2420433GVB321200721sousouStatens offentliga utredningar 2007:21Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar2102008-01-01 00:00:002015-09-08 11:48:242008-01-01 00:00:00GMO-skador i naturen och Miljöbalkens försäkringartitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB321/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GVB321https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB321
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>GMO-skador i naturen och Miljöbalkens försäkringar</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 263px 0px 142px 147px;padding: 0px;border: none;width: 647px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 647px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 383px;padding: 0px;border:none;width: 264px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:620px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 595px 0px 176px 149px;padding: 0px;border: none;width: 645px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 335px 76px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 409px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 438px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #tx1 {position:absolute;top:434px;left:215px;width:200px;height:204px;}
#page_35 #tx2 {position:absolute;top:644px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_35 #tx3 {position:absolute;top:792px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 80px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 254px 0px 785px 196px;padding: 0px;border: none;width: 598px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:305px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:305px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:449px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:293px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:293px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 254px 0px 779px 185px;padding: 0px;border: none;width: 609px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:1px;z-index:-1;width:480px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:480px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:525px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:227px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:413px;height:227px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:37px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:413px;height:37px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:470px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:126px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:126px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:542px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 254px 0px 845px 251px;padding: 0px;border: none;width: 543px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:411px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:397px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:411px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 97px 87px;padding: 0px;border: none;width: 707px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:681px;height:931px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:681px;height:931px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 94px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 95px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 106px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 99px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 97px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 496px 87px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 113px 0px 303px 87px;padding: 0px;border: none;width: 620px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 106px 0px 306px 87px;padding: 0px;border: none;width: 619px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 210px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 366px;overflow: hidden;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 202px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 607px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:661px;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:458px;height:661px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 37px 'Arial';line-height: 42px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft14{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft23{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft26{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft27{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft28{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft32{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft33{font: 16px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft36{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft40{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft41{font: 16px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 18px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft44{font: 25px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft45{font: 19px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft49{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft52{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft54{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft57{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft59{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft60{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft61{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft64{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft66{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft67{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft68{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft72{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft73{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft75{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft76{font: 8px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft77{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 14px;}
.ft79{font: 10px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 13px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft81{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft82{font: 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft85{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft86{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft89{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft90{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft91{font: 14px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft92{font: 14px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft93{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft97{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft98{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft102{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft103{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft105{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft106{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft107{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft108{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft109{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft111{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft112{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 479px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 529px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 508px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -41px;}
.p47{text-align: center;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: center;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 355px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 400px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 188px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 212px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 212px;padding-right: 308px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 212px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 231px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 250px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 121px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 101px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 13px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: right;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 434px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 202px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 377px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 681px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 333px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p410{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 289px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p496{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p523{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p525{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p537{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 569px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p554{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: right;padding-right: 243px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 394px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 407px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 425px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p715{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: center;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p757{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 268px;padding-right: 342px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 368px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 379px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 398px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 297px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: right;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 350px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 401px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p834{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p835{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p847{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 553px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 553px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 537px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 537px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 507px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 58px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 53px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 16px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 54px;}
.tr15{height: 31px;}
.tr16{height: 27px;}
.tr17{height: 49px;}
.tr18{height: 20px;}
.tr19{height: 50px;}
.tr20{height: 30px;}
.tr21{height: 25px;}
.tr22{height: 26px;}
.tr23{height: 60px;}
.tr24{height: 24px;}
.tr25{height: 23px;}
.tr26{height: 34px;}
.tr27{height: 33px;}
.tr28{height: 32px;}
.tr29{height: 9px;}
.tr30{height: 5px;}
.tr31{height: 7px;}
.tr32{height: 15px;}
.tr33{height: 2px;}
.tr34{height: 3px;}
.tr35{height: 13px;}
.tr36{height: 12px;}
.tr37{height: 1px;}
.t0{width: 415px;margin-top: 103px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t2{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 382px;margin-left: 34px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 340px;margin-left: 76px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 340px;margin-left: 75px;margin-top: 3px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 381px;margin-left: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 415px;margin-top: 141px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 415px;margin-top: 25px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 25px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-top: 25px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t21{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-top: 20px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t23{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t24{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 200px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 491px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 44px;font: 1px 'Arial';}
.t30{width: 392px;margin-left: 90px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 487px;margin-left: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t32{width: 481px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t33{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t34{width: 431px;margin-left: 75px;margin-top: 66px;font: 16px 'Arial';}
.t35{width: 414px;margin-left: 75px;margin-top: 63px;font: 16px 'Arial';}
.t36{width: 681px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 681px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 620px;font: 9px 'Arial';}
.t39{width: 619px;font: 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB3211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen</P>
<P class="p1 ft0">och Miljöbalkens försäkringar</P>
<P class="p2 ft1">Slutbetänkande av Miljöansvarsutredningen</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft2">SOU 2007:21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p7 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p9 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p10 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p4 ft3">Stockholm 2007</P>
<P class="p10 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-22723-7</NOBR></P>
<P class="p4 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft6">Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet, Andreas Carlgren</P>
<P class="p12 ft7">Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 18 november 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG, här- efter benämnt miljöansvarsdirektivet, skulle genomföras i svensk rätt och att göra en översyn av miljöskadeförsäkringen och sane- ringsförsäkringen.</P>
<P class="p13 ft7">Dåvarande miljöministern, statsrådet Lena Sommestad förord- nade samma dag generaldirektören Jörgen Qviström som särskild utredare för detta uppdrag.</P>
<P class="p14 ft7">Utredarens uppdrag har därefter utökats genom tilläggsdirektiv till att även omfatta en analys av i vilken utsträckning gällande regelverk och bestämmelserna i miljöansvarsdirektivet ger möjlig- het att ställa krav på avhjälpande åtgärder vid skador på den biolo- giska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer och vilka möjligheter det finns att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden, särskilt skador orsakade av genetiskt modifierade organismer, och om ytterligare möjligheter att ställa sådana krav kan behövas för att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön. I delbetänkandet Ett utvidgat miljöansvar (SOU 2006:39) lämnades bl.a. förslag till hur miljöansvarsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt. I detta slutbetänkande redovisas de åter- stående delarna av utredningsuppdraget.</P>
<P class="p15 ft7">Följande experter har deltagit i utredningen inför detta betänkande: Från och med den 15 april 2005 departementssekre- teraren Petra Andersson, Näringsdepartementet, advokaten Mårten Bengtsson, Advokatfirman Åberg & Co AB, departementssekrete- raren Karin Berkestad, Miljödepartementet, docenten Jan Darpö, Uppsala universitet, miljöhandläggaren Per Gullbring, Länssty- relsen i Hallands län, docenten och ämnessakkunniga Malou Larsson, Stockholms universitet, numera Finansdepartementet, miljöhandläggaren Birgitta Swahn, Länsstyrelsen i Stockholms län,</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p16 ft7">professorn Harald Ullman, Linköpings universitet. Från och med den 3 oktober 2005 förordnades försäkringsjuristen Inga Britt Höök, Willis AB, juristen Rikard Janson, Naturvårdsverket, förbundsjuristen Staffan Moberg, Försäkringsförbundet, juristen Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv, miljöjuristen Anna Tiberg, Lantbrukarnas Riksförbund. Från och med den 2 maj 2006 förordnades f.d. justitierådet Bertil Bengtsson och från och med den 20 juni 2006 förordnades fil.dr. Jenny Andersson, Statens jordbruksverk, kanslirådet Stefan Källman, Jordbruksdeparte- mentet, departementssekreteraren Sofia Medin, Näringsdeparte- mentet, departementssekreteraren Daniel Paska, Miljödeparte- mentet och biologen Mark Marissink, Naturvårdsverket. Nicklas Skår entledigades på egen begäran med verkan fr.o.m. den 27 mars 2006 och Petra Andersson entledigades fr.o.m. den 15 maj 2006.</P>
<P class="p17 ft7">Hovrättsassessorn Susanne Allgårdh Calderón förordnades fr.o.m. den 1 januari 2005 som sekreterare i utredningen.</P>
<P class="p18 ft7">Textredigering och layout har utförts av kanslisekreterare Gunilla Malmqvist, FA, kommittéservice.</P>
<P class="p19 ft7">Utredningen har antagit namnet Miljöansvarsutredningen.</P>
<P class="p18 ft7">Jag överlämnar härmed slutbetänkandet <NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar (SOU 2007:21).</P>
<P class="p20 ft7">Experterna i utredningen har aktivt deltagit i arbetet med detta betänkande. Betänkandet har därför utformats i <NOBR>vi-form.</NOBR> Detta innebär inte att samtliga experter i alla delar står bakom de slutsatser som redovisas i betänkandet. Jag är ensam ansvarig för de överväganden och förslag som betänkandet innehåller. Två experter har avgett särskilda yttranden, som fogas till betänkandet.</P>
<P class="p3 ft7">Stockholm i april 2007</P>
<P class="p21 ft7">Jörgen Qviström</P>
<P class="p22 ft7">/Susanne Allgårdh Calderón</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><P class="p23 ft9">Förkortningar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p24 ft9">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td0"><P class="p23 ft9">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft9">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><P class="p23 ft10">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p24 ft9">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td0"><P class="p23 ft9">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft9">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft9">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p25 ft9">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p24 ft9">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft12">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p25 ft13">Utredningens direktiv..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft9">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p23 ft12">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p25 ft13">Delbetänkandet ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft9">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p23 ft12">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p25 ft12">Utredningsarbetet med slutbetänkandet................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft9">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p23 ft12">1.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p25 ft13">Betänkandets innehåll..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft9">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p26 ft9">Del A</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p27 ft9"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft9">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p25 ft9">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><P class="p25 ft9">modifierade organismer ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p24 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft12">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p25 ft13">Bevarande av biologisk mångfald ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p25 ft9">2.1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p23 ft13">Inledning .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p24 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td4"><P class="p25 ft12">2.1.2 Definitionen av biologisk mångfald ............................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p25 ft9">2.1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p23 ft12">De svenska miljökvalitetsmålen...................................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p23 ft12">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p25 ft12">Vad är en genetiskt modifierad organism? .............................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft9">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p25 ft9">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p23 ft13">Allmän bakgrund ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p24 ft9">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p25 ft9">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p23 ft13">Legala definitioner ........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td4"><P class="p25 ft9">2.2.3 Genteknik i förhållande till andra tekniker.................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td5"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr10 td1"><P class="p24 ft14">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p28 ft9"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Vilka bestämmelser gäller för hanteringen av genetiskt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td9"><P class="p29 ft13">modifierade organismer?..........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td1"><P class="p24 ft17">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p29 ft9">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p30 ft13">Allmän bakgrund...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p24 ft9">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p29 ft9">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p30 ft13">Bestämmelser inom EU................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p29 ft9">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p30 ft13">Svensk lagstiftning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p24 ft9">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><P class="p29 ft9">2.3.4 Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till 1992</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p30 ft12">års konvention om biologisk mångfald .......................</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p24 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td8"><P class="p24 ft9">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td9"><P class="p29 ft9">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska</P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p29 ft9">mångfalden orsakade av genetiskt modifierade</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p29 ft9">organismer.................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p24 ft9">71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft9"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft16">Hur kan genetiskt modifierade organismer orsaka en</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft13">skada på den biologiska mångfalden?......................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p24 ft12">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p23 ft13">3.1.1 Genspridning.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">72</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft19"><SPAN class="ft12">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft18">Vilken kunskap finns om de ekologiska effekterna vid spridning av genetiskt modifierade</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p33 ft13">organismer? ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p23 ft9">3.1.3 Faktorer som kan leda till skada på biologisk</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p33 ft13">mångfald ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">75</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft9"><SPAN class="ft12">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft20">Introduktion av främmande arter och genotyper</SPAN></P>
<P class="p35 ft9">– verksamhet med liknande risker som genetiskt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td14"><P class="p23 ft13">modifierade organismer ................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p24 ft12">78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft22"><SPAN class="ft12">3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Vilka risker finns för att det uppkommer skador på den biologiska mångfalden vid användning av genetiskt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p37 ft13">modifierade organismer?..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p37 ft9">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p38 ft13">Spridningsrisken............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft12">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p37 ft9">3.2.2 Vilka genetiskt modifierade organismer är</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft12">aktuella i ett <NOBR>25-årsperspektiv.......................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft12">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p24 ft12">3.3 När föreligger en skada på den biologiska mångfalden..........</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p24 ft12">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p37 ft9">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p38 ft13">Allmänt ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft12">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p37 ft9">3.3.2 Skada på biologisk mångfald enligt</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p24 ft12">miljöansvarsdirektivet...................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft12">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><P class="p24 ft9">3.3.3 Skada på biologisk mångfald enligt miljöbalken .........</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft12">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p24 ft12">3.4 Allmänt om avhjälpandeansvaret.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p24 ft12">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p37 ft9">3.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft12">Avhjälpandeansvar enligt miljöbalken .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p37 ft9">3.4.2</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p39 ft19">Avhjälpandeansvar enligt EU:s</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft12">miljöansvarsdirektiv ......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft12">89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft14">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td9"><P class="p23 ft23">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p24 ft23">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p23 ft9">3.5</P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p41 ft12">Hur avhjälps en skada på den biologiska mångfalden?..........</P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p42 ft9">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p23 ft9">3.6</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p41 ft13">Sammanfattande överväganden och förslag ...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft9">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td19"><P class="p23 ft9">4</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p41 ft9">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den</P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p41 ft9">biologiska mångfalden ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p42 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td19"><P class="p23 ft9">4.1</P></TD>
<TD class="tr15 td20"><P class="p41 ft13">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td18"><P class="p42 ft9">101</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft12">4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Möjligheten att kräva skadestånd för skador på den</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td21"><P class="p23 ft13">biologiska mångfalden ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p24 ft12">101</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft9"><SPAN class="ft12">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Möjligheten enligt gällande rätt att kräva skadestånd för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p25 ft12">skador orsakade av genetiskt modifierade organismer ........</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p25 ft9">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft13">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft12">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p25 ft9">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">”Biotekniska organismer” ..........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p25 ft9">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">Skadestånd enligt miljöbalken ...................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p25 ft12">4.3.4 Allmänna, icke lagfästa principer...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft12">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p25 ft12">4.3.5 Skadestånd på grund av vållande................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p25 ft9">4.3.6 Ansvarets fördelning mellan tillverkare och</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft12">skadeståndsansvariga enligt 32 kap. miljöbalken ......</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft12">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td1"><P class="p24 ft12">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td23"><P class="p25 ft13">Bevisregler vid miljöskada .....................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p45 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p25 ft9">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft13">Bevisbörda...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p25 ft9">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">Beviskrav avseende orsakssambandet........................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p25 ft9">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft13">Slutsats.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft12">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td1"><P class="p24 ft12">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td23"><P class="p25 ft13">Skador i samband vid transport.............................................</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p45 ft12">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft12">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p25 ft13">Miljöskadeförsäkring .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p45 ft12">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft12">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p25 ft13">Sammanfattande synpunkter.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p45 ft12">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p25 ft9">4.7.1 Omfattas skada på den biologiska mångfalden av</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft13">reglerna i 32 kap.? .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p25 ft9">4.7.2 Omfattas verksamhet med genetiskt modifierade</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">organismer av 32 kap. miljöbalken?...........................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft12">119</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft12"><SPAN class="ft12">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft25">Tillämpligheten av 32 kap. 3 § p. 8 på annan verksamhet som kan orsaka störningar genom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td26"><P class="p23 ft12">införande av främmande arter och genotyper...........</P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p24 ft12">121</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft9"><SPAN class="ft12">4.8</SPAN><SPAN class="ft24">Behövs ytterligare möjligheter till skadestånd för skador</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td21"><P class="p23 ft13">på den biologiska mångfalden ...............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p24 ft12">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p23 ft9">4.8.1</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft12">Skador enligt det vidare skadebegreppet...................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft12">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><P class="p23 ft9">4.8.2</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft13">Miljövärdesersättning .................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft12">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td27"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p24 ft14">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2007:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p47 ft19">Del B</P></TD>
<TD class="tr18 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p48 ft9">Miljöbalkens försäkringar</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft9">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p49 ft9">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring...............</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p24 ft9">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p23 ft12">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p49 ft13">Utredningsbehovet.................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p24 ft9">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p49 ft13">Bakgrund.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p49 ft13">Gemensamma bestämmelser .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p49 ft9">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p30 ft13">Betalningsskyldighet...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p24 ft9">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p49 ft9">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p30 ft13">Försäkringsgivare........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p24 ft9">135</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft9"><SPAN class="ft12">5.4</SPAN><SPAN class="ft16">Försäkringarnas nuvarande administration enligt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p38 ft12">Betalarföreningen ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p38 ft19">Närmare om Miljöskadeförsäkringen ...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p24 ft12">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p38 ft9">5.5.1 Förutsättningar enligt 33 kap. miljöbalken ...............</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p49 ft9">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p38 ft13">Försäkringsvillkor .......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft13">Tillämpning .................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p38 ft12">Närmare om saneringsförsäkringen ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p24 ft12">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.6.1</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft13">Syfte .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p38 ft19">5.6.2 Vad omfattas av saneringsförsäkringen? ...................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.6.3</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft13">Tillämpning .................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p38 ft12">Frågornas tidigare behandling ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p24 ft12">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.7.1</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft12">Miljöskadeutredningen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p49 ft9">5.7.2</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p38 ft12">Miljöskyddsutredningen.............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.7.3</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft12">Miljöskadefondutredningen .......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p49 ft9">5.7.4 Prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p38 ft13">talet ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.7.5</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft12">Miljöskadeförsäkringsutredningen ............................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.7.6</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft12">Miljöbalksutredningen................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p49 ft9">5.7.7</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p38 ft12">Prop. 1997/98:45, Miljöbalk.......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td35"><P class="p38 ft12">5.8 Synpunkter på det rådande systemet ....................................</P></TD>
<TD class="tr16 td33"><P class="p24 ft12">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p38 ft19">5.8.1 Sammanställning av in- och utbetalade medel...........</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.8.2</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft13">Försäkringssystemet ...................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p49 ft9">5.8.3</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p38 ft12">Miljöskadeförsäkringen ..............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft12">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p49 ft9">5.8.4</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p38 ft13">Saneringsförsäkringen.................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p24 ft12">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft12">5.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p38 ft12">Vilka alternativ finns? ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p24 ft12">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td28"><P class="p23 ft14">8</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr19 td34"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:21 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p51 ft9">5.9.1</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p30 ft9">Komplement/alternativ till ansvarsförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">vid insolvenssituationer..............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td39"><P class="p51 ft9">5.9.2 Kompensation även i avsaknad av</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p30 ft13">skadeståndsansvar.......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p24 ft9">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td39"><P class="p51 ft9">5.9.3 Sammanfattande synpunkter på redovisade</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">alternativ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft12">5.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft12">Effekter till följd av miljöansvarsdirektivet..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p23 ft9">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td39"><P class="p51 ft9">Överväganden och förslag..........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p24 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p23 ft9">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td39"><P class="p51 ft13">Utredningsuppdraget.............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p24 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft13">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft12">Miljöskadeförsäkringens ersättningsregler...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p51 ft9">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p30 ft12">Ersättning till näringsidkare.......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p24 ft9">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p51 ft9">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">Avdrag på ersättning...................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p51 ft9">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p30 ft13">Preskriptionsregeln.....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p24 ft9">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p51 ft9">6.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">Regressfrågan ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft12">Saneringsförsäkringens ersättningsregler .............................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td39"><P class="p51 ft12">6.4.1 Tidsgränsen den 1 juli 1989........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p51 ft9">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p30 ft12">Handräckningskostnader i konkurssituationer ........</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p24 ft9">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p51 ft9">6.4.3</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft9">Begränsningen av ersättningsbara</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">saneringsåtgärder ........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft12">Administrationen av ersättningsregleringarna .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p51 ft9">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p30 ft13">Försäkringsalternativ..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p24 ft9">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p51 ft9">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">Fondalternativ.............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p51 ft9">6.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft13">Myndighetsalternativ..................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft12">Förbättringar inom det nuvarande försäkringssystemet .....</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft9">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><P class="p51 ft13">Myndighetslösningen ............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p24 ft9">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td39"><P class="p51 ft9">6.7.1 Förordning om ersättning i vissa fall för skador</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p30 ft12">och verkställighetskostnader enligt miljöbalken. .....</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p24 ft9">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td36"><P class="p23 ft9">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td39"><P class="p51 ft13">Sammanfattning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr20 td19"><P class="p24 ft9">235</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft14">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p53 ft9">Del C</P></TD>
<TD class="tr18 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p23 ft9">7</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p54 ft9">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p54 ft9">förslag .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p24 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p23 ft9">8</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p54 ft9">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p24 ft9">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p23 ft13">Miljöbalken ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p24 ft9">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td9"><P class="p23 ft9">Särskilda yttranden ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p24 ft9">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td9"><P class="p23 ft9">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p23 ft12"><SPAN class="ft26">Bilaga 1 </SPAN>Kommittédirektiv..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p24 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft13"><SPAN class="ft3">Bilaga 2 </SPAN>Tilläggsdirektiv..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft13"><SPAN class="ft3">Bilaga 3 </SPAN>Tilläggsdirektiv..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft12"><SPAN class="ft26">Bilaga 4 </SPAN>Försäkringsvillkor för miljöskadeförsäkrng....................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft12"><SPAN class="ft26">Bilaga 5 </SPAN>Försäkringsvillkor för saneringsförsäkring .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p24 ft9">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">Bilaga 6 </SPAN>Arbetsordning för miljöskadeförsäkringens</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p55 ft13">skadenämnd .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p24 ft9">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft7">Bilaga 7 </SPAN>Enkät rörande ansvarsutredningar enligt 10 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p55 ft13">miljöbalken ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p24 ft9">305</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft14">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p4 ft27">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><P class="p23 ft9">AIDA</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td41"><P class="p23 ft9">Association Internationale du Droit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p23 ft9">des Assurances</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">AIG</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">AIG Europe S.A.</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Bet.</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">Betänkande</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Betalarföreningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Föreningen för miljöskadeförsäkring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td40"><P class="p23 ft9">Cartagenaprotokollet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td45"><P class="p23 ft9">Cartagenaprotokoll om</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p24 ft12">biosäkerhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">till konventionen i Rio de Janeiro den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">5 juni 1992 (SÖ 1993:77) om biolo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">gisk mångfald (SÖ 2002:57)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">CERCLA</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">The Comprehensive</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td46"><P class="p24 ft19">Environmental</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td41"><P class="p23 ft19">Response, Compensation, and Liabi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p23 ft9">lity Act</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">CLC</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">International Convention on Civil</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">Liability for Oil Pollution Damage</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Dir.</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">Direktiv</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">DNA</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">deoxyribo nucleic acid (deoxiribo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p23 ft9">nukleinsyra)</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">EG</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td45"><P class="p23 ft19">Europeiska gemenskapen</P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">EPA</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Environmental Protection Agency</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">EU</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">Europeiska unionen</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td40"><P class="p23 ft9"><NOBR>FMH-bilaga</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td45"><P class="p23 ft9">bilagan till förordningen</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p24 ft9">(1998:899)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">om miljöfarlig verksamhet och hälso-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p23 ft9">skydd</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">GMM</P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p23 ft9">genetiskt modifierade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td46"><P class="p24 ft9">mikroorganis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p23 ft9">mer</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr23 td43"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p24 ft14">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td47"><P class="p23 ft9">GMO</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td48"><P class="p23 ft9">genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td47"><P class="p23 ft9">HD</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td48"><P class="p23 ft9">Högsta domstolen</P></TD>
<TD class="tr25 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">IOPC</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">International Oil Pollution Compen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p23 ft9">sation</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Jo</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Jordbruksdepartementet</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Konventionen om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Konventionen om biologisk mångfald</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft9">biologisk mångfald</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td48"><P class="p23 ft9">(SÖ 1993:77)</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">MB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">MÖD</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Miljööverdomstolen</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p23 ft9">NJA</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td48"><P class="p23 ft9">Nytt juridiskt arkiv</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">OPA</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Oil Pollution Act</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9"><NOBR>OPA-fonden</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Oil Spill Liability Trust Fund</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p23 ft9">P & <NOBR>I-klubb</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td48"><P class="p23 ft9">Protection & Indemnity Clubs</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Prop.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Proposition</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">REMEDE</P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p23 ft9">Resource</P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p23 ft9">Equivalency Methods</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p24 ft9">for</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p23 ft9">Assessing</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p23 ft19">Environmental Damage</P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p24 ft9">in</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p23 ft9">the EU</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">SGU</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft19">Sveriges geologiska undersökning</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p23 ft9">Skadenämnden</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td41"><P class="p23 ft19">Miljöskadeförsäkringens skadenämnd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Skr.</P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p23 ft9">Skrivelse</P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">SOU</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">Statens offentliga utredningar</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p23 ft9">SPI</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td48"><P class="p23 ft9">Svenska Petroleum Institutet</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">SPIMFAB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft9">SPI Miljösaneringsfond AB</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Superfonden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td48"><P class="p23 ft19">Hazardous Substances Superfund</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p23 ft9">SvJT</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td48"><P class="p23 ft9">Svensk Juristtidning</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Sveriges Industriförbund</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Organisation som bildades 1910 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td41"><P class="p23 ft19">som år 2001 gick samman med SAF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td48"><P class="p23 ft9">och bildade Svenskt Näringsliv</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:21 Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><P class="p23 ft9">SÖ</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p23 ft9">Svenska</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p58 ft9">internationella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td53"><P class="p24 ft19">överenskom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p23 ft9">melser</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">TILLING</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Targeting Induced Local Lesions IN</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">Genomes</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Transgen organism</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft19">En organism med en främmande, på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">konstgjord väg införd, gen i alla sina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">celler (GMO)</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Zurich</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td57"><P class="p23 ft9">Försäkringsbolaget Zurich</P></TD>
<TD class="tr21 td55"><P class="p24 ft19">Insurance</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td56"><P class="p23 ft9">Limited, Filial Sverige</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Århsukonventionen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft19">FN/ECE:s (Förenta Nationernas eko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p23 ft9">nomiska</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p58 ft19">kommission</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p24 ft9">Europa)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">konvention om tillgång till informa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">tion, allmänhetens deltagande i be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">slutsprocesser och tillgång till över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td56"><P class="p23 ft9">prövning i miljöfrågor</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft7">Offentligt tryck</P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1983:7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td56"><P class="p23 ft9">Miljöskadeutredningens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td53"><P class="p24 ft9">betänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td57"><P class="p23 ft9">Ersättning för miljöskador</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">(SOU 1983:7)</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1983:20</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td57"><P class="p23 ft9">Miljöskyddsutredningens</P></TD>
<TD class="tr21 td55"><P class="p24 ft12">slutbetän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td57"><P class="p23 ft9">kande Bättre miljöskydd II</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">(SOU 1983:20)</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1987:15</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Miljöskadefondutredningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td57"><P class="p23 ft9">betänkande Miljöskadefond</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">(SOU 1987:15)</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1992:135</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Miljöskadeförsäkringsutredningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">rapport Miljöskadeförsäkring och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td56"><P class="p23 ft12">handräckningskostnader</P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft9">(SOU 1992:135)</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1993:27</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td56"><P class="p23 ft9">Miljöskyddskommitténs</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td53"><P class="p24 ft9">huvudbetän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">kande Miljöbalk (SOU 1993:27)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">SOU 1993:78</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Miljöskadeförsäkringsutredningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">slutbetänkande Miljöskadeförsäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">ringen i framtiden (SOU 1993:78)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft14">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p4 ft15">Förkortningar SOU 2007:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><P class="p23 ft9">SOU 1996:103</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p23 ft9">Miljöbalksutredningens</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p24 ft12">huvudbetän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">kande Miljöbalken, En skärpt och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">samordnad miljölagstiftning för en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">hållbar utveckling (SOU 1996:103)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">SOU 2003:124</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Miljöbalkskommitténs delbetänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">En effektivare miljöprövning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p23 ft9">(SOU 2003:124)</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">SOU 2006:39</P></TD>
<TD class="tr21 td58"><P class="p23 ft12">Miljöansvarsutredningens</P></TD>
<TD class="tr21 td59"><P class="p24 ft9">delbetän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">kande Ett utvidgat miljöansvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p23 ft9">(SOU 2006:39)</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td47"><P class="p23 ft7"><NOBR>EG-direktiv</NOBR> och EG-</P></TD>
<TD class="tr27 td58"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft7">förordningar</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Direktiv 90/219/EEG</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td41"><P class="p23 ft12">Rådets direktiv 90/219/EEG av den 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">april 1990 om innesluten användning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">av genetiskt modifierade mikroorga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p23 ft9">nismer</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Direktiv 2001/18/EG</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td41"><P class="p23 ft12">Europaparlamentets och rådets direk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">tiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">om avsiktlig utsättning av genetiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p23 ft9">modifierade organismer i miljön och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">om upphävande av rådets direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">90/220/EEG – kommissionens utta-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p23 ft9">lande</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Fågeldirektivet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Rådets direktiv 79/409/EEG av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft9">2 april 1979 om bevarande av vilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p23 ft9">fåglar</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p23 ft9">Förordning (EG)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td41"><P class="p23 ft9">Europaparlamentets och rådets för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft9">nr 1829/2003</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td41"><P class="p23 ft19">ordning (EG) nr 1829/2003 av den 22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p23 ft12">september 2003 om genetiskt modifie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p23 ft9">rade livsmedel och foder</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft14">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p4 ft15">SOU 2007:21 Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><P class="p23 ft9">Förordning (EG)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td60"><P class="p23 ft9">Europaparlamentets och rådets för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft9">nr 1830/2003</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">ordning (EG) nr 1830/2003 av den 22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">september 2003 om spårbarhet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p23 ft9">märkning</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p61 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p45 ft9">genetiskt</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p23 ft19">modifierade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft19">organismer och spårbarhet av livsme-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">del och foderprodukter som är fram-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft19">ställda av genetiskt modifierade orga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">nismer och om ändring av direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><P class="p23 ft9">2001/18/EG</P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Förordning (EG)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td60"><P class="p23 ft9">Europaparlamentets och rådets för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft9">nr 1946/2003</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">ordning (EG) nr 1946/2003 av den 15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">juli 2003 om gränsöverskridande för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p23 ft9">flyttning</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p23 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft9">genetiskt</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p23 ft19">modifierade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td62"><P class="p23 ft9">organismer</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Förordning (EG)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td60"><P class="p23 ft9">Kommissionens förordning (EG) nr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft9">nr 1949/2003</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">1949/2003 av den 3 november 2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">om ändring av bilaga I till rådets för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">ordning (EEG) nr 2658/87 om tull-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft9">taxe- och statistiknomenklaturen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">om Gemensamma tulltaxan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p23 ft9">Habitatdirektivet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td60"><P class="p23 ft9">Rådets direktiv 92/43/EEG av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td60"><P class="p23 ft19">21 maj 1992 om bevarande av livsmil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td60"><P class="p23 ft9">jöer samt vilda djur och växter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft14">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p4 ft27">Sammanfattning</P>
<P class="p63 ft28">Uppdraget</P>
<P class="p64 ft9">Genom utredningsdirektivet den 18 november 2004 (Dir. 2004:159) och tilläggsdirektivet den 6 april 2006 (Dir. 2006:41) har Miljöansvarsutredningen fått flera uppgifter. I delbetänkandet Ett utvidgat miljöansvar (SOU 2006:39) lämnade vi förslag till de för- fattningsändringar som vi bedömde vara nödvändiga för genomfö- randet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG, härefter benämnt miljöansvarsdirektivet. Förutom regeländringar i miljöbalken gällde detta vissa ändringar i förord- ningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och en helt ny förordning om fastställande av avhjälpande åtgärder vid allvarlig miljöskada. Vi föreslog vidare en delvis ändrad reglering i fråga om säkerheterna i miljöbalken och utvinningsavfallsdirektivet (Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG). Och vi presenterade slutligen en möjlig bestämmelse om ansvarsgenombrott på miljö- rättens område.</P>
<P class="p65 ft9">Nu återstår uppgiften enligt utredningsdirektivet att göra en översyn av reglerna om miljöskade- och saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p66 ft9">Och dessutom uppgiften enligt tilläggsdirektivet att undersöka vilka krav på avhjälpandeåtgärder och skadestånd som kan ställas vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer (GMO) och att lämna förslag till de änd- ringar av dessa krav som kan behövas för att skapa ett tillfreds- ställande skydd för miljön.</P>
<P class="p67 ft14">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft28">Betänkandet</P>
<P class="p69 ft29">I det här slutbetänkandet redogör vi för arbetet med de återstående utredningsuppgifterna. Först tar vi upp frågorna i tilläggsdirektivet om avhjälpande åtgärder och skadestånd vid framför allt GMO- skador på den biologiska mångfalden. Den rättsliga analysen och utredningen av dessa frågor har nämligen en viss betydelse för hur man skall se på ersättningsreglerna i försäkringarna. Vi föreslår i denna del ett förtydligande av den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken och en skyldighet för verksamhetsutövare att i vissa fall betala miljövärdesersättning till det allmänna för allvarliga skador på den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p70 ft9">Därefter redovisar vi översynen av miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen. Här föreslår vi en del ändringar i ersätt- ningsreglerna men framför allt att dessa inte längre skall admi- nistreras i ett försäkringssystem utan av en statlig myndighet.</P>
<P class="p71 ft28">Skyldigheten att avhjälpa <NOBR>GMO-skador</NOBR> på den biologiska mångfalden</P>
<P class="p72 ft9">Skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modi- fierade organismer lär inte kunna hänföras till sådana förorenings- skador för vilka ett avhjälpandeansvar kan göras gällande enligt reglerna i 10 kap. miljöbalken. Det ligger närmare till hands att utkräva ansvaret för denna typ av skador enligt den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken. Men det verkar tvek- samt om det på enbart denna allmänt hållna rättsliga grund finns tillräckliga möjligheter att ingripa mot en ansvarig verksamhets- utövare med anledning av skador på den biologiska mångfalden. Ett offentligrättsligt avhjälpandeansvar av det här slaget kräver ett tydligt lagstöd. Ansvaret enligt 2 kap. 8 § miljöbalken är strikt och gäller uppkommen skada eller olägenhet för miljön. Närmare om vad som skall anses vara en sådan miljöskada anges emellertid inte. En skada på den biologiska mångfalden orsakad av genetiskt modi- fierade organismer borde i och för sig kunna räknas dit. Men lagen innehåller ingen bestämning över huvud taget av vad som skall betraktas som en skada på den biologiska mångfalden eller när en sådan skada skall anses orsakad av genetiskt modifierade orga- nismer.</P>
<P class="p73 ft14">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft29">Rättsläget kommer att bli klarare genom införandet av miljö- ansvarsdirektivets avhjälpanderegler i svensk rätt enligt vårt förslag i delbetänkandet. Då får vi en uttrycklig ansvarsbestämmelse om avhjälpande av allvarliga skador – även sådana orsakade av genetiskt modifierade organismer – på den biologiska mångfalden av arter och naturliga livsmiljöer som skyddas i miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Och denna ansvarsbestämmelse kompletteras med en legal bestämning av det tillämpliga skadebegreppet som helt ansluter till direktivets miljö- skadedefinition. En skada på den biologiska mångfalden består enligt denna definition av de negativa effekterna på möjligheterna att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för berörda arter och livsmiljöer. Av direktivets definition framgår hur dessa negativa effekter närmare skall bedömas.</P>
<P class="p75 ft29">Nu föreslår vi att det allmänna avhjälpandeansvaret i 2 kap. 8 § förtydligas att uttryckligen gälla skador av nämnda slag på den biologiska mångfalden av arter och naturliga livsmiljöer som orsakats av genetiskt modifierade organismer eller på något annat sätt, även om skadorna inte omfattas av det avhjälpandeansvar för allvarliga miljöskador som införs med anledning av miljöansvars- direktivet. Genom detta förtydligande och det införda miljöskade- begreppet enligt miljöansvarsdirektivet skall det inte längre behöva råda någon osäkerhet om att tillsynsmyndigheten med stöd av den här bestämmelsen kan utfärda de åtgärdsförelägganden som i det enskilda fallet behövs för ett skäligt avhjälpande av en uppkommen skada på den biologiska mångfalden. Detta avhjälpandeansvar, som inte är begränsat till skador på särskilt skyddade arter och livs- miljöer, kommer alltså att gälla även skador av detta slag som inte har så ”betydande effekter” på bevarandestatusen att de skall betraktas som allvarliga miljöskador. För de senare kommer i första hand miljöansvarsdirektivets avhjälpandeansvar att gälla.</P>
<P class="p76 ft28">Miljövärdesersättning</P>
<P class="p77 ft30">Avhjälpandeansvaret innebär att den ansvarige i fråga om skador på den biologiska mångfalden skall utreda och därefter utföra eller bekosta alla åtgärder som behövs för att miljön skall återställas till sitt ursprungliga tillstånd, dvs. det tillstånd naturresursen eller funktionerna skulle ha befunnit sig i vid skadetillfället om miljö- skadan inte hade uppkommit. Sådana skador orsakade av</P>
<P class="p78 ft14">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">exempelvis genetiskt modifierade organismer eller liknande kan vara svåra att upptäcka och ännu svårare att avhjälpa, särskilt när de upptäcks för sent. Man måste därför räkna med att ekologiska skador av detta slag i praktiken inte kan avhjälpas eller annars åtgärdas på något meningsfullt sätt med sådana åtgärder som rimligen kan begäras.</P>
<P class="p80 ft9">Eftersom avhjälpandeansvaret inte kan utkrävas i sådana fall har vi förslagit att den ansvarige i stället för det avhjälpande som inte kan ske skall vara skyldig att betala ett slags ideellt miljöskadestånd till det allmänna – en miljövärdesersättning – som skälig ersättning för de miljövärden som gått förlorade. En förutsättning för denna ersättningsskyldighet skall vara att det rör sig om en allvarlig skada på den biologiska mångfalden och att den orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet. Det skall ankomma på länsstyrelsen som till- synsmyndighet att som första instans utkräva miljövärdesersätt- ningen. De medel som kan komma in som miljövärdesersättningar föreslås förbehållna en användning för naturvårdsåtgärder i det all- männas regi.</P>
<P class="p81 ft28">Skadeståndsansvaret för skador på den biologiska mångfalden</P>
<P class="p72 ft29">Den här gjorda rättsliga analysen av möjligheterna att kräva skade- stånd har utgått från ett skadebegrepp som utöver den egentliga skadan på den biologiska mångfalden även omfattar skador som samtidigt drabbar andra intressen än sådana som gäller mångfaldens bevarandestatus. Av analysen framgår att det redan i dag finns förutsättningar att tillämpa 32 kap. miljöbalken och även skade- ståndslagen på dessa skador. Men för att skadestånd skall utgå i dessa fall för sakskada och ren förmögenhetsskada krävs att någon form av ekonomisk skada kunnat konstateras. Vi har funnit att frågan om skadestånd för ideella skador av detta slag har för stor räckvidd för att kunna lösas i detta sammanhang. Dessutom torde ett sådant skadeståndsansvar inte heller ha större praktisk betydelse för att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön. Från denna utgångspunkt finns därför inte anledning att föreslå någon ändring av gällande regler om skadestånd.</P>
<P class="p82 ft14">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft28">Miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen</P>
<P class="p84 ft9">Enligt regleringen i 33 kap. miljöbalken skall det finnas miljöskade- försäkring och saneringsförsäkring med villkor som har godkänts av regeringen för att ersätta vissa skador och kostnader hänförliga till miljöfarlig verksamhet. Den som utövar miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd eller anmälan skall bidra till försäkringarna med belopp som regeringen fastställt i förordning. Ur miljöskade- försäkringen kan en skadelidande få ersättning för miljöskador (sak- eller personskador) som avses i 32 kap. miljöbalken, om ersättningen inte kan utfås av någon som är ansvarig för skadan. Genom saneringsförsäkringen skall tillsynsmyndigheterna kunna få ersättning för vissa uppkomna saneringskostnader när den ansvarige inte kan betala.</P>
<P class="p75 ft29">En del förändringar föreslås i detta betänkande av ersättningsreg- lerna för dessa försäkringar eller det ersättningssystem som försäkringarna föreslås ersatta av. I fråga om ersättningsregleringen för den nuvarande miljöskadeförsäkringen höjs avdraget för själv- risk vid skador på lös egendom till att vara detsamma som vid skador på fast egendom, nämligen 5 000 kronor, och preskriptions- bestämmelsen ges samma utformning som motsvarande bestäm- melse i försäkringsavtalslagen (2005:104). Vidare skall bara enskilda personer kunna vara berättigade till miljöskadeersättning. Men också sakskador som drabbar en sådan person i hans näringsverk- samhet skall vara ersättningsgilla, även om verksamheten inte drivs under enskild firma utan av en juridisk person av något slag. En förutsättning är då att det rör sig om ett mindre företag för vilket skadan får svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p85 ft9">Utvärderingen av miljöskadeförsäkringen visar att den har tillämpats i mycket liten utsträckning. Om anledningen har utred- ningen bara kunnat spekulera. Men hittills, år 2006, har ersättning bara utgått i tre fall med sammanlagt drygt 363 000 kronor. För att finansiera miljöskadeförsäkringen uttogs under de första tio åren 250 miljoner kronor i avgifter. Under samma tid lämnade försäk- ringen en enda utbetalning om 6 025 kronor i ett skadefall om en förorenad brunn.</P>
<P class="p86 ft9">Den här bakgrunden ger självklart anledning att fundera över om denna försäkring verkligen svarar mot något behov som skall tillgodoses med allmänna avgiftsmedel. Det är i alla händelser uppenbart att detta ersättningssystem behöver ordnas i mer kost- nadseffektiva former.</P>
<P class="p87 ft14">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft29">Inte heller saneringsförsäkringen har levt upp till den breda tillämpning som det förefaller ha funnits välgrundade förväntningar om. Under de åtta år den funnits till har det betalats ut sammanlagt drygt 6 109 000 kronor ur saneringsförsäkringen. Den avgiftsfinan- sierade kostnaden för denna försäkring och miljöskadeförsäkringen har under samma tid uppgått till närmare 120 miljoner kronor. Det verkar dock inte ha varit någon brist på saneringsfall som gjort att försäkringsersättningar inte betalats ut i större utsträckning. Från tillsynshåll har i stället framhållits att snäva begränsningar av vissa försäkringsvillkor och en alltför sträng tillämpning av villkoren gjort det svårt att få medel från försäkringen och att detta ibland lett till att tillsynsmyndigheter inte ens ansett det mödan värt att ansöka om ersättning. Kritiken synes framför allt ha gällt försäk- ringens begränsning av ersättningsbara saneringsåtgärder.</P>
<P class="p89 ft29">Vi föreslår nu en väsentlig utvidgning av saneringsförsäkringens ersättningsreglering i sistnämnda hänseende till att i fortsättningen gälla ersättning för verkställighetskostnader avseende utredningar och avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. miljöbalken och åtgärder till förebyggande av överhängande hot om miljöskada. Hänvisningen till 10 kap. innefattar också det av oss tidigare i delbetänkandet föreslagna avhjälpandeansvaret enligt miljöansvarsdirektivet för allvarliga miljöskador på vatten och på den biologiska mångfalden av särskilt skyddade arter och naturliga livsmiljöer.</P>
<P class="p70 ft9">Även organiseringen av försäkringssystemet som sådant har ifrågasatts på flera punkter under utredningen. Det har främst gällt upphandlingsförfarandet, hur försäkringsvillkoren förhandlats fram, brister i möjligheterna till överprövning och bristen på insyn i de privata rättssubjekt (Betalarföreningen, försäkringsmäklaren och försäkringsgivaren) som – tydligen med regeringens goda minne – förefaller ha i praktiken skött hela verksamheten på egen hand. Det är svårt att se om förhållandena har medgett det eller inte, men faktiskt synes det inte ha förekommit den kontroll och redovisning av verksamheten som en med allmänna avgiftsmedel finansierad verksamhet borde kräva.</P>
<P class="p90 ft9">Miljöskadeförsäkringens fortsatta existens kan nog diskuteras men att ersättningsregleringen för tillsynsmyndigheternas verk- ställighetskostnader bör finnas kvar och även utvecklas har utred- ningen visat ett stort behov av.</P>
<P class="p91 ft31">Om dessa ersättningsregleringar skall finnas kvar i sin nuvarande försäkringsform, vilket inte förordas, föreslår vi flera förbättringar av denna som går ut på att staten skall ta ett fastare grepp om</P>
<P class="p92 ft14">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft9">försäkringarna, framför allt genom att själv handla upp dem och själv förhandla fram försäkringsvillkoren och därigenom skapa en ordning som medger den nödvändiga offentliga insynen, kontrollen och redovisningen av denna verksamhet. Staten skall själv ombe- sörja uppbörden av avgiftsmedel och föra registren över de avgiftsskyldiga. Miljöskadeförsäkringens skadenämnd bör göras om till en statlig nämnd som är helt fristående från försäkringsgivaren. Behörigheten för nämnden bör utvidgas till att också omfatta pröv- ningen av principiella och tvistiga ersättningsfall enligt sanerings- försäkringen.</P>
<P class="p94 ft22">I första hand förordar vi emellertid att de ersättningsregleringar som bör vara kvar, och det gäller som sagt utan tvekan möjlighe- terna till ersättning för tillsynsmyndigheternas verkställighetskost- nader, i stället skulle med stor fördel i flera avseenden kunna administreras av en statlig myndighet som har den erforderliga kompetensen för detta. Skaderegleringen skulle då – under offent- lig insyn och med möjlighet till överprövning – kunna skötas med högt ställda krav på rättssäkerhet, fackkunskap, snabbhet och kostnadseffektivitet. Avgiftsmedlen skulle uteslutande komma till användning för det ändamål för vilket de tas ut. Till detta kommer att en myndighetslösning av det här slaget har utvecklingsmöj- ligheter och lätt kan anpassas till ändrade förutsättningar.</P>
<P class="p95 ft9">Vi föreslår sålunda att rätten till försäkringsersättning enligt reglerna i 33 kap. miljöbalken ändras till att i stället avse en motsva- rande rätt i vissa fall att utfå en av myndighet beslutad miljöskade- ersättning respektive ersättning för verkställighetskostnader. Dessa ersättningar föreslås utgå enligt regeringens närmare föreskrifter. Och vi lämnar ett förslag till en förordning med sådana före- skrifter.</P>
<P class="p86 ft9">Två förslag lämnas också på myndigheter som bedöms redan ha den kompetens som behövs för att kunna fullgöra uppdraget som beslutsmyndighet för prövningen av ärenden enligt de nya ersätt- ningsregleringarna, nämligen Naturvårdverket och en avdelning inom SGU.</P>
<P class="p96 ft29">Att en myndighet tar över uppgiften att pröva om ersättning skall utgå enligt dessa ersättningsregleringar innebär inte att staten på något sätt ger sig in i en form av försäkringsverksamhet. Det är här i stället uteslutande fråga om en återgång till precis samma slags myndighetshantering av dessa saneringsuppgifter och andra ären- den som Naturvårdsverket tidigare skötte enligt sitt B <NOBR>13-anslag.</NOBR> Enda skillnaden är att denna hantering nu är tänkt att avgifts-</P>
<P class="p97 ft14">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft22">finansieras, helt enligt vad som nu gäller för de försäkringar som den ersätter, i stället för den tidigare anslagsfinansieringen. Det är alltså inte fråga om att myndigheten skall administrera ett försäk- ringsskydd av något slag och göra några riskbedömningar av försäkringsmässig karaktär. De skador som uppkommer, och som naturligtvis inte blir fler bara för att ersättningssystemet ordnas på ett annan sätt, skall betalas med avgiftsmedel och räcker inte de redan uttagna avgifterna till för detta får skadekostnaden regleras genom avgiftsuttag i efterhand. Avgiftsbetalarna skall inte behöva betala för något annat eller mer än för en reglering av de skador som faktiskt uppkommer, ingen riskpremie för skador som inte uppkommer. Staten bör enligt vår mening inte bedriva någon försäkringsverksamhet på det här området.</P>
<P class="p99 ft14">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p4 ft27">Summary</P>
<P class="p100 ft28">The remit</P>
<P class="p84 ft9">The terms of reference of 18 November 2004 (Dir. 2004:159) and the supplementary terms of reference of 6 April 2006 (Dir. 2006:41) assigned a number of tasks to the government Inquiry on Environmental Liability. In the interim report Extended Environmental Liability (SOU 2006:39), we submitted proposals for legislative changes that we deemed necessary for the imple- mentation, in Swedish legislation, of European Parliament and Council Directive no. 2004/35/EC, subsequently referred to here as the Environmental Liability Directive. Besides amendments to the Environmental Code, this also involved some amendments to the Ordinance on Supervision under the Environmental Code (1998:900) and a completely new ordinance on determining reme- dial action in the event of serious environmental damage. We further proposed partially amended regulations in the issue of gua- rantees in the Environmental Code and the Mining Waste Direc- tive (European Parliament and Council Directive 2006/21/EC). Finally, we presented a possible regulation on “piercing the corpo- rate veil” in the field of environmental law.</P>
<P class="p101 ft9">The remaining task, according to the terms of reference, is to make a review of the regulations governing environmental damage insurance and environmental <NOBR>clean-up</NOBR> insurance in Chapter 33 of the Environmental Code.</P>
<P class="p102 ft9">The supplementary terms of reference also tasked us with exami- ning what remedial action and damages can be required in the event of damage to biological diversity caused by genetically modified organisms (GMOs), and to propose the amendments to such requirements as may be needed to provide satisfactory protection for the environment.</P>
<P class="p103 ft14">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28">The report</P>
<P class="p105 ft9">In this final report, we report our work on the remaining tasks of the Inquiry. We begin by discussing the issues in the supplemen- tary terms of reference concerning remedial measures and damages, primarily with respect to damage to biological diversity caused by GMOs. The legal analysis and investigation of these issues is namely of some importance in framing a view of the regulations for compensatory payments in the two types of insurance. In this respect, we propose clarification of the general rule of remedial action in Chapter 2 Section 8 of the Environmental Code, and an obligation for the operator in some cases to pay environmental value compensation to the state in the event of serious damage to biological diversity.</P>
<P class="p90 ft9">After this, we report our review of environmental damage insu- rance and <NOBR>clean-up</NOBR> insurance. In this area, we propose some amendments to the compensation rules, the foremost of which is that they are no longer to be administered in an insurance system but rather by a government agency.</P>
<P class="p106 ft28">Obligation to remedy <NOBR>GMO-caused</NOBR> damage to biological diversity</P>
<P class="p69 ft22">Damage to biological diversity caused by GMOs can most likely not be grouped under pollution damage for which liability to carry out <NOBR>after-treatment</NOBR> can be asserted under Chapter 10 of the Environmental Code. It is more appropriate to assert liability for this type of damage under the general remedial rule in Chapter 2 Section 8 of the Environmental Code. However, it is doubtful whether this generally expressed legal basis provides sufficient scope for application against a liable operator for damage to biological diversity. A remedial liability of this type in public law requires a clear basis in legislation. Liability under Chapter 2 Section 8 of the Environmental Code is strict, and applies to damage or detriment to the environment. There is however no detailed description of what constitutes such environmental damage. It should really be possible to count damage to biological diversity caused by GMOs here, but the law does not contain any definition whatsoever of what is to be regarded as damage to</P>
<P class="p107 ft14">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td65"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p23 ft32">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft9">biological diversity, or when such damage is to be deemed as caused by genetically modified organisms.</P>
<P class="p66 ft9">The legal situation will be clarified by the introduction of the Environmental Liability Directive’s remedial regulations into Swedish law, as proposed by us in our interim report. This will provide us with an expressed regulation on the liability to remedy serious damage – including damage caused by GMOs – to the biological diversity of species and natural habitats protected in the Environmental Code or in regulations issued on the basis of the Code. This liability regulation is also supplemented by a legal determination of the applicable definition of “damage” that directly echoes the Directive’s definition of environmental damage. In this definition, damage to biological diversity consists of the negative impact on the possibility of achieving, or maintaining, favourable preservation status for the species and natural habitats involved. The definitions of the Directive show how these negative effects are to be assessed in more detail.</P>
<P class="p109 ft9">We now propose that the general remedial liability in Chapter 2 Section 8 be clarified to expressly apply to named types of damage to the biological diversity of species and natural habitats caused by GMOs or in other ways, even if the damage is not covered by remedial liability for serious environmental damage introduced in the wake of the Environmental Liability Directive. Thanks to this clarification and the introduction of the term environmental damage in compliance with the Directive, there need no longer be any doubt that the supervisory authority, with the support of this regulation, can issue legal directives for the steps required in the individual case for reasonable remedy of damage that has occurred to biological diversity. This remedial liability, which is not limited to damage to specially protected species and natural habitats, will thus also apply to damage of this type that does not have such “significant effects” on preservation status that they are to be regarded as serious environmental damage. The Environmental Liability Directive’s remedial liability will apply in the first hand to the latter.</P>
<P class="p110 ft14">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28">Environmental Value Compensation</P>
<P class="p111 ft9">What remedial liability means is that the party liable for damage to biological diversity is to investigate and thereafter carry out, or defray the cost of, all measures necessary to restore the environ- ment to its original condition, i.e. the condition that the natural resource or function would have been in if the environmental damage had not occurred. Such damage caused by e.g. GMOs or similar can be hard to discover and even harder to remedy, particularly when discovered too late. We therefore must expect that ecological damage of this type cannot in practice be remedied or meaningfully dealt with using measures that can feasibly be demanded.</P>
<P class="p70 ft29">Since remedial liability cannot be demanded in such cases, we have proposed that in lieu of unfeasible remedial action, the liable party be obliged to pay a type of damages to the public purse – environmental value compensation – as reasonable compensation for environmental value that has been lost. A prerequisite for this liability must be that the case is one of serious damage to biological diversity and that it has been caused deliberately or through negligence. The County Administrative Board, as supervisory authority, is to have discretion as a first instance to demand environmental value compensation. It is proposed that any funds received as environmental value compensation are to be reserved for use for public environmental management measures.</P>
<P class="p112 ft28">Damages liability for damage to biological diversity</P>
<P class="p69 ft22">The present legal analysis of the wherewithal to demand damages has had its starting point in a definition of damages which includes not only actual damage to biological diversity, but also damage that simultaneously impacts on other interests than those involving the preservation of biological diversity. The analysis shows that it is already possible to apply Chapter 32 of the Environmental Code as well as the Swedish Tort Liability Act to this type of damage. However, for damages to be payable for material and financial injury in such cases, it must be possible to point to some type of pecuniary loss. We have found that the issue of damages for indi- rect injury of this type is too broad in scope to be able to be resolved in this context. Nor will such damages liability have any</P>
<P class="p113 ft14">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr11 td65"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p23 ft32">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft9">practical importance in creating satisfactory protection for the environment. On this basis, then, there is no reason to propose any change in current regulations on damages.</P>
<P class="p115 ft28">Environmental damage insurance and <NOBR>clean-up</NOBR> insurance</P>
<P class="p116 ft9">Chapter 33 of the Environmental Code provides for environmental damage insurance and <NOBR>clean-up</NOBR> insurance with terms approved by the Government to compensate certain types of damage and costs related to environmentally hazardous activities. Those pursuing environmentally hazardous activities that require a permit or notification are to pay contributions to the insurance at sums specified by the Government in an ordinance. Environmental insu- rance can be used to compensate an injured party for environ- mental damage (material damage or bodily injury) referred to in Chapter 32 of the Environmental Code if the compensation cannot be obtained from the party that was liable for the damage. The supervisory authorities are to be able to receive compensation for some <NOBR>clean-up</NOBR> costs through the <NOBR>clean-up</NOBR> insurance when the liable party cannot pay.</P>
<P class="p117 ft29">This report proposes some changes to the compensation regulations for these types of insurance, or the compensation system that we propose the insurance be replaced by. In the matter of regulation of compensation for current environmental damage insurance, the deduction for excess for damage to moveable property is raised to the same as that for damage to fixed property, namely SEK 5,000, and the statue of limitations regulation is given the same wording as the current regulation in the Swedish Insurance Contracts Act (2005:104). Furthermore, only individual physical persons are to be eligible for environmental damage com- pensation. Material damage suffered by such a person in his business is however to be eligible for compensation, even if the activity is not run as a sole trading entity but by a legal person of some sort. One prerequisite is that it is a small company for which the damage could have severe financial consequences.</P>
<P class="p117 ft9">Evaluation of the environmental damage insurance shows that its application has been very limited. The Inquiry has only been able to speculate on the reasons. So far in 2006, there have only been three cases of compensation paid, amounting to just over SEK 363,000. Over the first ten years, fees amounting to</P>
<P class="p118 ft14">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft9">SEK 250 million were levied to fund the environmental damage insurance; in the same period, the insurance made one payment of SEK 6,025 in a claim involving a polluted well.</P>
<P class="p120 ft9">This background of course begs the question of whether this insurance meets any actual need that must be met by public fees. It is, in any event, clear that this compensation system needs to be arranged in a more <NOBR>cost-effective</NOBR> form.</P>
<P class="p121 ft29">The <NOBR>clean-up</NOBR> insurance has not had the broad application that seems to have been expected, either. In the eight years it has existed, a total of just over SEK 6,109,000 has been paid out from the <NOBR>clean-up</NOBR> insurance. The <NOBR>fee-funded</NOBR> cost of this insurance and environmental damage insurance has in the same period amounted to almost SEK 120 million. The fact that compensation has not been paid from the insurance does not, however, seem to be due to any lack of <NOBR>clean-up</NOBR> cases; supervisory authorities have instead said that the narrow framing of some insurance terms and <NOBR>over-strict</NOBR> application of these terms has made it difficult to obtain funds from the insurance, and that this has sometimes led to supervisory authorities thinking that applying for compensation is not even worth the trouble. This criticism seems primarily to have applied to the insurance’s limits on what are compensable <NOBR>clean-up</NOBR> measures.</P>
<P class="p89 ft22">We now propose a significant broadening of the compensation regulations for <NOBR>clean-up</NOBR> insurance in the latter respect with the aim of allowing the insurance in future to apply to compensation for execution costs regarding investigations and <NOBR>after-treatment</NOBR> under Chapter 10 of the Environmental Code, and measures designed to prevent the imminent environmental damage. The reference to Chapter 10 also includes remedial liability under the Environ- mental Liability Directive, as proposed by us in earlier in the inte- rim report, for serious environmental damage to water and to biological diversity of protected species and natural habitats.</P>
<P class="p122 ft29">The organisation of the insurance system as such has been called into question on several points during the inquiry. This has primarily concerned the procurement procedure, how the terms of the insurance have been negotiated, shortcomings in the possibility of appeal and the lack of insight into the private legal entities (the payment association, the insurance broker and the insurer) which – apparently with the sanction of the Government – seem to have in practice managed the entire operation by themselves. It is difficult to see whether or not circumstances have permitted it, but there</P>
<P class="p112 ft14">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td65"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p23 ft32">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft12">does not in fact seem to have been any of the control and reporting of the activity that a publicly <NOBR>fee-funded</NOBR> activity should require.</P>
<P class="p124 ft9">It is possible to debate the continued existence of the environ- mental damage insurance, but in any event, the Inquiry has shown that there is a great need for the regulations on compensation for the execution costs of the supervisory authorities to remain in place and be improved upon.</P>
<P class="p96 ft22">If these regulations are to be retained in their present insurance form – which we do not recommend – we propose a number of improvements that aim to lead to a firmer government grip on the insurances, above all by procuring them and negotiating the terms of the insurance, thereby creating an arrangement which allows the necessary public access, control and reporting of this activity. The collection of charges and maintenance of a register over those obli- ged to pay them is to be the responsibility of central government. The Environmental Damage Insurance Claims Board should be converted into a government body that is completely independent of the insurance provider. The Board’s authority should be exten- ded to also include the consideration of compensatory cases under <NOBR>clean-up</NOBR> insurance that are important matters of principle and/or under dispute.</P>
<P class="p75 ft29">In the first hand, however, our recommendation is that the compensation regulations that should remain – and this applies, as already described, without a doubt to the supervisory authority’s possibility of obtaining compensation for its execution expenses – would benefit greatly in a number of respects from being able to be administered by a government agency with the requisite skills. Claims could then be settled using high standards of legal consistency, specialist knowledge, rapidity and <NOBR>cost-effectiveness,</NOBR> all in the public view and with the possibility of appeal. The charges would solely be used for the purposes for which they are levied. Additionally, an agency solution of this type has development potential and can be easily adapted to changed conditions.</P>
<P class="p95 ft9">We therefore propose that the right to obtain insurance compen- sation under Chapter 33 of the Environmental Code be altered, to instead refer to corresponding rights in some cases to receive envi- ronmental damages compensation, or compensation for execution costs, after decision by an agency. It is proposed that this compen- sation be paid according to detailed regulations decided by the Government. We submit a proposal for an ordinance containing such regulations.</P>
<P class="p78 ft14">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Summary</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">We also submit two proposals for public agencies that we think already possess the necessary <NOBR>know-how</NOBR> for performing the assignment of <NOBR>decision-making</NOBR> authority in the consideration of cases under the new compensation regulations: these are the Swedish Environmental Protection Agency and a section within the Geological Survey of Sweden.</P>
<P class="p121 ft22">The fact that a public agency takes over the task of considering whether compensation is to be paid under these compensation regulations does not mean that central government in any way is entering into any type of insurance activity. It is instead solely an issue of a return to exactly the same type of <NOBR>agency-led</NOBR> manage- ment of these <NOBR>clean-up</NOBR> tasks and other cases that the Environ- mental Protection Agency previously handled under the B13 section of its budget. The only difference is that this management is now envisaged as being <NOBR>fee-funded,</NOBR> wholly in accordance with what currently applies to the insurance it replaces, instead of as before being financed via a budget allocation. It is, then, not a case of the agency administering insurance protection of some sort and making insurance risk assessments. Occurrences of damage that do take place – and there will of course not be more of these just because the compensation system is otherwise arranged – will be paid using the fee funds, and if the fees already levied are insufficient to cover this, the cost of the damage can be met by levying fees after the event. <NOBR>Fee-payers</NOBR> will not need to pay for anything else, or more than to settle damage that in fact occurs; there will be no risk premium for damage that does not occur. Central government should not, in our view, be conducting insurance activity in this field.</P>
<P class="p126 ft14">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft27">Författningsförslag</P>
<P class="p127 ft28"><SPAN class="ft28">1</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p128 ft28">lag om ändring i miljöbalken (1998:808)</P>
<P class="p129 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808) dels att 33 kap. 4 § skall upphöra att gälla,</P>
<P class="p130 ft7">dels att 2 kap. 8 §, 10 kap. 1 §, 16 kap. 12 §, 33 kap. 1 3 §§ samt rubrikerna till 10 och 33 kap. skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p130 ft7">dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 10 kap. 2 a §, 26 kap. 8 a § och 26 kap. 22 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td66"><P class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p23 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft7">2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.</P>
<P class="p132 ft7">8 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p133 ft7">Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vid- tagit en åtgärd som medfört ska- da eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olä- genheten har upphört för att den- na avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p133 ft7">Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vid- tagit en åtgärd som skadat den biologiska mångfalden av arter eller naturliga livsmiljöer eller som medfört annan skada eller olägenhet för miljön, ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i skälig omfattning. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta ska- dan eller olägenheten uppkom- ma.</P>
<P class="p134 ft7">Om ansvar för att avhjälpa vissa miljöskador finns särskilda regler i 10 kap.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft14">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr24 td68"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr24 td69"><P class="p135 ft7">10 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><P class="p23 ft9">Förorenade områden</P></TD>
<TD class="tr28 td69"><P class="p136 ft9">Föroreningar och vissa andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td68"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p136 ft9">miljöskador</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><P class="p23 ft9">Ansvaret för utredning och</P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p136 ft9">Ansvaret för utredning och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td68"><P class="p23 ft9">efterbehandling</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p136 ft9">avhjälpande åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p137 ft7">1 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p133 ft7">Detta kapitel skall tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p138 ft7">Detta kapitel skall tillämpas</P>
<P class="p4 ft7">på</P>
<P class="p139 ft7">1 sådana föroreningar i mark- eller vattenområden, grundvat- ten, byggnader eller anläggningar som utgör allvarliga miljöskador eller som annars kan medföra sk- ada eller olägenhet för männi- skors hälsa eller miljön, och</P>
<P class="p139 ft7">2. allvarliga skador av annat slag på ytvatten eller grundvatten eller på den biologiska mångfal- den av arter och naturliga livs- miljöer som skyddas i denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.</P>
<P class="p140 ft7">Med allvarlig miljöskada avses i detta kapitel varje markföro- rening som utgör en betydande risk för skada på människors hälsa, skador på ytvatten eller grundvatten som ekologiskt, ke- miskt eller kvantitativt har en betydande påverkan på vattnet samt alla skador på biologisk mångfald som i betydande om- fattning hindrar eller motverkar att en gynnsam bevarandestatus kan uppnås eller bibehållas för sådana arter och livsmiljöer som avses i första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p4 ft14">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">3. en central arbetstagarorga- nisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumen- ter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central för- valtningsmyndighet har medde- lat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att be- slutet inte avser ett särskilt fall,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft7">3 a. en branschorganisation el- ler annan liknande sammanslut- ning av företagare som är skyl- diga att betala avgifter enligt 33 kap. 3 §, såvitt avser beslut om ersättning enligt 33 kap. 1 eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft14">35</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft7">2 a §</P>
<P class="p142 ft7">I den mån en allvarlig miljö- skada på den biologiska mång- falden som avses i 1 § inte kan avhjälpas med sådana åtgärder som rimligen kan krävas enligt denna balk är den som orsakat skadan med uppsåt eller genom vårdslöshet skyldig att betala skä- lig miljövärdesersättning till det allmänna för de miljövärden som gått förlorade.</P>
<P class="p143 ft7">16 kap.</P>
<P class="p144 ft7">12 § Överklagbara domar eller beslut får överklagas av</P>
<P class="p145 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft37">den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot,</SPAN></P>
<P class="p146 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft38">en lokal arbetstagarorganisation som organiserar</SPAN></P>
<P class="p147 ft7">arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet,</P>
<P class="p148 ft7">3. en central arbetstagarorga- nisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumen- ter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central för- valtningsmyndighet har medde- lat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att be- slutet inte avser ett särskilt fall, och</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft7">2 § som Beslutsmyndigheten har meddelat enligt förordningen (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställighets- kostnader enligt miljöbalken, och</P>
<P class="p150 ft7">4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken eller i föreskrifter</P>
<P class="p4 ft7">meddelade med stöd av balken har rätt att överklaga.</P>
<P class="p151 ft7">Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken.</P>
<P class="p152 ft7">26 kap. Tillsyn</P>
<P class="p153 ft7">8 a §</P>
<P class="p154 ft7">Uppkommer sådan allvarlig miljöskada som avses i 10 kap. 1 § skall tillsynsmyndigheten fastställa vilka åtgärder som behövs för att avhjälpa skadan. Därvid skall i första hand väljas åtgärder som undanröjer alla betydande risker för människors hälsa och som vid skada på vatten eller biologisk mångfald medför att miljön återställs till tillståndet vid tiden för skade- tillfället.</P>
<P class="p155 ft7">Om det i samband med av- hjälpandet av den allvarliga miljöskadan också finns behov av åtgärder för att avhjälpa förore- ningsskador enlig 10 kap. 2 § tredje stycket skall tillsynsmyn- digheten även besluta om ett sådant avhjälpande.</P>
<P class="p156 ft7">Regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer medde- lar närmare föreskrifter till led- ning för tillsynsmyndighetens be- dömning enligt första stycket.</P>
<P class="p157 ft7">Om en allvarlig skada på den</P>
<P class="p158 ft14">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">biologiska mångfalden, helt eller delvis, inte rimligen kan avhjäl- pas enligt första stycket och skyldighet enligt 10 kap. 2 a § därför föreligger att betala miljö- värdesersättning, skall tillsyns- myndigheten ålägga den ansva- rige att utge sådan ersättning.</P>
<P class="p160 ft7">Miljövärdesersättning som tas ut enligt fjärde stycket skall användas för naturvårdsåtgärder enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer.</P>
<P class="p161 ft7">22 a §</P>
<P class="p162 ft7">Kostnader som uppkommit för åtgärder enligt 18 eller 22 § skall den eller de ansvariga ersätta med belopp som tillsynsmyndig- heten fastställer. Beslut om sådan kostnadstäckning får verkställas enligt utsökningsbalken.</P>
<P class="p163 ft7">33 kap.</P>
<P class="p164 ft9">Miljöskadeförsäkring och sane- Om rätt i vissa fall till ersätt- ringsförsäkring ning för skada och verkställig-</P>
<P class="p165 ft9">hetskostnader</P>
<P class="p166 ft7">1 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p133 ft7">För ersättning i vissa fall till den som har lidit skada som avses i 32 kap. och för betalning av kostnader som har uppkommit vid tillämpning av 26 kap. 17 eller 18 § skall om kostnaden är hänförlig till miljöfarlig verksam- het, det finnas miljöskadeförsäk- ring och saneringsförsäkring med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p133 ft7">Miljöskadeersättning skall, en- ligt regeringens närmare föreskrif- ter, utgå för sådan person- eller sakskada som medför skade- ståndsskyldighet enligt 32 kap. om</P>
<P class="p167 ft7">1. den skadelidande inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva skadeståndet är preskribe-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft14">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td71"><P class="p23 ft7">villkor som har godkänts av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td72"><P class="p168 ft7">rad, eller</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td55"><P class="p23 ft7">regeringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><P class="p169 ft7">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td79"><P class="p170 ft7">den myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td72"><P class="p171 ft7">2. det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td77"><P class="p23 ft7">inte</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft7">kan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><P class="p41 ft7">utredas</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p24 ft7">vem</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td82"><P class="p61 ft7">regeringen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td79"><P class="p170 ft7">bestämmer. Den</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td83"><P class="p168 ft7">som är ansvarig för skadan.</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">som utövar miljöfarlig verksam-</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">het som enligt denna balk eller</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">enligt föreskrifter som har med-</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">delats med stöd av balken kräver</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">tillstånd eller anmälan skall bidra</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td62"><P class="p172 ft7">försäkringarna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td85"><P class="p170 ft7">med belopp</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">som framgår av tabeller som har</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">godkänts av regeringen eller den</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">myndighet som regeringen be-</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">stämmer. Beloppen skall betalas i</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td57"><P class="p23 ft7">förskott för kalenderår.</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p170 ft7">Regeringen får meddela före-</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">skrifter om undantag från be-</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td57"><P class="p23 ft7">stämmelserna i första stycket.</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p61 ft7">2 §</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td55"><P class="p25 ft7">Från</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td87"><P class="p170 ft7">miljöskadeförsäkringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td72"><P class="p171 ft7">Enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td85"><P class="p169 ft7">regeringens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td55"><P class="p24 ft7">närmare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">betalas, enligt vad som närmare</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td88"><P class="p168 ft7">föreskrifter skall ersättning vidare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">anges i försäkringsvillkoren, er-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td89"><P class="p168 ft7">betalas för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td90"><P class="p24 ft7">verkställighetskostna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td55"><P class="p23 ft7">sättning</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p173 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><P class="p174 ft7">skadelidande</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p170 ft7">för</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p168 ft7">der</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td55"><P class="p175 ft34">avseende</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td64"><P class="p135 ft7">utredningar</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p24 ft7">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">sådan person- och sakskada som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><P class="p168 ft7">avhjälpande</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td64"><P class="p176 ft7">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td91"><P class="p23 ft7">avses i 32 kap. om</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td88"><P class="p168 ft7">10 kap. och åtgärder till förebyg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p170 ft7">1. den skadelidande har rätt till</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td88"><P class="p168 ft7">gande av överhängande hot om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">skadestånd enligt 32 kap., men</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td92"><P class="p168 ft7">miljöskada, om</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td71"><P class="p23 ft7">inte kan få skadeståndet betalt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td92"><P class="p171 ft7">1. kostnaderna</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p177 ft7">är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p24 ft7">hänförliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td71"><P class="p23 ft7">eller rätten att kräva ut skade-</P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p168 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td55"><P class="p178 ft7">miljöfarlig</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td93"><P class="p179 ft7">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td55"><P class="p24 ft7">genteknisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td57"><P class="p23 ft7">ståndet är förlorad, eller</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><P class="p168 ft7">verksamhet,</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td46"><P class="p25 ft7">2. det inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p23 ft7">kan</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p23 ft7">utredas</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p170 ft7">vem</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><P class="p171 ft7">2. de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td77"><P class="p45 ft7">har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p174 ft7">uppkommit</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p24 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td57"><P class="p23 ft7">som är ansvarig för skadan.</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr9 td88"><P class="p168 ft7">anledning av att en tillsynsmyn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><P class="p168 ft7">dighet har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td95"><P class="p178 ft34">begärt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td70"><P class="p24 ft7">verkställighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td88"><P class="p168 ft7">enligt 26 kap. 17 § eller meddelat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td89"><P class="p168 ft7">förordnande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td95"><P class="p178 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td80"><P class="p23 ft7">rättelse</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td92"><P class="p168 ft7">26 kap. 18 § och</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><P class="p171 ft7">3. den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td77"><P class="p174 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p23 ft7">är ansvarig</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft7">denna balk inte kan betala. Ersättning som nu sagts skall</P>
<P class="p181 ft7">dock inte betalas för kostnader som har uppkommit med anled-</P>
<P class="p182 ft14">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft7">ning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p184 ft7">Från saneringsförsäkringen be- talas, enligt vad som närmare anges i försäkringsvillkoren, er- sättning för saneringskostnader som har uppkommit med anled- ning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat för-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft7">ordnande</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p185 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p186 ft7">rättelse</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p23 ft7">26 kap. 18</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p187 ft7">§,</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p23 ft7">om den</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p24 ft7">som är</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft7">ansvarig enligt denna balk inte kan betala. Ersättning som nu sagts skall dock inte betalas för kostnader som har uppkommit med anledning av räddningsin- satser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</P>
<P class="p3 ft7">4 §</P>
<P class="p184 ft7">Om bidrag till miljöskade- försäkringen eller saneringsför- säkringen inte har betalats inom trettio dagar efter anmaning, skall försäkringsgivaren göra anmälan till tillsynsmyndigheten om betal- ningsförsummelsen.</P>
<P class="p189 ft7">Tillsynsmyndigheten får före- lägga den betalningsskyldige vid vite att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande får inte över- klagas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft10"><SPAN class="ft7">3 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft39">1</SPAN>FPT</P>
<P class="p190 ft7">Den som utövar sådan miljö- farlig eller genteknisk verksamhet som enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken kräver till- stånd eller anmälan skall genom årliga avgifter bidra till ersättning som anges i 1 och 2 §§.</P>
<P class="p191 ft7">Avgifterna skall framgå av taxa som har fastställts av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer.</P>
<P class="p192 ft7">Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från be- stämmelserna i första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p193 ft15"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2003:781.</P>
<P class="p194 ft14">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft28"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p196 ft28">förordning (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken</P>
<P class="p197 ft7">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p198 ft28">Inledande bestämmelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr0 td82"><P class="p23 ft7">1 § Denna</P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p168 ft7">förordning</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p23 ft7">innehåller bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p51 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p24 ft7">sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td82"><P class="p23 ft7">ersättning</P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p23 ft7">för skada och</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p51 ft7">verkställighetskostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p23 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p24 ft7">avses i</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft7">33 kap. miljöbalken och om prövningen av ansökningar om sådan ersättning.</P>
<P class="p200 ft7">Prövningen av ersättning</P>
<P class="p201 ft7">2 § Ansökningar om ersättning enligt denna förordning prövas av Beslutsmyndigheten.</P>
<P class="p202 ft7">En ansökan skall vara skriftlig och innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer eller organisationsnummer och postadress samt ett bestämt yrkande och en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet.</P>
<P class="p203 ft7">Överklagande</P>
<P class="p204 ft7">3 § Beslutsmyndighetens beslut får överklagas hos miljödomstol.</P>
<P class="p200 ft7">Avgifter</P>
<P class="p205 ft7">4 § Avgifter som anges i 33 kap. 3 § miljöbalken skall årligen betalas till tillsynsmyndigheten enligt taxa som har fastställts av Beslutsmyndigheten.</P>
<P class="p120 ft7">Om avgift inte har betalats inom 30 dagar efter anmaning, får tillsynsmyndigheten förelägga den betalningsskyldige vid vite att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande får inte överklagas.</P>
<P class="p206 ft14">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft28">Miljöskadeersättning</P>
<P class="p208 ft7">5 § Ersättning enligt 33 kap. 1 § miljöbalken betalas i den omfattning som anges i det följande för sådan i Sverige inträffad personskada och sakskada som medför skadeståndsskyldighet enligt 32 kap. miljöbalken, om den skadelidande kan göra sannolikt att han inte kan få skadeståndet eller del av skadeståndet betalt av någon skadeståndsansvarig och denna betalningsoförmåga inte är endast tillfällig. Detsamma gäller när rätten till ersättning är preskriberad eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p209 ft7">Ersättning för sakskada som drabbat någon i hans närings- verksamhet utgår bara om det är fråga om ett mindre företag för vilket skadan får svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p210 ft7">Om den skadelidande har befogat intresse av att få sin sak behandlad, omfattar rätten till ersättning enligt första stycket även skäliga kostnader för rättegång och annan utredning rörande skadeståndsfrågan. Avdrag skall göras för vad den skadelidande har erhållit på grund av honom beviljad allmän rättshjälp eller vad han skulle ha erhållit om han sökt sådan rättshjälp samt för vad som täcks av rättsskyddsförsäkring.</P>
<P class="p211 ft7">6 § Om någon annan än en sådan ansvarig som avses i 5 § första stycket på grund av lag eller avtal är ansvarig för skadan, åligger det den skadelidande att utkräva ersättning av denne innan ersättning begärs enligt 5 §.</P>
<P class="p212 ft7">Ersättningens omfattning</P>
<P class="p213 ft7">7 § Person- och sakskador ersätts inte om de orsakats av <NOBR>motorfordons-,</NOBR> järnvägs- eller flygtrafik eller sjöfart.</P>
<P class="p66 ft7">Personskada ersätts inte om den orsakats i samband med den skadades förvärvsarbete.</P>
<P class="p145 ft7">Sakskada ersätts inte om den orsakats genom ändring av grund- vattennivån, som drabbat annan än ägare av en- eller tvåfamiljshus.</P>
<P class="p214 ft7">Inlösen som avses i 32 kap. 11 § miljöbalken ersätts inte.</P>
<P class="p215 ft14">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft7">Ersättningens bestämmande</P>
<P class="p205 ft7">8 § Ersättning för skada bestäms enligt 5 kap. skadeståndslagen (1972:207).</P>
<P class="p120 ft7">Ersättning beräknad som livränta värdesäkras enligt lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.</P>
<P class="p200 ft7">Avdrag på ersättning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr0 td98"><P class="p217 ft7">9</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p45 ft7">§ Ersättning för sakskada betalas med avdrag för ett belopp om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p217 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p45 ft7">000 kr och för personskada med avdrag av 2 000 kr.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft7">Återkrav</P>
<P class="p205 ft7">10 § I den mån ersättning betalas av Beslutsmyndigheten är motta- garen skyldig att till staten överlåta sin rätt till ersättning av den som enligt 32 kap. miljöbalken eller på annan grund är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p218 ft7">Preskription</P>
<P class="p205 ft7">11 § Ansökan om miljöskadeersättning enligt 33 kap. 1 § miljö- balken skall inges till Beslutsmyndigheten inom tre år från det att den som led skadan fick kännedom om att sådant anspråk kunde göras gällande.</P>
<P class="p219 ft28">Ersättning för verkställighetskostnader</P>
<P class="p220 ft7">12 § Ersättning betalas för skäliga verkställighetskostnader enligt 33 kap. 2 § miljöbalken om och i den utsträckning den eller de som är ansvariga enligt miljöbalken inte kan betala och betalnings- oförmågan inte är endast tillfällig.</P>
<P class="p221 ft7">En ansvarig skall anses inte kunna betala om</P>
<P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">han är försatt i konkurs,</SPAN></P>
<P class="p223 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft37">han vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar till full täckning av fordran på kostnaderna, eller</SPAN></P>
<P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft38">det annars är uppenbart att han inte kan betala.</SPAN></P>
<P class="p224 ft14">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td15"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Anmälan</P>
<P class="p213 ft7">13 § Tillsynsmyndigheten skall utan dröjsmål anmäla till Besluts- myndigheten om ersättning för verkställighetskostnader kan för- väntas uppstå.</P>
<P class="p212 ft7">Ansökan</P>
<P class="p213 ft7">14 § När det finns förutsättningar för rätt till ersättning för verk- ställighetskostnader, skall ansökan om sådan ersättning göras utan oskäligt dröjsmål.</P>
<P class="p212 ft7">Ersättningsbelopp</P>
<P class="p8 ft7">15 § Ersättning för verkställighetskostnader betalas med avdrag för</P>
<P class="p4 ft7">1,5 prisbasbelopp.</P>
<P class="p207 ft10">U</P>
<P class="p226 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">Denna förordning träder i kraft den</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Miljöskadeersättning betalas inte för skada som orsakats av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hän- föra till tiden före den 1 juli 1986.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Ersättning för verkställighetskostnader betalas inte för sane- ring vars orsak huvudsakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989.</SPAN></P>
<P class="p227 ft14">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p4 ft27">1 Inledning</P>
<P class="p228 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Utredningens direktiv</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 18 november 2004 att uppdra åt en särskild utredare att bl.a. lämna förslag till hur miljöansvarsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt och att göra en översyn av reglerna om miljöskadeförsäkring och sanerings- försäkring. Enligt tilläggsdirektiv, som regeringen beslutade den 6 april 2006, fick utredaren sedan också uppdraget att göra en analys av vilka krav på avhjälpandeåtgärder och skadestånd som kan ställas vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer. Utredningsdirektiven återfinns som bilagor till detta betänkande.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Delbetänkandet</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Utredningen lämnade i delbetänkandet Ett utvidgat miljöansvar (SOU 2006:39) förslag till hur miljöansvarsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt. Därutöver innehöll betänkandet en analys av frågan om en bestämmelse om ansvarsgenombrott borde införas på miljörättens område. Slutligen lämnades förslag till hur artikel 14 om ekonomisk säkerhet i utvinningsavfallsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt samt undersöktes vilka krav som lämp- ligen skulle ställas och vilka former som borde accepteras när det gällde sådana säkerheter som kan krävas enligt miljöbalken.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft28">1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Utredningsarbetet med slutbetänkandet</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">De utredningsuppgifter som nu återstår enligt utredningsdirektiven och som inte redovisats i delbetänkandet gäller först en översyn av reglerna om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring i 33 kap.</P>
<P class="p230 ft14">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Inledning</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">miljöbalken. Dessutom analyseras i det här betänkandet i vilken utsträckning gällande regelverk och bestämmelserna i miljöansvars- direktivet ger möjlighet att ställa krav på avhjälpande åtgärder vid skador på den naturliga biologiska mångfalden orsakade av gene- tiskt modifierade organismer och vilka möjligheter det finns att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden, särskilt skador orsakade av genetiskt modifierade organismer, och om ytterligare möjligheter att ställa sådana krav kan behövas för att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön.</P>
<P class="p231 ft7">Parallellt med denna utredning pågår en utredning under Jordbruksdepartementet rörande ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor (Jo 2006:01). Enligt direktiven (Dir. 2006:38) skall den utredningen analysera om det finns behov av särskilda skadeståndsregler avseende ekonomisk skada till följd av spridning av genetiskt modifierade organismer till andra som odlar jordbruks- eller trädgårdsprodukter som inte är genetiskt modi- fierade, vid odling eller i samband med transport eller annan hante- ring. Vidare skall utredningen analysera om ytterligare bestäm- melser är nödvändiga för att hålla tredje part skadeslös. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2007.</P>
<P class="p231 ft7">Frågorna i Jordbruksdepartementets utredning berör i vissa avseenden de frågor som behandlas i detta betänkande. Som exempel på en sådan beröringspunkt kan nämnas frågan om huru- vida skador som orsakas av genetiskt modifierade organismer omfattas av skadeståndsbestämmelserna i 32 kap. miljöbalken. Samråd har i relevanta delar ägt rum med Jordbruksdepartementets utredning.</P>
<P class="p232 ft7">Utredningen har genom andra länders regeringsrepresentanter försökt utröna hur frågor om ansvar för skador på den biologiska mångfalden hanteras i deras länder. I de fåtal fall utredningens förfrågan alls har besvarats, har landet i fråga hänvisat till miljöansvarsdirektivets bestämmelser som senast den 30 april i år skall vara genomförda i EU:s medlemsländer.</P>
<P class="p80 ft7">Utredningen har även, genom kontakter med Miljödepartemen- tet, följt det arbete som pågår inom ramen för Cartagenaproto- kollet.</P>
<P class="p233 ft7">Genom en tidigare genomförd enkät, som återfinns som bilaga till detta betänkande, har utredningen sökt svar på frågor om saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p120 ft7">I enlighet med utredningsdirektiven har utredningen samrått med Näringslivets Regelnämnd och Gentekniknämnden. Ur andra</P>
<P class="p234 ft14">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td65"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p23 ft15">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">berörda myndigheters perspektiv har experter i utredningen lämnat synpunkter. Samråd har även skett med näringsidkare, Svalöf Weibull AB och Monsanto Crop Sciences Sweden AB, som hanterar genetiskt modifierade organismer i sin verksamhet.</P>
<P class="p235 ft28"><SPAN class="ft28">1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Betänkandets innehåll</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">Betänkandet består av 8 avsnitt jämte förkortningsregister, sam- manfattning, författningsförslag och bilagor.</P>
<P class="p210 ft7">Författningsförslagen är skrivna med utgångspunkt från de författningsförslag som utredningen lämnade i delbetänkandet.</P>
<P class="p145 ft7">Utredningen har valt att redovisa utredningsarbetet enligt en disposition som – med hänsyn till de uppgifter som återstår av utredningsuppdraget – framstått som mest ändamålsenlig. I avsnitt 1 redovisas uppdraget enligt utredningsdirektiven och hur utred- ningens arbete har bedrivits. Översynen med miljöskadeförsäk- ringen och saneringsförsäkringen berör till viss del frågor om vilka typer av skador som skall omfattas av dessa ersättningssystem. Det gör att analysen av såväl avhjälpandeansvaret som skadestånds- ansvaret kan få effekter på försäkringsskyddets omfattning och det har därför framstått som lämpligt att först behandla dessa frågor innan en allomfattande översyn av försäkringarna kan ske.</P>
<P class="p124 ft7">Frågorna om avhjälpandeansvar och skadeståndsansvar består av flera gemensamma frågeställningar, särskilt beträffande olika begrepp. Utredningen har därför valt att samla gemensamma definitioner och regler i ett inledande avsnitt, avsnitt 2, och först därefter – var för sig – behandla frågor om avhjälpande, avsnitt 3, och skadestånd, avsnitt 4. En översyn av miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen görs sedan i avsnitt 5 varefter över- väganden och förslag i fråga om dessa ersättningsregleringar följer i avsnitt 6. I avsnitt 7 görs en konsekvensanalys av förslagen och i avsnitt 8 återfinns författningskommentaren.</P>
<P class="p95 ft7">Utredningsdirektiven återges i bilagorna 1 3 och i bilagorna 4 6 återges försäkringsvillkoren för miljöskadeförsäkring och sane- ringsförsäkring samt arbetsordningen för miljöskadeförsäkringens skadenämnd. I bilaga 7 redovisas en enkät och en sammanställning av enkätsvaren.</P>
<P class="p237 ft14">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p238 ft44">Del A</P>
<P class="p239 ft45"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p240 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft46">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</SPAN></P>
<P class="p241 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Bevarande av biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p44 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Inledning</SPAN></P>
<P class="p236 ft9">Utredningsuppdraget omfattar bl.a. frågor om avhjälpandeansvar och skadeståndsansvar i anledning av skador på den biologiska mångfalden. I utredningsdirektiven används även termen <SPAN class="ft7">naturlig </SPAN>biologisk mångfald.</P>
<P class="p242 ft22">Vad som närmare avses med naturlig biologisk mångfald framgår inte av utredningsuppdraget, men termen ”naturlig” skulle kunna tolkas som att det är fråga om biologisk mångfald som är orörd och som inte har påverkats av människan. Det är emellertid knappast troligt att syftet varit att begränsa den skyddsvärda biologiska mångfalden till enbart detta, eftersom den biologiska mångfalden i Sverige, i form av naturtyper, arter och variation mellan arterna, många gånger växt fram under århundradena som en följd av människors inverkan på naturen, exempelvis genom jord- och skogsbruk. Även sådan biologisk mångfald, t.ex. ängar och arter vars utbredningsområde har ökat genom århundraden av odlar- möda, bedöms som skyddsvärd.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft49">1</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Avsikten med utredningsupp- draget i denna del lär därför snarare vara att skydda all biologisk mångfald från negativ påverkan av genetiskt modifierade organis- mer. Eftersom det mot den här bakgrunden kan vara missvisande att tala om ”naturlig” biologisk mångfald, kommer i fortsättningen endast termen biologisk mångfald att användas. I den mån det behövs klargöranden av olika slag, t.ex. när den biologiska mångfal- den är påverkad av genetiskt modifierade organismer, kommer detta att framgå på annat sätt.</P>
<P class="p243 ft9">Den biologiska mångfalden inom och mellan arter fyller en viktig funktion för väl fungerande ekosystem. Ett ekosystem är enligt definitionen i 1992 års konvention om biologisk mångfald,</P>
<P class="p10 ft15"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se skr. 2001/02:173.</P>
<P class="p244 ft14">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft22">som Sverige ratificerade 1993, ett dynamiskt komplex av <NOBR>växt-,</NOBR> djur och mikroorganismsamhällen och dessas <NOBR>icke-levande</NOBR> miljö som interagerar som en funktionell enhet<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN>.<SPAN class="ft48">TP </SPAN>De<SPAN class="ft48">PT </SPAN>olika <NOBR>mikroorganism-,</NOBR> djur- och växtarterna har olika funktioner i ekosystemet som kvävefixerare, pollinatörer etc. Skilda arter inom en funktionell grupp kan svara på olika sätt på t.ex. miljöförändringar. Flera arter kan ha liknande funktioner medan vissa arter har nyckelfunktioner och är därmed viktigare för ekosystemet. Det saknas i dag ofta kunskap om arternas funktioner i ekosystemet för att det skall vara möjligt att veta vilka arter som har en nyckelroll. Till det skall läggas att det i framtiden kan vara andra arter som kommer att få en sådan roll, t.ex. vid klimatförändringar.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN></P>
<P class="p246 ft22">Människans välfärd är beroende av ekosystemens kapacitet att producera livsnödvändiga resurser (varor) och s.k. ekosystem- tjänster. Ekosystem förser oss bl.a. med biologiska resurser (t.ex. fisk och virke), reglerar flöden och processer (såsom klimat- och vattenreglering) och stöder direkt eller indirekt biologisk produk- tion (mulljordsbildning, pollinering, syreproduktion). En bred variation av vilda och odlade växter ger en större möjlighet för framtida anpassningar efter stora naturhändelser och klimatföränd- ringar och det är viktigt för säkerställande av livsmedelsförsörj- ningen. Ekosystem som har god förmåga att klara förändring och kunna vidareutvecklas minskar samhällets sårbarhet och ökar vår långsiktiga valfrihet.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Genetisk variation är en viktig förutsättning för att bevara livskraftiga bestånd av arter och är på lång sikt även avgörande för evolution och artbildning.</P>
<P class="p247 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Definitionen av biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p248 ft9">Termen biologisk mångfald är etablerad och förekommer i flera politiska och juridiska dokument.</P>
<P class="p249 ft29">I miljöbalkens portalbestämmelse anges bevarandet av den biolo- giska mångfalden som ett av balkens mål. Av förarbetena framgår att man med biologisk mångfald har samma ansats som i konven- tionen om biologisk mångfald.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft50">5</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Enligt konventionens första artikel är målet att bevara biologisk mångfald, hållbart utnyttja dess</P>
<P class="p250 ft51"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77). <SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:150 s. 213 f.</P>
<P class="p251 ft52"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A.a., s. 16 ff.</P>
<P class="p252 ft15"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 9.</P>
<P class="p253 ft14">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft9">beståndsdelar och rättvist fördela nyttan som uppstår vid utnytt- jande av genetiska resurser.</P>
<P class="p145 ft9">I konventionens andra artikel definieras biologisk mångfald som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom och mellan arter och av ekosystem. Detta innebär bl.a. att den genetiska variationen inom arter omfattas av konventionens målsättning.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">De svenska miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p236 ft9">Inom EU antog Europeiska rådet i juni 2001 i Göteborg gemen- skapens sjätte miljöhandlingsprogram. Syftet med programmet var bl.a. att senast år 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald både i EU och globalt.</P>
<P class="p66 ft9">Ett liknande mål antogs vid världstoppmötet om hållbar utveck- ling (World Summit on Sustainable Development, WSSD) i Johan- nesburg, Sydafrika, 2002.</P>
<P class="p66 ft9">Riksdagen har genom två propositioner antagit 16 miljökva- litetsmål i syfte att göra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Flera av dessa mål berör på något sätt skyddet av den biologiska mångfalden. Genom antagandet av det senaste miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och djurliv, återspeglas Sveriges åtagande vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 och den biologiska mångfalden pekas ut som särskilt skyddsvärd. Målet lyder:</P>
<P class="p255 ft26">Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.</P>
<P class="p256 ft29">Ett delmål under miljökvalitetsmålet om Ett rikt växt- och djurliv är att till år 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald inom Sverige.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft50">7</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Delmålet omfattar ett bevarandeperspektiv där biologisk mångfald på alla nivåer från gen och art till ekosystem skall bevaras.</P>
<P class="p257 ft52"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 2001/02:130 och prop. 2004/05:150.</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:150 s. 213 f.</P>
<P class="p244 ft14">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft9">Avsikten med delmålet är dock inte att frysa den biologiska mångfalden som ständigt är i utveckling och förändring.</P>
<P class="p259 ft29">Den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde bedömningen att miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, sett tillsammans med biologiska mångfaldsaspekter i övriga miljökvalitetsmål, bl.a. innebar att främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige inte får introduceras.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft50">8</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Den nuvarande borgerliga regeringen har inte uttryckt någon annan uppfattning.</P>
<P class="p260 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vad är en genetiskt modifierad organism?</SPAN></P>
<P class="p261 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Allmän bakgrund</SPAN></P>
<P class="p262 ft29">Arvsmassan är uppbyggd på liknande sätt hos alla levande orga- nismer. Det är möjligt att flytta hela eller delar av arvsanlag, gener, från en organism till en annan och få den flyttade genen att fungera i den nya organismen. Det finns flera metoder för att föra över gener. En metod använder en bakterie som naturligt har förmågan att föra över gener från sin egen arvsmassa till en växt. På detta sätt är det möjligt att ge en organism ett nytt anlag som kan ge en ny egenskap, antingen genom att lägga till en gen – en likadan gen från en annan art eller en helt ny gen – eller att ta bort en egenskap genom att lägga in en gen som tystar effekten av en befintlig gen.</P>
<P class="p263 ft29">I alla dessa fall, dvs. när en främmande, på konstgjord väg införd, gen (egentligen gen eller <NOBR>DNA-fragment)</NOBR> finns i organismens alla celler, får man vad som brukar kallas en genetiskt modifierad orga- nism (GMO), även kallad transgen organsim.</P>
<P class="p264 ft29">Redan det förhållandet att man blandar genetiskt material från olika arter uppfattas ofta som hotfullt. Det finns föreställningar om att man på detta sätt skulle framställa helt nya, främmande arter, vilket dock knappast är sannolikt. Genteknik rör sig endast om överföring av enstaka gener; tarmbakterien som med sådan teknik förmåtts att producera insulin är således fortfarande en tarmbak- terie och den insektsresistenta majsplantan är fortfarande en majs- planta. Överföring av stora mängder av gener görs knappast med genteknik utan i första hand genom cellhybridisering och tradi- tionell växtförädling. Vid sådan överföring kan man inte – om det</P>
<P class="p265 ft15"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 2004/05:150 s. 204.</P>
<P class="p253 ft14">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft9">inte rör sig om mycket närstående arter – få några överlevnads- dugliga organismer.</P>
<P class="p145 ft9">Inom växtförädling används genteknik för att tillföra en gröda nya egenskaper som inte hade kunnat åstadkommas, eller som skulle ha tagit mycket lång tid att åstadkomma, med traditionella metoder.</P>
<P class="p96 ft22">Det talas ibland om att växtförädlingen använder genteknik som instrument. Detta innebär att gentekniska metoder som analys- instrument används för att planera och utvärdera resultatet av traditionell växtförädling. De växter som resulterar från denna teknik betraktas inte som genetiskt modifierade organismer efter- som de inte tillförs nytt genetiskt material genom gentekniken. Det finns också metoder – såsom mutagenes eller cellfusion – som i och för sig innebär att det är fråga om en genetiskt modifierad organism men som är undantagna från lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer (se avsnitt 2.2.3).</P>
<P class="p124 ft9">Den praktiska odlingen av genetiskt modifierade sorter i världen har ökat kraftigt, från under 2 miljoner hektar 1996 till nästan 90 miljoner hektar 2005. Genetiskt modifierade växter odlas i stor skala i bl.a. USA, Canada, Argentina, Brasilien och Kina för pro- duktion av livsmedel, foder och fibrer.</P>
<P class="p96 ft9">Den globala produktionen av sojabönor bedrivs i dag huvud- sakligen med genetiskt modifierade sorter. De genetiskt modifie- rade grödor som odlas mest i världen är sojaböna som är mot- ståndskraftig mot ogräsbekämpningsmedel och majs som är resistent mot skadeinsekter. Även bomull, som är skadeinsekts- resistent, och raps, som är motståndskraftig mot ogräsbekämp- ningsmedel, odlas i stor skala. Odlaren kan, när grödan är resistent mot skadeinsekter, minska den kemiska bekämpningen av skade- insekter. Även tolerans mot ogräsbekämpningsmedel kan – på grund av en effektivare ogräsbekämpning – leda till att mindre mängder bekämpningsmedel används. Dessutom kan behovet av plöjning minska, vilket förhindrar jorderosion och sparar driv- medel.</P>
<P class="p95 ft9">I fältförsök odlas genetiskt modifierade sorter där kvaliteten på den skördade produkten förändrats, t.ex. oljeväxter med ändrad oljekvalitet och potatis med ändrad stärkelsekvalitet för industriellt bruk. Genetiskt modifierade mikroorganismer används för produk- tion av t.ex. livsmedelsingredienser, läkemedel, vitaminer och tvätt- medelsenzymer.</P>
<P class="p266 ft14">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Legala definitioner</SPAN></P>
<P class="p248 ft9">I detta betänkande diskuteras genetiskt modifierade organismer utifrån definitionen i 13 kap. 4 § miljöbalken:</P>
<P class="p268 ft26">…en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.</P>
<P class="p269 ft9">För förståelsen av vad en genetiskt modifierad organism är, är det nödvändigt att förstå innebörden av organism. En organism är enligt 13 kap. 3 § miljöbalken:</P>
<P class="p270 ft26">…en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material.</P>
<P class="p271 ft9">Med genetiskt modifierad organism avses alltså en organism som har en eller flera främmande gener eller gensekvenser tillförda med hjälp av genteknik. Det innebär att det är tekniken bakom förändringen av organismen som avgör om det blir en genetiskt modifierad organism eller inte. Organismen har den främmande genen införlivad med arvsmassan i alla celler, och den nedärvs på ett normalt sätt från förälder till avkomma.</P>
<P class="p272 ft9">Rekombination innebär att en genetisk modifiering inträffar vid användningen av bl.a. <NOBR>hybrid-DNA-tekniker</NOBR> och cellfusion. Cell- fusion innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom en fusion av två eller fler celler på ett sätt som inte förekommer naturligt.</P>
<P class="p249 ft9">En organism i balkens mening är alltid levande och inkluderar bl.a. djur, plantor, befruktade ägg, frön, frukter, pollen och virus. Genetiskt modifierat material som inte kan föröka sig eller saknar förmåga att föra över sitt genetiska material, betraktas alltså inte som en genetiskt modifierad organism och hamnar därför utanför det område som skall diskuteras i denna utredning.</P>
<P class="p273 ft9">Definitionen av genetiskt modifierad organism har sin grund i EG:s utsättningsdirektiv 2001/18/EG. Inom ramen för direktivets definition anses vissa uppräknade metoder, t.ex. befruktning in vitro (assisterad befruktning) och induktion av polyploidi (kromo- somtalsfördubbling), inte leda till genetisk modifiering om meto- derna inte omfattar användning av <NOBR>hybrid-DNA-molekyler</NOBR> eller genetiskt modifierade organismer. Även om en sådan begränsning inte anges uttryckligen i miljöbalkens definition i 13 kap. 4 §, så torde samma begränsning gälla där.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p274 ft53"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Se Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del I, <SPAN class="ft15">s. 13:10 f.</SPAN></P>
<P class="p253 ft14">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">I den svenska gentekniklagstiftningen i övrigt, förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön eller förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, anges att termer och uttryck har samma betydelse som i 13 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p66 ft9">Från respektive förordnings tillämpningsområde undantas dock vissa metoder för genetisk modifiering (se avsnitt 2.3.3). Dessa metoder undantas även från utsättningsdirektivets tillämpnings- område.</P>
<P class="p276 ft9">I internationella sammanhang, närmare bestämt i Cartagena- protokollet<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>, används en term, levande modifierade organismer (LMO), som torde motsvara det som inom EU och i Sverige benämns genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p235 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft47">Genteknik i förhållande till andra tekniker</SPAN></P>
<P class="p8 ft7">Traditionell växtförädling</P>
<P class="p277 ft9">Så länge människan haft husdjur och odlat kulturväxter har hon påverkat dessa på olika sätt. Genom ett, till en början omedvetet, urval blev de för människan nyttiga egenskaperna allt fler. Så småningom fjärmade sig kulturväxterna så långt från ursprunget att många av dem knappt liknar den vilda arten.</P>
<P class="p86 ft9">Kulturväxterna skiljer sig från sina vilda förfäder och släktingar i många avseenden. Ofta är vissa för människan intressanta delar av växten kraftigt förstorade; sockerbetans eller rättikans rot, fröna hos vetet eller bondbönan och äpplets eller pumpans frukt är några exempel. Kemiska ämnen med giftverkan eller dålig smak kan ha försvunnit; så smakar exempelvis äpplen i dag mycket bättre än sitt ursprung, vildapeln. Nivån hos kemiska ämnen med giftverkan har i vissa fall – t.ex. i rabarber och senap – bibehållits eller höjts för att ge en viss smak.</P>
<P class="p278 ft29">Kulturväxter har också ofta förlorat sina vilda förfäders sätt att sprida sig eftersom de egenskaperna för det mesta är negativa ur skördesynpunkt. Majsen och vissa typer av säd, med sina väl förpackade kolvar respektive ax, kan t.ex. ha mycket svårt att sprida sig utan människohjälp och fröbaljan hos odlade ärtor öppnar sig</P>
<P class="p279 ft15"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 (SÖ 1993:77) om biologisk mångfald (SÖ 2002:57).</P>
<P class="p280 ft14">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft9">inte på samma sätt som hos vilda ärtväxter, vars ärtbaljor spricker upp med frön som sprätter iväg.</P>
<P class="p281 ft9">Kulturväxterna har ofta anpassats för att kunna dra nytta av de särskilda förutsättningar som ges i jordbruket – såsom gödsling, ogräsbekämpning och bevattning – på ett sätt som de vilda släktingarna inte kan.</P>
<P class="p273 ft9">Under de senaste hundra åren har ökad kunskap gjort det möjligt att förädla husdjur och kulturväxter mer medvetet. Olika förädlingsmetoder utvecklades som grundades på de olika grödor- nas genetik och reproduktionssätt (korsbefruktning, självbefrukt- ning etc.). Man började korsa växter med önskade egenskaper och valde ut de avkommor som var bärare av dem. Ett exempel är de högavkastande vetesorter som odlas över hela världen i dag och som framställts genom korsning mellan olika lokalt odlade varian- ter av vete.</P>
<P class="p263 ft29">Växtförädlingstekniker som utvecklades under <NOBR>1900-talets</NOBR> senare hälft är cellhybridisering (sammanslagning av den totala arvsmassan hos två arter) och embryo rescue (metoder för att få ett embryo att mogna som inte kan mogna naturligt). I praktiken fungerar det oftast bara att genom cellhybridisering eller korsning med efter- följande embryo rescue blanda genetiskt material från relativt närbesläktade arter – exempelvis tomater och potatis eller vete och strandråg. Många grödor har gener som är överförda från mer eller mindre närbesläktade vilda eller odlade arter. Det finns t.ex. vete- sorter som har gener från råg, kvickrot och många andra vilda gräsarter för resistens mot sjukdomar och insektsangrepp.</P>
<P class="p282 ft9">En annan teknik är induktion av polyploidi som innebär att antalet kromosomer i en cell fördubblas en eller flera gånger.</P>
<P class="p249 ft9">En tredje metod inom traditionell växtförädling går ut på muta- genes, en teknik där man med hjälp av kemikalier eller strålning framkallar mutationer (förändringar i arvsmassan) med avsikt att skapa nya och utsläcka oönskade egenskaper. De individer som har en önskad muterad egenskap, t.ex. en ny blomfärg eller sjuk- domsresistens, väljs ut för vidare förädlingsarbete. Mutationer sker dock oftast naturligt och leder till den naturliga variation som ger underlag till artbildning. Det är inte möjligt att skilja en mutation som uppstått naturligt från en mutation som framkallats genom växtförädlingstekniker där man använt sig av mutagenes.</P>
<P class="p263 ft9">Under senare år har man fått ökad kunskap om hur vissa orga- nismers genuppsättningar ser ut. Det har medfört att mutagenes kan användas mer medvetet. Man kan i vissa fall räkna ut vilka</P>
<P class="p283 ft14">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft9">mutationer som ger önskad egenskap. Genom s.k. TILLING (Targeting Induced Local Lesions IN Genomes) kan man leta upp de individer i en muterad population som har den önskade genförändringen och använda dem för fortsatt förädling. Metoden kan användas för många olika arter av både växter och djur, men har hittills mest använts på växter. TILLING innebär på ett sätt en större osäkerhet än användning av genteknik eftersom det finns en risk att okända mutationer följer med i förädlingen till kommande generationer.</P>
<P class="p284 ft9">Organismer som framställs genom mutagenes omfattas i och för sig av miljöbalkens definition av genetiskt modifierad organism, men faller trots det inte under de regler om utsättning eller innesluten användning som gäller för genetiskt modifierade orga- nismer. Mutagenes, även i kombination med TILLING, är i likhet med annan konventionell växtförädlingsverksamhet, till skillnad från gentekniken, oreglerad. Mutationer behöver alltså inte prövas ur miljö- eller hälsosynpunkt.</P>
<P class="p285 ft7">Genteknik</P>
<P class="p277 ft9">Genom gentekniken kan man på ett helt nytt sätt överföra gener mellan organismer. Man kan isolera en gen från vilken organism som helst och överföra genen till arvsmassan hos en annan orga- nism. Gentekniken har vidgat möjligheterna att överskrida artgrän- serna dithän att vi i princip kan flytta gener mellan alla levande organismer. Gentekniken har dock inte ersatt tidigare förädlings- metoder, utan är snarast att uppfatta som ett komplement till dessa.</P>
<P class="p124 ft9">Med genteknik är det möjligt att bara göra en enda förändring i kromosomernas gener. På detta sätt är det möjligt att – till skillnad från traditionell växtförädling – välja vilka genförändringar som faktiskt uppstår.</P>
<P class="p66 ft9">Förutom att utbudet av egenskaper som man kan föra in ökar när man använder genteknik finns andra fördelar jämfört med traditionell växtförädling. Vid traditionella korsningar eller cell- fusioner följer hela genuppsättningen med från den inkorsade arten, även om man bara är intresserad av en enskild egenskap. Det krävs omfattande återkorsningsarbete för att minska antalet oönskade egenskaper.</P>
<P class="p59 ft14">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft29">Gentekniken har emellertid sina speciella begränsningar. Gener och deras genprodukter fungerar alltid i samspel med andra gener och genprodukter i cellen och låter sig därför inte utan vidare flyttas till ett helt annat gensammanhang med bibehållen funktion. Det är mindre sannolikt att en gen från en mycket avlägset besläktad organism fungerar på avsett sätt i en växt, än en gen från en annan växt. Oväntade och oönskade effekter kan uppstå p.g.a. samverkan mellan den införda egenskapen och organismens ursprungliga egenskaper. Många viktiga egenskaper, som avkast- ning och klimatanpassning, bestäms dessutom av ett stort antal gener. Sådana egenskaper kan därför inte bearbetas med genteknik utan hanteras bäst med hjälp av traditionell korsning.</P>
<P class="p287 ft9">Att identifiera en gen, sätta in den i bakterier, framställa ett tillräckligt stort antal genetiskt modifierade plantor för att någon skall fungera som tänkt samt att föröka och pröva dem i egna och officiella försök för att välja ut lämpliga linjer, upptäcka oönskade egenskaper och få en genetiskt modifierad sort godkänd tar tid, ofta minst lika lång tid som att framställa en konventionell sort, dvs. 10 15 år.</P>
<P class="p288 ft28"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Vilka bestämmelser gäller för hanteringen av genetiskt modifierade organismer?</SPAN></P>
<P class="p261 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Allmän bakgrund</SPAN></P>
<P class="p262 ft29">I Sverige och inom EU har man valt att reglera med utgångspunkt från vilken teknik som används. Detta har lett till stränga krav på de flesta verksamheter – med undantag för t.ex. mutagenes trots att sådan verksamhet i vissa avseenden framstår som väl så riskfylld – som bedrivs med genetiskt modifierade organismer. För odling i växthus och fältförsök krävs särskilt godkännande i varje enskilt fall av behörig myndighet (i Sverige av Statens jordbruksverk). För kommersiell odling (s.k. marknadsintroduktion av genetiskt modi- fierade organismer) krävs tillstånd på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Inom EU har inställningen till genetiskt modifierade grödor varit mer försiktig och avvaktande än på andra håll och den kommersiella odlingen är av mycket liten omfattning. I Sverige finns ännu ingen kommersiell odling av genetiskt modifierade grödor. Utsättningen av genetiskt modifierade organismer i miljön, t.ex. kommersiell odling och fält- försök med växter eller djur, omges av ett <NOBR>EU-gemensamt,</NOBR></P>
<P class="p289 ft14">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft9">omfattande säkerhetsbedömningssystem. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer omfattas också av EU- gemensamma regler. Sverige har dessutom nationella regler om innesluten användning av övriga genetiskt modifierade organismer (se avsnitt 2.3.3).</P>
<P class="p66 ft9">Som jämförelse till det europeiska perspektivet kan nämnas att man i Kanada valt en lagstiftning som är utformad utifrån vilka effekter en viss teknik leder till och inte utifrån tekniken som sådan. Detta innebär att vissa verksamheter med genetiskt modifie- rade organismer inte är underkastade några särskilda krav alls vad gäller provtagningar och dylikt medan stränga krav kan gälla t.ex. för en konventionell växtförädlingsprocess.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Bestämmelser inom EU</SPAN></P>
<P class="p84 ft9">Svensk lagstiftning om genteknik bygger på två <NOBR>EG-direktiv:</NOBR> direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifie- rade organismer i miljön och direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Innesluten användning av andra genetiskt modifierade organismer än GMM regleras endast i nationell lagstiftning.</P>
<P class="p96 ft22">På <NOBR>EU-nivå</NOBR> finns i övrigt <NOBR>EG-förordningar</NOBR> om genteknik, bl.a. förordning (EG) nr 1829/2003) som reglerar godkännandet av livs- medel och foder som innehåller eller är framställt av genetiskt modifierade organismer, och förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer. Genom förordning (EG) nr 1946/2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer genomförs vissa delar av Cartagenaprotokollet i <NOBR>EU-lagstiftningen,</NOBR> bl.a. när det gäller export av genetiskt modifierade organismer från EU.</P>
<P class="p285 ft7">Direktiv 2001/18/EG</P>
<P class="p64 ft29">I direktiv 2001/18/EG finns bl.a. bestämmelser om godkännande av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för odling och import. Sådana marknadsgodkännanden är tidsbe- gränsade och kan medges under maximal tio år. En ansökan skall bl.a. innehålla omfattande uppgifter om den genetiska modifie- ringen, en bedömning av risker för människors hälsa och miljön</P>
<P class="p291 ft14">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft9">samt förslag till övervakning efter det att produkten har släppts ut på marknaden. I direktivet regleras även avsiktlig utsättning i andra syften än utsläppande på marknaden, t.ex. fältförsök. Direktivet reglerar endast levande genetiskt modifierade organismer och inte produkter som är framställda av genetiskt modifierade organismer. Inte heller omfattas användning av genetiskt modifierade organis- mer, såsom foder eller livsmedel.</P>
<P class="p264 ft9">Övervakningen syftar till att bekräfta antaganden om eventuella negativa effekter som har gjorts i miljöriskbedömningen och till att upptäcka negativa effekter på människors hälsa eller miljön som inte förutsågs i miljöriskbedömningen. Resultaten av övervak- ningen skall rapporteras till <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> och till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.</P>
<P class="p264 ft22">Hittills har fem produkter godkänts enligt direktiv 2001/18/EG. Inget av dessa godkännanden omfattar odling. För närvarande behandlas emellertid tre ansökningar om odling av majs respektive svensk stärkelsepotatis inom ramen för EU:s tillståndsförfarande.</P>
<P class="p292 ft7">Förordning (EG) nr 1829/2003</P>
<P class="p293 ft9">I förordning (EG) nr 1829/2003 finns regler för godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för import och hantering, odling samt användning av genetiskt modi- fierade organismer och produkter framställda av genetiskt modifie- rade organismer som livsmedel och foder.</P>
<P class="p273 ft9">Många av kraven vad gäller ansökan, miljöriskbedömning och miljöövervakningsplan överensstämmer med vad som gäller enligt direktiv 2001/18/EG. Därutöver ställs krav på dokumentation av undersökningar av produkternas egenskaper.</P>
<P class="p294 ft9">Hittills har endast en produkt godkänts enligt förordningen. Godkännandet omfattar inte import eller annan hantering av gene- tiskt modifierade organismer eller odling. För närvarande har åtta ansökningar om odling av genetiskt modifierade organismer läm- nats in i enlighet med förordningen, men det är oklart när beslut kommer att fattas om dessa.</P>
<P class="p295 ft14">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Svensk lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p236 ft9">Användningen av genetiskt modifierade organismer i Sverige regleras framför allt i miljöbalkens kapitel 13. Andra bestämmelser i miljöbalken som har betydelse för användningen av genetiskt modifierade organismer är t.ex. de allmänna hänsynsreglerna i kapitel 2. Syftet med reglerna är att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa att särskild etisk hänsyn tas vid gen- teknisk verksamhet.</P>
<P class="p285 ft7">Försiktighetsprincipen</P>
<P class="p277 ft9">Ofta finns det möjligheter att på vetenskaplig grund bedöma de ekologiska risker som är förknippade med att introducera olika genetiskt modifierade organismer. I de fall då det inte finns underlag för en någorlunda tillförlitlig riskbedömning tillkommer emellertid den etiska frågan om vilken osäkerhet man är beredd att tolerera. En utgångspunkt i dessa fall är den så kallade försiktig- hetsprincipen, som kommit till uttryck i 2 kap. 3 § miljöbalken. Principen gäller även inom EU. Syftet med försiktighetsprincipen är att förebygga inte bara sådana skador och olägenheter som kan säkert förutses utan också vissa möjliga risker. Bestämmelsen slår fast att försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en hälso- eller miljörisk föreligger. Det behöver alltså inte vara utrett att den aktuella verksamheten eller åtgärden orsakar skada eller olägenhet.</P>
<P class="p297 ft22">I fråga om verksamhet med genetiskt modifierade organismer torde försiktighetsprincipen innebära att man bör ta det säkra före det osäkra och avstå från att introducera genetiskt modifierade organismer när man inte kan överblicka konsekvenserna av denna introduktion. Men denna grundhållning utesluter inte introduktion av alla genetiskt modifierade växter, djur eller mikroorganismer. I många fall finns goda skäl att anta att de ekologiska riskerna med att exempelvis odla en viss transgen gröda inte skiljer sig från dem vid odling av konventionella grödor.</P>
<P class="p298 ft14">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7">Miljöbalken</P>
<P class="p262 ft9">Det krävs tillstånd för att genomföra en avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden. Tillstånd får lämnas endast om verksamheten är etiskt försvarbar. Tillsynsmyndigheten får föreskriva om särskilda villkor för till- ståndet. Regeringen eller tillståndsmyndigheten får meddela före- skrifter om undantag från tillståndskravet.</P>
<P class="p273 ft9">En särskild nämnd, Gentekniknämnden, skall följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken.</P>
<P class="p249 ft22">Syftet med de särskilda bestämmelserna om genteknik är enligt 13 kap. 1 § miljöbalken – utöver vad som följer av 1 kap. 1 § första stycket – att säkerställa att särskilda etiska hänsyn tas vid sådan verksamhet. Att etiska hänsyn skall tas betyder bl.a. att människan har ett ansvar för att förhindra allvarliga störningar i de ekologiska systemen liksom att tillse att olika gentekniska tillämpningar inte uppfattas som stötande eller stridande mot god sed och allmän ordning. Den etiska värderingen handlar om att göra en avvägning mellan olika intressen och avgöra vilket intresse som skall sättas främst. Utgångspunkten är att syftet med förändringen kan försva- ras etiskt och inte uppfattas som stötande av allmänheten. I kraven på särskilda etiska hänsyn ligger att genteknisk verksamhet bör tillåtas bara om den medför en samhällsnytta, dvs. en nytta som inte begränsar sig till verksamhetsutövaren, utan som också har ett allmännyttigt värde.</P>
<P class="p300 ft7">Förordningar</P>
<P class="p301 ft22">Miljöbalken kompletteras av ett antal svenska förordningar och föreskrifter. Förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer innehåller bl.a. regler om krav på tillstånd eller anmälan för att bedriva genteknisk verksamhet. Förordningarna bygger på direktiv 2001/18/EG. Från respektive förordnings tillämpningsområde undantas vissa metoder för genetisk modifiering, såsom genetiskt modifierade organismer som framställts genom mutagenes eller</P>
<P class="p302 ft14">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft9">organismer som framställts genom cellfusion av växtceller i fall då växten även kan framställas med traditionella växtmetoder.</P>
<P class="p145 ft9">När ett läkemedel innehåller genetiskt modifierade organismer gäller bl.a. den svenska läkemedelslagen (1992:859) och förordning (EG) nr 726/2004 om human- och veterinärmedicinska läkemedel. Prövning av sådana läkemedel före godkännande kan också inne- bära innesluten användning eller avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p86 ft9">Enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken är tillsynsansvaret uppdelat mellan olika myndigheter beroende på vilken organism och vilket användningsområde det är fråga om.</P>
<P class="p66 ft9">Innesluten användning innebär en verksamhet där någon "modi- fierar organismer genetiskt eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och använder specifika inneslutnings- åtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmän- heten och miljön och åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön". De specifika inneslutningsåtgärderna kan vara fysiska hinder eller en kombination av fysiska hinder och andra hinder.</P>
<P class="p124 ft9">Avsiktlig utsättning kan avse både försöksutsättning och pro- duktion och utförs av enskilda odlare eller företag. I utsättnings- förordningen finns en egen definition av avsiktlig utsättning som skiljer sig något från miljöbalkens definition genom att uttryck- ligen göra undantag för utsättning som innebär utsläppande på marknaden. Vad denna skillnad i praktiken innebär är svårt att säga, men det förefaller som om man önskat begränsa det till s.k. fältförsök. Förordningens krav i fråga om utredning för risk- bedömning riktar sig mot den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten.</P>
<P class="p95 ft9">Att släppa ut på marknaden innebär enligt miljöbalken att tillhandahålla eller göra en produkt tillgänglig för någon annan, t.ex. genom försäljning. Kraven i denna del riktar sig således i första hand mot tillverkaren.</P>
<P class="p66 ft9">Innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer skall föregås av en utredning för bedöm- ningen av skaderisker. En sådan utredning skall också göras innan en produkt som innehåller genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden.</P>
<P class="p86 ft9">Vid ändrade förhållanden eller om det kommer fram nya uppgifter som kan påverka riskbedömningen skall den som</P>
<P class="p303 ft14">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft9">bedriver verksamheten underrätta eller anmäla till tillsynsmyndig- heten om de ändrade förhållandena. Om de nya uppgifterna föranleder det får tillsynsmyndigheten besluta att verksamheten skall upphöra. Om det vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden framkommer ändrade förutsättningar som kan innebära risker för människors hälsa eller miljön skall tillståndshavaren omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att skydda männi- skors hälsa och miljön.</P>
<P class="p273 ft9">Av 29 kap. miljöbalken framgår att den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot kraven på att inhämta tillstånd eller göra anmälan eller mot de uppställda kraven i övrigt döms till böter eller fängelse.</P>
<P class="p304 ft7">Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med genetiskt modifierade organismer</P>
<P class="p262 ft29">I en rapport från Riksrevisionen påtalas vissa brister i det statliga arbetet med genetiskt modifierade organismer som innebär att risker inte hanteras på ett tillfredsställande sätt.<SPAN class="ft48">TP F</SPAN><SPAN class="ft50">11</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>Bland annat anser Riksrevisionen att myndigheternas riskbedömningar och avväg- ningar vid utveckling och användning av genetiskt modifierade organismer inte är så bred och ingående som miljöbalken kräver, bl.a. enligt hänsynsreglerna i 2 kap. Vidare anses att bristen på regler, såsom regler om samexistens, miljöansvar och skadestånd, riskerar att få allvarliga effekter framöver. Regeringen rekommen- deras därför att utarbeta sådana regler. Riksrevisionen menar vidare att det råder stor oklarhet om vad som gäller för dessa frågor i samband med användning av genetiskt modifierade organismer och att miljöansvarsdirektivet är inriktat på föroreningar av mer omfattande och diffus karaktär, där det är svårt eller omöjligt att hänföra negativa miljöeffekter till vissa enskilda aktörers hand- lingar. Vidare sägs att detta direktiv har ett mycket begränsat tillämpningsområde då det inte omfattar rätt till skadestånd för den ekologiska brukare som inte vill få in genetiskt modifierade orga- nismer på sina åkrar.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN></P>
<P class="p305 ft31">Miljöansvarsutredningen delar inte Riksrevisionens tolkning av miljöansvarsdirektivets regler för avhjälpande. Vi har redovisat vår närmare analys av direktivets innehåll i delbetänkandet Ett utvidgat</P>
<P class="p306 ft15"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Genetiskt modifierade organismer – det möjliga och det rimliga (RIR 2006:31 s. 8 f.). <SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A.a., s. 27.</P>
<P class="p307 ft14">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft9">miljöansvar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I vissa delar återkommer denna analys även i detta betänkande.</P>
<P class="p145 ft9">De oklarheter som gäller i fråga om miljöansvar, skadestånd och återställande ses för närvarande över i denna utredning. Frågor som rör samexistens utreds separat i en utredning under Jordbruks- departementet, Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p242 ft22">I fråga om riskbedömningar och avvägningar vid tillstånds- givningen är det viktigt, som Riksrevisionen påpekar, att miljö- balkens allmänna hänsynsregler – t.ex. försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik och alternativa metoder samt särskilda etiska hänsyn inbegripet bedömning av samhällsnytta – tillämpas.</P>
<P class="p309 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p77 ft22">Enligt gentekniklagstiftningen gäller i dag ett strängt ansvar vid innesluten användning, avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelserna, som vänder sig till tillverkare och andra som sysslar med dessa verksamheter, ger möjlighet att ställa krav ifall nya omständigheter eller ny kunskap ger anledning till misstanke om att genetiskt modifierade organismer kan innebära risker för människors hälsa eller miljön. Reglerna syftar till att förhindra att skador uppkom- mer. När en genetiskt modifierad art en gång släppts ut på mark- naden gäller inga särskilda försiktighetsregler (förutom bestäm- melser om samexistens<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft49">15</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN>)för den enskilde brukaren. Det är dock denne som får bära avhjälpandeansvaret enligt 2 kap. 8 § och 10 kap. miljöbalken om en sådan skada uppkommer.</P>
<P class="p310 ft52"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39.</P>
<P class="p4 ft52"><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jo 2006:01 (Dir. 2006:38).</P>
<P class="p311 ft36"><SPAN class="ft54">15</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jordbruksdepartementet notifierade nyligen ett förordningsförslag om samexistens till kommissionen. Förordningen bemyndigar Jordbruksverket att utfärda föreskrifter om försiktighetsåtgärder för att undvika att genetiskt modifierade organismer sprids till någon annans jordbruksmark eller blandas med någon annans produkter och därmed orsakar ekonomisk skada till följd av att produkterna måste märkas som genetiskt modifierade.</P>
<P class="p312 ft14">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft15">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft9">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft47">Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till 1992 års konvention om biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p262 ft22">Regeringen beslutade den 27 juni 2000 att ratificera Cartagena- protokollet. Protokollet, som trädde i kraft den 11 september 2003, reglerar internationell handel med genetiskt modifierade organis- mer. Exempelvis regleras ett internationellt informationsutbyte avseende beslut om export/import av genetiskt modifierade organismer, men även rörande information om nationella regelverk, användande av genetiskt modifierade organismer i livsmedel, foder och för bearbetning m.m. Protokollet ger indirekt förutsättningar för att upprätta system för spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och genetiskt modifierade produkter genom möjligheten att ställa krav på information och på segre- gation mellan genetiskt modifierade organismer och icke genetiskt modifierade organismer från de exporterande länderna.</P>
<P class="p314 ft29">Ett viktigt motiv för protokollets tillkomst var att omkring 85 procent av världens länder saknade nationella regler för genetiskt modifierade organismer (siffran är från år 2000). Bristen på nationella regelverk gäller i första hand <NOBR>u-länder.</NOBR> Även inom EU och övriga <NOBR>i-världen,</NOBR> som visserligen hade nationell lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer, saknades ännu regler för gränsöverskridande transporter/internationell handel med genetiskt modifierade organismer. En av utgångspunkterna för arbetet med protokollet var därför att det skulle stödja länder utan egen lagstiftning om genetiskt modifierade organismer. Reglerna för hantering av genetiskt modifierade organismer harmoniseras på global nivå vilket underlättar för både forskning och industri.</P>
<P class="p315 ft22">Protokollet anger en miniminivå för vad som krävs av nationella regler. Sedan hösten 2003 är protokollet helt genomfört i EG:s lagstiftning, främst genom direktiv 2001/18/EG samt förordning (EG) nr 1949/2003 om gränsöverskridande förflyttning av gene- tiskt modifierade organismer och förordning (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer. EU:s lagstiftning går på vissa områden längre än de krav som protokollet ställer.</P>
<P class="p316 ft14">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p23 ft32">Allmänt om biologisk mångfald och genetiskt modifierade organismer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft7">Biosafety Clearing House, BCH</P>
<P class="p236 ft9">För att stödja det informationsutbyte som följer av protokollet har ett förmedlingscentrum för biosäkerhet (Biosafety Clearing House, BCH) inrättats vid protokollets sekretariat. Information publiceras på BCH:s hemsida och görs därigenom även tillgänglig för allmänheten. Motsvarande nationella BCH har inrättats i många länder (i Sverige finns information om biosäkerhet på webbplatsen www.biosakerhet.se).</P>
<P class="p285 ft7">Ansvarsordning</P>
<P class="p277 ft9">Protokollet innehåller även bestämmer om utvecklande av en ansvarsordning för skador som kan uppstå genom gränsöver- skridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer. En arbetsgrupp har tillsatts för att utarbeta förslag på hur en sådan ansvarsordning skall kunna se ut.</P>
<P class="p318 ft14">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p319 ft27"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft46">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer</SPAN></P>
<P class="p320 ft7">I detta avsnitt analyseras i vilken utsträckning reglerna i miljö- balken och bestämmelserna i miljöansvarsdirektivet ger möjlighet att ställa krav på avhjälpandeåtgärder vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer. I enlig- het med utredningsuppdraget diskuteras även behovet av att förändra det svenska regelverket i syfte att skapa ett tillfreds- ställande skydd för miljön.</P>
<P class="p321 ft28"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Hur kan genetiskt modifierade organismer orsaka en skada på den biologiska mångfalden?</SPAN></P>
<P class="p322 ft7">Det som avgör om en genetiskt modifierad organism kan orsaka skada på den biologiska mångfalden är vilken egenskap som är modifierad och vilken art organismen tillhör. Arttillhörigheten avgör till stor del vilka organismer den genetiskt modifierade orga- nismen samspelar med. Den modifierade egenskapen påverkar vilken effekt den genetiskt modifierade organismen kan ha på andra organismer. Egenskapen kan i vissa fall även påverka hur orga- nismen sprids och hur konkurrenskraftig den är (fitness).</P>
<P class="p323 ft7">Om man ändrar generna i en organism kan organismens nya egenskaper påverka samspelet med andra organismer och miljön. Det är därför viktigt att man bevakar att genförändringarna vid alla typer av växtförädling, även traditionell, inte åstadkommer oönskade effekter på samspelet med andra organismer eller på miljön i sin helhet.</P>
<P class="p324 ft14">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Genspridning</SPAN><SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Spridning av genetiskt modifierade organismer är inte en effekt i sig men däremot ofta en förutsättning för att en effekt på den biologiska mångfalden skall uppkomma. Det finns därför skäl att särskilt redogöra något för förutsättningarna för genspridning.</P>
<P class="p80 ft7">Med begreppet genspridning avses vanligen allt ifrån fysisk spridning av individer, frön och pollen till att introducerade gener, genom hybridisering och efterföljande återkorsning, införlivas i en mottagande populations genförråd (s.k. genetisk introgression). En sådan bred innebörd av begreppet tillämpas även i denna utredning.</P>
<P class="p120 ft7">Ett antal omständigheter gör riskdiskussionen om genspridning speciell. Gener – transgena eller inte – har till skillnad från exem- pelvis miljögifter en inneboende potentiell förmåga till förökning. Om hybrider etableras finns också en uppenbar risk att gensprid- ningen är irreversibel; det går ofta inte att ”sanera” vilda växt- och djurarters genförråd då dessa väl mottagit nya gener. Dessutom är de flesta enskilda gener i praktiken osynliga. Med detta menas att man utifrån utseende eller andra egenskaper oftast inte kan avgöra om en individ bär på en främmande gen. Istället krävs laborativa analyser av DNA.</P>
<P class="p326 ft7">Spridning av främmande arter kan resultera i förlust av genetisk variation, sänkt fitness (överlevnads- och reproduktionsförmåga) samt, i vissa fall, utdöenden.</P>
<P class="p120 ft7">Ett antal faktorer spelar in för att en gen skall kunna spridas och orsaka introgression (att genen införlivas i den mottagande populationen). Inte minst måste de givande och mottagande arterna/populationerna förekomma tillsammans och ha möjlighet till befruktning, vilket hos växter bland annat kräver överlappande blomningstid. En annan central faktor är hur ”fitness” påverkas, dels av hybridiseringen, dels av den modifierade genen. Att gener sprids, exempelvis i form av pollen, leder inte nödvändigtvis till befruktning. Inte heller är det givet att hybridisering leder till en livskraftig individ eller introgression, eller att introgression leder till en konkurrenskraftig individ.</P>
<P class="p231 ft55">Det bör påpekas att genspridning från genetiskt modifierade organismer inte endast omfattar den eller de nya gener som tillförts en organism med hjälp av genteknik. Även övriga gener i genomet</P>
<P class="p327 ft7">– de som fanns i den ursprungliga organismen/populationen –</P>
<P class="p328 ft15"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>För en utförlig redovisning av genspridningsproblematiken, se Naturvårdsverkets rapport 5597 <SPAN class="ft53">Ekologiska effekter av GMO </SPAN>(2006).</P>
<P class="p329 ft14">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">”följer med” när exempelvis pollen från en transgen växt sprids i naturen. Beroende på den genetiska sammansättningen hos den givande (transgena) och mottagande (vilda) populationen kan detta påverka såväl själva genspridningsförloppet som dess effekter. Om de inblandade populationerna är genetiskt lika är ett stort fokus på den enskilda transgenens egenskaper befogat. I andra situationer kan genetiska skillnader i genomet som helhet vara av minst lika stor betydelse för om/hur främmande gener sprids och vilka konsekvenserna blir. Det senare gäller exempelvis när transgenen tillförts en organism som redan tidigare varit utsatt för konven- tionell förädling eller domesticering vilket i sig kan påverka över- levnads- och reproduktionsförmågan i det vilda.</P>
<P class="p95 ft7">Hastigheten med vilken nya genvarianter sprider sig i en population är till stor del beroende av hur dessa påverkar fitness, vilket förenklat kan beskrivas som den sammantagna förmågan hos en organism/genotyp till överlevnad och reproduktion. Hög fitness för en växt innebär att den har en konkurrensfördel vilket kan ge möjlighet till snabb förökningstakt i populationen, medan låg fitness innebär att växten missgynnas av det naturliga urvalet och på sikt riskerar att försvinna. Gener och genvarianter som inte påverkar fitness benämns selektivt neutrala.</P>
<P class="p124 ft7">Att studera fitness är i praktiken ofta svårt. Ett flertal faktorer som verkar under olika skeden av livet – så kallade fitnesskompo- nenter – påverkar total fitness. Av praktiska skäl är studier av fitness i princip alltid inriktade på endast någon eller några sådana faktorer. Hos växter påverkas fitness bland annat av förmågan till befruktning och frösättning, mängden frö som produceras, andelen frö som överlever och klarar att gro. Hos organismer med mer ”komplicerade” livshistorier, som fiskar, kan antalet fitnesskompo- nenter bli omfattande eftersom totala fitness i regel bestäms av ett stort antal beteenden och fysiologiska processer, vilka ofta påverkar varandra i ett komplext samspel under olika livsstadier. Studier av fitness kompliceras ytterligare av att fitness normalt varierar i såväl tid som rum.</P>
<P class="p330 ft14">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vilken kunskap finns om de ekologiska effekterna vid spridning av genetiskt modifierade organismer?</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Vilka skador som kan uppstå, och om skador alls kan uppstå, till följd av användning av genetiskt modifierade organismer är också svårt att säga. Forskningen om ekologiska effekter av genetiskt modifierade organismer befinner sig ännu i en initial fas där man i hög utsträckning diskuterar/spekulerar över möjliga risker och scenarier, men där ”riktiga data” angående genspridning och dess långsiktiga effekter till stor del saknas.</P>
<P class="p80 ft7">Enligt Naturvårdsverkets bedömning behövs kunskap framför allt när det gäller effekter av genetiskt modifierade organismer på gennivå. Kunskaperna är, trots en <NOBR>20-årig</NOBR> praxis med genetiskt modifierade organismer fortfarande mycket begränsade. I USA, där genetiskt modifierade grödor har odlats i stor skala har man inte genomfört uppföljningar av effekter av genspridning.</P>
<P class="p80 ft7">Bland de empiriska resultat som finns är det endast ett fåtal som har relevans för Sverige och svenska förhållanden. En stor del av de resultat som redovisats för exempelvis raps är av begränsat värde för kommande riskbedömningar. Många rapporter behandlar huvudsakligen frågan om med vilka arter raps kan hybridisera. Sådan kunskap är givetvis viktig, men samtidigt helt otillräcklig för att belysa basala frågor som hur snabbt gener sprids från genmo- difierad raps och om sådan spridning har någon ekologisk bety- delse. Rent allmänt är undersökningar av genspridning från gene- tiskt modifierade organismer i tid och rum fåtaliga, och sådana saknas till exempel ännu helt från Sverige. Med tanke på de skilda förutsättningar som gäller för olika arter och för olika miljöer är det vanskligt att dra några långtgående slutsatser av dessa fall för Sveriges del.</P>
<P class="p333 ft7">Vidare är mycket av den internationella forskningen inriktad på globalt viktiga jordbruksgrödor vilka antingen inte är aktuella för odling i Sverige eller som saknar vilda släktingar i den svenska floran (t.ex. ris, bomull, soja, majs och solros). Raps utgör ett undantag genom att vara jämförelsevis väl studerad och samtidigt vara både odlad och ha vilda släktingar i Sverige. Det är möjligt att det i Sverige förekommit genspridning via pollen till konventionell raps och andra arter i närområdet vid fältförsök. Det saknas emellertid kunskap om vilka de långsiktiga effekterna kan bli av storskalig användning. Bristen på kunskap om långsiktiga ekolo- giska effekter gäller inte enbart raps, utan återspeglar kunskapsläget</P>
<P class="p334 ft14">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">för genetiskt modifierade organismer i stort. Rent generellt vet vi inte tillräckligt om vad som händer när ej modifierade organismer hybridiserar med vilda artfränder, och kunskaperna är ännu sämre då det gäller genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p66 ft7">För att möjliggöra analys av framtida effekter av genspridning över större geografiska områden och längre tidsrymder är det ofta nödvändigt att komplettera empiriska resultat från experiment och fältförsök med teoretisk modellering.</P>
<P class="p229 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Faktorer som kan leda till skada på biologisk mångfald</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">I det följande beskrivs händelseförelopp och effekter på den biolo- giska mångfalden som skulle kunna uppkomma vid användning av genetiskt modifierade organismer. Vissa effekter skulle kunna upp- komma i flera av de beskrivna situationerna, men för överskåd- lighetens skull redovisas varje effekt endast en gång. Samma faktorer kan leda till skada på såväl gennivå som art- respektive landskaps- och ekosystemnivå.</P>
<P class="p86 ft7">Med den modifierade egenskapen avses både den avsedda föränd- ringen och sådana förändringar som uppkommit i den genetiskt modifierade organismen som en konsekvens av den avsedda förändringen.</P>
<P class="p66 ft7">De effekter som beskrivs för genetiskt modifierade organismer kan även uppkomma med hybrider mellan genetiskt modifierade organismer och andra organismer. Detta förutsätter förstås att det finns organismer som kan korsa sig med den genetiskt modifierade organismen och att hybriderna är konkurrenskraftiga.</P>
<P class="p335 ft7">Den genetiskt modifierade organismen blir oönskad och svår att bekämpa i fältet</P>
<P class="p277 ft7">En genetiskt modifierad organism kan ges egenskaper som gör att den är svår att bekämpa i fältet. Den skulle alltså uppträda som ett ogräs. Exempel på sådana egenskaper är herbicidtolerans (tolerans mot ogräsbekämpningsmedel), ändrad köldhärdighet och torktole- rans.</P>
<P class="p336 ft7">Detta kan leda till ökad användning av herbicider (andra än dem som den genetiskt modifierade organismen är tolerant mot), vilket</P>
<P class="p337 ft7">– bl.a. beroende på hur herbiciderna används – skulle kunna leda till</P>
<P class="p338 ft14">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft7">att mer herbicider läcker ut i miljön. Det kan om vissa organismer skadas av herbiciden, leda till effekter på artnivå och på ekosystemnivå, t.ex. om ekosystemet i en bäck skadas.</P>
<P class="p309 ft7">Den genetiskt modifierade organismen är invasiv i miljön</P>
<P class="p339 ft7">En genetiskt modifierad organism kan ges egenskaper som gör att den blir mer konkurrenskraftig i naturmiljön. Detta förutsätter att den genetiskt modifierade organismen har egenskaper – såsom sjukdomsresistens eller köldhärdighet – som gör att den bättre klarar de faktorer som begränsar förekomsten av den icke modi- fierade organismen. Dessutom krävs att den genetiskt modifierade organismen kan konkurrera med andra organismer i ekosystemet.</P>
<P class="p139 ft7">Detta kan leda till negativa effekter genom att populationen av någon eller några andra arter minskar eller trängs undan. Det kan i sin tur påverka populationer av andra arter som är beroende av de utträngda arterna och leda till effekter på ekosystemnivå.</P>
<P class="p139 ft7">Även egenskaper som ger sänkt fitness kan dock utgöra problem. Omfattande genflöde i kombination med sänkt fitness hos hybrider kan på sikt resultera i att en mottagande population minskar och till och med dör ut. De långsiktiga effekterna av sådana förluster är ofta svåra att överblicka. Motsvarande fenomen har uppmärksammats som ett allvarligt hot i andra naturvårds- sammanhang, där individer från genetiskt främmande (icke trans- gena) populationer rymmer eller planteras ut i stor skala och kommer i kontakt med lokalt anpassade vilda artfränder. Tidigare erfarenheter av sådan genspridning är viktiga att ta med i resone- manget när det gäller riskbedömningar för genetiskt modifierade organismer. Spridning och hybridisering med främmande arter, individer och gener som inte är genetiskt modifierade utgör ett problemområde som uppmärksammas allt mer (se nedan om intro- duktion av främmande arter och genotyper).</P>
<P class="p340 ft14">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft7">Den genetiskt modifierade organismen har en effekt på andra organismer</P>
<P class="p236 ft7">I vissa fall har den genetiskt modifierade organismen en direkt effekt på andra organismer. Sådana egenskaper kan t.ex. vara insektsresistens där den genetiskt modifierade organismen produ- cerar ett protein som dödar vissa insekter, eller svampresistens, som leder till förändrade reaktioner i förhållande till vissa svampar.</P>
<P class="p66 ft7">Detta kan leda till indirekta effekter på organismer som är beroende av de insekter eller svampar eller liknande som den genetiskt modifierade organismen påverkar och skulle därmed kunna leda till effekter på art- eller ekosystemnivå.</P>
<P class="p86 ft7">Direkta effekter kan uppkomma på andra organismer – som insekter, svampar eller jordlevande organismer – än de avsedda och på så sätt påverka biologisk mångfald på artnivå. Detta kan exempelvis ske genom att en <NOBR>Bt-gröda</NOBR> – en gröda som tillförts genetiskt material från jordbakterien Bacillus thuringiensis, som producerar ett protein som fungerar som gift mot vissa insekter – drabbar ”fel” organismer, såsom gynnsamma arter som är preda- torer på ogräs och skadeinsekter.</P>
<P class="p342 ft7">Användning av den genetiskt modifierade organismen leder till ändrade brukningsmetoder som kan påverka den biologiska mångfalden</P>
<P class="p343 ft7">Bruk av herbicidtoleranta grödor kan leda till effektivare ogräsbe- kämpning och ensidigare användning av vissa bekämpningsmedel. Detta kan leda till negativa effekter för organismer som är beroende av ogräset, t.ex. insekter som lever på ogräs och kanske i förlängningen även på fåglar som lever på sådana insekter.</P>
<P class="p86 ft7">Andra följder av ensidig användning av vissa bekämpningsmedel kan vara förhöjda selektionstryck som gynnar spontant uppkomna resistenta genotyper, vilket kan ge problem med resistenta ogräs. Om ogräs blir resistenta leder detta till att de bekämpningsmedel som är anpassade för användning vid odling av genetiskt modi- fierade herbicidtoleranta grödor inte längre är effektiva. I stället måste man återgå till andra ogräsbekämpningsmetoder som används inom konventionell och ekologisk odling. Grödor som har gjorts resistenta mot insekter, svamp, virus etc. kan leda till resistensutveckling hos den aktuella skadegöraren genom att</P>
<P class="p344 ft14">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">grödan i sig medför ett högt selektionstryck för resistensutveck- ling. Resistensutveckling hos skadegöraren innebär att skadegö- raren måste bekämpas i den genetiskt modifierade grödan med samma metoder som används inom konventionell och ekologisk odling. Det kan inte uteslutas att en sådan resistent organism även får en konkurrensfördel i ekosystemet.</P>
<P class="p345 ft7">Den genetiskt modifierade organismen påverkar biogeokemiska processer</P>
<P class="p220 ft7">Genetiskt modifierade organismer befaras även kunna påverka biogeokemiska processer, särskilt kretsloppet av kol och kväve genom nedbrytning av organiskt material i marken. Detta kan ske om den genetiskt modifierade organismen påverkar jordlevande organismer.</P>
<P class="p346 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft47">Introduktion av främmande arter och genotyper – verksamhet med liknande risker som genetiskt modifierade organismer</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Det kan vara fruktbart att knyta samman diskussionen om risker med genetiskt modifierade organismer med diskussionen och forskningen som bedrivs inom problemområdet introduktion av främmande arter och genotyper, eftersom det – beroende på organism och tillförd egenskap – kan finnas paralleller. Dessutom är de basala processerna många gånger desamma oavsett om de individer och gener som sprids är transgena eller inte. Det finns en ökande medvetenhet, särskilt inom fiskevården, om att spridning av främmande arter och genotyper kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p232 ft7">Varje art har sin unika genuppsättning, men inom alla arter förekommer genetiska skillnader både mellan olika populationer och mellan olika individer inom en population. Exempelvis är inom arten lax olika populationer sinsemellan genetiskt unika, dvs. varje bestånd har sin specifika genetiska uppsättning.</P>
<P class="p80 ft7">Introduktion av främmande arter eller genotyper, dvs. exemplar av en art med en distinkt genetisk uppsättning som inte naturligt hör till platsen utan är anpassad till en annan miljö, riskerar att</P>
<P class="p347 ft14">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">påverka det ekosystem, med dess olika arter med respektive genetiska uppsättningar, som den förflyttas till.</P>
<P class="p66 ft7">Det är väl känt att introduktion av främmande arter eller genotyper kan få allvarliga ekologiska konsekvenser. Exempel på detta är den okontrollerade spridningen av inplanterade kaniner i Australien och den utarmning av mängden fiskarter – främst så kallade ciklider – som blivit resultatet av introduktionen av nilabborre i Victoriasjön.</P>
<P class="p336 ft7">Även i Sverige finns exempel på växter och djur, som avsiktligt eller oavsiktligt, har förts in i landet och sedan spridit sig på ett oönskat och okontrollerbart sätt. Ett exempel är jättebjörnlokan som – efter att ha introducerats som dekorativ trädgårdsväxt – spridit sig utanför trädgårdarna och invaderat naturliga biotoper och trängt undan inhemska växtarter. Naturvårdsverket har rekom- menderat att arten skall utrotas i Sverige. Ett annat exempel är den spanska skogssnigeln som oavsiktligt förts till Sverige, sannolikt i samband med fartygstransporter av grönsaker och trädgårdsväxter. Snigeln är numera känd som den s.k. mördarsnigeln, vilket kan ha att göra med att den orsakar förhållandevis stor skada på växtlighet och har, på de platser där den förekommer, lett till minskade popu- lationer av inhemska snigelarter. I Östersjön har man konstaterat ett relativt stort antal främmande arter, varav de flesta med stor säkerhet har kommit via ballastvatten från fartyg.</P>
<P class="p109 ft7">I Norge fick inplanteringen av svensk lax katastrofala följder sedan det visat sig att den svenska laxen bar på en parasit som den norska laxen, till skillnad från den svenska, inte var resistent mot.</P>
<P class="p66 ft7">Introduktionen av en främmande art eller genotyp leder emeller- tid inte alltid till några effekter, bl.a. eftersom den främmande arten/genotypen i den nya miljön kan sakna förmåga att föröka sig. Det är svårt att förutse vilka effekter introduktionen av främmande arter och genotyper kan ha för den befintliga biologiska mångfal- den. Det finns många exempel där främmande arter spridit sig först lång tid efter att de introducerats. Dessutom måste hänsyn tas till förändringar, t.ex. klimatförändringar, som kan påverka sprid- ningen. För att kunna bedöma effekterna krävs vidare kunskap om hur beståndet såg ut innan introduktionen ägde rum och hur det främmande genetiska materialet ser ur.</P>
<P class="p124 ft55">Det är oklart hur många djur och växter som tillhör främmande arter eller genotyper som etableras i Sverige till följd av utsätt- ningar, men det handlar om miljontals skogsträd och fiskar samt</P>
<P class="p348 ft14">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft7">hundratusentals fåglar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>De uppföljningar som gjorts vad gäller effekterna av utsättningarna på den befintliga biologiska mång- falden har endast avsett det första ledet i spridningen, nämligen hybriderna. Uppföljningarna har emellertid inte avsett introgres- sion, dvs. där generna etableras i den vilda populationen och kon- sekvenserna av detta.</P>
<P class="p120 ft7">Problematiken kring främmande populationer är egentligen densamma oavsett om det är fråga om att förflytta en art eller genotyp till en för arten eller genotypen ny, främmande plats, eller om det är fråga om att introducera en genetiskt modifierad art. I båda fallen är genuppsättningen främmande i den miljö där utsätt- ning sker.</P>
<P class="p350 ft28"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vilka risker finns för att det uppkommer skador på den biologiska mångfalden vid användning av genetiskt modifierade organismer?</SPAN></P>
<P class="p351 ft7">Vid en utredning om behovet av lagstiftning i fråga om skador på biologisk mångfald orsakade av genetiskt modifierade organismer måste naturligtvis riskerna för att sådana skador inträffar diskuteras och vägas in i bedömningen.</P>
<P class="p120 ft7">Avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer föregås av en godkännandeprocedur som bland annat innebär krav på att en miljöriskbedömning görs, inklusive en bedömning av möjliga effekter på biologisk mångfald. Om negativa effekter på miljön kan förutses kan detta leda till att verksamheten inte godkänns. Sådana negativa effekter kan även föranleda att förebyggande åtgärder vidtas. Efter utsläppande på marknaden skall effekterna på miljön övervakas. Godkännande- proceduren och övervakningen syftar bl.a. till att minska risken för negativa effekter på miljön, inklusive biologisk mångfald.</P>
<P class="p231 ft7">Enbart spridningen av en genmodifierad art lär knappast i sig vara att betrakta som en skada på den biologiska mångfalden enligt miljöbalken. Några andra effekter måste rimligen till för att en sådan skada skall kunna anses vara för handen.</P>
<P class="p80 ft7">När det gäller skador på biologisk mångfald orsakade av gene- tiskt modifierade organismer så kan, enligt en rapport från Naturvårdsverket, skadeförloppet vid genspridning beskrivas som</P>
<P class="p352 ft53"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Naturvårdsverkets rapport 5475 – </SPAN>Spridning av främmande populationer i Sverige <SPAN class="ft15">(2005), s. 66.</SPAN></P>
<P class="p329 ft14">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft7">en trestegsprocess där (1) avsiktlig spridning eller rymning följs av</P>
<P class="p353 ft7">(2) spridning/förökning vilket i sin tur kan resultera i (3) skada.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Ytterligare aspekter som måste beaktas vid riskbedömningar är</P>
<P class="p354 ft7">vilka geografiska och tidsmässiga avgränsningar som erfordras. Räcker det att analysera sannolikheten för skada inom några års sikt, eller bör man anta ett mer långsiktigt perspektiv? Vidare kan man fråga sig om riskbedömningarna skall ske på nationell eller regional nivå eller om även större geografiska områden kan vara relevanta. Svaren på dessa frågor är bl.a. beroende av vilken orga- nism och tillförd egenskap det handlar om. Det råder stor enighet om att risker med genetiskt modifierade organismer måste avgöras från fall till fall.</P>
<P class="p355 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Spridningsrisken</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Enligt den trestegsprocess som beskriver skadeförloppet vid gen- spridning måste man för det första bedöma sannolikheten för att gener från genetiskt modifierade organismer initialt ”kommer ut” i naturen. Om det är uteslutet kommer spridning inte att ske och effekter som är beroende av spridning kommer att utebli.</P>
<P class="p86 ft7">För det andra handlar det om att avgöra sannolikheten för att de förrymda individerna/generna förmår överleva och reproducera sig. Om de inte kan överleva och inte kan korsa sig med någon annan art kommer spridning inte att ske och effekter som är beroende av spridning kommer att utebli. Eftersom många faktorer tillsammans avgör sannolikheten för genspridning behövs vanligen, utöver empiriska data, tillgång till teoretiska modeller.</P>
<P class="p86 ft7">Det tredje steget går ut på att bedöma sannolikheten för att skada uppstår när gener väl spridits.</P>
<P class="p66 ft7">En sockerbeta som kräver extra gödning för att producera betor, som innehåller något ämne som är intressant för den kemisk- tekniska industrin – men inte fyller någon funktion för växten i fråga – sprider sig knappast spontant i naturen. Ett vallgräs som fått möjlighet att binda och tillgodogöra sig luftens kväve kan däremot lätt utvecklas till ett svårt ogräs. Båda exemplen är hypotetiska, men kan illustrera hur risken för spridning varierar från fall till fall. I djurvärlden finns realistiska exempel på möss med ökad genetisk benägenhet för cancer. Om en sådan egenskap har</P>
<P class="p356 ft15"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se Naturvårdsverkets rapport 5597 – <SPAN class="ft53">Ekologiska effekter av GMO </SPAN>(2006), s. 44 med hänvisning till Muir (2004).</P>
<P class="p357 ft14">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">lätt för att spridas till vilda möss kan den vara negativ för arten om den innebär sämre fitness. Har egenskapen däremot svårt för att spridas i populationen försvinner egenskapen sannolikt efter hand. Laxfiskar med anlag för ökad tillväxt kan däremot tänkas sprida denna egenskap till vilt levande släktingar i våra vattendrag. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att spridningsrisken och vilken effekt den kan få bedöms från fall till fall allt efter omständlig- heterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p358 ft7">I dag är det endast genetiskt modifierad majs som odlas inom EU.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Flera faktorer hindrar majs från att sprida sina egenskaper vidare. Bland annat saknas vilda släktingar till majs i Europa. Majs kan inte reproducera sig i naturen i Sverige. Det är troligt att odling av en genetiskt modifierad potatis snart kommer att godkännas. Potatis saknar också vilda släktingar som den kan korsa sig med i Europa. I Sverige begränsas potatisens spridningsförmåga dessutom av klimatet. För dessa grödor är alltså risken för spridning av de modifierade organismerna eller generna liten i Sverige.</P>
<P class="p359 ft7">På sikt kan naturligtvis andra genetiskt modifierade organismer godkännas som har möjlighet att överleva i Sveriges natur. Vilka tidsperspektiv det handlar om är svårt att säga, men Naturvårdsverket har i redovisningen av ett regeringsuppdrag konstaterat att det i ett <NOBR>25-årsperspektiv</NOBR> finns föga anledning anta att användningen av genetiskt modifierade organismer kommer att påverka uppfyllelsen av miljömålet för biologisk mångfald.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Naturvårdsverket har därvid hänvisat till att användningen i Sverige är mycket blygsam och att de organismer, potatis och majs, som är aktuella i Sverige, inte har någon spridningspotential, varken som art eller med sina gener. I ett längre perspektiv råder dock osäkerhet om vad främmande gener med spridningspotential kan få för effekter. För arter som raps, skogsträd och fisk anses t.ex. allmänt att spridning i praktiken är oundviklig. Vilka effekterna blir på den biologiska mångfalden är som tidigare nämnts dock en annan fråga.</P>
<P class="p360 ft51"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Genetiskt modifierad sojaböna, som ännu inte godkänts inom EU, odlas dock i Rumänen. Särskilda kontrollprogram har införts i syfte att få bort produktionen som blev olaglig i och med Rumäniens inträde i EU den 1 januari 2007.</P>
<P class="p361 ft15"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>M 2006/4253/Kk, Miljökvalitetsmålen och GMO.</P>
<P class="p68 ft14">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft9">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka genetiskt modifierade organismer är aktuella i ett </SPAN><NOBR>25-årsperspektiv</NOBR></P>
<P class="p236 ft7">Enligt nämnda regeringsuppdrag har Naturvårdsverket redovisat hur introduktionen av genetiskt modifierade organismer kan påverka vissa miljömål. Redovisningen begränsas till sådana genetiskt modifierade organismer som kan komma att introduceras i Sverige inom en nära framtid. Mot bakgrund av att miljömålen överlag är satta till att vara uppfyllda år 2025 måste användningen av genetiskt modifierade organismer – för att kunna påverka miljömålen – vara påbörjad och ha en viss omfattning innan dess. Miljömålen utvecklas närmare i avsnitt 3.1.3.</P>
<P class="p124 ft7">Naturvårdsverket har inte beaktat rent hypotetiska användningar av genetiskt modifierade organismer. Redovisningen omfattar inte heller innesluten användning eller medicinsk tillämpning av sådana organismer, eftersom introduktion i miljön i sådana fall inte sker direkt. En sådan avgränsning är relevant även i denna utredning.</P>
<P class="p66 ft7">Enligt Naturvårdsverket ligger majs med herbidcidtolerans och insektstolerans samt potatis med ändrad stärkelsesammansättning närmast godkännande i EU. Dessa grödor kan bli aktuella för större introduktioner i Sverige de närmaste åren.</P>
<P class="p335 ft7">Genetiskt modifierade organismer i andra länder vilkas introduktion kan påverka Sverige</P>
<P class="p277 ft7">Bland länder i Sveriges närhet är det framför allt situationen i Ryssland som är svår att förutspå. Det finns risk för att genetiskt modifierade organismer eller deras gener sprider sig över stora områden och hamnar i Sverige. Det rör sig då främst om fisk och träd. Informationen från Ryssland är sporadisk. Ryssland är inte part till Cartagenaprotokollet och är därför inte förpliktad att förmedla information om sina beslut rörande genetiskt modifierade organismer till förmedlingscentret för biosäkerhet (Biosafety Clearing House). Övriga grannländer är parter till protokollet och/eller medlemsstater i EU. De är därför omfattade av krav om informationsförmedling dels om sina beslut i fråga om genetiskt modifierade organismer och dels om utsättningar av sådana orga- nismer kan leda till gränsöverskridande förflyttningar som troligen kommer att få betydande skadliga effekter på bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden, även med hänsyn</P>
<P class="p348 ft14">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft7">till riskerna för människors hälsa (art. 14.2 förordning (EG) nr 1946/2003). Det är introduktion av genmodifierad fisk och gen- modifierade träd som ger störst anledning till aktsamhet då sprid- ningspotentialen hos dessa är stor.</P>
<P class="p364 ft28"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft43">När föreligger en skada på den biologiska mångfalden</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Den biologiska mångfalden utvecklas ständigt i en naturlig process. Förändringar i den biologiska mångfalden sker emellertid också till följd av mänsklig påverkan. Ofta rör det sig om diffusa orsaks- samband där det kan vara svårt att identifiera vad som orsakat förändringen. Man kan t.ex. förvänta sig att klimatförändringarna medför att nya arter etableras medan andra försvinner på vissa platser. Långt ifrån alla förändringar innebär dock en skada på den biologiska mångfalden. I den mån det rör sig om negativa förändringar som påkallar ett ingripande av något slag är det självfallet önskvärt att man kan identifiera någon ansvarig. Det ligger i sakens natur att detta är svårt i de fall det rör sig om diffusa orsakssamband, såsom t.ex. skador till följd av trafik eller övergödning i lantbruket. När ansvaret för skada diskuteras i detta betänkande är utgångspunkten att ansvar endast kan utkrävas när det finns ett med erforderlig grad av säkerhet konstaterat orsaks- samband mellan en identifierad mänsklig verksamhet och en skada på den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p366 ft7">Förlust av biologisk mångfald bedöms ofta på tre nivåer: gennivå, artnivå och ekosystemnivå.</P>
<P class="p202 ft7">Skada på gennivå innebär förlust av genetisk variation inom en population eller mellan populationer. Minskad genetiskt variation leder ofta till minskade möjligheter för populationen eller arten att anpassa sig till förändringar. Om den genetiska variationen är mycket liten kan det leda till inavelsdepression.</P>
<P class="p80 ft7">Skada på artnivå innebär minskning eller förlust av populationer eller hela arter.</P>
<P class="p120 ft7">Skada på ekosystemnivå innebär skada på och förstörelse av ekosystem inklusive förmågan att tillhandahålla varor och tjänster.</P>
<P class="p202 ft7">Det finns starka kopplingar mellan de tre nivåerna. Den genetiska variationen påverkar populationers överlevnadschans och</P>
<P class="p367 ft14">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft7">potential att utvecklas på kort och lång sikt. Minskad genetisk variation kan leda till en försämrad anpassningsförmåga, t.ex. vid klimatförändringar. Nedgången i populationen kan i sin tur påverka andra arter inom ekosystemet och även hela systemets funktion. Samtidigt kan en minskning av antalet individer av en art eller population leda till förlust av genetisk variation. Inom ramen för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv (se avsnitt 3.1.3) riktas bevarandet på den biologiska mångfalden som helhet och inklu- derar därför i princip ekosystem och alla arter (utom främmande), och inte enbart hotade arter.</P>
<P class="p369 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Skada på biologisk mångfald enligt miljöansvarsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">Enligt miljöansvarsdirektivet begränsas skadebegreppet avseende biologisk mångfald till de arter och livsmiljöer som är särskilt skyddade enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet.</P>
<P class="p66 ft7">Skadebegreppet – som utvecklas närmare i direktivets bilaga I – omfattar skador på arter och livsmiljöer. Även en lokal påverkan på individer kan i vissa fall betraktas som en skada om det medför negativa konsekvenser i förhållande till arten eller livsmiljön. Detta talar för att man även i direktivet velat slå vakt om de genetiska variationer som kan finnas inom en art och att förändringar på gennivå kan utgöra en skada i direktivets bemärkelse, under förutsättning förstås att även övriga förutsättningar för miljöskada är uppfyllda.</P>
<P class="p209 ft7">I denna utrednings delbetänkande föreslogs att direktivets skadebegrepp och bedömningskriterier skulle införas i 10 kap. miljöbalken, med de preciseringar som följer av motivtexten.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">För att skada på den biologiska mångfalden skall föreligga krävs enligt miljöansvarsdirektivet att det skall vara fråga om ”betydande negativa effekter när det gäller att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för sådana livsmiljöer eller arter” och att ”dessa effekter skall bedömas i förhållande till det ursprungliga tillståndet, med beaktande av kriterierna i bilaga I”. Termen bevarandestatus har definierats särskilt och i miljöansvarsdirektivets bilaga I listas ett antal mätbara uppgifter – såsom antal individer, utbrednings- område, de enskilda individernas roll i förhållande till respektive art, arternas sällsynthet, förmåga till förökning och förmåga till</P>
<P class="p370 ft15"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39.</P>
<P class="p371 ft14">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">återhämtning – som hjälp för bedömningen av om en skada skall anses ha en betydande negativ effekt och därmed utgöra en miljöskada i direktivets mening. I bilagan anges också att negativa variationer som är mindre än de naturliga och normala variationerna för en art inte behöver klassificeras som en miljöskada.</P>
<P class="p372 ft7">Tröskeln för vad som kan anses ha betydande effekt lär variera från fall till fall, bl.a. mot bakgrund av att förekomsten av vissa arter kan vara viktigare än andra när det gäller arternas respektive funktion i det ekologiska samspelet. Många arter är särskilt skyddade till följd av att de är hotade och riskerar att försvinna inom landets gränser eller t.o.m. inom EU:s territorium. Redan förlusten av enstaka exemplar eller individer kan därför i värsta fall utgöra en relevant skada på den biologiska mångfalden. Men även förlusten av individer av mindre hotade arter kan utgöra en beaktansvärd skada på den biologiska mångfalden, trots att för- lusten av enstaka sådana exemplar generellt sett inte är tillräckligt för att skada av detta slag skall anses föreligga. Det skall framhållas att det – för att en skada på den biologiska mångfalden skall vara för handen – inte nödvändigtvis måste vara fråga om en förlust av arter, utan lika väl kan bestå i negativa effekter när det gäller t.ex. möjligheterna att uppnå eller bibehålla en livsmiljö (se ovan). Eftersom skadebedömningen delvis utgår från arternas och livs- miljöernas förmåga i olika avseenden kan en skada i och för sig bedömas som allvarlig även om effekten förväntas först längre fram.</P>
<P class="p373 ft7">Mer exakt var tröskeln går för ”betydande effekt” får utvisas i takt med att direktivet tillämpas i medlemsstaterna och i EG- domstolens praxisskapande avgöranden. Detta är inte unikt för miljöansvarsdirektivet utan gäller även för t.ex. bedömningen av habitatdirektivets och fågeldirektivets nyckelbegrepp som ”gynn- sam bevarandestatus” respektive ”påverka området på ett bety- dande sätt”.</P>
<P class="p374 ft9"><SPAN class="ft9">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Skada på biologisk mångfald enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Avhjälpandeansvaret enligt 2 kap. 8 § miljöbalken omfattar redan i dag skador på den biologiska mångfalden oavsett skadeorsak. Det saknas närmare beskrivning av hur en skada på den biologiska mångfalden kan manifestera sig. Redan i miljöbalkens portal-</P>
<P class="p375 ft14">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">paragraf anges att ett av balkens syften är att bevara den biologiska mångfalden. I förarbetena till miljöbalken uttalas att såväl mångfald av ekosystem som mellan och inom arter avses.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I konsekvens med detta skulle en skada på den biologiska mångfalden därför kunna bestå i störningar som på ett negativt sätt påverkar mångfalden i angivna avseenden. t.ex. i form av minskning av bestånd av arter eller t.o.m. förlust av arter, förlust av genetisk variation, förlust av naturtyper/arters livsmiljöer eller försämrad förmåga hos ett ekos- ystem att tillhandahålla varor och/eller ekosystemtjänster. Att samtliga blommor i ett vägdike försvinner kan knappast utgöra en skada på den biologiska mångfalden, såvida det inte varit fråga om ett unikt och mycket skyddsvärt bestånd av en mycket sällsynt art.</P>
<P class="p95 ft7">De bedömningskriterier som skall användas enligt miljöansvars- direktivet tycks stämma väl överens med de kvaliteter som ansetts värdefulla i de rättsliga dokument som finns i fråga om bevarandet av den biologiska mångfalden. Det kunde därför vara lämpligt att tillämpa direktivets kriterier inte bara på direktivskador, utan också på de övriga skador på den biologiska mångfalden som omfattas av 2 kap. 8 § och i vissa fall av 10 kap. Även om skadan inte fullt ut behöver kvalificera sig som en allvarlig direktivskada är det rimligt att kräva någon form av kvalifikation för att den över huvud taget skall kunna klassas som en relevant miljöskada, eftersom det skulle få orimliga konsekvenser om varje negativ förändring i naturen skulle aktualisera ett ansvar. Det anförda innebär att skadebedöm- ningen vid en skada på den biologiska mångfalden i väsentliga hänseenden bör vara densamma oavsett om det är en direktivskada eller enbart en skada enligt 2 kap. 8 § miljöbalken.</P>
<P class="p109 ft7">Det kan dröja avsevärd tid innan en genetisk förändring har fått någon negativ effekt på en art eller en livsmiljö. I likhet med vad som gäller enligt miljöansvarsdirektivet skall skadebedömningen delvis utgå från arternas och livsmiljöernas förmåga i olika avseenden. Det innebär att varje påverkan på miljön som kan leda till negativa effekter för en art eller en livsmiljö i och för sig kan bedömas som en skada. Huruvida den sedan uppfyller väsentlig- hetskravet för en relevant miljöskada får avgöras från fall till fall.</P>
<P class="p124 ft7">Det är dock ofta svårt att bedöma de långsiktiga effekterna av spridning av genetiskt modifierade organismer. Det är därför viktigt att understryka den skyldighet som följer av 2 kap. 3 § att</P>
<P class="p376 ft15"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 9.</P>
<P class="p371 ft14">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft7">vidta förebyggande åtgärder innan skadan är ett faktum (se även avsnitt 3.6).</P>
<P class="p378 ft28"><SPAN class="ft28">3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Allmänt om avhjälpandeansvaret</SPAN></P>
<P class="p379 ft9"><SPAN class="ft9">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Avhjälpandeansvar enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Miljöbalken har regler om ansvar för avhjälpande åtgärder i 10 kap. Den grundläggande regeln finns dock i 2 kap. 8 §. Där fastslås principen att det är förorenaren som skall betala, dvs. att den som har orsakat en skada eller olägenhet för miljön skall avhjälpa denna.</P>
<P class="p380 ft7">Bestämmelserna i 10 kap. omfattar enbart sådana skador som orsakas genom föroreningar. Vad som menas med föroreningar framgår inte av lagtexten, men i förarbetena till miljöbalken anges tungmetaller och andra metaller, lösningsmedel, olja, bensin och förorenade fibersediment som exempel på föroreningar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Ofrivilliga och skadliga ”utsläpp” av genetiskt modifierade organismer i miljön lär knappast utgöra en sådan förorening som avses i 10 kap.</P>
<P class="p232 ft7">I 2 kap. 8 § miljöbalken föreskrivs att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. Till skillnad från bestämmelserna i 10 kap. täcker 2 kap. 8 § enligt ordalagen även andra skador än förorenings- skador, såsom t.ex. skador orsakade av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p232 ft7">Avhjälpandebestämmelsen i 2 kap. 8 § miljöbalken är relevant genom att tillsynsmyndigheten kan lägga den bestämmelsen till grund för beslut och förelägganden. En verksamhetsutövare kan således med stöd av bestämmelsen föreläggas att vid vite återställa en skada orsakad av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p120 ft7">I vad mån 2 kap. 8 § verkligen täcker skador på den biologiska mångfalden har diskuterats i litteraturen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Utvecklingen på senare år, särskilt införandet av nya bestämmelser om Natura 2000- områden i 7 kap. miljöbalken med syftet att bevara den biologiska mångfalden, förstärker möjligen intrycket av att 2 kap. 8 § kan tillämpas på skador på den biologiska mångfalden.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p381 ft51"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 118.</P>
<P class="p382 ft15"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. Bengtsson, <SPAN class="ft53">Miljöbalkens återverkningar </SPAN>(2001), s. 159 ff. <SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr SOU 2006:39 s. 81.</P>
<P class="p329 ft14">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft7">I praxis saknas dock exempel på fall av detta slag där tillsyns- myndigheten grundat sitt beslut på 2 kap. 8 §. Bestämmelsens allmänna formulering inger också visst tvivel om den i praktiken kan tillämpas effektivt på detta sätt.</P>
<P class="p229 ft9"><SPAN class="ft9">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Avhjälpandeansvar enligt EU:s miljöansvarsdirektiv</SPAN></P>
<P class="p8 ft7">Direktivet</P>
<P class="p277 ft7">I miljöansvarsdirektivet ställs krav som i vissa avseenden går längre än vad som gäller i dag enligt miljöbalken. I direktivet anges uttryckligen skada på biologisk mångfald som en av de skadetyper som skall omfattas av ett avhjälpandeansvar. Direktivet gäller dock bara vissa särskilt skyddade arter och livsmiljöer.</P>
<P class="p66 ft7">En skada föreligger enligt direktivet när det uppkommit bety- dande negativa effekter när det gäller att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för sådana arter och livsmiljöer som avses i miljöansvarsdirektivet. När en sådan skada föreligger gäller enligt huvudregeln i direktivet en ovillkorlig skyldighet, utan skälighets- hänsyn, mot det allmänna att såväl utreda som därefter utföra eller bekosta alla hjälpåtgärder som behövs för att avhjälpa de miljöskador som ansvaret omfattar. Verksamhetsutövaren är dock, i vissa undantagssituationer, befriad från ansvar. Därutöver kan verksamhetsutövaren befrias från ansvar om skadan orsakades av en händelse som var uttryckligen tillåten eller av en verksamhet som enligt den vetenskapliga och tekniska kunskapen som fanns tillgänglig när verksamheten ägde rum inte ansågs kunna orsaka miljöskador. För att underlätta bedömningen av vilka åtgärder som skall vidtas anges i en bilaga till direktivet vad åtgärderna skall syfta till och hur olika typer av åtgärder skall prioriteras.</P>
<P class="p101 ft7">Direktivets ansvarsregler är, till skillnad från miljöbalkens gene- rellt gällande regler, begränsade till att endast gälla för vissa särskilt angivna verksamheter. Användning av genetiskt modifierade orga- nismer är exempel på sådan verksamhet som omfattas av direktivet. Direktivet skall vara genomfört i svensk rätt senast den 30 april 2007.</P>
<P class="p384 ft14">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft7">Genomförande av direktivet i svensk rätt</P>
<P class="p220 ft7">Regeringen tillsatte Miljöansvarsutredningen i november 2004 för att bl.a. reda ut förutsättningarna för miljöansvarsdirektivets genomförande i svensk rätt. Utredningen lämnade i april 2006 delbetänkandet Ett utvidgat miljöansvar (SOU 2006:39), som för närvarande bereds i Miljödepartementet.</P>
<P class="p80 ft7">Utredningens utgångspunkter var att miljöansvaret helst inte skulle skärpas eller göras mer omfattande än vad direktivet krävde, om det inte kom fram andra skäl för detta än behovet av att genomföra direktivet. Å andra sidan skulle inte heller direktivets genomförande i sig vara anledning till någon inskränkning av det miljöansvar som redan gällde i svensk rätt.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p80 ft7">I enlighet med dessa utgångspunkter föreslog utredningen att direktivets regler skulle tillämpas på alla verksamheter, eftersom en begränsning till enbart sådana verksamheter som direktivet angav ansågs rimma illa med den nuvarande andan och ordningen i miljöbalken.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">12</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Vidare ansåg utredningen att direktivets strängare ansvarsregler enbart skulle tillämpas på sådana skador som omfattas av direktivet, dvs. allvarliga miljöskador, och inte på exempelvis föroreningsskador som inte är allvarliga eller på skador på biologisk mångfald som inte är särskilt skyddad.</P>
<P class="p386 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p220 ft7">Det är tveksamt om miljöbalkens regel i 2 kap. 8 § ger tillräckliga möjligheter för det allmänna att begära att en ansvarig verksam- hetsutövare vidtar avhjälpande åtgärder i skälig omfattning i anled- ning av en skada på den biologiska mångfalden. Det saknar i sammanhanget betydelse om skadan orsakats vid användning av genetiskt modifierade organismer eller någon annan typ av verk- samhet.</P>
<P class="p80 ft7">Bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken omfattar enbart förore- ningsskador. Trots denna begränsning torde en föroreningsskada ibland även kunna utgöra en skada på den biologiska mångfalden. Kravet på att det skall röra sig om en förorening för att alls rymmas i 10 kap. utesluter alla andra skadeorsaker, däribland användning av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p329 ft51"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39 s. 194.</P>
<P class="p387 ft15"><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A.a., s. 210.</P>
<P class="p68 ft14">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft7">De skärpta regler i fråga om avhjälpandeansvaret som är att vänta i samband med att miljöansvarsdirektivet genomförs i svensk rätt kommer emellertid att gälla också för skador orsakade vid använd- ning av genetiskt modifierade organismer. Under förutsättning att utredningens förslag genomförs kommer de nya reglerna enbart att tillämpas på sådana allvarliga skador som direktivet avser och avhjälpandeansvaret kommer – i fråga om skador på den biologiska mångfalden – att begränsas till vissa särskilt utpekade arter och livsmiljöer.</P>
<P class="p388 ft28"><SPAN class="ft28">3.5</SPAN><SPAN class="ft43">Hur avhjälps en skada på den biologiska mångfalden?</SPAN></P>
<P class="p389 ft7">En central fråga är hur en skada på den biologiska mångfalden skall avhjälpas när den orsakats av en genetiskt modifierad organism. Enligt avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken skall avhjälpandet ske i skälig omfattning. Också enligt dagens reglering i 10 kap. skall åtgärder vidtas i skälig omfattning. Vad som kan anses skäligt i dessa sammanhang är givetvis omöjligt att besvara generellt. Det är över huvud taget mycket svårt att ange hur man kan gå till väga för att återställa en skada som kanske innebär att en genetiskt modi- fierad art trängt ut en vild art. Svaret lär dessutom bli beroende av vilken art och vilken egenskap det är fråga om.</P>
<P class="p95 ft7">Hur avhjälpandet skall gå till och om det alls är möjligt att avhjälpa en skada beror till stor del på när skadan upptäcks. Om en organism hunnit sprida sig i stor omfattning är det betydligt svårare, om ens möjligt, att avhjälpa skadan. En tidig upptäckt lär därför ofta vara en förutsättning för att skadan skall kunna avhjälpas eller åtgärdas på något annat meningsfullt sätt. Behovet av en god övervakning är därför särskilt relevant utifrån ett avhjäl- pandeperspektiv. Om de skadade naturresurserna inte kan åter- ställas finns möjlighet att i stället, genom s.k. kompletterande åtgärder, uppnå en liknande nivå, eventuellt också på en annan plats (se nedan).</P>
<P class="p209 ft7">I fråga om genetiskt modifierade organismer saknas ännu mycket av den kunskap som behövs för att bedöma risken för skada. Även om en miljöskada inte kan bekräftas enligt miljö- ansvarsdirektivet eller enligt miljöbalken finns dock enligt försik- tighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken alltid en skyldighet att</P>
<P class="p59 ft14">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">vidta åtgärder redan vid förhållanden som uppfattas som en risk för sådan skada.</P>
<P class="p120 ft7">Man kan förvänta sig att avhjälpande av skador på den biologiska mångfalden kan bli svårt att genomföra och medföra oproportio- nerligt höga kostnader. Det är därför särskilt angeläget i fråga om dessa skador att understryka att kraven från det allmännas sida på avhjälpande i det enskilda fallet måste vara realistiska och praktiskt möjliga att genomföra. Enligt miljöansvarsdirektivet ankommer det på den behöriga myndigheten att detaljerat i en åtgärdsplan bestämma vad som skall göras. En liknande ordning bör gälla för avhjälpande av sådana här skador enligt miljöbalkens regler. Men det kan finnas hinder för den bästa åtgärdsplanen. Ett önskvärt avhjälpande kan exempelvis förutsätta att den ansvarige eller tillsynsmyndigheten förfogar över möjligheten att vidta åtgärder också på annans mark. I 28 kap. miljöbalken finns den rättsliga grunden för tillsynsmyndigheten att bereda sig tillträde till annans fastighet för att vidta förebyggande och avhjälpande åtgärder.</P>
<P class="p390 ft7">I miljöansvarsdirektivet anges tydligt att syftet med avhjäl- pandeåtgärderna är att miljön återställs till sitt ursprungliga till- stånd, dvs. det tillstånd naturresursen och funktionerna skulle ha befunnit sig i vid skadetillfället om miljöskadan inte hade uppkom- mit. Hur avhjälpandet skall gå till i det enskilda fallet är emellertid inget som direktivet ger svar på, utan är något som måste avgöras allt efter omständigheterna från fall till fall. Verksamhetsutövarens skyldighet att vidta åtgärder eller bekosta dessa gäller gentemot det allmänna.</P>
<P class="p232 ft7">I direktivets bilaga II anges de närmare förutsättningarna för de olika hjälpåtgärderna som skall vidtas i anledning av en skada på vatten eller biologiska mångfald. I första hand skall primära hjälpåtgärder vidtas, dvs. sådana åtgärder som innebär att skadade naturresurser och/eller funktioner återgår till eller närmar sig sitt ursprungliga tillstånd. Denna möjlighet skall övervägas när det är möjligt att inom ett kortare tidsperspektiv eller genom naturlig återhämtning direkt återställa naturresurserna och funktionerna till det ursprungliga tillståndet. Myndigheten har rätt att besluta att inga ytterligare åtgärder skall vidtas om det, genom de åtgärder som redan vidtagits, har säkerställts att det inte längre föreligger någon betydande risk för människors hälsa, för vatten eller biolo- gisk mångfald och kostnaderna för de åtgärder som återstår för att nå det ursprungliga tillståndet inte står i proportion till de miljöfördelar som skulle uppnås. Primära åtgärder får vidtas utan</P>
<P class="p391 ft14">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">krav på att de omedelbart helt återställer platsen till det ursprung- liga tillståndet. Detta gäller dock endast om de naturresurser som gått förlorade kompenseras genom kompletterande och/eller kom- penserande åtgärder så att en liknande nivå uppnås för natur- resurserna. Detta kan exempelvis vara fallet om likvärdiga natur- resurser kan uppnås till en lägre kostnad på en annan plats.</P>
<P class="p102 ft7">Först om primära hjälpåtgärder inte leder till att de skadade naturresurserna och/eller funktionerna återställs till sitt ursprung- liga tillstånd skall kompletterande hjälpåtgärder vidtas. Sådana åtgärder syftar till att uppnå en liknande nivå, eventuellt också på en annan plats, som skulle ha uppnåtts om den skadade natur- resursen/funktionen hade återställts till sitt ursprungliga tillstånd. Den alternativa platsen bör, om möjligt, ha geografisk anknytning till den skadade platsen, med beaktande av den berörda befolkningens intressen.</P>
<P class="p124 ft7">Utöver primära och kompletterande åtgärder skall kompense- rande hjälpåtgärder vidtas för att kompensera för tillfälliga förluster av naturresurser i avvaktan på återhämtning. Detta innebär att det inte är tillräckligt att skadan kompenseras genom att den skadade miljön återställs, utan kompensation skall även ske för förlorad nytta till följd av att resurserna under restaureringsperioden kom- mer att finnas i lägre kvantiteter än före skadetillfället. Därför kan det vara så att de ekologiska resursernas kvantitet ibland måste öka i jämförelse med ursprungssituationen för att full kompensation skall ske. De kompenserande åtgärderna består av ytterligare för- bättringar av skyddade livsmiljöer och arter antingen på den skadade platsen eller någon annanstans. Den består däremot inte i ekonomisk ersättning till allmänheten.</P>
<P class="p392 ft7">Myndigheten skall, när den fattar beslut om hjälpåtgärder, beakta möjligheten till naturlig återhämtning. Naturlig återhämtning innebär att miljöns ”naturliga” kapacitet helt eller delvis används för att avhjälpa en miljöskada. Ibland är naturlig återhämtning den bästa lösningen ur ett miljöperspektiv. Eftersom naturlig återhämt- ning inte kan ske med omedelbart resultat, kommer en sådan metod alltid att medföra tillfälliga förluster av naturresurser, som måste kompenseras för. Det innebär alltså att verksamhetsutövaren visserligen inte får betala något för den naturliga återhämtningen men väl för kompenserande åtgärder.</P>
<P class="p393 ft14">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">För ett utförligare resonemang om bl.a. metoder för att fastställa kompletterande och kompenserande åtgärder hänvisas till denna utrednings delbetänkande Ett utvidgat miljöansvar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p120 ft7">I fråga om skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer och liknande svårupptäckta skador orsakade på annat sätt, kan man förvänta sig att svårig- heterna vid avhjälpandet kan vara större än vid andra typer av skador. Det är inte lätt att föreställa sig hur naturresurser och naturresursfunktioner som skadats på gennivå skall kunna åter- ställas till det ursprungliga tillståndet eller ens något liknande. Man får antagligen räkna med att detta många gånger inte låter sig göras. Vad gäller möjligheten att i stället, eller som komplement, vidta kompletterande åtgärder så torde även det någon gång kunna vålla särskilda problem eftersom den unika art eller genotyp som är skadad helt enkelt kan vara oersättlig. Exempelvis kan en viss populations genuppsättning ha ett sådant unikt värde på en viss plats, såsom en laxpopulation i en särskild del av en älv, att det inte medför någon miljönytta alls att ersätta förlusten av denna popu- lation med en helt annan population med en annan genuppsättning.</P>
<P class="p395 ft28"><SPAN class="ft28">3.6</SPAN><SPAN class="ft43">Sammanfattande överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p396 ft7">Förslag: När miljöansvarsdirektivets avhjälpanderegler införs i svensk rätt enligt vårt förslag i delbetänkandet får vi en uttrycklig ansvarsbestämmelse om avhjälpande av allvarliga skador på den biologiska mångfalden av arter och naturliga livs- miljöer som skyddas i miljöbalken eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Det ansvaret gäller även allvarliga skador av detta slag som orsakats av genetiskt modifie- rade organismer.</P>
<P class="p397 ft7">Nu föreslås också den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken förtydligad att uttryckligen gälla skador på den biologiska mångfalden av arter och naturliga livsmiljöer, utan begränsning till särskilt skyddade arter eller livsmiljöer eller till allvarliga sådana skador.</P>
<P class="p398 ft7">Enligt genomgången ovan torde alla skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer i och för</P>
<P class="p104 ft15"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39 s. 143 ff.</P>
<P class="p68 ft14">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">sig omfattas av miljöbalkens generella avhjälpanderegel i 2 kap. 8 §. Det förefaller emellertid vara tveksamt i vilken utsträckning en tillsynsmyndighet på enbart denna rättsliga grund kan utfärda de åtgärdsförelägganden som behövs.</P>
<P class="p66 ft55">De regler för avhjälpande som i dag finns i 10 kap. miljöbalken avser endast föroreningsskador, vilket knappast kan anses omfatta skador genom spridning av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p145 ft7">I samband med att miljöansvarsdirektivet genomförs 2007 kom- mer – om utredningens förslag går igenom – nya regler att gälla i 10 kap. miljöbalken för vissa allvarliga miljöskador. Reglerna kom- mer, utöver föroreningsskador, också att omfatta skador på vatten och skador på den biologiska mångfalden, även sådana som orsakas av användning av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p145 ft7">Den fråga som utredningen enligt uppdraget nu har att besvara är om skador på den biologiska mångfalden som orsakas av gene- tiskt modifierade organismer behöver någon ytterligare reglering i fråga om avhjälpandeansvaret för att miljön skall få ett tillfreds- ställande skydd. Även efter den skärpning av detta avhjälpande- ansvar som genomförandet av miljöansvarsdirektivet kommer att innebära, finns det givetvis möjlighet att gå längre.</P>
<P class="p124 ft7">En ytterligare utvidgning av ansvaret skulle exempelvis kunna bestå i att de nya reglerna om avhjälpande av direktivskador blir tillämpliga på alla sådana skador och eventuellt också olägenheter som orsakats av genetiskt modifierade organismer, utan krav på att miljöskador av detta slag måste vara allvarliga. Det är dock tveksamt om miljöansvarsdirektivets stränga och något omständ- liga krav på avhjälpandeåtgärder verkligen är lämpligt avpassade för att fullt ut tillämpas också på sådana skador som inte är allvarliga. Dessutom skulle en sådan regel inte beröra andra arter och livs- miljöer än dem som särskilt skyddas av direktivet eller miljöbalken. Det skulle bli en betydande lucka i skyddet.</P>
<P class="p124 ft7">En annan tänkbar lösning är att vidga miljöansvarsdirektivets tillämpning i fråga om skador på biologisk mångfald orsakade av genetiskt modifierade organismer till att omfatta alla arter och livsmiljöer i Sverige och inte enbart dem som är särskilt skyddade med stöd av direktivet eller miljöbalken.</P>
<P class="p86 ft7">Som tidigare har konstaterats kan dock behovet av att på något av dessa sätt särreglera skador som orsakas av användning av gene- tiskt modifierade organismer diskuteras, detta inte minst med tanke på den stora osäkerhet som råder om vilka risker som egentligen kan förknippas med sådan verksamhet. Att bygga</P>
<P class="p97 ft14">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">lagförslag på enbart sådana hypotetiska resonemang och teoretiska riskbedömningar som förut har beskrivits, förefaller vanskligt. Det är därför inte givet att det på nuvarande kunskapsnivå verkligen är lämpligt att föreslå en särreglering i fråga om avhjälpande åtgärder för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer. Men behovet av en sådan reglering kan naturligtvis komma i ett annat läge framdeles, allt eftersom forskningen byggs upp och nya erfarenheter kommer till.</P>
<P class="p232 ft7">Det är vidare tveksamt varför just viss verksamhet med genetiskt modifierade organismer – och inte exempelvis mutagenes eller introduktion av främmande arter som tydligen kan orsaka skador av samma slag – skall regleras hårdare än annan jämförbar verksam- het. En särreglering skulle även strida mot en av grundtankarna bakom miljöbalkens regler för avhjälpande, nämligen att det är skadan och avhjälpandet av denna som är det centrala och inte vem eller vilken verksamhet som orsakat skadan eller olägenheten.</P>
<P class="p80 ft7">Behovet av en särreglering i fråga om avhjälpande åtgärder är också i hög grad beroende av vilka andra möjligheter som står till buds för att freda den biologiska mångfalden från oönskade effekter av genetiskt modifierade organismer. Här finns det anled- ning att först erinra om den vittgående skyldigheten att vidta försiktighetsmått och avvärja skaderisker som gäller enligt den allmänna försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken. Dessutom är verksamhet med genetiskt modifierade organismer särskilt reglerad i miljöbalken, och i förordningar utfärdade med stöd av balken, med bl.a. krav på tillstånd och övervakning. Kraven är dess- utom straffsanktionerade. Dessa regleringar syftar, liksom försik- tighetsprincipens tillämpning i dessa fall, till att skador till följd av användning av genetiskt modifierade organismer skall undvikas genom förebyggande åtgärder. Med hänsyn till förut berörda svårigheter att bedöma riskerna för den här typen av skador och framför allt till de begränsade möjligheterna att avhjälpa skadorna när de har uppkommit, kan det – för att bereda miljön ett tillfreds- ställande skydd – kanske vara mer ändamålsenligt med sådana före- byggande regleringar om tillsyn och övervakning av verksamheten med genetiskt modifierade organismer än en särreglering av avhjälpandeansvaret för skador som denna verksamhet orsakar.</P>
<P class="p399 ft7">Specialregleringen för avhjälpande i 10 kap. gäller bara förore- ningsskador. Även med de ändringar som vi föreslagit för miljö- ansvarsdirektivets genomförande, kommer enligt denna reglering ansvaret för miljöskador som inte är allvarliga att också i</P>
<P class="p386 ft14">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">fortsättningen vara begränsat till föroreningsskador. En sådan ordning kan tyckas inkonsekvent, eftersom andra slag av miljö- skador kan vara väl så beaktansvärda i detta sammanhang. Men tanken har varit att det för alla andra miljöskador liksom hittills skulle gälla ett ansvar för ett avhjälpande i skälig omfattning enligt den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 §. Om detta kunde genomföras så att det verkligen också blir tillämpligt i praktiken skulle det heller inte behövas någon sådan särreglering för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer som nyss nämnts. Alla skador på den biologiska mångfalden av arter och naturliga livsmiljöer, inte bara de särskilt skyddade, skulle då omfattas av det allmänna avhjälpandeansvaret, oavsett om skadorna orsakats genom användning av genetiskt modifierade organismer eller på något annat sätt. Någon ytterligare reglering av ansvaret för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer för att miljön skall ha ett tillfredsställande skydd skulle i så fall inte behövas.</P>
<P class="p109 ft7">Problemet är bara, som tagits upp i avsnitt 3.4, att det är tveksamt om miljöbalkens regel i 2 kap. 8 § verkligen ger det allmänna tillräckliga möjligheter att ingripa mot en ansvarig verk- samhetsutövare med anledning av skador på den biologiska mångfalden. Men med ett förtydligande av lagtexten i detta avseende, förstärkt med ett uttalande av lagstiftaren i motiven om att detta verkligen är meningen, borde det här problemet kunna undanröjas så att tillsynsmyndigheten får det rättsliga stöd som behövs för ingripandet i dessa fall.</P>
<P class="p284 ft55">Förtydligandet i 2 kap. 8 § – i denna paragrafs tidigare för miljö- ansvarsdirektivets genomförande föreslagna lydelse – skulle kunna uttryckas enligt följande:</P>
<P class="p400 ft56">Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som skadat den biologiska mångfalden av arter eller naturliga livsmiljöer eller som medfört annan skada eller olägenhet för miljön, ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i skälig omfattning. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägen- heten uppkomma.</P>
<P class="p401 ft7">Om ansvar för att avhjälpa vissa miljöskador finns särskilda regler i 10 kap.</P>
<P class="p236 ft7">Vad som för denna regels tillämpning skall anses vara en relevant skada på den biologiska mångfalden har vi berört i avsnitt 3.3. Där anges vilka kriterier som är tillämpliga för bedömningen av en sådan skada.</P>
<P class="p97 ft14">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB32198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av………</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">En central fråga är förstås också vilka krav som kan ställas på själva avhjälpandet. Av redogörelsen i avsnitt 3.5 framgår vilka åtgärder för avhjälpande som krävs vid allvarliga miljöskador enligt direktivet. För miljöskador som inte är allvarliga ställs inte samma krav, utan där kan bedömningen ske mera fritt efter vad som kan anses skäligt. Men med tanke på hur bristfälliga kunskaperna är om hur avhjälpandet i praktiken skall gå till när det gäller skador på den biologiska mångfalden, kan det vara naturligt att tillsynsmyndig- heten söker ledning i den ordning som direktivet anvisar för de allvarliga miljöskadorna och att direktivets åtgärdsarsenal tillämpas i de delar som bedöms som relevanta och rimliga. När det handlar om skador på den biologiska mångfalden som orsakas av genetiskt modifierade organismer så kan man dock som förut framhållits förvänta sig att det inte alltid kommer att vara praktiskt möjligt att avhjälpa en sådan skada. Tillsynsmyndigheten måste i sina krav på avhjälpandeåtgärder nogsamt beakta detta så att åtgärdsföre- läggandena också för den ansvarige framstår som realistiska och rimliga. Det blir för dessa fall av särskild vikt att komma ihåg att ansvaret enligt 2 kap. 8 § miljöbalken är begränsat till ett avhjäl- pande i skälig omfattning.</P>
<P class="p402 ft7">Vi återkommer till frågan om skadebedömningen och till vad som bör gälla i fråga om former och andra krav på själva avhjäl- pandet av en sådan skada i Författningskommentaren (avsnitt 8).</P>
<P class="p120 ft7">En särskild fråga gäller ansvarskretsen. En reglering bör rimligen rikta sig mot den som har störst möjlighet att påverka riskerna för att en skada skall uppkomma. Det kan för en brukare av t.ex. genetiskt modifierade organismer eller bekämpningsmedel upplevas som orättvist att han och inte tillverkaren skall ansvara för de skador som uppstår till följd av användningen av dessa produkter, trots att brukaren följt instruktionerna till fullo. Visserligen skall en skälighetsbedömning av ansvaret ske enligt såväl 2 kap. 8 § som 10 kap., där hänsyn bl.a. lär kunna tas till om verksamheten bedrivits på ett vid den tiden accepterat sätt med iakttagande av de villkor som gällde för verksamheten.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Även enligt miljöansvars- direktivet, som inom kort kommer att genomföras i svensk rätt, finns visst utrymme för att beakta omständigheter av detta slag. Att det är brukaren och inte tillverkaren som skall svara för avhjälpandet följer av principen om att det är förorenaren som skall betala och gäller även enligt miljöansvarsdirektivet. Det kan dock</P>
<P class="p200 ft15"><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 121.</P>
<P class="p68 ft14">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p23 ft32">Avhjälpandeansvar vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av ………</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">för dessa fall framstå som särskilt angeläget att lagen kompletteras med regler som ger möjlighet att föra någon form av regresstalan eller motsvarande ansvarstalan mot tillverkaren. Det ligger dock inte i Miljöansvarsutredningens uppdrag att föreslå en sådan reglering.</P>
<P class="p403 ft14">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
</DIV>
<DIV id="page_101">
<P class="p404 ft27"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft46">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</SPAN></P>
<P class="p405 ft28"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p406 ft7">Utredningen skall, enlighet utredningsuppdraget, analysera rätts- läget avseende möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden, särskilt skador orsakade av genetiskt modi- fierade organismer. Om analysen ger vid handen att regelverket behöver förändras för att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön skall utredningen lämna förslag till sådana författnings- ändringar.</P>
<P class="p407 ft7">Särskilt två problem får betydelse: dels i vad mån skadestånd över huvud taget kan utgå för skador på den biologiska mångfalden enligt skadeståndslagen eller eventuellt enligt strängare regler om strikt ansvar, dels hur skada på den biologiska mångfalden skall uppfattas – i vad mån kan den ses som en sakskada eller annars som en ersättningsgill ekonomisk skada (ren förmögenhetsskada). Frågorna hänger nära ihop såtillvida som att förutsättningarna för att skadestånd alls skall utgå delvis beror på arten av den uppkomna skadan.</P>
<P class="p408 ft7">Till en början skall diskuteras hur skada på biologisk mångfald närmare skall bedömas från skadeståndsrättslig synpunkt. Sedan behandlas förutsättningarna för skadestånd för den händelse ersätt- ningsgill skada av något slag föreligger.</P>
<P class="p409 ft28"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Möjligheten att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</SPAN></P>
<P class="p406 ft7">Vad som i miljöbalkens och miljöansvarsdirektivets mening utgör en skada på den biologiska mångfalden och hur en sådan skada kan manifestera sig har vi beskrivit i avsnitt 3.3. Den där gjorda bestäm- ningen av skadebegreppet tar sikte på dess relevans för avhjälpande- ansvaret. I det här avsnittet om skadeståndsansvaret blir ett vidare</P>
<P class="p410 ft14">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">skadebegrepp av intresse. Utöver den egentliga skadan på den biologiska mångfalden omfattar detta begrepp här även skador som samtidigt drabbar andra intressen än sådana som gäller mångfaldens bevarandestatus.</P>
<P class="p120 ft7">Bedömningen av förutsättningarna för skadestånd i denna vidare bemärkelse beror delvis på vilken typ av skada som kan anses före- ligga. Här uppkommer problemet hur skada på den biologiska mångfalden skall bedömas. Föreligger alls en ersättningsgill skada i detta fall? Normalt föreligger skadeståndsansvar bara när en skada kan uppskattas ekonomiskt; ideell skada ersätts bara i speciella situationer, och för detta krävs i regel uttryckligt lagstöd.</P>
<P class="p80 ft7">Man kan tveka om skada på den biologiska mångfalden utgör en sakskada och följaktligen faller under skadeståndslagens allmänna regel om skadestånd på grund av vållande. Förutsättningen är alltså uppsåt eller oaktsamhet på den ansvariges sida (culpa). Kan t.ex. spridning av genetiskt modifierade växter till ett område anses som en skada på området eller som en ren förmögenhetsskada? Frågan synes inte diskuterad i svensk rätt. Det verkar inte omöjligt att en sådan skada skulle bedömas som en sakskada. Ett ledande rättsfall är här NJA 1996 s. 68, där skada på egendom ansågs ha uppkommit när en kapsel sammanfogades med en defekt produkt och på det viset fick en sämre funktion. En försämring av den biologiska mångfalden eller liknande miljöskada utgör en fysisk förändring av området som kan sägas innebära just en skada på dess funktion som naturmiljö, inte bara när ägaren använder området ekonomiskt utan kanske också annars. Resonemanget kan dock knappast gälla bagatellartad påverkan på miljön (jfr NJA 2004 s. 566, som tyder på att vissa lätt avhjälpta småskador inte kan betraktas som sakskada i skadeståndsrättsliga sammanhang), och det kan också annars fram- stå som något äventyrligt. Även på denna punkt får rättsläget anses oklart.</P>
<P class="p402 ft7">Enligt miljöbalken gäller ett skadeståndsansvar som är strängare än vad som följer av skadeståndslagen. I 32 kap. 1 § miljöbalken föreskrivs som huvudregel ett strikt ansvar för personskada, sak- skada och ren förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet orsakar i sin omgivning. Enligt 32 kap. 3 § 1 st. gäller ett sådant ansvar för föroreningar (bl.a. markföroreningar, p. 5) och vissa andra uppräknade typer av miljöstörningar och för ”annan liknande störning” (p. 8). Som exempel på markföroreningar nämns läckage av olja och gift som skadar intilliggande åkermark. En rad exempel på annan liknande störning anges i motiven till miljöskadelagen och</P>
<P class="p411 ft14">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">ännu fler i kommentarer till regeln, bl.a. spridning av bakterier, virus och olika smittämnen samt obehag av insekter, fåglar och råttor. Störningar som inte anses falla under bestämmelsen är brand som sprider sig från en fastighet till en annan, översvämnings- skador på grund av nederbörd som tränger in på en annan fastighet, skador genom bristande dammanläggningar och vissa rasskador.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I samband med att förslaget till miljöbalk behandlades i riksdagen uttalade Lagutskottet, i anledning av en motion i frågan, att skador orsakade av biotekniska organismer i betydande utsträckning torde komma att täckas av den föreslagna bestämmelsen om ”annan lik- nande störning” (alltså punkt 8). I andra fall skulle skadestånds- lagen gälla.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p412 ft7">Skulle skada av detta slag i stället uppfattas som en ren för- mögenhetsskada, kan den ändå ersättas enligt 32 kap. miljöbalken, om den är av någon betydelse (se 32 kap. 1 § 2 st.). Var gränsen skall dras för skador av någon betydelse är oklart redan när det gäller ordinära skador,<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>och det gäller ännu mer vid skada på biolo- gisk mångfald. Här uppkommer vidare frågan om en sådan skada skall betraktas som ekonomisk eller ideell; i det senare fallet lär det inte utgå något skadestånd heller enligt miljöbalken. Medför händelsen olägenheter för jordbruk eller skogsbruk på fastigheten, står det klart att ägaren gjort en ekonomisk förlust. En allmän försämring av miljön utan direkt inverkan på bruket av fastigheten är mera svårbedömd. Om innehavaren lagt ned kostnader på den skadade miljön lär skadestånd kunna utgå (jfr NJA 1995 s. 249, ”järvmålet”), och detsamma kan gälla om han är skyldig att kosta på sig återställningsåtgärder.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I de flesta fall torde emellertid åter- ställning vara en naturlig men inte nödvändig åtgärd, och då kan det verka tvivelaktigt om skadevållaren skall behöva betala den. I litte- raturen har ifrågasatts om inte ersättning borde kunna utgå åtminstone för återställande av vissa skyddade naturområden – nationalpark, naturreservat, kulturreservat och naturminne, där</P>
<P class="p413 ft14"><SPAN class="ft54">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se om det sagda prop. 1985/86:83 s. 44 f, Eriksson, <SPAN class="ft57">Rätten till skadestånd för miljöskador </SPAN>(1986) s. 41 ff, Bengtsson m.fl., <SPAN class="ft57">Miljöbalken. En kommentar. Del II, </SPAN>s. 32:39 f. Se vidare <NOBR>Hellner-Johansson,</NOBR> <SPAN class="ft57">Skadeståndsrätt </SPAN>(2000) s. 345. – Charlotta Zetterberg, a.a. s. 115 synes vilja dra paralleller med spridning av bakterier och virus, med hänvisning till Staffan Westerlund, <SPAN class="ft57">Miljöskyddslagen – en analytisk lagkommentar </SPAN>(1990) s. 54.</P>
<P class="p414 ft52"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se 1997/98:JoU20 s.355; jordbruksutskottet delade denna mening (s. 141).</P>
<P class="p4 ft58"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Jfr Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del II, <SPAN class="ft52">s. 32:23.</SPAN></P>
<P class="p354 ft15"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr 10 kap. 5 § MB enligt lagförslaget i SOU 2006:39. Man kan också tänka sig en skyldig- het att återställa miljön på grund av naturvårdsavtal eller liknande åtagande.</P>
<P class="p415 ft14">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p416 ft7">innehavaren har en särskild vårdnadsplikt;<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>rättspraxis saknas dock också om denna fråga.</P>
<P class="p202 ft7">Av intresse är däremot två skadeståndsdomar rörande en helt annan situation, NJA 2001 s. 65 I och II; i båda fallen ersattes veterinärkostnader för ett skadat husdjur – hund respektive katt – fast djurets ekonomiska värde var betydligt lägre. Bedömningen har naturligtvis påverkats av ägarens speciella förhållande till det skadade djuret, men ett liknande resonemang borde vara möjligt i varje fall när miljön har så speciella värden från vetenskaplig eller estetisk synpunkt att ett återställande objektivt sett ter sig som en rimlig åtgärd. Man skulle alltså för rätt till skadestånd inte kräva någon skyldighet att reparera miljön – här den biologiska mångfalden – bara att detta faktiskt skett.</P>
<P class="p231 ft7">Om skada på biologisk mångfald avhjälps av fastighetens inne- havare, är det vidare tänkbart att han i skälig omfattning skulle kunna kräva tillbaka kostnaderna av den verksamhetsutövare som orsakat skadan, med stöd av 2 kap. 8 § miljöbalken.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I litteraturen har diskuterats möjligheten att åberopa denna paragraf till stöd för en skyldighet att ersätta kostnader som den skadelidande haft för avhjälpandet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Något stöd för detta finns dock inte i rättspraxis.</P>
<P class="p80 ft7">I den mån skada på biologisk mångfald avhjälps enligt reglerna i 10 kap. miljöbalken, utgår naturligtvis inte skadestånd för den förlust som kompenseras på detta vis – däremot för andra förluster som skadan kan anses ha medfört.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p417 ft28"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Möjligheten enligt gällande rätt att kräva skadestånd för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer</SPAN></P>
<P class="p50 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Det är till stor del oklart vad som i dag gäller i allmänhet om ansvar för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer, även frånsett att det kan avse en så speciell skadetyp som skada på</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr29 td106"><P class="p23 ft59">5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td107"><P class="p23 ft15"><SPAN class="ft10">PT </SPAN>Se Bengtsson, <SPAN class="ft53">Miljöbalkens återverkningar </SPAN>(2001) s. 164 f, 170 f.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td106"><P class="p23 ft11">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td106"><P class="p23 ft59">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td107"><P class="p23 ft15"><SPAN class="ft10">PT </SPAN>Jfr Bengtsson, a.a. s. 159 ff och Bengtsson m.fl., <SPAN class="ft53">Miljöbalken. En kommentar. Del I,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td106"><P class="p23 ft10">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft51">s. 2:40 f. Uttalandena har inte kommenterats någonstans, och det är ovisst om en domstol vågar ta fasta på dem.</P>
<P class="p418 ft53"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Se Bengtsson, </SPAN>Miljöbalkens återverkningar <SPAN class="ft15">(2001) s. 163 ff. </SPAN><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Jfr SOU 2006:39 s. 203 f.</SPAN></P>
<P class="p216 ft14">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft7">biologisk mångfald. Frågan har i ringa utsträckning diskuterats i litteraturen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p145 ft7">Det kan nämnas att miljöskyddskommittén i sitt förslag till miljöbalk (SOU 1993:27) föreslog att skador genom biotekniska produkter skulle likställas med föroreningsskador m.fl. när det gällde skadestånd enligt den föreslagna miljöbalken. Skälet för bestämmelsen var de delvis okända skaderisker som ansågs vara förenade med genteknik.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p419 ft7">Vid remissbehandlingen kritiserades kommitténs förslag i denna del av Jordbruksverket samt Uppsala och Lunds universitet.</P>
<P class="p210 ft7">Jordbruksverket anförde i sitt yttrande att man inte fann de skäl kommittén anfört för att hantering av biotekniska produkter skulle vara förenat med strikt skadeståndsansvar tillräckligt övertygande. Hantering av kemiska produkter medförde i många fall enligt verket mångdubbelt större skaderisker än hantering av biotekniska produkter. Att de biotekniska produkterna utgjorde en förhållan- devis snäv grupp utgjorde enligt verkets mening inte skäl för införande av strikt skadeståndsansvar. Verket angav vidare att det i vissa fall kunde vara svårt att avgöra om en produkt var att anse som genteknisk eller ej. Mot att införa strikt skadeståndsskyldighet talade också enligt verket att det i många fall skulle komma att krävas särskilt tillstånd till användning av biotekniska produkter och att regeringen skulle komma att få möjlighet att förbjuda hanteringen av en bioteknisk produkt.</P>
<P class="p85 ft7">Uppsala universitet anmärkte att ett sätt att ge ett starkt incitament till försiktighet och efterforskning av konsekvenser med genetiskt modifierade organismer var att införa strikt skadestånds- ansvar för hantering av genetiskt modifierade organismer. Förslaget om detta krävde dock enligt universitetet en mer ingående analys än den som hade gjorts i kommitténs allmänna motivering. Universitetet nämnde särskilt att problem skulle kunna uppkomma om samtliga hanterare av genetiskt modifierade organismer skulle omfattas av det strikta skadeståndsansvaret; möjligen borde man dra en gräns så att endast yrkesmässiga hanterare omfattas. Ännu intressantare vore enligt universitetet att kanalisera skadestånds- skyldigheten till den som tillskapar en viss typ av genetiskt modi- fierad organism. Universiteten tog också upp frågan om identiteten</P>
<P class="p420 ft14"><SPAN class="ft54">9</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Charlotta Zetterberg, <SPAN class="ft57">Miljörättslig kontroll av genteknik </SPAN>(1997) berör frågan ganska kort (s. 114 ff); hon nämner skadeståndslagen, miljöskadelagen (numera 32 kap. MB) och pro- duktansvarslagen som aktuell lagstiftning utan att närmare diskutera deras tillämpning.</P>
<P class="p421 ft15"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se 29 kap. 1 § i förslaget till miljöbalk och SOU 1993:27 s. 529, 700.</P>
<P class="p422 ft14">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">hos en genetiskt modifierad organism samt frågan om preskrip- tionstid för skador med anledning av genetiskt modifierade orga- nismer som tar lång tid att upptäcka och härleda.</P>
<P class="p120 ft7">Lunds universitet ifrågasatte lämpligheten i att specialreglera produktansvaret för en specifik produkt, nämligen biotekniska produkter, i ett helt annat sammanhang än produktansvarslagen. Det valda tillvägagångssättet kunde enligt universitetet förutsägas ge upphov till ett antal gränsdragningsproblem och egenartade effekter. Ansvaret för defekta produkter aktualiserade enligt universitetets mening ett flertal svårlösta frågor som borde behand- las enhetligt och i ett sammanhang.</P>
<P class="p80 ft7">Några regler om gentekniska skador kom inte att tas upp i 1994 års proposition med förslag till miljöbalken; avvikelsen från kommittéförslaget motiverades inte.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Propositionen resulterade inte i någon lagstiftning över huvud taget. I stället fick miljöbalks- utredningen i uppdrag att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk.</P>
<P class="p423 ft7">Miljöbalksutredningen anförde i sitt huvudbetänkande att miljö- skadelagens bestämmelse om ”annan liknande störning” ibland kunde tillämpas för skador som orsakats av biotekniska produkter, samt att skadeståndslagen i vilket fall som helst är tillämplig.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">12</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Detta bedömdes tillräckligt. Miljöbalken kom att innehålla ett kapitel om genteknik (13 kap.), men inte heller här ansågs skadeståndsfrågan behöva regleras; skadeståndsreglerna kom att helt motsvara vad som tidigare föreskrivits i miljöskadelagen (1986:225). I propositionen hänvisades till skadeståndslagen och produktansvarslagen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p424 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">”Biotekniska organismer”</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">I olika lagstiftningsärenden har termen biotekniska organismer använts. I samband med miljöbalkens genomförande infördes särskilda bestämmelser om biotekniska organismer i 14 kap. Med en bioteknisk organism avses enligt 14 kap. 3 § en sådan produkt som har framställts särskilt i bekämpningssyfte eller något annat tekniskt syfte och som helt eller delvis består av eller innehåller</P>
<P class="p425 ft51"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se prop. 1994/95:10 s. 257 ff. I flera remissyttranden hade förslaget i denna del kritiserats, bl.a. på den grund att ytterligare analyser behövdes och att biotekniska produkter många gånger inte var farligare än kemiska produkter, vilka inte omfattades av förslaget (se a. prop. bil. 4 s. 437).</P>
<P class="p426 ft52"><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1996:103 Del 1, s. 629.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 1, s.396.</P>
<P class="p104 ft14">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">levande mikroorganismer, däribland virus, eller nematoder, insekter eller spindeldjur. Definitionen innebär att vissa, men inte alla, genetiskt modifierade organismer är biotekniska organismer. Inte heller är alla biotekniska organismer på samma gång genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p66 ft7">Detta gör det något missvisande att tala om biotekniska organis- mer när det är genetiskt modifierade organismer som avses. Med tanke på att flera uttalanden i fråga om biotekniska organismer skett innan de olika teknikerna reglerades i miljöbalken, samtidigt som det av uttalandenas sammanhang framstår som uppenbart att det varit genetiskt modifierade organismer som avsetts, bör uttalandena tolkas mot den bakgrunden.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Skadestånd enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">Det kan ligga nära till hands att tillämpa 32 kap. miljöbalken på vissa skador till följd av genetiskt modifierade organismer som en verksamhet på en fastighet orsakar i sin omgivning, t.ex. när genmodifierade organismer som utsatts på ett område sprider sig till en närliggande fastighet.</P>
<P class="p66 ft7">I enlighet med de uttalanden som Lagutskottet gjort i anledning av 32 kap. 3 § punkten 8 (se ovan) får man möjligen räkna med att vissa skador orsakade av genetiskt modifierade organismer faller under paragrafen, fast det är oklart i vad mån detta kan gälla skador på biologisk mångfald. De modifierade organismerna kan eventuellt anses ”förorena” den naturliga miljö som förekommer på grann- fastigheten.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Som framgått ovan uppkommer emellertid vissa andra komplikationer i fråga om ansvaret enligt 32 kap. miljöbalken (se Allmänt om förutsättningarna för skadestånd).</P>
<P class="p124 ft7">I den mån ett sådant ansvar förekommer, drabbar detta ägaren till den fastighet där verksamheten bedrivs eller den som nyttjar fastigheten kommersiellt eller i offentlig verksamhet samt den som utför eller låter utföra arbete på den (32 kap. 6 och 7 §§ miljö- balken). Däremot föreskriver miljöbalken inget ansvar för den som den genetiskt modifierade organismen ytterst härrör ifrån –</P>
<P class="p427 ft51"><SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft10">TP </SPAN>I<SPAN class="ft10">PT </SPAN>den mån 32 kap. MB är tillämpligt, bör observeras de begränsningar som föreskrivs i 1 §. Är det fråga om ren förmögenhetsskada (något som strax skall diskuteras) ersätts den bara om den är av ”någon betydelse” (32 kap. 1 § 2 st.); se härom 5 nedan. Vidare ersätts inte skada som skäligen bör tålas med hänsyn till störningens orts- och allmänvanlighet (se närmare 3 st.); detta torde dock sällan bli fallet när det rör sig om genteknisk verksamhet, som kan väntas länge förbli tämligen ovanlig i Sverige.</P>
<P class="p428 ft14">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">tillverkare, importör, försäljare av materialet. Denne kan tänkas ha ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (1992:18) för person- skada eller skada på egendom använd för enskilt ändamål som orsakas av en säkerhetsbrist hos produkten. Ren förmögenhets- skada omfattas inte av denna lag. Frågan torde vara mindre praktisk i vart fall såvitt angår skada på biologisk mångfald; bara undan- tagsvis lär man kunna tala om skada på biologisk mångfald, som samtidigt innefattar någon form av ersättningsgill skada, på fastig- heter som inte används förvärvsmässigt.</P>
<P class="p231 ft7">Här kan också erinras om den möjlighet som eventuellt kan stå till buds enligt 2 kap. 8 § miljöbalken (se ovan).</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft47">Allmänna, icke lagfästa principer</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Ännu en möjlighet kan vara att tillämpa allmänna, icke lagfästa principer om strikt ansvar för farlig verksamhet på skador som orsakats av genetiskt modifierade organismer. Som nämnts åbero- pade miljöskyddskommittén de okända skaderisker som var före- nade med genteknik; just att en verksamhet är förenad med okända och svårbedömda faror är ett vanligt skäl att anse den farlig. Det är här fråga om en ny skadetyp där riskerna är svåra att klarlägga. Det är svårt att säga i vad mån de farhågor som emellanåt kommer fram i den allmänna debatten har någon verklighetsgrund. Det bör framhållas att farlighetsresonemangen framför allt brukar ta sikte på personskador; i den mån gentekniken inte hotar personer (eller ordinär egendom) utan den biologiska mångfalden är sådana reso- nemang inte så närliggande.</P>
<P class="p333 ft7">Det har förekommit att HD slagit fast ett strikt ansvar för verk- samheter som inte ansetts farliga i vanlig mening, nämligen när det gäller utströmmande vatten till följd av rörbrott (se bl.a. NJA 1991 s. 720, NJA 2001 s. 368). Men detta har gällt en speciell situation, med vissa likheter med skador som faller under miljöbalken, och det är ovisst om HD på liknande sätt skulle utvidga det strikta ansvaret till genetiska skador av det diskuterade slaget.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p80 ft7">I den mån man kan konstatera allvarliga risker för människors hälsa till följd av verksamhet med genetiskt modifierade organis- mer, ändras läget, och då är det inte otänkbart att domstolen skulle</P>
<P class="p111 ft52"><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>I utredningsdirektiven framhålls som ett utmärkande drag för dessa skador att det är svårt att identifiera ursprunget till det genetiska material som orsakar skadan. I och för sig utgör detta inte något argument för att tillämpa principer om strikt ansvar utan lagstöd (däremot eventuellt att införa en särskild ersättningsordning).</P>
<P class="p385 ft14">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">anse ett strikt ansvar gälla också för skador på biologisk mångfald (i den mån ett sådant ansvar inte föreligger enligt 32 kap. miljö- balken). Det kan i så fall lika väl omfatta tillverkare och importörer av genetiskt modifierade produkter som den som använder dem i lantbruket.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">16</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p429 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft47">Skadestånd på grund av vållande</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Om inte skärpt ansvar kan åläggas på någon grund, återstår möjlighet till skadestånd på grund av vållande, framför allt då enligt skadeståndslagen. Förutsättningen är alltså uppsåt eller oaktsamhet (culpa) på den ansvariges sida. Vållandebedömningen kan väntas vara sträng när det gäller hantering av genetiskt modifierade organismer.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Att märka är emellertid att denna regel bara omfattar person- och sakskada (2 kap. 1 §, 3 kap. 1 §). I den utsträckning skada på den biologiska mångfalden kan ses som en ren förmögenhetsskada, utan samband med fysisk skada (se ovan), krävs enligt 2 kap. 2 § att skadan vållats genom brott. När ett förfarande med genetiskt modifierade organismer är kriminaliserat kan regeln bli aktuell, men annars kan man vänta att skade- ståndsskyldigheten enligt skadeståndslagen är inskränkt till person- och sakskada. I 3 kap. 2 och 3 §§ finns visserligen bestämmelser om ett utvidgat skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada, men förutsättningen är att skadan vållats vid myndighetsutövning respektive genom vårdslös myndighetsinformation, och något sådant torde bara förekomma i vissa speciella fall. Ett exempel på skada vid myndighetsutövning kan vara när en skadlig verksamhet med genetiskt modifierade organismer har fått bedrivas på grund av bristande myndighetskontroll.</P>
<P class="p430 ft7">En särskild typ av skärpt ansvar på grund av culpa är när någon svarar för vållande hos anlitad självständig företagare – alltså inte hos någon som är anställd i verksamheten. Det är tänkbart att sådan oaktsamhet förekommit på en verksamhetsutövares sida: han har anlitat en medhjälpare i sin verksamhet, och denne har slarvat med det genetiska materialet. Utanför kontraktsförhållanden är huvudregeln att man inte svarar för sådana uppdragstagares vål- lande, men undantag förekommer när denne anlitats för att fullgöra</P>
<P class="p431 ft14"><SPAN class="ft54">16</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Också andra typer av skärpt ansvar förekommer enligt speciell lagstiftning, såsom s.k. presumtionsansvar (ansvar med omkastad bevisbörda för culpa). Denna ansvarstyp är emellertid sällsynt utom kontraktsförhållanden och brukar här inte tillämpas utan lagstöd.</P>
<P class="p421 ft15"><SPAN class="ft40">17</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr 1997/98:JoU20 s. 355.</P>
<P class="p422 ft14">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">författningsförpliktelser som vilar på uppdragsgivaren eller annars anförtrotts en från risksynpunkt väsentlig uppgift (jfr NJA 1986 s. 712).<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Det är tänkbart att brister i hantering av genetiskt modifie- rat material på detta vis kan grunda ansvar för verksamhets- utövaren, särskilt vid brott mot säkerhetsföreskrifter som medde- lats med tanke på uppkommande risker.</P>
<P class="p432 ft9"><SPAN class="ft9">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft47">Ansvarets fördelning mellan tillverkare och skadeståndsansvariga enligt 32 kap. miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Ansvarig att betala skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken är den som driver den skadegörande verksamheten i egenskap av fastig- hetsägare eller tomträttshavare. Samma skyldighet har andra som driver verksamheten och som brukar fastigheten i sin näringsverk- samhet eller i offentlig verksamhet. Det är alltså fråga om ett strikt ansvar, oberoende av vållande. Andra brukare av fastigheten är skadeståndsskyldiga endast om skadan orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet. Också den som, utan att vara fastighetsägare eller brukare av fastigheten, i egen näringsverksamhet utför arbete på fastigheten är ansvarig enligt 32 kap.</P>
<P class="p90 ft7">En tillverkare har inte till skillnad från verksamhetsutövaren, såväl nuvarande som tidigare, och vissa fastighetsägare något ansvar för vare sig skadestånd enligt 32 kap. eller efterbehandling. Det saknas därför också möjligheter för brukaren att föra regress- talan mot tillverkaren.</P>
<P class="p80 ft7">En tillverkare har visserligen ett skadeståndsansvar enligt produktansvarslagen (1992:18). Detta ansvar begränsas dock enligt 1 § till person- och sakskador som en produkt orsakat på grund av en säkerhetsbrist. Ersättning för sakskada är begränsat till egendom som till sin typ vanligen är avsedd för enskilt ändamål och som också används för sådant ändamål. Det betyder att egendom i exempelvis en lantbrukares verksamhet knappast omfattas av produktansvaret. Enligt 3 § har en produkt en säkerhetsbrist om produkten inte är så säker som skäligen kan förväntas. Säkerheten skall bedömas med hänsyn till hur produkten kunnat förutses bli använd och hur den har marknadsförts samt med hänsyn till bruksanvisningar, tidpunkt då produkten sattes i omlopp och övriga omständigheter. Från skadeståndsskyldigheten gäller enligt</P>
<P class="p433 ft15"><SPAN class="ft40">18</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se härom <NOBR>Bengtsson-Strömbäck,</NOBR> <SPAN class="ft53">Skadeståndslagen. En kommentar </SPAN>(2 uppl. 2006) s. 78 ff. med hänvisningar.</P>
<P class="p216 ft14">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">8 § vissa undantag, bl.a. när tillverkaren kan visa att det, på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid tidpunkten då pro- dukten sattes i omlopp, inte var möjligt att upptäcka säkerhets- bristen. Sammantaget innebär skadeståndsskyldigheten enligt pro- duktansvarsreglerna en betydande begränsning jämfört med såväl det strikta efterbehandlingsansvaret som det strikta skadestånds- ansvaret som gäller för en verksamhetsutövare enligt 10 kap. respektive 32 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p86 ft7">I den mån det rör sig om ett kontraktsförhållande finns – om varan kan anses felaktig – förutsättningar för skadestånd i köplagen (1990:931). Men eftersom varan oftast inte köps direkt från till- verkaren måste denne stämmas med stöd av skadeståndslagens regler, som förutsätter vållande, dvs. uppsåt eller vårdslöshet, för att skadeståndsansvar skall föreligga. Även enligt dessa regler är ansvaret betydligt mer begränsat jämfört med miljöbalkens skade- ståndsregler.</P>
<P class="p209 ft7">I den mån fel eller försummelse begåtts av den myndighet som godkänt den skadegörande produkten finns enligt 3 kap. 2 § möjlighet att få skadestånd från det allmänna. Så länge myndig- heten vidtagit de försiktighetsmått som kunde krävas mot bak- grund av den kunskap som fanns torde det dock vara svårt att nå framgång med en skadeståndstalan mot staten.</P>
<P class="p102 ft7">Sammanfattningsvis innebär reglerna alltså att t.ex. en lantbru- kare kan bli skadeståndsskyldig trots att denne använt godkända kemikalier eller genetiskt modifierade grödor i enlighet med anvisningarna. Det kan te sig otillfredsställande att tillverkaren kommer förhållandevis lindrigt undan jämfört med brukaren som drabbas av ett strikt skadeståndsansvar enligt 32 kap., eller för den delen ett strikt efterbehandlingsansvar enligt 10 kap., trots att gällande regelverk och rekommendationer följts till punkt och pricka. En brukare saknar helt möjlighet att påverka den genetiska organismens egenskaper och kan knappast förväntas göra någon självständig bedömning av risken för skador i omgivningen av enskilda genetiskt modifierade grödor.</P>
<P class="p412 ft7">En verksamhetsutövare, som blivit skadeståndsskyldig enligt 32 kap. miljöbalken eller ansvarig för efterbehandling enligt 10 kap., har mycket begränsade möjligheter att få ersättning av tillverkaren av det preparat som orsakat skadan. Rättviseskäl talar för att en sådan möjlighet bör övervägas. Tillverkaren skulle exem- pelvis kunna jämställas med en verksamhetsutövare enligt 10 kap. och 32 kap. På så sätt skulle också respektive kapitels regler om</P>
<P class="p434 ft14">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">solidariskt ansvar bli tillämpliga. Ett alternativ kunde vara att införa särskilda ansvarsregler i de regler som i dag gäller för tillverkaren. Det ligger emellertid utanför detta utredningsuppdrag att föreslå ändringar av det här slaget. Utredningen vill därför bara peka på denna möjlighet som ett sätt att komma åt en ordning som i vissa fall ter sig otillfredsställande.</P>
<P class="p435 ft28"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft43">Bevisregler vid miljöskada</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Bevisbörda</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Bland hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ger 1 § uttryck för principen att den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall visa att hänsynsreglerna enligt kapitlet iakttas. Det är oftast naturligt att en företagare som utövar en verksamhet bäst kan klargöra hur denna bedrivits eller skall bedri- vas och därför får komma med utredning i frågan. I bestämmelsen föreskrivs en sådan bevisbörda generellt, både när det gäller verksamhetens tillåtlighet och vid tillsyn. Däremot skall vanliga bevisregler gälla då frågan uppkommer om skadeståndsskyldighet. Detta hindrar naturligtvis inte att andra regler om omkastad bevis- börda – t.ex. ett s.k. presumtionsansvar, som innebär att en sva- rande får visa frihet från vållande – kan tänkas gälla i fråga om skadeståndsansvar för verksamheten.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">19</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p436 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Beviskrav avseende orsakssambandet</SPAN></P>
<P class="p437 ft7">Enligt skadeståndslagen</P>
<P class="p205 ft7">Rätt till ersättning förutsätter i allmänhet att en skadelidande fullt ut bevisar att det finns ett orsakssamband mellan en viss åtgärd och en uppkommen skada. I rättspraxis har detta beviskrav i vissa fall lindrats.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">20</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I dessa rättsfall konstaterade HD att det för att den skadelidandes påstående om orsakssambandet skulle läggas till grund för avgörandet borde vara tillräckligt att dels den skade- lidandes påstående var i sig sannolikt med hänsyn till omständig- heterna i målet, dels det framstod som klart mera sannolikt att orsaksförloppet hade varit det som den skadelidande påstått än att</P>
<P class="p438 ft58"><SPAN class="ft40">19</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del I<SPAN class="ft52">, s. 2:7.</SPAN></P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">20</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se NJA 1981 s. 622 och NJA 1982 s. 421.</P>
<P class="p104 ft14">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">något av de sakförhållanden som svaranden hade åberopat utgjort skadeorsaken. Enligt HD skulle denna typ av bevislindring vara särskilt motiverad vid svåröverskådliga och komplicerade händelse- förlopp, såsom vid föroreningar genom miljögifter och liknande, där full bevisning inte kunnat förebringas eller ens varit faktiskt möjligt att framlägga. Också senare har HD tillämpat samma princip vid händelseförlopp av liknande typ.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">21</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p86 ft7">Den skadelidande måste dock på vanligt sätt bevisa skadans omfattning och samtidigt fullt ut styrka att skadevållaren handlat i vart fall vårdslöst eller att förutsättningar finns för strikt ansvar.</P>
<P class="p182 ft7">Enligt miljöbalken</P>
<P class="p439 ft7">Enligt 32 kap. 3 § tredje stycket skall en skada anses ha orsakats genom en störning som avses i 3 § första stycket, om det med hänsyn till störningens och skadeverkningarnas art, andra möjliga skadeorsaker samt omständigheterna i övrigt föreligger övervä- gande sannolikhet för ett sådant orsakssamband. Bestämmelsen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 3 § miljöskadelagen.</P>
<P class="p86 ft7">I propositionen till miljöskadelagen uttalade föredragande departementschefen bl.a. följande.</P>
<P class="p440 ft26">Vid komplicerade orsakssamband har man i praxis sedan länge slagit av på kravet om full bevisning om sambandet mellan en inträffad skada och en skadegörande handling. I fråga om sådana skador har det många gånger visat sig utomordentligt svårt att styrka ett samband mellan en störning och en skada. Lättnaden i kravet på bevisning gäller orsaks- sambandet mellan en störande verksamhet och en skada. Bestäm- melsen förutsätter att det bevisligen föreligger en skadlig störning. Det åligger alltså en skadelidande att på traditionellt sätt styrka att det har förekommit en störning som svaranden är ansvarig för, t.ex. en luftförorening eller en markförorening. Enligt bestämmelsen krävs det vidare att det bevisligen föreligger en skada. Om detta är tvistigt skall den skadelidande alltså på vanligt sätt visa att han har drabbats av en ersättningsgill skada. Den särskilda bevisregeln blir alltså av betydelse först när den skadelidande har visat att det har förekommit en störning som svaranden ansvarar för samt att en skada har inträffat. Regeln får betydelse främst när orsakssambandet är svårt och invecklat. Den särskilda bevisregeln skulle kunna få betydelse inte minst när en i och för sig skadlig störning ligger långt tillbaka i tiden och en skadelidande då inte haft anledning att säkra bevisning om det inträffade. Å andra sidan krävs ett konkret stöd i utredningen för att skadeorsaken har</P>
<P class="p441 ft15"><SPAN class="ft40">21</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. NJA 1993 s. 764 och NJA 2001 s. 368.</P>
<P class="p422 ft14">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft26">varit den påstådda. Bestämmelsen innebär att det fordras en sanno- likhetsövervikt för den orsak som den skadelidande gör gällande.<SPAN class="ft10">TP F</SPAN><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p443 ft7">I propositionen diskuterades vidare den i praktiken inte ovanliga situationen att flera olika skadliga faktorer medverkat till skadan, men det är oklart i vilken utsträckning detta har skett. I detta sammanhang uttalades bl.a. följande.</P>
<P class="p444 ft26">Att flera skadeorsaker har medverkat får normalt anses innebära att svaranden har bevisbördan för att den störning som han ansvarar för har orsakat endast en del av skadan. Om en skada inte kan delas upp men två eller flera verksamheter har medverkat till skadan, blir dessa verksamheter solidariskt ansvariga för skadan i dess helhet. För ett orsakssamband mellan en viss svarandes verksamhet och den inträffade skadan behövs inte heller i detta läge mer än en övervägande sannolik- het enligt vad som nyss sagts. Man ställer alltså frågan om den skade- lidandes påstående att svarandens störning i varje fall tillsammans med någon annan störning har orsakat skadan är troligare än de andra för- klaringar till skadeförloppet som har framförts av svaranden, exempel- vis att den andra störningen ensam har åstadkommit skadan.</P>
<P class="p205 ft7">Att ett orsakssamband mellan en störning och en skada har fast- ställts enligt bevislättnadsregeln innebär inte mer än att detta sam- band skall läggas till grund för prövningen av skadeståndskravet. Rätten till skadestånd kan vara utesluten på annan grund, t.ex. enligt principerna om adekvans. Rätten till skadestånd kan således vara utesluten därför att skadan är av sådan oförutsebar, <NOBR>icke-typisk</NOBR> eller avlägsen art att den enligt grundsatserna om adekvat kausalitet inte bör ersättas.</P>
<P class="p445 ft15"><SPAN class="ft40">22</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1985/86:83 s. 29 f. och 45 ff.</P>
<P class="p104 ft14">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft9">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">De bevissvårigheter som kan finnas att påvisa ett orsakssamband mellan en skada på den biologiska mångfalden och hantering av genetiskt modifierade organismer torde likna de bevissvårigheter som kan finnas vid andra skadetyper. Bevislättnadsregeln i 32 kap. 3 § tredje stycket gäller för alla de störningar som anges i bestäm- melsens första stycke, dvs. även skador genom t.ex. introduktion av främmande arter och genotyper. HD har visat en klar tendens att lätta på beviskravet om orsakssamband är oklara. Det har i utredningen inte framkommit några omständigheter som talar för att ytterligare lättnader i beviskravet skulle behövas när det gäller skador som orsakas av genteknisk verksamhet. Utredningen före- slår därför ingen ändring i denna del.</P>
<P class="p254 ft28"><SPAN class="ft28">4.5</SPAN><SPAN class="ft43">Skador i samband med transport</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">För att skadestånd skall utgå enligt 32 kap. måste det vara fråga om en skada som en verksamhet på en fastighet orsakat i sin omgivning. Detta innebär att miljöskador som uppstår vid använd- ning av rörliga störningskällor, t.ex. transportmedel, i princip faller utanför bestämmelserna. Ansvaret för skador som härrör från användningen av transportmedel får i stället bedömas enligt annan lagstiftning. Om störningen har en sådan anknytning till en verksamhet på en fastighet att den kan ses som en naturlig del av denna, t.ex. flygverksamhet vid en flygplats, omfattas även detta av 32 kap. Också situationen när transportmedel används för att utföra ett visst arbete inom ramen för en verksamhet på en fastig- het, t.ex. när flygplan används för att utföra besprutning av skog på en fasighet, omfattas av bestämmelserna i 32 kap.</P>
<P class="p392 ft7">Vid transport kan i stället skadeståndslagens allmänna principer om ansvar vid vållande bli tillämpliga. Rätt till ersättning för vissa sådana typer av skador kan även föreligga enligt trafikskadelagen (1975:1410), järnvägstrafiklagen (1985:192) eller sjölagen (1994:1009).</P>
<P class="p446 ft14">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft7">Trafikskadelagen</P>
<P class="p111 ft7">Enligt trafikskadelagen utgår trafikskadersättning för bl.a. sakskada som uppkommer till följd av trafik med motordrivet fordon. Ersättningen betalas från trafikförsäkringen för fordonet. Fråga är om ett slags strikt ansvar. En förutsättning för att trafikskade- ersättning skall utgå är att skadan har sådant samband med fordonets normala brukande att den skall anses ha uppkommit i följd av trafik med bilen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">23</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Av rättsfallet NJA 2004 s. 566 framgår att skada på vägbanan till följd av utsläpp av drivmedel och andra oljeprodukter i samband med en trafikolycka kan bedömas som sakskada enligt 11 § trafikskadelagen.</P>
<P class="p231 ft7">Om det i samband med en trafikolycka sker ett utsläpp av gene- tiskt modifierade organismer, som orsakar skada på den biologiska mångfalden med följd att någon lider ekonomiska förluster, skulle detta i och för sig kunna omfattas av trafikskadelagens ersättnings- regler. Möjligen kan det vara svårt att hävda att skadan har ett sådant samband med fordonets normala brukande för att ersättning skall kunna utgå.</P>
<P class="p231 ft7">Om utsläppet av genetiskt modifierade organismer i stället sker i samband med lastning eller lossning kan skadan dock knappast anses ha uppkommit i följd av trafik med transportfordonet. Trafikskadeersättning kan därför knappast komma i fråga i ett sådant fall.</P>
<P class="p92 ft7">Järnvägstrafiklagen</P>
<P class="p111 ft7">Enligt 5 kap. 1 § järnvägstrafiklagen (1985:192) har järnvägen strikt ansvar för person- och sakskador i annat fall än vid befordran. Järnvägen är dock fri från ansvarighet om skadan har orsakats av omständigheter som inte kan hänföras till själva järnvägsdriften och som järnvägen inte hade kunnat undgå eller förebygga följderna av även om den hade vidtagit alla åtgärder som rimligen hade kunnat krävas av den. Enligt den föredragande departementschefen skulle det – i fråga om omfattningen av ansvarsfrihetsgrunden – göras en bedömning av vad som rimligen kunde krävas av järnvägen med hänsyn till godsets farlighet och övriga förhållanden i det enskilda fallet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">24</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Av förarbetena framgick vidare att kraven som borde ställas</P>
<P class="p216 ft52"><SPAN class="ft40">23</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se NJA 1988 s. 221.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">24</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1983/84:117 s. 318 f.</P>
<P class="p104 ft14">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">på järnvägen skulle ses i belysning av de uppgifter rörande godset som avsändaren hade lämnat och vad järnvägen annars borde ha insett i fråga om godsets farlighet. När spridning av genetiskt modifierade organismer skett vid en vanligt tågtransport, kanske från en öppen vagn, måste man givetvis fråga sig om avsändaren gjort vad som ankommit på honom i fråga om t.ex. förpackning och information. Det framstår inte som troligt att järnvägen i allmänhet kan hållas ansvarig för skador av detta slag.</P>
<P class="p447 ft7">Sjölagen</P>
<P class="p439 ft7">Sjölagen (1994:1009) innehåller bestämmelser om bl.a. ersättning för person- och sakskada vid sjöfart. Ansvaret för sakskada är begränsat till skador på fartyget eller på godset. För oljeskador och atomskador gäller särskilda regler (se bl.a. 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § sjölagen).</P>
<P class="p336 ft7">För sådana skador på miljön som nu är av intresse är man vid sjö- transport hänvisad till de allmänna bestämmelserna i skadestånds- lagen.</P>
<P class="p235 ft28"><SPAN class="ft28">4.6</SPAN><SPAN class="ft43">Miljöskadeförsäkring</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">Enligt 33 kap. 1 § miljöbalken kan ersättning från den s.k. miljö- skadeförsäkringen i vissa fall betalas till den som lidit skada enligt 32 kap. miljöbalken om den skadelidande inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva ut skadeståndet är förlorad eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p86 ft7">Enligt villkoren gäller vidare att endast person- och sakskador ersätts ur försäkringen. Därutöver gäller ett antal ytterligare begränsande regler (se avsnitt 5 och 6 för en utförligare redogörelse av miljöskadeförsäkringen).</P>
<P class="p66 ft7">Detta innebär att de skadetyper som diskuteras i detta avsnitt – inklusive skador genom introduktion av främmande arter och genotyper – omfattas av miljöskadeförsäkringen under förutsätt- ning att de kan klassificeras som person- eller sakskador enligt 32 kap.</P>
<P class="p336 ft7">En konsekvens av detta är att miljöskadeförsäkringen kan träda in och täcka bl.a. de skador som verksamhet med genetiskt modifierade organismer orsakar på den biologiska mångfalden,</P>
<P class="p448 ft14">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft7">under förutsättning förstås att det samtidigt utgör en sak- eller personskada.</P>
<P class="p450 ft28"><SPAN class="ft28">4.7</SPAN><SPAN class="ft43">Sammanfattande synpunkter</SPAN></P>
<P class="p451 ft9"><SPAN class="ft9">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft47">Omfattas skada på den biologiska mångfalden av reglerna i 32 kap.?</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">För att 32 kap. över huvud taget skall bli tillämpligt fordras, som tidigare nämnts, att det är fråga om person- sak- eller ren för- mögenhetsskada som verksamhet på en fastighet orsakar i sin omgivning. Begreppet skada på biologisk mångfald är alltså inte någon självständig skadetyp enligt 32 kap. En förutsättning för att erhålla skadestånd avseende en skada på den biologiska mångfalden är alltså att den kan sorteras in under någon av dessa skadetyper, dvs. person- sak- eller ren förmögenhetsskada. Det ligger nog närmast till hands att en skada på den biologiska mångfalden – under förutsättning att den samtidigt drabbar en enskilds ekono- miska intressen – är att bedöma som en sakskada. Förutsättningar för att tillämpa 32 kap. miljöbalken, och även skadeståndslagen, på sådana skador finns således redan i dag.</P>
<P class="p452 ft7">Är även kostnader för avhjälpande av skador på den biologiska mångfalden enligt 10 kap. och 2 kap. 8 § miljöbalken ersättningsgilla med stöd av 32 kap.?</P>
<P class="p205 ft7">I samband med att en verksamhet på en fastighet orsakar förore- ningsskador i sin omgivning är verksamhetsutövare eller fastighets- ägare ansvariga för efterbehandling av det förorenade området enligt 10 kap. miljöbalken. I den mån flera är ansvariga för efterbehandlingen gäller enligt 10 kap. 6 § ett solidariskt ansvar. Den som har vidtagit eller bekostat åtgärder kan därför föra regresstalan mot övriga ansvariga.</P>
<P class="p80 ft7">Ibland kan t.ex. en exploatör själv välja att frivilligt vidta efter- behandlingsåtgärder trots att denne inte har någon sådan skyldighet. Det är osäkert om exploatören, eller den som annars frivilligt vidtar sådana åtgärder, kan hävda någon rätt till skadestånd enligt 32 kap. för nedlagda kostnader avseende efterbehandlings- åtgärder gentemot den som varit ansvarig enligt 10 kap. Här kan frågeställningar om tjänster utan uppdrag (negotiorum gestio)</P>
<P class="p453 ft14">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft7">aktualiseras.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">25</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Som redovisats i avsnitt 5.2 torde i vart fall den som kan betraktas som skadelidande, oftast en fastighetsägare, åtminstone under vissa förutsättningar, ibland kunna rikta sina anspråk mot den ansvarige verksamhetsutövaren. Möjligheten att begära ersättning av verksamhetsutövaren för efterbehandlings- kostnaderna med stöd av 2 kap. 8 § har diskuterats i litteraturen<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">26</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>men har inte prövats i praxis.</P>
<P class="p455 ft7">Vilka möjligheter som finns för en skadelidande att utkräva ersättning av den som orsakat skadan, även om något ansvar enligt 10 kap. inte kan utkrävas, förefaller också oklart. Under alla förhål- landen krävs förstås att förutsättningarna för skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken, eller för den delen de allmänna skadestånds- reglerna, är uppfyllda.</P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft9">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft47">Omfattas verksamhet med genetiskt modifierade organismer av 32 kap. miljöbalken?</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">I vad mån genetiskt modifierade organismer kan orsaka skada på den biologiska mångfalden har diskuterats i avsnitt 3.1. Som fram- gått ovan kan det – trots den strikta reglering som gäller i fråga om de flesta verksamheter med genetiskt modifierade organismer genom t.ex. krav på tillstånd – inte uteslutas att skador ändå uppkommer i anledning av sådan verksamhet.</P>
<P class="p86 ft7">Frågan är dock vad ett oönskat ”utsläpp” av genetiskt modi- fierade organismer som orsakar skada på den biologiska mång- falden sorterar in under för störningstyp, om alls någon, i 32 kap. 3 § första stycket.</P>
<P class="p336 ft7">Uppräkningen i 32 kap. 3 § omfattar väsentligen de klassiska störningstyperna, som utgjorde miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">27</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Tillämpningsområdet för 32 kap. kan numera knappast – bl.a. med hänvisning till praxis – anses begränsat till miljöfarliga verksamheter.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">28</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p66 ft7">Vad som är syftet med det strikta ansvaret i 32 kap. har inte diskuterats närmare i förarbetena till miljöbalken eller i tidigare lagstiftning. Enligt miljöbalkskommentaren vilar det strikta ansva- ret i 32 kap. 3 § närmast på traditionella principer om ansvar för s.k.</P>
<P class="p457 ft51"><SPAN class="ft40">25</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. RH 1991:52, Håstad, <SPAN class="ft61">Tjänster utan uppdrag </SPAN>(1973) samt SvJT 1975 s. 263 (Ulf Holmbäck).</P>
<P class="p421 ft52"><SPAN class="ft40">26</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se Bengtsson, <SPAN class="ft58">Miljöbalkens återverkningar </SPAN>(2001), s. 163 ff..</P>
<P class="p4 ft58"><SPAN class="ft40">27</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Se Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del II<SPAN class="ft52">, s. 32:36.</SPAN></P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft40">28</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>NJA 1996 s. 634.</P>
<P class="p458 ft14">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">rättsenligt handlande; skadorna har orsakats av i och för sig tillåtna verksamheter, ofta med uttryckligt tillstånd av miljömyndigheter – alltså en typ av ansvar nära besläktat med ersättningsskyldigheten vid expropriation.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">29</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>En stor del av verksamheterna med genetiskt modifierade organismer är i dag reglerade genom bl.a. krav på tillstånd. Det förefallet som om dessa verksamheter väl överens- stämmer med det uttalade syftet med skadeståndsreglerna och därför väl ryms inom tillämpningsområdet för 32 kap. 3 §. Frågan om vilken punkt, om någon, som är tillämplig kvarstår dock.</P>
<P class="p231 ft7">Kan spridning av genetiskt modifierade organismer t.ex. betrak- tas som en markförorening och därmed omfattas av punkten 5? Utöver vad som redovisas i avsnitt 5.2<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">30</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>anges i motiven till 10 kap. miljöbalken, såsom exempel på föroreningar, tungmetaller och andra metaller, lösningsmedel, olja, bensin och förorenade fiber- sediment.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">31</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Det tycks som om man med förorening främst avsett utsläpp av kemikalier av olika slag, ofta från större punktkällor. Även rent språkligt är det tveksamt om ett ofrivilligt ”utsläpp” av genetiskt modifierade organismer ryms inom föroreningsbe- greppet.</P>
<P class="p232 ft7">Det ligger i så fall närmare till hands att betrakta verksamhet med genetiskt modifierade organismer som ”annan liknande stör- ning” enligt 32 kap. 3 § punkten 8. Det har emellertid framkommit skiftande synpunkter om tolkningen av denna punkt. Det finns i och för sig skäl att anta att en domstol skulle fästa betydande vikt vid Lagutskottets uttalande om att punkten 8 borde täcka in s.k. gentekniska skador.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">32</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Mot en sådan tolkning kan dock invändas att Lagutskottets uttalande inte skett i samband med att lagbestäm- melsen infördes i miljöskadelagen, utan långt senare, vilket kan betyda att uttalandet ur rättskällesynpunkt inte väger lika tungt som det annars skulle ha gjort. Det finns emellertid stöd också i andra rättskällor för att tolka in verksamhet med genetiskt modifie- rade organismer i punkten 8.</P>
<P class="p459 ft7">De uttalanden som redovisas i avsnitt 4.2<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">33</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>ger sammantagna ett brett stöd för en generös tillämpning av punkten 8. I praxis finns ytterligare stöd för en sådan tolkning.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">34</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>I det aktuella rättsfallet bedömdes att avspärrningar i samband med gatuarbeten kunde</P>
<P class="p460 ft58"><SPAN class="ft40">29</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del II<SPAN class="ft52">, s. 32:4.</SPAN></P>
<P class="p327 ft52"><SPAN class="ft40">30</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se även not 1.</P>
<P class="p327 ft51"><SPAN class="ft40">31</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 118.</P>
<P class="p327 ft51"><SPAN class="ft40">32</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se avsnitt 5.2 och not 2.</P>
<P class="p327 ft51"><SPAN class="ft40">33</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se not 1.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">34</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>NJA 1996 s. 634.</P>
<P class="p68 ft14">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft7">utgöra ”annan liknande störning”. HD uttalade, med hänvisning till miljöskadelagens förarbeten, att det allmänna uttrycket ”annan liknande störning” rymde ett brett spektrum av störningar, och att den uppräkning av sådana störningar som gjordes i propositionen endast var en exemplifiering och inte en fullständig redovisning av vad som kunde utgöra en ”liknande störning”. Vidare uttalades att ett syfte med miljöskadelagen var att förbättra de skadelidandes möjlighet att få ersättning.</P>
<P class="p86 ft7">Att verksamhet med genetiskt modifierade organismer skall omfattas av punkten 8 ligger väl i linje med den utveckling som varit på senare år, såväl när det gäller utvecklingen av växtföräd- lingstekniken som den utveckling som skett i praxis i fråga om tillämpningsområdet för punkten 8.</P>
<P class="p86 ft7">Ett alternativ kunde annars vara att komplettera uppräkningen i 32 kap. 3 § med ytterligare en punkt. Om lagstiftaren skulle föredra en sådan lösning bör denna punkt placeras före den punkt som i dag är nr. 8 i denna uppräkning. Den skulle i så fall kunna formu- leras på följande sätt:</P>
<P class="p461 ft7">7 a. införande av främmande arter eller genotyper, eller</P>
<P class="p462 ft7">Sammantaget ger utredningens tolkning av punkten 8 stöd för en vid tillämpning och något behov av lagändring i syfte att omfatta verksamhet med genetiskt modifierade organismer har inte kunnat konstaterats. En lagändring skulle, tvärtom, riskera att bidra till ytterligare oklarheter i fråga om tillämpningsområdet för såväl en ny punkt som den allmänna bestämmelse som i dag finns i punkten 8; man kan fråga vad för störningar som ”liknar” införande av främmande arter och genotyper.</P>
<P class="p463 ft9"><SPAN class="ft9">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft47">Tillämpligheten av 32 kap. 3 § p. 8 på annan verksamhet som kan orsaka störningar genom införande av främmande arter och genotyper</SPAN></P>
<P class="p464 ft7">En fråga med nära anknytning till diskussionen om skadestånd för skador genom reglerad verksamhet med genetiskt modifierade organismer gäller vilka förutsättningar för skadestånd som finns när skador orsakas av andra verksamheter – t.ex. utsättande av främmande arter eller traditionella växtförädlingstekniker, såsom mutagenes. Frågan är av intresse eftersom även dessa verksamheter kan leda till oönskade genetiska förändringar och andra negativa</P>
<P class="p465 ft14">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">effekter i miljön som i många delar påminner om de effekter som kan befaras med den reglerade verksamheten med genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p120 ft7">För verksamheter som inte omfattas av den reglerade verksam- heten med genetiskt modifierade organismer med bl.a. krav på tillstånd – t.ex. traditionell växtförädling genom mutagenes eller utsättning av främmande arter – kan det kanske vara svårt att motivera en princip om strikt ansvar enligt 32 kap. 3 §, åtminstone i den mån verksamheterna är oreglerade även i övrigt.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">35</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p80 ft7">Mot bakgrund av det breda stöd som finns för en generös tillämpning av punkten 8 är det emellertid naturligt att betrakta också dessa verksamheter som skadeståndsgrundande i sig. Dess- utom rör det sig ju faktiskt om en och samma störningstyp oavsett om skadan härrör från reglerad verksamhet med genetiskt modi- fierade organismer eller mutagenes eller varje annan typ av verk- samhet som orsakar en skada genom introduktion av främmande arter och genotyper.</P>
<P class="p466 ft28"><SPAN class="ft28">4.8</SPAN><SPAN class="ft43">Behövs ytterligare möjligheter till skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft9">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft47">Skador enligt det vidare skadebegreppet</SPAN></P>
<P class="p467 ft7">Förslag: För skador på den biologiska mångfalden som också drabbar andra intressen än mångfaldens bevarandestatus och som har samband med någon ekonomisk skada, finns det redan i dag förutsättningar att tillämpa 32 kap. miljöbalken och även skadeståndslagen.</P>
<P class="p468 ft7">Det föreslås ingen utvidgning av skadeståndsskyldigheten att också gälla ideella skador av detta slag.</P>
<P class="p469 ft7">Det är genom sina negativa effekter när det gäller att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för berörda arter och livs- miljöer som en skada på den biologiska mångfalden kan utgöra en miljöskada enligt miljöansvarsdirektivet. Bevarandestatusen skall bedömas utifrån sådana geografiska utgångspunkter som en med- lemsstats territorium eller utbredningsområdet för den ifråga- varande arten eller livsmiljön. Det torde innebära att miljöskador av detta slag inte kan förväntas uppkomma särskilt ofta på enstaka</P>
<P class="p460 ft53"><SPAN class="ft40">35</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Jfr Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del II, <SPAN class="ft15">s. 32:4.</SPAN></P>
<P class="p104 ft14">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">fastigheter eller inom andra mer begränsade områden. Men när och var de än uppkommer skall de enligt våra tidigare förslag föranleda ett avhjälpandeansvar mot det allmänna, enligt de föreslagna reglerna i 10 kap. när det gäller allvarliga sådana skador och annars enligt den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 §.</P>
<P class="p66 ft7">Frågan är nu om sådana miljöskador, förutom avhjälpande- ansvaret mot det allmänna, också kan grunda ett skadeståndsansvar, mot det allmänna eller mot enskilda. Utrymmet för detta synes i dag vara mycket begränsat när det gäller denna skadetyp som sådan. Miljöskador i form av negativa effekter på bevarandestatusen för biologisk mångfald av arter eller livsmiljöer låter sig knappast i behövlig utsträckning värderas i vanliga ekonomiska termer. Skador av detta slag lär därför sällan kunna utgöra någon sådan form av ekonomisk skada som normalt förutsätts för skadeståndsersätt- ning.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">36</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Och skulle en ersättningsgill sådan skada någon gång ändå anses föreligga, måste rätten till ersättning rimligen tillkomma staten. Ingen enskild lär med fog kunna hävda någon ersättningsbar rätt till sådana miljövärden som det här är fråga om. En annan sak är att det med förlusten av sådana värden också kan följa skador av annat slag som kan vara ersättningsgilla även för enskilda.</P>
<P class="p109 ft7">Av allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser följer emellertid att ersättning för kompensation av en skada inte kan utgå mer än en gång. Staten kan därför inte vara berättigad till kompensation för en och samma miljöskada såväl enligt miljöbalkens regler om skadans avhjälpande som enligt skadeståndsbestämmelserna i 32 kap. eller andra skadeståndsregler. Och skulle skadan på den biologiska mångfalden anses utgöra en sådan allvarlig miljöskada som miljöansvarsdirektivet avser att reglera, så kommer staten vid en tillämpning av direktivets regler inte heller att få välja i vilken form kompensationen skall utgå utan skadan skall i sådant fall avhjälpas i den ordning som direktivet anvisar.</P>
<P class="p95 ft7">Oavsett om förlorade miljövärden vid skador på den biologiska mångfalden skall återställas eller kompenseras enligt reglerna om avhjälpande eller om sådant avhjälpande anses obehövligt, emedan sambandet kanske är för svagt eller den negativa effekten på bevarandestatusen för liten, kan dock sådana miljöskador också, som nyss nämnts, innebära skador och värdeförluster av annat slag som kan grunda rätt till en egen ersättning. En skyddad växtlighet, som genom en skadehändelse har utplånats på en fastighet och som</P>
<P class="p83 ft15"><SPAN class="ft40">36</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr NJA 1995 s. 249.</P>
<P class="p422 ft14">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">kanske skall kompenseras på en helt annan plats, kan exempelvis ha betraktats som en värdefull tillgång för själva fastigheten. Förlusten av denna tillgång kan utgöra en ersättningsgill skada enligt 32 kap. miljöbalken eller på annan skadeståndsrättslig grund.</P>
<P class="p120 ft7">Det är främst om sådana möjligheter att kräva ersättning för skador på den biologiska mångfalden, särskilt när dessa orsakats av genetiskt modifierade organismer, som analysen av rättsläget i det här avsnittet har handlat, alltså när skadan på den biologiska mång- falden samtidigt drabbar andra intressen än sådana som gäller mångfaldens bevarandestatus. I utredningsdirektiven ställs frågan om detta utrymme för skadestånd behöver utvidgas för att miljön skall få ett tillfredsställande skydd.</P>
<P class="p231 ft7">Som framgår av den gjorda analysen finns det redan i dag förutsättningar att tillämpa 32 kap. miljöbalken och även skade- ståndslagen på sådana skador som nu är i fråga. Men för att skade- stånd skall utgå i dessa fall för sakskada och ren förmögenhetsskada förutsätts att någon form av ekonomisk skada kunnat konstateras. Frågan är alltså om rätten till skadestånd skall gälla därutöver, t.ex. för olägenheter av närmast ideell natur såsom förfulning av miljön utan att någon ekonomisk skada kunnat påvisas. Utvecklingen för miljöskadornas del synes i och för sig ha inneburit att man värderat de ekonomiska nackdelarna tämligen generöst.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">37</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Dessutom har HD i ett par avgöranden<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">38</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>, som visserligen gällt helt andra typer av sakskada, ansett att även närmast ideella värden varit ersättnings- gilla i samband med sakskada. Gemensamt för samtliga fall är dock att man kunnat påvisa en ekonomisk skada. Att helt bortse från detta krav förefaller främmande när det handlar om skadestånd.</P>
<P class="p390 ft7">Att införa en rätt till ideellt skadestånd för förlorade miljövärden i den här använda vidare betydelsen, utan krav på samband med någon ekonomisk skada, skulle innebära flera problem, exempelvis i fråga om vem som skall betraktas som skadelidande. Vem kan ha rätt till ersättning för att vilda djur- och växtarter, även sällsynta sådana, skadas eller rent av försvinner i omgivningen? Förlorade miljövärden av detta slag berör alla och envar och det kan vara svårt att betrakta någon enskild, även någon som av olika skäl anser sig särskilt drabbad, som ersättningsberättigad. Det skulle dessutom vara svårt att motivera hur en enskilds rätt till ideell ersättning för förlorade miljövärden skulle kunna främja skyddet av den biolo- giska mångfalden, eftersom rätt till ersättning på civilrättslig grund</P>
<P class="p470 ft15"><SPAN class="ft40">37</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se NJA 1999 s. 385 jämte NJA 2001 s. 737. <SPAN class="ft40">38</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>NJA 2001 s. 65 I och II.</P>
<P class="p216 ft14">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">knappast kan förenas med krav på att ersättningen skall användas till miljövårdande åtgärder. Risken finns också att uppmärksam- heten främst riktas mot skador på sådan miljö som är tilltalande för allmänheten på bekostnad av miljövärden som anses mindre intressanta men från allmänna synpunkter är mera skyddsvärd. Det kan inte uteslutas att enskilda till och med skulle uppskatta förlusten av en viss djurart som de ogillar, exempelvis ett rovdjur, trots att arten har ett stort miljövärde. Att i stället betrakta det allmänna, dvs. staten, som skadelidande i fråga om dessa ideella miljövärden verkar mer tilltalande. Här gäller det ju att öka skyddet för den biologiska mångfalden. Detta är ett självklart allmän- intresse. Och vem utom det allmänna kan med någon trovärdighet företräda, om inte envars, så dock i alla fall allmänhetens intresse av en god miljö? En möjlighet skulle kanske vara att låta miljöorga- nisationer, som Naturskyddsföreningen, företräda dessa intressen också i det här sammanhanget. En sådan lösning kan emellertid inte anses lämplig eftersom den så markant avviker från traditionella skadeståndsprinciper. Frågan om rätt till skadestånd även för ideella skador av här ifrågavarande slag, som inte har det för en sådan rätt i dag erforderliga sambandet med ekonomisk skada, synes mot bl.a. den här bakgrunden vara av alltför stor räckvidd för att böra ges en särskild lösning i förevarande sammanhang. Den torde heller inte ha någon större praktisk betydelse för det eftersträvade skyddet av den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p471 ft7">Det kan visserligen inte bortses ifrån att skadeståndsbestäm- melser ofta har en preventiv funktion, vilket naturligtvis är bety- delsefullt i miljösammanhang. Men det från miljösynpunkt mest centrala vid en miljöskada torde ändå vara att skadan avhjälps så snart som möjligt. Reglerna om sådant avhjälpande kommer, som förut redogjorts för, att skärpas när miljöansvarsdirektivet genom- förs i svensk rätt och i viss mån även genom vårt förslag i avsnitt 3.6 om förtydligande av den allmänna avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken. Att införa ytterligare regler om skadestånd för den typ av skador som nu diskuteras skulle däremot knappast ha någon särskild betydelse för avhjälpandet. Även med beaktande av en förväntad preventiv effekt av sådana regler, synes därför behovet av dem i syfte att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön kunna ifrågasättas.</P>
<P class="p472 ft7">Beträffande dessa skador ger analysen av rättsläget samman- fattningsvis enligt vår mening inte anledning till slutsatsen att</P>
<P class="p473 ft14">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden SOU 2007:21</P>
<P class="p474 ft7">det från miljöskyddssynpunkt finns skäl att föreslå någon ändring av gällande regelverk.</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft9">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft47">Miljövärdesersättning</SPAN></P>
<P class="p467 ft7">Förslag: Om en allvarlig skada på den biologiska mångfalden inte kan avhjälpas med sådana åtgärder som rimligen kan krävas, skall den som orsakat skadan med uppsåt eller genom vårdslös- het vara skyldig att betala skälig miljövärdesersättning till det allmänna för de miljövärden som gått förlorade.</P>
<P class="p468 ft7">Miljövärdesersättningen skall användas för naturvårdsåtgär- der.</P>
<P class="p475 ft7">När det däremot gäller det som vi inledningsvis har kallat den egentliga skadan på den biologiska mångfalden, alltså den miljö- skada som konstitueras av de negativa effekterna på möjligheterna att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för berörda arter och livsmiljöer, finns det skäl att se annorlunda på skade- ståndsfrågan. Vi har redan konstaterat att skadestånd i vanlig mening sällan, om någonsin, kan komma i fråga för förlusten av sådana miljövärden som det här handlar om och att ingen annan än staten lär kunna vara berättigad till skadeersättningen om ett sådant fall ändå skulle aktualiseras. Denna typ av miljöskada skall i stället enligt såväl miljöbalkens som miljöansvarsdirektivets regler föran- leda ett avhjälpandeansvar. Vi har utvecklat detta i avsnitt 3.4. Och som ovan påpekats är det ju också från miljöskyddssynpunkt utan tvekan viktigast att skador på den biologiska mångfalden och andra miljöskador i första hand avhjälps så gott det går. Våra förslag i det tidigare delbetänkandet om genomförande av miljöansvarsdirek- tivet i svensk rätt och i avsnitt 3.6 om förtydligande av den all- männa avhjälpanderegeln i 2 kap. 8 § miljöbalken bygger på att avhjälpandeansvaret skall ha en sådan utformning och att detta ansvar i fråga om nu aktuella miljövärden inte skall kunna ersättas av något skadeståndsansvar.</P>
<P class="p402 ft7">Den goda funktionen hos ett sanktionssystem med enbart avhjälpandeansvar förutsätter emellertid att det behövliga avhjäl- pandet, som ansvaret i det enskilda fallet omfattar, verkligen kan komma till stånd. Som framgår av den tidigare redogörelsen (se avsnitt 3.5) lär detta inte alltid vara fallet när det gäller skador på den biologiska mångfalden, särskilt inte när dessa orsakats genom</P>
<P class="p411 ft14">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft7">användning av genetiskt modifierade organismer eller liknande. Då måste man räkna med att skadan ibland inte kan avhjälpas eller kompenseras på något meningsfullt sätt. Och i så fall kan något avhjälpandeansvar inte utkrävas.</P>
<P class="p66 ft7">Detta är naturligtvis ingen tillfredsställande ordning, att den som har att svara för skador som inte kan avhjälpas slipper sitt ansvar medan andra med avhjälpbara skador fullt ut får ta sitt. Här behövs en ersättning för den sanktion som inte kan slå till.</P>
<P class="p66 ft7">En form av miljöskadestånd kan vara en sådan ersättning. I den mån en skada på den biologiska mångfalden i praktiken inte kan avhjälpas, skulle den ansvarige kunna vara skyldig att i stället betala ett ideellt sådant skadestånd till det allmänna som skälig ersättning för de miljövärden som gått förlorade. En skadeståndsskyldighet av detta slag är motiverad av rättviseskäl och den kan också tänkas ha en viss preventiv effekt. Skadeståndsbeloppen skulle kunna komma till användning för andra miljöförbättrande åtgärder i det allmännas regi. Allt skulle vara ägnat att verka i miljöskyddets intresse.</P>
<P class="p124 ft7">Vi föreslår att en sådan skyldighet att betala ideellt skadestånd införs. Den bör dock inte gälla varje skada på den biologiska mångfalden som enligt våra förslag skall föranleda ett avhjälpande- ansvar, utan bara de allvarliga miljöskadorna av detta slag. Vidare bör detta avhjälpandeansvar för skadorna i den del dessa inte kan avhjälpas vara grundat på ett vållande från den ansvariges sida för att skadeståndsskyldigheten skall inträda.</P>
<P class="p124 ft7">En bestämmelse om en sådan här skadeståndsskyldighet mot det allmänna hör i våra förslag om miljöbalkens utformning för miljö- ansvarsdirektivets genomförande närmast hemma i balkens 10 kap. Där skulle bestämmelsen kunna tas in efter 2 § som en ny 2 a § med förslagsvis följande lydelse:</P>
<P class="p476 ft62">I den mån en allvarlig skada på den biologiska mångfalden som avses i 1 § inte kan avhjälpas med sådana åtgärder som rimligen kan krävas enligt denna balk är den som orsakat skadan med uppsåt eller genom vårdslöshet skyldig att betala skälig miljö- värdesersättning till det allmänna för de miljövärden som gått förlorade.</P>
<P class="p477 ft7">För att inte denna offentligrättsligt grundade skadeståndsskyl- dighet mot det allmänna skall blandas ihop med den civilrättsliga skyldigheten att betala skadestånd enligt reglerna i 32 kap. har vi i den föreslagna bestämmelsen valt termen miljövärdesersättning i stället för miljöskadestånd.</P>
<P class="p448 ft14">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden SOU 2007:21</P>
<P class="p125 ft7">Det bör ankomma på länsstyrelsen, som enligt vårt förslag skall vara tillsynsmyndighet i fråga om allvarliga miljöskador, att som första instans utkräva sådan miljövärdesersättning. Detta bör framgå av en föreskrift i 26 kap. som skulle kunna tas in som ett nytt fjärde stycke i den av oss föreslagna 8 a § enligt följande:</P>
<P class="p478 ft62">Om en allvarlig skada på den biologiska mångfalden, helt eller delvis, inte rimligen kan avhjälpas enligt första stycket och skyldig- het enligt 10 kap. 2 a § därför föreligger att betala miljövärdes- ersättning, skall tillsynsmyndigheten ålägga den ansvarige att utge sådan ersättning.</P>
<P class="p479 ft7">Länsstyrelsens beslut får överklagas hos miljödomstolen.</P>
<P class="p202 ft7">Frågor om bl.a. skadebedömningen och bedömningen av skälig- heten av miljövärdesersättningen avhandlar vi i Författningskom- mentaren (se avsnitt 8).</P>
<P class="p380 ft7">De medel som betalas till statskassan i form av miljövärdes- ersättning kan lämpligen föras vidare till det bidragssystem som i dag administreras av Naturvårdsverket för genomförandet av vissa saneringsuppgifter avseende bl.a. gamla miljöskulder av olika slag.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">39</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>På det viset kan pengarna till slut, som ersättning för det avhjäl- pande som inte kunnat ske, i alla fall komma till användning för angelägna ändamål i det allmänna naturvårdsarbetet. Det bör uttryckligen föreskrivas att miljövärdesersättningarna skall komma till sådan användning. Det kan ske i ett nytt femte stycke i nyssnämnda 8 a § med följande bestämmelse:</P>
<P class="p480 ft63">Miljövärdesersättning som tas ut enligt fjärde stycket skall använ- das för naturvårdsåtgärder enligt de närmare föreskrifter som med- delas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P>
<P class="p481 ft15"><SPAN class="ft40">39</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr även det norska förslaget om miljöersättning i betänkandet Lov om bevaring av natur, landskap og biologisk mangfold (Naturmangfoldloven) (NOU 2004:28).</P>
<P class="p216 ft14">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p23 ft32">Möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft7">Ett beslut om miljövärdesersättning fattas av tillsynsmyndigheten och är en form av tillsynsbeslut. I enlighet med utredningens tidigare förslag i delbetänkandet<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">40</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>om utvidgad talerätt för miljö- organisationer med stöd av 16 kap. 13 § till att också omfatta till- synsbeslut enligt miljöbalken kommer beslut om miljövärdes- ersättning därför att omfattas av denna klagorätt. Skälen för att införa en sådan klagorätt i fråga om miljövärdesersättning är kanske dessutom än starkare än vid många andra typer av tillsynsbeslut, eftersom det uteslutande är fråga om miljövärden som tillkommer alla och envar och det annars inte finns någon som kan företräda dessa intressen vid en överprövning.</P>
<P class="p482 ft15"><SPAN class="ft40">40</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39 s. 177 ff. och s. 222 f.</P>
<P class="p483 ft14">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p484 ft44">Del B</P>
<P class="p485 ft64">Miljöbalkens försäkringar</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p486 ft27"><SPAN class="ft27">5</SPAN><SPAN class="ft46">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p487 ft7">I detta avsnitt görs en översyn och utvärdering av reglerna om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring som bl.a. återfinns i 33 kap. miljöbalken. I avsnittet diskuteras även alternativa system och lösningar. Utvärderingen omfattar även systemet för prövning av tvistiga och principiella skadeersättningsfall.</P>
<P class="p488 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Utredningsbehovet</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Kritik mot de nuvarande systemen med miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring har framförts från olika håll, bl.a. av Naturvårdsverket.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Kritiken har i allmänhet gått ut på att försäkringarna inte fått den tillämpning som man menar varit avsikten. Även det förhållandet att systemen inte tillåter att tillförda medel fonderas har kritiserats, eftersom det innebär att en stor del av försäkringspremierna varje år tillfaller försäkrings- givaren som ersättning för en orealiserad försäkringsrisk i stället för att komma till användning för miljöförbättrande åtgärder. Det är mot denna bakgrund regeringen har beslutat om en översyn av gällande system.</P>
<P class="p355 ft28"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">I 33 kap. 1 § miljöbalken stadgas att det skall finnas en miljöskade- försäkring och saneringsförsäkring med villkor som har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p66 ft7">Syftet med miljöskadeförsäkringen är att den som drabbas av en sådan miljöskada som avses i 32 kap. miljöbalken bör ha möjlighet att få ersättning för skadan även i sådana fall då ersättningen inte</P>
<P class="p211 ft53"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Rapport 5242 – </SPAN>Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten; Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden <SPAN class="ft15">(2003), s. 74 ff.</SPAN></P>
<P class="p489 ft14">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft7">kan erhållas av någon som är ansvarig för skadan.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Inför genom- förandet av saneringsförsäkringen uttalades i Miljöbalksutred- ningens huvudbetänkande att man bl.a. önskade minska statens kostnader för efterbehandling i de fall någon ansvarig inte kunde betala.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p491 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Gemensamma bestämmelser</SPAN></P>
<P class="p379 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Betalningsskyldighet</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Av 33 kap. 1 § miljöbalken framgår att den som utövar miljöfarlig verksamhet som enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken kräver tillstånd eller anmälan skall bidra till försäkringarna.</P>
<P class="p120 ft7">Av 2 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) jämte bilaga framgår vilka verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. För anmälningspliktiga verksamheter är dock bidragsskyldigheten begränsad till verksamheter med prövningsnivå C enligt FMH. Detta följer av förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring. Antalet verksamheter med prövnings- nivå C uppskattades år 2003 till cirka 17 500.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p231 ft7">Bidragsskyldigheten för tillståndspliktiga miljöfarliga verksam- heter knyts till bilagan, avdelning 1 avsnitt 1.1 1.3, till förord- ningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Uppräkningen motsvarar de miljöfarliga verksamheter som är tillståndspliktiga enligt FMH. Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar uppgår dessa till omkring 6 000 stycken.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p80 ft7">På detta sätt är bidragsskyldigheten begränsad och omfattar alltså inte alla miljöfarliga verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga.</P>
<P class="p492 ft7">Exempelvis föreligger inte bidragsskyldighet för miljöfarliga verk- samheter som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § eller 13 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p120 ft7">Om bidrag till försäkringarna inte betalats inom 30 dagar efter anmaning skall försäkringsgivaren göra anmälan till tillsynsmyndig- heten om betalningsförsummelsen. Tillsynsmyndigheten får då</P>
<P class="p479 ft52"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1987/88:85 s. 201.</P>
<P class="p327 ft65"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1996:103 Del 1, s. 642.</P>
<P class="p493 ft15"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Naturvårdsverkets rapport 5353 <SPAN class="ft53">Pröva eller inte pröva? </SPAN>(2004), s. 75. <SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A.a., s. 74.</P>
<P class="p216 ft14">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">som ett led i tillsynen förelägga den betalningsskyldige vid vite att fullgöra sin skyldighet.</P>
<P class="p495 ft7">Med anledning av förslaget i Miljöbalkskommitténs slutbetän- kande<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>pågår för närvarande en översyn av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och antalet tillstånds- pliktiga verksamheter förväntas sjunka med drygt 1 000 verksam- heter. Ändringen planeras att genomföras någon gång under andra halvåret 2007.</P>
<P class="p66 ft7">Avgiften för de båda försäkringarna uppgick under åren 1999– 2002 för tillståndspliktiga verksamheter till tio procent årligen av den avgift verksamhetsutövare är skyldiga att betala för länsstyrel- sens tillsyn enligt miljöbalken, dock minst 500 kr. År 2003 sänktes avgiften till till sju procent av tillsynsavgiften, eller till lägst 400 kr.</P>
<P class="p66 ft7">Stat och kommun, som inte kan försättas i konkurs, betalar som verksamhetsutövare avgift endast för miljöskadeförsäkringen, och då endast 3,5 procent av länsstyrelsens tillsynsavgift. Detsamma gäller verksamhetsutövare som ställt säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder. Under åren <NOBR>1999–2002</NOBR> uppgick avgiften till fem procent årligen av tillsynsavgiften.</P>
<P class="p102 ft7">Någon officiell redovisning av det samlade avgiftsuttaget och kostnaderna för försäkringarna finns inte. Enligt för Miljöansvars- utredningen tillgängliga uppgifter, som alltså saknar officiell bekräftelse, har under åren 1989 1998 de sammanlagda kostna- derna för miljöskadeförsäkringen som skall täckas med avgifter uppgått till cirka 25 miljoner kronor per år eller totalt cirka 250 miljoner. Under 1999 2002 – då avgiften omfattade såväl sane- ringsförsäkringen som miljöskadeförsäkringen – uppgick kostna- derna till cirka 20 miljoner kronor per år, eller sammanlagt 80 miljoner kronor. År 2003 sjönk de till cirka tio miljoner kronor per år. I samband med den senaste upphandlingen minskade dessa kostnader ytterligare till drygt sju miljoner kronor per år.</P>
<P class="p496 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Försäkringsgivare</SPAN></P>
<P class="p208 ft55">Av förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och sane- ringsförsäkring framgår vem som skall vara försäkringsgivare för de båda försäkringarna.</P>
<P class="p145 ft7">När miljöskadeförsäkringen infördes 1989 svarade ett konsor- tium (försäkringskonsortiet) av försäkringsbolag för försäkringen.</P>
<P class="p497 ft15"><SPAN class="ft40">6</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2003:124.</P>
<P class="p422 ft14">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">I samband med att saneringsförsäkringen infördes 1999 presente- rade Sveriges Industriförbund ett färdigt förslag med en ny försäk- ringsgivare. Detta kom sedan att bli den lösning som lagstiftaren valde.</P>
<P class="p233 ft7">Under åren <NOBR>1999–2005</NOBR> meddelades försäkringarna sålunda av det amerikanska försäkringsbolaget AIG Europe S.A. Sedan den 1 januari 2006 meddelas försäkringarna av Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige (Zurich). Försäkringarna administreras av försäkringsmäklaren Marsh, som bl.a. sköter information och fakturering.</P>
<P class="p80 ft7">Föreningen för miljöskadeförsäkring (Betalarföreningen) bilda- des 1989 som en organisation för dem som betalar bidrag till för- säkringarna. I enlighet med Betalarföreningens önskemål har före- ningen själv svarat för upphandlingen av försäkringarna. Ny upphandling har skett i anslutning till att varje försäkringsperiod, som varar i tre år, har löpt ut. Betalarföreningen har vid varje tillfälle ansvarat för upphandlingen och förhandlat fram villkor med försäkringsgivaren, varefter regeringen godkänt villkoren och i förekommande fall ändrat namn på försäkringsgivaren i förord- ningen om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring. Försäk- ringsvillkoren ändrades senast i samband upphandlingen i decem- ber 2002. Vid upphandlingen hösten 2005 blev Zurich ny försäk- ringsgivare. De år 2002 godkända försäkringsvillkoren och den år 2004 godkända arbetsordningen gäller dock fortfarande.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Reglerna om offentlig upphandling har inte ansetts tillämpliga vid upphand- lingen.</P>
<P class="p366 ft7">Vid upphandlingen skickar Betalarföreningen offertunderlag till ett antal intressenter. Detta antal har varierat från tid till annan och det har, enligt uppgift från Betalarföreningen, ibland varit svårt att hitta intresserade försäkringsgivare. Vid den senaste upphandlingen skickades offertunderlaget till fem presumtiva försäkringsgivare, vilket var fler än vid upphandlingen dessförinnan.</P>
<P class="p80 ft7">Svenskt Näringsliv sköter Betalarföreningens administration. Föreningen har uppdragit åt försäkringsmäklaren Marsh att bl.a. ombesörja den praktiska upphandlingen av försäkringarna. Marsh har alltjämt detta uppdrag.</P>
<P class="p499 ft15"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se regeringsbeslut nr 32, <NOBR>2005-12-08</NOBR> (M 2005/6338/R).</P>
<P class="p104 ft14">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft28"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><SPAN class="ft43">Försäkringarnas nuvarande administration enligt Betalarföreningen</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Till undersökning av hur de båda försäkringssystemen har fungerat i praktiken har Miljöansvarsutredningen hållit en hearing med före- trädare för Betalarföreningen som därvid lämnat nedan antecknade uppgifter om denna förening och dess roll i detta sammanhang och om administrationen av miljöskade- och saneringsförsäkringarna.</P>
<P class="p66 ft7">Uppgifterna om överenskommelser och andra kontakter med Miljödepartementet och om lämnad information och redovisning till detta departement förefaller uteslutande gälla underhands- kontakter av olika slag. I departementet har Miljöansvarsutred- ningen inte funnit någon dokumentation av dessa. Utredningen har heller inte beretts möjlighet att ta del av de olika avtal som Betalarföreningen träffat med försäkringsmäklaren Marsh och med försäkringsgivarna.</P>
<P class="p501 ft9">Historik</P>
<P class="p502 ft7">I anslutning till miljöskadefondutredningen på <NOBR>1980-talet</NOBR> bildades på initiativ av Sveriges Industriförbund en referensgrupp bland dem som skulle betala den diskuterade försäkringen. Referensgruppen utvecklades och formaliserades sedermera till Betalarföreningen.</P>
<P class="p66 ft7">Vid arbetet inför sjösättandet av miljöskadeförsäkringen fanns från början två konkurrerande försäkringskonsortier. Sedan det från Miljödepartementets sida kommit signaler om att man inte önskade någon sådan konkurrens, slogs de båda konsortierna ihop till ett. Det blev en dyr lösning på grund av den monopolställning som uppkom. Efter initiativ från Betalarföreningen öppnades dock systemet för konkurrens i samband med att saneringsförsäkringen infördes 1999.</P>
<P class="p501 ft9">Medlemmar</P>
<P class="p213 ft7">Medlemmar i Betalarföreningen är Lantbrukarnas Riksförbund, Svenskt Vatten, Vattenfall AB, Svensk Energi, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Petroleuminstitutet, Svenska Renhållnings- verksföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenska Fjärrvärmeföre- ningen och Svensk Bensinhandel.</P>
<P class="p473 ft14">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Samtliga medlemmar är branschorganisationer utom Vattenfall AB. Anledningen till att Vattenfall AB är medlem är att detta bolag vid tiden för föreningens bildande inte var medlem i Svensk Energi men hade sådana betydande anläggningar som motiverade dess medverkan i arbetet med försäkringen. Att Vattenfall AB därefter blivit medlem i Svensk Energi har inte inneburit någon förändring.</P>
<P class="p504 ft7">Varje medlem är företrädd i Betalarföreningens styrelse.</P>
<P class="p203 ft9">Ändamål</P>
<P class="p111 ft7">Betalarföreningen är en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att, i fråga om miljöskadeförsäkringen och sanerings- försäkringen, företräda dem som betalar bidrag till försäkringarna och som är representerade i föreningen. Föreningens styrelse sammanträder vid 3 6 tillfällen/år.</P>
<P class="p92 ft9">Mandat</P>
<P class="p205 ft7">Enligt Betalarföreningen företräder föreningen indirekt dem som betalar bidrag till miljöskade- och saneringsförsäkringarna. De flesta som betalar bidrag till försäkringarna är nämligen medlemmar i Betalarföreningens medlemsorganisationer, även om det finns de som inte är det.</P>
<P class="p80 ft7">Av Betalarföreningens uppgifter framgår vidare att föreningen inte har något externt formellt uppdrag, men att det finns en infor- mell överenskommelse med Miljödepartementet om att föreningen genomför upphandlingar av de aktuella försäkringarna och lämnar en rekommendation till Miljödepartementet om vem som skall utses till försäkringsgivare.</P>
<P class="p92 ft9">Upphandling</P>
<P class="p205 ft7">Fram till 1999 skötte Miljöskadekonsortiet (Skandia, <NOBR>Trygg-Hansa,</NOBR> Wasa, Folksam och Länsförsäkringsbolaget) såväl all administra- tion för försäkringarna som skaderegleringen. I samband med att saneringsförsäkringen infördes och systemet öppnades för konkur- rens 1999 handlade Betalarföreningen upp den del av försäk- ringarnas administration som gällde registerföringen och fakture- ringen för sig och själva försäkringsåtagandet med skaderegleringen</P>
<P class="p453 ft14">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">för sig. Det gjordes alltså två separata upphandlingar om än stor del av arbetet samordnades. Dessa resulterade i att den anlitade försäkringsmäklaren Marsh också åtog sig att sköta administra- tionen och att det amerikanska försäkringsbolaget AIG Europe S.A. skulle svara för försäkringsverksamheten i övrigt (inklusive skaderegleringen).</P>
<P class="p86 ft7">Enligt Betalarföreningen genomför föreningen upphandlingarna för betalarkollektivets räkning. Marknaden är i och för sig begränsad men fullt tillräcklig för att nå en fungerande konkurrens. Vid den senaste upphandlingen riktades en förfrågan till fem bolag, av vilka fyra lämnade offert. I slutomgången fördes diskussionerna med två kvarvarande bolag.</P>
<P class="p86 ft7">I slutet av den förra avtalsperioden hösten 2005 inhämtade Betalarföreningen anbud från Marsh avseende mäklartjänst och fortsatt administration och förlängde – eftersom anbudet inte motiverade att någon ny bred upphandling gjordes i denna del – avtalet med Marsh rörande administrationen av försäkringarna. Marsh fick även i uppdrag att ombesörja det praktiska arbetet med upphandlingen av själva försäkringstäckningen.</P>
<P class="p86 ft7">Vid försäkringsupphandlingen 2005 ersattes försäkringsbolaget AIG av försäkringsbolaget Zurich. Förutom att Zurich lämnade ett bättre bud fanns det hos Betalarföreningen ett intresse att hålla uppe ett konkurrenstryck genom att tillse att det finns flera försäk- ringsgivare med kunskap om och erfarenhet av försäkringarna.</P>
<P class="p86 ft7">Betalarföreningen har bedömt att lagen om offentlig upphand- ling inte är tillämplig. Miljödepartementet har inte gett uttryck för någon annan uppfattning.</P>
<P class="p66 ft7">Vid upphandlingen – som genomförs med hjälp av Marsh – vidtas allt vad som behövs för en normal försäkringsupphandling.</P>
<P class="p212 ft9">Register</P>
<P class="p213 ft7">Betalarföreningen har uppgett att Miljöskadekonsortiet vägrade att släppa ifrån sig registret över betalningsskyldiga när konsortiet förlorade upphandlingen år 1999. Vid upphandlingen med Marsh kom man därför överens om att Betalarföreningen skulle ha rätt att få ut det nya register som Marsh måste bygga upp om det skulle bli aktuellt att flytta administrationen av försäkringarna.</P>
<P class="p505 ft14">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft7">Marsh har sedan med uppgifter från landets tillsynsmyndigheter</P>
<P class="p199 ft7">– främst kommuner – byggt upp ett register över bidragsskyldiga verksamheter.</P>
<P class="p203 ft9">Inbetalade medel</P>
<P class="p205 ft7">Marsh sköter faktureringen på försäkringsbolaget Zurichs vägnar och för inbetalade medel vidare – efter avdrag för administrativa kostnader – till Zurich.</P>
<P class="p120 ft7">Betalarföreningen har förklarat att det aldrig i förväg går att veta exakt hur många och vilka företag som skall betala till försäk- ringarna, eftersom antalet företag ständigt skiftar. Av Betalar- föreningens uppgifter framgår vidare att den sammanlagda debite- ringen av medel från betalarna därför tillfälligt kan överstiga eller underskrida vad som betalas till försäkringsgivaren. Tillfälliga över- skott sätts in på ett klientmedelskonto hos Marsh. Dessa medel är således fredade vid Marsh eventuella konkurs och kan inte heller användas av Betalarföreningen. Medlen på klientmedelskontot används för att balansera avgiftsuttaget när antalet bidragspliktiga verksamheter minskar. Pengarna kommer inte till någon annan användning. Avgiftsuttaget från betalarna går ingen annanstans än till risktäckningen och administrationen av försäkringarna. Vid tidpunkten för hearingen uppgick klientmedlen på kontot till cirka tre miljoner kronor.</P>
<P class="p390 ft7">Före 1999 uppgick premien enbart för miljöskadeförsäkring till cirka 24 miljoner kronor/år. Inbetalningarna till de båda försäk- ringarna uppgick efter 1999 till cirka 20 miljoner kronor/år och hade år 2003 sjunkit till cirka 10 miljoner kronor/år. Vid den senaste upphandlingen sjönk summan ytterligare till drygt 7 miljo- ner kronor/år. Beloppen avser inbetalade medel för såväl risktäck- ning som administration för miljöskadeförsäkring och sanerings- försäkring. Avgiftsbeloppen till försäkringarna sänktes med cirka 30 procent 2003 men har inte sänkts för premieperioden 2006 2008 eftersom antalet större miljöfarliga verksamheter väntas sjunka avsevärt under premieperioden (genom aviserade föränd- ringar i <NOBR>FMH-bilagan),</NOBR> vilket innebär att betalningsunderlaget därmed minskar. Preliminära beräkningar baserade på förslagen till ny förordning har visat på ett avgiftsbortfall motsvarande cirka 30 40 procent av premien.</P>
<P class="p507 ft14">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft7">Enligt Betalarföreningen betalar företag som erlägger avgift baserat på tillsynsavgiften mest till försäkringspremierna. Ju högre procentsats desto större är skillnaden i förhållande till dem som erlägger ett fast belopp. De företag som betalar mest har erlagt 25 000 kr per år. Ett problem var tidigt att en stor andel företag med små anläggningar aldrig – inte ens efter vitesföreläggande – betalade erforderlig avgift. Samtidigt som premien började sjunka blev bidraget från dessa företag för litet i förhållande till kostna- derna att få in pengarna. Av administrativa och kostnadsmässiga skäl beslutades därför 2001 om avgiftsbefrielse för de små verksam- heterna så länge avgifterna från dessa inte behövdes för att upprätt- hålla försäkringsskyddet. Miljödepartementet hölls informerat och brev skickades till berörda företag. Befrielsen har bestått i avvaktan på ett beslut om vilka anläggningar som skall klassificeras som miljöfarliga och vilken prövningsnivå – A, B eller C, beroende på farlighet – som skall gälla för dem enligt <NOBR>FMH-bilagan.</NOBR></P>
<P class="p109 ft7">Hur mycket avgifter som faktiskt betalas in är alltså beroende av hur många betalande företag det finns i varje prövningsnivå enligt förordningen, vilket varierar över tid, men också av hur stor andel deras avgift utgör. Med andra ord kan en procentuell sänkning av premien inte direkt översättas till en lika stor procentuell sänkning av avgiftsbeloppen. Detta har Betalarföreningen illustrerat med följande förenklade exempel. Antag att det finns tre nivåer där företagen i nivå 1 betalar 1.000 kr i tillsynsavgift, företagen i nivå 2 betalar 500 kr och företagen i nivå 3 betalar 100 kr. Om de skall betala en avgift motsvarande 10 procent av tillsynsavgiften och det finns två företag i nivå 1, fyra företag i nivå 2 och fem företag i nivå 3 kommer de sammantaget att betala 450 kr i bidrag. Antag vidare att premien sjunker från 450 kr till 400 kr (dvs. 11 procent) samti- digt som det sker en förändring mellan prövningsnivåerna. Det försvinner två företag från nivå 2 och samtidigt tillkommer två företag i nivå 3. Det sammanlagda bidragsbeloppet kommer då endast upp i 370 kr. För att kunna erlägga premien på 400 kr behövs det då en höjning av det individuella bidragsbeloppet med 10 procent (från 10 procent till 11 procent) trots premiesänk- ningen på 11 procent.</P>
<P class="p509 ft7">Mot bakgrund av det faktiska utfall som var förväntat för perioden 2003 2005 kunde alltså avgiften endast sänkas med cirka 30 procent även om premien sjunkit med nära 50 procent.</P>
<P class="p86 ft7">För perioden 2006 2008 har avgiften inte förändrats eftersom klarhet inte nåtts om hur stort underlag som kommer att finnas</P>
<P class="p510 ft14">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">efter en genomförd förändring av <NOBR>FMH-bilagan</NOBR> som aviserats inträffa under perioden. Som redovisats har preliminära beräk- ningar visat på ett bortfall motsvarande cirka 30 40 procent av premien.</P>
<P class="p233 ft7">Den andel av den totala försäkringspremien som belöper på miljöskadeförsäkringen är liten. Under Miljöskadekonsortiets tid uppgick premien som då enbart avsåg miljöskadeförsäkringen till 24 miljoner kronor per år. Av den aktuella premien om drygt 7 mil- joner kronor per år för båda försäkringarna avser knappt 30 pro- cent miljöskadeförsäkringen. Kostnaden för miljöskadeförsäk- ringen är alltså idag cirka en tiondel av vad den var när försäkringen inrättades.</P>
<P class="p232 ft7">För saneringsförsäkringen är utvecklingen likartad men inte lika dramatisk. När saneringsförsäkringen inrättades 1999 var den sammanlagda premien för båda försäkringarna cirka 20 miljoner kronor per år. Även då var premien väsentligen hänförlig till sane- ringsförsäkringen, uppskattningsvis cirka 60 procent. Detta innebär att kostnaden för saneringsförsäkringen idag utgör drygt 40 pro- cent jämfört med när den inrättades.</P>
<P class="p80 ft55">Sammanfattningsvis har alltså kostnaden sjunkit med cirka 90 procent för miljöskadeförsäkringen och med knappt 60 procent för saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p511 ft9">Redovisning</P>
<P class="p111 ft7">Marsh informerar kontinuerligt Betalarföreningen om bl.a. upp- dateringar av register, betalningsnivå och betalningsfrekvens.</P>
<P class="p120 ft7">Försäkringsbolaget redovisar några gånger per år statistik över anmälda skador, skadeorsak osv. Betalarföreningen tar aldrig aktiv del i något specifikt ärende. De uppgifter som tidigare redovisats i en promemoria av Richard Almgren den 2 februari 2002 bygger helt på Betalarföreningens uppgifter.</P>
<P class="p80 ft7">Betalarföreningens företrädare uppger att föreningen i sin tur redovisar till Miljödepartementet uppgifter om in- och utbetalade medel.</P>
<P class="p221 ft7">De inbetalade medlen redovisas i Marsh interna redovisning.</P>
<P class="p512 ft14">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft9">Försäkringsavtal</P>
<P class="p513 ft7">Slutligen har Betalarföreningen angett att något formellt försäk- ringsbrev inte har utfärdats.</P>
<P class="p488 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft43">Närmare om Miljöskadeförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Miljöskadeförsäkringen infördes 1989 i syfte att ge dem som drabbats av miljöskada enligt 32 kap. miljöbalken ersättning även då inget skadestånd kunde erhållas av någon som var ansvarig för skadan. I miljöbalkskommentaren sägs bl.a. följande om syftet.</P>
<P class="p514 ft26">Det är alltså fråga om ett ansvar i sista hand för skadorna; finns det en känd skadståndsskyldig får man vända sig mot honom, och finns det en försäkring som täcker skadan, får man försöka få ut pengar därifrån. Försäkringen svarar med andra ord <SPAN class="ft12">subsidiärt</SPAN>.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p235 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft47">Förutsättningar enligt 33 kap. miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">I dåvarande miljöskyddslagen (1969:387) utgick man från vissa grundläggande förutsättningar för ersättning från miljöskadeför- säkringen, väsentligen motsvarande vad som i dag gäller enligt 33 kap. 2 § miljöbalken:</P>
<P class="p514 ft26">Från miljöskadeförsäkringen betalas, enligt vad som närmare anges i försäkringsvillkoren, ersättning till skadelidande för sådan person- eller sakskada som avses i 32 kap. om</P>
<P class="p515 ft26"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft66">den skadelidande har rätt till skadestånd enligt 32 kap., men inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva skadeståndet är förlorad, eller</SPAN></P>
<P class="p516 ft26"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft67">det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</SPAN></P>
<P class="p517 ft7">Bestämmelsen är utformad som ett minimikrav på miljöskade- försäkringen. Detta innebär bl.a. att försäkringen kan göras generö- sare mot de skadelidande.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p518 ft58"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Bengtsson m.fl., </SPAN>Miljöbalken. En kommentar. Del II, <SPAN class="ft52">s. 33:3.</SPAN></P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft40">9</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 345.</P>
<P class="p422 ft14">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Skada enligt 32 kap. miljöbalken</P>
<P class="p111 ft7">Miljöskadeförsäkringen omfattar sådana person- och sakskador som berättigar till skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken. Som förutsättning gäller bl.a. att den skadegörande verksamhetens skall härröra från en fastighet som orsakat skada i sin omgivning. Skada som inte har orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet ersätts bara i den utsträckning den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden.</P>
<P class="p231 ft7">I 32 kap. 3 § uppräknas en rad störningar som regleras i kapitlet. De svarar i stort sett mot de klassiska störningstyperna, som utgjorde miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Det rör sig om föroreningar av olika slag, ändring av grundvattennivån, buller, skakning eller annan liknande störning. Också andra miljö- skador, skador genom sprängsten eller andra lössprängda föremål, som orsakats av sprängningsarbete eller av annan verksamhet som medför särskild fara för explosion omfattas, liksom skador som orsakas av grävning eller liknande arbete, om den som utfört eller låtit utföra arbetet har försummat att vidta tillräckliga skydds- åtgärder.</P>
<P class="p326 ft7">På vilket sätt och i vilken omfattning sådana störningar i prakti- ken orsakar person- och sakskador är inte alldeles lätt att få grepp om, särskilt som det inte finns nämnvärd erfarenhet av sådana ärenden från vare sig domstol eller miljöskadeförsäkringen. Att föroreningar kan orsaka personskador är tämligen givet. Ett förorenat vattendrag kan sprida smitta av olika slag. Även sakskada kan bli en följd av en förorening, vilket bl.a. var fallet i BT Kemi- affären, där en handelsträdgård fick vissa växter förstörda till följd av det förorenade vattnet. En skada till följd av skakning lär kunna innebära såväl sak- som personskada genom t.ex. sprickor i bygg- nader och ras. Ofta lär skadorna i dessa fall uppkomma under pågående verksamhet, vilket innebär att den ansvarige skadevållaren normalt är känd och kan betala. Miljöskadeförsäkringen lär därför sällan bli aktuell vid den typen av störningar. Exempel på annan liknande störning är spridning av bakterier, virus och olika smitt- ämnen, obehag av insekter, gnistor, hetta, köld, starkt ljussken, översvämningsskador till följd av utsläpp av avloppsvatten i ett vattendrag, estetiska störningar och psykiska immissioner (berät- tigad oro). Flera av dessa störningar lär knappast orsaka person-</P>
<P class="p347 ft14">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft7">eller sakskador, utan normalt bara förmögenhetsskador, som ju inte omfattas av miljöskadeförsäkringen.</P>
<P class="p488 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft47">Försäkringsvillkor</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">I samband med att miljöskadeförsäkringen infördes framhölls i förarbetena att de villkor som föreslogs från försäkringsgivaren tills vidare kunde godtas, frånsett vissa bestämmelser om begränsning av ersättningsbeloppen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Förutom dessa bestämmelser kom alltså villkoren att utarbetas av de berörda försäkringsbolagen efter visst samråd bl.a. med Sveriges Industriförbund. I sina huvuddrag gäller dessa villkor fortfarande.</P>
<P class="p86 ft7">Enligt villkoren betalas ersättning om den skadelidande kan göra sannolikt att han inte kan få skadeståndet eller del av skadeståndet betalt av den ansvarige. Försäkringen omfattar inte ren förmögen- hetsskada. Vidare gäller att näringsidkare har en begränsad rätt till ersättning för sakskada, då ersättning endast utgår om det är fråga om en mindre, enskild företagare för vilken skadan får särskilt svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p86 ft7">Rätten till ersättning omfattar även nödvändiga och skäliga kostnader för rättegång och annan utredning rörande skadestånds- frågan, dock under förutsättning att ersättningsanspråket har anmälts till försäkringsgivaren och denne hänvisat den skadelidande till att föra skadeståndstalan mot den skadeståndsansvarige. Ersätt- ningsbeloppen är begränsade för såväl person- som sakskador. Ersättning för personskador betalas med högst fem miljoner kronor för varje skadad person, eller högst 100 miljoner kronor för skador som beror av samma skadliga inverkan. Takbeloppet för en sakskada är 50 miljoner kronor. För skador som anmäls till försäk- ringsgivaren under ett och samma försäkringsår är ersättningen begränsad till 200 miljoner kronor sammanlagt för person- och sakskada. Vidare gäller tre års preskriptionsfrist från det att skadan inträffade, vilket anses vara när den skadelidande blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg. Sakskada som orsakas av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hänföra till tiden före den 1 juli 1986 ersätts inte.</P>
<P class="p520 ft15"><SPAN class="ft40">10</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1987/88:85 s. 207.</P>
<P class="p422 ft14">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Om det blir tvist</P>
<P class="p111 ft7">Enligt försäkringsvillkoren skall en särskild nämnd, Miljöskadeför- säkringens skadenämnd – på begäran av den skadelidande, försäk- ringsgivaren eller dem som betalar bidrag till miljöskadeförsäk- ringen – pröva principiella och tvistiga skadeersättningsfall. Leda- möterna utses av regeringen, som även fastställer arbetsordningen. Trots detta anses skadenämnden inte vara någon statlig nämnd, vilket bl.a. innebär att ersättning till ledamöterna inte betalas av allmänna medel, utan av försäkringsgivaren.</P>
<P class="p231 ft7">Enligt arbetsordningen är försäkringsgivarens skadechef föredra- gande och sekreterare i nämnden. Försäkringsgivaren skall svara för att erforderlig utredning föreligger och skall upprätta en prome- moria med beskrivning av omständigheterna i ärendet och par- ternas ståndpunkter. Skadenämnden avger utlåtande efter föredrag- ning. Försäkringsgivaren svarar för skadenämndens arkiv.</P>
<P class="p80 ft7">Om en tvist föreligger även efter det att skadenämnden lämnat utlåtande, skall den avgöras enligt lagen (1999:116) om skiljeför- farande. Skiljenämndens ordförande skall utses av regeringen. Om den skadelidande haft skälig anledning att få tvisten prövad skall skiljemännen förplikta försäkringsgivaren att svara för ersättningen till skiljemännen.</P>
<P class="p374 ft9"><SPAN class="ft9">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft47">Tillämpning</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Det är nu drygt 17 år sedan miljöskadeförsäkringen infördes. De uppgifter som utredningen tagit del av (avgöranden jämte uppgifter från försäkringsbolaget AIG Europe S.A., Svenskt Näringsliv (PM 2 februari 2002) och försäkringsmäklaren Marsh (offertunder- lag med statistik t.o.m. augusti 2005)) ger i vissa delar motstridiga uppgifter, bl.a. vad gäller det exakta antalet anmälda skadefall. Detta kan bl.a. bero på att vissa skadefall enbart redovisats som saneringsfall, trots att ansökan och/eller delar av avslagsbeslutet hänför sig till miljöskadeförsäkringens bestämmelser.</P>
<P class="p521 ft14">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft9">Åren <NOBR>1989–1998</NOBR></P>
<P class="p439 ft7">Under åren <NOBR>1989–1998</NOBR> framställdes omkring 50 anspråk. Av de anmälda skadefallen har skadeersättning betalats ut i ett fåtal fall. Fram t.o.m. år 1998 har ersättning endast betalats ut i ett fall och då med drygt 6 000 kr. I ett annat fall väntades ytterligare en utbe- talning komma att ske. Det tillgängliga underlaget för utredningen lämnar dock inget besked om huruvida denna utbetalning kom till stånd.</P>
<P class="p522 ft7">Anledningen till att ersättning inte kunnat betalas ut i övriga ärenden var följande.</P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">Det var inte en ersättningsgill miljöskada (19 fall),</SPAN></P>
<P class="p524 ft55"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft70">skadorna hade uppkommit före försäkringens ikraftträdande (13 fall),</SPAN></P>
<P class="p525 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">skadevållaren kunde identifieras (12 fall) och</SPAN></P>
<P class="p526 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">skadevållaren kunde betala (6 fall).</SPAN></P>
<P class="p517 ft7">I ett antal av dessa fall fanns flera anledningar till att utbetalning inte kunnat ske. Vad som närmare avsetts med att skadan inte är ersättningsgill, framgår inte av föreliggande utredningsunderlag.</P>
<P class="p212 ft9">Statistik för tiden 1999 – oktober 2006</P>
<P class="p213 ft7">Enligt det offertunderlag som sammanställts av försäkringsmäkla- ren Marsh framställdes under tiden januari <NOBR>1999–2005</NOBR> tio anspråk på miljöskadeförsäkringen. De avgöranden som utredningen haft tillgång till ger en något annorlunda bild. Att tidsintervallet är något längre, januari <NOBR>1999–oktober</NOBR> 2006, tycks inte vara förkla- ringen. Av ansökningar och av försäkringsbolagets resonemang framkommer sammanlagt 20 anspråk som – enligt utredningens sätt att se det – skulle kunna räknas, åtminstone delvis, som miljö- skadeförsäkringsanspråk. Även om det råder viss osäkerhet om antalet anspråk är tio eller tjugo eller någonting däremellan, så ger uppgifterna en entydig bild av att försäkringen tillämpats i obetydlig omfattning såväl före som efter 1999.</P>
<P class="p95 ft7">Klart är också att ersättning ur försäkringen under denna tid har utbetalats i endast två – eller, med den nyss nämnda väntade men obekräftade utbetalningen, möjligen tre – fall med drygt 357 000 kr sammanlagt.</P>
<P class="p527 ft14">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Utredningen har granskat samtliga ärenden som avgjorts under tiden <NOBR>1999–oktober</NOBR> 2006. Av de 20 anspråken som, enligt utred- ningens mening, avser miljöskadeförsäkringen, har ett återkallats. I tre fall har något avslagsbeslut inte meddelats, bl.a. sedan en för- frågan inte fullföljts och när ersättningsfrågan lösts på annat sätt. I övriga 16 fall har grunden för avslag motiverats enligt följande.</P>
<P class="p528 ft55"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft70">Skadan hade orsakats av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen var att hänföra till tiden före den 1 juli 1986 och därför inte omfattades av försäkringen (4 fall),</SPAN></P>
<P class="p529 ft7"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft69">skadan var inte en omgivningsskada (5 fall),</SPAN></P>
<P class="p530 ft7"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft69">orsaken till skadan kunde inte härröras från en fastighet (2 fall),</SPAN></P>
<P class="p531 ft7"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft69">skadelidande var inte en mindre, enskild företagare (2 fall),</SPAN></P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft69">sökande var skadeståndsansvarig och inte skadelidande (1 fall) och</SPAN></P>
<P class="p533 ft55"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft70">avslagsgrunderna var flera (skadan hänförlig till verksamhet före den 1 juli 1986, ej omgivningsskada, ansvarskedja ej uttömd) (2 fall).</SPAN></P>
<P class="p534 ft7">I två fall har ersättning betalats till aktiebolag. Sedan försäkrings- bolaget i det ena fallet begärt in utredning som visade att skadan skulle medföra särskilt svåra ekonomiska följder, intygade bolagets revisor att skadan skulle leda till att kontrollbalansräkning måste upprättas. Försäkringsbolaget beslutade då att försäkringsersätt- ning skulle betalas ut.</P>
<P class="p80 ft7">Av de hittills avgjorda ärendena har <NOBR>sex-sju</NOBR> stycken prövats av Miljöskadeförsäkringens skadenämnd. Skadenämnden har inte i något av dessa fall gjort någon annan bedömning än försäkrings- givaren. Såvitt bekant har inget ärende prövats i skiljenämnd.</P>
<P class="p120 ft7">Skadenämnden har gjort vissa uttalanden, bl.a. med avseende på hur 12 § i villkoren för sakskada i miljöskadeförsäkringen skall tolkas. Enligt villkoren täcker försäkringen inte skada som orsakats av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hänföra till tiden före den 1 juli 1986. Enligt skadenämnden fram- står det ”som naturligt att uppfatta denna villkorsbestämmelse så att försäkringen inte omfattar skador genom sådana störningar som har uppkommit före den 1 juli 1986, i vart fall inte om störnings- källorna har upphört före detta datum”.</P>
<P class="p535 ft14">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft7">Skadenämnden har också berört frågan om försäkringsbolags möjligheter att regressvis kräva ersättning från miljöskadeför- säkringen. Nämnden har då skrivit att ”det kan ifrågasättas om ett försäkringsbolag som har lämnat ersättning till den skadelidande kan göra anspråk på motsvarande ersättning ur miljöskadeförsäk- ringen”. Nämnden har dock inte tagit ställning i frågan.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft28">5.6</SPAN><SPAN class="ft43">Närmare om saneringsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p44 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft47">Syfte</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">År 1999 kompletterades miljöskadeförsäkringen med en sanerings- försäkring, vars syfte var att i vissa fall betala efterbehandling av förorenade områden när den enskilde förorenaren inte kunde betala. De ärenden som kan komma i fråga för saneringsför- säkringen torde normalt vara sådana där det ansvariga bolaget för- satts i konkurs och där tillgångarna i konkursboet inte har räckt till att bekosta efterbehandlingen.</P>
<P class="p124 ft7">I förarbetena till miljöbalken betonades vikten av att sanerings- försäkringen skulle vara subsidiär och således träda in först när den ansvarige inte kunde betala.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>På detta sätt skulle principen om att det i första hand är förorenaren som skall betala tillgodoses. Till skillnad från miljöskadeförsäkringen betalar saneringsförsäkringen inte någon ersättning i fall där den ansvarige är okänd.</P>
<P class="p229 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad omfattas av saneringsförsäkringen?</SPAN></P>
<P class="p537 ft9">Vilka åtgärder omfattas av saneringsförsäkringen?</P>
<P class="p213 ft7">Som en allmän förutsättning gäller att endast kostnader som är hänförliga till miljöfarlig verksamhet omfattas av sanerings- försäkringen.</P>
<P class="p210 ft7">Enligt 33 kap. 3 § miljöbalken är saneringsförsäkringen begrän- sad till att täcka sådana kostnader som uppkommit i samband med att tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 17 § begärt verkställighet genom kronofogdemyndighetens försorg av ett föreläggande eller ett förbud enligt 26 kap. 9 13 §§, eller efter att kronofogde- myndigheten – efter ansökan av tillsynsmyndigheten – meddelat särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. Även kostnader</P>
<P class="p538 ft15"><SPAN class="ft40">11</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:45 Del 1, s. 570 ff.</P>
<P class="p422 ft14">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">som uppkommit i samband med att tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 18 § beslutat om rättelse på den ansvariges bekostnad omfattas av saneringsförsäkringen. Kostnader som uppkommit med stöd av 26 kap. 17 och 18 §§ benämns i vissa sammanhang som handräck- ningskostnader. Ersättning från saneringsförsäkringen betalas inte för kostnader som uppkommit med anledning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</P>
<P class="p80 ft7">Som framgår ovan är verkställighetsåtgärder och rättelseåtgärder enligt 26 kap. 17 eller 18 § miljöbalken möjliga endast i fall då ett föreläggande enligt 26 kap. 9 13 §§ inte blivit åtlytt. Rättelse med stöd av 26 kap. 18 § andra stycket kan dock, om det finns särskilda skäl, vidtas utan ett föregående föreläggande.</P>
<P class="p80 ft7">De förelägganden som kan vara av intresse när det gäller sane- ringsförsäkringen torde främst vara sådana som rör efterbehand- lingsåtgärder enligt 10 kap. Även förelägganden om undersök- ningar som är nödvändiga för att utreda redan konstaterade förore- ningars art och omfattning kan omfattas.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">12</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Om föroreningar inte har konstaterats är tillsynsmyndigheten hänvisad till att tillämpa de allmänna reglerna i 26 kap. om utredningsansvar. Så kan myndig- heten med stöd av tillsynsreglerna i 26 kap. 21 och 22 §§ förelägga verksamhetsutövaren att lämna ut upplysningar och handlingar, eller att utföra undersökningar i området. Dessa åtgärder faller emellertid inte under 26 kap. 17 eller 18 § och omfattas därför inte av saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p90 ft7">Enligt 33 kap. 3 § skall ersättning betalas för saneringskostnader. Begreppet sanering definieras emellertid inte någonstans i balken. Frågan är om de saneringsåtgärder som omfattas av sanerings- försäkringen helt motsvarar sådana efterbehandlingsåtgärder som skall vidtas enligt 10 kap. och om förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3 § omfattas eller om det använda saneringsbegreppet står för något annat.</P>
<P class="p80 ft7">I författningskommentaren till 33 kap. 3 § utvecklas närmare vilka åtgärder som omfattas av saneringsförsäkringen:</P>
<P class="p444 ft26">Med saneringsåtgärder avses endast sådana åtgärder som är nödvändiga för att i förebyggande syfte undanröja skador eller risk för skador på omgivningen. Om ett ”avfall” inte utgör eller kan komma att utgöra någon fara för omgivningen där det ligger, bör försäkringsmedel såle- des inte tas i anspråk. Inte heller bör försäkringen tas i anspråk om exempelvis mark är förorenad men det inte föreligger någon risk för att föroreningen sprider sig. Däremot skall naturligtvis kostnader för</P>
<P class="p479 ft15"><SPAN class="ft40">12</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. MÖD 2003:127.</P>
<P class="p104 ft14">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p539 ft26">omhändertagande av t.ex. tunnor innehållande farligt avfall omfattas. Tunnorna kan ju av olika skäl komma att läcka, även om det ibland kan ta tid innan så sker.</P>
<P class="p515 ft26">Räddningstjänstinsatser är undantagna från saneringsförsäkringen eftersom sådana insatser i huvudsak omfattar annat än kostnader för sanering.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p540 ft7">Lagstiftaren hänvisade visserligen inte uttryckligen till efterbehand- lingsåtgärder enligt 10 kap. även om ordvalen påminde betydligt om det ansvar för efterbehandling som föreslogs gälla enligt 10 kap. 4 §. Men lagstiftarens avsikt kan knappast förstås på annat sätt än att efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap. skulle omfattas av sane- ringsförsäkringen. Lagstiftarens avsikt var uppenbarligen – enligt uttalandet om omhändertagandet av tunnor med farligt avfall – att också förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3 § skulle omfattas av saneringsförsäkringen. Samma synsätt hade tidigare Miljöskadeför- säkringsutredningen gett uttryck för i sin rapport och slut- betänkande:</P>
<P class="p541 ft72">Genom att i försäkringsvillkoren ta in en definition av vad som avses med saneringsåtgärder skulle man tydligare kunna avgränsa de ersättningsbara fallen från de icke ersättningsbara. Enligt min mening bör definitionen vara den som framgår av Miljöskadekonsortiets principåtagande, nämligen att såsom ersättningsbara fall betraktas endast sådana där åtgärder är nödvändiga för att i förebyggande syfte undanröja skador eller risk för skador på omgivningen. Om ett ”avfall” inte utgör eller kan komma att utgöra någon fara för omgivningen där det ligger, bör försäkringsmedel således inte tas i anspråk. Inte heller bör försäkringen tas i anspråk om exempelvis mark är förorenad men det inte föreligger någon risk för att föroreningen sprider sig. /…/ Däremot skall naturligtvis kostnader för omhändertagande av t.ex. tunnor innehållande miljöfarligt avfall omfattas. Tunnorna kan ju av olika skäl komma att läcka, även om det ibland kan ta tid innan så</P>
<P class="p542 ft10"><SPAN class="ft26">sker.</SPAN>TPF<SPAN class="ft60">14</SPAN>FPT</P>
<P class="p517 ft7">I försäkringsvillkoren till saneringsförsäkringen, genom den defini- tion av sanering som ges i 3 § i villkoren, tycks emellertid omhän- dertagande av tunnor enligt 2 kap. 3 § inte omfattas av villkoren. Inte heller omfattas samtliga efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap. Med sanering avses i villkoren sålunda ”efterbehandlings- åtgärder av brådskande art som måste genomföras för att förebygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom eller miljö”.</P>
<P class="p421 ft7">Någon sådan definition finns alltså inte i miljöbalken.</P>
<P class="p543 ft15"><SPAN class="ft40">13</SPAN><SPAN class="ft10">TP </SPAN>Prop<SPAN class="ft10">T </SPAN>. 1997/98:45 Del 2, s. 346. <SPAN class="ft40">14</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 156 f.</P>
<P class="p489 ft14">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Till sanering räknas enligt villkoren också undersökning som är nödvändig för att bedöma saneringens omfattning. Försäkringen begränsas ytterligare eftersom det i 3 § också anges att endast kost- nad för skäliga saneringsåtgärder omfattas. Vilka kriterier som skall styra en sådan skälighetsbedömning nämns inte.</P>
<P class="p80 ft7">De nuvarande villkoren kan jämföras med vad som gällde enligt de ursprungliga villkoren från 1999. Med sanering avsågs då såväl</P>
<P class="p199 ft7">återställningsåtgärder av brådskande art som måste genomföras för att undanröja risk för skador på människor, egendom eller miljö (och som inte var räddningsinsatser), som förebyggande åtgärder som är nödvändiga för att motverka eller hindra att skador på sikt uppkom- mer på människor, egendom eller miljö. Uppenbarligen omfattades till en början även de s.k. förvaringsfallen av försäkringen. Däremot var saneringsåtgärderna begränsade också här till åtgärder av brådskande art, vilket knappast omfattar samtliga efterbehandlings- åtgärder enligt 10 kap.</P>
<P class="p544 ft7">I miljöbalkskommentaren<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>har man – till skillnad från lagför- arbetena – pekat på det nödvändiga sambandet mellan sanerings- försäkringen och 10 kap. samt därvid uttalat bl.a. att sanerings- försäkringen måste ses i sitt sammanhang med reglerna om efter- behandlingsansvar i 10 kap., vilket bl.a. framgår av 2 och 3 §§ i försäkringsvillkoren, samt att detta innebär att kostnadsansvaret för vissa efterbehandlingsåtgärder, som normalt åvilar verksamhets- utövare eller fastighetsägare, övertas av försäkringsgivaren. Förut- sättningen för ett sådant efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. är bl.a. att en förorening redan skall ha inträffat. Att det enbart förekommer förvaring av avfall utgör inte någon grund för att utkräva avhjälpande- eller efterbehandlingsansvar så länge området inte är förorenat och detta även om en föroreningsrisk föreligger för framtiden. Däremot kan krav på skyddsåtgärder m.m. i fråga om den pågående förvaringsverksamheten ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken, men då är det inte fråga om efterbehandling. Utgångspunkten är alltså enligt miljöbalkskommentaren att tillämpningsområdet för saneringsförsäkringen inte går utöver miljöbalkens regler om avhjälpande- och efterbehandlingsansvar.</P>
<P class="p545 ft7">Genomgången visar att tillämpningsområdet för saneringsför- säkringen i fråga om förebyggande åtgärder – genom villkorsänd- ringen år 2000 – snävats in jämfört med de ursprungliga villkoren. Genom villkorsändringen uteslöts tydligen förebyggande åtgärder</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft40">15</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se Strömbergs uttalande i Bengtsson m.fl., <SPAN class="ft53">Miljöbalken. En kommentar. Del II</SPAN>, s. 33:11.</P>
<P class="p104 ft14">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">enligt 2 kap. 3 §, inklusive de s.k. förvaringsfallen, från sanerings- definitionen och därmed också från saneringsförsäkringens tillämp- ningsområde. Lagen kom alltså, genom denna villkorsändring, att få en avvikande innebörd jämfört med vad som enligt förarbetena synes ha varit lagstiftarens avsikt i dessa frågor. Såvitt gäller åter- ställningsåtgärderna, eller efterbehandlingsåtgärderna som de efter villkorsändringen kom att benämnas, har dessa allt sedan sane- ringsförsäkringen infördes, omfattat endast brådskande åtgärder. Även här tycks alltså lagen, genom hänvisningen till försäkrings- villkoren, ha fått en avvikande innebörd jämfört med vad som enligt förarbetena förefaller ha varit lagstiftarens avsikt.</P>
<P class="p309 ft9">Uppkomna kostnader</P>
<P class="p213 ft7">Kravet på att kostnader skall ha uppkommit enligt 26 kap. 17 eller 18 § innebär att saneringsåtgärderna måste ha vidtagits och till- synsmyndigheten redan betalat för dessa innan saneringsförsäk- ringen kan tas i anspråk. Enligt uppgift från den förre försäkrings- givaren AIG har tillämpningen i praktiken dock inneburit att det, för utbetalning av försäkringsersättning, varit tillräckligt att det funnits ett föreläggande mot ansvarig verksamhetsutövare jämte en begäran om verkställighet till kronofogdemyndigheten. Verkställig- heten har därefter stoppats på begäran av försäkringsgivaren, bl.a. på grund av att kronofogdemyndigheten ansetts sakna den sär- skilda kompetens som krävs vid sanering och då mervärdesskatten för kronofogdemyndighetens sanering inte varit avdragsgill. Sane- ringen har därefter i stället skett i samråd mellan försäkringsgivaren och tillsynsmyndigheten.</P>
<P class="p95 ft7">De kostnader för förfarandet hos kronofogdemyndigheten (för- rättningskostnader) som uppkommer i samband med att krono- fogdemyndigheten verkställer tillsynsmyndighetens beslut enligt 26 kap. 17 § får utsökas hos den ansvarige (17 kap. 8 § utsöknings- balken) och skall normalt förskotteras av sökanden (17 kap. 5 § utsökningsbalken). När stat eller kommun är sökande finns dock ingen skyldighet att lämna sådant förskott.</P>
<P class="p124 ft7">Annorlunda förhåller det sig när tillsynsmyndigheten i stället beslutar om rättelse enligt 26 kap. 18 §, då det saknas möjlighet att samtidigt utsöka kostnaderna hos den ansvarige. I dessa fall får kostnaderna för åtgärderna förskotteras av allmänna medel (30 § FMH). Innan förordnande om rättelse meddelas skall samråd ske</P>
<P class="p546 ft14">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">med Naturvårdsverket (29 § FMH). Samråd skall även ske innan handräckning enligt 26 kap. 17 § begärs i fråga om miljöfarlig verk- samhet, om det kan befaras att kostnaderna inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot.</P>
<P class="p92 ft9">Försäkringsvillkor i övrigt</P>
<P class="p111 ft7">Villkoren för saneringsförsäkringen skiljer sig från miljöskadeför- säkringens villkor, bl.a. genom att det, för att saneringsförsäk- ringens skall få tas i anspråk krävs att det är uppenbart att den ansvarige inte kan betala.</P>
<P class="p80 ft7">Enligt villkoren gäller vidare att ersättning endast utgår för skäliga efterbehandlingsåtgärder och enbart om kostnaderna överstiger 1,5 prisbasbelopp då saneringsfallet anmäldes. Tillsyns- myndigheten skall utan dröjsmål anmäla till försäkringsgivaren om ersättning för saneringskostnader kan förväntas uppstå. I fall då saneringsåtgärder påbörjas på initiativ av tillsynsmyndigheten innan vetskap om att någon som är ansvarig enligt miljöbalken inte kan betala eller om detta blir känt under saneringsförloppet, skall krav på ersättning framställas utan oskäligt dröjsmål, dock senast inom sex månader från det att beslut om kostnadens belopp vunnit laga kraft. Vidare gäller att ersättning helt eller delvis kan sättas ned om en tillsynsmyndighet vetat om eller bort veta att en verksam- hetsutövare inte fullgör sina plikter enligt miljöbalken. Försäk- ringen omfattar inte kostnad för sådan sanering, vars orsak huvud- sakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989. Ersättning för varje saneringsfall betalas med högst 50 miljoner kronor. Kostna- den för samtliga saneringsfall som är hänförliga till ett och samma försäkringsår ersätts med högst 100 miljoner kronor. Vid skada som omfattas av såväl miljöskade- som saneringsförsäkringen beta- las sammanlagt högst 100 miljoner kronor per skadetillfälle och högst 200 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p547 ft9">Prövning av tvistiga ärenden</P>
<P class="p205 ft7">Tvist mellan staten eller tillsynsmyndigheten och försäkrings- givaren avgörs av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skilje- förfarande.</P>
<P class="p548 ft14">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.3</SPAN><SPAN class="ft47">Tillämpning</SPAN></P>
<P class="p550 ft7">Saneringsförsäkringen infördes för åtta år sedan. Liksom i fråga om miljöskadeförsäkringen finns skäl att hantera vissa uppgifter rörande saneringsförsäkringen, bl.a. om antal anmälda skadefall, med viss försiktighet, eftersom de uppgifter utredningen fått tillgång till inte är helt överensstämmande. Exempelvis anges i en PM som bygger på Betalarföreningens uppgifter att det framställ- des 33 anspråk under åren 1999 2001.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">16</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Motsvarande siffra uppgår enligt försäkringsmäklaren Marshs sammanställning till 45 och enligt utredningens egen genomgång till 36.</P>
<P class="p109 ft7">Under tiden 1999 oktober 2006 har, enligt utredningens egen genomgång, sammanlagt 79 anspråk framställts rörande sanerings- försäkringen. Av dessa har 13 ärenden ännu inte avgjorts. Försäk- ringsersättning har betalats ut i 12 fall med sammanlagt drygt 6 miljoner kronor. I fem fall har ansökan om ersättning återkallats, bl.a. sedan den ansvarige tagit sitt ansvar. I resterande 49 ärenden har ersättning nekats på följande grunder.</P>
<P class="p551 ft55"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft70">Skadan avsåg lagring och inte förorening enligt 10 kap. miljö- balken (1 fall),</SPAN></P>
<P class="p552 ft55"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft70">en brottslig handling, och inte någon miljöfarlig verksamhet, hade orsakat föroreningsskadan (1 fall),</SPAN></P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">det fanns en ansvarig som kunde betala (7 fall),</SPAN></P>
<P class="p553 ft55"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft70">saneringen var huvudsakligen orsakad tiden före den 1 juli 1989 (4 fall),</SPAN></P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">föreläggandet var meddelat före den 1 januari 1999 (1 fall),</SPAN></P>
<P class="p553 ft55"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft70">det allmänna hade inte haft några kostnader (ingen verkställig- hetsansökan enligt 26 kap. 17 eller 18 § hade gjorts) (4 fall),</SPAN></P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">fel sökande (ej tillsynsmyndighet) (6 fall),</SPAN></P>
<P class="p554 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">saneringskostnaden understeg 1,5 basbelopp (4 fall),</SPAN></P>
<P class="p526 ft7"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft69">avslagsgrunderna var två av följande: (6 fall)</SPAN></P>
<P class="p555 ft7">tillsynsmyndighet hade inte begärt verkställighet,</P>
<P class="p128 ft7">verksamhetsutövaren hade tillgångar,</P>
<P class="p555 ft7">skadan var hänförlig till tiden före den 1 juli 1989,</P>
<P class="p128 ft7">krav hade ej framställts inom sex månader och</P>
<P class="p556 ft53"><SPAN class="ft40">16</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Almgren, </SPAN>Tillämpningen av miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen <SPAN class="ft15">(Promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">2002-02-02).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p489 ft14">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft7">skadeanmälan hade gjorts efter avslutad konkurs,</P>
<P class="p558 ft55"><SPAN class="ft71">•</SPAN><SPAN class="ft70">sökanden hade inte kompletterat ansökan med begärd informa- tion som varit nödvändig för bedömningen av om försäk- ringsvillkoren varit uppfyllda eller inte (15 fall). Den informa- tion som försäkringsgivaren önskade ta del av gällde:</SPAN></P>
<P class="p559 ft7">vem som orsakat skadan,</P>
<P class="p560 ft7">om tillsynsmyndigheten begärt verkställighet,</P>
<P class="p560 ft7">när skadan inträffat,</P>
<P class="p560 ft7">om åtgärderna varit av brådskande art,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr7 td110"><P class="p38 ft7">om kostnader</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p24 ft7">uppstått för tillsynsmyndigheten enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td110"><P class="p217 ft63">26 kap. 17 eller</P></TD>
<TD class="tr12 td111"><P class="p561 ft63">18 §,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft7">om kostnaderna uppkommit med stöd av 26 kap. 9 13 §§, eller om det var kostnader enligt 26 kap. 22 § och</P>
<P class="p560 ft7">om någon ansvarig fanns som kunde betala.</P>
<P class="p203 ft9">Tillämpning i konkursfall</P>
<P class="p205 ft7">Med tanke på att förutsättningarna i konkursfall ofta kan vara speciella, bl.a. när det gäller möjligheterna att rikta ett föreläggande mot en konkursgäldenär, kan det vara av intresse att se hur försäkringsgivaren tillämpat villkoren i konkurssituationer. Av de genomgångna ärendena, som alltså helt hänför sig till den tid då AIG var försäkringsgivare, framgår att konkursbolag, i ett fall även efter avslutad konkurs, har förelagts att vidta åtgärder. För- säkringsgivaren har ansett en begäran om verkställighet vara möjlig efter en avslutad personlig konkurs, när den fysiska personen funnits kvar. Eftersom en sådan verkställighetsbegäran i det aktuella fallet ändå inte skulle ge något, ansåg emellertid försäk- ringsgivaren att en begäran om verkställighet inte var erforderlig. Försäkringsgivaren har hävdat att en anmälan till försäkringsgiva- ren måste göras innan en konkurs avslutas. I ett fall har ersättning från saneringsförsäkringen utbetalats till ett konkursbo.</P>
<P class="p436 ft28"><SPAN class="ft28">5.7</SPAN><SPAN class="ft43">Frågornas tidigare behandling</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Bakgrunden till att miljöskadeförsäkringen skapades var bl.a. BT <NOBR>Kemi-affären</NOBR> i Teckomatorp i Skåne på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Ett antal tunnor med miljöfarligt avfall hade grävts ner på företaget BT Kemi KVK</P>
<P class="p113 ft14">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft7">AB:s (som tillverkade ogräsbekämpningsmedel av s.k. fenoxisyra- typ) anläggningar, vilket bl.a. fick till följd att Braån blev förorenad och att växter på ett trädgårdsmästeri nedströms drabbades av skador. Ersättningsfrågorna visade sig då inte vara tillfredsställande lösta. Sedan dess har lagstiftningen om miljöskador och efter- behandling av miljöfarliga kvarlämningar stärkts avsevärt. Miljö- skadeförsäkringen och saneringsförsäkringen har tillkommit och kunskaperna om avfallshantering och efterbehandling har stärkts.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöskadeutredningen</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Flera statliga utredningar har sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> behandlat frågan om ersättning och återställning. I Miljöskadeutredningens betänkande föreslogs en revision av dåvarande miljöskyddslagens (1969:387) bestämmelser om skadestånd vid miljöskador.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Det framhölls bl.a. att skadeståndsrättens ersättningsregler inte var tillräckliga för att tillgodose de skadelidandes ersättningsbehov vid miljöskador. Vidare anfördes att ett system borde tillförsäkra skadelidande kom- pensation samtidigt som riskerna fördelades mellan de verksam- heter som ger upphov till miljöskador. Utredaren tog inte definitivt ställning till frågan om det var tillräckligt motiverat att genomföra någon av de i utredningen diskuterade försäkrings- och fondlös- ningarna, även om ett system med subsidiära fonder – dvs. där ersättning betalas ut först om den som är ansvarig inte kan betala – bedömdes som ett något mera tillfredsställande system.</P>
<P class="p496 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöskyddsutredningen</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Miljöskyddsutredningen behandlade i sitt slutbetänkande bl.a. frågor rörande återställning och sanering.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Utredningen föreslog lagändringar i syfte att undanröja oklarheter i fråga om möjligheten att ålägga den som är ansvarig för förorening att vidta återställ- ningsåtgärder beträffande redan inträffade miljöskador. Utred- ningen övervägde också möjligheterna, utan att framlägga något konkret förslag, att finansiera åtgärder för återställning av skadade mark- och vattenområden i fall då den som har förorenat miljön av olika orsaker inte kan åläggas att vidta erforderliga åtgärder eller</P>
<P class="p225 ft52"><SPAN class="ft40">17</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1983:7.</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft40">18</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1983:20.</P>
<P class="p422 ft14">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">saknar medel att utföra dem. Enligt utredningen talade starka skäl för att man för sådana fall borde överväga att inrätta en återställ- ningsfond, uppbyggd på avgifter som tas ut av dem som bedriver miljöfarlig verksamhet.</P>
<P class="p564 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöskadefondutredningen</SPAN></P>
<P class="p220 ft55">Frågan om inrättande av en fond på miljörättens område utreddes närmare av Miljöskadefondutredningen som i sitt betänkande före- slog att en sådan fond inrättades.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft73">19</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN></P>
<P class="p202 ft7">Från fonden skulle ersättning kunna lämnas för miljöskador när skadestånd enligt miljöskadelagen (1985:225) inte kunde betalas till den skadelidande. Fondens medel skulle också bekosta sådana åter- ställnings- eller saneringsåtgärder som var angelägna från miljö- skyddssynpunkt. Fondens ansvar skulle vara subsidiärt, dvs. ersätt- ning skulle betalas ut bara om ersättning inte kunde erhållas i annan ordning.</P>
<P class="p120 ft7">I den allmänna motiveringen uttalades, beträffande det subsidiära ansvaret, att varje annan form av ersättning som den skadelidande hade rätt till på grund av skadan skulle avräknas. Till dessa poster räknades skadestånd som har betalts på grund av skadan, liksom skadestånd som borde kunna bli betalt. Några krav på att den skadelidande skulle vidta rättsliga eller andra åtgärder kunde dock inte ställas, om det framstod som klart att skadevållaren inte kunde betala. Förutom skadestånd skulle varje annat slag av ersättning som den skadelidande hade rätt till på grund av skadan avräknas. Som exempel på ersättning som ”naturligtvis” skulle avräknas angavs försäkringsersättning.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">20</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p234 ft9">Ersättning till näringsidkare</P>
<P class="p111 ft7">För ersättning till skadelidande var tanken att fonden i princip skulle tillgodose enskilda personers behov av ersättning och att skador som drabbade en näringsidkare i dennes näringsverksamhet skulle ersättas bara om det förelåg särskilt uttalade sociala skäl. Delvis efter mönster från rättshjälpslagen föreslog utredningen följande bestämmelse.</P>
<P class="p375 ft52"><SPAN class="ft40">19</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1987:15.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">20</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1987:15 s. 77.</P>
<P class="p104 ft14">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p539 ft26">4 § Ersättning utgår inte till den som bedriver offentlig verksamhet. Ersättning utgår inte heller till näringsidkare för skada som har drabbat hans näringsverksamhet, såvida ej särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens och skadans omfattning och omständlig- heterna i övrigt.</P>
<P class="p83 ft7">Utredaren uttalade bl.a.:</P>
<P class="p514 ft26">…att de sociala och humanitära hänsyn som omnämns i utrednings- direktiven gör sig gällande i väl så hög grad beträffande sakskador som beträffande personskador, åtminstone när det gäller privatpersoner och mindre näringsidkare. Ekonomisk ersättning – och det är vad det här gäller – utgår nämligen vid personskada regelmässigt på grund av lagstiftningen om allmän försäkring, medan ersättning för exempelvis förstört grundvatten kan vara betydligt svårare att få, samtidigt som en sådan skada kan ha stor betydelse för t.ex. en lantbrukares möjligheter att driva sin verksamhet vidare. Åtminstone när privatpersoner och mindre näringsidkare drabbas av sakskador är enligt utredningens uppfattning någon inskränkning i rätten till ersättning från fonden inte motiverat. Däremot ter det sig från de utgångspunkter som omnämns i direktiven knappast befogat att ersätta sakskador som drabbar staten, kommuner och andra näringsidkare än sådana, för vilka sociala och humanitära hänsyn gör sig särskilt gällande.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p513 ft7">I specialmotiveringen utvecklades resonemanget ytterligare i fråga om vilka näringsidkare som skulle vara ersättningsberättigade.</P>
<P class="p565 ft26">De skäl som brukar anges för regeln att näringsidkare som regel inte bör beviljas rättshjälp är bl.a., att rättshjälpen är en social förmån som bör ge skydd vid oförutsedda händelser som berör den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden samt att kostnader i rättsliga angelägenheter är en normal företeelse i näringslivet, jämställd med andra driftskostnader.</P>
<P class="p566 ft26">Dessa argument är inte i samma utsträckning giltiga beträffande rätten till ersättning för miljöskador. Sådana skador kan aldrig för den skadelidande framstå som ett normalt inslag i något slag av verk- samhet. Syftet med bestämmelserna om ersättning är tvärtom att kompensation regelmässigt skall utgå när skadestånd – ibland av rent slumpmässiga orsaker – uteblir trots att sådant i princip borde ha beta- lats. Reglerna har alltså ett utpräglat socialt syfte. Anledningen till att ett undantag i fråga om rätten till ersättning trots allt funnits befogat för vissa näringsidkare är naturligtvis, att dessa sociala skäl försvagas och bortfaller när det gäller företag som driver förhållandevis omfat- tande verksamhet.</P>
<P class="p567 ft26">/…/</P>
<P class="p568 ft15"><SPAN class="ft40">21</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A. utredning, s. 54 ff.</P>
<P class="p422 ft14">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft72">Även en näringsidkare med förhållandevis stor årsomsättning eller ett flertal anställda, t.ex. en fiskodlare eller en lantbrukare, kan drabbas hårt av en miljöskada som han inte får ersatt. Vägledande vid tillämpningen av den här föreslagna bestämmelsen bör således vara det ovannämnda sociala syftet. Detta framträder naturligen mera när det gäller mindre verksamheter än i fråga om mera omfattande sådana; i lagtexten har därför framhållits att verksamhetens omfattning bör beaktas vid bedömningen. Detta behöver dock inte vara en avgörande synpunkt. Av betydelse är också vilken karaktär verksamheten har: är det fråga om ett företag som drivs av en familj eller på så sätt, att ägarna eller innehavarna är direkt yrkesverksamma i rörelsen och omedelbart beroende av denna för sin försörjning, kan det finnas skäl att betala ur ersättning även om verksamheten är av en viss omfattning.</P>
<P class="p570 ft26">Vid bedömningen kan också skadan omfattning vara av betydelse. En miljöskada kan i vissa fall drabba en näringsidkare ekonomiskt mycket hårt. Det kan då finnas anledning att vara generös vid ersättnings- reglernas tillämpning, även om det är fråga om en rörelse som inte är helt obetydlig till sin omfattning. Om samma verksamhet drabbas av en mindre miljöskada, är det å andra sidan tänkbart att de sociala skälen för att bevilja ersättning väger mera lätt.</P>
<P class="p571 ft26">Huvudregeln att näringsidkare inte får ersättning från fonden gäller givetvis inte skador som drabbat honom personligen, t.ex. person- skador eller skador som åsamkats hans personliga egendom. Detta följer av att denna paragraf gäller endast skada i näringsverksamhet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">Prövning</P>
<P class="p205 ft7">För prövningen av ersättningsanspråken till skadelidande föreslogs att en nämnd inrättades. Utredningen bedömde att behovet av ersättning för miljöskador i de aktuella fallen låg i storleksord- ningen tio miljoner kronor om året.</P>
<P class="p120 ft7">Beslut att använda medel från miljöskadefonden till återställ- ningsåtgärder borde enligt utredningen meddelas av regeringen efter framställning från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket skulle dock besluta om att medel från miljöskadefonden fick bekosta åtgärder av brådskande art samt saneringsåtgärder, som kunde behöva vidtas för att undanröja skador eller risk för skador på människor, egendom eller miljön. Den fastighetsägare som i sådant sammanhang drabbades av skada eller intrång föreslogs få ersätt- ning från fonden.</P>
<P class="p232 ft7">Beträffande miljöskadefondens uppbyggnad beräknade utred- ningen att fonden i ett inledande skede behövde tillföras runt</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft40">22</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A. utredning, s. 165 ff.</P>
<P class="p104 ft14">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">50 miljoner kronor per år. Storleken på fondens medel skulle därefter avgöras av utvecklingen av ersättningarna till skadelidande och miljöambitionerna beträffande återställningsverksamheten.</P>
<P class="p66 ft7">Fonden föreslogs bli finansierad av avgifter som skulle läggas på miljöfarliga verksamheter med utgångspunkt i större utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen. Naturvårdsverket förslogs bli avgiftsmyn- dighet. Förvaltningen av miljöskadefonden borde enligt utred- ningen anförtros Kammarkollegiet, som också borde handlägga ärenden om återbetalning till fonden.</P>
<P class="p182 ft9">Fond eller försäkring</P>
<P class="p213 ft7">Inom ramen för utredningens arbete utarbetades, genom Sveriges Industriförbunds försorg, ett förslag till kollektivt försäkrings- system som ett alternativ till den fondlösning som utredningen förordade i fråga om ersättning till skadelidande. Utredningen ansåg dock att det inte var möjligt att ta slutlig ställning till detta alternativ så länge det inte fanns något bindande åtagande från försäkringsgivarna. Utredningen uttalade emellertid följande i fråga om för- och nackdelarna med en fond- respektive försäkrings- lösning.</P>
<P class="p572 ft72">Försäkringslösningen har den allmänna fördelen att den är ett mindre byråkratiskt system, åtminstone om den är frivillig; någon lagstiftning erfordras då inte och det blir inte heller nödvändigt att inrätta en ny myndighet (miljöskadenämnden) för att granska ansökningar om ersättning. Handläggning och skadereglering kan förmodas bli snab- bare och enklare än inom ramen för ett lagreglerat ersättningssystem. Försäkringslösningen har dessutom den fördelen att den skadelidande inte på samma sätt som enligt det lagreglerade systemet behöver uttömma de möjligheter som finns att få ersättning i annan ordning innan han kan få ut sin skadeersättning. Det räcker att han kan ”göra sannolikt” att han inte kan erhålla ersättning från den ansvarige. Bety- delsen av den skillnad som här kan föreligga mellan ersättnings- systemen skall emellertid inte överdrivas.</P>
<P class="p573 ft26">Å andra sidan finns vissa nackdelar förknippade med en försäkrings- lösning. Om inte försäkringen görs obligatorisk finns det inte någon garanti för att försäkringssystemet vidmakthålles om det skulle visa sig ekonomiskt ofördelaktigt från försäkringsgivarens synpunkt. Skulle försäkringsåtagandet upphöra, bortfaller också inom viss tid rätten till ersättning för skada som inträffat under försäkringstiden. Vidare är rätten till ersättning begränsad på ett sätt som, särskilt när det gäller</P>
<P class="p574 ft14">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft26">s.k. serieskador, kan vara ganska otillfredsställande. Miljöskadefondens ansvar är inte begränsat i detta avseende.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p203 ft9">Fondförvaltning</P>
<P class="p111 ft10"><SPAN class="ft7">Utredningen bedömde att förvaltningen av den föreslagna fonden borde vara enkel och att den lämpligen kunde överlåtas till kammarkollegiet, som sysslade med förvaltning av ett flertal statliga fonder. En enkel form för förvaltning ansågs vara att sätta in fondmedlen på statsverkets checkräkning i riksbanken eller att placera medlen på räntebärande konto hos riksgäldskontoret. Kammarkollegiets sätt att förvalta fonden ansågs inte behöva regleras i lag.</SPAN>TPF<SPAN class="ft39">24</SPAN>FPT</P>
<P class="p436 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft47">Prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p220 ft7">När Miljöskadefondutredningens betänkande departements- behandlades inkom Sveriges Industriförbund med ännu ett förslag på en försäkringslösning. Försäkringsbolagen <NOBR>Trygg-Hansa</NOBR> och Skandia hade gjort ett åtagande att fullgöra försäkringsgivarens förpliktelser enligt det förslaget. Mot bakgrund av att det då förelåg ett färdigt förslag till försäkringslösning som gav skadelidande i princip samma skydd som den av utredningen föreslagna miljöskadefonden och då försäkringslösningen gav fördelar framför fondlösningen främst när det gällde finansiering, skadereglering och administration, ansåg departementschefen att försäkrings- lösningen borde väljas.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">25</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Sålunda föreslogs att en miljöskade- försäkring skulle skapas. Reglerna om en obligatorisk miljöskade- försäkring infördes den 1 juli 1989 i lagen (1989:387) om miljö- skadeförsäkring samt i förordningen (1989:365) om miljöskadeför- säkring.</P>
<P class="p333 ft7">Departementschefen uttalade att det i fråga om återställnings- och saneringsåtgärder för vissa gamla skador där ett personligt ansvar inte kunde krävas ut och där behovet av skyndsamma insatser var stort för att förhindra svåra miljökonsekvenser, borde finnas möjlighet till finansiering över statsbudgeten. Kostnader för återställnings- och saneringsåtgärder kom således inte att omfattas</P>
<P class="p438 ft52"><SPAN class="ft40">23</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1987:15. s. 158f.</P>
<P class="p327 ft52"><SPAN class="ft40">24</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>A. utredning s. 157 f.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">25</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1987/88:85 s. 201.</P>
<P class="p68 ft14">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft7">av miljöskadeförsäkringen. Riksdagsbehandlingen föranledde inga ändringar i dessa hänseenden.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">26</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p488 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.5</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöskadeförsäkringsutredningen</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">I Miljöskadeförsäkringsutredningens slutbetänkande utvärderades miljöskadeförsäkringen med överväganden och förslag i fråga om de framtida formerna och villkoren för försäkringen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">27</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Även frågan om miljöskadeförsäkringen borde utvidgas till att omfatta även saneringskostnader vid företagsnedläggelser, de s.k. handräcknings- fallen, behandlades.</P>
<P class="p86 ft7">I betänkandet konstaterades bl.a. att väldigt få anspråk hade framställts under försäkringens första tre år, och att inget av anspråken föranlett att någon ersättning utbetalats, vilket förkla- rades av den relativt begränsade omfattningen som ersättnings- rätten hade enligt miljöskadeförsäkringen och dess villkor. Redan försäkringens subsidiära natur ansågs utgöra en begränsning. Man menade dock att den grundläggande principen om att förorenaren skall betala innebar att ingrepp i försäkringens subsidiära natur knappast kunde göras. I fråga om förutsättningarna för preskrip- tion fanns – bl.a. till följd av att försäkringen varit i kraft så kort tid och att villkoren för preskription inte tillämpats i någon nämnvärd utsträckning – inga synbara brister. Utredaren menade vidare att man borde beakta att mer eller mindre katastrofbetonade händelser kunde inträffa och att det vid en sådan skada kunde bli fråga om utbetalningar ur försäkringen med mycket betydande belopp. I utredningen diskuterades även om den enskildes rätt till ersättning skulle stärkas och i anledning av detta gjordes en översyn av försäkringsvillkoren.</P>
<P class="p576 ft9">Försäkringsvillkoren</P>
<P class="p213 ft7">De ändringar i försäkringsvillkoren som diskuterades var bl.a. att låta dessa bli mera heltäckande på skadelidandesidan, så att rätten till ersättning även skulle avse juridiska personer och alla slags näringsidkare. Villkoren för näringsidkare såg ut på samma sätt som de gör i dag. Utredaren stannade för – bl.a. med hänvisning till</P>
<P class="p577 ft52"><SPAN class="ft40">26</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Bet. 1987/88:JoU23.</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft40">27</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78.</P>
<P class="p422 ft14">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">planerna att införa en försäkring för saneringskostnader som i så fall skulle innebära ett mer omfattande skydd där den skadelidande är en juridisk person – att inte föreslå någon ändring av villkoren.</P>
<P class="p120 ft7">Även tanken att låta försäkringen omfatta ren förmögenhets- skada avfärdades mot bakgrund av försäkringens sociala natur samt svårigheten att uppskatta omfattningen av sådan skada och därmed uppnå täckning genom försäkring.</P>
<P class="p120 ft7">Vad gällde kravet på att den skadelidande, innan ersättning kunde utgå ur försäkringen, måste göra sannolikt att ersättning inte kunde utfås av den ansvarige, framfördes tanken att ge skade- lidande möjlighet att framställa sina ersättningsanspråk direkt till försäkringskonsortiet, som sedan i sin tur fick vända sig mot den ersättningsansvarige. Också en sådan lösning avstod man ifrån, bl.a. med hänvisning till den principiellt viktiga subsidiära konstruk- tionen. Däremot menade utredaren att skadelidande skulle ges möjlighet att få ersättning för nödvändiga kostnader för att driva process för att därmed kunna konstatera att försäkringsvillkoren uppfyllts under förutsättning att den skadelidande anmält skadan hos försäkringskonsortiet innan utredning vidtogs eller process inleddes. Dessutom föreslogs vissa detaljändringar och klar- göranden.</P>
<P class="p578 ft7">Försäkringskonsortiet godtog de föreslagna ändringarna.</P>
<P class="p202 ft7">Såvitt gällde undantagen i försäkringsvillkoren saknades enligt utredaren skäl att föreslå några ändringar. I fråga om preskription föreslogs samma gräns för sakskada som för personskada, dvs. att ersättning inte skulle utgå för skada som huvudsakligen var att hänföra till tiden före den 1 juli 1986.</P>
<P class="p504 ft7">Villkoren ändrades i enlighet med utredningens förslag.</P>
<P class="p203 ft9">Försäkringsbolagens samverkansformer</P>
<P class="p111 ft7">I Miljöskadeförsäkringsutredningen diskuterades försäkringskon- sortiets förenlighet med svenska och europeiska konkurrensregler, bl.a. regeln om dominerande ställning, som förbjuder företag att missbruka en dominerande ställning på marknaden.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">28</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Med hänvis- ning till att miljöskadeförsäkringen var unik och att någon motsvarande produkt inte fanns på marknaden, samtidigt som det inte ansågs möjligt att skapa en sådan produkt på annat sätt än</P>
<P class="p92 ft15"><SPAN class="ft40">28</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se 19 § konkurrenslagen (1993:20).</P>
<P class="p104 ft14">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">genom en liknande konstruktion, ansågs försäkringen inte stå i strid med Romfördragets konkurrensregler.</P>
<P class="p66 ft7">Såvitt gällde frågan om upphandling av miljöskadeförsäkringen anförde utredningen att statens intressen var av sådan styrka, särskilt om försäkringen skulle utvidgas till att också omfatta de s.k. handräckningsfallen som tidigare belastat statskassan, att det knappast kunde vara rimligt att överlåta åt föreningen för miljö- skadeförsäkringen att ombesörja eventuella upphandlingar. Om upphandling skulle ske, borde staten sköta den menade utredaren.</P>
<P class="p86 ft7">Sammanfattningsvis förordade utredaren att det gällande försäkringssystemet skulle bibehållas eftersom det inte framkom- mit något som skulle kunna föranleda bedömningen att dagens ordning inte skulle kunna användas även i framtiden eller att det fanns någon bättre lösning.</P>
<P class="p182 ft9">Saneringskostnader</P>
<P class="p213 ft7">Vid tiden för miljöskadeförsäkringsutredningen omfattade miljö- skadeförsäkringen inte återställnings- eller saneringsåtgärder. Sådana åtgärder fick i stället finansieras över statsbudgeten i de fall den ansvarige inte kunde betala. I enlighet med utrednings- uppdraget redovisades de särskilda problem som kunde vara förenade med de s.k. handräckningsfallen. En tänkbar lösning, som innebar ett ökat ansvar för förorenaren, presenterades också.</P>
<P class="p86 ft7">Handräckningsärenden gäller normalt företag som gått i konkurs. Eftersom tillgångarna i konkursboet sällan räcker till saneringsåtgärderna, bekostas sanering många gånger med statliga medel. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade statens utgifter för sådana åtgärder. Den bakomliggande orsaken till detta förklarades med ökningen av antalet konkurser under lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> i kombination med en ökad miljömedvetenhet. I miljöskadeförsäkringsutredningens rapport konstaterades att det fanns ett behov av regler om finansiering på annat sätt än över statsbudgeten.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">29</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Handräckningskostnaderna hade för det allmänna dittills uppgått till cirka två miljoner kronor per år.</P>
<P class="p284 ft7">I rapporten diskuterades olika alternativa lösningar, bl.a. att låta det vara som tidigare, dvs. låta staten svara för kostnaderna. Som skäl för en sådan lösning anfördes att det kunde te sig omotiverat att tillskapa ett särskilt regelsystem för de hittills förhållandevis</P>
<P class="p579 ft15"><SPAN class="ft40">29</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1992:135.</P>
<P class="p422 ft14">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">ringa medel, cirka två miljoner kronor per år, som utbetalats för handräckningskostnader. Emellertid pekade man på risken för katastrofskador – liknande den som inträffade i BT Kemi i Tecko- matorp på <NOBR>1970-talet</NOBR> – och de betydligt dyrare saneringsprojekt sådana skador kunde leda till. Sett över en längre tidsperiod menade man att kostnadsbilden sannolikt skulle vara en annan än den var 1992. Utredaren ansåg att det var principiellt viktigt att den som förorenar också betalar för uppkomna skador. Mot denna bakgrund ansåg utredaren att det fanns skäl att gå vidare med diskussionen om en utvidgad miljöskadeförsäkring.</P>
<P class="p231 ft7">En annan lösning som diskuterades var att införa förmånsrätt i konkurs för saneringskostnader. Det konstaterades emellertid att konkursboet i regel fortsätter att bedriva den miljöfarliga verksam- heten, antingen genom att fortsätta den faktiska driften eller genom att boet förvarar avfall eller dylikt. Statens fordran blir i sådana fall att bedöma som en fordran riktad mot konkursboet, eller med andra ord en massafordran, som skall betalas före konkursfordringarna. Skulle det i något fall vara så att boet inte blir ansvarigt kan det från allmänna konkursrättsliga synpunkter starkt ifrågasättas om staten på detta sätt skall gynnas framför konkurs- borgenärerna. Förslaget om förmånsrätt i konkurs avfärdades bl.a. mot denna bakgrund.</P>
<P class="p326 ft7">I rapporten diskuterades även en lösning där den ansvarige åläggs att ställa säkerhet för framtida återställningskostnader. Inte heller detta ansågs som en godtagbar lösning, bl.a. därför att kostnaden för att hålla säkerheten inte skulle stå i proportion till den låga risken att behöva ta säkerheten i anspråk. Dessutom innebar det stora praktiska svårigheter att kontrollera alla företag. Utredaren menade dock att krav på ställande av säkerhet var en lämplig lösning för verksamheter med förutsebara återställningsbehov.</P>
<P class="p231 ft7">Utredaren förde även en diskussion rörande för- och nack- delarna med en fond respektive en försäkring. I detta hänseende delade utredningen den uppfattning som departementschefen gett uttryck för i prop. 1987/88:85 och förordade – för det fall valet stod mellan en fond- eller försäkringslösning – en försäkrings- lösning, förutsatt att det skulle gå att åstadkomma ett försäkrings- åtagande med rimliga villkor.</P>
<P class="p372 ft7">Med detta som utgångspunkt diskuterades hur en utvidgning av miljöskadeförsäkringssystemet skulle kunna genomföras trots de problem som fanns, bl.a. i konkurssituationer. Ett sådant problem kunde vara mot vem ett saneringsföreläggande skulle riktas. Under</P>
<P class="p386 ft14">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft7">förutsättning att konkursboet inte fortsatte verksamheten ansågs ett sådant föreläggande inte kunna riktas mot boet. Konkursboet ansågs däremot vara rätt adressat för ett föreläggande om boet bedrivit en miljöfarlig verksamhet. En fordran på boet skulle då bli en massafordran som betalas före konkursfordringarna. Det var bl.a. mot denna bakgrund som utredaren avstod från att lägga fram förslag om förmånsrätt i konkurs. En komplikation som redovi- sades gällde svårigheterna för borgenärerna att förutse att staten kunde, genom att upprepa ett tidigare mot konkursgäldenären rik- tat saneringsföreläggande mot konkursboet, omvandla en ordinär fordran till en massafordran.</P>
<P class="p95 ft7">En annan fråga gällde vilka som skulle betala till försäkringen. Utredaren var öppen för olika lösningar; antingen enbart större företag, som sannolikt skulle orsaka större kostnader per försäk- ringsfall, eller alla som bedriver tillståndspliktiga och anmälnings- skyldiga verksamheter. Att blanda in icke anmälningspliktiga verksamheter ansågs praktiskt omöjligt.</P>
<P class="p102 ft7">För att fördelarna med en försäkringslösning inte skulle gå förlorad ansåg utredaren att det borde vara samma försäkrings- givare för miljöskador som för saneringskostnader. Såvitt gällde försäkringsbelopp, premiesättning och försäkringsvillkor krävdes grannlaga överväganden menade utredaren, även om det ansågs vara klart att saneringsbehov uppkomna före miljöskyddslagens ikraftträdande den 1 juli 1969 inte skulle omfattas. Detsamma gällde fall där handräckningsförfarandet påbörjats före ikraft- trädandet av de nödvändiga lagändringarna. Som en tänkbar avgränsning föreslogs att ersättningsrätten gjordes beroende av att verksamhetsutövaren brutit mot miljöskyddslagens bestämmelser, eller mot villkor i ett eventuellt tillstånd. Ersättningsgilla saneringsåtgärder föreslogs begränsade till att enbart avse nödvändiga åtgärder för att i förebyggande syfte undanröja skador eller risk för skador på omgivningen.</P>
<P class="p85 ft7">I slutbetänkandet tog utredaren slutlig ställning i frågan genom att förorda en utvidgning av miljöskadeförsäkringssystemet genom en särskild saneringsförsäkring och hänvisade bl.a. till att försäk- ringskonsortiet preliminärt angivit hur försäkringsvillkoren skulle kunna se ut.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">30</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Utredaren medgav visserligen att en försäkringslös- ning innebar en del komplikationer. Dessa ansågs dock inte värre än att de gick att lösa.</P>
<P class="p83 ft15"><SPAN class="ft40">30</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78.</P>
<P class="p422 ft14">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">I fråga om förutsättningarna för ersättning ansåg utredaren att ersättningsrätten borde göras beroende av att en begäran om rättelse eller handräckning enligt 41 a § eller 47 § miljöskyddslagen (motsvarande 26 kap. 17 och 18 §§ miljöbalken) är för handen. Härigenom skulle rätten till ersättning begränsas till fall då verk- samhetsutövaren inte uppfyllt sina skyldigheter enligt miljöskydds- lagen. Utredaren motiverade denna avgränsning med att skador i första hand skulle förebyggas. Dessutom ansågs det inte tilltalande att en försäkring föll ut även om den ansvarige hade gjort allt som enligt lagen ankom på honom. Detta skulle bl.a. strida mot försäkringens subsidiära natur. Eftersom ett förordnande om rättelse eller en handräckningsbegäran inte kunde riktas mot någon okänd, skulle saneringsförsäkringen inte omfatta fall där det inte kunde utredas vem som var ansvarig för skadan.</P>
<P class="p390 ft7">För att undvika framtida tvister föreslogs att en definition av vad som avses med saneringsåtgärder borde införas.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">31</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p435 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.6</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöbalksutredningen</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Saneringsförsäkring</P>
<P class="p205 ft7">I Miljöbalksutredningens betänkande föreslogs att miljöskade- försäkringssystemet skulle utvidgas till att även omfatta en saneringsförsäkring i syfte att bl.a. minska statens kostnader för efterbehandling.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">32</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Utredningens resonemang innebar i stora delar en upprepning av vad Miljöskadeförsäkringsutredningen redan kommit fram till, även om man nu också konstaterade att försäk- ringslösningen i förhållande till en fondlösning innebar en nackdel, eftersom den inte kunde användas för att finansiera saneringen av ”gamla” skador. Emellertid ansåg man sig inte ha tid att utreda en fondlösning. Slutligen menade man att valet stod mellan att behålla det rådande systemet med en viss finansiering över statsbudgeten eller att utforma en saneringsersättning genom att utvidga miljöskadeförsäkringssystemet.</P>
<P class="p90 ft7">Eftersom det är svårt, för att inte säga omöjligt, att komma åt den enskilde förorenaren, ansågs den bästa lösningen vara en kollektiv försäkring som träder in först i andra hand. Övervägande skäl talade därför för att införa den av Miljöskadeförsäkrings-</P>
<P class="p581 ft52"><SPAN class="ft40">31</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se avsnitt 5.6.2 not 13.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">32</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1996:103.</P>
<P class="p104 ft14">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft7">utredningen föreslagna saneringsförsäkringen. Till skillnad från den utredningen ansåg dock Miljöbalksutredningen att även fall, då det inte kunde utredas vem som var ansvarig för föroreningen, skulle betalas ur försäkringen, eftersom man därigenom skulle uppnå bättre överensstämmelse med miljöskadeförsäkringen. För att inte vinsten med en försäkringslösning framför en fondlösning skulle gå förlorad förordades att det borde vara samma försäkringsgivare för såväl miljöskadeförsäkringen som saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p447 ft9">Försäkringsbolagens samverkansformer</P>
<P class="p213 ft7">Såvitt gällde försäkringsbolagens samverkansformer föreslogs i Miljöbalksutredningens betänkande att de i försäkringskonsortiet ingående försäkringsbolagen borde kunna samverka för att till- handahålla miljöskadeförsäkringen och den föreslagna sanerings- försäkringen på samma sätt som tidigare. I motsats till Miljö- skadeförsäkringsutredningen ansågs dock inget hinder föreligga mot att upphandla försäkringen. Vid denna bedömning tog man hänsyn till bl.a. de konkurrensfrågor som skulle kunna aktualiseras. Även frågan om en eller flera försäkringsgivare skulle anlitas berördes och en konstruktion liknande vad som gällde för ersättning från trafikskadelagen framfördes. Sammanfattningsvis menade man att ett system med flera försäkringsgivare skulle innebära en mycket omfattande förändring av miljöskade- försäkringens konstruktion som inte var önskvärd och inte ens möjlig.</P>
<P class="p85 ft7">För att försäkringen skulle leva upp till de konkurrensrättsliga kraven ansåg man det nödvändigt att utsätta försäkringen för upphandling med anbudskonkurrens eller eventuellt överlåta upphandlingen till Betalarföreningen. Som skäl för att upphandla angavs möjligheten till en korrekt prissättning. Om det var meningsfullt med upphandling berodde dock på om det fanns något intresse på marknaden för att lämna anbud på försäkringen. Den svaga marknaden för vanliga ansvarsförsäkringar och avsakna- den av en återförsäkringsmarknad talade mot upphandling som ett medel att främja korrekt prissättning. Det framfördes att inget svenskt bolag ensamt hade kapacitet att göra det ifrågavarande åtagandet. Det konstaterades vidare att samverkan i viss omfattning under alla förhållanden skulle bli nödvändigt, även om utländska försäkringsbolag med ensam kapacitet visat intresse för försäk-</P>
<P class="p582 ft14">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">ringen. Med hänvisning till ett beslut av Konkurrensverket, i vilket det fastslagits att det inte fanns förutsättningar för någon konkur- rens, kunde samarbetet om att i konsortium teckna miljöskade- försäkring inte anses strida mot några konkurrensregler. Miljö- balksutredningen menade därför att det inte fanns något som talade för att staten av konkurrensskäl skulle vara tvungen att upphandla försäkringen.</P>
<P class="p424 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.7</SPAN><SPAN class="ft47">Prop. 1997/98:45, Miljöbalk</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Saneringsförsäkring</P>
<P class="p205 ft7">Regeringen konstaterade i likhet med Miljöskadeförsäkringsutred- ningen att krav på ställande av säkerhet inte var en lämplig generell lösning och menade därför att, under förutsättning att det gällande systemet skulle ändras, valet stod mellan att utvidga miljöskade- försäkringssystemet eller att bilda en fond. I denna del hänvisades till departementschefens uttalande i förarbetena till ändringen i miljöskyddslagen som regeringen ansåg alltjämt äga giltighet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">33</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>De förhållandevis ringa medelsutbetalningarna från staten för sane- ringsåtgärder utgjorde ett argument som talade emot att ändra gällande system, som innebar att staten betalade. Regeringen kom emellertid fram till att en kollektiv försäkringslösning som träder in först i andra hand ändå skulle vara bättre därför att enstaka, mycket kostsamma saneringsfall kunde tillkomma och att den som förorenar så långt möjligt borde betala, samtidigt som det var svårt att komma åt den enskilde förorenaren. Övervägande skäl ansågs således tala för att införa den föreslagna försäkringen.</P>
<P class="p390 ft7">Till skillnad från Miljöbalksutredningen ansåg regeringen emel- lertid att ersättning inte skulle betalas ur försäkringen i fall då det inte kunde utredas vem som var ansvarig för föroreningen. Som anförts i remisskritiken skulle de ekonomiska och rättsliga konsekvenserna av en motsatt lösning vara svårbedömbara. Regeringen menade att det annars skulle vara svårt att avgränsa de fall som skulle vara ersättningsgilla från dem som inte skulle vara det.</P>
<P class="p232 ft7">Såvitt gällde själva systemet för försäkringen anförde regeringen att en utvidgning av miljöskadeförsäkringssystemet till att omfatta även efterbehandlingskostnader hade ett sådant samband med den</P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft40">33</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1987/88:85.</P>
<P class="p104 ft14">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft7">nuvarande försäkringen att, om de ekonomiska eller administrativa fördelarna med en försäkringslösning framför en fondlösning inte skulle minska, det vore önskvärt med samma försäkringsgivare för såväl miljöskadeförsäkringen som saneringsförsäkringen. Ersätt- ningsgilla kostnader borde enligt regeringen begränsas till följder av miljöfarlig verksamhet. Vidare menade regeringen att de som drev sådan miljöfarlig verksamhet, som krävde tillstånd eller anmälan, borde bidra till försäkringen med belopp som bestämdes av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämde. Regeringen föreslog att stat och kommun skulle undantas från skyldigheten att betala till saneringsförsäkringen med hänvisning till att de inte kunde försättas i konkurs. Bolag som ägdes eller drevs av staten eller en kommun skulle dock omfattas av bidragsskyldigheten.</P>
<P class="p585 ft7">En obligatorisk miljöskade- och saneringsförsäkring infördes i enlighet med förslaget i propositionen. I förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring infördes bestäm- melser om bl.a. försäkringsgivare och nivån på bidragsskyldigheten. Villkoren i övrigt godkändes och beslutades av regeringen.</P>
<P class="p586 ft28"><SPAN class="ft28">5.8</SPAN><SPAN class="ft43">Synpunkter på det rådande systemet</SPAN></P>
<P class="p587 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft47">Sammanställning av in- och utbetalade medel</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td112"><P class="p588 ft74">1989 1998*</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td113"><P class="p589 ft75">1999 2002</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td116"><P class="p37 ft74">2003 2005</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td117"><P class="p136 ft74">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td118"><P class="p51 ft51">Avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p23 ft51">Utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p23 ft51">Avgifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td121"><P class="p23 ft51">Utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p23 ft51">Avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p23 ft51">Utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p23 ft51">Avgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p23 ft51">Utbetaln.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td125"><P class="p51 ft15">25 mnkr/år</P></TD>
<TD class="tr32 td7"><P class="p23 ft15">>6 000 kr</P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p23 ft15">20 mnkr/år</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td127"><P class="p23 ft77"><SPAN class="ft76">MF</SPAN><SPAN class="ft10">U </SPAN>:>357<SPAN class="ft10">U</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p23 ft15">000 kr</P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p23 ft15">10 mnkr/år</P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p23 ft15"><SPAN class="ft78">MF</SPAN><SPAN class="ft10">U </SPAN>:<SPAN class="ft10">U </SPAN>0 kr</P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p23 ft15">>7 mnkr</P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p51 ft15">Totalt:</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p23 ft15">Totalt:</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p23 ft10"><SPAN class="ft76">SF</SPAN>U <SPAN class="ft77">:>6</SPAN>U</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td130"><P class="p23 ft15">mnkr</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p23 ft15">Totalt:</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p23 ft36"><SPAN class="ft79">SF:</SPAN><SPAN class="ft10">U U </SPAN>109 000 kr</P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td129"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p51 ft15">250 mnkr</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p23 ft15">80 mnkr</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p23 ft15">30 mnkr</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr0 td129"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td118"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td132"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td114"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr33 td124"><P class="p23 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft32">*Åren 1989 1998 omfattade försäkringsskyldigheten endast miljöskadeförsäkringen. MF: Miljöskadeförsäkring, SF: Saneringsförsäkring</P>
<P class="p586 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft47">Försäkringssystemet</SPAN></P>
<P class="p591 ft9">Upphandling</P>
<P class="p592 ft7">En del av översynen av försäkringarna rör själva systemet för upphandlingen, som i dag sker av Betalarföreningen utan att lagen om offentlig upphandling tillämpas. Med tanke på att staten for- mellt beslutar villkoren och vem som skall vara försäkringsgivare och således torde vara närmast att betrakta som försäkringstagare,</P>
<P class="p593 ft14">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">uppkommer fråga om staten inte också borde ses som upphand- lande enhet enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, som i så fall skall tillämpas.</P>
<P class="p120 ft7">Man kan vidare fråga sig om inte redan den omständigheten att Betalarföreningen – som ombesörjer upphandlingen – täcker ett behov i det allmännas intresse samtidigt som majoriteten av medlemmarna i föreningen faller in under lagen om offentlig upphandling, innebär att Betalarföreningen skall betraktas som en upphandlande enhet enligt 1 kap. 6 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, som i så fall blir tillämplig.</P>
<P class="p80 ft7">Nämnden för offentlig upphandling har i yttrande till Miljö- ansvarsutredningen bedömt – framför allt med hänsyn till att försäkringarna synes finansieras med allmänna medel – att rege- ringen är den upphandlande enheten vid upphandlingen av miljö- skadeförsäkringen och saneringsförsäkringen och att lagen om offentlig upphandling (1992:1528) därför skall tillämpas vid upphandlingen.</P>
<P class="p231 ft7">I Miljöskadeförsäkringsutredningens slutbetänkande bedömdes statens intressen vad avser miljöskadeförsäkringen vara av sådan styrka att det knappast kunde vara rimligt att överlåta åt Betalar- föreningen att ombesörja eventuella upphandlingar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">34</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Sedan försäk- ringen utvidgats med en saneringsförsäkring torde detta gälla i än högre grad i dag.</P>
<P class="p80 ft7">Att upphandlingen sker utan tillämpning av lagen om offentlig upphandling och utan delaktighet från sådana intressen som försäk- ringarna har till uppgift att ta tillvara framstår som otillfreds- ställande. Med en sådan ordning är dessutom möjligheterna till insyn mycket begränsade, vilket bl.a. kan ifrågasättas utifrån Århuskonventionens – som Sverige ratificerade i maj 2005 – bestämmelser om allmänhetens rätt till miljöinformation.</P>
<P class="p92 ft9">Förhandlingarna om försäkringsvillkoren</P>
<P class="p205 ft7">Att villkoren i praktiken förhandlas fram mellan Betalarföreningen och försäkringsgivaren är inte det från alla synpunkter lämpligaste. Om så sker kan de förhandlande parterna förväntas ha ett gemen- samt intresse, som nog inte alltid är förenligt med de skadelidandes intresse av ett bra försäkringsskydd, av att hålla nere premier och administrativa kostnader och att begränsa villkoren för utbetalning.</P>
<P class="p594 ft15"><SPAN class="ft40">34</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 137 f.</P>
<P class="p104 ft14">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft7">Visserligen skall villkoren godkännas av regeringen, men detta blir mer av en formsak, eftersom det i praktiken sker efter avslutad upphandling. Om villkoren ändras i väsentliga hänseenden finns ju risk för att försäkringsgivaren drar sig ur, eller höjer premien till en oacceptabel nivå.</P>
<P class="p182 ft9">Konkurrens</P>
<P class="p502 ft7">Enligt Betalarföreningen har det ibland varit svårt att hitta intres- serade försäkringsgivare. Detta är givetvis rent allmänt till nackdel ur ett konkurrensperspektiv. Vid den senaste upphandlingen lämnades dock fyra anbud, vilket får anses vara godtagbart. En bristande konkurrens kan innebära risker för en snävare tillämp- ning av villkoren än vad som annars skulle ha varit fallet. I en rapport från Naturvårdsverket framförs själva grundkonstruk- tionen i försäkringen som ett huvudskäl till att förhoppningarna med saneringsförsäkringen inte infriats, eftersom försäkrings- givaren har ett givet intresse av att ge reglerna om utbetalning av saneringsmedel en snäv tolkning.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">35</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Eftersom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling inte har tillämpats, finns heller inte den insyn i upphandlingsprocessen, som är önskvärd när det handlar om en lagstadgad betalningsskyldighet.</P>
<P class="p595 ft7">Sedan saneringsförsäkringen infördes har det årliga bidrags- beloppet sjunkit, från tio till sju procent av tillsynsavgiften, eller från minst 500 kr till minst 400 kr per år. Detta innebär att summan av de avgifter som betalas som bidrag till försäkringarna har sjunkit. Uppgift om vilka belopp det rör sig om under de senaste åren har utredningen inte tillgång till eftersom uppgifterna hos Marsh, som sköter faktureringen, inte är offentliga och Betalar- föreningen, som också torde känna till de exakta siffrorna, inte har redovisat dessa. Summan av inbetalade avgifter förväntas dock sjunka ytterligare till följd av planerade lättnader i fråga om tillstånds- och anmälningsskyldighet.</P>
<P class="p596 ft53"><SPAN class="ft40">35</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Naturvårdsverket, Rapport 5242 – </SPAN>Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten; Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden <SPAN class="ft15">(2003), s. 74 f.</SPAN></P>
<P class="p489 ft14">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.3</SPAN><SPAN class="ft47">Miljöskadeförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Varför så få anmälda skadefall?</P>
<P class="p205 ft7">Ett problem i samband med analysen av miljöskadeförsäkringen är att det varit så få anmälda skador att underlaget för en bedömning av den praktiska tillämpningen därför är väldigt litet. Det är svårt att finna orsaken till detta. En tänkbar förklaring är försäkringens begränsning till sak- och personskada. Personskadorna är få – i varje fall sådana som kan konstateras bero på miljöstörningar – och de skador som träffar miljön är, även om de skulle kunna kallas sakskador, svåra att värdera ekonomiskt och därför sällan värda besväret att försöka få ersättning för. Dessutom kan begränsningen till småföretagare ha betydelse för de få anmälningar som görs.</P>
<P class="p231 ft7">En annan förklaring kan vara att den ansvarige, i flertalet fall där skada uppkommit, har kunnat identifieras och tagit sitt ansvar vilket gjort miljöskadeförsäkringen, som är en subsidiär lösning, obehövlig i dessa fall.</P>
<P class="p120 ft7">Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att ersättning för skadan betalats ur andra försäkringar och att det därför inte uppstått något behov av att ta miljöskadeförsäkringen i anspråk. Om miljöskadeförsäkringen inte varit tillräckligt känd bland all- mänheten, kan skadeanmälningar av den anledningen ha uteblivit. Företrädare för försäkringsbranschen har dock hävdat att det finns kunskap om miljöskadeförsäkringen hos försäkringsbolagen och att dessa i förekommande fall hänvisar skadelidande till denna.</P>
<P class="p231 ft7">En annan aspekt är i vad mån försäkringsvillkoren kan ha bety- delse för antalet anmälda skadefall. Om förutsättningarna för att få ersättning är begränsade skulle det kunna medföra att skadelidande inte ens bryr sig om att försöka att få ersättning ur försäkringen. Det har emellertid inte kommit fram något belägg för att så skulle vara fallet.</P>
<P class="p80 ft7">Tänkbart är också att utredningssvårigheter i kombination med att bevisbördan ligger på den skadelidande, bl.a. beträffande tidpunkten för skadan och skadans händelseförlopp, kan vara anledning till att skadelidande avstår från att göra skadeanmälan. Det finns dock inget känt exempel på detta. Det är kanske troligare att en skadelidande under sådana förhållanden i stället tar chansen och anmäler en skada i hopp om en välvillig bevisprövning från försäkringsbolagets sida.</P>
<P class="p597 ft14">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft7">Sammanfattningsvis kan konstateras att det saknas kunskap om varför så få skadeanmälningar görs. Enligt genomgången ovan skulle dock en möjlig förklaring kunna vara att det faktiskt inte inträffar fler skador av den typ som miljöskadeförsäkringen är avsedd för och att den primärt ansvarige i förekommande fall tar sitt ansvar.</P>
<P class="p21 ft9">Vilka slutsatser kan dras från avgjorda fall?</P>
<P class="p213 ft7">Av det <NOBR>70-tal</NOBR> fall som anmälts under tiden <NOBR>1989–oktober</NOBR> 2006 har ersättning betalats ut i tre fall. Under samma tid har ansökan avsla- gits i omkring 66 fall.</P>
<P class="p210 ft7">Med tanke på de förhållandevis få fall som avgjorts är det naturligtvis svårt att dra några långtgående slutsatser. Dessutom är informationen från åren 1989 1999 om bl.a. avslagsgrunder brist- fällig.</P>
<P class="p21 ft7">Skadan hänförligt till tiden före den 1 juli 1986 (1 juli 1989)</P>
<P class="p439 ft7">Av den statistik som finns tillgänglig framgår dock att grunden för avslag i 17 fall varit att skadan varit hänförlig till tiden före den 1 juli 1986 (eller 1 juli 1989 enligt äldre villkor). Det är svårt att invända mot denna tidsbegränsning som är en del av villkoren och som numera motsvarar den tidpunkt då lagstiftningen om ersätt- ning för miljöskador infördes.</P>
<P class="p86 ft7">Enligt villkoren gäller dock att skador inte omfattas av försäk- ringen om orsaken till skadan huvudsakligen är hänförlig till tiden före den 1 juli 1986. Ett sådant villkor kan skapa bevisproblem eftersom det ofta kan vara mycket svårt att visa när en miljö- påverkan eller annan störning ägt rum och särskilt att visa hur stor del som orsakats före respektive efter en viss tidsgräns. I vad mån det rört sig om sådana bevissvårigheter i de avgjorda fallen är dock omöjligt att säga utifrån de ärenden som utredningen har tagit del av.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">36</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Å andra sidan kan formuleringen i villkoren också ses som en lättnad för den skadelidande, som bara behöver visa att skadan huvudsakligen – och inte helt – orsakats efter en viss tidsgräns.</P>
<P class="p95 ft7">Det skulle ha varit betydligt svårare för denne om det stått i villkoren att bara skador uppkomna efter 1986 ersätts.</P>
<P class="p598 ft15"><SPAN class="ft40">36</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>För en redogörelse av avslagsgrunder m.m., se avsnitt 5.5.3.</P>
<P class="p422 ft14">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft7">Ej omgivningsskada</P>
<P class="p111 ft7">En av de vanligare avslagsgrunderna, åtminstone efter 1999, är att skadan inte är en omgivningsskada och därför inte omfattas av ersättningsreglerna. Kravet på att skadan skall drabba omgivningen är en förutsättning för att det över huvud taget skall vara fråga om en miljöskada enligt 32 kap. Det innebär exempelvis att bestäm- melserna om miljöskada inte blir tillämpliga vid skadefall inom verksamhetens arbetsområde. Det har inte uppdagats något avgörande där omgivningsbegreppet har tolkats i strid med 32 kap. miljöbalken. Under sådana förhållanden verkar det inte finnas skäl att rikta någon kritik mot vare sig villkoret eller dess tillämpning.</P>
<P class="p234 ft7">Mindre, enskild företagare</P>
<P class="p205 ft7">Ett av villkoren gäller möjligheten för näringsidkare att få ersätt- ning för sakskada. Ersättning för sakskada som drabbat hans näringsverksamhet utgår bara ”om det är fråga om mindre, enskilda företagare för vilken skadan får särskilt svåra ekonomiska följder”. Det kan diskuteras hur detta skall tolkas.</P>
<P class="p120 ft7">Av de ärenden som utredningen gått igenom har ersättning i två fall betalats ut till näringsidkare som drev rörelse i aktiebolagsform. I ett av fallen intygades att en miljöskada på drygt 300 000 kr skulle få särskilt svåra ekonomiska följder. I det andra fallet saknades någon närmare utredning om bolagets storlek. Av de genomgångna ärendena har också framkommit att ersättning nekats ett kommu- nalt aktiebolag.</P>
<P class="p232 ft7">Frågan är om inte näringsidkare mer generellt bör omfattas av miljöskadeförsäkringen. Principen om att förorenaren skall betala talar för en sådan ändring. I Miljöskadeförsäkringsutredningens slutbetänkande ansågs, med hänvisning till ett socialt betraktelse- sätt, att ersättning endast skulle utgå i mer ömmande fall, nämligen när de skadelidande är privatpersoner.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">37</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Men många gånger kan nog här aktuella sakskador drabba näringsidkare, i varje fall småföre- tagare, väl så hårt som privatpersoner. Allvarliga skador i en bostad utgör ju mera sällan miljöskador.</P>
<P class="p231 ft7">Även om 33 kap. 1 § anger att ersättning till skadelidande skall utgå bara ”i vissa fall” är det otillfredsställande att en så väsentlig</P>
<P class="p453 ft15"><SPAN class="ft40">37</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 117 f.</P>
<P class="p104 ft14">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">begränsning av försäkringsskyddet inte framgår av lagtexten som att detta skydd bara skall gälla näringsidkare som är privatpersoner.</P>
<P class="p66 ft7">Under alla omständigheter ger den allmänna formuleringen i vill- koren utrymme för olika tolkningar av begrepp som ”mindre” företagare, liksom ”särskilt svåra ekonomiska följder”. Vilka näringsidkare som skall omfattas av försäkringen blir beroende av försäkringsbolagets bedömning. Utan insyn i försäkringsbolagets och skadenämndens praxis och utan reella möjligheter att överklaga deras beslut saknas förutsättningar för att en klargörande praxis växer fram. Kriterierna bör därför vara tydligare.</P>
<P class="p447 ft7">Övriga avslagsgrunder</P>
<P class="p439 ft7">Övriga avslagsgrunder, såsom att en ansvarig kunde betala, före- faller väl överensstämma med de principer som bör gälla för försäkringen.</P>
<P class="p21 ft9">Prövningssystemet</P>
<P class="p599 ft7">En del bestämmelser om själva prövningssystemet kan diskuteras. Vad först gäller den prövning som vid tvist skall göras av</P>
<P class="p600 ft7">Miljöskadeförsäkringens skadenämnd, kan noteras att varken förfa- randet eller prövningsorganet regleras i lag. Även om regeringen fastställer arbetsordningen och utser ledamöterna i nämnden är denna ingen statlig nämnd och det saknas därför möjligheter till insyn. Detta skapar givetvis svårigheter när det gäller möjligheten att utveckla en klar och tydlig praxis.</P>
<P class="p86 ft7">Av arbetsordningen för nämnden följer att försäkringsgivarens skadechef skall vara föredragande i nämnden. Det kan finnas skäl att fundera över lämpligheten i denna speciella ordning, som inte lär ha någon motsvarighet i andra liknande nämnder inom den privata försäkringens område. Av arbetsordningen följer visserligen att föredragningen skall vara opartisk, liksom att nämnden skall verka för en objektiv, enhetlig och rättvis tillämpning av försäk- ringsvillkoren. För att det skall bli verklighet måste förutsättningar ges som kan garantera detta. Med tanke på de möjligheter en föredragande normalt har att påverka ett ärendes handläggning kan objektiviteten ifrågasättas, i vart fall från den skadelidandes sida. Det kan även framstå som orättvist att försäkringsgivaren på detta</P>
<P class="p601 ft14">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">sätt får tillfälle att, åtminstone indirekt, muntligen redovisa sin syn på ärendet i en handläggning som är skriftlig och således inte ger den skadelidande någon möjlighet att lägga fram sin sak på samma sätt.</P>
<P class="p233 ft7">Det har också påpekats under utredningen att det kan ta lång tid från det att den skadelidande anmält fallet för prövning av skade- nämnden till dess att ärendet faktiskt överlämnas dit av försäk- ringsgivaren.</P>
<P class="p80 ft7">Andra synpunkter på prövningssystemet gäller kravet på skilje- mannaförfarande i de fall tvist föreligger även efter det att skade- nämnden lämnat sitt utlåtande.</P>
<P class="p120 ft7">Eftersom miljöskadeförsäkringen främst tillkommit för att garantera enskilda personers rätt till ersättning kan förhållandet till försäkringsgivaren liknas vid ett konsumentförhållande. Även om detta inte är sådant att lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsu- mentförhållanden är tillämplig, finns det – särskilt genom det nor- malt ojämna styrkeförhållandet mellan parterna – sådana likheter att flera principer som gäller vid konsumentförhållanden bör vara tillämpliga också mellan en skadelidande och försäkringsgivaren i det här miljöskadesammanhanget.</P>
<P class="p231 ft7">Vad som avses med oskäliga avtalsvillkor i 3 § nämnda lag utvecklas närmare i förarbetena.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">38</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Lagen kom till för att genomföra ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden. I direktivet finns en vägledande lista på sådana oskäliga avtals- villkor, där bl.a. villkor som innebär att en konsument enbart är hänvisad till skiljeförfarande, utan att det regleras i lag, anges som exempel. I svensk rättspraxis har sådana villkor i flera fall lämnats utan avseende, trots att skiljeförfarande varit reglerat i lag.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">39</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p80 ft7">Enligt 6 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande får tvist mellan en näringsidkare och en konsument om en nyttighet som tillhanda- hållits huvudsakligen för enskilt bruk ett skiljeavtal inte göras gällande, om det träffats innan tvisten uppstod. Även om denna bestämmelse inte kan anses direkt tillämplig på situationen när en privatperson kräver ersättning av miljöskadeförsäkringen, stämmer det illa med tanken bakom den nämnda bestämmelsen att sådana tvister skulle avgöras av en skiljenämnd. Vad angår krav av näringsidkare, kan i varje fall många småföretagare dra sig för att begära en kostsam prövning av detta slag. Enligt villkoren för miljöskadeförsäkringen kan visserligen skiljemännen – om den</P>
<P class="p460 ft52"><SPAN class="ft40">38</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1994/95:17 s. 89 f.</P>
<P class="p327 ft15"><SPAN class="ft40">39</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. NJA 1981 s. 711, NJA 1982 s. 800 och NJA 1983 s. 510.</P>
<P class="p104 ft14">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">skadelidande haft skälig anledning att få tvisten prövad – förplikta försäkringsgivaren att svara för ersättningen till dem. Denna skrivning bör i och för sig innebära att risken för att den skade- lidande får bära kostnaderna för skiljeförfarandet minskar högst väsentligt. Men eftersom frågan görs beroende av en bedömning kvarstår ändå ett osäkerhetsmoment. Även osäkerhet av detta slag kan vara en hämmande faktor på viljan att få ett ärende prövat. Andra problem med skiljeförfaranden är att handläggningen är hemlig. Allt detta hindrar en skadelidande från att i förväg kunna bedöma sina möjligheter till ersättning.</P>
<P class="p309 ft9">Övriga synpunkter</P>
<P class="p439 ft55">Också andra villkor för miljöskadeförsäkringen behöver granskas. I centrala delar bygger analysen nedan på en rapporten till Miljö- departementet där villkoren studerats närmare.<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft73">40</SPAN><SPAN class="ft48">FPT</SPAN></P>
<P class="p568 ft7">Ren förmögenhetsskada</P>
<P class="p439 ft7">Frågan om även ren förmögenhetsskada – dvs. ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada – skall omfattas av miljöskadeförsäkringen diskuterades bl.a. i Miljöskadeförsäkringsutredningens slutbetänkande och i den ovan nämnda rapporten till Miljödepartementet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">41</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p86 ft7">I samband med att möjligheten till skadestånd för miljöskador infördes i miljöskadelagen 1986 diskuterades om ren förmögen- hetsskada alls skulle omfattas av det tillämpliga skadebegreppet. Departementschefen uttalade då bl.a. följande.</P>
<P class="p514 ft26">Enligt min mening bör den nya miljöskadelagen ge möjlighet till ersättning även för ren förmögenhetsskada. Vid sådana varaktiga förhållanden som föreligger mellan grannar ligger närmare till hands än vid mera tillfälliga kontakter att man tillfogar andra personer i omgivningen ekonomiska förluster. Just vid miljöskador torde det f.ö. vara vanligt förekommande att skadan utgörs av ren förmögenhets- skada. Stora grupper av skadelidande skulle därför komma att falla utanför ersättningssystemet enligt den nya lagen, om inte ren förmögenhetsskada omfattades. Det är inte heller befogat att, som f.n.</P>
<P class="p464 ft51"><SPAN class="ft40">40</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Bengtssons och Larssons rapport till Miljiödepartementet ang. uppdrag att bl.a. granska och vid behov föreslå ändrade villkor i de försäkringar som följer av 33 kap. miljöbalken (EUM2002/925/R s. 17 ff.).</P>
<P class="p602 ft15"><SPAN class="ft40">41</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se SOU 1993:78 s. 118 samt not 40.</P>
<P class="p422 ft14">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft26">behandla skilda skadetyper på olika sätt. Möjligheten att få ersättning för ren förmögenhetsskada bör därför stå öppen vid alla slags miljö- skador som regleras i den nya lagen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">42</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p604 ft7">Samma argument som då anfördes för den införda rätten till skadestånd för miljöskador skulle i och för sig kunna göras gällande också i fråga om miljöskadeförsäkringens omfattning.</P>
<P class="p120 ft7">Frågan om miljöskadeförsäkringen även skall omfatta ren för- mögenhetsskada är – med tanke på att sådan skada inte sällan drabbar just näringsidkare – intimt sammankopplad med frågan om näringsidkare skall omfattas eller inte. Vissa förmögenhetsskador kan drabba mindre företagare lika hårt som sakskador eller till och med värre, eftersom skadetypen kan vara svår att försäkra sig mot. En företagare kan t.ex. utsättas för bullerstörningar eller liknande med minskning av kundkretsen som följd, eller av gatuarbeten som avspärrar tillträdet till företagarens lokaler. Vid sådana störningar som ofta är pågående är emellertid skadevållaren normalt känd och även solvent. Behovet av en försäkring skulle därför troligen inte vara särskilt stort. Dessutom anses skador av detta slag, ur försäk- ringsteknisk synpunkt, vara särskilt svåra att kalkylera och kanske även att reglera.</P>
<P class="p390 ft7">Sammantaget förefaller det inte finnas något större behov av att inkludera även rena förmögenhetsskador. I varje fall framstår inte behovet som så stort att det är påkallat att införa en sådan villkors- ändring.</P>
<P class="p203 ft7">Begräsningen till person- och sakskador enligt 32 kap. miljöbalken</P>
<P class="p205 ft7">Miljöskadeförsäkringen täcker sådana person- och sakskador som omfattas av skadeståndsansvaret i 32 kap. miljöbalken, däribland skador orsakade av genetiskt modifierade organismer (se avsnitt 4.6). Det är väl i och för sig möjligt att försäkringen också skulle kunna täcka skador utanför detta tillämpningsområde men mer talar för lämpligheten av att låta anknytningen till 32 kap. vara kvar. Det finns inte heller något som tyder på att denna begränsning haft någon betydelse för utnyttjandet av miljöskadeförsäkringen.</P>
<P class="p605 ft15"><SPAN class="ft40">42</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Prop. 1985/86:83 s. 18 f.</P>
<P class="p104 ft14">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Beloppsbegränsningar</P>
<P class="p439 ft7">Enligt försäkringsvillkoren för sakskada utbetalas ersättning vid skada på lös och fast egendom. Avdrag görs med en självrisk om respektive 1 000 kr och 5 000 kr. Självriskbeloppen måste numera anses som låga.</P>
<P class="p86 ft7">Av 1 kap. 1 § jordabalken (1971:1209) framgår att fast egendom är jord, som indelas i fastigheter. I 2 kap. 1 § finns bestämmelser om att bl.a. byggnader utgör tillbehör till fastighet. Begreppet fast egendom vidgas sedan ytterligare i 2 kap. 2 § genom att byggna- derna i sin tur kan ha tillbehör, s.k. byggnadstillbehör, såsom kylskåp och tvättmaskin.</P>
<P class="p336 ft7">Man kan fråga sig varför självrisken i miljöskadeförsäkringen skiljer sig åt för skador på lös respektive fast egendom. Bördan för den skadelidande är ju densamma, oavsett om skadan sker på den lösa heminredningen eller på en, till fastigheten hörande, tvätt- maskin. Det talar för att självrisken kanske bör vara densamma oavsett vilken typ av sakskada det är fråga om.</P>
<P class="p86 ft7">Det förefaller vidare rimligt att självrisken höjs till en för dagens förhållanden mer normal nivå. Försäkringens sociala syfte gör att försäkringsersättningen i mycket har karaktär av ersättning som betalas ex gratia. Även detta talar för att ersättning bör reserveras för skador som är av någon betydelse.</P>
<P class="p66 ft7">I 6 § försäkringsvillkoren finns vissa begränsningar i fråga om vilka belopp som kan betalas ut. För att ingen ersättningsberättigad skall bli utan ersättning kan enligt 7 § ersättningsbeloppen ned- sättas proportionellt mellan de skadelidande. Det framgår dock inte hur detta praktiskt skall gå till när full ersättning redan har betalats ut. Återkrav av redan utbetalade medel riskerar att bli en kompli- cerad fråga.</P>
<P class="p501 ft7">Preskription</P>
<P class="p213 ft7">Enligt villkoren måste skadeanmälan och ersättningskrav fram- ställas inom tre år från det att skadan inträffade, vilket anses ha skett när den skadelidande blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg. Enligt ordalagen innebär detta, såvitt angår kända skadevållare, att den skadelidande inom denna tid skall hinna att dels få fastslaget att skadeståndsskyldighet föreligger – eventuellt i rättegång – dels skaffa fram utredning om</P>
<P class="p606 ft14">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">att den ansvarige inte kan betala, vilket bl.a. beror på hur stor skada som kan visas föreligga. Ett annat tänkbart scenario är att skadeståndstalan ogillas p.g.a. att det inte kan utredas att svaranden är ansvarig för skadan. I detta sammanhang är det nödvändigt att ha i åtanke att det kan dra ut på tiden innan en lagakraftägande dom i ett miljöskademål föreligger. I praktiken lär det i försäkringar i allmänhet inte krävas fullt så preciserade krav; det väsentliga är att skadan anmäls med ett ungefärligt belopp så att försäkringsgivaren inom fristen i sin redovisning kan uppskatta vilket belopp som skall reserveras.</P>
<P class="p231 ft7">Preskriptionsfristen tycks dock kunna innebära att en skade- lidande kan vara tvungen att redan under pågående process anmäla skadan och åberopa att försäkringen eventuellt måste tas i anspråk, eftersom talan kan komma att ogillas eller den ansvarige bli insol- vent. Det måste givetvis ifrågasättas om en vanlig skadelidande tänker på att trygga sitt ersättningskrav på detta vis. Till detta kommer att svaranden, genom att överklaga fällande dom, kan få preskriptionstiden att löpa ut.</P>
<P class="p231 ft7">Ett sätt att minska risken för dessa komplikationer vore att förlänga preskriptionstiden för ersättningskrav mot försäkringen.</P>
<P class="p120 ft7">Valet av tidpunkt när preskriptionsfristen skall börja löpa är också viktigt. Enligt försäkringsvillkoren börjar fristen löpa när den skadelidande först blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg. Detta betyder att preskriptions- fristen kan börja löpa, eller till och med att rätten att få ersättning kan preskriberas, även om den skadelidande inte förstår att inträffad skada också utgör en miljöskada. Detta framstår som oskäligt eftersom det riskerar att beröva en skadelidande en stor del av det skydd som denne annars kunnat räkna med på grund av försäkringen.</P>
<P class="p232 ft7">Man kan därutöver ifrågasätta om utgångspunkten för preskrip- tionstidens beräkning skall vara när ”omedelbar risk för skada förelåg”, oavsett när skadan egentligen kom att inträffa och oavsett om den skadelidande kunde uppfatta risken. Det lär inte heller vara enkelt att uttolka vad som avses med en ”omedelbar” risk för skada.</P>
<P class="p372 ft7">En annan problematik som rör preskriptionsfrågan gäller den möjlighet till ersättning som finns enligt 1 § i villkoren när rätten till ersättning är preskriberad. Rätten att få ersättning ur försäk- ringen även i dessa fall följer redan av 33 kap. 2 § miljöbalken.</P>
<P class="p607 ft14">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft7">Enligt allmänna preskriptionsregler gäller att mer än tio år måste förflyta från den skadegörande handlingen innan rätten till skade- stånd gått förlorad. Denna tid måste alltså passera innan det är möjligt att erhålla medel ur försäkringen på grund av preskription. Problemet är dock att försäkringsanspråket preskriberas tre år efter det att den skadelidande blivit medveten om att skada uppkommit. Detta betyder att försäkringen, i fall där rätten att föra skade- ståndstalan gått förlorad, får en mycket begränsad betydelse. Närmare bestämt kan försäkringen i dessa fall endast träda in när tio år passerat sedan den skadegörande handlingen ägde rum, samtidigt som tre år ännu inte passerat sedan skadan visade sig. Det torde vara mycket ovanligt att båda dessa kriterier samtidigt är uppfyllda.</P>
<P class="p412 ft55">Det anförda innebär att det finns goda skäl att i vart fall göra vissa förändringar när det gäller utgångspunkten för när försäk- ringens preskriptionsfrist skall börja löpa.</P>
<P class="p568 ft7">Regress</P>
<P class="p439 ft7">Fråga har uppkommit om den skadelidandes försäkringsbolag har regressrätt gentemot miljöskadeförsäkringen. I villkoren sägs inget om förhållandet mellan olika försäkringar. Principen om att förore- naren betalar kan anses ge visst stöd för att det är betalarkollektivet som skall betala och inte den skadelidandes försäkringsbolag. Å andra sidan innebär en subsidiär lösning som miljöskade- försäkringen är att ersättning betalas först om kompensation inte kan erhållas från annat håll.</P>
<P class="p124 ft7">Skadenämnden har i ett yttrande ifrågasatt – dock utan att ta ställning till frågan – om ett försäkringsbolag som har lämnat ersättning till den skadelidande kan göra anspråk på motsvarande ersättning ur miljöskadeförsäkringen. Skadenämndens yttrande vinner stöd av de uttalanden som gjorts i såväl miljöbalkskommen- taren som i Miljöskadefondutredningens betänkande, dvs. att varje slag av ersättning – t.ex. försäkringsersättning – som den skade- lidande har rätt till på grund av skadan skall avräknas.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">43</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p124 ft7">Under alla förhållanden bör det klargöras om försäkringsbolag skall ha någon regressrätt gentemot försäkringsgivaren för miljö- skadeförsäkring.</P>
<P class="p608 ft15"><SPAN class="ft40">43</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Bengtsson m.fl., <SPAN class="ft53">Miljöbalken. En kommentar. Del II, </SPAN>s. 33:3 och SOU 1987:15, s. 77.</P>
<P class="p422 ft14">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Sammanfattande synpunkter på miljöskadeförsäkringen</P>
<P class="p111 ft7">I genomgången ovan av miljöskadeförsäkringen har framkommit vissa problem som borde rättas till. Bland annat saknas närmare vägledning om vad som skall förstås med mindre, enskild före- tagare. För att främja förutsebarheten kunde det vara rimligt att precisera detta krav ytterligare. Vidare finns problem i fråga om prövningssystemet. Den nämnd som skall pröva principiella och tvistiga miljöskadeförsäkringsfall är inte statlig och det saknas därför möjligheter till insyn. Detta är givetvis ett problem i sig, men hindrar också att en förutsebar praxis växer fram. Att tvistiga fall skall avgöras av skiljenämnd innebär nackdelar av likartat slag. Ett skiljeförfarande framstår dessutom som olämpligt med hänsyn till de ojämna styrkeförhållanden som råder mellan en enskild skadelidande å ena sidan och ett försäkringsbolag å den andra. I fråga om beloppsbegränsningarna framstår det som rimligt att höja självrisken i syfte att reservera försäkringen för skador som är av någon betydelse. Slutligen bör preskriptionsbestämmelsen – till undvikande av onödiga rättsförluster – förändras när det gäller utgångspunkten för preskriptionsfristen. För att tilltron till försäk- ringen och för att villkoren skall upplevas som skäliga och rättvisa syns det lämpligt att villkoren ändras och klargörs i enlighet med det ovan anförda.</P>
<P class="p609 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.4</SPAN><SPAN class="ft47">Saneringsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Enkät</P>
<P class="p205 ft7">Inom ramen för utredningsuppdraget har en enkät skickats till lan- dets samtliga kommuner och länsstyrelser (se bilaga 7). I enkäten har myndigheterna beretts tillfälle att besvara frågor om huruvida saneringsförsäkringen har tagits i anspråk vid något tillfälle och, om så inte varit fallet, vad skälet varit till det. Av 314 tillfrågade har 242 besvarat enkäten.</P>
<P class="p80 ft7">Vissa tillsynsmyndigheter har svarat att kravet att först begära verkställighet eller rättelse på den felandes bekostnad enligt 26 kap. miljöbalken innan ersättning söks från saneringsförsäkringen har hindrat många från att initiera försäkringsärenden. Förutom att den ansvarige saknar tillgångar är risken stor att det brister i uppfyl- landet av något av de övriga försäkringsvillkoren, vilket innebär att</P>
<P class="p112 ft14">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">det är tillsynsmyndigheten som slutligen kan komma att få stå kostnaderna för saneringen.</P>
<P class="p66 ft7">Tillsynsmyndigheter har även rapporterat att villkoret om att det måste vara brådskande åtgärder har getts en enligt deras mening alltför snäv innebörd, vilket lett till att de i flera fall inte ens brytt sig om att söka medel ur saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p210 ft7">Även enligt svaren på en enkät i en studentuppsats har försäk- ringsgivarens tolkning av vad som utgör ersättningsbara sanerings- åtgärder ansetts ha varit snäv och sålunda inte omfattat slutliga åtgärder med syfte att för en lång framtid tillse att platsen kan användas utan ytterligare åtgärder.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">44</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p182 ft9">Vilka slutsatser kan dras från avgjorda fall?</P>
<P class="p213 ft7">Försäkringsbolaget har – av de 79 anspråk som anmälts under tiden <NOBR>1999–oktober</NOBR> 2006 – betalat ersättning i 12 fall och nekat ersätt- ning i 49 fall. Vid utredningens genomgång hade 13 ärenden ännu inte avgjorts och i fem fall hade ansökan återkallats.</P>
<P class="p212 ft7">Det fanns en ansvarig som kunde betala</P>
<P class="p213 ft7">Enligt utredningens genomgång har den vanligaste grunden (7 fall) för avslag varit att det funnits en ansvarig som kunde betala. Eftersom hela tanken med saneringsförsäkringen, vilket också följer av 33 kap. 1 § miljöbalken, är att den skall träda in först när den som är ansvarig inte kan betala har utredningen inget att invända mot vare sig grunden eller tillämpningen av denna avslags- grund.</P>
<P class="p501 ft7">Fel sökande</P>
<P class="p439 ft55">En annan vanlig avslagsgrund är att sökanden ofta varit skade- vållaren själv eller skadelidande som varit annan än en tillsyns- myndighet.</P>
<P class="p145 ft55">Av 33 kap. 3 § miljöbalken framgår att ersättning från sanerings- försäkringen kan betalas för verkställighetskostnader enligt 26 kap. 17 eller 18 §. Eftersom sådana kostnader i regel drabbar en</P>
<P class="p236 ft53"><SPAN class="ft40">44</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Bergström, </SPAN>Behjälplig eller beklaglig? En utvärdering av saneringsförsäkringen<SPAN class="ft15">, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, stencil ht 2005, s. 30 ff.</SPAN></P>
<P class="p489 ft14">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">tillsynsmyndighet är det också tillsynsmyndigheten som betraktas som skadelidande i detta sammanhang och därför också är den som är berättigad till ersättning från saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p120 ft7">Att ersättning vägrats till följd av att sökanden varit någon annan än en tillsynsmyndighet framstår mot denna bakgrund som väl överensstämmande med förutsättningarna. Däremot ter sig försäkringsgivarens beslut att betala ersättning till ett konkursbo som anmärkningsvärt. Försäkringsgivarens bedömning behöver dock inte med nödvändighet ha varit felaktig om konkursboet haft utlägg för verkställighetskostnaderna.</P>
<P class="p198 ft7">Saneringen huvudsakligen orsakad före den 1 juli 1989</P>
<P class="p111 ft7">Villkoret om att saneringsförsäkringen är begränsad till sanering hänförlig till tiden efter den 1 juli 1989 bygger på det dåvarande försäkringskonsortiets uppfattning att en rimlig gräns bakåt i tiden var miljöskadeförsäkringens tillkomst, den 1 juli 1989. Att täcka saneringsbehov vars uppkomst var hänförlig till tiden då efter- behandlingsansvar infördes i miljöskyddslagen, den 1 juli 1969, diskuterades men avfärdades av försäkringskonsortiet som orimlig, särskilt med tanke på att det stora flertalet verksamheter fått sina formella tillstånd med tillhörande miljövillkor långt senare.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">45</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p231 ft7">Det har visat sig ofta vara mycket svårt att visa när en förorening ägt rum. Bevisbördan innebär bl.a. att tillsynsmyndigheten skall visa att föroreningen orsakats efter den 1 juli 1989, vilket kan vara särskilt svårt när en förorening skett såväl före som efter denna tidpunkt. Bevissvårigheterna skulle kunna vara en förklaring till varför tillsynsmyndigheterna inte sällan får avslag på sina ansökningar på grund av tidsaspekten.</P>
<P class="p231 ft7">Enligt en undersökning i den ovan nämnda studentuppsatsen skulle försäkringsgivaren i ett par fall med en snäv tolkning av tidsgränsens betydelse ha hävdat att endast den del som orsakats efter nämnda datum skulle ersättas. En riktigare tolkning vore att hela skadan skall ersättas så snart huvuddelen av skadan orsakats efter den 1 juli 1989.</P>
<P class="p372 ft7">Av det material som utredningen tagit del av har det inte varit möjligt att bekräfta att försäkringsgivaren tillämpat villkoret på det sätt som påstås.</P>
<P class="p200 ft15"><SPAN class="ft40">45</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 154 f.</P>
<P class="p104 ft14">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft7">Med tanke på bevissvårigheterna kunde ett klargörande i denna del vara till hjälp för att undvika tvivelaktiga tolkningar. Tidsgrän- sen som sådan framstår dock som rimlig.</P>
<P class="p610 ft55">Villkoret att ansöka om verkställighet enligt 26 kap. 17 eller 18 § miljöbalken var ej uppfyllt / det allmänna hade inte haft några kostnader</P>
<P class="p236 ft7">I fyra fall har detta varit enda grund för avslag och försäkrings- givaren har därutöver i ett par ytterligare avslagsbeslut hänvisat till denna grund som en av flera avslagsgrunder.</P>
<P class="p66 ft7">Av en rapport från Naturvårdsverket samt utifrån undersök- ningen i ovan nämnda studentuppsats framgår att kravet på att tillsynsmyndigheten måste ha begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller förordnat om rättelse enligt 26 kap. 18 § innan saneringsförsäkringen kan tas i anspråk ansetts utgöra ett centralt problem vid tillämpningen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">46</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p86 ft7">Med anledning av de synpunkter som framförts rörande tillämp- ningen av nämnda bestämmelser, särskilt i konkurssituationer, har utredningen tittat närmare på de försäkringsärenden som avgjorts under den tid AIG varit försäkringsgivare.</P>
<P class="p66 ft7">Vid genomgången av dessa försäkringsärenden har det kommit fram att AIG tillämpat 26 kap. 17 respektive 18 § lite olika vid avslutade konkurser. Försäkringsgivaren har t.ex. i ett sådant fall nekat ersättning sedan det konstaterats att det inte funnits någon att rikta föreläggandet mot och kravet i 26 kap. 17 eller 18 § därför inte var uppfyllt. För rätt till ersättning ur försäkringen har emel- lertid i andra fall godtagits att förelägganden riktats mot konkurs- gäldenären och det även efter avslutad konkurs. Försäkringsgivaren har i ett ärende uttryckligen framhållit att det, trots att konkursen var avslutad, var möjligt att begära verkställighet enligt 26 kap. 17 § eftersom den fysiska person som varit konkursgäldenär fanns kvar. Försäkringsgivaren konstaterade dock i det fallet att krav på en sådan verkställighet inte skulle ge något och därför inte behövdes för att försäkringsersättning skulle betalas ut. När konkursboet fortsatt driften av verksamheten har det godtagits att föreläggandet riktats mot konkursboet.</P>
<P class="p108 ft58"><SPAN class="ft40">46</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft52">Naturvårdsverket Rapport 5242 – </SPAN>Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten; Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden <SPAN class="ft52">(2003), s. 75. Se även not 44.</SPAN></P>
<P class="p422 ft14">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">Med hänsyn till den osäkerhet som förefaller råda om rättsläget finns det anledning att närmare undersöka vilka möjligheterna är att utfärda förelägganden och begära verkställighet respektive besluta om rättelse enligt 26 kap. 17 och 18 §§ i konkurssituationer. I sådana situationer kan det vara svårt att finna en adressat för föreläggandet, även om förorenaren i och för sig är känd. Tre frågor söker här sina svar. Kan en konkursgäldenär föreläggas att vidta åtgärder? Och vem, om någon, kan föreläggas att vidta åtgärder sedan en konkurs avslutats? Under vilka förhållanden kan föreläggandet riktas mot konkursboet?</P>
<P class="p231 ft7">För att saneringsförsäkringen skall kunna tas i anspråk när den ansvarige inte kan betala gäller enligt 33 kap. 3 § miljöbalken att kostnaderna skall ha uppkommit i samband med att tillsynsmyn- digheten begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 §. Verkställighet enligt 26 kap. 17 § får ske enligt utsökningsbalken. Av 16 kap. 12 § utsökningsbalken följer att verkställigheten sker genom att kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad som åligger honom eller iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Genom 26 kap. 18 § har tillsynsmyndig- heten fått tillgång till ett snabbare och enklare förfarande som ger myndigheten möjlighet att själv kunna föranstalta om rättelse, utan att behöva gå omvägen via kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p390 ft7">En begäran om verkställighet och ett beslut om rättelse förut- sätter i sin tur att ett tidigare föreläggande enligt 26 kap. 9 13 §§ inte har blivit åtlytt. Om det finns särskilda skäl – t.ex. att rättelse med hänsyn till risk för allvarliga skador bör göras genast – får dock ett beslut om rättelse meddelas utan föregående föreläggande (26 kap. 18 § andra stycket).</P>
<P class="p80 ft7">Samtliga här aktuella förelägganden, liksom en begäran om verk- ställighet och ett beslut om rättelse, torde förutsätta att de kan riktas mot någon fysisk eller juridisk person som har den erforder- liga rättshandlingsförmågan för att som adressat kunna med rättslig verkan föreläggas att vidta ifrågavarande åtgärder eller underrättas om att åtgärderna skall vidtas på dennes bekostnad.</P>
<P class="p80 ft7">Verkställigheten syftar i normalfallet till att åtgärderna skall utföras på den ansvariges bekostnad. Bestämmelsernas tillämpning kräver därför i praktiken att det finns någon att skicka räkningen till och i förlängningen att få fordran utmätt i dennes egendom. Annars får tillsynsmyndigheten stå risken att själv behöva betala verkställigheten.</P>
<P class="p607 ft14">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft7">När skadevållaren är okänd eller inte kan betala finns vissa möjligheter att finansiera saneringen med statliga medel enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden. I den mån det går att få ersättning ur saneringsförsäkringen saknas dock förutsättningar att finansiera saneringen med stöd av denna förordning.</P>
<P class="p86 ft7">Den första av de tre frågorna gäller alltså om en konkursgäldenär kan föreläggas att vidta efterbehandlingsåtgärder. Svaret är inga- lunda givet. Visserligen har det vid genomgången av de avgjorda försäkringsärendena kommit fram att tillsynsmyndigheter de facto utfärdat förelägganden mot konkursgäldenärer och att försäkrings- givaren inte haft något att invända mot detta. Men därmed inte sagt att detta överensstämmer med gällande rätts ståndpunkt i frågan.</P>
<P class="p86 ft7">Efter ett konkursbeslut hör all gäldenärens utmätningsbara egendom till konkursboet och gäldenären får enligt 3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) inte längre råda över denna egendom. Konkursbeslutet innebär dock inte att gäldenären förlorar sin partshabilitet, dvs. möjlighet att uppträda som part i rättegång. Emellertid följer av allmänt erkända grundsatser att rättegång angående egendom som hör till konkursboet inte kan väckas mot gäldenären under pågående konkurs.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">47</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Inget hindrar dock att en redan inledd rättegång mellan gäldenären och någon annan, om egendom som hör till konkursboet, fortsätter efter konkursbeslu- tet. Konkursboet skall dock ha rätt att överta gäldenärens talan (3 kap. 9 § konkurslagen).</P>
<P class="p412 ft7">Bestämmelserna om rättegång kan jämföras med vad som gäller vid utmätning, som i vissa avseenden påminner mer om här aktuella förelägganden. Enligt 3 kap. 7 § konkurslagen får egendom som hör till konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären sedan beslut om konkurs meddelats, om inte något annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken, vilket inte är av intresse i detta sammanhang. En utmätning som sker i strid med detta är utan verkan. Har utmätning hos gäldenären skett innan beslut om konkurs meddelades, skall verkställigheten dock fortgå enligt 3 kap. 8 § konkurslagen.</P>
<P class="p95 ft7">I vad mån denna reglering i konkurslagen har någon tillämpning också i fråga om förelägganden att vidta efterbehandlingsåtgärder är osäkert. Eftersom en konkursgäldenär knappast har möjlighet att efterkomma ett föreläggande om att vidta efterbehandlingsåtgärder</P>
<P class="p225 ft53"><SPAN class="ft40">47</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN><SPAN class="ft15">Palmér, Savin, </SPAN>Konkurslagen. En kommentar på Internet till 3 kap. 9 § konkurslagen.</P>
<P class="p422 ft14">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">på en fastighet som han i samband med konkursbeslutet förlorat rådigheten över, lär dock bestämmelsen i 3 kap. 1 § konkurslagen, liksom det ovan nämnda principiella förbudet att starta process under pågående konkurs, vara tillämplig också i fråga om före- lägganden att vidta åtgärder enligt miljöbalken. Förmodligen kan konkursgäldenären därför inte föreläggas att vidta efterbehand- lingsåtgärder på egendom som hör till konkursboet.</P>
<P class="p80 ft7">En sådan tolkning har stöd av ett avgörande från Miljööver- domstolen, i vilket domstolen – med hänvisning till bl.a. 3 kap. 1 § konkurslagen – undanröjt ett föreläggande vid vite om borttagande av skrot och däck från en fastighet på grund av att verksam- hetsutövaren, efter att ha försatts i konkurs, saknat möjlighet att efterkomma föreläggandet och därför, enligt Miljööverdomstolens uppfattning, inte längre kunde vara adressat för beslutet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">48</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Detta avgörande tycks utgå från att vitesföreläggandet i det här hän- seendet varken kan jämställas med ett utmätningsbeslut eller ett sätt att inleda rättegång. Verkställigheten skulle således inte som en utmätning kunna fortgå enligt 3 kap. 8 § konkurslagen utan hinder av konkursbeslutet eller få såsom en inledd rättegång fortsätta enligt 3 kap. 9 § konkurslagen under förutsättning att konkursboet ges möjlighet att överta gäldenärens talan. Riktigheten i Miljööver- domstolens avgörande har dock ifrågasatts, fastän delvis på annan grund.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">49</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p366 ft7">Annorlunda blir det om föreläggandet att vidta efterbehand- lingsåtgärder fullföljts före konkursutbrottet med en ansökan om verkställighet eller beslut om rättelse enligt 26 kap. 17 respektive 18 § miljöbalken. I så fall borde verkställigheten analogt med vad som gäller enligt 3 kap. 8 och 9 §§ konkurslagen rimligen kunna fortgå under konkursen. I den mån kostnaderna för verkställig- heten alls kan göras gällande i konkursen blir det dock som en oprioriterad fordran. Det innebär att den åtgärdande myndigheten normalt inte kan räkna med någon utdelning för åtgärderna, utan den värdestegring som åtgärderna kan leda till, exempelvis för en fastighet i konkursboet, kommer i stället i regel att tillfalla dem som har panträtt i fastigheten.</P>
<P class="p326 ft7">Görs ansökan om verkställighet enligt 26 kap. 17 § först efter konkursutbrottet, blir det däremot svårare att förena den med</P>
<P class="p234 ft52"><SPAN class="ft40">48</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>MÖD 2004:24.</P>
<P class="p199 ft15"><SPAN class="ft40">49</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. Naturvårdsverkets handbok, remissversion <NOBR>2006-03-31,</NOBR> <SPAN class="ft53">Sanering och efterbehand- ling av förorenade områden genom tillsyn och prövning, </SPAN>s. 83 not 358.</P>
<P class="p216 ft14">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">nyssnämnda förbud mot att starta process och utmäta egendom i konkursboet under pågående konkurs.</P>
<P class="p66 ft7">Men ett beslut om rättelse på den felandes bekostnad enligt 26 kap. 18 § borde inte möta samma hinder. Verkställigheten enligt denna bestämmelse är inte lika beroende av att den mot vilken beslutet riktas har rådighet över fastigheten. Beslutet bör därför också kunna fattas efter konkursutbrottet, om ett tidigare före- läggande inte har efterkommits. Och detta bör även kunna ske utan sådant föregående föreläggande, om tillsynsmyndigheten – enligt bestämmelsens andra stycke – med hänsyn till risken för allvarliga skador finner att rättelse bör göras genast eller det finns andra särskilda skäl. Något som talar för att ett sådant rättelseförfarande borde kunna genomföras även under pågående konkurs är att det ju inte belastar konkursboet eller konkursborgenärerna på något sätt. Eftersom kostnaderna för rättelsen inte lär kunna göras gällande i konkursen, kommer tvärtom den möjliga värdestegringen genom rättelseåtgärderna närmast konkursborgenärerna till godo. Förmodligen utgör risken för att tillsynsmyndigheten i slutändan själv får betala för åtgärderna därför det i praktiken största hindret. Annorlunda skulle det förstås vara om tillsynsmyndigheten i dessa fall kunde räkna med att få ut ersättning från saneringsförsäk- ringen.</P>
<P class="p509 ft7">Den andra frågan handlar om möjligheterna att utfärda föreläg- ganden sedan en konkurs avslutats och konkursgäldenären, en juridisk person, avregistrerats. Då är förorenaren alltså känd men i praktiken inte tillgänglig för ett ansvarsutkrävande. Av de genom- gångna försäkringsärendena framgår att sådana förelägganden likväl har utfärdats av tillsynsmyndigheter och även godtagits av försäkringsgivaren. Men det kan ifrågasättas om dessa föreläggan- den verkligen haft den avsedda rättsliga verkan. De upplösta juridiska personerna mot vilka föreläggandena riktats lär nämligen i brist på rättshandlingsförmåga inte ha kunnat ta emot före- läggandena.</P>
<P class="p412 ft7">En upplöst juridisk person saknar visserligen inte all rätts- kapacitet. Den anses således fortfarande kunna vara ägare av exem- pelvis en fastighet. Men den har i allmänhet ingen rättshandlings- förmåga, alltså möjlighet att vidta rättsliga åtgärder. En juridisk person som äger en fastighet men saknar rättshandlingsförmåga kan inte sälja fastigheten eller uppträda som part i en rättegång eller något annat myndighetsförfarande om denna. Det lär därför saknas möjlighet att med rättslig verkan för en tillämpning av 26 kap.</P>
<P class="p465 ft14">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">17 eller 18 § miljöbalken förelägga den upplösta juridiska personen att vidta åtgärder eller underrätta denna om åtgärder som skall vidtas (se prop. 2004/05:35 s. 15). Undantagsvis kan det i och för sig finnas en möjlighet för den upplösta juridiska personen att återfå rättshandlingsförmågan genom att gå i likvidation. Efter ett beslut om likvidation kan den, företrädd av likvidatorn, företa de åtgärder som behövs och vara part i rättegång. Men denna möjlighet att återuppväcka rättshandlingsförmågan förefaller inte kunna komma till användning bara för att skapa förutsättningar för en tillämpning av nämnda bestämmelser i miljöbalken.</P>
<P class="p231 ft7">Sammanfattningsvis tycks möjligheten att ta saneringsförsäk- ringen i anspråk förutsätta att såväl det ursprungliga föreläggandet som begäran om verkställighet enligt 26 kap. 17 § har gjorts före konkursutbrottet men att ett beslut om rättelse enligt 26 kap.18 § borde kunna godtas även om beslutet fattats efter konkurs- utbrottet och, i undantagsfallen, även om det inte föregåtts av något föreläggande.</P>
<P class="p232 ft7">Det nu anförda kan jämföras med vad som framkommit om det bakomliggande syftet med denna försäkring.</P>
<P class="p202 ft7">Den diskussion som föregick införandet av saneringsförsäk- ringen rörde främst problemen vid konkurser och Naturvårds- verkets kostnader för att omhänderta kvarblivet avfall och liknande enligt verkets anslag B13. Syftet med saneringsförsäkringen angavs vara att den skulle omfatta s.k. handräckningskostnader. Med handräckningsfall avsågs de fall då en sådan åtgärd skulle bekostas med medel som disponerades av Naturvårdsverket till bestridande av kostnad för åtgärd som måste vidtas när den som var ansvarig enligt 5 § första stycket sista meningen miljöskyddslagen inte hade fullgjort sin skyldighet.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">50</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Anslaget (B13) som Naturvårdsverket använde för att finansiera handräckningskostnader avsåg även sådana kostnader i konkursfall.</P>
<P class="p202 ft7">Även försäkringsvillkoren tycks utgå från att konkursfall kan omfattas av saneringsförsäkringen, eftersom konkurstillstånd i 2 § första punkten anges som ett skäl till att den ansvarige inte skall anses kunna betala, och därmed vara en förutsättning för att kunna ta saneringsförsäkringen i anspråk.</P>
<P class="p80 ft7">Det verkar mot den här bakgrunden vara uppenbart att det har varit lagstiftarens avsikt att saneringsförsäkringen också skulle omfatta fall där den ansvarige gått i konkurs. Med tanke på detta</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft40">50</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 10.</P>
<P class="p104 ft14">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">syfte och den osäkerhet som tycks råda om vilka eventuella begränsningar bestämmelserna i 26 kap. 17 och 18 §§ innebär, finns det anledning att se över dessa bestämmelser.</P>
<P class="p210 ft7">Den tredje frågan gäller möjligheten att rikta föreläggande om efterbehandlingsåtgärder mot ett konkursbo. Denna frågeställning har klargjorts i praxis och det får anses fastslaget att ett före- läggande kan riktas mot ett konkursbo om boet fortsatt driften av verksamheten och/eller haft rådigheten över de förhållanden som orsakat föroreningen.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">51</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Ett typiskt fall är när det på en fastighet som konkursboet har rådighet över förvaras tunnor med farliga kemikalier som läckt ut i marken. Konkursboet kan alltså i ett sådant fall vara adressat för ett föreläggande om avhjälpande åtgär- der enligt miljöbalken.</P>
<P class="p124 ft7">I de s.k. förvaringsfallen kan ett konkursbo också göras ansvarigt enligt 2 kap. 3 § miljöbalken och föreläggas att frakta bort tunnor som ännu inte har börjat läcka, eftersom konkursboet enbart genom förvaringen i dessa fall anses bedriva miljöfarlig verksamhet.</P>
<P class="p182 ft7">Beloppsgränsen</P>
<P class="p502 ft7">Den gällande beloppsgränsen på 1,5 basbelopp är enligt utred- ningens uppfattning en lämplig tröskel för vilka fall som skall omfattas av saneringsförsäkringen. Utredningen har vid genom- gången av avgjorda ärenden inte heller funnit anledning att ifrågasätta tillämpningen av detta villkor.</P>
<P class="p182 ft7">Åtgärder som inte omfattas av sanering</P>
<P class="p439 ft7">Övriga avslagsgrunder har förekommit vid enstaka tillfällen. Så har t.ex. ersättning nekats i ett fall när skadan avsåg lagring och inte förorening enligt 10 kap. miljöbalken. För att komma till rätta med lagring av farliga ämnen och liknande fall där någon förorening ännu inte skett är i stället försiktighetsregeln i 2 kap. 3 § miljö- balken tillämplig. Den bedömning försäkringsgivaren gjort verkar vara korrekt utifrån den definition av sanering som ges i försäk- ringsvillkoren. Bedömningen kan – även om de inte överensstäm- mer med lagstiftarens intentioner<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">52</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>– inte heller anses strida mot</P>
<P class="p611 ft15"><SPAN class="ft40">51</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se bl.a. MÖD 2002:16 och HD:s beslut <NOBR>2006-12-20</NOBR> i mål Ö <NOBR>999-04.</NOBR> <SPAN class="ft40">52</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se avsnitt 5.6.2.</P>
<P class="p489 ft14">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">lagtexten i 33 kap. 3 § miljöbalken, som för övrigt inte ger några närmare besked om vilka åtgärder som omfattas av sanerings- försäkringen annat än genom en hänvisning till försäkringsvill- koren. Ett klargörande i lagtexten av vilka åtgärder som skall omfattas av saneringsförsäkringen vore därför lämpligt för att undvika oklarheter av detta slag. Med tanke på att förutsätt- ningarna för efterbehandling enligt 10 kap. skiljer sig från sådana förebyggande åtgärder som avses i 2 kap. 3 § kan man fråga sig om det finns något behov av att saneringsförsäkringen skall omfatta också de förebyggande åtgärderna. Enbart den omständigheten att någon förvarar t.ex. tunnor med miljöfarligt avfall är ju i sig en miljöfarlig verksamhet och utlöser ansvar för fastighetsägaren eller den som annars kan anses bedriva verksamheten. Så har t.ex. konkursbon, genom blotta förvaringen, ansetts driva verksamhet och på så sätt blivit ansvariga enligt 2 kap. 3 §. I fråga om förebyggande åtgärder finns därför ofta – utan hinder av t.ex. en konkurs – en verksamhetsutövare som kan ta sitt ansvar. Inte sällan saknar dock konkursboet medel för att kunna vidta nödvändiga förebyggande åtgärder. Man bör därför diskutera möjligheten att utnyttja ett subsidiärt ersättningssystem även i sådana fall.</P>
<P class="p402 ft7">Försäkringsgivaren har även nekat ersättning när det inte klargjorts att åtgärderna varit av brådskande art, vilket är en förutsättning enligt försäkringsvillkoren. Eftersom lagtexten i 33 kap. 3 § endast hänvisar till närmare preciseringar i villkoren, kan inte heller detta villkor anses strida mot lagens krav. Så som författningskommentaren har formulerats får emellertid lagstifta- rens intentioner anses ha varit att samtliga efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap. skulle omfattas av saneringsförsäkringen, vilket också tycks ha gällt enligt de tidigare villkoren.</P>
<P class="p231 ft7">En närmare precisering i lagtexten av vilka åtgärder som omfattas av saneringsförsäkringen skulle uppenbarligen ha en klargörande verkan.</P>
<P class="p203 ft9">Prövning av tvistiga skadeärenden</P>
<P class="p205 ft7">Liksom vid miljöskadeförsäkringen kan det ifrågasättas om det är lämpligt att tvistiga fall skall prövas enligt lagen om skiljeför- farande. Tillsynsmyndigheterna utnyttjar veterligen inte denna möjlighet, vilket bl.a. kan tänkas bero på de höga kostnaderna som är förknippade med ett skiljeförfarande. Till skillnad från miljö-</P>
<P class="p375 ft14">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">skadeförsäkringen finns här emellertid inte något konsument- liknande förhållande.</P>
<P class="p66 ft7">Syftet med en skiljeklausul är att ett skiljemannaförfarande, till skillnad från en ordinär domstolsprövning, skall kunna ske snabbt och utan möjligheter till insyn. I efterbehandlingsfall gör sig dock dessa argument inte gällande på samma sätt som i vanliga processer. Exempelvis är möjligheterna till och framför allt behovet av ett snabbt skiljemannaförfarande begränsat, eftersom efterbehand- lingsförfarandet som sådant ofta innebär en utdragen process. Dessutom begränsas inte insynen i ärendet med automatik, efter- som motparten är en myndighet, vars samtliga in- och utgående handlingar enligt huvudregeln är allmänna handlingar och därmed i regel offentliga. Det är vidare av intresse att det utvecklas en klargörande praxis och en diskussion kring denna. Det skulle bl.a. öka förutsebarheten.</P>
<P class="p309 ft9">Handläggningen</P>
<P class="p502 ft7">I den tidigare nämnda studentuppsatsen framförde kommuner kritik gällande försäkringsbolagets handläggning av saneringsför- säkringsärenden. Kritiken har varit entydig på så sätt att en överväldigande majoritet av de tillfrågade ansåg att saneringsförsäkringen inte uppfyllde sitt syfte. Flera uppgav att den tungrodda hanteringen – bl.a. med krav på begäran om verkställighet jämte komplicerade ansvarsfrågor och lång handläggningstid – av försäkringsärendena var ett särskilt problem. Den stora arbetsinsatsen har av många tillsynsmyndigheter ansetts oproportionerlig i förhållande till den eventuella nyttan och det framkom att myndigheter ibland undvikit att söka medel ur saneringsförsäkringen av det skälet. Även bristande kompetens hos tillsynsmyndigheterna har ansetts vara ett problem. Detta har även gällt tillsynsmyndigheternas börda att utreda och bevisa att försäkringsvillkoren varit uppfyllda vilket framgått i både uppsatsen och enkäten (se bilaga 7).</P>
<P class="p612 ft14">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Sammanfattande synpunkter på saneringsförsäkringen</P>
<P class="p111 ft55">I den kritik som framförts mot försäkringarna har bl.a. anförts att försäkringarna, särskilt saneringsförsäkringen, inte levt upp till förhoppningarna om en bred tillämpning.</P>
<P class="p202 ft7">Huruvida en bred tillämpning verkligen varit avsikten med försäkringarna är dock inte lätt att läsa ut av förarbetena. Det faktum att väldigt lite pengar, i förhållande till vad som betalats in, har utbetalats från försäkringarna, torde inte redan i sig vara till- räcklig anledning att betrakta försäkringarna som ett misslyckande. I varje fall under den introduktionstid som behövts för att få tillräckliga erfarenheter av de nya försäkringskonstruktionerna kan den höga premiekostnaden mycket väl tänkas svara mot vad som kan anses ligga inom ramen för en korrekt eller åtminstone god- tagbar värdering av försäkringsrisken. Men så här i efterhand ter det sig onekligen märkligt att premierna under så lång tid kunnat hållas på en så hög nivå med det ringa skadeutfallet.</P>
<P class="p80 ft7">Genomgången av villkoren för och tillämpningen av sanerings- försäkringen visar emellertid på begränsningar i villkoren där man, mot bakgrund av vad som anges i lagtext och förarbeten, kunnat förvänta sig att försäkringen borde ha kunnat tas i anspråk. Detta gäller särskilt begränsningen till nödvändiga, brådskande åtgärder och att man i villkoren strök förebyggande åtgärder från sanerings- definitionen. Det gäller också för sådana fall där man inte lyckats leva upp till kravet på att det skall vara fråga om handräckningsfall enligt 26 kap. 17 eller 18 §, eftersom det i en del konkurser inte funnits någon adressat att rikta föreläggande mot. Den omständlig- heten att saneringsförsäkringen skall vara subsidiär förutsätter visserligen att krav i första hand riktas mot den ansvarige innan försäkringen kan tas i anspråk. Men det kan ifrågasättas om inte även fall där ett föreläggande varken kan riktas mot konkurs- gäldenären eller konkursboet bör kunna omfattas av sanerings- försäkringen.</P>
<P class="p366 ft7">När frågan om ersättning för saneringskostnader tidigare disku- terats i lagförarbeten har alternativen varit om ersättning skulle utbetalas från ett försäkrings- eller ett fondsystem. Ett försäkrings- system har i flera fall förordats med hänvisning till att det ansetts ge fördelar främst i fråga om finansiering, skadereglering och administration. Efter några års erfarenhet av försäkringslösningen kan konstateras att såväl finansiering som administration för själva försäkringen tycks ha fungerat utan några större komplikationer.</P>
<P class="p613 ft14">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft7">Man bör emellertid ha i åtanke att det hittills rört sig om förhållandevis få fall och att belastningen på administrationen därför inte varit särskilt omfattande. Den bristande insynen är ett problem i sig. Till skillnad från finansieringen och administrationen tycks själva skaderegleringen ha varit en bidragande orsak till att försäkringen inte upplevts fungera så som många hoppats. Även om skadereglering normalt sker med stor sakkunskap och smidighet inom ett försäkringsbolag har från tillsynsmyndigheters sida getts uttryck för uppfattningen att detta inte alltid varit fallet med saneringsförsäkringen. Det förefaller dock som om denna kritik framför allt har gällt vissa försäkringsvillkor som haft en begränsande effekt på hur försäkringen tillämpats.</P>
<P class="p355 ft28"><SPAN class="ft28">5.9</SPAN><SPAN class="ft43">Vilka alternativ finns?</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Nedan ges översiktligt en beskrivning av olika alternativa finan- siella kompensationsmekanismer som finns när det gäller att täcka ansvaret för miljöskador.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">53</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p614 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft47">Komplement/alternativ till ansvarsförsäkringar vid insolvenssituationer</SPAN></P>
<P class="p537 ft9">Miljögarantifonder</P>
<P class="p213 ft7">I anledning av de begränsningar som gäller för privata försäkringar har statliga miljöfonder diskuterats i syfte att garantera enskilda skadelidande ersättning och möjliggöra att miljöskador kan avhjäl- pas. Allmänna garantifonder kan träda in när den som är ansvarig för miljöskadan är insolvent. Medlen byggs upp genom avgifter på verksamheter som typiskt sett orsakar sådana skador som fonden täcker. Exempel på en sådan fond är gruvgarantifonden i Neder- länderna. Fonden finansieras genom avgifter på mineralproduktion och träder in om den ansvarige verksamhetsutövaren är insolvent och inte kan betala för uppkomna skador.</P>
<P class="p615 ft52"><SPAN class="ft40">53</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Sammanställningen bygger i huvudsak på professor Hubert Bockens rapport <SPAN class="ft58">Alternative compensation systems for environmental liabilities</SPAN>, inför AIDA:s kongress i New York den 21 25 oktober 2002. Se även Larsson, <SPAN class="ft58">On the Law of Environmental damage, Liability and Reparation </SPAN>(1997), s. 561 ff.</P>
<P class="p616 ft14">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft7">Sverige</P>
<P class="p111 ft7">I Sverige finns viss erfarenhet av fonder, bl.a. genom lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn- bränsle m.m. (den s.k. finansieringslagen) där ett externt fonde- ringssystem skapats. De medel som sätts av för framtida behov enligt finansieringslagen skall föras över till den särskilda Kärn- avfallsfonden. Varje reaktorinnehavares avgifter ackumuleras i en för denne separat fond. Medlen i en fond är på detta sätt tillgängliga för en viss reaktorinnehavares kostnader. Kärnavfalls- fondens styrelse, som är en statlig myndighet, sköter förvaltningen av fonden. Enligt finansieringslagen är varje reaktorhavare skyldig att betala en årlig avgift och ställa säkerheter till staten för hante- ring och slutförvaring av använt kärnbränsle samt avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorerna. Avgifterna beräknas i förhållande till den energi som levereras och bestäms årligen av regeringen efter förslag från Statens kärnkraftsinspektion.</P>
<P class="p386 ft7">Norge</P>
<P class="p111 ft7">I den norska statliga utredningens betänkande (N 2004:28) Naturmangfoldloven finns ett förslag till fondlösning, Naturfond, som byggs upp med miljöavgifter, som är en slags straffavgift för den som överträder vissa miljörättsliga bestämmelser. Eftersom miljön inte alltid kan värderas ekonomiskt är miljöavgiften inte knuten till någon visad ekonomisk förlust. Fondens medel får användas i syfte att bevara och hållbart utnyttja naturen när det inte finns någon ansvarig att rikta kraven mot eller för att ersätta en enskild som lidit skada till följd av att bestämmelser överträtts. Enligt förslaget skall ersättning utgå även om miljöskadan är obetydlig. Naturfonden kan betraktas som statens eller allmän- hetens representant för de naturvärden som kränks genom överträ- delser av naturmangfoldloven. Fonden bör enligt utredaren admi- nistreras av en egen myndighet. Utredningens betänkande har varit ute på remiss och Miljöverndepartementet planerar att lägga fram en proposition till stortinget under 2007.</P>
<P class="p617 ft14">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft7">Fonder i Europa</P>
<P class="p439 ft7">I Belgien finns Minafonden som finansieras genom avgifter på avfall och som kan finansiera statliga avhjälpandeåtgärder. Även i Frankrike finns en fond, Fond de modernisation de la gestion des dechéts, som bl.a. finansierar efterbehandling på övergivna industrimarker. Fonden finansieras genom skatt på avfalls- produktion. En liknande fond finns i tyska delstaten Hessen. I Bayern samfinansieras efterbehandlingen av övergivna platser av delstatsregeringen och industrin.</P>
<P class="p501 ft7">Superfonden och <NOBR>OPA-fonden</NOBR> i USA</P>
<P class="p502 ft7">I USA finns ett flertal olika fonder som har byggts upp i syfte att finansiera avhjälpande åtgärder när den ansvarige inte kan betala. I USA finns t.ex. den s.k. superfonden (Hazardous Substances Superfund) som etablerades i anledning av miljöansvarsregleringen, CERCLA. Enligt CERCLA gäller ett strikt, solidariskt ansvar för vissa miljöfarliga verksamheter avseende kostnaden för avhjälpande åtgärder och för skador på den biologiska mångfalden. I enlighet med CERCLA har myndigheten EPA ansvaret att tillse att en föro- renad plats avhjälps. Detta kan ske antingen genom att myndig- heten själv vidtar åtgärderna och sedan avkräver kostnaderna av den ansvarige, eller genom förelägganden om att den ansvarige själv skall vidta åtgärderna. För att kunna finansiera åtgärder även i fall där den ansvarige inte kan identifieras eller av annan anledning inte kan betala har superfonden etablerats. Från fonden betalas huvud- sakligen efterbehandlingsåtgärder som utförts av det allmänna. Under vissa förutsättningar kan medel även utbetalas för skador på den biologiska mångfalden liksom för kostnader som enskilda ådragit sig i anledning av en skada. Innan ersättning kan betalas från fonden måste krav framställas mot den ansvarige, om denne är identifierad. Fonden finansieras dels genom en skatt på petro- kemisk verksamhet och dels av en generell miljöskatt på flera olika typer av verksamheter. Fonden har regressrätt gentemot den ansvarige. Krav på ersättning från fonden måste framställas inom sex år från det att samtliga avhjälpande åtgärder slutfördes.</P>
<P class="p471 ft7">Ett annat exempel är den s.k. <NOBR>OPA-fonden,</NOBR> som i huvudsak finansieras genom särskilda avgifter från oljebolagen. Fonden täcker kostnader för bl.a. avhjälpande åtgärder. En verksamhets-</P>
<P class="p618 ft14">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">utövare kan själv kräva ersättning för sina utgifter för avhjälpande åtgärder om dennes ansvar begränsas av undantag. Krav på ersätt- ning från fonden måste framställas inom sex år efter det att de avhjälpande åtgärderna avslutats, och för andra skador inom tre år från det att sambandet mellan skadan och utsläppet upptäcktes.</P>
<P class="p92 ft7">Sammanfattning av miljögarantifonder</P>
<P class="p205 ft7">Flertalet av dessa fondsystem rör speciella skadeorsaker eller skade- typer och erfarenheten ger därför begränsad ledning när det gäller det system som utredningen diskuterar för Sveriges del. Det är bara de amerikanska fonderna, särskilt superfonden, som kan verka jämförliga, men å andra sidan kan man inte alltför mycket bygga på erfarenheterna från USA, där problemen ju har andra dimensioner.</P>
<P class="p80 ft7">Många finansiella mekanismer inom miljöområdet har komplexa funktioner. De utgör ofta en säkerhet vid insolvens samtidigt som de fyller den lucka som finns i en ansvarsförsäkring genom att erbjuda kompensation även där källan till föroreningen är oidenti- fierad eller när ansvar inte kan utkrävas till följd av att den som orsakat skadan kan åberopa vissa undantag, eller när skadan överstiger det tak som gäller enligt ansvarsförsäkringen.</P>
<P class="p80 ft7">Garantifonder skiljer sig från ansvarsförsäkringar, bl.a. genom att man vid fonder inte behöver ta hänsyn till sedvanliga försäkrings- rättsliga principer som att skyddet bara gäller vid oväntade hän- delser och att försäkringsbolaget normalt inte har någon regressrätt mot den ansvarige. Vidare är avgiften till en fond typiskt sett inte knuten till någon individuell riskbedömning. En fond är öppen för alla verksamhetsutövare och vägrar inte inträde på grund av brister i hur verksamheten sköts. Garantifonder skyddar kreditgivare vid kredittagarens insolvens, men ger inga rättigheter gentemot den ansvarige verksamhetsutövaren.</P>
<P class="p231 ft7">Införandet på olika håll av garantifonder innebär inte att frågan om ansvar därmed är utan intresse. Även i en sådan fond beror möjligheten till kompensation på om förutsättningarna i skadeståndslagstiftningen är uppfyllda.</P>
<P class="p80 ft7">I garantifonder bärs kostnaderna slutligen av den grupp som betalar till fonden, i stället för den enskilde ansvarige eller dennes ansvarsförsäkring. Kostnaderna i en garantifond kan finansieras på olika sätt. Om kostnaderna för efterbehandling internaliseras i produktionskostnaderna eller inte, beror på om fonden har</P>
<P class="p375 ft14">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">regressrätt gentemot den ansvarige verksamhetsutövaren. I fall där den ansvarige är insolvent är eventuella regressmöjligheter dock snarare en teoretisk fråga.</P>
<P class="p212 ft9">Obligatorisk försäkring</P>
<P class="p213 ft7">I Sverige har man – genom de obligatoriska miljöskade- och sane- ringsförsäkringarna valt en subsidiär lösning som ger möjlighet till kompensation om den ansvarige inte kan betala eller om rätten att föra talan om ersättning gått förlorad. Även i Finland finns en obligatorisk miljöskadeförsäkring och där gäller dessutom en skyldighet för försäkringsgivare att erbjuda en sådan försäkring.</P>
<P class="p86 ft7">Den svenska lösningen påminner i stora delar om en fond, bl.a. därigenom att avgifterna till täckningen av premierna inte är beräknade enligt individuella riskbedömningar, utan har bestämts schablonmässigt på grundval av uppfattningen om skaderisken i stort.</P>
<P class="p21 ft9">Överenskommelser om riskfördelning</P>
<P class="p502 ft7">Organisationer inom näringslivet vill ibland skapa egna lösningar, utanför försäkringsmarknaden, för att leva upp till de krav som kan finnas enligt lag att t.ex. erbjuda tredjeman skydd om den ansvarige verksamhetsutövaren blir insolvent. I Nederländerna finns t.ex. en lösning avseende framtida kostnader för efterbehandling vid bensinstationer. Enligt nederländsk lag skall den som driver en bensinstation ställa säkerhet avseende ansvaret för föroreningar med drygt 200 000 Euro/tank. För en bensinstation är dock kravet begränsat till ett maxbelopp. Nederländska försäkringsgivare erbjuder en underjordisk lagringspolicy (underground storage tank policy), som täcker efterbehandlingskostnader och skador på tredjeman. I anledning av de höga kostnaderna och för att leva upp till kravet på att ställa en finansiell säkerhet etablerades i branschen en privat garantifond, CoFiZe (Stochting Collectief Financieel Zekerheidsfonds). Fonden övertar ansvaret upp till de belopp som angetts ovan avseende anspråk mot en medlem och när ansvaret för föroreningen inte kan tas till följd av dennes insolvens. Fonden träder dock inte in om verksamhetsutövaren orsakat skadan upp- såtligen eller genom grov oaktsamhet. För medlemskap fordras att</P>
<P class="p619 ft14">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">verksamhetsutövaren driver verksamheten i enlighet med gällande miljökrav och att marken inte är förorenad. Medlemskap i fonden kostar 1 000 Euro och därefter 12 Euro årligen. Ungefär 95 procent av alla bensinstationer är medlemmar i fonden. Anspråk kan framställas från tillsynsmyndigheter eller av tredjemän, bl.a. ägaren till den fastighet där bensinstationen ligger, under förutsättning att denne inte har någon annan anknytning till verksamheten än hyres- kontraktet. En klagande måste visa att han vidtagit erforderliga åtgärder för att få betalt. Verksamhetsutövaren kan själv inte rikta några krav mot fonden.</P>
<P class="p231 ft7">Fonden erbjuder endast en lösning för att förhindra att föro- renade platser överges utan åtgärd. Det är dock upp till verksam- hetsutövaren att bestämma om han genom försäkringar eller på annat sätt vill skydda sina egna tillgångar från det eventuella ansvar han kan åläggas vid en miljöskada.</P>
<P class="p620 ft7">I detta sammanhang kan även den svenska miljösaneringsfonden, SPIMFAB<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">54</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>, nämnas. SPIMFAB har bildats på frivillig väg av oljebolagen i syfte att finansiera sanering av nedlagda bensin- stationer. Oljebolagen i Sverige, Naturvårdsverket samt Sveriges kommuner och landsting har träffat en överenskommelse om ett åtgärdsprogram, som omfattar identifiering, inventering, riskklass- ning, markundersökning och, vid behov, sanering oavsett vem som ägt fastigheten eller bedrivit verksamhet vid bensinstationen.</P>
<P class="p564 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft47">Kompensation även i avsaknad av skadeståndsansvar</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Ersättningsfonder</P>
<P class="p205 ft7">Det finns många olika typer av fonder på miljöområdet som kan erbjuda finansiering i fall där ansvarssystemet inte leder till någon ersättning. Vissa fonder täcker skador även när källan till skadan inte är identifierad, liksom när något ansvar inte kan utkrävas, eller när den ansvarige är insolvent. En fond av detta slag är autonom i den bemärkelsen att den inte är beroende av vad som gäller enligt skadeståndsrättsliga bestämmelser. Därigenom krävs inte heller att en skadelidande först visar att en skadeståndstalan misslyckats innan ersättning kan betalas ur fonden. Från den skadelidandes utgångspunkt är en sådan fond väldigt effektiv med tanke på det breda tillämpningsområdet. Andra fonder har ett mer begränsat</P>
<P class="p621 ft15"><SPAN class="ft40">54</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SPI Miljösaneringsfond AB.</P>
<P class="p104 ft14">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">tillämpningsområde. De kan t.ex. erbjuda kompensation i insolvenssituationer eller där något ansvar inte kan utkrävas. Dessa är då ofta subsidiära i förhållande till en ansvarsreglering. Nedan följer en kortfattad beskrivning av olika fonder på miljöområdet vilka erbjuder ersättning för skador till följd av oljeförorening och avfalls- och markförorening.</P>
<P class="p182 ft7">Oljeförorening</P>
<P class="p502 ft7">Enligt den s.k. <NOBR>CLC-konventionen</NOBR> är fartygsägare strikt ansvariga för skador orsakade av oljeutsläpp från fartyg. Fartygsägarens ansvar skall täckas av ansvarsförsäkring eller annan finansiell säkerhet, från vilken den skadelidande kan få ersättning direkt. Fartygsägarens ansvar är begränsat till ett visst belopp, cirka sex miljoner US dollar för ett fartyg med en maximal vikt om 5 000 ton.</P>
<P class="p336 ft7"><NOBR>CLC-konventionen</NOBR> har kompletterats med 1992 års konvention om den internationella oljeskadefonden<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">55</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>, som är en mellanstatlig organisation. Från fonden betalas ersättning för oljeförorenings- skador när ersättning inte kan betalas med stöd av <NOBR>CLC-konven-</NOBR> tionen, t.ex. till följd av att taket för ansvaret har överskridits eller att svaranden kunnat göra vissa undantag gällande eller att ägaren inte har tillräckliga medel för att ta sitt ansvar och hans försäkring är otillräcklig.</P>
<P class="p209 ft7">I vissa undantagssituationer behöver fonden inte betala ut ersätt- ning. Det gäller t.ex. när skadan är en följd av en krigshandling eller om källan till utsläppet inte kunnat identifieras.</P>
<P class="p66 ft7">Fonden finansieras genom avgifter på oljeimport. Fonden admi- nistreras av ett sekretariat under ledning av en ”director” och har sitt säte i London. Fonden utger bara ersättning som utgår enligt 1992 års ansvars- och fondkonventioner. Med ”oljeskada” avses skada vid oljeutsläpp, men såvitt avser ”impairment of the environment” kan ersättning utgå bara för åtgärder som faktiskt vidtagits för avhjälpande såvida det inte är fråga om förmögen- hetsförlust på grund av sådan skada. Med skada avses också kostnader för rimliga förebyggande åtgärder under förutsättning att det förelåg en överhängande fara för skada.</P>
<P class="p622 ft32"><SPAN class="ft81">55</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Internationell konvention av den 27 november 1992 om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (SÖ 1995:19).</P>
<P class="p623 ft14">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">I IOPC:s Claims Manual (november 2002), en manual som reglerar hur anspråk mot fonden skall göras, anges särskilt att fonden inte betalar ersättning för sådana skador på miljön som kan fastställas bara genom en abstrakt beräkning enligt teoretiska modeller. Fonden betalar heller inte skadestånd av vites- eller straffkaraktär. Inte heller undersökningar som vidtas för att läggas till grund för sådana beräkningar bekostas av fondmedel.</P>
<P class="p198 ft9">Direktförsäkringsformer</P>
<P class="p111 ft7">Försäkringar som i stället tecknas av den som riskerar att drabbas av skadan fungerar naturligtvis oberoende av skadeståndsreglerna. Någon sådan försäkring har dock inte utvecklats för miljöskador. En sådan försäkring kan också innebära vissa försäkringstekniska problem, särskilt om den skall omfatta rena förmögenhetsskador. Dessutom innebär en sådan lösning att de skadelidande, och inte de som förorenar, betalar försäkringen, vilket strider mot principen om att det är förorenaren som skall betala. Detta skulle förstås kunna lösas genom att försäkringsbolagen får regressrätt mot verksamhetsutövarna eller genom att dessa betalar försäkringen i stället för de presumtiva skadelidande.</P>
<P class="p90 ft7">De svenska och finska systemen med miljöskadeförsäkringar är exempel på direkt försäkring mot föroreningsskador till förmån för tredjeman.</P>
<P class="p203 ft9">Obligatoriskt krav på säkerhet</P>
<P class="p205 ft7">Ett av problemen med frivilliga individuella försäkringar är kravet på samband mellan skadan och en identifierad förorenare. Ett sådant krav är inte nödvändigt med en tvingande försäkring eller ett poolsystem. Med tvingande krav på finansiell garanti blir det vid skada ofta möjligt att söka ersättning direkt från försäkrings- givaren. Samma möjlighet finns ofta även i poolsystem.</P>
<P class="p80 ft7">Det blir allt vanligare på miljöområdet att det ställs krav på producenter och andra ansvariga att ställa någon form av finansiell säkerhet eller garanti för att täcka ansvaret för efterbehandling eller återvinning vid en eventuell konkurs (se exempelvis förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter). En sådan säkerhet/garanti måste då godkännas av en</P>
<P class="p113 ft14">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft36">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">ansvarig myndighet. Ofta finns en möjlighet att välja mellan olika alternativ såsom försäkring, pant, borgen, moderbolagsgaranti och bankgaranti för att nämna några.</P>
<P class="p66 ft7">Enligt miljöbalken gäller för vissa verksamhetsutövare som förutsättning för tillstånd en skyldighet att ställa säkerhet för det framtida efterbehandlingsansvaret. För att öka flexibiliteten vid valet och värderingen av säkerhet har i denna utrednings delbetän- kande föreslagits vissa lagändringar.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">56</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p182 ft9">Frivilliga kollektiva lösningar</P>
<P class="p213 ft7">Andra typer av lösningar är frivilliga kollektiva försäkringar, ofta i form av försäkringspooler, t.ex. flygpoolen och kärnsäkerhets- poolen, som regleras i internationella konventioner. Dessa lös- ningar är privatfinansierade med en oberoende administration. Inom EU anses ofta poollösningar vara ett hinder mot tillämp- ningen av principen om fri och rättvis konkurrens, även om Kommissionens granskning av det svenska försäkringskonsortiet inte gav anledning till någon kritik.</P>
<P class="p336 ft7">En väsentlig nackdel är att dessa lösningar ofta innebär en stor begränsning av försäkringsansvaret. I försäkringsbranschen är det nödvändigt att beräkna premier utifrån risken för en miljöskada enligt ett ”värsta tänkbara scenario”. Om återförsäkring inte kan erhållas, är försäkringsgivaren ofta tvingad att minska sitt risktagande, vilket kan ske på olika sätt, t.ex. genom reglering av det maximibelopp som kan betalas ut eller genom att införa ytterligare undantag. Ju mindre en försäkring täcker, desto mindre intressant blir den naturligtvis.</P>
<P class="p355 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.3</SPAN><SPAN class="ft47">Sammanfattande synpunkter på redovisade alternativ</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Med tanke på att de svenska problemen, som Miljöansvars- utredningen har att söka lösningar på i fråga om administrationen av de nu aktuella ersättningsregleringarna, ändå är jämförelsevis begränsade, är det inte motiverat med några helt genomgripande förändringar i det svenska systemet. Genomgången ovan av de olika alternativen är mer exempel på speciella lösningar för speci- fika behov som inte i någon större utsträckning synes svara mot de</P>
<P class="p624 ft15"><SPAN class="ft40">56</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39.</P>
<P class="p422 ft14">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">svenska. Utredningen har inte funnit att något av alternativen skulle passa för svenska förhållanden. Det saknas därför anledning att gå vidare med något av dem.</P>
<P class="p435 ft28"><SPAN class="ft28">5.10</SPAN><SPAN class="ft82">Effekter till följd av miljöansvarsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Det finns ytterligare en aspekt att beakta när en reformering av försäkringarna diskuteras, och det gäller vilka effekter miljö- ansvarsdirektivet kan få på utformningen av försäkringarna.</P>
<P class="p120 ft7">Direktivet ger, i artikel 14, uttryck för en strävan att medlems- staterna stödjer utvecklingen av instrument och marknader för ekonomisk säkerhet, inklusive finansiella mekanismer vid insol- vens. Försäkring kan vara ett exempel på en sådan säkerhet. Utgångspunkten bör vara att en sådan försäkring skall omfatta alla dem som kan drabbas av ansvaret enligt direktivet. Flertalet verk- samheter som räknas upp i direktivet torde redan i dag vara skyl- diga att bidra till den svenska saneringsförsäkringen. Saneringsför- säkringen täcker i och för sig inte alla de åtgärder som skall vidtas enligt direktivet. Det svenska systemet skulle behöva reformeras i syfte att omfatta också direktivskadorna.</P>
<P class="p90 ft7">Att utvidga försäkringen till verksamheter utanför direktivet, är en stort steg och innebär flera komplikationer, bl.a. när det gäller tillsyn. Det saknas för närvarande skäl att utvidga försäkringen också till sådana verksamheter.</P>
<P class="p625 ft14">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p4 ft27">6 Överväganden och förslag</P>
<P class="p626 ft28"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Utredningsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p389 ft7">Genom miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen skall ersättning i vissa fall kunna utgå för miljöskador och sanerings- kostnader när det inte går att få ut ersättningen av den ansvarige.</P>
<P class="p66 ft7">Miljöansvarsutredningens uppdrag går i den här delen ut på att se över reglerna om dessa försäkringar. Förslag skall lämnas till lämpliga ändringar enligt vad en utvärdering av den nuvarande regleringen ger vid handen.</P>
<P class="p66 ft7">Utgångspunkter är att den rätt till ersättning som finns i dag inte bör minska, att ersättningssystemen bör vara kostnadseffektiva och att kostnaderna inte skall hamna hos det allmänna utan kunna i görligaste mån tas ut enligt principen om att det är förorenaren som skall betala.</P>
<P class="p627 ft28"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p389 ft7">Vår utvärdering av dagens miljöskadeförsäkring och saneringsför- säkring framgår av avsnitt 5 ovan. Vilka överväganden och slut- satser i form av förslag till ändringar som denna utvärdering ger anledning till redovisas i det följande. Det görs på två plan.</P>
<P class="p210 ft7">Först tar vi upp ersättningsreglerna som sådana och behovet av ändringar i dessa. Om inte annat sägs diskuteras dessa regler utifrån förutsättningarna inom nuvarande försäkringsform. Den särskilda ordningen för prövning av tvister i ersättningsfall behandlar vi tillsammans med tillämpligt administrativt system.</P>
<P class="p86 ft7">Därefter diskuterar vi hur dessa ersättningsregleringar lämpligast bör administreras. Skall det ske inom försäkringssystem som i dag eller är det bättre med en fondlösning? Finns det andra alternativ och kan administrationen av ersättningsregleringen ske på olika sätt</P>
<P class="p628 ft14">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft7">i fråga om miljöskador å ena sidan och saneringskostnader å den andra?</P>
<P class="p564 ft28"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft43">Miljöskadeförsäkringens ersättningsregler</SPAN></P>
<P class="p629 ft7">Förslag: Bara enskilda personer skall kunna vara ersättnings- berättigade till miljöskadeersättning men också sakskador som drabbar en sådan person i hans näringsverksamhet omfattas, om företaget – som också kan drivas av en juridisk person – är ett mindre företag för vilket skadan får svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p630 ft7">Avdraget för självrisk vid skador på lös egendom höjs till att vara detsamma som vid skador på fast egendom, 5 000 kronor.</P>
<P class="p630 ft7">Enligt en ny preskriptionsbestämmelse skall krav på miljö- skadeersättning framställas inom tre år från erhållen kännedom om att anspråket kunde göras gällande.</P>
<P class="p630 ft7">Från annan försäkring utgående ersättning skall inte regress- vis kunna återkrävas ur miljöskadeförsäkringen.</P>
<P class="p469 ft7">Som vi förut har konstaterat är antalet anmälda skadefall mycket få. Vid införandet av miljöskadeförsäkringen bedömde man att personskador till följd av miljöstörningar skulle bli ett växande problem. Sedan försäkringen införts har utvecklingen emellertid blivit en helt annan. Hur prognosen ser ut för framtiden är givetvis svårt att ha någon välgrundad uppfattning om, men möjligen innebär den striktare regleringen av miljöfarlig verksamhet på senare år att skadefallen inte kommer att bli fler. Man kan mot den bakgrunden ifrågasätta om det över huvud taget behövs en försäk- ring av detta slag. Med tanke bl.a. på att försäkringen också tar sikte på preskriberade skador som ännu inte gett sig tillkänna, skulle det dock kunna framstå som kortsynt att anse den vara obehövlig. Det är möjligt att behovet av en försäkring av det här slaget kommer att visa sig vara större i framtiden och det kan därför finnas risker med att föreslå att den tas bort. Dessutom har vi förstått det som en utgångspunkt enligt utredningsdirektiven att åtminstone den redan etablerade rätten till ersättning i miljö- skadefall bör finnas kvar.</P>
<P class="p366 ft7">Analysen av miljöskadeförsäkringens ersättningsregler i avsnitt 5.8.3 pekar dock på behov av ändrade eller åtminstone tydligare villkor för rätt till ersättning när det gäller</P>
<P class="p547 ft14">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p631 ft7">ersättning till näringsidkare för skada som drabbat hans näringsverksamhet,</P>
<P class="p632 ft7">avdragen på ersättning för sakskada,</P>
<P class="p633 ft7">utgångspunkten för när preskriptionsfristen skall börja löpa och</P>
<P class="p634 ft7">försäkringsbolags möjligheter till regress.</P>
<P class="p488 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Ersättning till näringsidkare</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Tanken med den av Miljöskadefondutredningen föreslagna fonden var att den i princip skulle tillgodose enskilda personers behov av ersättning och att skador som drabbade en näringsidkare i dennes näringsverksamhet bara skulle ersättas om det förelåg särskilt uttalade sociala skäl. Den försäkringslösning som sedermera infördes avsågs i princip ge skadelidande samma skydd som den föreslagna miljöskadefonden. Senare övervägde dock Miljöskade- försäkringsutredningen att låta försäkringsvillkoren bli mer heltäckande på skadelidandesidan så att rätten till ersättning också skulle gälla för juridiska personer och alla slags näringsidkare. Utredaren stannade emellertid för att inte föreslå någon sådan ändring av villkoren. I slutbetänkandet förordade utredaren i stället, med hänvisning till ett socialt betraktelsesätt, att ersättning endast skulle utgå i mer ömmande fall, nämligen när de skade- lidande är privatpersoner.<SPAN class="ft10">TP F</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p85 ft7">Varken lagtexten i 33 kap. miljöbalken eller villkoren för miljö- skadeförsäkringen begränsar emellertid, i varje fall inte uttryck- ligen, rätten till ersättning för sakskada till att bara gälla för privat- personer, varmed utredaren inte gärna kan ha avsett andra än fysiska personer. Det är bara i 1 § andra stycket i villkoren för sakskada som en sådan begränsning skulle kunna läsas in. Där står att ersättning till näringsidkare för skada som drabbat hans näringsverksamhet bara skall utgå om det är fråga om ”mindre, enskild företagare för vilken skadan får särskilt svåra ekonomiska följder”. Med tanke på de bakomliggande sociala skälen är det väl ett enskilt rättssubjekt i form av en fysisk person som avses med denna skrivning, något som nog i så fall borde uttryckas klarare. I andra fall skall inte näringsidkare – fysiska eller juridiska personer, stora som små – kunna få ersättning för skador i näringsverk- samheten. Detta må väl i och för sig vara följdriktigt, åtminstone i</P>
<P class="p598 ft15"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 1993:78 s. 117 f.</P>
<P class="p458 ft14">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">fråga om större företag, om nu sociala hänsyn skall vara avgörande. Samtidigt kan man naturligtvis fundera över varför just skador som drabbar en näringsidkares näringsverksamhet skall vara i mindre utsträckning ersättningsgilla i detta sammanhang än skador som drabbar hans övriga tillgångar. De sociala skälen har ju inte i övrigt getts genomslag på det viset att förmögna personer behandlas annorlunda än mindre bemedlade.</P>
<P class="p80 ft7">I den hittillsvarande tillämpningen förefaller försäkringsgivaren inte ha sett det som ett hinder i sig att den skadelidande varit en juridisk person, om det inte rört sig om en kommun eller ett kommunalt bolag. Av de tre utbetalningar som har skett ur miljö- skadeförsäkringen gick den första år 1993 till en fastighetsägare, såvitt kunnat utredas en fysisk person, med 6 025 kr för en förore- nad brunn, den andra år 2000 till ett aktie- eller kommanditbolag som drev verksamhet för visst senior- och gruppboende med 20 607 kr för undersökning och åtgärdande av vissa luktproblem i ett gruppboende samt den tredje utbetalningen år 2001 till ett aktiebolag som drev en handelsträdgård med 337 000 kr för skador på tomatodlingar.</P>
<P class="p326 ft55">Vi har förut konstaterat att sådana formuleringar i villkoren som ”mindre” företagare och ”särskilt svåra ekonomiska följder” kräver förtydliganden, i varje fall som försäkringsvillkor.</P>
<P class="p202 ft7">En lösning kunde vara att ta fasta på de tydliga intentionerna i förarbetena och samtidigt beakta den tillämpning som varit genom att i villkoren uttryckligen föreskriva att bara enskilda personer skall komma i fråga som ersättningsberättigade enligt miljöskade- försäkringen men att sakskada som drabbar en sådan persons näringsverksamhet skall omfattas, även om verksamheten inte bedrivs under enskild firma utan av en juridisk person av något slag. I det senare fallet behövs dock begränsningar som utesluter rätt till ersättning för skador som drabbar större företag där sociala hänsyn knappast gör sig gällande. Om rätten till ersättning även i fortsättningen skall avgöras av en försäkringsgivare med nuvarande begränsade möjligheter till överprövning, skulle en precisering av tillämpningsområdet i det här avseendet kunna göras genom att detta exempelvis knyts till prisbasbeloppet för allmän försäkring. Ersättning skulle sålunda kunna utgå till företag med högsta årliga omsättning av visst antal basbelopp (eller eventuellt högst visst antal anställda) om förlusten kunde antas uppgå till viss procent av omsättningen. Om å andra sidan rätten till ersättning prövas av en myndighet med möjlighet till överprövning i vanlig ordning, borde</P>
<P class="p391 ft14">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">man kunna ha vagare kriterier som sedan kan ges ett mer preciserat innehåll i rättstillämpningen. Då skulle man till och med kunna behålla någonting i stil med de nuvarande skrivningarna med såväl ”mindre företagare” som ”särskilt svåra ekonomiska följder”. Det skulle ge behövligt utrymme för ett hänsynstagande till omständ- ligheterna i det enskilda fallet. De begränsade erfarenheterna hittills av den här aktuella skadeprövningen räcker inte som underlag för en strikt avgränsning av de fall i vilka ersättning bör utgå.</P>
<P class="p124 ft7">En skrivning av regeln för det senare fallet skulle kunna vara följande:</P>
<P class="p635 ft17">Ersättning för sakskada som drabbat någon i hans näringsverk- samhet utgår bara om det är fråga om ett mindre företag för vilket skadan får svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p636 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Avdrag på ersättning</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Även för ett socialt motiverat ersättningssystem av det här slaget finns det av effektivitetsskäl anledning att inte belasta skaderegle- ringen med de mindre skadorna. Dessa bör därför, så som också görs i försäkringsvillkoren, tas undan genom avdrag för självrisk. Men som tidigare framhållits i avsnitt 5.8.2 förefaller det inte finnas skäl att även i fortsättningen låta avdragens storlek vara beroende av om det är fast eller lös egendom som skadats. Självrisken för sakskador bör kunna vara densamma och enligt vår mening uppgå till 5 000 kr såväl vid skador på lös egendom som på fast egendom.</P>
<P class="p637 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Preskriptionsregeln</SPAN></P>
<P class="p277 ft55">Skadeanmälan och ersättningskrav måste enligt gällande villkor framställas inom tre år från det att skadan inträffade. Det lär vara en normal frist i sådana här sammanhang som nog får godtas.</P>
<P class="p638 ft7">Däremot finns det anledning att överväga förändringar när det gäller utgångspunkten för när denna preskriptionsfrist skall börja löpa. Enligt villkoren skall nämligen skadan anses ha inträffat ”då den som led skada först blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg”. I avsnitt 5.8.2 har vi pekat på en del problem som denna skrivning innebär för en skade- lidandes möjligheter att göra sin rätt till ersättning ur försäkringen gällande.</P>
<P class="p639 ft14">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft7">En förebild till en lösning av dessa problem kan – även om förut- sättningarna är annorlunda för den subsidiära miljöskadeförsäk- ringen – hämtas från försäkringsavtalslagen (2005:104), där utgångspunkten för beräkning av preskriptionsfristen är tidpunkten då försäkringstagaren fick kännedom om att anspråket enligt försäkringen kunde göras gällande. En motsvarande utgångs- punkt skulle för miljöskadeförsäkringens del vara tidpunkten då den skadelidande fått kännedom om att han kan göra ett ersättningsanspråk gällande enligt denna försäkring. Försäkrings- avtalslagens krav på kännedom innebär att den ersättnings- berättigade skall ha fått ett objektivt sett någorlunda säkert underlag i fråga om alla de faktiska förhållanden som grundar rätten till försäkringsersättning.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>För den subsidiära miljöskadeför- säkringen skulle preskriptionsfristen, på motsvarande sätt, räknas från tidpunkten när den skadelidande fått kännedom såväl om att han drabbats av en sådan person- eller sakskada som avses i 32 kap. miljöbalken som att han inte kan få skadeståndet betalt av någon ansvarig eller att det inte kan redas ut vem som är ansvarig. Kännedom om sådana förhållanden kan förutsätta exempelvis att domstol i laga kraft ägande dom ogillat ett yrkande om ersättning eller att ett utmätningsförsök inte gett någon utdelning.</P>
<P class="p640 ft7">Preskriptionsregeln skulle kunna ha följande lydelse:</P>
<P class="p641 ft17">Krav på ersättning för skada skall framställas inom tre år från det att den som led skadan fick kännedom om att anspråket enligt försäkringen kunde göras gällande.</P>
<P class="p205 ft7">Det nuvarande villkoret om preskription innehåller också ett krav på att anmälan skall ske. Sådan anmälan är knappast nödvändig vid en sådan myndighetslösning som vi i det följande kommer att förorda, men lär fylla en funktion vid en fortsatt försäkrings- lösning.</P>
<P class="p424 ft9"><SPAN class="ft9">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft47">Regressfrågan</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Skadeståndsersättning skall i görligaste mån utgå enligt principen om att det är förorenaren som skall betala. Det borde innebära att när miljöskadeförsäkringen är tillämplig så är denna närmare till att svara för skadekostnaden än den skadelidandes egen försäkring. I</P>
<P class="p216 ft15"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Jfr prop. 2003/04:150 s. 573.</P>
<P class="p68 ft14">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft7">fall där den skadelidandes försäkringsbolag har gått in och ersatt skadan har det emellertid ifrågasatts om detta bolag har rätt att regressvis få ersättning ur miljöskadeförsäkringen. Den senare försäkringens subsidiära konstruktion har setts som ett hinder mot detta.</P>
<P class="p86 ft7">För den som lidit skadan är det naturligtvis en fördel att kunna vända sig till sitt eget försäkringsbolag, när den möjligheten finns, för en förmodligen snabbare skadereglering. Är det klart att den egna försäkringen täcker skadan är det inget problem för den skadelidande. Men möjligen skulle en sådan ordning kunna under- lättas också i mer tveksamma fall, om det egna försäkringsbolaget hade regressrätt. Men frågan är om detta bolag verkligen bör ha det. Visserligen skulle det i någon mån kunna anses tillgodose principen om att förorenaren skall betala. Men det är ju inte moti- verat av de sociala hänsyn som bär upp miljöskadeförsäkringen. Dessa är fullt ut tillgodosedda genom att den skadelidande får sin ersättning, oavsett varifrån. Och dessutom utgör det onekligen ett avsteg från den princip som under förarbetena tillmätts så stor vikt i detta sammanhang, nämligen att miljöskadeförsäkringen skall vara subsidiär i förhållande till andra möjligheter för den skadelidande att få ersättning.</P>
<P class="p85 ft7">Vid en samlad bedömning finner vi inte tillräckliga skäl att förorda en sådan regressrätt, vare sig vi väljer en försäkringslösning eller någon annan subsidiär lösning.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft43">Saneringsförsäkringens ersättningsregler</SPAN></P>
<P class="p642 ft7">Förslag: Ersättning för verkställighetskostnader skall inte heller i fortsättningen kunna utgå för sanering vars orsak huvud- sakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989.</P>
<P class="p643 ft7">Det skall också i fortsättningen krävas att verkställighetskost- naderna har uppkommit vid en tillämpning av 26 kap. 17 eller 18 § miljöbalken.</P>
<P class="p643 ft7">Särskilda kostnadstäckningsbeslut enligt 26 kap. 18 eller 22 § skall vara omedelbart exigibla.</P>
<P class="p643 ft7">Tillämpningsområdet vidgas. Ersättning skall kunna utgå för verkställighetskostnader avseende utredningar och avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. miljöbalken och åtgärder till före- byggande av överhängande hot om miljöskada. Detta innefattar avhjälpandeansvaret enligt miljöansvarsdirektivet för allvarliga</P>
<P class="p644 ft14">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft7">miljöskador på vatten och på den biologiska mångfalden av särskilt skyddade arter och naturliga livsmiljöer.</P>
<P class="p469 ft7">I fråga om saneringsförsäkringen har en viss frustration kunnat förmärkas bland landets tillsynsmyndigheter. De har pekat på snäva begränsningar i vissa villkor och att tillämpningen av villkoren varit alltför sträng med följden att det varit mycket svårt att få medel från försäkringen, vilket i sin tur medfört att tillsynsmyndigheter ibland inte ens ansett det vara värt besväret att ansöka om ersät- tning.</P>
<P class="p372 ft7">I vår granskning av försäkringsärendena har visserligen inte bekräfats att tillämpningen varit så sträng. Men för att undvika tillämpningsproblem skulle en del villkor ändå kunna förtydligas. Andra behöver kanske ändras, exempelvis definitionen av sanering. Den borde vidgas. En annan fråga som kan vara värd att diskutera gäller försäkringens begränsning till enbart identifierade skade- vållare. Att införa generösare villkor är dock inte problemfritt. En risk med en utvidgning är att premien höjs eller att taket för ersättningsbeloppen sänks. Ju mindre försäkringen täcker, desto mindre betydelse kommer den att ha. Det finns givetvis en risk också för att försäkringsgivarnas intresse av att teckna försäkringen minskar om villkoren ändras. Det har redan med det nu gällande systemet påpekats att det ibland varit svårt att få försäkringsgivare intresserade av att erbjuda försäkringarna.</P>
<P class="p390 ft7">Enligt analysen i avsnitt 5.8.3 bör ändringar eller förtydliganden av saneringsförsäkringens ersättningsregler övervägas åtminstone när det gäller</P>
<P class="p645 ft7">villkoret att skadan huvudsakligen skall ha orsakats efter den 1 juli 1989,</P>
<P class="p646 ft7">möjligheten att ta saneringsförsäkringen i anspråk i konkurs- ituaioner där 26 kap. 17 eller 18 § inte kan tillämpas och</P>
<P class="p647 ft7">begränsningen i villkoren av ersättningsbara saneringsåtgärder.</P>
<P class="p435 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Tidsgränsen den 1 juli 1989</SPAN></P>
<P class="p332 ft7">Tidsgränsen som sådan har inte ifrågasatts i det föregående, den har tvärt om bedömts vara rimlig. Det behov av förtydliganden som framförts gäller skrivningen i villkoren att försäkringen inte omfattar ”kostnad för sådan sanering, vars orsak huvudsakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989”. Frågan är om detta skall</P>
<P class="p203 ft14">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">förstås så att bara den del av skadan som orsakats efter detta datum skall ersättas eller om hela skadan skall ersättas så snart huvuddelen av den orsakats därefter.</P>
<P class="p66 ft7">Det är enligt vår mening den senare tolkningen som bör gälla och det behövs nog ingen ändrad skrivning av villkoret för att detta skall vara klart. Det borde räcka att lagstiftaren uttryckligen anger det i motiven.</P>
<P class="p66 ft7">Ett större praktiskt problem torde vara att i det enskilda fallet reda ut huruvida skadan huvudsakligen orsakats före eller efter nämnda datum. Men i denna bevisfråga är det inte lätt att ge någon generell ledning i villkorsskrivningen. Den får överlämnas till rättstillämpningen.</P>
<P class="p336 ft7">En viss ledning kan kanske sökas i det förut återgivna uttalandet av Miljöskadeförsäkringens skadenämnd beträffande motsvarande villkor i miljöskadeförsäkringen, nämligen att det framstår ”som naturligt att uppfatta denna villkorsbestämmelse så att försäkringen inte omfattar skador genom sådana störningar som har uppkommit före den 1 juli 1986, i vart fall inte om störningskällorna har upphört före detta datum”.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Handräckningskostnader i konkurssituationer</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Saneringsförsäkringen skall enligt 33 kap. 3 § miljöbalken kunna tas i anspråk för att täcka kostnader som uppkommit i samband med att tillsynsmyndigheten begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken. Av den tidigare analysen framgår att sådant ianspråktagande i konkurs- ituaioner synes förutsätta att tillsynsmyndighetens föreläggande enligt 26 kap. 9 13 §§ miljöbalken har meddelats före konkurs- utbrottet och att ansökan om verkställighet enligt 26 kap. 17 § också har skett innan dess. Däremot bör enligt vår mening ett beslut om rättelse enligt 26 kap. 18 § kunna meddelas under pågående konkurs och detta även när det enligt denna bestäm- melses andra stycke inte krävs något föregående föreläggande. Kostnader uppkomna vid en sådan tillämpning av bestämmelserna lär inte kunna göras gällande i konkursen – annat än som en oprioriterad fordran om de uppkommit före konkursutbrottet men skall alltså kunna ersättas ur saneringsförsäkringen. Detta synes inte kräva något särskilt förtydligande av den nuvarande regleringen.</P>
<P class="p648 ft14">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft7">Tillämpningen av bestämmelserna i 26 kap. 17 och 18 §§ torde förutsätta att den ansvarige är känd och att han med rättslig verkan kan ta emot ett föreläggande om att vidta åtgärder eller en underrättelse om att åtgärderna skall vidtas på hans bekostnad. I avsnitt 5.8.3 har konstaterats att en upplöst juridisk person i allmänhet inte har en sådan rättshandlingsförmåga. Det innebär i fråga om juridiska personer som har upplösts efter en konkurs eller ett likvidationsförfarande att en saneringskostnad, för att kunna ersättas ur saneringsförsäkringen, måste ha uppkommit i samband med verkställighet som beslutats enligt nämnda bestämmelser när den juridiska personen hade den erforderliga rättshandlings- förmågan.</P>
<P class="p326 ft7">Inom Miljöansvarsutredningen har mot den här bakgrunden diskuterats om inte tillämpningsområdet för 18 § borde vidgas så att tillsynsmyndigheten också kunde besluta om rättelse på en sådan okänd eller annan ansvarigs bekostnad som inte är tillgänglig för den partskommunikation som detta myndighetsförfarande kräver. Det finns utländska förebilder på en reglerad rätt till administrativ självhjälp av detta slag. Så ger exempelvis den norska forurensningsloven från 1981 i 74 § tillsynsmyndigheten rätt att utan föregående föreläggande själv vidta rättelseåtgärder om det brådskar eller det är okänt vem som är ansvarig. I Environmental Protection Act 1990 (England och Wales) finns en motsvarande regel i Section 78N. Enligt denna kan tillsynsmyndigheten själv utföra åtgärderna – bl.a. vid allvarlig miljöskada som kräver bråds- kande motåtgärder – när det finns ett avtal med den ansvarige, när hon eller han tredskas, när något ansvar inte kan eller bör utkrävas och när den ansvarige är okänd. Även miljöansvarsdirektivet, som i slutversionen inte ålägger medlemsstaterna någon skyldighet att själva avhjälpa miljöskador, synes i art. 5 och 6 förutsätta att den behöriga myndigheten har vissa möjligheter till administrativ själv- hjälp när den ansvarige verksamhetsutövaren inte kan identifieras. Skrivningarna om detta kvarstår från tidigare versioner som inne- höll bestämmelser om skyldighet för staten att avhjälpa miljö- skador i sådana fall.</P>
<P class="p649 ft7">Miljöbalken har ingen bestämmelse om administrativ självhjälp när den ansvarige inte finns tillgänglig för rättelseförfarandet i 26 kap. 18 §. En utvidgning av utrymmet för sådan självhjälp skulle enligt ett inom utredningen diskuterat förslag kunna göras i denna paragraf i ett nytt tredje stycke med följande lydelse:</P>
<P class="p607 ft14">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p650 ft17">Tillsynsmyndigheten får även utföra sådana åtgärder som kan krävas med stöd av 9 13 §§ om den ansvarige är okänd eller annars inte går att nå med ett föreläggande eller förbud.</P>
<P class="p502 ft7">Ur saneringsförsäkringen skulle ersättning för rättelsekostnaden vid en verkställighet med stöd av en sådan bestämmelse dock inte kunna utgå med nuvarande försäkringsvillkor, i varje fall inte förrän förutsättningar härför visats föreligga – vilket kanske skulle kunna vara möjligt i nära anslutning till verkställigheten – om och när den ansvarige sedermera blir känd och möjlig att kommunicera med. Gällande villkor för saneringsförsäkringen kräver i 8 § att tillsyns- myndigheten utan dröjsmål skall ha anmält till försäkringsgivaren att det kan förväntas uppstå ersättning för saneringskostnader och i 9 § att krav på sådan ersättning skall framställas senast inom sex månader från det beslut om kostnadens belopp har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p412 ft7">Enligt vår mening bör heller inte ersättning för verkställig- hetskostnader betalas ur saneringsförsäkringen eller det ersätt- ningssystem som kan komma att ersätta denna försäkring, med mindre verkställigheten gällt en känd verksamhetsutövares ansvar för ifrågavarande saneringsbehov – som skall vara hänförligt till miljöfarlig verksamhet – och detta ansvar i åtminstone den utsträckning som nu krävs har prövats i en rättslig dialog med den ansvarige och med möjlighet till överprövning. Vad gäller möjlig- heterna att få ersättning från detta ersättningssystem finns därför inte anledning för Miljöansvarsutredningen att lägga fram nyss- nämnda förslag till bestämmelse om en utvidgad administrativ självhjälp.</P>
<P class="p412 ft7">Men det kan naturligtvis från andra utgångspunkter, som dock kräver överväganden av ett slag som inte ryms inom föreliggande utredningsuppgift, finnas goda skäl för att införa en sådan reglering. Det är anledningen till att vi här i alla fall uppmärk- sammar frågan om behovet av en allmän bestämmelse om admi- nistrativ självhjälp för den diskussion det kan föranleda i det fortsatta lagstiftningsarbetet.</P>
<P class="p651 ft7">Tillsynsmyndigheten skall samråda med Naturvårdsverket innan förordnande om rättelse meddelas enligt 26 kap. 18 §. Och kostna- derna för åtgärderna skall i dessa fall förskotteras av allmänna medel, normalt av tillsynsmyndigheten. Det ankommer sedan på tillsynsmyndigheten att avkräva den ansvarige ersättning för dessa kostnader. Vid utebliven betalning lär en exekutionstitel inte kunna</P>
<P class="p618 ft14">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">utverkas med mindre kravet anhängiggörs vid domstol. Ordalagen i 20 kap. 2 § punkten 5 miljöbalken kan tyckas medge att en sådan talan väcks vid miljödomstol. Men enligt förarbetena till denna bestämmelse verkar den inte vara avsedd för dessa fall.</P>
<P class="p120 ft7">Inom Miljöansvarsutredningen har ifrågasatts om inte detta kravförfarande – och dess motsvarighet enligt 26 kap. 22 § andra stycket miljöbalken – borde effektiviseras genom en särskild föreskrift om att tillsynsmyndighetens beslut om uttag av kost- nadstäckning från den ansvarige skulle få verkställas enligt utsök- ningsbalken. Det skulle ge beslutet status som exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § punkten 6 utsökningsbalken. I lagrådsremissen till miljöbalken föreslogs att 26 kap. 18 § skulle innehålla ett tredje stycke enligt vilket beslut om rättelse på den felandes bekostnad skulle få verkställas enligt utsökningsbalken. Lagrådet anförde emellertid att bestämmelsens första och andra stycke, som syftar till att tillsynsmyndigheten själv skall kunna få föranstalta om rättelse utan att behöva gå omvägen via kronofogdemyndigheten och därigenom få tillgång till ett snabbare och enklare förfarande, inte var förenliga med en regel om att verkställighet av ett sådant beslut skulle kunna ske enligt utsökningsbalken. Det föreslagna stycket ströks med anledning av Lagrådets påpekanden.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN></P>
<P class="p545 ft7">Det är lämpligt att tillsynsmyndigheten inte bara fakturerar alla uppkomna kostnader direkt vidare på den ansvarige vid en rättelse enligt 26 kap. 18 § utan i stället tar ett särskilt beslut om vilka kostnader denne skall betala. Det ger myndigheten bättre möjlighet att exempelvis beakta de skälighetshänsyn som skall tas enligt reglerna i 10 kap. Med den kommunikation som krävs med den ansvarige i samband med såväl rättelsebeslutet som det här kostnadsbeslutet har denne åtminstone två tillfällen att gå vidare i instansordningen om han inte är nöjd med besluten. Har han tidigare fått förelägganden enligt 9 13 §§, har han också kunnat klaga på dessa. Med till beaktande av Lagrådets nyssnämnda påpekanden rättssäkerheten tillgodosedd på detta sätt, bör kost- nadsbeslutet kunna vara direkt verkställbart enligt utsöknings- balken. Av samma skäl bör även ett kostnadsbeslut enligt 26 kap. 22 § andra stycket vara omedelbart exigibelt. Vi föreslår en bestäm- melse om detta i en ny 22 a § enligt följande:</P>
<P class="p597 ft15"><SPAN class="ft40">3</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Se prop. 1997/98:45 Del 2, s. 507 och 278 f.</P>
<P class="p68 ft14">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft17">Kostnader som uppkommit för åtgärder enligt 18 eller 22 § skall den eller de ansvariga ersätta med belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om sådan kostnadstäckning får verkställas enligt utsökningsbalken.</P>
<P class="p540 ft7">Ifall den ansvarige konstaterats inte kunna betala och kostnaderna därför ersatts ur saneringsförsäkringen är staten eller tillsynsmyn- digheten enligt försäkringsvillkoren skyldig att överlåta sin rätt till ersättning av den ansvarige till försäkringsgivaren.</P>
<P class="p66 ft7">Att kostnaderna finansierats med medel enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efter- behandling av förorenade områden eller med andra allmänna medel, torde inte påverka den ansvariges skyldigheter att stå för dessa kostnader ifall han senare kan identifieras eller får möjlighet att göra rätt för sig.</P>
<P class="p86 ft7">Det förefaller således redan i dag finnas tillräckliga möjligheter att återkräva av det allmänna på olika sätt förskjutna medel i detta sammanhang för att de krav som i detta hänseende kan utläsas av miljöansvarsdirektivets bestämmelser skall kunna anses vara tillgodosedda.</P>
<P class="p229 ft9"><SPAN class="ft9">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Begränsningen av ersättningsbara saneringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Enligt 33 kap. 3 § miljöbalken skall ersättning ur saneringsförsäk- ringen kunna utgå för att täcka saneringskostnader som har uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 §. Vilka saneringskostnader detta närmare gäller har dock inte alltid stått klart.</P>
<P class="p86 ft7">Som redogjorts för i avsnitt 5.6.2 hade lagstiftaren från början uppenbarligen tänkt sig att även förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3 § skulle omfattas av saneringsförsäkringen. Men fastän intentionerna i förarbetena var klara på den punkten kom de inte till tydligt uttryck i lagtexten, som i det här avseendet i stället kom att relatera till försäkringsvillkoren. Med de försäkringsvillkor som senare accepterades fick lagen en motsatt innebörd som sedan har befästs i tillämpningen. Lagen har sålunda kommit att uteslutande gälla saneringskostnader avseende efterbehandlingsåtgärder.</P>
<P class="p124 ft7">Något behov av att återgå till de ursprungliga intentionerna och nu också generellt inkludera förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3 § har inte framkommit i utredningen (se avsnitt 5.8.4). Men det är</P>
<P class="p510 ft14">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">inte tillfredsställande att försäkringen inte täcker brådskande sådana åtgärder som är nödvändiga för att möta överhängande hot om miljöskador av någon betydenhet. Den omständigheten att tunnorna i tidigare anfört exempel ännu inte har börjat läcka, bör inte hindra att ersättningssystemet slår till ifall risken för att de skall börja läcka utgör ett överhängande hot om miljöskada. Enligt vår mening bör försäkringen täcka kostnaderna för de före- byggande åtgärder som en sådan situation kräver. Det bör emeller- tid observeras att möjligheten att ta saneringsmedlen i anspråk i denna situation förutsätter att det inte finns någon ansvarig att rikta bortskaffningskraven mot. Försäkringen måste även i detta avseende vara subsidiär för att inte minska fastighetsägarnas, företagens och kreditgivarnas incitament att se om sina hus.</P>
<P class="p90 ft7">I fråga om efterbehandlingsåtgärder ger såväl förarbetena som senare miljöbalkskommentaren uttryck för uppfattningen att försäkringen i varje fall bör täcka alla åtgärder av detta slag som skall vidtas enligt balkens tionde kapitel. Men detta tillämpnings- område har i 3 § försäkringsvillkoren begränsats genom en definition av det tillämpliga saneringsbegreppet som är snävare än balkens efterbehandlingsansvar.</P>
<P class="p231 ft7">Villkoret lyder: ”Med sanering avses efterbehandlingsåtgärder av brådskande art som måste genomföras för att förebygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom eller miljö. Till sanering räknas också undersökning som är nödvändig för att bedöma saneringens omfattning.</P>
<P class="p653 ft7">Kostnad för skäliga saneringsåtgärder omfattas av försäkringen.” Som förut utvecklats har denna begränsning av tillämpnings-</P>
<P class="p654 ft7">området inneburit problem i tillämpningen som bör undanröjas.</P>
<P class="p202 ft7">I sin nuvarande form bör rätten till ersättning enligt vår mening täcka alla sådana kostnader och åtgärder som omfattas av efterbehandlingsansvaret i 10 kap. miljöbalken. Det är lämpligt att detta uttryckligen anges i balkens nuvarande 33 kap. 3 §, om ersättning även i fortsättningen skall utgå ur en försäkring eller någon motsvarande reglering. Därefter kan bestämmelserna i 3 § försäkringsvillkoren helt undvaras. Också efterbehandlingsansvaret enligt 10 kap. miljöbalken begränsas nämligen av en skälighets- prövning och det omfattar även sådana undersökningsåtgärder som behövs för saneringen. Ändringen stannar därför väsentligen vid att även andra än brådskande efterbehandlingsåtgärder blir ersättnings- bara. Den främsta spärren mot att efterbehandlingen blir mer omfattande än nödvändigt kommer liksom hittills att ligga i kravet</P>
<P class="p391 ft14">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">att ersättning bara utgår för ”saneringskostnader som har uppkommit” vid verkställighet eller rättelse enligt 26 kap. 17 eller 18 §.</P>
<P class="p455 ft7">Fråga om en betydligt större utvidgning av tillämpningsområdet aktualiseras av miljöansvarsdirektivets genomförande i svensk rätt. Vi har förut i delbetänkandet föreslagit hur detta genomförande skall gå till.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Enligt det förslaget utvidgas det offentligrättsliga avhjälpandeansvaret i 10 kap. miljöbalken till att förutom dagens föroreningsskador också gälla allvarliga miljöskador av annat slag på vatten eller på den biologiska mångfalden av särskilt skyddade arter och naturliga livsmiljöer. Förslaget innebär vidare att ett i flera avseenden strängare avhjälpandeansvar än det nu gällande efterbehandlingsansvaret införs för alla sådana allvarliga miljö- skador som miljöansvarsdirektivet avser att reglera.</P>
<P class="p95 ft7">Enligt vår mening bör även dessa nya direktivskador på vatten och biologisk mångfald vara ersättningsbara i förevarande samman- hang. Det kräver en del ändringar. Det är t.ex. lämpligt att de verksamheter som anges i direktivets bilaga III och som uppenbar- ligen betraktats som riskfyllda betalar avgift till ersättnings- systemet. De flesta sådana verksamheter betraktas som miljöfarliga enligt miljöbalken och är därför avgiftsskyldiga redan i dag. Det finns dock vissa verksamheter – såsom vissa verksamheter med genetiskt modifierade organismer – som inte omfattas av avgifts- skyldigheten, men som bör göra det om ersättningssystemet utvid- gas till att också omfatta direktivskador. De gentekniska verksam- heter som det här är fråga om torde naturligtvis i och för sig vara att betrakta som sådana miljöfarliga verksamheter som avses i miljöbalken men de har formellt inte betecknats på detta sätt genom att de reglerats för sig i 13 kap. och därför inte förts in under de miljöfarliga verksamheterna i 9 kap. I den nya ersättnings- reglering som vi föreslår bör genteknisk verksamhet uttryckligen likställas med miljöfarlig verksamhet.</P>
<P class="p509 ft7">Om även direktivskador skall omfattas av ersättningssystemet måste den ovan föreslagna hänvisningen i nuvarande 33 kap. 3 § miljöbalken till efterbehandlingsansvaret i 10 kap. vidgas till att också gälla alla sådana kostnader och åtgärder som miljöansvars- direktivets avhjälpandeansvar omfattar. Det innebär att alla primära, kompletterande och kompenserande åtgärder som behövs för ett avhjälpande av direktivets vattenskador och ekologiska</P>
<P class="p207 ft15"><SPAN class="ft40">4</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39.</P>
<P class="p458 ft14">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">skador blir ersättningsbara. Detta förefaller åtminstone teoretiskt kunna leda rätt långt, kanske för långt. Konsekvenserna är över huvud taget svåra att överblicka. Men praktiskt sett kommer här som i andra fall en väsentlig begränsning av rätten till ersättning att vara att bara kostnader som faktiskt har uppkommit i verkställig- hetsärendet är ersättningsgilla. Det finns inte stor anledning att räkna med att tillsynsmyndigheten genomdriver en sådan verk- ställighet beträffande andra åtgärder än sådana som bedöms vara absolut nödvändiga för det avhjälpande som måste ske i det enskilda fallet.</P>
<P class="p232 ft7">Men även med beaktande av denna begränsning kan utvid- gningen av tillämpningsområdet för saneringsförsäkringen till att också omfatta direktivskadorna bli svårsmält för en försäkrings- givare vid hans bedömning av vilken försäkringsrisk detta kommer att innebära. Risken är att man inför den nya osäkerheten återigen hamnar på mycket höga premienivåer eller tvingas parera osäker- heten med en motsvarande sänkning av taket för ersättnings- beloppen, om nu försäkringsgivaren i detta läge alls har kvar något intresse av att teckna denna försäkring.</P>
<P class="p232 ft55">Detta talar för att ersättningssystemet vid en sådan utvidgning med direktivskadorna som vi föreslår bör administreras i någon annan form än inom en försäkringslösning.</P>
<P class="p450 ft28"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft43">Administrationen av ersättningsregleringarna</SPAN></P>
<P class="p629 ft7">Förslag: I första hand föreslås att det nuvarande försäkrings- systemet ersätts med en myndighetslösning som innebär att en statlig myndighet efter prövning enligt de båda ersättningsreg- leringarna skall besluta om utbetalningar av miljöskadeersätt- ning och ersättning för verkställighetskostnader.</P>
<P class="p328 ft7">Den tidigare genomgången i avsnitt 5.9 visar några av de olika lösningar som används för att fördela kostnaderna mellan det privata och det allmänna när den ansvarige inte kan göra rätt för sitt miljöansvar. Valet enligt den hittills under förarbetena och här förda diskussionen synes i första hand stå mellan två huvudalternativ, nämligen olika slag av försäkringslösningar och liknande på den ena sidan och av fondlösningar på den andra. Anförda synpunkter har dock främst gällt sådana lösningar i allmänhet och inte särskilt de nu aktuella ersättningsregleringarna.</P>
<P class="p391 ft14">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft7">I fråga om dessa gör sig också ett tredje alternativ starkt gällande, nämligen vad som skulle kunna kallas myndighetsalternativet, alltså att en myndighet – liksom förut Naturvårdsverket med sitt B 13- anslag för saneringskostnaderna – skulle ha hand om skaderegle- ringen enligt de båda ersättningssystemen, på anslagsbasis eller som en avgiftsfinansierad verksamhet.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft47">Försäkringsalternativ</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">För en försäkringslösning förutsätts att det finns en försäkring som är tillgänglig och att risken är försäkringsbar. Skador som sker genom olyckor kan försäkras genom frivilliga försäkringar. Där- emot är skador som uppkommer gradvis sällan försäkringsbara eftersom de ofta är förutsedda och naturliga följder av en tillåten verksamhet. Inte heller är skador som sker avsiktligen försäkrings- bara. En förutsättning för en frivillig försäkringslösning är att en verksamhetsutövare normalt måste identifieras för att försäkringen skall kunna tas i anspråk. Detta gäller dock inte om försäkringen utgår från själva skadetypen och inte från förhållandena på verk- samhetsutövarens sida. Som exempel på en sådan försäkring kan nämnas trafikskadeförsäkringen som reglerar ersättning vid trafik- skador. Försäkringar som den skadelidande tecknar till sitt eget skydd kräver naturligtvis inte identifiering av någon verksamhets- utövare.</P>
<P class="p85 ft7">I Sverige har marknaden för frivilliga miljöansvarsförsäkringar utvecklats på senare år. Intresset att teckna sådana försäkringar har dock varit förhållandevis ljumt till följd av de höga premierna, som till stor del beror på den stora osäkerhet som råder beträffande riskbedömningen samtidigt som det sällan är möjligt att åter- försäkra risker för miljöskador.</P>
<P class="p86 ft7">En försäkring ger inte – även om den måste reservera ett visst belopp för framtida skadehändelser – samma möjlighet som en fond att använda alla medel för miljömässiga ändamål. Ett över- skott i en försäkring tillfaller normalt försäkringsbolaget, medan ett överskott i en fond under vissa förutsättningar, beroende bl.a. på hur fonden finansieras, skulle kunna avsättas för att senare användas till miljöfrämjande ändamål.</P>
<P class="p86 ft55">När det gäller den utveckling som varit på senare år att enbart för vissa avgränsade branscher reglera om skyldighet att ställa säkerheter av olika slag – såsom försäkring, pant, borgen, moder-</P>
<P class="p655 ft14">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">bolagsgaranti, bankgaranti etc. – kan det ibland vara tveksamt om underlaget räcker till för att också säkerställa ett fullgörande av efterbehandlingsansvaret, som kan uppgå till betydande belopp. För att åstadkomma erforderlig riskutjämning är det nämligen centralt att många är med och bidrar till försäkringen. Med flera parallella system är risken stor att kostnaderna inte kan interna- liseras bland tillräckligt många, vilket då leder till höga pre- mier/avgifter.</P>
<P class="p232 ft7">De nuvarande obligatoriska och subsidiärt gällande lösningarna med miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen, för vilka en närmare redogörelse och analys återfinns i avsnitt 5.5, 5.6 och 5.8, har framför allt utmärkt sig genom att de i förhållande till skadeutfallet framstått som dyra lösningar. På grund av den blygsamma tillämpningen har de inte utsatts för några större prov i praktiken som skulle ha kunnat ge underlag för en mer ingående utvärdering. Finansieringen har fungerat genom det föreskrivna avgiftssystemet men utan sådan insyn och kontroll som normalt torde vara en förutsättning för användningen av allmänna avgifts- medel. Administrationen tycks åtminstone inte internt ha vållat några problem. Externt har skaderegleringen, trots den tämligen ringa omfattningen, inte förlöpt lika friktionsfritt, särskilt inte i fråga om saneringsförsäkringen. Men de problem som har förekommit i denna del tycks inte i någon stor utsträckning ha hänfört sig till försäkringssystemet som sådant utan snarare till själva ersättningsregleringen och dess tillämpning. Denna behand- lar vi här för sig.</P>
<P class="p436 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft47">Fondalternativ</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">En fondlösning bygger bl.a. på att betalningsansvaret för en skada i första hand skall delas mellan flera i stället för att en enskild står kostnaden. Genom en sådan lösning finns en garanti för att den skadelidande eller miljön inte blir utan ersättning i de fall då den ansvarige verksamhetsutövaren inte kan identifieras eller inte kan betala. En fond kan finansieras på olika sätt, t.ex. genom avgifter eller bidrag.</P>
<P class="p80 ft7">De största fördelarna med en fondlösning av detta slag är att förfarandet kan gå snabbare så att den skadelidande inte som i många andra skadeståndsfall behöver föra långa och utdragna processer för att få ut ersättning. Dessutom kan avgiften till en</P>
<P class="p656 ft14">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">fond förmodligen hållas förhållandevis låg med tanke på det stora antal som skulle betala till fonden. Från en skadelidandes perspek- tiv är det naturligtvis angeläget att få skador ersatta. Från sam- hällets perspektiv innebär en fond att principen om att förorenaren betalar kan upprätthållas genom att endast de miljöfarliga verk- samheterna är avgiftspliktiga samtidigt som fonden får regressrätt gentemot den ansvarige, i varje fall vid ett mera allvarligt vållande. I fall där en skada inträffar genom en olyckshändelse eller där den ansvarige inte kan identifieras kan en fond utgöra en billig lösning och erbjuda kompensation. En fördel med en del fondlösningar är också att redan existerande problem skulle kunna åtgärdas med medel som byggts upp i fonden.</P>
<P class="p95 ft7">I samband med att saneringsförsäkringen infördes diskuterades även en fondlösning. Departementschefen framhöll då emellertid att det framför allt i fråga om finansiering, skadereglering och administration fanns fördelar med en försäkringslösning som gjorde att en sådan borde väljas. Senare utredningar har lämnat frågan med en hänvisning till detta uttalande.</P>
<P class="p86 ft7">Det är klart att en fondlösning på det här området innebär en nybildning som kan medföra problem, särskilt i ett inlednings- skede. Å andra sidan har vi numera ganska långvariga erfarenheter av de tillämpade försäkringslösningarna som visar på en del klara brister i dessa, vilka delvis hänger samman med sådana försäkrings- tekniska principer och överväganden som man inte gärna kan begära att försäkringsbolagen skall gå ifrån. Det kan därför finnas skäl att ompröva den ståndpunkt som statsmakterna intagit senast vid miljöbalkens ikraftträdande.</P>
<P class="p124 ft7">Nackdelarna med en fondlösning anges ibland vara att en fond inte ger verksamhetsutövare incitament för att upphöra med ett miljöovänligt beteende eftersom det är kollektivet som betalar för skadorna. Mot detta kan invändas att det finns betydligt fler incitament – såsom goodwill och det värde det skapar – för verk- samhetsutövaren att agera ansvarsfullt och ta sitt ansvar. Dessutom saknar den påstådda nackdelen all bärighet när fonden har regressrätt mot verksamhetsutövaren eller om fonderna ansvarar subsidiärt och sålunda träder in först när den ansvarige inte kan betala. Andra nackdelar som framförts är att en fond skulle medföra en tung administration med höga kostnader och att det saknas erfarenhet från skadereglering, något som i och för sig torde vara av övergående natur. Det har emellanåt också framförts kritiska meningar mot att statens ekonomiska makt förstärks</P>
<P class="p644 ft14">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">genom en fondlösning där medel anhopas hos en offentlig myndig- het. Om medlen bara får användas till miljöförbättrande åtgärder torde dock sådana invändningar sakna tyngd.</P>
<P class="p120 ft7">Möjligheterna att på detta sätt samla medel i en fond för framtida miljöförbättrande åtgärder lär emellertid vara begränsade om fonden är avgiftsfinansierad. Avgiftsmedel av det slag som här kommer i fråga kan knappast användas för några andra ändamål än sådana för vilka de uttagits. Om således offentligrättsliga avgifter i vårt fall tas ut för att finansiera de aktuella ersättningssystemen för miljöskador och saneringskostnader, lär inte överskottsmedel därav som ansamlas i en fond senare kunna utan vidare användas för något annat ändamål eller till miljöförbättrande åtgärder i allmänhet.</P>
<P class="p232 ft7">Som framgått tidigare kan en fondlösning organiseras på olika sätt. Fonden kan exempelvis som den amerikanska Superfonden eller <NOBR>OPA-fonden</NOBR> själv stå för hela verksamheten. Eller så kan den förvaltas av ett rättssubjekt och skaderegleringen skötas av ett annat. Här kan både privata rättssubjekt och myndigheter komma i fråga, att arbeta var för sig eller tillsammans.</P>
<P class="p80 ft7">Hur organisationen än ser ut måste fonden dock inrättas uteslutande för det ändamål den skall tillgodose, dvs. i det här fallet för att hantera de ersättningskrav som de båda ersättningssystemen kan ge upphov till. Annan fonduppbyggnad än för att klara denna uppgift kan som sagt inte finansieras med allmänna avgiftsmedel. Även om de nyss angivna förmenta nackdelarna med en fondlös- ning inte förefaller ha något avgörande fog för sig, kan detta förhållande dock förta en stor del av värdet med en fond- konstruktion i vårt fall. Till detta kommer att det nog inte är nödvändigt att bygga upp ett fondkapital bara för att det som en buffert skall täcka motsvarande risk som vid en försäkringslösning. De utbetalningar som skall ske bör kunna säkerställas på annat sätt.</P>
<P class="p395 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft47">Myndighetsalternativ</SPAN></P>
<P class="p220 ft7">Jämfört med en försäkringslösning synes det likväl kvarstå över- vägande fördelar med ett fondalternativ som administreras av en statlig myndighet. Dessa fördelar bör emellertid kunna tas till vara också med en renodlad myndighetslösning. Detta särskilt som vi redan har konstaterat att det inte verkar vara nödvändigt att ha en</P>
<P class="p657 ft14">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">traditionell risktäckning med ett fondkapital. Det innebär att kostnaderna för fondförvaltningen skulle kunna sparas in.</P>
<P class="p66 ft7">En myndighetslösning borde kunna erbjuda en förhållandevis snabb, rättssäker och kostnadseffektiv skadereglering och den förmodligen enklaste formen av administration av båda ersättnings- systemen. För att göra minsta möjliga ingrepp i den nuvarande ordningen skulle verksamheten hos myndigheten kunna vara avgiftsfinansierad genom precis samma avgiftssystem som i dag används för att täcka kostnaderna för miljöskade- och saneringsför- säkringarna.</P>
<P class="p336 ft7">En sådan myndighetslösning verkar vid en samlad bedömning vara att föredra framför berörda försäkrings- och fondlösningar. Vi förordar i första hand att en sådan lösning väljs som administra- tionsform. Hur myndighetslösningen lämpligen skulle kunna se ut i praktiken, beskrivs närmare i det följande.</P>
<P class="p86 ft7">Men först några ytterligare reflektioner beträffande det nuva- rande försäkringssystemet. Det är naturligt att många kan känna tveksamhet inför en radikal förändring av detta system. Det motiverar att vi också överväger en mindre långtgående reform som begränsar sig till förändringar av detta system.</P>
<P class="p658 ft28"><SPAN class="ft28">6.6</SPAN><SPAN class="ft43">Förbättringar inom det nuvarande försäkringssystemet</SPAN></P>
<P class="p659 ft7">Förslag: Om ersättningsregleringarna skall finnas kvar i försäk- ringsformen, vilket inte förordas, föreslås att staten skall handla upp försäkringarna, förhandla fram försäkringsvillkoren, sköta uppbörden av avgifterna och föra registren över de avgiftsskyl- diga samt att Miljöskadeförsäkringens skadenämnd skall göras om till en statlig nämnd med behörighet att också pröva ersätt- ningsfall enligt saneringsförsäkringen.</P>
<P class="p660 ft7">Om det nuvarande försäkringssystemet skall vara kvar behövs förtydliganden och förändringar enligt vad som framgår av den tidigare genomgången i avsnitt 5. Den rådande osäkerheten om vem som egentligen är försäkringstagare bör undanröjas. Upphand- lingen av försäkringarna och förhandlingarna om försäkringsvill- koren, registerföringen över de avgiftsskyldiga och uppbörden av avgifterna bör kopplas bort från ordningen med de privata rättssubjekt som nu ombesörjer dessa uppgifter och som inte med-</P>
<P class="p546 ft14">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">ger den för staten och allmänheten nödvändiga insynen, kontrollen och redovisningen av denna verksamhet. Vidare bör en del ändringar göras i prövningssystemet för tvistiga ersättningsfall.</P>
<P class="p120 ft7">Det bör således till en början göras helt klart att det är staten och ingen annan som skall stå som försäkringstagare. Staten skall sluta avtal med försäkringsgivaren om en miljöskadeförsäkring till förmån för alla dem som drabbas av sådan skada som omfattas av försäkringsvillkoren samt avtal om en saneringsförsäkring till förmån för det allmänna genom tillsynsmyndigheterna avseende ersättning för sådana saneringskostnader och kostnader för avhjälpande åtgärder som denna försäkring enligt sina villkor skall täcka. Avtalen bör liksom i dag kunna manifesteras genom rege- ringens formella beslut om godkännande av villkoren för miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen. Men dessa villkor skall inte bara godkännas av regeringen i efterhand utan också faktiskt förhandlas fram av regeringen eller av den myn- dighet, förslagsvis Naturvårdsverket, som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p390 ft7">Upphandlingen av försäkringarna bör skötas av staten på samma sätt, dvs. genom regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Det torde bl.a. innebära att upphandlingen skall följa bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.</P>
<P class="p120 ft7">Genom att staten på det här viset själv handlar upp försäk- ringarna och förhandlar fram villkoren för dessa minskar utrymmet för oönskad påverkan av ovidkommande intressen. Men naturligt- vis bör Betalarföreningen och andra som har berättigade intressen att få komma till tals i detta sammanhang också beredas tillfälle till det.</P>
<P class="p372 ft7">Även uppbörden av avgiftsmedlen bör på sätt nu sker via till- synsmyndigheterna samordnas hos den myndighet som regeringen bestämmer, där också registren lämpligen bör föras över alla dem som skall betala avgift till försäkringarna. Premierna till försäk- ringsgivaren betalas sedan av denna myndighet.</P>
<P class="p80 ft7">Avgifterna skall utgå enligt den av regeringen i förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring bestämda taxan och betalningsskyldigheten skall naturligtvis inte, som lär ha skett, kunna ändras under hand utan att beslut härom fattats i föreskriven ordning av behörig instans.</P>
<P class="p120 ft7">I fråga om principiella och tvistiga ersättningsfall bör behörig- heten för Miljöskadeförsäkringens skadenämnd utvidgas till att också omfatta prövningen av sådana ärenden enligt saneringsför- säkringen.</P>
<P class="p607 ft14">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft7">Skadenämnden bör dock göras om till en statlig nämnd som är helt fristående från försäkringsgivaren. Det kommer att öppna prövningssystemet för insyn, stärka nämndens opartiska ställning och skapa bättre förutsättningar för att en klargörande praxis skall kunna växa fram som kan bidra till att öka förutsebarheten av bedömningarna. Nämndledamöterna kommer då inte längre att arvoderas av försäkringsgivaren utan ersättningen till dem får i stället utgå av allmänna medel. Försäkringsgivaren, som inte kan ha kvar sin skadechef som föredragande i nämnden, får liksom motparten i ärendet föra sin talan skriftligt, om inte nämnden, vilket bör vara möjligt, kallar parterna till en muntlig förhandling.</P>
<P class="p95 ft7">Om tvist föreligger även efter det att Skadenämnden har lämnat sitt utlåtande är parterna i dag hänvisade till att få tvisten avgjord av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Som förut konstaterats är detta inte någon bra ordning, särskilt inte i fråga om tvister som rör miljöskadeförsäkringen. Det enda praktiska alterna- tivet synes dock vara att parterna i stället hänvisas att väcka talan vid domstol. Man lär knappast kunna göra försäkringsgivarens slutliga beslut i försäkringsärendena överklagbara inom den befint- liga domstols- eller myndighetsorganisationen.</P>
<P class="p284 ft7">De här föreslagna förbättringarna i det nuvarande försäkrings- systemet kan genomföras utan stora ändringar i den formella regleringen av detta system. Och till skillnad från vissa ändringar i ersättningsregleringarna borde de inte ha någon betydelse för premiesättningen.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft28">6.7</SPAN><SPAN class="ft43">Myndighetslösningen</SPAN></P>
<P class="p642 ft7">Förslag: Rätten till försäkringsersättning enligt 33 kap. miljö- balken ersätts av en motsvarande rätt att i vissa fall få en av myndighet beslutad miljöskadeersättning och ersättning för verkställighetskostnader. Ersättningarna föreslås utgå enligt regeringens närmare föreskrifter i förordning. Detta ersätt- ningssystem skall finansieras med avgifter på precis samma sätt som dagens försäkringar.</P>
<P class="p661 ft7">Branschorganisationer för avgiftsbetalare får rätt att klaga på myndighetens beslut om ersättningar.</P>
<P class="p164 ft7">Vi föreslår alltså i första hand en myndighetslösning. Denna lösning förutsätter till en början att de nuvarande försäkringarna</P>
<P class="p434 ft14">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">görs om till särskilda regleringar om en lagstadgad rätt eller möjlighet för skadelidande att få ersättning av allmänna medel för skador i de fall som nu omfattas av miljöskadeförsäkringen och om rätt för tillsynsmyndigheterna till sådan ersättning för uppkomna kostnader i de fall som saneringsförsäkringen omfattar. Ersätt- ningsrätten kan beskrivas i 33 kap. miljöbalken på ungefär samma sätt som dagens rätt till försäkringsersättning. De närmare vill- koren bör kunna tas in i en förordning med föreskrifter motsva- rande dem i de nuvarande försäkringsvillkoren rensade från de enbart försäkringstekniskt motiverade inslagen. Skyldigheten för dem som bedriver miljöfarlig verksamhet att genom avgifter bidra till finansieringen av detta ersättningssystem bör liksom i dag regleras i balken i samma kapitel. Denna skyldighet kommer – till följd av genomförandet av miljöansvarsdirektivet i 10 kap. – även att omfatta verksamheter med genetiskt modifierade organismer. Taxan för avgifterna bör bestämmas av den myndighet, Besluts- myndigheten, som skall ha hand om verksamheten. Uppbörden av avgifterna får ankomma på tillsynsmyndigheterna för vidare- befordran till den av regeringen utsedda Beslutsmyndigheten där ett centralt register över betalarna bör föras.</P>
<P class="p662 ft7">Regleringen i miljöbalken skulle kunna ske enligt följande:</P>
<P class="p663 ft9">33 kap. Om rätt i vissa fall till ersättning för skada och verkställig- hetskostnader</P>
<P class="p664 ft83">1 § Miljöskadeersättning skall, enligt regeringens närmare före- skrifter, utgå för sådan person- eller sakskada som medför skadeståndsskyldighet enligt 32 kap. om</P>
<P class="p665 ft83"><SPAN class="ft84">1.</SPAN><SPAN class="ft85">den skadelidande inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva ut skadeståndet är preskriberad, eller</SPAN></P>
<P class="p666 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft86">det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</SPAN></P>
<P class="p667 ft84">2 § Enligt regeringens närmare föreskrifter skall ersättning vidare betalas för verkställighetskostnader avseende utredningar och avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. och åtgärder till förebyggande av överhängande hot om miljöskada, om</P>
<P class="p668 ft89"><SPAN class="ft87">1.</SPAN><SPAN class="ft88">kostnaderna är hänförliga till miljöfarlig eller genteknisk verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p669 ft91"><SPAN class="ft84">2.</SPAN><SPAN class="ft90">de har uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat förord- nande om rättelse enligt 26 kap. 18 § och</SPAN></P>
<P class="p666 ft9"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft86">den som är ansvarig enligt denna balk inte kan betala.</SPAN></P>
<P class="p478 ft17">Ersättning som nu sagts skall dock inte betalas för kostnader som har uppkommit med anledning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</P>
<P class="p200 ft14">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft12">3 § Den som utövar sådan miljöfarlig eller genteknisk verksamhet som enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken kräver tillstånd eller anmälan skall genom årliga avgifter bidra till ersättning som anges i 1 och 2 §§.</P>
<P class="p671 ft9">Avgifterna skall framgå av taxa som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p671 ft9">Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmel- serna i första stycket.</P>
<P class="p236 ft7">Den för hela landet centrala Beslutsmyndigheten skall med exklusiv behörighet pröva alla ansökningar från såväl enskilda personer om miljöskadeersättning som från tillsynsmyndigheter om kostnads- ersättning för verkställda avhjälpanden. Prövningen skall ske enligt bestämmelserna i 33 kap. och de närmare föreskrifterna i en förord- ning om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskost- nader enligt miljöbalken. Förfarandet och handläggningen skall följa reglerna i förvaltningslagen. Myndighetens slutliga avgöran- den bör kunna överklagas hos miljödomstolen. Branschorganisa- tioner och liknande sammanslutningar av företagare som är skyldiga att genom avgifter bidra till ersättningarna bör ha klagorätt. En föreskrift om detta kan föras in som en ny punkt 3 a. i 16 kap. 12 § enligt följande:</P>
<P class="p672 ft92">3 a. en branschorganisation eller annan liknande sammanslutning av företagare som är skyldiga att betala avgifter enligt 33 kap. 3 §, såvitt avser beslut om ersättning enligt 33 kap. 1 eller 2 § som Beslutsmyndigheten har meddelat enligt förordningen (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken, och</P>
<P class="p673 ft7">Hela verksamheten bör vara avgiftsfinansierad. Det får överlämnas till Beslutsmyndigheten att årligen enligt bemyndigande i nyssnämnda förordning bestämma de avgiftstaxor som behövs för att klara den samlade skaderegleringen på lång sikt. Detta förutsätter att myndigheten i sitt myndighetsanslag eller på annat sätt får disponera ett kreditiv i förhållande till statsbudgeten som gör det möjligt för myndigheten att klara tillfälliga underskott på kontot för skadereglering och avgiftsmedel. Med denna ordning behövs inte de nuvarande ”taken” i ersättningssystemen. Även stora skadehändelser och kostnader får, om de inte täcks av redan reserverade avgiftsmedel, regleras genom avgiftsuttag i efterhand. Med tanke på erfarenheterna hittills av skadeutvecklingen under</P>
<P class="p618 ft14">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">arton år med miljöskadeförsäkringen och åtta år med sanerings- försäkringen finns det inte stor anledning att räkna med att detta kommer att innebära några problem. Genom den här ordningen kommer avgiftsbetalarna att besparas kostnaden för att täcka försäkringsrisken, som har varit den helt dominerande kostnaden i det nuvarande försäkringssystemet, och alla avgiftsmedel kommer att kunna användas för de miljövårdande ändamål för vilka de uttagits.</P>
<P class="p232 ft7">Vilken myndighet som skall anförtros uppdraget att vara Beslutsmyndighet är inte givet. Naturvårdsverket har redan nämnts i detta sammanhang. Men också andra alternativ kan tänkas. Uppgiften bör dock helst föras dit där den behövliga kompetensen redan finns. Även om de två ersättningssystemen egentligen är av helt olika slag skulle det framför allt från kostnadssynpunkt vara bra om båda kunde hanteras på samma ställe. Det är den tyngsta delen med den nuvarande saneringsförsäkringen som i första hand måste finna sin specifika handläggnings- och beslutsmässiga kom- petens. Skaderegleringen av det som nu täcks av miljöskade- försäkringen borde inte vara lika resurskrävande. Den tjänsten kan också köpas utifrån, om Beslutsmyndigheten inte lämpligen kan fylla den internt. Däremot förefaller det nödvändigt att Besluts- myndigheten har hela den kompetens som behövs för att klara frågorna om ersättning till tillsynsmyndigheterna för uppkomna avhjälpandekostnader.</P>
<P class="p333 ft7">Det skulle i denna del dessutom vara en fördel om det hos Beslutsmyndigheten kunde ske en viss samordning i fråga om tillsynsmyndigheternas möjligheter att få ersättning enligt det nu aktuella ersättningssystemet och det övriga bidragssystem för delvis samma ändamål som i dag administreras av Naturvårdverket. Eftersom tillsynsmyndigheten är skyldig att samråda med Natur- vårdsverket innan handräckning enligt 26 kap. 17 § begärs i fråga om miljöfarlig verksamhet, om det kan befaras att kostnaderna inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot, och dessutom alltid innan förordnande meddelas om rättelse enligt 26 kap. 18 §, vore det bra om tillsynsmyndigheten redan i detta skede kunde få ett åtminstone preliminärt förhandsbesked om möjligheterna att få ersättning för ifrågavarande kostnader genom det nu aktuella ersättningssystemet eller, om det inte går, genom det bidrags- system som i övrigt kan vara tillämpligt.</P>
<P class="p390 ft7">Möjligheterna till samordning med bidragssystemet är dock bara en del av utvecklingspotentialen hos myndighetsalternativet. Detta</P>
<P class="p453 ft14">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">alternativ kommer framför allt att underlätta en fortsatt utbyggnad av de ersättningssystem som framgent kan komma att visa sig vara behövliga.</P>
<P class="p674 ft7">En sådan samordning som här avses är med dagens förhållanden förmodligen lättast att genomföra hos Naturvårdsverket som Beslutsmyndighet. Men den borde också kunna genomföras på annat håll där den behövliga kompetensen finns. Vi har tidigare i detta sammanhang, i delbetänkandet, pekat på att en stor del av, kanske hela, den särskilda kompetens som här är av intresse också finns inom den tidigare organisationen Statens Oljelager, som numera inordnats i Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>Beslutsmyndigheten skulle därför kunna rymmas inom SGU och den skulle också kunna brytas ut därifrån till ett fristående organ för sådana uppgifter som vi berört i delbetänkandet. Enbart hand- läggningen av de nu aktuella ersättningsärendena motiverar dock inte att det bildas en fristående myndighetsorganisation för detta. Ett mellanliggande alternativ är att en myndighet under SGU ges samma fristående ställning som redan Bergstaten har hos SGU. Det innebär att SGU skulle kvarstå som administrativ huvudman för den i övrigt fristående Beslutsmyndigheten.</P>
<P class="p675 ft9"><SPAN class="ft9">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft47">Förordning om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p236 ft7">I denna förordning bör först anges vilken myndighet som skall vara Beslutsmyndighet och som alltså med denna behörighet skall pröva alla ansökningar om ersättning som avses i 33 kap. miljöbalken. Denna myndighet bör däri också bemyndigas att fastställa taxan för den avgiftsskyldighet som föreskrivs i samma kapitel. Närmare anvisningar om hur myndigheten skall utforma taxan torde inte behövas. Men det förefaller lämpligt att myndigheten åtminstone till en början använder samma taxekonstruktion och fördelning av avgiftsskyldigheten som nu gäller enligt förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring.</P>
<P class="p124 ft7">Det bör också föreskrivas att tillsynsmyndigheterna skall sköta uppbörden av avgifterna.</P>
<P class="p210 ft7">Därutöver kan det i förhållande till förvaltningslagens bestäm- melser finnas behov av specifika förfaranderegler för de här aktuella</P>
<P class="p212 ft15"><SPAN class="ft40">5</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>SOU 2006:39 s. 220 f.</P>
<P class="p458 ft14">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">ärendena, som exempelvis att ansökan om ersättning skall göras skriftligen och vad den skall innehålla.</P>
<P class="p120 ft7">Sedan kommer föreskrifterna om de närmare villkoren för rätt till ersättning. Dessa kan lämpligen utformas i nära anslutning till gällande försäkringsvillkor av sådant slag som bör vara kvar och fördelas på ett avsnitt om miljöskadeersättning enligt 33 kap. 1 § och ett om ersättning för verkställighetskostnader enligt 33 kap. 2 §.</P>
<P class="p372 ft7">Med tanke på miljöskadeersättningens speciella karaktär är det i grunden snarare fråga om en möjlighet än en rätt för den skade- lidande att få sådan ersättning. Det borde med hänsyn härtill inte vara nödvändigt med en sådan detaljreglering av villkoren för ersättningens bestämmande och omfattning som enligt de nuva- rande försäkringsvillkoren. Och med den skälighetsbedömning som skall göras för rätt till ersättning för verkställighetskostnader behövs nog inte heller försäkringsvillkorens undantag för krig och liknande händelser. I skälighetsbedömningen beträffande dessa verkställighetskostnader skall också vägas in om en myndighet, så som sägs i 16 § försäkringsvillkoren för saneringsförsäkringen, har underlåtit att agera mot en ansvarig trots att myndigheten vetat om eller bort veta om att denne inte fullgjort sina skyldigheter. De olika undantag från ansvaret för avhjälpandeåtgärder som gäller enligt miljöbalken kommer naturligtvis också att gälla vid tillämp- ningen av om ersättning för verkställighetskostnader skall betalas ut eller inte. Några andra undantag är inte motiverade.</P>
<P class="p390 ft7">Utredningens förslag om en myndighetslösning kan bli aktuellt att genomföra först sedan försäkringsperioden för den nu gällande miljöskadeförsäkringen har löpt ut. Denna försäkring kommer i så fall, i enlighet med sina försäkringsvillkor, att omfatta skador som inträffar före den tidpunkt då försäkringsperioden upphör även om skadorna inte anmäls innan dess. Skador får dock inte anmälas eller krav framställas sedan mer än tre år förflutit från det att försäk- ringsavtalet upphör. Skada som inte anses utgöra serieskada skall hänföras till det sista året.</P>
<P class="p231 ft7">På motsvarande sätt kommer den nu gällande saneringsförsäk- ringen, i enlighet med de gällande försäkringsvillkoren, att omfatta saneringsfall som inträffat under försäkringstiden och som anmäls inom sex månader från den tidpunkt då försäkringsavtalet upp- hörde att gälla.</P>
<P class="p676 ft14">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft32">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p677 ft28"><SPAN class="ft28">6.8</SPAN><SPAN class="ft43">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p678 ft7">I fråga om ersättningsreglerna för miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen föreslås alltså en del ändringar i det föregående. Det gäller för miljöskadeförsäkringens del ersättningen till näringsidkare för skador i hans näringsverksamhet, avdragen för självrisk på ersättningsbeloppen och preskriptionsbestämmelsens utformning. Beträffande saneringsförsäkringen föreslås en väsentlig utvidgning av tillämpningsområdet i fråga om åtgärder som kan grunda ersättningsbara verkställighetskostnader. I samband med övervägandena om handräckningskostnader i konkurssituationer ifrågasätts om inte miljöbalken behöver kompletteras med en allmän regel om administrativ självhjälp och det föreslås att vissa kostnadstäckningsbeslut skall kunna verkställas enligt utsöknings- balken.</P>
<P class="p109 ft7">Den förda diskussionen om ändringar och förtydliganden i ersättningsreglerna har närmast gällt dessa regler som villkor i den nuvarande försäkringsformen. Men den gäller i tillämpliga delar för dessa ersättningssystem även om de administreras i någon annan form. För vårt förstahandsalternativ med en myndighetslösning föreslås hur ersättningsvillkoren skall kunna se ut i en särskild förordning om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken.</P>
<P class="p86 ft7">Att ersättningsregleringen för tillsynsmyndigheternas verk- ställighetskostnader skall finnas kvar och även utvecklas har utred- ningen visat ett stort behov av. Vad däremot gäller försäkringen för miljöskadeersättning har vi med hänsyn till dess blygsamma tillämpning hittills under arton års tid och den stora kostnaden för denna försäkring flaggat för att det finns anledning att fundera över om denna försäkring verkligen svarar mot något behov som skall tillgodoses med allmänna avgiftsmedel. Det är uppenbart att detta ersättningssystem i varje fall behöver ordnas i mer kostnadseffek- tiva former. Det är inte försvarbart att miljöskadeförsäkringen kostat 250 miljoner kr under de första tio åren och under samma tid lämnat en enda utbetalning om 6 025 kr i ett skadefall om en förorenad brunn.</P>
<P class="p85 ft7">Om lagstiftaren föredrar att dessa ersättningsregleringar ändå skall finnas kvar i nuvarande försäkringsform, vilket inte förordas, föreslår vi flera förbättringar av denna som går ut på att staten skall ta ett fastare grepp om försäkringarna, framför allt genom att själv handla upp dem och själv förhandla fram försäkringsvillkoren och</P>
<P class="p546 ft14">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">därigenom skapa en ordning som medger den nödvändiga offent- liga insynen, kontrollen och redovisningen av denna verksamhet.</P>
<P class="p120 ft7">Här förordas emellertid i första hand att de ersättningsregle- ringar som bör vara kvar, och det gäller utan tvekan möjligheterna till ersättning för tillsynsmyndigheternas verkställighetskostnader, med stor fördel i flera avseenden bör kunna administreras av en statlig myndighet som har den erforderliga kompetensen för uppgiften. Skaderegleringen skulle då – under offentlig insyn och med möjlighet till överprövning – kunna skötas med högt ställda krav på rättssäkerhet, fackkunskap, snabbhet och kostnadseffekti- vitet. Avgiftsmedlen skulle uteslutande komma till användning för det ändamål för vilket de tas ut. Till detta kommer att en myndig- hetslösning av det här slaget har utvecklingsmöjligheter och lätt kan anpassas till ändrade förutsättningar.</P>
<P class="p90 ft7">Två förslag lämnas på myndigheter som bedöms redan ha den kompetens som behövs för att kunna fullgöra uppdraget som Beslutsmyndighet, nämligen Naturvårdverket och en avdelning inom SGU.</P>
<P class="p679 ft14">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p4 ft93">Del C</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
</DIV>
<DIV id="page_239">
<P class="p680 ft27"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft46">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p681 ft7">Enligt 14 § kommittéförordningen skall utredningen redovisa om förslagen i betänkandet påverkar kostnader eller intäkter för staten, kommuner eller landsting eller för företag eller andra enskilda samt en beräkning av dessa konsekvenser. Om förslagen innebär sam- hällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall detta redovisas. För kostnadsökningar och intäktsminskningar för det allmänna skall utredningen föreslå finansiering.</P>
<P class="p124 ft7">Enligt 15 § samma förordning skall bl.a. konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen, samt förslagets betydelse för sysselsätt- ning och offentlig service i olika delar av landet och för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, redovisas.</P>
<P class="p66 ft7">Vidare skall utredningen, enligt utredningsdirektiven, bedöma och redovisa vilka effekter förslagen kan få för miljön samt särskilt uppmärksamma de konsekvenser som förslagen kan få för odlare och andra näringsidkare som hanterar eller på annat sätt använder genetiskt modifierade organismer i sin verksamhet.</P>
<P class="p86 ft7">Vid samråd med Näringslivets Regelnämnd har därifrån anförts att tiden varit alltför kort för att kunna lämna erforderliga syn- punkter.</P>
<P class="p419 ft7">Gentekniknämnden har fått tillfälle att yttra sig över förslaget, men har valt att invänta remissomgången. Vidare har två i Sverige verksamma utsädesproducenter av GMO, Svalöf Weibull AB och Monsanto Crop Sciences Sweden AB, fått tillfälle att yttra sig över utredningens förslag. Svalöf Weibull AB har anfört att det inom växtförädlingen finns stor erfarenhet – av t.ex. metoder som inne- fattar ständig nytillförsel av gener och genotyper samt nyskapande av arthybrider som inte haft något avgörande inflytande på biolo- gisk mångfald – som inte belysts eller beaktats i utredningen.</P>
<P class="p124 ft7">Vårt förslag innehåller ett förtydligande av avhjälpandeansvaret i 2 kap. 8 § miljöbalken och en ny bestämmelse i 10 kap. 2 a § om</P>
<P class="p582 ft14">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">miljövärdesersättning. En tillsynsbestämmelse i 26 kap. 8 a § före- slås för att säkerställa att miljövärdesersättningen används för naturvårdsåtgärder. Därutöver föreslås att den nuvarande miljö- skadeförsäkringen och saneringsförsäkringen ersätts av ett motsva- rande ersättningssystem administrerat av en statlig myndighet som beslutar om rätt till ersättning i vissa fall för skador och verk- ställighetskostnader enligt miljöbalken. Ersättningsrätten kommer, liksom tidigare, att framgå av 33 kap. medan de närmare villkoren för ersättning och prövning kommer att framgå av en ny förord- ning. I en ny bestämmelse i 26 kap. 22 a § föreslås att tillsynsmyn- digheten, när rättelse sker enligt 26 kap. 18 §, kan fatta särskilt kostnadsbeslut som skall vara omedelbart exigibelt. På samma sätt föreslås att kostnadsbeslut enligt 26 kap. 22 § andra stycket blir omedelbart exigibla. Slutligen föreslås att det i 16 kap. 12 § införs en ny punkt med rätt för branschorganisationer och liknande sammanslutningar av företag som är skyldiga att betala avgift till den föreslagna myndighetslösningen att överklaga beslut om ersättning för skador och verkställighetskostnader enligt 33 kap.</P>
<P class="p545 ft7">Ändringen i 2 kap. 8 § avser att klargöra det som redan i dag får anses följa av bestämmelsen, nämligen en skyldighet för den ansvarige verksamhetsutövaren att avhjälpa skador på den biologiska mångfalden. Den rättssäkerhet som detta avser att skapa kan möjligen medföra att fler tillsynsmyndigheter ”vågar” grunda krav på avhjälpande med stöd av 2 kap. 8 §. På så sätt kan avhjälpande åtgärder komma att vidtas i större utsträckning vilket skulle gagna miljön, samtidigt som fler verksamhetsutövare kan åläggas detta ansvar. En sådan eventuell ökning lär dock bli mycket måttlig, bl.a. med tanke på att tillsynsmyndigheterna prioriterar de allvarligaste skadorna som efter genomförandet av miljöansvars- direktivet kommer att täckas av 10 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p90 ft7">Bestämmelsen om miljövärdesersättning i 10 kap. 2 a § avser att innebära en viss preventiv effekt och samtidigt komma till rätta med vissa rättviseaspekter. Det avhjälpandeansvar som följer av miljöansvarsdirektivet och som inom kort kommer att genomföras i svensk rätt innebär nämligen en skyldighet att vidta avhjälpande åtgärder vid en allvarlig miljöskada endast när detta är möjligt. Det kan dock ibland – särskilt vid skador på den biologiska mångfalden</P>
<P class="p682 ft7">– vara omöjligt att avhjälpa en skada. Detta innebär att en ansvarig kan åläggas att vidta kostsamma avhjälpandeåtgärder samtidigt som någon annan, som också orsakat en allvarlig miljöskada, inte behö- ver vidta några åtgärder om ett avhjälpande konstaterats vara</P>
<P class="p453 ft14">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td134"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p23 ft36">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft7">omöjligt. Genom en skyldighet att – i de fall avhjälpande inte är praktiskt möjligt – i stället betala miljövärdesersättning till det all- männa kan man alltså förhindra att bestämmelserna om avhjälpande slår olika beroende på om avhjälpande är möjligt eller inte. En annan konsekvens med miljövärdesersättning är att miljöns intres- sen gagnas, eftersom ersättningen skall användas till naturvårdande åtgärder. Eftersom avhjälpande i första hand skall krävas och detta i de flesta fall också torde vara möjligt kan man vänta sig att bestämmelsen om miljövärdesersättning blir tillämplig endast i undantagsfall. Konsekvenserna för företag lär därför knappast blir märkbara. Den dag bestämmelsen skall tillämpas och ersättning bestämmas erfordras att skadan värderas. I Sverige finns tämligen liten erfarenhet av värdering av skador på den biologiska mångfalden. Inom EU pågår i anledning av miljöansvarsdirektivet ett forskningsprojekt (REMEDE) rörande just värdering av olika typer av miljöskador. Även Konjunkturinstitutet utreder, på uppdrag av regeringen, frågor om hur biologisk mångfald skall vär- deras monetärt. De svårigheter som kan tänkas uppkomma vid bestämmande av miljövärdesersättningen lär knappast orsaka mer bekymmer för tillsynsmyndigheterna än den värdering av miljö- skador av olika slag – däribland skador på den biologiska mångfalden – som de efter genomförandet av miljöansvarsdirek- tivet ändå måste ha kompetens för. Det finns inte några skäl att anta att förslaget om miljövärdesersättning kommer att innebära någon märkbar ökning av arbetsbelastningen för landets tillsyns- myndigheter.</P>
<P class="p683 ft7">Förslaget om en myndighetslösning som ersättning för miljö- skadeförsäkringen och saneringsförsäkringen öppnar möjligheter för insyn i systemet och granskning av inbetalade allmänna medel. Förslaget ändrar inte den skyldighet som redan i dag gäller för tillståndspliktiga och vissa anmälningspliktiga verksamheter att betala avgift. Med tanke på att det redan i dag finns myndigheter, Naturvårdsverket och en avdelning inom SGU, som bedöms ha kompetens att hantera dessa uppgifter behöver någon ny myndighetsstruktur inte byggas upp. Organisationsförändringen innebär dock utvidgade uppgifter för den myndighet, Beslutsmyn- digheten, som föreslås handha dessa uppgifter. De extra resurser som detta kan behöva ta i anspråk kommer att kunna finansieras genom avgifterna för ersättningssystemet.</P>
<P class="p684 ft7">Tillämpningsområdet för saneringsförsäkringen föreslås utvidgas</P>
<P class="p4 ft7">– i enlighet med vad som får anses ha varit syftet från början med</P>
<P class="p428 ft14">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">försäkringen – till att omfatta alla utredningar och avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. samt åtgärder enligt 2 kap. 3 § till före- byggande av överhängande hot om miljöskada. För att undvika oklarheter och tillförsäkra att ersättningsrättens omfattning överensstämmer med lagstiftarens vilja föreslår utredningen att den framgår av lag. De åtgärder som avses med hänvisningen till 10 kap. är dels åtgärder till följd av föroreningsskador som redan i dag omfattas av 10 kap. och dels sådana åtgärder som enligt utred- ningens förslag i delbetänkandet kan krävas efter genomförandet av miljöansvarsdirektivet, nämligen avhjälpande åtgärder i anledning av allvarliga miljöskador på mark, vatten eller biologisk mångfald. En utvidgning till dessa direktivskador överensstämmer med inten- tionerna i art. 14 i miljöansvarsdirektivet om att medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att främja utvecklingen av instrument och marknader för ekonomisk säkerhet. Utredningen bedömer att den föreslagna utvidgningen av vilka åtgärder som skall omfattas av ersättningssystemet riskerar att öka utbetalningarna. Nu, liksom tidigare i delbetänkandet (SOU 2006:39 s. 317), bedömer dock utredningen att de allvarliga miljöskadorna sannolikt kommer att bli sällsynta. Vidare innebär den förslagna myndighetslösningen att samtliga avgifter som tas ut också kan användas för det ändamål för vilket de tas ut. Några kostnader för återförsäkring eller annan form av risksäkring är alltså inte nödvändig med en myndighets- lösning. Dessutom finns med förslaget möjligheter till insyn och överprövning, vilket bl.a. bör verka för en ökad rättssäkerhet och kostnadseffektivitet. De företag som är skyldiga att betala avgift för försäkringarna är dels de tillståndspliktiga verksamheterna, som beräknas uppgå till ca 6 000 stycken, dels de anmälningspliktiga C- verksamheterna om ca 17 500. För dessa bedömer utredningen alltså att någon förändring inte är att vänta. Sammantaget bedömer utredningen att den föreslagna utvidgningen med hänsyn främst till den hittillsvarande skadeutveckligen inte kommer att motivera någon höjning av avgiftsbeloppen, i varje fall inte under de närmaste åren. För miljöns del är den föreslagna utvidgningen enbart till nytta, eftersom skador på miljön, som i dag inte kan åtgärdas, kommer att bli möjliga att avhjälpas framöver.</P>
<P class="p503 ft7">För beslut om ersättning införs en rätt att överklaga till domstol. Denna klagorätt skall även omfatta betalarintressena. På detta sätt tillförsäkras att de inblandade intressena tas till vara och att systemet blir öppet för insyn och kritik. Det skapas på så sätt goda förutsättningar för att ett balanserat ersättningssystem kan växa</P>
<P class="p453 ft14">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td134"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p23 ft36">Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">fram. Klagorätten kan medföra en viss ökning av måltillström- ningen – åtminstone vad gäller ersättning för verkställighetskost- nader – vid miljödomstolen i Stockholm. Beslut om ersättning för miljöskador enligt 32 kap. lär knappast föranleda någon ökning alls, eftersom antalet ärenden hittills varit förbluffande få och inget talar för att någon ökning kommer att ske. Men inte heller i fråga om verkställighetskostnader innebär de införda klagobestämmelserna per automatik att domstolen därmed kommer att få någon stor ökning av antalet mål. Med en myndighetslösning kommer det att finnas möjlighet till en öppen dialog mellan sökanden och Besluts- myndigheten. På så sätt kan man förvänta sig att många miss- förstånd kan klaras ut och därmed också att många onödiga proces- ser sannolikt kan undvikas. Utredningen ser i dag inget behov av resursförstärkning till domstolsväsendet, men frågan måste givetvis följas upp.</P>
<P class="p85 ft7">Utredningens förslag i 2 och 10 kap. miljöbalken innebär inga särskilda konsekvenser för verksamheter som använder genetiskt modifierade organismer. Förslaget om att ersättningssystemet skall omfatta också det som täcks av miljöansvarsdirektivet innebär dock att – utöver alla de tillståndspliktiga och vissa anmälningspliktiga verksamheter som redan i dag är skyldiga att betala avgift – även <NOBR>GMO-verksamheter</NOBR> som kräver tillstånd eller anmälan kommer att bli skyldiga att betala avgift till ersättningssystemet. Antalet verk- samhetsutövare som har tillstånd eller som gjort erforderlig anmälan för <NOBR>GMO-verksamhet</NOBR> uppgår i dag till cirka 180 stycken, varav cirka 70 utövar verksamhet med innesluten användning av GMM.</P>
<P class="p412 ft7">Utredningens förslag innebär sammantaget inte någon påverkan på företagens konkurrenskraft.</P>
<P class="p685 ft14">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
</DIV>
<DIV id="page_245">
<P class="p4 ft27">8 Författningskommentar</P>
<P class="p100 ft28">Miljöbalken</P>
<P class="p686 ft7">2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.</P>
<P class="p213 ft9">8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som skadat den biologiska mångfalden av arter eller naturliga livsmiljöer eller som medfört annan skada eller olägenhet för miljön, ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i skälig omfattning. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma.</P>
<P class="p86 ft9">Om ansvar för att avhjälpa vissa miljöskador finns särskilda regler i 10 kap.</P>
<P class="p687 ft9">I det tidigare betänkandet har föreslagits att gällande hänvisning till 10 kap. tas bort utan någon åsyftad ändring i sak. Nu kompletteras bestämmelsen med en uttrycklig föreskrift om att även skada på den biologiska mångfalden av arter eller naturliga livsmiljöer utgör sådan miljöskada som avses i bestämmelsen och för vilken ett strikt avhjälpandeansvar följaktligen skall gälla för den som orsakat skadan. Genom detta förtydligande skall det inte längre behöva råda någon osäkerhet om att tillsynsmyndigheten med stöd av den här bestämmelsen kan utfärda de åtgärdsförelägganden som i det enskilda fallet behövs för ett skäligt avhjälpande av en uppkommen skada på den biologiska mångfalden. Om skadan är att anse som en sådan allvarlig miljöskada som avses i 10 kap. skall avhjälpandet enligt hänvisningen i andra stycket dock ske enligt reglerna i 10 kap.</P>
<P class="p297 ft22">En skada på den biologiska mångfalden, som skall avhjälpas enligt den här bestämmelsen, bör i princip bestämmas på samma sätt som en allvarlig sådan miljöskada enligt 10 kap. 2 §, men utan någon begränsning till särskilt skyddade arter eller livsmiljöer. Med</P>
<P class="p655 ft14">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft22">naturlig livsmiljö avses inte enbart orörda platser som inte har påverkats av människan (jfr resonemanget i avsnitt 2.1.1). Begrep- pet naturlig livsmiljö är hämtat från miljöansvarsdirektivet och skall förstås mot den bakgrunden, med den begränsningen att platserna eller arterna inte måste vara särskilt skyddade för att omfattas av ansvaret. Skadan konstitueras således av de negativa effekterna på möjligheterna att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för berörda arter eller livsmiljöer, och de negativa effekterna skall i sin tur bedömas i förhållande till det ursprungliga tillståndet vid skadetillfället och med beaktande av kriterierna i miljöansvars- direktivets Bilaga I. Detta skadebegrepp utvecklas närmare i delbetänkandet (SOU 2006:39 s. 80 ff.) och berörs också i det här slutbetänkandet i avsnitt 3.3. Det är alltså fråga om samma slags skada på den biologiska mångfalden som i 10 kap. 2 § men här rör det sig bara om ekologiska skador som inte uppfyller väsentlighets- rekvisitet för att betraktas som allvarliga. Varje negativ förändring av bevarandestatusen för en art eller en livsmiljö skall dock inte aktualisera ett avhjälpandeansvar. Även om de negativa effekterna inte är så ”betydande” som krävs för en allvarlig miljöskada måste de ändå vara av en sådan beskaffenhet eller ha en sådan omfattning att de tydligt framstår som beaktansvärda; mer obetydliga skador skall inte föranleda ansvar.</P>
<P class="p399 ft9">Avhjälpandeansvaret gäller ett avhjälpande i skälig omfattning. Redan häri ligger att ansvaret inte gäller för mer obetydliga skador. Ledning för skälighetsbedömningen kan sökas i 2 kap. 7 § och reglerna i 10 kap. för avhjälpande av föroreningsskador som inte utgör allvarliga miljöskador.</P>
<P class="p80 ft9">Tillsynsmyndigheten har inte samma skyldighet som vid allvar- liga miljöskador att upprätta en åtgärdsplan för skadans avhjäl- pande. Men i den mån ett nödvändigt avhjälpande inte kommer till stånd utan tillsynsmyndighetens ingripande, får myndigheten på vanligt sätt förelägga den ansvarige, eventuellt vid vite, att vidta åtgärderna.</P>
<P class="p121 ft22">Hur avhjälpandet av en skada på den biologiska mångfalden närmare skall gå till i praktiken finns det inte stor erfarenhet av, särskilt inte när skadorna orsakats av genetiskt modifierade orga- nismer eller liknande. Detta måste avgöras allt efter omständlig- heterna från fall till fall. Om inte något annat framstår som bättre i det enskilda fallet bör tillsynsmyndigheten söka ledning i de anvisningar för avhjälpandet som miljöansvarsdirektivet ger för de allvarliga miljöskadornas del (se om detta i avsnitt 3.5). Ingenting</P>
<P class="p386 ft14">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p23 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft9">hindrar att tillsynsmyndigheten också vid tillämpning av 2 kap. 8 § utfärdar förelägganden om sådana primära, kompletterande och kompenserande åtgärder som skall komma i fråga enligt miljö- ansvarsdirektivet. En viktig skillnad är dock att den här bestäm- melsen inte ger stöd för längre gående krav på åtgärder än som kan anses svara mot ett avhjälpande i skälig omfattning.</P>
<P class="p86 ft9">Med hänsyn till nu ifrågavarande skadors art och svårigheterna att avhjälpa dem är det nödvändigt att tillsynsmyndighetens åtgärdsförelägganden har en hög grad av konkretion så att det klart framgår vilka åtgärder som krävs och hur dessa också skall kunna genomföras i praktiken.</P>
<P class="p242 ft30">Bortsett från utvidgningen beträffande skador på den biologiska mångfalden avses inte någon ändring i paragrafens tillämpning.</P>
<P class="p182 ft7">10 kap. Föroreningar och vissa andra miljöskador</P>
<P class="p689 ft29">2 a § I den mån en allvarlig skada på den biologiska mångfalden som avses i 1 § inte kan avhjälpas med sådana åtgärder som rimligen kan krävas enligt denna balk är den som orsakat skadan med uppsåt eller genom vårdslöshet skyldig att betala skälig miljövärdesersättning till det allmänna för de miljövärden som gått förlorade.</P>
<P class="p690 ft22">Paragrafen är ny. Här införs en skyldighet att till det allmänna betala ett slags miljöskadestånd, kallat miljövärdesersättning, som skälig ersättning för miljövärden som gått förlorade genom en sådan allvarlig skada på den biologiska mångfalden som sägs i 10 kap. 1 §. En förutsättning är att skadan har orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet. Det relevanta skadebegreppet – allvarlig skada på den biologiska mångfalden – kommenteras i avsnitt 3.3 och analyseras utförligt i delbetänkandet (SOU 2006:39 s. 80 ff.). Med miljövärden avses naturresurser och naturresursfunktioner i miljöansvarsdirektivets mening, dvs. skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer, vatten och mark respektive de funktioner en naturresurs har till förmån för en annan naturresurs och/eller allmänheten (jfr 2 § i den föreslagna förordningen om fastställelse- prövning enligt 26 kap. 8 a § miljöbalken, SOU 2006:39 s. 53). Dessa värden skall anses ha gått förlorade i den mån de faktiskt inte återställs eller kompenseras på ett godtagbart sätt och heller inte kan återställas eller kompenseras med sådana åtgärder som det kan anses vara rimligt att utfärda förelägganden om.</P>
<P class="p448 ft14">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Författningskommentar SOU 2007:21</P>
<P class="p88 ft29">Skyldighet att betala miljövärdesersättning beslutas enligt 26 kap. 8 a § fjärde stycket av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Det blir därvid länsstyrelsens sak att bestämma vilka miljövärden som gått förlorade och hur förlusten skäligen skall ersättas med miljövärdesersättning. Skattningen av ersättningsbeloppen får utgå från någon form av ekonomisk värdering av de förlorade natur- resurserna och naturresursfunktionerna. En sådan värdering lär dock sällan kunna ske i vanliga ekonomiska termer. Men det har numera utvecklats olika typer av ekonomiska värderingsmetoder som gör det möjligt för miljöekonomer att i stor utsträckning, också i brist på marknadsvärden, kunna värdera miljöns mångskif- tande slag av nyttigheter (se SOU 2006:39 s. 150 ff.). Konjunktur- institutet fick nyligen ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft48">TPF</SPAN><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft48">FPT </SPAN>att sammanställa och analysera olika ekonomiska metoder för monetär värdering av biologisk mångfald. Resultatet av detta uppdrag borde bli av intresse för värderingen av de miljövärden som här diskuteras. När ersättningen skall bedömas bör hänsyn också tas till vilka alterna- tiva kostnader som, åtminstone vid en successivt uppkommande skada, kan beräknas för det återställande eller den kompensation som kunde ha skett innan skadan blev alltför svår för att kunna avhjälpas med åtgärder som rimligen kan krävas.</P>
<P class="p402 ft9">Att miljövärdesersättningarna skall förbehållas en användning för naturvårdsåtgärder framgår av 26 kap. 8 a § femte stycket.</P>
<P class="p198 ft7">16 kap. Allmänt om prövningen</P>
<P class="p691 ft7">Rätt att överklaga</P>
<P class="p691 ft9">12 §</P>
<P class="p692 ft9">3 a. en branschorganisation eller annan liknande sammanslutning av företagare som är skyldiga att betala avgifter enligt 33 kap. 3 §, såvitt avser beslut om ersättning enligt 33 kap. 1 eller 2 § som Beslutsmyn- digheten har meddelat enligt förordningen (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken, och</P>
<P class="p693 ft9">I första stycket har införts en ny punkt 3 a. med en föreskrift om klagorätt för branschorganisationer och andra liknande samman-</P>
<P class="p694 ft15"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Diarienr. Fi2006/7384 (delvis), reg.beslut <NOBR>2006-12-21</NOBR> nr. 39. Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2007.</P>
<P class="p329 ft14">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p23 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft29">slutningar av företagare som enligt 33 kap. 3 § är skyldiga att genom avgifter bidra till sådana ersättningar som kan utgå enligt 1 och 2 §§ i samma kapitel. För att kunna ta tillvara avgiftsbetalarnas intressen skall sådana sammanslutningar kunna överklaga Besluts- myndighetens beslut om utbetalning av miljöskadeersättning och ersättning för verkställighetskostnader. Det är viktigt, framför allt i avsaknad av någon annan självklar kontrollinstans, att avgiftsbeta- larna kan angripa utbetalningsbesluten. Bedömningen av vilka sammanslutningar av betalare som kan anses ha klagorätt bör därför vara generös. Men naturligtvis kan inte en sådan samman- slutning godtas som bara kommit till för att klaga på dessa beslut.</P>
<P class="p695 ft7">26 kap. Tillsyn</P>
<P class="p696 ft9">8 a § fjärde och femte stycket</P>
<P class="p689 ft29">Om en allvarlig skada på den biologiska mångfalden, helt eller delvis, inte rimligen kan avhjälpas enligt första stycket och skyldighet enligt 10 kap. 2 a § därför föreligger att betala miljövärdesersättning, skall tillsynsmyndigheten ålägga den skyldige att utge sådan ersättning.</P>
<P class="p96 ft29">Miljövärdesersättning som tas ut enligt fjärde stycket skall användas för naturvårdsåtgärder enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P>
<P class="p697 ft9">I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att tillsynsmyndigheten, läns- styrelsen, skall pröva skyldighet att betala miljövärdesersättning enligt 10 kap. 2 a § och i förekommande fall utkräva ersättningen. En förutsättning för sådan ersättningsskyldighet är att tillsyns- myndigheten vid bedömningen enligt första stycket kommit fram till att den allvarliga skadan på den biologiska mångfalden inte i huvudsaklig del kan avhjälpas med de åtgärder som det kan vara rimligt att kräva.</P>
<P class="p124 ft9">Enligt femte stycket är det meningen att miljövärdesersätt- ningarna skall komma till användning för naturvårdsåtgärder i det allmännas regi.</P>
<P class="p211 ft9">22 a § Kostnader som uppkommit för åtgärder enligt 18 eller 22 § skall den eller de ansvariga ersätta med belopp som tillsynsmyndig- heten fastställer. Beslut om sådan kostnadstäckning får verkställas enligt utsökningsbalken.</P>
<P class="p582 ft14">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Om tillsynsmyndigheten fattar ett särskilt kostnadstäckningsbeslut enligt 18 eller 22 § skall detta vara omedelbart exigibelt. Beslutet skall kommuniceras med den berörde som kan klaga på det i vanlig ordning och därvid begära inhibition av verkställigheten. Adressaten har tidigare också haft möjlighet att överklaga själva beslutet om att åtgärderna skall vidtas på hans bekostnad (se MÖD 2005:32).</P>
<P class="p698 ft7">33 kap. Om rätt i vissa fall till ersättning för skada och verkställighetskostnader</P>
<P class="p111 ft9">1 § Miljöskadeersättning skall, enligt regeringens närmare föreskrifter, utgå för sådan person- eller sakskada som medför skadeståndsskyl- dighet enligt 32 kap. om</P>
<P class="p223 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft86">den skadelidande inte kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva ut skadeståndet är preskriberad, eller</SPAN></P>
<P class="p699 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft94">det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</SPAN></P>
<P class="p700 ft29">Möjligheten till ersättning enligt denna bestämmelse ersätter den tidigare rätten till ersättning från miljöskadeförsäkringen. Ersätt- ningen skall inte längre utgå enligt de tidigare försäkringsvillkoren utan i stället enligt regeringens närmare föreskrifter i förordningen (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställig- hetskostnader enligt miljöbalken. Vilka ändringar det innebär i förhållande till gällande rätt framgår av redogörelsen under avsnitt 6.3 och utredningens analys i avsnitt 5. Den myndighetslösning som ersätter försäkringssystemet beskrivs i avsnitt 6.7. De grundläggande förutsättningarna för ersättning som anges i lagen är desamma som de nu gällande kraven för ersättning ur miljöskade- försäkringen. Men enligt nämnda förordning blir det en del änd- ringar. Bara enskilda personer skall således kunna få miljöskade- ersättning. Dock skall även sakskador som drabbar en sådan person i hans näringsverksamhet vara ersättningsgilla, om företaget är ett mindre företag för vilket skadan får svåra ekonomiska följder. Det är däremot inget hinder att företaget drivs av en juridisk person. Ersättningen skall i sådant fall betalas till den juridiska personen. Enligt preskriptionsbestämmelsen i förordningen skall krav på miljöskadeersättning framställas inom tre år från det att den skadelidande fick kännedom om att anspråket kunde göras gällande. Ersättningsrätten är subsidiär i förhållande till andra</P>
<P class="p347 ft14">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p23 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft22">möjligheter för den skadelidande att få ersättning. Det innebär att om det exempelvis har utgått försäkringsersättning för skadan så kan denna inte regressvis återkrävas som miljöskadeersättning. I stället minskar en eventuell försäkringsersättning det belopp som utgår som miljöskadeersättning. Liksom förut skall ersättning inte utgå för skada som orsakats av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hänföra till tiden före den 1 juli 1989.</P>
<P class="p701 ft9">2 § Enligt regeringens närmare föreskrifter skall ersättning vidare betalas för verkställighetskostnader avseende utredningar och avhjäl- pande åtgärder enligt 10 kap. och åtgärder till förebyggande av över- hängande hot om miljöskada, om</P>
<P class="p66 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft95">kostnaderna är hänförliga till miljöfarlig eller genteknisk verk- samhet,</SPAN></P>
<P class="p66 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft86">de har uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 § och</SPAN></P>
<P class="p702 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft96">den som är ansvarig enligt denna balk inte kan betala. Ersättning som nu sagts skall dock inte betalas för kostnader som</SPAN></P>
<P class="p703 ft9">har uppkommit med anledning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</P>
<P class="p704 ft22">Även i fråga om ersättning för verkställighetskostnader gäller samma grundläggande förutsättningar i lagen som tidigare för ersättning ur saneringsförsäkringen, men rätten till ersättning prövas nu av Beslutsmyndigheten enligt vad som sägs i avsnitt 6.7. Det skall alltså vara fråga om kostnader som har uppkommit vid en tillämpning av 26 kap. 17 eller 18 § och som den ansvarige inte kan betala. Tillämpningsområdet har dock breddats. Nu täcker ersättningsmöjligheten alla utredningar och avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. och dessutom åtgärder enligt 2 kap. 3 § till förebyg- gande av överhängande hot om miljöskada. De mångomtalade tunnorna behöver alltså inte ha börjat läcka, det är tillräckligt att det föreligger ett överhängande hot om att de skall göra detta med risk för en beaktansvärd miljöskada som följd.</P>
<P class="p95 ft9">Hänvisningen till 10 kap. innefattar också avhjälpandeansvaret enligt miljöansvarsdirektivet för allvarliga skador på vatten och på den biologiska mångfalden av särskilt skyddade arter och naturliga livsmiljöer. Som en följd av detta skall även verkställighets- kostnader som är hänförliga till genteknisk verksamhet vara ersätt- ningsbara.</P>
<P class="p434 ft14">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft9">Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p706 ft9">3 § Den som utövar sådan miljöfarlig eller genteknisk verksamhet som enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken kräver tillstånd eller anmälan skall genom årliga avgifter bidra till ersättning som anges i 1 och 2 §§.</P>
<P class="p120 ft9">Avgifterna skall framgå av taxa som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p120 ft9">Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmel- serna i första stycket.</P>
<P class="p604 ft9">I första stycket bestäms vilka som skall vara skyldiga att genom årliga avgifter bidra till att finansiera kostnaden för utbetalade miljöskadeersättningar och ersättningar för verkställighets- kostnader enligt 1 och 2 §§. Det är samma avgiftskollektiv som betalade kostnaden för miljöskade- och saneringsförsäkringarna. Till detta kollektiv förs nu också – efter införandet av avhjälpande- ansvaret enligt miljöansvarsdirektivet – sådana verksamheter med genetiskt modifierade organismer som kräver tillstånd eller anmälan.</P>
<P class="p231 ft9">Avgifterna skall framgå av en taxa som fastställs av Besluts- myndigheten enligt vad som sägs i förordningen (0000:000) om ersättning i vissa fall för skador och verkställighetskostnader enligt miljöbalken.Uppbörden av avgifterna skall enligt förordningen ankomma på tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p504 ft9">Bestämmelserna i förordningen kommenteras i avsnitt 6.7.1.</P>
<P class="p707 ft14">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<P class="p4 ft27">Särskilda yttranden</P>
<P class="p708 ft28">Särskilt yttrande av experten Jan Darpö</P>
<P class="p277 ft7">Med detta yttrande vill jag understryka behovet av en myndig- hetslösning för saneringsmedlen.</P>
<P class="p447 ft9">Bakgrunden</P>
<P class="p236 ft7">Systemet med en försäkringslösning för att kompensera enskilda för överblivna miljöskador infördes 1989. Den utredning som föregick lagstiftningsärendet (SOU 1987:15) hade förespråkat en fond, men på Industriförbundets förslag valde regeringen istället en försäkringslösning. De främsta skälen för detta val angavs vara mindre byråkrati, snabbare och enklare handläggning samt att ingen ny myndighet behövde tillskapas. Den utvärdering som gjordes efter några år (SOU 1993:78) visade emellertid att det var något grundläggande fel i konstruktionen; samtliga 27 ansökningar hade avslagits, 120 Mkr hade gått in i försäkringen och 0 kr ut. Trots detta ansågs det för tidigt att avfärda försäkringslösningen. Istället föreslogs att den skulle byggas ut med en saneringsdel som skulle användas för att ersätta tillsynsmyndigheter för kostnader för att frakta bort överblivet avfall eller vidta saneringsåtgärder.</P>
<P class="p109 ft7">Saneringsförsäkringen har sedan systemet trädde i kraft 1999 varit föremål för flera utvärderingar. Ingen av dessa har emellertid varit så ingående som den som Miljöansvarsutredningen nu har gjort. Bland annat har en enkät genomförts för att ta reda på tillsynsmyndigheternas inställning. Den bild som dessa ger är entydigt negativ; systemet upplevs som tungrott och villkoren så snäva att man ofta väljer att inte försöka få ersättning av sane- ringsmedel. Utredningens genomgång i övrigt har bekräftat denna bild och slutsatsen blir – diplomatiskt uttryckt – att inget av de argument som angavs för försäkringslösningen har hållit. Mera rakt på sak kan man påstå att utredningen har stött på en rad missförhållanden som måste betecknas som uppseendeväckande.</P>
<P class="p619 ft14">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">Även om utbetalningarna i saneringsdelen varit högre än i miljöskadedelen (6 Mkr mot 360.000 kr), kan vi konstatera att mellan åren 1999 och 2006 har 113 Mkr av de medel som inbetalats till de båda försäkringarna försvunnit till försäkringsbolagen. Försäkringsvillkoren har i praktiken fastställts genom ett samarbete mellan Betalarföreningen – en organisation med oklart mandat – och försäkringsgivaren. Insynen i systemet har varit obefintlig och t.o.m. utredningen har haft problem med att få fram information och en klar bild av förhållandena. Kontrollen och redovisningen har varit obefintlig. Styrkeförhållandena vid ”skadereglering” har varit ytterst ojämn och ordningen har saknat självklara rättsskyddsmeka- nismer. Det juridiska ombudet för försäkringsgivaren har lagt en omfattande utredningsbörda på tillsynsmyndigheterna och använt sig av alla möjliga argument inom anständighetens ramar – och ibland utanför<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>– för att försvara sin huvudmans intressen. Efter- som det inte funnits någon praktisk möjlighet att överpröva försäk- ringsgivarens uppfattning har denna ”praxis” blivit gällande rätt. Sammanfattningsvis kan sägas att den konstruktion som kokades ihop 1989 och 1999 har medfört ett omfattande samhällsekono- miskt slöseri och att systemet numera saknar legitimitet hos de inblandade.</P>
<P class="p709 ft9">Saneringslösningen</P>
<P class="p332 ft7">Vissa av bristerna i det nuvarande systemet är sådana att de kan reformeras bort. De grundläggande problemen ligger emellertid i att en privaträttslig lösning i detta sammanhang inte fungerar systematiskt som en metod för att reglera myndigheters kostnader för överbliven sanering. Skälen till detta har att göra med en rad faktorer som ekonomi, effektivitet i beslutsfattandet, transparens och rättslig prövning.</P>
<P class="p80 ft7">Utredningen är överens om att villkoren för utbetalningen av saneringsmedel måste förändras och utökas för att systemet ska ha ett fortsatt berättigande. Om dessa ändringar görs inom ramen för en försäkringslösning, måste försäkringsgivarna göra en omvär- dering av riskerna för sitt åtagande. Om nu det faktum att hundra-</P>
<P class="p710 ft32"><SPAN class="ft81">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Ett uppmärksammat fall gällde en lastbil som läckte diesel på en parkeringsplats i Gällivare. Enligt tillsynsmyndighetens tjänsteanteckningar hävdade ombudet att saneringsförsäkringen inte kunde tas i anspråk eftersom skadan var orsakad av en ”mobil verksamhet”. Detta var fel redan från början, men att påstå detta sju månader efter att Miljööverdomstolen hade sagt det motsatta när man avgjorde ärendet (MÖD 2002:16) var direkt vilseledande</P>
<P class="p511 ft14">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td137"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p23 ft36">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">tals miljoner försvann i miljöskadeförsäkringens början ursäktas med att försäkringsgivarna inte kände till riskerna, hur många miljoners överdebitering blir det denna gång? En myndighetslös- ning kan istället bygga på en långsiktighet och en fondering som kommer miljövården till godo.</P>
<P class="p210 ft7">Myndighetslösningen gör att vi samordnar de två systemen för myndighetsinitierad sanering. Det bedrivs idag ett omfattande efterbehandlingsarbete som är finansierat av bidrag från Natur- vårdsverket. Utbetalningen av dessa medel sker efter en bedömning av tekniker och jurister på verket med lång erfarenhet på området. Att utnyttja denna kompetens – oavsett vilken myndighet som blir huvudman för arbetet – till bedömningarna kring saneringsmedlen medför en självklar samordningsvinst. En klar vinst ligger också på det organisatoriska planet. När de lokala tillsynsmyndigheterna ställs inför frågan om hur en tilltänkt sanering ska bekostas, kan man kommunicera problemen med handläggare som håller i båda systemen. På så vis minskar risken för att ärenden ramlar mellan stolarna och frågorna kan lösas på ett praktiskt och enkelt sätt. Detta leder i sin tur till minskade administrativa kostnader. Hur stor denna besparing kan bli är dock svårt att uttala sig om, eftersom uppgifter om dessa kostnader inte är offentliga i dagens system. Man kan dock utgå från att det inte har varit särskilt billigt med en advokat som skadereglerare i varje enskilt ärende. Samord- ningen med det övriga efterbehandlingsarbetet hos Naturvårds- verket underlättar också paradoxalt nog en framtida avknoppning av denna funktion till ett särskilt organ för saneringsarbetet. En sådan utveckling ser vi i flera länder med ett ambitiöst arbete på detta område.</P>
<P class="p683 ft7">Vidare innebär en myndighetslösning att beslutsfattandet sker med de garantier för rättsenlighet som gäller för all förvaltning. Här kan man eventuellt överväga att förstärka betalarnas position i systemet genom att besluten tas av ett organ inom Naturvårds- verket där dessa är representerade. Förutom att beslutsfattandet sker inom förvaltningslagens ramar, garanterar en myndighets- lösning insyn i alla led. Dessutom innebär en myndighetslösning att en överprövning av besluten kan ske inom det vanliga miljödomstolssystemet och inom ramen för vanlig förvaltnings- process. Betalarkollektivets intressen kan här upprätthållas genom den möjlighet till överklaganderätt som utredningen föreslagit. Förvaltningsprocessen är också betydligt mera lämplig än civil- processen för hanteringen av ärenden av detta slag. Genom att</P>
<P class="p655 ft14">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">överprövning sker i miljödomstol/Miljööverdomstolen kommer även rättspraxis att utvecklas på området, vilket givetvis ökar enhetligheten i rättstillämpningen och därmed systemets förutse- barhet.</P>
<P class="p219 ft9">Genomförandet</P>
<P class="p220 ft7">Jag ansluter mig alltså till utredningens slutsats att en myndig- hetslösning är att föredra. Valet av en myndighetslösning gör det också möjligt att välja en betydligt enklare lagteknisk konstruktion för att ange förutsättningarna för att utbetala saneringsmedel.</P>
<P class="p120 ft7">Saneringsförsäkringen är idag reserverade för kostnader ”som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 §”. Man kan säga att en ytterligare förut- sättning för utbetalning – vid sidan av att skadan uppkommit efter 1989 och att den ansvariga inte kan betala – är att kostnaden uppkommit i en viss situation. Bestämmelsen har tolkats av försäk- ringsgivaren så att den ansvariga måste vara tillgänglig för att medel ska kunna betalas ut. Med denna förståelse av reglerna kan saneringsmedlen inte tas i anspråk om den ansvariga är okänd när myndigheten beslutar att genomföra saneringsåtgärderna, men sedermera dyker upp och det då blir klart att han eller hon kan betala. Denna situation är inte alldeles ovanlig eftersom de rätta ansvarsförhållandena ofta klargörs först under ärendets gång. Inte heller kan saneringsmedlen användas då den ansvariga är känd men inte längre ”finns”. En inte ovanlig sådan situation är att den ansvariga är en juridisk person som blivit avregistrerad efter likvi- dation eller konkurs. Man kan säga att dagens lösning bygger på att den ansvariga inte kan betala eller inte är tillgänglig för kraven, men ändå går att kommunicera i ärendet.</P>
<P class="p402 ft7">Denna begränsning är omotiverad och var heller inte avsedd när försäkringslösningen valdes.<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT </SPAN>En enkel lösning på detta vore att överge kopplingen till 26 kap. 17 och 18 §§ och istället direkt i lagtexten ange de förutsättningar som ska gälla för att tillsyns- myndigheterna ska kunna få ersättning ur saneringsmedlen. För- utom villkoren om att skadan inträffat efter 1989, att den ansvariga inte kan betala och vad slags åtgärder som täcks, kan här anges att</P>
<P class="p352 ft15"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP PT </SPAN>Lagstiftningen kom ju till som en reaktion på BT <NOBR>Kemi-skandalen,</NOBR> där det ansvariga bolaget likviderades så fort som miljöproblemen blev kända.</P>
<P class="p216 ft14">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td137"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p23 ft36">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft7">utredningen ska ha en viss kvalitet. Omständigheterna kring föroreningarna bör vara klarlagda och den ansvariga kommuniceras i ärendet. Om denne inte finns tillgänglig ska utredningen ändå vara klargörande när det gäller orsaken till föroreningarna och den ansvarigas betalningsoförmåga. Den närmare avgränsningen av tillsynsmyndighetens utredningsbörda bör kunna fastställas genom rättspraxis på området.</P>
<P class="p711 ft14">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28">Särskilt yttrande av experten Staffan Moberg</P>
<P class="p220 ft7">Miljöskade- och saneringsförsäkringen har enligt min mening givit det försäkringsskydd som regeringen har beslutat under den tid dessa lösningar funnits på marknaden. Det var aldrig statens syfte att dessa försäkringar skulle bära ett primärt ansvar för orsakade miljöskador.</P>
<P class="p372 ft7">Det finns tillräckligt utrymme att genomföra förändringar av det slag som förs fram i betänkandet inom dagens miljöskade- och saneringsförsäkring. Genom närmare diskussioner med försäk- ringsbranschen kan regeringen utifrån den erfarenhet som erhållits av dagens konkurrensutsatta system skapa förutsättningar för effektiva konkurrensutsatta lösningar även i framtiden.</P>
<P class="p234 ft9">Premienivån</P>
<P class="p332 ft7">Miljöskade- och saneringsförsäkringen har inte kommit att tas i anspråk i den utsträckning som förväntats vid deras tillkomst. Vi bör dock beakta i vilken situation dessa försäkringar tillkom. Miljöskadeförsäkringen tillkom för att möta upp ett förväntat stort dolt behov av att komma tillrätta med miljöskador där den som åsamkat skadan inte kunde krävas på ersättning. Miljöskador liknande den hos BT Kemi i Teckomatorp förutsågs bli mer frekventa. Det allmänna ansågs inte kunna bära dessa kostnader, utan en särskild försäkringslösning skulle få ersätta dessa skador.</P>
<P class="p231 ft7">Även försäkringsbranschen, som inte hade någon erfarenhet av dessa skador, förutsåg omfattande och dyrbara skador. Någon erfarenhet från försäkring av sådana miljöskador fanns varken i Sverige eller utomlands. Inget försäkringsbolag vågade ensamt gå in och erbjuda en försäkringslösning på grund av förväntade stora skadekostnader och osäker frekvens av skadorna. Mot denna bakgrund bildades ett konsortium med flera stora försäkringsbolag. Premien sattes i relation till de risker man såg framför sig.</P>
<P class="p80 ft7">Försäkringens subsidiära karaktär medför att bl a skador som blivit preskriberade efter tio år kan komma att belasta försäkringen. Det var således först efter dryga tio år som man kunde dra några mer säkra slutsatser angående antalet skador som kan komma ifråga under miljöskadeförsäkringen. Till följd av en mer säker skadestatistik har premien för försäkringen sjunkit till en avsevärt lägre nivå än den ursprungliga.</P>
<P class="p113 ft14">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td137"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p23 ft36">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft7">Försäkringsbolagen har således stått ersättningsansvariga för en risk som både staten och bolagen initialt bedömt vara mycket större än den sedan visat sig vara. Det bör dock beaktas att alltjämt kan större skador drabba försäkringen, något även en framtida lösning måste ta höjd för.</P>
<P class="p309 ft9">Skadereglering</P>
<P class="p277 ft7">Det kan konstateras att de flesta ersättningsanspråk har avvisats avseende både miljöskade- och saneringsförsäkringen. Av utred- ningen framgår enligt min mening tydligt att när det gäller sane- ringsförsäkringen beror detta i största grad på kommunernas okun- skap om försäkringens grundläggande karaktär av att vara subsidiär i förhållande till skadevållaren. Skador anmäls av kommuner trots att villkoren på långt när inte är uppfyllda, dvs att skadevållaren inte kan betala, att det rör sig om skador som inträffat efter 1989 eller att det rör sig om s k omgivningsskador m m. När skadan avvisas av försäkringsbolaget på dessa grunder anses det av kom- munen som krångligt och ogint.</P>
<P class="p95 ft7">Några brister i försäkringsbolagens handhavande av dessa försäk- ringar har inte påvisats.</P>
<P class="p447 ft9">Villkoren</P>
<P class="p236 ft7">En stor del av betänkandet behandlar regelverket kring försäkrings- lösningarna och villkoren för försäkring. Ansvaret för eventuella brister i detta avseende ligger hos regeringen. Regeringen har haft möjlighet att föreslå förändringar såväl i administrationen av försäkringarna som i villkoren. Detta har dock inte skett. Några särskilda krav synes ej heller ha ställts i samband med upphandling av försäkringarna.</P>
<P class="p651 ft7">Försäkringsbolagen ställer sig inte avvisande till förändringar avseende upphandlings- eller skaderegleringsrutiner och inte heller till justeringar i försäkringsvillkoren. Rutiner och villkor kan säkerligen förenklas och förbättras, inte minst mot bakgrund av den erfarenhet man nu har av tillämpning av villkoren. Men själv- klart kan vissa utvidgningar komma att innebära en högre risk och därmed en högre premie. Andra ändringar kommer inte påverka</P>
<P class="p712 ft14">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft7">premienivån, t.ex. offentlig upphandling, slopande av skiljeklausul och utformning av skadenämnden.</P>
<P class="p198 ft9">Internationell utveckling</P>
<P class="p220 ft7">Den genom åren successivt skärpta lagstiftningen inom EU på miljöområdet leder till ökad efterfrågan av försäkringslösningar inom Europa. Sannolikt kommer det underlätta för svenska försäk- ringsgivare att erbjuda försäkringslösningar på miljösidan när de internationella återförsäkringsbolagen i större grad har förståelse för dessa försäkringar. Alldeles nyligen har ett försäkringsbolag börjat erbjuda miljöansvarförsäkring som inkluderar skador på den biologiska mångfalden. Marknaden för miljöförsäkring kan för- väntas utvecklas starkt under de närmaste åren.</P>
<P class="p231 ft7">Det är enligt min mening olämpligt att nu föreslå en annan ordning än den gällande med privata försäkringslösningar.</P>
<P class="p120 ft7">Förslaget rimmar illa med tankegångar i många olika <NOBR>EG-direktiv</NOBR> från senare tid i vilka man på olika sätt uppmuntrar privata försäk- ringslösningar.</P>
<P class="p120 ft7">Försäkringsbolagen kan på många sätt bidra till att miljöskador av olika slag undviks och att de skador som inträffar avhjälps och ersätts. Försäkringsbolagens riskbedömningar och deras premie- sättning skapar incitament hos dem som ansvarar för verksamhet som kan vålla miljöskador.</P>
<P class="p234 ft9">Konkurrens</P>
<P class="p332 ft7">Vid den senaste upphandlingen av miljöskade- och saneringsförsäk- ringen år 2005 erbjöds fem försäkringsbolag att offerera på försäk- ringarna. Fyra av dessa bolag lämnade in offerter. Mot bakgrund av den begränsade försäkringsmarknad vi har i Sverige får detta utfall anses vara gott och visar på att det föreligger ett stort intresse att erbjuda försäkring.</P>
<P class="p80 ft7">Brist på konkurrens inom den privata försäkringsmarknaden kan således inte ligga till grund för förstatligande av en konkurrens- utsatt produkt. Detta torde även strida mot de uttalanden som gjorts av regeringen om att offentlig verksamhet – som är finan- sierad av skattemedel och som inte arbetar på lika villkor som privat verksamhet – inte ska konkurrera med privata lösningar.</P>
<P class="p367 ft14">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr11 td137"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p23 ft36">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p713 ft7">Försäkringsbolagen har som redan framgått en kompetens att värdera risker, administrera försäkringar, förvalta kapital (en god kapitalförvaltning medför att lägre premie kan sättas) och reglera skador. Ur detta perspektiv anser jag att en myndighetslösning inte bli effektivare.</P>
<P class="p714 ft7">Är ändamålet framdeles att se försäkringslösningarna som en finansiering av alla möjliga uppkomna miljöskador utan några större krav på villkor för när försäkringen kan tas i anspråk så är försäkringsbranschen inte intresserad. Men då rör det sig snarare om en skatt och en ny finansieringsform av miljöskador.</P>
<P class="p715 ft14">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p716 ft15">Bilaga 1</P>
<P class="p717 ft93">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr8 td139"><P class="p41 ft97">Miljöskadeansvar m.m.</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p718 ft97">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td140"><P class="p23 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p718 ft97">2004:159</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p719 ft7">Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 2004</P>
<P class="p720 ft9">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p721 ft7">En särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag till hur Europa- parlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EGT L 143, 30.4.2004, s. 56, Celex 32004L0035) skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall lägga fram förslag till de författningsändringar som bedöms nödvändiga och andra åtgärder som direktivet ger anledning till.</P>
<P class="p722 ft7">Därutöver skall utredaren analysera om en bestämmelse om ansvarsgenombrott bör införas på miljörättens område.</P>
<P class="p723 ft7">Utredaren skall ge förslag till hur artikel 14 om ekonomisk säkerhet i kommissionens förslag till direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (KOM (2003) 319 slutlig) skall kunna genomföras i svensk rätt.</P>
<P class="p723 ft7">Utredaren skall även undersöka vilka krav som lämpligen skall ställas och vilka former som bör kunna accepteras när det gäller sådana säkerheter som kan krävas enligt 12 kap. 3 §, 15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken och enligt förslaget till utvinnings- direktiv. I detta ligger att utredaren skall lämna förslag till system där säkerheten byggs upp successivt.</P>
<P class="p722 ft7">Slutligen skall utredaren göra en översyn av reglerna om miljö- skade- och saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p724 ft9">Bakgrund</P>
<P class="p725 ft7">Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (miljöskadedirektivet) har det skapats ett regelverk på</P>
<P class="p726 ft14">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">gemenskapsnivå för avhjälpande av miljöskador. Direktivet för- anleder bland annat ändringar i de svenska reglerna om förorenade områden i 10 kap. miljöbalken. Det är lämpligt att samtidigt behandla frågan om ansvarsgenombrott när det gäller ansvar för sådana miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken. Även systemen för ekonomisk säkerhet för återställande- och efterbehandlings- åtgärder och miljöskade- och saneringsförsäkring behöver bli föremål för översyn.</P>
<P class="p386 ft7">Bestämmelser om efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p220 ft7">De offentligrättsliga svenska reglerna om ansvaret för förorenade områden finns i 10 kap. miljöbalken. Den grundläggande regeln finns dock i 2 kap. 8 §. Här fastslås principen om att förorenaren skall betala, dvs. att den som har orsakat en skada eller olägenhet för miljön skall avhjälpa denna.</P>
<P class="p120 ft7">Reglerna i 10 kap. kan tillämpas på mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar som är förorenade och där dessa för- hållanden innebär en risk för skador eller olägenheter för männi- skors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p80 ft7">I första hand är det verksamhetsutövaren som skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs. Ansvaret är strikt, dvs. oberoende av vållande. Om inte någon verksamhets- utövare kan hållas ansvarig, övergår ansvaret på den fastighetsägare som vid förvärvet av fastigheten känt till eller bort upptäcka att den var förorenad.</P>
<P class="p80 ft7">Omfattningen av ansvaret skall avgöras efter en särskild skälig- hetsavvägning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken. När ansvarets omfattning bestäms skall det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningen ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han eller hon bidragit till skadan endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning.</P>
<P class="p80 ft55">Efterbehandlingsansvaret kan inte preskriberas. Finns det flera ansvariga verksamhetsutövare, svarar de solidariskt för den efter- behandling som anses skälig.</P>
<P class="p727 ft14">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft7">Miljöskadedirektivet</P>
<P class="p389 ft7">Miljöskadedirektivet är ett minimidirektiv, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att behålla eller införa strängare regler till förmån för miljön. Direktivet skall vara genomfört i svensk lag- stiftning senast den 30 april 2007 (artikel 19).</P>
<P class="p86 ft7">Direktivet omfattar tre olika typer av miljöskador: skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer, skador på vatten samt markskador (artiklarna 2 och 3).</P>
<P class="p210 ft7">I bilaga II till direktivet finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas och vad som skall uppnås i händelse av en miljö- skada. När det gäller skador på vatten samt skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer är regelverket relativt detaljerat. För det fall sådana naturresurser inte kan återställas till sitt ursprungliga tillstånd skall kompletterande åtgärder vidtas. Dessa åtgärder syftar till att uppnå en kvalitetsnivå för vattnet eller de skyddade arterna och skyddade naturliga livsmiljöerna, eventuellt också på en annan plats, som liknar det som skulle uppnåtts om den skadade platsen eller arten hade återställts till sitt ursprungliga tillstånd. Kompen- serande åtgärder skall vidtas för att ersätta tillfälliga förluster på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer eller vatten i avvaktan på återhämtning. Denna kompensation består av ytter- ligare förbättringar utöver de kompletterande åtgärderna vad avser skyddade arter, naturliga livsmiljöer eller vatten antingen på den skadade platsen eller på annan plats.</P>
<P class="p109 ft7">Strikt ansvar skall gälla för skador som orsakats av vissa miljö- farliga verksamheter angivna i bilaga III till direktivet. Skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer som orsakats av andra verksamheter än de i bilaga III omfattas av direktivet i den mån verksamhetsutövaren har begått ett fel eller varit försumlig (artikel 3).</P>
<P class="p336 ft7">Miljöskadedirektivet medger undantag för vissa uppräknade situ- ationer. Detta gäller exempelvis krig och krigsliknande situationer samt oundvikliga naturkatastrofer. Utanför direktivets tillämp- ningsområde faller också verksamheter som regleras i ett tiotal internationella konventioner och överenskommelser (artikel 4).</P>
<P class="p86 ft7">Förslaget förpliktigar i första hand verksamhetsutövaren att själv förebygga och avhjälpa miljöskador och överhängande hot om sådana skador. En myndighet avgör dock vilka åtgärder som skall vidtas och har alltid en möjlighet att själv vidta åtgärderna (artikel 6 och 7).</P>
<P class="p728 ft14">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">En verksamhetsutövare skall inte vara skyldig att bära kostna- derna för åtgärder som vidtas enligt direktivet om verksamhets- utövaren kan visa att skadan orsakats av tredje part. Detta förut- sätter dock att skadan uppstod trots att nödvändiga säkerhets- åtgärder vidtagits. En verksamhetsutövare skall heller inte vara skyldig att bära kostnaderna om han eller hon kan visa att skadan är ett resultat av att tvingande myndighetsbeslut eller anvisningar har efterlevts. Därutöver har en medlemsstat möjlighet att sätta ned kostnadsansvaret för verksamhetsutövare till noll i de fall där utsläpp skett i enlighet med tillstånd eller där det när den skade- görande handlingen vidtogs inte var känt, enligt den vetenskapliga och tekniska kunskap som fanns tillgänglig, att skada kunde upp- komma (artikel 8).</P>
<P class="p326 ft7">Genom miljöskadedirektivet ges berörda personer och miljö- organisationer möjlighet till dels en s.k. anmälningsrätt, dels en rätt att begära prövning av ett oberoende organ, exempelvis domstol, av ansvarig myndighets beslut, handlingar eller underlåtelse att handla enligt direktivet. Anmälningsrätten går ut på att rapportera iaktta- gelser om miljöskador eller hot om miljöskador och begära att ansvarig myndighet vidtar åtgärder (artikel 12 och 13).</P>
<P class="p231 ft7">Miljöskadedirektivet skall inte tillämpas retroaktivt (artikel 17). Direktivet innehåller en regel om absolut preskription efter 30 år räknat från dagen för den skadegörande händelsen (artikel 17). En relativ preskriptionstid om fem år räknat från det att efterbehand- lingsåtgärder slutförts eller verksamhetsutövaren identifierats gäller för myndighetens möjlighet att ställa kostnadsanspråk (artikel 10).</P>
<P class="p453 ft7">Ansvarsgenombrott</P>
<P class="p220 ft7">Aktiebolagsformens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Frågan om att på miljö- rättens område göra avsteg från den aktiebolagsrättsliga grund- principen att en aktieägare endast svarar med vad han tillskjutit bolaget, dvs. ansvarsgenombrott, har behandlats vid flera tillfällen. När ansvarsgenombrott har diskuterats på miljörättens område har det gällt ansvar för sådana miljöskador som regleras i 10 kap. miljö- balken.</P>
<P class="p372 ft55">Regeringens lagrådsremiss med förslag till ny miljöbalk innehöll ett förslag om att den som utövar eller har utövat ett bestämmande inflytande över en verksamhetsutövare och som därvid i avsevärd</P>
<P class="p729 ft14">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">grad har medverket till att föroreningen har uppkommit skall ansvara såsom verksamhetsutövare. Lagrådet hänvisade till att man i sitt yttrande över det 1991 framlagda allmänna förslaget om ansvarsgenombrott avstyrkt en lagreglering av ansvarsgenombrott i aktiebolag och påminde om att frågan om en lagreglering av ansvarsgenombrott därefter anförtrotts Aktiebolagskommittén. Enligt Lagrådet borde man inte införa ansvarsgenombrott inom ett specialområde som miljörätten utan att först avvakta resultatet av den pågående utredningen. Beträffande den föreslagna bestämmel- sen förordade Lagrådet en alternativ utformning.</P>
<P class="p124 ft7">I förarbetena till miljöbalken uppgav regeringen att det visser- ligen finns starka skäl att genomföra den i lagrådsremissen före- slagna regleringen men att regeringen godtog Lagrådets invänd- ning. Regeringen uppgav att den hade för avsikt att återkomma i frågan när Aktiebolagskommitténs arbete slutförts (se prop. 1997/1998:45, del 1, s. 359 f).</P>
<P class="p86 ft7">Aktiebolagskommittén lade i januari 2001 fram sitt slutbetän- kande Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1). Betänkandet innehöll ett förslag till reglering av ansvarsgenombrott på miljörättens område. Aktiebolagskommitténs förslag avvek från det tidigare förslaget i lagrådsremissen till miljöbalken bland annat på så sätt att det för ansvar inte skulle krävas att aktieägaren medverkat till de beslut som lett till föroreningen eller ens haft någon möjlighet att påverka dessa. Två ledamöter reserverade sig mot förslaget eftersom de ansåg att förslaget inte uppfyllde grundläggande krav på rättssäker- het. Flertalet remissinstanser avstyrkte förslaget och menade att det behövdes mer utredning för att bryta en så grundläggande aktiebolagsrättslig princip. Framförallt behövdes enligt remiss- instanserna mer utredning om behovet och konsekvenserna av ett införande av regler om ansvarsgenombrott.</P>
<P class="p109 ft7">I lagrådsremissen med förslag till ny aktiebolagslag föreslogs ingen regel om ansvarsgenombrott på miljörättens område. Istället uppgav regeringen att Aktiebolagskommitténs förslag till en sådan regel skulle komma att behandlas i samband med genomförandet av miljöskadedirektivet.</P>
<P class="p730 ft14">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft7">Ekonomiska säkerheter</P>
<P class="p351 ft7">När bestämmelser om ansvar för återställande av miljöskador dis- kuteras aktualiseras även frågan om olika system för ekonomisk säkerhet för att tillse att efterbehandling sker eller återställnings- åtgärder vidtas om verksamhetsutövaren är i konkurs eller inte kan betala.</P>
<P class="p80 ft7">I 16 kap. 3 § miljöbalken finns en bestämmelse om att tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, för sin giltighet får göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder. Säkerheten skall bestå av pant eller borgen inklusive bankgaranti. Borgen skall ingås såsom för egen skuld och om flera ingår borgen skall ansvaret vara solidariskt. För täkter finns en specialreglering i 12 kap. 3 § miljöbalken. Tillstånd till täkt får endast lämnas om det ställs säkerhet för de villkor som skall gälla för tillståndet. Enligt prop. 1997/98:45 s. 148 kan säkerheten bestå i att medel sätts in på ett spärrat bankkonto eller att bankgaranti ställs. Säkerhetens stor- lek skall motsvara de kostnader som uppkommer om åtgärderna måste genomföras genom det allmännas försorg. Även för depo- nering av avfall finns en specialbestämmelse. Enligt 15 kap. 34 § miljöbalken får tillstånd till en verksamhet som omfattar depo- nering av avfall lämnas endast om verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet för att de skyldigheter som gäller för depo- neringsverksamheten fullgörs eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.</P>
<P class="p402 ft7">För närvarande pågår arbetet med ett nytt direktiv, kommissio- nens förslag till direktiv om hantering av avfall från utvinnings- industrin (utvinningsdirektivet), som även detta uppställer krav på att verksamhetsutövarna skall ställa ekonomisk säkerhet för efter- behandlings- och återställningsåtgärder. Utvinningsdirektivet syf- tar till att förbättra hanteringen av avfall från utvinningsindustrin genom att föreskriva bl.a. minimikrav för tillstånd och avfalls- planer. Enligt direktivförslaget skall verksamhetsutövarna innan ett bortskaffande av avfall inleds ställa en ekonomisk säkerhet för att de skyldigheter som gäller för verksamheten fullgörs, inklusive efterbehandlingsåtgärder. Kravet föreslås gälla både nya verksam- heter och verksamheter som redan är i drift (artikel 14).</P>
<P class="p90 ft7">Europaparlamentet röstade om utvinningsdirektivet i mars 2003. Rådet träffade den 14 oktober en politisk överenskommelse om</P>
<P class="p731 ft14">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">gemensam ståndpunkt. Europaparlamentet skall även behandla frå- gan i en andra läsning.</P>
<P class="p309 ft7">Miljöskade- och saneringsförsäkring</P>
<P class="p208 ft7">Miljöskadeförsäkringen tillkom efter riksdagens beslut (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU:23, rskr. 1987/88:373) genom ett tillägg till miljöskyddslagen (1969:387). Syftet var att den som drabbats av miljöskada, som var ersättningsgill enligt miljöskade- lagen (1986:225), skulle få möjlighet att få ersättning för skadan även i sådana fall då ersättning inte kunde fås av någon som var ansvarig för skadan. Fråga om en sådan försäkring som ett alter- nativ till fondlösning hade behandlats av Miljöskadefondutred- ningen (SOU 1987:1). Utredningen förordade visserligen en fond men i en bilaga till utredningens betänkande redovisades ett alter- nativt förslag med en försäkringslösning. Ett avgörande skäl för att inte föreslå en sådan försäkringslösning var att den närmare utformningen av försäkringen inte var färdig när utredningen avslutades. I ett senare skede inkom dock Industriförbundet med ett förslag till försäkringslösning och bland annat mot bakgrund av de fördelar som försäkringen ansågs ge när det gäller finansiering, skadereglering och administration, beslutade riksdagen att välja försäkringslösningen.</P>
<P class="p509 ft7">I dag regleras miljöskadeförsäkringen i 33 kap. miljöbalken. Från försäkringen kan ersättning lämnas till skadelidande för sådan per- son- eller sakskada som avses i skadeståndsreglerna i 32 kap. miljö- balken, om den skadelidande har rätt till skadestånd enligt balken men den som är ansvarig för skadan inte kan betala skadeståndet eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan eller rät- ten att kräva ut skadeståndet är preskriberad.</P>
<P class="p102 ft7">När miljöbalken trädde i kraft kompletterades miljöskadeförsäk- ringen med en saneringsförsäkring. Även saneringsförsäkringen regleras i 33 kap. miljöbalken. Bakgrunden till införandet av sane- ringsförsäkringen var ett förslag från Miljöskadeförsäkringsutred- ningen i rapporten Miljöskadeförsäkring och handräckningskost- nader (SOU 1992:135) och betänkandet Miljöskadeförsäkringen i framtiden (SOU 1993:78). Syftet var främst att minska statens kostnader för efterbehandling (prop. 1997/98:45 s. 568). Medel ur saneringsförsäkringen kan under vissa förutsättningar bekosta nödvändiga åtgärder för att undanröja risk för skador på omgiv-</P>
<P class="p732 ft14">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">ningen i situationer när den ansvarige inte kan betala. Försäkringen täcker sådana kostnader som uppkommit på grund av att tillsyns- myndigheten begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller meddelat förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljö- balken.</P>
<P class="p372 ft7">Genom beslut den 12 december 2002 godkände regeringen med stöd av 33 kap. 1 § miljöbalken en uppdatering av villkoren för miljöskadeförsäkringen respektive saneringsförsäkringen. Av vill- koren framgår att för skador som skall hänföras till ett och samma försäkringsår är ansvaret begränsat till 200 miljoner kronor vad gäller miljöskadeförsäkringen och till 100 miljoner kronor vad gäller saneringsförsäkringen. För närvarande tillhandahåller AIG Europe S.A. försäkringen.</P>
<P class="p80 ft55">En särskild nämnd finns för prövning av principiella och tvistiga skadeersättningsfall. Ledamöterna utses av regeringen. Regeringen fastställer även arbetsordningen.</P>
<P class="p202 ft7">Försäkringen finansieras genom en skyldighet för dem som bedriver miljöfarlig verksamhet att betala en avgift som godkänts av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Närmare bestämmelser om uttagande av avgift finns i förordningen (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring. Beloppen är av försäkringsgivaren beräknande på försäkrings- mässiga grunder och utgör riskpremier i försäkringsgivarens ansvarsförsäkringsverksamhet och fonderas inte särskilt (se prop. 1997/98:45 s. 569). De bidragspliktiga har bildat en förening för dem som skall betala bidrag till miljöskadeförsäkringen, Före- ningen för miljöskadeförsäkring.</P>
<P class="p112 ft9">Behovet av en utredning</P>
<P class="p220 ft7">Miljöskadedirektivet bygger på samma princip som det svenska regelverket för avhjälpande av miljöskador, dvs. principen om att förorenaren skall betala. Miljöskadedirektivets systematik skiljer sig dock i vissa hänseenden från det svenska regelverket och det innehåller även avvikande bestämmelser. Det finns bl.a. mot denna bakgrund behov av att göra en utförlig analys av hur direktivet skall genomföras i svensk rätt. I det följande ges exempel på frågor som behöver belysas närmare.</P>
<P class="p231 ft7">Miljöskadedirektivet bygger likt den svenska lagstiftningen huvudsakligen på ett strikt ansvar för verksamhetsutövarna. Miljö-</P>
<P class="p731 ft14">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">skadedirektivets tillämpningsområde är dock begränsat och gäller inte alla verksamhetsutövare. Dessutom är tröskeln för om en mil- jöskada skall anses föreligga högre i miljöskadedirektivet än i svensk rätt. Fråga uppkommer om den svenska lagstiftningen bör anpassas till direktivets systematik.</P>
<P class="p86 ft7">I 10 kap. miljöbalken görs inga undantag från det strikta ansva- ret. Istället kan ansvaret jämkas i enlighet med 10 kap. 4 § miljö- balken. Miljöskadedirektivet medger inte en sådan allmän jämk- ningsregel. Å andra sidan medger miljöskadedirektivet dels vissa undantag från direktivets tillämpningsområde, dels att verksam- hetsutövarens kostnadsansvar jämkas eller sätts ned till noll i de fall där utsläpp skett i enlighet med tillstånd eller där det när den ska- degörande handlingen vidtogs inte var känt, enligt den veten- skapliga och tekniska kunskap som fanns tillgänglig, att skada kunde uppkomma.</P>
<P class="p209 ft7">Miljöskadedirektivet introducerar en ny skadetyp, skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer. Det måste över- vägas hur denna skadetyp skall regleras i den svenska lagstift- ningen.</P>
<P class="p419 ft7">Den nya skadetypen skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer väcker även frågor om utformningen av bestämmelserna om skador på vatten som i dagsläget regleras på samma sätt som markskador i 10 kap. miljöbalken. Till skillnad från svensk rätt innehåller direktivet olika regler för avhjälpande av ska- dor på vatten och avhjälpande av skador på mark.</P>
<P class="p86 ft7">I bilaga II till miljöskadedirektivet finns bestämmelser om avhjälpande av miljöskador. Särskilt bestämmelserna om avhjäl- pande av skador på vatten och skador på skyddade arter och skyd- dade naturliga livsmiljöer avviker från nuvarande svenska regelverk. Frågor uppkommer här bl.a. om hur jämförelser mellan olika skyd- dade arter och skyddade naturliga livsmiljöer och funktioner skall göras, hur olika skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer och funktioner skall värderas, inklusive monetär värdering, och hur det i praktiken skall gå till om en verksamhetsutövare skall vidta kompletterande eller kompenserande åtgärder på samma eller på en annan plats än där den skadade skyddade arten och skyddade naturliga livsmiljön och funktionen finns. Till det sistnämnda hör även frågan om kompensation kan ske genom annan livsmiljö eller art än den som skadats.</P>
<P class="p85 ft7">Frågor uppkommer även kring hur en skada på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer skall kunna fastställas. Utgångs-</P>
<P class="p510 ft14">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft7">punkten enligt bilaga 1 är bland annat arters utbredning innan ska- dan inträffade. Frågan är om sådan kunskap som krävs för en bedömning enligt bilaga 1 finns tillgänglig i dagsläget.</P>
<P class="p120 ft7">Enligt miljöskadedirektivet skall miljöorganisationer ha rätt att få den behöriga myndighetens beslut i frågor som rör direktivet prövade i domstol eller av något annat oberoende opartiskt offent- ligt organ. Miljöbalkens besvärsregler överensstämmer inte med direktivet i detta hänseende.</P>
<P class="p80 ft7">Då miljöskadedirektivet föranleder en översyn av 10 kap. miljö- balken faller det sig naturligt att samtidigt ytterligare överväga frå- gan om en bestämmelse om ansvarsgenombrott bör införas i 10 kap. miljöbalken. Aktiebolagskommitténs förslag till ansvars- genombrott blev kritiserat och enligt remissinstanserna behövdes mer utredning om behovet och konsekvenserna av ett införande av regler om ansvarsgenombrott. Därutöver har tidigare förslag om ansvarsgenombrott endast avsett skador på mark och vattenområ- den samt byggnader och anläggningar. Mot bakgrund av de föränd- ringar i regelverket som föranleds av miljöskadedirektivet upp- kommer frågan om en eventuell bestämmelse om ansvarsgenom- brott även bör omfatta skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer.</P>
<P class="p326 ft7">Gruvindustrin har sedan en tid diskuterat hur miljöbalkens regler om ekonomisk säkerhet har tillämpats i praktiken och vilka före- tagsekonomiska effekter som olika former av säkerheter kan inne- bära. I det sammanhanget har det identifierats ett behov av att göra en tydlig analys av de principer som bör ligga till grund för att en säkerhet skall anses vara tillräcklig för sitt syfte. Även andra fråge- ställningar kring ställande av ekonomisk säkerhet har varit föremål för diskussion, exempelvis vilka säkerheter som skall avkrävas kommuner. I och med att utvinningsdirektivet med dess krav på ekonomisk säkerhet kommer att behöva genomföras i svensk lag- stiftning finns det anledning att se över lagstiftningen på detta område.</P>
<P class="p326 ft7">Systemen med miljöskade- och saneringsförsäkringen har blivit kritiserade, främst för att försäkringarna inte fått den breda till- lämpning som avsetts och för att system med försäkring inte tillåter att medel som tillförs fonderas. I Naturvårdsverkets rapport 5242 "Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten. Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden" s. 74 f. nämns som problem med saneringsförsäkringen exempelvis att för- säkringen endast täcker sanering i en mycket snäv bemärkelse då</P>
<P class="p411 ft14">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">sanering enligt försäkringsvillkoren endast avser efterbehandlings- åtgärder av brådskande art som måste genomföras för att före- bygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom eller miljö.</P>
<P class="p733 ft9">Uppdraget</P>
<P class="p696 ft7">Hur ska miljöskadedirektivet genomföras?</P>
<P class="p208 ft7">En särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag till hur miljö- skadedirektivet skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall fö- reslå de författningsändringar och andra åtgärder som är nödvän- diga eller som annars bedöms lämpliga i samband med ett genom- förande. Utredaren kan lämna antingen förslag som specifikt mot- svarar direktivets bestämmelser eller förslag till mer generella bestämmelser genom vilka miljöskadedirektivet kan anses genom- fört. Utredaren skall även undersöka möjligheter eller metoder för att fastställa att en miljöskada föreligger. Därutöver skall utredaren belysa och vid behov lämna förslag vad avser den värdering som föreskrivs i bilaga II till direktivet av skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer, vatten och funktioner. Utredaren bör i övrigt lämna de förslag som utredningsarbetet kan föranleda när det gäller miljöskador.</P>
<P class="p734 ft7">Behövs en bestämmelse om ansvarsgenombrott?</P>
<P class="p389 ft7">Därutöver skall utredaren undersöka behovet och analysera konse- kvenserna av en bestämmelse om ansvarsgenombrott på miljö- rättens område. Om ett behov finns skall utredaren även lämna för- slag på hur en bestämmelse om ansvarsgenombrott lämpligen bör utformas och då beakta de nya bestämmelser om skador på skyd- dade arter och skyddade naturliga livsmiljöer som kommer att behöva införas med anledning av miljöskadedirektivet. Utredaren skall beakta Aktiebolagskommitténs förslag till bestämmelse om ansvarsgenombrott och det förslag till utformning av ansvars- genombrottsbestämmelse som redovisats av regeringen i lagråds- remissen till miljöbalken inklusive Lagrådets ändringsförslag.</P>
<P class="p735 ft14">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft7">Bestämmelser om ekonomisk säkerhet</P>
<P class="p351 ft55">Utredaren skall även lämna förslag till hur bestämmelsen i artikel 14 om ekonomisk säkerhet i kommissionens förslag till utvin- ningsdirektiv skall kunna genomföras i svensk rätt.</P>
<P class="p202 ft7">Därutöver skall utredaren undersöka vilka krav som lämpligen skall ställas i fråga om sådana säkerheter som kan krävas enligt 12 kap. 3 §, 15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken och enligt för- slaget till utvinningsdirektiv. Utredaren skall analysera samt lämna förslag till hur myndigheter och domstolar lämpligen bör avgöra om en ekonomisk säkerhet som avkrävs en verksamhetsutövare är tillräcklig. Utredaren skall analysera för- och nackdelar med olika former av ekonomiska säkerheter och om lagstiftningen borde medge att fler former av ekonomiska säkerheter godtas, exempelvis branschgemensamma fonder eller andra kollektiva åtaganden. Utredaren skall även analysera och lämna förslag till system där den ekonomiska säkerheten byggs upp successivt och kan justeras för att motsvara faktiskt efterbehandlingsbehov. Utredaren får även i övrigt lämna de förslag när det gäller säkerheter som utredaren bedömer lämpliga. Utredaren bör i sin analys beakta hur eventuella förslag på ändringar av regelverket påverkar redan meddelade till- stånd enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd av balken med villkor om säkerhet.</P>
<P class="p326 ft7">Utgångspunkten för utredarens analys av säkerheter bör vara att kostnader för efterbehandlings- och återställningsåtgärder inte fal- ler på staten i händelse av exempelvis konkurs, att den ekonomiska säkerheten skall vara tillgänglig för tillsynsmyndigheten samt att konkurrensneutralitet skall råda mellan stora och små företag. Hänsyn bör även tas till företagens konkurrenskraft i ett globalt perspektiv och andra företagsekonomiska konsekvenser för berörda företag.</P>
<P class="p607 ft7">En översyn av miljöskade- och saneringsförsäkringen</P>
<P class="p220 ft7">Utredaren skall även göra en översyn av reglerna om miljöskade- och saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken. Utredaren skall utvärdera miljöskade- och saneringsförsäkringen i dess nuvarande form och lämna förslag till de ändringar som utredaren mot bak- grund av sin utvärdering finner lämpliga. Utredaren skall beakta alternativa system och lösningar som kan användas för att uppnå de</P>
<P class="p113 ft14">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft7">syften som ligger bakom miljöskade- och saneringsförsäkringen. Utvärderingen skall även omfatta systemet för prövning av tvistiga och principiella skadeersättningsfall.</P>
<P class="p309 ft9">Konsekvenser och arbetets genomförande</P>
<P class="p277 ft7">Enligt 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) skall kon- sekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redovisas. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de ekonomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och enskilda samt de samhällsekonomiska konsekvenserna. Utredaren skall därutöver bedöma och redovisa vilka effekter förslagen kan få för miljön.</P>
<P class="p86 ft7">När det gäller ändrade besvärsregler för miljöorganisationer bör utredaren samråda med miljöbalkskommittén (M 1999/5241/R). Därutöver skall utredaren samråda med berörda myndigheter och organisationer. När det gäller konsekvenser för företag skall utre- daren även samråda med Näringslivets regelnämnd. Vid eventuella statsfinansiella effekter skall utredaren föreslå finansiering.</P>
<P class="p736 ft7">Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2006.</P>
<P class="p143 ft7">(Miljödepartementet)</P>
<P class="p737 ft14">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p716 ft15">Bilaga 2</P>
<P class="p738 ft93">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p41 ft97">Tilläggsdirektiv till</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p739 ft97">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p41 ft97">Miljöansvarsutredningen (M 2004:03)</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p739 ft97">2006:41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td145"><P class="p23 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr34 td146"><P class="p23 ft48"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006</P>
<P class="p741 ft7">Sammanfattning av tilläggsuppdraget</P>
<P class="p742 ft22">Utredaren får i uppdrag att analysera i vilken utsträckning gällande regelverk och bestämmelser i miljöansvarsdirektivet (Europaparla- mentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, EGT L 143, 30.4.2004, s. 56, Celex 32004L0035) ger möjlighet att ställa krav på avhjälpandeåtgärder vid skador på den naturliga biologiska mång- falden orsakade av genetiskt modifierade organismer. Utredaren skall även analysera rättsläget vad avser möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden, särskilt ska- dor orsakade av genetiskt modifierade organismer. Utredaren skall dessutom utreda frågan om ekonomisk säkerhet för det skade- ansvar som avses i detta tilläggsuppdrag.</P>
<P class="p743 ft7">Bakgrund</P>
<P class="p742 ft29">Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 november 2004 har chefen för Miljödepartementet tillkallat en särskild utredare (dir. 2004:159) med uppdrag att lämna förslag till hur miljöansvars- direktivet skall genomföras i svensk rätt. Därutöver skall utredaren analysera om en bestämmelse om ansvarsgenombrott bör införas på miljörättens område. Utredaren skall även undersöka vilka krav som lämpligen skall ställas och vilka former som bör kunna accepteras när det gäller sådana säkerheter som kan krävas enligt bl.a. 12 kap. 3 §, 15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken. Slutligen skall utredaren göra en översyn av reglerna om miljöskade- och</P>
<P class="p744 ft14">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken. Utredaren har valt nam- net Miljöansvarsutredningen.</P>
<P class="p198 ft9">Risker med hantering av genetiskt modifierade organismer</P>
<P class="p220 ft9">Vid odling av genetiskt modifierade organismer är det tänkbart att genetiskt material från kommersiellt odlade genetiskt modifierade organismer, vid otillräckliga eller försummade försiktighetsåtgär- der, kan sprida sig till motsvarande vilda arter i omgivningen. Genetiskt material kan föras över från en genetiskt modifierad organism till en naturligt förekommande <NOBR>icke-modifierad</NOBR> släkting. Framför allt är det tänkbart att gener överförs via pollenspridning då det gäller odling av raps. Pollen från raps kan sprida sig över jämförelsevis långa avstånd och raps kan korsbefrukta sig med vilda släktingar, t.ex. åkersenap.</P>
<P class="p90 ft9">Genetiskt modifierade organismer kan även hamna i naturmiljön i samband med hantering eller transporter av genetiskt modifierade organismer, om organismerna inte hanteras på ett korrekt sätt eller om det sker en olycka.</P>
<P class="p120 ft9">I dag odlas inte genetiskt modifierade grödor kommersiellt i Sverige. Dock pågår vissa fältförsök. Eftersom kommersiell odling av genetiskt modifierade grödor ökar alltmer i vår omvärld är det troligt att sådan kommersiell odling i framtiden även kan komma att ske i Sverige.</P>
<P class="p121 ft22">Det är även möjligt att genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade djur kan komma att användas i livsmedelsproduktion, t.ex. genetiskt modifierade fiskar. Vissa fältförsök pågår i dag med genetiskt modifierade mikroorganismer.</P>
<P class="p234 ft9">Bestämmelser om hantering av genetiskt modifierade organismer</P>
<P class="p72 ft30">Det finns regelverk på internationell, europeisk och nationell nivå för hantering av genetiskt modifierade organismer. Det interna- tionella regelverket består av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 (SÖ 1993:77) om biologisk mångfald (SÖ 2002:57). Inom EU finns ett gemenskaps- rättsligt regelverk om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade</P>
<P class="p745 ft14">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft9">organismer i miljön och om spårbarhet och märkning<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>. De svenska reglerna finns i 13 kap. miljöbalken och i förordningar och före- skrifter meddelade med stöd av miljöbalken<SPAN class="ft10">TPF</SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft10">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p145 ft9">Sammanfattningsvis innebär lagstiftningen att det krävs att en genetiskt modifierad organism är godkänd enligt EG:s regelverk innan den får släppas ut på marknaden eller i miljön inom EU. För att bedöma om ett utsläppande kan godkännas måste först riskerna för hälsa och effekter på miljön analyseras och värderas. Risk- bedömning och godkännande skall ske i enlighet med ett särskilt förfarande. En godkänd genetiskt modifierad organism anses inte innebära någon känd risk för miljön eller människors och djurs hälsa.</P>
<P class="p94 ft29">I dag saknas bestämmelser, utöver försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken, om att den som använder genetiskt modifierade organismer måste vidta särskilda försiktighetsmått vid odling för att undvika skador. Statens jordbruksverk, som på regeringens upp- drag har utrett frågan om s.k. samexistens mellan odling av genetiskt och <NOBR>icke-genetiskt</NOBR> modifierade grödor, har lämnat förslag på en reglering av vilka försiktighetsmått som skall vidtas. Regle- ringen innebär bland annat krav på säkerhetsavstånd till andra odlingar, krav på anmälningsplikt till Jordbruksverket om var gene- tiskt modifierade organismer odlas samt ett krav på att ägare till närliggande fastigheter skall informeras.</P>
<P class="p747 ft14"><SPAN class="ft54">1</SPAN><SPAN class="ft10">TP </SPAN>Europaparlamentets<SPAN class="ft10">PT </SPAN>och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/20/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1, Celex 32001L0018), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderpro- dukter som är framställda av genetiskt modifierade organisermer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EGT L 268, 18.10.2003, s. 24, Celex 32003R1830), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003, s. 1, Celex 32003R1829), samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer (EGT L 287, 5.11.2003, s. 1, Celex 32003R1946).</P>
<P class="p748 ft32"><SPAN class="ft81">2</SPAN><SPAN class="ft10">TP </SPAN>Förordningen<SPAN class="ft10">PT </SPAN>(2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer och förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.</P>
<P class="p616 ft14">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft9">Bestämmelser om ansvar för skador orsakade av genetiskt modifierade organismer</P>
<P class="p72 ft22">Bristfällig hantering och odling av genetiskt modifierade organis- mer och olyckor i samband med hanteringen kan tänkas leda till både ekonomiska skador hos odlare av icke genetiskt modifierade grödor och skador på den naturliga biologiska mångfalden.</P>
<P class="p121 ft29">Det finns ingen uttrycklig reglering av ansvaret för skador på den naturliga biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifie- rade organismer i svensk rätt. Rättsläget kommer att förändras när miljöansvarsdirektivet genomförs. Genom direktivet skapas en offentligrättslig reglering av miljöskador, däribland skador på viss biologisk mångfald, enligt principen om att detta i första hand är förorenarens ansvar och att det följaktligen är förorenaren som skall betala. Enligt miljöansvarsdirektivet är hantering av genetiskt modifierade organismer en sådan verksamhet som kan avkrävas ansvar för uppkomna skador. All biologisk mångfald omfattas dock inte av miljöansvarsdirektivet. Direktivet är begränsat till att avse gemenskapsrättsligt skyddade arter och livsmiljöer. För att en skada skall anses föreligga krävs även att skadan har betydande negativa effekter när det gäller att uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus för sådana arter och livsmiljöer som avses i miljö- ansvarsdirektivet. Miljöansvarsdirektivet skall vara genomfört i svensk rätt senast den 30 april 2007.</P>
<P class="p750 ft29">För skador på naturmiljöer och arter utanför miljöansvarsdirek- tivets räckvidd finns även en annan bestämmelse av intresse, näm- ligen avhjälpandebestämmelsen i 2 kap. 8 § miljöbalken. Enligt den bestämmelsen gäller ett generellt ansvar för alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön att avhjälpa skadan eller olägen- heten. Motiven till bestämmelsen synes ta sikte på skador och olägenheter genom föroreningar, vilket även indikeras genom att det i paragrafen hänvisas till skälighetsbedömningen i 10 kap. som reglerar just föroreningsskador. Bestämmelsen är dock till orda- lydelsen inte begränsad till någon särskild skadetyp utan omfattar alla skador på miljön, således även skador på den naturliga biolo- giska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p750 ft29">I det här sammanhanget är avhjälpandebestämmelsen i 2 kap. 8 § relevant på så sätt att tillsynsmyndigheten kan lägga den bestäm- melsen till grund för beslut och förelägganden. En verksam- hetsutövare kan således med stöd av bestämmelsen föreläggas att</P>
<P class="p731 ft14">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft22">vid vite återställa en skada orsakad av genetiskt modifierade organismer. Det är dock även tänkbart att en enskild med stöd av 2 kap. 8 § kan föra talan i domstol om avhjälpande av en skada på den biologiska mångfalden orsakad av genetiskt modifierade orga- nismer. Talan om avhjälpande nämns dock inte bland de mål som en miljödomstol enligt 20 kap. 2 § skall pröva som första instans.</P>
<P class="p86 ft9">Påverkan av genetiskt modifierade organismer kan vara en sådan störning som kan grunda ersättning enligt 32 kap. miljöbalken , men det är tveksamt om ekologiska skador generellt kan anses ersättningsgilla. Eventuellt kan skadeståndslagens regler bli till- lämpliga.</P>
<P class="p242 ft30">Ekonomiska skador kan även uppkomma genom att genetiskt modifierade växter, pollen, frön och jämförbara växtdelar oavsikt- ligt sprids till fält med andra grödor. Om skörden innehåller gene- tiskt modifierade organismer inträder under vissa omständigheter ett märkningskrav . För det fall konsumenter tvekar att köpa produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer kan detta leda till ett försämrat marknadsvärde på skörden. Dessutom kan även själva märkningen i sig innebära kostnader.</P>
<P class="p317 ft7">Utredningsbehovet</P>
<P class="p277 ft9">För att få en heltäckande bild av konsekvenserna av användning av genetiskt modifierade organismer behöver utredas hur man bäst hanterar skador som kan uppstå på den biologiska mångfalden och som inte omfattas av miljöansvarsdirektivet.</P>
<P class="p66 ft9">Skador på den biologiska mångfalden är till sin karaktär sådana att de oftast snarare drabbar det allmänna än någon enskild. Dessutom är de svåra att värdera eftersom de främst påverkar nästan ideella intressen. I förarbetena till miljöbalken konstaterade regeringen att innan lagstiftning sker om ersättning för skador på biologisk mångfald bör ytterligare analyser ske av rättsläget och annat material tas fram. Genom antagandet av miljöansvarsdirek- tivet har vissa skador på biologisk mångfald reglerats men frågan är om direktivet, jämte nuvarande regler i miljöbalken och skade- ståndslagen ger ett tillräckligt skydd mot skador på den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p75 ft9">Skador på den naturliga biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer är en ny skadetyp. Naturvårds- verket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa</P>
<P class="p751 ft14">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">hur positiv respektive negativ påverkan av genetiskt modifierade organismer skall kunna mätas och särskilt hur man kan mäta hur introduktionen av genetiskt modifierade organismer kan påverka det av regeringen föreslagna miljökvalitetsmålet för biologisk mångfald.</P>
<P class="p91 ft22">Skadorna utmärker sig på så sätt att det kan vara svårt att identifiera ursprunget till det genetiska material som har orsakat skadan på den naturliga biologiska mångfalden. Det kan således vara svårt att visa vem som är ansvarig för den uppkomna skadan.</P>
<P class="p121 ft9">När verksamhetsutövaren inte kan identifieras uppkommer frågan om hur återställandeåtgärder skall bekostas. Svårigheter att fastställa vem som orsakat skadan är inte bara problematiska när man offentligrättsligt skall avkräva en verksamhetsutövare ansvar utan är naturligtvis också ett problem på så sätt att det minskar möjligheterna att kräva skadestånd.</P>
<P class="p121 ft29">I miljöansvarsdirektivet finns bestämmelser om krav på åtgärder även när det inte går att återställa den skadade miljön till ursprung- ligt skick, t.ex. kan återställandeåtgärder vidtas på ett annat område. En fråga är om liknande bestämmelser med ett vidare tillämpningsområde behövs för skador på den naturliga biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer.</P>
<P class="p121 ft29">För det fall nya regler behövs för att hantera skador på den naturliga biologiska mångfalden uppkommer frågor om ansvaret skall vara strikt, som för annan miljöfarlig verksamhet, eller om det i någon del räcker med ett vårdslöshetsansvar. Om ett strikt ansvar är att föredra, uppstår även frågan till vem eller vilka ansvaret skall kanaliseras och om det skall finnas möjligheter till undantag.</P>
<P class="p234 ft7">Uppdraget</P>
<P class="p69 ft9">Utredaren får i tilläggsuppdrag att analysera i vilken utsträckning gällande regelverk och miljöansvarsdirektivets bestämmelser ger möjlighet att ställa krav på avhjälpandeåtgärder vid skador på natur- miljön orsakade av genetiskt modifierade organismer. Utredaren skall även analysera rättsläget vad avser möjligheterna att kräva skadestånd för skador på den biologiska mångfalden, särskilt skador orsakade av genetiskt modifierade organismer. Om analysen ger vid handen att regelverket behöver förändras för att skapa ett tillfredsställande skydd för miljön skall utredaren lämna förslag till sådana författningsändringar.</P>
<P class="p613 ft14">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft9">Det kan vara svårt att påvisa ett orsakssamband mellan skadan på den naturliga biologiska mångfalden och en hantering av genetiskt modifierade organismer. Utredaren skall analysera möjligheterna att nyttja miljöskadeförsäkringen för sådana skador. Utredaren bör även överväga om det finns behov av att skapa eller ställa krav på andra former av säkerheter. Utredaren skall i denna del lämna de förslag som behövs.</P>
<P class="p86 ft9">Utredaren skall uppmärksamma hur frågor om ansvar för skador på den biologiska mångfalden hanterats i andra länder.</P>
<P class="p447 ft7">Konsekvenser, tidsplan och arbetets genomförande</P>
<P class="p236 ft9">Vad som sägs om konsekvensanalyser i kommittédirektiv 2004:59 gäller även fortsättningsvis. Utredaren skall särskilt uppmärk- samma de konsekvenser som förslagen kan få för odlare och andra näringsidkare som hanterar eller på annat sätt använder genetiskt modifierade organismer i sin verksamhet.</P>
<P class="p752 ft22">Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och företag. Utredaren skall beakta det arbete som pågår inom ramen för Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 om biologisk mångfald med att ta fram en ordning för ansvar för skador orsakade av genetiskt modifierade</P>
<P class="p421 ft9">organismer.</P>
<P class="p145 ft9">De slutsatser som utredaren kommer fram till i frågan om gene- tiskt modifierade organismer och skador på biologisk mångfald kan få betydelse för utredarens slutsatser i de mer generella frågor som redan omfattas av utredarens uppdrag.</P>
<P class="p753 ft22">Frågan om genetiskt modifierade organismer och skador på biologisk mångfald innebär att utredningstiden behöver förlängas. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i ett slutbetänkande den 30 november 2006. Med anledning av att miljöansvarsdirektivet skall vara genomfört senast den 30 april 2007, skall dock utredaren i ett delbetänkande senast den 30 april 2006 redovisa de förslag till åtgärder som behövs för genomförandet av miljöansvarsdirektivet. Delbetänkandet skall även innehålla den analys och eventuella förslag som rör ansvarsgenombrott på miljörättens område.</P>
<P class="p754 ft9">(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)</P>
<P class="p755 ft14">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p716 ft15">Bilaga 3</P>
<P class="p738 ft93">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr8 td147"><P class="p41 ft97">Tilläggsdirektiv till</P></TD>
<TD class="tr8 td148"><P class="p756 ft97">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td149"><P class="p41 ft97">Miljöansvarsutredningen (M 2004:03)</P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p756 ft97">2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p757 ft7">Beslut vid regeringssammanträde den 2 november 2006</P>
<P class="p758 ft7">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p759 ft7">Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 november 2004 har chefen för Miljödepartementet tillkallat en särskild utredare (dir. 2004:159). Tilläggsdirektiv beslutades den 6 april 2006. Utred- ningens uppdrag är bl.a. att göra en översyn av reglerna om miljöskade- och saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken och utreda ersättningsmöjligheterna vid skador på den biologiska mångfalden orsakade av genetiskt modifierade organismer. Utred- ningen skall enligt tilläggsdirektiven redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2006.</P>
<P class="p760 ft7">Utredningstiden förlängs. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2007.</P>
<P class="p761 ft7">(Miljö- och samhällsbyggnads departementet)</P>
<P class="p762 ft14">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
</DIV>
<DIV id="page_287">
<P class="p716 ft15">Bilaga 4</P>
<P class="p763 ft27">Försäkringsvillkor för miljöskade- försäkring</P>
<P class="p115 ft9">Motsvarar Bilaga A till Regeringsbeslut nr 13 <NOBR>2002-12-12</NOBR> och</P>
<P class="p193 ft9">Bilaga A till Regeringsbeslut nr 32 <NOBR>2005-12-08</NOBR></P>
<P class="p764 ft28">Villkor för personskada</P>
<P class="p765 ft9">Ersättningsrättens omfattning</P>
<P class="p766 ft9">1 §</P>
<P class="p767 ft9">Ersättning betalas för sådan i Sverige inträffad personskada som avses i 32 kap. miljöbalken. Ersättning betalas i enlighet med 33 kap. 2 § miljöbalken när den skadelidande kan göra sannolikt att han inte kan få skadeståndet eller del av skadeståndet betalt av någon skadeståndsansvarig och den ansvariges eller de ansvarigas betalningsoförmåga inte är endast tillfällig. Detsamma gäller när rätten till ersättning är preskriberad eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p768 ft22">Den skadelidandes rätt till ersättning enligt första stycket omfattar även nödvändiga och skäliga kostnader för rättegång och annan utredning rörande skadeståndsfrågan. Avdrag skall göras för vad den skadelidande har erhållit på grund av honom beviljad allmän rättshjälp eller vad han skulle ha erhållit om han sökt sådan rättshjälp samt för vad som täcks av rättsskyddsförsäkring.</P>
<P class="p722 ft9">Skadelidandes rätt att erhålla sådan kostnadsersättning som anges i andra stycket förutsätter, om inte särskilda skäl föreligger, att skadan först har anmälts till försäkringsgivaren och att denne då har hänvisat den skadelidande till att föra skadeståndstalan mot den eller de skadeståndsansvariga.</P>
<P class="p722 ft9">Ersättning enligt andra stycket betalas endast om den skade- lidande har befogat intresse av att få sin sak behandlad.</P>
<P class="p769 ft14">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">2 §</P>
<P class="p205 ft9">Om någon annan än en sådan ansvarig som avses i 1 § på grund av lag eller avtal är ansvarig för skadan åligger det den skadelidande att utkräva ersättningen av denne. Om den skadelidande inte kan få ersättning av denne gäller vad som sägs i 1 § första stycket andra och tredje meningen.</P>
<P class="p594 ft9">3 §</P>
<P class="p770 ft9">Skadan ersätts ej i den utsträckning den orsakats</P>
<P class="p771 ft9">av <NOBR>motorfordons-,</NOBR> järnvägs- eller flygtrafik eller sjöfart, eller</P>
<P class="p647 ft9">i samband med den skadades förvärvsarbete, eller</P>
<P class="p772 ft9">genom luft- eller vattenförorening som är allmänt förekom- mande och som ej har sin orsak i en lokal miljöpåverkan, eller</P>
<P class="p773 ft9">genom vattenutströmning från vattenregleringsmagasin.</P>
<P class="p381 ft9">Skada ersätts endast om den skadade till följd av skadan har</P>
<P class="p645 ft9">sjukskrivits med minst halv arbetsoförmåga under längre tid än 14 dagar, eller</P>
<P class="p647 ft9">tillfogats stadigvarande men som ej är utan betydelse, eller</P>
<P class="p773 ft9">avlidit.</P>
<P class="p604 ft9">Utan hinder av andra stycket betalas skälig ersättning för kostnader och inkomstförluster i samband med behandling av skada om kost- naderna och inkomstförlusterna sammanlagt överstiger 500 kronor efter avräkning av förmåner enligt 5 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207).</P>
<P class="p203 ft9">Ersättningens bestämmande</P>
<P class="p770 ft9">4 §</P>
<P class="p205 ft9">Ersättning för skada bestäms enligt 5 kap. skadeståndslagen (1972:207) i den mån ej annat föreskrivs i det följande.</P>
<P class="p221 ft9">Ersättning för framtida inkomstförlust fastställs i form av</P>
<P class="p774 ft9">engångsbelopp, om den årliga inkomstförlusten kan antas kom- ma att understiga 10 procent,</P>
<P class="p775 ft9">livränta, om ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadades försörjning och särskilda skäl inte talar mot livränta,</P>
<P class="p234 ft14">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p776 ft9">livränta eller engångsbelopp i övriga fall enligt den skadades egen begäran.</P>
<P class="p697 ft9">Livränta värdesäkras enligt lagen (1973:213) om ändring av skade- ståndslivräntor.</P>
<P class="p66 ft9">Ersättning betalas inte för förlust som kan uppstå om skade- utredning eller utbetalning av ersättning fördröjs på grund av krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, revolution eller uppror eller på grund av myndighets åtgärd, strejk, lockout, blockad eller annan liknande händelse.</P>
<P class="p212 ft9">Återkrav</P>
<P class="p8 ft9">5 §</P>
<P class="p213 ft9">I den mån ersättning har betalats ut av försäkringsgivaren är den ersättningsberättigade skyldig att till försäkringsgivaren överlåta sin rätt till ersättning av den som enligt 32 kap. miljöbalken eller på annan grund är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p212 ft9">Ersättningsbelopp</P>
<P class="p696 ft9">6 §</P>
<P class="p462 ft9">Ersättning för skador betalas med högst 5 miljoner kronor för varje skadad person, inräknat värdet för livränta kapitaliserad enligt försäkringsmässiga grunder.</P>
<P class="p242 ft29">För skador som beror av samma skadliga inverkan eller störning (serieskada) är ersättningen begränsad till 100 miljoner kronor oavsett under vilket försäkringsår skadorna anmäls. Sådana skador skall hänföras till det försäkringsår då den första skadan anmäldes.</P>
<P class="p242 ft31">För skador som anmäls till försäkringsgivaren under ett och samma försäkringsår är ersättningen begränsad till 200 miljoner kronor vare sig skadan eller skadorna utgör person- eller sakskada.</P>
<P class="p777 ft14">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">7 §</P>
<P class="p778 ft22">Förslår belopp som anges i 6 § inte till gottgörelse åt dem som har rätt till ersättning ur beloppen, nedsätts deras ersättning med samma kvotdel för var och en. Kan det befaras att sådan nedsätt- ning blir nödvändig, kan den nämnd som avses i 10 § bestämma att ersättningen tills vidare skall utgå endast med viss kvotdel.</P>
<P class="p203 ft9">Preskription</P>
<P class="p770 ft9">8 §</P>
<P class="p205 ft9">Den som vill kräva ersättning för skada får ej anmäla skadan eller framställa krav på ersättning sedan mer än tre år förflutit från det att skadan inträffat. Skada anses ha inträfat då den som led skada först blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg.</P>
<P class="p203 ft9">Om det blir tvist</P>
<P class="p770 ft9">9 §</P>
<P class="p205 ft9">Principiella eller tvistiga skadeersättningsfall skall på begäran av den skadelidande, försäkringsgivaren eller dem som betalar bidrag underställas en särskilt tillsatt nämnd för utlåtande.</P>
<P class="p91 ft30">Nämnden består av sju ledamöter som utses av regeringen. En ledamot skall företräda försäkringsgivaren och två ledamöter skall företräda dem som betalar bidrag till miljöskadeförsäkringen.</P>
<P class="p779 ft29">Arbetsordningen för skadenämnden fastställs av regeringen efter förslag av försäkringsgivaren i samråd med dem som betalar bidrag.</P>
<P class="p780 ft9">10 §</P>
<P class="p205 ft9">Tvist mellan försäkringsgivaren och skadelidande avgörs av skilje- män enligt lagen (1929:145) om skiljemän, dock att ordföranden utses av regeringen.</P>
<P class="p91 ft30">Om en skiljeman så begär skall skiljemännen till sig kalla en i medicinska frågor sakkunnig och bereda denne tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p202 ft9">Skiljemannaförhandlingarna skall om inte särskilda skäl förelig- ger grundas på skriftlig dokumentation.</P>
<P class="p218 ft14">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft9">Om den skadelidande haft skälig anledning att få tvisten prövad skall skiljemännen förplikta försäkringsgivaren att svara för ersätt- ningen till skiljemännen.</P>
<P class="p538 ft9">11 §</P>
<P class="p213 ft9">Avgörande av skiljemän enligt 10 § får påkallas endast om skade- nämnden dessförinnan har avgett utlåtande i ersättningsärendet enligt 9 §. Önskar någondera parten åberopa nya omständigheter eller ny utredning som inte prövats av försäkringsgivaren eller skadenämnden skall ärendet remitteras till skadenämnden för förnyat yttrande.</P>
<P class="p86 ft9">Den skadelidande får inte begära utlåtande av skadenämnden senare än ett år från det att han fick del av försäkringsgivarens besked med anledning av hans ersättningskrav och uppgift om vad han skall iaktta om han inte godtar detta besked.</P>
<P class="p86 ft9">Den skadelidande får inte påkalla avgörande av skiljemän senare än sex månader från det att han fick del av försäkringsgivarens slutliga besked i ersättningsärendet med anledning av skadenämn- dens utlåtande och uppgift om vad han skall iaktta om han inte godtar detta besked.</P>
<P class="p212 ft9">Ikraftträdande</P>
<P class="p696 ft9">12 §</P>
<P class="p462 ft9">Denna försäkring träder i kraft den 1 januari 2003 och ersätter den tidigare miljöskadeförsäkringen från den 1 januari 1999.</P>
<P class="p145 ft9">Försäkringsgivare ersätter skada som anmäls under försäkrings- tiden, oavsett om skadan inträffat under tidigare försäkringsgivares försäkringstid.</P>
<P class="p66 ft9">Om miljöskadeförsäkringen upphör att gälla och inte ersätts av annan motsvarande försäkringsform omfattar det sist gällande försäkringsavtalet även skador som inträffat före den tidpunkt då avtalet upphört att gälla men som ännu inte anmälts. Skador får inte anmälas eller krav framställas sedan mer än tre år förflutit från den tidpunkt då det sist gällande avtalet upphörde. Sådan skada som ej skall anses utgöra serieskada skall hänföras till det sista försäkringsåret.</P>
<P class="p781 ft14">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28">Villkor för sakskada</P>
<P class="p782 ft9">Ersättningsrättens omfattning</P>
<P class="p691 ft9">1 §</P>
<P class="p201 ft9">Ersättning betalas för sådan i Sverige inträffad sakskada som avses i 32 kap. miljöbalken. Ersättning betalas i enlighet med 33 kap. 2 § miljöbalken när den skadelidande kan göra sannolikt att han inte kan få skadeståndet eller del av skadeståndet betalt av någon skade- ståndsansvarig och den ansvariges eller de ansvarigas betalnings- oförmåga inte är endast tillfällig. Detsamma gäller när rätten till ersättning är preskriberad eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p121 ft30">Ersättning till näringsidkare för skada som drabbat hans näringsverksamhet utgår bara om det är fråga om mindre, enskild företagare för vilken skadan får särskilt svåra ekonomiska följder.</P>
<P class="p779 ft22">Den skadelidandes rätt till ersättning enligt första stycket omfattar även nödvändiga och skäliga kostnader för rättegång och annan utredning rörande skadeståndsfrågan. Avdrag skall göras för vad den skadelidande har erhållit på grund av honom beviljad allmän rättshjälp eller vad han skulle ha erhållit om han sökt sådan rättshjälp samt för vad som täcks av rättskyddsförsäkring.</P>
<P class="p202 ft9">Skadelidandes rätt att erhålla sådan kostnadsersättning som anges i tredje stycket förutsätter, om inte särskilda skäl föreligger, att skadan först har anmälts till försäkringsgivaren och att denne då har hänvisat den skadelidande till att föra skadeståndstalan mot den eller de skadeståndsansvariga.</P>
<P class="p80 ft9">Ersättning enligt tredje stycket betalas endast om den skadelidande har befogat intresse av att få sin sak behandlad.</P>
<P class="p783 ft9">2 §</P>
<P class="p205 ft9">Om någon annan än en sådan ansvarig som avses i 1 § på grund av lag eller avtal är ansvarig för skadan åligger det den skadelidande att utkräva ersättningen av denne. Om den skadelidande inte kan få ersättning av denne gäller vad som sägs i 1 § första stycket andra och tredje meningen.</P>
<P class="p512 ft14">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft9">3 §</P>
<P class="p8 ft9">Skadan ersätts ej i den utsträckning den orsakats</P>
<P class="p784 ft9">genom ändring av grundvattennivån, som drabbat annan än ägare av en- eller tvåfamiljshus, eller</P>
<P class="p632 ft9">av <NOBR>motorfordons-,</NOBR> järnvägs- eller flygtrafik eller sjöfart, eller</P>
<P class="p633 ft9">genom vattenförorening orsakad av jordbruksverksamhet såvida den inte är orsakad av tillfällig och lokal miljöstörning, eller</P>
<P class="p785 ft9">genom luft- eller vattenförorening som är allmänt förekom- mande och som ej har sin orsak i en lokal miljöpåverkan, eller</P>
<P class="p632 ft9">genom vattenutströmning från vattenregleringsmagasin.</P>
<P class="p697 ft9">Försäkringen omfattar ej sådan inlösen som avses i 32 kap. 11 § miljöbalken.</P>
<P class="p212 ft9">Avdrag på ersättning</P>
<P class="p696 ft9">4 §</P>
<P class="p213 ft9">Ersättning för skada lämnas med avdrag för ett belopp om 1 000 kronor vid skada på lös egendom och 5 000 kronor på fast egendom.</P>
<P class="p212 ft9">Återkrav</P>
<P class="p696 ft9">5 §</P>
<P class="p462 ft9">I den mån ersättning har betalats ut av försäkringsgivaren är den ersättningsberättigade skyldig att till försäkringsgivaren överlåta sin rätt till ersättning av den som enligt 32 kap. miljöbalken eller på annan grund är ansvarig för skadan.</P>
<P class="p786 ft14">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Ersättningsbelopp</P>
<P class="p691 ft9">6 §</P>
<P class="p778 ft29">Ersättning för varje skada betalas med högst 50 miljoner kronor. För skador som anmäls till försäkringsgivaren under ett och samma försäkringsår är ersättningen begränsad till 200 miljoner kronor vare sig skadan eller skadorna utgör person- eller sakskada.</P>
<P class="p80 ft9">För skador som beror av samma skadliga inverkan eller störning (serieskada) är ersättningen dessutom begränsad till 50 miljoner kronor oavsett under vilket försäkringsår skadorna anmäls. Sådana skador skall hänföras till det försäkringsår då den första skadan anmäldes.</P>
<P class="p594 ft9">7 §</P>
<P class="p778 ft22">Förslår belopp som anges i 6 § inte till gottgörelse åt dem som har rätt till ersättning ur beloppen, nedsätts deras ersättningar med samma kvotdel för var och en. Kan det befaras att sådan nedsätt- ning blir nödvändig, kan den nämnd som avses i 10 § bestämma att ersättningen tills vidare skall utgå endast med viss kvotdel.</P>
<P class="p203 ft9">Preskription</P>
<P class="p770 ft9">8 §</P>
<P class="p351 ft9">Den som vill kräva ersättning för skada får ej anmäla skadan eller framställa krav på ersättning sedan mer än tre år förflutit från det att skadan inträffat. Skada anses ha inträffat då den som led skada först blev medveten om att skada uppkommit eller att omedelbar risk för skada förelåg.</P>
<P class="p203 ft9">Om det blir tvist</P>
<P class="p770 ft9">9 §</P>
<P class="p205 ft9">Principiella eller tvistiga skadeersättningsfall skall på begäran av den skadelidande, försäkringsgivaren eller dem som betalar bidrag underställas en särskilt tillsatt nämnd för utlåtande.</P>
<P class="p605 ft14">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft22">Nämnden består av sju ledamöter som utses av regeringen. En ledamot skall företräda försäkringsgivaren och tre ledamöter skall företräda dem som betalar bidrag till miljöskadeförsäkringen.</P>
<P class="p242 ft29">Arbetsordningen för skadenämnden fastställs av regeringen efter förslag av försäkringsgivaren i samråd med dem som betalar bidrag.</P>
<P class="p538 ft9">10 §</P>
<P class="p213 ft9">Tvist mellan försäkringsgivaren och skadelidande avgörs av skilje- män enligt lagen (1929:145) om skiljemän, dock att ordföranden utses av regeringen.</P>
<P class="p66 ft9">Skiljemannaförhandlingarna skall om inte särskilda skäl föreligger grundas på skriftlig dokumentation.</P>
<P class="p66 ft9">Om den skadelidande haft skälig anledning att få tvisten prövad skall skiljemännen förplikta försäkringsgivaren att svara för ersätt- ningen till skiljemännen.</P>
<P class="p538 ft9">11 §</P>
<P class="p213 ft9">Avgörande av skiljemän enligt 10 § får påkallas endast om skade- nämnden dessförinnan har avgett utlåtande i ersättningsärendet enligt 9 §. Önskar någondera parten åberopa nya omständigheter eller ny utredning som inte prövats av försäkringsgivaren eller skadenämnden skall ärendet remitteras till skadenämnden för förnyat yttrande.</P>
<P class="p86 ft9">Den skadelidande får inte begära utlåtande av skadenämnden senare än ett år från det att han fick del av försäkringsgivarens besked med anledning av hans ersättningskrav och uppgift om vad han skall iaktta om han inte godtar detta besked.</P>
<P class="p86 ft9">Den skadelidande får inte påkalla avgörande av skiljemän senare än sex månader från det att han fick del av försäkringsgivarens slutliga besked i ersättningsärendet med anledning av skadenämn- dens utlåtande och uppgift om vad han ska iaktta om han inte godtar detta besked.</P>
<P class="p787 ft14">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">Ikraftträdande</P>
<P class="p691 ft9">12 §</P>
<P class="p778 ft29">Denna försäkring träder i kraft den 1 januari 2003 och ersätter den tidigare miljöskadeförsäkringen från den 1 januari 1999. Skada som orsakats av miljöpåverkan eller annan störning som huvudsakligen är att hänföra till tiden före den 1 juli 1986 ersätts ej.</P>
<P class="p80 ft9">Försäkringsgivare ersätter skada som anmäls under försäkrings- tiden, oavsett om skadan inträffat under tidigare försäkringsgivares försäkringstid.</P>
<P class="p120 ft9">Om miljöskadeförsäkringen upphör att gälla och inte ersätts av annan motsvarande försäkringsform omfattar det sist gällande försäkringsavtalet även skador som inträffat före den tidpunkt då avtalet upphört att gälla men som ännu inte anmälts. Skador får inte anmälas eller krav framställas sedan mer än tre år förflutit från den tidpunkt då det sist gällande avtalet upphörde. Sådan skada som ej skall anses utgöra serieskada skall hänföras till det sista försäkringsåret.</P>
<P class="p788 ft14">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<P class="p716 ft15">Bilaga 5</P>
<P class="p789 ft27">Försäkringsvillkor för sanerings- försäkring</P>
<P class="p115 ft9">Motsvarar Bilaga B till Regeringsbeslut nr 13 <NOBR>2002-12-12</NOBR> och</P>
<P class="p193 ft9">Bilaga B Regeringsbeslut nr 32 <NOBR>2005-12-08</NOBR></P>
<P class="p790 ft9">Omfattning</P>
<P class="p766 ft9">1 §</P>
<P class="p791 ft22">Försäkringen omfattar kostnader för saneringsåtgärder som avses i 33 kap. 3 § miljöbalken om den eller de som är ansvariga enligt miljöbalken inte kan betala och betalningsoförmågan inte är endast tillfällig. Försäkringsgivaren skall ersätta kostnad för sådana åtgär- der i enlighet med 11 16 §§ i dessa villkor. Kostnader som upp- kommit med anledning av räddningsinsatser enligt räddningstjänst- lagen omfattas inte av försäkringen.</P>
<P class="p719 ft9">2 §</P>
<P class="p792 ft9">Den som är ansvarig enligt miljöbalken för att sanering (efter- behandling) sker skall anses inte kunna betala om</P>
<P class="p322 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft20">han är försatt i konkurs</SPAN></P>
<P class="p793 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft20">han vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar till full täckning av fordran på saneringskostnader, eller</SPAN></P>
<P class="p794 ft9"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft20">det är uppenbart att han inte kan betala.</SPAN></P>
<P class="p795 ft9">Ersättning från försäkringen betalas endast till den del täckning saknas.</P>
<P class="p796 ft9">3 §</P>
<P class="p792 ft9">Med sanering avses efterbehandlingsåtgärder av brådskande art som måste genomföras för att förebygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom eller miljö. Till sanering räknas också undersökning som är nödvändig för att bedöma saneringens omfattning.</P>
<P class="p797 ft9">Kostnad för skäliga saneringsåtgärder omfattas av försäkringen.</P>
<P class="p798 ft14">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">4 §</P>
<P class="p799 ft22">Försäkringen omfattar inte förlust som kan uppstå om utbetalning av ersättning fördröjs på grund av krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, revolution eller uppror eller på grund av myndig- hetsåtgärd, strejk, lockout, blockad eller annan liknande händelse.</P>
<P class="p381 ft9">5 §</P>
<P class="p534 ft9">Försäkringen omfattar inte saneringsåtgärder i den utsträckning de orsakats av eller omfattningen direkt eller indirekt beror av eller står i samband med krig, krigsliknande händelse, inbördeskrig, revolution, uppror eller upplopp.</P>
<P class="p381 ft9">6 §</P>
<P class="p534 ft9">Försäkringen omfattar inte saneringsåtgärder vars orsak eller omfattning har samband med atomkärnprocess, t.ex. kärnklyvning, kärnsammansmältning eller radioaktivt sönderfall.</P>
<P class="p780 ft9">7 §</P>
<P class="p534 ft9">Försäkringen omfattar inte saneringsåtgärder i den utsträckning de orsakats av eller omfattningen har direkt eller indirekt samband med eller står i förbindelse med jordbävning, jordskred, ras eller översvämning.</P>
<P class="p200 ft9">Anmälan</P>
<P class="p691 ft9">8 §</P>
<P class="p799 ft12">Tillsynsmyndigheten skall utan dröjsmål anmäla till försäkrings- givaren om ersättning för saneringskostnader kan förväntas uppstå.</P>
<P class="p800 ft14">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft9">Framställan av ersättningskrav</P>
<P class="p696 ft9">9 §</P>
<P class="p540 ft9">I det fall då saneringsåtgärder påbörjats på initiativ av tillsyns- myndigheten innan vetskap om att någon som är ansvarig enligt miljöbalken inte kan betala eller blir detta känt under sanerings- förloppet skall krav på ersättning framställas utan oskäligt dröjs- mål, dock senast inom sex månader från det beslut om kostnadens belopp har vunnit laga kraft. Har utmätning skett räknas dock fristen från dagen för utmätningen.</P>
<P class="p608 ft9">Återkrav</P>
<P class="p8 ft9">10 §</P>
<P class="p540 ft9">I den mån ersättning har betalats ut av försäkringsgivaren är staten eller tillsynsmyndighet skyldig att till försäkringsgivaren överlåta sin rätt till ersättning av den som enligt miljöbalken eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av balken har ansvar för att sanering (efterbehandling) sker.</P>
<P class="p568 ft9">Ersättningsbelopp</P>
<P class="p8 ft9">11 §</P>
<P class="p540 ft9">Med saneringsfall avses sanering till följd av ett och samma beslut enligt 33 kap. 3 § miljöbalken. Om flera beslut omfattar sanerings- fall med gemensamt ursprung räknas detta som ett och samma saneringsfall.</P>
<P class="p257 ft9">12 §</P>
<P class="p540 ft9">Ersättning för saneringskostnader lämnas om kostnaderna över- stiger 1,5 prisbasbelopp då saneringsfallet anmäls.</P>
<P class="p497 ft9">13 §</P>
<P class="p540 ft9">Ersättning för varje saneringsfall betalas med högst 50 miljoner kronor. Kostnaden för en och samma sanering skall hänföras till det försäkringsår då anmälan om ersättning först gjordes.</P>
<P class="p546 ft14">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft9">Ersättningen för samtliga saneringsfall som skall hänföras till ett och samma försäkringsår är högst 100 miljoner kronor.</P>
<P class="p381 ft9">14 §</P>
<P class="p799 ft22">Vid skada som omfattar såväl Miljöskadeförsäkringen som denna försäkring betalar försäkringsgivaren sammanlagt högst 100 miljo- ner kronor per skadetillfälle och högst 200 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p780 ft9">15 §</P>
<P class="p534 ft9">Förslår belopp som anges i 13 eller 14 § inte till gottgörelse åt dem som har rätt till ersättning ur beloppen, går ersättningen för person- och sakskador enligt Miljöskadeförsäkringen före denna försäkring.</P>
<P class="p381 ft9">16 §</P>
<P class="p534 ft9">Om en tillsynsmyndighet underlåtit att ingripa mot en verksam- hetsutövare eller annan efterbehandlingsansvarig trots att myndig- heten vetat om eller bort veta om att denne inte fullgör sina skyldigheter enligt miljöbalken eller givna tillståndsvillkor och detta medverkar till att större saneringsbehov uppkommer än vad det annars skulle ha gjort kan ersättningen enligt detta åtagande jämkas eller inte alls utgå.</P>
<P class="p203 ft9">Om det blir tvist</P>
<P class="p691 ft9">17 §</P>
<P class="p799 ft19">Tvist mellan staten eller tillsynsmyndigheten och försäkrings- givaren avgörs av skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän.</P>
<P class="p231 ft9">Skiljemannaförhandlingarna skall om inte särskilda skäl förelig- ger grundas på skriftlig dokumentation.</P>
<P class="p780 ft9">18 §</P>
<P class="p534 ft9">Påkallande av skiljemannaavgörande får inte ske senare än sex månader från det att staten har framställt krav på ersättning.</P>
<P class="p597 ft14">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft9">Ikraftträdande</P>
<P class="p696 ft9">19 §</P>
<P class="p801 ft9">Denna saneringsförsäkring träder i kraft den 1 januari 2003 och ersätter den tidigare saneringsförsäkringen från den 1 januari 1999. Försäkringen omfattar inte kostnad för sådan sanering, vars orsak huvudsakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989. Försäk- ringen omfattar inte kostnader för sanering som en tillsyns- myndighet meddelat föreläggande om före ikraftträdandet. Ej heller omfattar den kostnader för sanering för vilken en tillsyns- myndighet beslutat om rättelse på den felandes bekostnad före ikraftträdandet.</P>
<P class="p124 ft9">Försäkringsgivaren ersätter kostnader för saneringsfall som anmäls under försäkringstiden, oavsett om beslut som avses i 33 kap. 3 § miljöbalken fattas under tidigare försäkringsgivares försäkringstid.</P>
<P class="p66 ft9">Om saneringsförsäkringen upphör att gälla och inte ersätts av annan motsvarande försäkringsform omfattar det sist gällande försäkringsavtalet saneringsfall som inträffat under försäkrings- tiden och som anmäls inom sex månader från den tidpunkt då avtalet upphört att gälla.</P>
<P class="p802 ft14">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
</DIV>
<DIV id="page_303">
<P class="p716 ft15">Bilaga 6</P>
<P class="p803 ft6">Arbetsordning för miljöskade- försäkringens skadenämnd</P>
<P class="p724 ft9">Motsvarar Bilaga till Regeringsbeslut nr 16 <NOBR>2004-11-11</NOBR> och</P>
<P class="p193 ft9">Bilaga C till Regeringsbeslut nr 32 <NOBR>2005-12-08</NOBR></P>
<P class="p804 ft22">1 § Skadenämnden har till uppgift att avge utlåtande över tolk- ningen och tillämpningen av de av regeringen godkända vill- koren för miljöskadeförsäkringen i sådana principiella eller tvistiga ärenden som har hänskjutits till nämnden av skade- lidande, försäkringsgivaren eller den som har betalat bidrag.</P>
<P class="p805 ft9">2 § Skadenämnden skall verka för en objektiv, enhetlig och rätt- vis tillämpning av försäkringsvillkoren för miljöskadeförsäk- ringen.</P>
<P class="p805 ft9">3 § Skadenämndens ledamöter utses för en tid av tre år. Avgår ledamot under löpande period utses ny ledamot för åter- stående delen av mandatperioden.</P>
<P class="p806 ft9">För ordföranden skall finnas en ersättare. Ersättaren tjänst- gör när ordföranden är förhindrad att delta.</P>
<P class="p807 ft9">4 § Föredragande och tillika sekreterare är försäkringsgivarens skadechef eller, vid förfall för denne, vice skadechef. Före- dragningen skall vara opartisk. Föredraganden har rätt att närvara vid nämndens överläggningar, men får inte delta i dess beslut.</P>
<P class="p805 ft9">5 § Försäkringsgivaren skall svara för att all erforderlig utredning föreligger i ärenden som underställs skadenämnden. Försäk- ringsgivaren upprättar en promemoria som innehåller erfor- derlig beskrivning av omständigheterna i ärendet och par- ternas ståndpunkter. Skadenämnden har rätt att begära komplettering av försäkringsgivaren.</P>
<P class="p805 ft9">6 § Skadenämnden kan vid behov besluta att försäkringsgivaren inhämtar juridisk, medicinsk eller annan sakkunskap inom rimliga kostnadsramar.</P>
<P class="p808 ft14">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft9">7 § Utlåtande avges efter föredragning, vid vilken de som deltar i beslutet skall vara närvarande.</P>
<P class="p810 ft9">8 § Skadenämnden är beslutför om ordförande eller hans ersät- tare samt minst fyra övriga ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har ordförande respektive dennes ersättare utslags- röst.</P>
<P class="p811 ft9">9 § Skadenämndens ledamöter och andra närvarande får inte för annan röja vad som avhandlas i nämnden vad gäller enskilds sjukdom, affärs- och driftsverksamhet eller andra förhållan- den vars yppande kan medföra skada eller men för part eller annan som eljest berörs.</P>
<P class="p811 ft9">10 § Skadenämndens utlåtande skall vara skriftligt. Utlåtande avges utan kostnad för skadelidande eller part i skiljemanna- förfarande.</P>
<P class="p810 ft9">11 § Skadenämnden skall ta upp ärende till behandling senast inom tre månader från den dag då ärendet anmäldes till nämnden. Föreligger särskilda skäl får nämnden utsträcka tiden.</P>
<P class="p811 ft9">12 § Skadenämndens beslut skall översändas till parterna sedan nämndens protokoll justerats.</P>
<P class="p810 ft9">13 § Försäkringsgivarens skadechef ansvarar för skadenämndens arkiv.</P>
<P class="p812 ft29">14 § Försäkringsgivaren skall utge ersättning till ordföranden i nämnden med 13 000 kr per kalenderår och till ordförandens ersättare med 2 000 kr per sammanträdesdag. Därutöver skall försäkringsgivaren utge ersättning till övriga ledamöter med 1 450 kr per sammanträdesdag. Då ordförandens ersättare närvarar vid sammanträde utan att ersätta ordföranden skall ersättning utgå med samma belopp som för övriga ledamöter. För ledamöterna i nämnden skall reglerna om reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. tillämpas.</P>
<P class="p813 ft14">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<P class="p814 ft15">Bilaga 7</P>
<P class="p815 ft6">Enkät rörande ansvarsutredningar enligt 10 kap. miljöbalken</P>
<P class="p816 ft28">Miljöskadeutredningen</P>
<P class="p406 ft7">I anledning av en pågående statlig utredning om miljöskadeansvar (M 2004:03) har utredaren bl.a. fått i uppdrag att undersöka beho- vet och analysera konsekvenserna av en bestämmelse om ansvars- genombrott på miljörättens område samt göra en översyn av reg- lerna om miljöskade- och saneringsförsäkring i 33 kap. miljöbalken. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 30 april 2006.</P>
<P class="p817 ft7">För att bättre kunna bedöma behovet av en bestämmelse om ansvarsgenombrott i miljöbalken har vi ansett det nödvändigt att inhämta den kunskap som finns hos dem som på nära håll kommer i kontakt med dessa frågor, särskilt de problem som uppkommer i samband med ansvarsutredningar vid efterbehandlingsärenden enligt 10 kap. miljöbalken. I samband med detta aktualiseras ofta frågor om saneringsförsäkringen. Eftersom vårt utredningsuppdrag omfattar också en översyn av saneringsförsäkringen vill vi ta till- fället i akt och inhämta några av de erfarenheter ni har även på detta område.</P>
<P class="p818 ft28">Ansvarsgenombrott</P>
<P class="p819 ft7">Aktiebolagsformens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Frågan om man på mil- jörättens område skall göra avsteg från denna princip, att en aktie- ägare endast svarar med vad han tillskjutit bolaget, dvs. ansvars- genombrott, har behandlats tidigare vid flera tillfällen. När ansvars- genombrott har diskuterats på miljörättens område har det gällt ansvar för sådana miljöskador som regleras i 10 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p722 ft7">Frågan om ansvarsgenombrott behandlades senast i Aktie- bolagskommitténs betänkande Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1), men någon generell regel om ansvarsgenombrott föreslogs inte.</P>
<P class="p798 ft14">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">Däremot föreslog Aktiebolagskommittén en särreglering om ansvarsgenombrott i 10 kap. 2 § miljöbalken. En majoritet av remissinstanserna avvisade förslaget och regeringen valde att inte lägga fram något sådant förslag. I stället valde regeringen att låta Aktiebolagskommitténs förslag behandlas vidare i samband med genomförandet av miljöansvarsdirektivet.</P>
<P class="p80 ft7">I korthet skulle en bestämmelse om ansvarsgenombrott i 10 kap. miljöbalken innebära att i de fall verksamhetsutövaren inte kan uppfylla sina förpliktelser enligt 10 kap. kan i stället en bakom- liggande intressent göras ansvarig. Det rör sig alltså om ett andra- handsansvar för att motverka att rättsliga eller ekonomiska dispo- sitioner vidtas för att undvika efterbehandlingsansvar.</P>
<P class="p80 ft7">I vilka fall denne bakomliggande intressent skall kunna göras ansvarig beror på hur lagstiftningen formuleras. De olika förslag som lagts fram tidigare illustrerar att villkoren för när ansvars- genombrott skall anses föreligga kan variera. Exempelvis skulle, enligt lagrådsremissen till miljöbalken, den som utövat ett bestäm- mande inflytande över verksamhetsutövaren och därvid i avsevärd grad medverkat till att föroreningen uppkommit ansvara såsom verk- samhetsutövare. Till skillnad från detta förslag var Aktiebolags- kommitténs förslag i stället inriktat på att det bestämmande infly- tandet skulle ha påverkat bolagets förmåga att ta det ekonomiska ansvaret i anledning av en miljöskada.</P>
<P class="p90 ft7">Miljöansvarsutredningen har i nuläget inte något förslag på hur en regel om ansvarsgenombrott bör se ut. Innan något sådant för- slag kan utarbetas måste först undersökas om det finns något behov över huvud taget av en bestämmelse om ansvar för bakom- liggande intressenter. Eftersom detta måste betraktas som en prin- cipiell fråga har det inte ansetts nödvändigt att utgå från ett for- mulerat förslag om ansvarsgenombrott. Det vore inte heller önsk- värt att redan nu utgå från en given formulering, eftersom detta kan begränsa förutsättningarna för den principdiskussion som är nöd- vändig i ett första skede.</P>
<P class="p234 ft28">Saneringsförsäkring</P>
<P class="p332 ft7">I samband med att miljöbalken infördes trädde även den s.k. sane- ringsförsäkringen i kraft. Syftet var främst att minska statens kost- nader för efterbehandling. Medel ur saneringsförsäkringen kan under vissa förutsättningar bekosta nödvändiga åtgärder för att</P>
<P class="p391 ft14">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td142"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p23 ft15">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft7">undanröja risk för skador på omgivningen i situationer när den ansvarige inte kan betala. Försäkringen täcker sådana kostnader som uppkommit på grund av att tillsynsmyndigheten begärt verk- ställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller meddelat förord- nande om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken. Systemet har bli- vit kritiserat, främst för att försäkringarna inte fått den breda till- lämpning som avsetts och för att medel inte fonderas för framtida ändamål.</P>
<P class="p820 ft28">Enkät</P>
<P class="p236 ft7">I syfte att undersöka behovet av regler för att undvika ansvarsflykt på miljörättens område, vänder sig nu utredningen till Er med föl- jande frågor.</P>
<P class="p457 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft98">Hur många ansvarsutredningar enligt 10 kap. miljöbalken har Ni gjort sedan den 1 januari 1999?</SPAN></P>
<P class="p457 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Har i något av dessa ärenden förekommit att en identifierad verksamhetsutövare inte har kunnat svara för sina förpliktelser enligt 10 kap. eller att det annars har skett rättsliga eller eko- nomiska transaktioner för att undvika ansvar?</SPAN></P>
<P class="p821 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft38">Om svaret under 2 är JA:</SPAN></P>
<P class="p28 ft7"><SPAN class="ft34">a.</SPAN><SPAN class="ft38">Hur många gånger?</SPAN></P>
<P class="p457 ft7"><SPAN class="ft7">b.</SPAN><SPAN class="ft99">I hur många av dessa fall har verksamhetsutövaren varit ett aktiebolag eller annan juridisk person?</SPAN></P>
<P class="p457 ft7"><SPAN class="ft26">c.</SPAN><SPAN class="ft98">Har det i dessa fall funnits något moderbolag eller annan juridisk person eller fysisk person med bestämmande inflytande över verk- samhetsutövaren som medverkat till föroreningen eller verksam- hetsutövarens betalningsoförmåga?</SPAN></P>
<P class="p477 ft7">Har det i något av fallen uppfattats som att åtgärder vidtagits i bolagsmässiga, rättsliga, ekonomiska eller andra avseenden, för att undgå ansvar?</P>
<P class="p822 ft14">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p23 ft15">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft15">SOU 2007:21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft7">Hur har denna medverkan eller dessa åtgärder i så fall gått till? Bifoga eller hänvisa till vilka ärenden det rör sig om och ange gärna omständigheterna för dessa.</P>
<P class="p823 ft7"><SPAN class="ft7">d.</SPAN><SPAN class="ft37">Har betalning för efterbehandlingen kunnat finansieras genom medel ur saneringsförsäkringen?</SPAN></P>
<P class="p692 ft7"><SPAN class="ft7">e.</SPAN><SPAN class="ft37">Om betalning inte erhållits från saneringsförsäkringen, vad är skälet till detta?</SPAN></P>
<P class="p824 ft7">Ni ombeds att inkomma med svar per senast den 9 september 2005. Svaret bör, om möjligt, sändas elektroniskt. Om ni har frågor kan ni vända er till Susanne Allgårdh Calderón, tel. <NOBR>08-405</NOBR> 10 86 <NOBR>e-post:</NOBR> <NOBR>susanne.allgardh-calderon@sustainable.ministry.se</NOBR></P>
<P class="p594 ft7">Med vänlig hälsning</P>
<P class="p594 ft7">Susanne Allgårdh Calderón</P>
<P class="p825 ft7">Sekreterare i utredningen om miljöskadeansvar (M 2004:03) Regeringskansliets utredningsavdelning, 103 33 STOCKHOLM</P>
<P class="p826 ft14">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p827 ft97">Enkätsvar tabellredovisning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr32 td151"><P class="p135 ft13">Kommun</P></TD>
<TD class="tr32 td152"><P class="p828 ft13">1.</P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p829 ft13">2.</P></TD>
<TD class="tr32 td154"><P class="p30 ft13">3 a.</P></TD>
<TD class="tr32 td155"><P class="p135 ft13">3 b.</P></TD>
<TD class="tr32 td156"><P class="p30 ft13">3 c.</P></TD>
<TD class="tr32 td157"><P class="p135 ft13">3 d.</P></TD>
<TD class="tr32 td158"><P class="p30 ft15">3 e. och generella synp.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Alingsås</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">exploatören</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">betalade</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Alvesta</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Aneby</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Arboga</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ännu ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">avslutat</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Arjeplog</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Arvidsjaur</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">Ej sökt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Askersund</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Avesta</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft32">Statliga medel har erhållits</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td174"><P class="p30 ft13">för undersökningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Berg</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ännu ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">avslutat</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td174"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Borås Stad</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">ca 71</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Se tabell 2.</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">1 fall pågår</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">Utredning pågår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Bengtsfors</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">3</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Bollnäs</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Borgholm</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Borlänge</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Boxholm</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Burlöv</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Båstad</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft52">Föroreningen ansågs ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft15">skett för lång tid tbka för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">att omfattas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td174"><P class="p30 ft13">försäkringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103"><NOBR>Dals-Ed</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Danderyd</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Degerfors</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Eda</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Ekerö</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Eksjö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Emmaboda</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Eskilstuna</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">4</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">?</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">?</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">?</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">Fanns ingen ansvarig.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Eslöv</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Essunga</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Fagersta</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Falkenberg</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Falköping</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Falun</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Finspång</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Flen</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft52">1, stiftelse</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft52">Verksamheten upphört.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">Bidrag från NV.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Forshaga</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Färgelanda</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">?</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p135 ft100">Gagnef</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">14</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Gislaved</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">?</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Gnosjö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">4</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Gotland</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">7</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft100">Omständligt och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">tidkrävande procedur.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft15">Ingen ersättning utgår för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">TSM:s nedlagda tid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">Minimigräns på 1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft15">basbelopp. Vem ska då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft32">bekosta mindre, men likväl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">viktiga saneringar?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft15">Kommunerna får till sist ta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">kostnaden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Grums</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">minst 2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p135 ft103">Grästorp</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td159"><P class="p135 ft100">Gällivare</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Ja, 1 gång</P></TD>
<TD class="tr35 td166"><P class="p30 ft52">Omöjligt uppfylla villkoren.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">2 § kan tolkas på olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p30 ft103">sätt, är kraven i p. <NOBR>1-3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p30 ft15">alternativa el. kumulativa.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr12 td175"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td176"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td177"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td178"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td179"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td180"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td181"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td182"><P class="p30 ft36">Vad är ”brådskande” i 3 §?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">Ej lätt att anmäla ”utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">dröjsmål” enl. 8 § pga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">nämndförfarande tar tid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">Begäran om verkställighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">kräver att TSM lägger ut.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">Kostanden för självrisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">belastar TSM. Kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">saknar budget för dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">utgifter och därför görs ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">tillsyn. Kommuner bör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">slippa uppgiften att göra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">ansvarsutredningar pga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">kräver kompetens m.m.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">som saknas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Gävle</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">6</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">drygt 30</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft52">Enstaka fall</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Föroreningen till största</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">delen uppkommit före</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">1989.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">Allmänna synp: för snäva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">villkor, tidsgränsen bör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">flyttas bakåt, den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">ansvarige bör själv kunna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft15">ansöka hos förs.bolaget.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Götene</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Habo</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hagfors</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Hallsberg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hallstahammar</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Halmstad</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Verkställighet enl. 26:17.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">Kommunen fick betala pga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">ej fanns pengar att mäta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">ut.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Hedemora</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft15">Helsingborgs Stad</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Herrljunga</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Hjo</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Huddinge</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">11</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hudiksvall</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Hultsfred</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hylte</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Håbo</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">1 ärende</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">överklagat</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hällefors</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Härryda</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Hässleholm</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Höganäs</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">”Ett antal”</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">En förenkling behövs och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">bättre info om vem som ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">söka (TSM, komun el.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">förorenaren)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hörby</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Höör</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Järfälla</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Kalix</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Karlsborg</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">4</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">1 gång</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Karlstad</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Katrineholm</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Kinda</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Kiruna</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Knivsta</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1, övriga ej</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Ja, dock ej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Ej sökt, Exploatör el. KK-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p30 ft103">avslutade</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p30 ft103">uppsåtligen</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">bon tagit kostnaden för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">undvika tidsspill</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr12 td187"><P class="p135 ft13">Kramfors</P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p42 ft13">1</P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p30 ft13">Ja</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p829 ft13">1</P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p830 ft13">1</P></TD>
<TD class="tr12 td156"><P class="p831 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td157"><P class="p135 ft13">Vet ej ännu</P></TD>
<TD class="tr12 td188"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">15</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">Pengar har ej sökts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Kristinehamn</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Det verkar svårt att få</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft15">pengar från försäkringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Krokom</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Kumla</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Kungsbacka</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Kungälv</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Köping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Laholm</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">ca 10</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Ja, gnm KK</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">Ny ägare ansvarig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Landskrona</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">10</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">Ej gjort ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Leksand</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Vet ej ännu</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Vet ej ännu</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">Vet ej ännu</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lerum</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Lidingö Stad</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft52">Ingen kunde</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p30 ft103">ställas till</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">svars</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lidköping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lilla Edet</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Lindesberg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Linköping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Ljusdal</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Ljusnarsberg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lomma</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Ludvika</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">ca 10</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Luleå</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">San.förs. alldeles för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">omöjlig att använda sig av.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">Vem ska betala när ej finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">ansvarig?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lund</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Lycksele</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Lysekil</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Malmö Stad</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100"><NOBR>10-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Se tabell 2.</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Inte kunnat bevisas att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">föroreningarna ägt rum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">efter 1989</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Malung</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Mariestad</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Markaryd</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Mark</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Osäkerhet, bl.a. om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">ersättning fr. förs. betalas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">ut, medför att riskobjekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">inte blir åtgärdade.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">Processen, som kräver 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">beslut, tar ett antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">månader. Samtidigt ska en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">anmälan om misstanke om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">san.behov göras innan kk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">avslutad och inom 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">månader från TSM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">uppmärksammats. Vad är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">vitsen med dessa krav vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">denna tidpunkt. San. förs.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">måste göras om för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">underlätta ers.anspråk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">Frågan är om ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">vinstdrivande förs.bolag ö</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">h t ska vara huvudman.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">Förändringar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">san.förs.villkor samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">bakomliggande org.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">viktigare än frågan om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">ansv.gnmbrott.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Mellerud</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">9</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Mjölby</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Mora</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Motala</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Ja?j</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft15">Ej visat att ”brådskande”</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr12 td175"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td176"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td177"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td178"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td179"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td180"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td181"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td182"><P class="p30 ft36">motsv. skyddsklass 1. Hela</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">ansv.kedjan ej uttömd då ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">förelagt nuvarande fgh-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">ägare.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Mullsjö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Munkedal</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Munkfors</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Mölndal</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">enstaka</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Mönsterås</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Mörbylånga</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Nacka</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">ca 5</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">AB</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Se tabell 2.</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">vet ej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Försäkringen känd för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">vara omöjlig få pengar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">från. Kommuner ej tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">jobba med ärenden som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">inte leder ngn vart. Detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">också skäl till att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">ansvarsutredningar inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">gjorts. Ärenden som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">finansierias gnm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">tillsynstaxan prioriteras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">därför.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Nora</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Norberg</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Ej lätt få pengar från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">san.förs. Snårig juridik som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">liten kommun ej klarar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">driva mot förs.bolagets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">adv. Lst bedömt området</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">som klass 2 el. 3 och adv.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">ansett förs. i hvdsak</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft36">endast omfattar omr. kl. 1.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Nordanstig</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Norrköping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Norrtälje</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Norsjö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Nybro</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">5</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Nykvarn</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Nyköping</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Nynäshamn</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Nässjö</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Ockelbo</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klar</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Orsa</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Orust</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Osby</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Oskarshamn</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft52">Verksamhet före 1969 ?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Ovanåker</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">Ej tillräckligt akuta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Oxelösund</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Pajala</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Partille</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">3</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Perstorp</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">utredn. pågår</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft52">Ärende pågår</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">juridiska krångligheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p30 ft13">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Piteå</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">ca 6</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Ragunda</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klar</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Robertsfors</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Ronneby</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Rättvik</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Sala</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">Lst i</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p23 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p30 ft103">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p30 ft13">utfört 3 i Sala</P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Salem</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Sigtuna</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Skara</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Ja, delvis</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft52">Övriga fall har förorening</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr12 td187"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td156"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td157"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr12 td188"><P class="p30 ft13">skett före 1989</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Skinnskatteberg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Skurup</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Skövde</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">ca 500</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">ej klart</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Smedjebacken</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103"><NOBR>1-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Sollentuna</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Solna</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Sotenäs</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">Ingen</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Eftersom förs.bolag inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p30 ft103">kvalificerad</P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">före ett ingripande från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">TSM ger besked om förs.fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">el. inte och då myndigh:n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">ofta saknar medel att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">garantera och bekosta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">sanering av Krf, vågar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">sällan myndigh:n göra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">ansökan hos Krf. Förs. har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">villkor, särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">tidsvillkoren, som är svåra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">att uppfylla.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Strängnäs</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Förs.ers.</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft15">utbet. direkt t.</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft15"><NOBR>KK-förv.</NOBR> utan</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">TSM:s</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">vetskap.</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">Oklart vart</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft15">pengarna gick</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">– ingen</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">sanering</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">genomförd.</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Sundbyberg</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103"><NOBR>2-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Surahammar</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Svalöv</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Svenljunga</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Säffle</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Säter</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Sävsjö</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft36">Verksamhet både före och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">efter MB:s ikraftträdande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">och ej möjligt bevisa när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft15">föroreningarna uppkom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Söderköping</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Södertälje</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Sölvesborg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">ca 10</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Tanum</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Tibro</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Tierp</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Timrå</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Tjörn</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft36">P.g.a. försäkringsbolagets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">beslut att först kräva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">verksamhetsutövare eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">fastighetsägare.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">Verksamhetsutövaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">förelades att betala TSM:s</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">omkostnader, men Krf</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">avskrev ärendet pga att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">verksamhetsutövaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">sakande tillgångar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">inkomst. Fastighetsägaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft36">förelades att betala TSM:s</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">kostnader. Lst upphävde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">detta beslut. Beslutet nu</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">överklagat till MD.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Torsby</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Torsås</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr12 td187"><P class="p135 ft13">Tranemo</P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p42 ft13">0</P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p832 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p833 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p834 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td156"><P class="p831 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td157"><P class="p835 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td188"><P class="p836 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Tranås</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Trelleborg</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klar</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Tyresö</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Töreboda</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Uddevalla</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Ulricehamn</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Umeå</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">ca 10</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Upplands Bro</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Upplands Väsby</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Se tabell 2.</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100"><NOBR>15-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100"><NOBR>3-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">samtliga</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Bestämmande</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Exploatör el. <NOBR>KK-bon</NOBR> tagit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p30 ft103">inflytande Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">kostnaden för att undvika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">tidsspill</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Uppvidinge</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Vadstena</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Vaggeryd</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft15">1 skall påbörjas</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Valdemarsvik</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Vansbro</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Vara</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klar</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Varberg</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">3</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Vaxholm</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Vellinge</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Vetlanda</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">4</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Vilhelmina</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">klar</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Vimmerby</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Vårgårda</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Något kriterium var ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">uppfyllt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Vänersborg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Värmdö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Värnamo</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Västerås</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100"><NOBR>2-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Misstanke</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">Misstanke</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Växjö</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">5/100</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Ja, delvis i 2</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">P.g.a. förs. villkorens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p135 ft103">ärenden</P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">begränsningar: ”skadan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">inträffat efter <NOBR>–89”</NOBR> och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">”åtgärd brådskande”.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Ydre</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Se bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Ystad</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Ånge</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Ärendet ej avgjort men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">förs.giv. kräver det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">omöjliga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Årjäng</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Åsele</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Åstorp</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Åtvidaberg</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Älmhult</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Älvkarleby</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100"><NOBR>2-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100"><NOBR>2-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">Ej ansökt då ej ansetts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">brådskande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Älvsbyn</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">utredn. ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">klar</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Ängelholm</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Öckerö</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Ödeshög</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Örebro</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Örkelljunga</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Örnsköldsvik</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Östersund</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Österåker</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">0</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Överkalix</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">0</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Länsstyrelse</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Blekinge län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">11</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Dalarnas län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">6</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr12 td187"><P class="p135 ft13">Gotlands län</P></TD>
<TD class="tr12 td152"><P class="p42 ft13">7</P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p30 ft13">Nej</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p833 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td155"><P class="p834 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td156"><P class="p831 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td157"><P class="p835 ft13">-</P></TD>
<TD class="tr12 td188"><P class="p836 ft13">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td183"><P class="p135 ft104">Gävleborgs län</P></TD>
<TD class="tr36 td160"><P class="p30 ft104">ca 10</P></TD>
<TD class="tr36 td161"><P class="p30 ft104">Ja</P></TD>
<TD class="tr36 td162"><P class="p30 ft104">1</P></TD>
<TD class="tr36 td163"><P class="p135 ft104">1</P></TD>
<TD class="tr36 td164"><P class="p30 ft104">Se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr36 td165"><P class="p135 ft104">Nej</P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p30 ft104">Hårda villkor gör det i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">princip omöjligt att få ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">pengar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Hallands län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">6</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">4</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">2</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">24</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Jönköpings län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">14</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Kalmar län</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">18</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft52">Ärendena ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klara</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Kronobergs län</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Norrbottens län</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">9</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft52">Ärendena ej</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">klara</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">5</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">1</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft15">Skada inträffat före 1989</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td185"><P class="p135 ft100">Stockholms län</P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p30 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p135 ft100">-</P></TD>
<TD class="tr35 td186"><P class="p30 ft100">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Uppsala län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">7</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Värmlands län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">ca 10</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft52">Västerbottens län</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100"><NOBR>6-11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1 +</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">samtliga</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">P.g.a. ändrade villkor i 3 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p30 ft15">misstanke i</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">till att endast omfatta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p30 ft103">2 ännu ej</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">”brådskande” åtgärder.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p30 ft15">avgjorda fall</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">Dessutom fråga om freoner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft32">som skadar atmosfären och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">därför inte ansågs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">omfattas av 10 kap. Att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft103">driva ärenden mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">förs.bolaget kräver stora</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td183"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td184"><P class="p30 ft15">resurser, som kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">m.fl. ofta inte har.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft36">Västernorrlands län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p30 ft103">6</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p30 ft103">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p135 ft103">-</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft52">Västmanlands län</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">32</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Utredn.</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">?</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Föroreningar uppstått</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p30 ft13">pågår</P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">innan förs. börjat gälla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft52">Västra Götalands</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">ca 50</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">Några ggr</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">samtliga</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft52">Misstanke i 1 fall</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft52">P.g.a. att utsläpp skett för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">län</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p30 ft103">länge sedan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft100">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100">ca 20</P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft36">Föroreningarna härrör från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">verksamhet före 1989</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p135 ft103">Övriga</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td170"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td171"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td172"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p135 ft52">Golder Associates</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p30 ft100"><NOBR>60-tal</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p30 ft100">Ja</P></TD>
<TD class="tr35 td162"><P class="p30 ft100"><NOBR>3-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td163"><P class="p135 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr35 td164"><P class="p30 ft100">Ja, se tabell 2</P></TD>
<TD class="tr35 td165"><P class="p135 ft100">Nej</P></TD>
<TD class="tr35 td184"><P class="p30 ft100">Rekvisiten i förs. ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><P class="p135 ft13">AB, Gbg</P></TD>
<TD class="tr32 td168"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td170"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td171"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td172"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p30 ft13">uppfyllda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td125"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p30 ft28">Enkätsvar i tabell</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p23 ft28">TABELL 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td118"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr18 td191"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td192"><P class="p135 ft19">Kommun</P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p30 ft28">Fråga 3 c.</P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Borås</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft32">1. Utredning pågår om ek. brottslighet med koppling till frågan. AB flyttade fr. den förorenade fgh:n och nytt AB bildades som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">köpte inkråmet i det gamla bolaget. Det gamla AB:s styrelse påbörjade därefter likvidation som övergick till en konkurs. Ärendet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p30 ft103">är omfattande.</P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td195"><P class="p30 ft32">2. Kommanditbolag (KB) bedrev uthyrningsverksamhet med solarier, försäljning av bilar m.m. KB lämnade flera tusen uttjänta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">lysrör i en hyrd lokal. <NOBR>Fgh-ägaren</NOBR> kontaktade TSM efter att – utan framgång – försökt få bolaget att städa upp efter sig. Vi riktat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td197"><P class="p30 ft13">vitesföreläggande mot KB. En vecka efter delgivning begärdes KB i KK. Ärendet pågår fortfarande.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Gällivare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft52">1. Det s.k. <NOBR>Tiensuu-ärendet</NOBR> där lastbilsägare i KK. Lastbilen stod uppställd på annans mark och läckte olja.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32"><NOBR>KK-boet</NOBR> saknar medel. San.försäkringen kräver att TSM begärt verkställighet el. rättelse. Om kostnaderna inte kan tas ur KK-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">boet måste kommunen svara för kostnaderna i egenskap av sökande. I båda fallen förutsätts att KK inte har hunnit avslutas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">Om så skett saknas ju en part att rikta föreläggandet mot. Risk att försäkringen inte täcker om åtgärden inte anses vara av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft15">”brådskande art”. Risken finns alltså att kommunen får stå för kostnaderna om inte försäkringen kan tas i anspråk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td195"><P class="p30 ft32">2. En verkstad behövde inte ta ansvar för föroreningen på fgh:n eftersom annan part sanerade åt verksamhetsutövaren.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td195"><P class="p30 ft32">3. F.d. Cisternförvaringen, Svenska BP Oljeaktiebolag mellan åren <NOBR>1960-1979</NOBR> finns under org.nr <NOBR>556026-3831,</NOBR> Statoil Petroleum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">AB och är inaktivt. Har försökt nå flera av firmatecknarna med kommunicering inför förelägganden men inte lyckats. Tomträtten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">har upphört år 1981 och Gällivare Kommun är nu ägare av fgh:n. Miljökontoret har tillsammans med Lst försökt reda ut ansvaret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td197"><P class="p30 ft15">för den föroreningen som finns och att få en utökad markundersökning utförd på fgh:n. Vi har fastnat i detta läge.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Malmö</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft32">En markundersökning hade utförts på fgh:n Graniten 3 vilken visade på mkt höga halter av perkloretylen, toluen, alifatiska och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">aromatiska kolväten samt PAH. Ansvarig för dessa föroreningar var Mataki Kemi AB. Företaget köptes 1996 upp av det tyska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">bolaget Brenntag Nordic AB. Mataki kvarstod emellertid som ett dotterbolag till Brenntag. Miljöförvaltningen var på tillsynsbesök</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft36">på platsen den 15 januari 2002 och informerade bolagets VD och miljöchef om att vi skulle komma att ställa krav på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">kompletterande markundersökningar på fgh:n för att avgränsa föroreningarna och för att kunna göra en riskbedömning. Två</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft36">månader senare hade bolaget likviderats av Brenntag, detta trots att man visste att krav skulle komma att ställas på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft15">dotterbolaget Mataki. Miljönämnden förelade den 24 <NOBR>feb.-03</NOBR> Mataki att genomföra kompletterande miljötekniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">markundersökningar på fgh:n. Beslutet överklagades d. 16 april – 03 av Mataki. Den 7 mars <NOBR>–05</NOBR> upphävde Lst Miljönämndens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">beslut med hänvisning till att Mtaki den 12 juni <NOBR>–03</NOBR> hade försatts i KK. Då pengar fanns kvar i <NOBR>KK-boet</NOBR> har <NOBR>KK-förvaltaren</NOBR> drivit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">en utredning gentemot Brenntag för att få moderbolaget att bekosta ovan nämnda markundersökningar. Brenntag genomförde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">denna utredning i nära samarbete med Miljöförvaltningen. Kontentan av det hela är att likvidatorn Ulrik Brännberg (Brenntags</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">VD) antingen skulle ha avvaktat med likvidationen el. reserverat medel efter uppskattning av ev. kostnader för markunderskning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft36">och efterföljande sanering. Då det fanns 19 Mkr i Mataki innan likvidationen skulle pengar ha avsatts inte endast för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p30 ft15">markundersökningar (200 000 kr) utan även sanering <NOBR>(1-5</NOBR> Mkr).</P></TD>
<TD class="tr11 td193"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Motala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft32">Bolag och fysisk person var desamma. I första hand gnm att inte uppfylla gjorda <NOBR>ö-kommelser.</NOBR> En tid därefter försattes bolaget i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">tvångslikvidation. Nämnden riktade ett föreläggande mot bolaget i likv. Bolaget hade medel till del av åtgärderna, inga åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">utfördes utan bolaget försattes i KK. Nämnden förelade bolaget i KK och begärde därefter verkställighet hos Krf, samtidigt som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td195"><P class="p30 ft32">saken anmäldes till san.försäkringen. Nämnden blev till slut tvungen att dra tbka sin ansökan om verkställighet eftersom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p30 ft13">nämnden annars hade axlat den ek. risken för åtgärderna.</P></TD>
<TD class="tr32 td193"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Nacka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft52">1. Verksamhetsutövare hänvisat till att man inte använt hela anläggningen och att andra bidragit till föroreningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td195"><P class="p30 ft32">2. I ett äldre ärende har verksamheten överlåtits och den som tagit över bolaget har inte velat kännas vid markföroreningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td195"><P class="p30 ft32">3. När Södra länken byggdes på gammal industrimark och verksamhet skulle flyttas förhalades vissa ärenden med krav på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p30 ft103">åtgärder. Exploatören fick därmed stå för kostnaderna.</P></TD>
<TD class="tr11 td193"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td194"><P class="p135 ft100">Norberg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td195"><P class="p30 ft32">Ett <NOBR>KK-bo</NOBR> saknade medel till bortforsling av farligt avfall och till undersökning och sanering av marken. En fysisk person hade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td192"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p30 ft13">bestämmande inflytande.</P></TD>
<TD class="tr32 td193"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR height=0>
<TD width=82px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=471px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><P class="p135 ft13">Ovanåker</P></TD>
<TD class="tr12 td199"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td200"><P class="p23 ft32">1. Produktionsbolag 1 (P 1) i KK. <NOBR>KK-bo</NOBR> fortsätter driva viss verksamhet. Avfallshantering finns exv. på samma plats.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">Produktinsbolag 2 (P 2) startas på samma plats. Enl. reg.bevis verkar det vara liknande verksamhet. Men P 2 hävdar att det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft15">enbart är montering inomhus nu, vilket också konstateras vid inspektion. Bolaget flyttar efter ngra månader till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">grannkommunen. Ytterligare ett <NOBR>fgh-bolag</NOBR> finns kvar på platsen. Det har bara försäljning nu, men har varit reg. på skötsel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">av maskiner, men en annan typ än P 1. De är konkursmässiga. Vi ställer undersökningskrav och saneringskrav på P 1. Medel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">finns inte. Det är samma VD i samtliga tre bolagen. Nu kanske det blir sanering ändå med fastighetsbolagets medel (eg.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft103">bankens pengar) för att fastigheten inte går att sälja.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">2. Vet ej. Ett rörigt ärende. F.d. bensinstationen ESSO. Även andra bolag har haft verksamhet. Delat ansvar. Kommunen äger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td207"><P class="p23 ft103">också cisternerna som finns kvar nedgrävda på kommunens mark.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Perstorp</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">Utredning pågår ang. ngn med bestämmande inflytande. Försök undgå ansvar gnm att överklagat nämndens beslut som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr32 td207"><P class="p23 ft13">återförvisats för att beslutet var otydligt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">En hälftenägare till AB haft inflytande över föroreningssituationen då han även agerat som VD. Föroreningssituationen har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr32 td207"><P class="p23 ft13">påverkats genom dålig egenkontroll och minimala investeringar i underhåll och ny utrustning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft52">Smedjebacken</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p61 ft32">Diskussioner om ansvarsfrågor pågår. I utredning framkommer bl.a. att verksamhetsutövaren el. dess ägaren inte kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">utkrävas ansvar eftersom bolaget har trätt i likvidation och aktieägaren inte kan förpliktas återbetala likvidationslikvid. I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td202"><P class="p30 ft32">stället överförs ansvaret till markägare efter en skälighetsbedömning. Förhandlingar med markägaren skall påbörjas. Det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td208"><P class="p30 ft32">har inte kunnat utredas att det skulle ha förekommit några rättsliga el. ekonomiska transaktioner i syfte att undvika ansvar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p135 ft103">Strängnäs</P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td207"><P class="p23 ft15"><NOBR>KK-förv.</NOBR> har gjort allt för att avsluta KK, trots föreläggande om saneringsåtgärder. KK:n har avslutats.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft100">I företaget Nordtank hade följande personer inverkan på betalningsoförmångan:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft32"><SPAN class="ft105">ägare</SPAN><SPAN class="ft10">U</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td209"><P class="p23 ft32"><SPAN class="ft10">U </SPAN>drev verksamhet vidare och samlade farligt avfall utan att skcika iväg det, för att sedan begära företaget i KK.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft103">Undermålig förvaring och kontroll.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">KK<SPAN class="ft10">U </SPAN><NOBR>-förvaltaren<SPAN class="ft10">U</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>genom att överklaga till högsta instans, bidrog till att <NOBR>KK-boets</NOBR> resurser dränerades? Undermålig förvaring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td210"><P class="p23 ft15">och kontroll</P></TD>
<TD class="tr32 td211"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">Fgh<SPAN class="ft10">U </SPAN><NOBR>-ägaren:<SPAN class="ft10">U</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>Inte vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder, genomfört markundersökningar eller saneringar. Förlägganden är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr37 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td212"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td213"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft103">överklagade.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr32 td207"><P class="p23 ft13">Se ytterligare material</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Upplands</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">Flera verksamheter har bedrivits på fgh:n med en komplex och brokig historia med bolagsförvärv, fusioner och förändringar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p135 ft103">Väsby</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">bolagsnamn. I ansvarsutredningen utpekas förutom nuvarande <NOBR>fgh-ägare,</NOBR> två AB som ansvariga. Dessa AB har nyligen tagit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">del av den slutliga rapporten för synpunkter. Det ena företaget har meddelat att de inte anser sig ansvariga då man genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">avtal med annat AB delade upp ansvaret för respektive verksamhet. Den typ av verksamhet som har bedrivits på aktuell fgh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">uppges det andra bolaget ansvara för och rapporten uppges ha tillskickats detta AB. Det andra AB anför att kopplingen till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">tidigare verksamhetsutövare inte föranleder att ifrågasättas, däremot finns det inget i ansvarsutredningen som visar att de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">föroreningar som påträffats inom fgh:n härrör från dessa verksamheter. Vidare anför bolaget att föroreningssituationen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft15">inom fgh:n inte ger upphov till behov av efterbehandling vid nuvarande markanvändning. Även om de aktuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">föroreningarna skulle härröra från tidigare verksamhet, vilket inte är utrett, saknas det därför rättsligt stöd för att ålägga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">bolaget att utföra utredningar eller vidta åtgärder. Bolaget uppger att de inte har för avsikt att bidra till finansieringen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td207"><P class="p23 ft103">den sanering som måste föregå beslutet att ändra markanvändningen inom fgh:n.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p135 ft103">Ydre</P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td207"><P class="p23 ft103">AB i KK, men VD kvar i kommunen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft52">Lst Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft36"><NOBR>STAB-Suecias</NOBR> säljer Stugusundsomr, där impregneringsverksamhet förekommit, till privatperson och något senare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">registreras nytt mindre företag på samma org.nr. Detta företag går sedan i kk. Samtidigt startar <NOBR>STAB-Suecias</NOBR> tidigare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">ägare upp en liknande verksamhet i Kälarne, Jämtland. I ärendet ingick en rad besvärande omst. Exempelvis såldes ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">aktiebolag för en krona. En stiftelse var bakomliggande aktör. Flera namnändringar och förändringar i bolagsbildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">skedde, vilket försvårade ansvarsutredningen. Samma snäva krets av personer förekom i det överlåtande och köpande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td207"><P class="p23 ft103">bolaget.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Lst</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft32">Moderbolag hade bestämmande inflytande under senaste tiden samt under avvecklingsfasen. Mer osäkert om detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p135 ft103">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft32">inflytande medverkat till föroreningen el. bristande bet.förmåga, även om det senare sannolikt. Troligen inte avsikt att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td204"><P class="p23 ft36">undkomma ansvar. Förändrat bolagets verksamhet och sedan bedrivit affärer med moderbolaget till synes utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td205"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr32 td207"><P class="p23 ft13">vinstintresse för dotterbolaget. ”Man kan själv välja var man placerar vinsten i en koncern”.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p135 ft100">Golder</P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr35 td204"><P class="p23 ft36">Bolagiserat bort ansvaret gnm försäljning av ”inkråmet” och en successiv minskning av eget kapital i det ansvariga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td205"><P class="p135 ft15">Associates AB</P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft11"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr32 td207"><P class="p23 ft13">restbolaget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_318">
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft27">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p537 ft5">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p837 ft53"><SPAN class="ft57">1.</SPAN><SPAN class="ft106">Telefonförsäljning. Jo.</SPAN></P>
<P class="p838 ft53"><SPAN class="ft57">2.</SPAN><SPAN class="ft106">Från socialbidrag till arbete.</SPAN></P>
<P class="p839 ft53"><SPAN class="ft53">+</SPAN><SPAN class="ft107">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p840 ft53"><SPAN class="ft53">+</SPAN><SPAN class="ft107">Lättläst. Sammanfattning. S.</SPAN></P>
<P class="p841 ft53"><SPAN class="ft57">3.</SPAN><SPAN class="ft106">Föräldraskap vid assisterad befrukt- ning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p838 ft53"><SPAN class="ft57">4.</SPAN><SPAN class="ft106">Trafikinspektionen</SPAN></P>
<P class="p842 ft53">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. N.</P>
<P class="p843 ft53"><SPAN class="ft57">5.</SPAN><SPAN class="ft106">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? Ju.</SPAN></P>
<P class="p838 ft53"><SPAN class="ft57">6.</SPAN><SPAN class="ft106">Målsägandebiträdet.</SPAN></P>
<P class="p840 ft53">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. Ju.</P>
<P class="p838 ft53"><SPAN class="ft57">7.</SPAN><SPAN class="ft106">Den nya inskrivningsmyndigheten. M.</SPAN></P>
<P class="p844 ft53"><SPAN class="ft57">8.</SPAN><SPAN class="ft106">Nya förutsättningar för ekobrotts- bekämpning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p838 ft53"><SPAN class="ft57">9.</SPAN><SPAN class="ft106">Svenskan i världen. UD.</SPAN></P>
<P class="p845 ft53"><SPAN class="ft57">10.</SPAN><SPAN class="ft108">Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Fi.</SPAN></P>
<P class="p846 ft53"><SPAN class="ft57">11.</SPAN><SPAN class="ft108">Regional utveckling och regional samhällsorganisation. Fi</SPAN></P>
<P class="p847 ft53"><SPAN class="ft57">12.</SPAN><SPAN class="ft108">Hälso- och sjukvården. Fi.</SPAN></P>
<P class="p848 ft53"><SPAN class="ft57">13.</SPAN><SPAN class="ft108">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. Fi.</SPAN></P>
<P class="p849 ft53"><SPAN class="ft57">14.</SPAN><SPAN class="ft108">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad. Rapport nr 1:</SPAN></P>
<P class="p850 ft53">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det.</P>
<P class="p851 ft53">Rapport nr 2: Måste man ha tur?</P>
<P class="p852 ft53">Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer.</P>
<P class="p853 ft53">Rapport nr 3:</P>
<P class="p854 ft53">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p853 ft53">Rapport nr 4:</P>
<P class="p853 ft53">Unga vuxna på bolånemarknaden. M.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p855 ft53"><SPAN class="ft57">15.</SPAN><SPAN class="ft108">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</SPAN></P>
<P class="p840 ft53">Idébok:</P>
<P class="p856 ft53">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébok för chefer och strateger.</P>
<P class="p857 ft53">Metodbok:</P>
<P class="p858 ft53">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. IJ.</P>
<P class="p859 ft53"><SPAN class="ft57">16.</SPAN><SPAN class="ft108">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p860 ft53"><SPAN class="ft57">17.</SPAN><SPAN class="ft108">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p861 ft110"><SPAN class="ft57">18.</SPAN><SPAN class="ft109">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. N.</SPAN></P>
<P class="p847 ft53"><SPAN class="ft57">19.</SPAN><SPAN class="ft108">Friskare tänder – till rimliga kostnader. S.</SPAN></P>
<P class="p861 ft53"><SPAN class="ft57">20.</SPAN><SPAN class="ft108">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. Jo.</SPAN></P>
<P class="p862 ft110"><SPAN class="ft57">21.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft109">GMO-skador</SPAN></NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. M.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GVB321320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft27">Statens offentliga utredningar 2007</P>
<P class="p537 ft5">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft111">Justitiedepartementet</P>
<P class="p337 ft53">Föräldraskap vid assisterad befrukning. [3]</P>
<P class="p863 ft53">Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? [5]</P>
<P class="p421 ft53">Målsägandebiträdet.</P>
<P class="p864 ft53">Ett aktivt stöd i rättsprocessen. [6]</P>
<P class="p865 ft53">Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning. [8]</P>
<P class="p866 ft53">Äktenskap för par med samma kön. Vigselfrågor. [17]</P>
<P class="p10 ft111">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p421 ft53">Svenskan i världen. [9]</P>
<P class="p10 ft111">Socialdepartementet</P>
<P class="p421 ft53">Från socialbidrag till arbete.</P>
<P class="p867 ft53"><SPAN class="ft53">+</SPAN><SPAN class="ft107">Bilaga. Fördjupningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p867 ft53"><SPAN class="ft53">+</SPAN><SPAN class="ft107">Lättläst. Sammanfattning. [2]</SPAN></P>
<P class="p868 ft53">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. [16)</P>
<P class="p337 ft53">Friskare tänder – till rimliga kostnader. [19]</P>
<P class="p497 ft111">Finansdepartementet</P>
<P class="p869 ft53">Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft. [10]</P>
<P class="p870 ft53">Regional utveckling och regional samhälls- organisation. [11]</P>
<P class="p421 ft53">Hälso- och sjukvården. [12]</P>
<P class="p871 ft53">Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relationer. [13]</P>
<P class="p10 ft111">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p421 ft53">Telefonförsäljning. [1]</P>
<P class="p872 ft53">Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område. [20]</P>
<P class="p10 ft111">Miljödepartementet</P>
<P class="p337 ft53">Den nya inskrivningsmyndigheten. [7]</P>
<P class="p873 ft53">Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en egen bostad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p864 ft53">Rapport nr 1:</P>
<P class="p874 ft53">Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det. Rapport nr 2:</P>
<P class="p864 ft53">Måste man ha tur?</P>
<P class="p875 ft58">Studier av yngre på bostadsmarknaden <SPAN class="ft112">i svenska städer.</SPAN></P>
<P class="p864 ft3">Rapport nr 3:</P>
<P class="p876 ft4">Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt användar- perspektiv.</P>
<P class="p864 ft4">Rapport nr 4:</P>
<P class="p864 ft3">Unga vuxna på bolånemarknaden. [14]</P>
<P class="p877 ft53"><NOBR>GMO-skador</NOBR> i naturen och Miljöbalkens försäkringar. [21]</P>
<P class="p10 ft111">Näringsdepartementet</P>
<P class="p337 ft53">Trafikinspektionen</P>
<P class="p878 ft53">– en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet. [4]</P>
<P class="p879 ft53">Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. [18]</P>
<P class="p257 ft111">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p880 ft53">Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.</P>
<P class="p864 ft53">Idébok:</P>
<P class="p881 ft53">Jämställd medborgarservice. Goda råd om jämställdhetsintegreringen. En idébokför chefer och strateger.</P>
<P class="p864 ft53">Metodbok:</P>
<P class="p882 ft53">JämStöd Praktika. Metodbok för jäm- ställdhetsintegrering. [15]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GVB321SOU_2007__21.pdf3665328pdfGMO-skador i naturen och Miljöbalkens försäkringarhttps://data.riksdagen.se/fil/469BFD5D-36A8-46C4-B688-645971A6104A