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;Samtidigt som man börjat se den demografiska framtiden i EU mer som en möjlighet och inte bara som ett problem eller en utmaning har ett nytt begrepp införts: ”Silverekonomi”. Uttrycket kommer från USA och handlar framför allt om att se äldre människors ekonomiska potential. Den nya generationen äldre kan vara aktiva på arbetsmarkanden länge, är friska, köpstarka, socialt aktiva och förutses delta som volontärer och bidra till samhälls- ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Att EU tar fasta på denna silverekonomis möjligheter kan ses i planerade aktiviteter. Bland annat håller rådet på att utarbeta en resolution om att ta tillvara äldres intressen på marknaden. En högnivågrupp om demografi på kommissionen är redan bildad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Förändringarna påverkar lokala och regional nivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Vård- och omsorgsfrågorna påverkas alltmer av EU. Sveriges Kommuner och Landsting menar att det är nu är dags för formella samråd mellan regeringen och den lokala och regionala nivån inför &lt;NOBR&gt;EU-besluten.&lt;/NOBR&gt; Ungefär 60 procent av verksamheten i kommuner och regioner påverkas av beslut i EU. Det är alltifrån ett äldre- boende som kommunen bygger som måste upphandlas i alla EU- länder, eller lagen om livsmedelshygien som avgör hur tillsynen av restaurang och skolkök bedrivs, till EU:s arbetstidsdirektiv som inneburit förändringar av arbetstidens förläggning för sjukvårds- personal och räddningstjänst. (Debattartikel i Norra Skåne 2007- &lt;NOBR&gt;03-28&lt;/NOBR&gt; Håkan Sörman VD och Elmire af Geijerstam, Chef för inter- nationella sektionen SKL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Forskning om idéburna organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Delegationen skall enligt sina direktiv inom ramen för kartlägg- ningen ge en översyn av den forskning som bedrivs om idéburna organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Riksbankens Jubileumsfond har sedan 2003 format en särskild områdesgrupp för forskning om civilsamhället. I december 2006 publicerades på gruppens uppdrag antologin ”Det civila samhället som forskningsfält”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Bildandet av gruppen och antologin visar i sig att det finns ett ökande intresse för den del av samhällslivet som ligger utanför familjen men som inte heller är vare sig stat/offentlig sektor eller marknad. Arbetet med antologin har utgått från en identifiering av de avhandlingar som efter millennieskiftet lagts fram och där begreppen civilsamhälle, social ekonomi, frivillig/ideell sektor, ideella organisationer, sociala rörelser eller NGO’s varit några av nyckelorden. Ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; svenska avhandlingar som svarar på dessa sökbegrepp har lagts fram enbart efter millennieskiftet. I en tidi- gare systematisk genomgång redovisas över 300 publikationer sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och med stark ökning de senaste 10 åren. (Johan Vamstad, 2006)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Det civila samhället och dess organisationer finns inom och verkar i relation till många samhällsfält. Därför är det inte heller förvånande att forskning om det civila samhället sker inom många akademiska discipliner. Avhandlingar har lagts fram inom historia,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;statsvetenskap, teologi, sociologi, juridik, ekonomi, medicin, data- och informationsteknik samt pedagogik. Forskningsöversikten visar också på stor spridning mellan universitet och högskolor. Vid de flesta lärosäten och med förankring i skiftande akademiska discipliner pågår och utvecklas en forskning om de organiserade verksamheterna i gränsområden mellan stat/offentlig sektor, mark- nad och den privata familjesfären. Historikern Torvald Karlsson har använt begreppet ”sprängfyllt tomrum”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det finns också ett antal institutioner och forskarmiljöer där det civila samhället och dess förutsättningar och villkor är utgångs- punkten för forskningen. En sådan forskarmiljö utvecklas vid Ersta Sköndal Högskola, som är en av de fristående högskolorna, som har sin grund i det civila samhället. Där har etablerats en forskar- miljö med fokus på det frivilliga sociala arbetet. Vid t.ex. hög- skolorna i Växjö och Kalmar samt Södertörns högskola finns forsk- ning med särskilt fokus mot social ekonomi och kooperation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Forskning med inriktning på ideella organisationer och non- &lt;NOBR&gt;profit-företag&lt;/NOBR&gt; har utvecklats vid Handelshögskolan i Stockholm bl.a. genom stöd från Röda Korset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;I ett annat avsnitt av betänkandet tar vi upp begreppet ”governance” och det intresset som riktas mot relationen mellan stat/offentlig sektor och det civila samhället. Begreppet vinner insteg inom främst statsvetenskap, sociologi, organisationsteori och ekonomi och initierar där forskning om politikens relation till de fria orga- nisationerna och det civila samhället. (Se vidare bilaga 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det har när det gäller forskningen skett en tydlig förskjutning av fokus från en tidigare forskningslinje som ofta riktade in sig på de klassiska folkrörelsernas roll för den demokratiska utvecklingen och för politisk delaktighet till att se medborgarnas frivilliga orga- nisering i relation till samhällets välfärdstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Lars Svedberg och &lt;NOBR&gt;L-E&lt;/NOBR&gt; Trädgårdh pekar som redaktörer för antologin från Riksbankens jubileumsfond på denna förändring från tidigare folkrörelseforskning, inriktad på de klassiska folk- rörelserna och deras relation till politik och demokrati, till en forskning med ett bredare fokus där det civila samhället blivit ett grundbegrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Genom forskningen vid Handelshögskolan har Sverige också medverkat i ett mellan ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; länder internationellt samordnat forskningsprojekt ”The John Hopkins Comparative Nonprofit Sector Project”, som samordnats från John Hopkins universitetet, USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Kartläggning av omfattning och utveckling i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;En utförlig översikt av forskning i Storbritannien, Kanada och Sverige angående &lt;NOBR&gt;not-for-profit-organisationers&lt;/NOBR&gt; medverkan i vård- och omsorgsverksamhet har tagits fram vid &lt;NOBR&gt;Ersta-Sköndals&lt;/NOBR&gt; hög- skola av Julia Grosse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Ett exempel är också det forskningsprojekt ”Welfare and Religion in a European Perspective” som genomförs av det Diakoni- vetenskapliga institutet i Uppsala. Forskningsprojektet som haft stöd från Riksbankens jubileumsfond och från EU granskar och jämför kyrkornas roll som aktörer för välfärdstjänster i ett antal länder i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;P class="p413 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;Inom ramen för delegationens samarbete med nätverken av företag och organisationer har ett antal arbetsseminarier genomförts för att belysa olika frågeställningar. Två av seminarierna har fokuserat frågeställningar om mångfald inom vård och omsorg i relation till viktiga grundvärden. Ett första seminarium ställde frågan ”Hur påverkar mångfalden vårdens prioriteringar och värdegrund?”. Det andra seminariet behandlade begreppet ”governance” och fråge- ställningar i anslutning till politikens och den offentliga sektorns samverkan med det civila samhället. (Bilaga 8 a, b)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;Detta kapitel refererar i avsnitt 4.1 och 4.2 direkt till de två seminarierna och anslutande material och samtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Avsnitt 4.3 följer upp återkommande diskussioner vid seminari- erna och andra tillfällen om hur förutsättningarna för marknads- lösningar och konkurrens varierar mellan skilda vård- och omsorgs- verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mångfald, etik och värdegrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;”Inte varje angelägenhet i varje stad skall avgöras av kejsaren” skrev redan Dante Alighieri, 1265&lt;SPAN class="ft29"&gt;−&lt;/SPAN&gt;1321, i skriften Monarchia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft5"&gt;Tanken att den mindre gruppens frihet, ansvar och autonomi kan behöva värnas från överordnade organs ingrepp och vilja att ta över beslut uttrycks i begreppet subsidiaritet. I Sverige har vi främst mött ordet i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; som uttryck för kompetensfördel- ning mellan unionen och medlemsländerna. Men subsidiaritet är i t.ex. den katolska socialläran ett centralt begrepp för kompetens- och ansvarsfördelning mellan individer, familj, de frivilliga gemen- skaperna och samhällets överordnade organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Såväl inom EU som i andra sammanhang får &lt;SPAN class="ft26"&gt;subsidiaritet &lt;/SPAN&gt;sin mening först när det balanseras med begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;solidaritet&lt;/SPAN&gt;. Medan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;subsidiariteten värnar den mindre enhetens frihet och autonomi innebär solidariteten att den större enheten, ytterst staten (och nu även länder gemensamt) är skyldigt att solidariskt gripa in och ge stöd när den mindre enhetens kapacitet eller kompetens inte räcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Subsidiariteten uppmanar med andra ord samhället att tillåta, befrämja och kanske även ge starthjälp till projekt och uppgifter som enskilda och grupper vill utföra själva och rentav kan göra bättre än vad som staten skulle kunna åstadkomma i egen regi. Solidariteten skall å andra sidan se till att friheten inte leder till att enskilda eller grupper prioriterar sina egenintressen på sätt som skadar andra grupper eller enskilda och därmed samhällets och det allmännas bästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Mångfald – ett mångtydigt begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;För att kunna diskutera etiska frågeställningar i anslutning till ökad mångfald inom vården och omsorgen krävs en tydlig bild av vad som menas med mångfald och i vilket sammanhang den efter- strävas. Krav på ökad mångfald kan till exempel gälla fler aktörer, fler vårdformer, fler alternativ när det gäller behandling, större delaktighet och mer insyn, möjligheter till ”second opinion” för att pröva en diagnos eller större rätt/möjlighet för andra än doktorn att påverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Det kan också gälla större variation i personalgrupperna och ökad valfrihet när det gäller finansieringsformer och utbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;När samhället omfattar en större mångfald ifråga om etnicitet, språk, kultur och religion ställer det också krav på mångfald inom vården och omsorgen för att klara möten över kultur- och språk- gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Mångfalden måste också ses i ett sammanhang och utifrån de styrsystem som finns inom vården. Det kan vara system som styrs utifrån fokus på medicinsk nytta och som baseras på att behoven ska tillgodoses, eller så kan det kan vara system som i högre grad tar hänsyn till patienternas önskan och val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Mångfald lyfts fram som eftersträvansvärt, men är (eller bör) i första hand vara ett medel för att uppnå de inom medicinen, sjukvården och i den sociala omsorgen önskade målen. Variationen av former kan också komma att innebära att patienten och de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;anhöriga utifrån den tillgängliga informationen själva kan göra val och påverka vårdens utformning och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Prioriteringar – att välja medvetet och rättvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Prioriteringar handlar i grunden om att välja, helst på ett medvetet och rättvist sätt. När inte alla behov och önskemål i samhället kan tillfredställas, tvingas vi att välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen anger tre grundprinciper för priorite- ringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;människovärdesprincipen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;behovs- och solidaritetsprincipen samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kostnadseffektivitetsprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;De tre principerna ger sammanvägt en ”etisk plattform”, men hur skall de omsättas i praktiken? Hur ska målkonflikter hanteras? Vilken typ av beslutsunderlag behövs och vem eller vilka skall besluta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;I ett vårdsystem med ökad mångfald handlar etiken i ökad grad om att balansera frihet mot rättvisa. Rättviseperspektivet kan om det drivs för långt inkräkta på såväl nytänkande som gruppers och enskildas initiativ och ansvar. En obegränsad frihet för enskilda och grupper kan å andra sidan leda till ökad ojämlikhet och social upplösning som berövar andra deras trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Etiska och juridiska begrepp om rättigheter och skyldigheter har därtill som utgångspunkt den oskiljaktiga samhörigheten av frihet och ansvar. Människans ansvar kan också ses som en brofunktion mellan frihet och rättvisa. En ansvarsfull frihet uppfattar kraven på rättvisa så att inte utövandet av frihet urartar i kaos. En ansvarsfull frihet hejdar samtidigt att krav på rättvisa glider mot ett förtryck, där friheten kvävs. (SOU 2002:31)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Människan – rätten som aktör och som person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Människan är &lt;SPAN class="ft26"&gt;aktör &lt;/SPAN&gt;i meningen att hon har olika egenskaper, kun- skaper och färdigheter som också påverkar möjligheterna till akti- vitet och handling. Men till människan knyts också begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;person&lt;/SPAN&gt;, som anger och understryker ett absolut människovärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;Människans värde och hennes rättigheter är knutna till människan som person, alldeles oberoende av vem människan är och vad hon kan eller skulle kunna prestera. Personbegreppet knyter an till och förtydligar hälso- och sjukvårdslagens människovärdesprincip och måste vara tydligt inom hälso- och sjukvården och inte minst i omsorgen av de äldre. Behovet av vård och omsorg är ju i regel störst hos de människor vars autonomi och förmåga att som aktör ta egna initiativ eller hävda sina intressen är mest begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Politikens sfärer för frihet och rättvisa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft5"&gt;Politik och politiska beslut berör alla sidor av samhället och i all verksamhet vare sig den drivs offentligt eller privat finns det enskilda ekonomiska och/eller andra intressen invävda. Det finns områden där friheten och därmed aktörsperspektivet bör få dominera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Även inom vård och omsorg måste finnas en frihetssfärer där aktörer ges rum för initiativ och handling, men det är främst en rättvisesfär där personperspektivet måste få ha företräde. Obero- ende av hur vården och omsorgen organiseras och ägs måste det sociala syftet vara säkrat. Sekundära mål kan vara ekonomiska men dessa mål måste underordnas de sociala syften, som handlar om att värna grundprinciperna om människovärde och vård efter behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;John Rawls rättviseteori&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Det sociala målens företräde framför det ekonomiska har också formulerats av den amerikanske filosofen John Rawls. I det klas- siska verket ”A Theory of Justice” söker Rawls att lösa balansen mellan frihet och rättvisa i en form av kontraktsteori, som utgår från att rationella människor som vill befrämja sina intressen är beredda att pröva sina planer från en initial position av jämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft5"&gt;Samtidigt som alla intar en ursprunglig position accepterar alla att det sker bakom en slöja av okunskap (veil of ignorance), som gör att ingen ser ”vem man är” i form av resurser, kunskap eller andra förutsättningar. Inför ett beslut är alla intressenter på det viset ”nollställda”. Vem som helst kan vara den initialt minst gynnade. Från den utgångspunkten anger Rawls som riktlinje för val av hand- lingsalternativ det allmänna rättvisebegreppet: Samhällets samlade sociala värden skall mest gynna de minst gynnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft15"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Rawls och hans teori för rättvisa lyfts ofta fram som etisk grundval för liberalism och marknadsekonomi. De privata initia- tiven, ägande och privata vinstintressen skall ha spelrum för att utveckla samhällen, men med villkor att de leder till att även de mest utsatta personerna får det bättre. Hälso- och sjukvårdslagens behovsprincip har uppenbara likheter med Rawls rättviseprincip. I den ursprungliga positionen skulle inte en enda person vilja stå utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Etik och verkan av politiska beslut berörs även i följande avsnitt där vi söker belysa relationen offentlig verksamhet, marknad och det civila samhället. Vi pekar på risken att viktigt socialt kapital i det civila samhällets autonomi och ansvarstagande kan gå förlorat om de offentliga organen under parollen ”lika villkor” formar spel- regler utan hänsyn till skillnaderna mellan marknaden och med- borgarnas andra former för samverkan och organisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Offentlig sektor, marknad och det civila samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Samhällsorganisationen, i synnerhet beskrivningen av samhälls- ekonomin, har byggt på en grov uppdelning mellan offentlig och privat verksamhet. Det som inte sker inom den offentliga sektorn sker på den andra planhalvan – den privata. Men samhället och människors samverkan omfattar mer än offentlig verksamhet och marknad, vilket också börjar att uppmärksammas i forskning och analys av samhället. Det civila samhället förs in som en tredje part i relation den privata marknaden och den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;Figur 4.1 Offentlig sektor, marknad och det civila samhället&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p420 ft68"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p35 ft68"&gt;Marknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p420 ft68"&gt;sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p421 ft71"&gt;Civilt samhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft5"&gt;I vissa analyser infogas också en fjärde sfär – familjen och de familjenära gemenskaperna. I andra lyfter man den informella ekonomin och i ytterligare andra även den svarta ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;I den följande diskussionen håller vi fast vid ett trepartsförhål- lande enligt bilden ovan, men tolkar i begreppet det civila samhället in den informella ekonomin, de familjenära relationerna, anhörig- vård och andra former av omsorg och hjälpsamhet som finns, men sällan räknas. Vi skulle, som tidigare nämnts, också kunna använda begreppen den sociala ekonomin, tredje sektorn eller ideella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Inom många samhällsområden; t.ex. miljövård, fritids- och ungdomsverksamhet, flyktingmottagning, alkohol- och narkotika- politik, äldreomsorg och rehabilitering efterfrågas insatserna från det civila samhället. Det är ingen isolerad svensk företeelse. Det civila samhällets roll betonas i allt från FN till mycket lokala sammanhang. Förändringarna av statens och den offentliga sek- torns relation till andra aktörer (företagen och det civila samhället) har också lett fram till ny forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Statsvetare, ekonomer, organisationsteoretiker m.fl. söker på olika sätt beskriva hur formerna för samhällsutveckling och samhällsstyrning förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Det sker bl.a. med användning av begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;governance &lt;/SPAN&gt;för att klar- göra skillnader gentemot &lt;SPAN class="ft26"&gt;government&lt;/SPAN&gt;. Medan begreppet government mer vill förstå samhällsstyrning genom att granska hur makt, resurser och ansvar fördelas mellan och inom de politiska organen i en hierarkiskt uppbyggd samhällsorganisation är governance ett begrepp för en samhällsstyrning som är mindre hierarkisk och mer baserad på nätverk och horisontella relationer. (En utförligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;diskussion av governance och de teorier som utvecklats återfinns i bilaga 4. )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ett stegvis överlämnande av uppgifter och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Vi har i tidigare avsnitt belyst hur den svenska (och nordiska) skattefinansierade och offentligt drivna vården och omsorgen i allt väsentligt vuxit fram inom ett kollektivt och solidariskt ansvar. ”Våra sätt att fatta beslut i samråd och konsensus har rötter i forn- tid, vikingatid och medeltid. Vi har dragit till ting, stiftat landskaps- lagar, inte varit slavar och i begränsad omfattning herrar” (Bo Ekman m.fl. SvD 20070325)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Etikens solidaritetsprincip har för vårdens och omsorgens del satts på pränt och varit lagfäst allt sedan landskapslagarnas tid. De ”oförsörjda” skulle tas om hand i ett gemensamt ansvar. Det blev fattighus och fattigstugor och andra förstås mycket bristfälliga, men ändå organiserade arrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Grunden lades tidigt för ett lokalt gemensamt ansvar för social omsorg. Men ansvaret gällde enbart ”de försörjda”. I övrigt hade familj och släkt fram till relativt nyligen huvudansvaret för den sociala omsorgen. I back- och undantagsstugorna och genom andra arrangemang fanns de äldre kvar i nästa generations närhet. De bidrog med vad de klarade av och fick hjälp när det behövdes. Begrep- pet subsidiaritet var inte känt men ändå i bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Relationen mellan det civila samhället och den offentliga sektorn kan ses som ett stegvis överlämnande av ansvar och uppgifter. Industrialisering, urbanisering, det gamla samhällets upplösning, kvinnofrigörelse och effektivare arbetsdelning har i förening med nya möjligheter till vård och behandling efter hand lett till att det offentliga åtagandet omfattat allt mer och dessutom alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Den sociala omsorgen begränsas inte längre till de annars ”oförsörjda” utan omfattar med den generella välfärden alla som behöver. Uttryckt på annat sätt har det offentliga åtagandet under långt tid vidgats och den informella ekonomin, omvårdnaden i familjen, frivilliginsatserna avlastats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft5"&gt;Trots det sköts fortfarande många sociala uppgifter genom familj och frivilliga insatser. Merparten av äldreomsorgen bedöms skötas av anhöriga. Pensionärs- och patientorganisationer och annat före- ningsliv driver dagverksamheter, skapar gemenskap och sociala miljöer. Fanns inte de anhörigas och det civila samhällets insatser skulle kraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;på kommunernas omsorg raskt bli övermäktiga. (Ingelstam, Wijkström, Einarsson m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Blir det lika med ”lika villkor”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;I olika sammanhang, i upphandlingar och även i delegationens ursprungliga direktiv betonas att villkoren för det civila samhällets aktörer skall vara ”lika” och &lt;NOBR&gt;”icke-diskriminerande”&lt;/NOBR&gt; i relation till andra privata vårdgivare. I diskussionen med det civila samhällets aktörer framhålls skillnaderna i förutsättningar och grundvillkor i statens/offentliga sektorns relation till de större företagen och dess relation till det civila samhällets små företag och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det bör hållas i minne när de offentliga organen från sin sida formar villkoren för samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Relationen till den privata marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Medan relationen mellan stat och det civila samhället i fråga om vård och omsorg utgör en följetong genom historien är i Sveriges de offentliga organens kontakt med företag och marknad för vård- och omsorgstjänster av mycket färskt datum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det är först under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som vårdföretag i någon större omfattning genom entreprenader började ta över driften av olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Det handlade sällan om att investera i nya anläggningar. Tvärtom hade landsting och kommuner med tanke på att antalet vårdplatser snabbt minskade i många fall ett överskott av moderna anlägg- ningar och antal vårdplatser. För företag öppnades en marknad, med möjlighet att utan större egna investeringar ta över omfattande tjänsteuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;New public management&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;New public management är en av flera teoribildningar inom ramen för &lt;NOBR&gt;governance-begreppet.&lt;/NOBR&gt; Den går ut på att offentlig verksamhet kan effektiviseras om den utvecklas i mer marknadslika villkor. Praktiska förebilder etablerades i första hand genom Margaret Thatchers reformer i Storbritannien och delvis av president Ronald Reagans reformer i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;I Storbritannien fick New Public Management genomslag i form av privatiseringar och överlåtelser av verksamhet främst inom tran- sporter, telekommunikation och statliga industrigrenar. För hälso- och sjukvården har reformerna där huvudsakligen gällt marknads- reformer inom ramen för ett fortsatt statligt ägande. (Palmås)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För Sveriges del drogs tillämpningen av den nya management- teorin längre än i andra länder bl.a. när Sverige från 1 januari 1994 inkluderade även de ”mjuka tjänsterna” som hälso- och sjukvård i den nationella upphandlingslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Oklarheter på flera plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Upphandlingslagstiftningen öppnar för olika förfaranden, men betraktar i princip alla vård- och omsorgstjänster som likartade med samma förutsättningar för upphandling i konkurrens. I verkligheten är förstås tjänsternas form och innehåll, de geografiska förutsätt- ningarna och andra grundvillkor för upphandling mycket olika. Lagstiftningen är mycket komplicerad och därmed svår att tillämpa. Det gäller för företagen, men även för de som i kommuner och i landsting gör upphandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Flera utredningar har uppmärksammat problemen och pekat behovet av att hitta mer lämpade former för engagera vårdgivare. I synnerhet har utvecklingen inom äldreomsorgen noterats. (SOU 1999:149, SOU 2003:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Problemen, som uppmärksammats för äldreomsorgen, har emellertid direkta motsvarigheter inom åtskilliga delar av hälso- och sjukvården. Det gäller vårdformer med långvarig patient- kontakt och därmed större behov av kontinuitet. Exempel kan vara vård för kroniska sjukdomar, psykisk och fysisk rehabilitering och geriatrik. Även för primärvården finns behov av kontinuitet och en fast etablerad vårdkontakt. Representanter från ett landsting har pekat på motsättningen mellan hälso- och sjukvårdslagen som uttalar rätten till en kontinuerlig, fast läkarkontakt och upphand- lingslagstiftningen som i grunden utgår från att vårdtjänster åter- kommande skall öppnas för konkurrensupphandling för eventuellt byte av vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;När den yrkesaktiva delen av befolkningen minskar medan andelen äldre ökar knyts förhoppningar till ökade frivilliga arbets- insatser som kan komplettera och avlasta det professionella vård- och omsorgsarbetet. Delegationens företagsenkät visar att det är de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;medlemsbaserade företagen som i större omfattning engagerar medverkan av kompletterande frivilliga arbetsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Men engagemang genom frivilliginsatser kan helt enkelt inte upphandlas. Relationen mellan den offentliga sektorn och det civila samhället måste vara av annan art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft11"&gt;Om stat och kommun vill dra nytta av ideella organisationer för att de har andra egenskaper än den offentliga förvaltningen bör det eko- nomiska stödet få en annorlunda och mindre styrande karaktär. Stödet bör i så fall inriktas på att säkra organisationens och dess verksamhets existens, inte att stödja en viss på förhand uppgjord produktion. (Johansson, Staffan: ”Självständiga rörelser eller kommunala under- leverantörer?”)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft5"&gt;Sett från organisationernas och de små lokala aktörernas sida är det viktigt att de offentliga organen i lagstiftning och på andra sätt tar hänsyn till skillnaderna i funktionssätt mellan marknaden och det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vård och omsorg – verksamheterna är mer och mindre marknadslika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Landsting och kommuner ansvarar för många typer av vård- och omsorgsverksamhet. I vissa delar är uppdragen eller behandlingarna relativt standardiserade och resultaten lätt avläsbara. I andra delar som akutsjukvård eller högspecialiserad vård med nära koppling till forskning är uppdragen närmast omöjliga att i förhand definiera. I vissa vårdsituationer saknar relationen mellan vårdgivare och vård- tagare egentligen all betydelse. I andra fall är den relationen den kanske mest avgörande för vårdresultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Kort sagt: förutsättningarna för marknadsmässiga jämförelser varierar mellan skilda vård- och omsorgsverksamheter och därmed förutsättningarna och villkoren för konkurrens och marknads- lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Fritt val – av särskilt värde för viss vård och för omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Omsorg, omvårdnad, rehabilitering och behandling av kroniska sjukdomar är exempel på verksamheter som i regel omfattar längre vårdtider och därtill ofta förutsätter patientens eller vårdtagarens medverkan. Anhörigas och andras frivilliga insatser samverkar löpande med den professionella vården och omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Kontinuitet i kontakten med vårdgivaren har mycket stort värde. Tidsaspekter, delaktighet och önskan om autonomt ansvar talar för att vårdtagaren, patienten eller dennes anhöriga så långt det är möjligt skall kunna välja vårdgivare. Tidsbegränsade vårdavtal och återkommande upphandlingar är då inget ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Upphandlingen kan, om den skall ske, för fritt val bli en fråga om parallella ramavtal med olika utförare som sedan utgör alter- nativ för den enskildes fria val. Inslaget av konkurrens blir en kvali- tetskonkurrens i vilken patienten och vårdtagaren har sista ordet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Tillsyn och kvalitetssäkring skall göras fristående från huvud- mannen. Ersättningarna avtalas generellt och lika för alla vård- givare. Huvudmannen kan ha möjlighet att hindra överetablering och för stort utbud och å andra sidan möjlighet att sätta tak för antal vårdtagare hos en enskild vårdgivare för att säkra en mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Skyddet så att de mest vårdkrävande inte väljs bort av vårdgivare kan i första hand säkras genom variation i ersättningar så att de mest behövande får den omvårdnad, omsorg och rehabilitering han eller hon behöver. I andra hand bör regeln vara att vårdgivare inte har rätt att avvisa någon om där finns plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Kontinuitet och långsiktig patientkontakt är viktiga också för primärvården. Intressant är därför att olika former för sådant fritt val nu också är på väg inom primärvården i Sverige genom bl.a. Vårdval Halland och planerna i Stockholms läns landsting. Före- bilder finns internationellt i många länder – geografiskt närmast i Danmark och sedan några år i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Vård och omsorg – upphandling i konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Inom annan öppenvård och specialistsjukvård finns verksamheter där vårdinsatsen är relativt väl definierad och därmed möjligheten till marknadsmässiga jämförelser större. Patienternas kontakt med vårdgivaren är ofta tidsmässigt begränsad och behovet av kontinui- tet därför mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Det kan gälla planerad kirurgi för patienter med tydliga diagno- ser, röntgen- och laboratorieteknik. Här sker en medicinsktekno- logisk utveckling som gör det möjligt att föra mer av dessa behand- lingar till dagkirurgi och till mindre vårdenheter närmare patien- terna. Många exempel har lämnats som visar hur entreprenörer, patientorganisationer och andra aktörer kan bidra med nya lös- ningar som är kostnadseffektiva och samtidigt gör vården mer till- gänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Det kan vara verksamheter som utvecklas inom ramen för ett sjukhus men också i egna kliniker eller i olika former av närsjuk- vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Akutsjukhus, högspecialiserad vård – planering (samordning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Med ökad komplexitet ökar också behovet av planering och sam- ordning. Generellt visar, såväl internationella som svenska erfaren- heter, att det för denna del av vården främst är planering, bättre samordning och ansvarsfördelning mellan vårdgivarna som ökar vårdens effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den högspecialiserade vården har efter hand utvecklats i allt mer avgränsade specialiteter. En följd av det är att många av speciali- teterna betjänar relativt få patienter. Ekonomiska skäl men också patientsäkerhet talar för behovet av samordning och begränsning till färre enheter. Det är ju också vad som nu sker genom en sam- ordning av rikssjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Var passar fritt val, upphandling eller planering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Den svenska upphandlingslagstiftningen sträcker sig längre än vad den gör i de flesta andra länder. Den omfattar med de alternativ den anger alla typer av vård- och omsorgstjänster utan hänsyn till att tjänsterna i sig är av skiftande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;För vissa tjänster är tidsaspekter, kontinuitet och långsiktig kontakt mellan patient/vårdtagare och vårdgivare av mycket stor betydelse, i andra fall knappast alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;I andra fall är den vårdtjänst som skall utföras jämförelsevis standardiserad och därmed möjligheterna större att renodlat jäm- föra kostnader och uppnådda resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft15"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td91"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p35 ft55"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Ytterligare en aspekt avser på vilka sätt det är möjligt att nå bättre kostnadseffektivitet. Även här varierar förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Inom områden som rehabilitering, äldreomsorg, den öppna psykvården handlar kostnadseffektivitet till stor del om att skapa bra samverkan med egen- och anhörigvård eller med stödjande sociala nät och frivilliginsatser. På liknande sätt kan kontinuitet i kontakten med primärvården skapa tillit och trygghet som i sig kan spara kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;I andra fall uppstår effektivitetsvinster genom nya och smidigare processer. Initiativet till en sammanförd enhet för bröstcancer- diagnos (Stockholms bröstklinik) har kortat tiden för diagnoser till timmar istället för veckor, och samtidigt kraftigt reducerat kost- naderna och tidsmässigt och psykologiskt förenklat livet för pati- enten. Ögonkirurgi och många andra former av standardiserad planerad vård är exempel på hur innovativa förändringar gett stor besparingar och underlättat för patienterna. Patientorganisationens kliniker för behandlingar av psoriasis och andra hudsjukdomar är ett liknande exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;För den avancerade sjukhusvården är det främst struktur- rationalisering i form av planering och ansvarsfördelning som ger kostnadseffektivitet och dessutom bättre vårdresultat. Det är ju också grunden för samverkan för rikssjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Den avslutningsvis redovisade tablån kan ses som en öppen, indikativ karta för att visa hur skilda delar av vård och omsorg relaterar gentemot bedömningar av tidsaspekter, värdet av konti- nuitet, möjligheter att avläsa kostnader och resultat samt en form av bedömning av i vilka former man kan uppnå högre kostnads- effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337113x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Mångfald, vård, omsorg och värdegrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft15"&gt;Typ av vård/omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Rikssjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Planerad kirurgi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Omsorg, Rehab,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Akut sjukhusvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Standardiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Geriatrik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p35 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p35 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td102"&gt;&lt;P class="p35 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p35 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;Tidsaspekt för vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;omsorgskontakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Kort, tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;I regel kort, tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Långvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;Standardiseringsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;(möjliga jämförelser)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Relativt låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Relativt hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Potential för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Strukturförändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Nya metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft74"&gt;Förebyggande egen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;effektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Samordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;Effektivare process&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;vård −frivilliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Styrning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Planering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Upphandling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;Störst värde av fritt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;resursfördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;(t.ex. Rikssjukvården)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;priskonkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;val, kundval etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;I huvudsak offentliga –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Ett fält för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft43"&gt;Aktörer från det civila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;stark koppling till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft44"&gt;samhället men även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Specialiserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;lokalt förankrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p35 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;vårdföretag/kliniker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;privata företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Tablån, som sammanfattar resonemang med aktörer, skall inte ses som en exakt karta. Den ger ändå en indikation inom vilka delar av vård- och omsorgsverksamheter som olika aktörer har sina möjlig- heter och mervärden. (SOU 2003:23, &lt;NOBR&gt;Karl-Henrik&lt;/NOBR&gt; Pettersson, Norman och Arvidsson )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p11 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Motiv för mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft4"&gt;– och hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Kartläggningen i tidigare avsnitt visar att jämförelsevis få vård- företag i Sverige drivs av små privata företag, kooperativ eller organisationer. När välfärdstjänster sedan ett par årtionden i ökade omfattning öppnats för privata utförare har förändringen främst skett genom utvecklingen av ett fåtal större företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I det här kapitlet söker vi att från olika synvinklar belysa motiven för ökad mångfald, men också hindren. Diskussionen förs från samhällsperspektiv med fokus på behov, organisationernas och politikens roll och de villkor som vårdsystem skapar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I kapitel 6 följer en redovisning av mer företagsnära synpunkter angående villkor och hinder som framkommit i delegationens intervjuer och samtal med de berörda företagen och deras intresse- organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samhällsförändringar ger motiv för mångfald av aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;Skall vården och omsorgen i Sverige utvecklas mot mångfald finns starka skäl att förbättra villkoren för de små privata företagens, organisationernas och kooperativa företagens medverkan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Mångfalden behövs i form av alternativa utförare men också i form av varierande metoder och arbetsformer för att ge valfrihet för såväl patienter/brukare som för personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Genom stimulans till de små vårdmiljöerna skapas möjligheter att pröva och utveckla nya arbetssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vårdverksamheter som drivs genom föreningar och organisa- tioner kan i högre grad mobilisera kompletterande, frivillig insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Möjligheterna att möta behoven hos skilda etniska, språkliga och religiösa grupper ökar om deras egna organisationer får möjlighet att direkt bidra genom egen verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;I takt med vårdens specialisering och större avstånd mellan politiker och väljare har sambanden mellan medborgarnas ansvar och rättigheter försvagats. Vårdverksamhet som ägs och utvecklas nära patienter och brukare eller genom medlems- baserade organisationer kan bidra till att återskapa delaktighet och ansvar. (Dir. 2006:42)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft5"&gt;Mångfald skall innebära variation av verksamhetsformer och öppenhet för nya idéer och arbetssätt. Istället för betoningen av ”lika villkor” bör villkoren för de små företagens och organisa- tionernas medverkan i vård och omsorg ta större hänsyn till skillnader i identitet och grundläggande motiv. Mångfald blir då även en möjlighet att bättre möta patienters och vårdtagares skiftande behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Uppdrag för sin egen grupp eller allmänt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Patientföreningar och patientkooperativ har som en självklar utgångspunkt att ge vård och utveckla vårdformerna för sin egen patientgrupp. Invandrarorganisationers drivkraft är att på liknande sätt tillgodose specifika vårdbehov hos t.ex. de äldre i den egna gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Organisationer som utgår från en specifik egen vårdideologi eller metod har ingen annan ambition än att vända sig till de som söker just den vårdformen. I andra fall t.ex. ett äldreboende kan motivet vara att forma en specifik profil och vårdmiljö anpassad främst till specifika intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det civila samhällets aktörer kan bidra till mångfald och möta specifika behov, men många av dem anser att deras möjligheter minskar om uppgiften avgränsas till att driva entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Men bilden är inte entydig. Det finns också personalkooperativ, gemenskapsföretag, humanitära och religiösa organisationer som driver verksamheter för en vid och allmängiltig målgrupp – eller i andra fall för att ge stöd till särskilt utsatta grupper; hemlösa, papperslösa, flyktingar med särskilda trauma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Genom lagstiftningen och formerna för upphandling har rela- tionen mellan beställare och utförare hittills i huvudsak utvecklats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;enligt entreprenörsmodellen. Landstingen och kommunerna defi- nierar i ett anbudsunderlag den uppgift som man vill överlämna till en privat vårdgivare. Men hur påverkar rollen som entreprenör organisationens idémässiga identitet, anknytningen till medlems- kretsen och annat som utgör organisationens ursprungliga kärna. Kan man upphandla antroposofisk vård i konkurrens?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Skall villkoren för nya företag förändras och förbättras behövs en grundligare diskussion, i första hand hos beställarna, om inne- börden i begreppet mångfald. Mångfald bidrar till verklig valfrihet när aktörer med skilda arbetsformer, verksamhetsidéer eller vård- ideologier får forma alternativ som möter individers och gruppers skiftande intressen och behov. Hur värdesätts demokratisk delakt- ighet, värdet av kompletterande frivilliga insatser eller specifika arbetsformer i ett upphandlingsförfarande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Starka skäl talar för lösningar som öppnar för patienternas och brukarnas egna val. Det är ju också till mycket stor del inom områden där värdet av fritt val är stort som organisationer, före- ningar och de små lokala företagen har eller vill utveckla sin verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Folkrörelser, föreningsliv och det civila samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Organisationer och folkrörelser har i Sverige främst agerat som intresseorganisationer, som samlat upp och fört fram sina önskemål och krav till politiker och de offentliga organen. Rollerna som intressebevakare och kravställare har efter hand ytterligare accentu- erats inte minst genom medias roll för opinionsbildning och påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Eftersom vården varit och är en del av samhällets kollektiva åtagande har rollen som företrädare och kravställare varit den naturliga. Offentliga organ skall leverera de grundläggande väl- färdstjänsterna. Undantagen där organisationerna trätt in har varit när nya sociala eller andra behov framträtt och lämnats olösta. Där- för inrättades &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; privata sociala inrättningar som Ersta och Sophiahemmet och i nutid t.ex. Röda korsets traumacenter för asylsökande, Noaks ark för stöd till &lt;NOBR&gt;AIDS-drabbade,&lt;/NOBR&gt; kvinno- jourerna och många organisationer för stöd till hemlösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Under det senaste &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; åren har emellertid relationen mellan den offentliga sektorn och organisationerna förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befolkningsutvecklingen och prognoser för samhällsekonomi har väckt frågor om den möjliga omfattningen av samhällets åtagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ny betoning av individuell valfrihet förutsätter fler och alter- nativa vårdgivare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen har vi, som nämnts, kommit i närmare kontakt med social ekonomi och med vårdsystem där små privata företag, kooperativ och orga- nisationer har viktiga roller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I FN och andra internationella organ betonas i ökad grad civilsamhället och de ideella organisationernas roll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Det civila samhället uppmärksammas och efterfrågas i större omfattning. Gentemot ”folkrörelsetraditionen” att organisationer driver sina gruppers intressen gentemot det offentliga och krav är det nu samhällsorganen som vänder sig till organisationerna med olika uppdrag och önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Delegationens brevenkät till riksorganisationer visar på ett vak- nande intresse. Ett drygt &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; organisationer svarade att de redan har eller har planer på egen verksamhet inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;De politiska partierna – och synen på det civila samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Hos alla partier tycks finnas en stark tilltro till medborgarnas egen organisering och till att det civila samhället skall kunna spela en större roll i vård- och omsorgsarbetet. Trots ett samlat politiskt stöd för det civila samhället har emellertid mellan partierna funnits och finns preferenser och därmed också tveksamhet och motstånd till civilsamhällets olika delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;ena sidan har vänstern och socialdemokratin i första hand haft ”sina” kollektiva folkrörelser. Fackklubben, arbetarekommunen och Konsum formade lokalt arbetarrörelsens civila samhälle och offentlighet. Samtidigt har andra delar av civila samhället ifrågasatts som allmosor och välgörenhet och socialt frivilligt arbete ibland till och med setts som strejkbryteri.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;andra sidan av har borgerligheten på motsvarande sätt haft mer anknytning till ”sina” delar av civilsamhället; frikyrkligheten, de humanitära och sociala föreningarna, nykterhetsrörelsen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;producentkooperationen och samtidigt kritiskt betraktat de andra delar av civilsamhället som frihetskränkande kollektivism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Det har funnits och kanske fortfarande finns en kamp om begreppen. Det civila samhället omhuldas, men selektivt för sin åtråvärda politiska och ideologiska nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Återkommande i dialogen med parterna är behovet av tydliga och långsiktiga spelregler. En tydligare samsyn om civilsamhällets möjligheter bör kunna växa fram när dess olika delar tydligare ser sina likheter. Vilket bl.a. sker när de gemensamt hotas av att en utveckling där identitet och egenart ställs åt sidan av roller som tjänsteleverantörer under beställarkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Makt inom vård och omsorg – institutionella låsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft5"&gt;Mångfald innebär omfördelning av ekonomiska resurser, makt och inflytande. Vi har inte möjlighet att här närmare gå in på i vilken form makt och institutionella låsningar blir ett hinder för förändring, men många exempel finns även inom den offentligt drivna vården och omsorgen. Det kan gälla hur resurser och inflytande fördelas mellan primärvård och sjukhus. Hur ansvars- och rollfördelning sker mellan specialistvård och specialisten i form av hus- eller allmänläkaren. Hur man från den medicinska pro- fessionen ser på olika former av komplementär eller alternativ medicin. Hur man i den kommunala omsorgen ser på resurs- fördelningen mellan egen verksamhet och uppköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;På det ekonomiadministrativa planet uppkommer många liknande avvägningar mellan verksamhet i egen regi och vårdupp- drag som läggs till andra utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Makt, resursfördelning och remisser är olika sätt att påverka var och hur offentligt finansierad vård blir tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;En större möjlighet för patienten eller vårdtagaren att välja vårdgivare innebär även det en förskjutning av makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Fritt val gynnar mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Motiven att införa fritt val i vård och omsorg är att öka vård- tagarnas valfrihet avseende utförare, innehåll och inriktning. Fritt val innebär dessutom ökade möjligheter för små privata och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;kooperativa företag samt frivilligorganisationer att ta sig in på marknaden. Fritt val ses också som ett system som tar fasta på en långsiktig kontinuitet, vilket inte minst brukarna inom t.ex. äldre- omsorgen anger som det viktigaste kravet på bra omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Valet främjar alltså konkurrens med fokus på kvalitet och bemötande och för vård- och omsorgstagare ökar möjligheten till kontinuitet i kontakten med vårdgivaren. Relationen består så länge vårdgivaren uppfyller kvalitetskraven och väljs av tillräckligt många för att klara sin ekonomi. Fritt val är till uppenbar fördel för små företag och organisationer som är geografiskt bundna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Drygt 20 kommuner har hittills infört fritt val inom äldre- omsorgen och intresse för liknande system finns inom hälso- och sjukvården. Landstinget i Halland sjösatte 1 januari 2007 ”Vårdval Halland” som ett första konsekvent genomfört system där vården styrs genom patienternas val och primärvården sedan blir lots och beställare av olika former av specialistvård. Landstinget i Stock- holm väntas under hösten 2007 att följa efter med en liknande modell, möjligen med ännu starkare betoning av långsiktighet och aktiva val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;I ”Vårdval Halland” får vårdenheterna en enhetligt fastställd ersättningen för varje person som aktivt väljer eller accepterar ett preliminärt förslag om vårdgivare. Ersättningen är i några få steg uppdelade efter ålder och vårdbehov och skall även täcka kostnader för annan specialistvård. Vårdenheten där patienten är listad får därmed också ett vidare ekonomiskt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I andra fall förutsätter fritt val en från den aktuelle vårdgivaren oberoende bedömning av den enskildes vård- eller omsorgsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Grunden för det fria valet inom äldreomsorgen läggs genom beslut av biståndshandläggaren. Inom hälso- och sjukvården kan läkarremissen eller försäkringskassans bedömning av t.ex. rehabili- teringsbehov få motsvarande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Huvudmännen skall granska och kontrollera att vårdgivarna uppfyller legitimationskrav och andra kvalitetskrav. De bör också se till att en saklig och jämförbar information finns lätt tillgänglig och att vårdgivarnas samlade kapacitet står i rimlig proportion till de behov som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Fritt val skall innehålla kvalitetskonkurrens, men det handlar om att hitta balans mellan det samlade uppdragets storlek och vad som krävs för att företagen skall kunna uppnå ekonomisk bärkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Skyddet mot att de mest vårdkrävande väljs bort av vårdgivare bör också säkras. Det kan ske genom variation i ersättningar så att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;de mest behövande i första hand får den omvårdnad, omsorg och rehabilitering han eller hon behöver. I Vårdval Halland är t.ex. regeln att vårdenheterna inte får neka någon som önskar lista sig. Om de anser sig ha nått kapacitetstaket har de rätt till tre månaders respit för att bygga ut sin kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;I stället för upphandling – stöd genom bidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Inom många områden ger samhället stöd till organisationer för olika typer av samhällsinsatser utan att det sker en upphandling. Staten, landsting eller kommun ger stöd i form av specifika eller generella bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För insatser för hemlösa, nykterhetsvård, kvinnojourer, integra- tion m.m. ges stödet i regel i form av bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Även inom skolväsendet har stödet till fristående skolor formen som bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Det finns på liknande sätt många verksamheter inom vård och omsorg där bidrag är en mer relevant form för ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Det gäller t.ex., som ofta skett, när organisationer upptäcker nya vård- eller omsorgsbehov och etablerar ny verksamhet för att möta dessa behov. På liknande sätt kan en organisations verksamhet inom vården, som utgår från idé, metod eller annan särart, vara svår att upphandla. Landsting och kommuner kan, enligt fler jurister, i sådana fall redan idag i högre grad välja att stödja verksamheten genom bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Entreprenad eller att ”bygga eget”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Entreprenader är tidsbegränsade. Vårdavtalen sträcker sig över en avtalsperiod, ibland med viss möjlighet till förlängning. Vid nästa upphandling kan uppgiften övergå till annan entreprenör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Bristen på kontinuitet är ett problem för alla, men för de stora vårdföretagen mer överkomligt. De har en samordnande ledning och möjlighet att söka uppgifter och kontrakt på andra håll. De små privata företagen och kooperativen och även verksamhet som drivs av en förening eller organisation är på annat sätt geografiskt bundna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Upphandlingssystemet och den osäkerhet det skapar, i synnerhet för geografiskt bundna organisationer och företag med endast ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;arbetsställe, är en viktig förklaring till att den privat drivna vården och omsorgen i så hög grad koncentreras till ett fåtal stora vård- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Korta avtalstider bäddar för återkommande perioder av osäker- het. Det gäller för entreprenören, vare sig det är en organisation eller ett företag, men också för personal, patienter och vårdtagare. Inför en ny upphandling ställs i verksamheten nya frågor om framtiden och leder upphandlingen till skifte av entreprenör följer en ny period av omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Kartläggningen av bl.a. sysselsättning i olika företagsformer (kap. 3) pekar på att variationen är mindre i företag som drivs som ideella föreningar. En orsak kan vara att de är knutna till breda medlemsrörelser och därmed mindre till enskilda personer, men en annan orsak är att dessa verksamheter i regel drivs i egna anlägg- ningar, dvs. i mindre omfattning genom entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Egna anläggningar ger kontinuitet men det finns hinder i form av svårigheter med finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vård med omsorg – ingen gräns mellan kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Inte alltför sällan riskerar människor att komma i kläm där gränserna går mellan kommunernas ansvar för social omsorg och landstingens vårdansvar. Det gäller t.ex. svaga och multisjuka äldre, de psykiskt svaga och de med behov av rehabilitering att de ofta befinner sig i ett slags gränsland där det är oklart vem som har ansvar och vem som betalar – jo, det är skattebetalarna men är det via skatten till kommunen eller skatten till landstinget?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Att ha stora vård- och omsorgsbehov, som kommunen och landstinget delar ansvaret för att tillgodose kan innebära snabba och ibland besvärliga omställningar. Tre dagar efter att landstingets läkare anser en patient vara medicinskt färdigbehandlad skall kommunen ta över patienten, annars kommer löpande räkning. Åt andra hållet har kommunen omsorgsansvar för den psykiskt sjuke, men inte när samma person anses behöva psykiatrisk vård. Då faller ansvaret på landstinget, men hur länge?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Många av de små privata vårdföretagen och organisationernas vårdverksamhet fungerar för den enskilde som en form av över- lappande struktur där personen kan bli kvar i ett sammanhang även om hälsotillståndet förändras så att kostnadsansvaret skiftar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Medan de privata företag som arbetar med avtalade entre- prenader arbetar inom avtalets ram finns för de genuint privata företagen en större frihet att flexibelt ta emot och betjäna de skilda uppdragen. Delegationen har noterat många exempel där de små företagen med verksamhet i egna anläggningar har särskilda möjlig- heter att verka överbryggande mellan kommunala och landstings- kommunala uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Privat finansierad vård och omsorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Den offentligt drivna vården skall enligt kommunallagen endast betjäna egna medborgare. Men akut vård skall ges till alla och överenskommelser gör det möjligt att ta emot patienter från andra landsting för annan vård. Lagen öppnar också för att erbjuda privatfinansierad vård till patienter från andra länder. Sådan vård avser huvudsakligen högspecialiserad vård och där det svenska patientunderlaget är begränsat och det därför finns tillfällig över- kapacitet. Vården som ofta bygger på avancerad utrustning ges vid några av universitetssjukhusen genom särskilt bildade bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Landstingens sjukhus och andra institutioner kan inte vid sidan av det offentliga uppdraget ta emot privatpatienter. Behovet av privatfinansierad vård har därför hittills tillgodosetts av läkare, läkarhus, kliniker och sjukhus som byggts upp och ägs privat. Den privat finansierade vården får stort utrymme i debatten, i synnerhet i relation till att dess omfattning ännu är mycket begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Cirka 270 000 svenskar har nu en privat sjukvårdsförsäkring. De flesta är försäkrade genom sina arbetsgivare och ökningen av antalet försäkrade sker främst genom gruppförsäkringar. Vissa företag försäkrar enbart s.k. nyckelpersoner, andra hela sin perso- nalgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft5"&gt;Nuvarande antal försäkrade motsvarar ca 3 procent av befolk- ningen men andelen av utförda vårdtjänster via försäkringarna är betydligt mindre eftersom de flesta försäkrade är i åldrar med låga ohälsotal. Rätten att teckna ny försäkring upphör i de flesta bolag från 65 års ålder dvs. innan vårdbehoven börjar öka. Individuella försäkringar tecknas först efter en hälsodeklaration. Gruppförsäk- ringar förutsätter att de försäkrade är fullt arbetsföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;Den samlade premieintäkten till försäkringsbolagen var år 2006 enligt uppgift ca 800 miljoner kronor och de utbetalade vårdkost- naderna ca 650 miljoner kronor. Jämfört med den offentligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;finansieringen av hälso- och sjukvård, ca 204 miljarder kronor motsvarar de privata sjukvårdsförsäkringarna hittills en mycket liten andel, ca 0,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Försäkringsbolagen har genom avtal utvecklat olika former av samarbete. Länsförsäkringar samverkar med Praktikertjänsts dotterbolag Riksakuten som svarar för vårdplanering. Försäkrings- bolaget If har ett liknande samarbete med Capiokoncernen genom det av koncernen ägda Läkarhuset i Örebro. Försäkringsbolaget Skandia har ett antal Skandiamottagningar men också en egen central vårdplanering. Efter vårdplaneringen kan den privat för- säkrade oberoende av försäkringsbolag få vård genom i stort samma nätverk av privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Merparten (ca 75 %) av vård genom vårdförsäkringar handlar om öppenvård. Vårdvolymen är ännu mycket begränsad och även för de privata vårdgivare som nu betjänar privatpatienterna är den vården fortfarande en rätt begränsad del av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Debatten om den privatfinansierade vården har ytligt rört sig kring begreppet ”gräddfiler”, men det finns en mer komplex bak- grund av hur former för ersättningar och incitament verkar inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ett motiv för att likställa regler för tidsbegränsade entreprenader från landstingen med egen verksamhet är att utgångspunkten för nästföljande upphandling snedvrids om den tidigare entreprenören under avtalstiden byggt upp egna verksamheter i sjukhuset vid sidan av det offentliga uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Ett annat handlar om rättvisa villkor mellan de privata företagen. Avtalet för en sjukhusentreprenad har i regel kostnadstak för vård av landstingets patienter. När taket för vård av landstingets pati- enter nåtts kan extra intäkter från privatvården vägas mot jäm- förelsevis lägre marginalkostnader då vårdresurserna finns på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Landstingens avtal med de genuint privata vårdgivarna är i många fall mer begränsade. Vårdinsatserna ersätts oftast mer renodlat ”per styck” efter någon form av ramavtal. Det finns även i dessa avtal i många fall ett kostnadstak, men det är inte alltid som t.ex. remitte- ringarna är så många att taken nås. Ur ett rent ekonomiskt per- spektiv representerar därför patienter eller vårdtagarna i de fallen ett mer ”lika värde” oberoende av om vården betalas av ett lands- ting, genom privat försäkring eller av patienten direkt ur egen ficka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Villkoren liknar mer de som råder i länder där vårdkostnaderna täcks genom de sociala försäkringarna och tvärt emot en allmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft5"&gt;föreställning bör risken att pengar och betalningsförmåga går före medicinska behov då vara mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Jämförande exempel – Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft5"&gt;Inom brittiska National Health Service har länge vissa NHS- sjukhus betjänat den skattefinansierade vården, men parallellt haft avdelningar, ”private wings”, för privat finansierad vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft5"&gt;Erfarenheten av detta s.k. &lt;NOBR&gt;”two-tier-system”&lt;/NOBR&gt; har visat att resurser från privatfinansiering inte inneburit att köerna till den skatte- finansierade vården blivit kortare. I brittisk debatt har man talat om att systemet skapat felaktiga incitament, genom att köer och långe väntetider till skattefinansierad vård varit förutsättningen för vårdgivarnas extra inkomster från privatvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft5"&gt;Storbritannien har under senare år till stor del avvecklat privat- vården inom NHS, samtidigt som man med konkurrensupphand- lingar från privata vårdföretag sökt korta vårdköerna. Upphand- lingen har främst gällt planerad vård t ex ögonkirurgi, knä- och höftledsortopedi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft5"&gt;Storbritannien har vid sidan av NHS en vid jämförelse med Sverige mer omfattande privatvård, som betjänas av privatläkare och privatsjukhus. (Samtalsanteckningar + material UK)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft6"&gt;I en rapport till generaldirektören för sysselsättning, arbetsmark- nadspolitik och socialpolitik i Europeiska kommissionen i februari 2002, uttalar författarna följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft11"&gt;The existence of VHI (voluntary health insurance) could present a barrier to access in the statutory health system for some individuals and population groups if it creates distortions in the allocation of resources. This is most likely to happen where the boundaries between public and private health care are not clearly defined, particularly if capacity is limited, if providers are paid by both public and private sector and if VHI creates incentives for health care professionals to treat public and private patients differently.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Source: “&lt;/SPAN&gt;Voluntary health insurance in the European Union”. Report prepared for the Directorate General for Employment and Social Affairs of the European Commission, 27 February 2002)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Äldreomsorgen – nya vägar att möta intressen och behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;När det gäller äldreomsorgen svarar den enskilde för kostnaderna för mat och boende samt för omsorgskostnaderna upp till ett max- belopp (maxtaxa). Det finns också ett förbehållsbelopp som innebär att den gamla alltid skall ha ett bestämt minsta belopp över från pension och andra inkomster när hyra, mat och kostnader för omsorgen är betalda. Efter beräkning av inkomst och ekonomiska tillgångar kan det också bli fråga om bidrag till hyreskostnaden genom bostadstillägget för pensionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Förutsättningarna varierar från individ till individ. Det som gäller är att kommunens äldreomsorg träder in i den takt som den egna förmågan att klara eget liv och omvårdnad försvinner. Vad det sedan innebär av kostnader för kommunerna varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;När det gäller vård och omsorg genom ideella organisationer, kooperativ eller stiftelser tillkommer i många fall en form av komp- letterande privat finansiering genom gåvor, testamenten eller insamlingar från en medlemskrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Diskussionen om mångfald inom äldreomsorgen bör, enligt delegationens mening, handla om hur en rätt till fritt val skall kunna utvecklas i skilda typer av kommuner; stad, glesbygd och hur det skall vara möjligt att kombinera det offentliga omsorgs- åtagandet med former av privat finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Vi har bl.a. genom de tidigare redovisade verksamhetsporträtten sett flera exempel där ideella organisationer eller lokala äldre- kooperativ etablerat egna äldreboenden (av typ seniorlägenheter) i anslutning till boenden med högre omsorgsnivåer upp till dygnet- &lt;NOBR&gt;runt-omsorg.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;En fördel är, när det fungerar idealt, att det skapas miljöer där de något piggare äldre kan bidra till den sociala och mänskliga miljön till de med stora omsorgsbehov. En annan är att de äldre kan söka sig till ett nytt boende medan de fortfarande har förmåga att etablera nya kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Problemen i form av ensamhet, social isolering och också medi- cinska och andra risker när många äldre kanske allt för länge bor kvar i ordinärt boende har uppmärksammats. Den tidigare reger- ingen tillsatte en äldreboendedelegation och dess arbete fortsätter med ny ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Många exempel visar redan att organisationer, kooperativ och entreprenörer kan bidra med alternativa lösningar för boende som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft15"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;kan passa olika grupper och intressen. Det som erbjuds är ett alter- nativ till att bo kvar i den ursprungliga bostaden med ökade insat- ser av hemtjänst fram till dess att omsorgsbehoven är så stora att alternativet är särskilt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Den individuella bedömningen av biståndsbehov måste vara grunden för beräkning av kommunernas ekonomiska åtaganden, men i verksamheter som söker att överbrygga gränser mellan vård- nivåer måste finnas möjligheter till mer flexibel användning av resurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Ytterligare ett problem att lösa är de äldres rätt att välja boende och omsorg i en annan kommun. I synnerhet i kontakten med de etniska organisationerna har man pekat på sådana svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Det fria valet kommer att vara en viktig förutsättning. Äldre som fritt och för egna pengar av idémässiga, etniska, språkliga, religiösa skäl sökt sig till en viss gemenskap måste så långt det är möjligt ha rätt att leva kvar i den miljö man valde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Mångfald i egen verksamhetsidé – att betjäna sin grupp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft5"&gt;Mångfalden inom vård och omsorg behöver i ökad grad också att utvecklas med hänsyn till att Sverige har en etniskt alltmer blandad befolkning. Prognoser visar att andelen äldre utrikes födda kommer att stiga snabbt under de närmaste decennierna. En siffra som nämnts är att det år 2010 kommer att finnas ca 170 000 utrikes födda, som då är äldre än 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I den informationstidning som delegationen gav ut hösten 2006 presenterades två exempel på verksamheter för äldre som riktade till specifika religiösa och språkliga grupper: det judiska ålderdoms- och vårdhemmet i Göteborg och dagverksamheten för äldre assyrier vid &lt;NOBR&gt;syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; församlingshemmet i Tynnered, Göte- borg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Båda exemplen visar på de särskilda behov som uppstår när äldre utrikes födda når åldrarna när de behöver samhällets omsorg. Språkligt blir de äldre än mer beroende av sitt ursprungliga moders- mål. Annan kulturell bakgrund gör att kunskapen om rätten till omsorg i många fall är mycket begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;Vid de judiska äldreboendena i Göteborg och Stockholm är nästan alla överlevande från koncentrationslägen. I de gemensamma boendena finns kontakterna kvar från församlingen och det judiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;livet. I de gemensamma måltiderna gäller &lt;NOBR&gt;kosher-mat,&lt;/NOBR&gt; man firar sabbat och de judiska högtiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft81"&gt;Den assyriska invandringen till Sverige härrör främst från flyktinginvandring under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Många av de som nu behöver äldreomsorg kom till Sverige som anhöriga till barn som kommit som flyktingar. Deras språkkunskaper är nästan obefint- liga. Dagverksamheten i församlingshemmet är den viktigaste soci- ala träffpunkten. Behovet är stort av att även av hemtjänst på mo- dersmålet och man frågar också efter äldreboende med assyrisk/syriansk profil för alla som nu är utspridda på olika äldreboenden i Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Andra etniska och språkliga grupper för vilka behoven av äldre- omsorg nu växer hör till dem som kom till Sverige genom arbets- kraftsinvandringen från 1950- och &lt;NOBR&gt;60-talen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft5"&gt;Den största gruppen är den &lt;NOBR&gt;finsk-språkiga.&lt;/NOBR&gt; Där finns också de flesta exemplen på att särskilda institutioner och verksamheter inrättats inom äldreomsorgen. Det har skett dels i egen regi genom de &lt;NOBR&gt;finsk-språkiga&lt;/NOBR&gt; organisationerna och dels genom att kommunerna ordnat särskilda finskspråkiga avdelningar och hemtjänstteam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Eftersom sverigefinnarna är en nationell minoritet har Social- styrelsen i en tidigare rapport redovisat hur olika kommuner orga- niserat och genomfört äldreomsorgen för finsktalande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Av rapporten framgår bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;I 55 av landets övriga kommuner finns det någon form av verksamhet/lösning som syftar till att erbjuda äldreomsorg med finsktalande personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det finns 13 särskilda boenden i kommunal regi där en del av verksamheten vänder sig till äldre finländare samt ett särskilt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;finsk-språkigt&lt;/NOBR&gt; äldreboende som drivs av en ideell förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I två kommuner finns det hemtjänstgrupper där insatserna mer kontinuerligt görs av finsktalande personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Från ett nationellt perspektiv framträder en mångfald av olika verksamheter och lösningar, men ur den enskildes perspektiv är alternativet till den ordinarie äldreomsorgen i stora delar av landet närmast obefintlig, konstaterar Socialstyrelsen. (Äldreomsorg för finsktalande i Sverige, &lt;NOBR&gt;2001-110-11,&lt;/NOBR&gt; Socialstyrelsen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Nationellt nätverk för äldre med invandrarbakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Med stöd från Socialdepartementet genomförde samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige, SIOS, för några år sedan ett särskilt projekt ”Nationellt nätverk för äldre med invandrar- bakgrund”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Projektet genomfördes i Stockholm, Göteborg och Malmö, där de flesta personer med annan etnisk bakgrund finns, men andra orter tillkom efter intresse från föreningar: Linköping, Norr- köping, Örebro, Borås, Västerås och Avesta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Den finska gruppen ordnade även aktiviteter och temadagar i Hällefors, Älvkarleby, Gävle, Tyresö, Umeå, Söderhamn, Borlänge, Sundsvall och Haparanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Följande 14 organisationer deltog i projektet Assyriska riks- förbundet, Chilenska riksförbundet, Finlandssvenskarnas riksför- bund, Grekiska riksförbundet, Iranska riksförbundet, Italienska riksförbundet, Kurdiska Riksförbundet, Polska riksförbundet, Portugisiska riksförbundet, Serbernas riksförbund, Spanska riks- förbundet, Sverigefinska riksförbundet, Syrianska riksförbundet och Turkiska riksförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Frågeställningar och erfarenheter spreds både vågrät (på region- nivå mellan olika föreningar tillhörande olika förbund) och lodrät (på förbundsnivå bland föreningarna i varje förbund).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;I summeringen av projektet anges följande punkter som viktiga för utvecklingen av omsorg som möter behoven hos äldre med annan etnisk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Äldreomsorgen tar inte hänsyn till de etniska minoriteternas behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Ett kulturellt perspektiv för att förklara etniska minoriteters sociala förhållanden anläggs ofta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Etniska minoritetsorganisationer har små möjligheter att påverka äldreomsorgens utformning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Relationen till pensionärsorganisationerna bör utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Ändamålsenlig statistik bör tas fram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Anställning av språkkunnig personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Skriftlig och muntlig information på det egna språket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Öppen dagverksamhet/dagcenter för äldre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Etniska äldreboenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;I rapporten från projektet redovisade också några riksförbund sina diskussioner och erfarenheter. Vi återger två belysande exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Kapi – grekiska äldrecenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Kapi betyder ”äldrecenter” på grekiska och äldre i Grekland är medlemmar och betalar en symbolisk medlemsavgift till ett kapi omfattande en kommun eller en kommundel. Varje ”kapi” styrs av en styrelse med representanter för kommunen och pensionärerna och verksamheten, som bekostas av bidrag från staten och olika organisationer samt medlemsavgifterna, bygger framför allt på de äldres egna insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Man organiserar grupper för teater, hantverk, trädgårdsodling eller självhjälpsgrupper med uppgift att stödja medlemmar som behöver hjälp i hemmet eller för läkarbesök m.m. Kapis med- lemmar får även fortlöpande hälsokontroller och kurativt stöd. Det finns idag flera hundra kapi i Grekland och ambitionen är att stärka samhörigheten med och mellan de äldre samt att öka äldres oberoende och minska deras sociala isolering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det grekiska förbundet rapporterar om ”kapiverksamhet” i Sverige efter grekisk förebild i samarbete med grekiska föreningen i Rinkeby, Stockholm. Verksamheten har anpassats efter svenska förhållanden och har nu pågått under drygt 10 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Socialstyrelsen beviljade medel för försöksverksamhet. Sam- arbetspartner har varit Socialtjänsten i Stockholm och Rinkeby stadsdelsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ett bekymmer under alla år har varit att tillförsäkra ekonomiskt bidrag för föreningen. Ansökan skall lämnas från år till år det har varit svårt att få en långsiktighet i verksamhetsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Under &lt;NOBR&gt;SIOS-projektet&lt;/NOBR&gt; sökte riksförbundet att sprida erfaren- heterna med en modell för föreningar att arbeta efter. I flera fall mötte man oförståelse från kommunerna inför frågan om verksam- het för äldre med annan etnisk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I kontakt med en kommun fick t.ex. den grekiska föreningen veta att en förening är berättigad till verksamhetsbidrag endast om man har minst hundra medlemmar som är över 65 år samt att föreningen skall vara ansluten till ett pensionärsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I en annan ansåg kommunen att ca hundra organiserade grekiska pensionärer utgjorde ett för litet underlag för att beviljas medel för dagverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337130x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;Italienska riksförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft5"&gt;Även italienare kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare och många har nu nått åldern då behoven av äldreomsorg uppstår. Italienska Riksförbundet rapporterade i projektet om planerna om &lt;SPAN class="ft26"&gt;Casa del Sole&lt;/SPAN&gt;, ett solens hus i Sverige för äldre italienare. För- bundets redogörelse illustrerar mycket levande såväl behoven och drömmarna som de hinder man mötte. Så här skriver man:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft23"&gt;Italienska riksförbundets rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft5"&gt;Det började 1995 med vissa larmrapporter: isolerade italienare i äld- revården, som inte kunde svenska och som inte hade någon kon- takt med andra italienare. Vi hörde även om pensionärer som flyt- tade till Italien och flyttade tillbaka därför att de inte lyckades åter- bosätta sig där. Därför bestämde vi oss på Italienska riksförbundet för att göra en kartläggning av önskemål och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft5"&gt;Här gjorde vi våra första två fel. För det första tog vi inte hänsyn till att det inte är så uppskattat att tala om sjukdom, ålderdom eller död bland många folkgrupper. Italienare är inget undantag. Man vet att de kommer, men man föredrar att inte tänka så mycket på dem, och ännu mindre att tala om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft5"&gt;För det andra, gjorde vi ett frågeformulär och publicerade det i riksförbundets tidning samt skickade runt den till alla föreningarna. Men frågorna var felställda: &lt;SPAN class="ft26"&gt;Vad tänker Ni göra när Ni blir riktigt gamla? Flytta tillbaka till Italien&lt;/SPAN&gt;, var det självklara svaret. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Har Ni någon dröm för Er ålderdom? &lt;/SPAN&gt;Här tänkte vi att svaren kunde bli: &lt;SPAN class="ft26"&gt;bo nära mina barn &lt;/SPAN&gt;eller något liknande. Svaret blev i de flesta fall: &lt;SPAN class="ft26"&gt;Fred på jorden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft5"&gt;Vi samlade hundratals värdelösa svar och bestämde oss för att göra om det hela, med direkta kontakter i föreningarna. Vi erbjöd samtal, smörgåsar och dricka och ställde frågorna en gång till. Då blev det tydligt att de beskrev en dröm, inte ett projekt. Många hade inga släktingar kvar i hembyn, de hade ingen bostad där, de visste inte hur det var med servicehus, hemhjälp, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Vi började sedan förklara vad vi tänkte göra (det krävdes en massa möten för detta). Det blev vårt tredje fel: vi var överambi- tiösa. Vi talade om att grunda ett servicehus för italienare, med en långvårdsavdelning. Fint hus, fin utsikt, italiensktalande personal, tillgång till italiensktalande läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337131x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;italiensk matlagning med vin till maten, italienskt bibliotek och videotek samt närhet till en italiensk förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Vi gjorde en ny kartläggning och intresset var stort, men önske- målen var mycket olika. Några ville ha ett rum, några ville ha två, några ville flytta genast och andra planerade att göra det om två år, t.o.m. om femton år. Några ville äga lägenheten och andra, majori- teten, ville hyra den. Men alla tyckte att Casa del Sole, som vi hade kallat drömhuset, var en riktig dröm. Med stor entusiasm och lite kunskap började vi besöka en serie redan fungerande servicehus eller lokaler som kunde användas för ändamålet. Vi pratade med kommunalpolitiker i Stockholm, i Nacka kommun, osv. Vi skrev till många instanser och beskrev projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Så småningom började vi sänka vår ambitionsnivå. Vårt underlag var kvantitativt för litet för ett helt servicehus. Vi började planera en italiensk avdelning i ett redan fungerande servicehus. Vi besökte några där vi fick veta att föreståndarna var intresserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Vid den tidpunkten upptäckte vi de första hindren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Vår kartläggning gällde hela landet, men vi var tvungna att begränsa intagningsområdet till Stockholms län. Många från Väs- terås och Eskilstuna hade sagt att de gärna skulle flytta till Stock- holm om det blev något. Sedan fann vi att det t.o.m. i Stockholms län inte var lätt att ta emot en Stockholmsbo i Nacka eller tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;När vi äntligen upprättade en lista med intresserade från Stock- holm och besökte ett servicehus vars föreståndare var intresserad av att ha en italiensk avdelning, dök det upp ett annat hinder: plats i kön. Vi kunde inte sätta femton italienare före i kön. De fick komma en i taget. Och med detta försvann hela projektet med en italiensk avdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Nu vilar projektet. Vi vet inte om vi orkar att driva det i Stock- holm en gång till. &lt;NOBR&gt;Tre-fyra&lt;/NOBR&gt; av de ursprungliga intresserade har hun- nit gå bort under tiden. Vi hade entusiasm men inte tillräcklig kun- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;Vi vet ungefär vad vi skulle behöva för att kunna driva projektet på nytt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Att det finns en politisk vilja. Att myndigheterna i kommuner och landsting ser det som nödvändigt och bra, som en mänsk- lig rättighet, att en grupp italienare lever nära varandra på äldre dagar. Och att myndigheterna finner ett sätt att underlätta detta, både när det gäller intagningsområden, olika köer eller andra problem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Att det upprättas ett register om vårdpersonal, från läkare till undersköterska, fotvårdare, osv., som talar italienska. Att detta utgör en merit i yrkeskarriären och lönesättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Att det upprättas ett språkregister för äldre italienare, så att vi får ett bättre underlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Rapport om projektet Nationellt nätverk för äldre med invandrarbakgrund, SIOS, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft5"&gt;Det italienska exemplet pekar på flera hinder. Ett exempel gäller samverkan mellan kommunerna och möjligheterna att välja omsorg i en annan kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft5"&gt;En kommun kan köpa vårdplats i en annan kommun, men en kommun är också ansvarig för att erbjuda omsorg om en äldre person med behov av hemtjänst eller särskilt boende flyttar dit. Vilka är rättigheterna och vilka är reglerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft6"&gt;Ett annat – svårigheten att ta initiativ som grupp när bistånds- bedömningen är högst individuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;Andra synpunkter från SIOS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft5"&gt;Äldreomsorgen är idag anpassad till en majoritet av Sveriges befolkning, menar SIOS i sin rapport. Det är svensk husmanskost, svenska högtider och det svenska språket som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft5"&gt;På nationell nivå verkar det som om det finns en mångfald av erbjudanden, men för den enskilde är alternativen få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft5"&gt;Studier visar att etniska grupper är underrepresenterade bland hemtjänsters vårdtagare. Det har tolkats som uttryck för kulturella skillnader, att man i olika grupper ser det som familjens skyldighet att ta hand om de äldre. Det finns dock alternativa förklaringar – språket. De som inte talar svenska söker hemtjänst i mindre utsträckning än de borde göra och skälet torde, som den finska studien visat, ligga i att kommunernas utbud på hemtjänster inte anpassats till dessa äldres förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;SIOS pekar i rapporten också på att relationerna mellan de etniska organisationer och pensionärsorganisationer präglats av försiktighet. Det är viktigt att på riksnivå etablera en dialog om de gemensamma frågorna för att främja kontakter och dialog på lokal- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Att människor skall kunna kommunicera på ett språk som andra förstår ligger till grund för att de skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta gäller organisationens alla led, från kom- munens biståndsbedömare till hemtjänstassistenten. Behovet av språkkunnig personal börjar bli uppenbart och blir efter hand en allt viktigare fråga. Det är därför viktigt att kommunerna aktivt arbetar med rekrytering av språkkunnig personal och utarbetar rutiner kring detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Varje kommun eller t.o.m. varje stadsdel har utvecklat olika former för äldreomsorg eller verksamhet för äldre. Många av dessa verksamheter kräver biståndsbedömning som regleras av olika föreskrifter. Det är svårt för den enskilde som inte kan svenska att få information om vilka rättigheter respektive skyldigheter som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Öppen dagverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;I projektet har SIOS märkt att anordnandet av öppen dagverk- samhet är något som etniska minoritetsföreningar kan göra med framgång. Den öppna dagverksamheten ligger nära det som för- eningarna sysslar med idag, fast den kräver mer resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Social samvaro förebygger psykisk ohälsa och främjar fysiskt välbefinnande. Öppen dagverksamhet eller ett dagcenter för äldre är en verksamhetsform som bidrar till att äldre träffas, umgås och får information och kunskap om olika frågor. Detta kan kombi- neras med förebyggande besök av sjuksköterskor och läkare som talar de äldres modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Öppen dagverksamhet avlastar även sjukvården. Dokumenterade erfarenheter finns. Äldre som ofta deltar i dagcenterverksamhet har mindre behov av sjukvård. Kring en sådan verksamhet är det lätt att utveckla olika former av lokala nätverk eller väntjänst som bryter den isolering som många äldre hamnar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Etniska minoritetsföreningar berättar i SIOS rapport att de i sina kontakter med myndigheter mött liten förståelse för sina planer för att starta öppen dagverksamhet. Samma erfarenheter redovisades i ett av delegations seminarier från två som arbetade bland finsk- språkiga respektive assyriska äldre i Göteborg (Bilaga 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Föreningar uppger dessutom att när de organiserar verksamhet för äldre i en kommundel eller kommun kommer det folk från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;andra delar av kommunen eller länet. Det innebär att en kommun eller kommundel finansierar hela verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Etniska äldreboenden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Etniskt äldreboende är omdiskuterat. I den offentliga debatten befarar man att det kan leda till ännu större isolering och avskärm- ning. I projektet tyckte man att ett lyckat etniskt äldreboende kan ha positiva effekter som främjar integreringen av de äldre och kan därigenom vara ett led i samhällets insatser som tillförsäkrar allas rätt till en värdig ålderdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Etniskt äldreboende kan organiseras på olika sätt. Det kan finnas separata ålderdomshem, avdelningar eller mer eller mindre struk- turerade grupper i befintlig verksamhet, beroende på hur den lokala strukturen i kommunen eller stadsdelen ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Det som är viktigt är att det finns alternativ att välja mellan och att kommunerna tar hänsyn till de etniska minoritetsgruppernas behov och införlivar det i sin verksamhetsplanering. De etniska organisationerna kan då också vara viktiga partners både som kun- skapskällor och för informationsförmedling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Drivkraft att arbeta för det allmännas bästa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;För all verksamhet behövs motivation. För vinstsyftande verk- samhet är just vinsten en tydlig drivkraft. I länder där s.k. &lt;NOBR&gt;not-for-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;profit-organisationer&lt;/NOBR&gt; spelar en större roll för välfärdstjänsterna främjas på olika sätt människors engagemang i organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I t.ex. Kanada ingår medverkan i socialt frivilligt arbete som en del i gymnasieskolans scheman. Där och även i USA utgör frivilligt arbete i sociala organisationer en merit för högre studier och värde- ras också av arbetsgivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Även i svenska organisationer nämner man nu att unga männi- skor i ökad grad engagerar sig i verksamheter av intresse, men också för att arbetet ger viktiga erfarenheter som värderas av andra arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Motiven för mångfald – och hindren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Utbildning och kontakt med forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Även de små vård- och omsorgsföretagen behöver närhet till och kontakt med forskning och ett utvecklingsarbete som tar sikte på specifika vårdinriktningar och behandlingsformer. Det sker också i många fall. Psoriasisförbundets samarbete med Karolinska insti- tutet som bl.a. innebär att patientorganisationen gett möjlighet att bygga upp ett unikt patientregister är ett exempel. Andra patient- organisationer har liknande viktiga roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Samverkan och kontakt med den statliga forskningen och med universitetssjukhusen bör vara till ömsesidig nytta. Intressanta forsknings- och utvecklingsmiljöer kan utvecklas i kontakt med likartade institutioner i andra länder och i Sverige med de fristående högskolor som etablerats med olika organisationer som huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Forskningen om ideella organisationer och det sociala frivillig- arbetet som bedrivs vid &lt;NOBR&gt;Ersta-Sköndals&lt;/NOBR&gt; högskola i samverkan med Handelshögskolan i Stockholm och med forskningsorgan i andra länder är ett exempel på vad som är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Det behövs också särskild kunskap och utbildning för att leda företag som har bas i en medlemskrets eller inkluderar inkluderar kompletterande frivilliga insatser till det professionella arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Särskilda utbildningar för entreprenörskap inom vård och omsorg utvecklas i olika former. Omsorgs- och entreprenörs- programmet i Grythyttan (Örebro universitet) och entreprenör- utbildningen i Leksand är två exempel. Ett annat är det program för ledarutveckling genom Ideell Arena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;P class="p490 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Hinder för företagande på lika villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Upphandling i konkurrens – medel eller hinder för mångfald?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft5"&gt;Efter våra samtal med en rad jurister och företrädare för delega- tionens intressegrupper, står det utom allt tvivel att frågan om upp- handling av vård och omsorg enligt Lagen (1992:1528) om Offent- lig Upphandlig (LOU) är en synnerlig komplicerad fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Området verkar vara ett juridiskt paradis, där många inblandade jurister tar tillfället i akt att tolka och beskriva hur frågan egent- ligen skall tolkas och besvaras. På den ena kanten finns uppfatt- ningen att i stort sett allt skall upphandlas inom vård och omsorg och på den andra kanten sägs att detta är en grov misstolkning och att kommuner och landsting själv kan fatta beslut om vad som är lämpligt att upphandla eller inte. Båda parter hänvisar till landets främsta experter inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Många av de organisationer och myndigheter som valt att lämna yttrande på upphandlingsutredningen (”Nya upphandlingsregler” SOU 2006:28) betonar också att det är nödvändigt att frågan om upphandling av vård och omsorg utreds ytterligare. Sveriges offentliga inköpare föreslår t.ex. i sitt remissvar på SOU 2006:28 om att välfärdstjänster bör undantas från reglerna om offentlig upphandling. Likaså framhåller flera av aktörerna inom delegationens arbete att det bör vidare utredas huruvida det är lämpligt eller inte att upphandla vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;Det är sannolikt också skälet till att regeringen valt att ge Konkurrensverket i uppdrag att utreda de legala inträdeshindren på vård- och omsorgsmarknaderna. I uppdraget till Konkurrensverket ingår att särskilt studera de regelverk som innehåller hinder vilka kan hämma en utveckling. Rapporten skall lämnas till regeringen senast den 1 juli 2007. Utredningen om fritt val inom äldre- och handikappomsorgen (dir. 2007:38) har dessutom i uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;omsorg, stöd och service, inklusive särskilt boende som ges till äldre. I direktiven sägs vidare att förslagen skall främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;I denna utredning har vi därför endast sökt klarlägga vissa fakta om lagen (se kapitel 1) samt relativt ingående beskriva det som framkommit i samtal med de parter och intressenter som ingår i delegationens arbete. Fakta om lagen baserar sig främst på de faktauppgifter som vi hämtat ur PM av Clas Rehnberg, Karolinska Institutet i Stockholm (se bilaga 6), respektive advokaterna Carin Gustavsson och Roland Adrell, Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg (se bilaga 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Utvecklingen mot en större andel av privata vårdgivare, som inleddes under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visar att utvecklingen, trots allt tal om mångfald, går mot koncentration till ett fåtal stora vårdföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;En allmän uppfattning som vi mött är att om inte villkoren förändras lär den utvecklingen fortsätta, vilket i sin tur kan få som resultat att landsting och kommuner blir mer restriktiva att lämna ut verksamheter till upphandling. Både avseende hälso- och sjuk- vård och kommunernas äldreomsorg finns en tendens att ökningen av de privata företagens andel av de vård- och omsorgstjänsterna har bromsats upp och planat ut från år 2001 och 2002. Landsting och kommuner anger skilda orsaker, i vissa fall är det brist på anbudsgivare, i andra fall ovilja att bidra till ytterligare koncentration bland de privata företagen. Upphandlingsförfaranden har i sig också visat sig så komplicerade att landsting/kommuner av den orsaken hellre avstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Avknoppning till nya företag genom att personalen tar över har i flera fall avbrutits med hänvisning till krav på upphandlings- förfarande. I några fall har överföring av verksamhet från förvalt- ningsdrift till kommunalägt bolag stoppats eller återtagits med hän- visning till att bolagsbildningen i nästa steg leder till krav på upp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Tillspetsat kan sägas att tolkningen och tillämpningen av reg- lerna för upphandling tycks hämma framväxten av nya vårdgivare och därmed bromsa en politiskt önskvärd utveckling. Flera utredningar har tagit upp problematiken med upphandling inom vård- och omsorgssektorerna vilket också varit vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Vi har valt att göra djupintervjuer med en rad aktörer. Särskilt tongivande är de tre arbetsgivarorganisationerna Vårdföretagarna, KFO och Arbetsgivaralliansen. Dessa tillsammans organiserar ca 2 400 företag. Dessa och andra i referenslistan nämnda aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;pekar på att upphandlingsunderlagen alltför ofta sätter ett för starkt fokus på priset och det direkt mät- och jämförbara. Anbuds- underlagen är dessutom så detaljrika att det krävs omfattande arbete, juridisk och ekonomisk kompetens för att kunna besvara dem. Företagen talar om att det kan kosta allt ifrån 15 000 till 50 000 kronor att hantera ett anbudsunderlag. Många av de ideella organisationerna, kooperativen och de små privata företagen har inte sådana resurser att avsätta för anbudsgivning, vilket leder till att vissa leverantörer slås ut ur upphandlingen eller väljer att inte lägga anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;De menar vidare att kommuner och landsting nästan aldrig väljer att ta hänsyn till att lokalt verksamma privata företag, kooperativ och organisationer kan tillföra vårdverksamheten såväl komplette- rande värden som förankring i lokalsamhället, medlemmars fri- villiga insatser, kopplingar till annan social eller kulturell verk- samhet osv. Sådana kvaliteter, sociala kriterier, efterfrågas i regel inte i underlagen och ingår därför inte heller i bedömningen av anbud. Många menar att landsting och kommuner vid upphandling av vård- och omsorgstjänster i ökad utsträckning bör, som merite- rande villkor, kunna lyfta fram sådana och andra liknande sociala värden för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Aktörerna konstaterar också att ett ofta politiskt uttalat mål är att låta medborgarna få ta del av ett varierat utbud av varor och tjänster där flera företag av olika storlek och med olika inriktning kan konkurrera. Ett sådant mål, menar aktörerna, går inte att uppnå med nuvarande tillämpning av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;I SOU 2006:28 redogörs för en rapport som Nutek låtit göra. Av rapporten framgår att små företag vanligtvis har svårt att vinna upphandlingar. De främsta hindren handlar om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kostnaderna för att ta fram anbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;den korta tid som företagen får på sig att ta fram anbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;de krav som ställs på företaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att olika upphandlande enheter använder olika utvärderings- modeller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att anbud kan bli underkända av formella skäl som inte har betydelse för den vara eller tjänst som upphandlas och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att företagen blir bundna av de anbud som läggs, vilket kan medföra att de tvingas binda upp resurser under lång tid utan att vara säkra på att få ett kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;Frågan om upphandlig är som tidigare nämnts ett av de hinder som sticker ut bland andra av företagen upplevda hinder. Fritt tolkat har de intressenter som delegationen mött i sitt arbete fört fram tre olika lösningar. Underlagen för följande tre alternativ är alltså anteckningar från djupintervjuer, intressentmöten, seminarier och olika dokument som aktörerna försett oss med. Vi har valt att ge texten en juridisk utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;Alternativ 1. Låt kapitel 6 i LOU övergå till att vara en separat lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;LOU är en formalistisk lagstiftning och det finns därför stort utrymme för att göra misstag vid anbudsgivning. Lagstiftningen upplevs som krånglig och svårtillgänglig. Det föreligger ett behov av att förenkla och förtydliga regelverket. Särskilt måste det tydliggöras om och i så fall när en kommun eller landsting måste upphandla vård och omsorg samt hur sociala kriterier kan och bör tillämpas på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Genom att lyfta ut kapitel 6 från LOU och placera regelverket i en separat lag åskådliggörs att det föreligger skillnader för denna typ av upphandling i förhållande till vad som gäller för de upp- handlingar som helt styrs av &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; direktiv. Det bör även ge större utrymme för mer flexibla förfaranderegler. En dylik lag- stiftning skulle också kunna ta sin utgångspunkt i kommuners och landstings behov vad gäller såväl varor som tjänster i stället för det utpräglade leverantörsperspektivet som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; bygger på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Alternativ 2. Förtydliga hur nuvarande lag skall användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Kommuner och landsting har redan idag en grundlagsstadgad skyldighet att iaktta likabehandlingsprincipen. Vidare följer direkt av kommunallagen att kommuner och landsting har skyldighet att ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket får anses tillförsäkra att kommuner och landsting gör affärsmässiga upp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Av bl.a. SOU 2002:31 och 2003:23 framgår att det kan ifråga- sättas om delar av den vård och omsorg som landsting och kommuner idag bedriver lämpar sig för att upphandla, eftersom det finns en risk att ett upphandlingsförfarande kan motverka att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;andra, för politiken och medborgarna, viktigare mål och värden går till spillo. Lagstiftningen bör därför ge utrymme för att överlåta frågan om en viss tjänst inom sektorn skall upphandlas eller inte till det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Det har också diskuterats om direktupphandling skall få tillämpas om kostnaderna för själva upphandlingsförfarandet över- stiger värdet av upphandlingen eller om en upphandling av tjänster som innefattar hälso- och sjukvårdstjänster eller socialtjänst inte är ändamålsenlig eller riskerar att försämra kvaliteten i vården eller omsorgen för en enskild individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Ett visst stöd för att vidta direktupphandlingar för hälso- och sjukvårdstjänster finns i propositionen 2001/02:142. Det är dock oklart i vilken utsträckning som det är möjligt att göra direkt- upphandling med stöd av detta. Det är ändå mycket som talar för att det finns skäl för att i lag tydligt uttrycka och utöka möjligheten att använda direktupphandlingar avseende hälso- och sjukvårdstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Ytterligare ett alternativ är att utreda om det finns möjlighet att i lagen föra in en föreskrift med innebörden att det i de fall det med hänsyn till kvaliteten i vården eller omsorgen för en enskild individ kan anses särskilt betydelsefullt att vid utförande av tjänsten endast begära anbud från en anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;I SOU 2006:28 presenteras också förslag om att upphandlande myndigheter och enheter bör ställa sociala krav vid upphandling i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Det bör utredas i vad mån man i detta avseende kan ställa som krav, eller värdera vid utvärderingen, att en verksamhetsutövare bedriver sin verksamhet utifrån vissa värden eller liknande (exem- pelvis brukarorganisationer). En modell som återfinns i USA, men som i Europa veterligen inte är prövad, är att i en kommunal äldre- vårdsplan bestämma att en viss del (exempelvis 10 procent) av äldreomsorgen i kommunen skall bedrivas av ideella organisationer eller små företag. Att därefter hänvisa till äldreomsorgsplanen i för- frågningsunderlaget bör kunna accepteras utifrån upphandlings- juridiska principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;Det finns ett tydligt behov av ökad utbildning och information inom området. Detta gäller såväl för upphandlande enheter som för anbudsgivare. Genom bättre utbildning till de upphandlande enheterna kan de upprätta tydligare förfrågningsunderlag. Ett rätt utformat förfrågningsunderlag gör det enkelt och förutsebart för anbudsgivarna att lämna anbud. Det är därför viktigt att den upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;handlande enheten är noggrann och eftertänksam vid utformandet av detta underlag. Det är även i samband med utformningen av förfrågningsunderlaget som det är möjligt för politiker, användare och andra intressenter att påverka innehållet i den upphandlade tjänsten. Det är viktigt att arbeta fram gemensamma råd för upp- handlingsprocessen, t.ex. vad som gäller för att kunna tillämpa sociala kriterier vid upphandlingar och i vilken utsträckning poli- tiska överväganden och politiska policys skall beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Detta alternativ (lite olika motiverat) stöds av bland annat av Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Sveriges kommuner och landsting, Almega och Coompanion &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;Kooperativ utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Alternativ 3. ”Runda lagen” genom fritt val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Alternativ tre är egentligen inget eget alternativ och kan med fördel kombineras med alternativ ett eller två ovan, vilket också påpekas av många av företagen och intresseorganisationerna som vi talat med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Det handlar om att underlätta för landstingen och kommunerna att finna alternativa metoder för att leverera vård och omsorg för att tillgodose krav från brukare och vårdtagare om kontinuitet och önskan om att själv få välja leverantör av den tjänst de önskar eller behöver. Landstingen bör kunna snegla på reglerna i LASS när de olika nya systemen skall utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft5"&gt;I detta utvecklingsarbete är det ett par punkter som bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ett fritt val kommer inte att fungera om det saknas en av tjänstemän utarbetad, hos intressentgrupper förankrad och av politiker beslutad plan, policy eller motsvarande, där förut- sättningar tydligt är utredda och fastställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Det behövs betydligt bättre kvalitetsuppföljningar för att den enskilde skall kunna göra ett vettigt val och för att rätts- säkerheten skall tryggas. Det är idag uppenbart att avsaknaden av bra utvärderingar och uppföljningar innebär att det är svårt att säga vilken utförare som bäst kan tillgodose olika enskilda behov. Dessutom visar erfarenheten att det är svårt för den enskilde individen att framföra klagomål på grund av den beroendeställning som de befinner sig i till såväl den som ger hjälpen som den som skall betala den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337142x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det har i olika utredningar framhållits att det är väsentligt att LOU inte begränsar möjligheten för slutanvändaren, vårdtagaren, att bestämma vilken leverantör som skall utföra tjänsten, dvs. det fria valet av tjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft5"&gt;Vi noterar att den nyligen tillsatta utredningen om fritt val har som huvudfokus att lämna konkreta förslag till hur denna fråga kan lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft5"&gt;Vi noterar också att frågan om det är möjligt att över huvud taget förfara så som ovan beskriv inte rättsligt är prövat enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft6"&gt;Företrädare för den ovan beskrivna linjen är bl.a. Riksorganisa- tionen för vård och omsorg utan vinstsyfte (Famna), Kooperativa Institutet och Praktikertjänst.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Tabell 6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Effekter av lagen om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;LOU är en lagstiftning som…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Lyft ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Behåll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Runda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;kap. 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;förtydliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;kap. 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;…gynnar tillkomsten av nya småföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;…stimulerar en mångfald av metoder, utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft41"&gt;och etniska behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;…befrämjar lokal utveckling, långsiktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;företagande och kontinuitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;…underlättar avknoppning till personalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p38 ft74"&gt;…understödjer medborgarens behov av kontinuitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft37"&gt;X = sker alternativt kan ske om kommun och landsting så beslutar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Långsiktigt företagande – om finansiering, kapitalförsörjning, privat och offentligt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft5"&gt;Med finansiering avses det kapital som ett företag har behov av för att finansiera investeringar eller tillfälliga underskott i rörelse- kapitalet. Man kan använda olika strategier för finansiering. Det kan ske med lån, krediter, ägarkapital eller bidrag. Egenfinansiering innebär att man använder egna samlade eller löpande inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;Begreppet kapitalförsörjning avser det kapital i form av lån och riskvilligt kapital som företag behöver utöver det som företaget själv kan generera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Kunskapen om de små företagens behov av finansiering och kapitalförsörjning är inte komplett. De få studier som gjorts har varit små och såväl avgränsade som begränsade till ett visst perspektiv. Större studier över tid inkluderande fallstudier saknas i det närmaste. Det saknas dock inte erfarenheter och åsikter i frågan, men mycket litet av det som uttrycks är belagt eller har stöd i studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Nutek genomför emellertid regelbundet omfattande enkät- studier av företagens villkor och verklighet. I dessa studier är kapitalförsörjning i små företag en av de faktorer som studeras. Dessa studierna inkluderar dock sällan de juridiska formerna ekonomisk förening, ideella föreningar och stiftelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;I Nuteks rapport ”Företagens villkor och verklighet 2005”, går det att utläsa att 1/3 av befintliga företag anser att det finns goda eller mycket goda förutsättningar att klara sin kapitalförsörjning. 90 procent av de 44 procent företagare som år 2005 sökte kapital beviljades också lån eller kredit. Vi vet dock mycket lite om de 56 procent som inte sökt lån eller kredit. Behöver de inte kapital? Söker de inte för att de tror att det ändå inte går? Eller känner de inte till möjligheterna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Bland dem som sökt och beviljats finns det vissa skillnader om man får kredit eller inte. Det kan bero på om det är en man eller kvinna, en etnisk svensk eller någon med utländsk härkomst, eller var företaget geografiskt bedriver sin verksamhet. Kvinnor, personer med utländskt ursprung och företag i glesbygdgen har generellt sett det svårare än män, etniska svenskar och företag i större städer att klara sin finansiering och kapitalförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det har också stor betydelse i vilken bransch som man är verk- sam. Tillverkande företag har lättare att få kapital än tjänsteföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;De riktigt små företagen har dessutom ofta bekymmer med sitt rörelsekapital på grund av att såväl större företag som myndigheter ofta dröjer väldigt länge med att betala fakturor och andra fordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Inför start behöver också ett företag kapital. Här vet vi från andra studier som Nutek gjort att många blivande företagare hade önskat att de på ett förmånligare sätt skulle kunnat samla kapital inför en start av ett eget företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;På uppdrag av Nutek har också mindre studier gjorts av de företag som startar och drivs inom den sociala ekonomin (Källa: ”Lokal ekonomi för hållbar tillväxt”, Nutek). Det handlar främst om företag som valt den juridiska formen ekonomisk- och ideell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;förening, men också om så kallade ”levebrödsföretag”, dvs. företag som drivs i syfte att klara egen försörjning. En klart övervägande del av dessa företag driver också sin verksamhet inom tjänstesektorn. Studierna visar tydligt på att företag som drivs av en ekonomisk- eller ideell förening har svårare att få tag på kapital än andra företag och man talar om ett finansiellt utanförskap. De små verksamheter som ändå startat får ofta sitt kapital i form av ofta oönskade kortsiktiga bidrag, med starka begränsningar i hur de kan användas. De större företagen, som sedan länge passerat startfasen, har ofta större bekymmer med att få tillgång till kapital i samband med att de vill växa och investera. Lösningen står många gånger att finna i hur dessa företag lyckas med att mobilisera privat kapital, då de offentliga finansiärerna och bankerna ofta är avvisande att ge lån och krediter till andra former än privatägda aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Sammanfattningsvis är det ända relativt lätt och enkelt att klara sin kapitalförsörjning om företagaren är en etnisk svensk man som valt formen aktiebolag och tillverkar en typisk industripryl. Kvinnor eller ideella organisationer som startar ett tjänsteföretag i form av ekonomisk- eller en ideell förening upplever det betydligt kärvare att få ett lån eller en kredit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Inom området vård och omsorg är behovet av kapital väldigt olika. Mycket beror på om det privata företaget själva skall svara för investeringar i lokaler och utrustning eller om de endast tar hand om själva driften av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Kommun och landsting har tidigare ofta spelat en viktig roll för att klara kapitalfrågan genom att gå i borgen för lån, eller garantera krediter som företag behöver för att kunna bygga hus, investera i utrustning eller klara sitt rörelsekapital. Detta är dock allt mindre förekommande och det skiljer sig dessutom väsentligt i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Länder med betydande inslag av privata vårdgivare har olika system för att underlätta kapitalförsörjningen. Exempel är låne- möjligheter där räntan är skattefri för långivarna, skatteavdrag för gåvor och donationer, skattefrihet för överskott som används för utveckling. För Sveriges del får modeller sökas som svarar mot vår tradition och skattelagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Även om finansiering och kapitalförsörjning för företagen inom sektorn vård och omsorg inte är en avgörande fråga för framgång eller inte, så upplever åtminstone de företag som är egna etable- ringar att det finns behov av justeringar, nytänkande och attityd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;förändrande insatser i såväl banker, som offentliga kreditinstitut och beslutande politiska församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Samtalen med parterna ger vid handen att det krävs av det offentliga att de fortsätter stimulera framtagandet av nya kapital- försörjningslösningar som bygger på att såväl offentligt som privat kapital mobiliseras. Det kan handla om kreditgarantiföreningar, lokala/regionala foner (modell Kanada), statliga kreditgarantier, borgen, lokala riskkapitalbolag och microlån. Ofta handlar det för gruppen vård och omsorgsföretag om att få tillgång till så kallat mjukt kapital t.ex. rörelsekapital, men de företag som vill växa upp- lever också att det saknas tillväxtkapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Ett sätt att förbättra de små företagens rörelsekapital, påpekar företagen, är att kommuner och landsting väljer att, så som det sker inom barnomsorgen, betala företagen i förskott och sedan i slutet av året reglera förhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ytterligare en idé som presenterats är att ge företagen bättre möjligheter att få fram investeringskapital genom insamlingar, gåvor eller andelsägande genom former för avdragsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Några av intressenterna pekar också på möjligheten för reger- ingen att liksom regeringen i Storbritannien uppmärksamma affärsbankerna på den marknad som kan gå förlorad om de väljer att inte tydligare engagera sig i branscher (såsom vård och omsorg) som framgent förväntas växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;På lika villkor – möjligheter för små företag att hantera gemensamma angelägenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Landsting, kommuner och större företag har goda möjligheter att inom sig samordna fortbildning av personalen, inköp, ekonomi- administrationen, juridisk kompetens såsom hantering av anbud, IT- och informationssystem. De har också bättre förutsättningar att investera i olika verktyg som underlättar arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Med detta som grund är det rimligt att ställa sig frågan om detta är ett hinder för de små företagen att delta på lika förutsättningar som de större företagen inom området vård och omsorg?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft5"&gt;Den största gruppen företag inom delegationens arbete, de privata småföretagen, har löst flera av dessa behov genom att bilda bransch- och intresseorganisationer. Praktikertjänst AB, som är ett producentkooperativt företag med drygt 2 000 delägare, ger sina medlemmar support för att klara t.ex. ekonomihantering, admini-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;stration men också personalsocialt stöd. Liknande lösningar hittar vi i organisationerna PRIVO, Svensk företagshälsovård och Privattand- läkarna. Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna svarar också för genensamma småföretagarangelägenheter såsom lobby, remissvar och opinionsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Några frågor faller dock mellan stolarna. En viktig fråga är hur småföretagen på lika villkor som de större företagen och den offentliga sektorn kan bli delaktiga i de nationella vårdregistren, genom att leverera in och få tillgång till dessa uppgifter. Detsamma gäller för nationella standarder för vårddokumentation. Vårdföre- tagana har haft visst inflytande i de organ som fram till nu hanterat frågan. De känner sig också manade att hjälpa sina medlemsföretag att finna en lösning, men de är inte beredda att ta ansvar för den vidare praktiska hanteringen. För företagen handlar det om frågor som investeringar i ny utrustning och programvara, utbildning av hur systemen och verktygen fungerar och om system för certifiering att kunna komma in i systemen. Beroende på hur systemen administrativt organiseras kan det också bli besvärligt för små företag att få tillgång till systemen om, t.ex. den administrativa indelningen är landstings- eller kommungräns och företaget har verksamhet i två landsting eller kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft5"&gt;Ännu en fråga är hur de små företagen på ett bättre sätt skall kunna organisera sig för att få tillgång till juridiska spetskunskaper, t.ex. i upphandlingsfrågor. Många små företagare efterlyser en, med betoning på en, stark branschorganisation modell LOS i Danmark (Landsforeningen af opholdssteder, botilbud og skolebehandlings- tilbud, www.los.dk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;De kooperativa företagen har för sin del också format mindre branschnätverk och intressesammanslutningar. Dessa är dock betyd- ligt svagare än de privata småföretagens organisationer. Också bland de kooperativa företagen har arbetsgivarorganisationen mer eller mindre frivilligt tagit ansvar för ett par gemensamma frågor. Dessutom driver såväl Kooperativa Institutet som Coompanion – Kooperativ Utveckling frågor som i högsta grad syftar till att bevaka de kooperativa företagens intressen inom området vård och omsorg. Liksom för småföretagen faller vissa frågor mellan stolarna och den mest iögonfallande är frågan om journalhantering. Frågor som juridisk och ekonomisk spetskunskap löses i många fall direkt eller indirekt av den till hälften statligt finansierade rådgivnings- organisationen Coompanion, som har verksamhet i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;De ideella organisationernas företag har löst sitt problem på ett likartat sätt som de kooperativa företagen. De har organiserat lösare nätverk, men framförallt är det den gemensamma bransch- organisationen Famna som med små ekonomiska resurser tar ett stort ansvar. Även hos de ideella organisationerna är frågan om de nationella vårdregistren central, men också behovet av gemensamt stöd när det gäller kapitalförsörjning och stärkt kompetens inom områdena affärsmannaskap, upphandling och juridik är delvis olöst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;På lika villkor – om förutsättningar för kvinnors och mäns företagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Tillväxten i Sverige från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt skedde framförallt i stora basindustriella företag. Det var i dem som arbetstillfällen skapades och det var där som tryggheten fanns. Också utbild- ningen riktades främst in på att utbilda anställda. Om småföre- tagandet fick man på &lt;NOBR&gt;1960&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; som elev i skolan veta mycket lite eller inget alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Att driva företag ansågs då av många som något som vissa privilegierade ägnade sig åt och bland företagarna framställde man företagandet som något mycket krångligt, besvärligt och miss- gynnat sätt att försörja sig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Frågan diskuterades dock flitigt på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och sedan dess har klara förbättringar skett, dock återstår fortfarande en hel del arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Såväl Nutek som Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har i studier konstaterat att det snarare handlar om kultur och attityder till småföretagande, än trösklar och hinder som utgör skälen till att andelen av befolkningen i Sverige som försörjer sig som företagare tillhör bland de lägsta i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Värt att notera i detta sammanhang är att antalet nystartade företag i sig inte är ett tillräckligt bra mått. De företag som startar måste ha förutsättningar att bli livskraftiga företag som kan försörja dem som är verksamma i företaget. Ingen tjänar på att samhället stimulerar fram ett fattigföretagande (Källa: Det osedda entreprenörskapet. Elisabeth Sundin).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det är också betydligt färre kvinnor än män som driver företag i Sverige. En viktig förklaring är att företagandet är lika köns- segregerat som arbetsmarknaden i övrigt. Män återfinns inom branscher såsom bygg och tillverkning och kvinnor i branscher såsom vård, omsorg och detaljhandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Bilden av en ”riktig” företagare, i såväl offentliga som privata stödstrukturer inom och utanför de offentligt finansierade är fort- farande en medelålders etnisk svensk man, som driver ett pryl- tillverkande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Sektorn vård och omsorg har också i högsta grad präglats av en storskalig struktur som dessutom haft ett betydligt större medi- cinskt inflytande än &lt;NOBR&gt;ekonomiskt-administrativt.&lt;/NOBR&gt; Det vill säga kultu- ren att driva eget inom denna sektor (vissa få delar undantagna) har varit ännu lägre än inom andra samhällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft5"&gt;Studier, gjorda bland annat på uppdrag av Nutek, visar att män som startar företag upplever ett behov av att få bolla idéer och tankar, få hjälp att prioritera övergripande frågor och sin tid samt ett behov av att få kontakt med andra som gjort ungefär samma resa. Förutom dessa behov som männen har och åtföljande stödinsatser, upplever kvinnor ytterligare svårigheter som nästan alltid har att göra med genusfrågor. Det är ofta män som är rådgivare och de ger råd om företagande i en sektor som de ofta har liten kunskap om. Kvinnor säger i intervjuer att de i många sammanhang ofta tvingas bevisa att de är bättre än sina manliga kollegor. Likaså upplever många kvinnor att de inte blir tagna på allvar hos när de söker stöd i flera av rådgivningsorganisationerna. ”Inte skall väl du lilla gumman” präglar inte allt för sällan rådgivningssamtalet. Till detta kommer det faktum att kvinnor faktiskt tar ett större ansvar för barn och hem än vad män gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;Att huvuddelen av de verksamma inom sektorn vård och omsorg är kvinnor, att de i praktiken inte får en bra rådgivning, att regler och paragrafer hindrar nyföretagande och att de tar ett större ansvar för hemmet är viktiga grundskäl till att få företag startas inom sektorn vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;På lika villkor – om andra hinder och villkor för nystart och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Förutom de tidigare nämnda hindren för små privata företag, kooperativ och ideella organisationer att driva vård och omsorg har följande hinder identifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;F-skattefrågan&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Den samlande bedömning som skattemyndigheten skall göra för att betrakta något som näringsverksamhet innebär i realiteten att många nya företagare inom offentligt finansierad vård och omsorg i praktiken har svårt att få en &lt;NOBR&gt;F-skattesedel.&lt;/NOBR&gt; Främst stupar det på regeln om självständighet, vilket innebär att det är en nackdel om man tidigare varit anställd i den verksamhet som knoppas av och om det nya företaget också har denna tidigare arbetsgivare som enda kund. Värt att notera är ändå att läkare har betydligt lättare att få &lt;NOBR&gt;F-skattesedel&lt;/NOBR&gt; än en undersköterska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;Intresseorganisationen Vårdföretagarna och Företagarna driver uppfattningen att i stort sett alla som vill skall kunna få en F- skattesedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Momsfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Det är tre olika momsproblem som är aktuella. Det första rör den s.k. Ludvikamomsen, som allt för ofta ställer till bekymmer för nya företag. Många kommuner och nya företagare känner inte till regeln om möjligheten till den momskompensation på 6 procent som är möjlig att få om bara kommunen ansöker om att få den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Den andra momsfrågan handlar om inbetalning av moms. Många nya företag tvingas idag att agera gratisbank då de i praktiken måste betala in moms innan de fått den om de skall följa reglerna till punkt och pricka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Den tredje momsfrågan handlar om att man som företagare är bunden till de leverantörer som ingår i ett entreprenadavtal. Är den kommunala verksamheten i sin helhet inte momspliktig kan man heller inte byta leverantör för en del och sedan dra av den moms som man betalar för dessa varor och tjänster. Detta betyder i praktiken att det lilla företaget inte kan bedriva verksamheten på lika villkor som den kommunala eller landstingskommunala verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Betalning av fakturor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Många kommuner och landsting är slarviga med att betala sina fakturor från företagen. Enligt svenskt näringsliv är det inte ovanligt att små företag får vänta mellan 40 och 60 dagar innan de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;får betalt. Det lilla företaget törs heller inte klaga på detta för- hållande på grund av att de då är rädda att tappa den uppdragsgivare som man är beroende av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kommunen är både utförare, betalare och granskare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Ytterligare hinder som flera företag pekar på är att de upplever att kommunen och landstinget, medvetet eller omedvetet, beter sig nonchalant mot de företag som man köper tjänster av. Kommunen eller landstinget sluter avtal med ett företag men prioriterar lika fullt i första hand sina egna verksamheter och först när de är fullt ut nyttjade väljer man att köpa tjänster från de företag som de slutit avtal med. För det lilla företaget, som tror och planerar för att ta emot patienter och kunder, kan följden bli att de får avveckla verk- samheten, men även för en stor verksamhet kan det innebära stora svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Likaså anser många företag att det är orimligt att bli granskade av sin främsta konkurrent, kommunen. Företagen drar sig också för att bemöta orättvis kritik, med risk för att förlora uppdraget från sin främsta kund, den granskande kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Villkoren är också olika beroende om den drivs offentligt eller privat. Ett exempel är att det inom äldreomsorgen går alldeles utmärkt att utan högskoleexamen vara ansvarig för en stor verksamhet med många hundra anställda i offentlig regi. Att få tillstånd för att driva en liten verksamhet med ett fåtal anställda i privat regi kräver dock 120 poängs högskoleutbildning. Kraven ställs från den tillståndsgivande myndigheten länsstyrelsen och ibland ställer också kommunen motsvarande krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Trots stora ansträngningar från kommunernas sida klagar dock många av vård- och omsorgsföretagen fortfarande på att det är väldigt omständligt att ta sig igenom de olika instanser inom kommunen som möjligen skulle kunna sätta käppar i hjulet för företaget om t.ex. ett visst tillstånd saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Ytterligare en orättvisa som företagen talar om är att de sällan får del av särskilda statliga bidrag till kommuner och landsting för utveckling av vård och omsorg. Dessa pengar går ofta endast till de offentligt drivna verksamheterna. Det finns dock goda exempel på kommuner som har en nära dialog med de privata aktörerna om hur utvecklingspengar bäst bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Behov av stödstrukturer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Enligt Nutek (Studien ”Företagens villkor och verklighet 2005”) anser sig ca 80 procent av dem som startat och driver företag ha tillgång till den rådgivning och information som de behöver. De blivande företagen vänder sig i första hand till släkt, vänner och fackmyndigheter såsom skatteverket och bolagsverket för råd och stöd. En rimlig slutsats av detta är att det i Sverige fortfarande i första hand är personer med kunskap om företagandets villkor som startar och driver livskraftiga företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den stödstruktur som offentligt och privat byggdes under 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var i hög grad inriktad på varuproduktion männens branscher. I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; tilltog visserligen tjänsteföre- tagandet, men verktygen för information och rådgivning har inte anpassats tillräckligt väl för att tillgodose vare sig tjänsteföretagens eller de företagsoerfarna kvinnornas behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; skapades dessutom lokala och regionala krafter nya stödstrukturer som riktade till de såväl otraditionella, som ovana och oerfarna grupper av företagare. Dessa stödstruk- turer, i form av kooperativa utvecklingscentrum, stöd till kvinnors och invandrares företagande, har fått avsevärd statligt finansiering. Trots detta så tilltog inte företagandet så som man hoppats på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Många företag upplever att de inte omfattas av de offentliga system som har till uppgift att stödja nyföretagandet. Orga- nisationerna Vårdföretagarna och Famna får många samtal från såväl de som skall starta nytt som de som vill utvidga sin verksamhet. De båda organisationerna diskuterar aktivt hur frågan skall hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Förutom att regler och paragrafer kanske skall ändras eller tas bort, krävs avsevärda insatser för att öka antalet livskraftiga nystartade företag inom sektorn vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Intressenter har påtalat att det såväl handlar om riktade informa- tions, coachnings och rådgivningsinsatser för start, etablering och tillväxt (inklusive finansieringsrådgivning) som nya former för att underrätta kapitalförsörjning. Insatserna skall framförallt riktas till de såväl ovana som otraditionella grupper av potentiella företagare inom vård- och omsorgssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Åsikterna bland parterna går isär om dessa insatser skall tillföras i redan befintliga strukturer såsom ALMI, IFS, Coompanion och Nyföretagarcentrum, eller om det finns behov av att forma nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Aktörernas hinder för företagande på lika villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;stödstrukturer där organisationer såsom Famna och Vårdföre- tagarna direkt eller indirekt kan bli mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Nuteks studier visar också på att de offentliga finansiärerna, samtidigt som resurser tillförs, på olika sätt bör stimulera orga- nisationerna att i ökad utsträckning samverka med varandra med ”kundens” behov tydligt i centrum. Ambitionen, menar Nutek, borde vara att ”en dörr in” skall gälla i varje region på det sätt som man just där finner det lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Då en huvuddel av de potentiella företagarna inom sektorn är kvinnor krävs också att uppdrags- och bidragsgivarna ställer tydliga krav på att personalen i organisationerna är väl förtrogna med de erfarenheter som kvinnor har av den rådgivning som sker i organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Vid så kallade avknoppningar betonar också företagens intressentorganisationer att det krävs ett långsiktigt och förtro- endefullt samarbete mellan företagen och landstinget/kommunen när personal i egen regi skall ta över offentligt driven verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Nutek anser det vidare rimligt att det offentliga ikläder sig någon roll som kontrollant och garant av att den offentligt finansierade stödstrukturens aktörer har erforderlig kompetens inom det område som de verkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;7 Idéer för vidare diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft5"&gt;Kartläggningen av omfattning, villkor och hinder för små privata företag, kooperativ och ideella organisationers medverkan i den offentligt finansierade vården och äldreomsorgen har rest ett antal frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Avslutningsvis söker vi att i ett antal punkter ange frågeställ- ningar att vidare diskutera och eventuellt hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;I betänkandet har vi diskuterat begreppet mångfald. Företagarna menar att mångfald måste betyda mer än att skilda entreprenörer utför av beställarna angivna tjänster. Mångfald måste ge rum för verklig valfrihet genom att aktörer med skilda arbetsformer, verk- samhetsidéer eller vårdideologier får forma alternativ som möter individers och gruppers skiftande intressen och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft85"&gt;Vilka förutsättningar finns att hos beställare i landsting och kom- muner stimulera en grundligare diskussion om innebörden i begreppet mångfald?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Entreprenader eller genuint privata vårdföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Kartläggningen visar att kontinuitet är viktiga förutsättningar för små och lokalt förankrade vårdföretag. Företagen har bättre förut- sättningar att utveckla sin verksamhet om de sker i genuint egen verksamhet än om de sker i tidsbegränsade entreprenader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft26"&gt;Vilka är möjligheterna att stödja en sådan typ av vårdföretagande? En väg är ett ökad möjligheter till fritt val för patienter och vård- tagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Idéer för vidare diskussion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Fritt val inom vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Ett fritt val ger bättre möjligheter att möta patienters och vård- tagares olika behov. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om fritt val inom äldre- och handikappomsorg. I vissa landsting utvecklas valsystem inom primärvård och andra delar av hälso- och sjukvården. Patienternas valmöjlighet skapar mer långsiktiga villkor även för vårdgivarna och är därför ett medel för att främja större mångfald av aktörer, men fritt val bör kombineras med former för kostnadskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft26"&gt;Vilka är förutsättningarna för att vidga möjligheterna till fritt val?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Offentlig finansiering – och privat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Omfattningen av privat finansierad vård är mycket begränsad, men dess andel kan komma att öka. Internationella exempel visar att blandad offentlig och privat finansiering kan förenas med priorite- ringar och vård efter behov. Men det finns också motsatta exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft85"&gt;Hur värnas grundprinciper om prioriteringar och vård efter behov om vården öppnas för mångfald och mer av finansiering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Vård och omsorg – kompletterande frivilligt socialt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Kartläggningen visar att vårdföretag med anknytning till en brukar- eller medlemskrets har särskild möjligheter att kompletterande fri- villiga arbetsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft26"&gt;Behövs mer frivilligt socialt arbete? Skall det få stöd och stimulans?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;I de flesta samtal med intressenter har, oavsett vad samtalen egent- ligen handlat om, frågan om offentlig upphandling enligt LOU kommit upp. Den har överskuggat allt, vilket också gör att frågan återkommande tas upp i betänkandet. Från olika källor, såväl före- tag som organisationer, jurister och i litteratur har vi samlat under- lag och i avsnitt 6.1 formulerat deras uppfattningar i tre olika alter- nativa förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Idéer för vidare diskussion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft26"&gt;Formerna för upphandling är avgörande om målet är en större mångfald inom vård och omsorg. Frågan är vilka underlag som bör tas fram förändring av lagen eller för ändrad tillämpning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;Finansiering och kapitalförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft5"&gt;Kartläggningen visar att kunskapen om såväl små företags som organisationernas företags behov av finansiering och kapitalförsörj- ning är bristfällig. Företagen efterfrågar nya lösningar. Förslag till lösningar skisseras i avsnitt 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft85"&gt;Vad kan landsting och kommuner göra som beställare? Hur kan finansiering och kapitaluppbyggnad stimuleras via skattesystemet eller på annat sätt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft5"&gt;När det gäller möjligheterna att korrekt beskriva omfattningen av privat drivna verksamheter inom offentligt finansierad vård och omsorg, visar våra försök att uppgiften är i det närmaste omöjlig eftersom grundläggande statistik inom området inte finns tillgäng- lig. Vi har också i betänkandet redogjort för att det finns en mall till modell för att kunna förbättra statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft26"&gt;Frågan är om underlagen räcker för att fatta erforderliga politiska beslut och ge myndigheter i uppdrag att hantera insamlandet av den statistik som erfordras för att kunna beskriva de olika företagen på ett adekvat sätt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft8"&gt;Gemensamma angelägenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft5"&gt;Stora företag och organisationer har andra förutsättningar än de små att klara gemensamma angelägenheter. Kartläggningen visar också på att det finns flera frågor som de små har ett behov av att samordna. En del frågor är till sin natur sådana att de själva måste lösa problemet andra är beroende av att t.ex. det offentliga tar sitt ansvar. Frågan om de nationella vårdregistren är en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft85"&gt;Hur klarar stat, landsting och kommuner att beakta de små före- tagens behov vid utformandet av systemen för patientdata och journal- hantering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Idéer för vidare diskussion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Kvinnor och mäns företagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Det är på intet sätt en överraskning att förutsättningarna för före- tagande bland kvinnor och män skiljer sig. Detta visar också vår kartläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft85"&gt;Frågan är hur de offentliga organen kraftfullt kan agera för att öka kunskapen om genusfrågor och därmed bidra till att minska eller undanröja hinder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Andra hinder och villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;I vårt arbete har vi också funnit andra mindre, men för företagen väsentliga hinder. Det handlar bl.a. om &lt;NOBR&gt;f-skattesedel,&lt;/NOBR&gt; moms, betal- ning av fakturor och kommunens roll. I kapitel 6.5 redogörs för frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft26"&gt;Vilka ytterligare studier behövs för att kunna fatta beslut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Stödstrukturer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Stödstrukturernas betydelse för en tillväxt av fler och starkare företag har dokumenterats på olika sätt av inte minst den närings- politiskt ansvariga myndigheten Nutek. Också företagens intresse- organisationer betonar denna fråga. Mycket av kunskapen om pro- blemen och dess lösningar tycks finnas men politiska beslut saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft26"&gt;Är underlagen tillräckliga för politiska beslut eller saknas något&lt;SPAN class="ft89"&gt;?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Utbildning – forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Kartläggningen har visat på behov av utbildning anpassad för entreprenörskap och företagande inom vård och omsorg. Exempel från bl.a. patientorganisationers verksamhet pekar också värdet av nära kontakt mellan företagens verksamhet och den medicinska forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft85"&gt;Hur kan staten bidra till att möta behoven av utbildning och till kontakt mellan organisationer, företag och forskning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Kapitel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft26"&gt;Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Kommittédirektiv 2006:42, Socialdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft26"&gt;Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Kommittédirektiv 2007:63, Socialdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft26"&gt;Lag om offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SFS 1992:1528.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft85"&gt;Länsrättens domar – om offentlig upphandling, &lt;SPAN class="ft6"&gt;2007:2; Konkurrens- verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft90"&gt;Nya upphandlingsregler 2&lt;SPAN class="ft81"&gt;: SOU 2006:28. &lt;/SPAN&gt;Nya Upphandlingsregler&lt;SPAN class="ft81"&gt;: SOU 2005:22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft26"&gt;Tolkförmedlingen – kvalitet, registrering, tillsyn; &lt;SPAN class="ft5"&gt;SOU 2004:15. &lt;/SPAN&gt;Ändringar i lagen om offentlig upphandling m.m.&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Proposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;2001/02:142.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;Intressentmöten djupintervjuer och andra möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft5"&gt;Konkurrensverket. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kristian Viidas&lt;/SPAN&gt;, konkurrenssakkunnig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kapitel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Aktuellt om äldreomsorgen&lt;/SPAN&gt;: Sveriges kommuner och landsting, november 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft85"&gt;Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Proposition 2004/05:145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Euro Health Consumer Index 2006&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Health Consumer Powerhouse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Referenser SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft26"&gt;Health Care Systems in Transition&lt;SPAN class="ft5"&gt;: European Observatory, 2000. Hjalmarsson, Ingrid och Norman, Eva, &lt;/SPAN&gt;Att välja hemtjänst&lt;SPAN class="ft5"&gt;, Social-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft5"&gt;styrelsen, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft26"&gt;Hälso- och sjukvården i framtiden – tre modeller&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 1993:39 HSU 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft26"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft5"&gt;Ingelstam, Lars, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Ekonomi på plats&lt;/SPAN&gt;, Centrum för kommunpolitiska studier, Linköping 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Johansson, Eva, red; &lt;/SPAN&gt;Äldrekooperativ – delaktighet och gemenskap&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Kommentus, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft26"&gt;Lika olika socialtjänst – kommunala skillnader, prioriteringa, kostna- der och verksamhet &lt;SPAN class="ft5"&gt;: Socialstyrelsen, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft5"&gt;Lönnberg, Anders och Nyman, Stig, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Vi behöver samlingsstyre inom landstingspolitiken&lt;/SPAN&gt;: DN Debatt &lt;NOBR&gt;2007-05-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft6"&gt;Molander, Per och Andersen, Torben M, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Alternativ i välfärdspoliti- ken&lt;/SPAN&gt;: SNS Förlag, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft26"&gt;Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Proposition 1999/2000:149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft26"&gt;Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Proposition 2005/06:115.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Nordén, Hans, &lt;/SPAN&gt;Fri och villig – om ideellt arbete i välfärdslandet&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Premiss förlag, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft5"&gt;Palmås, Karl, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Den barmhärtige entreprenören&lt;/SPAN&gt;: Agora, 2003. Pettersson, &lt;NOBR&gt;Karl-Henrik,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;Den svenska sjukvården – hur långt kan vi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft26"&gt;låta marknaden ta hand om vården?&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Forum för småföretagar- forskning, FSF 2006:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft6"&gt;Socialutskottets betänkande 2004/05:SoU18: &lt;SPAN class="ft85"&gt;Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft26"&gt;Vad är det för vinst med privat driven äldreomsorg?&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Svenskt När- ingsliv, april 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats,&lt;/NOBR&gt; Sveriges Kommuner och Landsting&lt;SPAN class="ft5"&gt;: www.skl.se Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn: &lt;/SPAN&gt;Från nationalstat till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;näringsliv&lt;/SPAN&gt;, Handelshögskolan i Stockholm, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft26"&gt;Vinst för vården&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 2002:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft26"&gt;Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2005&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Socialstyrelsen 2006. &lt;/SPAN&gt;Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2006&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Socialstyrelsen 2007. &lt;/SPAN&gt;Vårdens svåra val&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 1995:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft26"&gt;Vägval i kommunal äldrepolitik – ett underlag för politiska priorite- ringar&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Svenska Kommunförbundet, 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft26"&gt;Äldrepolitik för framtiden&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 2003:91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Intressentmöten djupintervjuer och andra möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft5"&gt;SACO, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Gunnar Wetterberg&lt;/SPAN&gt;, samhällspolitisk chef. Ansvarsutredningen, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Mats Swegfors&lt;/SPAN&gt;, Landshövding, Utredare. Forskare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Karl Palmås&lt;/SPAN&gt;, Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft5"&gt;Forskaren, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Erik Amnå&lt;/SPAN&gt;, Örebro. Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lars Ingelstam&lt;/SPAN&gt;, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Erwin Bischofberger&lt;/SPAN&gt;, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft5"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Cecilia Berglin&lt;/SPAN&gt;, handläggare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lena Lundström&lt;/SPAN&gt;, tf sektionschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft5"&gt;Vårdförbundet, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Anna-Karin&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; Eklund&lt;/SPAN&gt;, förbundsordförande, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Eva- Lisa Krabbe&lt;/SPAN&gt;, förbundssekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kapitel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft26"&gt;Skola, vård och omsorg i privat regi – en sammanställning av statistik &lt;NOBR&gt;1995–2005&lt;SPAN class="ft5"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; 2006:5, SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Bubb, Stephen, &lt;/SPAN&gt;Choice and Voice – the Unique Role of the Third Sector&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Acevo, november 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Einarsson, Torbjörn och Wijkström, Filip, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Modell för sek- torsöverskridande statistik&lt;/SPAN&gt;: Handelshögskolan i Stockholm, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft26"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG&lt;SPAN class="ft5"&gt;: 2006. &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG&lt;SPAN class="ft5"&gt;: December&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft5"&gt;2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft26"&gt;Frivilligt socialt arbete, kartläggning och kunskapsöversikt&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 1993:82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft90"&gt;Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen&lt;SPAN class="ft81"&gt;: EU 2003. &lt;/SPAN&gt;Föredraget om upprättandet av europeiska gemenskapen&lt;SPAN class="ft81"&gt;: 25 mars&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;1957, senast reviderad i januari 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft90"&gt;Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn&lt;SPAN class="ft81"&gt;: R 2007:02, Nutek. &lt;/SPAN&gt;Handlingsprogram för forskning. Ideell verksamhet förutsättningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;organisering och betydelse&lt;/SPAN&gt;: Erik Amnå (red.) Stockholm: Ds 1995:30, Civildepartementet .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Jönsson, &lt;NOBR&gt;Per-Olof,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;Privat vård och omsorg, R 2006&lt;/SPAN&gt;: Nutek: 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Klassiska direktivet 2004/18/EG&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Konkurrensen i Sverige 2006:4&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Konkurrensverket, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Offentligt- privat partnerskap&lt;/SPAN&gt;: Sveriges Kommuner och Landsting: 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Palmås, Karl, &lt;/SPAN&gt;Den barmhärtige entreprenören&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Agora 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Pestoff, Victor, &lt;/SPAN&gt;A New Architecture for the Welfare State&lt;SPAN class="ft5"&gt;: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Mitt-uni-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; versitetet, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft26"&gt;Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;SPAN class="ft5"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Ds 2006:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft85"&gt;Sammanställt kompletterande material PM &lt;NOBR&gt;2007-02-12&lt;SPAN class="ft6"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; SCB, 2007. &lt;/SPAN&gt;SvD Brännpunkt &lt;NOBR&gt;2007-03-25,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft6"&gt;Bo Ekman m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft5"&gt;Svedberg, Lars, Trädgård, Lars red. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Det civila samhället som forsk- ningsfält&lt;/SPAN&gt;: Gidlunds förlag, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft26"&gt;The demographic future of Europe – from challenge to opportunity&lt;SPAN class="ft5"&gt;: EU 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft85"&gt;There’s more to business than you think – a guide to social enterprise&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Social Enterprise Coalition, ISBN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;0-9546076-0-0,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Tjänstedirektivet. 2004/17/EG&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster&lt;SPAN class="ft5"&gt;: SOU 1999:149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;EU upplysningen&lt;SPAN class="ft5"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;www.eu-upplysningen.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; www.scb.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats.&lt;/NOBR&gt; Verket för Näringslivsutvecklig&lt;SPAN class="ft6"&gt;: www.nutek.se Wester, Mia, &lt;/SPAN&gt;Gör det nu!&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Vårdförbundet, Ordkompaniet, 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft5"&gt;Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Från nationalstat till näringsliv?&lt;/SPAN&gt;: Handelshögskolan i Stockholm, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft90"&gt;Vinst för vården&lt;SPAN class="ft81"&gt;: SOU 2002:31. &lt;/SPAN&gt;Välfärdsbokslsut för &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;SPAN class="ft81"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt; SOU 2001:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft85"&gt;Är det möjligt? – om villkor för småföretagande inom vård- och omsorgssektorn, R 2004:4&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Nutek 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Intressentmöten djupintervjuer och andra möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft5"&gt;Verket för näringslivsutveckling (Nutek), &lt;SPAN class="ft26"&gt;Malin Gawell, Jörgen Lindell, Hanna Sjöberg, Maria Corell, Kerstin Wennberg, Kaj Hjulbäck, Kristina Nyström, Karin Östberg, Björn Sandström&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft5"&gt;AvecoUK/England. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Stephen Bubb&lt;/SPAN&gt;, VD. Folkrörelseutredningen, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Berndt Lindholm&lt;/SPAN&gt;, sekreterare. Forskare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Gun Britt Trydegård&lt;/SPAN&gt;, Stockholm. Medicoop, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Per-Olof&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; Jönsson&lt;/SPAN&gt;, VD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft5"&gt;Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lars Lindqvist&lt;/SPAN&gt;, Växsjö/Kalmar. Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Victor Pestoff&lt;/SPAN&gt;, Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft6"&gt;Studieförbundet Vuxenskolan, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Raymond Svensson&lt;/SPAN&gt;, projektledare. Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Cecilia Berglin&lt;/SPAN&gt;, handläggare,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Lena Lundström&lt;/SPAN&gt;, tf sektionschef. Äldreboendedelegationen, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Monica Albertsson&lt;/SPAN&gt;, Sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft15"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Kapitel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Bischofberger, Erwin: &lt;/SPAN&gt;Etiska synpunkter på vårdens ägarformer&lt;SPAN class="ft6"&gt;. SOU 2002:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Dante Alighieri, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Monarchia&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1200-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Fleischhauer, K, Hermerén G, &lt;/SPAN&gt;Goals of Medicine in the Course of History and Today. Stockholm&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Almqvist &amp; Wiksell International, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Hermerén, G, &lt;/SPAN&gt;Sjukvårdetik i tider av förändring, I&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Etiska utma- ningar, red. Kristofer Hanson, Studentlitteratur, Lund, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Johansson, Staffan: &lt;/SPAN&gt;Självständiga rörelser eller kommunala under- leverantörer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Pettersson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Karl-Henrik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;Den svenska sjukvården – hur långt kan vi låta marknaden ta hand om vården? 2006:2&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Forum för småföretagarforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft5"&gt;Rawls, John, &lt;SPAN class="ft26"&gt;A Theory of Justice&lt;/SPAN&gt;: Oxford University Press, 1972. Richard Norman &amp; Niklas Arvidsson, &lt;SPAN class="ft26"&gt;People as Care Catlysts&lt;/SPAN&gt;: John&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft5"&gt;Wiley &amp; sons, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft90"&gt;SvD Brännpunkt &lt;NOBR&gt;2007-03-25&lt;SPAN class="ft81"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt; Ekman, Bo m.fl. &lt;/SPAN&gt;Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster&lt;SPAN class="ft81"&gt;. SOU 1999:149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft26"&gt;Vårda vården – samverkan, mångfald och rättvisa&lt;SPAN class="ft5"&gt;. SOU 2003:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kapitel 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft26"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Aidemark, &lt;NOBR&gt;Lars-Göran,&lt;/NOBR&gt; Lindqvist Lars och Rydberg, Lennart,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft26"&gt;Mångfald i vården – att skapa alternativa driftsformer&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Lands- tingsförbundet, 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Bubb, Stephen, &lt;/SPAN&gt;Choice and Voice – the Unique Rrole of the Third Sector&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Acevo, november 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft85"&gt;Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Socialutskottets betänkande 2004/05:SoU18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft26"&gt;Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Proposition 2004/05:145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft5"&gt;Hjalmarsson, Ingrid och Norman, Eva, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Att välja hemtjänst&lt;/SPAN&gt;: Social- styrelsen, &lt;NOBR&gt;2004-123-39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p577 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Johansson, Eva, red: &lt;/SPAN&gt;Äldrekooperativ – delaktighet och gemenskap&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Kommentus, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Mer värde för pengarna&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande: SOU 2001:31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft5"&gt;Molander, Per och Andersen, Torben M, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Alternativ i välfärdspoliti- ken&lt;/SPAN&gt;: SNS Förlag, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Nordén, Hans, &lt;/SPAN&gt;Fri och villig – om ideellt arbete i välfärdslandet&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Premiss förlag, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft5"&gt;Palmås, Karl, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Den barmhärtige entreprenören&lt;/SPAN&gt;: Agora, 2003. Pettersson, &lt;NOBR&gt;Karl-Henrik,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;Den svenska sjukvården – hur långt kan vi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft26"&gt;låta marknaden ta hand om vården? 2006:2&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Forum för småfö- retagarforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft85"&gt;Vad är det för vinst med privat driven äldreomsorg?&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Svenskt När- ingsliv, april 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Intressentmöten djupintervjuer och andra möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft5"&gt;Forskare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Karl Palmås&lt;/SPAN&gt;, Göteborg. Forskaren, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Erik Amnå&lt;/SPAN&gt;, Örebro. Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lars Ingelstam&lt;/SPAN&gt;, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft6"&gt;Professor, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Erwin Bischofberger&lt;/SPAN&gt;, Stockholm. Professor, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Victor Pestoff&lt;/SPAN&gt;, Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft5"&gt;Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), &lt;SPAN class="ft26"&gt;Julio Fuentes&lt;/SPAN&gt;, verksamhetssekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft5"&gt;Socialdepartementet. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lina Pastoreck&lt;/SPAN&gt;, utredare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Titti Palmqvist&lt;/SPAN&gt;, Utredare. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Johanna Möllerberg&lt;/SPAN&gt;, utredare. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Anders Ekberg&lt;/SPAN&gt;, analys- chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kapitel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Böcker, tidskrifter och andra dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft26"&gt;Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn&lt;SPAN class="ft5"&gt;: R 2007:02, Nutek. &lt;/SPAN&gt;Företagens villkor och verklighet 2005&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Nutek 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft5"&gt;Hedberg ,Charlotta och Pettersson, Katarina, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Innovativa företagare i vård och omsorg, Kulturgeografiska institutionen&lt;/SPAN&gt;: Stockholms universitet 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft26"&gt;Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster&lt;SPAN class="ft5"&gt;: EQUAL Socialt företagande, m.fl., Nutek 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft85"&gt;Kapitalförsörjning i små företag, R 2006:05&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Nutek, 2006. &lt;/SPAN&gt;Lag om offentlig upphandling&lt;SPAN class="ft6"&gt;: SFS 1992:1528.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, B 2006:1&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Nutek, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft15"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft26"&gt;Nya upphandlingsregler 2&lt;SPAN class="ft5"&gt;. SOU 2006:28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft26"&gt;Nyföretagandet i Sverige &lt;NOBR&gt;2003–2004,&lt;/NOBR&gt; S2005:008&lt;SPAN class="ft5"&gt;: Institutet för till- växtpolitiska studier, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft90"&gt;Social ekonomi i Värmdö, program för att främja den sociala ekono- min och partnerskap i Värmdö kommun&lt;SPAN class="ft81"&gt;: Värmdö kommun 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft6"&gt;Sundin, Elisabet och Tillmar, Malin, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Förekomsten och villkor för små företag i mindre kommuner&lt;/SPAN&gt;: Nutek, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats.&lt;/NOBR&gt; Konkurrensverket&lt;SPAN class="ft5"&gt;. www.kkv.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats.&lt;/NOBR&gt; Verket för Näringslivsutvecklig&lt;SPAN class="ft81"&gt;: www.nutek.se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Web-plats.&lt;/NOBR&gt; Verket för Näringslivsutvecklig&lt;SPAN class="ft81"&gt;: www.nutek.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft26"&gt;Vårda vården – samverkan, mångfald och rättvisa&lt;SPAN class="ft5"&gt;. SOU 2003:23. &lt;/SPAN&gt;Ändringar i lagen om offentlig upphandling m.m&lt;SPAN class="ft5"&gt;. Proposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;2001/02:142.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;Intressentmöten djupintervjuer och andra möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft5"&gt;Almega. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Ulf Lindberg, &lt;/SPAN&gt;näringspolitisk chef. Attendo Care, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Håkan Borelius&lt;/SPAN&gt;, VD. Bräcke diakoni, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Per Eckerdal&lt;/SPAN&gt;, VD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft6"&gt;Coompanion – Kooperativ utveckling Stockholm, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Roland Malm&lt;/SPAN&gt;, rådgivare äldreomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft5"&gt;Coompanion, Föreningen Kooperativ Utveckling, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Curt-Olof&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; Mann&lt;/SPAN&gt;, organisationssekreterare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Per Fontin &lt;/SPAN&gt;ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EKO-banken,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;Annika Laurén&lt;/SPAN&gt;, VD, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Paul Granted&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;IT-utveckling.&lt;/NOBR&gt; EQUAL, Socialt Företagande, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Eva Arvidsson&lt;/SPAN&gt;, ordförande, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Eva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Johansson&lt;/SPAN&gt;, projektledare. Famna, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Lars Pettersson&lt;/SPAN&gt;, kanslichef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Finansdepartementet, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Margareta Palmstierna&lt;/SPAN&gt;, jurist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft5"&gt;Företagarna, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Christina Linderholm&lt;/SPAN&gt;, ekonom, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Arvid Malm&lt;/SPAN&gt;, analyti- ker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft81"&gt;Juristfirman, &lt;SPAN class="ft90"&gt;Yngve Karlsson&lt;/SPAN&gt;, jurist, Stockholm. Kavat Vård, &lt;SPAN class="ft90"&gt;Catharina Tavakolina&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft90"&gt;Kent Edström&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft5"&gt;KFO, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lars Trapp&lt;/SPAN&gt;, ansvarig för området hälsa vård och omsorg. Kooperativa Institutet, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Håkan Bystedt&lt;/SPAN&gt;, VD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;Praktikertjänst. &lt;SPAN class="ft85"&gt;Björn Ljung&lt;/SPAN&gt;, affärsutveckling. Privo, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Kurt Eriksson&lt;/SPAN&gt;, ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft5"&gt;Professor, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Elisabeth Sundin&lt;/SPAN&gt;. Norrköping. Spenshult, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Ingemar Petersson&lt;/SPAN&gt;, VD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Stockholms läns Landsting, &lt;/SPAN&gt;Kjell Lundin ,Pia Barksenius, Monica Tietze Wirén&lt;SPAN class="ft5"&gt;, Utvecklingskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Svenska Naprapatförbundet, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Jan Arvidsson&lt;/SPAN&gt;, ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p577 ft5"&gt;Vårdförbundet Almega, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Ari Kirvesniemi&lt;/SPAN&gt;, förbundsdirektör, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Gösta Jedberger&lt;/SPAN&gt;, ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft6"&gt;Vårdförbundet, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Anna-Karin&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; Eklund&lt;/SPAN&gt;, förbundsordförande, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Eva- Lisa Krabbe&lt;/SPAN&gt;, förbundssekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Värmdö kommun &lt;SPAN class="ft26"&gt;Lars Bryntesson&lt;/SPAN&gt;, oppositionsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft6"&gt;Västra Götalandsregionen, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Torkel Andersson&lt;/SPAN&gt;, Regionutveckling. Äldreboendedelegationen, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Monica Albertsson&lt;/SPAN&gt;, sekreterare. Östersunds kommun, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Jens Nilsson&lt;/SPAN&gt;, kommunalråd, Reves.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft15"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p596 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft4"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p229 ft23"&gt;Delegationen om villkor för idéburna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p598 ft23"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p229 ft8"&gt;organisationer inom den offentliga hälso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p598 ft91"&gt;2006:42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p229 ft23"&gt;och sjukvården och äldreomsorgen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft5"&gt;En särskild delegation tillkallas med uppdrag att utreda villkoren för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjuk- vården och äldreomsorgen. I begreppet idéburna organisationer innefattas bl.a. frivilligorganisationer, ideella organisationer, kooperativ, organisationer utan vinstsyfte, folkrörelser m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft5"&gt;Delegationen skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kartlägga omfattningen av idéburna organisationers verksamhet inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och inriktningen på denna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;lyfta fram offentligt finansierad verksamhet som i dag bedrivs av idéburna organisationer eller små företag och som kan tjäna som exempel på hur hälso- och sjukvårdverksamhet och äldre- omsorg kan bedrivas, men även visa på de hinder och problem som idéburna aktörer och små företag möter samt verksam- heternas betydelse och konsekvens för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;se över vilka initiativ som kan behövas för att villkoren för idéburna vårdgivare i möjligast mån skall kunna likställas med villkoren för mer kommersiellt inriktade vårdgivare bl.a. när det gäller etablering av verksamhet och kapitalförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;utreda vilka existerande organ för samverkan som finns för idéburna vårdgivare och små företag bl.a. när det gäller frågor som rör juridik, ekonomi, IT m.m. samt hur förutsättningarna och metoderna kan utvecklas ytterligare inom dessa områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;göra en analys av hur bestämmelserna i LOU förhåller sig till de särskilda omständigheter som råder inom äldreomsorgen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2006:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utifrån de allmänna utgångspunkterna i uppdraget lämna för- slag till åtgärder som delegationen finner motiverade för att ta bort eventuella hinder för idéburna vårdgivare och när så anses nödvändigt, identifiera behov av författningsändringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;genomföra sitt uppdrag i samråd med företrädare för idéburna organisationer, brukare, landsting, kommuner, Sveriges Kom- muner och Landsting, Socialstyrelsen och andra berörda orga- nisationer, myndigheter och statliga kommittéer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;De flesta privata aktörer inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen är aktiebolag. Det finns dock ett antal kategorier av organisationer som bedriver vård inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. De benämns frivilligorganisationer, ideella organisationer, kooperativ, idéburna organisationer, organisationer utan vinstsyfte, folkrörelser m.m. Ett samlingsbegrepp som kan användas för de uppräknade kate- gorierna är idéburna vårdgivare. Utöver att bedriva hälso- och sjukvård och äldreomsorg har denna typ av organisationer ofta en uttalad profil när det gäller verksamhetens inriktning, idéer för hur vården skall bedrivas, betoning av särskilda värden eller andra komplementära bidrag till verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;I många länder svarar idéburna organisationer för stora, i vissa fall dominerande, delar av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. I Sverige har idéburna vårdgivare haft relativt svårt att starta och utveckla verksamhet, även om det finns flera exempel på aktörer som verkat under en lång tid. Idéburna vårdgivare bedriver framförallt verksamhet inom vård- och omsorg om äldre, annan omsorg och olika former av rehabi- litering. Många av de idéburna vårdgivarna har verksamheter som både omfattar social omsorg och hälso- och sjukvård. När det gäller mer komplex verksamhet, som driften av sjukhus, finns det endast ett fåtal idéburna vårdgivare. Några exempel är Ersta sjukhus, Röda Korsets sjukhus, Spenshult reumatikersjukhus och Vidarkliniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;Den snabba ökning av privat driven men offentligt finansierad hälso- och sjukvård och omsorg som främst skedde under 1990- talet, har i huvudsak skett genom kommersiella vårdföretag. Omfattningen av sjukvård och omsorg utförd av idéburna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;vårdgivare har däremot varit i stort sett oförändrad. Av betänkandet Vinst för vården (SOU 2002:31) framgår att medan de offentligt anställda inom hälso- och sjukvården minskade med 65 000 personer från år 1993 till år 2000, så ökade antalet anställda i privata vinstsyftande vårdbolag med 5 000. För privata vårdgivare utan vinstsyfte minskade däremot antalet anställda med ca 1 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Formerna för upphandling och kapitalförsörjning samt förut- sättningarna för nätverk och samverkan är faktorer som kan påverka möjligheterna för idéburna vårdgivare att etablera verksam- het inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Möjligheterna till medverkan i forskning, utveckling och utbildning är andra faktorer som avgör hur förutsättningarna för dessa organisationer utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;I betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) framhålls att en viktig förklaring till att idéburna vårdgivare har svårt att starta och utveckla verksamhet inom hälso- och sjukvården är den svenska vårdens tradition och historiska uppbyggnad. Vård- och omsorgs- verksamhet har från reformationen och framåt i huvudsak varit ett gemensamt samhälleligt ansvar, först inom ramen för kyrkan, sedan genom kommuner och landsting. Det är också i den traditionen som ansvarsförhållanden, organisation och regelverk utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen skall även fortsätt- ningsvis vara gemensamt och solidariskt finansierad. Det finns däremot utrymme för andra vårdgivare som genom nya idéer och arbetssätt kan komplettera den offentligt drivna vården och äldre- omsorgen. Det finns därför skäl för att ta bort eventuella hinder och utveckla möjligheterna för idéburna vårdgivare att delta som komplement i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Utredningen om Vårdens ägarformer lyfter fram bl.a. följande motiv i sitt slutbetänkande Vårda vården (SOU 2003:23):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vårdverksamheter som drivs genom föreningar och organi- sationer kan i högre grad mobilisera kompletterande, frivilliga insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;I ett samhälle med större etnisk, kulturell och religiös mångfald behöver vården kunna möta skilda språkliga och kulturella behov. Möjlighet för olika grupper i samhället att direkt och med eget ansvar driva vårdverksamhet kan bidra till lösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2006:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;I takt med vårdens och politikens specialisering har sambanden mellan ansvar och rättigheter försvagats. Vårdverksamhet genom organisationer utan vinstsyfte kan bidra till att återskapa demokratisk delaktighet och ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft5"&gt;Av regeringens proposition om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus (prop. 2004/05:145, bet. 2004/05:SoU18, rskr. 2004/05:308) framgår att regeringen delar de motiv för att under- lätta för vårdgivare i den ideella sektorn som framhålls i utred- ningen Vårda vården. Regeringen framhöll därför i propositionen att en särskild delegation bör tillsättas för att utreda villkoren för organisationer utan vinstutdelningssyfte och små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Delegationen skall göra en översyn av förutsättningarna för idéburna vårdgivare och små företag i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft26"&gt;Kartläggning av nuvarande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;För att få en aktuell bild av omfattning och inriktning när det gäller den verksamhet som bedrivs av idéburna vårdgivare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, skall delegationen inledningsvis kartlägga verksamheten. Inom ramen för denna kartläggning skall även en översyn göras av den forskning som bedrivs om idéburna organisationer. Nämnas kan att kartläggningar tidigare har gjorts av den ideella sektorns verk- samhet inom den sociala omsorgen och då i betänkandet Frivilligt socialt arbete – kartläggning och kunskapsöversikt (SOU 1993:82). Delegationen skall också redogöra för hur situationen för idéburna vårdgivare ser ut i andra länder när det gäller omfattningen av verk- samheten och under vilka förutsättningar vårdgivarna verkar. Utvecklingen inom EU när det gäller villkoren för idéburna vård- givare skall också belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;Lyfta fram exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Delegationen skall inledningsvis även lyfta fram exempel på offentligt finansierad hälso- och sjukvård och äldreomsorg, både i och utanför Sverige, som i dag drivs av idéburna vårdgivare eller små företag. Sådana verksamheter kan tjäna som exempel på hur hälso- och sjukvård och omsorg kan bedrivas men även visa på de hinder och problem som idéburna vårdgivare och små företag möter samt dessa verksamheters betydelse och konsekvens för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft26"&gt;Etablering och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Utredningen om Vårdens ägarformer framhåller i sitt slut- betänkande Vårda vården (SOU 2003:23) att idéburna vårdgivare till skillnad mot vinstutdelande bolag inte kan söka sig till aktie- marknaden och riskkapital för finansiering av investeringar och rörelsekapital. Banker och andra låneinstitut anses av utredningen ha relativt begränsade erfarenheter av kooperativ, ideella före- ningar, ekonomiska föreningar och stiftelser. Vårdavtalens korta löptid kan försvåra möjligheten att få fram kapital för investeringar och betalningsöverenskommelser i avtalen kan ställa krav på att vårdgivaren har ett visst rörelsekapital. Länder med betydande inslag av vårdgivare utan vinstutdelningssyfte har ofta olika system för att underlätta kapitalförsörjningen som exempelvis skattefrihet för överskott som används för utveckling. Utredaren skall se över vilka initiativ som kan behövas för att villkoren för idéburna vård- givare i möjligast mån skall kunna likställas med villkoren för mer kommersiellt inriktade vårdgivare bl.a. när det gäller etablering av verksamhet och kapitalförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft26"&gt;Samverkansformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Idéburna vårdgivare och små företag kan ha sina fördelar främst genom småskaligheten och att verksamheten utvecklas och leds nära patienterna och brukarna. Det kan till exempel handla om verksamheter med särskild språklig eller kulturell kompetens. För de idéburna vårdgivarna, liksom för andra små företag, kan små- skaligheten medföra nackdelar. För en rad funktioner som inköp, ekonomiadministration, juridisk kompetens, avtalsteknik, hante-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2006:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;ring av anbud och IT- och informationssystem behöver idéburna vårdgivare och små företag på grund av sin småskalighet ofta nätverk eller andra former för samverkan för att kunna konkurrera med större aktörer. Delegationen skall därför redogöra för vilka existerande organ för samverkan som finns samt lämna förslag till hur förutsättningarna och metoderna för nätverk kan utvecklas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft26"&gt;Lagen om offentlig upphandling och äldreomsorgen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Regeringen framhöll i propositionen 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre, att en utredning bör tillsättas med uppgift att göra en översyn av villkoren när kommunerna skall bedriva äldreomsorg i andra former än i egen regi. Möjligheterna att göra detta på annat sätt än efter upphandling enligt bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offentlig upphand- ling (LOU) skall därvid analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Som skäl anfördes bl.a. att en upphandling innebär ett omfat- tande arbete både för kommunen och för entreprenörerna. För verksamheterna som skall upphandlas kan själva upphand- lingsförfarandet skapa oro både hos de äldre och hos personalen om hur vården och omsorgen kommer att utformas av en eventuell ny vård- och omsorgsgivare och med delvis ny personal. Regel- verket kring offentlig upphandling är dåligt anpassat till de sär- skilda omständigheter som råder när det gäller äldreomsorgen. Ett enklare förfaringssätt än en offentlig upphandling kan då under- lätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Mot bakgrund av ovanstående skall delegationen därför göra en analys av hur bestämmelserna i LOU förhåller sig till de särskilda omständigheter som råder när det gäller äldreomsorgen. I det arbetet skall särskild hänsyn tas till den fortsatta beredningen av Upphandlingsutredningens betänkande Nya upphandlingsregler 2 (SOU 2006:28). Delegationen skall även samråda med Nämnden för offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Delegationen skall lämna förslag på åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för idéburna vårdgivare och små företag som vill verka som komplement i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Delegationen skall även, när så anses nödvändigt, identifiera behov av sådana författningsändringar som är nödvändiga för att uppnå målen med de föreslagna åtgärderna. Föreslagna åtgärder skall syfta till att hitta metoder för att likställa villkoren mellan idéburna vårdgivare och andra mer kommersiellt inriktade vård- givare. Åtgärderna får dock inte medföra att förutsättningarna för en kategori vårdgivare försämras eller att konkurrensen på annat sätt snedvrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Idéburna vårdgivare och små företag med verksamhet i Sverige konkurrerar bl.a. med vårdgivare i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Delegationens förslag måste därför vara förenliga med &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principer om fri rörlighet och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Delegationen skall följa det arbete som drivs av andra utred- ningar och myndigheter och som kan påverka de förslag som delegationen avser att lämna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Delegationen skall genomföra sitt uppdrag i samråd med före- trädare för idéburna organisationer, brukare, kommuner, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och andra berörda organisationer, myndigheter och statliga kommittéer för att kunna fånga upp olika intressenters synpunkter på och om idéburna vårdgivares deltagande i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Förslagens konsekvenser skall redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474). Särskild vikt skall läggas vid att redovisa förslag till finansiering i de delar för- slagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för det allmänna liksom i vilken utsträckning förslagen påverkar den kommunala verksamheten och självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2006:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Tidsplan för arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft5"&gt;Delegation skall senast den 1 april 2007 lämna ett delbetänkande med en kartläggning över verksamhet som bedrivs av idéburna organisationer samt exempel på sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft5"&gt;Delegationen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 1 mars 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft5"&gt;(Socialdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337173x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p618 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft4"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p229 ft8"&gt;Tilläggsdirektiv till Delegationen om villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p620 ft23"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p229 ft91"&gt;för idéburna organisationer inom den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p620 ft91"&gt;2007:63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p229 ft94"&gt;offentliga hälso- och sjukvården och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td122"&gt;&lt;P class="p229 ft23"&gt;äldreomsorgen (S 2006:02)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 3 maj 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;Ändring av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft5"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 12 april 2006 har den dåvarande vård- och äldreomsorgsministern i Socialdepartementet tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda villkoren för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Enligt direktiven (2006:42) skulle ett del- betänkande lämnas senast den 1 april 2007 och ett slutbetänkande senast den 1 mars 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft5"&gt;Uppdraget inskränks till att istället enbart omfatta en kart- läggning över verksamhet som bedrivs av idéburna organisationer samt lyfta fram exempel på sådan verksamhet. Ett slutbetänkande skall lämnas senast den 1 juni 2007. Därmed skall delegationen ha slutfört sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft5"&gt;(Socialdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;P class="p624 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft33"&gt;Att tolka budskapen i vårdmöten över kultur- och kunskapsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft96"&gt;Lisbeth Sachs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft96"&gt;Docent i socialantropologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft5"&gt;Jag har funderat en hel del på hur jag bäst ska kunna bidra till behovet av reflektion som delegationen inbjuder till i sina arbets- seminarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft5"&gt;Jag kan ju bara utgå från det som är mitt ämnesområde och de erfarenheter jag fått genom min egen forskning. Det blir därför en kombination av konkreta fallbeskrivningar och några begrepp som jag tror är grundläggande för det framtida arbetet kring den etniska mångfaldens problematik i vård och omsorg &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;det som jag är ombedd att tala om här. Jag kommer också avslutningsvis att beröra det jag ser som något av ett paradigmskifte inom medicinsk forskning kring alternativa behandlingsval &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;något som jag menar kan leda till en förändrad syn på sådana behandlingars legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft5"&gt;Som antropolog har jag ägnat mig åt hälso- och sjukvårdsmöten mellan människor med olika kultur och kunskap. Mina studier har givit mig fruktbara möjligheter att tänka på svensk vård med hjälp av människor från andra världar. Jag har fått syn på hur de kultu- rella uttrycken för hälsa, sjukdom och medicinsk verksamhet kon- tinuerligt byggs och förändras i möten mellan kunskapsvärldar; mellan medicinskt utbildad personal och människor med helt andra kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft5"&gt;Frågor som antropologen ställer kring hälsa och sjukdom är ofta grundade i någon form av kommunikationsproblematik. Man stu- derar hur behandling och terapi bedrivs och kommuniceras, och man vill kunna beskriva hur idéer kring sjukdomskategorier upp- kommer och förmedlas &lt;SPAN class="ft26"&gt;i den lilla situationen &lt;/SPAN&gt;och hur just det situ- ationella i sin tur avspeglar samhällets sjukvårdspolitik, medicinska etik och grundläggande ideologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft5"&gt;När vi vill fokusera på &lt;SPAN class="ft26"&gt;den &lt;/SPAN&gt;etniska, språkliga och religiösa mång- fald som dagens svenska hälso- och sjukvård har att möta, frågar man sig hur den komplicerade kunskapsöverföringen ser ut när både kultur och olika erfarenheter och idéer skiljer sig. Jag har valt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;att ta upp ett par exempel på &lt;SPAN class="ft26"&gt;hinder &lt;/SPAN&gt;som jag kan se när viktiga bud- skap kring en persons hälsa ska kommuniceras, men där personens tolkning leder till handlingar som blir problematiska för den som ansvarar för vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Många av de människor med annan etniskt bakgrund som kom- mer in i svensk hälso- och sjukvård, har &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;i sina hemländer haft tillgång till &lt;SPAN class="ft26"&gt;hälsokontroller&lt;/SPAN&gt;. Mina erfarenheter bland en grupp tur- kiska arbetsinvandrare som kom till Sverige i slutet av 1960- och början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till förorterna Tensta och Rinkeby är att just hälsokontrollerna var något av det mest exotiska som de mötte här. Att gå till en läkare när man inte var sjuk var något märkligt. Att vi i Sverige genom den medicinskt tekniska utvecklingen har medel och möjligheter att undersöka människans inre och uttala sig om subtila förändringar som inte känns, dvs. att man är sjuk utan att känna sig sjuk, är något exotiskt i sig. När man dessutom genom samma medicinska teknik kan få besked om att man är frisk fast man verkligen känner sig sjuk, frågar man sig vad det är för läkare och vård vi har i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft26"&gt;Perceived &lt;NOBR&gt;ill-health&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft26"&gt;No disease&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft26"&gt;I l l n e s s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft26"&gt;D i s e a s e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft26"&gt;No illness&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft26"&gt;Perceived health&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft5"&gt;Begreppen Illness och Disease har visat sig användbara när man vill reda ut skillnaderna mellan det synliga och det osynliga, det kända och det okända i kroppen. Begreppen introducerades för att skilja patientens subjektiva upplevelse och förnimmelse av sjukdom och lidande som finns rotad i en viss social situation och kultur dvs. (illness) från den biomedicinska synen på ”avvikande tillstånd i olika organs struktur och/eller funktion” dvs. (disease). (där illness och disease överlappar kan man säga att sjukvården har sitt bästa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;behandlingsläge – lidandet motsvaras av patologi som för- hoppningsvis går att behandla).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;I de extremsituationer som jag nämnt finns några av de problem som man måste hantera i en mångfald i vården över kunskaps och kulturgränser. Låt mig ta ett par exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Det första handlar om extremfallen till vänster, illness utan dis- ease.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;De turkiska invandrarkvinnorna som jag lärde känna under flera år inför mitt avhandlingsarbete – ”Onda ögat eller bakterier” &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;hade ofta värk i kroppen. Värken kunde bero på belastning av olika slag men också den s.k. ”svenska värken”, den man fick därför att man längtade hem och var allmänt nedstämd och desorienterad i det nya landet. När kvinnorna sökte hjälp för sin värk fick de reda på att det inte fanns något fel i kroppen. När de efter att ha sökt olika medicinska experter till sist reste till sina läkemän i byn där hemma, blev de genast mycket bättre. (Här kommer vi in på frågor om läkande effekter som jag behandlar i min senaste bok ”Tillit som bot”. Jag återkommer till det senare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;De andra extremfallen till höger, disease utan illness, har direkt med den hälsokontrollerande verksamheten att göra. Kvinnorna från Anatolien kom att kallas, och ofta faktiskt ofrivilligt tas med, till hälsokontroller. När de och deras barn började hälsoundersökas i Sverige och då till exempel fick veta att de bar på en sjukdom, eller ett anlag till en livshotande sjukdom, trodde de inte på läkaren. Ett positivt test på &lt;NOBR&gt;Pap-smear,&lt;/NOBR&gt; dvs. ett eventuellt förstadium till cervix- cancer, eller en skugga på mammografibilden, förhöjda värden vid undersökning av blodtryck och kolesterol, uppfattades av kvin- norna som både oseriöst och obegripligt. Kände man sig inte sjuk så var man inte sjuk. Två syskon som bar på adrenogenitalt syn- drom men som inte hade några symtom ansågs helt friska av för- äldrarna. När läkaren ställde sin diagnos avfärdades den till och med som farlig. När symtom så småningom uppstod tolkade för- äldrarna det så att läkaren genom att säga att barnen var sjuka, när de inte var det, faktiskt hade satt sjukdomen på barnen. Ord från läkemän eller magiker ansågs bära på starka krafter. Ord kunde både läka och skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft5"&gt;Det var också vid sådana här tillfällen då svenska läkare gav besked att de var sjuka när de kände sig helt friska som invandrar- familjerna besökte sina traditionella läkemän och kvinnor i hem- byarna i Anatolien för att få reda på hur det egentligen förhöll sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;De här exemplen är hämtade ur mitt fältarbete för många år sedan. Men själva frågeställningen lever kvar och är lika relevant idag. Det handlar ju om hur det vi uppfattar som självklart och ser som god hälso- och sjukvård kan innebära stora problem för män- niskor med andra kunskaper och annan kulturell bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Men hur ska man då tänka när det gäller hur människor reagerar på, och ibland faktiskt far illa av, en vård som man kan uppfatta som välutvecklad och modern på alla sätt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Jag vill beskriva några bakgrundbegrepp. Det är begrepp som jag ser som väsentliga för en reflektion kring det faktum att rätten till vård i vårt land tillkommer alla människor oavsett kunskaper, idéer och synsätt vad gäller hälsa och sjukdom. Önskemålen om hur man ska bli bemött och behandlad skiljer sig åt. Det handlar om begrep- pen 1) kommunikation, 2) evidensbaserad medicin, 3) autonomi och ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft23"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Alla som arbetar med människor inom hälso- och sjukvård vet att det inte bara gäller att hitta sätt att upptäcka, beräkna och bedöma sjukdomar och sjukdoms risker utan också att hitta sätt att pre- sentera sådana beräkningar och bedömningar för den det angår. Mätvärden ska kommuniceras, biomedicinska samband tydliggöras och olika slags bilder av kroppens inre tolkas och förklaras. Man kan till och med hävda att det huvudsakliga vårdarbetet utgörs av samtal. Och det är i det interaktiva samtalet som båda parternas kommunikativa kompetens är viktig. Att det skulle finnas en neu- tral information är en myt. De som söker vård och information om sitt tillstånd tar &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;till sig nakna fakta. De tolkar alltid fakta med hjälp av sin tidigare förståelse, sina värderingar och sina känslor. De som får rådgivning eller information lär sig det som berör just dem. Fakta är fakta för dem, fakta som laddas med deras egna livserfa- renheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;I mina studier har jag sett hur möten mellan patient och vårdare, där samtalet varit det viktigaste verktyget, kunnat pågå utan att parterna alls blivit medvetna om att de inte talar om samma sak. Det är inte nödvändigtvis så att läkare i allmänhet är medvetna om att deras information omtolkas och kanske förvanskas till det som är möjligt att förstå för patienten. Dessutom är ju som vi sett en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;medvetenhet om att information alltid tolkas på människors egna villkor bara en del av komplexiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att patienter ska kunna bedöma om en läkare är kapabel måste framförallt läkarens kompetens och auktoritet bli överty- gande. Man måste känna tillit till den person som tycks råda över liv och död. Jag vill hävda att tillit är en grundläggande förutsätt- ning för en fungerande vård. I min bok ”Tillit som bot” diskuterar jag placebofenomenet i tid och rum. Hur avgörande tilliten till en viss vårdform egentligen är för läkande, har vi inte så djupa kun- skaper om idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft23"&gt;Evidensbaserad medicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Den evidensbaserade medicinen syftar till att klinisk medicin ska bygga på bästa möjliga vetenskapliga underlag integrerat med den enskilde läkarens kliniska kunskap och erfarenhet &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;eller med andra ord: ”vara en praktisk filosofi, som innebär att varje åtgärd i sjuk- vården ska vara baserad på bästa möjliga tillgängliga kunskap”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Den evidensbaserade medicinen som alltmer kommit att upp- fattas som en eftersträvansvärd vårdform ställer speciella krav på människor i vårdmöten. Förutom det jag har sagt om kommunika- tion av medicinska budskap, finns i vår värld idag en så utvecklad forskning att läkare själva säger sig ha problem att följa med i den. Forskningen rusar framåt och den kliniska verksamheten hinner inte med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Det finns därför en komplexitet i evidensbaserad medicin som har sin tyngdpunkt i själva kommunikationen av de vetenskapliga resultaten. Men det är inte bara svårigheterna i information och interaktion som orsakar problem. I olika studier framgår också att det finns osäkerheter där den kliniska verksamheten måste pågå samtidigt som forskningen leder till nya insikter. Det gäller fram- förallt vissa cancersjukdomar och deras behandling. Evidensbaserad medicinsk vård ställer mycket stora krav på dagens läkare. Men hur sådana krav hanteras har enligt min mening inte tillräckligt diskute- rats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;Autonomi och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Autonomi för en sjuk patient i förhållande till experthjälp är en av de grundläggande etiska frågor som delegationen har att ta ställning till. Autonomibegreppet har alltmer kommit att stå för något posi- tivt inom sjukvård och medicinsk behandling. Vad det får för bety- delse är ännu inte utrett i djupstudier kring patientens rättigheter. Den litteratur som finns rör framförallt situationer där patienter inte kan föra sin egen talan, t ex hos små barn, vid demens eller i livets slutskede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;I studien kring Patientens rätt som jag deltog i vid Socialstyrel- sen (2003) och som tog upp frågan om ”second opinion”, såg vi på autonomibegreppet som den ambition man sätter upp för att ge patienten en frihet att välja hur han/hon ska behandlas vid en all- varlig diagnos. Undertexten i berättelserna som vi samlade in bland ett antal cancer patienter talar ett klart språk. Här är samtliga per- soner vilsna när det gäller att utnyttja valfriheten. Vid diagnostill- fället slår en mörk vägg mot patienten och det innebär att allt annat avstannar. Nu gäller bara att på alla sätt ta sig fram till den hjälp som behövs för att överleva. Sätten att göra det är olika men under alla fantasifulla och varierande sätt att söka efter rätt behandling, finns ett rop på hjälp. ”Hur ska jag överleva? Vem ska ta ansvaret för att jag får den vård jag behöver? Vem har den sakkunskap som behövs för att råda mig i den här situationen?” Att ge en människa autonomi måste naturligtvis hela tiden vägas mot de behov av sak- kunnig hjälp som finns. I materialet står en önskan om råd och hjälp från patientens sida mot värdet av att ge patienten autonomi och eget ansvar från de medicinskt ansvarigas sida. Kanske bland annat därför att den evidensbaserade medicinen inte var entydig i just de här fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft5"&gt;Låt mig spegla den här situationen mot de turkiska kvinnornas reaktioner när de fick information om att dom var sjuka utan att känna av det. De tyckte &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;att läkarna i Sverige hade tillräckliga kunskaper. De sökte sig till en s.k. ”second opinion” i sitt hemland bland läkemän som har en annan syn på sjukdomsorsaker och behandlingar. Samtidigt är dom ju svenska medborgare och ansva- ret för deras hälsa ligger då ytterst inom svensk hälso- och sjuk- vård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft6"&gt;Eller vem har egentligen ansvaret för beslut om behandlings- strategi vid allvarlig sjukdom hos en patient idag? Enligt medicinsk tradition alltsedan begynnelsen skall läkaren göra allt för att utifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;sina medicinska kunskaper hjälpa patienten. När man fört fram frå- gan om individperspektivet och patientens rätt inom hälso- och sjukvården har man samtidigt öppnat för en motsättning vid behandling av svår sjukdom. Det gäller inte bara för patienten som får svårigheter att själv ta beslut, utan också för de personer inom vården som enligt lagstiftningen har ansvar för att patientens hälsa ska komma i första rummet. Ansvaret innebär att vetenskap, sak- kunskap och beprövad erfarenhet ska styra behandling. Var ska egentligen ansvaret ligga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Kraven som har införts för att stärka patientens ställning har ställts på &lt;SPAN class="ft26"&gt;vårdgivaren &lt;/SPAN&gt;i hälso- och sjukvårdslagen och på hälso- och sjukvårds&lt;SPAN class="ft26"&gt;personalen &lt;/SPAN&gt;i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Det är grundläggande frågor som ändå blir svåra när man tänker på etnisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Individuellt anpassad information &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;(men som framgår av de fall- beskrivningar jag tagit upp kan man aldrig komma ifrån att dom alltid tolkas på grundval av speciella kunskaper och livs- erfarenheter i en speciell kultur)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Möjlighet att välja behandlingsalternativ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;(vilket ju också i vissa fall kan innebära att resa till ett hemland där betrodda magiker och läkemän med helt andra sätt att se på sjukdom och behandling tar sig an utvecklingen – ger behandlingar eller råder personen att göra något som man kanske inom svensk sjukvård anser är helt förkastligt)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Möjlighet att få förnyad medicinsk bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;, s.k. ”second opi- nion” (även här kan det gälla alternativa bedömningar av olika läkemän och kvinnor utanför svensk kontroll).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Det jag har tagit upp om rätten till alternativa behandlingsval gäller ju inte bara de människor som kommer från andra samhällen och länder. Det har visat sig att människor överlag alltmer använder sig av alternativa och komplementära behandlingsmetoder vid sjuk- dom. För att på ett mer organiserat och medvetet sätt möta sådana strömningar har man i västvärlden på senare år skapat forsknings- centra där man vill söka kunskap om olika behandlingsmetoder utanför skolmedicinen för att på sikt kunna integrera dem i vardag- lig hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Också i Sverige har ett sådant center nyligen skapats. På KI finns sedan ett år tillbaka Osher Centrum för Integrativ Medicin (OCIM). Att man på KI börjat intressera sig för de här frågorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;har bl.a. sin grund i vad som kommit fram vid en del uppmärk- sammade neurofysiologiska experiment. Där har man med hjälp av en s.k. &lt;NOBR&gt;Pet-kamera&lt;/NOBR&gt; kunnat följa hur hjärnan hos två grupper perso- ner &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;som fått placebo respektive ett morfinpreparat &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;svarar på samma introducerade smärta. Hjärnan svarar på samma sätt om människor &lt;SPAN class="ft26"&gt;förväntar &lt;/SPAN&gt;sig smärtlindring – något som också upplevdes i båda fallen. Det är den här forskningen som gör att jag tycker att det är befogat att tala om ett paradigmskifte när det gäller kunska- per om människors tillit till behandlingar och vårdmöten. Kunska- perna man får anser forskarna med tiden ska kunna bli användbara inom all slags hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Jag menar att man genom den här satsningen klart visat att man börjar grundforska kring känslor och den inneboende kraft som människor har och som har med hälsa och sjukdom att göra. Neurofysiologerna har enligt min mening genom sina studier av placeboeffekter faktiskt kunnat visa att såväl sockerpiller som magiska behandlingsmetoder har effekter om tilliten finns med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;De första forskningsprojekten har påbörjats och en professor är under tillsättning vid Osher Centrum. Neurofysiologen Martin Ingvar har sökt professuren och sitter i ledningsgruppen, dit jag också knutits som sakkunnig. Två sådana Center finns sedan ett antal år i USA bl.a. vid Harvard Medical School.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Verksamheten inom forskningen har tre huvudsakliga inrikt- ningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Forskning om verkningsmekanismer och effektivitet för behand- lingsmetoder som inte är representerade i den etablerade hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Forskning gällande integration av biologisk och psykologisk kunskap av relevans för fysisk och psykisk hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Samhällsvetenskapligt och/eller folkhälsovetenskapligt inriktad forskning kring användande av integrativ medicin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Det jag försökt göra med mitt inlägg här är att använda fallbeskriv- ningar som spegel för en möjlig reflektion kring vår egen vård. Givetvis sker förändringar för andra och tredje generationens invandrar- och flyktingkvinnor. Unga kvinnor som anpassas in i det svenska samhället blir inte sällan storkonsumenter av akut sjukvård här. Bristen på den äldre generationens visdom i deras närhet, nya kunskaper om att man kan bära på sjukdom utan att det känns, nya ansvarsområden vad gäller de små barnen och inte minst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p644 ft5"&gt;till exempel längtan efter det smärtfria födandet, gör att dessa kvinnor söker svensk vård i allt större utsträckning. Den ständiga folkvandringen och flykten från länder utanför vår värld till oss öppnar upp nya perspektiv på och ett nytt intresse för kommuni- kation mellan människor i sådana vårdmöten. Och det är just detta som utredningen av delegationen för mångfald inom vård och om- sorg har att beakta i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft5"&gt;En diskussion om mångfald i vården måste naturligtvis utgå ifrån att den svenska sjukvården redan är på väg att utveckla en mångfald av vårdformer, men att kunskaperna om hur den ska hanteras i praktik, regelverk och utbildning blir en stor utmaning för fram- tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;P class="p624 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft97"&gt;”Governance” − en utmaning för staten och för demokratin?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft98"&gt;Erik Amnå, professor i statskunskap, Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet med medverkan av pol. mag. Alexander Lowejko&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft5"&gt;Över stora delar av världen står begreppet governance i centrum för diskussioner om både hur samhället styrs och hur det borde styras. Det används både som en beskrivande och som en norme- rande term. Till skillnad från ”government” där ett politiskt cent- rum auktoritativt styr allt från initiering till genomförande av ett politiskt program, har begreppet governance vunnit terräng som ett mer adekvat synsätt på nutida samhällsrelationer. Det kan ses som ett försök att finna en bättre avbildning av nationalstaternas svårig- heter att ensamt mobilisera såväl de finansiella resurser som den legitimitet en modern samhällsstyrning behöver. Det gäller särskilt i sammanhang av ökad komplexitet där många olika aktörer – poli- tiska, ekonomiska och ideella – agerar på flera nivåer och samord- nar sina insatser inom vad som bäst kan liknas vid nätverk. Dessa så kallade &lt;NOBR&gt;governance-nätverk&lt;/NOBR&gt; med ömsesidigt resursberoende och samarbete framställs rentav som en fjärde form av samhällsorgani- sering vid sidan om den statliga hierarkin (styrning), den privata marknaden (konkurrens) och det ideella civilsamhället (deltagande genom samtal). &lt;NOBR&gt;Governance-begreppet&lt;/NOBR&gt; kan också brukas i mer normativa syften. Det kan framställas som något eftersträvansvärt för att det svarar mot idéer och värden man åtrår, en dämpad roll och ett minskat utrymme för staten till exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft5"&gt;I den här översikten presenteras hur det här synsättet på sam- hällsstyrning växer fram dels för att beskriva framträdande drag i samtida politiska styrprocesser, dels som ett mer ideologiskt färgat reformprogram. Här för också en diskussion om vad governance betyder för särskilt statens roll och demokratins utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;I stora delar av världen står begreppet governance i centrum för diskussioner om hur samhället styrs och borde styras. Från kom- munal till global nivå är governance föremål för en intensiv upp- märksamhet inom såväl samhällsforskning som politiskt och admi- nistrativt utvecklingsarbete. Det används både som ett beskrivande begrepp och som ett normerande begrepp. Inte alltid hålls dessa båda aspekter isär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-begreppets&lt;/NOBR&gt; globala utbredning förklaras förmodli- gen med att det både fångar upp och förstärker två breda trender i samhällsutvecklingen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Fastän det inte dominerar alla politikområden eller arenor för politi- skapandet, så har &lt;SPAN class="ft80"&gt;governance &lt;/SPAN&gt;blivit det förhärskande politiska re- gleringssättet i vår rika, funktionellt differentierade, mångkulturella och demokratiska samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;(Benz &amp; Papadopouls 2006a:1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Den ena handlar om finansiell ansvariga, effektiva och ansvarsut- krävande organisationer. Ofta går den under engelska namn som ”corporate governance” när det gäller den nya förvaltningsteorin ”New Public Management” respektive ”good governance” inom biståndspolitiken och inte minst Världsbankens propagerande för begreppet och tillhörande ”best practices”. Det handlar om sär- skilda kvaliteter i den administrativa praktiken i myndigheter och andra organisationer som verkställer politiska beslut; inkluderingen av anställda, ägare eller intressenter i vid mening i organisationen. Här betonas förankring, delaktighet och deltagande. Men här innefattas också förutsättningarna för dessa processer såsom rätts- statlighet och genomskinlighet. Att just Världsbanken på detta sätt själv vidgade sin ekonomiska agenda till att omfatta också klara politiska värden utgör också i sig ett intressant exempel på gover- nance. En ekonomisk organisations intressen kläs också uttryckli- gen numera i ett politiskt språkbruk, vilket i sin tur också kan avspegla en maktambition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-diskussionerna&lt;/NOBR&gt; vetter åt en flerdimensionell kritik av den traditionella staten. Man ifrågasätter statens legitimitet och kritiserar samtidigt det byråkratiska, oekonomiska och ineffektiva sätt staten sköter sina uppdrag på. En insikt om statens tillkorta- kommanden glider på det viset nästan omärkligt över i en argu- mentation för statens tillbakadragande eller åtminstone mot statens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;traditionella hierarkiska styrning av samhällslivet. Därtill tycks den svenska statens dåliga ekonomi under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; krisår ge en sär- skild anledning att i vårt land ifrågasätta statens effektivitet att hantera sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Begreppet förknippas med stora potentialer för att öka effekti- viteten men också för att fördjupa demokratin och legitimiteten i de offentliga åtagandena. Det får ibland närmast ställning som ett metabegrepp, en &lt;NOBR&gt;politisk-administrativ&lt;/NOBR&gt; överideologi. Det är därför ingen överdrift att påstå att det är ett generellt standardsättande och normgivande riktmärke i samtida policyutveckling och sam- hällsarbete. Det blir ett ”catchword” som kamouflerar många olika strävanden och ärenden. Därmed löper det naturligtvis också risken att rymma så många synsätt och företeelser att varje försök att pre- cisera en mer stringent betydelse omintetgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Syftet med den här översikten är att vara ett klargörande, nyan- serande och kritiskt diskussionsunderlag kring &lt;NOBR&gt;governance-begrep-&lt;/NOBR&gt; pet från demokratisynpunkt. Närmare bestämt är det tre frågor som särskilt ska belysas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Hur kan man förstå den samtida &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;framväxten &lt;/SPAN&gt;av governance som en beteckning för ett nytt slags samhällsstyrning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Hur &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;används &lt;/SPAN&gt;begreppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vilka &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;konsekvenser &lt;/SPAN&gt;kan en utveckling mot ökade inslag av governance i &lt;NOBR&gt;policy-processerna&lt;/NOBR&gt; tänkas ha för demokratin i allmänhet och civilsamhället i synnerhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Källmaterialet utgörs huvudsakligen av texter ifrån den pågående internationella samhällsvetenskapliga debatten inom framförallt statsvetenskap och sociologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;2 ”Governance”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Framväxten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Synen på staten som samhällsaktör har förändrats. Statens domine- rande roll är ifrågasatt. Staten har inte bara blivit mer uppluckrad, sårbar eller öppen gentemot sina ”undersåtar”. I en tid av globalise- ring och ökad samhällelig komplexitet är det hart när omöjligt för staten att styra. Därför har staten också blivit mer beroende av andra externa aktörer. Det tycks som om staten allt mera sällan själv förmår uppbåda tillräckliga resurser för att genomföra poli- tiska reformer. Eller har den bara bytt skepnad? Spelar en illa upp- daterad begreppsvärld oss bara ett spratt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft5"&gt;Governance betecknar i de sammanhang sådana processer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft11"&gt;… i alltmer komplexa och fragmenterade samhällen, där staten inte längre har förmågan att styra på egen hand, genom vilka en samhälls- ordning i någon grad upprätthålls, mål fastställs, politiken utvecklas och service levereras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;(Atkinson 2003:103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Därtill kommer att omgivningen blivit mer ostyrbar. En viktig aspekt i &lt;NOBR&gt;governance-diskussionerna&lt;/NOBR&gt; gäller växande svårigheter för en offentlig aktör – stat, landsting eller kommuner – att mobilisera tillräckliga resurser för att vidta åtgärder inom olika politiska fält. Det kan exempelvis gälla stora investeringar inom flyg, järnväg och vägar. Partnerskap som överskrider de formella och rättsliga grän- serna mellan olika samhällssfärer kan då övervägas. Det kan framstå som en lösning där flera av de inblandade, inte minst finansiellt och kunskapsmässigt, skulle kunna bidra till lösningar som gynnar dem alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Men det kan också gälla att upprätthålla samhällsservicen inom personalintensiva omsorgsförvaltningar för psykiskt sjuka eller funktionshindrade, ensamma, gamla och barn. Där efterfrågas i synnerhet frivilliga, dvs. obetalda insatser av ideella, inte minst kvinnor. Deras medverkan kan exempelvis organiseras med hjälp av frivilligcentraler och volontärverksamhet som kommunala förvalt- ningar administrerar direkt med enskilda medborgare. Det kan också ske genom upphandling och kontraktering av organisationer inom det civila samhället, kanske i samband med att delar eller en hel offentlig verksamhet förs över i privat/ideell regi. I historiskt ljus rör det sig inte sällan om att föra tillbaka verksamheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;välfärdsstaten en gång övertog från ideella organisationer som bedrev social verksamhet, utbildning etcetera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;När staten saknar både resurser och legitimitet i tillräcklig omfattning för att ensam sköta styrningen av politiken och sam- hällsförvaltningen tvingas den samarbeta för att importera dessa ”bristvaror” i utbyte mot delad auktoritet i processer där alltså många externa aktörer måste samordnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Politisk makt och institutionell kapacitet härleds i mindre och mindre utsträckning ur statens formellt konstitutionella makt utan mer ur en förmåga att hålla samman och koordinera resurser från offentliga och privata aktörer och intressen. (Peters och Pierre 2001:115)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;”Governance” är inte bara svåröversatt. Det är också svårt att defi- niera. Forskarna tycks lägga in tämligen olika innebörder i begrep- pet. Den här uppräkningen är bara ett exempel för att visa hur olika analytiker väljer att förstå begreppet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Pierre &amp; Peters betraktar governance som ett samlingsord för hela &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;styrelseprocessen &lt;/SPAN&gt;– government &lt;SPAN class="ft26"&gt;inklusive &lt;/SPAN&gt;governance, dvs. både staten i sin gamla styrsystem och staten i dess nya skep- nad som väsentlig aktör i nätverksliknande relationer (2000:1);&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Andra menar tvärtom att governance står i motsatsförhållande till government eller att governance vuxit fram som en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;kritik av government&lt;/SPAN&gt;. De hävdar att governance är en annan styrnings- form bortom den traditionella styrformen (Rhodes 1996, 1997; Björk m fl &lt;NOBR&gt;2003:21-22);&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Åter andra, exempelvis Jessop, menar att government är insti- tutioner och aktörer som agerar medan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;governance är proces- serna för government;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kooiman ser governance som ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;resultat &lt;/SPAN&gt;av olika typer av governing; interaktionen kan vara antingen i form av inbland- ning, samspel eller intervention (Kooiman 2003);&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Sørensen och Torfing (2005: 197) ser vad de kallar governane- nätverk som:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;en ganska stabil horisontell artikulering av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;sinsemellan beroende&lt;/SPAN&gt;, men operationellt autonoma aktörer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ii.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;vilka samspelar genom &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;förhandlingar &lt;/SPAN&gt;av samtal, diskussioner och intensiv maktkamp,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;iii.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;som äger rum inom ett &lt;/SPAN&gt;ganska institutionaliserad ramverk &lt;SPAN class="ft5"&gt;av regler, normer, kompetens och sociala idéer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;iv.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;vilka är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;självreglerande &lt;/SPAN&gt;inom externt givna gränser, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;v.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;som bidrar till produktionen av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;offentliga syften &lt;/SPAN&gt;i en bred känsla av visioner, idéer, planer och regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Men bristen på entydighet bör inte undanskymma att begreppet ändå kan fånga något väsentligt. Det vore att kasta ut barnet med badvattnet. Viktigast för den här översikten är att beskriva de bak- omliggande synsätten på staten och den samtida politiken som dis- kuteras i forskningen kring governance. I huvudsak kan man urskilja två sådana synsätt. Det ena är som en beskrivning av hur det går till när staten anpassar sig till förändringar i sin omvärld. Den andra är ett begrepp om vad staten får för roll när det gäller att samordna många olika aktörer kring handlingar för ett gemensamt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kognitivt förändringstryck&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-diskussion&lt;/NOBR&gt; utvecklas i samma takt som den gamla för- ståelsen av staten och statsförvaltningen som färgas av den byrå- kratiska idealtypen överensstämmer allt mindre med hur staten verkligen ser ut och opererar. Det gäller hela den liberaldemokra- tiska föreställningen om staten som en neutral verkställare av de lagar som stiftats av parlamentet och de förordningar som utfärdats av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I åtminstone fyra avseenden har de antaganden som den klas- siska byråkratimodellen bygger på ifrågasatts (Kjær 2004). För det första utför statsförvaltningen i växande utsträckning mer än snävt reglerande uppgifter; en stor del handlar om att ge samhällsservice. Men den senare typen av samhällsförvaltningen innehåller moment som går långt utanför en klassisk byråkratroll. Med tiden fungerar den traditionella hierarkiska kontrollen som modell allt sämre för denna stora del av samhällsförvaltningen. Politiken expanderade demokratins räckvidd långt utöver den smala rättsstatens domäner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;För det andra kom allt starkare individualiserade pluralistiska värderingar i konflikt med den korporatism där stora organisatio- ner representerade mer kollektiva intressen. Från en renlärig byrå- kratisynpunkt innebar korporatismen att det organiserade, sektori- serade civilsamhället gjorde ett slags by &lt;NOBR&gt;pass-operation&lt;/NOBR&gt; förbi den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;representativa demokratin och dess generella välfärdsmodell. Ansvaret för den typen av statliga beslut kunde inte utkrävas i all- männa val utan blev mer ”privatiserade” till civilsamhällets interna demokratiska processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För det tredje omkullkastade internationaliseringen av ekono- min, tydliggjort med &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet,&lt;/NOBR&gt; den nationella suveräniteten som förutsättning för den gamla förvaltningsmodel- len. Aktörer inom nationalstaten var exempelvis inte längre enbart beroende av den nationella skattebasen utan kunde få loss medel ur övernationella fonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;En betydande utmaning för det gamla synsättet på staten och statsförvaltningen kom, för det fjärde, också från &lt;NOBR&gt;politiskt-ekono-&lt;/NOBR&gt; miskt håll. Utifrån rationalistisk teori ifrågasattes rimligheten i att bortse från att också byråkrater handlar i egenintresse för att exempelvis få sina budgetar att växa men också att tillfredsställa alltmer professionella medarbetares krav på delaktighet och infly- tande. Det gäller exempelvis att kunna möta kompetenta medarbe- tares och medborgares krav på delaktighet och insyn – till skillnad från gamla tiders underdåniga utförande av order. En liknande utvecklingsriktning går från centraliserat beslutsfattande där implementeringen förväntas ske mer eller mindre slaviskt på lokal nivå till en ”framförhandlad självstyrning” (Sterling 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Dessa insikter och värderingar gjorde tillsammans att jakten på nya synsätt och nya modeller intensifierades under slutet av det förra århundradet. En av dem kom att sammanfattas som ”New Public Management” (NPM). På det sättet försökte man överföra principer från det privata näringslivet till den offentliga sektorn, till exempel genom att ersätta regelstyrning med mål- och resultatstyr- ning. Dörrarna öppnades också för privatisering av den statliga infrastrukturen, främst i Storbritannien under Thatcher och i USA under Reagans ledning. De ideologiska förändringar deras politik stod för i form av New Public Management satte in den offentliga sektorns uppgifter i ett nytt perspektiv (Björk m.fl. 24). Nära knuten till denna utveckling är också konkurrensutsättningen av inte minst chefstjänster och serviceproduktionen. Men den mest utbredda praktiska tillämpningen av NPM är nog ändå decentrali- seringsreformerna inom till exempel skolans område, &lt;NOBR&gt;beställar- /utförarmodeller&lt;/NOBR&gt; inom stora delar av den offentliga förvaltningen liksom entreprenader inom olika serviceområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft5"&gt;Till NPM kan man också föra de idéer om brukarinflytande som vi vanligtvis kanske förknippar mer med demokratireformer än för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;valtningsmodeller. Poängen här är dock att i kontrast mot den centrala hierarkiska styrningen som tilldelar medborgaren en ställ- ning som underordnad och undersåte, argumenterar NPM för att bemäktiga ”kunderna” och göra verksamhetsansvariga chefer ansvariga inte bara uppifrån gentemot sina chefer utan underifrån av brukarna. På det sättet bröts det hierarkiska ”top &lt;NOBR&gt;down”-syn-&lt;/NOBR&gt; sättet ned med löfte om att ge plats åt ett ”bottom &lt;NOBR&gt;up-”perspektiv&lt;/NOBR&gt; på den offentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vill man, kan man se flera av dessa förändringar som ett svar på den demokratiska utveckling och fostran som lett till att medbor- garna frigjorts från underordning och i stället tagit plats och höjt sin röst med självrespekt och politiskt självförtroende. Förvalt- ningsreformer som svar på demokratiska landvinningar, om man så vill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Den här dimensionen av &lt;NOBR&gt;governance-begreppet&lt;/NOBR&gt; handlar sam- manfattningsvis om eroderingen av en den klassiska byråkratiska organisationsmodellen. Bakgrunden är en mestadels kognitivt base- rad kritik av de gamla styrsystemens kapacitet att hantera den vär- demässiga och demografiska mångfald liksom den allmänna indivi- dualisering som egentligen den demokratiska utvecklingen lett till. Den noterar empiriskt hur länk efter länk i en rätlinjig och enkel- riktad styrkedja brister. I förlängningen av dessa empiriska iaktta- gelser iscensattes försök att hitta former som reparerar förlusterna ifråga om effektivitet och legitimitet. Många av dem innebar imita- tioner av modeller som utvecklats inom det privata näringslivet, andra lånar in föreställningar från framför allt civilsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;Mer konkret innebär governance som politisk strategi inte sällan att man också ingår finansiella partnerskap eller handlar upp och kontrakterar entreprenörer från näringslivet eller civilsamhället för specifika serviceåtaganden. Bakom en sådan policy kan man ibland, men långtifrån alltid, återfinna ideologiska bevekelsegrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ideologiskt förändringstryck&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Sammanfattningsvis har det här avsnittet visat på olika governance- synsätt på vilken roll som den mer eller mindre förändrade staten har eller bör ha. Pierre och Peters (2005) urskiljer några olika teo- retiska positioner i &lt;NOBR&gt;governance-debatten&lt;/NOBR&gt; utifrån vilka uppfattningar av staten som man utgår från. Det är modeller som skiljer sig åt ifråga om statens roll. Den första modellen är &lt;SPAN class="ft26"&gt;etatistisk &lt;/SPAN&gt;och utgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;från att staten är och bör förbli den huvudsakliga aktören i sam- hällsstyrningen. Den är en tämligen stereotyp föreställning av närmast idealtyp med en fortsatt stark tilltro till statens suveräna styrkapacitet. Mycket government, litet governance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Den andra &lt;NOBR&gt;governance-modellen&lt;/NOBR&gt; är den &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;liberal-demokratiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;erkänner och bejakar ett samarbete mellan offentliga och privata sektorn när det gäller att styra samhällsutvecklingen. Det är för- visso inget jämlikt förhållande; staten har rätt att välja ut de lämp- liga företrädarna för de olika intressen och sektorer som utgör ganska stabila och svårforcerade segment i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Den tredje modellen är den &lt;SPAN class="ft26"&gt;statscentrerade &lt;/SPAN&gt;ger såväl staten som det civila samhället bestämda roller. Staten är inte i toppen av en styrhierarki utan snarare inbäddad i ett starkt civilsamhälle. Den gör prioriteringar och sätter mål men det sker i ett institutionellt utbyte med organiserade intressen. Den påminner om den skandi- naviska samhällsmodellen inklusive också dess svårigheter att anpassa till förändrade yttre, ekonomiska villkor, menar Pierre och Peters (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Den fjärde, ”&lt;SPAN class="ft26"&gt;governance without government”&lt;/SPAN&gt;, tilldelar den mest blygsamma rollen för de politiska institutionernaav av alla model- lerna. Det handlar här om interorganisatoriska, självstyrande nät- verk (Rhodes 1997). Det är det mest radikala alternativet till klas- sisk ”government” men reser också frågor av både empiriskt slag – finns det ens en antydan till den här utvecklingen på annat än några enstaka &lt;NOBR&gt;policy-fält&lt;/NOBR&gt; – och mer normativt slag – hur ska exempelvis ett samhälle hållas samman och hur ska man kunna utkräva ansvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Governance har dock inte bara blivit positivt mottaget inom det vetenskapliga samfundet. Många forskare ställer sig kritiska till om begreppet är till någon nytta som vetenskapligt begrepp liksom om det handlar om en ny beskrivning av sedan mycket länge bekanta utvecklingsdrag (Kjær 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Governance – en sammanfattande figur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;I följande figur sammanfattas den hittills förda diskussionen. Å ena sidan kan man följa &lt;NOBR&gt;governance-diskussionen&lt;/NOBR&gt; som en beskrivning av hur en rad yttre faktorer påskyndar statens sökande efter legiti- mitet och effektivitet; ett kognitivt förändringstryck. Å andra sidan kan man också uppfatta diskussionen som en ideologiskt driven plädering för radikalt olika uppfattningar om staten, inte minst dess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft5"&gt;storlek och samhällsroll; ett ideologiskt förändringstryck. Längs endera eller båda spåren kan man sedan föra diskussioner om hur staten bör förändras såväl internt som externt i förhållande till medarbetare, brukare, finansiärer respektive producenter inom staten, marknaden och/eller civilsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p676 ft74"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft102"&gt;Kognitivt förändringstryck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft103"&gt;STATEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;•&lt;/SPAN&gt;Politikens expansion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;- legitimitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Internationalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;- effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;• &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Politisk-ekonomi&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Avkorporativisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft41"&gt;Interna styrprocesser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p678 ft74"&gt;Normering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Ideologiskt förändringstryck &lt;/SPAN&gt;Allestädes närvarande stat Staten i ett pluralistiskt samhälle Den starka staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft41"&gt;Nätverk bortom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft41"&gt;Externa styrprocesser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td125"&gt;&lt;P class="p682 ft43"&gt;Personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p420 ft43"&gt;Brukare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p683 ft41"&gt;Partners&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p684 ft43"&gt;Producenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td125"&gt;&lt;P class="p682 ft105"&gt;New Public Mgmt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td125"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td126"&gt;&lt;P class="p420 ft105"&gt;Decentralisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p287 ft105"&gt;Finansiering, kunskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td127"&gt;&lt;P class="p685 ft105"&gt;Upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;3 Svagare stat – starkare demokrati?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;I det här avsnittet ska två kontroverser refereras. Det ena gäller huruvida governance leder till en försvagad stat eller om det bara är så att staten byter skepnad för att till och med stärka sin handlings- kraft. Den andra gäller huruvida &lt;NOBR&gt;governance-nätverken&lt;/NOBR&gt; innebär att den demokratiska infrastrukturen eroderar eller om de öppnar för deltagande från många olika aktörer och därigenom skulle kunna tillföra en ökad öppenhet och pluralism i samhällsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Den här diskussionen är viktig. Den handlar om sådana effekter som är avsedda men också om sådana effekter som inte var avsedda. Den handlar dessutom om både önskvärda och &lt;NOBR&gt;icke-önskvärda&lt;/NOBR&gt; effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Svagare eller starkare stat?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Governance är en styrningsform som inte uteslutande förlitar sig på statens legitimitet, auktoritet och legitimitet. Nya så kallade nätverk, regimer och partnerskap tillskapas som ett svar på en för- svagad stat. Staten urholkas, reduceras, marginaliseras och kom- pletteras. Dess suveränitet minskar steg för steg till följd av globali- sering, europeisering och privatisering. I förlängning av den tanken diskuteras en statslös samhällsstyrning. Men det är möjligt att det mer handlar om en stat på distans, en stat som styr på nya vägar än tidigare. Vi bara inte känner igen den gamla institutionella struktu- ren eller de gamla arenor eller ansiktena på de många aktörer som vi återfinner där (Hysing 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Det finns alltså skäl att kritiskt diskutera påståendet om att sta- tens makt &lt;SPAN class="ft26"&gt;har &lt;/SPAN&gt;minskat. Därmed inte sagt att det kan finnas andra, mer ideologiska skäl, som gör att man &lt;SPAN class="ft26"&gt;önskar &lt;/SPAN&gt;reducera statens inflytande. Vi ska återkomma till de båda frågorna om en stund. Den nya styrmodellen kan ideologiskt byggas upp utifrån en nyli- beral idétradition där man menar att den offentliga servicen bör skötas av andra aktörer än staten under mer marknadslika former. För att komma tillrätta med byråkrati och de effektivitetsproblem som stat, kommuner och landsting har, kan man vilja införa en högre grad av konkurrens inom den offentliga sektorns verksam- heter. I den mån staten ska ha fortsatt synligt deltagande krävs även inom dess verksamhet en förändring mot en mer bolagsliknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;styrning. Detta skulle i så fall leda till en konkurrenssituation där staten skulle tvingas effektivisera sin verksamhet och hitta nya vägar för att konkurrera med de &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Även på andra områden finns det skäl varna för att använda ett styrningsbegrepp där staten &lt;SPAN class="ft26"&gt;antas &lt;/SPAN&gt;försvagad bara därför att man inte känner igen dess uppenbarelseformer eller uttryckssätt. ”Governance med government” är det perspektiv som vissa fors- kare anbefaller för studier i modern samhällsförvaltning. Det vore att grovt underskatta den raffinerade och snart sagt allestädes när- varande staten i det moderna samhället att låta påskina statens bortvittrande. Snarare vittnar ett sådant perspektiv om ett naivt och okritiskt förhållningssätt som förväxlar form och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Nej, staten har i det moderna samhället en mycket stark ställning i allt socialt och ekonomiskt liv. Civila och privata aktörer, enskilda och kollektiv är i mycket stor utsträckning indragna i och under- kastade den offentliga regleringen. Staten anger spelreglerna och präglar även &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörers handlingar (Taylor 2005). Om staten förändras, kanske det rentav handlar om att den återcentrali- serar och återför makt den under en tid lånat ut. EU kan vara ett exempel i den riktningen på flera politikområden. Regiondiskus- sionerna kan vara utslag av samma utveckling. Så kan en relativt extrem variant av en statsuppfattning beskrivas. Den andra extre- men längs samma linje är den urholkade staten, som beskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Det handlar snarare om en stat som justerar sina arbetsformer för att passa bättre till de nya förutsättningar som gäller för samtida politikskapande. Staten styr mer och mer genom andra. Den drape- rar om sig från en auktoritär roll i kraft av en konstitutionell makt till en samarbetspartner som skapar förutsättningar för andras age- rande (&lt;SPAN class="ft26"&gt;facilitator&lt;/SPAN&gt;). Staten uppträder som grindvakt, &lt;NOBR&gt;meta-guvernör,&lt;/NOBR&gt; nätverksmanager eller sköter styrningen mer på distans (Hysing 2006). Inte så mycket kvar av den styrning genom direkt närvaro som utmärkt svensk förvaltningspolitik tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Man kan även ifrågasätta hur omfattande det nya i den här typen av styrning egentligen är. Historiskt sett har den svenska staten ett tätt samarbete med intresseorganisationer från privat och civil sektor. Inom olika politiska fält har styrformer under olika tider utvecklats som i hög grad kan karaktäriseras som mjuka och som i betydande delar förutsätter samarbete (Hysing 2006). Ibland har utvecklingen hejdats; nu tycks det exempelvis finnas en betydande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;tilltro till lösare, horisontella samverkanssystem. Men samtidigt tilltar tilltron till mer legala instrument av tillsynskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Sett ur ett sådant perspektiv består &lt;NOBR&gt;governance-begreppets&lt;/NOBR&gt; vik- tiga bidrag till samhällsdebatten till att vi mer ihärdigt uppmärk- sammar och problematiserar de villkor och de externa relationer som statlig politik handlar om. Det hjälper oss att se statens hand- lande i ett bredare och mer inkluderande perspektiv. Det relativise- rar staten, offentlig politik och politiskt handlande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Ur denna synvinkel kanske inte fenomenet är det nya eller ens det viktigaste utan den principiella och ideologiska inramningen av det. Därmed återkommer vi till utgångspunkten. Governance handlar också om att tillföra legitimitet och vinna medborgares förtroende för politiska åtgärder genom att åberopa för medbor- garna viktiga värden och mervärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;En viktig aspekt av legitimiteten handlar om &lt;NOBR&gt;governance-nätver-&lt;/NOBR&gt; kens konsekvenser för demokratins utveckling. I den mån staten genomför förändringar i styrelseformerna till förmån för mer marknadslika villkor är det alltså viktigt att den ekonomiska effek- tiviteten ökar i relation till den demokratiska &lt;NOBR&gt;trade-off&lt;/NOBR&gt; man samti- digt genomför. Så länge den offentliga verksamheten upplevs vara just en offentlig tjänst som man har möjlighet att påverka genom politiskt deltagande behöver inte de demokratiska värdena vara i fara. Om däremot de offentliga verksamheterna upplevs vara omöj- liga att påverka genom deltagande och istället en form av konsum- tionsdemokrati där den demokratiska aspekten är valet att konsu- mera eller att avstå från att konsumera har strukturen förändrats i så hög grad att sättet att tänka demokrati förändras i grunden. Tanken att demokrati är en form av gemensamt beslutsfattande övergår till en mer individualistisk syn där marknaden sätter agen- dan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;En nätverkande stat?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Gamble menar att staten skapar förutsättningar för ekonomin men att ekonomin sedan kan styras utan att staten involveras (Gamble 1999:111). Alla kapitalistiska stater, menar han, har många former av ekonomisk governance. Statens synliga deltagande kan vara be- gränsat men dess möjligheter att styra kan trots detta vara stora. Staten kan vi betrakta som den aktör som har störst möjlighet att påverka den ekonomiska kulturen och på detta sätt styra riktningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;för hur ekonomin ska utvecklas. Detta kan man tolka som att sta- ten alltid har varit utmanad av andra starka aktörer men staten har trots allt förblivit den aktör som sätter spelregler och garanterar möjligheterna för ett ekonomiskt system att fungera. Det är dess- utom de folkvalda som tar beslut och som godkänner de direktiv som exempelvis kommer från den Europeiska Unionen. Politikerna har möjlighet att delegera inflytande till olika aktörer. Längs den här linjen kan man alltså argumentera emot påståendet att staten är utmanad och försvagad. För att få klarhet i diskussionen bör man alltså, enkelt uttryckt, försöka skilja på beskrivningar och värde- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Gemensamma angelägenheter kan alltså lösas av staten, markna- den eller civilsamhället. Antingen kan det ske inom ”helägda” stat- liga arrangemang. Eller också kan staten, företag eller civilsamhället på olika sätt bygga gemensamma nätverk där deras olika resurser kopplas ihop på smarta vägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;I en tilltagande komplex och dynamisk omgivning, där hierarkisk sam- ordning försvåras för att inte säga omöjliggörs och möjligheterna att avreglera är begränsade på grund av marknadsmisslyckanden, framstår governance som görlig inom ramen för &lt;NOBR&gt;policy-nätverk&lt;/NOBR&gt; som kan er- bjuda en effektiv horisontell koordinering av intressen och handlingar av offentliga och privata aktörer, vilka är beroende av varandras resurser (Börzel 1998:263).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-nätverken&lt;/NOBR&gt; kan alltså framställas som en fjärde form av samhällsorganisering vid sidan av de tre ovannämnda: den statliga hierarkin (styrning), den privata marknaden (konkurrens) och det ideella civilsamhället (deltagande och samtal). I den här meningen är nätverk alltså inte enbart som en form av samverkan i största allmänhet. Istället är det en samhällelig struktur jämförbar med de andra med sin egen logik. Governance men framför allt meta- governance kan inte förstås utan att kopplas till just nätverksstyrningen, den så kallade andra generationens nätverk. Utmärkande för den föregående, den första generationens governance var å ena sidan en form av &lt;NOBR&gt;liberal-pluralistisk&lt;/NOBR&gt; politik av kanske företrädesvis amerikanskt snitt, å andra sidan en mer korporativistisk eller statskorporativistisk politik som vi känner igen från Skandinavien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft6"&gt;Nätverk får allt större betydelse inom olika vetenskapsdiscipli- ner, organisationsteori, företagsekonomi, nationalekonomi, socio- logi, statsvetenskap med flera strålar samman för att undersöka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;detta fenomen empiriskt. En av svårigheterna med att studera nät- verk är det är ett svårdefinierat och dynamiskt begrepp.. Nätverken kan beröra allt från enstaka informella kontakter kring en viss sak- fråga till mer formaliserade samarbeten med en mängd aktörer i stora frågor. I och med att de aktörer som gör anspråk på infly- tande från staten vuxit har även nätverkens sammansättning blivit allt mer komplex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Forskningen kring policynätverk härleds till Bentley och Tru- man, vilka menar att alla individer ingår i grupper baserade på deras mönster av interaktioner. Vissa av dessa grupper utövar makt över andra grupper och har då blivit politiserade. Staten är ett av dessa centra för dessa organiserade grupper (Björk m.fl. &lt;NOBR&gt;2003:85-86).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Nätverksmodellen blir särskilt intressant om man ser staten som organiserad i och del av nätverk. Statens olika myndigheter, depar- tement, avdelningar och även individer i statens tjänst interagerar och utbyter information samt inhämtar information från varandra och andra organisationer. Interaktion mellan staten och organisa- tioner blir här naturlig. Att studera både nätverken inom staten – staten som en sammansättning av många olika offentliga organisa- tioner på olika nivåer – är inte någon ny forskningsgren Inte heller kan man säga att samarbeten över gränsen mellan stat och organisationer är något nytt fenomen (Scharpf 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Uppkomsten av policynätverk kan förklaras på olika sätt, dels utifrån att aktörer har en gemensam grund att stå på, man kan samlas kring ett gemensamt problem eller policyprogram. Trots att dessa aktörer ibland kan ha olika uppfattning eller utgångspunkt så bidrar nätverket till gemensamma fördelar eller uppfattas som det bästa sättet att nå gemensamma mål. Dels kan nätverken uppstå som ett utbyte av resurser och ömsesidigt beroende. Aktörerna behöver utbyta resurser för att nå sina mål, maximera sina möjlig- heter att påverka resultatet och undvika att bli beroende av andra aktörer utanför nätverket. Nätverken måste hållas samman genom ett kitt av gemensamma värden (Sabatier 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;I samtida nätverksforskning kan man principiellt urskilja två skolor: en anglosaxisk och en tysk (Börzel 1998). Britter och ame- rikaner ser nätverk som uppstår på olika &lt;NOBR&gt;policy-områden&lt;/NOBR&gt; som olika slags avstämningar och medlingar mellan skilda intressen. Det handlar helt enkelt om relationer mellan staten och intressegrupper som ser olika ut på olika policyområden. Det rör sig om en specifik form av interaktion där logiker från statens hiearkiska förvaltnings- system, näringslivets marknader och det civilt samhällets kombine-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;rade autonomi och aultruism används som kompletterande maktre- surser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Tyska forskare betraktar däremot &lt;NOBR&gt;policy-nätverken&lt;/NOBR&gt; som en alternativ struktur till hierarkin och marknaden, helt enkelt som en särskild form av governance. Deras utgångspunkt är att moderna samhällen kännetecknas av en funktionell differentiering med del- vis självständiga samhälleliga &lt;NOBR&gt;sub-system.&lt;/NOBR&gt; Nätverken erbjuder då en samordningsmekanism för mobilisering av resurser i situationer när dessa är vitt spridda mellan offentliga och privata aktörer. Trots skilda intressen påstås nätverken kunna producera kollektiva nyt- tigheter genom frivilliga förhandlingar. De kan dessutom skapa kompletterande, informella länkar mellan olika typer av beslutsare- nor genom kommunikation och förtroende som överlappar insti- tutionaliserade samordningsstrukturer, delvis oberoende av de formella relationerna mellan dem. Nätverken kanske inte tjänar som beslutsfora i strikt mening men är väsentliga för information, kommunikation och inflytandemöjligheter när besluten förbereds. De kompletterar och motverkar de obalanser som kan uppstå i formella strukturer. De minskar slutligen transaktionskostnaderna för komplicerade beslut (Börzel 1998:255 f.). Nätverk har med andra ord sin egen logik; att samarbeta i nätverk blir ett mål i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Demokratin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-diskussionernas&lt;/NOBR&gt; förhållande till makt är också intres- sant. De förs sällan i termer av social kontroll eller konfliktladdad maktutövning. Istället präglas den mer av management som en form av social produktion. En pragmatisk nyttoinriktning med fokus på leveransduglighet dominerar. &lt;NOBR&gt;Governance-diskussionerna&lt;/NOBR&gt; utgår över huvud inte från föreställningen om att maktförhållan- dena är ett nollsummespel. Istället domineras de av plussumme- &lt;NOBR&gt;före-ställningar;&lt;/NOBR&gt; mängden makt är inte konstant, alla kan vidga sin maktsfär samtidigt (Taylor 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Vid en viss punkt närmar man sig ofta det övergripande demo- kratiska ramverket, demokratins infrastruktur. Där man också måste kalkylera med risk för en utveckling från en demokrati med stark deltagardemokrati till en tunn konsumtionsdemokrati (Premfors 2000). Men det paradoxala kan också inträffa; samtidigt som marknaden framstår som det eftersträvansvärda idealet, kan något paradoxalt &lt;NOBR&gt;governance-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; också ses som uttryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;för en djup misstro mot marknadens förmåga att effektivt och legitimt lösa sociala problem. Ur den synvinkeln måste det finnas en stat – som möjliggör och som inte ”ror” men som ”styr” (Os- borne och Gaebler 1992). Man efterfrågar nya kombinationer av marknader, hierarkier och nätverk som har kapacitet motverka deras kontraproduktiva, inneboende mekanismer för att istället öka möjligheter för deltagande, decentralisering och innovationer. Sådana självorganiserade, interorganisatoriska nätverk framställs som yttersta instrument för handlingsorienterade regeringar (Rhodes 1997:110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft7"&gt;3.2.1 Starkare eller svagare demokrati?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Det finns både starka och svaga demokratiska kvaliteter i gover- &lt;NOBR&gt;nance-strukturerna&lt;/NOBR&gt; (Bogason 2000); Bogason och Musso 2006; Taylor 2005). De demokratiska argumenten för governance handlar i första hand om värdet att fler får tillgång till de offentliga beslu- ten. Det ökar inte bara kompetensen och kunskapen utan också representativiteten. Fler berörda medborgargrupper involveras och görs delaktiga. De tränar sig i att delta i politiskt beslutsfattande. De uppövar tolerans och sina färdigheter att lösa konflikter fred- ligt. De utvecklar också den mellanmänskliga tillit som samman- fattas i termer av socialt kapital, vilket i sin tur gör att såväl sam- hällslivet som affärslivet kan sänka sina transaktionskostnader. Mångas medverkan motverkar hemlighetsmakeri och ljusskygga uppgörelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-system&lt;/NOBR&gt; skapar också möjligheter för decentralise- ring och ökat lokalt självstyre. Politikens lokala nivåer vitaliseras och effektiviseras genom att medborgargruppers engagemang och kunnande kan tas tillvara och ges utrymme. En mer omfattande ”opportunity structure” erbjuds. Det kan antingen ske inom ramen för den offentliga sfären eller genom samarbete mellan främst den civila och offentliga sfären. I det senare fallet hålls alter- nativa demokratiska strukturer vid liv genom medlemsbaserade organisationsliv. Det utgör också en viktig förutsättning för en mångfald där också samhällskritik från många olika håll har ett demokratiskt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft6"&gt;Sørensen och Torfing har i ett antal artiklar kritiserat de statsve- tare som menar att demokrativärdena åsidosätts genom en högre grad av governancestyre. Styrning genom nätverk, formella eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;inte, menar de är den nya metoden som man bör forska kring. Den första generationen av governanceforskning i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ägnade sig åt att identifiera att någonting var på väg att hända (Sørensen och Torfing 2005:206)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Den andra generationen tenderar acceptera att nätverken existe- rar och är någonting vi får leva med. Även om det kan vara smärt- samt och motbjudande, måste man ändå inse deras existens. De pockar på uppmärksamhet. Exempelvis gäller det att identifiera de mekanismer som ligger bakom nätverken, hur dessa nätverk kan regleras och vilka effekter de har på demokratin. Målsättningen är att utveckla demokratin i de redan existerande &lt;NOBR&gt;governance-nätver-&lt;/NOBR&gt; ken. Samtidigt som man identifierar farorna med nätverksstyrning så försöker man också finna vägar att utforma nätverk för att öka deltagandet i beslutsfattande. Nätverk kan fungera åt båda hållen då det dels kan involvera fler människor men samtidigt riskerar att stänga ute vissa grupper från beslutsfattandet. Genom att besluts- fattandet blir mer utspritt i olika typer av nätverk finns också möj- lighet för medborgarna att delta i sådana nätverk. Torfing och Sørensen talar om en formalisering av nätverken för att öka dess demokratiska legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft5"&gt;Utgångspunkten att &lt;NOBR&gt;governance-nätverk&lt;/NOBR&gt; är här för att stanna är dock något problematisk. Man måste utveckla den empiriska &lt;NOBR&gt;governance-forskningen&lt;/NOBR&gt; för att kunna visa om det finns ett demokratiskt skäl att implementera &lt;NOBR&gt;governance-styre&lt;/NOBR&gt; eller om sta- ten i själva verket aktivt ska motarbeta nätverk som gör anspråk på inflytande. Sørensen och Torfings aktuella governanceforskning är alltså på väg att lämna frågan &lt;SPAN class="ft26"&gt;om &lt;/SPAN&gt;vi ska ha governance och vill istäl- let lägga diskussionen kring &lt;SPAN class="ft26"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;governance-styret&lt;/NOBR&gt; ska utformas. Hoppar man över de väsentliga frågorna om varför vi ska öka &lt;NOBR&gt;governance-styre&lt;/NOBR&gt; för att i stället diskutera hur det ska utformas så har man redan accepterat och bidrar till att förstärka den struktur- förändring som governance innebär. Det är därför viktigt att fort- sätta ifrågasätta i vilka sammanhang &lt;NOBR&gt;governance-idéer&lt;/NOBR&gt; är lämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;Det är dessvärre inte så enkelt att ju fler som deltar, desto bättre för demokratin:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft11"&gt;Eftersom governance betyder politikskapande mellan aktörer som representerar olika offentliga och &lt;NOBR&gt;icke-offentliga&lt;/NOBR&gt; intressen, blir frågor om deras auktorisation, bidrag till att legitimera politikskapande och ansvarighet centrala. Det gäller särskilt deltagande av privata aktörer, av aktörer som representerar ’civilsamhället’ och av experter. Inklude- ringen av sådana aktörer betyder inte i sig mer demokratisk legitimitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;i governance./…/Legitimitet beror också på pluralismen i åsiktsrepre- sentationen, och på den interna organiseringen av &lt;NOBR&gt;icke-offentliga&lt;/NOBR&gt; aktö- rer. Det beror också på de specifika frågor som står på dagordningen, till exempel om det gäller mer tekniska ärenden som erfordrar adekvat expertis, eller om besluten avser resursfördelning eller värden bland identifierbara samhällsgrupper (Benz &amp; Papadopoulos 2006b, sid. 290 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft5"&gt;Det finns åtminstone fyra kritiska aspekter på frågan om gover- nance kan vidmakthålla eller rentav få demokratisk betydelse. Den första gäller &lt;SPAN class="ft26"&gt;tillträdet &lt;/SPAN&gt;till &lt;NOBR&gt;governance-nätverken.&lt;/NOBR&gt; Det är inget offentligt rum utan ett rum för särskilt inbjudna. Vad innebär det för den politiska jämlikheten – i relationen till den representativa demokratin? Det finns skäl att fråga sig om den starka staten och de starka finansiella aktörerna automatiskt iscensätter en ojämlik maktutövning som marginaliserar röster och intressen som skulle ha kommit fram inom ramen för en gammeldags statscentrerad representativ demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;Det andra problemet handlar om &lt;SPAN class="ft26"&gt;insynen&lt;/SPAN&gt;. Kan man verkligen säkerställa transparens och öppenhet inom ramen för processer vars poäng handlar om tystnad och hemligheter? En bakgrund till effektivitetsargumentationen tycks just vara att komma ifrån den offentlighet som sägs försvåra ”förhandlingsdemokratiska” lös- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;För det tredje finns det en fråga som hänger nära samman med de båda andra; ifall tillträdet till beslutsrummen är begränsat och insynen reducerad, minskar givetvis möjligheterna att utifrån styra processerna i förväg eller under hand genom debatter och diskus- sioner. Det ligger i sakens natur. Men finns det ens skäl att tro att man i efterhand ska kunna &lt;SPAN class="ft26"&gt;utkräva ansvar &lt;/SPAN&gt;av våra förtroendevalda? Det förefaller illusoriskt att tro att medborgarna ska ha en chans att i allmänna val fokusera de politiskt ansvariga – annat än i symbolisk mening. Och möjligen är det tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;För det fjärde finns det problem som uppmärksammades i pre- sentationen av civilsamhällets inbäddning, nämligen risken för att den starka staten även i sin nya skepnad &lt;SPAN class="ft26"&gt;koloniserar &lt;/SPAN&gt;och likriktar civilsamhället. Därmed skulle såväl den pluralistiska som den demokratiska poängen med governance genom civilsamhället gå förlorad. Mångfalden i samhällsservicen skulle inte bli så stor, inte heller träningen i demokratiska färdigheter och dygder. I ett läge av höggradigt statsberoende finns det en risk att självstyret får stå till- baka för en mer professionaliserad serviceproduktion. I en konkur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 4 SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;rensutsatt jakt efter nya offentliga kontrakt kan även aldrig så ide- ella organisationer genomgå förändringar som radikalt tonar ned karaktären av idealtypiska självständiga altruistiska sällskap och gör dem till antingen hård standardiserade &lt;NOBR&gt;kvasi-offentliga&lt;/NOBR&gt; eller vinst- sökande &lt;NOBR&gt;kvasi-privata&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;look-alikes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det kan vara en utveckling som man enklare kan fördra eller applådera ur andra synvinklar än just demokratins. Som en marknadsagerande organisation kan vilja till- mötesgå statsnyttan och i utbyte mot tillfredsställelsen att få erbjuda en service i linje med sin övertygelse kan man vara beredd att ge upp en del av självständigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Detta är exempel på frågor som forskningen inte har några enkla eller generella empiriska svar på även om det här och var finns fall- studieundersökningar. Vad vi åtminstone kan göra i det läget är att lyfta fram de kritiska frågorna och precisera dem. I det syftet har Sørensen och Torfing angett tre huvudkriterier i bedömning av &lt;NOBR&gt;governance-nätverkens&lt;/NOBR&gt; demokratiska hållfasthet. Dessa borde kunna användas inför det att ett &lt;NOBR&gt;governance-nätverk&lt;/NOBR&gt; tillskapas men också som kriterier för ett slags uppföljning under hand eller för en utvärdering i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-nätverkens&lt;/NOBR&gt; teoretiska förankring (Sørensen och Torfing 2005):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontroll genom folkvalda – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;meta-governance&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Design av nätverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Formulering av målen med nätverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Deltagande i nätverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Representation genom medlemmarna i deltagande grupper och organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Val och instruktioner av representanter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Formandet av en upplyst förståelse av representanternas aktiviteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Möjligheter att uttrycka olika åsikter och kritisera representanterna för vad de åstadkommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ansvarighet gentemot territoriellt och funktionellt urskiljbara medborgare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Debatt och diskussion av de beslut som fattas i governance- nätverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Genomskinlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ii.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Tillgång till dialogmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;iii.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Lyhördhet hos deltagarna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;governance-nätverket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Efterlevnad av ett sammanhållande demokratiskt regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft15"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;iv.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Inkludering av alla relevanta och berörda i en öppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;policy-diskussion&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;v.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;ii. Röst och sortimöjligheter, respekt för andra uppfattningar, vilja till konsensuslösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;vi.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;iii. Genomskinlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft5"&gt;Eftersom legitimiteten är det ena av två huvudskäl bakom gover- &lt;NOBR&gt;nance-arrangemangen&lt;/NOBR&gt; är dessa särskilt viktiga att kvalitetssäkra ur demokratisk synvinkel. Liksom alla demokratiska arrangemang handlar inte &lt;NOBR&gt;governance-nätverken&lt;/NOBR&gt; om &lt;NOBR&gt;antingen-eller,&lt;/NOBR&gt; om de är demokratiska i sig eller inte. Snarare gäller det om de nya eller nygamla sammansättningarna av offentliga, civila och privata aktö- rer är tillräckligt demokratiska. De förtroendevalda tar en risk. Väljarna kommer att utvärdera inte bara de politiska sakresultatens utan också processernas kvaliteter. De förtroendevaldas riskta- gande får sedan, som vanligt, utvärderas i de allmänna valen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Ett annat slags demokrati?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Visserligen tycks de som forskar om samtida samhällsstyrning i växande utsträckning resa frågor om hur governance förhåller sig till demokratin. Men hittills har dock frågorna om legitimitet, inte demokrati stått i förgrunden. Nu reses emellertid allt tydligare frå- gor om demokratisk legitimitet. De gäller dels hur politiska makt- havare ska kunna igenkänna och legitimera den vanliga representa- tiva modellen med ett cirkulärt förhållande mellan väljare och valda som gör det möjlighet att i slutändan utkräva ansvar. När allt kommer omkring kan man utgå ifrån att ur ett medborgarperspek- tiv upplevs bara sådana beslut bindande där auktoritativa besluts- fattare kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Oftast handlar &lt;NOBR&gt;governance-diskussion&lt;/NOBR&gt; hittills om att utveckla styrprocesser med beaktande av demokratins restriktioner. Om styrprocesser i nationalstatsdemokratins slagskugga. I en långt radikalare uttolkning av governance ställs emellertid frågan om governance rentav skulle vara ett embryo till ett annat slags demo- krati än den representativa, en så kallad associativ demokrati? Den idén bygger på att civilsamhället skulle återta de ansvarsområden som fanns där innan staten kom och övertog dem. Man vill komma åt dess klassiska &lt;NOBR&gt;demokratiskt-deliberativa&lt;/NOBR&gt; mekanismer men också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;dra nytta av att civilsamhället numera är alltmer välorganiserat och professionaliserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Governance skulle alltså representera en styrning genom själv- styrande frivilligorganisationer. Att överlåta samhällsansvaret till civilsamhället skulle emellertid kräva en demokratisering av civil- samhället. Men en sådan demokratisering, menar man, skulle kunna lösa de växande &lt;NOBR&gt;governance-problemen&lt;/NOBR&gt; inom den offentliga sek- torn som inte marknaden har någon lösning på. Därigenom skulle också diskussionerna om governance och samhällsstyrningen i all- mänhet, som idag används företrädes av tekniska och vetenskapliga eliter, demokratiseras (Hirst 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft15"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337205x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;En nätverkande stat och ett nygammalt civilsamhälle – governance på svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Import av effektivitet och legitimitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-synsätt&lt;/NOBR&gt; hämtar gärna sin näring ur ideologiska normer om antingen marknadens drivkrafter om risktagande och vinst eller om civilsamhällets värden om altruism, medmänsklighet, etcetera. Syftet är att ersätta de förluster ifråga om effektivitet och legitimi- tet som sägs utmärka staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;När det gäller vård och omsorg är det emellertid i lika hög grad fråga om att utveckla relationerna till civilsamhället i samma syfte. Då gäller emellertid ett delvis likadant, delvis avvikande effektivi- tetsargument; när småskalighet och frivillighet (obetalt arbete) kombineras åstadkoms kostnadseffektiva system för en varierad samhällsservice. Staten kan och bör dra sig undan för att lämna ett ökat spelrum åt entreprenörer som inte närs av det ekonomiska entreprenörskapets incitament. Snarare handlar om rakt motsatta krafter, nämligen oegennyttiga, ideella övertygelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Statens legitimitet är ifrågasatt av helt andra skäl än när det gäller marknadens statskritik. De marknadsförankrade och de civilsam- hällsförankrade synsättet sammanfaller dock i synsättet att staten bör dra sig tillbaka, i varje fall när det gäller produktionen av sam- hällsservice. Den kan skötas bättre – effektivare och mer pluralis- tiskt – av andra. Staten kan varken upprätthålla en optimal resurs- allokering eller ett starkt varierat serviceutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Nu behöver emellertid inte civilsamhället ses som ett radikalt alternativ till offentligt finansierad, ägd eller reglerad samhällsser- vice. I olika delar kan ideella organisationers involvering ses som komplement och korrektiv till offentlig driven service. Så har också historiskt varit fallet när skolor och vårdinrättningar har drivits av ideella organisationer. Skattemedlen har legitimerats genom att man antagit att de använts till allmän nytta, som professionellt intressanta pionjärer och prototyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;En av de största fördelarna med att ha fler aktörer som erbjuder tjänster som traditionellt varit statens uppgift sägs alltså vara plura- lism och effektivitet. Frivilligorganisationer och privata företag som bedriver verksamheter har ett egenintresse och förmodas där- för sköta sin verksamhet mer effektivt än staten. Möjligheten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Avsnittet bygger på dels en antologi om civilsamhället (Amnå 2005), dels Erik Amnås kommande bok &lt;SPAN class="ft62"&gt;Jourhavande medborgare. &lt;/SPAN&gt;(Lund: Studentlitteratur 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;bedriva verksamhet i &lt;NOBR&gt;icke-offentlig&lt;/NOBR&gt; regi ger också ett bredare utbud av verksamheter. Ett exempel på detta är de många diversifierade friskolorna som finns runt om i landet. Man menar också att verk- samheter som bedrivs på detta sätt har större möjligheter och inci- tament för att vara lyhörda mot sina brukare, eftersom valfriheten ökat och man tvingas arbeta efter de ekonomiska lagarna om utbud och efterfrågan (Dahlberg 2005). Dessutom visar Dahlberg (2005) att privata aktörer snarare kompletterar de statliga verksamheterna än ersätter dem. Detta gör att utbudet och valfriheten för medbor- gare/brukare skulle öka. Genom valfriheten kan dessutom medbor- garna ställa högre krav på de offentliga verksamheterna och tvinga dem att bli mer lyhörda. En större lyhördhet mot medborgarna skulle kunna i sin tur leda till ett ökat intresse för deltagande. Detta skulle öka deltagandet samtidigt som det skulle minska behovet av informella nätverk mellan beslutsfattare och andra aktörer för att undersöka möjliga lösningar på problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ett civilsamhälle i strukturell och kulturell omdaning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;En aspekt av den generella &lt;NOBR&gt;governance-diskussionen&lt;/NOBR&gt; gäller förhål- landet mellan civilsamhället och staten (Amnå, 2006 a, b). Det är viktigt att den förs på ett sätt som inte utgår från mer eller mindre idylliserande föreställningar om vare sig staten eller civilsamhället. I syfte att bibringa klarhet när det gäller det samtida svenska civil- samhället vill vi därför belysa några av dess kritiska utvecklings- drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;För det första är det knappast någon tvekan om att det svenska civilsamhället nu återkommer som en betydande producent av väl- färd och trygghet. Det sker först av allt beroende på välfärdsstatens tillkortakommanden. Antingen direkt eller indirekt inviteras det att bli en partner, tack vare sin kostnadseffektivitet och prestige. Både i form av det folkrörelsebaserade sociala arbetet och ide- ella/frivilliga insatser, som har en lösligare organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;För det andra är det en ny mix av civilsamhällen som återvänder. Å ena sedan känner vi igen dess produktion av välfärdstjänster bland barn, äldre, funktionshindrade etcetera. Den återvänder och axlar den roll som den hade före välfärdstaten. Och den insatsen är, som man visar på Sköndal Ersta högskola, högst betydande och något växande. Å andra sidan, har den nu omvandlats från en institution som ger svagare medborgargrupper en tydlig röst till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;som företrädesvis ger dem den nivå av social service som välfärds- staten inte kan leverera. Det tenderar att sugas bort från inputsidan av det politiska systemet – från opinionsbildning, artikulering och visionering – till outputsidan – till en kontrakterad serviceentre- prenör. Den har blivit en viktig kugge i de kommunala governance- strukturerna för att tillskjuta tillit och säkerhet. Det är dock ett slags &lt;NOBR&gt;politisk-administrativ&lt;/NOBR&gt; kultur som är bedrägligt mysig. Alla ska sitta i samma båt. Men vem som har det yttersta ansvaret och vem medborgaren ska kunna hålla ansvar är inte alltid lätt. Utvecklingen mot mer och mer av governancelika samarbetsformer harmonierar också med den omskolning som också kännetecknar en del lokala demokratiexperiment i Västeuropa, där medborgare blir &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;co-produ-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; cers, Mitgestalter &lt;/SPAN&gt;eller på svenska medskapare (Montin 2007). Ingen ska dock tro att förändringen enbart rör sig på ytan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;För det tredje är det nämligen de frivilliga – inte medlemmar som återvänder. En viktig del av civilsamhället består förstås av till stor del av frivilligt socialt arbete. Fler och fler människor involveras. De flesta svenskar gör sådana insatser. Men färre är medlemmar, alltfler saknar en koppling till något demokratiskt föreningsarbete. Den säregna nordiska, demokratiska kombinationen av att vara både medlemmar och frivilligarbetare försvagas. Frivilliga sociala aktiviteter av självorganiserade, medlemsbaserade och ickeprofes- sionella föreningar lämnar nu plats åt serviceorienterade, kundin- riktade organisationer av avlönade professionella. Det är en anmärkningsvärd förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Det är möjligt att servicekvaliteten kan höjas men stora delar av medlemskapets mekanism av deltagande, inflytande och ansvarsut- krävande sätts ur spel. Detta är delvis en effekt av kontrakteringen, där stat och kommun kräver professionell standard i utbyte mot skattemedel. Men samtidigt hotas den pluralism som ju är en av poängerna med frivilligarbetet. Det är ur en synvinkel förståeligt att Socialstyrelsen kallar in &lt;NOBR&gt;IOGT-NTO&lt;/NOBR&gt; på utvecklingssamtal där myndigheten säger sig vara missnöjd med folkrörelsens målformu- leringar blir det inte bara löjeväckande utan alarmerande. Från en- gagemangets synpunkt är det osäkert vilken effekten blir. Vi vet att utformning av serviceinstitutionernas procedurer för beslutsfat- tande, servicen och tjänstens kvalitet på olika, mer eller mindre indirekta sätt, har en återverkan på medborgarnas förtroende för och lojalitet gentemot det allmänna och därmed för hennes sam- hällsengagemang. Men det återstår att göra jämförande studier av vad överföringen eller kontraktering av serviceleveranserna från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;offentlig till civil eller kvasioffentlig regi på ett visst område har för betydelse i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;För det fjärde genomgår delar av det svenska civilsamhället en remarkabel metamorfos. Civilsamhället återvänder också som en ersättare för de politiska partier som nu tycks vara i färd med att lämna civilsamhället för att växa ihop med den offentliga sektorn. Som vi sett är det följdriktigt. Det är för att de egentligen inte behöver sina medlemmar längre som de kan ömsa skinn från ”medlemspartier till väljarpartier” (Bäck och Möller, 2003). Men utvecklingen är inte entydig. I samma stund som delar av civilsam- hället, bildligt talat, sugs upp av den offentliga sektorn sker en intressant omgruppering bland de gamla folkrörelserna. En del av dem håller på att radikaliseras. Deras genuina kärlek till välfärds- staten tycks bli alltmer villkorad. Vi minns det så kallade Påskupp- ropet, där omkring 150 000 människor i 64 organisationer och 25 trossamfund 2005 framgångsrikt krävde amnesti för flyktingar. Det tycks alltså finnas en gräns för det politiska tålamodet hos de orga- nisationer som i stor utsträckning är beroende av regeringen för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft5"&gt;Detta har i sin tur att göra med en femte utvecklingstrend, näm- ligen den globalisering av det svenska civilsamhället som gör att när det nu återvänder så har det lärt sig ett nytt språk: mänskliga rät- tigheter. Historiskt sett har civilsamhället haft en större internatio- nell förankring än välfärdsstatens institutioner. Flera av dem är sprungna ur utländska organisationer. Nu ser vi tydligt hur BRIS, patientorganisationer, Rädda Barnen och andra trotsar den poli- tiska majoritetsdemokratin och dess kommunala självstyrelser med politiska representanter. Istället åberopar den internationella kon- ventioner och är beredda att dra sina förtroendevalda inför dom- stol. Juridiken ska lösa politikens problem. Civilsamhället gör en &lt;NOBR&gt;by-pass&lt;/NOBR&gt; på nationalstaten. Men fortfarande är det överenskommel- ser mellan nationalstater som lägger regelverket för organisationer- nas självstyre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;Och civilsamhället utvecklar, för det sjätte, parallellt i rask takt sina relationer också med marknaden. Ibland skapar marknaden det civilsamhälle den anser sig behöva, till exempel läkemedelsindustrin organiserar fram en patientorganisation som kräver helst fri tillgång till deras mediciner. Amnesty samarbetar med H&amp;M. Den svenska delen av Världsnaturfonden samarbetar med Volvo. Båda jobbar också tillsammans med ICA. Medan däremot Attac och Jordens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;vänner föredrar att se företagen huvudsakligen som måltavlor (Cedstrand, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Det svenska civilsamhället är för närvarande stadd i en delvis dramatisk utvecklingsprocess; både dess förankring i det medlems- baserade &lt;NOBR&gt;samhälls-engagemanget&lt;/NOBR&gt; och dess relationer till statsför- valtningen omförhandlas Till våra tidigare iakttagelser om bidra- gens betydelse för organisationernas fortbestånd måste också några generella förvaltningspolitiska dragen läggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Ur den traditionella liberala demokratins synvinkel uppstår ett omedelbart hot mot de demokratiska potentialerna i civilsamhället. Om alla involverats och blivit samstämmiga, kanske bara en stor tystnad uppstår när samhällsstyrningen övergår till vad Bang kallar ”culture governance” (Bang, 2003). Själva föreställningen om civil- samhället som en autonom sfär eller aktör utmanas. Genom poli- tiska åtgärder ska civilsamhället engageras för att bli mer aktivt i det politiska styret av det sociala livet. Förvisso med möjligheter till påverkan och insyn. Men demokratin lever av tydliggjorda motsättningar. Att alla ”måste” hjälpas åt och kommunicera med varandra för att kompensera allas enskilda försvagning av styrning, makt och legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft5"&gt;Men jämlikheten mellan parterna är naturligtvis låtsad. En aldrig så ”mysig governancekultur” (Peters och Pierre, 2004, sid. 78) får svårt att skyla över vem som har ansvaret i kraft av det demokra- tiska mandatet, beslutskraften, pengarna och sanktionsmöjlighe- terna – ytterst i kraft av ett legitimt våldsmonopol. Den nya Leviathan kan därför anta bilden av någon som…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft11"&gt;…försöker att penetrera varje individ och grupp i syfte att få alla soci- ala system eller institutioner att organisera och inrikta sig i linje med ’good &lt;NOBR&gt;governance’-retoriken. /…/&lt;/NOBR&gt; Kulturell governance syftar till att bemäktiga så många som möjligt, inte främst för deras egen utan för att hjälp deras organisationer att skapa den minimala helhetssyn, sam- manhållning och effektivitet de behöver men som de inte längre kan få från sina gamla styrsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;(Bang, 2003, sid. 247)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;En slutsats man kan dra av detta resonemang är att de svenska dis- kussionerna om governance som en koppling mellan stat och civil- samhälle behöver föras inte bara utifrån ideologiska önskvärdheter utan på grundval av kunskap om pågående förändringsprocesser, där naturligtvis governance i praktiken utgör en förändringsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;5 En stat i omvandling – avslutande reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Governance-diskussionen&lt;/NOBR&gt; handlar om att inom ramen för en väx- ande komplexitet finna sådana processer och system som både är effektiva och legitima. Dels måste man alltså finna goda politiska strategier som på ett effektivt sätt når de mål man sätter upp. Dels måste också själva beslutssystemet med alla sina processer vara legitima. Detta gäller politiskt beslutsfattande på lokal nivå såväl som politik på europeisk eller global nivå (Scharpf 1997). Den &lt;NOBR&gt;governance-diskussion&lt;/NOBR&gt; som inte förmår att beakta båda dessa krite- rier är dömd att bli utan politisk verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Till sist ska bara fyra sammanfattande slutsatser av den här lilla översikten över &lt;NOBR&gt;governance-diskussionen&lt;/NOBR&gt; presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;För det första kan ibland verkligheten tyckas förändras på ett så omfattande sätt att nya begrepp och modeller behöver utvecklas för att förstå vad som händer. Begreppet governance kan ses som ett sätt att tillfredsställa det behovet. De gamla modellerna och tankesätten släpar efter. Governance är helt enkelt ett nytt redskap för att bättre beskriva verkligheten. Så kan man, helt odramatiskt och öppet, se på dess framväxt inom samhällsforskningen. Det öppnar ögonen. Det beskriver mer än de gamla begreppen och modellerna gjorde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Men varför, kan man ändå undra, har det fått en sådan exempel- lös spridning, ett sådant genomslag? Och varför har det sådana generella anspråk? Förmodligen därför att &lt;NOBR&gt;governance-begreppet,&lt;/NOBR&gt; för det andra, utstrålar en sådan ideologisk attraktionskraft att det blir en behållare också för önskningar om hur samhället borde vara och utvecklas. Från skilda håll kan man mötas kring sina idéer och värderingar kring den gemensamma strävan mot mindre stat. Civil- samhällets organisationer av skilda slag har ett överlappande intresse med dem som på nyliberal grund vill hejda den offentliga sektorns eller statens expansion. På det sättet blir governance till en trojansk häst som förmår rätt många olika viljor att samsas kring en strategi med kanske övergående gemensamma intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Man bör, för det tredje, i en diskussion som inte bara skall föras innanför de akademiska murarna, betänka att &lt;NOBR&gt;governance-begrep-&lt;/NOBR&gt; pet lämpar sig föga för allmänt folkligt bruk. Det är ett oöversatt engelskt ord. Tillsammans med det faktum att det är ganska svårt att definiera är det klokt att vara försiktig med att använda det i vidare, politiska kretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft5"&gt;Till sist, som vi gång på gång varit inne på tidigare, bör man i &lt;NOBR&gt;governance-diskussionerna&lt;/NOBR&gt; förbehålla sig rätten att fråga sig huru- vida begreppet fångar något nytt empiriskt fenomen eller om det huvudsakligen handlar om ett nytt begrepp. Som nytt begrepp kan det definitivt ha ett värde. Det har förvisso redan inspirerat till mycket viktig samhällsforskning om hur staten förändras i en komplicerad flernivåstyrningskedja från lokal till global nivå. Men oavsiktligt kan det också leda till en historielöshet. Vad är gover- nance exempelvis i förhållande till vad Gunnar Heckscher fann när han studerade staten och organisationerna i Sverige för drygt ett halvsekel sedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft119"&gt;Schematiskt uttryckt innebär vad som skett att organisationerna i många avseenden fått fungera som statsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;(Gunnar Heckscher, 1951)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft23"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Amnå, E., red. (2005). &lt;/SPAN&gt;Civilsamhället. Några forskningsfrågor&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Gid- lunds/Riksbankens Jubileumsfond: Hedemora/Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft5"&gt;Amnå, E. (2006a). “Still a Trustworthy Ally? Civil Society and the Transformation of Scandinavian Democracy.” &lt;SPAN class="ft26"&gt;Journal of Civil Society &lt;/SPAN&gt;(2)1:1&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;——(2006b).&lt;/NOBR&gt; “Autonomous Arenas of Pluralism or Contracted Coordinators of Governance? Response to Lorentzen’s and Wijkström’s Commentaries on my Article ‘Still a Trustworthy Ally? Civil Society and the Transformation of Scandinavian Democracy’ &lt;SPAN class="ft26"&gt;Journal of Civil Society &lt;/SPAN&gt;(2)3:267&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;270.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;Atkinson, R. (2003). ‘Addressing urban social exclusion through community involvement in urban regeneration’, in R. Imrie, and Raco, M. (eds.) Urban Renaissance? New Labour, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Com- munity and Urban Policy&lt;/SPAN&gt;. Bristol: The Policy Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;Bang, H. P. (2003). A new ruler meeting a new citizen: culture governance and everyday making. I H. P. Bang (red.), &lt;SPAN class="ft26"&gt;Gover- nance as social and political communication. &lt;/SPAN&gt;Manchester: Man- chester University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft5"&gt;Bang, H. P. &amp; Sørensen, E. (1999). The everyday maker: A newchallenge to democratic governance. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Administrative Theory &amp; Praxis &lt;/SPAN&gt;(21): &lt;NOBR&gt;325-341.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft6"&gt;Benz, A. &amp; Papadopoulos, Y. (2006a). “Introduction. Governance and democracy: concepts and key issues”, i Benz, A. &amp; Papa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 4 SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dopoulos, Y. (ed.) &lt;/SPAN&gt;Governance and Democracy. Comparing national, European and international experiences&lt;SPAN class="ft5"&gt;. Oxon: Rout- ledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft81"&gt;&lt;NOBR&gt;——(2006b)&lt;/NOBR&gt; “Conclusion – actors, institutions and democratic governance: comparing across levels” i Benz, A. &amp; Papadopo- ulos, Y. (ed.) &lt;SPAN class="ft90"&gt;Governance and Democracy. Comparing national, European and international experiences&lt;/SPAN&gt;. Oxon: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft5"&gt;Bogason, P. (2000). Public policy and local governance: institutions in postmodern society. Cheltenham: Edward Elgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft5"&gt;Bogason, P., &amp; Musso, J. A. (2006). The Democratic Prospects of Network Governance. &lt;SPAN class="ft26"&gt;The American Review of Public Admi- nistration &lt;/SPAN&gt;36(1):3&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft5"&gt;Björk, P., Bostedt, G. &amp; Johansson, H. 2003. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Governance&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft6"&gt;Bäck, M., &amp; Möller, T., red. (2003). &lt;SPAN class="ft85"&gt;Partier och organisationer&lt;/SPAN&gt;, 6 rev. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft5"&gt;Börzel, T. A. (1998) Organizing Babylon – on the Different Con- ceptions of Policy Networks. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Public Administration, &lt;/SPAN&gt;vol. 76: 253&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;273.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Cedstrand, S. (2005). &lt;/SPAN&gt;Idealism till salu?: om ideella organisationers strategival och dess demokratiska betydelse&lt;SPAN class="ft5"&gt;. Göteborg: Förvalt- ningshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft5"&gt;Dahlberg, L. 2006. “The complementarity norm: service provision by the welfare state and voluntary organisations in Sweden”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft26"&gt;Health and Social Care in the Community&lt;SPAN class="ft5"&gt;. Vol 14 nr 4, s. 302&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;310.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft5"&gt;Gamble, A. (1999). “Economic Governance” i J. Pierre,ed. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Debating Governance Authority, Steering, and Democracy. &lt;/SPAN&gt;s. 110&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;137. Oxford: University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft5"&gt;Hysing, E. (2006). ”Statslös samhälsstyrnming? Governance i svensk skogspolitik”. Paper presenterat på &lt;NOBR&gt;CUReS-konferens,&lt;/NOBR&gt; Bredsjö, oktober 2006 (Örebro universitet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Hirst, P. (2000). “&lt;/SPAN&gt;Democracy and Governance”, i Debating Gover- nance Authority, Steering, and Democracy&lt;SPAN class="ft5"&gt;, s. 110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;137. Edited by J. Pierre. Oxford: University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft6"&gt;Kjær, A. M. (2004). &lt;SPAN class="ft85"&gt;Governance&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity. Kooiman, J. (2003). &lt;SPAN class="ft85"&gt;Governing as Governance. &lt;/SPAN&gt;London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft6"&gt;Montin, S. 2007. Från servicedemokrati mot ett medskaparsam- hälle?. I L. Jonsson (red.), &lt;SPAN class="ft85"&gt;Kommunledning och samhällsut- veckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft15"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337213x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft5"&gt;Osborne, D. &amp; Gaebler, T. (1992) R&lt;SPAN class="ft26"&gt;einventing Government: how the entrepreneurial spirit is transforming the public sector&lt;/SPAN&gt;, Rea- ding, Ma.: Addison Wesley .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft5"&gt;Peters, G., &amp; Pierre, J. (2004). &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Multi-level&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; governance &lt;/SPAN&gt;and democ- racy&lt;SPAN class="ft26"&gt;: a Faustian bargain? &lt;/SPAN&gt;In I. Bache &amp; M. Flinders (Red.), &lt;NOBR&gt;Multi-level&lt;/NOBR&gt; Governance (pp. 79&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;92). Oxford: Oxford Univer- sity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft5"&gt;Peters, G. &amp; Pierre, J. (2001) ‘Developments in intergovernmental relations: towards &lt;NOBR&gt;multi-level&lt;/NOBR&gt; governance, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Policy and Politics, &lt;/SPAN&gt;29.2, 131&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;135.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Pierre, J. &amp; Peters, G. (2000). &lt;/SPAN&gt;Governance, politics and the state.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft5"&gt;London: Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;Premfors, R. (2000) &lt;SPAN class="ft26"&gt;Den starka demokratin&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Atlas. Rhodes, R.A.W. (1996). ”The new Governance: Governing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft5"&gt;without governance”, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Political studies, &lt;/SPAN&gt;1996 vol. 44 s. 652&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;667. Rhodes, R.A.W. (1997). Understanding governance policy net- works, governance, reflexivity and accountability, Maidenhead:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft5"&gt;Open University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;Sabatier, P. (1998). “The Advocacy Coalition Framework: Revi- sions and Relevance for Europe,” Journal of European Public Policy 5 (March): 98&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;130.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Scharpf, F. W. (1997). &lt;/SPAN&gt;Games Real Actors Play. &lt;NOBR&gt;Actor-Centered&lt;/NOBR&gt; Institutionalism in Policy Research&lt;SPAN class="ft5"&gt;. Oxford: Westview.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft5"&gt;Sterling, R. (2005). Promoting democratic governance through partnerships? I J. Newman (Red.), &lt;SPAN class="ft26"&gt;People, politics and the pub- lic sphere &lt;/SPAN&gt;(s. 139&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;157). Bristol: The Policy Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft5"&gt;Sørensen, E. &amp; Torfing, J. (2005).“Network governance and post- liberal democracy”, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Administrative theory &amp; praxis&lt;/SPAN&gt;. Vol 27, no 2, s. 197&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;237.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft6"&gt;Taylor, M. 2005. Key note address at Cinefogo &lt;NOBR&gt;kick-off&lt;/NOBR&gt; confe- rence, Roskilde universitet (www.cinefogo.org/publications).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;∗ &lt;/SPAN&gt;Ett varmt tack för värdefulla synpunkter till forskarstuderanden Erik Hysing och professor Stig Montin på Samhällsvetenskapliga institutionen vid Örebro universitet!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p624 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft22"&gt;Situationen för idéburna vårdgivare och små företag i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft121"&gt;Av &lt;NOBR&gt;Sven-Eric&lt;/NOBR&gt; Bergman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft121"&gt;Bergman &amp; Dahlbäck AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft23"&gt;1 Bakgrund och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft5"&gt;Debatten om den svenska hälso- och sjukvården har under de se- naste åren bl.a. handlat om olika typer av vårdgivare. Det svenska systemet är traditionellt uppbyggt kring offentliga vårdgivare. Det finns både geografiska och historiska skäl till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft5"&gt;När privata aktörer engagerats i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äldreomsorgen har detta till stor del varit större vårdbolag. Idéburna organisationer, ideella organisatio- ner och kooperativ svarar däremot fortsatt för en mycket liten andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft5"&gt;För att bedöma möjligheterna för en ökad omfattning av denna typ av vårdgivare är det angeläget att se på förhållandena i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft5"&gt;I direktiven till Delegationen för mångfald inom vård och om- sorg sägs därför följdriktigt att delegationen skall redogöra för hur situationen för idéburna vårdgivare ser ut i andra länder. Redogö- relsen skall avse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Omfattningen av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Under vilka förutsättningar vårdgivaren verkar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft5"&gt;Utifrån direktiven är syftet med denna studie av idéburna och mindre vårdgivare i andra länder följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Få en översiktlig bild av omfattningen av den idéburna vårdverksamheten i andra länder och vilka tendenser man kan se för dessa och för lokalt förankrade, mindre vårdgivare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Bidra till ökad förståelse av hur sjukvårdssystemet och dess för- ändringar påverkar denna del av vårdsystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft5"&gt;Studien skall framförallt analysera hur vården i idéburna organisa- tioner och små företag påverkas av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Finansiärens styrning av vården genom exempelvis former för upphandling, kontraktering och ersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Relationen mellan patient, finansiär och vårdgivare bl.a. vad avser fritt val.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Som en bakgrund ges en kort redovisning av hälso- och sjukvårds- systemet i resp. land och vilka förändringar som genom- förts/planeras. För jämförelsens skull presenteras även Sverige på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;I en parallell studie av Clas Rehnberg görs en genomgång av vårdsystem inom EU/EES avseende finansiering, former för pris- sättning och förekomst av konkurrensupphandling. I den studien ingår formerna för finansiering samt organisatorisk samhörighet mellan finansiering och utförande. Dessa punkter behandlas här enbart när så är nödvändigt för sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft23"&gt;2 Omfattning och innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Studien bygger på befintliga länderbeskrivningar och sammanställ- ningar, svenska och internationella. Kompletterande litteraturstu- dier har inriktats på de specifika frågeställningarna för studien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Studien avgränsas till sju &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; England, Frankrike, Kanada, Spanien, Tyskland, Nederländerna och Norge; avgräns- ningen har delvis påverkats av tillgängligt material. Detta urval ger goda möjligheter till jämförelser mellan olika typer av system:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ett nordiskt land (Norge) med ett system som traditionellt liknat det svenska och där intressanta förändringar av vårdgi- varnas status genomförts under senare tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De nordeuropeiska, kontinentala länderna (Tyskland och Nederänderna) med försäkringssystem och traditionellt större roll för ej offentliga vårdgivare (inkl. kyrkan). I båda länderna pågår reformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De sydeuropeiska medelhavsländerna (Frankrike, Spanien) med försäkrings- resp. skattefinansiering och huvuddelen av vård- platserna offentliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;England med ett offentligt, skattefinansierat system som det svenska; systemet är dock nationellt enhetligt och centraliserat. Vårdgivarna har under senare år fått större självständighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kanada, med offentlig finansiering men betydande inslag av privat produktion; liksom i Sverige är systemet öppet för alla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft15"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft5"&gt;och betonar jämlikheten. En livfull debatt pågår om modellens framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;På enstaka områden görs också referenser till andra länder än de här nämnda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Idéburna &lt;/SPAN&gt;vårdgivare används här i stort sett synonymt med begreppen &lt;SPAN class="ft26"&gt;icke vinstdrivande &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft26"&gt;icke vinstsyftande &lt;/SPAN&gt;vårdgivare. På engelska är begreppen &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;eller &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;none-profit&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; De används också här eftersom de är välkända. Alla &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;organisationer är inte direkt kopplade till idéer eller ideologi. På den aggregre- ringsnivå denna studie arbetar med finns dock inte möjlighet göra någon distinktion mellan olika typer av icke vinstsyftande vårdgi- vare. Dock kommer i presentationen av de olika länderna karakte- ristiska drag att påtalas. Exempel på sådana är att &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;vårdgivarna i Tyskland och Nederländerna oftast är kyrkor, medan i Kanada även sjukhus drivna av kommuner faller under detta begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Även situationen för privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;vårdgivare kommer att beröras då de har relevans för den idéburna sektorns villkor. Sär- skilt gäller detta små, lokalt förankrade företag. Dessa verkar i vissa avseenden under i stort sett liknande förutsättningar som de idé- burna organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Denna rapport är i det fortsatta disponerad enligt följande. I kapitel 3 ges som en introduktion en översiktlig indelning av olika typer av sjukvårdssystem. I kapitel 4 redovisas sjukvårdssystemen i de olika länder, som ingår i studien. Där ges dels, med några snabba pennstreck, en presentation av de grundläggande dragen i respek- tive lands hälso- och sjukvårdssystem, dels en redogörelse för vilka utförare som finns och hur kontrakteringen är utformad. Dessa länderpresentationer kan ses som kärnan i studien. Utifrån dem syntetiseras och diskuteras sedan i kapitel 5 om tillhandahållare, utförare och kontraktsförfarande i olika länder samt i kapitel 6 sambanden mellan systemens uppbyggnad och den idéburna sek- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft5"&gt;Studien har utförts av konsult &lt;NOBR&gt;Sven-Eric&lt;/NOBR&gt; Bergman, Bergman &amp; Dahlbäck AB, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337217x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;3 Olika typer av sjukvårdssystem – en översikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Hälso- och sjukvårdssystemen i olika länder kan delas in på olika sätt. En kategorisering utgår från den grundläggande finansieringen (efter Elola, 1996):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Nationella hälsosystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Socialförsäkringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;Beveridge&lt;SPAN class="ft58"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;Bismarck&lt;SPAN class="ft58"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td73"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig (skatter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig (arbetsgivaravgifter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig (enhetlig)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig (pluralistisk)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Privat &lt;/SPAN&gt;(not for profit)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td130"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;New Zeeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft5"&gt;Finansieringsfrågan skall inte behandlas vidare här eftersom den kommer att belysas i en annan rapport till delegationen. Här är sna- rare intresset riktat mot tillhandahållare&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Det är viktigt att notera att en bild av detta slag naturligen blir förenklad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Då man talar om att &lt;SPAN class="ft26"&gt;försäkringssystemen &lt;/SPAN&gt;i Bismarckländer som Tyskland och Nederländerna är offentliga är det en sanning med modifikation. Sedan länge finns i dessa länder en inte obetydlig pri- vat försäkringssektor och den blir än större med de förändringar som nu pågår (se nedan). Ser man på USA är visserligen de privata försäkringarna, till stor del arbetsgivarefinansierade, tongivande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Efter Lord William Beveridge, under mellankrigstiden rektor för &lt;SPAN class="ft122"&gt;London School of Economics &lt;/SPAN&gt;och arkitekten bakom det välfärdssystem som i andra världskrigets skugga planerades i England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Furst Otto Bismarck lade under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1880-talet&lt;/NOBR&gt; grunden till det omfattande försäkringssystem som skulle ge de tyska arbetarna trygghet i en industrialiserad värld; sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, pensionsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Tillhandahållare används här som ett begrepp för den som är ansvarig för att befolkningen (eller delar av befolkningen, t.ex. medlemmarna i en försäkringskassa) får hälso- och sjukvård. Tillhandahållare och finansiär kan vara samma, som i Sverige, men kan också vara skilda entiteter. Tillhandahållare kan ses som ett generiskt, systemoberoende begrepp och är således vidare än exempelvis beställare, som är en typ av tillhandahållare. Se vidare kap. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft15"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;men det finns stora offentliga program (för i första hand äldre och fattiga) liksom program i icke vinstsyftande stora organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Ser man på &lt;SPAN class="ft26"&gt;produktionen &lt;/SPAN&gt;kan man urskilja en motsvarande bild. All produktion i Bismarcksystemen är långt ifrån icke vinst- syftande privat. I Tyskland är omkring hälften av sjukhusen offentliga och en växande andel privata &lt;SPAN class="ft26"&gt;for profit&lt;/SPAN&gt;. I exempelvis USA, där sjukvårdssystemet ofta betecknas som privat, finns lika- ledes offentliga sjukhus och dessutom många aktörer &lt;SPAN class="ft26"&gt;not for profit&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Distinktionen mellan skattefinansierade och försäkringsfinansie- rade system kommer som sagts inte att behandlas särskilt ingående här. Dock kan finnas skäl att kort ta upp hur kontraktering har använts och används i dessa system eftersom kontraktens roller och funktioner är viktiga för de förutsättningar under vilken vård- givarna arbetar. Denna fråga berörs ytterligare i avsnitt 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft23"&gt;4 Länderbelysningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet omfattar alla medbor- gare. Runt 90 % av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård är offentligt finansierade. Privat försäkring förekommer endast i obetydlig omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Staten styr som lagstiftare och genom statsbidrag. Statsbidragen svarar för ungefär 20 % av kostnader. Dessa bidrag är delvis knutna till statliga program på skilda områden. Socialstyrelsen svarar för tillsyn av verksamhet och personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Landstingen är tillhandahållare för akutsjukvård, primärvård och specialiserad psykiatrisk vård, medan primärkommunerna svarar för äldrevård samt för vård av psykiskt funktionsstörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft5"&gt;De flesta sjukhusen drivs av landstingen. Det finns ett fåtal privata sjukhus och dessa arbetar i huvudsak under kontrakt med lands- tingen. De privata sjukhusen, såväl profit som &lt;NOBR&gt;not-for-profit,&lt;/NOBR&gt; är vanligtvis mindre än de offentliga och oftast inriktade på speciella verksamheter som elektiv kirurgi. I Stockholm finns dock ett akut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;sjukhus (S:t Görans sjukhus), finansierat av landstinget men sedan år 2000 drivet av ett privat aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;År 2001 infördes en temporär lag (’stopplagen’), som förhind- rade landstingen att överföra akutsjukhus i privat drift. Den ersat- tes år 2005 med en mer permanent reglering. Enligt denna måste varje landsting driva minst ett akutsjukhus. Om man överlåter ett sjukhus till privat drift skall det framgå av överlåtelseavtalet att sjukhuset inte får drivas med vinst. Vidare måste vården vara helt offentligt finansierad. Den nya regeringen, som tillträdde efter 2006 års val, har föreslagit att denna reglering skall slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Sjukhusläkarna är anställda av sjukhusen och arbetar både i öppen och sluten vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Flertalet primärvårdsläkare är anställda av landstingen. Dock sva- rar privata utförare för en större andel i primärvården (25 %) än i sjukvården totalt (10 %). Ser man på läkarbesöken sker cirka 30 % av dessa hos privata läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;År 2005 utgjorde de privat drivna platserna vid särskilda boenden i äldreomsorgen drygt 13 %. Samma år utgjorde den privat drivna vården runt 10 % av hemtjänsten. Den överväldigande majoriteten (ca 90 %) av entreprenaderna inom äldreomsorgen drivs av vinst- syftande organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Under de senaste femton åren har ansträngningar att utveckla kontraktssystem i hög grad kopplats till &lt;NOBR&gt;beställar-utförar-modeller.&lt;/NOBR&gt; Som &lt;SPAN class="ft26"&gt;organisationsform &lt;/SPAN&gt;har flera landsting lämnat modellerna, men strävandena till en tydligare rollfördelning och klarare upp- drag/åtagande kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Från vårdorganisationerna har funnits kritik mot att en formali- serad kontraktstyrning kan leda till ineffektivitet och politiskt detaljstyrd vård. Trenden är därför att gå mot breda avtal och över- enskommelser. Att beställare och producenter fortfarande i huvud- sak tillhör samma juridiska person – landstinget – innebär i prakti- ken bland annat att avvikelser från ingångna avtal inte leder till sanktioner och att underskott i verksamheten tilläggsfinansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kontraktstyrning i Sverige har således mer kommit att innebära ett förändringsarbete med att utveckla uppdrag/uppdragsbe- skrivningar på ett modulärt sätt, som kan byggas in i olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;organisationer och olika styrsystem samt att utveckla ersätt- ningssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Uppdragsbeskrivningar formuleras för att styra med kunskap. Det arbete med hälso- och sjukvårdsprogram/medicinskt program- arbete som bedrivs i flera landsting används också som underlag för uppdragsbeskrivningar. Uppdragen tar sin utgångspunkt i befolk- ningens/olika behovs- och sjukdomsgruppers behov av hälso- och sjukvårdsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Utvecklingen av ersättningssystemen har inte gått särskilt snabbt från i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; när några landsting införde en presta- tionsersättning baserad på DRG&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Anslagsfinansiering har fortsatt att dominera. I landsting som tidigt utvecklade ersättningssystem med separerade beställare och utförare, har inflytandet över ersätt- ningen flyttats upp i organisationen samtidigt som politiken inrik- tats mer på befolkningsföreträdarrollen. De landsting som tidigt införde decentraliserade modeller och därefter lämnade dem har inte återinfört dessa modeller. Samtidigt har andra frågor fått ökat utrymme t.ex. prioriteringar och strukturfrågor. De flesta landsting stävar nu efter att hitta modeller som kan integerera stöd för effektivt resursutnyttjande, strukturutveckling, horisontella prio- riteringar, ökad tillgänglighet och uppföljning av det medicinska innehållet. Under de senaste åren har några landsting, främst de större, tagit steg i riktning mot förändringar av såväl sjukhusen som primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); Andersson et al, 2006. Bergman &amp; Dahhlbäck, 2001; Einevik- Bäckstrand, 2006; European Observatory, 2005b; Olsson &amp; Thorling, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Diagnosis Related Groups &lt;/SPAN&gt;– diagnosrelaterade grupper. Ett system från USA som klassificerar vårdtillfällen i medicinskt definierade grupper, som även har skapats med hänsyn till förväntat resursbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337221x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;England&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft5"&gt;Det engelska&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;systemet är nationellt, skattefinansierat och omfattar alla medborgare. Det finns också privata försäkringar, som drivs av en mix av vinstdrivande och icke vinstdrivande företag. &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; % av befolkningen täcks av privat försäkring (duplikat, supplementär); vilket motsvarar runt 5 % av kostnaderna.&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Under slutet av &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; och första hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utveck- lades i England marknadsliknande lösningar med köpare och säljare på en intern marknad. När Labour kom till makten 1997 övergavs denna inriktning till förmån för integrerad vård, partnerskap och långsiktiga överenskommelser mellan utförare och uppdragsgivare. Under senare år har inslagen av marknadstänkande återigen ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Viktiga förändringar sedan 1997 har varit att öka sjukvårdens andel av BNP. Dessutom har inriktningen varit att öka vårdens till- gänglighet samt stärka konsumenternas ställning. Samtidigt har den centrala styrningen i den engelska hälso- och sjukvården utökats. Flera oberoende institut har fått ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det statliga inflytandet ligger inbäddat i systemets nationella karaktär. Regeringen fastställer budgeten för NHS. Särskilda insat- ser för att värdera ny teknologi görs genom &lt;SPAN class="ft26"&gt;NICE (National Institute for Clinical Excellence&lt;/SPAN&gt;). Stora satsningar har också skett på att följa upp kostnader och kvalitet (&lt;SPAN class="ft26"&gt;The Healthcare Commission&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Den offentligt finansierade vården produceras i huvudsak i offent- lig regi. Den slutna vården produceras till 90 % vid statligt ägda sjukhus. Sjukhusen utvecklas nu mot s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Foundations Trusts &lt;/SPAN&gt;med en större självständighet i ekonomiska frågor än tidigare. Detta kan ses som en utveckling av den ökade självständighet, som redan i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Här avses bokstavligen systemet i England, inte i Storbritannien. Skottland, Wales och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Nord-Irland&lt;/NOBR&gt; avviker från det engelska systemet. Det skotska systemet, exempelvis, är mer traditionellt integrerat och kallsinnigt till marknadsliknande lösningar. Vissa statistiska uppgifter gäller dock de Förenade Konungadömena (&lt;SPAN class="ft122"&gt;UK&lt;/SPAN&gt;). Detta framgår av texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Privata försäkringar brukar indelas i följande kategorier: 1) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Duplikat&lt;/SPAN&gt;, som duplicerar offentliga försäkringar. 2) &lt;SPAN class="ft132"&gt;Substitut&lt;/SPAN&gt;, som för en person som mält sig ut täcker vad som annars skulle täckts av offentliga försäkringar.3) &lt;SPAN class="ft132"&gt;Komplementär&lt;/SPAN&gt;, som täcker det som inte täcks av försäkringen, t.ex. patientavgifter. 4) &lt;SPAN class="ft132"&gt;Supplementär&lt;/SPAN&gt;, som ger snabbare tillgång till vård eller ökad valfrihet. (Definitionerna i huvudsak efter Jönsson et al, 2005.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; infördes. Detta har därigenom blivit ett av de mer bestående inslagen i det långsiktiga reformarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Trusts och Foundation Trusts kan ses som &lt;NOBR&gt;not-for-profit&lt;/NOBR&gt; orga- nisationer &lt;SPAN class="ft85"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;NHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Privat vård bedrivs i huvudsak vid privata vårdenheter, men det finns privat verksamhet även inom sjukhus som drivs av NHS. Det är vanligt att seniora läkare &lt;SPAN class="ft26"&gt;(consultants) &lt;/SPAN&gt;är verksamma i båda sek- torerna inte minst i opererande specialiteter. Privata läkare sätter sina egna taxor &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fee-for-service&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;År 1998 fanns det 230 oberoende sjukhus i UK, dvs. sjukhus utanför NHS. Marknaden domineras av ett fåtal stora &lt;NOBR&gt;for-profit&lt;/NOBR&gt; kedjor, varvid bör noteras att det finns en betydande vertikal integ- ration mellan försäkringsbolag och sjukhus. Antalet vårdplatser vid dessa sjukhus uppgick till 11 000, varav &lt;NOBR&gt;for-profit&lt;/NOBR&gt; bolag svarade för två tredjedelar och idéburna organisationer för en tredjedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Inom NHS fanns vid samma tidpunkt ungefär 3 000 vårdplatser, som engelsmännen betecknar som ’amenity beds’ (förmånsplatser). Drygt hälften av dessa finns vid vanliga vårdavdelningar och ger NHS patienter mot betalning tillgång till särskilda förmåner. Den andra hälften finns i s.k. privata flyglar, dvs. vårdavdelningar vid NHS sjukhus upplåtna för enbart privata patienter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;NHS har under senare år i ökad utsträckning upphandlat privat vård, främst elektiv (planerad, icke akut) kirurgi, vid Independent Sector Treatment Centres för att minska väntetiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Den öppna vården produceras dels i olika öppna vårdformer med bl.a. sjuksköterskor för hemsjukvård och förebyggande arbete, community health service (samhällsbaserad vård), dels av hus- läkare, &lt;SPAN class="ft26"&gt;GPs. &lt;/SPAN&gt;Dessa är egenföretagare vars verksamhet regleras detaljerat genom standardkontrakt med NHS. Vissa sköterskor är anställda av husläkare som mottagningssköterskor. GPs organiseras i primärvårdsenheter, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Primary Care Trusts (PCTs), &lt;/SPAN&gt;som har bud- getansvaret för huvuddelen av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Från &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt har utvecklingen av en privat sektor för sjukhem och annan långtidsvård uppmuntrats som alternativ till institutioner som drivs av NHS eller kommuner. Mer än hälften av långvårdplatserna drivs nu av privata utförare, flertalet vinstdri- vande men också av icke vinstdrivande organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Flertalet GPs betalas direkt av NHS centralt genom en kombina- tion av &lt;SPAN class="ft26"&gt;lön, kapitering och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fee-for-service&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Några är lokalt anställda. Ett nytt kontrakt för GP:s är under införande. Det innebär bl.a. en ökad lokal anpassning. Genom utvecklingen av s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Practice based Commissioning &lt;/SPAN&gt;söker man också engagera husläkarna i beställ- ningsprocessen på ett liknande sätt som under thatcherreformernas &lt;SPAN class="ft26"&gt;GP Fundholders&lt;/SPAN&gt;, där husläkarna fick ett ekonomiskt ansvar och beställaransvar för en viss del av akutsjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Sjukhusen har kontrakt med Primary Care Trusts och ersätts i ökad utsträckning genom &lt;SPAN class="ft26"&gt;DRG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); European Observatory, 1994; Jonsson et al, 2006; Kerrison &amp; Pollock, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Socialförsäkringen täcker alla legalt boende i landet. 10 % av befolkningen täcks av &lt;SPAN class="ft26"&gt;Couverture Maladie Universelle (CMU), &lt;/SPAN&gt;som omfattar personer utan lön; anslutningen sker inte automa- tiskt utan man måste ansöka. Systemet arbetar med en återbä- ringstaxa. Mellanskillnaden täcks till stor del av en kompletterande frivillig försäkring. 2004 års reform innebär en mindre ej återbä- ringsberättigad avgift (1 euro) för läkarbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den obligatoriska försäkringen finansieras i huvudsak med en form av löntagaravgift från arbetsgivaren och till en mindre del av den enskilde. 90 % av befolkningen täcks av en privat försäkring (komplementär, supplementär); motsvarar 13 % av kostnaderna. Den frivilliga tilläggsförsäkringen tillhandahålls av olika typer av försäkringsgivare, även kommersiella försäkringsbolag. Anslutna via CMU (se ovan) får gratis frivillig tilläggsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I det franska systemet finns en spänning mellan försäkringskas- sorna och staten på regionnivån. Den s.k. Juppéreformen 1996 stärkte de regionala statliga organen. Det finns också ett starkt nationellt ministerium med ett omfattande planeringssystem. Någon konkurrens mellan olika försäkrare eftersträvas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft5"&gt;Det starka statliga inflytandet ger de tekniska instrumenten för kostnadskontroll. Nationalförsamlingen sätter årligen ett tak för utgifterna i försäkringssystemet (ONDAM&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;). Dessa mål har konti- nuerligt överskridits. Ökad vikt har successivt lagts på utbudsstyr- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft5"&gt;Det franska systemet karakteriseras av pluralism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft5"&gt;Läkarna är i huvudsak egenföretagare, som betalas &lt;NOBR&gt;fee-for-ser-&lt;/NOBR&gt; vice. Den s.k. &lt;NOBR&gt;Douste-Blazy&lt;/NOBR&gt; reformen 2004, innebar att fransmän- nen skall ha en fast läkare &lt;SPAN class="ft26"&gt;(un médicin traitant), &lt;/SPAN&gt;som har en &lt;SPAN class="ft26"&gt;viss &lt;/SPAN&gt;grindvaktsfunktion, dock utan att vara husläkare. Denne läkare behöver dock ej vara allmänläkare. För att stimulera allmänläkarna att ta på sig en vägledningsfunktion får de ett tillägg för registre- rade patienter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft5"&gt;Privatläkarna omhuldar i hög grad vad som går under beteck- ningen &lt;SPAN class="ft26"&gt;la médecine libérale&lt;/SPAN&gt;. I det begreppet ligger patientens valfri- het av läkare; läkarens rätt att praktisera var han vill; patientavgifter i ett återbäringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft5"&gt;Sjukhusen i Frankrike är antingen offentliga (25 % med 65 % av vårdplatserna), &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; (33 % med 15 % av vårdplat- serna) eller vinstdrivande (40 % med 20 % av vårdplatserna).&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De offentliga sjukhusen står i huvudsak för akutvård, rehabilitering, långvård och psykiatri, medan de privata är inriktade på avgränsade delar, exempelvis kirurgi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft5"&gt;Den privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sektorn svarar för runt en tredje- del av eftervård och rehabilitering samt knappt 10 % av långtids- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft5"&gt;En nationell taxa förhandlas fram mellan försäkringskassorna och läkarnas organisationer; det finns flera. Vissa öppningar för indivi- duella kontrakt har öppnats under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft6"&gt;Offentliga sjukhus har tidigare ersatts efter en global budget. Vinstdrivande privata sjukhus har fått en fast ersättning för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Objectif national des dépenses d’assurance maladie.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Inom det kirurgiska området svarar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;-sjukhusen&lt;/NOBR&gt; för hälften av vårdplatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;kostnader utom för läkarkostnaderna, som betalats &lt;NOBR&gt;fee-for-service.&lt;/NOBR&gt; Det finns avtal mellan sjukhuset och doktorn, vilket har lett till stora skillnader mellan doktorer, specialiteter och sjukhus. Icke vinstdrivande sjukhus har kunnat välja mellan de båda ersättnings- systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Fr.om. 2004 införs dock successivt under en relativt lång över- gångstid ett enhetligt, aktivitetsbaserat ersättningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Kontrakt sluts mellan regionerna och sjukhusen. För de offent- liga sjukhusen finns ingen nationell enhetlighet när det gäller kon- trakten. Ambitionsnivåerna varierar mellan regionerna. Avtalen med vinstdrivande sjukhus är däremot enhetliga och begränsade till i huvudsak tariffer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Någon konkurrens mellan utförare föreligger inte. Det franska systemet bjuder starkt motstånd mot konkurrens- och marknads- tänkande. Det finns inte heller någon selektiv kontraktering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Läkarna är i huvudsak anställda, med lön. Under senare år har de dock tillåtits att deltid ta emot privata patienter på sjukhuset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); amelie.fr (l’Assurance maladie en ligne); European Observatory, 2004a; &lt;NOBR&gt;Grosse-Tebbe&lt;/NOBR&gt; &amp; Figueras, 2004; Or &amp; de Pouvorville, 2006; Rodwin et al., 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Det kanadensiska sjukvårdssystemet karakteriseras av att det omfattar alla; är tillgängligt för alla; samt är heltäckande. Delsta- terna svarar för all sluten och öppen vård, minimum enligt den federala regeringens krav. Delstaterna kan härutöver själva utöka tjänsterna med exempelvis läkemedel, tandvård, hemvård etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Den offentligt finansierade vården svarar för runt 70 % av kost- naderna. Delstaterna finansierar detta med generella och riktade skatter. Till detta kommer federala bidrag, som styrs av folkmängd och några andra faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I syfte att undvika uppkomsten av parallella hälso- och sjuk- vårdssystem är det i Kanada förbjudet att ha privata sjukvårdsför- säkringar som täcker den vård som ligger inom ramen för &lt;SPAN class="ft26"&gt;Canada Health Act&lt;/SPAN&gt;. Likaså är privata, vinstsyftande sjukhus förbjudna inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;de verksamheter som ingår. Genom ett domstolsutslag i juli 2005, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Chaoulli v. Quebec&lt;/SPAN&gt;, att förbudet mot privat sjukförsäkring strider mot författningen i de fall någon får vänta så länge på vård att det allvarligt sätter ner hälsan. Detta har lett till en intesifierad debatt om mer privata inslag i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Tilläggsförsäkringar som täcker kostnader för viss extra service, t.ex. enkelrum, är däremot tillåtna. Ungefär två tredjedelar av befolkningen har en privat gruppförsäkring av tilläggskaraktär, som täcker tandvård, läkemedel, privat rum etc. Privat försäkring svarar för 11 % av kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;95 % av de kanadensiska sjukhusen är icke vinstsyftande och drivs bl.a. av frivilliga organisationer och kommuner. Sjukhusen har egna styrelser som utses av ägarna. Styrelsen och sjukhusledningen har ansvar för drift och ekonomi men måste hålla sig inom den årliga budget som man förhandlat sig fram till med provinsregeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Sjukhusen verkar inom ramen för givna budgetar med viss pre- stationsersättning. Delstaterna reglerar utförarna. I praktiken dele- geras detta till &lt;SPAN class="ft26"&gt;colleges&lt;/SPAN&gt;; professionellt självreglerande organ som ger tillstånd och sätter standards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Den öppna läkarvården bedrivs av privatpraktiserande läkare som arbetar i egna mottagningar. En ökad satsning sker på primärvår- den, med allmänläkare och &lt;SPAN class="ft26"&gt;nurse practioners&lt;/SPAN&gt;, liknande våra distriktssköterskor och dispensärsköterskor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;En stor del av de privata specialisterna har också rätt att lägga in och behandla sina patienter vid sjukhus när de behöver sådan vård. Även privata lättakuter har etablerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Något formellt remisstvång för att söka specialistvård finns inte. I praktiken kräver ofta specialisterna att patienterna har en remiss från allmänläkare eftersom deras taxa är konstruerad så att de får en högre ersättning för patienter som har en remiss än för andra pati- enter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Sjukhem och andra institutioner för långtidsvård drivs antingen direkt av de regionala organen (Regional Health Autority, RHA) eller så har de kontrakt med RHAs. I praktiken har flertalet RHAs en varierande kombination av egna och kontrakterade institutioner. Liknande arrangemang finns för hemsjukvård. Inom denna sektor finns det såväl offentliga som privata (vinstsyftande och &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;syftande) utförare. Sjukhemmen ligger utanför &lt;SPAN class="ft26"&gt;Canada Health Act &lt;/SPAN&gt;och bryter därför inte förbudet mot privat konkurrens till vård som täcks av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Flertalet läkare är privata och ersätts &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fee-for-service&lt;/SPAN&gt;;&lt;/NOBR&gt; c:a en fjärdedel får dock någon form av ersättning från det offentliga, motsvarande ungefär 10 % av kostnaderna. Förhandlingar om taxan sker på del- statsnivån mellan läkarorganisationerna och delstatsregeringarna. Om privatläkare vill sätta sina egna taxor måste de lämna det offentliga ersättningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Provinsens styrning av verksamhetens inriktning sker främst i budgetförhandlingar. En väsentlig princip när det gäller finansie- ring av sjukhusen är att pengar för driften och pengar för invester- ingar hålls isär och beviljas var för sig efter särskild prövning på provinsnivå. Även om reglerna för finansiering av investeringar varierar mellan provinserna så är det vanligt att det krävs tillstånd från sjukvårdsministern i provinsen för att få göra investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Varje provins beslutar själv hur man vill ersätta sjukhusen. Gemensamt är att kostnaden för läkarnas löner inte ingår i den budget som sjukhusen får från provinsregeringen. Det hänger samman med att läkarna som regel inte är anställda vid sjukhusen. Läkarna ersätts enligt ’läkarvårdstaxan’ även för den vård man utför &lt;SPAN class="ft26"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;sjukhuset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; började man på de flesta håll använda system med rambudgetar, &lt;SPAN class="ft26"&gt;global budgets&lt;/SPAN&gt;, som gav ökad flexibilitet för sjukhusen att själva avgöra hur medlen användes jämfört med det tidigare systemet som innehöll stark centralstyrning från provin- sen. Det finns på några sjukdomsområden inslag av prestationser- sättningar (vissa cancerformer, katarakt, knä- och höftledsopera- tioner etc), i syfte att korta väntetider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I Kanada råder etableringsfrihet för läkare. Läkarnas ersättning fastställs genom förhandlingar mellan provinsregeringen och läkar- nas fackliga organisation. På en del håll har man för allmänläkarna ersatt &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fee-for-service&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;med alternativa ersättningssystem, exempelvis för att förbättra tillgängligheten utanför kontorstid. Ersättnings- systemen och formerna för att försöka åstadkomma kostnadskon- troll när det gäller kostnaderna för läkarvård varierar mellan pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;vinserna. Under senare år har allt fler provinser infört tak av något slag på ersättningen till läkarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Kostnaderna kontrolleras genom obligatoriska, årliga globala budgetar för sjukhus och regioner; förhandlade taxor; läkemedels- listor; begränsningar av spridningen av medicinsk teknologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); European Observatory, 2005a; McIntosh, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Spanien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Det spanska hälso- och sjukvårdssystemet var under Francotiden försäkringsbaserat och centraliserat. Det är numera skattefinansie- rat och decentraliserat. De 17 regionerna har successivt fått allt större betydelse. Nästan alla täcks av systemet; vissa statstjänste- män och fristående företagare kan stå utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Privata försäkringsbolag erbjuder komplementär försäkring och i ökad utsträckning täcker de tjänster utanför basutbudet. De kan också erbjuda kortare väntetider. Mellan 15 % och 20 % (beroende på hur man avgränsar och på källan) av befolkningen köper privata försäkringar. Arbetsgivarköpta försäkringar ger skattereduktion. Ett utmärkande drag för de privata försäkringarna är ett de är integrerade med ett privat tillhandahållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Utförarna är i huvudsak offentliga. Flertalet läkare är offentligt anställda och har fast lön. Det finns dock parallella utförarsystem, i vilka ingår exempel militär sjukvård och fängelsesjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Trots ansträngningar att stärka primärvården är det spanska systemet i hög grad sjukhusbaserat. Det finns också ett omfattande nätverk av fristående öppen vård, även om strävandena är att integ- rera dessa i sjukhusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Traditionellt har &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; % av sjukhusvården kontrakterats ut till icke vinstdrivande utförare. Fr.o.m. 1990 har man implementerat en lagstiftning som gradvis skall skilja funktionerna som beställare och utförare genom ett kontraktssystem med mål knutna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;ersättningarna. Det förekommer dock ingen konkurrens mellan utförarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var 68,8 % av vårdplatserna offentliga (325 sjukhus), 18,4 % privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;(322 sjukhus) och 12,4 % privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; reducerades antalet vård- platser i den privata sektorn påtaglig; 185 sjukhus med 6 000 vård- platser. Resultatet blev en relativ ökning av de offentliga vårdplat- serna. År 2003 var 319 sjukhus offentliga, motsvarande mindre än hälften av antalet sjukhus men med två tredjedelar av vårdplatserna. De allmänna sjukhusen är således vanligen större än de privata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I en region, Katalonien, är situationen radikalt annorlunda. Där svarar &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;sektorn för två tredjedelar av sjukhusvården. Detta har djupa historiska rötter i den katalanska traditionen av ömsesidigt stöd i det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Sjukhem och ålderdomshemmen ligger i Spanien under arbets- marknads- och socialdepartementet, vilket speglar den tidigare kopplingen till socialförsäkringen. I ökad utsträckning har dock institutionerna förts över till regionerna. Omkring en tredjedel av platserna ägs av den offentliga sektorn, resterande köps genom kontrakt med privata institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;De olika regionerna har skilda ersättningssystem till sjukhusen. Traditionellt har de ersatts retroaktivt, men på vissa områden används nu kontraktering med prospektiv betalning av vissa målin- riktade program. Budgeten är dock global. Sedan mitten av 1990- talet har dessa program i ökande utsträckning omfattat privata utförare för att få ner väntetiderna. Patienter, som väntat mer än sex månader, har rätt välja ett annat (offentligt eller privat) sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Introduktionen av denna typ av kontrakt har uppmuntrat till förbättringar av informationssystemen, bl.a. för att kunna mäta kvalitet och jämföra sjukhus. Andra &lt;NOBR&gt;spin-off&lt;/NOBR&gt; effekter är bättre avgränsning av vad som ingår i programmet samt utveckling av managementhjälpmedel. Den har också lett till ökat kostnadsmed- vetande och på det sättet förändrat kulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen 1986 öppnade möjligheter för de katalanska &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; sjukhusen att ingå långsiktiga överens- kommelser med det offentliga systemet under speciella, medvetet vagt formulerade omständigheter. Vanligtvis förnyas dock kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;trakten årligen. I Katalonien har arbetet med de nya kontrakten varit prioriterat. I Baskien har kontraktsprogrammen utvecklats till långvård och psykiatri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;I Katalonien har också öppnats möjligheter att kontraktera ut ledningen av offentliga vårdcentraler eller knoppa av sådana cen- traler till privat drift. Den självständiga kommunen Valencia har kontrakterat ut sjukhusvården vid två nya sjukhus till privata &lt;SPAN class="ft26"&gt;for- profit &lt;/SPAN&gt;utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); European Observatory, 2000 och 2006b; &lt;NOBR&gt;Grosse-Tebbe&lt;/NOBR&gt; &amp; Figueras, 2004 .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Upp till en viss inkomst måste alla anställda tillhöra en sjukförsäk- ringskassa, som alla ger i princip samma täckning. Detta täcker nära 90 % av befolkningen och inkluderar även familjemedlemmar, arbetslösa och studerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Personer ovanför inkomstgränsen har rätt mäla sig ur systemet och ordna privat täckning. Knappt 10 % av befolkningen har utnyttjat den rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Det finns idag ungefär 280 sjukkassor. Dessa är självständiga, icke vinstdrivande. Sedan ett tiotal år har den försäkrade möjlighet välja kassa och kassorna är, i sin tur, förpliktigade att acceptera varje medlemssökande. Denna förpliktelse stärks med den reform av systemet, som nu genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Kassorna är offentligt reglerade och har en hög grad av självstän- dighet. De finansieras med en obligatorisk löneskatt i storleksord- ningen 14 %. Traditionellt har denna delats lika mellan arbetsgivare och arbetstagare, men fr.o.m. 2007 är den något högre för arbets- tagarna. Kassorna svarar för drygt 80 % av sjukvårdskostnaderna. Fr.o.m. 2007 skjuter staten till pengar till kassorna; 1,5 miljarder € 2007 och 3 miljarder € 2008. (Tuffs, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Den senaste reformens konturer är inte till alla delar helt klara även om förbundsrådet (februari 2007) trots betydande reservatio- ner nu godkänt den nya lagen. Delar av reformen har skjutits till 2009, för övriga pågår implementeringen. Generellt kan man dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;säga att utvecklingen, om än rätt långsamt och långtifrån oemot- sagd, går mot ett mer marknadsliknande system med inslag av kon- kurrens på såväl finansierings- som utförarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Privat försäkring är frivillig och individuell. Ungefär 18 % (inkl. de ovan nämnda 10 %) av befolkningen täcks av privat försäkring, varav hälften substitut och hälften komplementärt/supplementärt. De privata försäkringarna svarar för 8 % av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Hushållen själva står för ungefär 12 % (out of pocket); det gäller främst läkemedel, men fr.o.m. 2004 finns det också en besöksavgift i öppen vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Sjukhusen är i huvudsak icke vinstdrivande; allmänna och privata. År 2001 svarade den offentliga sektorn för 53 % av vårdplatserna, icke vinstdrivande organisationer för 39 % och den privata sektorn för 8 %. Här sker dock nu snabba och drastiska förändringar, där även (från 2005) universitetssjukhus privatiseras. En av anledning- arna till detta är det mycket besvärliga ekonomiska läget för dessa sjukhus, med stora finansieringsunderskott. Förändringarna går så fort att de är svåra att belysa med den löpande statistiken. Det är framförallt stora privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;kedjor, som växer snabbt genom att köpa sjukhus som ägs av kommuner. De fyra största kedjorna har nu 60 % av den privata marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Läkarna är anställda vid sjukhuset. Överläkare har rätt ta privata patienter. Traditionellt har det i Tyskland funnits en skarp gräns mellan sluten och öppen vård. Sjukhusen har, med undantag från universitetssjukhusens polikliniker inte haft någon annan öppen- vård än överläkarnas verksamhet. Den strikta gränsen börjar nu dock luckras upp, bl.a. vad gäller dagsjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Allmänläkarna är egna företagare. De har ingen egentlig gate- keeperfunktion, men det finns strävanden att utveckla ett husläkar- system. Patienterna har fritt val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;En viktig organisation på utförarsidan är &lt;SPAN class="ft26"&gt;Bundesarbeitsgemein- schaft der Freien Wohlfahrtspflege&lt;/SPAN&gt;. Den består av de sex ledande &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisationerna, som äger och driver sjukhus, sjukhem, hemvård och ambulanstransporter. På det senare området produce- rar man faktiskt huvuddelen av tjänsterna i Tyskland. Organisatio- nerna stammar såväl från arbetarrörelsen som från olika religiösa och sekulära välfärdsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Flertalet utförare när det gäller social omsorg (inkl. äldrevård) tillhör denna allians. Den innehåller uppemot 60 000 fristående institutioner, med mer än 1 miljon anställda. De svarar för hälften av ålderdomshemmen, 80 % av hemmen för handikappade och 70 % av institutionerna för barn och ungdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;Läkarna i den öppna vården betalas &lt;NOBR&gt;fee-for-service.&lt;/NOBR&gt; För att kon- trollera kostnaderna finns olika takkonstruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;För sjukhusen finns ett dualt finansieringssystem, dvs. invester- ingar och driftskostnader finasieras av olika system. Investeringar planeras av delstatsregeringarna och finansieras av dessa tillsam- mans med den federala regeringen. Kassorna svarar för driftskost- naderna. Sedan 2004 används ett &lt;NOBR&gt;DRG-baserat&lt;/NOBR&gt; system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Det tyska systemet bygger på ett stort mått av professionellt självstyre med korporativism och förhandlingar. På ena sidan finns läkarnas organisationer, på den andra försäkringskassornas. Sjukhu- sen har ingen offentligrättsligt korporativ organisation utan samar- betar på privaträttslig grund. Förhandlingar sker på främst del- statsnivå, men också federalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Utveckling går emot tydligare beställarfunktion hos kassorna och också viss, om än begränsad, konkurrens. En grund för det är den möjlighet till selektiv kontraktering, som kassorna numera har. Denna selektiva kontraktering innebär alltså att man inte tecknar avtal med alla sjukhus. I sin tur kan detta medföra en begränsning av patientens valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); BMJ, 2007; European Observatory, 2004b; &lt;NOBR&gt;Grosse-Tebbe&lt;/NOBR&gt; &amp; Figueras, 2004; Lisac &amp; Slette, 2006; Saltman, 2007. Tuffs, 2006a och b; Wörz &amp; Busse, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft5"&gt;Nederländerna har fr.o.m. 2006, efter nästan två decennier av utre- dande och successiva beslut, ändrat sitt system. Tidigare fanns ett dualt försäkringssystem, där ungefär två tredjedelar av befolk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;ningen omfattades av den obligatoriska sjukförsäkringen, vilken administrerades av försäkringskassorna. Den resterande tredjedelen täcktes av privata sjukförsäkringar; de försäkrade tillhörde i huvud- sak personer över en viss inkomstgräns. Detta har ersatts av en för alla holländare obligatorisk basförsäkring. Därutöver har alla rätt att köpa en komplementär, frivillig försäkring. Innehållet i basför- säkringen bestäms av regeringen och är i stort sett densamma som i det tidigare systemet.&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Premierna sätts i konkurrens mellan kassorna och är nominella, dvs. icke inkomstrelaterade. Härutöver betalar arbetstagarna 6,5 % av inkomsten (upp till ett inkomsttak på 30 000 € per år) till en central fond, som fördelar pengar till försäkrarna efter ålder, kön, läkemedelsförbrukning och sjukdomsförekomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det nya försäkringssystemet har givits en påtaglig privat karak- tär. Relationerna mellan den försäkrade och försäkringsbolaget regleras civilrättsligt, inte offentligt. Den statliga regleringen av hälso- och sjukvården är avsedd att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Tendensen till mer marknadsliknande inslag och ökad privat finansiering är tydlig. Försäkrarna, som även kan vara privata vinst- syftande, skall konkurrera genom premier och villkor, t.ex. självrisk eller inte. Patienten har full valfrihet och kan byta försäkrare en gång per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Allmänläkarna är husläkare med gatekeeperfunktion. Den offent- ligt försäkrade &lt;SPAN class="ft26"&gt;måste &lt;/SPAN&gt;lista sig hos sin allmänläkare. Patienten har rätt välja vilken. Vanligtvis väljer man bland dem som är etablerade i patientens bostadsområde. De privat försäkrade &lt;SPAN class="ft26"&gt;behöver &lt;/SPAN&gt;inte lista sig, men gör vanligtvis detta ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Patienten har ganska stora möjligheter välja sjukhusspecialist och sjukhus i Nederländerna. Han/hon måste dock ha remiss från sin husläkare för att bli behandlad vid sjukhus antingen det gäller sluten eller öppen vård. Denna remiss är dock inte särskilt svår att få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;Mer än 90 % av sjukhusen, liksom sjukhemmen, är privata, icke vinstdrivande. Enligt lag får de inte drivas i vinstsyfte. De flesta har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Denna förändring avser täckningen av primärvård och akut vård. En tredje, universell komponent täcker långtidsvård (AWBZ). Den finns fortfarande kvar som ett separat system även om det finns planer att förändra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;anknytning till antingen katolska eller protestantiska sammanslut- ningar. Nästan all specialistvård bedrivs på sjukhusen; specialist- läkarna är egna företagare som har kontrakt med sjukhuset. Annan personal är anställda med månadslön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Föreställningen i Nederländerna har varit att en nödvändig för- utsättning för att lyckas med förändringar av sjukvårdssystemet skulle vara att öka engagemanget från privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;aktörer. Så verkar dock inte bli fallet. De &lt;NOBR&gt;icke-vinstsyftande&lt;/NOBR&gt; aktörerna går i bräschen för implementeringen av pågående reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Familjeläkarna är självständiga företagare och arbetar under ett nationellt kontrakt. Husläkarna ersätts genom kapitering eller efter utförda åtgärder &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;fee-for-service&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Sjukhusspecialister är fristående företagare; betalningsformer varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Sjukhusen har budgetar baserade på antal bäddar, patienter och läkare. Kapitalutgifter finansieras för sig. Från år 2000 har en viss prestationsrelatering tillkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Försäkringsbolagen har genom den nya reformen fått en starkare position relativt utförarna. De är inte längre tvungna att teckna avtal med alla utförare (selektiv kontraktering) och kan också upp- handla i konkurrens. Hittills har denna möjlighet dock endast utnyttjats i ringa utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Tidigare har systemet främst varit inriktat på kollektiva förhand- lingar och kontrakt, men detta har successivt förändrats mot mer individuella lösningar. &lt;SPAN class="ft26"&gt;En &lt;/SPAN&gt;orsak till detta är att det ansetts strida mot kartellförbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Förhandlingsstyrkan mellan parterna har påverkats av den kon- centration, som under senare år skett på såväl försäkringssidan som sjukhussidan. Antalet kassor har gått ner från över 80 till ett tjugotal. Sjukhusen slås samman i allianser av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Det holländska systemet genomgår just nu radikala förändringar. Det kan möjligen dock finnas skäl att avvakta implementeringen innan man drar för stora slutsatser. När så sker kommer försäk- ringskassor och försäkringsbolag att kunna uppträda som mer aktiva beställare. Traditionellt har det funnits en tröghet mot kon- kurrens. Upphandling av det slag vi talar om i Sverige har inte före- kommit. Det handlar alltså om en kulturförändring, som kan komma att ta viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); Bartholomée &amp; Maarse, 2006; European Observatory, 2004c; Hoogervost, 2007; de Roo, 2001; de Roo, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft7"&gt;Systemet i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Det norska hälso- och sjukvårdssystemet omfattar alla medborgare. 85 % av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård är offentligt finansierade. Privat försäkring förekommer endast i obetydlig omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Staten styr som lagstiftare och är dessutom finansieringsansvarig och driftsansvarig. Även om hälsoföretagen (nedan) är fristående juridiska personer kan staten utöva inflytande på olika sätt: a) genom stadgarna; b) genom utnämningen av ordförande; c) vid s.k. allmänna möten ge direkta ägardirektiv; d) vid styrelsemöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft5"&gt;Allmänläkarna är husläkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Flertalet sjukhus är offentliga. Sjukhussektorn består efter en reform 2003 av fem regionala hälsoföretag med sjukhus (hälsofö- retag) som dotterbolag. I dotterbolagen ingår ofta flera sjukhus. Hälsoföretagen är ägare av dotterbolagen. Det förutsätts dock att man skall styra dem på armlängds avstånd, främst genom att utse styrelseledamöter. Sjukhusen kan själva förfoga över sitt kapital och sin finansiering, men de kan inte gå i konkurs. Såväl hälsoföre- tagen som dotterbolagen leds av en styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;De regionala hälsoföretagen får själva välja vilken organisatorisk struktur de skall arbeta i. Alla har valt integrera flera sjukhus till större dotterbolag. Detta &lt;SPAN class="ft26"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;tolkas som att man bedömt förde- larna med samverkan och stordrift som större än fördelarna av konkurrens mellan sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det finns ett fåtal privata sjukhus, som svarar för ett liten del av den totala sjukvården; dock är andelen större inom den elektiva (planerade, icke akuta) kirurgin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;institutioner är i normalfallet inrättade som stiftel- ser. Dessa finansieras av och ses som en integrerad del av det offentliga systemet. Ett exempel är en diakonistiftelse, som ägs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;norska kyrkan. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;For-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;organisationer har en undanskymd roll. De har i första hand inrättas för att komplettera den offentliga vår- den inom områden som exempelvis plastikkirurgi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;År 2004 fanns det endast 284 vårdplatser i privat akutsomatik, jämfört med 13 000 inom den offentliga vården. Ungefär 90 % av sjukhemmen ägs av kommunerna, endast 3 % av &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;organi- sationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;De privata insatserna är främst märkbara inom missbrukarvård och rehabilitering. Dessutom finns en hel del privata, vinstsyftande inslag inom medicinsk service som laboratorier och röntgen. Efter reformen 2002 har dessutom skett en påtaglig ökning av den pri- vata specialistvården i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Sjukhemmen drivs numera av kommunerna; tidigare låg de på fylkeskommunerna. År 2000 drevs ungefär 90 % av sjukhemmen av kommunerna. Endast 3 % drevs kommersiellt; här finns alltså även ett icke vinstdrivande segment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Kontraktssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Staten ansvarar helt för finansieringen av sjukhusen och ersätt- ningen går främst till de regionala hälsoföretagen. 50 % av sjukhu- sens kostnader ersätts med &lt;SPAN class="ft26"&gt;DRG&lt;/SPAN&gt;. Poliklinisk behandling ersätts dock av det norska riksförsäkringsverket (&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rikstrygdeverket&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Efter den s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;fastlegereformen &lt;/SPAN&gt;2001 är allmänläkarna egna företa- gare, kontrakterade av kommunerna. De får betalt dels per capita, dels per prestation från &lt;SPAN class="ft26"&gt;Rikstrygdeverket&lt;/SPAN&gt;. Taxan är nationell och förhandlas fram kollektivt mellan staten och läkarnas organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Kommunernas kontrakt med allmänläkarna reglerar ansvarsför- hållandena mellan parterna. Exempelvis har kommunerna enligt kontraktet rätt att utnyttja husläkaren ett vist antal timmar i den kommunala sjukvården. I praktiken är de få kommuner som fullt ut utnyttjar denna rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Även om de regionala hälsoorganisationerna har kontrakt med privata utförare inom exempelvis medicinsk service kan man inte se dem som beställare. I Norge verkar inställningen vara att en strikt uppdelning på beställare och utförare i praktiken är ogenomförbar och skulle medföra ett betydande kontraktuellt merarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Det bör vidare nämnas att kommunerna (primärvården) och de regionala hälsoföretagen (sjukhusen) inte har någon &lt;NOBR&gt;beställar-utfö-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;rar relation. Däremot finns förslag om att de tillsammans i vissa fall skall kunna upphandla vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft26"&gt;Huvudkällor: Landstingsförbundet, 2004 (med där angivna källor); European Observatory, 2006a; Jonsson et al, 2006; Midtunn, L. 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Tillhandahållare, utförare och kontraktering i de studerade länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Tillhandahållare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Som nämnts används tillhandahållare här som ett begrepp för den som är ansvarig för att befolkningen (eller delar av befolkningen, t.ex. medlemmarna i en försäkringskassa) får hälso- och sjukvård. Tillhandahållare och finansiär kan vara samma, som i Sverige, men kan också vara skilda entiteter. Tillhandahållare kan ses som ett generiskt, systemoberoende begrepp och är således vidare än exempelvis beställare, som är en typ av tillhandahållare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Konfigurationen av tillhandahållare skiljer sig rätt mycket mellan de studerade länderna och från det svenska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft7"&gt;Skillnaderna mellan skattefinansierade system och försäkringsfinansierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;En dimension knyter tillbaka till avsnitt 3 om skillnaderna mellan skattefinansierade system och försäkringsfinansierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;I Bismarckländerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;är det närmast definitionsmässigt försäkringskassorna som är tillhandahållare. Även &lt;SPAN class="ft26"&gt;Frankrike &lt;/SPAN&gt;tillhör Bismarckgruppen, men här är det snarast regionerna och försäkringskassorna, som tillsammans är att se som tillhandahållare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I Beveridgeländerna är det stat och/eller kommunerna i olika skepnader som utgör tillhandahållarna. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Engelska &lt;/SPAN&gt;NHS är ett cent- raliserat system, men beställarna är efter den senaste reformen runt etthundrafemtio &lt;SPAN class="ft26"&gt;Primary Care Trusts&lt;/SPAN&gt;. Även det &lt;SPAN class="ft26"&gt;norska &lt;/SPAN&gt;systemet är, vad avser tillhandahållandet av sjukhusvård, ett centraliserat system; hälsoföretagen är ju utförare vars relationer med sjukhusen är relationen mellan moder- och dotterbolag. För allmänläkarvår- den är det lokalt valda politiska organ, kommunerna, som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;beställare. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kanada &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Spanien &lt;/SPAN&gt;är det regionala självstyrelseorga- nen (delstater resp. regioner), som fyller rollen som tillhandahål- lare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft7"&gt;Centrala vs. regionala/lokala tillhandahållare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Med detta har också redan berörts skillnaderna mellan centralt och regionalt/lokalt tillhandahållarskap, vilket således skär över distinktionen &lt;NOBR&gt;försäkringssystem–nationellt&lt;/NOBR&gt; system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Av länderna i denna studie är det egentligen endast &lt;SPAN class="ft26"&gt;Norge &lt;/SPAN&gt;på sjukhussidan, som har en central tillhandahållare. Samtidigt är, som nämnts, det &lt;SPAN class="ft26"&gt;engelska &lt;/SPAN&gt;systemet ett centralt system, inom vilket &lt;SPAN class="ft26"&gt;PCT &lt;/SPAN&gt;verkar som regionala enheter. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kanada &lt;/SPAN&gt;har den federala regeringen ett starkt inflytande genom lagstiftning och statsbidrag. Det &lt;SPAN class="ft26"&gt;spanska &lt;/SPAN&gt;systemet befinner sig i en decentraliseringsprocess, där man kommit olika långt i skilda regioner. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederlän- derna &lt;/SPAN&gt;är försäkringskassorna i huvudsak regionalt förankrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Dimensionen &lt;NOBR&gt;centralt–lokalt&lt;/NOBR&gt; är alltså sammantaget sammansatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Individuella vs. kollektiva tillhandahållare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Denna dimension hänger ihop med den geografiska. I flertalet län- der handlar det om individuella tillhandahållare, som dock är så stora att de i sig är kollektiva (&lt;SPAN class="ft26"&gt;England, Spanien, Norge&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;har försäkringskassorna, om än självständiga och åtminstone fram till nu i rätt hög grad jobbat ihop. Pågående reformer kan ändra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Konkurrens mellan tillhandahållare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Konkurrens mellan tillhandahållare förekommer endast marginellt. Reformerna i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;, och framförallt &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;, öppnar nu för detta. I vilken utsträckning det kommer att ske återstår att se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft26"&gt;Practice based Commissioning &lt;SPAN class="ft5"&gt;i &lt;/SPAN&gt;England &lt;SPAN class="ft5"&gt;kan ses som ett sätt att introducera konkurrens mellan beställare av specialiserad sjukvård. Samma syfte hade under första hälften av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1990-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Mrs. Thatchers reformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Offentliga vs. privata tillhandahållare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Huvuddelen av tillhandahållarna inom den offentligt finansierade vården är offentliga. Den &lt;SPAN class="ft26"&gt;nederländska &lt;/SPAN&gt;reformen innebär en star- kare ställning för de privata försäkrarna, som kommer att ha funk- tion som tillhandahållare. I England har öppnats möjligheter för &lt;SPAN class="ft26"&gt;PCTS&lt;/SPAN&gt;s att köpa privat management; om detta skall ses som privata beställare har varit föremål för diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Utförare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;Sjukhusvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Sjukhusvården är i några av de studerade länderna helt övervägande offentlig: &lt;SPAN class="ft26"&gt;England, Spanien, Norge&lt;/SPAN&gt;. Samtidigt finns i dessa länder en strävan att &lt;SPAN class="ft26"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;det offentliga systemet ge sjukhusen en betydande manageriell frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Frankrike &lt;/SPAN&gt;är sjukhusen till stor del offentliga, framför allt skutsjukvården. Framför allt i Tyskland sker nu en snabb förändring genom att offentliga sjukhus (även universitets- sjukhus) övertas av privata &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;kedjor; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;non-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;sektorn behåller dock sin position. I Frankrike ter sig en privatisering av tyskt slag f.n. föga trolig. Fransmännen verkar på detta område, liksom på många andra, vilja slå vakt om sin offentliga egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kanada &lt;/SPAN&gt;dominerar de icke vinstsyftande vårdgivarna. Privatiseringsvågen i Nederländerna synes inte, i vart fall inte i ett första skede resultera i att sjukhusen tas över av &lt;SPAN class="ft26"&gt;for- profit &lt;/SPAN&gt;utan möjligen till ökad konkurrens mellan utförare (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Mönstret för den sjukhusbaserade öppna vården är komplext, delvis sammanhängande med hur läkarna är knutna till sjukhuset. I flertalet länder är de anställda av sjukhuset, men i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;är även sjukhusläkarna fria företagare, kontrakterade av sjukhusen. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kanada &lt;/SPAN&gt;bedrivs en stor del av den öppna vården utanför sjukhus och sjukhusen bestämmer vilka läkare som får lägga in patienter på sjukhusen. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;har sluten och öppen vård varit helt skilda, men överläkarna har rätt att ta privata patienter. Samma rätt har överläkarna (&lt;SPAN class="ft26"&gt;consultants&lt;/SPAN&gt;) i England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Öppen vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Läkarna i den öppna vården är regelmässigt fria företagare. Detta gäller även &lt;SPAN class="ft26"&gt;GP&lt;/SPAN&gt;:s i England, som dock genom kontrakt arbetar i hög grad integrerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft26"&gt;Husläkare &lt;SPAN class="ft5"&gt;finns i tre av länderna: &lt;/SPAN&gt;England, Nederländerna &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;. I &lt;SPAN class="ft85"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft85"&gt;Frankrike &lt;/SPAN&gt;finns strävanden att införa huslä- karliknande system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Kontraktering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;I den fortsatta diskussionen kommer kontraktering att användas i vid betydelse. Detta gäller i två avseenden. För det första kommer kontraktering att stå för en process med olika led innefattande hur associering&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av utföraren sker till systemet, ersättningsvillkor, kontraktsutformning etc. För det andra kommer begreppet att användas i överförd betydelse även när man inte explicit talar om kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;Individuella vs. kollektiva kontrakt – möjligheterna till selektering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;I Bismarckländerna handlar det som nämnts oftast om kollektiva kontrakt snarare än individuella. Detta är exempelvis fallet i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tysk- land&lt;/SPAN&gt;, där kontrakten sluts mellan läkarnas sammanslutningar och försäkringskassornas organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Tidigare har försäkringskassorna i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;slutet kontrakt med alla utförare, som uppfyllt grundläggande krav. Nu finns möjligheter att selektera vårdgivare efter kostnader, kva- litet etc. Än så länge verkar de praktiska konsekvenserna av detta dock begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;England &lt;/SPAN&gt;innebär markeringen av intern marknad att beställare och utförare går in i mer affärsmässiga förhållanden. Frågan är dock om vilka effekterna av detta har blivit. En av de ledande arkitek- terna bakom Tony Blairs reformer, professor Chris Ham uttalar för sin del nu stor tveksamhet, bl.a. utifrån att beställarna inte har tillräckliga kunskaper och resurser (Ham, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Med associering menas här knytning av utförare till verksamheten och reglering av relationerna mellan finansiär och/eller tillhandahållare och utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I övriga system (&lt;/SPAN&gt;Frankrike, Kanada, Spanien &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Norge&lt;SPAN class="ft5"&gt;) har kontrakten mer karaktären av planeringsinstrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Hårda eller mjuka kontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Kontrakten kan vara ’hårda’ eller ’mjuka’. I de hårda kontrakten är parterna relativt autonoma. De är inriktade på att aktivt och starkt företräda sina respektive intressen och pressa fram bästa möjliga avtal. Kontrakten är direkt kopplade till belöningar och sanktioner. I den ’mjuka’ kontrakteringen är parterna inte på samma sätt for- mella; de har också större intressegemenskap. Kontrakten mellan s.k. tredjeparts betalare och utförare är i hög grad fotade på sam- verkan, ömsesidigt stöd, förtroende och kontinuitet i motsats till konkurrens och snabba byten av utförare. Kontrakten kan mer ses som uttryck för gemensamma intentioner. Mjuka kontrakt är för det mesta inte legalt bindande utan snarare ’överenskommelser om vilka tjänster som skall tillhandahållas’ eller ’dokument för att bekräfta en ömsesidig förståelse’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft5"&gt;I de här aktuella länderna har kontrakten snarare varit mjuka än hårda. Efterhand som mer marknadsliknande inslag vinner terräng är inriktningen att kontrakten skall bli hårdare. Något större prak- tiskt genomslag har detta dock knappast fått. Delvis kan det hänga samman med svårigheter att formulera och följa upp mål för verk- samheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Upphandling eller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Upphandling i den mening som avses i vår LOU förekommer i ringa omfattning, Upphandling sker i någon mån vid köp av opera- tioner av planerad kirurgi för att minska väntetider, exempelvis i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft26"&gt;England&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Konkurrens eller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Konkurrens upplevs fortfarande som ett relativt främmande begrepp i flertalet av de system, som här studerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Som framgått är det främst i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;som förändringar i dessa avseenden kan vara att förvänta. Det blir en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;intressant uppgift att under de närmaste åren följa upp vad detta kan innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;England &lt;/SPAN&gt;har inriktningen framför allt varit en jämförelsekon- kurrens mellan olika utförare genom att sätta mål, följa upp och betygsätta. Jämförelsekonkurrens är ett viktigt begrepp, eftersom det visar på att konkurrens inte enbart behöver förknippas med priskonkurrens i en upphandling utan kan ha en vidare innebörd. I den anglosaxiska litteraturen skiljer man på &lt;SPAN class="ft26"&gt;competition&lt;/SPAN&gt;, som står för konkurrens lika med ’tävlan’ och &lt;SPAN class="ft26"&gt;contestability&lt;/SPAN&gt;, som kan inne- bära att man på andra sätt prövar om en utförare skall få fortsätta sitt uppdrag eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Tänkbara samband mellan sjukvårdssystemens utformning och den idéburna sektorns villkor och omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Påverkan av skatte- respektive försäkringssystem?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Denna studie tog sin början (kapitel 3) i en typologi av sjukvårds- system, som utgick från skillnaden mellan skatte- och försäkrings- system. Under presentationen av de olika ländersystemen i kapitel 4 har framgått att skillnaderna mellan skattefinansierade system och försäkringsfinansierade system inte är helt entydiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;I teorin skiljer sig skatte- och försäkringssystem åt i väsentliga avseenden. I praktiken är skillnaderna ofta mindre påfallande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;En första punkt handlar om vilken &lt;SPAN class="ft26"&gt;befolkning &lt;/SPAN&gt;som täcks. Enligt skolboken täcker skattefinansierade system hela befolkningen, medan ett försäkringssystem täcker en selekterad grupp. För de länder som här studerats är inriktningen att alla, förutom en relativt liten andel av de bäst ställda, obligatoriskt skall täckas. Sedan kan detta, som exempelvis i Nederländerna och Tyskland ske i olika system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;I försäkringssystem skall man teoretisk tillämpa en strikt &lt;SPAN class="ft26"&gt;aktuarieprincip&lt;/SPAN&gt;, i vilket premier sätts efter risker. Som framgått finns dock i socialförsäkringssystem utjämningssystem och också bestämmelser om att premier inte får differentieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;I själva tanken med försäkringssystem ligger att &lt;SPAN class="ft85"&gt;individens rätt till vård och behandling &lt;/SPAN&gt;skall vara preciserad, liksom också det som ligger utanför. I praktiken framstår inte skillnaderna mellan syste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;men härvidlag särskilt stora. Inte i någon form av system ter det sig särskilt enkelt att prioritera bort insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Valfriheten &lt;/SPAN&gt;blir i princip olika i försäkringssystem och skattesy- stem. I försäkringssystemen gäller valfriheten till försäkrare, som i sin tur &lt;SPAN class="ft26"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;begränsa valfriheten av utförare genom selektiv kon- traktering. I de skattefinansierade systemen väljer man direkt utfö- rare. Hittills har valfriheten i försäkringssystemen inte varit så stor och inte heller verkar den ha varit särskilt eftertraktad. Den nya nederländska systemet kan visa sig bli en murbräcka; många bytte försäkrare när systemet introducerades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kostnadskontrollen &lt;/SPAN&gt;har i skattesystemen traditionellt hanterats via budget, i försäkringssystemen via förhandlingar, avtal och ersättningssystem. Genomgången av länderna i denna studie visar en stor blandning härvidlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Mot denna bakgrund är det inte förvånande att det mönster, som i kapitel 5 framkom av tillhandahållare, utförare och kontraktering, inte följde några enkla linjer uppdelade efter skatte- respektive för- säkringsfinansiering. Dessa mönster påverkar i sin tur förutsätt- ningarna för olika typer av vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;De idéburna &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; vårdgivarna har en stark ställning i Bismarckländer som Nederländerna och Tyskland, men också i ett Beveridgeland som Kanada. I Bismarcklandet Frankrike är den icke vinstgivande sektorn relativt sett svagare. Spanien har gått från för- säkring till skatt utan att den idéburna sektorn påverkats påfallande mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Däremot framstår det som troligt att &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;not-for-profit&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; &lt;/SPAN&gt;organisatio- ner kan komma att få delvis olika funktioner beroende på typen av system. Ett begrepp som tangerar de företag och organisationer som vi här avser och som brukas i många länder är &lt;SPAN class="ft26"&gt;socialt entrepre- nörskap&lt;/SPAN&gt;. Saltman (2007) utgår från det klassiska entreprenörskapet, som kan definieras som att ”…flytta ekonomiska resurser från ett område med lägre till ett med högre produktivitet och större avkastning”. Med det synsättet karaktäriseras entreprenören av att köpa och sälja nyttigheter med vinstsyfte och med målet personlig förmögenhet. Begreppet socialt entreprenörskap vidgar detta till något, som ”…kombinerar passionen för en social uppgift med bil- den av affärsmässig disciplin, innovationsförmåga och viljeinrikt- ning. Den sociale entreprenören handlar med sociala tjänster (i vid mening), är inte vinstsyftande eller offentlig och har målet bättre samhällstjänster”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Non profit &lt;/SPAN&gt;företagen är en del av det sociala entreprenörskapet och kuggar in på olika sätt i skilda typer av system. Saltman menar att det sociala entreprenörskapet i &lt;SPAN class="ft26"&gt;skattefinansierade system &lt;/SPAN&gt;ökar möjligheterna till olika lösningar inom den offentliga sektorn. Samtidigt tenderar detta entreprenörskap att bryta ner gränserna mellan offentligt och privat, i själva definitionen ligger ju såväl en social inriktning som affärsmässighet. Patienternas frihet att välja utförare ökar. Entreprenörskapet i &lt;SPAN class="ft26"&gt;försäkringssystem &lt;/SPAN&gt;tenderar sna- rare att öka möjligheterna till olika lösningar inom den privata sektorn. Individens finansiella risker ökar, när han/hon får bära en större del av kostnaderna. Patientens ökade val avser här försäkringsgivare. Dessa arbetar alltmer med s.k. selektiv kontraktering, dvs. de väljer ut vissa utförare. Detta kan, enligt Saltman, leda till ökad kvalitet. Evidensen för detta är dock fortfarande svag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft5"&gt;I Sverige är det sociala entreprenörskapet en tydlig beståndsdel av den företagsinriktade grenen av den sociala ekonomin och tar sig uttryck som sociala, &lt;NOBR&gt;brukar-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;personal-,&lt;/NOBR&gt; föreningsdrivna företag vars mål är att bereda målgruppen vård- omsorg och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Påverkan av kontraktsstyrning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Kontraktering har traditionellt funnits i system med social- försäkring, men kontrakten har inte i någon högre grad varit resultatet av någon upphandling eller syftat till styrning av verksamheten. Kontrakten har mer fungerat som ett sätt att reglera förhållandena, i första hand ersättningen, mellan försäkringskassa och vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är det framför allt länder med nationella hälso- och sjukvårdssystem som utvecklat kontraktslösningar. Dessa syftar till decentralisering av ledning och styrning; bättre kontroll av utförarnas prestationer; bättre planering samt ökat lokalt inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Skälen för att arbeta med kontraktstyrning är enligt Savas et al. (1998):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Decentralisering av ledning och styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft5"&gt;Två mekanismer bedöms som väsentliga i detta sammanhang. Den ena är att kontrakten innehåller en &lt;SPAN class="ft26"&gt;specifikation av åtagan- dena&lt;/SPAN&gt;. Den andra är att de leder till &lt;SPAN class="ft26"&gt;delad risk &lt;/SPAN&gt;mellan beställare och utförare. Kontrakten kan knytas till tillgängliga resurser och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p791 ft5"&gt;innebär att ’försäkraren’ inte bara betalar ut pengar. Detta förutsätter en viss autonomi hos utföraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft6"&gt;Beställaren koncentrerar sig i en kontraktstyrning på behovs- sidan. Genom att inte vara bunden av producenten kan be- ställaren kontraktera även andra än lokala utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Bättre kontroll av utförarnas prestationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft5"&gt;Kontrakten innebär ett mer specificerat och tydligare ansvar. Betalaren kan precisera kraven. I kontrakten anges även hur upp- följning och utvärdering skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Bättre planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft5"&gt;’Gammaldags’ planering har råkat i vanrykte. Kontraktstyr- ningen kan vara ett sätt att bryta det dödläge som uppstått. Kontrakten är en väg att översätta och implementera planeringen till operationella termer. Dessutom kan utvecklingen av nöd- vändiga informationssystem främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Öka medborgarnas inflytande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft5"&gt;Kontrakten kan ses också som ett sätt att bryta utförarnas dominans. Den administrativa styrningen innebär att mer formella aspekter dominerar. Kontrakten är tänkta att främja diskussioner, förhandlingar och informationsutbyte kring behov och kring utförarnas prestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;Kontraktsstyrning kan ses som en mekanism för att implementera målen för hälso- och sjukvårdspolitiken. Den är ett alternativ till den traditionella direktstyrningen i ett integrerat system. Kon- traktsstyrning ger en möjlighet till mer marknadsliknande inslag om så önskas, t.ex. genom att skilja på beställare och utförare. Genom kontraktet binds finansiären och vårdgivaren till uttryck- liga åtaganden och kontrakten ger också ekonomiska incitament att fullfölja dessa åtaganden (WHO, 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I Europa finns schematiskt två ansatser i utvecklingen av kon- traktsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Den ena är en &lt;SPAN class="ft26"&gt;planeringsmodell &lt;/SPAN&gt;där kontrakten ses som ett instrument för planering i såväl konkurrensutsatta som icke kon- kurrensutsatta miljöer. Kontrakten är en del av planeringsproces- sen, oberoende av vilken roll marknadsmekanismer spelar för resursallokeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den andra en &lt;SPAN class="ft26"&gt;konkurrensmodell &lt;/SPAN&gt;där kontraktstyrningen är tänkt främja övergången till en mer genuin marknad. Kontrakteringen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;då ett verktyg för att på ett informerat sätt selektera vårdgivare. Genom upphandling under konkurrens kan befolkningen ges ökad valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Dessa båda modeller behöver inte utesluta varandra. Kraven på beställarna under processen att upphandla i konkurrens kan också inkludera moment för att förbättra planering och management.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Själva kontraktstyrningen kan alltså anpassas till och utnyttjas i olika system. I den meningen kan den inte sägas leda till att villkoren för olika typer av vårdgivare direkt påverkas. Däremot kan kontraktsmodellerna påverka hur associering av vårdgivare sker till systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Påverkan av marknadsinslag, konkurrens och upphandling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; gjordes i många länder försök att utveckla mer marknadsliknande system inom sjukvården. I Beveridgeländerna gällde detta främst den interna marknaden i &lt;SPAN class="ft26"&gt;England &lt;/SPAN&gt;och olika former av beställar – utförar modeller i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;. Mer begränsade förändringar i marknadsliknande riktning skedde i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Spanien, Danmark &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;. Bland Bismarckländerna ar det framför allt i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;man försökte stärka konkurrens- inslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;European Health Management Association (EHMA) lät år 2000 en forskargrupp gå igenom vilken inverkan marknadsreformerna under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade haft i Europa. Projektet finasierades av EU- kommissionen som en del i underlaget för EU:s hälsostrategi. Underlagsrapporter togs fram av koordinatörer i flertalet av EU &lt;NOBR&gt;15-länderna&lt;/NOBR&gt; och analyserades sedan av en vetenskaplig grupp under ledning av professor Calum Paton, University of Keele, UK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Sammanfattningsvis framkom följande bild (Paton, 2000):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337247x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 5 SOU 2007:37&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft26"&gt;Hypotes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft26"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td133"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;Marknadsmekanismer ökar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p801 ft11"&gt;Inga bevis för att marknadsme-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;produktiviteten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p801 ft11"&gt;kanismer ökar produktiviteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p801 ft11"&gt;(än så länge).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;Marknadsmekanismer är dyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p801 ft11"&gt;Belägg för ökade administrations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;att administrera.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p801 ft11"&gt;kostnader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Folkhälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p44 ft26"&gt;Hypotes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft26"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Folkhälsopolitiken har ut- formats åtskilt från marknads- reformerna, som haft andra mål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Folkhälsan har saknats i debatten om införande av marknadsmeka- nismer. Marknadsreformer har ofta begränsats, modererats eller (del- vis) upphört som en följd av oro för ökad ojämlikhet i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p802 ft11"&gt;Separeringen av beställare och utförare samt införandet av kontrakt har lett till att folkhälsofrågorna fått ökad vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Hälso- och sjukvårdssystem&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Det finns inga belägg för att bättre och mer jämlik folkhälsa varit ett mål för reformerna eller att dessa lett till ökad markering av folkhälsofrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p35 ft26"&gt;Hypotes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p35 ft139"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Marknadsreformerna har minskat autonomin hos de professionella i vården, särskilt för läkarna, genom att skärpa uppsplittringen på beställare och utförare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Beställar – utförar uppdelningen har varierat påtagligt i form; gene- rellt dock minskat inflytande för de professionella vid kontrakteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;DIV id="id_6_1"&gt;
&lt;P class="p803 ft11"&gt;Marknadsreformer har begränsat tillgängligheten i den offentliga sektorn, men universellt tillträde för alla har fortsatt att upprätt- hållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft11"&gt;De försäkrades val av vårdgivare har begränsats som ett resultat av marknadskrafterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6_2"&gt;
&lt;P class="p32 ft11"&gt;Ingen uttalad ransonering i något system. Avgifterna har ökat på några håll, men detta har inte varit en del av marknadsreformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Ingen tydlig tendens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;De marknadsliknande lösningarna kom till stor del att överges i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Förklaringen till det kan delvis vara de erfarenheter, som nyss redovisats. Av stor betydelse hade dock säkert dessutom de ekonomiska problem, som många länder drabbades av under senare hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Enda sättet att kontrollera, och som i Sveriges fall reducera, kostnaderna bedömdes vara en utbudsstyrning. Samverkan snarare än konkurrens blev ledord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Oavsett orsakerna till denna utveckling, och oavsett hur man värderar den, är det intressant att fråga sig vad dessa båda perioder kom att betyda för de idéburna utförarna. En hypotes &lt;SPAN class="ft26"&gt;skulle &lt;/SPAN&gt;kunna vara att villkoren för de idéburna utförarna utvecklades negativt; att pengarna tog över idéerna. En &lt;SPAN class="ft26"&gt;annan &lt;/SPAN&gt;kunde vara att de idéburna utförarna skulle kunna dra fördel av den öppenhet som marknadslösningarna strävar efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Det är inte möjligt att inom ramen för den här studien kunna verifiera eller förkasta någon av hypoteserna. På den nivån vi här analyserat den idéburna sektorns utveckling kan inte några definitiva slutsatser dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Det gör det dock inte ointressant att reflektera över vad utveck- lingen av makrostrukturerna kan komma att betyda framöver. Vilka utvecklingar kan urskiljas och vilken betydelse kan de komma att få för den idéburna vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En &lt;/SPAN&gt;utvecklingslinje kan betecknas som en &lt;SPAN class="ft26"&gt;förnyad satsning på marknadsliknande lösningar&lt;/SPAN&gt;. Tydligast framkommer detta i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Neder- länderna&lt;/SPAN&gt;, som f.ö. redan tidigare kunde betraktas som Europas mest marknadsinriktade system. Här eftersträvas nu konkurrens mellan kassorna. Dessa skall i sin tur genom selektiv kontraktering öka konkurrensen mellan utförarna och stimulera fram mer privata utförare. &lt;NOBR&gt;DRG-liknande&lt;/NOBR&gt; ersättningar införs. Försäkringspremien blir nominell, dvs. ej inkomstrelaterad. Försök görs med självrisk samt med bonusincitament om försäkringen ej utnyttjas. Kontur- erna i den &lt;SPAN class="ft26"&gt;tyska &lt;/SPAN&gt;reformen är inte lika klara, men går åt samma håll. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;England &lt;/SPAN&gt;är slagordet ’patient’s choice and voice’. Upphandlingen av ’independent’ (privata) utförare ökar, främst för att korta köerna till elektiv (planerad, icke akut) kirurgi. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;EU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16-27&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; länder i central och östeuropa, finns strävanden mot större marknadsinslag. Slut- ligen kan man konstatera att i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;, som tidigare kunnat betecknas som det kanske mest immuna landet mot marknads- tänkande, börjar motståndet luckras upp på delstatsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En annan &lt;/SPAN&gt;utvecklingslinje kan benämnas &lt;SPAN class="ft26"&gt;reformerad ansvars- fördelning &lt;/SPAN&gt;mellan nationell och regional/lokal nivå (Jonsson et al, 2006). Den kan mycket väl kombineras mer marknadisering. De &lt;SPAN class="ft26"&gt;norska &lt;/SPAN&gt;reformerna är oss näraliggande. Genom husläkarreformen år 2000 och sjukhusreformen år 2002 försvann fylkenas roll i sjukvården. På likartat sätt förändras det organisatoriska mönstret i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;, där fem sjukvårdsregioner utan beskattningsrätt tar över uppgifter från amtsråden. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Finland &lt;/SPAN&gt;går försiktigare fram genom att överväga uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;England &lt;/SPAN&gt;kan man kanske tala om en nygammal konfiguration med &lt;SPAN class="ft26"&gt;Primary Care Trusts &lt;/SPAN&gt;som beställare och i viss mån utförare, försök att involvera husläkarna i beställningsprocessen, mer fristående sjuk- hus samt ökad styrning och uppföljning från central nivå. I &lt;SPAN class="ft26"&gt;Neder- länderna &lt;/SPAN&gt;drar sig staten tillbaka medan utvecklingen i &lt;SPAN class="ft26"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;inte är lika entydig, eftersom staten där går in med ekonomiska tillskott för att förhindra att industrins internationella konkurrenskraft inte försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft5"&gt;Återigen kan det konstateras att denna utveckling (ökade mark- nadsinslag och/eller starkare nationell styrning) kan innebära såväl möjligheter som hot för de idéburna utförarna. Ett försök att kort spalta detta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft5"&gt;Möjligheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Minskad offentlig produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Mer utrymme för kreativa lösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lägre kostnader (inget krav på vinst).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hög kvalitet genom patientcentrering av tradition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft5"&gt;Hot:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Kapitalstarka vinstsyftande konkurrenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Lönsamhetstänkande kan vara svårt kombinera med sociala mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;Nederländerna och Tyskland kan just nu ses som bålverk i ett mer marknadsinriktat europeiskt mönster. I båda länderna strävar man efter en minskad offentlig produktion eller ser åtminstone en sådan utveckling som oundviklig. De privata (for profit) utförarna stär- ker alltså sin position på de offentligas bekostnad, inte på de idéburnas. Samtidigt verkar det inte som om dessa senare kan (eller vill?) vara med i uppstyckningen av den offentliga sektorn. Inte heller i England synes &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; utförare utgöra ett alternativ till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;for profit när mer ’independent’ utförare nu skall komplettera NHS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft23"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft6"&gt;ameli.fr. l’Assurance maladie en ligne. www.ameli.fr besökt 2007- &lt;NOBR&gt;02-26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Andersson, A., Brinkmo, &lt;NOBR&gt;B-M.,&lt;/NOBR&gt; Karlberg, I., Olsson, L. &amp; Thorling, J. Kontraktssyrning i svensk hälso- och sjukvård. I: Sveriges Kommuner och Landsting. 2006. ”Nationellt forsk- ningsprogram om sjukvårdens förändringar: En antologi”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;Bartholomée, Y. &amp; Maarse, H. 2006. ’Health insurance reform in the Netherlands.’ “Eurohealth” &lt;NOBR&gt;12:2:7–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft5"&gt;Bergman, &lt;NOBR&gt;S-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Dahlbäck, U. 2001. ”Ersättningsmodeller – en kart- läggning inom hälso- och sjukvården”. CHSA. Rapport nr 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft5"&gt;BMJ. 2007. “News: German health reform is finally agreed”. 334:389. &lt;NOBR&gt;Einevik-Bäckstrand,&lt;/NOBR&gt; K. 2006. ”Myter och fakta om privat driven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;vård i Sverige”. Vårdföretagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft5"&gt;Elola, J. 1996. ‘Health Care System Reforms in Western European Countries: The Relevance of Health Care Organization.’ “International Journal of Health Services” &lt;NOBR&gt;26:2:239-251.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 1999. “UK”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2000. “Spain”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2004a. “France”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2004b. “Germany”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2004c. “The Netherlands”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2005a. “Canada”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2005b. “Sweden”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2006a. “Norway”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 2006b. “Spain”. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p811 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Grosse-Tebbe,&lt;/NOBR&gt; S. &amp; Figueras, J. 2004. “Snapshots of health systems”. European Observatory on Health Systems and Policies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;Ham, C. 2007. ’The reforms need reform.’ “The Guardian” 2007- &lt;NOBR&gt;02-26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Hoogervost, H. 2007. “Health reform in the Netherlands: a model for Hungary?” HD 07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Jonsson, P.M., Agardh, E. &amp; Brommels, M. 2006. ”Hälso- och sjukvårdens strukturreformer. Lärdomar från Norge, Danmark, Finland och Storbritannien”. Ansvarskommitténs skriftserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Jönsson, B., Arvidsson, G., Levin, &lt;NOBR&gt;L-Å.&lt;/NOBR&gt; &amp; Rehnberg, C. 2004. ”Hälsa, vård och tillväxt”. Välfärdspolitiska rådets rapport 2004. Kristianstad: SNS Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Kerrison, S.H. &amp; Pollock, A.M. 2001. ‘Caring for older people in the private sector in England.’ “BMJ” &lt;NOBR&gt;323:566–569.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Landstingsförbundet. 2004. ”Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård – en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft6"&gt;Lisac, M. &amp; Slette, S. 2006. ‘Health care reform in Germany: is Bismarck going Beveridge?’ “Eurohealth” &lt;NOBR&gt;12:3:10–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;McIntosh, T. 2006. “Don’t Panic: The Hitchiker’s Guide to Chaoulli, Wait Times and the Politics of Private Insurance”. Canadian Policy Research Networks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Midtunn, L. 2007. ‘Private or public? An empirical analysis of the importance of work values for work sector choice among Norwegian medical specialists.’ “Social Science &amp; Medicine” &lt;NOBR&gt;64:6:1265–1277.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Olsson, L. &amp; Thorling, J. 2005. ”Ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården. En uppföljning av tidigare kartläggning”. CHSA. Rapport Nr 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft6"&gt;Or, Z. &amp; de Pouvourville. 2006. ‘French hospital reforms: a new era of &lt;NOBR&gt;public-private&lt;/NOBR&gt; competition?. “Eurohealth” Vol. &lt;NOBR&gt;12:3:21–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Paton, C. 2000. “The Impact of Market Forces on Health Systems”. A Review of Evidence in 15 European Union Member States. European Health Management Association (EHMA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Rodwin, V.G. et al. 2006. “Universal Health Insurance in France: How sustainable?” Essays on the French Health Care System.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;de Roo, A. 2001. “Personligt meddelande”. (Lecture to visiting group &lt;NOBR&gt;2001-02-15).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft5"&gt;de Roo, A. 2007. ”Personligt meddelande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Saltman, R.B. 2007. ”Personligt meddelande”. (Föredrag &lt;NOBR&gt;2007-01-&lt;/NOBR&gt; 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p815 ft5"&gt;Savas, S., Sheiman, I., Tragakes, E. &amp; Maarse, H. 1998. Contracting models and provider competition. In: Saltman, R.B., Figueras, J. &amp; Sakellarides, C. “Critical challenges for health care reform in Europe”. Bury St Edmunds, Suffolk: Open University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft5"&gt;Tuffs, A. 2006a. ‘Germany privatises university hospital.’ “BMJ” 332:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft5"&gt;Tuffs, A. 2006b. ‘Germany proposes radical plans to tackle financial crisis in health care.’ “BMJ” 333:116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;WHO. 1997. “European health care reform. Analysis of current strategies”. WHO Regional Publications, European Series, No.72. Copenhagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Wörz, M. &amp; Busse, R. 2006. “Privatisation of hospitals in Germany&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft5"&gt;– Opportunities and Threats of Entrepreeneurial Behaviour”. &lt;NOBR&gt;ppt-bilder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p624 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft33"&gt;Jämförelse av förutsättningar för idéburna vårdgivare inom EU/EES- området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft141"&gt;En redogörelse av finansiering, former för prissättning och konkurrensupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft121"&gt;Av Clas Rehnberg, docent i hälsoekonomi,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft121"&gt;Medical Management Centre,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft121"&gt;Karolinska Institutet, Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft23"&gt;1 Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft5"&gt;De olikheter som existerar rörande hälso- och sjukvårdens finansie- ring och organisation i olika länder kan till stor del förklaras av historiska förutsättningar. Svensk hälso- och sjukvård och äldre- omsorg har traditionellt varit uppbyggd kring offentliga vårdgivare. Fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fanns en politisk samsyn om att en offentligt finansierad vård även skulle produceras inom den offent- liga sektorn. Vissa undantag fanns för privata specialistläkare i öppenvård, främst i större städer, samt ett mindre antal institutio- ner och sjukhus i &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; form med historiskt lång verk- samhet. Hit räknas bl.a. Ersta sjukhus och Röda Korsets sjukhus i Stockholm och Carlanderska sjukhemmet i Göteborg. Vinstdri- vande vårdgivare har varit sällsynta med ett viktigt undantag; utbu- det av privatpraktiserande läkarmottagningar som drivits i aktiebo- lagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft5"&gt;Hälso- och sjukvårdssystemen i Europa har i flera jämförelser karakteriseras som skattebaserade respektive socialförsäkringsbase- rade system. Detta benämns ibland &lt;SPAN class="ft26"&gt;Bismarck &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft26"&gt;Beveridge&lt;/SPAN&gt;- system.&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De skandinaviska länderna och Storbritannien räknas till de förstnämnda och Frankrike, Nederländerna, Tyskland, m.fl. till de sistnämnda. Ibland har den sistnämnda gruppen felaktigt benämnts ”försäkringssystem” men i flertalet analyser betraktas sjukvården i dessa länder som offentligt finansierade. Finansie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Otto von Bismark &lt;NOBR&gt;(1815-1898),&lt;/NOBR&gt; rikskansler i Tyskland som under sin senare period lade grunden till det tyska socialförsäkringssystemet genom ett antal reformer strax före sekelskiftet. William Beveridge &lt;NOBR&gt;(1879-1963),&lt;/NOBR&gt; brittisk ekonom och arkitekt till välfärdsystemet i Storbritannien och speciellt the National Health Service (NHS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;ringen följer i stort samma princip som i de skattebaserade syste- men, dvs. medborgarna erlägger en obligatorisk premie baserad på inkomst. En skillnad som ibland framhålls är att finansieringen är öronmärkt för hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Under de senaste 20 åren har olika jämförande analyser mellan sjukvårdssystemen gjorts av olika forskare och institutioner (Abel- Smith 1984, Hurst 1993, OECD 1994). Dessa analyser har haft olika fokus på finansieringen eller produktionsaspekter. Beträf- fande finansieringen har en slutsats varit att utvecklingen gått mot en heltäckande offentlig finansiering som omfattar samtliga med- borgare. Även om inslag av patientavgifter och privata försäkringar varierar är den totala finansieringen via skatter och socialförsäk- ringspremier ca 75 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Den andelen har varit stabil under de senaste 10&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;15 åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Beträffande produktionen av hälso- och sjukvårdstjänster finns stora variationer mellan länderna. Traditionellt har finansiering och produktion varit åtskilda i länder med socialförsäkringssystem. Ett utbud av privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; vårdgivare har i regel svarat för produktionen. Inom de skattefinansierade systemen var regeln fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; att finansiering och produktion var integrerad inom samma huvudman. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes inom de offentliga skattebaserade systemen, främst de svenska landstingen och det statliga NHS i Storbritannien, en utveckling där den interna organisationen delades i en beställardel och en utfö- rarenhet. I detta sammanhang inleddes även en process där vård- produktionen började kontrakteras ut på privata vårdgivare. Denna privatisering av sjukvårdstjänster startade från en låg nivå men har visat en konstant ökning. Ägarformerna bland de privata vårdgi- varna följer dock inte samma mönster som inom socialförsäkrings- systemen utan här finns en blandning av olika vinst och &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt; drivande sjukvårdsföretag. Lagstiftningen och reglering av offentlig upphandling har även påverkat hur denna privatisering utformats. I debatten under senare år har en diskussion förts om hur mångfal- den av vårdgivare utvecklats och påverkas av system för kontrak- tering och offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft5"&gt;Utifrån uppdragsbeskrivningen är syftet med denna delstudie att i ett systemperspektiv belysa skillnader i förutsättningar för idé- burna organisationer internationellt mellan ett antal &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och analysera konsekvenser av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Former för finansiering (skatt versus socialförsäkring)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Organisatorisk tillhörighet mellan finansiering och produktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Former för prissättning och upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;EU-reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (upphandling)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft5"&gt;Avsikten i denna studie är inte att redogöra för sjukvårdssektorn aktörer och dess marknadsförutsättningar (för en översikt se bilaga 4 av Jönsson B, i SOU 2002:31 samt Bergman SE för en översikt av hälso- och sjukvårdssystem).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Begreppet idéburna vårdgivare – anknytning till teoretisk och empirisk forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;idéburna vårdgivare &lt;/SPAN&gt;är inte etablerat i någon vetenskap men kan kopplas till teorier om ägandeformer inom såväl ekono- misk som annan samhällsvetenskaplig forskning. I direktiven anges att begreppet inkluderar frivilligorganisationer, ideella organisatio- ner, kooperativ, folkrörelser och andra organisationer utan vinst- intressen. I direktiven nämns även små företag utan närmare preci- sering. Den sistnämnda gruppen kan tolkas som mindre företag med driftsformer som enskild firma eller aktiebolag utan att ingå i en större koncern. Enskilda läkarmottagningar och läkarhus kan räknas hit, men även andra mindre vårdgivare som bedriver verk- samhet i aktiebolagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Inom litteraturen finns en uppdelning av privata organisationer i vinstdrivande respektive &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; enheter. Det är fram- förallt inom vård, omsorg, utbildning och biståndsverksamhet där &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer har en framträdande roll. En klassisk frågeställning är varför &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer dominerar inom vissa samhällssektorer. Finns det rationella skäl till att vinstdrivande organisationer existerar vid sidan av offentliga producenter och vinstdrivande företag inom vissa sektorer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Utgångspunkten i jämförelsen har ofta varit den vinstdrivande sektorn där flera företag erbjuder sina varor och tjänster på en marknad där företagen försöker maximera vinsten medan konsu- menterna som efterfrågar varan/tjänsten strävar efter att maximera sin nytta eller välfärd. En viktig utgångspunkt för en effektiv marknadslösning är en mångfald av producenter, fritt inträde till marknaden samt att konsumenterna har tillgång till information om pris och varan/tjänstens kvalitet. Om dessa villkor är uppfyllda förväntas ett jämviktsläge uppstå där företagen gör en vinst som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;täcker produktionskostnader och ersättning för insatt kapital samt att konsumenterna maximerar sin nytta givet deras preferenser och inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;När uppstår då situationer där varor och tjänster produceras av offentliga producenter och &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer? Inom den ekonomiska teorin är svaret att det existerar s.k. ”mark- nadsmisslyckanden” när marknadsmekanismer leder till att främst tjänster (men ibland även varor) inte produceras i en omfattning som samhället behöver. Försvarsmakten, polis och rättsväsende, grundforskning betraktas som s.k. kollektiva varor som marknaden inte kan leverera. Ett annat skäl för det offentliga att träda in är att förse individer med låg inkomst och betalningsmöjlighet att kon- sumera vissa tjänster: det kan ske dels genom inkomstomfördel- ningar (t.ex. barnbidrag) men även genom att offentliga myndig- heter direkt producerar tjänster till ett lågt pris. Det sistnämnda kan även kontrakteras ut till en privat entreprenör som utför pro- duktionen enligt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Förekomsten av kollektiva varor samt fördelningsaspekter för- klarar varför marknadslösningar ersätts med offentliga ingripanden. Detta resonemang är emellertid otillräckligt för att förklara varför individer och konsumenter ibland väljer att köpa varor och tjänster av privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer. Dessa organisationer skiljer sig från såväl ett privat vinstmaximerande företag som en offentlig myndighet. Till skillnad från vinstdrivande företag kan de inte dela ut vinsten till ägare som investerat kapital utan vinsten måsta återinvesteras i företaget. Detta innebär dock problem när det gäller tillgång på investeringskapital för att utveckla eller expandera verksamheten där man begränsas av de medel man själv tjänar in. Till skillnad från offentlig verksamhet kan man inte heller luta sig mot skatteinkomster för att finansiera verksamheten. Finansieringen kan dock ske med två typer av intäkter; a) försälj- ning av tjänster till ett pris som täcker produktionskostnaderna, b) intäkter via donationer m.m. Försäljningen kan ske till individer, företag eller den offentliga sektorn. Många &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer kombinerar dessa intäktskällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft5"&gt;Det finns ett antal teorier som försöker förklara existensen av &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer. Hansmann (1980) har ställt frå- gan inom vilka samhällssektorer existerar dessa organisationer. Enligt honom finns ett mönster inom sektorer där individer kunnat välja mellan olika producenter av tjänster. Han noterar att privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer haft en större marknadsandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;inom sektorer som skola, sjukvård och välgörenhet. Den förklaring han ger är att inom sektorer där konsumenten har små möjligheter att avgöra &lt;SPAN class="ft26"&gt;kvaliteten &lt;/SPAN&gt;på varan eller tjänsten så tenderar man att und- vika producenter som har möjlighet att exploatera konsumenten. Ett exempel är den amerikanske sjukvårdsmarknaden där t.ex. de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhusen under större delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; utgjort mer än 75 procent av marknaden. Enligt denna teori tende- rar &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer att dominera marknader där det föreligger stor osäkerhet och komplexitet att fastställa kvalite- ten på tjänster eller produkter som produceras. En brist i denna teori är att det inom sektorer som äldreomsorg i många länder förekommer en blandning av vinst och &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; företag (James &amp; &lt;NOBR&gt;Rose-Ackerman,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Ben-Ner&lt;/NOBR&gt; 1983). Det finns även mycket komplexa produkter som uteslutande tillverkas inom vinstdrivande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;En alternativ teori är att &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; uppstår som en respons till att vissa konsumenter har önskemål om att vilja kon- trollera och även själva driva verksamheten. Ett exempel är föräld- rakooperativ inom daghemsverksamhet och skola &lt;NOBR&gt;(Ben-Ner&lt;/NOBR&gt; 1983). Detta ger konsumenterna kontroll över kvalitet och verksamhetens inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Weisbrod (1988) behandlar flera av ovanstående aspekter men utvecklar även en teori som istället för att utgå från problem inom marknaden, ser &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer som en respons på misslyckanden inom den offentliga sektorn. Enligt honom tvingas den offentliga sektor att utforma ett utbud som tillgodoser efterfrågan eller önskemål hos den ”genomsnittlige” medborgaren. Denna genomsnittliga nivå av utbudet när det gäller kvantitet och kvalitet understiger den efterfrågan som finns hos vissa medbor- gare. Det kan gälla en privat skola som startas för att höja efterfrå- gan på högre kvalitet eller annan inriktning av verksamheten base- rad på alternativ pedagogik, religiös inriktning eller andra preferen- ser. Enligt denna teori uppstår &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer för att möta en heterogen efterfrågan hos konsumenter av offentlig service, vilken inte tillgodoses av det standardiserade offentliga utbudet av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;Den kanadensiske hälsoekonomen Robert Evans har vidareut- vecklat analysen av ägandeformer inom hälso- och sjukvården, främst utifrån erfarenheter från Kanada men även USA. Den ojämna kunskapsfördelningen &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;informations-asymmetri&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; mellan producent och konsument inom sjukvården har varit ett motiv för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;att skydda individen från exploatering. Detta kan förklara varför vinstdrivande sjukvårdsföretag haft en marginell roll i flertalet sjukvårdssystem. Enligt Evans (1984) hanteras sjukvårdskonsu- menternas transaktioner med renodlat vinstmaximerande företag, t.ex. läkemedelsindustrin, via mellanled, distributionsgrossister, apotek och förskrivande läkare. Även regleringar av inträdet till sjukvårdsmarknaden är till för att skydda konsumenten. Självklar- heter som legitimationskrav och regler för marknadsföring av läkemedel och tjänster inom vården är en funktion av patienternas kunskapsunderläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Evans (1984) diskuterar även de olika driftsformer som finns inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten är uppdelningen i &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och vinstdrivande organisationer. Större delen av sjukhussektorn i Kanada och USA är exempel på ickevinstdri- vande enheter, medan läkemedelsindustrin står som modell för vinstdrivande företag. En sektor som faller mellan dessa är den tra- ditionella läkarpraktiken som Evans (ibid.) menar visserligen oftast drivs i enskild firma eller aktiebolag (motsvarande) men ändå inte kan likställas med t.ex. läkemedelsindustrin. I analysen benämns denna sektor som &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;”not-only-for-profit”&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; vilket motiveras med att vinstmotivet delas med andra målsättningar och begränsningar som t.ex. läkaretiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;Enligt Evans (1984, kap. 8) finns empiriska bevis för att det pri- vata läkarkollektivet accepterat en typ av självreglering vilket mins- kat effekterna av konkurrens och minskat risken för att exploatera vårdkonsumenten. Om en motsättning finns mellan producent- och konsumentintresset kan detta även leda till minskad konsu- mentsuveränitet. Det finns även exempel där vårdgivare inom denna mellanform avstår från vinst p.g.a. andra målsättningar och etiska restriktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I flera studier har jämförelser gjorts rörande skillnader i kostna- der och produktivitet mellan privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och vinst- drivande sjukhus. Devereaux et al. (2004) granskade i en meta- analys studier i Kanada och fann att ersättningen till &lt;NOBR&gt;icke-vinstdri-&lt;/NOBR&gt; vande sjukhus var signifikant lägre än för vinstdrivande sjukhus. Från den amerikanska sjukvården erhålls olika resultat. Kessler &amp; McCellan (2001) fann att vinstdrivande sjukhus hade lägre kostna- der och likvärdiga behandlings resultat för akuta hjärtinfarktspati- enter. Silverman et al. (1999) analyserade kostnaderna för den offentliga försäkringen för de äldre i USA (Medicare) och fann lägre kostnader i geografiska områden där &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjuk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;hus hade störst marknadsandel. En tolkning av befintliga studier är att ägandeformerna är sekundära för kostnader, kvalitet och pro- duktivitet. Vårdgivarnas beteende påverkas i större utsträckning av ersättningssystem från finansiärer och de incitament som uppstår via regleringar och marknadssituationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Finansiering och organisation av idéburna vårdgivare inom EU/EES&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft5"&gt;Hälso- och sjukvården skiljer sig från flertalet andra samhällssekto- rer genom att de finansiella transaktionerna mellan konsument (patient) och producent (läkare/sjukhus) är begränsade. Före- komsten av en tredjepartsfinansiär innebär att sjukvårdens finansie- ring liknar en försäkringsmarknad, där den tredje parten, försäk- ringsgivaren, kan vara privat eller offentlig. Eftersom sjukdom är en risk som drabbar ett fåtal individer med relativt stora ekonomiska konsekvenser är det en försäkringsbar risk som vi vill undvika genom att dela på den. Detta kan ske genom privata eller offentliga försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Indelningen av olika länders sjukvårdssystem är ofta baserad på hur de finansiella arrangemangen har utformats. Som nämndes i inledningen finns i Europa i huvudsak två traditioner, dels de skat- tefinansierade systemen &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;Beveridge-systemen&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; och socialförsäk- ringssystemen &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bismarck-systemen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Denna indelning kan i princip tillämpas för samtliga &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; Det finns emellertid undan- tag i länder som förlitat sig på privata försäkringar, det är främst USA samt den schweiziska sjukvården i Europa. Dessa system är dock långt ifrån renodlade privata system då minst halva finansie- ringen kommer från offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Egenskaperna hos de skattebaserade och socialförsäkringsbase- rade systemen har diskuterats med avseende på om finansieringen ska betraktas som offentlig eller privat. Idag råder i stort konsensus om att även de socialförsäkringsbaserade systemen i grunden är offentligt finansierade då premierna i regel tas ut efter inkomst utan koppling till risk, är obligatoriska samt att de täcker samma typ av vård för samtliga medborgare. Här finns vissa undantag som möjligheter att lämna socialförsäkringarna och istället teckna en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Man ska naturligtvis vara medveten om att en stor del befolkningen i utvecklingsländer saknar system för riskspridning och där patienten konfronteras med hela sjukvårdskostnaden vid sjukdom via patientavgifter &lt;NOBR&gt;(”user-fees”).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337260x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;privat försäkring som i bl.a. Tyskland. I OECDs sammanställ- ningar betraktas dock huvuddelen av finansieringen i socialförsäk- ringssystem som offentlig. Tabell 1 visar utvecklingen av den offentliga finansieringens andel av de totala sjukvårdskostnaderna för länder med olika finansieringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft3"&gt;Tabell 1 Offentliga sjukvårdsutgifter som andel av de totala sjukvårdsutgifterna 1970&lt;SPAN class="ft37"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2004 i olika sjukvårdssystem&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td138"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p47 ft37"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p47 ft37"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p835 ft37"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td141"&gt;&lt;P class="p836 ft37"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft36"&gt;Socialförsäkringssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td138"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td141"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;78,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;75,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;71,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;75,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;80,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;76,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;76,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;75,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;78,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;88,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;92,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;93,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;92,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;89,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;90,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;60,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;69,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;67,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;71,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;63,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;62,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;72,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;78,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;76,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;80,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;78,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;78,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;63,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;68,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;73,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;69,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;69,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;70,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft3"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft3"&gt;72,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft3"&gt;78,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft3"&gt;77,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft3"&gt;78,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;75,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft3"&gt;75,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft36"&gt;Skattefinansierade system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td138"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td141"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;83,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;87,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;82,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;82,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;82,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;82,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;73,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;79,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;80,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;75,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;75,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;76,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;42,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;55,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;53,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;52,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;52,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;52,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;81,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;81,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;71,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;71,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;73,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;79,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;79,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;71,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;73,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;76,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;91,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;85,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;82,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;84,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;82,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;83,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;59,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;64,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;65,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;62,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;72,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;71,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;65,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;79,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;78,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;72,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;71,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;70,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;87,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;89,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;83,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;83,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;80,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;85,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;86,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;92,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;89,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;86,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;84,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;84,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft3"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft3"&gt;74,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft3"&gt;79,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft3"&gt;76,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft3"&gt;74,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;74,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft3"&gt;76,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;System med blandad finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;50,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;52,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;53,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;55,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;58,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;U.S.A.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p278 ft37"&gt;36,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft37"&gt;41,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft37"&gt;39,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft37"&gt;45,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;44,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft37"&gt;44,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft3"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p620 ft3"&gt;45,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p837 ft16"&gt;46,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p838 ft20"&gt;49,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;49,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p839 ft3"&gt;51,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Health Database&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337261x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;I tabellen redovisas inledningsvis socialförsäkringssystemen, sedan de skattefinansierade systemen och sist länder med flera finansie- ringskällor. Den offentliga finansieringen har varit något högre i länder med skattefinansierade system, men som framgår av tabellen har dessa skillnader minskat under senare årtionden. Inom OECD- gruppen utgör främst USA, men även till viss del Schweiz, undan- tag. Siffran för USA är dock underskattad då de privata sjukvårds- försäkringarna subventioneras genom skatteavdrag. Vi kan således konstatera att det inte föreligger några större skillnader mellan skattefinansierade och socialförsäkringsfinansierade system när det gäller formerna för finansieringen. Det betyder att huvuddelen av de finansiella strömmarna som slutligen når vårdgivarna går via tredjepartsfinansiärer. Vare sig offentliga producenter, &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt; drivande eller vinstdrivande företag erhåller intäkter direkt från patienterna i någon större omfattning. De patientavgifter som tas är i regel reglerade och lika stora oberoende av vårdgivarnas drifts- former. Det kan dock finnas skillnader hur dessa betalningar utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft5"&gt;Om finansieringsformerna uppvisar ett homogent mönster mel- lan länderna finns emellertid stora skillnader hur sjukvårdens pro- duktion är utformad i olika system. En grundläggande skillnad mellan skattebaserade- och socialförsäkringsbaserade system har just varit driftsformerna för vårdproduktionen. Tyvärr är den offi- ciella statistiken kring fördelningen av privata vårdgivare (med eller utan vinst) och offentliga vårdgivare inte tillgänglig. Fram till 1990- talet publicerades dock fördelningen av vårdplatser beroende på driftsform. Det kan ge viss vägledning och beskrivning av de histo- riska förhållanden som än idag påverkar vårdens utformning (se figur 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft3"&gt;Figur 1 Vårdplatser efter ägande, &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p34 ft37"&gt;100%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft37"&gt;80%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft37"&gt;60%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft37"&gt;40%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft144"&gt;20% 0%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;Frankrike Tyskland Österrike Grekland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-vinst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p35 ft43"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;U.K.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p35 ft41"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p836 ft37"&gt;Vinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;I de sjukvårdssystem som har en lång historia med skattefinansie- ring har finansieringen och vårdproduktionen integrerats under en och samma huvudman. Det gäller främst de skandinaviska länderna och det brittiska NHS. I dessa länder har vissa privata vårdgivare införlivats i den offentliga sektorn, men framförallt har sjukvårdens expansion uteslutande ägt rum där. I de länder där skattefinansie- ring införts relativt sent förekommer dock en större privat sektor bland vårdproducenterna. Det gäller bl.a. Medelhavsländer som Grekland, Italien och Spanien. Inom socialförsäkringssystemen kom finansiärerna, sjukkassorna, i ett tidigt skede att få en renod- lad roll som finansiär. En tydlig separation av finansiering och utförande har varit regeln i flertalet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bismarck-länder&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I flertalet av dessa dominerar de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationerna. Detta gäller även i sjukvårdssystem med blandad finansiering, som t.ex. USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Idéburna och &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; vårdgivare i ett antal länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;I litteraturen finns ett antal sammanställningar av hälso- och sjuk- vårdssystemens finansiering, reglering och produktion (Jönsson &amp; Arvidsson 1991, Hurst 1993, OECD 1994). Detaljnivån när det gäller idéburna och &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer är dock bristfällig. Nedan följer ett antal iakttagelser kring reglering och finansiering av dessa organisationer inom hälso- och sjukvården. Redogörelsen tar inte upp den övergripande strukturen, finansie- ringen och organisationen utan hänvisar till en delrapport av Sven- Eric Bergman där dessa aspekter behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Det franska systemet är baserat på ett nationellt socialförsäkrings- system kompletterat med viss skattefinansiering och frivilliga för- säkringar. Produktionen utgörs i huvudsak av egenpraktiserande privatläkare, lokala offentliga hälsocentraler samt sjukhussektorn. Av samtliga vårdplatser inom sjukhussektorn är ca 65 procent inom den offentliga sektorn, 16 procent i den privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och 20 procent i den privata vinstdrivande sektorn (Sandier et al. 2004). De vinstdrivande sjukhusen har främst satsat på mindre komplicerad elektiv kirurgi, medan de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhusen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;tillsammans med offentliga sjukhus bedriver akutverksamhet, reha- bilitering, kronisk och psykiatrisk vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Ersättningssystemen är komplexa och där offentliga enheter främst har en fast budgettilldelning och de privata olika kombina- tioner av fast tilldelning och prestationsersättning främst för läkar- tjänster. Beträffande skillnaderna i ersättningsformer mellan privata vinstdrivande och &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; finns vissa skillnader där de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; även kan ges fast anslag liknande de offentliga producenterna. En förmån de privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhusen har är att de kan välja mellan olika ersättningsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Det franska systemet har ett starkt inslag av regional och natio- nell reglering som motverkat konkurrensutsättning och inträdet till marknaden för nya producenter. Samtidigt har bl.a. de privata icke- vinstdrivande vårdgivarna skyddats från t.ex. offentlig upphandling. Härtill finns regleringar som ställer olika villkor för produktion av sjukvårdstjänster. Ett exempel är produktionen av laboratorie- tjänster där en nationell lagstiftning stipulerar att om att tjänsterna (analyser) utförs av företag utanför landet så ersätts inte tjänsten om möjligheter finns att den kan utföras inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Det franska systemet utmärks även av en långtgående valfrihet för patienterna när det gäller val av läkare och sjukhus. Även de privatpraktiserande läkarna har en långtgående frihet när det gäller etablering och yrkesutövning. Beträffande ersättningssystem finns det inget som talar för en diskriminering av de privata &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt; drivande vårdgivarna, snarare tvärtom för t.ex. sjukhusen som kan välja mellan ersättningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Italien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Italien har en lång tradition med privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; vårdgi- vare. Från enandet av landet under mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; svarade katolska kyrkan och andra välgörenhetsorgansationer för ett stort utbud av vårdtjänster. Under den senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; kom dessa att delvis inkorporeras i det offentliga systemet, genom regleringar om rättigheter och skyldigheter. Genom dessa regleringar fick man även del av den offentliga finansieringen. Administrativt har man dock bibehållit en hög grad av självständig- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Det statliga systemet i Italien är relativt nytt från år 1978 då National Health Service (NHS) etablerades. NHS kom att succes-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;sivt ersätta det tidigare socialförsäkringssystemet, men fram till &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utgjorde socialförsäkringsavgifter ca 50 procent av den totala finansieringen. Idag svarar skatter och obligatoriska social- försäkringsavgifter för huvuddelen av finansieringen. Ett central syfte med systemet har varit att utjämna skillnaderna i villkoren för medborgarna, inte minst de regionala skillnaderna mellan nord och syd, vilka dock fortfarande är stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vårdgivarna består dels av allmänläkare och vissa andra specia- lister i egen regi (bl.a. barnläkare) som har kontrakt med NHS. Dessa fungerar även som &lt;NOBR&gt;”gate-keepers”&lt;/NOBR&gt; för annan specialist- och sjukhusvård. Specialiserad sjukvård ges av lokala hälsocentraler och sjukhus där ca 60 procent är offentliga och övriga privata, främst &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande.&lt;/NOBR&gt; Ersättningen till sjukhusen baseras på anslag eller budget där även prestationer anges. För allmänläkare består ersättningen i huvudsak av kapitering baserad på antal listade pati- enter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den offentliga upphandlingen inom sjukvården är relativt liten, vilket delvis kan förklaras av regleringar som gynnar &lt;NOBR&gt;icke-vinstdri-&lt;/NOBR&gt; vande organisationer. Under slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genomfördes en reform för att samordna och koordinera vårdproduktionen. I sam- band med detta infördes även en generell lag för att reformera den sociala sektorn (Law 382/2000). Den stipulerade nya förmåner för handikappade och invånare med andra svårigheter, genom att för- bättra rätten till integrerad hemsjukvård, finansiella bidrag till familjer med låga inkomster m.m. I reformen ingick även att sub- ventionera &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer för tjänster inom den sociala sektorn. De regionala myndigheterna har ett ansvar för att reformen implementeras och fokus är att stödja äldre med svårig- heter att klara sig själva, handikappade, barnfamiljer med låga inkomster och invandrare. I reformen ingår att de privata icke- vinstdrivande organisationerna ska subventioneras för att ges speci- ella uppgifter för dessa ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft5"&gt;Den &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sektorn i Italien, inklusive sjukvården, är delvis integrerad med den offentliga sektorn. Det finns emellertid flera lagstiftningar som både ger olika fördelar och subventioner för frivillighetsorganisationer och andra organisationer som produ- cerar vad som benämns &lt;SPAN class="ft26"&gt;sociala värden&lt;/SPAN&gt;. Definitionen vad som ingår är ofta inte helt tydlig utan avgörs av myndigheter på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Det brittiska hälso- och sjukvårdsystemet, National Health Service (NHS), har stått modell för ett statligt finansierat sjukvårdsystem. Fram till den senare delen av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var NHS till stor del ett helintegrerat system med offentlig finansiering och offentlig pro- duktion ungefär som de skandinaviska systemen. Ett viktigt undantag var allmänläkarna, &lt;SPAN class="ft26"&gt;General Practitioners&lt;/SPAN&gt;, som var privata. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kom det helintegrerade systemet att kritiseras i samhällsdebatten. &lt;NOBR&gt;Tatcher-regeringen&lt;/NOBR&gt; var först ut i Europa med att införa ett system med beställare och utförare som drevs igenom av dåvarande sjukvårdministern Kenneth Clarke. Modellen var inspi- rerad av amerikanske hälsoekonomen Alain Enthoven som ifråga- satte den automatiska modellen med offentlig finansiering och offentlig produktion. Med en separation mellan beställare och utfö- rare kom dels den offentliga vården att få en större autonomi och dels kontrakterades en ökad andel på privata vårdgivare. Under Tony Blairs och Labourpartiets ledning tonades konkurrensutsätt- ningen inledningsvis ned. Primärvården omorganiserades till större enheter och integrerades med den kommunala sociala sektorn. På senare år har dock dessa större enheter fått en roll för upphandling av sjukhusvård som börjar att konkurrensutsättas igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft5"&gt;Inom sjukhussektorn dominerar fortfarande den offentliga vår- den eller de s.k. trust hospitals dvs. de offentliga sjukhus som överfördes till trusts i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Denna driftsform kan betraktas som en blandning mellan offentligt ägda aktiebolag och offentligt reglerade stiftelser. Dessa sjukhus kom att få en mer autonom ställning med eget kapital, egen personalpolitik och möj- ligheter att påverka intäktssidan. Den privata sektorn har dock ökat och motsvarar idag ca 5 procent av samtliga vårdplatser. De vinst- drivande företagen äger idag ca 65 procent av vårdplatserna i den privata sektorn. Den är en ökning från slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; då mot- svarande siffra var 49 procent av en mindre sektor. Välgörenhets- organisationer och religiösa stiftelse svarar idag för ca 35 procent av den privata sektorn. Denna sektor har en minskning som motsvarar trenden inom det offentliga systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;Under de senaste åren har en riktad satsning gjorts inom det brittiska NHS i syfte att korta ned köerna till främst elektiv kirurgi. Detta sker inom vad som kallas &lt;SPAN class="ft26"&gt;The Treatment Centre Pro- gramme&lt;/SPAN&gt;. Syftet med satsning är att bygga upp en extra kapacitet för att snabbt tillgodose behov inom kliniska specialiteter med långa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;väntetider. En del av programmet genomförs via offentlig upp- handling av s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Independent &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;sector-run&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; Treatment Centres&lt;/SPAN&gt;. Huvud- delen av dessa upphandlingar har gått till privata vinstdrivande sjukhuskedjor, bl.a. det svenskägda bolaget Capio. Även om dessa upphandlingar fortfarande utgör en mindre andel av sjukhusvården har de kommit att utgöra en viktig strategi för expansion av efter- satta områden. Det är viktigt att notera att den offentliga upphand- lingen inte omfattar all privat vård. Det gäller bl.a. systemet med allmänläkare som baseras på individernas val av GPs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;En ledstjärna i den tyska författningen är den så kallade subsidiari- tetsprincipen. Innebörden är att ingenting i samhället ska skötas på en högre administrativ nivå än vad som är nödvändigt. Inom flera områden, inte minst sjukvården, har principen lett till en decentra- lisering av ansvar och beslutsfattande. Hälso- och sjukvården i Tyskland fick sin grundstruktur i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; då den tyske kanslern Bismarck under kejsar Wilhelm I började bygga upp ett välfärdssystem som blev en förebild för flera länder. Det tyska systemet har ofta varit en förebild för de s.k. socialförsäkringssy- stemen. Efter Berlinmurens fall 1989 uppstod även ett intresse inom de Östeuropeiska länderna för den tyska modellen då man började förändringen av den statligt styrda sjukvården. Inte minst i det forna DDR kom sjukvårdsystemet att förändras radikalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Inom det tyska systemet har både finansiering och produktion decentraliserats till fristående organ. Ansvaret för finansieringen handhas av lokala sjukkassor, medan produktionen har överlåtits på privatläkare och självstyrande sjukhus. Den direkta politiska styr- ningen har varit begränsad fram till &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då Förbundsdagen och delstatsregeringarna kom att ta ett större grepp för att kon- trollera kostnadsutvecklingen. Det gällde bl.a. förändringar av ersättningssystemen där de tidigare kostnadsdrivande betalningssy- stemen baserade på ersättning per vårddag ersattes. Även tidigare har direkt politisk styrning förekommit genom att delstaterna beslutat om sjukhusinvesteringar och ersättningsnivån för delar av läkemedelsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;På produktionssidan har Tyskland en mix av offentliga, privata &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt; och vinstdrivande sjukhus. Denna struktur har varit relativt stabil och kom inte att ändras förrän under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337267x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;reducering av vårdplatser som förekom drabbade främst de offent- ligt ägda sjukhusen. Den privata delen av vårdplatser har varit rela- tivt oförändrad, dock med en mindre ökning av de privata vinstdri- vande sjukhusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft3"&gt;Figur 2 Utvecklingen av vårdplatser för sjukhus efter driftsform, 1991&lt;SPAN class="ft37"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft74"&gt;Vårdplatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Busse 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft5"&gt;Ökningen av de vinstdrivande sjukhusens andel av marknaden för- klaras av privatiseringar av de offentliga sjukhusen. Detta har främst förekommit i den östra delen av landet (tidigare DDR), där huvuddelen av vården tidigare sköttes av offentliga sjukhus. Ökningen av akuta vårdplatser inom den privata vinstdrivande sektorn var dubbelt så stor i östra Tyskland jämfört med västra landsdelen. Mer än hälften av de privata vårdplatserna ägs av sjuk- huskedjor i bolagsform som utvecklat ett koncept inom den vinst- drivande delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Det finns flera skäl till utvecklingen mot större andel privat vård. Problemen inom den offentliga ekonomin i Tyskland har lett till minskade offentliga investeringar. Avtal mellan arbetsgivare och fackföreningarna är mindre flexibla och dyrare inom den offentliga sektorn. Där finns även ett starkare motstånd mot förändringar som leder till personalminskningar (WHO 2006, Busse &amp; Riesberg 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Finansieringen av sjukhusen ersattes år 2004 med ett prestations- relaterat system baserat på klassificeringen Diagnos Relaterade Grupper (DRG). Tidigare har sjukhusen ersatts på basis av antalet vårddagar vilket ledde till långa vårdtider och ineffektivitet. Del- staterna i Tyskland har dessutom kontroll över investeringskostna- der via ett planeringssystem. Även för driftkostnaderna måste sjukhusens verksamhet vara godkänd via delstaternas planer för att erhålla ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Det är intressant att konstatera att de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhu- sen inte drabbats av minskningarna som den offentliga vården. Expansionen av de vinstdrivande sjukhusen har skett på bekostnad av den offentliga vården. Privatiseringen av den offentliga vården, har främst skett genom offentlig upphandling. Där kan vi konsta- tera att de vinstdrivande företagen tagit huvuddelen av en ny mark- nad. Däremot har de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhusen kunnat skydda sin marknadsandel. Det är inte helt enkelt att förklara denna utveckling. En förklaring är dock att de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sjukhu- sen har en lång tradition och är väletablerade på marknaden. Man har även en autonomi som innebär att man inte behöver utsättas för utförsäljning samtidigt som man har större förutsättningar och frihetsgrader än de offentliga sjukhusen för att attrahera nytt inve- steringskapital. Samtidigt kan vi konstatera att de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdri-&lt;/NOBR&gt; vande sjukhusen har svårigheter att expandera och ta sig in på nya marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Styrning och prissättning inom europeiska sjukvårdsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Relationen mellan tredjepartsfinansiärer och vårdgivare varierar såväl över tiden som mellan sjukvårdsystemen. I de skattebaserade systemen finns en tradition att tillämpa olika typer av anslagsmo- deller eller budgettilldelning. Inom socialförsäkringssystemen har i regel ersättningar för delprestationer utgått, t.ex. ersättning per vårddag, lab.prover, undersökningar m.m. Gemensamt för dessa äldre ersättningssystem var att vårdgivarna var garanterade intäkter som täckte deras kostnader samtidigt som incitament för ett effek- tivt resursutnyttjande saknades. Överskridande av budgetramar kompenserades i regel inom de offentliga systemen, medan sjuk- kassor i socialförsäkringssystemen hade små möjligheter att ifråga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft15"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337269x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p852 ft5"&gt;sätta arvodesbelopp från sjukhus och läkare baserade på utförda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft5"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes en process där finansiärer i olika system tog ett mer aktivt grepp om ersättningen med syfte att kontrollera kostnadsramen, men även för att styra inriktning av vården och följa upp kvalitetsaspekter. Aktivitetsbaserad ersättning (t.ex. DRG) för specialister och sjukhus samt kapitationserssätt- ning för primärvården blev allt vanligare. Samtidigt fick patienter- nas val av vårdgivare effekt på hur resurserna fördelades. Principen att ”Patienten följer Pengarna” ersattes med principen att ”Peng- arna följer Patienten”. Även om principen inte är genomförd fullt ut har den fått ökat utrymme i flera sjukvårdsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft5"&gt;Skillnader i ersättning har även påverkats av driftsformerna. Anslag eller budget har främst tillämpats för offentligt ägda vårdgi- vare. För privata vårdgivare har ersättning baserat på deltjänster varit vanligast &lt;NOBR&gt;(”fee-for-service”).&lt;/NOBR&gt; Dessa &lt;NOBR&gt;taxe-ersättningar&lt;/NOBR&gt; har i regel varit lika för alla vårdgivare som haft tillträde till marknaden, vilken dock reglerats i olika omfattning. Införandet av beställar- utförarmodeller i offentliga system har dock lett till en harmonise- ring av ersättningen mellan vårdgivare med olika driftsformer. &lt;NOBR&gt;DRG-ersättningen&lt;/NOBR&gt; för sjukhus är densamma oavsett ägarformen i flera system. Även kapitationsersättningen inom primärvården är ofta densamma för privata och offentliga allmänläkare. Vid offent- liga upphandlingar sluts speciella kontrakt där det formellt inte finns skillnader mellan vårdgivare med olika driftsformer och där eventuella skatteskillnader regleras och kompenseras i avtal. I tabell 2 nedan görs ett försök att summera ersättningsprinciperna bero- ende på driftsform och typ av vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft3"&gt;Tabell 2 Ersättning för olika vårdsektorer och driftsformer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p856 ft3"&gt;DRIFTSFORM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p45 ft36"&gt;Typ av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td156"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p293 ft36"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td154"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;Privat &lt;NOBR&gt;icke-vinstdri-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td155"&gt;&lt;P class="p35 ft67"&gt;Privat vinstdrivande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;vande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft37"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Kapitation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Kapitation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Kapitation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft37"&gt;Specialistläkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Lön (ev prestation)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;FFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;FFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft44"&gt;Elektiv behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Budget (ev. DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Avtal (ev. DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Avtal (ev DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft44"&gt;Medicinsk service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft45"&gt;(lab, röntgen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p293 ft45"&gt;Budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Budget/avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft45"&gt;Avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p45 ft37"&gt;Akutsjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;Budget (ev DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Budget/avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Avtal (ev DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;(ev DRG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p35 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td99"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td56"&gt;&lt;P class="p857 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337270x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;Inom primärvården tillämpas alltmer kapitationsprincipen i olika former. Det innebär att vårdgivarna erhåller ersättning baserad på antal invånare i upptagningsområdet eller antal listade patienter vid ett fritt val av vårdgivare. Ersättningen kan sedan kompletteras med korrigering för socioekonomiska variabler. Här förekommer sällan skillnader i ersättningen mellan olika driftsformer. För sjukhus- och specialistvård finns i huvudsak en skillnad mellan offentlig och privat vård där budgettilldelning eller anslag getts till offentliga vårdgivare. Privata vårdgivare har i avtal erhållit ersättning efter överenskomna prestationer. Som nämnts tidigare har uppdelningen i beställare och utförare även lett till viss konkurrensutsättning där även offentliga vårdgivare betalas efter utförda prestationer. Det är svårt att belägga att utformningen av ersättningssystemen gynnar en viss driftsform. Däremot finns i flera sjukvårdsystem ett skydd för konkurrensutsättning för etablerade vårdgivare, främst de offentligt ägda och privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; vårdgivare. Den offentliga upphandlingen har dock öppnat upp dessa sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft7"&gt;Den totala privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Förekomsten av privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och frivillighetsorgani- sationer varierar mellan länderna i även sin helhet. Bilden av Sverige som ett land med liten andel av dessa verksamhetsformer stämmer inte enligt de sammanställningar som gjorts. Däremot är det kor- rekt att en mindre andel av den &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; verksamheten bedrivs inom vad som kallas kärnverksamheten av välfärdssektorn (tabell 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft3"&gt;Tabell 3 Den &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sektorns andel av BNP samt andelen inom välfärdstjänster&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft3"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft55"&gt;Andel av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft55"&gt;Andel inom välfärdsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;3,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;68 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;2,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;62 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft44"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;4,8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;57 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;4,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;27 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;3,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;70 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;1,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;30 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p280 ft43"&gt;6,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p859 ft43"&gt;85 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Lundström &amp; Wijkström 1997, Salomon &amp; Anheier 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;I begreppet välfärdstjänster i tabellen inkluderas verksamheter som hälso- och sjukvård, utbildning och social service. Siffran på 27 procent för Sverige utgörs till stor del av studieförbund och folkhögskolor medan hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolväsendet i övrigt har en låg andel av den privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdri-&lt;/NOBR&gt; vande verksamheten. Beträffande finansieringen av den privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; sektorn finns också stora variationer mellan län- derna. I Sverige finansieras sektorn främst av intäkter via avgifter och försäljning av tjänster och att skattmedlen utgör en mindre andel. Detta beror på att den största verksamheten sker utanför kärnan av välfärdssektorn, dvs., vidareutbildning, religiösa aktivi- teter, kultur och rekreation, medan sjukvård, grundutbildning och äldreomsorg utgör en mindre andel av sektorn. Den verksamhet som bedrivs inom dessa sektorer finansieras emellertid främst via skattemedel, ca 87 procent (Lundström &amp; Wijkström 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft23"&gt;5 Effekter av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; och regleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Den europeiska unionen (EU) har tydligt slagit fast att ansvaret för utformningen av hälso- och sjukvårdssystem är en nationell angelä- genhet för medlemsländerna. Frågor om sjukvårdens finansiering och organisation ska hanteras av den s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;subsidiaritetsprincipen&lt;/SPAN&gt;, dvs. en anpassning till nationella förhållanden. Det är främst inom verksamheter som befrämjar folkhälsan som ett antal artiklar angetts där gemenskapen ska bidra till att främja hälsoskyddsnivån inom områden som arbetsmiljö m.m. Ett annat område är läkeme- delsområdet där ett gemensamt system för godkännande av läke- medel har införts sedan 1995. Genom olika förfaranden kan ett läkemedel idag ges ett godkännande som gäller inom hela unionen (se Rehnberg 2001 för en översikt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Frånvaron av specifika direktiv rörande hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation har ibland tolkats som att &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; lemskapet inte påverkar vårdsektorn. Det är dock relativt enkelt att konstatera att hälso- och sjukvården direkt och indirekt påverkas av flera av EU:s &lt;SPAN class="ft26"&gt;generella &lt;/SPAN&gt;principer om den fria rörligheten för männi- skor, varor, tjänster och kapital. Såväl på patientsidan som perso- nalsidan har rättigheter för individer som arbetar och reser mellan medlemsländerna harmoniserats. I flera fall har enskilda medbor- gare drivit egna ärenden där man hänvisat till principerna om fri rörlighet som därefter avgjorts av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Det gäller bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;rätten för medborgare att söka vård inom andra medlemsländer, men även frågan om parallellimport av läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Ett av de mest uppmärksammade utslagen var de förenade målen Decker och Kohl, två medborgare från Luxemburg som sökte vård i Belgien respektive Tyskland för att sedan kräva ersättning från den egna sjukkassan. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tog ställning till huruvida en nationell lagstiftning med villkor om att ett särskilt, föregående, tillstånd måste inhämtas för att ersättning skall kunna beviljas enligt taxan för sjukvårdstjänster som tillhandahållits i en annan medlemsstat. Domstolen fann att den nationella lagstiftningen i fråga utgjorde hinder för fri rörlighet för varor och friheten att tillhandahålla tjänster samt att dessa hinder inte kunde anses berättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Principen om offentlig upphandling är en central princip inom EU som har till syfte att bidra till utvecklingen av den Europeiska interna marknaden och den fria rörligheten av varor och tjänster mellan medlemsländerna. Offentlig upphandling innebär att den offentliga sektorn gör inköp av varor och tjänster inklusive bygg- entreprenader. Inom området har ett antal direktiv som är obliga- toriska för samtliga samhällssektorer fastställts, vilka sedermera omsatts i nationella lagstiftningar. De &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna är tydliga om s.k. &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att företag med en speciell driftsform inte får gynnas framför andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;De upphandlande enheterna utgörs av stat, kommun, landsting, statliga myndigheter samt vissa bolag, stiftelser, föreningar och sammanslutningar i statlig regi. Reglerna är relativt tydliga när det gäller renodlade myndigheter och verk medan tolkningarna för den sistnämnda är mer otydlig. Offentligt ägda företag ska likställas med offentliga myndigheter, medan tolkningarna om stiftelser och föreningar varierar. Exempelvis är sjukkassor i flera länder med socialförsäkringssystem undantagna från kraven på offentlig upp- handling. Vi kan utifrån statistik om upphandling se skillnader i omfattning mellan medlemsländerna (figur 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337273x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p861 ft3"&gt;Figur 3 Total offentlig upphandling som andel av BNP, 1995&lt;SPAN class="ft37"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Gegerfelt 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft5"&gt;Den offentliga upphandlingen är som synes i tabellen en väsentlig del av handeln inom EU:s gemensamma marknad. År 2002 beräk- nades den till 1500 miljarder Euro per år, vilket motsvarar 16 procent av EU:s BNP (European Commission 2004). Sverige och Nederländerna ligger i topp, medan Italien och Irland har betydligt mindre omfattning. Variationerna mellan medlemslän- derna är stora vilket förklaras av flera faktorer. En naturlig förklar- ing är storleken på den offentliga sektorn. Detta är dock inte helt enkelt att fastställa, vilket inte minst gäller hälso- och sjukvården. Strukturen på den offentliga sektorn varierar mellan medlemslän- derna när det gäller centraliserat och decentraliserat ansvar, privati- sering av statliga företag och verksamheter. En organisationsform som i regel inte omfattas av lagen om offentlig upphandling är fri- stående sjukkassor i flera länder. I den tidigare sammanställningen redovisades den offentliga finansieringen av sjukvården inom OECD. I denna betraktas såväl skattefinansiering som obligato- riska avgifter baserade på inkomst i socialförsäkringssystem som offentlig finansiering. Vi kan dock konstatera att denna offentliga finansieringsform inte omfattas av direktiv och lagstiftning om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft5"&gt;Bakgrunden till kraven på offentlig upphandling via &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och svensk lagstiftning är den diskriminering som skett vid offent-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;lig upphandling och som varit ett problem inom EU. Lokala aktö- rer har gynnats och medlemsstaterna har försökt skydda vissa sek- torer från konkurrens. Inom hälso- och sjukvården finns i flera länder lagstiftningar som hindrar utomstående aktörer att komma in på marknaden. Tillämpningen av offentlig upphandling har dock öppnat upp flera sektorer, däribland sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ett problem som uppmärksammats inom EU är att små och medelstora företag generellt inte deltar i så stor utsträckning i den offentliga sektorns upphandlingar. Flera rapporter diskuterar detta problem och bl.a. noteras att dessa utgör 99 procent av alla företag inom EU, men att endast 16 procent av dessa deltar i offentlig upphandling över gränser. Det låga deltagandet anses bidra till att konkurrensen hämnas vilket leder till högre priser, lägre effektivitet och minskade möjligheter för dessa företag att utvecklas. Förklar- ingarna är att den offentliga upphandlingen i sig medför hinder som försvårar tillträdet till marknaden. För att hålla de administra- tiva kostnaderna nere, men även för att pressa priset, sluts ofta stora kontrakt med stor volym vid upphandlingar. Små och medel- stora företag saknar även information, kunskap och kompetens för att delta i processen. En förklaring kan även vara att vissa av dessa företag tidigare varit gynnade av protektionism och regionala favo- riseringar och inte hunnit ställa om sig till de nya förutsättningarna för konkurrens (Bovis 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft5"&gt;Huruvida detta resonemang kan tillämpas inom hälso- och sjuk- vården är dock oklart. Inom vissa länder, främst socialförsäkrings- systemen, finns uppenbarligen fortfarande undantag från princi- perna om offentlig upphandling. I en studie från provinsen Andalu- sien i södra Spanien framgår att tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; lett till en ökad öppenhet och effektivisering av upphandling. I stu- dien bekräftas dock att även inom hälso- och sjukvården har små- och medelstora företag och organisationer svårigheter att delta i upphandlingen p.g.a. begränsad administrativ kapacitet och svårig- heter att följa byråkratin (Villamil et al. 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;I studien redovisas även en jämförelse av upphandling av tjänster och produkter inom hälso- och sjukvården mellan Spanien, Stor- britannien, Sverige och Tyskland. Studien baseras på statistik över upphandlingar inom EU. I tabellen nedan visas dels den totala upp- handlingen, dels andelen för hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337275x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p866 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;Tabell 4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr15 td168"&gt;&lt;P class="p35 ft43"&gt;Upphandling inom hälso- och sjukvård, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tysk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p35 ft43"&gt;land, Maj 1999 till April 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td170"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td174"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p208 ft16"&gt;MEDLEMSLÄNDER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p867 ft15"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td176"&gt;&lt;P class="p868 ft3"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p869 ft55"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p870 ft3"&gt;Storbr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft20"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;EU 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td177"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Samtliga upphandlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;4 439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;1 724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;3 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;13 736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;23 660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;Antal justerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;19 411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;27 694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;23 660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft145"&gt;för invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p40 ft145"&gt;20 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft145"&gt;16 577&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft145"&gt;29 458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;Ratio vs. EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;(EU=1,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;0,86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;0,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;1,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;0,82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;1,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td177"&gt;&lt;P class="p38 ft3"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft45"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;1 894&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;Procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft145"&gt;samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft43"&gt;upphandlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;5,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;18,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;10,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;9,6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;7,1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;8,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;Antal justerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft45"&gt;för invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;1 107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;3 058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;1 862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;1 954&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p40 ft45"&gt;1 894&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p38 ft44"&gt;Ratio vs. EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td185"&gt;&lt;P class="p353 ft37"&gt;0,98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td185"&gt;&lt;P class="p353 ft37"&gt;1,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td172"&gt;&lt;P class="p40 ft37"&gt;1,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td170"&gt;&lt;P class="p38 ft37"&gt;(EU=1,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td186"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p353 ft37"&gt;0,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p353 ft37"&gt;1,61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td187"&gt;&lt;P class="p353 ft37"&gt;1,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p871 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Villamil et al. 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft5"&gt;Som framgår av tabellen finns skillnader mellan länderna. Sverige har en högre nivå på den totala upphandlingen än övriga länder. Ser vi endast till hälso- och sjukvården är genomsnittet 8 procent alla upphandlingar med ett spann mellan Tyskland på 5,5 procent och Spanien på 18 procent. Tittar vi på antalet upphandlingar inom hälso- och sjukvården relaterat till befolkningsstorleken ligger Sve- rige och Spanien högst, följt av Storbritannien och sist Tyskland. Dessa siffror bekräftar delvis tidigare resonemang att offentlig upphandling i större utsträckning tillämpas i skattebaserade sjuk- vårdsystem i jämförelse med socialförsäkringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft5"&gt;EU:s regler om offentlig upphandling är endast tvingande vid upphandlingar till summor som överstiger vissa fastställda tröskel- värden. Dessa tröskelvärden har höjts till följd av nya direktiv. Vid upphandling av varor och tjänster inom den klassiska sektorn är tröskelvärdena 162 000 euro för centrala statliga myndigheter och 249 000 euro för övriga upphandlande enheter. Vid upphandling av varor och tjänster inom försörjningssektorerna är tröskelvärdet 499 000 euro. Värdet beräknas utan mervärdesskatt och det är inte tillåtet att dela upp en upphandling för att hamna under tröskelvär- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Sverige har valt att även reglera upphandlingar under tröskelvär- dena. De svenska nationella bestämmelserna motsvarar delvis EU:s bestämmelser vid upphandling över tröskelvärdena, men är mer flexibla. &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft23"&gt;6 Problem och lösningar för ökad mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Frågeställningen om hur egenskaper i hälso- och sjukvårdsystemen främjar eller bromsar omfattningen av s.k. idéburna vårdgivare är inte helt enkel att besvara. Området är relativt outforskat och frå- geställningen upplevs som ny av såväl forskare och företrädare för sjukvårdsystemen. Den vetenskapliga litteraturen ger inte heller några tydliga svar från ett teoretiskt eller empiriskt perspektiv. I litteraturen fokuseras främst på jämförelser av kostnader, produk- tivitet och marknadsandelar mellan offentlig och privat vård samt mellan privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och vinstdrivande vårdföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Man kan naturligtvis utifrån befintlig vetenskaplig litteratur, kunskap och iakttagelser pressa fram ett antal slutsatser som dock mer bör ses som välgrundade hypoteser for vidare forskning. Föl- jande slutsatser av redovisat material bör således ses i ljuset av dessa svårigheter och bristande underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Vi kan konstatera att förekomsten av &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; vårdgi- vare och småföretag till stor del är historiskt betingad. Det är främst i länder med socialförsäkringssystem där aktörer som kan betraktas som idéburna vårdgivare har en stor marknadsandel av vårdproduktionen. I dessa länder finns en lång tradition med icke- vinstdrivande sjukhus och andra institutioner kombinerat med ett utbud av privatläkare inom den öppna vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Utformningen av finansieringssystem och ersättningsprinciper verkar inte vara avgörande för förekomst och utvecklingen för de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivna&lt;/NOBR&gt; vårdgivarna. I flera länder med stor andel icke- vinstdrivande vårdgivare är ersättningen utformad på ett likartad sätt för vårdgivare oberoende av driftsform. Undantaget är främst offentliga vårdgivare som ibland har speciella ersättningar (anslag, interna kontrakt och speciell ersättning för kapitalkostnader). Ofta är ersättningen densamma för privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; och vinst- drivande vårdföretag. I system där ersättningen är ”öppen” dvs. utan tak för ersättningen finns enligt en del studier en tendens att vinstdrivande företag ligger på en högre kostnadsnivå än privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft5"&gt;Principerna för den offentliga upphandlingen har ibland målats ut som ett inträdeshinder för idéburna vårdgivare. &lt;NOBR&gt;EU-lagstift-&lt;/NOBR&gt; ningen och den svenska tillämpningen är tydlig om principerna för den fria rörligheten och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; mellan drifts- och ägarformer. Här föreligger dock skillnader mellan olika länder där sjukvårdsystem med socialförsäkringar i regel undantar sjukkassor och liknande finansiärer från kraven på offentlig upphandling. Härtill kommer att de privata &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationerna sedan lång tid är etablerade och har kontakter med sjukkassor och motsvarande enheter. Dessa kontakter har påverkat statusen för vissa &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationer som har reglerats hårt av myndigheter och finansiärer där dessa ibland erhållit styrelserepre- sentation. De &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisationerna har då fått en ställning som liknar de offentliga vårdproducenterna och skyddats från konkurrens. Intrycket är att de &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; organisa- tionerna bibehållit sina marknadsandelar. I Tyskland som exempel har expansionen av de vinstdrivande vårdföretagen uteslutande gått ut över den offentliga vårdproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft5"&gt;Här finns en skillnad mellan de skattefinansierade systemen där privata vårdgivare, med eller utan vinstmotiv, ställs inför begräns- ningar och hinder för inträde till vårdsektorn. De offentliga sjuk- vårdshuvudmännen kan välja att behålla produktionsmonopolet eller att öppna upp för inträde av nya vårdgivare. Detta kan ske på olika sätt, men med &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och den svenska tillämp- ningen bör ingen diskriminering ske mellan ägarformer. Det finns emellertid skillnader i tolkningen av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; där t.ex. Sverige (men inte andra länder) valt att även upphandla s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster,&lt;/NOBR&gt; dvs. tjänster som främst produceras inom ett land och ditt hälso- och sjukvård räknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;Inom det ramverk som Lagen om Offentlig Upphandling ger finns dock stora frihetsgrader för sjukvårdshuvudmännen när det gäller kraven på upphandlingen. Här ligger förmodligen ett ansvar på sjukvårdshuvudmännen som upphandlare att utforma kravspe- cifikationer så att man inte stänger ute små organisationer med andra förutsättningar när det gäller finansiella kriterier som kapital och bankgaranti. Det finns även möjligheter att ta hänsyn till pati- enternas valfrihet vid ersättning till vårdgivare. Det föreligger osä- kerhet om s.k. kundvalssystem som införts i bl.a. Halland ska omfattas av Lagen om Offentlig Upphandling. Motsvarande till- träde till marknaden för allmänläkare i det brittiska NHS upp- handlas inte. Här kan även en motsättning finnas till kravet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;kontinuitet i läkarkontakten enligt Hälso- och sjukvårdslagen, då den kan brytas vi en ny upphandling. Det är svårt att slå fast att den offentliga upphandlingen idag ställer krav som ligger utöver vad som stipuleras i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Detta är dock ett område att granska för att undanröja eventuella onödiga hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Forskningen kring varför &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; överhuvudtaget exi- sterar kan även ge viss vägledning för hur inträdet till marknaden kan förbättras om detta syfte vill uppnås. Kundvalssystem och upphandling med ”ramavtal” ger förmodligen bättre förutsätt- ningar för de idéburna organisationerna att konkurrera med såväl offentliga vårdgivare som med större vinstdrivande sjukvårdsföre- tag. Såväl offentlig produktion som utkontraktering av vissa vård- tjänster förutsätter någon form av standardisering anpassad till den ’genomsnittlige’ medborgarens preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Med ramavtal som ger medborgarna och patienterna möjlighet att välja mellan flera vårdgivare ökar förutsättningarna för att idé- burna organisationer kan hitta sina nischer inom vårdsektorn. Det gäller främst inom sektorer där vi som vårdkonsumenter har olika uppfattningar och önskemål om vårdens utformning och kvalitet som t.ex. inom primärvård och äldreomsorg, men även insatser där individuella preferenser varierar mellan människor. Vård i livets slutskede, vissa psykiatriska behandlingar, alternativmedicin är exempel på sådana verksamheter. För verksamheter som laborato- rie- och röntgenverksamhet är förmodligen standardiserade upp- handlingar mer lämpliga. Andra åtgärder som underlättar för pati- enterna att välja är ackreditering och benchmarking mellan vårdgi- vare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft23"&gt;7 Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Förutsättningarna och de observerade variationerna mellan län- derna för s.k. idéburna organisationernas andel av sjukvårdspro- duktionen är till stor del betingad av hälso- och sjukvårdssystemens historik. Utformningen av ersättningssystemen är knappast dis- kriminerande för de idéburna organisationerna. De idéburna orga- nisationerna ’skyddas’ i viss utsträckning från konkurrens och offentlig upphandling i länder med socialförsäkringssystem. Om detta är en fördel eller nackdel för medborgarna och patienterna är oklart. Sverige tillämpar i jämförelse med flertalet länder en formell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;och mer omfattande upphandling av sjukvårdstjänster och pro- dukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft5"&gt;Den offentliga upphandlingen kan vara diskriminerande mot små- och medelstora företag inkl. idéburna organisationerna med begränsad administrativ kapacitet. Detta gäller inom EU i stort samt för hälso- och sjukvården. &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och dess till- lämpningar på nationell nivå är knappast diskriminerande för idé- burna organisationerna. Sjukvårdshuvudmännens &lt;SPAN class="ft26"&gt;tillämpningar &lt;/SPAN&gt;av dessa kan dock diskriminera organisationer med begränsad admi- nistrativ kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Upphandling med s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;ramavtal &lt;/SPAN&gt;och kundval/patientval kan ge de idéburna organisationerna fördel mot bakgrund av medborgarnas traditionellt positiva attityder till dessa. Detta kan dock ge problem beträffande koordinering av vård och måste vägas mot andra mål- sättningar kring kostnadskontroll och &lt;NOBR&gt;kostnads-effektivitet&lt;/NOBR&gt; i hälso- och sjukvårdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft23"&gt;Referenser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft5"&gt;Abel Smith B. Cost Containment and Health Care, Bedford Square Press, London, 1984.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Arvidsson G, Jönsson B (red.). Vård i andra länder – Vad kan Sve- rige lära? &lt;NOBR&gt;SNS-förlag,&lt;/NOBR&gt; Stockholm, 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Bel-Mer&lt;/NOBR&gt; A. The Nonprofit Organisations: Why Do They Exist in Market Economies. Working paper no.51. Program on Non- profit Organizations. Yale University, 1983.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;Bovis, C. EC Public Procurement Law, Addison Wesley Longman, Harlow, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Busse R, Riesberg A. Health Care Systems in Transition – Ger- many. European Observatory on Health Care Systems, WHO/Euro, Copenhagen, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Devereaux PJ, &lt;NOBR&gt;Heels-Ansdell&lt;/NOBR&gt; D, Lacchetti, C. et al. Payments for care at private &lt;NOBR&gt;for-profit&lt;/NOBR&gt; and private &lt;NOBR&gt;not-for-profit&lt;/NOBR&gt; hospitals: a systematic review and &lt;NOBR&gt;meta-analysis.&lt;/NOBR&gt; Canadian Medical Asso- ciation Journal, vol. 170, no. 12, pp. &lt;NOBR&gt;1817–1824,&lt;/NOBR&gt; 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;European Observatory on Health Care Systems. 1999. UK. Health Care Systems in Transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Evans R. Strained/Mercy: The Economics of Canadian Health Care. Butterworths, Toronto, 1984.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p878 ft5"&gt;Gegerfelt S. Diskriminerande Offentlig Upphandling och den Inre Marknaden. Lunds universitet, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;Hansmann HB. The Role of Nonprofit enterprise. The Yale Law Journal, &lt;NOBR&gt;89(5):835–901,&lt;/NOBR&gt; 1980.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Hurst J, The Reform of Health Care Systems: A Comparative Analysis of Seven OECD Countries, OECD Publications, Paris, 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Jönsson B. Marknader, ägandeformer och styrning inom vården. I: Vinst för vården. SOU 2002:31, Socialdepartmentet, Stock- holm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft5"&gt;Kessler D, McCellan M. The effects of hospital ownership and medical productivity. NBER working paper No. 8537, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Lundström, T. and F. Wijkström. The nonprofit sector in Sweden. Manchester, Manchester University Press, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft6"&gt;OECD, The Reform of Health Care Systems. OECD, Paris 1994. OECD, Health Database, Paris, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Rehnberg C, Garpenby P. Privata aktörer i svensk sjukvård. SNS förlag, Stockholm, 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;Rehnberg C. A Swedish case study on the impact of European Union regulations on the pharmaceutical market. In: Berman P, Busse M, &amp; Wismar M. (eds.). The Impact of the Single Euro- pean Market on Member States. OIS Press, Amsterdam, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Salamon LM, Anheier HK. In search of the &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; sector. The question of definitions. Voluntas: International Journal of Vol- untary and Nonprofit Organizations, 3, 2, &lt;NOBR&gt;125–151,&lt;/NOBR&gt; 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Sandier S, Paris V, Polton D. Health care systems in transition: France. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe on behalf of the European Observatory on Health Systems and Policies, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Silverman EM, Skinner JS, Fisher ES. The association between for- profit hospital ownership and increased Medicare spending. N Engl J Med. 1999 Aug &lt;NOBR&gt;5;341(6):420–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft5"&gt;Statistisches Bundesamt 2006, Gesundheitswesen, Fachserie 12 Reihe 6.3. Kostennachweis der Krankenhäuser 2004 Statisti- sches Bundesamt, Wiesbaden and other volumes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft5"&gt;Villamil FS, Avilés NR, Rodriguez MP. The SEM and the public procurement of goods and services in the Andalusian Health Service. In: Busse R, Wismar M, Berman P. The European Union and Health Services, IOS Press, Amsterdam, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft5"&gt;Weisbrod B. The Nonprofit Economy. Harvard University press, Cambridge, 1988.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;P class="p882 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft4"&gt;PM om Lagen om Offentlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft4"&gt;Upphandling (LOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft96"&gt;Advokaterna Roland Adrell och Carin Gustavsson,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft96"&gt;Gärde Wesslau Advokatbyrå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft23"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft5"&gt;Små privata företag, kooperativ och ideella organisationer har flera mål med sitt företagande sett ur samhälleliga, sociala och ekono- miska perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft5"&gt;Regeringen har tillsatt en särskild delegation med uppdrag att utreda villkoren för de ovan nämnda företagen som är verksamma inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt äldre- omsorgen. Delegationen skall bland annat göra en analys av hur bestämmelserna i LOU förhåller sig till de särskilda omständighe- terna som råder inom äldreomsorgen och utifrån de allmänna utgångspunkterna i uppdraget lämna förslag till åtgärder som dele- gationen finner motiverade för att ta bort eventuella hinder för företagen och när så anses nödvändigt, identifiera behov av författ- ningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft23"&gt;2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft5"&gt;Den 1 januari 1994 trädde lagen (1992:1528) om offentlig upp- handling (LOU) i kraft i Sverige. Lagen bygger i huvudsak på EG- rättsliga direktiv (89/665/EEG, 92/13/EEG, 92/50 och 52 /EEG, &lt;NOBR&gt;93/36-38/EEG,&lt;/NOBR&gt; 97/52/EG och 98/4/EG). EG:s regelverk tar sikte på att utsätta endast den större upphandlingen för konkurrens m.m. och därmed skapa förutsättningar för en &lt;NOBR&gt;mellan-nationell&lt;/NOBR&gt; upphandling. Vad som är större upphandling avgörs av s.k. tröskel- värden som utgör förutsättningen för att det &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regelver- ket skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;LOU omfattar dock inte endast den del av upphandlingen som värdemässigt ligger över tröskelvärdena. För upphandling under dessa värden skall endast vissa bestämmelser i författningsförslaget skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Det huvudsakliga syftet med lagen är att statliga och kommunala myndigheter skall genomföra affärsmässiga och konkurrensneu- trala inköp av varor och tjänster. Lagen kan sägas ta sin utgångs- punkt i leverantörers möjlighet att avyttra varor och tjänster till den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;LOU innehåller sju kapitel. Det första och sista kapitlet inne- håller gemensamma regler och definitioner respektive bestämmel- ser om överprövning och skadestånd. Kapitel två till fem behandlar upphandlingar över tröskelvärdena (avseende varor, byggentrepre- nader, försörjningssektorerna samt &lt;NOBR&gt;A-tjänster)&lt;/NOBR&gt; och kapitel sex behandlar upphandlingar under tröskelvärdena samt s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;För all offentlig upphandling gäller att vissa grundläggande EG- rättsliga principer måste iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Av likabehandlingsprincipen följer att alla leverantörer skall behandlas lika, d.v.s. ges lika förutsättningar. Alla måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Av principen om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; följer att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer, främst på grund av nationalitet. Härav följer att den upphandlande enhe- ten t.ex. inte får ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Dess- utom måste kraven vara ägnade att leda till att den upphand- lande enhetens syfte med att ställa dem uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Transparensprincipen innebär att upphandlingsprocessen skall kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. För att anbudsgi- varna skall ges samma förutsättningar vid anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som skall upphandlas. De ställda kraven får inte frångås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft15"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Implementering av nya upphandlingsdirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;År 2004 antog EU två nya upphandlingsdirektiv; tjänstedirektivet (2004/17/EG) och det klassiska direktivet (2004/18/EG). Ett syfte med de nya direktiven har varit att förenkla och strukturera om reglerna så att de mer kronologiskt följer upphandlingsprocessen. Innehållsmässigt stämmer de i huvudsak överens med de tidiga reglerna. Direktiven är endast tillämpliga på upphandlingar över tröskelvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Regeringen tillsatte år 2004 en statlig utredning som skall under- söka hur direktiven på bästa sätt skall implementeras i svensk rätt. I mars 2005 utfärdades ett tilläggsdirektiv. Den statliga utredningen har sammanställts i ”Nya upphandlingsregler” SOU 2005:22 respektive ”Nya upphandlingsregler 2” SOU 2006:28. Direktiven skulle ha varit införda i Sverige senast den 31 januari 2006. Sverige kommer att införa direktiven i två steg. Först kommer direktivens obligatoriska delar att införas samt bestämmelser om ramavtal. Därefter införs direktivens frivilliga delar som exempelvis rör frå- gor om överprövning mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Hälso- och sjukvårdstjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Tröskelvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Beroende på om värdet av en vara eller tjänst överstiger tröskelvär- det skall olika kapitel i LOU tillämpas. Tröskelvärdet justeras vart- annat år av Europeiska kommissionen. De värden som gäller för närvarande framgår av förordningen (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling. För statliga myndigheter och för övriga upphandlande enheter är tröskelvärdet för tjänster 1 253 000 SEK respektive 1 826 000 SEK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;A- respektive &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Upphandling av tjänster regleras i 5 kap. LOU. Dessa kategoriseras som A- respektive &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt; För &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; som överstiger trös- kelvärdet skall 5 kap. LOU tillämpas, medan 6 kap. LOU skall till- lämpas för &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; under tröskelvärdet och &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; oavsett om värde. Vad som är att betrakta som A- respektive &lt;NOBR&gt;B-tjänst&lt;/NOBR&gt; framgår av bilaga till LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Av bilagan till LOU framgår uttryckligen att hälso- och sjuk- vårdstjänster är en s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänst,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att 6 kap. LOU skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Kundvalssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Inom hälso- och sjukvården är det vanligt med ett s.k. kundvalssy- stem. Det finns motstridiga uppfattningar om detta är ett område som faller utanför LOU:s regelverk. Rent generellt kan sägas att bidrag till vissa tjänster, som närmast är att betrakta som ett bistånd till individen, kan falla utanför LOU:s bestämmelser. I sådana fall föreligger uppdragsförhållandet mellan den enskilda och utföraren av tjänsten. När det gäller tjänster som en kommun har en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla och som kommunen finansierar är det närmast att betrakta som ett rättsförhållande mellan kommunen och utföraren, vilket innebär att LOU normalt sett skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;De enskilda patienterna har ett särskilt intresse av kontinuitet i den verksamhet som utförs på entreprenad, bl.a. för att kunna etablera och vidmakthålla en god och långsiktig relation till vårdgivaren. Det framgår även av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att den enskilde skall vara tillförsäkrad kontinuitet och vården skall bygga på självbestämmande. En strikt tillämpning av LOU kan i prakti- ken leda till byte av entreprenör efter varje ny upphandling. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om båda lagarnas syften är helt förenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Upphandling enligt 6 kap. LOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;I enlighet med vad som nämnts ovan har de nya direktiven lett till att det föreligger ett förslag till ny upphandlingslagstiftning dels förslag till lag om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (benämns nya LOU), dels förslag till lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;(benämns LUFS). Även om upphandlingar enligt nuvarande 6 kap. LOU regleras i den nya lagstiftningen ligger denna typ av upp- handlingar utanför det direktivstyrda området. Detta framgår uttryckligen av kapitel 17, ”Upphandling som inte omfattas av direktivet” (nya LOU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För denna typ av upphandling, dvs. upphandling under tröskel- värdet i &lt;NOBR&gt;2-5&lt;/NOBR&gt; kap. LOU samt s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster,&lt;/NOBR&gt; gäller dock reglerna i Romfördraget. För upphandlingens del innebär det att de regler som styr de fyra friheterna skall tillämpas på upphandlingarna och även kraven på iakttagande av konkurrens, likabehandling och transparens, se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Vid upphandling enligt 6 kap. LOU finns tre förfaranden; för- enklad upphandling, urvalsupphandling och direktupphandling. De två förstnämnda förfarandena är likställda upphandlingsformer enligt 6 kap. LOU och den upphandlande enheten kan fritt välja vilken upphandlingsform som passar bäst i det enskilda fallet. Direktupphandling får dock endast användas i de fall lagen före- skriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Förenklad upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Vid s.k. förenklad upphandling har alla leverantörer rätt att delta. De formella kraven är något lägre än vad som gäller för upphand- lingar över tröskelvärdet. Bland annat gäller inte kraven på för- handsannonsering enligt 1 kap. 8&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;10 §§ LOU. Vidare finns det inte heller några särskilt angivna minimitider för att lämna anbud. Den upphandlande enheten skall dock fortfarande dokumentera upp- handlingen, upprätta förfrågningsunderlag och begära anbud genom annons i en elektronisk databas mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Under särskilda premisser finns enligt 6 kap. LOU möjlighet för den upphandlande enheten att utan föregående annonsering begära anbud. Denna möjlighet är förbehållen fallen som uttryckligen anges i 6 kap. 2 b §. Här är det bl.a. fråga om att det som skall upp- handlas, av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensam- rätt, endast kan levereras av en viss leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Urvalsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Tillvägagångssättet för urvalsupphandling är i princip detsamma som för förenklad upphandling, med den skillnaden att upphand- lingen sker i två steg. Först ansöker anbudsgivarna om att få delta. I samband härmed skall de potentiella anbudsgivarna visa att de uppfyller vissa uppställda grundläggande krav. Därefter väljer den upphandlande enheten vilka anbudsgivare som ska få delta vid anbudsgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Direktupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;En upphandlande enhet har enligt 6 kap. LOU möjlighet att företa en s.k. direktupphandling om upphandlingens värde är lågt eller om det föreligger synnerliga skäl. Av rekvisiten för sådan upphandling följer att den inte är tänkt att användas generellt. Tvärtom framgår klart att direktupphandling är tänkt som en undantagslösning, vil- ket är naturligt eftersom förfarandet i praktiken innebär att kon- kurrens inte uppkommer. Möjligheten till direktupphandling är begränsad i tiden. Tanken är inte att man skall dela upp en förutse- bar stor volym tjänster eller varor i ett antal mindre direktupp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Lågt värde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Det finns inga fastställda beloppsgränser för när direktupp- handling är tillåten. Lagen anger dock att det skall vara ett lågt belopp. Den upphandlande enheten får för egen del fastställa den exakta beloppsgränsen. De högsta belopp som enheten bör fastställa för direktupphandling måste avgöras med hänsyn till den typ av upphandlingar som enheten gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Synnerliga skäl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Direktupphandling kan även användas om det föreligger syn- nerliga skäl. Ett exempel härpå är vid mindre upphandlingar då ett normalt anbudsförfarande skulle innebära alldeles för höga administrativa kostnader i förhållande till upphandlingens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft5"&gt;Vad gäller vårdtjänster kan det noteras att det av prop. 2001/02:142 framgår att undantaget för synnerliga skäl bör omfatta sådana hälso- och sjukvårdstjänster där patienten genom sin rätt till val av vårdgivare utsett tjänsteleverantören. I samma proposition anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;även att kundvalssystem inom äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg m.m. bör utredas i särskild ordning. Såvitt vi har erfarit är det svårt att dra några långtgående slutsatser av uttalande och det föreligger osäkerhet vad gäller möjligheten att tillämpa direktupphandling av sjukvårdstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Vi anser dock att den möjlighet till direktupphandling som finns idag inte är tillräcklig för att tillgodose den flexibilitet i systemet som är eftersträvansvärd för att uppfylla de krav på kontinuitet och självbestämmande som den enskilde kan ställa med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Nya upphandlingsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;De nya upphandlingsdirektiven berör endast upphandlingar över tröskelvärdena. I delbetänkandet Nya upphandlingsregler (SOU 2005:22) föreslås en anpassning av nuvarande 6 kap. LOU till de förslag utredningen lämnat när det gäller upphandling över tröskel- värdena. Några sakliga ändringar har inte gjorts i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Enligt tilläggdirektiv till utredningen (dir. 2005:39) har utred- ningen även gjort en allmän översyn av bestämmelserna i 6 kap. LOU i syfte att förenkla reglerna och, i den mån detta inte gjorts tidigare, göra en anpassning till bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;De förslag som presenteras i SOU 2006:28 kan sammanfattas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;fastställande av fasta maximigränser skall införas för när direkt- upphandling får användas;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;övriga bestämmelser om direktupphandling behålls;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;krav på annonsering av upphandlingar är tillfyllest om myndig- heten annonserar på en särskilt upprättad upphandlingsprofil på den egna hemsidan;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;en upphandlande enhet är inte skyldig att ange viktning, kriteri- erna skall dock anges i fallande prioritetsordning;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;direktiven skall tillämpas vid transaktioner mellan kommuner inbördes eller mellan en kommun och en av kommunen till- sammans med annan ägd juridisk person, oavsett om värdet av transaktionerna uppgår till eller understiger tröskelvärdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Det är för närvarande oklart när de förslag till förändringar som presenteras i nämnda SOU kan väntas bli föremål för en proposi- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft23"&gt;3 Problemställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Ett mål med offentlig upphandling bör vara att låta medborgarna få ta del av ett varierat utbud av varor och tjänster där flera företag av olika storlek och med olika inriktning kan konkurrera. Det blir inom den offentliga sektorn allt vanligare med stora upphandlingar och nationella ramavtal som regionala myndigheter kan göra avrop från. Denna typ av upphandlingar ställer generellt sett högre krav vad avser såväl anbudsgivarens ekonomiska förmåga som anbudsgi- varens personella resurser och erfarenhet. Kraven är lika för alla, vilket ligger i linje med likabehandlingsprincipen. Detta innebär dock att många mindre och lokala leverantörer, häribland de före- tag som innefattas av delegationens arbete, har svårt att konkurrera med de stora leverantörerna. På sikt kan detta leda till att flertalet mindre leverantörer bland annat inom vården försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Upphandlingsprocessen är även komplicerad och ställer höga krav på snabbhet och kunnighet i att lägga anbud. LOU är en mycket formalistisk lagstiftning och ett misstag i upphandlingen, exempelvis att ett &lt;NOBR&gt;skall-krav&lt;/NOBR&gt; ej iakttagits, innebär att den upphand- lande enheten har en skyldighet att diskvalificera hela anbudet. De formella kraven innebär med andra ord att det är lätt att göra miss- tag vid upphandlingar. Mindre organisationer inte har samma för- utsättningar att avsätta resurser för anbudsgivning som större organisationer, vilket leder till att vissa leverantörer slås ut ur upp- handlingen eller väljer att inte lägga anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;I SOU 2006:28 redogörs för en rapport som Nutek låtit göra. Av rapporten framgår att småföretag vanligtvis har svårt att vinna upp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft5"&gt;De främsta hindren handlar om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kostnaderna för att ta fram anbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;den korta tid som företagen får på sig att ta fram anbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;de krav som ställs på företaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att olika upphandlande enheter använder olika utvärderings- modeller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att anbud kan bli underkända av formella skäl som inte har betydelse för den vara eller tjänst som upphandlas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att företagen blir bundna av de anbud som läggs, vilket kan medföra att de tvingas binda upp resurser under lång tid utan att vara säkra på att få ett kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft23"&gt;4 Förslag till lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft5"&gt;För att förenkla för upphandlande enheter och leverantörer kan följande åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;6 kap. LOU kan övergå till att vara en separat lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft5"&gt;LOU är som framhållits ovan en formalistisk lagstiftning och det finns därför stort utrymme för att göra misstag vid anbudsgivning. Lagstiftningen upplevs som krånglig och svårtillgänglig, vilket bland annat bekräftas av att antalet överprövningsprocessen har ökat markant de senaste åren. Det föreligger ett behov av att för- enkla och förtydliga regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;En väsentlig skillnad mellan upphandlingar enligt 6 kap. LOU och upphandlingar över tröskelvärdena är att &lt;NOBR&gt;EG-direktiven&lt;/NOBR&gt; skall tillämpas på de sistnämnda. Mot denna bakgrund finns ett större juridiskt utrymme för flexibilitet vid reglering av upphandlingar enligt 6 kap. LOU. För denna typ av upphandling skall dock de grundläggande &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna om uppsökande av kon- kurrens, likabehandling och transparens tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Genom att lyfta ut 6 kap. från LOU och placera regelverket i en separat lag åskådliggörs att det föreligger skillnader för denna typ av upphandling i förhållande till vad som gäller för de upphand- lingar som helt styrs av &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; direktiv. Det bör även ge större utrymme för mer flexibla förfaranderegler. En dylik lagstift- ning skulle också kunna ta sin utgångspunkt i kommuners och landstings behov vad gäller såväl varor som tjänster i stället för det utpräglade leverantörsperspektivet som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; bygger på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Nya möjligheter till direktupphandling m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Kommuner och landsting har redan idag en grundlagsstadgad skyl- dighet att iaktta likabehandlingsprincipen. Vidare följer direkt av kommunallagen att kommuner och landsting har skyldighet att ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket får anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;tillförsäkra att kommuner och landsting gör affärsmässiga upp- handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Av SOU 2002:31 och 2003:23 framgår att det kan ifrågasättas om delar av den vård- och omsorg som landsting och kommuner idag bedriver lämpar sig för att upphandla, eftersom det finns en risk att ett upphandlingsförfarande kan motverka att för medbor- garen viktiga värden, såsom mångfald och kontinuitet, står i cent- rum. Lagstiftningen bör därför ge utrymme för att överlåta frågan om en viss tjänst inom sektorn skall upphandlas eller inte till det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Det har diskuterats om direktupphandling skall få tillämpas om kostnaderna för själva upphandlingsförfarandet överstiger värdet av upphandlingen eller om en upphandling av tjänster som innefattar hälso- och sjukvårdstjänster eller socialtjänst inte är ändamålsenlig eller riskerar att försämra kvaliteten i vården eller omsorgen för en enskild individ. Vidare har framhållits att det är väsentligt att LOU inte begränsar möjligheten för slutanvändaren, vårdtagaren, att bestämma vilken leverantör som skall utföra tjänsten (s.k. fritt val). Visst stöd för att vidta direktupphandlingar för hälso- och sjuk- vårdstjänster finns i prop. 2001/02:142. Det är dock oklart i vilken utsträckning som det är möjligt att göra direktupphandling med stöd av detta uttalade. Det finns ett behov av att tydliggöra vad som avses med synnerliga skäl. Med hänsyn till den restriktivitet som generellt sett råder vid tolkning av begreppet ”synnerliga skäl” är risken uppenbar att tillämpningsområdet begränsas om det inte finns uttryckligt stöd i lag eller förarbeten för en viss uppfattning. Enligt vår bedömning finns det starka skäl som talar för att utöka möjligheten att använda direktupphandlingar avseende hälso- och sjukvårdstjänster. Detta bör företrädesvis ske genom att uttryckli- gen ange det i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft5"&gt;Ett annat alternativ är att utreda om det finns möjlighet att utöka förfarandet enligt LOU 6 kap. 2 b §. Förslagsvis kan en föreskrift införas med den innebörden att nämnda förfarande kan tillämpas i de fall det med hänsyn till kvaliteten i vården eller omsorgen för en enskild individ kan anses särskilt betydelsefullt att vid utförande av tjänsten endast begära anbud från en anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p900 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sociala krav i upphandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;I SOU 2006:28 framläggs ett förslag om att upphandlande myn- digheter och enheter bör ställa sociala krav vid upphandling i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Utvecklingen inom den europeiska gemenskapen har inneburit att socialpolitiska hänsyn fått ett allt större utrymme vid uppbyggan- det av den inre marknaden. Det bör utredas i vad mån man i detta avseende kan ställa som krav, eller värdera vid utvärderingen, att en verksamhetsutövare bedriver sin verksamhet utifrån ideella värden eller liknande (exempelvis brukarorganisationer). En modell som återfinns i USA men som i Europa veterligen ej är prövad är att i en kommunal äldrevårdsplan bestämma att en viss del (exempelvis 10 %) av äldreomsorgen i kommunen skall bedrivas av ideella orga- nisationer eller små företag. Att därefter hänvisa till äldreomsorgs- planen i förfrågningsunderlaget bör kunna accepteras utifrån upp- handlingsjuridiska principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Utbildning och information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;I enlighet med vad som angivits ovan är många upphandlingar stora och komplicerade, vilket ställer höga krav på anbudsgivaren. Detta leder inte sällan till att mindre företag och oerfarna företag, ej har möjlighet att avsätta de resurser som fordras för att avge ett kon- kurrenskraftigt anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Det finns ett tydligt behov av ökad utbildning och information inom området. Detta gäller såväl för upphandlande enheter som för anbudsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Genom bättre utbildning till de upphandlande enheterna kan de upprätta tydligare förfrågningsunderlag. Ett rätt utformat förfråg- ningsunderlag gör det enkelt och förutsebart för anbudsgivarna att lämna anbud. Det är därför viktigt att den upphandlande enheten är noggrann och eftertänksam vid utformandet av detta underlag. Det är även i samband med utformningen av förfrågningsunderlaget som det är möjligt för politiker, användare och andra intressenter att påverka innehållet i den upphandlade tjänsten. Det går inte att föreslå politiska krav efter att förfrågningsunderlaget är upprättat (se ovan om äldreomsorgsplan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Det är viktigt att framarbeta gemensamma råd för upphandlings- processen. Härvid bör anges vilka avvägningar den upphandlande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;enheten har att ta ställning till, exempelvis utformande av sociala kriterier vid upphandlingar samt i vilken utsträckning politiska överväganden och politiska policys skall beaktas. Vidare bör princi- per finnas för vilka verksamheter som gynnas av att upphandlingar görs på nationell, regional eller lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Det borde numera även vara fullt möjligt att ta fram standardise- rade förfrågningsunderlag inom flera områden där entreprenader är frekvent förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td188"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Roland Adrell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Carin Gustavsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Advokat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;Advokat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft15"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;P class="p882 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft4"&gt;Rapporter från fyra arbetsseminarier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft23"&gt;Hur påverkar mångfald vårdens prioriteringar och värdegrund?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft5"&gt;Detta är en dokumentation från ett seminarium som hölls den 25 januari 2007 och som har genomförts inom ramen för delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Seminarieprogrammet har tagits fram av delegationen i samarbete med Arbetsgivaralliansen, Coompanion, FAMNA, KFO, Kooperativa institutet, Praktiker- tjänst och Vårdföretagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft5"&gt;Medverkande vid seminariet var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Inger Schörling, Delegationen för mångfald inom vård och om- sorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Göran Hermerén, Lunds Universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Barbro Westerholm, Riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lisbeth Sachs, Karolinska Institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Merja Heed, Berghemmet Vuorikoti ekonomisk förening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Seidi Garis, Kooperativet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Beth-Nahrin&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Per Carlsson, Prioriteringscentrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft5"&gt;Dokumentationen har gjorts av Fia Jonsson på Kooperativa insti- tutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Inger Schörling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft5"&gt;Inger Schörling är ordförande i Delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Inger inledde seminariet med att berätta om delegationens uppdrag och att man under våren och hösten 2007 har planer på sammanlagt sju olika seminarier. Eventuellt kommer dessa också att sammanfattas i ett större slutseminarium. Delega-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;tionen är en offentlig utredning som ska ge ett delbetänkande under våren 2007 och ett slutbetänkande i mars 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft6"&gt;Direktiven för Delegationens uppdrag kan sammanfattas i sju olika punkter, som handlar om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kartlägga omfattningen av idéburna organisationers verksamhet inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och äld- reomsorgen och inriktningen på denna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lyfta fram offentligt finansierad verksamhet som idag bedrivs av idéburna organisationer eller små företag som kan tjäna som exempel på hur hälso- och sjukvårdverksamhet och äldreomsorg kan bedrivas, men även visa på de hinder och problem som idéburna aktörer och små företag möter samt verksamheternas betydelse och konsekvens för hälso- och sjukvården och äldre- omsorgen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;se över vilka initiativ som kan behövas för att villkoren för idé- burna vårdgivare i möjligaste mån skall kunna likställas med villkoren för mer kommersiellt inriktade vårdgivare bl.a. när det gäller etablering av verksamhet och kapitalförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;utreda vilka existerande organ för samverkan som finns för idé- burna vårdgivare och små företag bl.a. när det gäller frågor som rör juridik, ekonomi, IT m.m. samt hur förutsättningarna och metoderna kan utvecklas ytterligare inom dessa områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;göra en analys av hur bestämmelserna i LOU förhåller sig till de särskilda omständigheter som råder inom äldreomsorgen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;utifrån de allmänna utgångspunkterna i uppdraget lämna förslag till åtgärder som delegationen finner motiverade för att ta bort eventuella hinder för idéburna vårdgivare och när så anses nödvändigt, identifiera behov av författningsändringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;genomföra sitt uppdrag i samråd med företrädare för idéburna organisationer, brukare, landsting, kommuner, Sveriges Kom- muner och Landsting, Socialstyrelsen och andra berörda orga- nisationer, myndigheter och statliga kommittéer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;För att lyfta fram exempel på offentligt finansierad verksamhet som idag bedrivs av idéburna organisationer, har man bland annat gjort en tidning som nås via www.sou.gov.se/godaexempel/Vård- Omsorg.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft15"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Göran Hermerén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft5"&gt;Göran Hermerén är professor i medicinsk etik vid Lunds universi- tet och gav i sitt anförande en översikt över etiska frågeställningar inför ett vård- och omsorgssystem med större mångfald. För att kunna diskutera frågan om etiska frågeställningar krävs det att man har en tydlig bild av vad som menas med mångfald och i vilket sammanhang som mångfald eftersträvas. Krav på ökad mångfald kan till exempel gälla fler vårdformer, fler alternativ när det gäller diagnostik och behandling, större delaktighet och mer insyn, ökade möjligheter till ”second opinion” och större rätt/möjlighet för andra än doktorn att påverka. Det kan också gälla mer blandad per- sonal, större valfrihet när det gäller finansieringsformer och utbud, större mångfald när det gäller prioriteringsmodeller och innehållet i de prioriteringar som görs i olika regioner i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Mångfalden måste också ses i ett sammanhang och utifrån de styrsystem som finns inom vården. Det kan vara system som styrs utifrån fokus på medicinsk nytta och som baseras på att behoven ska tillgodoses, eller så kan det kan vara system som styrs utifrån fokus på autonomi och som baseras på att efterfrågan ska tillgodo- ses. Det kan också vara blandade system där patienten och de anhö- riga utifrån tillgänglig information själva kan påverka vårdens ut- formning och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Det är relevant att se till målen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Är medicinens och sjukvårdens mål identiska?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vet vi vilka målen är?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Har målen alltid varit desamma?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kommer målen ibland i konflikt med varandra?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Etik är mångfacetterat, det finns både teoretiska, empiriska och normativa inslag i etiska analyser. Ett etiskt problem karaktäriseras av förekomsten av valsituationer och flera aktörer och berörda, med delvis skilda intressen, värderingar och rättigheter som kom- mer i konflikt med varandra. Situationerna kräver att val måste göras och även att skjuta upp ett val är ett ställningstagande. Exempel på konflikter kan vara alternativmedicin eller naturmedi- cin kontra skolmedicin eller traditionell medicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Om mångfald är ett värde i vården måste man fråga sig vad för slags värde det i så fall är och hur det förhåller sig till andra värden i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;vården, och vilka dessa värden är? Mångfald i sig är inte ett egen- värde, utan mer ett instrumentellt värde. Inom vården finns det flera värden som kan ge värdekonflikter, vilka kan lösas genom rangordning, omtolkning och precisering av de olika värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft5"&gt;Fleischhauer, K, Hermerén G.(2006). Goals of Medicine in the Course of History and Today. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (Almqvist &amp; Wiksell International distr.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft6"&gt;Hermerén, G. Sjukvårdetik i tider av förändring, I: Etiska utma- ningar, red. Kristofer Hanson, publicerad av Studentlittera- tur, Lund, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Inger Schörling från delegationen för mångfald inom vård och omsorg inledde med en fråga om vårt behov av trygghet inom vård och omsorg kan göra att vi blir mindre förändringsbenägna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Om man vill bibehålla tryggheten så är det ett problem i sig när det handlar om att skapa mångfald, menade Schörling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förändringsbenägenheten påverkas inte bara av patienter och anhörigas trygghetsbehov, utan det finns också andra trög- hetsmekanismer. Till exempel är professionens obenägenhet att förändra sig en faktor, man gör gärna på ett sätt därför att ”man alltid har gjort så”. Det finns studier som visar att bara ungefär 20 procent av det som görs inom vården är kliniskt beprövat, resten är beprövat av rutinerna. Också ekonomin kan spela roll, tydliggjorde Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft5"&gt;Ingemar Färm från HSO lyfte fram maktperspektivet som en viktig aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det finns ett spel mellan flera av aktörerna som kämpar om utrymmet på hälso- och sjukvårdsmarknaden. Det finns också en gammal konflikt inbyggd mellan läkare, administratörer, politiker och patienter där man ofta byggt allianser och spelat ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p914 ft5"&gt;varandra. Det är en viktig aspekt när man diskuterar mångfald och prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det finns aktörer som alla har olika intressen och de kommer ibland i konflikt med varandra och det är viktigt att synliggöra. Till exempel är läkemedelsfabrikanternas intresse att öka sina marknadsandelar och det är inte alltid enkelt att förena med andra aktörers intressen, vilket leder till en konflikt. Vems intressen ska man tillgodose? Och enligt vilka principer ska man bestämma? Det är frågor som bör ställas konstaterade Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft6"&gt;Fredrik Norrman från Kontaktforum lyfte frågan om att det fak- tiskt finns ett vårdbehov hos människor även om de inte är sjuka i medicinsk bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utöver den medicinska aspekten på vård finns det andra typer av vård. Äldre kan till exempel behöva vård även om de inte är sjuka. Likaså finns det kriminella och missbrukare som behöver vård utan att de är sjuka i medicinsk bemärkelse. Det finns också människor som behöver vård och avlastning för att de tar hand om anhöriga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Detta visar hur medicinens och sjukvårdens mål har förändrats över tiden. Dessa vårdbehov är en relativt ny företeelse och både &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sjukvårds-,&lt;/NOBR&gt; omsorgs- och behovspanoramat förändras över tiden. Om man dessutom ser till länder i tredje världen så ser bilden helt annorlunda ut, förklarade Hermerén instämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft5"&gt;Kerstin Alberius från Röda Korset ställde frågan om vilka krav på mångfald man kan ställa på den solidariskt finansierade delen av vård- och omsorgsmarknaden, utifrån att man betalar en allt större del privat? En fråga är också hur det är kopplat till autonomi och självbestämmande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vi är alltmer på väg mot en blandad modell med en kombination av offentlig och privat finansiering. Det finns en växande marknad för tjänster som man själv betalar för, via sjukvårds- försäkringar, även om det finns en stark poäng i den solidariskt finansierade modellen. Individens vilja och förmåga att betala blir allt viktigare. I detta fall är det viktigt att problematisera kring mångfald och kanske också differentiera diskussionerna, tydliggjorde Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst förklarade att man med en mång- fald av aktörer når större grupper av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ett värde av mångfald inom vård och omsorg är att man lättare kan nå den grupp av människor som faktiskt efterfrågar mindre vård än vad de har behov av. Med en ökad mångfald är det lättare att nå dessa människor som man kanske inte skulle nå med endast en aktör på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;I prioriteringsutredningen skrev vi om att folk har behov av sådant som de inte efterfrågar och att de efterfrågar sådant som de inte har behov av. Frågan är om detta förutsätter att det måste vara många aktörer, eller om det kan vara en? Det är inte säkert att det är antalet aktörer på marknaden som avgör hur väl man fångar upp de som efterfrågar för lite vård, det kan vara en fråga om vilka instruktioner som ges. Det kan också vara tröghetsmekanismer som gör att man som läkare bara når de patienter som kommer till mottagningen, förklarade Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft6"&gt;Ola Johansson från delegationen för mångfald inom vård och omsorg ställde frågan om behovet av mångfald är olika beroende på var man är i det spektrum av vård och omsorg som finns?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Är det viktigare med mångfald där man har långvariga relationer som i exempelvis habilitering, omsorg och kronisk sjukdom än vad det är i mer högspecialiserad sjukvård?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Om man utgår från behov kan man se att behoven är olika beroende på om man till exempel är kroniskt eller akut sjuk. Vissa behov bör tillgodoses av en mångfald av aktörer, medan andra kräver specialistvård där mångfald inte är ett behov, svarade Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;Att mångfald inte är ett behov inom högspecialiserad vård bekräftade också Ingemar Färm från HSO. Han förklarade att man till exempel inom barnhjärtkirurgi och inom behandling av cystisk fibros istället satsat på centralisering för att samla specialist- kompetenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Barbro Westerholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Barbro Westerholm är riksdagsledamot och talade om äldres verk- lighet och behov av värdighet. Barbro inledde sitt anförande med att tala om alla människors lika värde, oavsett vem man är. När vi föds är vi människor som mest lika varandra; vi ser ungefär likadana ut, väger ungefär lika mycket och saknar ett språk. Ju äldre vi blir desto mer olika varandra blir vi, men vi ska ändå ha lika värde. En fråga som Westerholm ställde sig var ändå om alla människor har lika värde och om äldre har samma värde som yngre?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Att vara delaktig i samhället och i samhällsutvecklingen ger värde. Ivar Lo Johansson beskrev det 1947 i ”Längs det svenska åld- randets kungsväg” ungefär som att man som åldring förlorat sin tidigare givna plats i samhället i och med att man inte längre deltar i arbetslivet. Åldringen har också frikänts förmågan att ta hand om och fostra barnbarnen. Efter pensionen kan man se det som om ”människan går från att vara någon till att vara ingen, bara pensio- när”. Samtidigt finns det också en föreställning i arbetslivet om att äldre kan vara långsammare i sitt arbete, men studier har visat att det uppvägs av den ökade erfarenheten som kompenserar en lång- sammare inlärningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;De äldres värdighet förloras inte bara av förlusten av arbetet. Det handlar också om att man kanske inte längre får köra bil, inte längre kan betala sina räkningar, inte kan bädda sängen eller inte kan sköta sin hygien. Även utseendet förändras och ibland kan man tvingas att flytta från sitt hem. De äldre kan också mötas av kränk- ningar från andra och brist på respekt för den människa som den äldre faktiskt är. För den som arbetar med äldre är det viktigt att beakta bemötandet man ger den äldre. Ett sätt för personalen att få en mer personlig relation till den äldre och en bild av hur denne har varit och levt tidigare är att använda gamla bilder på den äldre, vil- ket man har använt sig av i vissa äldreboenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Äldre vill, precis som alla andra, ha autonomi och självbestäm- mande över sin vardag, oavsett om de bor hemma eller på institu- tion. Hemma ser många att de har ett självbestämmande tills vård- personalen i vissa fall ”tar över värdskapet” och den äldre närmast blir gäst i det egna hemmet, för att inte säga fånge. I det särskilda boendet är omständigheterna lite annorlunda. Man måste ta hänsyn till grannar, grannar som man själv inte har valt och som man kan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;ske inte har något gemensamt med. Det egna hemmet står idag för autonomi, livskvalitet och värdighet, medan vissa institutioner idag står för ett misslyckande. Detta är något man måste ändra på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Även om det inte går att skapa ett äkta hem i s.k. särskilt boende så går det att avinstitutionalisera det genom att avlägsna sådant som signalerar sjukhus eller institution. Här spelar också personalen en viktig roll, de ska inte bara använda sina ”vetenskapliga” färdig- heter, utan också ge omsorg och se den äldre som den människa hon är. Det är viktigt med social gemenskap och här kan också samarbetet med frivilliga spela en stor roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst lyfte frågan om den ekonomiska konflikt som finns mellan å ena sidan rättighetslagstiftningarna i LSS i LAS och å andra sidan Hälso- och sjukvårdslagen där det inte finns någon rättighetslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Borde vi i Sverige göra som våra grannländer Norge och Dan- mark och skapa en rättighetslagstiftning där patienten ska ha rätt till hälso- och sjukvård?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det är inte bra med rättighets- och skyldighetslagstiftningar som krockar, instämde Westerholm och konstaterade också att Hälso- och sjukvårdslagen är skriven i en tid då många vårdades på sjukhus och då man inte förutsåg fri rörlighet för patienter inom EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;Margareta Möller från Edsätras vänner förklarade att det finns ett problem i att kommunerna och biståndsbedömarna bedömer så olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det är människor med väldigt olika omsorgsbehov som flyttar in till äldreboendena och ofta kräver biståndsbedömarna att den äldre ska vara multisjuk för att få flytta till ett äldreboende. Vad ska man göra när biståndsbedömarna inte låter den äldre flytta till ett äldreboende medan den fortfarande kan ha glädje av att bo på ett sådant?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;I äldreboendedelegationen ska vi följa upp hur de pengar som har gått till utökning av platser i särskilda boenden har använts. Nu ligger ärendet hos EU, eftersom pengarna är en subvention. Vi måste i framtiden skapa förutsättningar för de äldre att flytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p924 ft5"&gt;när de själva känner att det är dags. Man flyttar inte från det egna hemmet förrän man känner att det är dags och då ska det också gå att flytta, menade Westerholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft5"&gt;Håkan Bystedt från Kooperativa institutet lyfte frågan om varför den modell man har i Linköping, där de äldre själva kan bestämma vilken typ av tjänster som de vill få utförda, inte kombineras med ett kund- eller brukarval?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Varför har vi inte kommit längre ute i kommunerna när det handlar om att både välja utförare och vilka tjänster som ska utföras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ideologier har tidigare legat i vägen, men nu finns en större poli- tisk samsyn. Det finns så många som har personliga erfarenheter av närstående som behöver omsorg att man ser att resurserna är fel använda. Det blir fel både för den äldre och för bistånds- bedömaren och hemtjänstpersonalen som måste känna sig otill- fredsställda med sitt arbete. Det är tungt att inte kunna känna att man gör rätt saker för dem man möter i sitt arbete, vilket också gör det till en arbetsmiljöfråga, förklarade Westerholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;Gun-Britt&lt;/NOBR&gt; Mårtensson från HSB tydliggjorde kravet på en kund- valsmodell för att mångfalden ska spela någon roll och öka kvalite- ten i vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;För att man ska få en mångfald som verkligen gagnar de äldre krävs det att man har en kundvalsmodell, som faktiskt är den enda modell där man konkurrerar med sin kvalitet, underströk Mårtensson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft5"&gt;Barbro Westerholm gav en avslutande kommentar och förklarade att det är positivt att det finns en gemensam vilja att se över lag- stiftningen inom äldreomsorgen. Hon menade också att det är vik- tigt att de samlade erfarenheterna tas in i äldredelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337302x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Lisbeth Sachs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Lisbeth Sachs är docent i socialantropologi och arbetar vid Karo- linska institutet och Skaraborgsinstitutet. Lisbeth gav med en kombination av konkreta fallbeskrivningar och några grund- läggande begrepp sin syn på vård över kunskaps- och kulturgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;För att reda ut skillnaderna mellan det synliga och det osynliga i kroppen har de engelska begreppen illness och disease visat sig användbara. Begreppen introducerades för att skilja mellan å ena sidan patientens subjektiva upplevelse och förnimmelse av sjukdom och lidande som finns rotad i en viss situation och kultur, dvs. illness och å andra sidan den biomedicinska synen på ”avvikande tillstånd i olika organs struktur och/eller funktion”, dvs. disease. Med två exempel kan man visa hur det vi uppfattar som självklart och ser som god hälso- och sjukvård kan innebära stora problem för människor med andra kunskaper och annan kulturell bakgrund:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft26"&gt;Perceived &lt;NOBR&gt;ill-health&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft26"&gt;No disease&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft26"&gt;I l l n e s s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft26"&gt;D i s e a s e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft26"&gt;No illness&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft26"&gt;Perceived health&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;Bland extremfallen i figuren ovan, där man har illness utan disease finns exempelvis de turkiska invandrarkvinnor som ofta hade värk i kroppen och som Lisbeth Sachs lärde känna i sitt fältarbete inför avhandlingen ”Onda ögat eller bakterier”. Värken hos dessa kvin- nor kunde bero på belastning av olika slag men också på den s.k. ”svenska värken”, vilken man fick för att man längtade hem och var allmänt nedstämd och desorienterad i det nya landet. När kvin- norna sökte hjälp för sin värk fick de reda på att det inte fanns något fel i kroppen. När de efter att ha sökt olika medicinska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;experter till sist reste hem till sina läkemän i byn därhemma, blev de genast mycket bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;De andra extremfallen till höger, disease utan illness, har direkt med den hälsokontrollerande verksamheten att göra och en upp- fattning om att man inte är sjuk om man inte känner sig sjuk. Ett exempel är två syskon som bar på ett androgenitalt syndrom, men som inte hade några symtom och därför ansågs helt friska av för- äldrarna. När läkaren ställde diagnosen avfärdades den till och med som farlig. När symptom så småningom uppstod tolkade föräld- rarna det som att läkaren genom att säga att barnen var sjuka, när de inte var det, faktiskt hade satt sjukdomen på barnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Önskemålen om hur man ska bli bemött inom vården skiljer sig åt och ger upphov till frågor för reflektion; frågor om kommunika- tion, evidensbaserad medicin och autonomi och ansvar är viktiga i dessa sammanhang. En grundläggande förutsättning för en bra vård är tillit och hur avgörande tilliten till en viss vårdform egentligen är för läkande har vi inte så djupa kunskaper om idag. I Lisbeth Sachs bok ”Tillit som bot” diskuteras bland annat placebofenomenet i tid och rum. En etisk fråga att ta ställning till är autonomi för en sjuk patient i förhållande till experthjälp. Autonomibegreppet har allt- mer kommit att stå för något positivt, men det finns också problem med exempelvis patienter som inte kan välja, vilket visats i studier om patienters rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;Enligt medicinsk tradition skall läkaren göra allt för att utifrån sina medicinska kunskaper hjälpa patienten, men med individper- spektivet och patientens rätt inom hälso- och sjukvården har man samtidigt öppnat för en motsättning vid behandling av svår sjuk- dom. När man tänker på etnisk mångfald finns det några svåra frå- gor som är kopplade till bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;individuellt anpassad information, med följden att information alltid kommer att tolkas utifrån speciella kunskaper och livser- farenheter i en kultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;möjligheten att välja behandlingsalternativ, vilket i vissa fall kan innebära att resa till ett hemland där betrodda magiker och läkemän med helt andra sätt att se på sjukdom och behandling tar sig an utvecklingen och ger behandlingar eller råder personen att göra något som man kanske inom svensk sjukvård anser helt förkastligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;möjlighet att få förnyad medicinsk bedömning, s.k. second opi- nion, kan gälla alternativa bedömningar av olika läkemän och kvinnor utanför svensk kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Det är inte bara människor som kommer från andra länder som ser möjligheter i andra behandlingsval. Det har visat sig att människor överlag alltmer använder sig av alternativa och komplementära behandlingsmetoder vid sjukdom. För att på ett mer organiserat sätt möta sådana strömningar har man i västvärlden nu börjat skapa forskningscentra där man söker kunskap om olika behandlings- metoder utanför skolmedicinen, för att på sikt kunna integrera dem i vardaglig hälso- och sjukvård. På KI finns sedan ett år tillbaka Osher Centrum för Integrativ Medicin (OCIM) där man nu har påbörjat forskning med tre huvudsakliga inriktningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Forskning om verkningsmekanismer och effektivitet för behand- lingsmetoder som inte är representerade i den etablerade hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Forskning gällande integration av biologisk och psykologisk kunskap av relevans för fysisk och psykisk hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Samhällsvetenskapligt och/eller folkhälsovetenskapligt inriktad forskning kring användande av integrativ medicin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft5"&gt;Lisbeth Sachs förklarade slutligen att en diskussion om mångfald i vården naturligtvis måste utgå ifrån att den svenska sjukvården redan är på väg att utveckla en mångfald av vårdformer, men att kunskaperna om hur den ska hanteras i praktik, regelverk och utbildning blir en stor utmaning för framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Inger Schörling från delegationen för mångfald inom vård och omsorg konstaterade att det som nu händer på Karolinska Institu- tet verkligen är nytänkande och hon frågade Lisbeth Sachs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vilka attityder möts ni av?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft6"&gt;Lisbeth Sachs förklarade att det är ett helt och hållet nytt område och i och med forskningen kring placebo, också internationellt, så har man fått ett helt nytt sätt att se på människan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft15"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p936 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det finns ett intresse för placebo och dess påverkan på vår hälsa och vårt läkande. Det anses å ena sidan oetiskt att använda sig av placebo i form av tabletter, men å andra sidan har en hoppfull och entusiastisk läkare precis samma effekt och det är det ingen som sätter sig emot. Jag hoppas att den här satsningen verkligen ska få ringar på vattnet, menade Sachs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft5"&gt;Thomas Schneider från Vidarkliniken konstaterade att mångfalden inom vården kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Idag har över hälften av de nylegitimerade läkarna i Sverige utländskt påbrå. Kulturen och traditionen är en helt annan, och likaså språket skiljer sig åt. Det medför en ”inbyggd utveckling av mångfalden”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft5"&gt;Det gavs också ett inlägg om att det finns en mångfald av kunskap som man måste beakta när man pratar mångfald inom om vård och omsorg. Det finns mycket kunskap i synnerhet inom omvårdnad som håller på att bli beforskad, men som först måste bli accepterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I det forskningsprojekt som drivs på Karolinska Institutet finns det omvårdnadsforskare med. Det finns också fysioterapeuter och andra som arbetar med människan på ett annat sätt än tra- ditionella läkare, förklarade Sachs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Merja Heed och Seidi Garis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Merja Heed är från Berghemmet Vuorikoti ekonomisk förening i Göteborg, som driver finska hemtjänstteamet. Hon berättade till- sammans med Seidi Garis från kooperativet &lt;NOBR&gt;Beth-Nahrin&lt;/NOBR&gt; i Göte- borg om hemtjänst på hemspråket för personer med utländsk här- komst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;I Göteborg finns det omkring fem olika språkgrupper där beho- vet av omsorg på hemspråket är stort. Mellan år 2002 och 2004 ökade antalet personer över 65 år från 69 701 till 72 457, en ökning med 2 756 personer. Av dessa hade 1 640 personer utländsk bak- grund. Sverigefinnar kom huvudsakligen till Sverige som arbets- kraftsinvandrare under 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talet.&lt;/NOBR&gt; I Göteborg finns det ca 20 000 sverigefinnar och av dessa är över 2 000 personer över 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p940 ft5"&gt;Gruppen över 65 år ökar snabbt och man ser idag en ”boom” av språkgruppen. Många av sverigefinnarna har ett rikt föreningsliv, men det finns också mycket ensamhet i gruppen. För sverigefinnar har bland annat det sverigefinska seniornätverket identifierat behov av information, hemtjänst och äldreboende/demensavdelning på finska, vilket man sedan 2004 har uppvaktat kommunalpolitiker och berättat om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Berghemmet – Vuorikoti ekonomisk förening &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;bildades med avsikt att sälja hemtjänst, servicetjänster och ledsagarservice i Göte- borg med närkommuner. Under 2003 var några stadsdelar i Göte- borg kunder, men avtalen sades upp 2004 efter politisk ovilja och problem med facket. I november 2006 skrev Berghemmet ett nytt avtal med Bergsjöns stadsdelsförvaltning och man har bildat ett nätverk av medarbetare med vårdkompetens som väntar på att få börja arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Assyrier och syrianer kom huvudsakligen till Sverige under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; från bland annat Turkiet, Syrien, Libanon och Irak. I Göteborg finns det ca 10 000 assyrier och av dessa är mer än 500 personer över 65 år. Många av assyrierna har svårt att kommu- nicera på svenska och många är analfabeter vilket gör att de har svårt att lära sig ett nytt språk. Svårigheterna att kommunicera på svenska ger en begränsad rörelsefrihet och skapar ensamhet. Bland assyrier finns ett behov av både äldreboenden, hemtjänst och en träffpunkt eller dagverksamhet, där dagverksamheten kan fungera som en länk mellan de äldre och hemtjänsten. Ett problem som lätt uppstår är missuppfattningar i språket, vilket leder till fel förvänt- ningar bland de äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kooperativet &lt;NOBR&gt;Beth-Narin&lt;/NOBR&gt; bildades 2004 utifrån de behov som identifierats, såsom att sälja hemtjänst, servicetjänster och ledsagar- service i Göteborg. Senare samma år sades avtalen med stadsdels- nämnden i Bergsjön upp. Från 2005 har Mölndal lagt ut sina servi- cetjänster på entreprenad, men problemet är att det inte finns några assyrier i Mölndal. Sedan sommaren 2006 är kooperativet vilande i väntan på uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Hösten 2005 gjordes en kartläggning bland äldre assyrier och sverigefinnar som visade att det bland de tillfrågade var 98 procent av assyrierna och 70 procent av sverigefinnarna som ville få hjälp och stöd på sitt modersmål. Kartläggningen visade också att 30 procent av sverigefinnarna behöver språkhjälp i kontakten med kommunens äldreomsorg. I framtiden tycks behoven av omsorg på assyriska och finska öka än mer. Merja Heed och Seidi Garis för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337307x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;klarar att de känner sig som ”mellanrumsaktörer”, de agerar på en marknad och tillgodoser behov som de befintliga strukturerna inte tillgodoser. Kooperativens framtid är kopplade till den sociala eko- nomins framtid och de fyller rummet mellan det offentliga och pri- vata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Per Carlsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Per Carlsson arbetar vid Prioriteringscentrum och talade på temat etik, prioriteringar och eget ansvar, samt om konflikten mellan de olika principerna för prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Prioriteringar handlar i grunden om att välja, helst på ett med- vetet och rättvist sätt. Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle är tillfredställda, tvingas vi att välja hur offentliga lik- som privata resurser ska användas på bästa sätt. I Sverige har vi tre grundprinciper (prop. 1996/1997:60) som ska gälla för priorite- ringar inom hälso- och sjukvård. Det handlar om en ”etisk platt- form” som utgår från människovärdesprincipen, behovs- och soli- daritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Hur skall då dessa principer omsättas i praktiken, hur ska målkonflikter hante- ras, vilken typ av beslutsunderlag behövs och vem skall ansvara för att göra prioriteringarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Det finns fyra olika villkor som ska vara uppfyllda för att prioriteringsbeslut ska uppfattas som legitima. Det handlar om relevans, offentlighet, överklagande/omprövning och genomför- ande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;En första förutsättning för att beslut ska vinna allmänt stöd är att vårdpersonalen uppfattar arbetet och resultatet som rimligt och korrekt, dvs att det finns en intern legitimitet. Sedan kommer en process för att allmänheten ska känna förtroende för de priorite- ringar som ofrånkomligen görs i sjukvården för att uppnå extern legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Prioriteringscentrum kommer inom kort med en rapport där man arbetat fram en modell för hur prioriteringar ska göras och där man utifrån människovärdesprincipen, behovs- och solidaritets- principen och kostnadseffektivitetsprincipen väger samman pati- entnyttan och effekten av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;När det handlar om etik och prioriteringar utifrån ökad mång- fald bör individualismens frihet ställas mot kollektivismens rättvisa. Kollektivismen kan utvecklas till ett totalitärt system med tvång och förtryck och med monopol som hotar nytänkande och person- liga initiativ. Individualismen kan å sin sida utvecklas till egoism som leder till kaos, och en okontrollerad mångfald kan hota den enskildes trygghet. Det är också viktigt att man definierar vad som menas med ökad mångfald, och man bör vara medveten om att det kopplat till styrkan i incitament vid mångfald också finns ett hot mot ”rättvisan”. Vårdgivare som enbart riktar sig till grupper med speciella egenskaper vad gäller etnicitet, religion etc kan till exem- pel göra sig skyldiga till diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Avslutningsvis gav Per Carlsson ett citat från proposition 1999/97:60:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft11"&gt;Ett prioriteringstänkande i hälso- och sjukvården är en ständigt pågå- ende process där det hela tiden måste finnas en beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;En inledande reflektion efter Per Carlssons anförande var att prio- riteringar används ofta som ett positivt honnörsord och inte som ett val. Det är ofta det går att läsa i t.ex. protokoll att ”vi priorite- rar”, men inte vad man prioriterar det framför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vi försöker göra det tydligt i vårt arbete. Prioriteringar handlar om rangordningar och när det handlar om bortval, utrensningar och kvalitetsförsämringar så handlar det om ransoneringar. När man berättar att man arbetar med prioriteringar är det snarare negativa attityder man möts av, kunde Carlsson konstatera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft5"&gt;Göran Hermerén konstaterade att mycket handlar om politik när det gäller prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Jag tror att man på ett rättvist sätt kan begränsa det offentliga åtagandet, men det finns ett problem som har med politik att göra. I prioriteringsutredningen diskuterades det om man kunde göra ett ”basic package”, som det offentliga skulle svara för. Ville man ha ytterligare vårdtjänster så skulle man få betala det själv. Problemet var då att man inte kunde få moderater och socialdemokrater att komma överens om vad som skulle ingå i ”baspaketet”, menade Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det kan vara privat utfört och offentligt finansierat bara kvali- tetskriterierna är tydliga och spelreglerna är väldefinierade. Vi måste också definiera spelreglerna eftersom det finns ett stort utrymme för tillfälligheter och variationer inom systemet, fort- satte Hermerén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft5"&gt;Per Carlsson gav en kommentar till Hermeréns inlägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vi har gjort en genomgång av ungefär 30 olika hjälpmedel i de olika landstingen och konstaterat att en tredjedel nästan alltid är offentligt finansierade, och en tredjedel nästan alltid är privat finansierade, och en tredjedel är både offentligt och privat finansierat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det finns idag en godtycklighet i prioriteringarna som gör att om man på ett mer strukturerat sätt skulle styra upp ordningen så är det vissa delar som skulle bli privat finansierade som idag finansieras offentligt och vice versa. När det handlar om till exempel impotensmedel som inte bara har gått via länsrätten och kammarrätten, utan också upp till regeringsrätten, så har man fått tillfälle att ”nöta frågorna” och det är mycket den vägen man får gå. Även om inte allting kan gå till regeringsrätten så måste man hitta någon form av spelregler. Att man löser dessa problem innebär inte att man löser de stora budgetproblemen, utan snarare att man hittar ett rättvisetänkande som kan ligga till grund för en framtida diskussion, förklarade Carlsson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Bosse Olsson från delegationen för mångfald inom vård och omsorg kunde konstatera att det i delegationens uppdrag finns en främjandedel, men att det samtidigt är så att de allra flesta brukarna struntar i vem som ger vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;När man har en god leverans med en god kvalitet till ett rimligt pris så är man nöjd. Vad är det för problem som en mångfald av aktörer bidrar med en lösning på? Vad kan de små idéburna organisationerna göra som inte de befintliga gör?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;På ett sätt kan man se att det redan nu finns en stor mångfald inom omsorgen med alla olika läkare som gör på sina sätt. Mångfald är det ingen brist på i den bemärkelsen, men sedan finns det vissa tekniker och metoder som ligger utanför. När det handlar om till exempel akupunktur kan man tillåta en alternativ vårdgivare att arbeta med det. När man sedan kan visa att metoden fungerar så kan kunskapen överföras. Entreprenören kan tillåtas tänka friare än vad man kan göra i offentlig regi och det kan också ge en stimulans för övriga verksamheter, menade Carlsson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft23"&gt;Governance – bättre samverkan med det civila samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Detta är en dokumentation från ett seminarium som hölls den 22 mars 2007 och som har genomförts inom ramen för Delegatio- nen för mångfald inom vård och omsorg. Seminarieprogrammet har tagits fram av Delegationen i samarbete med Arbetsgivaralliansen, Coompanion, Famna, KFO, Kooperativa institutet, Praktikertjänst och Vårdföretagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Medverkande vid seminariet var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Inger Schörling, Delegationen för mångfald inom vård och om- sorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Erik Amnå, Örebro Universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Alexander Lowejko, Örebro Universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lotta Säfström, stiftelsen Stora Sköndal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lars Bryntesson, Värmdö kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kenneth Johansson, socialutskottet (c)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Christer Engelhardt, socialutskottet (s)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft6"&gt;Moderator var Lotta Säfström, stiftelsen Stora Sköndal. Doku- mentationen har gjorts av Fia Jonsson på Kooperativa institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Inger Schörling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft85"&gt;Inger Schörling är ordförande i Delegationen för mångfald inom vård och omsorg, vilken hon presenterade efter att först hälsat alla väl- komna till seminariet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft5"&gt;Som en del i Delegationens arbete kommer det att genomföras ett antal arbetsseminarier under 2007, vilka Delegationen utarbetar tillsammans med företrädare för Arbetsgivaralliansen, Coompa- nion, Famna, KFO, Kooperativa institutet, Praktikertjänst och Vårdföretagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Seminariet &lt;/SPAN&gt;Governance – bättre samverkan med det civila sam- hället &lt;SPAN class="ft5"&gt;är det andra i en serie av sju arbetsseminarier. Under våren 2007 har man ytterligare två seminarier inplanerade. Den 18 april anordnas ett seminarium på ett tema om synliggörande, och den 9 maj blir det ett seminarium om offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Delegationen har tolkat sitt uppdrag som ett främjandeuppdrag och vill arbeta för att skapa förutsättningar för fler idéburna aktö- rer inom vård och omsorg. För att lyfta fram exempel på offentligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;finansierad verksamhet som idag bedrivs av idéburna organisatio- ner, har Delegationen bland annat gjort en tidning som nås via www.sou.gov.se/godaexempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Erik Amnå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;Erik Amnå är professor i statskunskap vid Örebro Universitet och talade utifrån rubriken ”Från government till governance – nätverk och partnerskap som politiska instrument”. Erik har arbetat med frå- gor om ideellt arbete och den ideella sektorn i 20 år och han arbetar numer med forskning om civilsamhället och medverkar också i ett europeiskt nätverk där man studerar ”den europeiska dimensionen av civilsamhället”. Det man undersöker är hur civilsamhället kan spela en större roll för bland annat integrationen och det politiska deltagan- det i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;I dagens samhälle kan man tala om en tendens att man går från government till governance. Med det menas att man går från system med folkstyrda, nationella hierarkier med olika nivåer där man har representativa demokratier till mer samhällstyrda system med inflytande från andra aktörer i samhället. Det kan till exempel vara olika organisationer eller företag och lobbyister som genom olika nätverk är med och styr samhället. Man kan se tendensen från government till governance som en rörelse från folkstyrda, natio- nella hierarkier till samhällsstyrda ”glokala” nätverk där vi alltmer påverkas av beslut som är tagna någon annanstans, delvis utanför folklig kontroll. Samtidigt går man från en huvudsakligen vertikal till en mer horisontell struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Det finns ett antal faktorer som har förändrat förutsättningarna över tid för att skapa och genomföra politik, även om det är svårt att exakt säga hur de kopplas samman med governance. Till exem- pel kan det handla om en ökad globalisering, en aktiv stabilise- ringspolitik, IT som påskyndar informationsspridning, media, en ökad professionalisering och en ökad individualisering som gör att allt färre låter sig underordnas hierarkiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Samhällsengagemangets former kan schematiskt delas upp i ett antal sfärer. Det finns en personlig, en civil, en statlig/kommunal sfär och en marknadssfär. Delar av dessa sfärer utgör sedan ”livs- politiken” som yttrar sig i den personliga identiteten och livsstilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Man kan se att det finns en stark återkomst av civilsamhället i Sverige, likväl som i övriga Europa. Civilsamhället återkommer oavsett om man vill det eller ej och en fråga som man kan ställa sig är om man kan lita på civilsamhället? En positiv effekt av dess åter- komst är dock att det sociala kapitalet som ligger i civilsamhället ökar tilliten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Amnå avslutade sitt anförande med ett citat av statsvetaren Gunnar Heckscher:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft119"&gt;Schematiskt uttryckt innebär vad som skett att organisationerna i många avseenden fått fungera som statsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;(Gunnar Heckscher, 1951)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft5"&gt;Amnå, E. ”Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat”. Lund: Studentlitteratur, utk. Augusti &lt;NOBR&gt;2007-03-&lt;/NOBR&gt; 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft6"&gt;Svedberg, L., Trädgårdh, L., red. ”Civilsamhället som forsknings- fält”. Riksbankens jubileumsfond/Gidlunds 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft5"&gt;Amnå, E. red. ”Civilsamhället – några forskningsfrågor”. Riksban- kens Jubileumsfond/Gidlunds 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Reflektioner på Eriks framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Lena från Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en reflektion om de underliggande frågor som rör demokratiaspekter, utifrån olika former för dialoger. I de exempel som Amnå gett på former för dialoger kan man se att de är initierade uppifrån, samtidigt som governance kan ses som något som finns ”lite mer underifrån”. Lena kopplade också sin fråga till folkrörelsebegreppet och folkrö- relseutredningen och bad Amnå kommentera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Erik Amnå kommenterade med att folkrörelseutredningen och folkrörelsebegreppet är initierat ovanifrån för att tydliggöra den traditionella relationen mellan staten och folkrörelserna och syftar i förlängningen till att vi får en starkare stat med större legitimitet. I Delegationen för mångfald inom vård och omsorg kan man se ett uppifrånperspektiv i bemärkelsen att man vill skapa en mångfald på välfärdsområdet. Samtidigt finns det krafter underifrån, från de vårdgivare som vill in och erbjuda sina tjänster på välfärdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft15"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Dagmar från Famna frågade sig om det faktum att vi har gått från government mot governance är för att skapa ökad legitimitet och i förlängningen kunna få ökad privat finansiering av välfärds- tjänster?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Alexander Lowejko&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Alexander Lowejko är samhällsvetare och talade utifrån rubriken ”Governance med demokratiskt ansikte?”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft5"&gt;Begreppet ”good governance” lanserades någon gång på 1960- eller &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; av Världsbanken och IMF när man lånade ut pengar. ”Good governance” innebar att man hade vissa krav att förhålla sig till för att få låna pengar. I och med Margaret Thatcher och Ronald Reagans ”new public &lt;NOBR&gt;management-reformer”,&lt;/NOBR&gt; då man började överföra traditionellt offentliga tjänster på det privata, fick begrep- pet delvis ny innebörd. Governanceforskningen idag ser gover- nance som nätverksstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Som statsvetare kan man studera governance utifrån två olika aspekter. Den ena är praktisk/empirisk och den andra är mer teo- retisk/normativ där man forskar på hur verksamheter bör organise- ras. Teorin för governance intresserar forskare över många discipli- ner och en utgångspunkt för governance är den ”minimala staten”, som grundar sig i att staten inte bör ägna sig åt uppgifter som den är för stor för att lösa. Governance kan också ses som byråkratins motsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;När det handlar om praktiska eller empiriska studier så kan man studera exempelvis privatiseringar, partnerskap, företagsstyrning eller medborgarinflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Oavsett vilken utgångspunkt forskningen har så är det komplexa strukturer när man studerar governance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Governance kan lätt ses som ett förföriskt begrepp och lös- ningen på allt. Governance ses av vissa som svaret på statens effek- tivitetsproblem och man menar att i och med att världen blir allt- mer globaliserad så blir det väldigt svårt för staten att behålla den kontroll man tidigare hade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Staten kan också ses som alltför byråkratisk och stel och att man därför löser problem mindre effektivt än vad medborgarna förvän- tar sig. Medborgarna ställer högre krav på de offentliga tjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft15"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;och med nedskärningar av de offentliga tjänsterna växer deras missnöje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Governance kan ses som en del av en nyliberal norm och man hör ofta argument om att saker och ting inte kan styras av staten, utan att det är marknadens villkor som gäller. Det kan medföra att man ”ger upp” från statens sida och att man släpper iväg delar av statens möjlighet att påverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;När det handlar om governance och påverkan på demokratin så finns det flera sätt att se på frågan. Det finns de som anser att demokratin blir starkare genom de nätverk som finns inbyggda i governancesystemet. Med en större delaktighet får man också en större representativitet och därigenom en större mångfald. Den kritik som har framförts mot governance har närmast handlat om risken för att det är elitpakter som påverkar frågorna, bortom det offentliga ansvarsutkrävandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Reflektioner på Alexanders framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Curt-Olof&lt;/NOBR&gt; Mann från Coompanion förklarade att s k metagover- nance, där folkvalda styr sammansättningen av nätverk är svårt eftersom nätverken måste kunna formas om. Det känns främmande med ett system med metagovernance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Erik Amnå kommenterade inlägget med att staten redan idag sätter samman många nätverk och också agendan för dessa. När till exempel kommunerna inbjuder till nätverk så bestämmer ju de vilka som bjuds in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Ingemar Färm från HSO lyfte frågan om det är det så att staten lägger ut service på andra aktörer när man själv inte klarar sitt upp- drag? Med en koppling till assistansreformen i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; där den assistansbehövande själv får välja utförare, förklarade Ingemar att det endast var &lt;NOBR&gt;3-4&lt;/NOBR&gt; procent som faktiskt själva valde utförare. För dem som inte har resurser att själv välja så tillhanda- håller samhället den servicen, men det finns en stor risk för klass- skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Alexander Lowejko anser att man kan säga att staten avsäger sig ansvaret i och med att man lägger ut möjligheten att själv välja ut- förare. Samtidigt så kan staten tolka den låga andelen egna val som ett erkännande av den egna verksamheten och att den är bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Dagmar Fornander från Famna gav en synpunkt om att gover- nance är ett förföriskt begrepp, men att det är för tidigt för statliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;utredningar och andra ”elitförsamlingar” att låta sig förföras. Begreppet governance är än så länge för obegripligt och inte till- räckligt konkret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Lars Bryntesson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;Lars Bryntesson är kommunalpolitiker i Värmdö kommun och har en bakgrund som bland annat departementsråd med ansvar för ung- domsfrågor likväl som folkrörelsefrågor. Bryntesson har också varit med och arbetat fram rapporten ”Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;I Värmdö fick man år 2001 en blocköverskridande koalition, varpå man bland annat startade upp ett arbete för att utifrån diskussioner om social ekonomi driva ett ”ordentligt politiskt projekt som skulle avvika från de gängse normerna”. Den politiska debatten hade tidigare i Värmdö utgått från att det endast finns två sektorer, offentlig och privat sektor, men i och med dessa diskussioner bör- jade man beakta även social ekonomi som en viktig sektor. Om man utgår från att det endast finns två sektorer blir debatten stum, men om man ser att det finns tre sektorer så får man helt nya per- spektiv. Diskussionerna resulterade i att man 2003 bestämde sig för att anta ett program för att främja den sociala ekonomin. Anled- ningarna till att man har uppmärksammat den sociala ekonomin i Värmdö är flera, men framförallt är det för att den sociala ekono- min bidrar till att skapa inflytande, välfärd och en god närmiljö för medborgarna i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;I rapporten ”Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?” finns den definition av social ekonomi som man har använt sig av i Värmdö:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är orga- nisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, koope- rativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinst- intresse, som främsta drivkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;År 2006 gjorde man i Värmdö kommun en revidering av pro- grammet för social ekonomi, för att nu inkludera och främja även partnerskap i kommunen. I det nya programmet som har tagits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;fram för att främja den sociala ekonomin och partnerskap går man ännu längre i ambitionen att stärka den sociala ekonomin, och man ökar tonvikten på samverkan och partnerskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ett praktiskt exempel på hur man har samarbetat mellan det pri- vata, det offentliga och medborgarna i Värmdö är då Vattenfall skulle dra en luftledning genom ett känsligt naturområde. Från kommunens sida gick man in och krävde att Vattenfall skulle ha en dialog med de boende inför arbetet och man inledde en treparts- relation mellan kommunen, Vattenfall och de boende. De boende själva skapade arbetsgrupper för att ta fram faktaunderlag och gjorde livscykelanalyser för olika alternativ till luftburna ledningar. De boende ville ha ledningen nergrävd och efter olika kalkyler kom man fram till att den slutliga skillnaden i kostnad mellan luftburna och nergrävda ledningar var ca sex miljoner. Efter en dialog med kommunen kom man sedan fram till att om man grävde ner kabeln och tog bort gamla luftburna ledningar så frigjorde man kommunal mark som istället kunde säljas. Marken såldes sedan till ett värde av ca fyra miljoner och de två resterande miljonerna kunde kommu- nen skjuta till, eftersom man samtidigt som kabeln grävdes ner kunde anlägga en cykelbana ovanför de nergrävda kablarna. Det arbete man gjorde resulterade inte bara i att de boende undkom luftburna ledningar, utan samtidigt fick kommunen tillfälle att anlägga en cykelbana för en rimlig peng och Vattenfall fick sina ledningar nergrävda istället för luftburna. Denna typ av samverkan bygger på en respektfull dialog där alla parter är vinnare, förklarade Bryntesson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft7"&gt;Reflektioner på Lars framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;Björn Lind från Praktikertjänst ställde en fråga till Lars Bryntesson om hur man i Värmdö ser på kundvalssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Lars Bryntesson svarade att han tycker att kundvalssystemet är relativt bra. Kundvalssystemet är ett sätt att komma bort från upp- handling med pris och istället lägga fokus på kvalitet, med ett val hos den enskilda, vilket är bra. Om kundvalssystemet däremot bara är en strategi för ”marknadifiering” då kommer systemet inte att uppmärksamma den tredje sektorns behov menade Bryntesson. Han förklarade också att kundvalsmodellen fungerar bra på vissa områden, men en modell med partnerskap är bättre om det är social ekonomi man vill utveckla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft15"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Bo Olsson från Delegationen för mångfald ställde en fråga till Lars Bryntesson om hur man i Värmdös näringslivsprogram hante- rar småföretagande i olika associationsformer, utifrån den uttalade ambitionen att främja social ekonomi? Bo Olsson menar att mycket av grunden i den sociala ekonomin är företagande och om man driver sitt företag som en ekonomisk förening så till hör man definitivt den sociala ekonomin. Om man däremot driver sitt före- tag i den juridiska formen aktiebolag, så är man traditionellt sett inte en del av den sociala ekonomin även om många av företagen drivs utifrån värden som är långt från maximerad vinstutdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Lars Bryntesson svarade med att man försöker se till kärnan i verksamheterna. Man ser ofta likhetstecken mellan familjeföreta- gande och social ekonomi och det är en omöjlighet att dra defini- tiva gränser. I Värmdö kommun finns ett normsystem där man sär- skilt uppmärksammar den sociala ekonomin och det löser flera olika värden och ger en delaktighet som gör att beslut och sam- hällsutveckling blir bättre än om man inte hade uppmärksammat den sociala ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Lotta Säfström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft57"&gt;Lotta Säfström arbetar som direktor på stiftelsen Stora Sköndal där man huvudsakligen arbetar med äldreomsorg, men också med neuro- logisk rehabilitering, socialpsykiatri och seniorboende. Tillsammans med Ersta Diakoni driver man också Ersta Sköndal högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft5"&gt;Inom Stora Sköndal äldreomsorg, som består av nästan 300 boendeplatser i särskilt boende, har man sedan slutet av 1990- talet utvecklat läkarmottagningar, hemtjänst och hemsjukvård. Mot bakgrund av den erfarenheten fick Stora Sköndal en fråga från Far- sta Stadsdelsförvaltning och Landstinget om man ville vara med i ett projekt och bygga upp en gemensam äldrevårdscentral för att se vad man kan åstadkomma genom att göra saker i samverkan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Resultatet blev Hökarängens närvårdcentral, där man har samlat hälso- och sjukvård från Stora Sköndal tillsammans med omsorg och hemtjänst från Farsta Stadsdel. Dessa båda delar fogades sam- man i Hökarängens närvårdcentral, som startades som ett projekt sommaren 2004 och kommer att avslutas i december 2007. När- vårdcentralen bygger på en modell med ett kundvalssystem där den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;äldre väljer närvårdcentralen som utförare för både hälso- och sjuk- vård och hemtjänst/äldreomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Ett mål med projektet var att öka antalet personer i hemsjukvår- den för att istället minska boendet i särskilt boende och också minska antalet ”onödiga besök” inom akutsjukvården. Man ville också öka samarbetet mellan huvudmännen för att skapa en för brukarna osynlig vård- och omsorgskedja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;På Stora Sköndal använder man formuleringen att ”samma per- son ska leverera både havregrynsgröt och insulinspruta”, något som i vanliga fall görs av två olika personer vid två olika tillfällen. Ytter- ligare ett mål med projektet var att förbättra vårdgivarnas kunskap om varandras uppgifter och roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;En utmaning i sammanslagningen var att få de två olika ”kultu- rerna” att förstå varandras språk. Det gällde till exempel att foga samman en hälso- och sjukvårdsstruktur där man var van, och dessutom skyldig, att agera när man ser behov och en socialtjänst- struktur där man är van att utföra det som en biståndshandläggare har sagt ska göras. En förutsättning för projektet var alltså att man skulle få två medarbetarkulturer att samlas kring en uppgift, något som krävde stora utbildningsinsatser. När dessa var genomförda kunde man dock se att man började samverka mellan de båda grup- perna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Ett problem som man stött på i projektet var sekretessfrågorna, men de löstes med de äldres intygande om samtycke. Ett annat problem har varit de olika journalsystemen vilket inte har kunnat lösas, utan man har helt enkelt fått arbeta parallellt i de båda syste- men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Stockholms äldrecentrum håller på att utvärdera hela projektet och kommer att presentera sin utvärdering under våren 2007. För utvärderingen har man gjort intervjuer med såväl medarbetare och utförare som brukare. De äldre har hittills uttryckt att de tycker att det är positivt att alla resurser ”samlas under ett tak” och de upple- ver en trygghet i att specialister finns nära tillhands. Från Stora Sköndals sida har man upplevt att projektet har gett positiva effekter för både de äldre och medarbetarna som har fått ett bre- dare perspektiv. Man menar också att den här typen av koncentra- tion av service för de äldre är rätt väg att gå, eftersom det under- lättar för den äldre om servicen är samlad ”under ett tak”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft15"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Reflektioner på Lottas framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Curt-Olof&lt;/NOBR&gt; Mann från Coompanion undrade om projektet är ett exempel på hur landstinget överlåter ett problem till en enskild som man inte klarar av att lösa själv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Lotta Säfström svar var att man inte riktigt kan se det så efter- som Stora Sköndal har haft ett utföraruppdrag, men inte varit ansvarigt för hela projektet. Baksidan är att Stockholms Stad och landstinget har tagit åt sig äran när det har gått bra samtidigt som man har tonat ner Stora Sköndals roll. I de perioder då projektet inte har gått lika bra har kommunen och landstinget dragit sig bakåt så att Stora Sköndal har fått stå ganska ensamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Per Fontin från Coompanion ställde en fråga till Lotta Säfström om vad som händer efter projektets slut och vad som händer med den långsiktiga kontinuiteten när man gör projekt likt Hökaräng- ens närvårdcentral?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Lotta Säfström svarade med att man inte vet om man får fort- sätta efter projektets utgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Ingela Holmertz från svenska Röda Korset valde att belysa pro- blemet i kortsiktiga finansieringsformer när man tar på sig ett lång- siktigt åtagande för i det här fallet människor som behöver hjälp. Att hitta långsiktiga finansieringsformer är ett dilemma. Inom Röda Korset har man försökt att använda sig av en större egen- finansiering för att personalen ska våga satsa. ”Vi måste ha ett lång- siktigt seende när vi pratar om nätverk, projekt och samverkan, och det fungerar inte med korta upphandlingar”, förklarade Ingela.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;Lotta Säfström instämde och kommenterade inlägget med att ut- redningen bör understryka att mångfald inte ska tolkas i bemärkel- sen att man ska byta utförare ofta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Kenneth Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Kenneth Johansson är riksdagsledamot (c) från Dalarna och ordfö- rande i socialutskottet och gjorde ett anförande om vad som är på gång från riksdag och regering och vad man kan göra för att nå en ökad mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft5"&gt;Nyligen hade regeringen en hearing om den så kallade stopplagen som majoriteten i riksdagen vill vända till en startlag, vilket är en väg mot mångfald. Även till exempel Näringsdepartementet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;Konkurrensverket har på olika sätt arbetat med frågor om hur man skapar ökad mångfald. Ytterligare ett sätt som man arbetar på mot ökad mångfald är arbetet som Delegationen för mångfald inom vård och omsorg gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Det finns flera tecken på att det är mycket nytt på gång. Det finns ett nytänkande när det gäller att öka mångfalden av vårdgivare på olika områden. Det är också allt fler bland vårdgivarna som bör- jar fundera på vad man kan bidra med och vad man kan göra för att bidra till ökad valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Alliansregeringen har en avsikt att jobba betydligt mer med att ”bejaka initiativ och riva hinder istället för att försvåra och stoppa.” En väg i den riktningen är avknoppningsstödet. Dessutom pågår det nu inom alla berörda departement ett arbete där man försöker hitta vägar till en ökad mångfald. Detta är något som bygger på regeringsförklaringen där man tydligt har uttryckt en strävan mot ökad samverkan mellan det offentliga, det privata och det civila. Det är också tydliggjort att det handlar om att släppa fram entre- prenörskapet inom vård och omsorg. Nutek och Konkurrensver- ket har fått i uppdrag att titta på vilka hinder som finns och vad man kan göra för att röja hindren. Exempelvis byråkratin är ett sådant hinder och ett generellt krav är att 25 procent av alla regler ska vara borta år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Man har också en avsikt att formulera långsiktiga spelregler och skatteregler som åtminstone är neutrala, men som i vissa fall också kan stimulera mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Den ideella sektorn, som bygger på en ideologisk grund, har mycket värdefulla mervärden, vilket måste lyftas fram. Det är vik- tigt med statistik, både i form av forskning och i form av statistik hos bland annat Socialstyrelsen, där det idag finns brister i statisti- ken. Det är viktigt med statistik för att visa allt vad den ideella och idéburna sektorn faktiskt bidrar med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Christer Engelhardt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft26"&gt;Christer Engelhardt är riksdagsledamot (s) från Gotland och sitter, precis som Kenneth Johansson, i socialutskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft6"&gt;Inledningsvis förklarade Christer att han instämmer i det som Kenneth Johansson framhöll i sitt anförande. Arbetet i socialut- skottet utgår till stor del från att man försöker finna bra gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft15"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;samma lösningar och överenskommelser, även om det ibland själv- klart förekommer meningsskiljaktigheter mellan olika personer och olika partier. Utgångspunkten är ändå att man försöker finna sam- förstånd, vilket man ofta lyckas bra med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I grund och botten är samhället uppbyggt som en ”gemensam överenskommelse med alla”. Därför är det viktigt att ha samhälls- medborgaren som en viktig och medskapande människa i fokus och det är också alla de olika partierna är överens om. Det man däremot kan vara oeniga om är vägarna till att nå de uppsatta målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;För socialdemokraterna är det en viktig fråga att man har en in- syn i alla de verksamheter som bedrivs, inte bara i offentlig regi. Det gäller också de verksamheter som man lägger ut på andra aktö- rer, eller där man väljer att ha olika typer av samverkansformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;En annan viktig fråga är att man har en demokratisk uppbyggnad och demokratisk organisationsstruktur, samtidigt som man vilar på tydliga värdegrunder. För de ideella aktörerna är detta ingen kritik, utan snarare positiva faktorer som bidrar till ett tydliggörande av aktörerna när de får olika uppdrag ute i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Mycket av den samverkan man bedriver ute i samhället gör man på kommunal- och landstingsnivå och många av kontakterna och dialogerna ligger på den nivån, medan man från den statliga nivån mer arbetar med att avsätta pengar till riksorganisationer som i sin tur fördelar ut pengar till sina underorganisationer. Den intressanta frågan är närmast strukturen och styrningen från staten, vad man kan göra för att förbättra systemet och på vilket sätt man kan tillva- rata alla de insatser som görs vid sidan av det offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Reflektioner på Kenneths och Christers anföranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Lotta Säfström anknöt till Erik Amnås anförande och bad Kenneth Johansson och Christer Engelhardt att ge sina tankar om gover- nance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Kenneth Johansson förklarade att han ser det som positivt när man styr med hjälp av samverkan och underifrånperspektiv. Den kraft som människor på lokal nivå kan mobilisera är positiv. Christer Engelhardt ser gärna lösningar i samverkan och i samför- stånd så länge som man kan göra det med en demokratisk insyn där man har insyn i var pengar som man sätter in i en verksamhet tar vägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft15"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Erik Amnå vände sig till Christer Engelhardt och efterfrågade ett förtydligande när det gäller att verksamheter ska vara demokratiskt uppbyggda och vad det är som är så viktigt med det. Kravet på demokrati skulle då innebära att en stiftelse inte är accepterad för att medverka till mångfald inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Christer Engelhardt svarade med att det handlar om inflytande och att man som medborgare ska ha insyn i vart pengarna går.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;Ingemar Färm, ordförande i HSO, ville understryka vikten av långsiktighet när man talar om strategi och struktur. Man måste också ha kvalitetsgarantier som meddelar den lägsta accepterade nivån. Vård- och omsorgsområdet måste också vara tryggt och säkert i den bemärkelsen att de som ger sig in på området ska veta att det kommer att fungera. Ingemar Färm kommenterade också inflytandeaspekterna och menade att det är viktigare att det finns ett brukarinflytande än ett medborgarinflytande. Det är viktigt att den som är brukare av tjänsterna ska ha möjlighet att påverka den verksamhet där man är brukare eller kund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Christer Engelhardt kommenterade Ingemars inlägg med att det ena faktiskt inte behöver utesluta det andra. Brukarna kan få insyn och vara med och påverka även om det finns en demokra- tisk insyn även för övriga medborgare. Det finns till exempel bru- karråd, pensionärsråd och handikappråd där brukarna kommer till tals och kan påverka. När det gäller långsiktigheten tycker även Christer Engelhardt att det är ett problem. Kanske är det så att lagen om offentlig upphandling behöver ses över när det gäller vård och omsorg?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Kenneth Johansson kommenterade frågan om långsiktighet och förklarade att ekonomisk uthållighet är oerhört viktigt för att skapa långsiktighet. Utöver långsiktighet är det viktigt att vi gör vår vård och omsorg tillgänglig för medborgarna, vilket är ett problem idag. Vi har jättebra vård och omsorg, men alla får inte del av den. Detta har lett fram till privata försäkringslösningar inom vård och om- sorg, menade Kenneth. Det viktigaste är vilken vård medborgaren får och inte vem som utför tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst underströk problemet med upphandlingar där man riskerar att någon annan vinner uppdraget och då får föra ens egen idé vidare. Det är något som inte kan hända när man tillverkar produkter där man kan skydda sin pro- duktion med patent. &lt;NOBR&gt;Kjell-Olof&lt;/NOBR&gt; Fäldt, ordförande i Friskolornas Riksförbund, har en gång sagt att sjukvården skulle behöva göra samma resa som vi inom friskolesektorn, dvs sjukvården måste bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;mycket mer av ett system där brukarmedverkan innebär att det är jag som patient väljer vem jag vill vårdas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Håkan Bystedt från Kooperativa institutet gav en kommentar till diskussionen om insyn. Som det är idag så har väldigt få kommuner någon insyn i vad den egna verksamheten egentligen kostar, i syn- nerhet inom till exempel äldreomsorgen. När man däremot ökar konkurrensutsättningen får man bättre koll på den kommunala verksamheten, vilket är viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Ingela Holmertz från svenska Röda Korset gav en ytterligare dimension till alla diskussioner om mångfald inom vård och om- sorg som i mångt och mycket har utgått från ett utförarperspektiv. Om man istället ser till kunden och brukarperspektivet så bör man komma ihåg att det finns tusentals människor i vårt land som över- huvudtaget inte omfattas av vården och omsorgen, nämligen asyl- sökande och så kallade papperslösa. När man talar om mångfald är det viktigt att se hela kundperspektivet som faktiskt är en del av mångfalden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft15"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft23"&gt;En sektor som välfärdsstaten inte kan undvara!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Detta är en dokumentation från ett seminarium som hölls den 18 april 2007 och som genomfördes inom ramen för Delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Seminarieprogrammet togs fram av Delegationen i samarbete med Arbetsgivaralliansen, Coompa- nion, Famna, KFO, Kooperativa institutet, Praktikertjänst och Vårdföretagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Medverkande vid seminariet var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lars Pettersson, Famna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hanna Sjöberg, Nutek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Maria Corell, Nutek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Torbjörn Einarsson, Handelshögskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Eva Johansson, EQUAL Socialt företagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lars Ettarp, Psoriasisförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Fabio Sanchez, Karolinska Institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft5"&gt;Moderator var Lars Pettersson, Famna. Denna dokumentation har gjorts av Fia Jonsson på Kooperativa institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Lars Pettersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft57"&gt;Lars Pettersson är kanslichef på Famna, riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte. Han hälsade välkommen till detta, det tredje seminariet inom ramen för Delegationen för mångfald inom vård och omsorg, och berättade i korthet om bakgrunden till dagens program och om bristen på statistik för vård- och omsorgssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;Det är välkänt att det sedan länge saknas relevant statistik när det gäller olika organisationer inom den ideella sektorn. I direktiven till socialtjänstkommittén, som tillsattes 1981, nämndes inte något om de olika organisationer som verkar inom vård- och omsorgssek- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Perspektiven då pekade på att alla lösningar skulle sökas inom den offentliga sektorn, trots att det fanns många organisationer som dagligen arbetade med vård och omsorg och socialt arbete. Det perspektiv man hade medförde att direktiven till socialtjänst- kommittén snarast kom att vändas bort från organisationerna, vil- ket möjligen berodde på att kunskapen om dessa organisationer och deras arbete var bristfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Man kände inte till kompetensen, omfattningen eller kvalitén i det arbete som organisationerna gjorde och det saknades helt enkelt statistik på området, vilket även organisationerna kom att ta som självkritik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Om man ska bli en del av den framtida vården och omsorgen så måste man vara synlig. Trots att mycket har hänt, finns det ännu ingen kontinuerlig och självklar produktion av statistik när det gäller idéburen vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Även om Socialstyrelsen är ansvarig statistikmyndighet, finns det ingen statistik som synliggör vad som görs av offentliga och privata företag, kooperativ, stiftelser och ideella föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Hanna Sjöberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Hanna Sjöberg arbetar som analytiker vid Verket för näringslivs- utveckling. Hon berättade om resultaten från studien ”företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn”, som är en kartläggning av företag och företagande inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft5"&gt;Rapporten Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn är ett första underlag i ett projekt som heter Vård och omsorg &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;en framtidsbransch. Projektet drivs av Nutek tillsammans med Almega och syftar till att undersöka den svenska vårdens och omsorgens konkurrenskraft och ska ge förslag på hur man kan stärka konkurrenskraften och förutsättningarna för entreprenörs- kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Den privata vården och omsorgen i Sverige har växt snabbt under en period av drygt tio år, även om man har en låg grad av eget företagande. I Sverige står vård- och omsorgsbranschen inför stora förändringar med den demografiska utvecklingen som kom- mer och en ökad konkurrensutsättning. Projektet avslutas hösten 2007 och då kommer man också att lämna förslag som ska syfta till en ökad konkurrenskraft för branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;De privata företagens betydelse inom vård och omsorgssektorn har ökat de senaste åren. Omsättningen har ökat från 20 miljarder år 1997 till 50 miljarder år 2004. Antalet företag har ökat från 5 000 företag år 1993 till 12 600 år 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Statistiken över antalet sysselsatta i olika delbranscher inom vård och omsorg under drygt tio år visar att det har skett en förskjut- ning från sluten hälso- och sjukvård mot främst en ökad mängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft15"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;särskilda boenden och öppna sociala insatser. Även öppen hälso- och sjukvård har ökat under de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Sammanlagt sysselsattes drygt 104 000 personer i privata vård- och omsorgsföretag år 2004. Av dessa sysselsattes drygt sjuttio procent i aktiebolag, tio procent i ideella föreningar, knappt sju procent i enskilda firmor, knappt sex procent i övriga stiftelser och fonder och drygt tre procent i ekonomiska föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Även om det finns ett ökat antal nya, små företag inom vård och omsorg så har det skett en koncentration mot de större företagen, som tar en större andel av de sysselsatta och en större andel av den totala omsättningen i branschen. 1993 var det ungefär 28 procent av samtliga sysselsatta inom privat vård och omsorg som var syssel- satta i stora företag med mer än 250 anställda, en siffra som till år 2004 hade ökat till 40 procent. Det har skett en koncentration mot större företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;Den ekonomiska utvecklingen, sett som rörelsemarginal, tyder på en god lönsamhet i företagen. Inom delbranschen tandvård och öppen hälso- och sjukvård finns den samlat högsta rörelsemargina- len, med en rörelsemarginal på drygt nio procent år 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Lönsamheten tycks vara god inom vård och omsorg, men ändå är viljan att växa mindre än för samtliga småföretag i andra branscher. Det är ungefär 42 procent av företagen som uppger att de vill expandera, vilket kan jämföras med ungefär 50 procent av samtliga företag. De hinder för tillväxt som man upplever inom vård och omsorg är huvudsakligen brist på egen tid, samt lagar, myndig- hetsföreskrifter och tillståndskrav etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Reflektioner på Hannas framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Per Fontin från Coompanion ställde en fråga om ifall man kan se någon skillnad mellan geografiska indelningar när det gäller tillväxt av företag inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Hanna kommenterade frågan med att man kan se en koncentra- tion mot storstäderna och att det är en stor andel av de företag som finns som är centrerade runt Stockholm och storstadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Jenny Hjalmarsson från Immanuelskyrkans Vård AB reflekte- rade över gränsdragningen för stora företag, som i studien går vid 250 anställda. Jenny menade att 250 anställda är ganska lågt och att det hade varit intressant att se hur fördelningen hade varit för till exempel 500 eller 1 000 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Fredrik Norrman från Kontaktforum ställde frågan om det finns någon statistik över de multinationella företagen och deras andel av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Hanna gav svaret att det ännu inte finns sådan statistik i rappor- ten, men att man så småningom ska särredovisa även sådan stati- stik. I den redovisade rapporten finns det däremot statistik över hur många i de multinationella företagen som är sysselsatta i Sve- rige och hur många som är sysselsatta i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ingela Holmertz från Svenska Röda Korset kommenterade att statistiken över antalet sysselsatta i ideella föreningar inte visar allt arbete som görs och att de ideella föreningarna kanske är upp- byggda utifrån en annan struktur där allt arbete inte kommer med i statistiken, då mycket arbete görs på frivillig basis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Hanna förklarade att man måste vara avlönad för att ingå i stati- stiken och att sysselsättningen, sett som det arbete som utförs, i de ideella föreningarna därför är underskattad i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Ola Johansson från Delegationen ställde frågan om vad som kan vara exportmöjligheter inom vård och omsorg, utifrån att det internationella idag består i utländskt ägande och att det närmast blir en fråga om ifall det handlar om export eller import vid ut- ländskt ägande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Hanna förklarade att Nutek kommer att presentera ett underlag som just kommer att handla om export och där man tar upp defi- nitionerna på export. Man måste se det som att internationalisering är viktig utifrån att vi får hem ”best practise” och att vi kan skapa ”kunskapsnoder” i Sverige och arbeta med forskning och utveck- ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Lars Pettersson avrundade frågestunden med att kommentera att valen av perspektiv styr vad man belyser med statistik. Under hös- ten kommer Nuteks slutrapport och till sommaren kommer Dele- gationens delbetänkande, vilket kommer att ge bra underlag till diskussioner om företagande och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Maria Corell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft26"&gt;Maria Corell arbetar, precis som Hanna Sjöberg, som analytiker vid Verket för näringslivsutveckling. Hon presenterade statistik över företagandet inom vård och omsorg samt resultat från en enkätunder- sökning som gjorts på uppdrag av Delegationen för mångfald inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft5"&gt;Verket för näringslivsutveckling, Nutek, håller för närvarande på att utforma ett programförslag som handlar om att främja kvinnors företagande och eftersom vård och omsorg är en kvinnodominerad bransch så är den extra intressant att studera. Det är ungefär 110 000 män och 560 000 kvinnor som jobbar inom vård och omsorg, vilket innebär att endast var sjätte som är sysselsatt inom vård och omsorg är man. När man ser till vilka som driver företag är det ungefär 5 800 män och 7 600 kvinnor. Ungefär 5 procent av männen som är sysselsatta i branschen är egna företagare, vilket kan jämföras med 1,4 procent bland kvinnorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;I näringslivet i stort är det tre gånger så vanligt att män är företa- gare, men inom vård och omsorg är det fyra gånger så vanligt att män är företagare, vilket är intressant, även om det till stor del kan förklaras med att det är många manliga tandläkare som har egna praktiker. Om man ser till delbranschen ”annan hälso och sjuk- vård”, där bland andra naprapater och psykologer ryms så är det en lika stor andel män som kvinnor som driver egna företag. Även om det idag är fler män än kvinnor som driver eget företag inom vård och omsorg så är det många kvinnor som startar nya företag och det sker en förskjutning till att en allt större andel kvinnor startar eget företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Den enkät som Nutek har gjort på uppdrag av Delegationen har gått ut till småföretag, kooperativ, stiftelser och frivilligorganisa- tioner inom vård och omsorg och har syftat till att ta fram faktaun- derlag om dessa verksamheter. 63 procent av de undersökta företa- gen är aktiebolag, 28 procent är ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och trossamfund och endast 9 procent är enskilda firmor eller handelsbolag. De studerade företagen är något större än de genomsnittliga vård- och omsorgsföretagen och fördelningen har varit jämn mellan sjukvård och omsorgsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Bland företagen som svarade på enkäten fick 68 procent det mesta, dvs 75&lt;SPAN class="ft14"&gt;−&lt;/SPAN&gt;100 procent av omsättningen, av sina intäkter från det offentliga systemet, samtidigt som 12 procent av företagen som svarade på enkäten uppgav att de inte får några intäkter alls från det offentliga systemet. De flesta företag uppgav dock att de har flera olika former av offentlig finansiering, där de vanligaste finansie- ringarna var betalning per besök/plats och entreprenadavtal. Undersökningen visade också att stiftelser, ideella föreningar och trossamfund tenderar att i större utsträckning blanda privat och offentlig finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;När det gäller frivilliga arbetsinsatser så har en tredjedel av före- tagen uppgett att det förekommer frivilliga arbetsinsatser i verk- samheten. I de flesta fall är de frivilliga insatserna mindre än 25 procent av den totala arbetstiden och man kan se att det är van- ligast med frivilliga insatser i ideella föreningar och trossamfund. Drivkrafterna för företagandet bland dem som har svarat på enkä- ten är huvudsakligen annat än att tjäna pengar. I studien är det endast 8 procent av de svarande företagen som uppger att de har vinst som främsta drivkraft och de allra flesta, 82 procent, av respondenterna uppgav att de huvudsakligen använde sitt överskott till investeringar i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft7"&gt;Reflektioner på Marias framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Lars Pettersson från Famna reflekterade över olika typer av aktie- bolag och förklarade att det finns aktiebolag som är medlemmar i Famna, men som har skrivit in en klausul om non profit i sin bolagsordning och således drivs utan vinstsyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft5"&gt;Håkan Bystedt från Koopi kommenterade frivilligarbete i aktiebo- lagen med att man i till exempel HSB Omsorg startade sin verk- samhet utifrån volontärverksamheter, men att man idag driver verksamheten i form av ett aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Jenny Hjalmarsson från Immanuelskyrkans Vård AB förklarade att man har ekonomiska skäl till att driva sin vårdverksamhet i aktiebolagsform, även om man jobbar i en kristen församling. Grunden är att man vill lägga vinsterna i ett bolag till förlusterna i ett annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Lars Ettarp från Psoriasisförbundet förklarade att han egentligen inte ser några fördelar med att driva vårdverksamhet som aktiebo- lag, utan anser att t ex överskott ändå går bra att balansera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Per Fontin från Coompanion kommenterade viljan att starta företag bland kvinnor och män och fördelningen mellan män och kvinnor utifrån olika associationsformer. När det gäller ekono- miska föreningar är andelen företag som startas av kvinnor större. Kvinnor tycks också vara mer tilltalade av att driva företag i den kooperativa formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft15"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337331x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Torbjörn Einarsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft57"&gt;Torbjörn Einarsson arbetar på Handelshögskolan. Han har tillsam- mans med Filip Wijkström på Handelshögskolan tagit fram en modell för bättre statistiska underlag. Modellen är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft5"&gt;Vid ekonomiska forskningsinstitutet på Handelshögskolan i Stockholm har man tagit fram en analysmodell utifrån ett uppdrag som var att ta fram en analytisk modell för att bättre avbilda dagens situation. I arbetet ingick det också att gå igenom och värdera exi- sterande primärkällor för relevant statistik, vilket i praktiken inne- bar 3 000 olika årsredovisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att ta fram statistik måste man välja ett perspektiv och i den modell som tagits fram utgår man från ett samhälle som är uppdelat i fyra olika sfärer eller sektorer. Det är den statliga sfären med den offentliga sektorn, näringslivssfären med företag, en familjesfär och dessutom en civilsamhällessfär där de idéburna verksamheterna inryms. I forskningen kan man se att något håller på att hända i framförallt civilsamhällessfären, då den ökar i både absoluta och relativa tal och sektorn blir allt viktigare i jämförelse med andra sektorer. Inom civilsamhällessfären utförs motsvarande 350 000 årsarbeten på volontär basis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft5"&gt;I analysmodellen utgår man från de fyra olika sektorerna och lägger samman dem med tre olika funktioner som en aktör kan utföra. I modellen ses sfärerna som större än sektorerna. Sekto- rerna är närmast de juridiska personerna som ryms i sfärerna. I till exempel näringslivssfären ryms marknaden, men i företagssektorn ryms de samlade företagen som verkar på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft15"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Produktion inom vård och omsorg kan till exempel handla om att skapa en vårdplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Finansiering inom vård och omsorg har traditionellt varit via den offentliga sektorn, men samtidigt kommer det årligen 700 miljoner från stiftelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Reglering har ofta setts som något som bestäms via exempelvis lagar, men här är också till exempel patientorganisationer med och påverkar processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vid till exempel ett sjukhus kan vården produceras i offentlig sektor och betalas av det offentliga. Vården kan också ges på ett privat vårdhem till en försäkringspatient och då har finansieringen liksom produktionen förskjutits över till företagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;För att modellen ska fungera och beskriva verkligheten krävs det att man etablerar ett tänkande utifrån fyra sektorer och att man studerar de tre olika funktionerna som sektorerna kan utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Reflektioner på Torbjörns framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Ola Johansson från Delegationen för mångfald ställde en fråga till Torbjörn om det projekt som man har genomfört vid Johns Hopkins Universitet, där man gjort jämförelser internationellt, och om de modeller som finns beskrivna i handböckerna används i andra länder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Torbjörn kommenterade frågan med att den så kallade Johns Hopkinsmodellen används av forskare i drygt 60 länder och det är också den modellen som ligger bakom FN:s rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Bo Olsson från Delegationen för mångfald gjorde en reflektion över att frågor som ställs till organisationer och företag för att samla in statistik måste vara formulerade så att den som svarar på frågorna känner att det är meningsfullt och att man får tillbaka något av att besvara frågorna. Det är också svårt att veta hur man ska ställa frågor för att klassificera småföretag, när många aktiebo- lag närmast uppträder som företag inom den sociala ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Torbjörn kommenterade reflektionen med att det är ett prak- tiskt problem i att samla in statistik och för till exempel aktiebola- gen räcker det inte med att se till den juridiska formen, utan man måste arbeta på flera olika sätt. När det gäller aktiebolag som ägs av idéburna organisationer så krävs det att man studerar koncern- strukturer för att få fram informationen. Tio procent av dem som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;är anställda inom vård och omsorg är anställda av aktiebolag som ägs av ideella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Ola Johansson från Delegationen för mångfald förklarade att det finns en norsk studie som visat att Sverige ligger lägst bland de nordiska länderna när det gäller tjänster inom vård och omsorg i den ideella sektorn. Enligt studien skulle endast tre procent av de utförda tjänsterna inom vård och omsorg komma från ideell sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Torbjörn kommenterade Olas inlägg med att folkrörelsemodel- len är stark i Sverige, internationellt sett, men att vi nu har en för- skjutning mot att även serviceproduktionen ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Lars Pettersson från Famna konstaterade att den statistik som finns idag är otillräcklig och inte återspeglar förändringarna i verk- ligheten. Den analysmodell som nu har tagits fram är ett intressant och välkommet steg som kräver framtida uppföljningar och ytterli- gare studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Eva Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft57"&gt;Eva Johansson arbetar på Verket för näringslivsutveckling och är pro- jektledare för ”NTG Socialt företagande vidgar arbetsmarknaden”. Hon berättade om socialt företagande och om en metod att mäta sam- hällsekonomisk nytta med socioekonomiska bokslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft5"&gt;Nationell tematisk grupp, NTG, är ett nationellt projekt inom gemenskapsinitiativet Equal, vilket är en del av den ekonomiska socialfonden i Sverige. I NTG Socialt företagande arbetar man för att främja företag och verksamheter för människor som idag står långt från arbetsmarknaden. Det uppdrag man har är att göra det enklare att starta, driva och utveckla sociala företag för att fler ska komma in på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Ett socialt företag driver näringsverksamhet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;har som ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;är fristående från offentlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft5"&gt;Idag finns det uppskattningsvis 150 till 170 sociala företag i Sverige och de sysselsätter omkring 4 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft15"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;För att visa vinsterna med de sociala företagen har nationaleko- nomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog arbetat fram eko- nomiska siffror i så kallade socioekonomiska bokslut utifrån två olika sociala företag; Vägen &lt;NOBR&gt;Ut!-kooperativen&lt;/NOBR&gt; och Basta Arbetsko- operativ, vilka vänder sig till före detta kriminella respektive drog- missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ett socioekonomiskt bokslut består förenklat av två delar, en första del som gäller produktionsvärdet som genereras vid arbetet på kooperativen och en andra del som består av samhällets vinster utifrån att till exempel drogmissbruket inte längre genererar externa kostnader i samhället. Utifrån ett antal typfall kan man sedan uppskatta årskostnaderna per person i kooperativen och ut- ifrån antalet personer som arbetar i kooperativen kan man väga samman en resultaträkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;De sociala företagen som man har studerat genererar en mycket stor samhällsvinst. Storleksordningen är en miljon kronor per medarbetare och år i företagen och samhällsvinsten överstiger företagsvinsten med en faktor på 50 eller mer. Vinsten består dels av alla de samhällskostnader som försvinner eller reduceras då missbrukare upphör med sitt missbruk, dels av det produktions- värde som uppstår i företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Reflektioner på Evas framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Bo Olsson från Delegationen för mångfald förklarade att han till en början var tveksam till att kvantifiera och göra siffror av de sociala företagen, när det egentligen handlar om kvalitet, men det finns en poäng i att kvantifiera eftersom det behövs siffror för att tilltala myndigheter. En konsekvens av de socioekonomiska boksluten är också att det stärker företagen själva att få siffror på sin verksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Eva gav en kommentar om att det dessutom finns kvalitativa studier som kompletterar de kvantitativa studierna och de socio- ekonomiska boksluten. Det som däremot saknas är studier där man jämför olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Bo Olsson konstaterade att verktyget som man använder vid de socioekonomiska boksluten också måste vara tillämpbara vid andra, mindre verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Eva svarade med att så är fallet och att Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog just nu håller i en utbildning för 25 elever där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft15"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;alla ska göra socioekonomiska bokslut och att det om ungefär ett halvår kommer en handbok i hur man gör socioekonomiska bok- slut även i mindre verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Lars Ettarp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Lars Ettarp är ordförande i Psoriasisförbundet. Han berättade om förbundet och om hur en patientorganisation kan synliggöra kvalitet, resultat och ekonomi i sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Psoriasisförbundet är både en handikapporganisation och en stor sjukvårdsutövare och har en stor roll som finansiär av forskning. Organisationens yttersta syfte är att leda psoriasisfrågan framåt och man har länge arbetat för normalisering, det vill säga att en person som är kroniskt sjuk ska ha en möjlighet att leva ett normalt liv. Man arbetar också för att ständigt förbättra vården och omsorgen för att i framtiden kunna lösa frågan om psoriasis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Psoriasisförbundet startade sin första behandlingsanläggning i Stockholm för att underlätta för patienterna att förena sina behandlingar med ett vanligt arbets- och familjeliv. Man arbetar utifrån att man ska ge vård på lika villkor, vilket har gällt sedan den första behandlingsanläggningen startades. Man ska också kunna komma och gå för en standardbehandling när det passar den enskilde individen, alltifrån tidig morgon till sen kväll. Anläggning- arna ska också ligga centralt, till skillnad från sjukhus som ofta lig- ger i utkanten av samhällena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Till en början hade Psoriasisförbundet mycket bra relationer till landstinget, som arbetade i samförstånd med förbundet. I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hände det dock någonting i Sverige i och med att offent- lig upphandling började användas. Man implementerade &lt;NOBR&gt;EU-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet om offentlig upphandling på ett helt annat sätt än man gjort i de flesta andra länder, där man inte inkluderade sjukvård i upp- handlingsreglerna. I och med upphandlingsreglerna var Psoriasis- förbundet inte längre en självklar aktör för landstinget, utan man var en aktör bland flera på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;Psoriasisförbundet har försökt att kvantifiera de kvalitativa vär- dena i vården, vilket inte är helt enkelt. För att samla in informa- tion har man länge använt sig av enkätundersökningar för kund- tillfredsställelse. Vårdfilosofin utgår från ett helt omhändertagande; när man har kommit till en behandlingsanläggning ska man få all&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft15"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;den hjälp man behöver för alla problem. I de offentliga upphand- lingarna tar man ofta inte hänsyn till det totala behovet hos en pati- ent, utan det är priset för enskilda behandlingar som avgör. Det är ett problem att de kvalitativa värdena i ett totalt omhändertagande inte värdesätts i upphandlingen. En annan aspekt är att en kommer- siell vårdgivare kan slänga sig ut i en upphandling och vinna några uppdrag samtidigt som några andra förloras, men om Psoriasisför- bundet skulle förlora en entreprenad så är hela vårdidén borta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;I och med att Psoriasisförbundet har 5 000 patienter och när- mare 100 000 behandlingstillfällen har man ett bra underlag för att göra medicinska utvärderingar, vilket ingen annan i Sverige kan mäta sig med. Därför har man sett till att alltid vara öppen för medicinska prövningar och forskning, eftersom det medverkar till kvalitet samtidigt som det för psoriasisfrågan framåt. Omvänt så kunde Psoriasisförbundet redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; beställa de första genstudierna och man fann också den första psoriasisgenen någonsin, även om man sedan dess funnit många fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft5"&gt;Just nu har man en stor studie, Stockholmskohorten, i samarbete med Karolinska Institutet där man studerar patienter från insjuk- nandet och framåt istället för att se bakåt. I studien förser Psoria- sisförbundet Karolinska Institutet och Sjukhuset med så många patienter man kan för att få fram nya kvalitetsindikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Reflektioner på Lars framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Eva Johansson från Nutek frågade Lars om man tror att man skulle vinna på att patienterna fritt får välja vårdgivare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Lars svarade att man har diskuterat frågan inom Psoriasisförbun- det och kommit fram till att det viktigaste är vilket pris som sätts på behandlingarna. I praktiken kan man redan se ett vårdgivarval i bemärkelsen att de sjukaste ligger inlagda på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Fabio Sanchez&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft85"&gt;Fabio Sanchez är genforskare vid Karolinska Institutet. Han berät- tade om hur han upplever att det är att forska om psoriasis och om värdet av att samarbeta med Psoriasisförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft15"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Utgångspunkten för en forskare inom psoriasis är något annor- lunda än för en patientorganisation. För en patientorganisation är syftet uppenbart, man vill göra det bättre för patienterna och lösa frågan om psoriasis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För en forskare kan man ställa sig frågan om varför man väljer att forska om psoriasis och inte om stamceller eller något annat där pengarna finns, men det som lockar med psoriasisforskningen är att det är en komplex fråga och att chanserna att nå framgång i frå- gan är goda. En annan aspekt är att forskning om psoriasis är kul och att man arbetar nära patienterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;På Karolinska Institutet finns det 13 personer som forskar på psoriasis och som en del i forskningsgruppen ingår, utöver Enheten för dermatologi och venereologi, samt Centrum för molekylärme- dicin, även Psoriasisförbundet. Utan Psoriasisförbundet hade man i forskningen inte kommit så långt som man gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Det som skiljer forskningsgruppen inom psoriasis på Karolinska Institutet från andra grupper för psoriasisforskning i världen är att man med hjälp av Psoriasisförbundet till exempel har kunnat starta Stockholms psoriasiskohort, vilken utgörs av 700 patienter och 700 personer i en kontrollgrupp, med målet att nå 1 000 och even- tuellt fler. Detta är den bästa kohortstudien i världen just nu, vilket innebär att man har mycket värdefull information om patienterna. Man har också en biobank med serum och blodprover, vilka är vär- defulla redskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Psoriasisförbundets intressen är också angelägna för samhället i stort. Idag har upp mot 300 000 personer i Sverige psoriasis, vilket motsvarar ungefär tre procent av befolkningen. I genomsnitt kostar det 1 000 till 4 000 euro per år att behandla dessa patienter, vilket gör det till en nationell angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Ett problem för att finansiera forskning om psoriasis är att män- niskor tror att det handlar om kosmetiska behandlingar, men den psoriasis som syns är bara toppen av isberget. Det finns många andra typer av psoriasis som inte syns utanpå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Fördelen med att samarbeta med en patientorganisation är att man inte, likt andra forskargrupper, måste styra sin forskning ut- ifrån var man kan skriva många rapporter, utan forskningen kan bli mer oberoende och inriktas mer mot långsiktiga resultat. Patien- terna finns med i forskningen och skapar mening. Forskningsgrup- pen vill göra skillnad för patienterna genom att höra deras åsikter, ge dem information, be dem om hjälp och finna nya behandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft15"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Reflektioner på Fabios framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst gav en reflektion om att Psoria- sisförbundet är ett av de bästa exemplen på hur svensk hälso- och sjukvård har utvecklats tack vare en patientorganisation. Det är ett tydligt exempel på hur en organisation har kunnat utveckla den verkliga patientvården. Även om det finns många andra aktörer, som exempelvis Cancerfonden, som har bidragit enormt till forsk- ningen så har de inte bidragit till vården på det sätt som Psoriasis- förbundet har gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Ola Johansson från Delegation för mångfald förklarade att han ser det som intressant när en patientgrupp på egen hand finner en kostnadseffektiv lösning och att initiativ som kommer från de berörda kan vara väldigt kreativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft15"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft23"&gt;Upphandling &lt;NOBR&gt;–hinder&lt;/NOBR&gt; eller medel för mångfald?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Detta är en dokumentation från ett seminarium som hölls den 9 maj 2007 och som genomfördes inom ramen för Delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Seminarieprogrammet togs fram av Delegationen i samarbete med Arbetsgivaralliansen, Coompanion, Famna, KFO, Kooperativa institutet, Praktikertjänst och Vårdföre- tagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft5"&gt;Medverkande vid seminariet var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Arne Mårtensson, KFO&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Clas Rehnberg, Karolinska Institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Geoff Walker, Sandwell Community Caring Trust&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Anette Henriksson, Hallands landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Per Olof Jönsson, Medicoop/KFO&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Catharina Tavakolinia, Kavat Vård AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kjell Lundin, Stockholms läns landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft5"&gt;Moderator var Arne Mårtensson, KFO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Denna dokumentation har gjorts av Fia Jonsson på Kooperativa institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Arne Mårtensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Arne Mårtensson är vd på Arbetsgivarföreningen KFO. Han hälsade välkommen till detta, det fjärde och sista seminariet inom ramen för Delegationen för mångfald inom vård och omsorg, och berättade kort om KFOs verksamhet och om exempel på hur man har mött problem vid upphandlingssituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft5"&gt;Arbetsgivarföreningen KFO grundades i slutet av &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; och är arbetsgivarorganisationen för bland annat kooperativa och ideella organisationer. Hos medlemsföretagen finns ungefär 85 000 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;När det gäller hinder för mångfalden i välfärden så är ett av de stora hindren upphandlingarna. Inom KFO har man ett antal exempel på att det inte är så svårt att få sin första entreprenad, men att det är värre att överleva vid nästa upphandling. Då möts man ofta av en rigid tillämpning av lagstiftningen och i många fall väldigt professionella konkurrenter, som är vana vid upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Den lag som styr upphandlingarna är Lagen om offentlig upp- handling, som i sin tur baseras på ett antal &lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Sverige är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;tillsammans med Finland bäst i Europa på upphandlingar och man kan se att det finns en stor skillnad på hur vi i Sverige tillämpar lag- stiftningen jämfört med hur man gör ”nere på kontinenten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Clas Rehnberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;Clas Rehnberg arbetar vid Karolinska Institutet. Han har arbetat med att studera hälso- och sjukvårdssystem i olika länder och har för delegationen specifikt studerat de idéburna organisationerna och deras förekomst i olika system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft5"&gt;Det är inte entydigt vad som avses med idéburna organisationer. Det man brukar inkludera i begreppet är frivilligorganisationer, ideella organisationer, kooperativ, folkrörelser och andra organisa- tioner utan vinstintresse. En frågeställning är om man även ska inkludera organisationer som har någon form av vinstmålsättning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;I litteraturen görs ofta en uppdelning mellan privata vinst- drivande organisationer och privata icke vinstdrivande organisa- tioner. Typiska exempel inom vård och omsorg när det gäller vinstdrivande organisationer är läkemedelsindustrin och olika typer av sjukhuskedjor som nu börjar växa fram. Som exempel på icke vinstdrivande organisationer finns sjukhus som drivs av ideella föreningar eller i stiftelseform. Det finns också en mellanform, ”not- &lt;NOBR&gt;only-for-profit”&lt;/NOBR&gt; där vinstmålet är kombinerat med andra målsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;De privata icke vinstdrivande verksamheterna dominerar inom vård, omsorg, utbildning och bistånd, vilket det finns olika för- klaringar till. En förklaring är att vi som konsumenter är skeptiska till att välja vinstdrivande organisationer när vi har svårt att avgöra kvalitén på tjänsterna. Vi vill undvika risk för exploatering när det finns osäkerhet och tjänsterna är komplexa. Det kan också vara så att konsumenterna inte är nöjda med det utbud som finns, utan att de själva av olika orsaker väljer att driva verksamhet. Det finns också förklaringar som utgår från misslyckanden i den offentliga sektorn, där utbudet är standardiserat och tillgodoser efterfrågan hos den ”genomsnittlige” medborgaren. Om efterfrågan är hetero- gen så ökar incitamenten att skapa privata alternativ för att bättre möta efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft15"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Inom Europa finns det en stor variation när det gäller vilka sjukvårdssystem man har. Man brukar göra en uppdelning mellan skattefinansierade system, så kallade Beveridgesystem, och social- försäkringssystem, vilka brukar kallas Bismarcksystem. Det finns också mixade system där privata försäkringar kombineras med offentliga program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;De skattefinansierade systemen finns främst i de nordiska länderna samt Storbritannien, Irland, Italien, Spanien m.fl. Social- försäkringssystemen finns främst i Belgien, Frankrike, Neder- länderna, Tyskland, Österrike m.fl., och de mixade systemen åter- finns huvudsakligen i USA och Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Det finns likheter mellan Beveridge- och Bismarcksystemen om man ser till den offentliga finansieringen. Oavsett vilket system eller land man studerar så är det ca 75 procent av de totala sjuk- vårdskostnaderna som har en offentlig finansiering, antingen i form av skatter eller som obligatoriska premier till sjukkassorna, där man betalar efter inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;En skillnad mellan systemen är att i socialförsäkringssystemen så handlar det om en ”öronmärkt” skatt, medan skattefinansierade system är en kompromiss där pengarna måste fördelas i hela den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Förekomsten av privata icke vinstdrivande vårdgivare dominerar i socialförsäkringssystemet samt i vissa skattefinansierade system som man har infört under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;I socialförsäkringssystem som Frankrike, Tyskland och Öster- rike finns den största andelen privata vårdgivare om man jämför med länderna i Europa. I Italien, Portugal och Spanien, där man på senare tid har infört skattefinansierade system finns en relativt sett större andel privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Urtypen för socialförsäkringssystemet är Tyskland och social- försäkringen bygger till stor del på subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att beslut ska fattas på så lokal nivå som möjligt. Sjuk- kassorna är lokala och undantagna från lagen om offentlig upp- handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;I Italien har man tack vare katolska kyrkan och andra väl- görenhetsorganisationer en lång tradition av icke vinstdrivande vårdgivare. Man har också en tydlig lagstiftning som gynnar orga- nisationer som producerar så kallade sociala värden (Law 382/2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;I Storbritannien har man ett system som liknar det svenska i form av ett traditionellt system med statligt finansierad och pro- ducerad vård. Den privata sjukhussektorn utgör ca fem procent av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft15"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;den totala och bland de privata utförarna är ca 65 procent vinst- drivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Om man studerar den totala offentliga upphandlingen som andel av BNP i de olika &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kan man se att Sverige ligger högt tillsammans med Storbritannien och Nederländerna. Bilden för- stärks om man ser till antalet upphandlingar inom hälso- och sjukvård, justerat för invånare, då Sverige tillsammans med Stor- britannien ligger absolut högst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Förekomsten av idéburna eller privata icke vinstdrivande företag är främst historiskt betingad. Skillnaderna är svåra att förklara utifrån olika ersättningssystem. Däremot kan man se att det är en mindre andel offentlig upphandling i länder med socialförsäkrings- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Reflektioner på Clas framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Fredrik Norrman från Kontaktforum ställde en fråga om ifall det finns någon siffra på hur många ramavtal det är som aldrig utnytt- jas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Clas svarade med att det inte finns någon sådan, men att det är en intressant fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Inger Schörling från Delegationen för mångfald efterfrågade ett klargörande om de länder i Europa som inte har valt att upphandla vård och omsorg och hur många de länderna är?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Clas förklarade att han inte har haft möjlighet att studera alla Europas länder, utan istället fokuserat på några länder. Generellt sett är det i socialförsäkringssystemen med de så kallade ”kranken- kassen” som finansierar olika vårdgivare, som man inte har skyldighet att upphandla vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst gav en kommentar och framhöll att Storbritannien, Danmark och Norge har system som huvud- sakligen bygger på kundval, där man inte upphandlar de husläkare som invånarna själva har valt. Det som upphandlas i Storbritannien är den elektiva vården som ges vid ”Treatment Centers”, medan den basala vården bygger på kundval som alltså inte upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kristian Viidas från Konkurrensverket påpekade att &lt;NOBR&gt;EG-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet om upphandling inte kräver att &lt;NOBR&gt;B-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; ska upphandlas, utan det är upphandlingslagstiftningen i de enskilda länderna som i så fall kräver det. I Sverige gäller än så länge att &lt;NOBR&gt;B-tjänsterna&lt;/NOBR&gt; ska upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft15"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Lars Pettersson från Famna kommenterade att förekomsten av idéburna vårdgivare inte bara är historiskt betingad, utan att det även handlar om politisk tradition och politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Geoff Walker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft85"&gt;Geoff Walker är vd på Sandwell Community Caring Trust, SCCT, i Storbritannien. Han berättade om SCCT och förutsättningarna för dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft5"&gt;SCCT är ett socialt företag som tillhandahåller hälsovård och sociala tjänster i Midlandsområdet i Storbritannien. Verksamheten grundades 1997 efter det att nya riktlinjer utformats av den då kon- servativa regeringen under första hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Den konser- vativa regeringen hade för avsikt att tillhandahålla hälsovård och sociala tjänster på ett mer effektivt sätt än tidigare och började därför att utforska möjligheten att konkurrensutsätta de offentliga tjänsterna. Som ett led i detta arbete införde man upphandlingar och separerade beställare från utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Tyvärr hade dessa förändringar liten direkt effekt och de följdes snabbt av mycket betydande nedskärningar i utgifter för hälsovård och sociala tjänster. Detta ledde till att kommuner, anställda i offentlig tjänst och patienter drog slutsatsen att de tidigare refor- merna endast hade haft som syfte att minska kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft5"&gt;Kort efter det att SCCT grundats 1997 ledde det allmänna valet till en återgång till &lt;NOBR&gt;Labour-regering.&lt;/NOBR&gt; Det Nya Labour hade stridit under en gigantisk kampanj som var baserad på att bevara National Health Service, NHS, som en offentligt finansierad tjänst. Alla de reformer som infördes av den konservativa regeringen med syfte att förbättra effektiviteten drogs då tillbaka. Torts detta fortsatte SCCT att växa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1997 var 85 personer anställda. Omsättningen var 12 MSEK&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2007 var 320 personer anställda. Omsättningen var 120 MSEK&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;(Beräknat på 12 SEK = 1 £)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;Fastän &lt;NOBR&gt;Labour-regeringen&lt;/NOBR&gt; ökat utgifterna för NHS har man inte fått något genomslag som står i proportion till de ökade utgifterna. Anledningen till detta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Människor lever längre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hälsovård blir alltmer komplex och kostsam&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Offentliga tjänster är fortfarande ett ineffektivt sätt att ge hälsovård och sociala tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Labour-regeringen&lt;/NOBR&gt; har också tittat på möjligheten att ”outsourca” hälsovård och sociala tjänster från offentliga institutioner, vilket har varit svårt eftersom de i det närmaste är fångar bakom sitt val- löfte att inte privatisera hälsovård och sociala tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;För ungefär 4 år sedan erkände Nya Labour det arbete som utförs av sociala företag och andra non profit &lt;NOBR&gt;-organisationer&lt;/NOBR&gt; inom hälsovård och sociala tjänster. De erkände också hur mycket mer effektiva de framstod vara samtidigt som tjänsterna höll hög kvali- tet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft5"&gt;Ett konkret exempel är äldreboende inom det offentliga i Midlands- området. Äldreboendet kostar motsvarande 7824 SEK per vecka. Inom &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; (den tredje sektorn) är priset motsvarande 3936 SEK per vecka, vilket innebär en besparing på nästan 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;SCCT har kunnat bibehålla den offentliga sektorns löner och arbetsvillkor samtidigt som kostnaderna har reducerats med 50 procent. Detta har man gjort genom att reducera sjukfrånvarons nivå från ett genomsnitt på 37 dagar per anställd och år inom den offentliga sektorn till 3 dagar per anställd och år inom SCCT. Även personalomsättningen är låg, vilket utgör basen för den höga kvali- tén samtidigt som det medför betydande finansiella besparingar. Administrationskostnaderna hos SCCT är mindre än 6 procent, vilket kan jämföras med 22 procent i offentlig sektor. Andelen av utgifterna hos SCCT som går direkt till hälsovård och sociala tjänster är 85 procent, vilket kan jämföras med 62 procent i offent- lig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;Förändringarna har kunnat uppnås genom engagemang hos de anställda. Om patienterna ska behandlas med värdighet och respekt måste också personalen behandlas så. Om inte de anställda mår bra själva, är det osannolikt att de får patienterna att göra det. Genom att engagera de anställda har man höjt effektiviteten och som en följd av detta har tjänsterna blivit värda mer och fått en bättre kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;En fördel som SCCT har är att personalen endast behöver foku- sera på att leverera tjänster med hög kvalitet och tillfredställa pati- enternas behov. Med den organisation som man har behöver man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;inte söka pengar till avkastning till aktieägare och man lider inte heller av politisk styrning eller politiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;Naturligtvis skulle vilken regering som helst vara intresserad av en möjlighet att leverera tjänster med högre kvalitet och bättre lön- samhet. Regeringen idag stödjer det sociala företaget och non profit- rörelsen. De har skapat ett särskilt departement för den tredje sektorn med en egen minister, i hjärtat av regeringen, som särskilt ska studera hur man kan upphandla från denna sektor. Regeringen stödjer kraftigt idén att den tredje sektorn i allmänhet, och sociala företag i synnerhet, kan kombinera offentliga tjänstevärden och sunda affärsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Regeringen har även bekostat utvecklingen av ”the Social Enter- prise Coalition”, en organisation som lobbar för och ger stöd, led- ning och råd till befintliga och nya organisationer inom den tredje sektorn. Organisationen har visat sig vara ytterst viktig för utveck- lingen av alternativ hälsovård och sociala tjänster. Dessutom har hälsodepartementet skapat ett vägledarprogram som har investerat 12 MSEK mellan januari 2007 och mars 2007 i stöd för organisa- tioner som vill utveckla sociala företag och ta över hälsovård och sociala tjänster från den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft5"&gt;I Storbritannien stödjer både Labourregeringen och den konser- vativa oppositionen starkt den tredje sektorn, så en förändring i regeringsmakten kommer inte att påverka den kontinuitet som upplevs idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft5"&gt;I Storbritannien antar upphandlingen av tjänster två former:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Kontrakt på helt nya tjänster där anbud i allmänhet ges på ett öppet sätt. Kontraktet på dessa tjänster är tämligen rättframt och fokuserar på tjänsteleveransen och kostnaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Kontrakt som omfattar överföring av befintliga tjänster från organisationer inom den offentliga sektorn. Dessa är mer komplexa eftersom de måste beakta behoven hos befintliga patienter och deras familjer, samt den befintliga personal som kommer att överföras. Sociala företag ses som starka kandidater för denna form av kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft5"&gt;Kontrakt kan skrivas med:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Befintliga organisationer oavsett inriktning, dvs. privata företag eller non &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;profit-organisationer.&lt;/NOBR&gt; Fördelen med sådan kontrakts- skrivning är att den är snabb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft15"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p969 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nya sociala företag för leverans av offentlig hälsovård och sociala tjänster. Detta tar lite längre tid och måste planeras. Det ses dock som det bästa sättet att skapa ett partnerskap mellan det offentliga och tjänsteleverantören. Detta partnerskap har fördelar som flexibilitet, patientfokuserad vård och långvarig, välbetald anställning för den personal som övergår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Oavsett situationen, är kontraktsskrivningen vital. Kontraktet reg- lerar vad man får för pengarna och man strävar efter bästa ”value for money”, vilket inte bara handlar om låga priser. Upphandlaren ska också väga in vad som sker med de pengar som avtalas i ett kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Som en del av konkurrensen måste sociala företag inse att de måste konkurrera genom kvalitet och pris med andra organisa- tioner. De har inte någon rättighet att få ett uppblåst kontrakterat pris bara för att de är ”bra människor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft5"&gt;Upphandlare ska säkerställa att kontrakt inte lägger någon onödig börda i form av revision/genomlysning och administration på leveran- törer som en del av kontraktet. Detta ska hållas till ett minimum. Varje krona som spenderas på revision är en krona mindre som spenderas på tillhandahållande av vård och sociala tjänster. Upp- handlare ska heller inte försöka skapa en ytterligare enhet inom den offentliga sektorn genom kontraktet. De ska fokusera på det utfall som de behöver och sedan låta det sociala företaget leverera detta på ett flexibelt, innovativt och effektivt sätt. Upphandlare ska också försöka skapa partnerskap, inte bara kontrakt. Partnerskap medger flexibilitet när behoven hos patienterna och tjänsteanvän- darna ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Slutligen ska upphandlare titta på längden hos de kontrakt som de erbjuder till varje ny organisation, oavsett deras bakgrund. Allt- för korta kontrakt kommer inte att ge nödvändig trygghet till patienter, anställda eller finansiärer. Alltför långa kontrakt leder å sin sida till skapandet av ett alternativt monopol, vilket är negativt för både ekonomi och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Reflektioner på Geoffs framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft5"&gt;Arne Mårtensson från KFO ställde en fråga om vad hemligheten är bakom den stora skillnaden i kostnader mellan verksamheten hos SCCT och verksamheten i offentlig sektor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft5"&gt;Geoff svarade att allting handlar om engagemanget bland de anställda. Man måste se till att behandla de anställda bättre än vad andra gör eftersom lönen och andra villkor är desamma som inom offentlig sektor. I en stor nationell enkätundersökning bland 167 000 anställda som har presenterats i tidningen the Sunday Times har SCCT nått en andraplats när medarbetare har rankat sina arbets- givare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Lars Pettersson från Famna bad om ett tydliggörande om hur man får tillgång till kapital till ett företag som SCCT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Geoff svarade att kapitalet som SCCT har fås från samma källor som alla andra företag får sitt kapital från. Han förklarade också att ”du vet att du har lyckats med din verksamhet den dagen då bankerna kommer till dig och inte tvärtom”. En förutsättning som har legat till grund för det är att bankernas kultur har ändrats och att socialt företagande har accepterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Clas Rehnberg från Karolinska Institutet anknöt till att den offentliga sektorn nu har öppnat upp för alternativa utförare och frågade Geoff om marknadsutvecklingen, och om vinstdrivande respektive icke vinstdrivande företag tilltalas av olika marknads- segment?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Geoff svarade med att det är mer sannolikt att sociala företag kommer in på marknader där det inte finns andra företag. Det är också i de mer riskfyllda segmenten som de sociala företagen kommer in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Anette Henriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Anförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft85"&gt;Anette Henriksson är projektledare för vårdval Halland. Hon berät- tade om hur man i Halland har arbetat för att ”skapa mer vård” för hallänningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft6"&gt;Utgångspunkten när man skapade vårdval Halland var inte att komma ifrån upphandlingar, utan att skapa mer vård för hallänningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft5"&gt;I Halland finns fem landstingsövergripande mål som all verk- samhet styrs efter. Det handlar om god hälsa, nöjda och engagerade invånare, god vård, stark ekonomi och stolta och engagerade med- arbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft15"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;För att göra förändringar måste man ha ett bra utgångsläge och utgångspunkterna för modellen som ligger till grund för vårdval Halland är att man har nära 300 000 invånare och ökar med nästan 3 000 invånare per år. Man har hög tillväxt, god service, bra hälso- läge, välskötta kommuner med låg skattesats och bra samarbete mellan kommunerna. Landstinget Halland är borgerligt styrt och den borgerliga majoriteten ökade i senaste valet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Den modell som man har tagit fram i och med vårdval Halland utgår från befolkningens behov. Landstinget har formulerat: ”Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har bety- delse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft5"&gt;Modellen är en tillitsmodell där man ska känna att man får den vård man behöver. Det handlar om att skapa förtroende hos befolk- ningen och därmed en ”rörelse” till den nära vården och insatser i ett tidigt skede. Det är också en modell för framtiden för att man säkerställer ”rätt vård på rätt ställe” och därmed skapar ett kost- nadseffektivt system, utan att vara ett system för besparingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Fokus i vårdval Halland är hallänningen och inte vem som äger och driver vården. Vårdvalet bygger på en verklig valfrihet för hallänningen, det öppnar för fler specialister i den nära vården, skapar en kvalitetskonkurrens istället för priskonkurrens och en större möjlighet för vårdens medarbetare att utforma vården. Modellen bygger på lika ersättning oavsett driftsform, åldersviktad hälso- och sjukvårdspeng, ersättning som inte bara baseras på läkar- insatser, kvalitetskrav i form av mätbara mål och den följer upp resultat istället för bara produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Vårdval Halland utgår från att landstinget godkänner/ackredi- terar vårdaktörer, varpå det görs en överenskommelse om åtagan- den och särskilda uppdrag. Invånaren väljer sedan vårdenhet, vilken i sin tur får invånarens hälso- och sjukvårdspeng. Vårdens utveck- ling styr landstinget med mål som sätts och om målen inte uppnås gör man avdrag på hälso- och sjukvårdspengen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Ackrediteringen medför en konkurrens på lika villkor oavsett driftsform. Det åtagande som en aktör gör är gentemot invånaren. De krav på kompetens som ställs är de som står i Hälso- och sjuk- vårdslagen, i form av att det måste finnas en specialist i allmän- medicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;Ackrediterade vårdaktörer måste alltid ha en överenskommelse med landstinget innan de får starta sin verksamhet. Överens- kommelsen innefattar åtagandet gentemot invånarna, geografisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft15"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2007:37 Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft5"&gt;placering samt särskilda uppdrag utöver åtagandet, såsom till exempel mödrahälsovård eller ungdomsmottagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Alla invånare i Halland väljer en vårdenhet och valet är ett kon- trakt mellan invånare och vårdenhet. Valet innebär också att invånarens hälso- och sjukvårdspeng betalas ut till vårdenheten, som aldrig kan säga nej till en invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Hälso- och sjukvårdspengen är en åldersviktad ersättning för invånare som valt en vårdenhet. Pengen täcker kostnader som är kopplade till åtagandet och beslut om hur stor pengen är fattas årligen av landstingsfullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td189"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;2007 års ersättning är:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;1,9 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;4 978 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;7–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;0,6 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;1 572 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;65–79&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;2,0 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;5 240 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;80- år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;3,0 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft5"&gt;7 860 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft5"&gt;Med mätbara mål styr man vårdens utveckling. Det finns mål för tillgänglighet, täckningsgrad (dvs. hur mycket av konsumtionen av öppen hälso- och sjukvård som sker inom närsjukvården), medi- cinsk kvalitet, läkemedel samt hälsofrämjande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Utöver åtagande ska varje vårdenhet, mot särskild ersättning, ta emot och ge vård till akut sjuka och skadade, oavsett om de har valt vårdenheten eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Vårdval Halland kommer fortlöpande att utvärderas externt av forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet i samarbete med representanter från landstinget och &lt;NOBR&gt;FOU-enheterna.&lt;/NOBR&gt; Utvärde- ringen kommer att ske under perioden 2007 till 2010 och ges ut i två rapporter per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Reflektioner på Anettes framförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Lars Brune från Svensk Hälsovård uttryckte en viss skepsis mot att inte vikta hälso- och sjukvårdspengen efter vårdtyngden hos pati- enterna. Den peng som är satt efter invånarnas ålder räcker inte på långa vägar för patienter med stor vårdtyngd, vilket är ett problem. Lars ställde också en fråga om ifall vårdval Halland inte är ett sätt för kommunen att spara pengar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;Anette svarade med att vårdval Halland inte är ett sätt att spara pengar på hälso- och sjukvården i Halland. Man räknar med att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft15"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;kunna bedriva vården billigare när den sker nära invånarna och man vill finna nya lösningar för att bedriva vården. Man kommer inte att reducera ekonomin vid sjukhusen, utan man kommer att använda de ökade pengarna till att bedriva mer vård och mer kvalificerad vård. När det gäller risken för att vårdtyngd hos patienterna har för stor påverkan på ekonomin så svarade Anette att Hallands ersätt- ningsmodell är &lt;SPAN class="ft26"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;sätt att styra med, även om den inte är full- ständig. Ersättningsmodellen är dock ett enkelt sätt att bidra till att invånarna får bättre vård än vad de får idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Lars Pettersson på Famna ställde en fråga om hur man i Halland resonerar kring valfrihet i förhållande till mångfald och om man har ett mål att också öka mångfalden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Anette förklarade att tanken med vårdval Halland från början inte var att styra hur många som skulle leverera vård, utan att väl- komna den organisation som ackrediteras, oavsett vilken organisa- tionsform den har. När det gäller mångfald ifråga om innehåll så vill man med vårdval Halland ge förutsättningar för flera typer av tjänster nära invånarna. Man kan redan nu se att det finns till exem- pel psykiatriker, psykologer, dietister, öronläkare och naprapater anställda på vårdenheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Fredrik Norrman från Kontaktforum anknöt till att modellen bygger på vad invånarna vill och han frågade hur man kan veta vad hallänningen vill?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Anette svarade med att man bland annat har haft medborgar- dialoger för att skapa sig en uppfattning om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Håkan Wittgren från Praktikertjänst gjorde en reflektion om att det när det gäller tandvård är fritt fram att välja vårdgivare, och att i stort sett alla har en tandläkare som man vänder sig till vid behov. Inom primärvården däremot, där man enligt lagen har rätt till en egen läkare, är det 50 procent av invånarna som inte vet vem som är ens läkare. Håkan förklarade också att han ser Hallands modell som en vidareutveckling av husläkarreformen och att han tycker att Halland ska ha en eloge för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft23"&gt;Paneldebatt – inledande anföranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft106"&gt;Vid paneldebatten medverkade &lt;NOBR&gt;Per-Olof&lt;/NOBR&gt; Jönsson från Medicoop, Kristian Viidas från Konkurrensverket, Catharina Tavakolinia från Kavat Vård AB samt Kjell Lundin från Stockholms läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft15"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Paneldebatten startades med att var och en i panelen fick tillfälle till att göra en kort inledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olof&lt;/NOBR&gt; Jönsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft57"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olof&lt;/NOBR&gt; Jönsson är processjurist och ordförande i Medicoop. Han förklarade inledningsvis att modellen för vårdval Halland är legal och inte bör prövas rättsligt. Om någon skulle överklaga till länsrätten så ska länsrätten avvisa överklagandet, eftersom det inte finns något att pröva anser han. Med ”20 teser om &lt;NOBR&gt;upphandlings-Sverige”&lt;/NOBR&gt; gjordes sedan ett inspel till paneldebatten. Teserna är formulerade av Per- Olof Jönsson och ordagrant återgivna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft6"&gt;Inom konkurrensrätten så är målet för all offentlig upphandling att det allmännas köp av varor och tjänster ska ske i konkurrens, men att alla leverantörer ska ges lika konkurrensvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Alla leverantörer i Sverige ges inte lika konkurrensvillkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Stora och multinationella leverantörer gynnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Små och lokala leverantörer missgynnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft5"&gt;I konkurrenslagstiftningen i EU och i Sverige finns det två viktiga fundament. Det ena är att samarbete mellan företag är förbjudet om man har en viss storlek, och det andra är att man inte får missbruka en dominerande ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Den ekonomiska enhetens princip innebär ett kringgående av samarbetsförbudet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det sker en smygande privat oligopolisering av vårdmarknaden i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Konkurrensverket struntar i dessa bestämmelser inom vården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft5"&gt;Konkurrenslagen tillåter små företag att samarbeta utan att det strider mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Små företag kan bilda tillåtna karteller i samordnade anbud för att söka tackla de stora drakarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SKL, NOU och Konkurrensverket upplyser inte aktivt om denna möjlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;De upphandlande enheterna skriver undermåliga förfrågnings- underlag som missgynnar små företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft15"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;När det gäller upphandlingsrätten så skall det mest förmånliga anbudet vinna. Det mest förmånliga kan vara antingen det ekono- miskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till angivna utvärde- ringskriterier eller anbudet med det lägsta priset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Upphandlande enheter bryter konsekvent mot denna regel genom att godtyckligt blanda principerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Upphandlande enheter accepterar indirekt privat finansiering genom att anta dumpade anbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft6"&gt;Upphandlingsrätten meddelar att det är den upphandlande enheten som bestämmer om upphandling skall användas eller inte när det gäller samhällsservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Om en upphandlande enhet väljer att gå ut på offentlig upp- handling kan man skriva in krav på t.ex. personal- eller brukar- inflytande i förfrågningsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft5"&gt;Det är kommunen eller landstinget – den upphandlande enheten – som bestämmer om och när lagen om offentlig upphandling ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Det finns ingen skyldighet att handla upp vård i Sverige eller EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Den upphandlande enheten kan välja andra former för sam- arbetsavtal och bidragssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Det är en av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;kommunal-Sveriges&lt;/NOBR&gt; största myter att allt måste handlas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft6"&gt;Lagen om offentlig upphandling får enligt domstolspraxis inte användas som svepskäl för att bryta upp ett existerande avtal med en entreprenör som inte sagts upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft5"&gt;16. De upphandlande enheterna bryter mot denna rättspraxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Sociala hänsyn och sociala företag kan redan nu beredas utrymme i förfrågningsunderlaget vid offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allt beror på hur förfrågningsunderlaget är utformat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;SKL, NOU och Konkurrensverket försummar att upplysa om att sociala hänsyn är tillåtna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft6"&gt;Upphandlingsavtalet är ett tvåpartskontrakt som upprättas efter förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft15"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;De upphandlande enheterna ställer vinnande leverantör inför färdiga avtal utan förhandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Det skrivs för båda parter undermåliga upphandlingsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft5"&gt;Slutsatserna, enligt &lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Jönsson är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det handlas upp för mycket i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det handlas upp mer än vad både lagen och EU förutsatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Det sker en snabb utslagning av lokala småföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Svenskt offentligt kapital lämnar landet i snabb takt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Politiker och tjänstemän måste i grunden ompröva sin kompe- tens och ambition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;¾&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Nämnden för Offentlig Upphandling bör omedelbart avskaffas och konkurrensverkets myndighet väsentligt inskränkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kristian Viidas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft26"&gt;Kristian Viidas arbetar som projektledare på Konkurrensverket och berättade om ett nytt uppdrag inom vård och omsorg som man har fått från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft5"&gt;Det uppdrag som Konkurrensverket har fått handlar om att presentera en rapport som behandlar regelverk av betydelse för företag inom offentlig sektor med särskild inriktning på vård och omsorg. Det handlar om att man ska identifiera vilka inträdes- hinder som finns inom vård och omsorg och försöka få bort dem. Man ska också ge förslag till åtgärder enligt uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Konkurrensverket är en myndighet som enligt uppdraget arbetar för konsumenterna och för att skapa så mycket konsumentnytta som möjligt. Utgångspunkten är att konkurrens skapar konsu- mentnytta och fler företag skapar ökad konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att anknyta till &lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Jönssons inspel om Nämnden för Offentlig Upphandling, NOU, och att den bör avskaffas så för- klarade Kristian att NOU från och med den första september kommer att upphöra och inordnas i Konkurrensverket. NOUs nuvarande uppdrag kommer sannolikt att förändras, men på vilket sätt får man se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Kristian gjorde också en koppling till &lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Jönssons kommentar om att man inte behöver upphandla vård och omsorg och förklarade att det stämmer enligt &lt;NOBR&gt;EG-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Det stämmer dock inte enligt Lagen om offentlig upphandling. Enligt Lagen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft15"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;offentlig upphandling så ska även kundvalssystem upphandlas, som Kristian ser det. Som Kristian har tolkat lagen så är inte ens Vårdval Halland giltigt utan upphandling, men det är Kristians tolkning och inte Konkurrensverkets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;När det däremot gäller systemet med skolpeng så finns det en särlagstiftning i Skollagen som har tagit bort kravet på upphandling och istället gjort det förbjudet med upphandlingar. Ett sätt för vård och omsorg att komma runt problemet med upphandlingar kan vara att även här införa en särlagstiftning som tar bort kravet på upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Rapporten om inträdeshindren i vård och omsorg ska Kon- kurrensverket presentera den 1 juli. De största problemen som man har identifierat är framförallt att huvudmännen inte konkurrens- utsätter sin verksamhet över huvud taget. Även Lagen om offentlig upphandling och dess tillämpning är ett stort problemområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Catharina Tavakolinia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft57"&gt;Catharina Tavakolinia arbetar på Kavat Vård AB som är ”det lilla, nära och personliga alternativet till de stora etablerade vårdbolagen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft5"&gt;Från och med årsskiftet har Catharina startat Kavat Vård AB och anledningen är att den nya regeringen nu har gett en möjlighet för den äldre att själv välja vem man vill få sin vård av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Regeringen har uttalat en ambition om att alla äldre själva ska få välja hur de vill bo. I regeringsförklaringen nämns att ”den egna upplevelsen ska väga tungt vid biståndsbedömningen” och man talar också om en boendegaranti som ger den äldre rätt att bo i det boende hon själv vill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Med ett enkelt räkneexempel visade Catharina hur få timmar hemtjänst som krävs per dag för att komma upp i de kostnads- nivåer som motsvarar det särskilda boendet. Exemplet visade tyd- ligt att man snabbt kommer upp i samma kostnader för hemtjänst som för särskilt boende och med ambitionen att låta den äldre välja så bör fler flexibla boendeplatser skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Vid ett kundval bör det inte bara finnas en mångfald av aktörer, utan även en mångfald av alternativ för boenden. Catharina för- klarade att hennes egen far till exempel aldrig skulle vilja sitta på ett gruppboende eller vårdboende med den brist på integritet som är förknippad med dem idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft5"&gt;Som stöd för att skapa fler och flexibla äldreboendeplatser finns regeringens investeringsstöd som möjliggör nybyggnation och ombyggnation. Med en redovisad kostnadsbild kan kommunen också begränsa sitt ansar för vårdkostnaderna och till exempel låta vårdoperatören ta betalt av den äldre för mat och hyra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Catharina avslutade sin inledning med att förklara att det krävs en flexibilitet i boendet och bemanningen för att klara av omställ- ning till boende i alla nivåer av vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Kjell Lundin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft85"&gt;Kjell Lundin arbetar på utvecklingskansliet vid Stockholms läns landsting och berättade om vad som är på gång inom landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft5"&gt;I landstinget har man fattat ett beslut om att man vill ha mångfald i vården och i och med det har man sagt att man vill ha ett kund- valssystem, precis som i Halland. Kundvalssystemet kommer att starta den 1 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I Stockholm har man en så kallad utmaningsrätt, vilken innebär att vem som helst kan utmana landstinget om man tror sig kunna utföra vården bättre än landstinget. Det blir då en upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling och landstingets verksamhet konkurrensutsätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;När det däremot gäller kundvalet kommer det inte bli någon upphandling, utan en auktorisation utifrån fastställda krav. De entreprenörer som finns på marknaden, inklusive den egna verk- samheten, måste konkurrera om medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Kjell förklarade också att man har ett program där man aktivt arbetar för att försöka få den egna personalen att ta över verksam- heten, vilket det finns ett stort intresse för idag. År 1999 till 2002 så hade man ett motsvarande program som hette Konkurrens i vården. Under den perioden knoppade man av 163 enheter, via direktavtal eller upphandlingar, samtidigt som man sålde S:t Görans sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Det Kjell upplevde under förra programperioden var inte en rädsla för att knoppa av, utan det var vad som skulle hända efter tre år när det på nytt var dags för upphandling. Rädslan visade sig vara befogad, för i många fall vann sedan de stora aktörerna upphand- lingarna över de mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft15"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;Paneldebatt – dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Fritt val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Maria Palotai från ungerska seniorklubben och kommenterade modellen med ”fritt val” och att den inte fungerar i verkligheten. Hon förklarade också att det har funnits planer på att skapa ett rikstäckande ungerskt äldreboende, men att det är svårt med vård- pengarnas rörlighet och om en äldre person flyttar kan man inte räkna med att vårdpengarna kan skickas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Catharina Tavakolinia från Kavat Vård AB kommenterade pro- blemet med finansieringen och förklarade att man måste investera &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; miljoner i en verksamhet med &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; platser innan man har fått igång verksamheten så att de första fakturorna kan skickas. Det är en av faktorerna som begränsar nyetableringar just nu, vilket man kommer bort från med kundvalet i Stockholm år 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kjell Lundin från Stockholms läns landsting fick ordet och för- klarade att frågan huvudsakligen är kommunal och inte en lands- tingsfråga, men när det gäller landstinget så kan man få en tolftedel i kapitering, medan resten fås först vid besök av en patient.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Catharina Tavakolinia förklarade att den bästa lösningen vore en nationell äldrepeng, men att så länge det inte finns någon sådan så är det upp till varje kommun att sätta nivån på resurserna, vilket också styr hur fritt valet blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Särskilt stöd för avknoppning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Kent Edström ställde en fråga om ifall det är tillåtet att ha särskilda villkor för avknoppning, när det är ett stöd som utestänger andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Kristian Viidas från Konkurrensverket förklarade att han inte anser att man ska göra denna typ av särbehandling. Om man där- emot inför ett kundval så är det en annan sak. Man ska utgå från patienten eller brukaren och dennes val. Det handlar inte om före- tagens väl och konkurrenslagstiftningen är skriven utifrån hur kon- sumenten påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Catharina Tavakolinia ställde frågan om ifall det finns någon rättslig prövning om vad som är tillåtet när det handlar om sär- behandling av vissa företag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft15"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Kristian Viidas förklarade att han inte tror att konkurrensen blir bättre för att vissa företag ges särskilda villkor. Kundval och valfrihet är vad som ger den mångfald marknaden vill ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Anette Henriksson från landstinget Halland förklarade att man i vårdval Halland är med på samma villkor och att man inte gör någonting särskilt för dem som vill knoppa av i egen regi. Grunden är att det handlar om tillit och alla leverantörer ska gå in på samma villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Avknoppning eller utmaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft5"&gt;Björn Ljung från Praktikertjänst tydliggjorde att avknoppning egentligen inte finns längre. Det handlar numer om att man antingen utmanar sig själv eller någon annan i en landstingsdriven verksamhet. Regeringen talar om stöd till avknoppning samtidigt som det talas om utmaningar, vilket gör att begreppen ofta blandas ihop. Tidi- gare har en avknoppning inte följts av ett kundvalssystem, vilket har medfört att avknoppningen då har blivit en utmaning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Jönsson från Medicoop förklarade att han tror att mycket av upphandlingsproblematiken beror på obalanser i offent- lig ekonomi, vilket har medfört att man pressar leverantörerna. Det är också många politiker som gömmer sig bakom Lagen om offent- lig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft5"&gt;Kjell Lundin förklarade att det inom kundvalet i primärvården inte behövs någon upphandling eftersom man har sin auktorisation. I kundvalssystemet är det vårdpengen som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Kristian Viidas kommenterade de ofta krångliga förfrågnings- underlagen vid upphandlingar och att dessa tjänster som är kopp- lade till de krångliga förfrågningsunderlagen kanske inte borde upphandlas, även om det kanske inte är Konkurrensverkets inställ- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft5"&gt;Ola Johansson från Delegationen för mångfald ställde en fråga om ifall det finns delar inom hälso- och sjukvård där upphandlingar faktiskt är bra och kan leda till bättre pris och effektivare resurs- utnyttjande? Ett sätt som man kan se på det är när det gäller stora upphandlingar och stordriftsfördelar, men det kanske snarare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;SOU 2007:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;handlar om vilka delar av vårdpanoramat som är mest marknadslika och där en konkurrensutsättning kan driva fram ett nytänkande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;Kristian Viidas förklarade att mer marknadslika områden är fel benämning, för där marknaden verkligen ”får tala” är där man har kundval och en ständig kvalitetskonkurrens. När man upphandlar så är det konkurrens vid ett enda tillfälle och sedan är det närmast monopolmarknad för den som vunnit upphandlingen, menade Kristian. Områden där det finns stora stordriftsfördelar är typiskt sett mer lämpligt att upphandla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;Lagen om offentlig upphandling kontra Hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;Bo Olsson från Delegationen för mångfald ställde en fråga om hur man från Konkurrensverkets sida har arbetat när det gäller lagkolli- sioner, i detta fall mellan Hälso- och sjukvårdslagen och Lagen om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Björn Ljung tydliggjorde att paragraf fem i Hälso- och sjuk- vårdslagen säger att alla invånare har rätt till en egen vald läkare i allmänmedicin, vilket kolliderar med att Lagen om offentlig upp- handling säger att läkarna skall upphandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olov&lt;/NOBR&gt; Jönsson förklarade att Hälso- och sjukvårdslagen alltid är överordnad Konkurrenslagen och att rätten till kontinuitet väger tyngre än eventuella krav på upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft15"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337359x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p979 ft150"&gt;FÖR KARTLÄGGNINGEN Frågor till regioner/landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft14"&gt;Region/Landsting:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft14"&gt;Postadress:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft14"&gt;Adress till hemsida:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Enkäten besvaras av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft14"&gt;Namn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft14"&gt;Befattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;E-postadress:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft14"&gt;Telefon:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;FRÅGA 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft8"&gt;Har landstinget/regionen lagt ut någon av följande delar av hälso- och sjukvården på privat entreprenad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft98"&gt;(OBS – Tekniska tjänster, administrations- och servicetjänster ingår &lt;SPAN class="ft151"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;i undersökningen och &lt;SPAN class="ft151"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller tandvården)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Sjukhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Behandlingshem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Somatisk specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Psykiatri, socialpsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Komplementär/ Alternativ medicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Friskvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Ambulansverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Företagshälsovård – egen personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Annan verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Om annan verksamhet – ange vilken/vilka:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p988 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Om ni har ett register eller förteckning över landstingets/regionens aktuella privata entreprenader – bifoga en kopia med enkätsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Om det är möjligt – markera de entreprenader som lämnats till patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala små företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Om register saknas – ange exempel på aktuella entreprenader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337360x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p991 ft8"&gt;FRÅGA 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Har landstinget/regionen tecknat ramavtal med privata vårdgivare för någon av följande delar av hälso- och sjukvården?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft121"&gt;(OBS – Tekniska tjänster, administrations- och servicetjänster, tandvård ingår &lt;SPAN class="ft156"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;i enkäten)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Sjukhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Behandlingshem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Somatisk specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Psykiatri, socialpsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft121"&gt;OBS – separat primärvård, taxeläkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft121"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft121"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Komplementär/ Alternativ medicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Friskvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Ambulansverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Företagshälsovård – egen personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Annan verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Om annan verksamhet – ange vilken/vilka:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p993 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Om ni har ett register eller förteckning över landstingets/regionens aktuella privata entreprenader – bifoga en kopia med enkätsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Om det är möjligt – markera de entreprenader som lämnats till patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala små företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Om register saknas – ange exempel på aktuella entreprenader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337361x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p979 ft8"&gt;FRÅGA 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Bidrar landstinget/regionen genom bidrag, projektmedel eller på annat sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;till offentlig finansiering av privata vårdgivare i någon del av hälso- och sjukvården?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft121"&gt;(OBS – Tekniska tjänster, administrations- och servicetjänster, tandvård ingår &lt;SPAN class="ft156"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;i enkäten)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Sjukhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Behandlingshem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Somatisk specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Psykiatri, socialpsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft121"&gt;OBS – separat primärvård, taxeläkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft121"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft121"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Komplementär/ Alternativ medicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Friskvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Ambulansverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Företagshälsovård – egen personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Annan verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p987 ft14"&gt;Om annan verksamhet – ange vilken/vilka:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p988 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Om ni har ett register eller förteckning över landstingets/regionens aktuella privata entreprenader – bifoga en kopia med enkätsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Om det är möjligt – markera de entreprenader som lämnats till patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala små företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Om register saknas – ange exempel på aktuella entreprenader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337362x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p979 ft8"&gt;FRÅGA 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft8"&gt;Finns policydokument eller annat styrande dokument som markerar en strävan att engagera patientorganisationer, ideella organisationer, kooperativ eller lokala småföretag som vårdgivare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft14"&gt;Ja Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;Om det finns någon form av sådant styrdokument – bifoga en kopia!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft14"&gt;Ev. synpunkter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft8"&gt;FRÅGA 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft8"&gt;Görs vid upphandling någon värdering av huruvida avtalsparten är lokalt förankrad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft14"&gt;Ja Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;Om ja – hur går det till?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft8"&gt;FRÅGA 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft157"&gt;Görs vid upphandling någon värdering av huruvida avtalsparten är en vårdgivare utan privat vinstintresse, dvs är ett företag som återinvesterar ev. vinst i verksamheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft14"&gt;Ja Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft14"&gt;Om ja – hur går det till?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337363x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p979 ft8"&gt;FRÅGA 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft158"&gt;Finns former/system för uppföljning och jämförelse av medicinska vårdresultat när uppgifter inom hälso- och sjukvården lämnas till privata vårdgivare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft14"&gt;Ja Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;Om ja – hur går det till? Finns resultat att redovisa – bifoga iså fall!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;FRÅGA 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft8"&gt;Finns former/system för uppföljning och jämförelse av kvalitet i omhändertagande och bemötande när uppgifter inom hälso- och sjukvården lämnas till privata vårdgivare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft14"&gt;Ja Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft14"&gt;Om ja – hur går det till? Finns resultat att redovisa – bifoga iså fall!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft8"&gt;FRÅGA 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft159"&gt;Har till landstinget/regionen en efterfrågan av vård som specifikt betjänar skilda etniska, språkliga eller religiösa grupper?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft14"&gt;Efterfrågan finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft14"&gt;Vi har inte mött sådan efterfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;Ev. kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft23"&gt;Svaret och ev. bilagt material postas eller mailas till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft160"&gt;Delegationen för mångfald inom vård och omsorg (S 2006:02) Attention: Sara Freeman, 103 33 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; &lt;A href="mailto:sara.freeman@adm.ministry.se"&gt;sara.freeman@adm.ministry.se&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft23"&gt;Hemsida: www.sou.gov.se/godaexempel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337364x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1014 ft161"&gt;Enkät till organisationer och företag inom vård hälsa och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft162"&gt;Delegationen för mångfald inom vård och omsorg ska på regeringens uppdrag lyfta fram exempel på offentligt finansierad vård- och omsorgsverksamhet som drivs av idéburna organisationer eller små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft163"&gt;Nutek bedriver inom ramen för Framtiden Näringsliv projektet ”Vård och omsorg – en framtidsbransch” med syftet att undersöka och stärka sektorns konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft164"&gt;En viktig del av de båda projektet är att kartlägga de idéburna organisationernas och de små företagens betydelse för vård- och omsorgssektorn. Utifrån denna kunskap skall vi sedan belysa sektorns villkor samt de problem och hinder som verksamheterna möter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft162"&gt;Denna enkätundersökning är en del i detta arbete och utförs gemensamt av Delegationen för mångfald inom vård och omsorg och Nutek. Enkäten omfattar 16 frågor och tar ca 10 minuter att besvara. Ditt deltagande är viktigt och vi är tacksamma att du bidrar med ditt svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft165"&gt;Ange dina / din organisations uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft162"&gt;Företagets / verksamhetens namn &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337364xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft162"&gt;Organisationsnummer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft162"&gt;Postadress&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft162"&gt;Adress till hemsida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft162"&gt;Kontaktperson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft162"&gt;Kontaktpersonens &lt;NOBR&gt;e-postadress&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft162"&gt;Kontaktpersonens telefonnummer &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337364xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft165"&gt;Ange företagets organisationsform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft162"&gt;Endast ett alternativ är möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft162"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Ekonomisk förening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Ideell förening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Registrerat trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft162"&gt;Enskild firma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft5"&gt;1 (5)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337365x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1028 ft165"&gt;Ange verksamhetens huvudområde/n &lt;SPAN class="ft162"&gt;Flera alternativ är möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Äldreomsorg eller annan kommunal omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att de är verksamma inom Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft165"&gt;Ange de områden inom hälso- och sjukvård där ni är verksamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft162"&gt;Flera alternativ är möjliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;Sjukhus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Specialistvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Rehabilitering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Ambulansverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Komplementär/alternativ medicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Friskvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Företagshälsovård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annan verksamhet - ange vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att de är verksamma inom Äldreomsorg eller annan kommunal omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft165"&gt;Ange de områden inom äldreomsorg eller annan kommunal omsorg där ni är verksamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft162"&gt;Flera alternativ är möjliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft162"&gt;Särskilt boende för äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Annat äldreboende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Hemtjänst för äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Dagverksamhet, sociala insatser för äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Vård/omsorg med boende för funktionshindrade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Vård med boende för vuxna missbrukare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Öppna sociala insatser för funktionshindrade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Öppna sociala insatser för missbrukare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Sociala insatser för barn och unga (ej barnomsorg)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft5"&gt;2 (5)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337366x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1039 ft162"&gt;Annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annan verksamhet - ange vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft165"&gt;Uppskatta andelen av verksamhetens totala intäkter som kommer från tjänster som har offentlig finansiering från stat, landsting eller kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft167"&gt;Ingen offentlig finansiering &lt;NOBR&gt;1-24&lt;/NOBR&gt; % &lt;NOBR&gt;25-49&lt;/NOBR&gt; % &lt;NOBR&gt;50-74&lt;/NOBR&gt; % &lt;NOBR&gt;75-100&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att de har offentlig finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft165"&gt;I vilka former har verksamheten offentlig finansiering? &lt;SPAN class="ft162"&gt;Flera alternativ är möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft162"&gt;Entreprenadavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft162"&gt;Per besök/plats (ramavtal eller motsvarande)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft162"&gt;Projektbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft162"&gt;Öppet verksamhets- eller organisationsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft162"&gt;Annan form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annan form - ange vilken/vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft165"&gt;I vilken form har verksamheten eventuell annan, icke offentlig, finansiering? &lt;SPAN class="ft162"&gt;Flera alternativ är möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft162"&gt;Ingen &lt;NOBR&gt;icke-offentlig&lt;/NOBR&gt; finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Försäkringsintäkter från enskilda personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Försäkringsintäkter från företag/organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Gåvor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Medlemsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft162"&gt;Annan form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annan form - ange vilken/vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft5"&gt;3 (5)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337367x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1028 ft165"&gt;Ange antalet årsanställda enligt senaste årsbokslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;1-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;5-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;20-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;50-99&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft168"&gt;&lt;NOBR&gt;100-199&lt;/NOBR&gt; fler än 200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft165"&gt;Ange omsättning enligt senaste årsbokslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft169"&gt;mindre än 500 000 kronor 500 000 till 1 miljon kronor 1 till 5 miljoner kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft162"&gt;5 till 10 miljoner kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft170"&gt;10 till 100 miljoner kronor mer än 100 miljoner kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft165"&gt;Genererade verksamheten ett överskott det senaste verksamhetsåret?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att de hade ett överskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft165"&gt;Hur har detta överskott huvudsakligen disponerats?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft162"&gt;Överskottet har behållits i verksamheten för att utöka det egna kapitalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft162"&gt;Överskottet har investerats i lokaler, utrustning, kompetens- och/eller metodutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft162"&gt;Överskottet har delats ut som lön eller annan ersättning till personal och ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft162"&gt;Överskottet har delats ut som vinst till ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annat - ange vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft5"&gt;4 (5)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337368x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1028 ft165"&gt;Förekommer frivilliga arbetsinsatser i verksamheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att det förekom frivilliga arbetsinsatser i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft165"&gt;Ange den uppskattade tidsmässiga omfattningen av de frivilliga arbetsinsatserna som andel av den totala arbetstiden i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;1-25&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;26-50&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;51-75&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;76-100&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft166"&gt;Fråga till dem som angivit att det förekom frivilliga arbetsinsatser i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft171"&gt;I vilken omfattning rekryteras de personer som bidrar med frivilliga arbetsinsatser från en medlems- eller intressekrets med anknytning till verksamheten? Utgå från din egen personliga bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft162"&gt;Ingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;1-25&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;26-50&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;51-75&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft162"&gt;&lt;NOBR&gt;76-100&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft165"&gt;Verksamheter eller företag kan vara helt fristående eller ha en eller flera huvudmän eller ägare. Vad är huvudmännens/ägarnas idémässiga utgångspunkt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Brukar- eller patientgrupps intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Etnisk grupps intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Lokal utveckling eller överlevnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft162"&gt;Humanitär organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Religiös organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Komplementär eller alternativ vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Egen verksamhetsidé (nya arbetsformer, ledning, delaktighet etc)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft162"&gt;Ekonomisk vinst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft162"&gt;Om annan utgångspunkt - ange vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft5"&gt;5 (5)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;P class="p1064 ft8"&gt;Bilaga till enkäten till företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft172"&gt;Huvudmännens idémässiga utgångspunkt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td198"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td200"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Handels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;Enskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td203"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;tros-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;samfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Brukar- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td215"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;24 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;32 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;patientgrupps intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Etnisk grupps intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td205"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td206"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td207"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td211"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td215"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Lokal utveckling eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td205"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td209"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td211"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;överlevnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td215"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Humanitär organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Religiös organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p1068 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;48 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Komplementär eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td205"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td209"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td211"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;alternativ vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td215"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Egen verksamhetsidé&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td207"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td203"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;(nya arbetsformer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;41 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;48 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td207"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;38 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;57 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;ledning, delaktighet etc)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Ekonomisk vinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft36"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p1066 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1069 ft172"&gt;Omsättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td221"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td226"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td227"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Handels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td228"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;Enskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td229"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;trossamfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;mindre än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td238"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td239"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td240"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td241"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td242"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td243"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td244"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;500 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td240"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td243"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td244"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;63 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td229"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td230"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td231"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;0,5 till 1 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td241"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td242"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td235"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td236"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;1 till 5 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;24 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;48 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;39 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td235"&gt;&lt;P class="p1070 ft37"&gt;44 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;5 till 10 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;18 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;22 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td235"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;10 till 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;38 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;45 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td241"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;23 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;63 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td242"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;56 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td244"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td235"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td236"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;mer än 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td238"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td239"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td240"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td241"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td242"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td235"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td236"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td235"&gt;&lt;P class="p1070 ft36"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td229"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td230"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td231"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td232"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p1066 ft36"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1064 ft172"&gt;Överskott i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td136"&gt;&lt;P class="p869 ft3"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td163"&gt;&lt;P class="p867 ft3"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td246"&gt;&lt;P class="p870 ft16"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Handels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Enskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td245"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td246"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td245"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;trossamfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td246"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-bolag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;69%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;55%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;46%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;78%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft37"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;45%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;54%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;47%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft37"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p36 ft36"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;P class="p35 ft36"&gt;Ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td245"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td246"&gt;&lt;P class="p284 ft36"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p36 ft36"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1071 ft172"&gt;Hur överskottet används&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td247"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td250"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td251"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Handels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td252"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;Enskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;tros-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td257"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td259"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;samfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Överskottet har behållits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;i verksamheten för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;38 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;36 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;58 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;40 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td257"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;40 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;utöka det egna kapitalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Överskottet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td257"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;investerats i lokaler,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;44 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;43 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;42 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;42 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;60 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;40 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;utrustning, kompetens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td257"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft44"&gt;och/eller metodutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Överskottet har delats ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;som lön eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;ersättning till personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td204"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td255"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td208"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td257"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;och ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td253"&gt;&lt;P class="p801 ft37"&gt;Överskottet har delats ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td204"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td254"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p36 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td208"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td256"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td257"&gt;&lt;P class="p1066 ft37"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td258"&gt;&lt;P class="p1067 ft37"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft174"&gt;som vinst till ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td213"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td261"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td217"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td262"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td263"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td261"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td220"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p1066 ft36"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td259"&gt;&lt;P class="p801 ft36"&gt;Ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p39 ft36"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1066 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p1067 ft36"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1072 ft172"&gt;Huvudsaklig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td248"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td252"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Ideell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td267"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Registrerat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Handels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td198"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;Enskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td268"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td270"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;tros-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td240"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td207"&gt;&lt;P class="p987 ft3"&gt;firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td271"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td273"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;samfund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p684 ft44"&gt;Hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td254"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;61,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td258"&gt;&lt;P class="p1073 ft44"&gt;63,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;43,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;52%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td270"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;70,6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td240"&gt;&lt;P class="p1073 ft44"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;88,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td271"&gt;&lt;P class="p1074 ft44"&gt;sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p1074 ft44"&gt;Äldreomsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td270"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td240"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td207"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p684 ft44"&gt;eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td254"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;50,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td258"&gt;&lt;P class="p1073 ft44"&gt;48,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;65,2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;56%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td270"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;52,9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td240"&gt;&lt;P class="p1073 ft44"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p685 ft44"&gt;29,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td268"&gt;&lt;P class="p684 ft177"&gt;kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td254"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td258"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td211"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td270"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td269"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td240"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td207"&gt;&lt;P class="p35 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td271"&gt;&lt;P class="p1074 ft44"&gt;omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td273"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p35 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td271"&gt;&lt;P class="p36 ft36"&gt;Svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td260"&gt;&lt;P class="p685 ft67"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td264"&gt;&lt;P class="p1073 ft67"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td272"&gt;&lt;P class="p685 ft67"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p685 ft67"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td273"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td272"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p1073 ft67"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td216"&gt;&lt;P class="p1073 ft67"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td271"&gt;&lt;P class="p36 ft36"&gt;Ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p1073 ft67"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p685 ft67"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td273"&gt;&lt;P class="p685 ft67"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p685 ft36"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p1073 ft36"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft179"&gt;Anmärkning: På denna fråga har det varit möjligt att ange flera alternativ varför summan blir mer än 100 procent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337371x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Statens offentliga utredningar 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft180"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1076 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Telefonförsäljning. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Från socialbidrag till arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Bilaga. Fördjupningsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Lättläst. Sammanfattning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Trafikinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft63"&gt;– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Målsägandebiträdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft63"&gt;Ett aktivt stöd i rättsprocessen. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Den nya inskrivningsmyndigheten. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Nya förutsättningar för ekobrotts- bekämpning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Svenskan i världen. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Regional utveckling och regional samhällsorganisation. Fi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Hälso- och sjukvården. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft63"&gt;Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft63"&gt;Rapport nr 2: Måste man ha tur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft63"&gt;Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft63"&gt;Rapport nr 3:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft63"&gt;Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft63"&gt;Rapport nr 4:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft63"&gt;Unga vuxna på bolånemarknaden. M.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1094 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft63"&gt;Idébok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft63"&gt;Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébok för chefer och strateger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft63"&gt;Metodbok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft63"&gt;JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Friskare tänder – till rimliga kostnader. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;GMO-skador&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i naturen och Miljöbalkens försäkringar. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Veterinär fältverksamhet i nya former. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Plats för tillväxt? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Alternativ tvistlösning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Auktorisation av patentombud. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Tydliga mål och kunskapskrav i grund- skolan. Förslag till nytt mål- och uppfölj- ningssystem. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Hur tillämpas expropriationslagens ersättningsbestämmelser? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Tillväxt genom turistnäringen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Släpvagnskörning med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-körkort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft63"&gt;– när kan de nya &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; börja tillämpas? N.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;P class="p1108 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Flyttning och pendling i Sverige. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Vård med omsorg – möjligheter och hinder. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337373x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Statens offentliga utredningar 2007&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft180"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft16"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft63"&gt;Föräldraskap vid assisterad befrukning. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft63"&gt;Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft63"&gt;Målsägandebiträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft63"&gt;Ett aktivt stöd i rättsprocessen. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft63"&gt;Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft63"&gt;Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft63"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys. Del 1+2. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft63"&gt;Alternativ tvistlösning. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft63"&gt;Hur tillämpas expropriationslagens ersätt- ningsbestämmelser? [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft63"&gt;Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft16"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft63"&gt;Svenskan i världen. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft16"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft63"&gt;Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft16"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft63"&gt;Från socialbidrag till arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Bilaga. Fördjupningsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Lättläst. Sammanfattning. [2]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft63"&gt;Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. [16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft63"&gt;Friskare tänder – till rimliga kostnader. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft63"&gt;Vård med omsorg – möjligheter och hinder. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft16"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft63"&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft63"&gt;Regional utveckling och regional samhälls- organisation. [11]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft63"&gt;Hälso- och sjukvården. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft63"&gt;Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relationer. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft63"&gt;Genomförande av tredje penningtvätts- direktivet. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft63"&gt;Plats för tillväxt? [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft63"&gt;Flyttning och pendling i Sverige. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft16"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft63"&gt;Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljnings- system. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft63"&gt;Två nya statliga specialskolor. + Lättläst+ Daisy. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft16"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft63"&gt;Telefonförsäljning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft63"&gt;Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft63"&gt;Veterinär fältverksamhet i nya former. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft63"&gt;Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. + Bilagedel. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft16"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft63"&gt;Den nya inskrivningsmyndigheten. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft63"&gt;Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft63"&gt;Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det. Rapport nr 2:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft63"&gt;Måste man ha tur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft63"&gt;Studier av yngre på bostadsmarknaden &lt;SPAN class="ft185"&gt;i svenska städer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft185"&gt;Rapport nr 3:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft185"&gt;Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft185"&gt;Rapport nr 4:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft186"&gt;Unga vuxna på bolånemarknaden. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;GMO-skador&lt;/NOBR&gt; i naturen och Miljöbalkens försäkringar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GVB337/GVB337374x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft63"&gt;Trafikinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft63"&gt;– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft63"&gt;Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft184"&gt;Auktorisation av patentombud. [27] Tillväxt genom turistnäringen. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft63"&gt;Släpvagnskörning med &lt;NOBR&gt;B-körkort&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft63"&gt;– när kan de nya &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; börja tillämpas? [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft16"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft63"&gt;Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft63"&gt;Idébok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft63"&gt;Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébokför chefer och strateger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft63"&gt;Metodbok:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft63"&gt;JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. [15]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GVB337</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2007__37.pdf</filnamn>
<filstorlek>3464479</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vård med omsorg - möjligheter och hinder</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8AAAB2AC-504A-4DEC-83C1-F8F533303C22</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>