<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420440</hangar_id>
 <dok_id>GVB313</dok_id>
 <rm>2007</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2007:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 11:37:52</systemdatum>
 <publicerad>2008-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och regional samhällsorganisation </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB313/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GVB313</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GVB313</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Regional utveckling och regional samhällsorganisation &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 367px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 546px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_37 #tx1 {position:absolute;top:358px;left:344px;width:68px;height:17px;}
#page_37 #tx2 {position:absolute;top:375px;left:346px;width:66px;height:17px;}

#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:703px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:431px;height:703px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:106px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:432px;height:106px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:1px;z-index:-1;width:461px;height:434px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:461px;height:434px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:545px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:423px;height:545px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:566px;left:1px;z-index:-1;width:357px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:357px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:415px;left:1px;z-index:-1;width:461px;height:132px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:461px;height:132px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:59px;z-index:-1;width:394px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:394px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:483px;height:650px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:483px;height:650px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:56px;z-index:-1;width:467px;height:688px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:467px;height:688px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:465px;height:629px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:465px;height:629px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:733px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:574px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:135px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:431px;height:135px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:683px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:432px;height:683px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:210px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:431px;height:210px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:594px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:147px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:432px;height:147px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:700px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:431px;height:700px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:709px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:432px;height:709px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:37px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:431px;height:37px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:274px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:431px;height:274px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:707px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:432px;height:707px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:366px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:431px;height:366px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:282px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:432px;height:282px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:682px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:431px;height:682px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:541px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:431px;height:541px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:698px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:432px;height:698px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:488px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:281px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:432px;height:281px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:470px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:431px;height:470px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:722px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





.ft0{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft1{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft2{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft3{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft4{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft5{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft6{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft7{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft9{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft10{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft12{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 36px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft30{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft33{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft35{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft36{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft37{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft40{font: 15px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft42{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft44{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft45{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft46{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft47{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft48{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft49{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft50{font: 12px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft51{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft52{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft53{font: 14px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft54{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft55{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft56{font: 8px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft57{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft59{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft60{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft61{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft62{font: 9px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft66{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft67{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft68{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft70{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft72{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft74{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft76{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft77{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft81{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft83{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft84{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft85{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft87{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft88{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft89{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft90{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft95{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft96{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft97{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft107{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 11px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft109{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft110{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft111{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft112{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft115{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft116{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft118{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p33{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p88{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 418px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 82px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p181{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p215{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 138px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 138px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 138px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 351px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p316{text-align: left;padding-right: 396px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 517px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 307px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 171px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 455px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p443{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p625{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 374px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p664{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p688{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p706{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 275px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p752{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p773{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p774{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p783{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p784{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 204px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p795{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: center;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 415px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: left;margin-top: 627px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 17px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 29px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 36px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 54px;}
.tr9{height: 27px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 40px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 20px;}
.tr14{height: 5px;}
.tr15{height: 2px;}
.tr16{height: 13px;}
.tr17{height: 21px;}
.tr18{height: 24px;}
.tr19{height: 25px;}
.tr20{height: 4px;}
.tr21{height: 3px;}
.tr22{height: 38px;}
.tr23{height: 35px;}
.tr24{height: 15px;}
.tr25{height: 34px;}
.tr26{height: 49px;}
.tr27{height: 10px;}
.tr28{height: 11px;}
.tr29{height: 33px;}
.tr30{height: 6px;}
.tr31{height: 9px;}
.tr32{height: 0px;}
.tr33{height: 7px;}
.tr34{height: 8px;}
.tr35{height: 12px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 171px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 382px;margin-left: 100px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t5{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t10{width: 315px;margin-left: 82px;margin-top: 24px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 341px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 487px;margin-left: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t13{width: 487px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t14{width: 462px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 303px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 415px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 397px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 387px;margin-left: 76px;margin-top: 10px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 392px;margin-left: 90px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 415px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 351px;margin-top: 21px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 351px;margin-top: 22px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 311px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 340px;margin-top: 19px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 312px;margin-left: 28px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 322px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 340px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 340px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t32{width: 358px;margin-top: 31px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 427px;margin-top: 30px;font: 13px 'Arial';}
.t34{width: 462px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 396px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 378px;margin-left: 66px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t37{width: 340px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t38{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t39{width: 359px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t40{width: 340px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t41{width: 341px;margin-left: 66px;margin-top: 3px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 368px;margin-top: 3px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t43{width: 368px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 345px;margin-left: 90px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 345px;margin-left: 90px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t46{width: 387px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t47{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 25px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t48{width: 303px;margin-left: 66px;margin-top: 22px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t49{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t50{width: 206px;margin-top: 22px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t51{width: 478px;margin-left: 3px;margin-top: 30px;font: 11px 'Arial';}
.t52{width: 429px;margin-left: 66px;margin-top: 49px;font: 11px 'Arial';}
.t53{width: 496px;margin-left: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 482px;font: 13px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t56{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t57{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t58{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t59{width: 481px;margin-left: 67px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 446px;margin-left: 46px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 489px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 415px;font: 15px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Ansvarskommittén har i sitt slutbetänkande Hållbar sam- hällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) lagt fram ett antal förslag till reformer. Dessa syftar till att gemensamt skapa en samhällsorganisation som är hållbar i den meningen att den bidrar till en god välfärd för medborgarna också i det längre framtids- perspektivet. Samhällsorganisationens egen förmåga att förnya sig för att möta framtidens behov, dess utvecklingskraft, är central för de reformförslag kommittén presenterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Ansvarskommitténs förslag fokuseras på att reformera de institutionella ramarna för statens och den samlade kommunala sektorns sätt att fungera. Inte minst deras inbördes relation och förmåga att samverka och gemensamt bidra till att uppfylla medborgarnas rättmätiga krav och förväntningar betonas i slut- betänkandet. Staten och den statliga styrningen samt det samlade kommunala uppdraget är således två av de huvudområden kommittén arbetat med. Dessutom har kommittén inom två sak- områden, vilka lyftes fram av regeringen i tilläggsdirektiven (dir. 2004:93), fördjupat sin analys och även lagt mer detaljerade förslag. Dessa två områden är hälso- och sjukvården samt regional utveck- ling och regional samhällsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Inom dessa fyra huvudområden har sekretariatet tagit fram breda kunskapsunderlag, vilka redovisats för kommittén under hösten 2005 och våren 2006. Dessa underlag, vilka då benämndes verk- samhetsgenomgångar, har utgjort en viktig grund för såväl de motiv kommittén anför för sina förslag och bedömningar som för hur utredningsprocessen drevs framåt och för de vägval kommittén då gjorde i arbetet. I slutbetänkandet refererar kommittén tämligen frekvent till dessa underlag som i denna utgåva benämns sekretariatsrapporter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft1"&gt;I sekretariatsrapporten Regional utveckling och regional sam- hällsorganisation har huvuddelen av det underlagsmaterial som kommittén inom detta utredningsområde utgått ifrån sammanställts. I långa stycken har rapporten därför karaktären av bred faktaredovisning och kartläggning av de närmare 20 politik- områden som berörts. Dess röda tråd är emellertid de sju över- gripande frågeställningar som kommittén i tur och ordning tagit ställning till i sina överväganden om uppgiftsfördelningen när det gäller regional utveckling och utformningen av den regionala sam- hällsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Sedan kommittén diskuterade verksamhetsgenomgången månaderna runt årsskiftet 2005/06 har den kompletterats med underlag som kommittén senare har behandlat. Den har också i görligaste mån uppdaterats vad gäller faktauppgifter. I sina resonemang bör rapporten dock betraktas som ett dokument från den tidpunkt när kommittén närmade sig de avgörande vägvalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Kommittén svarar enbart för de hänvisningar som i slut- betänkandet görs till sekretariatsrapporterna. För innehållet i dess helhet, i denna och övriga sekretariatsrapporter, svarar sekretariatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;Denna rapport har författats av Jörgen Olsson, sekreterare i Ansvarskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Stockholm i mars 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Martin Olauzon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Huvudsekreterare i Ansvarskommittén&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Sammanfattning ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft3"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;Innehåll och metod ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;1.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Innehåll..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;1.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Metod ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;Begrepp och vägledande värden ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;1.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Begreppet ”regional utveckling”..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;1.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Kommitténs kriterier....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;1.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Andra vägledande värden .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft3"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;Regional utvecklingspolitik och näringspolitik .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Regional utvecklingspolitik..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regionala utvecklingsprogram (RUP) ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regionala tillväxtprogram (RTP) ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Strukturfondsprogram .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft8"&gt;2.1.5 Näringspolitik och anknytande politikområden ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;2.1.6 Regionalt samarbete över nationsgränser....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Näringspolitiska aktörer ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Problemdiskussion .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;Kompetensförsörjning och dynamiska arbetsmarknader......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Utbildning och forskning ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Arbetsmarknadspolitik.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Kulturpolitik .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;2.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Problemdiskussion .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p10 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;2.3 Fysisk planering, kommunikationer och miljö.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Fysisk planering ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Transportpolitik..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;2.3.3 IT, elektronisk kommunikation och post .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Miljöpolitik..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Problemdiskussion......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;2.4 Tvärsektoriella mål och politikområden ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Hållbar utveckling.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Jämställdhetspolitik ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Integrationspolitik och storstadspolitik....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Folkhälsopolitik ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;Konsumentpolitik .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;Regional samhällsorganisation ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;2.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;Det kommunala utjämningssystemet ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Aktörer, roller och resurser – en sammanställning med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;nordisk utblick........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;2.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regionindelningar i samhällsorganisationen .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;2.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Arbetsmarknadsregioner ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;2.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Regional resursfördelning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;2.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Partnerskap och flernivåstyrning ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;2.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;En nordisk utblick.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Analys och överväganden...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;Vad är problemet? ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;3.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Regionaliseringens drivkrafter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;3.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Problemdiskussion......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Geografisk logik för verksamheter med anknytning till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;regional utveckling .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Utgångspunkter för diskussion..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;3.2.2 Regional utvecklingspolitik och näringspolitik.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;3.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;Kompetensutveckling och dynamiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;arbetsmarknader..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;3.2.4 Fysisk planering, kommunikationer och miljö .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;3.2.5 Tvärsektoriella mål och politikområden....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft5"&gt;sektorn....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;3.3.1 Tidigare reformer och utredningar............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Utvärdering av försöksverksamheten........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Erfarenheter av samverkansorganen..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;EuroFutures underlagsrapport ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Principdiskussion........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.6 Villkor och förutsättningar för kommunalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ansvar...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.3.7 Slutsatser: Ett utvecklingsuppdrag och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;myndighetsuppdrag tar form .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;3.4 Regionindelning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Utgångspunkter för regionindelning ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;3.4.2 Nordregios och EuroFutures förslag ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ITPS förslag ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;3.4.4 Andra ansatser till regionindelning ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Analys och avvägningar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;3.5 Regional samhällsorganisation – staten ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Länsstyrelserna i dag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;3.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelserna i framtiden........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Regional samhällsorganisation – den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;sektorn....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;3.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Hälso- och sjukvården................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;3.6.2 Direkt eller indirekt valda regionala organ?..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;3.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Beskattningsrätt och finansiering ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;3.6.4 Konstitutionell ställning och behov av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;lagändringar.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;3.6.5 Olika lösningar i olika delar av landet? .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;3.6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;Slutsatser .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft3"&gt;Modellansatser.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;Utvecklat nuläge ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p12 ft6"&gt;4.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p13 ft4"&gt;Landsting och/eller kommunalförbund ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;4.1.2 Staten på regional nivå................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;Regionkommunmodell ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft5"&gt;Länsindelning ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;Regionkommunen och kommunerna ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;4.2.3 Staten på regional nivå ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft4"&gt;Modell utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft5"&gt;Länsindelning ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;Huvudalternativ utan landsting..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft6"&gt;4.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;Alternativ med regionkommuner ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft6"&gt;.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft6"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;Ansvarskommittén ska lämna förslag på hur ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling ska fördelas mellan staten och den kommunala sektorn samt hur den regionala sam- hällsorganisationen bör utformas. I detta syfte har ett analys- underlag sammanställts som i tur och ordning försöker besvara följande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Hur ska begreppet ”regional utveckling” definieras och avgränsas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Vilka problem ska utredningen lösa inom området?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling bör hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Hur bör ansvaret för dessa uppgifter fördelas mellan staten och den kommunala sektorn?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Vilken geografisk indelning är önskvärd för att hantera dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Hur bör staten organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Hur bör den kommunala sektorn organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2006 anges att åtgärder av betydelse för den regionala utvecklingen främst återfinns inom politikområdena Regional utvecklingspolitik, Näringspolitik, Arbetsmark- nadspolitik, Utbildningspolitik, Transportpolitik, Forsknings- politik, Landsbygdspolitik, politikområden inom de areella näringarna, Kulturpolitik, Miljöpolitik, politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post, Utrikeshandel, handels- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;investeringsfrämjande, Storstadspolitik, Konsumentpolitik, Regional samhällsorganisation, Integrationspolitik och Allmänna bidrag till kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Denna avgränsning har varit vägledande för den tentativa definition av begreppet ”regional utveckling” som görs i avsnitt 1.2.1. Utöver ovan nämnda politikområden har även Folkhälso- politik och Jämställdhetspolitik kartlagts och analyserats. I kapitel 2 beskrivs dessa politikområden och motsvarande kommunala verksamheter vad gäller uppgifter och resurser, ansvarsfördelning och organisation, fördelade på fyra huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regional utvecklingspolitik och näringspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kompetensförsörjning och dynamiska arbetsmarknader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Fysisk planering, kommunikationer och miljö, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Tvärsektoriella mål och politikområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;Fokus sätts på uppgifter som redan i dag hanteras på regional nivå samt på uppgifter som i framtiden kan vara aktuella att anförtro regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Vad är problemet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den andra frågan handlar om att definiera de problem som ska lösas. Flera faktorer har sammantaget kommit tillväxt- och utvecklingspolitiken att fokusera på den regionala nivån och har drivit fram strävanden efter ökat regionalt självstyre. Människors ökade rörlighet har inneburit att lokala arbetsmarknader vuxit och flätats in i varandra, den företeelse som brukar kallas ”regionför- storing”. Den ställer krav på ett betydligt vidare perspektiv än den enskilda kommunen för att planera infrastruktur och kollektiv- trafik, utbildning och kultur och andra samhälleliga insatser som avgör en regions dragningskraft på människor och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Samtidigt har insikten vuxit om att villkoren varierar mellan olika landsändar, liksom att man lokalt och regionalt själv måste bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. EU- medlemskapet och de utvecklingsinstrument det tillfört har ytterligare drivit på den regionala medvetenheten. De flesta torde numera vara överens om att en framgångsrik utvecklingsstrategi måste utgå från varje regions unika förutsättningar och prioriteringar. Regional delaktighet och förankring ökar dessutom möjligheterna att mobilisera inneboende utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Den regionala nivåns ökade betydelse har i sin tur blottlagt en rad strukturella brister i det regionala utvecklingsarbetet och den regionala samhällsorganisationen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ansvaret för att skapa goda tillväxt- och utvecklingsförut- sättningar är redan på nationell nivå uppsplittrat på ett stort antal myndigheter och andra offentligfinansierade aktörer, som dessutom sorterar under olika departement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Dessa nationella myndigheter tillämpar olika regional indelning som sällan överensstämmer med länsindelningen, vilket underminerar länsstyrelsernas uppgift att samordna de statliga insatserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;På regional nivå finns, utöver länsstyrelser och andra statliga myndigheter, en rad kommunala organ, som landsting, kommunförbund, samverkansorgan och andra kommunal- förbund, med omfattande åtaganden inom området, och vid sidan av dem ett stort antal andra aktörer, helt eller delvis offentligt finansierade, med uppgift att stimulera företagande och utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Dagens län överensstämmer dåligt med växande funktionella regioner, vilket är särskilt påtagligt i storstadsregionerna, men som även skapar problem i andra delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Konsekvensen av dessa strukturella brister är avsaknad av helhetssyn och sammanhållning samt överlappande och ibland direkt konkurrerande ansvarsområden, med brister i såväl utveck- lingskraft och effektivitet som överskådlighet som följd. Denna fragmentering försvårar dessutom överblick och politisk styrning av det samlade utvecklingsarbetet och skapar därmed också ett demokratiskt underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken förkroppsligar dessa strukturella svagheter. Dess ansats är att efter skiftande regionala förutsättningar skapa tillväxt i hela landet och griper över mer än ett dussin andra politikområden. Dess främsta exekutörer – länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och de kommunala samverkansorganen – saknar dock instrument för att påverka flertalet av dessa angränsande politikområden, och den regionala utvecklingspolitikens egna resurser fördelas efter kompenserande principer och behov av medfinansiering snarare än för att tillvarata tillväxtmöjligheter i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Ett vidgat regionalt uppdrag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den tredje frågan handlar om vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som bör hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Den nationella statliga nivån har det yttersta ansvaret för den regionala utvecklingen och måste även framgent svara för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utforma de institutionella förutsättningarna för utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;fastställa nationella strategier och utvecklingsmål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;följa upp och utvärdera insatserna för att nå dessa mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;svara för utvecklingsstödjande nationella strukturer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;genom resursöverföring utjämna utvecklingsförutsättningarna mellan olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Det innebär att statliga myndigheter också i framtiden kommer att ha viktiga uppgifter med anknytning till regional utveckling, även på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Redan problemanalysen indikerar dock att väsentligt fler uppgifter än i dag bör hanteras sammanhållet på regional nivå. Tills samma slutsats kommer även de två studier av geografisk logik för uppgifter med anknytning till regional utveckling som kommittén låtit gör, liksom ett stort antal andra utredningar som refereras i avsnitt 3.2. Syftet med att på detta sätt samla befogenheter och resurser till regional nivå är att &lt;SPAN class="ft6"&gt;skapa utrymme för ett tvärsektoriellt arbetssätt &lt;/SPAN&gt;och en &lt;SPAN class="ft6"&gt;anpassning efter skiftande regionala förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Ett tvärsektoriellt arbetssätt ger rimligen också ökat utrymme för horisontella mål som jämställdhet, hållbarhet och integration, vilka annars riskerar att fragmenteras och försvinna i de enskilda sektorerna. I själva verket kan ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag visa sig vara ett effektivare instrument för att åstadkomma en hållbar, jämställd och inkluderande utveckling än aldrig så klarsynta och ambitiösa handlingsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;En sådan decentralisering av befogenheter och resurser är dock inte okomplicerad, oavsett om den sker inom staten eller till ett kommunalt organ på regional nivå. Därför kan flera alternativ övervägas på en skala, där de begränsade uppgifter och resurser inom den regionala utvecklingspolitiken som länsstyrelserna, samverkansorganen och de regionala självstyrelseorganen i dag besitter utgör den ena ytterligheten. I den andra ändan av skalan skisseras ett betydligt mer omfattande regionalt utvecklings- uppdrag, i linje med vad Nordregio och Eurofutures samt ITPS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;förordar. Mellan dessa båda ytterligheter kan flera alternativ tänkas, på såväl kort som lång sikt. Dagens ordning beskrivs ingående i kapitel 2, varför intresset här knyts till det senare alternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Inom rubrikområdet Regional utvecklingspolitik och näringspolitik (i vid mening) skulle det innebära att &lt;SPAN class="ft6"&gt;den regionala utvecklingspolitiken utvidgas &lt;/SPAN&gt;genom att uppgifter och resurser överförs från:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;näringspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;arbetsmarknadspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;forskningspolitiken (delar av innovationspolitiken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;landsbygdspolitiken, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;storstadspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Härigenom skulle den regionala utvecklingspolitikens samlade resurser öka från dagens 3,2 miljarder till mellan 8 och 15 miljarder kronor per år, beroende på hur stora överföringar som görs främst från arbetsmarknads- och forskningspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknads- och forskningspolitikens område diskuteras på motsvarande sätt ett sammanhållet &lt;SPAN class="ft6"&gt;regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag &lt;/SPAN&gt;till de regionala högskolorna och andra anordnare av eftergymnasial utbildning med fokus inte minst på yrkesutbildningar. Tanken är att detta uppdrag ska komplettera det nationella grunduppdraget till högskolorna och säkerställa en anpassning efter det regionala näringslivets och arbetsmarknadens behov. Ett sådant uppdrag kan finansieras genom överföringar från anslagen till universitet och högskolor, kvalificerad yrkesutbildning, forskning och arbetsmarknadspolitik. Beroende på ambitionsnivå kan det röra sig om resurser i storleksordningen 5– 15 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft6"&gt;kulturpolitiken &lt;/SPAN&gt;skisseras ett tydligare ansvar för regionala kulturinstitutioner genom en väsentligt vidgad frihet för den regionala huvudmannen att disponera statsbidragen till dessa (ca 1 miljard kronor per år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Beträffande &lt;SPAN class="ft6"&gt;fysisk planering &lt;/SPAN&gt;utmynnar diskussionen i ett obligatoriskt men icke tvingande regionplaneinstitut i alla delar av landet. Vad gäller &lt;SPAN class="ft6"&gt;transportinfastrukturen &lt;/SPAN&gt;erbjuder den regionala nivån en arena för att åstadkomma en önskvärd samordning mellan olika transportslag. Två instrument för detta kan vara en indikativ regiontrafikplan samt ett medfinansieringsansvar för infrastruktur av regional betydelse. Det senare skulle också tvinga fram tydligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;regionala prioriteringar och större återhållsamhet i kraven på statliga insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft6"&gt;kollektivtrafiken &lt;/SPAN&gt;är det regionala perspektivet redan väl tillgodosett, men en länsindelning som bättre överensstämmer med pendlingsmönster möjliggör ännu effektivare trafiklösningar. Särskilt för regional tågtrafik kan det dock bli aktuellt att överväga ökade möjligheter för trafikhuvudmännen att få bedriva person- trafik över länsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Inom &lt;SPAN class="ft6"&gt;miljöpolitiken &lt;/SPAN&gt;skisseras en rågång mellan å ena sidan naturvårdande och andra förutsättningsskapande insatser och å andra sidan tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning, där de förstnämnda uppgifterna med fördel kan integreras i ett övergripande utvecklingsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den fjärde frågan handlar om ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn för ovan definierade regionala uppgifter. En fullständig renodling av det regionala utvecklings- ansvaret till antingen staten eller den kommunala sektorn är vare sig möjlig eller önskvärd – ansvaret kommer alltid att vara delat. Också i län där länsstyrelsen i försökslagens mening har det regionala utvecklingsansvaret har de kommunala organen viktiga uppgifter inom området. Omvänt kommer staten även med en långtgående kommunalisering av uppgifter att ha det yttersta ansvaret för den regionala utvecklingen och ansvara för bety- delsefulla uppgifter också på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Den närmare ansvarsfördelningen handlar istället om att renodla och &lt;SPAN class="ft6"&gt;förtydliga roller &lt;/SPAN&gt;och skapa utrymme för en sammanhållen, tvär- sektoriell tillväxt- och utvecklingspolitik, men också en god samverkan. Strävan bör därför vara att skapa förutsättningar för ett tydligt och legitimt &lt;SPAN class="ft6"&gt;regionalt ledarskap &lt;/SPAN&gt;som förmår mobilisera och samordna de samlade utvecklingsresurserna och har mandat att företräda regionen i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;När det gäller vem som bör axla detta ledarskap, ett kommunalt eller ett statligt organ, vägs argument för ett kommunalt ledarskap under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Demokratiargument,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Effektivitetsargument,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Decentraliseringsargument,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Renodlade roller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;mot argument för ett statligt ledarskap under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Samordning med andra statliga verksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Genomslag för den nationella politiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Värna om den nationella sammanhållningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Regional balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Med stöd av tidigare utredningar i regionfrågan samt de utvärderingar av försöksverksamheten som nyligen genomförts görs en avvägning mellan dessa argument, som utmynnar i att för- delarna med &lt;SPAN class="ft6"&gt;ett kommunalt, politiskt ledarskap &lt;/SPAN&gt;överväger. Ställ- ningstaganden till regional utvecklingsstrategi och avvägningar mellan olika insatser bör således göras av ett kommunalt organ och hållas isär från renodlad myndighetsutövning, som i stället är en naturlig statlig uppgift. Därmed utkristalliserar sig i två parallella uppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utvecklingsuppdrag &lt;/SPAN&gt;som handlar om att prioritera, samordna och genomföra olika utvecklingsinsatser utifrån en sammanhållen strategi. Detta uppdrag är politiskt till sin karaktär och är knutet till det regionala ledarskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;myndighetsuppdrag&lt;/SPAN&gt;, som handlar om tillsyn, tillstånds- givning och annan rättstillämpning, samt om uppföljning, utvärdering och tvärsektoriell kunskapsbildning. Detta uppdrag ska bidra till ett mer samlat statligt uppträdande på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Avgränsningen mellan dessa båda uppdrag är långt ifrån given. För det första hamnar ett antal uppgifter i en ”gråzon” mellan dem. Främst gäller det stöd till enskilda företag inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken, landsbygdspolitiken och jord- brukspolitiken. Medan de båda sistnämnda stödformerna knappast medger något utrymme för regional anpassning, är företagsstöden inom den regionala utvecklingspolitiken redan ett väl integrerat finansieringsinstrument i tillväxt- och strukturfondsprogram och bör därför ses som en del av det övergripande utveck- lingsuppdraget. I takt med att landsbygdspolitiken omdisponeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;från detaljreglerade stöd till enskilda jordbruksföretag till bredare utvecklingsinsatser kan också den integreras i det övergripande utvecklingsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;För det andra kan villkoren för ett eventuellt kommunalt över- tagande av tidigare statliga uppgifter utformas på olika sätt, allt ifrån att tillämpa ett detaljerat statligt regelverk, via avtalslösningar till ett självständigt genomförande- och finansieringsansvar. Även om olika lösningar kan tänkas under en övergångsperiod bör ett kommunalt ansvar långsiktigt ge ett visst handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;För det tredje bör ansvaret för den förutsättningsskapande regionala naturvården – rumslig planering och friluftsliv, skötsel av naturreservat och annat fältarbete – integreras i det regionala utvecklingsuppdraget, medan ansvaret för tillsyn och beslut om områdesskydd förblir en statlig uppgift. Inom kulturmiljöområdet bör länsstyrelsernas uppgifter renodlas till tillsynsrollen, medan fördelning av kulturmiljövårdsanslaget blir en regionkommunal uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den femte frågan handlar om vilken geografisk indelning som är lämplig för att lösa utvecklings- och myndighetsuppdragen. De studier som Ansvarskommittén låtit göra, liksom annat tillgängligt underlag, pekar tämligen entydigt i riktning mot att flertalet frågor med anknytning till regional utveckling är betjänta av att hanteras i mer vidsträckta geografier än dagens normallän. Med utgångspunkt i Nordregios och EuroFutures förslag till regionindelning skisseras två alternativ till ny länsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Det första alternativet innebär en indelning i &lt;SPAN class="ft6"&gt;sex län &lt;/SPAN&gt;och avviker i främst norra Sverige från Nordregios och EuroFutures förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Norra Sverige &lt;/SPAN&gt;(i grova drag de fyra nordliga länen),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bergslagen &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Gävleborgs, Dalarnas, Örebro och Värmlands län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mälardalen &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Västra Götalands och Hallands län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Östra Götaland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län) samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Södra Götaland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Skåne och Blekinge).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;Det andra alternativet innebär en indelning i &lt;SPAN class="ft6"&gt;nio län &lt;/SPAN&gt;och överensstämmer med Nordregios och EuroFutures huvudförslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Norra Sverige &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Norrbottens och Västerbottens län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mellannorrland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Västernorrlands och Jämtlands län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gävleborg-Dalarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Gävleborgs och Dalarnas län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västra Svealand &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Värmlands och Örebro län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mälardalen &lt;/SPAN&gt;(samma utsträckning som i ovanstående alternativ),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;(samma utsträckning som i ovanstående alternativ),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Östergötland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Östergötlands län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Småland &lt;/SPAN&gt;(i grova drag Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län) samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Södra Götaland &lt;/SPAN&gt;(samma utsträckning som i ovanstående alternativ).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;De båda alternativen jämförs vad gäller utvecklingsresurser som befolkningsunderlag, universitet och högskolor med fasta forskningsresurser samt stora och dynamiska arbetsmarknads- regioner. Alternativet med sex regioner medför en jämnare fördel- ning av befolkning och utvecklingsresurser och ger dessutom samtliga län ett universitetssjukhus och ett hyggligt befolknings- underlag för detta. Den avgörande nackdelen är de stora avstånden och den dåliga överensstämmelsen med regionala identiteter i främst de båda nordliga länen. Alternativet med nio regioner till- mötesgår dessa båda intressen, men innebär i gengäld större skillnader i befolkningsunderlag och utvecklingsresurser. Båda alternativen torde dock ur såväl tillväxt- som sjukvårdssynpunkt vara att föredra framför dagens länsindelning. Färre och större län än i dag torde också vara en förutsättning för ett eventuellt framtida, väsentligt vidare regionalt utvecklingsuppdrag av den art som ovan skisseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Regional samhällsorganisation – staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Den sjätte frågan handlar om hur staten bör organisera sig på regional nivå för att lösa sina uppgifter med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Länsstyrelserna har i dag ett ytterligt omfattande och diversifierat ansvarsområde. Flertalet av dessa uppgifter har bäring på regional utveckling i vid bemärkelse, men endast en mindre del är att karaktärisera som utvecklingsinsatser med utrymme för politiska prioriteringar. De flesta av dessa senare uppgifter har redan överförts till samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan, i län där sådana finns. De befogenheter och resurser som kan bli aktuella att överföra till den kommunala sektorn, också med ett mycket vidsträckt utvecklingsansvar, utgör således en begränsad del av länsstyrelsernas verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Beroende på hur den övergripande ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn kommer att utfalla diskuteras tre alternativ för länsstyrelsernas framtida ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett statligt ansvar för såväl utvecklings- som myndighetsuppdraget, vilket kan bli aktuellt i ett scenario utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän eller där staten är obenägen att lämna ifrån sig utvecklingsuppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ett statligt beställaransvar, där staten – genom länsstyrelserna och/eller sektorsmyndigheter – tecknar avtal med kommunala organ om genomförandet av statligt finansierade utveck- lingsinsatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett mer renodlat myndighetsuppdrag, där länsstyrelsernas uppgifter koncentreras till tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning, samt uppföljning och utvärdering. Genom att ge länsstyrelserna vidgade uppgifter inom dessa områden kan regeringen också skapa förutsättningar för en tvärsektoriell, territoriellt förankrad kunskapsbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Starka skäl talar för betydligt större län än dagens normallän, närmast oberoende av vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som staten har att hantera på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Regional samhällsorganisation – den kommunala sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den sjunde frågan handlar om hur den kommunala sektorn bör organisera sig på regional nivå för att lösa sina uppgifter med anknytning till regional utveckling. Förutom ansvarsfördelning för dessa uppgifter och länsindelning är den kommunala delen av den regionala samhällsorganisationen avhängig av ett flertal frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvården – eller mer specifikt, om landstingen kommer att finnas kvar som hälso- och sjukvårdshuvudmän eller ej.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Om det regionala organet ska vara direktvalt eller indirekt valt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Om det regionala organet ska ha beskattningsrätt eller ej.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Vilken konstitutionell ställning det regionala organet ska ha, inte minst i förhållande till kommunerna, liksom behov av lagändringar som föranleds av dess regionala utvecklings- uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Om olika lösningar bör övervägas i olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Dessa frågor prövas i tur och ordning i avsnitt 3.6. Med vägledning av analysen i avsnitt &lt;NOBR&gt;3.1–3.4&lt;/NOBR&gt; utmynnar dessa överväganden i slutsatsen att &lt;SPAN class="ft6"&gt;direktvalda regionala självstyrelseorgan med beskattningsrätt ska ha ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård, &lt;/SPAN&gt;liksom att dessa organ ska ha &lt;SPAN class="ft6"&gt;samma konstitutionella ställning som landstingen. &lt;/SPAN&gt;Denna slutsats fick också ett starkt stöd vid de samrådskonferenser som kommittén arrangerade i oktober 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Den är dock i hög grad avhängig av att landstingen finns kvar som hälso- och sjukvårdshuvudmän. Direktvalda regionala självstyrelseorgan som enbart ansvarar för regionala utvecklings- frågor kan i och för sig tänkas, särskilt med ett väsentligt vidgat ansvarsområde och större län. Det är dock tveksamt om ett sådant organ bör ha egen beskattningsrätt. Utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän kan också ett statligt huvudansvar för storregionala frågor övervägas, i kombination med att kommuner i samverkan löser de uppgifter som kan hanteras inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Man bör heller inte utesluta möjligheten av en &lt;SPAN class="ft6"&gt;differentierad ansvarsfördelning, &lt;/SPAN&gt;åtminstone inte med en oförändrad länsindelning och ett mer begränsat utvecklingsuppdrag. I län med få kommuner skulle således ett kommunalförbund kunna axla det regionala utvecklingsansvaret, om det är vad kommuner och landsting önskar. Det bör dock noteras att en sådan lösning inte innebär att ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn skiljer sig åt från län till län; en sådan asymmetri torde vara mer problematisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;För att illustrera dessa vägval skisseras i kapitel 4 tre olika modeller som innebär:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;utvecklat nuläge &lt;/SPAN&gt;med 21 län, där den nuvarande försöksverksamheten permanentats i hela landet, med landstinget eller gemensamma kommunalförbund som bärare av det ovan nämnda utvecklingsuppdraget, allt efter skiftande regionala förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En modell med sex alternativt nio län och med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;region- kommuner&lt;/SPAN&gt;, stora landsting med ansvar för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling, varav det senare uppdraget på sikt kan vidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En modell med nio län och utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän, där &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;länsstyrelserna &lt;/SPAN&gt;på motsvarande sätt axlar ett vidgat ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling och där kommuner i samverkan hanterar sådana uppgifter med anknytning till regional utveckling som kan lösas inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;Ansvarskommittén har i tilläggsdirektiv (dir. 2004:93) fått i uppgift att analysera och lämna förslag på hur ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling ska fördelas mellan staten och den kommunala nivån samt hur den regionala samhällsorga- nisationen bör utformas. I detta syfte har en genomgång gjorts av ett stort antal statliga politikområden och motsvarande kommunala verksamheter, med syfte att i tur och ordning försöka besvara följande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur ska begreppet ”regional utveckling” definieras och avgränsas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vilka problem ska utredningen lösa inom området?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling bör hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Hur bör ansvaret för dessa uppgifter fördelas mellan staten och den kommunala sektorn?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vilken geografisk indelning är önskvärd för att hantera dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Hur bör staten organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur bör den kommunala sektorn organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Verksamhetsgenomgången har därför analysmässigt varit en stegvis process, där svaren på varje fråga starkt påverkat förutsättningarna för följande fråga. Svaren på de båda sista frågorna är givetvis också avhängiga av vilka övriga uppgifter staten respektive den kommunala sektorn har att hantera på regional nivå samt hur dessa bör organiseras, varför perspektivet vidgas när det är dags att ta itu med dessa avslutande frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Innehåll och metod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Verksamhetsgenomgången består av fyra huvuddelar: inledning, genomgång av verksamheter med anknytning till regional utveckling, analys och överväganden samt modellansatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Kapitel 1. Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I kapitel 1 avhandlas, förutom innehåll och metod, ett antal för genomgången centrala begrepp. Störst utrymme ägnas härvid åt att besvara den första av ovanstående frågor, det vill säga att försöka definiera och avgränsa begreppet ”regional utveckling”. Därutöver diskuteras de kriterier för ansvarsfördelning som kommittén presenterade i sitt delbetänkande samt ett antal andra vägledande värden – medborgarperspektiv, hållbarhet, jämställdhet och integration – med referenser till aktuella delar av verksam- hetsgenomgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Kapitel 2. Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I kapitel 2 görs en genomgång av politikområden med anknytning till regional utveckling. Den beskriver vilka resurser och andra utvecklingsinstrument som återfinns inom respektive politikområde samt i anknytande kommunal verksamhet. Fokus sätts på uppgifter som redan i dag hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala samt på uppgifter som i framtiden kan vara aktuella att anförtro regionala organ. För överskådlighetens skull har denna genomgång delats in i fyra avsnitt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;avsnitt 2.1 &lt;/SPAN&gt;avhandlas den regionala utvecklingspolitiken och näringspolitiken samt politikområden med näringspolitisk anknytning, som politikområden inom de areella näringarna samt landsbygdspolitik och storstadspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 2.2 &lt;/SPAN&gt;avhandlas utbildningspolitik, forskningspolitik, arbetsmarknadspolitik och kulturpolitik under samlingsrubriken Kompetensförsörjning och dynamiska arbetsmarknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;avsnitt 2.3 &lt;/SPAN&gt;avhandlas politikområden med en särskilt tydlig rumslig dimension som fysisk planering, kommunikationer samt miljöpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 2.4 &lt;/SPAN&gt;avhandlas tvärsektoriella mål och politikområden som hållbar utveckling, jämställdhetspolitik, integrationspolitik och storstadspolitik, liksom folkhälsopolitik, konsumentpolitik, politikområdet Regional samhällsorgani- sation och det kommunala utjämningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;I &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 2.5 &lt;/SPAN&gt;görs slutligen en ansats att knyta samman redovisningen genom att beskriva de olika aktörernas roller och resurser. I detta sammanhang berörs de skiftande regionindelningar som förekommer i samhällsorganisationen och i statistiken. Dessutom diskuteras begreppen partnerskap och flernivåstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Kapitel 3. Analys och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;I kapitel 3 behandlas i tur och ordning resterande sex frågor, i en stegvis analysmodell, för att i slutändan komma fram till en förhoppningsvis robust och överskådlig regional samhällsorgani- sation med tydligare ansvarsfördelning än i dag. I &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 3.1 &lt;/SPAN&gt;diskuteras frågan om vilka problem kommittén har att lösa när det gäller ansvarsfördelning och samhällsorganisation för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Denna diskussion mynnar ut i en kortfattad problembeskrivning. Med denna som grund görs i &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 3.2 &lt;/SPAN&gt;ett försök att identifiera vilka uppgifter med anknyt- ning till regional utveckling som också bör hanteras på regional nivå. Som en bakgrund till denna analys tecknas en översiktlig bild av regionaliseringens drivkrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;I &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 3.3 &lt;/SPAN&gt;analyseras ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn för de uppgifter med anknytning till regional utveckling som bör hanteras på regional nivå. Som underlag för denna analys refereras de viktigaste utredningar, reformer och utvärderingar som berört denna fråga, med fokus på de senaste 15 åren. Med utgångspunkt för de aktuella uppgifternas geografiska logik diskuteras i &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 3.4 &lt;/SPAN&gt;frågan om regionstorlek och den närmare indelningen i administrativa regioner. Redan i detta avsnitt vidgas perspektivet något till andra samhällsuppgifter som i framtiden kan tänkas vila på regionala organ och hur det i så fall påverkar regionindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Denna fråga avhandlas annars i &lt;SPAN class="ft6"&gt;avsnitt 3.5 och 3.6&lt;/SPAN&gt;, där den resulerande regionala samhällsorganisationen diskuteras, dels för staten och dels för den kommunala sektorn. Av de övriga uppgifter, där ett regionalt huvudmannaskap är aktuellt, ägnas hälso- och sjukvården särskilt intresse. Vad gäller den kommunala sektorn diskuteras även för- och nackdelar med direkt och indirekt valda organ, liksom frågan om beskattningsrätt, konstitutionell ställning och huruvida samhällsorganisationen kan se olika ut i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Kapitel 4. Modellansatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;I kapitel 4, slutligen, skisseras tre modeller för hur den regionala samhällsorganisationen skulle kunna utformas. Den första av dem beskriver ett utvecklat nuläge, där den nuvarande försöksverk- samheten permanentas i hela landet, med landstinget eller gemensamma kommunalförbund som huvudansvariga, allt efter skiftande regionala förutsättningar. Den andra bygger på region- kommuner, stora landsting med ett övergripande ansvar för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Den tredje skisserar en framtid utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän, där en stark statlig länsförvaltning och kommunerna i huvudalternativet delar på ansvaret för frågor med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Metod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Verksamhetsgenomgången har huvudsakligen bestått i sammanställning och analys av en omfattande litteratur. Särskilt intresse har av naturliga skäl ägnats de utredningar och åtföljande propositioner som allt sedan början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; avhandlat ”regionfrågan”, liksom utredningar, propositioner, regleringsbrev och utvärderingar rörande verksamheter med anknytning till regional utveckling. Bland dessa kan särskilt nämnas Regionutred- ningens, Regionberedningens och Parlamentariska Regionkom- mitténs betänkanden och åtföljande propositioner, liksom de båda regionalpolitiska propositionerna 1997/98 respektive 2001/02. Viktigt underlag har också erhållits från de båda utvärderingar av försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län som utförts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;av Statskontoret och Högskolan i Halmstad och som särskilt nämns i tilläggsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;En central roll för verksamhetsgenomgången har budgetpropositionerna för 2005, 2006 och 2007 spelat, vilka bidragit med siffermaterial och andra faktauppgifter för de aktuella politikområdena. Kompletterande faktaunderlag om kommunala verksamheter har erhållits från Sverige Kommuner och Landsting och dess båda föregångare Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Av vikt har även ett stort antal rapporter från Nutek, ITPS, Näringsdepartementet med flera varit, vilka analyserar olika aspekter av arbetet med att skapa tillväxt och utveckling. Som jämförelse har även aktuella reformer i de nordiska grannländerna granskats. Information om enskilda organisationer har i många fall hämtats från respektive hemsida. I slutet av verksamhetsgenomgången finns en förteckning över skriftliga källor och referenslitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Egna studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Dessutom har ett antal studier genomförts på Ansvarskommitténs uppdrag. IPTS respektive Nordregio och EuroFutures har båda studerat den geografiska logiken för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Resultaten redovisas i rapporterna &lt;SPAN class="ft6"&gt;Sektor möter region – men hur och var? &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft6"&gt;Sveriges regionala indelning – om tillväxtperspektivet får råda. &lt;/SPAN&gt;Den senare har publicerats i kommitténs skriftserie. I ett kompletterande uppdrag har EuroFutures analyserat frågan om ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Arbetet redovisades i rapporten &lt;SPAN class="ft6"&gt;Ansvarsfördel- ningen på regional nivå – hur kan den se ut i praktiken? &lt;/SPAN&gt;I rapporten &lt;SPAN class="ft6"&gt;Framtidens arbetsmarknadsregioner &lt;/SPAN&gt;har slutligen Verket för närings- livsutveckling (Nutek) för Ansvarskommitténs räkning gjort en framskrivning av dagens arbetsmarknadsregioner till 2030, som underlag för kommitténs överväganden om administrativ regionin- delning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Dessutom har kommittén fått hjälp att kartlägga regionalt samarbete över nationsgränser: Länsstyrelsernas aktiviteter inom området har av Finansdepartementet sammanställts i promemorian&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft6"&gt;Länsstyrelsernas internationella roll. &lt;SPAN class="ft1"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har på motsvarande sätt kartlagt kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Inledning SOU 2007:13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;organs aktiviteter inom området i rapporten &lt;SPAN class="ft6"&gt;Nations- gränsöverskridande samverkan&lt;/SPAN&gt;. Likaså har Naturvårdsverket varit behjälpligt med underlag för kommitténs överväganden om upp- giftsfördelningen för regional naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Externa aktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;För att ta del av erfarenheter och idéer från olika delar av landet har kommittén under oktober 2005 genomfört två &lt;SPAN class="ft6"&gt;samråd &lt;/SPAN&gt;om ansvarsfördelning för uppgifter med anknytning till regional utveckling och utformning av den regionala samhällsorganisa- tionen. Vid dessa deltog drygt 220 personer, jämförelsevis jämnt fördelade över landet och mellan olika samhällssektorer: ungefär hälften var politiker och tjänstemän från kommuner, landsting, kommunförbund och samverkansorgan, medan ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; personer representerade länsstyrelser och andra statliga myndigheter. Resterande deltagare företrädde universitet och högskolor, näringslivs- och fackliga organisationer och andra intresseorganisa- tioner samt enskilda företag. Därutöver deltog såväl ordförande och ett flertal ledamöter i Ansvarskommittén som sakkunniga, experter och kommitténs sekretariat. Erfarenheterna från dessa samråd finns dokumenterade och har beaktats i föreliggande verk- samhetsgenomgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Ordförande och sekretariatet har haft ett flertal möten med &lt;SPAN class="ft6"&gt;andra utredningar &lt;/SPAN&gt;med anknytande uppdrag, så som Grund- lagsutredningen, &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén,&lt;/NOBR&gt; Landsbygdskommittén och Organisationsutredningen för regional tillväxt, liksom de samord- ningsansvariga för det uppdrag som regeringen givit länsstyrelserna att vidareutveckla och precisera sitt uppdrag att samordna de statliga myndigheternas insatser i det regionala utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Vidare har kommitténs ordförande, ledamöter och sekretariat fått tillfälle att stämma av flertalet av de frågor som avhandlas i verksamhetsgenomgången i samband med möten och medverkan vid &lt;SPAN class="ft6"&gt;konferenser &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft6"&gt;seminarier&lt;/SPAN&gt;. Som exempel kan nämnas flera möten med såväl tjänstemanna- som de politiska ledningarna för Region Skåne och Västra Götalandsregionen under 2003, liksom ett möte med Sydsam:s ledning samma år. Under 2005 har ordförande och delar av sekretariatet träffat Nuteks ledning, samt arrangerat ett seminarium tillsammans med LO. Våren 2005 besökte kommittén det norska regeringskansliet och fick tillfälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;att dryfta ett stort antal frågor av betydelse för regional utveckling. Under året har tillfällen erbjudit sig till erfarenhetsutbyte med Kommunförbunden i Mälardalen, Mälardalsrådet och Handelskammarna i Stockholm, Syd- och Västsverige samt med ett begränsat urval av företrädare för näringsliv och offentlig verk- samhet i norra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Begrepp och vägledande värden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;I detta avsnitt görs en ansats att definiera och avgränsa begreppet regional utveckling. Därefter diskuteras de kriterier för ansvars- fördelning som kommittén presenterade i sitt första delbetänkande samt ett antal andra vägledande värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Begreppet ”regional utveckling”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Begreppet ”regional utveckling” har ingen självklar innebörd. Ytterst är det avhängigt av vad vi menar med utveckling och vilka faktorer som skapar utveckling enligt denna definition. Direktiven ger knappast Ansvarskommittén i uppdrag att formulera någon ny tillväxt- eller utvecklingspolitik. Snarare torde uppgiften bestå i att överväga ansvarsfördelning för befintliga verksamheter med anknytning till regional utveckling. Denna uppgift förutsätter icke desto mindre ett utrymme att överväga såväl den organisatoriska som den innehållsmässiga strukturen för dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;Propositioner som ger vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Vägledning i avgränsningen av uppdraget ger de båda senaste regio- nalpolitiska propositionerna, som båda närmar sig begreppet regional utveckling. I propositionen 1997/98:62 &lt;SPAN class="ft6"&gt;Regional utveckling för arbete och välfärd &lt;/SPAN&gt;identifierar regeringen inte endast ett antal politikområden med anknytning till regional utveckling, utan anger också vilka anslag som har denna karaktär. Sålunda anges statens samlade resurser för regional utveckling 1998 till sammanlagt 72,3 miljarder kronor, fördelat på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Inledning SOU 2007:13&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;regionalpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;3 487 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;närings- och handelspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;973 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;23 144 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;utbildnings- och forskningspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;20 717 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;transportpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;10 518 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;jordbrukspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;12 397 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;miljöpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 042 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;I propositionen 2001/02:4 &lt;/SPAN&gt;En politik för tillväxt och livskraft i hela landet &lt;SPAN class="ft1"&gt;hade även Kulturpolitik, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;IT-politik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; Storstadspolitik, Landsbygdspolitik, Jämställdhetspolitik och Utrikespolitiska insatser inkluderats i de politikområden som angavs ha särskild betydelse för regional utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2007, liksom i de föregående budgetpropositionerna, anges att åtgärder av betydelse för den regionala utvecklingen främst återfinns inom politikområdena Regional utvecklingspolitik, Näringspolitik, Arbetsmarknads- politik, Utbildningspolitik, Transportpolitik, Forskningspolitik, Landsbygdspolitik, politikområden inom de areella näringarna, Kulturpolitik, Miljöpolitik, politikområdet IT, elektronisk kom- munikation och post, Utrikeshandel, handels- och investerings- främjande, Storstadspolitik, Konsumentpolitik, Regional sam- hällsorganisation, Integrationspolitik och Allmänna bidrag till kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;En ansats till definition och avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Det rådande paradigmet ger alltså begreppet ”regional utveckling” en mycket bred innebörd. Ovanstående urval av politikområden ges viss vägledning. Offentliga insatser för att skapa &lt;SPAN class="ft6"&gt;utveckling &lt;/SPAN&gt;tycks främst syfta till att tillgodose kollektiva behov, till skillnad från välfärdstjänster som huvudsakligen tillgodoser individuella behov. Det hindrar givetvis inte att fungerande välfärdssystem är en avgörande utvecklingsförutsättning, liksom övergripande institutionella förutsättningar, så som skattelagstiftning och andra villkor för näringsverksamhet. De senare frågorna lämnas dock utanför verksamhetsgenomgången för att de är av utpräglat nationell eller internationell karaktär. Den starka betoningen av ”hållbarhet” i direktiven är i gengäld ytterligare ett skäl för en vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;definition på utvecklingsbegreppet, vilken tar fasta inte endast på ekonomiska utan även miljö- och sociala värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Utvecklingsfrågor kräver skiftande geografiskt perspektiv. Många tar sig utpräglat lokala uttryck. Det hindrar inte att de ofta är en del av mer komplexa sammanhang som kräver utblick, planering och samverkan över vidsträckta geografier, inte sällan internationell samverkan och/eller övernationella beslut. Även om det således ofta är svårt att entydigt definiera en uppgifts geografiska logik är det lätt att se att det under senare år vuxit fram en lång rad regionala institutioner för att hantera tillväxt- och utvecklingsfrågor. ”Uppgifter med anknytning till &lt;SPAN class="ft6"&gt;regional &lt;/SPAN&gt;utveckling” torde därmed avse offentligt finansierade utvecklings- insatser som naturligen utformas och organiseras utifrån ett geografiskt perspektiv som är vidare en den enskilda kommunens men snävare än det nationella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Med denna avgränsning av begreppet ”regional utveckling” innefattas uppgifter som löses av en lång rad statliga och kommunala organ. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Statliga politikområden &lt;/SPAN&gt;som helt eller delvis berörs är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regional utvecklingspolitik (som särskilt nämns i direktiven),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;näringspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;arbetsmarknadspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utbildningspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;forskningspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kulturpolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;transportpolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;IT, elektronisk kommunikation och post,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;politikområden inom de areella näringarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;landsbygdspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;jämställdhetspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;folkhälsopolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;integrationspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;storstadspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;miljöpolitik (inklusive naturvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande (direktiven nämner särskilt regionalt samarbete över nationsgränser),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;konsumentpolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;politikområdet Regional samhällsorganisation, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;allmänna bidrag till kommuner (det kommunala utjämningssystemet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Därutöver har ett stort antal verksamheter som &lt;SPAN class="ft6"&gt;kommuner och landsting &lt;/SPAN&gt;bedriver, med ovanstående avgränsning av begreppet, anknytning till regional utveckling. Flera av dessa är obligatoriska, som fysisk planering och regional utvecklingsplanering, kollektivtrafik och gymnasieskola. Andra är frivilliga, så som näringslivsfrämjande insatser, natur- och miljövård och regional kulturverksamhet samt stöd till FoU, högre utbildning och folk- högskolor. Sammantaget omsluter också dessa verksamheter tiotals miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Denna avgränsning av regional utveckling är långtifrån entydig. Exempelvis tillgodoser utbildningspolitiken såväl samhälleliga som individuella behov. Utifrån ovanstående definition väljer kommittén att inom utbildningspolitiken främst intressera sig för högre utbildning samt gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och folkhögskolor. På motsvarande sätt intresserar kommittén sig inom arbetsmarknadspolitiken främst för insatser som syftar till att säkerställa kompetens- försörjningen och arbetsmarknadens funktionssätt snarare än att försörja eller bereda enskilda individer sysselsättning. Liknande avgränsningar har på mer eller mindre goda grunder gjorts också inom andra politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kommitténs kriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;I betänkandet (SOU 2003:123) &lt;/SPAN&gt;Utvecklingskraft för hållbar välfärd &lt;SPAN class="ft1"&gt;definierade Ansvarskommittén sex kriterier som ska vara vägledande för fördelning av ansvar mellan olika samhällsnivåer och offentliga organ:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;demokrati och legitimitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hushållning och effektivitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;finansiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lägsta effektiva nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;rättsäkerhet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;likvärdighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;De fyra förstnämnda kriterierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Demokrati och legitimitet samt hushållning och effektivitet är de grundläggande kriterier som den stegvisa analysen i kapitel 3 kretsar kring. Där definieras de problem kommittén har att lösa och diskuteras uppgiftsfördelning, geografisk indelning och resulterande samhällsorganisation huvudsakligen utifrån &lt;NOBR&gt;demokrati-,&lt;/NOBR&gt; legitimitets- och effektivitetsperspektiv. Även finansieringskriteriet har varit vägledande för analysen, i den mening att principen att besluts- och tillhandahållaransvar bör åtföljas av finansieringsansvar löper som en röd tråd genom fram- ställningen. I avsnitt 3.6 diskuteras frågan om framtida kommunala organ på regional nivå, i likhet med landstingen i dag, ska ha beskattningsrätt. På liknande sätt har resonemang om lägsta effektiva nivå varit vägledande för resonemangen om ansvarsför- delning mellan olika samhällsnivåer samt mellan staten och den kommunala sektorn i avsnitt 3.2 respektive 3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Rättssäkerhetskriteriet har inte kunnat tillämpas lika allmänt i analysen, av det enkla skälet att det är svårt att dra några generella slutsatser om hur en förändrad uppgiftsfördelning mellan olika samhällsnivåer och &lt;NOBR&gt;-organ&lt;/NOBR&gt; påverkar rättssäkerheten. En förut- sättning för rättssäkerhet är dock att den ansvariga myndigheten besitter nödvändig kompetens. I den meningen har rättsäkerhet varit vägledande för överväganden som handlat om underlätta personalförsörjning, kunskapsförsörjning och en kritisk massa av resurser för regional utveckling. Det förs också på flera ställen – bland annat i avsnitt 3.3.4 och 3.5.2 – resonemang om betydelsen av att hålla isär prioriteringsbeslut av politisk karaktär från mer renodlade myndighetsuppgifter som tillsyn, tillståndsgivning och rättstillämpning, i grunden utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;Likvärdighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Likvärdighetskriteriet, slutligen, är mer problematiskt. Den första fråga som inställer sig är vad som utmärker en likvärdig regional utveckling. Målet för den tidigare regionalpolitiken var regional balans. Det traditionella medlet för att åstadkomma detta är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;överföring av resurser från expansiva landsändar till regioner med svagare sysselsättning, huvudsakligen i form av företagsstöd och andra selektiva åtgärder. Något tillspetsat skulle man således kunna hävda att man genom olikartade finansieringsvillkor försökte åstadkomma en mer likvärdig regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Resultaten av den traditionella regionalpolitiken är diskutabla. Bland annat därför fokuserar den nya regionala utveck- lingspolitiken på tillväxt i alla delar av landet, men fördelar alltjämt sina resurser efter regionalpolitiska principer. Tillväxt och utjämning kräver dock delvis olika prioriteringar. Denna mål- konflikt diskuteras närmare i avsnitt 3.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Med ett visst mått av förenkling kan man säga att det finns två skolor när det gäller synen på tillväxt och utjämning, beroende på vilket av dessa mål man utgår ifrån. Den ena skolan menar att det långsiktigt är samhällsekonomiskt lönsamt att samhället balanserar den starka ”naturliga” koncentrationen av tillväxtdrivande investeringar i storstads- och universitetsregioner med kompen- serande investeringar i mindre gynnade landsändar, detta för att även de ska kunna bidra till den samlade tillväxten och för att minimera de samhällskostnader som stora flyttströmmar för med sig i såväl avfolkningsbygder som snabbväxande regioner. Den andra skolan hävdar att även samhällets investeringar för tillväxt bör koncentreras till de regioner som har störst tillväxtpotential, för att den vägen maximera tillväxten. Denna kan sedan omfördelas av samhället efter likvärdighets- och andra kriterier. Dessutom anses dynamiska tillväxtcentra ha spridningseffekter som på sikt genererar tillväxt i ett allt vidare omland, allt eftersom pendling- savstånden ökar och innovationssystem blir mer oberoende av avståndsfaktorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Det ligger inte i Ansvarskommitténs uppdrag att ta ställning till den övergripande balansen mellan tillväxt och utjämning, lika lite som att överväga tillväxtpolitikens innehåll och inriktning. Däremot utmynnar problemanalysen i avsnitt 3.1.2 i slutsatsen att tillväxt- och utjämningsansvaret i görligaste mån bör hållas isär, på så sätt att staten genom nationella mål, ekonomisk utjämning samt uppföljning och utvärdering, ansvarar för fördelningen mellan regioner, medan varje region själv, utifrån egna förutsättningar och politiska prioriteringar, utformar och genomför en hållbar regional tillväxtstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Andra vägledande värden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Vid sidan av ovanstående kriterier anges också i tilläggsdirektiven ett antal tvärsektoriella mål som ska vara vägledande för kommitténs arbete, främst hållbarhet, jämställdhet och integration. Därutöver anges att kommittén ska anlägga ett tydligt medborgarperspektiv och beakta fördelningspolitiska effekter. När det gäller den sistnämnda frågan hänvisas till ovanstående resonemang om likvärdighet. Övriga frågor förtjänar dock redan här en närmare granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft1"&gt;Medborgarperspektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Redan i sitt delbetänkande slog Ansvarskommittén fast att dess överväganden skulle utgå från ett medborgarperspektiv. Fokus i denna verksamhetsgenomgång har satts på medborgarens roll som väljare, skattebetalare och aktiv samhällsmedborgare. Medborgarperspektivet tar sig därför främst uttryck i de resone- mang som förs om demokratiskt inflytande, lägsta effektiva nivå och självstyre, överskådlighet och transparens i samband med att uppgiftsfördelning mellan olika samhällsnivåer (avsnitt 3.2) och organ (avsnitt 3.3) samt den regionala samhällsorganisationen (3.5 och 3.6) diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;I egenskap av brukare har medborgaren också ett intresse av en väl fungerande samhällsservice som tillgodoser individuella behov. Många uppgifter med anknytning till regional utveckling avser dock allmänt förutsättningsskapande åtgärder eller vänder sig till ett begränsat urval av människor, så som företagsstöd och näringslivsservice. Också när det gäller uppgifter som vänder sig till bredare grupper av medborgare, som högskole- och annan eftergymnasial utbildning, arbetsmarknadspolitik, kultur och kollektivtrafik, står ofta möjligheten att skapa effektiva planerings- och finansieringssystem i fokus. Därför har brukarperspektivet inte kunnat ges en lika framträdande roll som när individuella välfärdstjänster diskuterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Hållbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Också hållbarhet har varit en central utgångspunkt för verksamhetsgenomgången, i så måtto att ett övergripande mål för de politikområden som granskats är en hållbar utveckling. Regeringens strategi för hållbar utveckling beskrivs utförligt i avsnitt 2.4.1. Likaså är det uppenbart att ansvarsfördelningen och strukturen i samhällsorganisationen har betydelse för möjlig- heterna att uppnå en hållbar utveckling. Avgörande i detta sam- manhang torde vara ett tvärsektoriellt arbetssätt som ger utrymme att anlägga ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv på det regionala utvecklingsarbetet. Läsaren hänvisas också till de generella resonemang som förs om möjligheten till genomslag för nationella mål i avsnitt 3.3.4. Däremot har ingen ansats gjort att värdera vilket politiskt innehåll som leder till en hållbar utveckling, emedan det ligger utanför kommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;På motsvarande sätt bör även jämställdhet vara betjänt av ett tvärsektoriellt arbetssätt, som ej tillåter att jämställdhets- perspektivet fragmenteras och försvinner bland verksamhetsmålen inom de enskilda sektorsmyndigheternas ansvarsområde. Inte minst därför har jämställdhet givits en framskjuten plats i de tvär- sektoriella regionala tillväxtprogrammen. Detta arbete har i sin tur vägletts av de särskilda uppdrag inom området som Blekinge, Västra Götalands och Jämtlands län hade i de regionala tillväxtavtal som föregick tillväxtprogrammen. Vi vet också att urvalsprocesser i flera led tenderar att missgynna kvinnor, varför direktvalda organ ur jämställdhetssynpunkt är att föredra framför indirekt valda organ. I avsnitt 2.4.2 beskrivs politikområdet jämställdhetspolitik och dess betydelse för regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Lika väl som hållbarhet och jämställdhet bör även integration underlättas av ett tvärsektoriellt arbetssätt, där utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser kan knytas direkt till näringspolitiska och andra tillväxt- och utvecklingsinsatser. Det är en av de bärande tankarna i storstadspolitiken, som beskrivs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;närmare i avsnitt 2.4.3. Att den ännu inte uppnått målen torde bland annat hänga samman med att den inte kunnat inordnas i ett övergripande utvecklingsperspektiv, med påföljd att dess tillväxtdel kommit i skymundan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p138 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av uppgifter med anknytning till regional utveckling. Här beskrivs vilka utveck- lingsinstrument som finns inom de aktuella politikområdena samt vilket organ som ansvarar för vad. Fokus är satt på uppgifter som redan i dag hanteras på regional nivå samt på uppgifter för vilka det bedöms vara aktuellt att överväga ett regionalt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Fyra grupper av verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Av de politikområden som ovan identifierats intar den regionala utvecklingspolitiken en särställning i och med att dess programmatiska ansats griper över ett stort antal andra politik- områden. Dessutom tillhandahåller den ett flertal planerings- verktyg för att samordna insatser inom andra politikområden på regional nivå. De jämförelsevis begränsade egna resurser som den regionala utvecklingspolitiken innehåller är dock fortfarande inriktade på regional kompensation och tar främst sikte på närings- livet och dess förutsättningar. Det senare innebär att dess instrument mycket liknar näringspolitikens; symptomatiskt nog finansieras Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, genom båda dessa politikområden. Därutöver finansieras insatser för att befrämja företagande inom forskningspolitiken, arbetsmarknads- politiken, landsbygdspolitiken, storstadspolitiken och politikområden med anknytning till areella näringar samt politikområdet Utrikes- handel, handels- och investeringsfrämjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Vid sidan av dessa i vid mening näringspolitiska utveck- lingsinstrument gör samhället stora insatser för att säkerställa kompetensförsörjning och väl fungerande arbetsmarknader. Även om utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken väl så mycket syftar till att tillgodose den enskildes behov och önskemål är dess instrument av central betydelse i de samlade ansträngningarna att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;skapa goda utvecklingsförutsättningar. Dessutom kräver de i växande utsträckning ett regionalt planeringsperspektiv, vilket tydligt återspeglas i den framträdande roll de fått i de olika regionala programmen (jfr avsnitt &lt;NOBR&gt;2.1.2–2.1.4).&lt;/NOBR&gt; Det gäller även forskningspolitiken och kulturpolitiken, som båda är av avgörande betydelse för regional dynamik, idékraft och attraktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Vidare finner vi en grupp av samhälleliga insatser med särskilt tydlig rumslig dimension som spelar en avgörande roll för utvecklingsförutsättningarna och i växande grad kräver ett regionalt perspektiv. Dit hör planering av transportinfrastruktur och kommunikationer, inte minst kollektivtrafik, verksamheter som huvudsakligen återfinns inom transportpolitiken. Också den rumsliga planeringen av bostäder, service och andra verksamheter är i allt större utsträckning betjänt av ett regionalt perspektiv, vilket innebär att den fysiska planeringen och dess instrument kommer i fokus. Även miljöpolitiken reglerar exploateringen av mark och naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Slutligen finns ett antal tvärsektoriella mål och politikområden av betydelse för regional utveckling – hållbar utveckling, jämställdhetspolitik och folkhälsopolitik samt integrationspolitik och storstadspolitik. Till denna grupp har även politikområdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft1"&gt;Konsumentpolitik, Regional samhällsorganisation och Allmänna bidrag till kommuner förts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Med ett visst mått av förenkling sönderfaller således de för den regionala utvecklingen intressanta politikområdena i fyra huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regional utvecklingspolitik och näringspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kompetensförsörjning och dynamiska arbetsmarknader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;fysisk planering, kommunikationer och miljö, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;tvärsektoriella mål och politikområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regional utvecklingspolitik och näringspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Under denna rubrik ges en överblick över politikområdena regional utvecklingspolitik och näringspolitik samt politikområden med anknytning till näringspolitik. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den regionala utvecklingspolitiken och dess instrument – företagsstöd, regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxt- program och strukturfondsprogram – i och med att dessa anger ramverket för det regionala utvecklingsarbetet och även söker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;inordna insatser inom ett stort antal andra politikområden. I slutet av avsnittet ges också en överblick över det stora antalet närings- politiska aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regional utvecklingspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken introducerades i propositionen 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Den syftar till att etablera och utveckla en sammanhållen politik för alla delar av landet, vilken kan anpassas till regionala skillnader och förutsättningar. Målet är väl fungerande och hållbara arbets- marknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För att uppnå detta ska ett antal strategier utformas, angavs det i propositionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En utvecklad styrning av statlig verksamhet – en effektivare sektorssamordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tydligare regionalt ansvar för vissa politikområden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Regional utvecklingspolitik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Näringspolitik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Arbetsmarknadspolitik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Utbildningspolitik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Transportpolitik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Forskningspolitik (de delar som avser innovationssystem),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Landsbygdspolitik och politikområden inom de areella näringarna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Kulturpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lärande program som instrument för utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Regionala jämförelser som drivkraft för förändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken har således ambitioner att gripa över de viktigaste av de politikområden som har anknytning till regional utveckling och åstadkomma sektorssamordning genom att förtydliga det regionala ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Ett arbete har också inletts på Regeringskansliet som syftar till att formulera en nationell strategi för regional utveckling. Resultatet presenterades våren 2006 i En nationell strategi för regional konkur- renskraft och sysselsättning &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; (bilaga till regeringsbeslut,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2007, Utgiftsområde 19, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1 280 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3 163 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;ärendenummer N2006/5089/RUT), som bland annat lägger fast genomförandeorganisationen för den europeiska sammanhållnings- politiken i Sverige under programperioden &lt;NOBR&gt;2007–2013.&lt;/NOBR&gt; Strategin har sedermera vissa smärre justeringar och med titeln En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsätt- ning antagits av den nya regering som tillträdde hösten 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Medel för regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitikens resurser återfinns inom statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional utveckling. I budget- propositionen för 2007 har följande medel anslagits:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 1 496 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;33:2 Landsbygdslån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;33:3 Transportbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;359 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft40"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft41"&gt;33:4 Glesbygdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft41"&gt;27 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;33:5 och 33:6 Europeiska regionala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft1"&gt;utvecklingsfonden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Summa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Huvuddelen av anslag 33:1, det så kallade länsanslaget, fördelas mellan länen i ett särskilt regleringsbrev. I budgetpropositionen för 2006 sägs att behov av medfinansiering av EG:s strukturfonder, stödområdestillhörighet samt särskilda omställningsproblem ska utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln, men att man även ska beakta behovet av medfinansiering av de regionala till- växtprogrammen. Länsanslaget kan dels användas till projekt- verksamhet, dels till företagsstöd – fördelningen mellan dessa båda ändamål avgörs inom respektive län. I de båda försökslänen disponerar de regionala självstyrelseorganen huvuddelen av länsanslaget. I de 13 länen med kommunala samverkansorgan disponerar dessa vissa medel för projektverksamhet, genomgående 40 % av länsanslaget, medan länsstyrelsen disponerar resterande del och ansvarar för företagsstöden.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I övriga sex län disponerar länsstyrelserna ensamma länsanslaget. Fördelningen mellan olika län och organ 2005 framgår av sammanställningen i avsnitt 2.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;En del av anslag 33:1 avsätts till central projektverksamhet som beslutas av regeringen eller Nutek. Nutek beslutar även i en rad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I Gotlands och Kalmar län, som tidigare försökslän, disponerar samverkansorganen huvuddelen av länsanslaget och beslutar om vissa företagsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;stödärenden. Nuteks del av anslag 33:1 har legat relativt konstant på drygt 300 miljoner kronor, medan regeringens andel fluktuerat mer, bland annat i samband med försvarsomställningar, och var 42 miljoner kronor 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Tre verksamhetsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken indelas i tre verksamhetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Programlagt regionalt utvecklingsarbete som omfattar de regionala tillväxtprogrammen, samt projekt inom EG:s strukturfonder (jfr dessa rubriker nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Kapitalförsörjning för regional näringslivsutveckling som omfattar stödformerna Regionalt investeringsstöd, Regionalt bidrag till företagsutveckling, Sysselsättningsbidrag, Såddfinansiering och Transportbidrag (jfr Företagsstöd nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Kommersiell service som omfattar Stöd till kommersiell service (jfr Företagsstöd nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Projektmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Runt hälften av länsanslaget används i dag för att medfinansiera projekt inom de regionala tillväxtprogrammen, vilka också inrymmer flertalet projekt som medfinansieras ur EU:s strukturfonder. År 2005 avsatte de ansvariga länsorganen runt 643 miljoner kronor ur länsanslaget till projektverksamhet. Av detta utgör hälften medfinansiering av strukturfondsprogrammen. Projektverksamheten ökade påtagligt i volym mellan 2000 och 2002 och har sedan legat konstant, för att 2005 minska med 200 miljoner kronor. Ungefär hälften av projektmedlen går till näringslivsinsatser och stora belopp även till forskning och utveckling samt kultur.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2007, Utgiftsområde 19, s. 20f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Företagsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Under 2005 beviljades sammanlagt drygt 1,25 miljarder kronor i företagsstöd inom de båda senare verksamhetsområdena, fördelade&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p166 ft43"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p10 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;på :&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;regionalt investeringsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;516 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;landsbygdsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;220 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;sysselsättningsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;60 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;såddfinansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;45 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;transportbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;374 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;stöd till kommersiell service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;38 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;1 253 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;I denna summa inryms även företagsstöd som beslutats av Nutek. Vissa typer av stöd beviljas endast inom de nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;stödområdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;stödområde A: Norrlands inland samt delar av Dalarnas och Värmlands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;stödområde B: huvuddelen av Bergslagen och Norrlandskusten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Sammanlagt omfattar stödområdena ca 15 % av befolkningen, att jämföra med drygt 30 % i Norge och 40 % i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Avgränsningen av stödområdet bidrar till att den geografiska fördelningen av företagsstöden är högst ojämn. Av de 1 253 miljoner kronor som totalt fördelades 2005 svarade de fyra nordligaste länen för 68 % och Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län för ytterligare 20 %. I Södermanlands, Skåne och Hallands län utbetalades i gengäld under 1 miljon kronor i företagsstöd och i Stockholms och Uppsala län mindre 2 miljoner kronor. Också för- delningen mellan de olika stödformerna skiftar mellan länen. Exempelvis avsatte Västra Götalandsregionen 2005 nästan hälften (14,9 mkr) av sitt samlade företagsstöd (34,5 mkr) till sådd- finansiering, hälften så mycket som alla övriga län tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2006, Utgiftsområde 19, s. 30, 32 och 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Regionala företagsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Regionalt investeringsstöd (tidigare regionalt utvecklingsbidrag) kan lämnas till företag i stödområden som delfinansiering av hårda och mjuka investeringar. Det gäller i hela stödområdet, men stödmöjligheterna är mer begränsade i stödområde B. Här handläggs också ansökningar av Nutek, utom i Västra Götalands län, där Västra Götalandsregionen har denna uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Sysselsättningsbidrag kan beviljas som ett bidrag per nytt arbets- tillfälle till företag som skapar nya och varaktiga arbetstillfällen inom stödområde A och B. Sedan den 1 juli 2005 kan stöd endast utbetalas för nyetableringar, med vissa undantag inom stödområde A. Ansökningar handläggs numera av Nutek, utom i Västra Götalands län, där Västra Götalandsregionen har denna uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Regionalt bidrag till företagsutveckling (tidigare landsbygdsstöd) kan lämnas till små och medelstora företag i främst gles- och lands- bygdsområden i hela landet. Avgränsningen av dessa områden avgörs regionalt. Stödet beslutas av länsstyrelserna, utom i Skåne och Västra Götalands län, där de regionala självstyrelseorganen är beslutsansvariga, samt av vissa kommunala samverkansorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Såddfinansiering kan lämnas i hela landet för att finansiera de inledande faserna i utvecklingen av innovativa produkt- och affärs- idéer. Stödet beslutas av länsstyrelserna, utom i Skåne och Västra Götalands län, där de regionala självstyrelseorganen är beslutsansvariga, samt av vissa kommunala samverkansorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft1"&gt;Samtliga dessa bidrag, utom regionalt bidrag till företagsutveckling, finansieras ur anslag 33:1. Regeringen har under senare år flera gånger förändrat företagsstöden med syfte att minska användningen av direkta bidrag till företag till förmån regional projektverksamhet och genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen. Från 2000 till 2003 har också beviljade belopp inom ovanstående fyra stödformer minskat från 949 miljoner kronor till 643 miljoner kronor. 2005 hade de dock ånyo ökat till 841 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft1"&gt;Därtill kommer transportbidrag som utbetalas till företag i de fyra nordliga länen för att kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd och som beslutas av Nutek. Det finansieras med anslag 33:3 i statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft21"&gt;Stöd till kommersiell service är ett eget verksamhetsområde inom politikområdet Regional utvecklingspolitik, men finansieras genom anslag 33:1. Det utgår i form av investeringsbidrag, servicebidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;och hemsändningsbidrag till kommuner samt till näringsidkare med försäljning av dagligvaror och drivmedel i serviceglesa områden. I vissa fall kan det även utgå till fackhandel och varubussar. Stödet beslutas av länsstyrelserna, utom i Skåne och Västra Götalands län, där de regionala självstyrelseorganen är beslutsansvariga, samt av vissa kommunala samverkansorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Regionala program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken vilar, som ovan framgått, huvudsakligen på regionala organ – regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan, där sådana finns, och i övriga län på länsstyrelserna. I fokus för den regionala utvecklingsplaneringen står fyra program:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Regionala utvecklingsprogram (RUP) är det övergripande plane- ringsinstrumentet i respektive län och är tänkt att fungera som en kappa för de mer avgränsade och operativt inriktade tillväxt- och strukturfondsprogrammen liksom för den regionala infra- strukturplaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regionala tillväxtprogram (RTP), operativa program för näringslivsutveckling, som arbetas fram i regionala partnerskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Strukturfondsprogram för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; omfattar för Sveriges del ett nationellt och åtta regionala program för målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt ett stort antal program för målet Territoriellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länsplaner för regional transportinfrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;De tre förstnämnda programmen beskrivs i tur och ordning i de närmast följande avsnitten, medan det sistnämnda programmet avhandlas i avsnitt 2.3.2 Transportpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionala utvecklingsprogram (RUP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; har länsstyrelserna utarbetat olika typer av strategier för det egna länets utveckling. Inriktningen har med åren förändrats, allt efter rådande utvecklingsparadigm. I samband med riksdagens regionpolitiska beslut 1994 fick länsstyrelserna i uppdrag att i samverkan med andra berörda aktörer utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling. I flertalet län inleddes också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;under första halvan av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; mer eller mindre omfattande strategiarbeten, som även involverade en lång rad andra aktörer – kommuner, landsting, andra statliga myndigheter, universitet och högskolor, intresse- och andra organisationer. I någon mån föregrep dessa strategiarbeten således det mer formaliserade samarbete i regionala partnerskap som i och med EU- medlemskapet 1995 introducerades i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;Länsstrategierna utvärderas…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;I rapporten Regioner på väg mot 2015 (R1997:11) utvärderade Nutek dessa strategiarbeten och konstaterade bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;att utvecklingsstrategierna i allt för stor utsträckning liknade varandra och därför inte tillräckligt beaktade skilda regionala förutsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att ansatsen genomgående var bred och prioriteringarna otydliga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;att genomförandet präglades av frivillighet och fromma förhoppningar; det angavs sällan vem som var ansvarig för vad och hur det skulle finansieras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att de regionala resurserna var otillräckliga och splittrade på alltför många händer, vilket omöjliggjorde ett verkligt sektorsövergripande arbetssätt; man försökte förverkliga den ”stora regionalpolitikens” ambitioner med den ”lilla regionalpolitikens” resurser, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att det saknades riktlinjer för uppföljning och utvärdering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Snarare än de förändringar av ansvarsfördelning och struktur som antyddes i rapporten har ansatserna för att komma till rätta med dessa brister tagit sikte på att komplettera den övergripande strategin med mer fokuserade och åtgärdsinriktade program- ansatser, som de regionala tillväxtavtalen/programmen, struktur- fondsprogrammen och länsplanerna för regional transportinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;…och ersätts av regionala utvecklingsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;I Förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete stadgas således att det regionala självstyrelseorganet, det kommunala samverkansorganet eller – i län där sådana saknas – länsstyrelsen ska utarbeta ett tidsbundet regionalt utvecklingsprogram (RUP) som ska ligga till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Det ska utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv, orga- nisationer och berörda statliga myndigheter. Det ska innehålla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en analys av utvecklingsförutsättningarna och beakta de lokala arbetsmarknadsregionerna och andra relevanta funktionella regioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;mål som beaktar såväl riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken som övriga nationella mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;inriktning och prioriteringar av arbetet för en hållbar regional utveckling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en plan för uppföljning och utvärdering av programmet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Programmet ska också utgöra ett underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet och beakta möjligheterna till samverkan med andra län och regioner. Också i län med regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkans- organ ska länsstyrelserna samordna de statliga myndigheternas insatser. Rent allmänt är formkraven på RUP:en mindre än på de regionala tillväxtprogrammen (RTP). Det gör den också bättre avpassad för kommunala självstyrelseorgan, i det att den lämnar ett betydande utrymme för regional anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I&lt;SPAN class="ft36"&gt;T T &lt;/SPAN&gt;princip borde arbetet med RUP:en föregå utformningen av de mer åtgärdsinriktade programmen. Den nationella politiska dagordningen innebar dock att turordningen i praktiken blev den omvända: under &lt;NOBR&gt;2002–03&lt;/NOBR&gt; lades fokus på programarbete för RTP, som 2004 började genomföras, för att sedan flyttas till RUP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionala tillväxtprogram (RTP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I propositionen 1997/98:62 Regional tillväxt för arbete och välfärd introducerades de regionala tillväxtavtalen. Där erbjöds länen att i breda partnerskap av offentliga och privata aktörer komma överens om hur tillgängliga resurser för tillväxt skulle användas. Ett så kallat regionalt tillväxtkapital, som omfattade statliga anslag på ca&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;30 miljarder kronor, identifierades. Därutöver förutsattes övriga delar av partnerskapet, framför allt kommuner och landsting, bidra till finansieringen. Samtliga län tackade ja till detta erbjudande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft6"&gt;Regionala tillväxtavtal &lt;NOBR&gt;2000–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Ansvaret för att samordna tillväxtavtalsarbetet lades på länsstyrelserna, utom i de fyra försökslänen där de regionala självstyrelseorganen fick denna roll.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Avtalen var från början treåriga och avsåg perioden &lt;NOBR&gt;2000–2002,&lt;/NOBR&gt; men förlängdes till och med 2003. Programmen har årligen omslutit runt 1 miljard kronor, fördelade på:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p189 ft5"&gt;Statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p190 ft12"&gt;Privata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p191 ft45"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p192 ft12"&gt;Lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p194 ft45"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p195 ft46"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft5"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p189 ft5"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p190 ft12"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p192 ft5"&gt;ting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft48"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;4 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p196 ft48"&gt;2 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p197 ft48"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p198 ft48"&gt;820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft48"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p200 ft48"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p201 ft49"&gt;8 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft50"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p191 ft50"&gt;5 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p196 ft50"&gt;2 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p197 ft50"&gt;1 140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p191 ft50"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p198 ft50"&gt;2 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft50"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p200 ft50"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p202 ft51"&gt;13 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft48"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;5 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p196 ft48"&gt;2 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p197 ft48"&gt;930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p198 ft48"&gt;2 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft48"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p200 ft48"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p202 ft49"&gt;12 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft48"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p196 ft48"&gt;3 050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p197 ft48"&gt;950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p191 ft48"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p198 ft48"&gt;1 850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft48"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p200 ft48"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p202 ft49"&gt;11 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p191 ft5"&gt;20 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p196 ft5"&gt;11 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p197 ft5"&gt;3 790&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p191 ft5"&gt;1 280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;7 670&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft5"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p202 ft45"&gt;45 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft1"&gt;Av de statliga medlen har länsarbetsnämnderna svarat för runt hälften&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, även om denna andel minskade 2003, medan länsstyrelser och självstyrelseorgan svarat för runt en fjärdedel och universitet och högskolor för &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; %. Resterande medel härrör från nationella myndigheter som Nutek, Verket för innovationssystem (VIN- NOVA), Invest in Sweden Agency (ISA) och Vägverket samt program som Östersjömiljarden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft6"&gt;Stor skillnad mellan länen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Fördelningen mellan länen har dock varit synnerligen ojämn. De sju nordliga skogslänen, med 19 % av landets befolkning, svarade för 67 % av tillväxtavtalens omfattning, medan Stockholms och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regionförbundet i Kalmar län och Gotlands kommun har behållit denna uppgift, även sedan försöksverksamheten avslutades för deras del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Huvudsakligen finansiering av arbetsmarknadsutbildningar samt stöd till utveckling av egen näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Skåne län, med 34 % av befolkningen, svarade för 1 %. Det återspeglar tydligt fördelningen av tillväxtavtalens viktigaste finansieringsinstrument över landet – statliga medel för regional- politiska åtgärder, EU:s strukturfonder och arbetsmarknadspoli- tiska medel. Det är förklaringen till att det tredje storstadslänet, Västra Götalands län, med tillgång till sådana stödmedel främst i de norra och nordöstra länsdelarna, intog en mellanställning med 17 % av landets befolkning och 8 % av tillväxtavtalens omslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;En viktig förklaring till skillnaderna är också att olika län tillämpat mycket olika praxis för vad som räknats in i tillväxt- avtalen. Särskilt gäller det arbetsmarknadspolitiska området, där vissa länsarbetsnämnder har redovisat större delen av sin verksam- het inom tillväxtavtalets ram, som ett uttryck för dess regionala utvecklingskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;På motsvarande sätt har utformningen av avtalen skilt sig påtagligt åt mellan länen, såväl vad gäller indelningen i insats- områden, som fördelningen mellan dessa. Näringsdepartementet har summerat dessa insatser nationellt, fördelade på nio insats- områden (andel 2003):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;näringslivsutveckling (50 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kompetensutveckling, FoU (21 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;infrastruktur, IT (17 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;livsmiljö och lokal utveckling (7 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kultur och besöksnäring (1 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;breddade marknader (1 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;integration (0 %),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;miljö (0 %), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;övrigt (3 %).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Jämfört med tidigare år hade näringslivsutveckling förstärkt sin dominerande ställning. Också infrastruktur och IT hade ökat sin andel, medan kompetensutveckling samt livsmiljö och lokal utveckling minskat något. Många tillväxtavtal var breda program för regional utveckling snarare än fokuserade på näringslivets tillväxtförutsättningar.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;En allmän erfarenhet av arbetet med tillväxtavtalen var att de statliga myndigheter som deltagit, liksom de anslag som ingått i det regionala utvecklingskapitalet, omgärdas av alltför snäva regelverk för att partnerskapet ska få reellt inflytande över hur de används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2005, Utgiftsområde 19, s . &lt;NOBR&gt;30–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Tillväxtavtalen följs upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Tillväxtavtalen har årligen följts upp och redovisats av Näringsdepartemenet. De har dessutom utvärderats av Stats- kontoret i rapporten (2004:5) Det regionalpolitiska experimentet. Lärande nätverk för regional utveckling?, vilken främst studerar uppföljnings- och utvärderingsarbetet i länen. Några slutsatser från denna rapport var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;arbetet i partnerskapen begränsas av motstridiga regelverk och motstridig styrning från olika departement och myndigheter. Med ökad samverkan och kreativitet på regional nivå stiger kraven på den nationella nivån att lära av varandra och bidra till gemensamma lösningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;kopplingen mellan det man gör i partnerskapen och de mål som satts upp för den regionala utvecklingspolitiken är oklar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;effekterna på den ekonomiska tillväxten är svåra att påvisa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;man har i de flesta län misslyckats med att engagera företagen i arbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;det återstår mycket att göra för att uppnå visionen om ”metodiska lärandesystem” på såväl regional som nationell nivå, även om goda exempel på lärande arbetssätt påträffats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;Regionala tillväxtprogram tar form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;De första erfarenheterna från tillväxtavtalen låg till grund för de regionala tillväxtprogram som introducerades i propositionen 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet och som avser perioden &lt;NOBR&gt;2004–2007.&lt;/NOBR&gt; I ett riktlinjebeslut&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som regeringen tog 2002 gavs detaljerade anvisningar om hur tillväxtprogrammen skulle utformas. De skulle ses som delprogram i de bredare regionala utvecklingsprogram som ska utarbetas i varje län och bör även stämmas av med strukturfondsprogram, länsplaner för regional transportinfrastruktur och aktuella nationella program. Regeringen efterlyste också ett mer processorienterat arbetssätt, en större koncentration på tillväxtskapande åtgärder och bredare partnerskap. Inte minst ville man ge kommunerna och lokala utvecklingsgrupper ökat utrymme, och efterlyste även kompetens inom miljö, jämställdhet, integration, mångfald och ungdomsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bilaga till regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2002-11-14&lt;/NOBR&gt; nr II 12..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;En viktig skillnad gentemot de tidigare tillväxtavtalen var också att kommunala samverkansorgan hunnit bildas i sju län och fick där ansvaret för att samordna arbetet med de nya tillväxtprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Programarbetet inleddes med en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Denna så kallade &lt;NOBR&gt;SWOT-analys&lt;/NOBR&gt; skulle särskilt behandla arbetskraftsförsörjning, entreprenörskap, företagande och företagsklimat samt innovationssystem och kluster. Därutöver skulle programmen enligt riktlinjerna innehålla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ett övergripande mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ett begränsat antal insatsområden, vilka skulle motiveras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;konkreta, tidsatta och utvärderingsbara mål för varje insatsområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;handlingsprogram för varje insatsområde, i vilket konkreta åtgärder skulle anges, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hållbarhetsstrategier för varje handlingsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Till målen skulle mätbara indikatorer kopplas, som bygger på individbaserad statistik och som presenteras uppdelade på kön. Målstrukturen skulle innehålla aktivitetsmål, resultatmål och effektmål. Programmen finansieras med statliga medel som åter- finns inom ett flertal politikområden med anknytning till regional utveckling. Därutöver förutsattes medfinansiering från såväl kommuner, landsting och näringsliv, som från strukturfondspro- grammen. Tillväxtprogrammen skulle enligt riktlinjerna innehålla en indikativ finansieringsplan, som för varje insatsområde och år anger respektive parts insats. Programmen skulle också innehålla en uppföljningsplan. Därutöver ska en utomstående granskare följa programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;De programutkast som under 2003 utarbetades av de regionala partnerskapen överlämnades till Institutet för Tillväxtpolitisk Studier (ITPS), som granskade programmen. Resultaten av denna granskning redovisas i rapporten Ex antebedömning av de regionala tillväxtprogrammen. Därefter har programmen godkänts av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Programarbetet följs upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Näringsdepartementet har följt upp programarbetet&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;genom att bland annat intervjua de samordningsansvariga i respektive län. Uppföljningen visar på ett genomgående gott intresse från regionala organ, kommuner samt universitet och högskolor, medan det varit svagare i näringslivet och särskilt bland nationella myndigheter. Några av de berörda nationella myndigheterna har till och med uppgivit att de inte kommer att delta i genomförandet av tillväxtprogrammen, bland annat med hänvisning till resursbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Fyra års ytterligare erfarenhet av samverkan i partnerskap har ökat förståelsen för och utvecklat effektivare rutiner för ett processinriktat arbetssätt. Tillväxtprogrammens tydligare fokus på näringslivets tillväxtförutsättningar har dessutom mottagits positivt av partnerskapen och anses ha bidragit till ett ökat engagemang från såväl kommun- som näringslivsföreträdare. Lika fullt har det varit svårt att intressera näringslivet för det övergripande, strategiskt inriktade programarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft1"&gt;Såväl ITPS&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som samordnarna pekar emellertid också på kvardröjande problem. Särskilt kritisk är man mot nationella organ som uppfattas sakna såväl helhetssyn som intresse och förståelse för ett sektorsövergripande regionalt utvecklingsarbete. En viktig förklaring anses vara ren okunskap om vilka skyldigheter och möjligheter tillväxtprogrammen innebär. Likaså anges blotta mängden program skapa förvirring och en viss mättnad. Förutom tillväxtprogrammen och de tidigare tillväxtavtalen diskuteras en likartad problematik av i stort sett samma partnerskap i samband med regionala utvecklingsprogram, olika &lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; och länsplaner för regional transportinfrastruktur. Såväl samordnarna som ITPS är också kritiska till direktivens detaljeringsgrad som begränsar möjligheterna till en självständig regional ansats i analys och program. För att komma runt de låsningar som sektoriseringen skapar efterfrågar man från flera län ett sammanhållet, tvärsektoriellt tillväxtkapital med större möjligheter att samordna och omfördela de statliga medel detta kapital skulle omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Näringsdepartementet (PM N2003/8926/RUT), s. 17ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ITPS (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Strukturfondsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Sedan Sverige 1995 blev medlem av EU har den europeiska sammanhållningspolitiken kommit att spela en dominerande roll i regionalpolitiken, och dess arbetssätt har påtagligt influerat den nya regionala utvecklingspolitiken. Den europeiska sammanhåll- ningspolitiken bedrivs i sjuåriga program och finansieras av de fyra strukturfonderna, främst Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska Socialfonden (ESF). Grundläggande krav för att få stöd från strukturfonderna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;additionalitet (att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlen&lt;/NOBR&gt; ska komplettera och aldrig får ersätta nationella medel),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;koncentration (att medlen ska användas där de bäst behövs),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;nationell medfinansiering, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;partnerskap (nära samverkan mellan kommissionen, medlems- landet, medverkande myndigheter och andra aktörer).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Under programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; avsattes totalt ca 20 miljarder kronor ur strukturfonderna till Sverige. Till detta kom ungefär lika mycket i nationell medfinansiering samt privat finansiering. Huvuddelen av resurserna avsattes till de sju Målprogrammen – två Mål &lt;NOBR&gt;1-program&lt;/NOBR&gt; och fyra Mål &lt;NOBR&gt;2-program,&lt;/NOBR&gt; alla sex geografiskt avgränsade, samt det nationella programmet Växtkraft Mål 3. Därtill fanns flera nationella såväl som regionala program inom ramen för gemenskapsinitiativen och ett stort antal innovativa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;Mål för utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Huvuddelen av strukturfondernas medel avsattes för att främja de tre mål som satts upp för programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mål 1 skulle främja utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som släpar efter i utvecklingen och omfattade regioner med en BNP per capita som är lägre än 75 % av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-genomsnitt&lt;/NOBR&gt; samt glesbefolkade områden i Sverige och Finland. Det fanns två sådana programområden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Mål 1 Norra Norrland omfattade hela Västerbottens och Norrbottens län och hade länsstyrelsen i Norrbottens län som förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Mål 1 Södra Skogslänsregionen omfattade hela Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län och hade läns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;styrelsen i Jämtlands län som förvaltningsmyndighet. Totalt bidrog EU under programperioden med 722 miljoner euro till Sveriges Mål &lt;NOBR&gt;1-regioner.&lt;/NOBR&gt; EU bidrog med upp till 50 % av projektets kostnad, i vissa fall med upp till 85 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Mål 2 skulle stödja den ekonomiska och sociala omställningen i industri- och landsbygdsregioner med strukturella problem. Det fanns fyra sådana programområden i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft21"&gt;Mål 2 Norra omfattade huvuddelen av Gävleborgs och Västmanlands län samt sydöstra Dalarnas län och hade Länsstyrelsen i Gävleborgs län som förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Mål 2 Västra omfattade delar av Örebro, Värmlands och Västra Götalands län, varav Norra Bohuslän och Fyrstadsområdet fasades ut under perioden. Förvalt- ningsmyndighet var länsstyrelsen i Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Mål 2 Södra omfattade delar av Östergötlands, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län, varav Kinda, Tingsryds och Sölvesborgs kommuner fasades ut under perioden. Förvaltningsmyndighet var länsstyrelsen i Jönköpings län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Mål 2 Öarna omfattade Gotland och ca 300 bebodda öar utan fast landförbindelse och hade länsstyrelsen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;Jönköpings län som förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Totalt avsatte EU under programperioden med ca 423 miljoner euro till Sveriges Mål &lt;NOBR&gt;2-regioner.&lt;/NOBR&gt; EU bidrog med upp till 50 % av projektets kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Växtkraft Mål 3 stödde projekt som anpassar och moderniserar system och strukturer för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättningsåtgärder. Programmet omfattade hela landet och hade Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; som förvaltningsmyndighet. I Mål 1- området ingick dock Växtkraft Mål 3 som en del av Mål 1- programmet. Totalt bidrog EU under programperioden med 748 miljoner euro till Växtkraft Mål 3 i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;Gemenskapsinitiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft21"&gt;Gemenskapsinitiativen var inriktade mot problem som är gemensamma för olika delar av EU. Till dem hade sammanlagt 5,35 % av strukturfondsmedlen öronmärkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Interreg III syftade till att utveckla samarbetet över nationsgränser och hade tre inriktningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft1"&gt;Interreg IIIA avsåg samarbete mellan regioner på ömse sidor om nationsgränser. Fem sådana programområden berörde Sverige:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft1"&gt;Interreg IIIA Öresund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft1"&gt;Interreg IIIA &lt;NOBR&gt;Sverige-Norge&lt;/NOBR&gt; (med fyra geografiska delområden),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft1"&gt;Interreg IIIA Skärgården,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Interreg IIIA &lt;NOBR&gt;Kvarken-Mittskandia&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft1"&gt;Interreg IIIA Nord (med tre överlappande delområden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft1"&gt;Interreg IIIB avsåg transnationellt samarbete och prioriterade transeuropeiska nät (TEN) och regional utvecklingsplanering (ESDP). Sverige berördes av tre sådana programområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft1"&gt;Interreg IIIB Östersjön,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Interreg IIIB Nordsjön samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Interreg IIIB Norra Periferin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft1"&gt;Interreg IIIC stödde samarbete mellan regioner i EU och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft1"&gt;regioner i dess grannländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;Interreg var det största av gemenskapsinitiativen. EU bidrog under programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; med 163,7 miljoner euro till Interregprogrammen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Leader&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;gav stöd till projekt som med nyskapande och innovativa metoder utvecklar och förnyar landsbygden inom alla delar av Sverige utom de fyra nordliga länen. EU bidrog under programperioden med ca 40,5 miljoner euro till Leader+ i Sverige. Lokala aktionsgrupper (LAG), som bildats av offentliga, ideella och privata organisationer, fördelade projekt- medel efter en fastställd utvecklingsplan. Förvaltnings- myndighet var Glesbygdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Equal stödde projekt som motverkar diskriminering, utslagning och ojämlikheter på arbetsmarknaden. EU bidrog med ca 86,2 miljoner euro till Equal i Sverige. Projekten drevs av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft1"&gt;partnerskap av offentliga, ideella och privata organisationer. Ansvarig myndighet var Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Urban II syftade till att skapa ekonomisk och social förnyelse i stadsområden med hög arbetslöshet, ohälsa och utbrett bidragsberoende. I Sverige fanns under programperioden 2000– 2006 ett sådant program, vilket omfattade delar av Göteborg och till vilket EU bidrog med 5,3 miljoner euro. Förvalt- ningsmyndighet var Länsstyrelsen i Örebro län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Innovativa åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Runt en procent av regionala utvecklingsfondens medel avsattes till så kallade innovativa åtgärder, som syftade till att minska de regionala skillnaderna inom områdena innovation, forskning och teknisk utveckling samt &lt;NOBR&gt;IT-användning.&lt;/NOBR&gt; Projektansökningar lämnades till kommissionen den 31 maj varje år. Max två projekt per region – i Sverige Övre Norrland, Mellersta Norrland, Östra Mellansverige och Sydsverige – beviljades medel vid varje ansökningsomgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft6"&gt;Halvtidsutvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Under 2003 utfördes halvtidsutvärderingar av samtliga EU- program. Utvärderingarna av Mål 1- och &lt;NOBR&gt;2-programmen,&lt;/NOBR&gt; vissa Interreg &lt;NOBR&gt;IIIA-program&lt;/NOBR&gt; samt URBAN &lt;NOBR&gt;II-programmet&lt;/NOBR&gt; upphandlades av Nutek och har sammanställts i rapporten EU:s strukturfonder – ett verktyg för regional utveckling. Utvärderingarna visar att genomförandet är på god väg, att besluts- och utbetal- ningsnivåer ligger bra till samt att projekten genomgående är av hög kvalitet och bedöms bidra till att nå de snävare, kortsiktiga målen för programmen. Däremot är det mer tveksamt vilka lång- siktiga effekter de kommer att ha. Många projekt anses ha alltför allmän inriktning och sakna tydliga mål och avgränsning. I allt väsentligt kvarstår också den övergripande regionalekonomiska problembilden i målområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;Programmen har givit flera typer av mervärde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;verksamheter som annars inte blivit av har kommit igång,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;nya samarbetskonstellationer har bildats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;nya tankesätt och arbetsformer har utvecklats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Interregprogrammen förefaller genomgående ha skapat större mervärde än målprogrammen, inte minst genom att identifiera gränshinder. Däremot har de inte rått på dessa gränshinder i den utsträckning man räknat med, eftersom dessa i de flesta fall utgörs av nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Halvtidsutvärderingarna pekar också ut områden där förbättringar krävs under resterande del av programperioden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Genomförandeorganisationerna bör mer främja lärande mellan projekten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mer uppmärksamhet bör ägnas åt systematisk uppföljning av projekten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Indikatorer och uppföljningssystem behöver utvecklas ytterligare för att bli mer användbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Precisionen i målen behöver öka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Insatserna bör fokuseras ytterligare på grundläggande infrastruktur och tydligt avgränsade strategiska satsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Genomförandet domineras alltför mycket av offentliga organ och kräver ökad medverkan av privat och ideell sektor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;De horisontella målen – jämställdhet, integration och hållbarhet – behöver integreras bättre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft6"&gt;Sammanhållningspolitik för perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;I februari 2004 lämnade Europeiska kommissionen sitt förslag till sammanhållningspolitik inom EU för perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013.&lt;/NOBR&gt; Förslaget innebär att sammanhållningspolitiken &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; koncentreras till tre mål som ersätter dagens mål och gemenskapsinitiativ:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Konvergens – insatser för tillväxt och skapande av arbetstill- fällen i regioner med en BNP per capita under 75 % av EU- genomsnittet (inklusive de regioner som skulle tillhöra denna kategori om sammanhållningspolitiken enbart hade omfattat de gamla medlemsländerna). Medlemsländer med en BNP per capita under 90 % av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; föreslås också kunna få stöd ur sammanhållningsfonden för att finansiera transport- och miljöprogram. Målet ersätter det tidigare Mål 1 och kommer ej att beröra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regional konkurrenskraft och sysselsättning – insatser utanför de minst utvecklade regionerna för att förutse och främja ekonomiska förändringar enligt Lissabonagendan. Insatserna är samlade under tre prioriterade teman:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;innovation och kunskapssamhälle,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;tillgänglighet, miljö och riskförebyggande, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;fler och bättre jobb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft1"&gt;Målet ersätter de tidigare Mål 2 och 3 och är tillämpligt i hela Sverige. Det finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (regionala program) och Europeiska Socialfonden (ett nationellt program med regionala planer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Territoriellt samarbete, som bygger vidare på Interreg och syftar till ökad integration och samarbete för att främja utvecklingen i Europas regioner. Målet föreslås gälla gränsregionala, trans- nationell och interregionala program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Sammanlagt föreslås 0,41 % av medlemsländernas samlade BNI avsättas för sammanhållningspolitiken, vilket motsvarar ca 336 miljarder euro i 2004 års priser. 78 % av detta föreslås gå till konvergensmålet, 18 % till regional konkurrenskraft och sysselsättning, jämt fördelade mellan nationella och regionala program, samt 4 % till europeiskt territoriellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Glest befolkade regioner i norra Sverige och Finland, som i dag får stöd inom Mål 1, förslås ej få behålla denna särställning. I stället ska de hanteras inom målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning, dock med särskilda hänsynstaganden vad gäller medfinansieringen från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Svensk genomförandeorganisation &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;I En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; lade regeringen sommaren 2006 fast den svenska genomförandeorganisationen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling SOU 2007:13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;Målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Huvuddelen av resurserna koncentreras till målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Inom ramen för detta mål utformas åtta regionala program för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett nationellt program med åtta regionala planer för Europeiska socialfonden (ESF). För genom- förandet av dessa program indelas Sverige i åtta regioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Övre Norrland (Norrbottens och Västerbottens län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län).Stockholm (Stockholms län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Västsverige (Västra Götalands och Hallands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Småland och öarna (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Sydsverige (Skåne och Blekinge län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;För det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p261 ft1"&gt;nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p261 ft1"&gt;programmet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;avsätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;uppskattningsvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;5,5 miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p262 ft1"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p263 ft1"&gt;från ESF och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;för de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;åtta regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;programmen avsätts i storleksordningen 7,4 miljarder kronor från ERUF, indikativt fördelade på följande vis:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Övre Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 922 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Mellersta Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 399 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Norra Mellansverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 545 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;297 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Östra Mellansverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;641 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Västsverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;503 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Småland och öarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;534 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Sydsverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;559 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;I varje region bildas ett strukturfondspartnerskap, som är gemensamt för båda programmen. Det ska bestå av representanter för kommuner och landsting samt för länsstyrelser, länsarbetsnämnder och social ekonomi. Regeringen utser, efter nominering från respektive programområde, en ordförande, som i sin tur väljer en sekreterare för strukturfondspartnerskapet. Detta tar, efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;tjänstemannaberedning, ställning till ansökningar om medfinansiering ur såväl ERUF- som &lt;NOBR&gt;ESF-programmen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det formella beslutet om medfinansiering fattas dock av regionalt placerade tjänstemän på förvaltningsmyndigheterna – Nutek för ERUF och Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; för ESF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Följande myndigheter har utsetts av regeringen att samordna framtagandet av förslag till regionala program inom ERUF:s område:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Övre Norrland: länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mellersta Norrland: länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Norra Mellansverige: länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stockholm: länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Östra Mellansverige: länsstyrelsen i Örebro län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Västsverige: Västra Götalandsregionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Småland och öarna: länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Sydsverige: Region Skåne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft1"&gt;Ett nationellt program för ESF utarbetas inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Territoriellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Vid sidan av målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning berörs Sverige också av ett antal program för målet Territoriellt samarbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Gränsregionala program (Nordkalotten, Bottenhavet, Sverige- Norge, Mellersta Östersjön, Sydöstra Östersjön samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Öresund-Kattegatt-Skagerack).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Transnationella program (Östersjöprogrammet, Nordsjöprogrammet samt Norra Periferiprogrammet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Interregionala program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Gemensamt för dessa program är att de involverar två eller flera medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Sverige tilldelas sammanlagt 2,1 miljarder kronor inom målet territoriellt samarbete, varav 1 676 miljoner kronor avsätts för gränsregionala program och 414 miljoner kronor för transnationella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft9"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Arbetet med strukturfonderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Arbetet med strukturfondsprogram består i princip av tre faser – programarbete, genomförande och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Programarbetet leds av den myndighet som regeringen angivit för respektive program – för de åtta regionala programmen för ERUF sex länsstyrelser och två landsting. Det involverar också andra offentliga, privata och ideella organisationer, främst länsstyrelser, kommuner, landsting och kommunala samverkansorgan. Program- arbetet stäms av med regionala utvecklingsprogram – i de län där sådana hunnit utarbetas – regionala tillväxtprogram och andra relevanta planer. Sedan programförslaget förankrats i det regionala partnerskapet sänds det till regeringen för behandling. Därefter översänds de till kommissionen, som efter eventuella justeringar godkänner dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Under genomförandefasen fördelas medel löpande efter ansökan till enskilda projekt eller sammanhållna delprogram. De flesta projekt initieras, förankras och/eller medfinansieras inom de regionala partnerskapen innan ansökan lämnas in. Därefter bereds de – under den förra programperioden av länsvisa bered- ningssekretariat som var lokaliserade till de regionala självstyrel- seorganen eller samverkansorganen, där sådana fanns, annars till länsstyrelsen. Ansökningarna bedöms och prioriteras sedan av strukturfondspartnerskapet, varefter det formella beslutet om medfinansiering fattas av förvaltningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Programmen utvärderas under programarbetet och därefter efter halva programperioden och slutligen efter det att programmet avslutats. Utvärderingarna syftar till att säkerställa att medlen används effektivt och i överensstämmelse med programmet. Särskilda övervakningskommittéer ansvarar för kontroll och upp- följning, men det faktiska arbetet görs vanligen av fristående experter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Näringspolitik och anknytande politikområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;Förutom politikområdet Näringspolitik finns ett antal politikområden som innehåller näringspolitiska instrument och/eller utgör näringspolitik för enskilda sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Näringspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Målet för näringspolitiken är att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Politikområdet omfattar fem verk- samhetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Entreprenörskap och företagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Innovation och förnyelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Konkurrens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Regler, tillstånd och tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Omvärldsanalys, utvärdering och statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;I budgetpropositionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2007 föreslås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2,2 miljarder kronor anslås till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p272 ft1"&gt;politikområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;dessa medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft1"&gt;avsätts en betydande del till förvaltningen av det stora antal myndigheter och andra statliga aktörer som ryms inom politikom- rådet. Viktigast av dessa, ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Verket för näringslivsutveckling (Nutek).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ALMI Företagspartner AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Sveriges Rese- och Turistråd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stiftelsen Industrifonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Innovationsbron AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;I avsnitt 2.1.7 beskrivs dessa och andra näringspolitiska aktörer närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det ojämförligt största verksamhetsanslaget inom politikom- rådet går till rymdverksamhet, 613 miljoner kronor, medel som används till industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och forskning inom ramen för European Space Agency (ESA). Av övriga verk- samhetsanslag märks bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Näringslivsutveckling m.m. (disponeras av Nutek) 375 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Turistfrämjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;111 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Geologisk undersökningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;170 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;200 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;Inom ramen för det sistnämnda anslaget fördelas &lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt; sammanlagt 1 miljard kronor till utvecklingsprogram för sex strategiska branscher; näringslivet förutsätts satsa lika mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Politikområdet innehåller två verksamhetsområden, handels- och investeringsfrämjande samt internationell handelspolitik och inre marknad, varav det förstnämnda är av störst intresse i detta sammanhang. Målet för denna del av politikområdet är ökad svensk export och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2007 har sammanlagt 413 miljoner kronor anslagits till politikområdet. Av dessa anslås 224 miljoner kronor till exportfrämjande. Huvuddelen av detta anslag disponeras av Sveriges Exportråd, som ägs gemensamt av staten och näringslivet. Vidare anslås 56 miljoner kronor till investerings- främjande, medel som finansierar Invest in Sweden Agency (ISA). ISA är en statlig myndighet med uppgift att främja utländska direktinvesteringar i Sverige och som bland annat har ett betydande samarbete med kommuner och regionala organ. Dessa och andra näringspolitiska aktörer beskrivs närmare i avsnitt 2.1.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Arbetsmarknadspolitiken behandlas närmare i avsnitt 2.2.2. Av dess instrument har några dock näringspolitisk karaktär. Främst gäller det programmet Start av näringsverksamhet. År 2004 fördelades 0,8 miljarder kronor för detta ändamål av Arbets- marknadsverket genom länsarbetsnämnderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Forskningspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Forskningspolitiken behandlas närmare i avsnitt 2.2.1. De medel som anslås till Verket för Innovationssystem (VINNOVA) redovisas dock inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som ett uttryck för verksamhetens näringspolitiska karaktär. I budgetpropositionen för 2007 anslås sammanlagt 1,5 miljarder kronor till detta ändamål, varav 132 miljoner kronor i förvaltningskostnader och inte mindre än 1 405 miljoner kronor till forskning och utveckling. VINNO- VA:s verksamhetsanslag har stigit snabbt och planeras fram till 2008 öka med ytterligare drygt 300 miljoner kronor. En betydande del av dessa medel avsätts till program under rubriken Regionala innovationssystem, där regionala och lokala projektägare och samar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft9"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;betspartners spelar en framträdande roll. Verksamheten presenteras närmare i avsnitt 2.1.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Livsmedelspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. Politikområdet omfattar jordbruks- och fiskepolitiken samt området säkra livsmedel. Volymmässigt domineras politik- området starkt av den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken och dess stödformer. I budgetpropositionen för 2007 har sammanlagt 9,4 miljarder kronor anslagits till livsmedelspolitik, varav 7,1 miljarder kronor utgörs av gårdsstöd och djurbidrag med mera och 1,4 miljarder kronor utgörs av intervention och export- bidrag för jordbruksprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft1"&gt;Centrala myndigheter för jordbruks- och fiskepolitiken är Jordbruksverket respektive Fiskeriverket. På regional nivå svarar länsstyrelserna för handläggning, beslut och kontroll i enskilda stöd- och andra ärenden genom sina lantbruksenheter respektive fiskerienheter eller motsvarande. Jordbruksverket är dock enda utbetalningsställe för stöd finansierade av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Jordbruksstöden och hantering av stödansökningar regleras av såväl &lt;NOBR&gt;EG-förordningar&lt;/NOBR&gt; som nationell lagstiftning. Möjligheterna till regional tillämpning är därmed begränsade. Lika fullt förekommer det skillnader mellan länsstyrelserna i såväl beslutsfattande som kontroll.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Skogspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Skogspolitiken har ett produktionsmål, som innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning, samt ett miljömål, som innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2006 anslås 857 miljoner kronor till skogspolitik, varav två tredjedelar går till olika insatser inom skogsbruket. Dessa, liksom tillsynen inom området, sköts av Skogsstyrelsen. Den 1 januari 2006 sammanfördes Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2006, utgiftsområde 23, s. 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;och de tio regionala skogsvårdsstyrelserna till en myndighet, Skogsstyrelsen. Försöksverksamheten på Gotland, där skogs- vårdsstyrelsen ingår i länsstyrelsen, påverkas inte av förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Landsbygdspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Målet för landsbygdspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. De areella näringarna utgör fortfarande basen i landsbygdens ekonomi, där de svarar för &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; % av sysselsättningen och i ökad utsträckning bedrivs i kombination med annat förvärvsarbete. Därför riktar sig landsbygdspolitiken i stor utsträckning till lantbruksföretag, men erbjuder också insatser för andra företag på landsbygden. Politikområdet omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000–2006,&lt;/NOBR&gt; som nu över- går i ett nytt landsbygdsprogram för &lt;NOBR&gt;2007–2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Åtgärder inom ramen för Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1-programmen,&lt;/NOBR&gt; som bland annat omfattar strukturstöd och åtgärder för att främja anpassning och utveckling av landsbygden i Mål &lt;NOBR&gt;1-området&lt;/NOBR&gt; (jfr avsnitt 2.1.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Leader+ (jfr avsnitt 2.1.4), som från och med 2007 kommer att ersättas av Axel 4 i det nya landsbygdsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige som komplement till Landsbygdsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljöförbättrande verksamhet: försöks- och utvecklings- verksamhet, marknadsfrämjande åtgärder för ekologisk pro- duktion med mera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Till politikområdet har sammanlagt 5,5 miljarder kronor anslagits i budgetpropositionen för 2007. Av detta utgörs 2,5 miljarder kronor av &lt;NOBR&gt;EU-medel.&lt;/NOBR&gt; Landsbygdspolitiken förvaltas av Jord- bruksverket samt länsstyrelsernas lantbruksenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Sedan slutet på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har en bygderörelse vuxit fram i Sverige för att arbeta med landsbygdens utveckling. Den består i dag av runt 4 400 lokala utvecklingsgrupper och hålls samman av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och regionalt av länsbygde- råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Landsbygdskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Sommaren 2004 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté, Landsbygdskommittén, med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för hållbar landsbygdsutveckling. Den 1 december 2006 presenterade kommittén sitt slutbetänkande (SOU 2006:101) Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Kommitténs förslag till strategi utgår från målet om ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden, inbegripet de areella näringarnas roll och utvecklingsförutsättningar. Utifrån detta över- gripande mål presenteras ett stort antal förslag under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;landsbygdens företagande och arbetsmarknad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;landskapets förändring – de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utmaningarna för en fungerande vardag – livsvillkoren på landsbygden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kompetens, lärande och forskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Bland annat föreslås ett ökat lokalt och regionalt inflytande över landsbygdsprogrammet, liksom att tydliggöra och stärka landsbygdsdimensionen i den regionala utvecklingsplaneringen. I detta syfte vill man samordna landsbygdsprogrammet med andra frågor som rör regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Landsbygdsprogram för &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Den 24 juli 2006 fattade regeringen beslut om ett lands- bygdsprogram för &lt;NOBR&gt;2007–2013.&lt;/NOBR&gt; Programmet är indelat i fyra områden, så kallade axlar, med mål och inriktningar som är gemen- samma för hela EU, vilket underlättar internationellt erfarenhets- utbyte. Jämfört med jordbruksstödet är landsbygdsprogrammet betydligt mer inriktat på norra Sverige samt sysselsättningssvaga och glest befolkade skogsbygder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Axel 1 syftar till att förbättra jord- och skogsbrukets konkur- renskraft. Jämfört med föregående period ger axeln ökat utrymme för kompetensutveckling, investeringsstöd och vidareförädling. Axel 1 ger också startstöd vid nyetableringar samt stöd till innovativt samarbete och samarbete om infrastruktur. Till axel 1 har avsatts 693 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Axel 2 är inriktad på förvaltningen av landsbygdens naturresurser och syftar till att förverkliga de nationella miljökvalitetsmålen och öka landsbygdens attraktionskraft. Stöd ges till åtgärder som bevarar den biologiska mångfalden och minskar miljöbelastningen från jordbruket, liksom till ekologisk odling och energigrödor. Till axel 2 har avsatts 3 527 miljoner kronor per år, dubbelt så mycket som till de andra axlarna till tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Axel 3 syftar till att diversifiera landsbygdens näringsliv. Till skillnad från de båda första axlarna vänder den sig också till andra än jord- och skogsbruksföretag, i första hand dock företag med mindre än tio anställda. Stöd ges till åtgärder som stimulerar entreprenörskap, företagande och affärsutveckling, inte minst till landsbygdsturism, men också till åtgärder som stärker serviceut- budet och bevarar natur- och kulturarvet. Till axel 3 har avsatts 419 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Axel 4 kan ses som en fortsättning av gemenskapsinitiativet Leader+ och syftar till att tillvarata de mervärden som Leader- modellen givit i form av innovativa insatser med lokal förankring. Kommunala organ, andra myndigheter, näringsliv och ideella orga- nisationer inbjuds här att bilda Leaderområden, formulera utveck- lingsstrategier för landsbygden och medverka i finansieringen av de resulterande åtgärderna. Till axel 4 har avsatts 339 miljoner kronor per år, nästan tre gånger så mycket som Leader+ tidigare disponerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionalt samarbete över nationsgränser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I tilläggsdirektiven påtalas särskilt att Ansvarskommittén ska analysera och lämna förslag på hur ansvaret för regionalt samarbete över nationsgränser ska fördelas mellan staten och den kommunala sektorn. Som ett underlag för dessa överväganden har kommittén bett Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting att sammanställa och problematisera länsstyrelsernas respektive de kommunala organens aktiviteter inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Länsstyrelsernas aktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;I promemorian Länsstyrelsernas internationella roll (Fi &lt;NOBR&gt;2005-09-07)&lt;/NOBR&gt; tecknas en översiktlig bild av länsstyrelsernas internationella aktiviteter. Studien bygger huvudsakligen på länsstyrelsernas årsredovisningar för 2004. Ett påtagligt problem i detta samman- hang är att internationella aktiviteter inte särredovisas, utan gömmer sig under olika verksamhetsrubriker som näringslivsut- veckling, miljö, demokrati, säkerhet, beredskap och krishantering. I regleringsbrevet för 2004 uppdrogs länsstyrelserna att redovisa hur den internationella verksamheten finansierades. Långt ifrån alla har dock gjort det, varför det är svårt att uppskatta verksamhetens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;I en PM från 2000 sorterar länsstyrelseenheten på Finansdepartementet länsstyrelsernas internationella aktiviteter under tre övergripande rubriker, efter verksamhetens syfte:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;gemensamma angelägenheter vid nationsgräns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;främjande av länets utveckling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;biståndsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Huvuddelen av det gränsregionala samarbetet bedrivs inom ramen för gemenskapsinitiativet Interreg IIIA (som 2007 avlöses av målet Territoriellt samarbete; jfr avsnitt 2.1.4), i vilket åtta länsstyrelser är engagerade. Dessa samarbeten har äldre rötter, men tog av naturliga skäl fart i samband med &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt; Vid samma tid ökade också länsstyrelsernas engagemang i utvecklingssamarbete och bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Dessa utvecklingssamarbeten initierades av ett regeringsuppdrag 1992 att tillsammans med motsvarande myndigheter i Estland och Lettland starta projekt för kunskapsöverföring och erfaren- hetsutbyte med tyngdpunkt på demokrati, jämställdhet och miljö. I samband med Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och den då förestående östutvidgningen växte detta samarbete till att omfatta också andra Östersjöländer och kom även att inriktas mot ut- vecklingssamarbete. Av det skälet är länsstyrelsernas internationella utvecklingssamarbete ännu i dag starkt inriktat på länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland och berör i stort sett alla länsstyrelser. Många har även kontakter i övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och i några fall även med länder i andra världsdelar, främst Kina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De internationella aktiviteterna finansieras ur ett stort antal källor: med såväl regionala utvecklingsmedel, &lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;öronmärkta nationella medel som medfinansiering från samar- betspartners. Däremot används förvaltningsanslaget sällan och då oftast för egna personalkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Kommuners och landstings aktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;I rapporten Nationsgränsöverskridande samverkan beskriver Sveriges Kommuner och Landsting kommunernas, lands- tingen/regionernas och de kommunala samverkansorganens internationella kontakter. Man börjar med att konstatera att verksamheten är så omfattande och komplex att den är svår att överblicka. I stort sett alla kommuner och landsting är involverade i ett stort antal aktiviteter, alltifrån traditionellt vänortsutbyte till vidsträckta utvecklingsprogram med flera internationella partners. Utifrån uppgifter från ett antal medlemmar uppskattar man att kommunerna, landstingen/regionerna och de kommunala samverkansorganen årligen lägger åtminstone 800 miljoner kronor i egna medel på nationsgränsöverskridande samverkan, förmodligen betydligt mera. Denna samverkan sorterar man grovt sett in under fem rubriker utifrån syftet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;biståndsliknande samverkan utifrån en känsla av ansvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utvecklingssamarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;behov av regionala prioriteringar av insatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;möjligheter till extern finansiering från strukturfonderna, SIDA m.fl.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;implementering av statliga initiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Man betonar att en europeisk flernivådemokrati har vuxit fram, i vilken svenska kommuner och landsting/regioner deltar på egna ben och som inte vilar på någon delegering av uppgifter från staten. På dessa grunder invänder man mot att UD fortfarande beskriver detta arbete som ”decentraliserat samarbete”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft21"&gt;Rapporten beskriver också ett stort antal samverkansprojekt och samverkansorgan inom ramen för Interreg och fördelade på fem övergripande samverkansområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;infrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hållbar utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kultur och information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regionalpolitik och näringspolitik, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;landsbygds- och stadsutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Dessa samverkansprojekt faller genomgående inom ramen för lokala och regionala utvecklingsplaner och fungerar som genomförandeinstrument för dessa. Som ett komplement beskrivs också det nationsgränsöverskridande samarbetet i en region, Region Skåne, och i två kommuner, Malmö och Kalmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Problemdiskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Flera problem förknippade med regionalt samarbete över nationsgränser påtalas i de båda skrifterna. Det som tydligast hänger samman med Ansvarskommitténs uppdrag, eventuella oklarheter i ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och den kommunala sektorn, berörs dock endast i förbigående i den först- nämnda promemorian. Där påtalas att utländska besökare ofta finner den svenska regionala samhällsorganisationen ”förvirrande”. Från länsstyrelsehåll uppfattar man icke desto mindre genom- gående att samverkan fungerar bra och att arbetet fortskrider utan större förändringar, också i län där regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan bildats. Huruvida det är ett uttryck för att länsstyrelserna och de kommunala organen har olika internationella kontakter framgår inte. Över huvud taget är det utifrån tillgänglig dokumentation svårt att överblicka samverkan mellan länsstyrelse och kommunala organ vad gäller internationella aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Frågan om länsstyrelsernas mandat för utrikessamarbete har också diskuterats. Flera landshövdingar har under senare år tillskrivit UD med önskemål om att ge länsstyrelsernas utrikes- samarbete en fastare ram. Dessa framstötar har dock inte givit något konkret resultat. I korrespondens med länsstyrelsen i Öster- götlands län påminner UD i stället om att förvaltningsmyndigheter får ingå internationella överenskommelser endast efter regeringens bemyndigande. I promemorian dras slutsatsen att näringslivsfrämjande samverkan och erfarenhetsutbyte är oproblematiskt, så länge det inte ingås några avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft9"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Ett problem som ofta påtalas från kommunalt håll är den så kallade lokaliseringsprincipen, som regleras i kommunallagen och som innebär att ett kommunalt organ endast får engagera sig i verksamheter som är till nytta för kommuninvånarna. Det finns redan undantag som ger kommuner och landsting rätt att bedriva tjänsteexport och internationellt bistånd. Däremot saknas det legalt stöd för att bedriva utvecklingssamarbete som endast indirekt eller på längre sikt ger de egna invånarna ett konkret utbyte. Man efterlyser i rapporten ett sådant legalt stöd som mer motsvarar dagens och morgondagens verklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Vidare efterlyses en offentligrättslig samverkansform, inom vilken kommunala organ på var sin sida om en nationsgräns kan samverka och som tillåter dem att överföra beslutkompetens på det gemen- samma organet. I dag är man hänvisade till att bilda ett gemensamt bolag eller en ideell förening. Detta problem har blivit särskilt brännande i det mycket långtgående samarbetet mellan Haparanda och Torneå och ledde till att en statlig utredning 2001 föreslog att ”internationella kommunalförbund” skulle kunna bildas. Förslaget rönte dock betydande kritik och har ej resulterat i någon lagstift- ning. I stället förs en dialog mellan Sveriges och Finlands regeringar om att genom ett fördrag och särskild lagstiftning bemyndiga de båda berörda kommunerna att överlåta beslutskompetens på ett gemensamt organ. I den mån samma fråga skulle aktualiseras på andra håll, exempelvis i Öresundsregionen, innebär detta för- faringssätt en särskild hantering i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Från kommunalt håll har även påtalats att nationella sektorsmyndigheter ofta saknar såväl tankeberedskap som hand- lingsutrymme att medverka i regional samverkan över nations- gränser. Det gäller såväl trafikverken som näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska myndigheter, som upplevs sitta fast i sina egna nations- och sektorsbundna planeringsstrukturer. Det rör sig således om samma sektoriseringsproblematik som såväl länsstyrelser som kommunala organ brukar påtala, kompletterad med bristande utblick över nationsgränser. I denna fråga förs redan en dialog mellan Näringsdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Slutligen påtalas i rapporten olika gränshinder som försvårar integration och utvecklingssamarbete över nationsgränser. En hel katalog över sådana hinder presenteras, alltifrån generella hinder, som språk- och kulturbarriärer, via hinder för rörlighet, som godkännande av yrkesutbildningar och nationellt skiljaktiga system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft1"&gt;för arbetslöshetsförsäkring, till hinder för näringslivsutveckling, som olika skattesystem och kunskapsbrister hos myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Näringspolitiska aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken och näringspolitiken med anknytande politikområden kännetecknas av ett mycket stort antal aktörer, verksamma i starkt skiftande geografier och vanligen med snäva ansvarsområden. Här görs ett försök att överblicka denna brokiga flora av aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Myndigheter på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Genomförandeansvaret för den regionala utvecklingspolitiken vilar huvudsakligen på regionala organ. I sex län, huvudsakligen i norra Sverige, har länsstyrelserna ännu en nyckelroll i detta arbete, som huvudansvarig för arbetet med regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxtprogram och länsplaner för regional transport- infrastruktur. Därtill disponerar man ett länsanslag av varierande storlek, som kan användas till företagsstöd och projektmedel. Länsstyrelsernas lantbruksenheter förvaltar också, under Jord- bruksverket, såväl jordbrukspolitiken som landsbygdspolitiken och handlägger därvid stödärenden som omsluter flera gånger mer än den regionala utvecklingspolitiken. En närmare beskrivning av länsstyrelserna och deras verksamhet ges i avsnitt 3.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft1"&gt;I Skåne och Västra Götalands län har landstingen övertagit länsstyrelsernas uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken inom ramen för en försöksverksamhet som förlängts i två omgångar, senast till och med 2010. Vid sidan av försöksverk- samheten avsätter dessa landsting egna medel för näringslivsut- veckling som i båda fall är mångdubbelt större än de medel ur läns- anslaget som man disponerar. Också i övriga län avsätter landstingen betydande resurser till näringslivsutveckling. Förutom medel till de hälftenägda regionala &lt;NOBR&gt;ALMI-bolagen&lt;/NOBR&gt; satsar man bland annat på regional turism och landsbygdsutveckling. Därtill går betydande resurser till medfinansiering av projekt inom ramen för tillväxt- och strukturfondsprogram. Sammanlagt uppskattas landstingen avsätta runt 1,2 miljarder kronor på näringslivsutveck- ling i vid mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;I tolv län – Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Hallands, Värmlands, Örebro, Dalarnas och Gävleborgs län – har kommunerna och landstinget bildat ett kommunalt samverkansorgan. Även Gotlands kommun har status som samverkansorgan. Dessa samverkansorgan har över- tagit i princip samma ansvarsområden från respektive länsstyrelse som landstingen i Skåne och Västra Götalands län. De viktigaste skillnaderna är att det här inte är fråga om någon försöksverksamhet, samt att respektive länsstyrelse har behållit huvuddelen av länsanslaget och beslutar om företagsstöd. Undantag utgörs av Regionförbundet i Kalmar län och Gotlands kommun, som tidigare ingick i försöksverksamheten. De har behållit huvuddelen av länsanslaget och har rätt att besluta om vissa företagsstöd. Huvuddelen av sina resurser erhåller dock samverkansorganen från sina huvudmän, i första hand landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;I avsnitt 2.5.2 görs en ansats att överblicka vilka resurser för regional utveckling som länsstyrelserna, landstingen och de kommunala samverkansorganen i de enskilda länen disponerar i dag. En närmare redogörelse för försöksverksamheten och bildandet av samverkansorgan ges i avsnitt 3.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Också på andra håll har kommunalförbund bildats för att arbeta med bland annat regionala utvecklingsfrågor, dock utan landsting som huvudmän och heller inte alltid med länet som bas. Som exempel kan nämnas Göteborgsregionens kommunalförbund och Kommunalförbundet Sjuhärad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Vad gäller &lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; håller, som ovan framgått, en ny struktur på att byggas upp för målet Regional konkurrenskraft och syssel- sättning, med två nationella myndigheter, Nutek för ERUF och Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; för ESF, som gemensamt ska bygga upp åtta regionala kontor för förvaltningen av dessa program. Dessa övertar såväl uppgifter som personal från de länsstyrelser som fungerat som förvaltningsmyndigheter för Mål 1- och Mål &lt;NOBR&gt;2-progam&lt;/NOBR&gt; under programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Så gott som samtliga kommuner bedriver någon form av näringslivsfrämjande verksamhet, vanligen i ett separat bolag eller en särskild förvaltningsenhet. Verksamheten går genomgående ut på att skapa goda förutsättningar för befintligt näringsliv och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft1"&gt;locka nya företag till kommunen. Genom att bygga nätverk och förmedla kontakter försöker man underlätta för företagen i allt ifrån att skaffa lokaler och orientera sig i floran av regelverk och stödformer till att bygga upp nya affärsförbindelser. Det lokala näringslivskontoret fungerar ofta som ingång för den enskilde företagaren till andra näringslivsfrämjande verksamheter och myn- digheter. På många håll, inte minst i storstadsområdena, har ett växande interkommunalt samarbete utvecklats inom området. Ett typexempel är Business Region Göteborg, ett gemensamt ägt aktiebolag där Göteborgsregionens kommuner samlat huvuddelen av sina resurser för näringslivsservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft1"&gt;En viktig begränsning för verksamheten är dock att kommunen inte får gynna enskilda företag på bekostnad av andra. SCB anger kommunernas nettokostnader för riktade näringslivsfrämjande åtgärder till 1,2 miljarder kronor 2003 och bruttokostnaderna till 2,0 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill avsätter kommunerna en okänd summa, förmodligen avsevärt större, till medfinansiering av projekt inom ramen för tillväxt- och strukturfondsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft6"&gt;Myndigheter på nationell nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft1"&gt;Regeringen är själv en viktig aktör inom den regionala utveck- lingspolitiken och beslutar, som ovan framgått, om användningen av delar av anslag 33:1 (42 mkr 2005). Därutöver disponerar regeringen 2005 inom:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Näringspolitiken (ur anslag 38:2):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;18,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Arbetsmarknadspolitiken (ur anslag 22:3):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;58,9 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft40"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p10 ft41"&gt;Informationsteknik (ur anslag 37:5):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft41"&gt;15,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Allmänna bidrag till kommuner (ur anslag 48:2): 644,4 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;Därutöver finns medel ur Forskningspolitiken till regeringens för- fogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft1"&gt;Den dominerande nationella myndigheten inom den regionala utvecklingspolitiken är annars Verket för Näringslivsutveckling (Nutek). Förvaltningen och en stor del av verksamheten finansieras dock inom näringspolitiken. Nutek har till uppgift att främja näringslivets utveckling och regional tillväxt, med fokus på nystartade företag, företagsutveckling samt regionalpolitiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Skr 2004/05:102, s. 128.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;prioriterade områden. I instruktionen beskrivs verkets uppgift under tre huvudrubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Företagsfinansiering: Nutek fördelar bland annat delar av de regionalpolitiska stöden och utvärderar vilka kostnader regelverket för företagande medför för företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Information och rådgivning: Nutek ska bland annat erbjuda myndighetsinformation och information om regionalpolitiska stöd och EG:s statsstödsregler samt svara för företagsråd- givning och vara kontaktpunkt för småföretagsinriktade program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stöd till program och processer: Nutek ska samordna nationella nätverk och mötesplatser för regional utveckling samt lämna stöd till IUC och LKU (jfr Andra lokala och regionala aktörer nedan). Dessutom är man förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet för ERUF:s program i Sverige och bygger för detta ändamål upp åtta regionala kontor i olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft1"&gt;På sin hemsida anger Nutek att man arbetar inom kärnområdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;affärer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;finansiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regional utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;entreprenörskap, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;Inom ramen för dessa kärnområden fokuserar man på tio insatsområden, bland annat regelförändringar, kapitalförsörjning, stödsystem, attityder till entreprenörskap, nationell klusterpolitik, regionala tillväxtprogram och företagsstöd. Vid sidan av handläggning består således en betydande del av verksamheten av analyser, utredningar, utvecklingsinsatser, processtöd och uppföljningar. Från och med 2006 får Nutek även ansvar för turismfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Nuteks verksamhet finansieras genom anslag inom statsbud- getens utgiftsområde 19 Regional utveckling och 24 Näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft1"&gt;Inom det senare ryms bland annat anslag 218 miljoner kronor till Nuteks förvaltningskostnader. Därutöver disponerar verket anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m., som är 276 miljoner kronor 2005 samt mer än 700 miljoner kronor ur anslagen till den regionala utvecklingspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;Verket för innovationssystem (VINNOVA) är en annan resursstark statlig myndighet, vars anslag årligen ökar med flera hundra miljoner kronor. VINNOVA bildades 2001 med uppgift att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Myndigheten föreslås 2007 få fördela 1,4 miljarder kronor mellan sex prioriterade insatsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;starka forsknings- och innovationsmiljöer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kompetenscentra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;inkubatorer och såddfinansiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;FoU-program&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; för småföretag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;grundfinansiering av forskningsinstitut, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;internationella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;Under rubriken Regionala innovationssystem ryms bland annat programmen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vinnväxt som ska främja hållbar tillväxt och internationell kon- kurrensförmåga i funktionella regioner; programmet fördelar 600 miljoner kronor under 10 år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Visanu, ett stöd- och utvecklingsprogram för innova- tionssystem och kluster i samarbete med ISA och Nutek och fördelat på sex tillväxtområden och fem kunskapsområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;VinnVinn, ett initiativ för kompetensrörlighet i funktionella regioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Verksamheten finansieras med anslag inom Forskningspolitiken (1,4 miljarder kronor till verksamheten samt 0,1 miljarder kronor för förvaltningskostnader) samt genom samspel med andra aktörer som Nutek, Industrifonden, Innovationsbron &lt;NOBR&gt;KK-stiftelsen&lt;/NOBR&gt; med flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft21"&gt;Invest in Sweden Agency (ISA) är en myndighet under Utrikes- departementet med uppgift att främja utländska direktinvesteringar i Sverige. ISA:s verksamhetsområden är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;informationsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;investeringsservice,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;internationell marknadsföring av strategiska branscher,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regionalt investeringsfrämjande, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;rapportering till regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft9"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;ISA tillhandahåller tjänster och informationsmaterial kostnadsfritt och besvarar frågor från utländska företag som planerar att etablera sig eller expandera i Sverige. Man hjälper också till med att etablera kontakter med myndigheter, kommunala organ och privata aktörer och samarbetar med kommuner och regioner. ISA har sitt huvudkontor i Stockholm och egna kontor i London, New York, Shanghai och Tokyo samt representationskontor på ett tiotal andra platser. I budgetpropositionen för 2007 avsattes 56 miljoner kronor till ISA inom utgiftsområde 24 Näringsliv, politikområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft1"&gt;Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Därutöver finansieras verksamheten med regionalpolitiska medel och genom medfinansiering av lokala och regionala partners.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som främjar svensk export genom att ge garantier som skyddar mot förluster vid affärer utomlands. För det betalar det exporterande företaget en marknadsmässig premie, varför EKN inte har något löpande anslag i statsbudgeten. EKN gjorde 2003 utfästelser för 62 miljarder kronor och gav garantier för 17 miljarder kronor. De totala utfästelserna låg vid slutet av året på 127 miljarder kronor, väl inom den ram på 200 miljarder kronor som riksdagen beslutat om. Premieintäkterna uppgick till 410 miljoner kronor, och resultatet var 2,3 miljarder kronor. EKN har ca 100 anställda vid kontoret i Stockholm.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Arbetsmarknadsverket är ansvarigt för genomförandet av arbets- marknadspolitiken och består av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som är chefsmyndighet och 20 länsarbetsnämnder&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, som också är självständiga myndigheter. Dessutom finns ca 325 arbetsförmed- lingar runt om i landet. Totalt arbetar drygt 10 000 människor inom Arbetsmarknadsverket. År 2005 hade det ett förvaltnings- anslag på 4,8 miljarder kronor. Därutöver disponerade verket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;30,7 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10,7 miljarder kronor till aktivitetsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4,5 miljarder kronor till köpa av arbetsmarknadsutbildning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ISA:s hemsida &lt;NOBR&gt;2005-08-24.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft54"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;EKN:s hemsida &lt;NOBR&gt;2005-10-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;På Gotland ansvarar länsstyrelsen för länsarbetsnämndens uppgifter, inom ramen för en försöksverksamhet som pågår till och med 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6,8 miljarder kronor till särskilda insatser för arbetshandi- kappade.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; är en statlig myndighet som förvaltar och informerar om Europeiska Socialfondens (ESF) program i Sverige. (jfr avsnitt 2.1.4). Myndigheten har huvudkontor i Stockholm och Falun och 20 regionkontor med sammanlagt ca 140 anställda. Inför programperioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; ska verksamheten anpassas till en struktur med åtta regionala kontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av verkets huvud- uppgifter. Det innebär att verket förvaltar såväl landsbygds- politiken som huvuddelen av livsmedelspolitiken, politikområden som tillsammans omsluter över 15 miljarder kronor (jfr avsnitt 2.1.5). Verket har ca 1 050 anställda, varav drygt hälften på huvud- kontoret i Jönköping och ett &lt;NOBR&gt;80-tal&lt;/NOBR&gt; regionalt placerade i södra och mellersta Sverige. Resterande ca 400 personer är verksamma inom distriktsveterinärorganisationen.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) är en statlig myndig- het med ansvar för omvärldsanalyser, utvärderingar och delar av den offentliga statistiken. Syftet är att ge det politiska beslutssystemet underlag som klargör villkoren för tillväxtpolitik. Analyserna speglar utvecklingen både internationellt och i Sverige. Myndigheten har sitt säte i Östersund och har ca 70 anställda. Den fördelar inga anslag och har inga särskilda beslutsbefogenheter utanför sin egen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Glesbygdsverket är en statlig myndighet som har i uppdrag att verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen genom påverkan på olika samhällssektorer. Myndigheten har sitt säte i Östersund och har ca 40 anställda. Den fördelar inga anslag och har inga särskilda beslutsbefogenheter utanför sin egen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Arbetsmarknadsverket. &lt;SPAN class="ft39"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverkets hemsida &lt;NOBR&gt;2005-10-26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Andra nationella näringspolitiska aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Vid sidan av ovanstående myndigheter finns det ett stort andra nationella organ – bolag, stiftelser och andra konstruktioner – som helt eller delvis finansieras med statliga medel och därmed är att betrakta som näringspolitiska aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är dess huvudsakliga organ för företagsutveckling. Den operativa verksamheten bedrivs i 21 regionala dotterbolag, som till 51 % ägs av moderbolaget. Resterande aktier ägs av respektive landsting, i några fall av länets kommunala samverkansorgan. Hälften av ledamöterna i dotterbolagens styrelser nomineras av den regionala partnern och den andra hälften av staten, varav en ska vara ordförande. Verksamheten regleras av en bolagsordning, ägardirektiv från moderbolaget samt ett samverkansavtal mellan ägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Verksamheten består av information, rådgivning och utlåning. Lånebesluten fattas i de regionala bolagen. Grunden för utlåningen är den lånefond på 3,5 miljarder kronor som staten har anslagit. Låneverksamheten styrs inte minst av kravet att lånefonden ska hållas nominellt intakt, vilket hittills uppfyllts. Därutöver fick de regionala bolagen 2003 i anslag sammanlagt 151 miljoner kronor från moderbolaget och 140 miljoner kronor från de regionala delägarna. Moderbolaget fick i sin tur 55 miljoner kronor (2005) i anslag av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Stiftelsen Industrifonden verkar för lönsam tillväxt och förnyelse av svenskt näringsliv genom att erbjuda tillväxtkapital, kompetens och nätverk till utvecklingsföretag i hela Sverige. Finansiellt engagemang, i form av lån och ägarkapital, riktas främst till små och medelstora företag. Vid sidan av egna direktinvesteringar investerar fonden via elva regionala riskkapitalbolag, där man är delägare. Finansieringen kompletteras alltid med rådgivning och är indelad i fem affärsområden: IT, Industri, Life Science, Venture och Stora engagemang. Investeringarna tar sikte på start- och expansionsfaser; målet är att aktieinnehavet ska säljas inom &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; år. Stiftelsen har sedan starten 1979 tillskjutits medel på sammanlagt 1,6 miljarder kronor, men har i dag inga löpande anslag. Den är därmed självfinansierad och placerar årligen runt 400 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) bildades 1989 och ska främja och bedriva forskning och utveckling inom designområdet. SVID tillhandahåller rådgivning, kompetensutveckling, design i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;affärsutveckling, seminarier och konferenser, tävlingar, stipendier, projektledning samt forskning och utveckling. Målgrupper är såväl enskilda designers som företag, högskolor och offentliga organ. Stiftelsen verkar i hela landet genom sex regionkontor och huvudkontoret i Stockholm. SVID:s projektverksamhet förutsätter medverkan från privata och offentliga aktörer; det är sällan SVID svarar för mer än 20 % av finansieringen i enskilda projekt. Stiftelsen finansieras av årliga anslag från Näringsdepartementet via Nutek. Under 2003 erhöll SVID 30 miljoner kronor från staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Innovationsbron AB är ett statligt bolag som bygger vidare på de nu avvecklade Teknikbrostiftelsernas och VINNOVA:s arbete med tillväxtkapital och inkubatorer, företrädesvis i anslutning till universitet och högskolor. Det trädde i verksamhet i mars 2005 och kommer att ha regionala dotterbolag i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Bolaget ges ett grundkapital på ca 1 miljard kronor från Teknikbrostiftelserna och därutöver 500 miljoner fördelade på tio år från VINNOVA samt 200 miljoner kronor fördelade på tre år från Industrifonden. Avkastningskrav saknas. Däremot är föresatsen att kapitalet ska växlas upp genom samverkan med andra aktörer som ALMI, kommunala organ, högskolor, forskningsinstitut och privata investerare. Runt 200 miljoner kronor per år kommer under en tio- årsperiod att användas, hälften till såddfinansiering och hälften till inkubatorverksamhet och andra samverkansprojekt. Bolaget för- väntas också överta oavslutade engagemang från Teknikbro- stiftelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Sveriges Exportråd ägs gemensamt av staten och näringslivet och är det viktigaste nationella organet för exportfrämjande, men saknar icke desto mindre legal status. Rådets verksamhet är indelad i tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;exportinformation om affärsmöjligheter, tullar och andra exportregler samt hjälp att etablera sig på andra marknader och överbrygga skillnader i affärskultur; verksamheten är avgiftsfri och omsatte 133 miljoner kronor 2004,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;exportprogram för grupper av små och medelstora företag, enskilda branscher och samverkansgrupper för att genom nätverksbyggande underlätta export; verksamheten omsatte 121 miljoner kronor 2004 och finansierades med offentliga medel, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;exportkonsulting som på marknadsmässiga villkor bedrivs av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Exportrådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;utlandsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;omsatte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;121 miljoner kronor 2004.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Exportrådet ska även planera och leda handelssekreterarnas verksamhet inom utrikesförvaltningen. Det omsatte 417 miljoner kronor 2004 och hade ca 360 anställda, varav 110 i Sverige, företrädesvis i Stockholm, och 250 i drygt 40 andra länder. Förutom intäkter för exportkonsulting finansieras verksamheten med ett statligt anslag på runt 300 miljoner kronor per år inom utgiftsområde 24 Näringspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Sveriges Rese- och Turistråd AB ägs till hälften vardera av staten och turistnäringen genom Svensk Turism AB. Rådet har i uppdrag att marknadsföra Sverige som turistmål, framför allt utomlands, men även i Sverige, och har drygt 50 anställda. Staten anslog 2004 knappt 95 miljoner kronor; därtill hade rådet 20 miljoner i intäkter för utfört arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Andra lokala och regionala aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Som ovan antytts är flertalet av de nationella aktörerna aktiva på regional nivå och har i flera fall också egna regionala organisationer. Vid sidan av dessa och de regionala myndigheter som tidigare beskrivits finns ytterligare ett stort antal fristående lokala och regionala aktörer, som helt eller delvis finansieras med offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Norrlandsfonden erbjuder lån för nyetablering, utveckling och expansion till främst små och medelstora tillverkande och tjänsteproducerande företag i de fem Norrlandslänen. Finansieringen förutsätter medverkan från låntagaren själv, dennes bank och annan finansiering, där Norrlandsfondens andel vanligen är runt 25 %. Fonden etablerades 1961 och har huvudkontor i Luleå med filialkontor i Sundsvall. Vid utgången av 2003 hade Norrlandsfonden 318 kunder och ett totalt finansiellt engagemang i dessa på 485 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgick samma år till ca 900 miljoner kronor. Sedan starten har fonden lånat ut totalt ca 3,5 miljarder kronor till det norrländska näringslivet. Norrlandsfonden är också delägare i riskkapitalbolagen Emano AB och utvecklingsbolaget Norrland Center AB och medverkar i projekt som North Sweden (bland annat Brysselkontor för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Norrbotten och Västerbotten) och North Sweden Inward Investment Agency (NSIIA).&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Industriella UtvecklingsCentra (IUC) är ett nätverk av 19 själv- ständiga bolag som söker bidra till tillväxt genom att få till stånd samarbeten företag emellan samt mellan företag och offentlig sektor. Ägarkretsen är bred, sammanlagt drygt 550 ägare, varav 80 % är privata bolag och resterande främst kommunala organ och fackföreningar. Bolagen arbetar såväl enskilt med uppdrag från ägarkretsen som tillsammans med nationella uppdrag. En särställning bland de senare intar det statliga &lt;NOBR&gt;UPA-uppdraget&lt;/NOBR&gt; (Uppsöka produktidéer, Produktutveckling samt förstudier för Avknoppning), som sedan 1997 tillförts runt 400 miljoner kronor. År 2001 utgjorde det ca en tredjedel av &lt;NOBR&gt;IUC-bolagens&lt;/NOBR&gt; sammanlagda omsättning på runt 180 miljoner. Vid sidan av de nationella uppdragen arbetar IUC med kontaktförmedling, utbild- ning, &lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; affärs- och produktutveckling, möjlighets- analys, riskkapital och &lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt; samt annan projektverksamhet och konsultverksamhet.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Lokala Kooperativa Utvecklingscentra (LKU) finns i dag på runt 25 platser i landet. De stödjer utvecklingen av små, kooperativa företag och – sedan 2002 – andra former av företagande inom den sociala ekonomin. Vissa av dem är aktiebolag, medan andra är eko- nomiska eller ideella föreningar. År 2005 fick LKU ett sammanlagt statligt grundbidrag på 25 miljoner kronor, som fördelas av Nutek. Därutöver lämnas särskilda bidrag för kompetensutveckling och gemensamma projekt. Det förutsätter dock lokal och regional medfinansiering av minst 50 % av kostnaden. År 2005 hade landets LKU sammanlagt ca 55 fast anställda. Samtliga LKU är medlemmar i nätverksorganisationen Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige (FKU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft1"&gt;Innovation Sverige är samlingsbeteckningen på de regionala innovationscentra som byggts upp i varje län för att stödja innovatörer och innovativ verksamhet redan på idéstadiet. Förutom att ge råd och information och förmedla kontakter kan man bidra till finansieringen genom innovationscheckar och villkorslån. Verksamheten var ursprungligen ett samarbete mellan ALMI Företagspartner och den statliga Stiftelsen Innovationscentrum. Den drivs dock under respektive länsbeteckning – Innovation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Norrlandsfondens hemsida &lt;NOBR&gt;2004-11-24.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft54"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;IUC:s gemensamma hemsida &lt;NOBR&gt;2004-11-24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Värmland, Innovation Dalarna etcetera – och finansieras i dag ofta även av landsting, länsstyrelser med flera.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Innovation Relay Centers (IRC) är ett europeiskt nätverk med ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; regionkontor (därav tre i Sverige) i ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; länder som bistår såväl företag som universitet, högskolor och forsk- ningsinstitut med teknikexport och (i det förstnämnda fallet) teknikimport. Målet är att sluta samarbetsavtal mellan flera parter i olika länder. IRC finansieras till 48 % av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; till 6 % vardera av VINNOVA och Nutek och till resterande del av berörda länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan/kommunala samverkansorgan.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;EuroInfoCenter är ett europeiskt nätverk av informationscentra som hjälper små och medelstora företag att utnyttja EU- medlemskapet och den inre marknaden. EuroInfoCenters finns på ett &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; orter runt om i Sverige. De finansieras huvudsakligen med &lt;NOBR&gt;EU-medel,&lt;/NOBR&gt; men har alltid en eller flera lokala/regionala partners. Uppdragsgivare är &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; direktorat för näringslivsfrågor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum startade 1995 i Stockholm under namnet Internationella Företagarföreningen. Syftet är att öka företagandet bland invandrare och stärka kompetensen hos enskilda invandrarföretagare. 1999 ombildades den ursprungliga ideella föreningen till en insamlingsstiftelse och är i dag representerad på 19 platser och har drygt 30 anställda. Ett statligt anslag (6,5 miljoner kronor 2005) täcker ca 20 % av kostnaderna. Övriga finansiärer är länsarbetsnämnder, länsstyrel- ser, landsting, kommuner och ALMI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;NyföretagarCentrum Jobs and Society erbjuder kostnadsfri rådgivning till nyföretagare genom lokala nätverk av rådgivare. Det första NyföretagarCentrum startades 1985 i Kallinge efter engelsk förebild. I dag finns ett drygt &lt;NOBR&gt;80-tal&lt;/NOBR&gt; NyföretagarCentrum utspridda på ca 100 orter. Verksamheten finansieras av såväl nationella som lokala sponsorer, sammanlagt ca 2 000 stycken. Det stora flertalet av dessa hör hemma i det lokala näringslivet, men också offentliga aktörer bidrar till finansieringen, såväl nationellt som lokalt.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Innovation Värmlands och Innovation Västerbottens hemsidor &lt;NOBR&gt;2005-08-24.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;IRC:s gemensamma hemsida &lt;NOBR&gt;2004-11-24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP &lt;/SPAN&gt;EuroInfoCenters&lt;SPAN class="ft36"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;gemensamma hemsida &lt;NOBR&gt;2005-08-24.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft54"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jobs and Society:s hemsida &lt;NOBR&gt;2004-11-24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft9"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft6"&gt;Aktörer i det svenska innovationssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft1"&gt;I en &lt;NOBR&gt;ITPS-rapport&lt;/NOBR&gt; från 2004&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;görs ett försök att kartlägga aktörerna i det svenska innovationssystemet. Trots att man vare sig räknat in nationella statliga aktörer eller kommuner, landsting, kommunala samverkansorgan, länsstyrelser och länsarbetsnämnder landar man på den aktningsvärda summan av 405 aktörer. Dessa fördelar sig mellan:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft55"&gt;Aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p326 ft55"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p199 ft55"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p327 ft55"&gt;Budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p328 ft55"&gt;mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p329 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft52"&gt;Högskolenära&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Forskningsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;1 202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;1 190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Inter Relay Centers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Lokala kooperativa utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p333 ft5"&gt;lingscentra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Uppfinnareföreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Nyföretagarcentrum J&amp;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Finansiär/riskkapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;7 651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Industriella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p334 ft4"&gt;utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p333 ft12"&gt;centra (IUC)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Innovation Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft4"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft55"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p330 ft55"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p331 ft55"&gt;2 640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p332 ft55"&gt;10 222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Problemdiskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;I fokus för den regionala utvecklingspolitiken och näringspolitiken står begreppet ”tillväxt”. Dess innehåll är inte självklart. I grunden tycks det dock handla om att skapa ytterligare ekonomiska resurser. Tillväxtbegreppet har visserligen vidgats genom att tillfoga adjektiv som ”hållbar” – som även innehåller en miljömässig och social dimension – och ”jämställd”. Snarare än att i grunden förändra synsättet har dock dessa kvalificeringar av till- växtbegreppet fungerat som restriktioner för tillväxtpolitiken. I gengäld kan man fråga sig om tillväxt är politikens huvudmål. Snarare framstår den som ett medel att realisera mer grundläggande mål som välfärd, sysselsättning, regional balans, jämställdhet etcetera. Endast inom näringspolitiken utgör den ett huvudmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ITPS, (A2004:020) &lt;/SPAN&gt;Kartläggning av aktörer i det svenska innovationssystemet&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Utvecklingsbolag, centrumbildningar, teknikparker, Venture Cup, Drivhuset m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken utgör i denna mening en ”regionaliserad näringspolitik”.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Hur skapas tillväxt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;Frågan är då hur man skapar tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft61"&gt;Det saknas en oomstridd teoretisk förklaring till eller en riktigt entydig empirisk kunskap om de faktorer som avgör den ekonomiska tillväxten i ett land eller en region. Faktorer som var relevanta i går är av mindre betydelse för dagens tillväxt, och satsningar som leder till utveckling och tillväxt i en region ger få eller inga mätbara effekter i en annan region.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Att förklara ekonomisk tillväxt är med andra ord svårt. Orsaken är egentligen rätt självklar. De tillväxtresurser som tidigare var av kritisk betydelse, och därför i ekonomisk mening knappa, kan nämligen genom de omstruktureringar i ekonomin som tillväxten så ofta innebär omvandlas till rena ’överskottsfaktorer’ utan någon större betydelse för framtidens tillväxtförutsättningar. Tillväxten medför med andra ord i sig en omstrukturering av produktion och samhällsekonomi, som i sin tur fortlöpande skapar nya utgångspunkter för den framtida ekonomiska utvecklingen – och därmed också för den politik som har ökad tillväxt som mål.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;Tillväxtpolitiken handlar med andra ord om att skjuta på ett rörligt mål, men det är inte allt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft61"&gt;Fram växer bilden av en svårfångad dynamik med ett otal samverkande faktorer av varierande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Politiken blir därmed ofta väldigt komplex och fylld av olika delmål- sättningar med betydande risker för överlappningar och potentiella målkonflikter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bland annat ITPS (2005:011), s. 25f. &lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Den selektiva politikens resultat är omstritt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Därtill ifrågasätts det till och från om politiska organ över huvud taget kan skapa tillväxt, annat än genom att sörja för ett till- växtbefrämjande institutionellt ramverk och viss grundläggande infrastruktur. Särskilt ifrågasätts resultatet av selektiva insatser, så som olika typer av stöd till enskilda företag. Deras effekter ifrågasätts i ett stort antal utvärderingar och akademiska studier. Som en följd av detta används en allt mindre del av tillväxt- politikens resurser till företagsstöd. Fokus har i stället satts på samverkan mellan företag i kluster och innovationssystem. Denna utveckling har dock till stor del skett utanför den regionala utvecklingspolitiken, inom näringspolitiken och – framför allt – forskningspolitiken, men har i gengäld knappast alls berört jordbruks- och landsbygdspolitiken. Den hindrar heller inte att det fortfarande råder stor tvekan om vilka medel och organisations- former som är mest verkningsfulla.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft6"&gt;Från nationell till regional tillväxt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Samtidigt har det skett en förskjutning i tillväxtpolitikens perspektiv. Från &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; lokaliseringspolitik, som fokuserade den nationella ekonomin, har perspektivet gradvis förskjutits i regional riktning, åtminstone i politikens verbala överbyggnad. Denna omorientering kan knappast sägas ha vägletts av någon medveten ambition att omfördela maktinstrument från nationell till regional nivå, utan bygger snarare på en växande insikt om att ett stort antal faktorer av betydelse för tillväxt och utveckling har en regional snarare än nationell logik. Det hindrar inte att konsekvensen av ett sådant synsätt på sikt kan bli en regionalisering av i dag nationella och sektorsbundna tillväxtin- strument. Denna problematik utvecklas närmare i avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Långvarigt experimenterande har skapat ett lappverk av aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;Som ett resultat av denna komplexitet och tvehågsenhet kännetecknas tillväxtpolitiken av en lång period av experimenterande med återkommande kursändringar och där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bland annat Gorpe (2004), s. 9f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;initiativ lagts till initiativ, utan att gamla strukturer rensats undan eller anpassats till nya tankegångar. Det är denna ”överlagring” av ständigt nya initiativ som givit upphov till den brokiga flora av näringspolitiska aktörer som skisseras i avsnitt 2.1.7 och den fragmenterade uppsättning av ofta överlappande utvecklingsin- strument som de disponerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kompetensförsörjning och dynamiska arbetsmarknader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;De viktigaste politiska instrumenten för att befrämja kompetensförsörjning, innovationsförmåga och dynamiska arbetsmarknader ryms inom &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt; forsknings- och arbets- marknadspolitiken. Också kulturpolitiken har avgörande betydelse för arbetsmarknadsregioners dynamik och attraktivitet. Ett flertal verksamheter inom dessa fyra politikområden ryms inom begreppet uppgifter med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Statsbudgetens utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning omfattar politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Av Utbildningspolitikens alla skolformer koncentrerar vi oss på dem som främst antas ha en regional logik – gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, kvalificerad yrkesut- bildning, folkhögskolor och högskoleutbildning. Forsknings- politiken rymmer även insatser inom andra utgiftsområden, varav de viktigaste är anslagen till VINNOVA inom utgiftsområde 24 och anslagen till de olika forskningsråden inom utgiftsområde 9, 20 och 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Målet för forsknings- politiken är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;Gymnasieskolan&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Fram till 1992 avgjordes elevers gymnasieort av var de bodde. Eftersom statsbidraget gick direkt till den kommun som anordnade utbildningen förekom inga egentliga diskussioner om betalningsansvar. Från och med 1992 ska dock hemkommunen erbjuda ett allsidigt urval av nationella program till alla ungdomar i kommunen. Det finns i dag 17 nationella program. Med ett ”allsidigt urval” brukar man mena att eleven ska kunna välja mellan mer än hälften av de nationella programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Elever har rätt att söka var som helst i landet. I praktiken har dock de som bor i kommunen eller inom dess samverkansområde för gymnasieutbildning företräde. Ännu avgör också den enskilda kommunen om den vill betala för elever som går i en annan kommuns skola, trots att utbildningen finns i den egna kommunen. Här tillämpar kommunerna olika principer. Undantag gäller dock för fristående skolor, som kan rekrytera elever från hela landet. Det gäller också för ett växande antal specialiserade program som regeringen beslutat ska vara riksrekryterande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft1"&gt;Det senaste dryga decenniets reformer har medfört stora förändringar. Antalet kommuner som själva anordnar gymnasieutbildning har ökat påtagligt, som ett uttryck för strävan att behålla såväl skattemedel som elever i hemkommunen, nu när möjlighet erbjuds. Av landets 289 kommuner anordnade 273 gymnasial utbildning under läsåret 2001/02. Så många som 32 av dessa anordnade dock endast det individuella programmet, och 54 kommuner erbjöd fem program eller färre. Många kommuner är därför fortfarande hänvisade till att köpa utbildningsplatser från andra kommuner och har ofta inlett samverkan med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Sammanlagt finns ca 800 gymnasieskolor (2006) med 348 000 elever (läsåret 2004/05). År 2004 fortsatte 98 % av alla ungdomar som avslutat grundskolan till gymnasieskolan. Flertalet av dessa läser något av de 17 nationella programmen, av vilka det finns många lokala inriktningar. Det finns också ett snabbt växande antal specialutformade program. Runt 10 % av gymnasieeleverna gick läsåret 2003/04 på en fristående skola. Andelen varierar dock starkt mellan olika delar av landet och är högst i storstadsområdena.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Alla gymnasieprogram är i dag &lt;NOBR&gt;3-åriga&lt;/NOBR&gt; och högskoleför- beredande. Vid sidan av de ordinarie gymnasieprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bygger huvudsakligen på uppgifter från SOU 2002:120. &lt;SPAN class="ft54"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2006, UO 16, s. 29ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;bedriver många gymnasieskolor såväl uppdragsutbildning som påbyggnadskurser. Särskilt naturbruksgymnasierna, varav de flesta ännu drivs av landstingen, profilerar sig på många håll som utvecklingscentra i de landsbygdsområden där de vanligen ligger. År 2005 kostade gymnasieskolan kommunerna 29,9 miljoner kronor&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft1"&gt;Olika former av kommunal samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Staten uppmuntrar mellankommunal samverkan i skolplaneringen. Exempelvis förväntas alla kommuner teckna samverkansavtal med andra kommuner. Dessa ersatte i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; de tidigare statligt reglerade elevområdena. De regleras i skollagen och innebär att alla behöriga sökande från de avtalsslutande kommunerna betraktas som förstahandssökande i hela samverkansområdet. Samverkansavtalen reglerar alltså i första hand de sökande elevernas rättigheter, men också den mellankommunala ersättningen för elever som studerar i annan kommun än hemkommunen inom samverkansområdet. De ingående kommunerna avgör själva vad avtalet ska omfatta. Även formkraven är begränsade, så länge inte Skollagens bestämmelser om elevers rättigheter sätts ur spel. Däremot har samverkansavtalen stark rättskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft21"&gt;Därutöver sluter kommuner också andra avtal om samverkan, som ej utgör samverkansavtal i Skollagens mening. Sådan samverkan kan avse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;gemensam planering av utbildningsutbudet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;samordnad gymnasieintagning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lika villkor i frågor om resor och boende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;enhetlig beräkningsgrund för kostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;gemensam prislista,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;enhetlig uppföljning och kvalitetssäkring, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;platsgaranti för utbildningar av gemensamt intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;I många fall har man formaliserat samverkan ytterligare genom att bilda gemensamma kommunalförbund, som då själva blir huvudmän för de uppgifter de övertar. Dessa uppgifter varierar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;33&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kommunalförbund för planering skapar ett permanent forum för gemensamma planeringsfrågor, ofta med ett eget kansli, medan respektive kommun förblir huvudman för de enskilda skolorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kommunalförbund för mottagande och intagning skapar ett gemensamt förvaltningsorgan som själv kan besluta om intagningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Kommunalförbund för huvudmannaskap och drift (gymnasie- förbund) övertar själv huvudmannaskapet för skolorna och är därmed också arbetsgivare för dess personal. I och med att gymnasieförbundet i skollagens mening betraktas som en kommun, beslutar förbundet också om efter vilka principer – betyg, närhet, lottning etcetera – som elever fördelas mellan skolor med samma program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;En annan samverkansform är gemensam nämnd, där en av de ingående kommunerna tar på sig driftansvaret för verksamhet för- lagd till flera kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det finns i dag ingen samlad överblick över denna samverkan. Den torde dock beröra flertalet kommuner. I vissa fall utgör länet samarbetsområde, men lika vanligt är att man samarbetar över länsgräns eller i flera olika grupperingar inom ett och samma län. Också samverkans omfattning varierar. I många fall avser den endast ett urval av program, medan andra studievägar inte berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Samverkan har möjliggjort specialisering. Som en följd studerar i dag nära en tredjedel av landets gymnasieelever i en annan kommun än i hemkommunen, trots att antalet kommuner som anordnar gymnasieutbildning har ökat. Huvuddelen av denna rörlighet äger dock rum inom samverkansområden, medan rörligheten utanför dessa är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Samverkans drivkrafter och omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Mellankommunal samverkan inom gymnasieskolans område har en mängd orsaker. I takt med att gymnasieutbildning närmast blivit en förutsättning för tillträde till arbetsmarknaden har utbudet av gymnasieutbildningar fått ökad betydelse för en orts attraktivitet för såväl boende som arbetsgivare. När den statliga etableringskontrollen upphörde 1992 byggde ett stort antal kommuner upp egna gymnasieskolor för att öka ortens attraktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;och behålla såväl elever som skattepengar inom kommunens gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;Samtidigt har arbetsmarknaden blivit alltmer diversifierad, med växande krav på specialisering och lokal anpassning också av gymnasieskolan som följd. Ett vikande elevunderlag ökar ytterligare behovet av regional samverkan, liksom för övrigt de växande kontakterna med högskola och arbetsliv. Därtill har utbyggda kollektivtrafiksystem och växande möjligheter för ungdomar att söka utbildningar i andra kommuner än hemkommunen ökat behovet av samverkan. Genom att sluta ett samverkansavtal begränsas i praktiken möjligheterna för ungdomar att söka sig till andra delar av landet. Därmed kan man alltså tala om att samverkansavtalen har en inlåsningseffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Omvänt kan en större kommun ibland ha intresse av att undvika att träffa samverkansavtal med mindre omgivande kommuner. Så länge de mindre kommunerna ej träffat samverkansavtal kan ungdomar därifrån tas in som förstahandssökande vid utbildningar i den större kommunen. I samband med att ett samverkansavtal sluts torde dock de mindre kommunerna – av just detta skäl – insistera på en fördelning av utbildningsutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Dessa mekanismer ska dock inte överdrivas. I dag förfaller skolplanering i allt mindre utsträckning handla om att ragga elever. Snarare handlar den om att uppnå långsiktighet och stabilitet i verksamheten. Det finns också exempel på mindre kommuner som går in i regionala samarbeten, friare sökmöjligheter och en tydligare profilering av skolverksamheten och snarare vinner än förlorar elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft6"&gt;Vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Vid sidan av ungdomsskolan bedrivs vuxenutbildning, vilken är av stor betydelse för ett livslångt lärande och därmed för väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Vuxenutbildningen har under senare år expanderat snabbt, bland annat genom Kunskapslyftet, och kostade 5,5 miljarder kronor 2005. En stor majoritet av eleverna i den kommunala vuxenutbildningen, 85 %, studerar inom den gymnasiala vuxenutbildningen. En snabbt växande andel av eleverna utgörs dock av ungdomar som konkurrenskompletterar sina betyg inför högskolestudier. Nästan 40 % av landets &lt;NOBR&gt;23-åringar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;har någon gång studerat vid komvux, och hälften av nybörjarna på högskolan har gått vägen via komvux.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den kommunala vuxenutbildningen finansieras av kommunerna. Statliga medel till vuxenutbildningen kanaliseras via det kommunala utjämningssystemet, med undantag för Kunskapslyftet som finansieras genom specialdestinerade statsbidrag till 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial utbildning med stark arbetslivsanknytning. De flesta sådana utbildningar är 2- åriga. I normalfallet är en tredjedel av studietiden förlagd till arbets- platser, medan den teoretiska delen ofta anordnas i samarbete med någon högskola. Trots det kan den studerande vanligen inte tillgodoräkna sig några högskolepoäng, eller endast några få poäng, efter slutförd utbildning. Läsåret 2004/05 genomgick 27 500 personer KY, och vid slutet av 2003 uppgick antalet utbildningar till 442, fördelade över hela landet. Huvudmän för KY är vanligen högskolor, folkhögskolor och andra utbildningsanordnare, men också organisationer, kommuner och landsting. Verksamheten finansieras dock av staten, som i budgetpropositionen för 2007 avsatt 1,2 miljarder kronor för ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Folkhögskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Många av Sveriges knappt 150 folkhögskolor, särskilt utanför storstadsområdena, har tillvaratagit friheten att själv utforma sin verksamhet till att profilera sig som regionala utvecklingscentra. Därmed spelar de också mer direkt en roll i de samlade ansträngningarna att skapa goda tillväxt- och utvecklingsförut- sättningar i sina bygder. Drygt två tredjedelar av folkhögskolorna drivs av olika folkrörelser och resten av landstingen. Sin grund- finansiering får folkhögskolorna genom elevernas hemlandsting, som normalt betalar en fast interkommunal ersättning per elevvecka. Därutöver fördelar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolorna ur det samlade anslag till folkbildning (3,1 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007) som man disponerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid samt Skolverket (2002), s. 23ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Högskoleutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Högskolan har det senaste dryga decenniet genomgått en snabb expansion. Närmare 45 % av alla ungdomar påbörjar i dag en högskoleutbildning före 25 års ålder. Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har fyra nya universitet tillkommit i Karlstad, Örebro och Växjö samt Mittuniversitet. Som ett resultat av denna utbyggnad har vi i dag tio universitet och elva regionala högskolor, vid sidan av mer specialiserade utbildningssäten som KTH, Chalmers, Luleå Tekniska universitet, Blekinge Tekniska högskola, Karolinska institutet och de konstnärliga högskolorna. Många av dessa lärosäten har dessutom verksamheter på flera orter: Mittuniversitetet har enheter i Sundsvall, Östersund, Härnösand och Örnsköldsvik och Blekinge Tekniska högskola har verksamhet i Ronneby, Karlskrona och Karlshamn. Hela sjutton av dessa högskolor har i dag fasta anslag till forskning och forskarutbild- ning. Som ett resultat har alla län i dag minst en egen högskola, och endast fyra län saknar högskola med fasta forskningsresurser – Gotlands, Hallands, Dalarnas och Gävleborgs län. Höstterminen 2004 var 340 000 studenter inskrivna vid landets universitet och högskolor, en fördubbling sedan början på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft1"&gt;Flertalet universitet och högskolor rekryterar de flesta av sina studenter från närområdet. Utbyggnaden av högskolan med etablering av regionala högskolor i samtliga län har snarast förstärkt den tendensen. Särskilt tydlig är den av naturliga skäl i Stockholm och Göteborg, medan universiteten i Uppsala och Umeå – stora och väletablerade utbildningssäten på jämförelsevis små orter – rekryterar fler studenter från andra delar av landet. Att högskolornas rekryteringsmönster i flera delar av landet överensstämmer med länsindelningen&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;är knappast förvånande om man betänker att den snabba utbyggnaden lett till att varje län har minst en högskola och att de erbjuder i huvudsak samma utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Också om man ser till var de högskoleutbildade befinner sig två år efter avlagd examen upprepas detta mönster. Det stora flertalet studenter blir kvar i den region där de utbildats, vanligen också den region där de har sina rötter. Störst utflöde efter avslutad utbildning uppvisar Växjö och Uppsala universitet samt Luleå Tekniska högskola, som även rekryterar jämförelsevis många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005), s. 14ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordregio och EuroFutures (2005) s. 71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;studenter från andra län. Stockholms och Västra Götalands län lockar på motsvarande sätt till sig ett stort antal färdigutbildade från högskolor i andra län, studenter som dock i betydande utsträckning har sina rötter där. Det kanske viktigaste sambandet är det mellan antalet studenter som blir kvar på studieorten och den lokala arbetsmarknadens storlek; ju större lokal arbets- marknad, desto större chans att finna ett lämpligt jobb och därmed att rota sig på orten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Staten är huvudman för och finansierar universitet och högskolor i Sverige. År 2004 fick universitet och högskolor 17 342 miljoner kronor i grundutbildningsanslag. En växande del av finansieringen kommer från andra källor, som näringsliv, kommuner, landsting och EU. Denna externa finansiering avser dock i första hand forskning och utveckling. (Jfr denna rubrik nedan). År 2004 hade universitet och högskolor följande intäktskällor till grundläggande högskoleutbildning:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;grundutbildningsanslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;17 342 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;ersättning för klinisk utbildning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;406 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;avgiftsintäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;723 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;748 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;86 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;beställd utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;168 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;uppdragsutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;1 102 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Sammanlagt Grundutbildning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p361 ft62"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;20 573 mkr&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft6"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Offentligt finansierad forskning bedrivs vid universitet och högskolor såväl som vid fristående institut och företag samt inom offentlig verksamhet. Sitt grundanslag till forskning och forskarutbildning får universitet och högskolor av staten inom ramen för Utbildningspolitiken. Därutöver fördelas forsknings- medel av olika forskningsråd. Inom Forskningspolitiken återfinns (utgiftsområde i statsbudgeten):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005), Tabell 12, s. 142.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Vetenskapsrådet (UO 16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS (UO 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggnad, Formas (UO 20 och 24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Dessutom fördelar Verket för innovationsstyrning, som ovan framgått, 1,4 miljarder kronor för utveckling av effektiva innovationssystem och forskning om dessa (Jfr avsnitt 2.1.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Därutöver bedriver kommuner och landsting omfattande forskning och utveckling, företrädesvis inom den egna verksam- heten. Den är dåligt kartlagd. Tidigare inventeringar av landstingen tyder dock på att dessa årligen satsar flera miljarder kronor på forskning och utveckling. Tyngdpunkten torde dock snarare ligga på utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården än på ren forskning.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;EU:s stöd till forskning, teknisk utveckling och innovation utformas i &lt;NOBR&gt;4-åriga&lt;/NOBR&gt; ramprogram. Det sjätte ramprogrammet omfattar perioden &lt;NOBR&gt;2002–2006&lt;/NOBR&gt; och har en totalbudget på 17,5 miljarder euro. Det innehåller bland annat sju tematiska forsk- ningsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;genforskning och bioteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;informationssamhällets teknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;nanoteknik, multifunktionella material och nya produk- tionsprocesser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;flyg- och rymdteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hållbar utveckling och globala förändringar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;medborgare och styrelseformer i ett öppet europeiskt kunskapssamhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Deltagande kräver gemensam ansökan från minst tre samverkande organisationer i minst två medlemsländer/kandidatländer och en associerad stat. Sveriges andel av de totala forskningsbidragen under det föregående, femte ramprogrammet var 3,3 %, att jämföra med att Sveriges andel av avgifterna till EU är 3,0 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft21"&gt;Huvuddelen av den svenska forskningen bedrivs vid universitet och högskolor. År 2004 fördelade sig deras intäkter till forskning och forskarutbildning mellan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dalarnas forskningsråd (2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;grundanslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;10 687 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Vetenskapsrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;2 020 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;FAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;254 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Formas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;385 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;• &lt;/SPAN&gt;statliga universitet och högskolor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;531 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;övriga statliga myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;2 304 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;enskilda utbildningsanordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;48 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;675 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;780 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;svenska företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;1 134 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;offentliga forskningsstiftelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;1 047 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;svenska organisationer utan vinstsyfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;2 382 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;utländska företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;301 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;• &lt;/SPAN&gt;utländska organisationer utan vinstsyfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;254 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;429 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p191 ft1"&gt;231 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p361 ft63"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;23 464 mkr&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft6"&gt;Extern finansiering av högskoleverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Som synes finansieras verksamheten vid universitet och högskolor i dag till stor del av andra intäktskällor än staten. Särskilt gäller det forskningen. Exempelvis bidrog svenska och utländska företag med drygt 1,4 miljarder kronor till forskning och ideella organisationer med ytterligare 2,6 miljarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Därtill bidrar kommuner och landsting med 0,8 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning. En stor del av dessa medel utgörs av ersättningar från landstingen för delade tjänster inom de medicinska fakulteterna. En betydande del utgörs dock av utvecklingsresurser för uppbyggnad av nya verksamheter som bedöms vara av stort lokalt eller regionalt intresse. Högskoleverket uppskattar att stödet enbart till nya universitet och högskolor 2004 uppgick till 310 miljoner kronor, en ökning från 90 miljoner kronor 1994.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enbart Karlskrona kommun uppges ha satsat 200 miljoner kronor på uppbyggnaden av Blekinge Tekniska högskola.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill kommer stora tillskott till fristående utvecklingsbolag, inkubatorer och andra projekt för att skapa och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005), Tabell 11, s. 140f&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Beräkning på uppdrag av tidningen Dagens Samhälle, nr 22 2005, s. 4. &lt;SPAN class="ft39"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift i Dagens Samhälle 13/10 2005, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft9"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;utveckla affärs- och produktidéer i anslutning till den egna högskolan. Det speglar tydligt den vikt man tillmäter högskolan när det gäller att skapa en dynamisk och attraktiv miljö för människor och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Arbetsmarknadspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Arbetsmarknadspolitiken har således såväl ett individ- som ett tillväxtperspektiv och är i båda avseenden avgörande för både lokal och regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Av de 62,6 miljarder kronor som i 2006 års budgetproposition anslås till arbetsmarknadspolitik utgörs 61 % av bidrag till A- kassor och ytterligare 5,1 miljarder av förvaltningskostnader. Där- utöver bedrivs en omfattande programverksamhet:&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;Kostnader 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Arbetspraktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 793 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Anställning lönebidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;5 881 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;2 022 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Arbetslivsinriktad rehabilitering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;602 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft40"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p10 ft41"&gt;Förberedande utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft41"&gt;2 505 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Aktiviteter inom vägledning och plats-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p334 ft1"&gt;förmedling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;3 077 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Anställningsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;2 127 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Offentligt skyddat arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;793 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft40"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p370 ft62"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft41"&gt;815 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft64"&gt;Start av näringsverksamhet&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Övriga program (datortek, program för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;ungdomar under 20 år m.m.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2 808 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Också kommuner och landsting gör, i egenskap av ansvars- kännande arbetsgivare, arbetsmarknadspolitiska insatser, som inte sällan särskiljs i den egna budgeten. Därutöver bedriver kommunerna vad man ofta kallar ”aktiveringspolitik”, som består&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter från Arbetsmarknadsverket (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Redovisades i avsnitt 2.1.5 så som en näringspolitisk insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;av särskilda arbetsmarknadspolitiska och sysselsättningsskapande åtgärder för den egna målgruppen, främst socialbidragstagare. Denna verksamhet omsatte 2004 ca 5,8 miljarder kronor och hade en nettokostnad på 2,5 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kulturpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Målen för kulturpolitiken är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Ett rikt och levande kulturliv är en förutsättning för tillväxt genom att det påverkar en regions attraktivitet och genererar arbetstillfällen, men också genom att det kanaliserar människors kreativitet, skapar mötesplatser och stärker lokal och regional identitet. Särskilt film och musik har under senare år utvecklats som internationellt konkurrenskraftiga näringar, delvis genom regionala utvecklingsinsatser. Det samhälleliga stödet uppgick 2002 till ca 17,8 miljarder kronor, varav staten svarade för knappt hälften och den kommunala sektorn för resten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2006 anslås inom utgiftsområde 17 sammanlagt 10,1 miljarder kronor i statliga medel till kultur, medier, trossamfund och fritid. År 2002 var samma siffra 8,0 miljarder kronor. Av dessa fördelades 1,4 miljarder kronor av Statens Kulturråd, varav en dryg miljard består av regionala bidrag, så som:&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;bidrag till länsmusikverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;195 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bidrag till lokala och regionala orkester-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;institutioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;85 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från Sverige Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter hämtade ur Kulturrådet (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bidrag till lokala och regionala dans- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;teaterinstitutioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p361 ft43"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft64"&gt;352 mkr&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bidrag till fria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; dans- och musik-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p334 ft1"&gt;grupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;100 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bidrag till regional biblioteksverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;40 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bidrag till regionala museer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;125 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;försöksverksamhet med ändrad regional&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p372 ft1"&gt;fördelning av kulturpolitiska medel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Gotlands, Kalmar och Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;163 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Därutöver anslog staten runt 1 700 miljoner kronor till enskilda nationella kulturinstitutioner så som:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Svenska Riksteatern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;233 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Svenska Rikskonserter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;65 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Operan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;308 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Dramatiska teatern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;182 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Centrala museer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;867 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Vidare gavs 269 miljoner kronor i ersättning och bidrag till konstnärer, 260 miljoner kronor till riksarkivet, landsarkiven, regional arkivverksamhet med mera, 240 miljoner kronor i film- stöd, 486 miljoner kronor i presstöd och 2 601 miljoner kronor i bidrag till folkbildningen, främst till studieförbund och folk- högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft1"&gt;Landstingens kulturutgifter belöpte sig 2005 på 1 880 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Drygt två tredjedelar av dessa medel gick till regionala kulturinstitutioner:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;musik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;457 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;teater och dans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;321 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;museer och utställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;355 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bibliotek och litteratur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;109 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;film och medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;58 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Runt 400 miljoner kronor gick till folkrörelser, främst studieförbunden (300 mkr) och ungdomsorganisationer (87 mkr). Västra Götalandsregionen svarar för nästan en tredjedel av landstingens samlade kulturutgifter. Delvis beror det på att man i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Därav 75 mkr till Göteborgsoperan, 50 mkr till Stockholms stadsteater och 33 mkr till Göteborgs stadsteater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kulturrådet, Kulturen i siffror 2006//3, tabell 1.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;samband med bildandet övertog ansvaret för ett antal kulturin- stitutioner från Göteborg stad, som ett uttryck för att dessa betraktas som en regional snarare än lokal angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Kommunernas nettodriftkostnader för kultur uppgick 2005 till 8 140 miljoner kronor, fördelat på:&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bibliotek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;3 339 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;musik-/kulturskola&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 636 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;allmän kulturverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;2 622 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;stöd till studieorganisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;543 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft1"&gt;Under rubriken allmän kulturverksamhet döljs, förutom den egna kulturförvaltningen, bidrag till kulturella verksamheter och föreningsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Kulturmiljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Av särskilt intresse för kommitténs överväganden om uppgifts- fördelningen i samhällsorganisationen är den del av kulturpolitiken som brukar benämnas kulturmiljövård. Den regleras huvudsakligen i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Den innehåller bland annat bestämmelser om fornminnen (2 kap.), byggnadsminnen (3 kap.) och kyrkliga kulturminnen (4 kap.), som avser enskilda objekt. Statliga byggnadsminnen regleras separat i förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Däremot kan inte hela bebyggelsemiljöer skyddas enligt KML, annat än genom att skydda varje enskild byggnad. Här står i stället miljöbalken (1998:808) till tjänst som ger skydd åt områden som är av riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Miljöbalken ger också utrymme att avsätta ett mark- eller vattenområde som kulturreservat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft1"&gt;Därutöver innehåller plan- och bygglagen (PBL; 1987:10) bestämmelser om hur kulturvärden ska skyddas i den kommunala planeringen. Bland annat kan den ge skydd åt ur kulturhistorisk synvinkel särskilt värdefulla byggnader, också om dessa inte är av byggnadsminnesklass. Det kan till exempel röra sig om bebyggelse som är representativ för tidigare samhälleliga eller estetsiska ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kulturrådet, Kulturen i siffror 2006//3, tabell 1.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;Aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön och kulturarvet. Förutom en allmänt samlande och pådrivande roll ska myndigheten svara för kunskapsuppbyggnad och öka allmänhetens förståelse för och delaktighet i kulturarvet, bland annat genom att, tillsammans med Statens kulturråd, under- stödja länsmuseernas arbete. Därutöver handlägger man ärenden om statliga byggnadsminnen och anger områden av riksintresse för kulturmiljövården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om bebyggd miljö och hushållning med mark och vatten samt fysisk planering, byggande och boende, medan Statens fastighetsverk för- valtar flertalet statligt ägda byggnader av kulturhistoriskt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Länsstyrelserna har enligt KML tillsyn över kulturminnesvården i länet. Det innebär bland annat att de handlägger ärenden om fornminnen, byggnadsminnen och kulturreservat och övervakar att statliga intressen tillvaratas i den kommunala planeringen. På delegation från RAÄ beslutar länsstyrelserna dessutom om bidrag till kulturmiljövård. För detta ändamål har de flesta länsstyrelser under senare år byggt upp särskilda enheter med en länsantikvarie som chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Länsmuseer finns sedan gammalt i de flesta län, vanligen i form av stiftelser med landstinget och ofta även värdkommunen som huvudfinansiär. På senare år har flera länsmuseer ombildats till för- valtningar inom landstinget (som i Norrbottens län) eller aktiebolag (som i Västerbottens län). Länsmuseerna saknar myndighetsuppgifter, men är genomgående stora institutioner. De erhåller statligt bidrag, vilket syftar till att ”stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt.”&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;”Den statliga kulturmiljövården är uppbyggd så att länsstyrelsen i frågor om kompetensuppbyggnad bör kunna stödja sig på länsmuseernas insatser.”&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;På lokal nivå ansvarar kommunerna enligt PBL för att kulturhistoriska värden skyddas i den kommunala planeringen. Konkret sköts denna uppgift genom att riksintressen pekas ut i översiktplanen. Denna är ej rättsligt bindande. Den egentliga regleringen sker i stället i detaljplaner och i områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen 2004, Utgiftsområde 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop 1994/95:230, s. 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;där kommunen anger varsamhetsbestämmelser och skyddsbestämmelser. Genom varsamhetsbestämmelser regleras vilka egenskaper hos byggnaden som ska bevaras. Ingrepp som är så omfattande att de är ersättningsgrundande regleras däremot genom skyddsbestämmelser. Därutöver ska kommunen i princip vid varje ärende om bygglov pröva PBL:s allmänna varsamhetskrav och förvanskningsförbud, oberoende av om dessa bestämmelser preciserats i detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft1"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft1"&gt;Regeringsformen ger fastighetsägare rätt till ersättning för inskränkningar i användningen av fastigheten. Kriterierna för ersättning regleras närmare i KML (vad gäller byggnadsminnen), miljöbalken (vad gäller kulturreservat) samt i PBL för inskränk- ningar enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft1"&gt;Därutöver finns ett statligt stöd till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, det så kallade kulturmiljövårdsanslaget (anslag 28:26 i statsbudgeten), som regleras i förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Det används till vård och ombyggnad samt kunskapsuppbyggnad och tillgängliggörande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar. Bidrag kan utgå för hela eller delar av kostnaden för insatsen, utom för ombyggnader där det högst får motsvara 50 %, i vissa fall upp till 90 %, av den så kallade ”överkostnaden”, merkostnader som beror på att man vill skydda kulturhistoriska mervärden. År 2004 utbetalades 256 miljoner kronor, varav RAÄ direkt beslutade om 22,6 miljoner kronor och länsstyrelserna om 229,4 miljoner kronor. De senare fördelade sig på:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;byggnadsvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p361 ft4"&gt;1 257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft4"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p193 ft12"&gt;143,2 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;kulturlandskapsvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p361 ft4"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft4"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p193 ft12"&gt;28,7 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;fornvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p361 ft4"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft4"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p193 ft12"&gt;38,2 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;arkeologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p361 ft4"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p26 ft4"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p193 ft12"&gt;19,3 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft1"&gt;En uttalad ambition är att söka medfinansiering från andra bidrags- givare för att få största möjliga utväxling på de avsatta medlen. På detta sätt erhölls 2004 ytterligare 263,5 miljoner kronor i medfi- nansiering, varav kommuner och landsting svarade för 20 %, EU för 12 % och ägarna själva för 11 %. RAÄ framhåller bidragens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB31399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;betydelse för lokal och regional utveckling, turistnäring och syssel- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;RAÄ:s verksamhet finansieras av ett förvaltningsanslag (28:25), som 2006 uppgick till 195,4 miljoner kronor, samt med avgiftsinkomster, som 2004 uppgick till 185 miljoner kronor. Av den senare intäktskällan svarade arkeologisk uppdragsverksamhet för 157 miljoner kronor. Länsstyrelsernas egen verksamhet inom området kulturmiljö kostade 2002 drygt 150 miljoner kronor&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, finansierat via länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt med projektmedel, ersättningar och bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Landstingen bidrar årligen med ca 250 miljoner kronor till länsmuseerna. Därutöver erhåller de ca 140 miljoner kronor i statsbidrag, medel som fördelas av Statens kulturråd. Den del av stödet som avser kulturmiljöarbete i Skåne fördelas dock av RAÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Problemdiskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft6"&gt;Utbildnings- och forskningspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Allt fler gymnasieelever studerar i en annan kommun än hemkommunen. Denna rörlighet kan förväntas öka ytterligare i framtiden och även omfatta andra kommuner än de som hem- kommunen samverkar med inom gymnasieskolan. I gymnasiepropositionen (2003/04:140) slås exempelvis fast att elevers valfrihet att söka program och inriktningar i andra kommuner ska stärkas, även i de fall utbildningen finns i hemkommunen. I samma riktning verkar framväxten av riksrekry- terande program samt lokala inriktningar och profileringar av nationella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Denna utveckling innebär att gymnasieskolan, vid sidan av den dominerande lokala logiken, i växande utsträckning får en regional och nationell logik. Själva ansökningssystemet pekar snarast i riktning mot en nationell logik. I praktiken torde dock det stora flertalet elever som söker sig till gymnasieskolor utanför den egna kommunen bli kvar i samma landsända. Därtill kommer gymnasieskolans betydelse för utbudet av arbetskraft, inte minst när det gäller de yrkesförberedande programmen. Insatser för att höja kvaliteten på dessa utbildningar bygger i de flesta fall på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Härlett ur uppgifter om länsstyrelsernas totala kostnader 2002 samt kulturmiljöområdets andel av dessa i SOU 2004:14 s. 34f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;samarbete med näringslivet och på regional samverkan och speciali- sering för att bredda rekryteringsunderlaget. Dess stora betydelse för arbetsmarknaden gör att gymnasieskolan i växande utsträckning har en geografisk logik som grovt sett överensstämmer med arbetsmarknadsregionens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Vad gäller den gymnasiala vuxenutbildningen, med stora krav på flexibilitet allteftersom arbetsmarknaden förändras, torde behovet av regional eller mellankommunal samordning vara ännu större. Erfarenheter från Stockholms stad visar att inte ens de största kommunerna klarar att erbjuda ett heltäckande utbud. Exemplen på regional samverkan är dock få, Göteborgsregionen, Siljansregionen och ett fåtal ytterligare. Genomgående är nämligen kommunerna mer restriktiva med att låta elever gå kommunala vuxenutbildningar utanför hemkommunen än inom ungdomsutbildningen. Det beror till stor del på att dessa medel vanligen ligger i samma budget som den egna verksamheten – varje ersättning till en annan utbild- ningsanordnare minskar resurserna till den egna verksamheten med samma summa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Högskolan har i växande utsträckning blivit också en lokal och regional angelägenhet och tillmäts genomgående avgörande betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt och utveckling. Det framgår inte minst av de växande resurser som såväl kommuner och landsting som näringslivet satsar på utveckling av och i anslutning till den regionala högskolan. Den övergripande tesen är att koncentrationen av högre utbildning och forskning skapar en kreativ miljö med möjlighet till korsbefruktning mellan näringsliv och högskola. Av större betydelse än denna innovativa miljö i sig torde dock utbudet av högutbildade vara. Dels attraherar det företag med behov av högutbildad arbetskraft. Dels tenderar kreativa människor som lämnar högskole- och forskarvärlden för att starta företag att bli kvar på orten, där man kanske har bildat familj och har sina professionella och sociala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Resultatet är en stark koncentration av kunskapsintensiva företag inom tillväxtsektorer i anslutning till universitet med kvalificerad forskning. Det tar dock tid innan denna process ger resultat, vanligen decennier. I takt med att högskolan byggts ut i så gott som alla län och allt fler har fått fasta forskningsresurser kommer visserligen de äldre universitetsorternas försteg att klinga av. Det innebär dock rakt inte att högskoleutbyggnaden är ett nollsummespel. Snarare är det en förutsättning för Sveriges framtida konkurrensförmåga att högskolorna ges utrymme att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft9"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;utveckla nischer som dels svarar mot lokala och regionala behov och dels är internationellt konkurrenskraftiga.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Vissa studier antyder visserligen att dessa förhoppningar kan var överdrivna; mindre regionala högskolor påstås ibland till och med driva på utflyttningen genom att utbilda ungdomar till arbeten som inte finns inom regionen. Dessa mer motsägelsefulla resultat gäller dock främst mindre och yngre högskolor utan fasta forskningsresurser, där de positiva spridningseffekterna ännu inte hunnit sätta sig. I den mån högskolan verkligen utbildar för utflyttning måste det dessutom ses som ett uttryck för att dess utbildningsutbud är dåligt anpassat till den regionala arbetsmark- naden. Vad som krävs är med andra ord en bättre regional förankring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft6"&gt;Arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Arbetsmarknadspolitikens instrument har avgörande betydelse för lokal och regional utveckling, inte minst genom att dess program disponerar mångdubbelt större resurser än såväl närings- som regional utvecklingspolitik. De problem som uppstår i gränssnittet mellan arbetsförmedlingens, försäkringskassans och social- kontorets ansvarsområden behandlas inom huvudaktiviteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft1"&gt;Medborgare med sektorsövergripande behov. Här knyts intresset till möjligheterna att på ett effektivt sätt integrera de arbetsmark- nadspolitiska programmen i de samlade ansträngningarna för att skapa goda lokala och regionala utvecklingsförutsättningar. De viktigaste instrumenten för detta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;regionala tillväxtavtal/program, där arbetsmarknadspolitiska medel svarar för runt hälften av tillgängliga statliga medel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lokala arbetsmarknadsnämnder, som syftar till att samordna arbetsmarknadspolitiska insatser med skola och socialtjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;regionala kompetensråd, samrådsorgan som upprättas i varje län för att medverka till att en god balans skapas mellan utbud av och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden; de består av företrädare för länsstyrelse, länsarbetsnämnd, landsting, kommuner samt näringslivs- och fackliga organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Nordregio och EuroFuturers (2005), s. 66ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Samtliga dessa instrument har ifrågasatts för bristande förmåga att samordna sektorsintressen; de enskilda aktörerna förefaller ofta vara låsta av regelverk och verksamhetskultur. Exempelvis konstaterade Statskontoret i sin utvärdering av tillväxtavtalen&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;att arbetet i partnerskapen begränsas av motstridiga regelverk och motstridig styrning från olika departement och myndigheter. Särskilt svåra upplevdes de arbetsmarknadspolitiska programmen vara att integrera i tillväxtavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;Kulturpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Av de ca 3 miljarder kronor som varje år avsätts till regional kultur svarar landstingen för två tredjedelar och staten för en tredjedel. Volymmässigt domineras den regionala kulturen av läns- kulturinstitutioner inom områdena musik, dans, teater, bibliotek och museer. Trots att det genomgående är landstingen som är huvudmän för dessa verksamheter styrs deras utformning starkt av den statliga medfinansieringen, som utbetalas i form av ett grundbelopp per anställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Inom ramen för försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning fick de regionala självstyrelseorganen i Gotlands, Kalmar och Skåne län rätt att själva fördela dessa statsbidrag. Som Den parlamentariska regionkommittén (PARK) konstaterat&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;gav dock försöksverksamheten i denna del mycket litet reellt handlingsutrymme åt självstyrelseorganen, emedan den fortfarande styrs av den förteckning över stödberättigade regionala kulturinstitutioner som regeringen årligen fastställer. PARK före- slog därför att regeringen i stället skulle anvisa en bidragsram, inom vilken självstyrelseorganen själva kunde besluta om fördelning mellan olika kulturinstitutioner. Kravet på &lt;NOBR&gt;50-procentig&lt;/NOBR&gt; regional medfinansiering, menade PARK, utgör ett tillräckligt skydd för alltför snabba förändringar av verksamheten. Som en ytterligare garanti för genomslag för de nationella kulturpolitiska målen före- slogs att Kulturrådet skulle träffa ett övergripande avtal med själv- styrelseorganen om användningen av statsbidraget. Vidare föreslog man att också de statliga kulturmedel som avsatts för utvecklings- insatser skulle överföras till självstyrelseorganen. Över huvud taget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Rapporten (2004:5) &lt;/SPAN&gt;Det regionalpolitiska experimentet. Lärande nätverk för regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2000:85, s. 367 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;andas PARK en tilltro till självstyrelseorganens vilja och förmåga att vårda och utveckla de regionala kulturinstitutioner, för vilka man vanligen själv är huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft1"&gt;Kulturmiljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Fram till 1976 fungerade länsmuseerna som Riksantikvarieämbetets samarbetspartners i respektive län. Muserna är dock vanligen stiftelser och inga myndigheter. Behovet av att kunna delegera myndighetsbeslut till regional nivå ledde till inrättandet av länsantikvariefunktionen på respektive länsstyrelse. Dessa hade inledningsvis renodlade myndighetsuppgifter och små egna eko- nomiska resurser. Samtidigt fick länsmuseerna ökade statsanslag, bland annat för att kunna bistå länsantikvarien med expertstöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Beslut om kulturmiljöbidrag delegerades ut till länsstyrelserna 1993. Sedan dess har länsstyrelserna byggt upp ansenliga personal- resurser inom området. Denna utbyggnad har delvis finansierats med projektmedel ur anslaget till kulturmiljövård, ur EU:s strukturfonder och ur andra källor. Med dessa medel har delvis parallella verksamheter till länsmuseernas byggts upp med inventering, dokumentation, vårdinsatser, uppdragsverksamhet, föredrags- och kursverksamhet, informationsmaterialmaterial, forskning med mera. Detta förfarande har uppmärksammats av RAÄ. Från och med 2006 ska därför projekt där länsstyrelsen beviljar sig själv medel ur kulturmiljövårdsanslaget redovisas och kräver godkännande av RAÄ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Denna utveckling har lett till en infekterad revirstrid. Flera för- sök att slita denna tvist har gjorts, bland annat av RAÄ 1994 i rapporten Riktlinjer för ansvarsfördelningen inom kultur- miljövården, som föreslog att länsstyrelserna ska ansvara för beslut och tillsyn och upphandla vård- och utåtriktade arbetsuppgifter, medan länsmuseerna ska vara utförare inom området med vård och utåtriktade insatser samt kunskapsuppbyggnad som huvuduppgifter. Denna renodling genomfördes dock aldrig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;EuroFutures föreslog i sin rapport till Ansvarskommittén att fördelning av bidrag till kulturmiljövård bör överföras från länsstyrelserna till de regionala självstyrelseorganen. Avgörande för vägvalet i denna fråga är i vilken utsträckning denna uppgift ger utrymme för regional anpassning och är betjänt av att hanteras som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;en integrerad del av ett sammanhållet utvecklingsuppdrag. Regel- verket ger de enskilda länsstyrelserna ett betydande utrymme för egna bedömningar och prioriteringar. I sin redovisning av anslagets användning framhåller RAÄ ”samverkan med olika aktörer, där syftet med projekten är bredare än traditionella bevarandeintressen. Insatserna har främjat den lokala och regional utvecklingen samt bidragit till näringslivs- och landsbygdsutvecklingen, däribland turistnäringen.”&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Man lyfter också fram att bidragsmedlen under 2004 skapat ca 300 årsarbeten och att mer än 60 % av byggnadsvårdsobjekten är tillgängliga för besökare. Ett &lt;NOBR&gt;80-tal&lt;/NOBR&gt; projekt har dessutom bedrivits inom ramen för länens tillväxtavtal och strukturfondprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft1"&gt;Utdrag ur Riksantikvarieämbetets årsredovisning för 2004:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft66"&gt;Ett exempel utgör riksintresset Olofsfors, beläget i Nordmalings kommun i Västerbottens län. Miljön, som är ett ovanligt komplett järnbrukssamhälle med anor från &lt;NOBR&gt;1760-talet,&lt;/NOBR&gt; utgör en av länets viktigaste kulturturistiska attraktioner. Kulturmiljövårdsanslaget har i fyra år medfinansierat &lt;NOBR&gt;EU-projektet&lt;/NOBR&gt; Olofsfors bruk – att bevara, bruka och berika ett kulturarv. Detta har inneburit att antikvariska bygg- nadsvårdsinsatser har kommit till stånd, att arbetstillfällen skapats samt att kulturturistiska insatser bedrivits. Bland dessa kan nämnas ombyggnad av kulturrummet, guidade visningar, marknadsföring, skyltning av området samt en smidesfestival med &lt;NOBR&gt;kniv-SM&lt;/NOBR&gt; och deltagare från hela landet. Förutom att byggnadsbeståndet säkras genom vårdinsatserna förväntas projektet stärka Olofsfors som besöksmål. …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft61"&gt;Projektet Glasriket mer än turistshopen syftar till att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda fler upplevelser för besökarna i Glasriket utöver själva glasproduktionen. Genom att tydliggöra bygdens kulturhistoriska värden gynnas glasindustrin och regionens näringsliv. Projektet genomförs i samverkan med länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län, regionförbundet, Glasriket Turism AB samt berörda kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft1"&gt;En avgörande fråga är vilket samband som finns mellan länsstyrelsernas myndighetsutövning och hanteringen av anslaget till kulturmiljövård. Det finns till att börja med ingen direkt koppling mellan beslut om byggnadsminnen och att kulturmiljö- vårdsanslaget tas i anspråk. Har fastighetsägaren ersättningsanspråk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksantikvarieämbetets årsredovisning för 2004, s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;avstår man i stort sett alltid från att byggnadsminnesförklara fastigheten. Däremot händer det ofta att man ställer i utsikt att medel ur kulturmiljövårdsanslaget längre fram ska kunna användas till vård eller ombyggnad, som ett led i överläggningarna med fastighetsägaren. En del av bidragsbesluten är också direkt myndighetsrelaterade, exempelvis beslut enligt 2 kap. i KML om bidrag till arkeologiska undersökningar vid kompletteringsbebyggelse och bostadsbebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Fysisk planering, kommunikationer och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Ett antal politikområden och andra uppgifter med anknytning till regional utveckling har en särskilt tydlig rumslig dimension. Dit hör den fysiska planeringen samt transportpolitiken och miljöpolitiken. Särskilt intresse ägnas inom det sistnämnda politik- området åt naturvården. I detta avsnitt redovisas även politik- området IT, elektronisk kommunikation och post emedan det har stark anknytning till transportpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Fysisk planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den fysiska planeringen regleras i plan- och bygglagen (PBL; 1987:10). Där slås redan i 2 § fast att ”det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten”. Där anges också att varje kommun ska upprätta en översiktsplan som omfattar hela kommunen och som ger vägledning om användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen är inte bindande, men förutsätts vara vägledande för detalj- planeringen, för ansökningar om bygglov samt för beslutsfattande enligt miljöbalken. Regleringen av markanvändning och bebyggelse görs i stället i detaljplaner, som omfattar olika delar av kommunen. För begränsade områden som ej omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas. Dessutom kan fastighetsplaner antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner. Samtliga dessa tre plandokument är bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Sverige skiljer sig från flertalet andra länder genom att det saknas ett nationellt planinstitut – PBL innehåller inga bestämmelser om planering på nationell nivå. Däremot anger lagen nationella mål och allmänna intressen som kommunerna ska beakta i planläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Därutöver regleras markanvändningen av miljöbalken. Trots att båda lagarna i stor utsträckning reglerar samma verksamheter skiljer de sig påtagligt åt. Medan PBL reglerar markexploatering genom avvägning mellan olika intressen är miljöbalken en skyddslag och anger absoluta restriktioner för exploatering. På samma sätt lägger PBL ansvaret för beslut om markanvändning på kommunerna, medan miljöbalken ger staten huvudansvar för restriktioner för densamma. De båda regelverken skiljer sig även åt när det gäller såväl begrepp som beslutsordning och juridisk- teknisk utformning. Denna problematik behandlas närmare inom huvudaktiviteten Styrning av markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;PBL innehåller också ett regionplaneinstitut. Behovet av regional och mellankommunal planering har på senare år accentuerats. Det beror dels på vår ökade rörlighet som medfört att funktionella regioner med gemensamma &lt;NOBR&gt;arbets-,&lt;/NOBR&gt; bostads- och servicemarknader och alltmer integrerade trafiksystem på flera håll omfattar tiotals kommuner. Dels har nya initiativ, som ESDP (European Spatial Development Perspective) och de regionala utvecklingsprogrammen (RUP), fört in rumsliga perspektiv i den regionala utvecklingspolitiken och fört denna närmare den kommunala översiktsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft6"&gt;Regionplaneorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Kapitel 7 i PBL innehåller bestämmelser om regionplanering. Där anges att regeringen får utse ett regionplaneorgan för att samordna den fysiska planeringen i flera kommuner. Regionplaneorganet ska bevaka regionala frågor och lämna underlag till berörda kommuner och statliga myndigheter. I förarbetena till PBL pekade man särskilt ut infrastruktur för transporter och kollektivtrafik, lokalisering av anläggningar för avfall och energiproduktion, vatten och avlopp samt lokalisering av stormarknader som uppgifter för regionplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Regionplaneorganet kan också anta en regionplan för hela eller delar av regionen. Den ska ge ledning åt kommunernas översikts och detaljplanering; den är således inte tvingande för de berörda kommunerna. Till dags dato har endast ett regionplaneorgan utsetts enligt PBL, Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Det har dock hittills avstått från att upprätta någon regionplan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft9"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;utan arbetar i stället med utredningar och samordning inom regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;I Stockholms län har landstinget, med stöd av en särskild lag (1987:147), utsetts till regionplaneorgan. Sedan PBL 1987 trädde i kraft har landstinget vid två tillfällen antagit en regionplan. Den senaste, Regional Utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS), antogs 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;Behovet av tvingande regionplanering har övervägts tidigare. I betänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36) föreslog Plan- och byggutredningen att regeringen skulle kunna utse ett särskilt regionplaneorgan för att tillgodose viktiga regionala intressen, så som infrastrukturinvesteringar eller allvarliga miljöproblem. Regeringen bedömde&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;att en förstärkning av det regionala perspektivet i den fysiska planeringen är nödvändigt. Mot bakgrund av pågående utrednings- och samordningsarbete valde man dock att tills vidare hålla fast vid nuvarande bestämmelser om regionplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft6"&gt;ESDP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Det regionala utvecklingsperspektivet inom EU (ESDP; European Spatial Development Perspective) antogs vid ett informellt ministerrådsmöte 1999. Det har sitt ursprung i reformeringen av EU:s strukturfonder i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; då behovet av att analysera Europas territoriella utveckling tydligt kom till uttryck. ESDP kombinerar två delar av samhällsplaneringen som i Sverige traditionellt hållits isär, fysisk planering och regional utveck- lingspolitik. Syftet med ESDP är att fortlöpande formulera en politisk vision för Europas territoriella utveckling, med sikte på en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling i hela EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Dokumentet anger övergripande mål för tre områden – stadsstruktur, infrastruktur samt natur- och kulturmiljö. Det har dock inte någon formell status och innebär heller inte att några nya befogenheter överförs till gemenskapen. Arbetet är i stället mellanstatligt och bedrivs gemensamt av medlemsländerna och kommissionen. ESDP är heller ingen plan i egentlig mening, utan utgör en politisk referensram för sektorssamordning. Det förut- sätts också ge underlag för regional utvecklingsplanering över nationella och andra administrativa gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Proposition 1994/95:230, s. 104f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;Som ett instrument för praktisk tillämpning av ESDP skapades 1996 gemenskapsinitiativet Interreg IIC. Det har under programperioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; levt vidare i Interreg IIIB och förs nu vidare i målet Territoriellt samarbete (jfr avsnitt 2.1.4). Sverige deltar i de tre transnationella programmen för Östersjön, Nordsjön respektive Norra periferin. Det praktiska arbetet med ESDP domineras starkt av det regionala perspektivet och av regionala organ. Inte minst har de regionala självstyrelseorganen i Skåne och Västra Götalands län samt de nybildade kommunala sam- verkansorganen betytt mycket för introduktionen av detta nya arbetssätt, som givit den regionala utvecklingspolitiken en tydlig territoriell dimension.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft6"&gt;Länsstyrelsernas roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Länsstyrelserna har till uppgift att samordna och tillvarata de statliga intressena i den fysiska planeringen. Tidigare skulle de kommunala planerna fastställas av länsstyrelserna. Detta förfarande har dock avskaffats och ersatts med en ordning där länsstyrelserna på särskilt angivna grunder i efterhand kan pröva kommunala planbeslut. En sådan grund är om det finns brister i den mellan- kommunala samordningen inför ett planbeslut. Kommunerna förutsätts också samråda med länsstyrelsen under planläggnings- arbetet, varför det i praktiken är ovanligt att länsstyrelsen ingriper och prövar kommunala planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Huvuduppgiften har i stället blivit att ge kommunerna underlag och annat stöd för den fysiska planeringen, bland annat genom att ställa samman centrala myndigheters underlag och ta fram egna underlag. Denna uppgift påverkas ej av vare sig försöksverksam- heten med ändrad regional ansvarsfördelning eller bildandet av kommunala samverkansorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;Regeringen tillsatte 2002 en kommitté för att se över plan- och bygglagstiftningen. Den lämnade i september 2005 sitt slut- betänkande, Får jag lov? Om planering och byggande (SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:77, s. 392f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;2005:77). Vad gäller regional och mellankommunal samverkan identifierar kommittén en rad problemområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Planering av trafikanläggningar består av två planprocesser, dels den ekonomiska processen som är nationell och regional och som regleras av transportpolitiska mål, dels den fysiska plan- processen som förutom PBL regleras av väglagen och lagen om byggande av järnväg. Följden blir att samordningen mellan de båda planeringsprocesserna på central nivå är i det närmaste obefintlig och på regional nivå något bättre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra lokaliseringsfrågor med räckvidd utanför den egna kommunen, så som lokalisering av externa köpcentra, bebyggelse samt energi- och avfallsanläggningar, kräver också ett regionalt perspektiv. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; konstaterar att mellankommunal samverkan i dessa och andra frågor kommer till stånd när de berörda kommunerna har gemensamma intressen, men däremot inte när intressena är konkurrerande eller motstridiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Nationella utbyggnads- och planeringsmål som kräver hantering i den kommunala fysiska planeringen, som vindkraft och 3G- utbyggnaden, har också skapat problem. Den förra frågan anses vara genuint regional eller mellankommunal till sin karaktär. Svårigheterna i det senare fallet anses snarast bero på brådskan och avsaknaden av förberedande helhetsbedömningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Övriga nationella mål och politikområden som ska vara styrande för den kommunala planeringen, så som nationella miljömål, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav som vatten- och luftdirektiven samt den nationella strategin för hållbar utvecklingen har också en tydlig regional dimension. Här betonas problemen med bristande nationell sektorssamordning samt vikten av att målen anpassas till regionala förhållanden så att de blir gripbara för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ESDP. Också här påtalas bristen på nationell samordning, liksom att samarbetet försvårats av att Sverige saknar regional nivå. ESDP anses icke desto mindre ha tillfört värden i form av kunskapsutveckling, närmande mellan olika kompetenser och nya planeringsmetoder. Sin naturliga hemvist har ESDP inom den regionala utvecklingspolitiken, och här har de regionala självstyrelseorganen och de kommunala samverkansorganen betytt mycket för de nya tankegångarnas genomslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken har nära kopplingar till den kommunala översiktsplaneringen, och samspelet mellan dessa båda processer anses ömsesidigt befruktande. Även om kommunerna vanligen medverkar aktivt i arbetet med regionala utvecklingsprogram deltar de sällan med kompetens inom fysisk planering, varför samverkan mellan dessa båda planeringsprocesser ännu är outvecklad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Regionplanering. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; har med hjälp av enkäter och intervjuer gjort en egen utvärdering av RUFS i Stockholms län, den enda regionplan som finns. Den visar att regionplanearbetet väl speglar sambanden mellan regional utveckling och fysisk planering. Det har också medfört att den mellankommunala dialogen stärkts och att översikts- planeringen utvecklats. RUFS svarar väl mot behoven av ett samordnat regionalt planeringsunderlag. Den avgörande svag- heten, som påtalas av många kommuner, är att det saknas beslutsstrukturer och resurser för att kunna gå från ord till handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft1"&gt;Även om regionplaneringen hittills fått begränsad betydelse, förordar kommittén således att den behålls, med hänvisning till att den kan ge betydelsefullt stöd för såväl den kommunala översikts- planeringen som den regionala utvecklingspolitiken. Däremot anser man det inte motiverat att införa någon ny, tvingande regional planeringsnivå i PBL. Som skäl för det anges den omfattande förändring av den regionala samhällsorganisationen och de regionala uppgifterna som pågår, liksom det faktum att Ansvars- kommittén överväger dessa frågor. Frågan hänvisas med andra ord till Ansvarskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Transportpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft1"&gt;I propositionen 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem anges det övergripande målet för transportpolitiken vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Som delmål anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ett tillgängligt transportsystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en hög transportkvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en säker trafik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft9"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en god miljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en positiv regional utveckling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;ett jämställt transportsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Politikområdet omfattar sex verksamhetsområden: Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart, Interregional kollektiv persontrafik samt Forskning och analys. Ett stort antal myndigheter, affärsverk och bolag verkar inom politikområdet, däribland: Vägverket, Banverket, Järnvägsstyrelsen, Statens Järnvägar, SJ AB, Sjöfartsverket, Luft- fartsverket, Rikstrafiken samt länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Vägar och järnvägar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;Det statliga vägnätet omfattar runt 98 000 kilometer och indelas i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8 000 kilometer nationella stamvägar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7 000 kilometer övriga riksvägar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;83 000 kilometer länsvägar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft21"&gt;Det trafikerade järnvägsnätet är knappt 11 697 kilometer och är indelat i ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; banor. Av dessa är 9 453 kilometer elektrifierade och 3 549 kilometer är dubbel- eller flerspåriga.&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Infrastrukturplanering kräver långsiktighet och berör i stort sett alla samhällsområden, varför den också är en tidskrävande och komplicerad process. Den brukar inledas med att regeringen presenterar en proposition som anger övergripande prioriteringar och ekonomiska ramar för den kommande planeringsperioden. Det skedde senast 2001&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Sedan riksdagen behandlat propositionen upprättar Vägverket och Banverket förslag till nationella långsiktsplaner för väg- respektive järnvägsområdet. Inom vägområdet upprättas även länsplaner för regional transportinfra- struktur. De omfattar investeringar i övriga riksvägar och länsvägar, medan den nationella vägplanen styr investeringar i nationella stamvägar samt drift, underhåll och bärighetssatsningar i hela väg- nätet. I län med regionala självstyrelseorgan och kommunala sam- verkansorgan fastställer dessa länsplanen, i övriga län länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Faktauppgifter från Vägverkets respektive Banverkets hemsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sedan detta avsnitt skrevs har regeringen i mars 2006 presenterat en ny inriktningsproposition, 2005/06:160 &lt;SPAN class="ft58"&gt;Moderna transporter, &lt;/SPAN&gt;som innebär vissa smärre justeringar av infrastrukturplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft9"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft1"&gt;Såväl de nationella som de regionala planerna sänds på remiss till kommuner, landsting, näringslivsorganisationer och andra berörda myndigheter och organisationer. I flertalet län innebär det ett omfattande samråd för att komma överens om gemensamma prioriteringar och brukar utmynna i en mer eller mindre intensiv uppvaktning av såväl trafikverken som regeringen. De nationella planerna fastställs sedan av regeringen, medan de regionala planerna fastställs av respektive länsstyrelse, samverkansorgan eller själv- styrelseorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft1"&gt;Nu gällande planer avser åren &lt;NOBR&gt;2004–2015.&lt;/NOBR&gt; De föregående gällde &lt;NOBR&gt;1998–2007.&lt;/NOBR&gt; Planerna går alltså om lott och förnyas med &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; års mellanrum, en process som tar &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; år i anspråk. Som synes har planperioden också förlängts från 10 till 12 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft1"&gt;I propositionen 2003/04:95 föreslog regeringen att sammanlagt drygt 381 miljarder kronor ska satsas på trafikinfrastrukturen under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2015.&lt;/NOBR&gt; Det innebär en ambitionshöjning jämfört med tidigare år, framför allt inom järnvägsområdet. De slutliga anslagen fastställs dock årsvis i samband med att budgetpropositionen behandlas, med påföljd att planerna ofta måste justeras. I budgetpropositionen för 2006 anges faktiska, föreslagna respektive beräknade utgifter till:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p412 ft69"&gt;2004 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p326 ft55"&gt;2006 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p413 ft55"&gt;2008 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Väghållning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;16 220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;16 483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;17 661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Banhållning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;8 551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p331 ft4"&gt;11 044&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;13 742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft21"&gt;De medel som avsätts till väghållning fördelar sig på (urval av åtgärder):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p416 ft12"&gt;2004 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p417 ft55"&gt;2006 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft55"&gt;2008 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p167 ft70"&gt;Investering i nationell plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p418 ft70"&gt;2 410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p419 ft70"&gt;2 691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p328 ft70"&gt;3 045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Investering i regionala planer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p418 ft4"&gt;2 180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p419 ft4"&gt;1 790&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;1 897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p418 ft4"&gt;1 383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p419 ft4"&gt;1 227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;1 301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Drift och underhåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p418 ft4"&gt;6 630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p419 ft4"&gt;7 069&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;7 617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Räntor och amorteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p418 ft4"&gt;890&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p419 ft4"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;1 781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p167 ft4"&gt;Bidrag till enskilda vägar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p418 ft4"&gt;656&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p326 ft4"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;782&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;De medel som avsätts till banhållning fördelar sig på (urval av åtgärder):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p421 ft55"&gt;2004 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft55"&gt;2006 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p12 ft55"&gt;2008 (mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p166 ft70"&gt;Investerin i nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p421 ft70"&gt;3 480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft70"&gt;5 141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p12 ft70"&gt;7 389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p333 ft4"&gt;plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Drift och underhåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p421 ft4"&gt;3 702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft4"&gt;3 794&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;3 973&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Räntor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p421 ft4"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft4"&gt;1 465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p12 ft4"&gt;1 716&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p333 ft4"&gt;amorteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft21"&gt;Det är således främst inom järnvägsområdet som investerings- volymerna växer de närmaste åren, för att 2008 vara i det närmaste 50 % större än väginvesteringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Vid sidan av det statliga vägnätet finns ca 37 000 kilometer kommunala gator och vägar, för vilka kommunerna är väghållare och årligen avsätter runt 4,5 miljarder kronor till drift och underhåll och ca 1 miljard kronor till investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Slutligen finns det 280 000 kilometer enskilda vägar. Huvuddelen av dessa är skogsbilvägar och ej öppna för allmän motortrafik. Runt 75 000 kilometer enskilda vägar med sammanlagt 24 000 väghållare får dock statsbidrag, totalt runt 700 miljoner kronor per år. Även kommuner ger bidrag till enskilda vägar, sammanlagt ca 350 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Vägverket svarar för produktion och väghållning av det statliga vägnätet. Dessutom har man som sektorsuppgift att i samverkan med andra aktörer driva på utvecklingen av vägtransportsystemet. Till sektorsuppgifterna hör också ansvaret för trafiksäkerhets- frågor, miljöfrågor knutna till vägtransportsystemet, handikappan- passning samt utveckling av kollektivtrafiken. Slutligen utövar Vägverket myndighet, bland annat genom att ge ut föreskrifter, hantera fordons- och körkortsregister, genomföra förarprov och tillverka körkort. Därutöver administrerar man statsbildrag till enskilda vägar och till kollektivtrafikanläggningar. Vägverket har sitt huvudkontor i Borlänge och är organiserat i sju regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Banverket&lt;SPAN class="ft36"&gt;T T &lt;/SPAN&gt;bildades 1988 genom att Statens Järnvägar klövs i två delar: Banverket med förvaltningsansvar för infrastrukturen och SJ som affärsdrivande verk med ansvar för trafiken. Banverket har sitt huvudkontor i Borlänge och är organiserat i fem banregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;I samband med att SJ och Banverket bildades utskildes också ett antal banor av utpräglat regional betydelse, länsjärnvägar, från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;resten av järnvägsnätet, stomjärnvägar. På de förra övertog länstrafikhuvudmännen trafikeringsrätten för persontrafik, med hjälp av statsbidrag som motsvarade de underskott SJ tidigare haft för den överförda trafiken. Investeringar i länsjärnvägarna beslutades på motsvarande sätt i respektive länsplan. Snart återfördes dock investeringsansvaret till Banverkets nationella plan och från och med 2004 benämns länsjärnvägarna ”Övriga järnvägar”. Det är dock fortfarande länstrafikhuvudmännen som svarar för persontrafiken på dessa järnvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft1"&gt;Under fem år hade SJ monopol på all trafik. 1993 öppnades dock den interregionala persontrafiken för konkurrens, och 1996 fick trafikhuvudmännen rätt att bedriva persontrafik också på stomjärnvägar, efter särskild dispens även över länsgränser. Samma år avreglerades godstrafiken nästan helt. Som en konsekvens av att flera trafikföretag nu släpptes in på marknaden överfördes också trafikledningen från SJ till Banverket. År 2001 klövs SJ i två delar: ett bolag för persontrafik, SJ AB, och ett bolag för godstrafiken, Green Cargo, båda statligt ägda. Dessutom överfördes en rad funktioner till separata bolag, ägda av likaledes statliga Swedcarrier, bland annat för att förvalta stationer (Jernhusen) samt för underhåll och reparationer. 2003 fanns elva trafikutövare på det svenska järnvägsnätet, länstrafikhuvudmännen och deras entreprenörer oräknade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Luftfart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Totalt finns det i Sverige 45 flygplatser med linjetrafik. 19 av dessa drivs av affärsverket Luftfartsverket, som själv ska finansiera sin verksamhet och dessutom ska avkasta kapital. Sedan 1998 ger staten även driftbidrag till de 26 kommunala flygplatserna. Efter en viss minskning omfattar det runt 80 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar mer än hälften av de kommunala flygplatsernas driftunderskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Sjöfart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Det finns ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; allmänna hamnar i Sverige och ett antal industriägda lastageplatser. Flertalet hamnar ägs av kommuner och drivs vanligen i hamn- och stuveribolag på affärsmässiga villkor och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft9"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;i konkurrens med andra hamnar och transportslag. På senare tid har enskilda hamnar börjat samarbeta i större regioner, detta för att öka konkurrenskraften och effektivisera transportsystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Ansvarig sektormyndighet är Sjöfartsverket, som är ett affärsdrivande verk och finansierar sin verksamhet genom avgifter. Verksamhetsområdena är farleder, lotsning, isbrytning, sjökartläggning, sjöfartsinspektion och sjöräddning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Rikstrafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;1998 skapades ett nytt statligt organ, Rikstrafiken, som ska upphandla företagsekonomiskt olönsam men samhällsekonomiskt önskvärd interregional trafik och samordna denna med lokal och regional kollektivtrafik. Ambitionen är att redan i planeringsskedet anlägga ett &lt;NOBR&gt;”hela-resan-perspektiv”&lt;/NOBR&gt; på trafiken. Rikstrafiken disponerar årligen runt 900 miljoner kronor för trafikupphandling. År 2004 fördelade sig kostnaderna mellan:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;tågtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;393 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;färjetrafik (främst till Gotland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;243 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;busstrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;73 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;flygtrafik (huvudsakligen till Norrlands inland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;144 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Lokal och regional kollektivtrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Sedan 1978 finns en trafikhuvudman för lokal och regional kollektivtrafik i varje län. Huvudmän för dessa är i sin tur kommuner och landsting. I Stockholms och Skåne län är dock landstingen ensamma är huvudmän för kollektivtrafiken, som ett uttryck för dess regionala karaktär. På Gotland är kommunen huvudman. I övriga län är kommunerna och landstinget gemensamt huvudmän och delar på kostnaderna efter fördelningsnycklar som varierar från län till län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Förutom busstrafik i tätort och på landsväg bedriver trafik- huvudmännen även skärgårdstrafik med båt samt spårbunden trafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;– spårvagn, tunnelbana och regional tågtrafik. 1990 övertog trafikhuvudmännen ansvaret för persontrafik på länsjärnvägar. Från den 1 juli 1996 får de också bedriva regional persontrafik på stomjärnvägar, efter särskild dispens även över länsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;Av likvärdighets- såväl som samhällsekonomiska skäl subven- tionerar trafikhuvudmännen i samtliga län kollektivtrafiken genom att erbjuda ett större trafikutbud till lägre taxor än vad som är företagsekonomiskt lönsamt. Subventionsgraden varierade 2003 från runt 70 % i Kalmar län till mindre än 30 % i Kronobergs län. I genomsnitt låg subventionsgraden på närmare 43 % av de totala kostnaderna. Totalt kostade den lokala och regionala kollektivtra- fiken 21,6 miljarder kronor 2003, varav Stockholms län svarade för 9,0 miljarder, Skåne län för 2,1 miljarder och Västra Götalands län för 3,7 miljarder kronor. De sammanlagda intäkterna var samma år 12,3 miljarder kronor. Driftbidragen fördelade sig mellan:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td118"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;6 804 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p425 ft1"&gt;därav Stockholms läns landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;3 990 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p426 ft1"&gt;därav Region Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;650 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p426 ft1"&gt;därav Västra Götalandsregionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;874 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;2 660 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p10 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td119"&gt;&lt;P class="p427 ft63"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;279 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;staten&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Också om man ser till trafikarbetet dominerar storstadslänen. Av de totalt 1 117 miljoner resor som företogs 2003 svarade Stockholms län för 635 miljoner (57 %), Skåne län för 99 miljoner (9 %) och Västra Götalands län för 187 miljoner resor (17 %).&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;IT, elektronisk kommunikation och post&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Målet för politikområdet är att alla ska tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Politikområdet omfattar verk- samhetsområdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;elektronisk information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;informationsteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;post,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;grundläggande kassaservice, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;alarmeringsfunktionen 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;Sektors- och tillsynsmyndighet inom politikområdet är Post- och Telestyrelsen (PTS). Inom området är även Posten AB och SOS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bland annat ersättningar från Rikstrafiken och statsbidrag till regional persontrafik på järnväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SIKA (2004:8), Tabell 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Alarm Sverige AB verksamma. Intresset fokuseras här på verk- samhetsområdet informationsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Informationsteknik – bredbandutbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;I propositionen 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla angavs att den regionala utvecklingen ska underlättas genom en bra &lt;NOBR&gt;IT-infrastruktur.&lt;/NOBR&gt; Totalt har staten sedan dess avsatt ca 5,25 miljarder kronor till bredbandsutbyggnad. Drygt 3,0 miljarder kronor av dessa medel hade per den 31 maj 2005 beviljats i stöd till kommunerna&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, fördelat på:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;ortssammanbindande nät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;1 654 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;områdesnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;961 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;stomnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;325 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;eftersatta områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;98 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Inga ytterligare medel för detta ändamål anslogs i budgetpro- positionen för 2006 och heller inte för 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Enligt en annan sammanställning i budgetpropositionen för 2006 har statliga medel svarat för 51 % av finansieringen av bredbandsutbyggnaden, medan operatörerna svarat för 27 % och kommunerna för 12 %. Resterande finansiering fördelar sig på strukturfondsmedel (9 %) och regionala utvecklingsmedel (1 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Kommunerna har en nyckelroll i utbyggnaden av bredband. I många län samordnas denna utbyggnad regionalt, med deltagande av regionala organ. I Skåne har exempelvis kommunerna och Region Skåne genom Kommunförbundet Skåne samordnat upphandlingen av ett bredbandsnät som binder samman alla orter i Skåne med över 200 invånare. I upphandlingen ingår även kommunernas och Region Skånes egen datatrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Miljöpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöpro- blemen i Sverige är lösta. För att konkretisera detta arbete fast- ställde riksdagen våren 1999 15 miljökvalitetsmål som tydliggör den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2006, Utgiftsområde 22, s. 115ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Begränsad klimatpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Frisk luft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Bara naturlig försurning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skyddande ozonskikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Säker strålmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ingen övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Levande sjöar och vattendrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Grundvatten av god kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Myllrande våtmarker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Levande skogar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett rikt odlingslandskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Storslagen fjällmiljö, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;God bebyggd miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Målen har senare kompletterats med delmål och åtgärdsstrategier. Så sent som våren 2005 föreslog regeringen (proposition 2004/05:150) ytterligare ett miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv, om biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålen ska brytas ned till regionala mål som ska följas upp. Ansvaret för detta vilar på länsstyrelserna, också i län med regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Länsstyrelserna förutsätts dock utveckla ett nära samarbete med kommunerna och andra regionala organ i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2007 har följande medel avsatts till några av de viktigaste anslagen inom miljöpolitiken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;34:1 Naturvårdsverket (förvaltningsanslag) 339,5 mkr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;34:2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p426 ft1"&gt;Miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;276,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft40"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft41"&gt;34:3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p426 ft41"&gt;Åtgärder för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td121"&gt;&lt;P class="p11 ft41"&gt;2 051,3 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;34:4 Sanering och återställning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p431 ft1"&gt;förorenade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;507,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;34:13 Stöd till klimatinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft1"&gt;492,8 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Anslag 34:2 Miljöövervakning m.m. disponeras av Naturvårdsverket och har 2006 fördelats mellan posterna:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td123"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;1. Miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;162 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft1"&gt;Övervakning av miljötillstånd i den&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p434 ft1"&gt;yttre miljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;135 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p434 ft1"&gt;Miljömålsuppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;27 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2. Utsläppsrapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;49 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Övervakning av miljötillståndet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Hantering av medel avsatta för övervakning av miljötillståndet styrs av Naturvårdsverkets regleringsbrev. Av de 135 miljoner kronor som avsatts för ändamålet har 19,0 miljoner kronor fördelats mellan länsstyrelserna i form av rambelopp för regional miljöövervakning som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 50 % är lika för alla län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 20 % styrs av antalet invånare och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 30 % styrs av arealen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Användningen av dessa medel av styrs av de aktivitetsplaner som länsstyrelserna årligen inlämnar som grund för ansökningar om bidrag till regional miljöövervakning. Ansökningsförfarandet är ett led i kvalitetssäkringen. För att få bidrag ska den regionala miljöövervakningen följa Naturvårdsverkets metodanvisningar. Rambeloppet ska i första hand användas till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;samordning av regional miljöövervakning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kvalitetssäkringsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;förstudier och pilotprojekt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bakgrundsinventeringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;inköp och investeringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;information och utvärderingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;möten och reskostnader, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;långsiktiga mätprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Medlen får även användas för direkta personalkostnader som anges i aktivitetsplanen. Vid sidan av detta rambelopp finns 4,8 miljoner kronor (2006) avsatta för regionalt utvecklingsarbete inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;miljöövervakningen, medel som länsstyrelserna kan ansöka om för tematiskt inriktade projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den regionala miljöövervakningen omfattar också annat än det som finansieras av anslag 34:2. Exempelvis är delar av kalk- ningsuppföljningen och vissa basinventeringar för Natura 2000, vilka finansieras via anslag 34:3, att hänföra till den regionala miljö- övervakningen. Av den totala regionala miljöövervakningen upp- skattas endast ca 15 % finansieras via anslag 34:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Huvuddelen av de medel som anslagits till övervakning av miljötillståndet i den yttre miljön, 111 miljoner kronor (2006), används i stället till nationell miljöövervakning vilken är upplagd för att ge nationellt representativa resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Miljömålsuppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Arbetet med att följa upp miljömålen leds av det av regeringen utsedda Miljömålsrådet, som innehåller företrädare för ett flertal myndigheter och organisationer. Det redovisar årligen sitt arbete för regeringen och lämnar vart fjärde år en fördjupad utvärdering, som underlag för regeringens redovisning till riksdagen. Länsstyrelserna tillhandahåller underlag för dessa rapporter, men svarar ofta även för den årliga rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Länsstyrelserna tillhör därför de organ som kan ansöka om medel för miljömålsuppföljning. Av de 27,5 miljoner kronor som 2006 anslagits för ändamålet erhöll länsstyrelserna 7,5 miljoner kronor, fördelade på specifika projekt efter förslag från länsstyrelserna själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft1"&gt;Medel kan också utgå till kommunala projekt, ofta genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har 2006 erhållit 2,4 miljoner kronor, varav drygt 1 miljon kronor till utveckling av lokala indikatorer för miljömålsuppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Åtgärder för biologisk mångfald – naturvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Naturvård syftar till att värna om livsmiljöer och de arter som lever där, bland annat för att bevara den biologiska mångfalden och våra naturresurser. Sitt historiska ursprung har naturvården i områdesskyddet i början på &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Med början på &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; fick också friluftslivet betydelse, och under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft9"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;bevarandet av den biologiska mångfalden ytterligare vidgat natur- vården. I samma riktning har en växande medvetenhet om globala samband och kopplingarna till andra sektorer verkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Sammantaget innebär det att begreppet naturvård inte är alldeles lätt att definiera. Budgetmässigt utgör dock anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald kärnan i den statliga naturvårdspolitiken. Anslaget fördelas av Naturvårdsverket, utom kalkningsanslaget som anges av regeringen i regleringsbrevet till verket. År 2006 har anslaget fördelats på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Områdesskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;954 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Skötsel av skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;370 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;100 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Friluftsliv och fysisk planering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;134 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Viltförvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;55 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Vattenförvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;113 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Kalkning av sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;218 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;79 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;2 023 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft1"&gt;Områdesskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;I 7 kapitlet i miljöbalken finns bestämmelser om skydd av vissa områden. Exempel på sådana områden är nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, strandskyddsområden, vattenskyddsområden och miljöskyddsområden.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Beslut om att inrätta nationalparker och miljöskyddsområden tas av regeringen. I de flesta andra fall tas beslutet av länsstyrelsen och eller berörd kommun. I förordningen (1998:1252) om områdesskydd finns närmare bestämmelser om områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Områdesskyddet tar i anspråk närmare hälften av anslag 34:3 och domineras, såväl vad gäller areal som kostnader av naturreservat. Vissa naturreservat avsätts genom kommunala beslut och finansieras helt eller delvis av respektive kommun, men i de flesta fall fattas beslutet av respektive länsstyrelse. Huvuddelen av anslaget (763 mkr 2006) används därför till köpeskillingar vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Av dessa tillhör vattenskyddsområden och miljöskyddsområden ej den del av miljöpolitiken som benämns naturvård. Det är vidare värt att notera att skogliga biotopskydd och &lt;NOBR&gt;kul-turreservat&lt;/NOBR&gt; ligger utanför Naturvårdsverkets ansvarsområde och i stället vägleds och &lt;NOBR&gt;finansi-eras&lt;/NOBR&gt; av Skogsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft1"&gt;markförvärv samt intrångsersättningar för reservatbeslut som länsstyrelsen fattat. En mindre del (50 mkr) avser statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för förvärv och intrångsersättningar. Dessa senare statsbidrag beslutas av Natur- vårdsverket, efter yttrande från berörd länsstyrelse. Betydande resurser avsätts även till värderingar, förhandlingar, lantmäteriför- rättningar och motpartsombud (44 mkr) samt fastighetsutred- ningar och gränsarbeten (30 mkr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft1"&gt;Länsstyrelserna inventerar löpande värdefulla naturområden och utarbetar förslag till nya reservat. Naturvårdsverket bedömer de föreslagna objekten utifrån 26 § förordningen. Verket för också en så kallad fördelningsplan, en samlad förteckning över områden som är godkända för statlig finansiering. I december varje år lämnar respektive länsstyrelse dessutom in en aktualiserad lista över prioriterade områden för markåtkomst för de kommande tre budgetåren. Dessa listor sammanställs och bedöms av Natur- vårdsverket och ligger till grund för de länsramar för områdesskydd som i januari fastställs av verket. De omfattar huvuddelen av verksamhetsområdets resurser (770 mkr 2005). Dessa ramar kan komma att justeras under året, beroende på utfallet av förhandlingarna i respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft1"&gt;Med dessa utgångspunkter inleder respektive länsstyrelse för- handlingar med ägarna till aktuella mark- och vattenområdena om inlösen, markbyte eller intrångsersättning. Som grund för dessa förhandlingar ligger en värdering av vilket intrång naturreservatet kan innebära för berörda fastigheter. Regler om ersättningar finns i 31 kapitlet i miljöbalken. Till stöd för dessa processer har Naturvårdsverket upphandlat såväl värderings- som förhand- lingsstöd, som länsstyrelserna kan avropa. För närvarande arbetar man med ca 50 auktoriserade värderingskonsulter och ungefär lika många förhandlingskonsulter. Naturvårdsverket har även tagit fram en Handbok för bildande och skötsel av naturreservat. Natur- vårdsverket godkänner intrångsersättningar samt beslutar om och genomför markförvärv för statens räkning. Ianspråktagna medel räknas sedan av från respektive länsram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft1"&gt;År 2005 gavs sammanlagt 34 464 hektar områdesskydd, till en kostnad av 991 miljoner kronor. Fördelningen mellan länen varierar påtagligt från år till år och har inte något tydligt samband med areal, befolkningsstorlek eller skogsareal. Fördelningen avgörs snarare av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;riksdagens målsättningar för långsiktigt skydd av olika naturtyper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;den geografiska fördelningen av skyddsvärd natur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kostnadsnivåerna för olika naturtyper i olika delar av landet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;genomförandetakten i markåtkomstförhandlingar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hur mycket av skyddsarbetet som återstår i respektive län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Länsstyrelsen ska enligt områdesskyddsförfattningen föra ett register över beslut, ett naturvårdsregister, på motsvarande sätt som Naturvårdsverket för ett sammanfattande nationellt register. Länsstyrelsen fastställer också en skötselplan för områden man själv fattat beslut om att skydda&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, vilken även blir vägledande för hur det tillgängliggörs för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Skötsel av skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft1"&gt;Länsstyrelserna förvaltar 27 av landets 28 nationalparker&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och runt 2 500 naturreservat&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, liksom de knappt 4 000 Natura 2000- områdena (jfr nedan). Andra reservat ägs och förvaltas av kommuner eller stiftelser som bildats för att kanalisera kommuners och landstings naturvårdsambitioner. Som exempel kan nämnas Skärgårdsstiftelsen, som förvaltar runt 15 % av marken i Stockholms skärgård, liksom Västkuststiftelsen och Upplands- stiftelsen. Västkuststiftelsen förvaltar även en rad statliga reservat i Västra Götaland, som samfinansieras av stiftelsen och länsstyrelsen. I vissa fall kan det formella förvaltningsansvaret överlåtas på enskilda markägare eller annan juridisk person som har förutsätt- ningar att axla detta. Förutom kompetenskrav förutsätts vanligen att förvaltaren står för minst hälften av förvaltningskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I länsstyrelsernas förvaltningsansvar ingår att administrera för- valtningen samt att planera och genomföra skötselåtgärder, det senare antingen i egen regi eller genom upphandling. För närvarande uppskattas runt 50 personer på länsstyrelserna arbeta med planering, upphandling och administration av skyddade områden och därtill ytterligare &lt;NOBR&gt;100–150&lt;/NOBR&gt; helårsanställda ”fältarbetare”. Till detta kommer ett stort antal deltidsanställda och entreprenörer. Huvuddelen av skötseln utförs nämligen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket fastställer således sköteselplan för nationalparker och kommuner för de naturreservat de själva beslutat om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;Nationalparksförordningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;(1987:938).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;förordningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;(1998:1252) &lt;/SPAN&gt;om områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;entreprenörer och brukare av marken. Till följd av vidsträckta skyddade områden sysselsätter skötseln särskilt många personer i fjällänen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Skötseln omfattar en rad åtgärder. I fjällmiljö innebär den bland annat nyanläggning och underhåll av vandringsleder samt byggande av broar och spångar. Även i skogsmark tar skötseln till stor del sikte på det rörliga friluftslivet och består bland annat i att bygga parkeringsplatser, vindskydd och bryggor samt bygga och markera leder. Därutöver läggs mycket arbete på informationsskyltar, trycksaker och guidning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Andra betydelsefulla skötselåtgärder är slåtter av ängsmark och bete på naturbetesmarker och hagmarker. Dessa åtgärder genomförs ofta av närboende lantbrukare och finansieras med miljöersättningar som bereds av länsstyrelsen men beslutas av Jordbruksverket. Betydande resurser avsätts också för att restaurera värdefulla odlingsmarker samt för att återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter. En annan resurskrävande åtgärd är naturvårdsbränning. I skötseln av skyddade områden ingår även åtgärder för hotade arter inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Därutöver driver länsstyrelserna de 22 naturrum som Naturvårdsverket äger runt om i landet. Man förvaltar också de runt 2 000 fastigheter om sammanlagt 1,2 miljoner hektar som Naturvårdsverket äger. Detta arbete består i allt från att sköta arrenden och uthyrning till underhåll och investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;År 2006 har Naturvårdsverket avsatt drygt 264 miljoner kronor till länsstyrelsernas skötsel av skyddade områden med mera. Denna ram är indelad i ett flertal block, vilka i sin tur, var för sig, fördelats mellan länen enligt olika fördelningsnycklar:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Block 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Bidrag enligt schablonmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;170,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Block 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Bidrag till särskilda åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;40,5 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Block 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Bidrag till drift av naturrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;14,8 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Block 4. Bidrag till det statliga ledsystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p431 ft1"&gt;i fjällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;17,4 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;samt bidrag till särskilda överenskommelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;10,3 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Block 5. Bidrag till LIFE- och strukturfonds&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p431 ft1"&gt;projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;11,1 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Block 7. Bidrag till revidering av skötselplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;9,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Block 8. Bidrag till gränsutmarkering av skyddade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;8,0 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Block 10. Bidrag till uppföljning av bevarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;målen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;8,5 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Block 12. Medelsramar för mätningsarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;och fastighetsutredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;30,2 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Schablonmodellen beaktar såväl antalet skyddade objekt (vikt 0,5) som den sammanlagda arealen (0,1), arealen &lt;NOBR&gt;betes-,&lt;/NOBR&gt; hag- och ängsmark (0,3) och antalet länsinvånare (0,1). Särskilda åtgärder avser större, prioriterade projekt som ej anses rymmas inom schablontilldelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft1"&gt;Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Ett nytt inslag i floran av skyddade områden är Natura 2000, ett närverk av Europas mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000- områden finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. De regleras av två olika direktiv – fågel- direktivet från 1979 och habitatdirektivet från 1992. I det förra fallet fastställs skyddsområden direkt av regeringen, i det senare fallet av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; efter förslag från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Ett omfattande urvalsarbete – i vilket länsstyrelserna har spelat en nyckelroll – har ägt rum under en &lt;NOBR&gt;10-årsperiod&lt;/NOBR&gt; och resulterat i att regeringen till och med augusti 2005 anmält inte mindre än 3 992 områden, med en sammanlagd yta av 2 864 673 hektar eller en sjundedel av Sveriges yta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Varje enskilt Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; ska ha en egen bevarandeplan, som i detalj beskriver vad som ska skyddas samt hur och när det ska ske. Åtgärder som på ett betydande sätt påverkar miljön i ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; kräver också tillstånd av länsstyrelsen, ibland även av regeringen. Även &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; kan behöva höras innan tillstånd ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Bevarandeplanen tas fram av länsstyrelsen i samverkan med markägare och andra berörda aktörer och myndigheter, ett arbete som ska vara avslutat i augusti 2005. För detta arbete fick länsstyrelserna till och med 2005 extra medel (totalt 8 mkr 2005) ur anslag 34:3. Länsstyrelserna ansvarar också för skötsel, skydd och tillsyn av Sveriges Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt; Från och med 2006 har skötselmedel inbakats i schablonmodellen, som därigenom utökats från 130 till 170 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft9"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Lokal naturvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;Regeringen har avsatt sammanlagt 300 miljoner kronor till lokal naturvård, att fördelas under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; enligt förord- ningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft1"&gt;Satsningen syftar till att sätta in naturvården i sitt sammanhang genom att koppla naturvårdsinsatser till annan samhällsnytta. För att få bidrag ska projekten således gagna folkhälsa, integration, kunskapsuppbyggnad, friluftsliv och samverkan. Statsbidrag utgår till naturvårdsprojekt med högst 50 % av de bidragsberättigade kostnaderna inom kategorierna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;kunskapsuppbyggnad (till exempel inventeringar och under- sökningar),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;framtagande av underlag (till exempel kommunala natur- vårdsprogram),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;processer kring områdesskydd (till exempel skötselplaner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;vård och förvaltning av områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;restaurering av områden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;information, folkbildning och annan kunskapsbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Naturvårdsverket har fördelat de avsatta medlen mellan länsstyrelserna, som dels fått anslag för att administrera bidraget, dels en ram att fördela i statsbidrag. Den senare har till 70 % styrts av antalet kommuner i länet och till 30 % av länets befolk- ningsstorlek. För 2006 har länsstyrelserna fått sammanlagt 110,8 miljoner kronor att fördela som statsbidrag och 4,2 miljoner kronor för sin egen administration (block 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Statsbidragen har beslutats av respektive länsstyrelse och har lett till lokala projekt i merparten av Sveriges kommuner, med såväl kommuner och landsting/regioner som föreningar, företag och privatpersoner som intressenter och medfinansiärer. Ett axplock av lokala naturvårdsprojekt presenteras i skriften Naturvård Sverige runt. Exempel på lokala naturvårdsprojekt &lt;NOBR&gt;2004–2005&lt;/NOBR&gt; (Naturvårds- verket 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;En viktig del i arbetet för biologisk mångfald består i att upprätta och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. Sådana program kan tas fram för enskilda arter, grupper av arter eller naturtyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft9"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Programmen har ett nationellt perspektiv, men föreslagna åtgärder kan vara koncentrerade till vissa landsdelar, beroende på artens utbredning och nödvändiga prioriteringar. Program upprättas dock inte för alla hotade arter, utan endast i de fall där man inte räknar med att andra typer av åtgärder är tillräckliga. Framtagande av åtgärdsprogram utgör delmål i sex av de 16 miljökvalitetsmålen och ska påbörjas senast 2006, i ett fall senast 2005. Målet är att 210 åtgärdsprogram ska ha börjat genomföras senast 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Åtgärdsprogrammen fastställs av Naturvårdsverket, som också, efter förslag från Artdatabanken, beslutar om att nya program ska utarbetas och befintliga program revideras. Det senare sker vanligen vart fjärde år, vilket innebär att runt 50 nya och reviderade program behandlas varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Detta arbete är normalt Naturvårdsverkets ansvar. Till följd av personalbrist utarbetas dock flertalet program av länsstyrelser, antingen av egen personal eller genom upphandlad extern kompetens. Detta arbete sker på uppdrag av och med finansiellt stöd från Naturvårdsverket. Det färdiga programutkastet sänds ut på remiss till andra berörda länsstyrelser, kommuner, vattenmyn- digheter, Artdatabanken och övriga berörda myndigheter och organisationer. Efter att yttrandena sammanställts och inarbetats lämnas det färdiga förslaget till Naturvårdsverket, som efter granskning och eventuella justeringar fastställer programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Huvuddelen av programmens åtgärder är lokala och regionala till sin karaktär och genomförs av respektive länsstyrelse. Sedan hösten 2003 utför länsstyrelserna också vissa nationella åtgärder på upp- drag Naturvårdsverket. Andra viktiga aktörer i åtgärdsarbetet är kommunerna, genom den fysiska planeringen, Agenda &lt;NOBR&gt;21-arbete&lt;/NOBR&gt; och kommunal naturvård, samt landstingen, som ägare och/eller finansiärer av stora naturområden, liksom Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Vägverket. Också enskilda fastighetsägare spelar en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Arbetet med åtgärdsprogram finansieras genom anslag 34:3 i statsbudgeten, ur vilket 100 miljoner kronor avsatts 2006. Av dessa medel har huvuddelen – 68 miljoner kronor – fördelats mellan länsstyrelserna. Högst 20 miljoner av dessa medel får användas till koordinering, medel som fördelas mellan länen huvudsakligen efter arbetsbelastningen för den nationella koordineringen. Den regionala koordineringen ska i princip finansieras av länsstyrelsens eget myndighetsanslag, men kan i mån av ekonomiskt utrymme förstärkas med de nationella koordineringsmedlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;Genomförandeåtgärderna ska så långt som möjligt införlivas i och finansieras genom andra verksamheter, så som kalkning och skötsel av skyddade områden, men även fiskevårdsåtgärder och EU- program. Därutöver kan länsstyrelserna ansöka om särskilda genomförandemedel som årligen fördelas efter en schablon som Naturvårdsverket utformat i samråd med länsstyrelserna. Av de 68 miljoner kronor som länsstyrelserna 2006 har erhållit för åtgärdsprogram ska minst 48 miljoner kronor användas för genom- förande av åtgärder, fördelat mellan länen med en variation från 1,5 miljoner kronor till 4,0 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Exempel på åtgärder är åter- och nyskapande av livsmiljöer, uppfödning och utplantering, information och utbildning, inventering och studier för att förbättra kunskapsunderlaget, samt direkta ingripanden för att ändra konkurrensförhållanden mellan arter, exempelvis genom jakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Friluftsliv och fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik ligger till grund för en växande statlig satsning på friluftsliv under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Ett viktigt instrument i denna satsning är bildande och tillgängliggörande av naturreservat. Visserligen beräknas endast drygt 3 % av medlen till naturreservat under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ha gått till tätortsnära friluftsområden, men i stort sett alla naturreservat är av intresse för friluftslivet. Runt 40 % av bidragen till lokal naturvård (jfr denna rubrik ovan) uppskattas också ha anknytning till frilufts- liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Av stor betydelse är även den kommunala översiktsplaneringen, som bland annat ska beakta de riksintressen som Naturvårdsverket har pekat ut med stöd av 3 kap. 6 § i miljöbalken. Länsstyrelsen ska samordna och tillvarata statliga intressen, som underlag för den kommunala fysiska planeringen, och kan under vissa omständigheter pröva kommunala planbeslut. De flesta kommuner har delegerad rätt att bevilja dispens från strandskyddet, men det är länsstyrelsen som beslutar om upphävande av strandskydd i detaljplan, efter framställan från berörd kommun. Det är även länsstyrelsen som beslutar om skoterförbundsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft21"&gt;I propositionen 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag lyfter regeringen fram regionala landskapsstrategier som ett verktyg för att säkerställa biologisk mångfald. De utgår från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;insikten att skog, jordbruksmark, vattendrag och bebyggda miljöer ofta utgör en mosaik, vars beståndsdelar är intimt beroende av varandra och därför måste hanteras som en helhet. Landskapsstrategierna kan således ses som en ansats till ett territoriellt perspektiv, som ett komplement till det dominerande sektorsperspektivet. Sju länsstyrelser har fått i uppdrag att utarbeta sådana landskapsstrategier, vilka – sedan de analyserats och utvärderats – ska ligga till grund för regeringens fortsatta arbete i frågan. För detta ändamål har Naturvårdsverket 2006 avsatt 4,9 miljoner kronor som fördelas mellan länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas och Västerbottens län (Block 14). Därutöver utgår bidrag till länsvisa program för natur- och kulturturism med 1,5 miljoner kronor till fem länsstyrelser (Block 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Viltförvaltning och ersättning för viltskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;I propositionen 2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik presenterar regeringen åtgärder för att säkerställa att varg, björn, järv, lo och kungsörn långsiktigt ska finnas kvar i den svenska faunan. Som ett led i detta arbete genomförs kontinuerliga rovdjursinventeringar. Naturvårdsverket har upprättat föreskrifter (NFS 2004:17 och 2004:18) för detta arbete, liksom en nationell databas, Rovdjursforum, där alla observationer ska registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Ansvariga för det operativa arbetet är dock respektive länsstyrelse. På varje länsstyrelse ska finnas en rovdjursansvarig samt fältpersonal som är ansvarig för kvalitetssäkringen. Fält- arbetets inriktning och omfattning varierar påtagligt mellan länsstyrelserna, beroende på rovdjursförekomst och om länet berörs av renskötsel. Det består i såväl spårning, boplatsbesök och annan direkt inventering som att följa upp allmänhetens observa- tioner och besiktiga fällda rovdjur, fallvilt, vilda bytesdjur och dödade eller skadade tamdjur. Det utförs av personal anställd på länsstyrelsen och/eller organisationer som länsstyrelsen samarbetar med, däribland representanter för samebyar. Var och en av de samarbetande organisationerna utser en inventeringssamordnare, men det är länsstyrelsen som svarar för kvalitetssäkring. Inventeringarna går ut på att fastställa förekomst och föryngring av de aktuella arterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft9"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;För 2006 har Naturvårdsverket avsatt 22 miljoner kronor för rovdjursinventering, medel som fördelas mellan länsstyrelserna efter en särskild fördelningsnyckel som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 50 % styrs av dokumenterad rovdjursförekomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 25 % styrs av länets areal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 20 % beror på om länet omfattas av renskötsel, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;till 5 % styrs av registreringen av inventerat område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Det innebär att två tredjedelar av medlen tillfaller de fem län som omfattas av renskötsel och att tilldelningen varierar starkt mellan länen, från 80 000 kronor (Skåne län) till 5 300 000 kronor (Norr- bottens län). Knappt fyra miljoner kronor av dessa medel går till länsstyrelsernas administration, en dryg miljon till utbildning och information, en och en halv miljon till andra organisationers fältarbete och resterande 15 miljoner kronor till länsstyrelsernas eget fältarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft1"&gt;Regeringen har i Viltskadeförordningen (2001:724) beslutat att Naturvårdsverket ska fördela medel för förebyggande av viltskador samt ersättning för uppkomna skador ur anslaget 42:5 (37,8 mkr 2006). Verksamheten bedrivs av respektive länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Länsstyrelserna inlämnar i februari, efter förfrågan från Naturvårdsverket en prognos för årets medelsbehov, för såväl skadeersättningar som förebyggande åtgärder och informationsinsatser. Med detta som stöd beviljar Naturvårds- verket bidrag till länsstyrelserna. Förnyade förfrågningar görs i maj och september, som underlag för förnyad fördelning av resurser. Länsstyrelserna rapporterar fortlöpande om användningen av medel. För sälskador gäller särskilda regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Från anslag 42:5 fördelar även Sametinget ersättning till landets 51 samebyar för rovdjurskador på ren och för samebyarnas medverkan i inventeringsarbetet. År 2006 har 49,2 miljoner kronor avsatts för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Vattenförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Vattenförvaltning betraktas normalt inte som en del av naturvården, men beskrivs lika fullt här i och med den finansieras genom anslag 34:3 och har nära kopplingar till naturvården, såväl funktionellt som personellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft9"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;EG:s ramdirektiv för vatten antogs 2000 och omfattar både ytvatten och grundvatten. Det övergripande målet är att uppnå ”god vattenstatus” till år 2015 – någon försämring av vattenkvaliteten tolereras inte. Genomförandet av direktivet består bland annat i att ta fram miljömål för vatten och utarbeta åtgärdsprogram, som ska vara klara 2009. Som ett led i detta arbete har särskilda vattenmyndigheter skapats, indelade efter avrinningsområden och ej efter befintliga administrativa gränser. I Sverige har fem vattenmyndigheter bildats, ansvariga för var sitt vattendistrikt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bottenviken (förlagd till länsstyrelsen i Norrbottens län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bottenhavet (förlagd till länsstyrelsen i Västernorrlands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Norra Östersjön (förlagd till länsstyrelsen i Västmanlands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Södra Östersjön (förlagd till länsstyrelsen i Kalmar län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Västerhavet (förlagd till länsstyrelsen i Västra Götalands län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Vattenmyndigheternas grundläggande mål är att se till att miljö- målen för vatten uppnås. Dessa är författningsreglerade och har därmed en särskild ställning gentemot övriga miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;För varje vart och ett av de fem distrikten ska ett åtgärdsprogram upprättas, som vid sidan av obligatoriska insatser enligt artikel 11 i direktivet även kan innehålla frivilliga åtgärder. Vattenarbetet ska dokumenteras i förvaltningsplaner, en för vart och ett av landets 119 huvudavrinningsområden. Förvaltningsplanerna är vidare än åtgärdsprogrammet och ska spegla vattnets tillstånd, mål, åtgärder, övervakning och ekonomisk analys. Till skillnad från åtgärdspro- grammet är de dock inte bindande för kommuner och myndigheter. Såväl åtgärdsprogram som förvaltningsplan ska vara klara senast 2009 och fastställs av vattenmyndigheten. Åtgärderna ska vara operationella senast 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Samtliga länsstyrelser är involverade i arbetet med vatten- direktivet. Som ett uttryck för detta har de 60 miljoner kronor som Naturvårdsverket 2006 avsatt för ändamålet (block 11) fördelats med runt 5 miljoner kronor till var och en av vattenmyndigheterna och därutöver med mellan 0,7 och 4,1 miljoner kronor till var och en av de 21 länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Genomförandet av förvaltningsplanerna berör ett stort antal kommuner, myndigheter, vattenvårdsförbund, företag och enskilda. Genomförandeansvaret vilar främst på kommuner och ett antal myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;Enligt ramdirektivet ska medlemsstaterna senast 2010 se till att prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna ett incitament till effektiv vattenanvändning, enligt principen att förorenaren betalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Vattenförvaltning omfattar också andra åtgärder som finansieras genom anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Exempel på sådana åtgärder är (delposter 2006):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td132"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Skydd i marin miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;5,5 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Provtagning, våtmarkskalkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;0,3 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Extra medel, kvalitetshöjning kalkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2,3 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Bildande av marina och limniska naturreservat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;8,9 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;Kalkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Kalkning är ett av verktygen för att uppnå de nationella miljö- kvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. Den regleras i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Under 2006 bör insatserna särskilt inriktas på områden av nationellt och regionalt intresse samt insatser för biologisk återställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Kalkningsmedlens storlek samt återrapporteringskrav fastställs årligen i Naturvårdsverkets regleringsbrev, som en delpost i anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Huvuddelen av anslagsposten disponeras av länsstyrelserna, som dock ej får använda medlen till administration av kalkningsanslaget; denna ska täckas av det ordinarie myndighetsanslaget. För 2006 har 184,2 miljoner kronor fördelats mellan länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Redan i maj/juni tillskriver verket länsstyrelserna med riktlinjer inför nästa års medelsanvändningar. Senast i oktober ska länsstyrelsernas ansökningar vara inne. Dessa sammanställs och bedöms av verket, som innan årets slut upprättar en preliminär fördelning som stäms av med respektive länsstyrelse. Beslut om fördelning tas av verket i månadsskiftet &lt;NOBR&gt;januari–februari.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;I februari kan respektive länsstyrelse rekvirera 75 % av den till- delade ramen. Under mars redovisar länsstyrelserna sina kalkningsinsatser under föregående bidragsår. Naturvårdsverket justerar utifrån denna redovisning ramfördelningen, och under april kan respektive länsstyrelse rekvirera resterande del av ramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;I augusti ska länsstyrelserna lämna in ett halvårsbokslut. Möjlighet finns också att ansöka om utökad ram för oförutsedda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;händelser samt för tidigareläggning av kvalitetshöjande åtgärder och biologisk återställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Själva kalkningen utförs av en huvudman, vanligen en kommun, men i vissa fall även av enskilda fastighetsägare, fiskevårds- föreningar etcetera. Statsbidrag beslutas av respektive länsstyrelse och utgår med högst 85 % av godkända kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Sanering och återställning av förorenade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Länsstyrelserna har systematiskt kartlagt förorenade områden och registrerat dem i riskklasser. Det sammanlagda antalet förorenade områden uppskattas till drygt 80 000, varav runt 1 500 är i riskklass 1 och runt 15 000 i riskklass 2. I stort sett alla riskklass &lt;NOBR&gt;1-objekt&lt;/NOBR&gt; anses vara identifierade och registrerade, och länsstyrelserna har en god överblick över problemets omfattning och utbredning. Naturvårdsverket har därför 2004 givit ut nya riktlinjer för identifierings- och inventeringsverksamheten, med tydligare fokus på de mest problemtyngda branscherna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Grundregeln är att förorenaren ska betala saneringen. I många fall har dock den förorenande verksamheten upphört eller över- tagits av nya ägare efter det att föroreningen upphört. För att underlätta saneringsarbetet kan därför statsbidrag beviljas enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden. Enligt förordningen ska bidrag främst avse förorenade områden som utgör ett direkt hot mot människors hälsa, naturområden med stora skyddsvärden eller objekt som medför betydande vattenföroreningar. Bidrag får utbetalas endast om ansvar enligt miljöbalken eller annan, äldre lag- stiftning inte kan utkrävas eller de ansvariga inte kan bekosta saneringen. Bidrag lämnas med högst 90 % av kostnaden och beslutas av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Statsbidraget finansieras genom anslag 34:4 Sanering av och åter- ställning av förorenade områden, till vilket 524,8 miljoner kronor anslagits 2006. Tillsammans med tidigare beslutade medel får 619 miljoner kronor användas under 2006. Anslaget består i två huvudposter, dels utredningsmedel, som i sin tur består av tre del- poster:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;MIFO-inventeringsmede&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; som täcker kostnaden för två inventerare per länsstyrelse (tre i Stockholms och Västra Götalands län). Inventerarna kartlägger och prioriterar förorenade områden i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Tillsynsbidrag lämnas med totalt 18 miljoner kronor (2006) till länsstyrelserna, för att driva på åtgärder där ansvar kan utkrävas och statligt bidrag inte lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utredningar av särskilt prioriterade objekt, för vilka länsstyrel- serna söker bidrag; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;50–60&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor fördelas per år för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Resterande del av anslaget används som åtgärdsmedel. När ett objekt är färdigutrett ansöker länsstyrelsen om medel hos Naturvårdsverket som bedömer ansvarsförhållanden, åtgärds- förslag, objektets prioritet med mera. De senaste åren har mindre än fem objekt per år fått bidrag, emedan de flesta objekt kostar 50– 150 miljoner kronor att sanera. Huvudman för åtgärdsprojektet är den aktuella kommunen, som tillsätter en styrgrupp och vanligen anlitar en erfaren extern projektledare. Själva saneringen utförs normalt av företag som upphandlas av projektledningen. Länsstyrelsen är statens representant, som kontrollerar att projektet löper enligt plan och fungerar som förbindelselänk mellan kommun och Naturvårdsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft21"&gt;Medel avsätts också till kunskapsprogrammet Hållbar sanering, varigenom myndigheter, forskare och företag uppmuntras att påskynda kunskapsspridningen och utvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;Två betydelsefulla program i omställningen till ett mer hållbart samhälle är de lokala investeringsprogrammen (LIP) och dess efterföljare klimatinvesteringsprogrammen (KLIMP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) framtagen av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling SOU 2007:13&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Lokala investeringsprogram (LIP)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p459 ft1"&gt;har under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft1"&gt;perioden &lt;NOBR&gt;1998–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;anvisat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;6,2 miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p459 ft1"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td134"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;statligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft1"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;investeringsprogram (LIP), med huvudsyfte att påskynda omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. LIP regleras i förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram. Landets kommuner har härigenom givits möjlighet att samla ur hållbarhetssynpunkt angelägna investeringar i investeringsprogram och söka stöd för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Kommuner som avser att söka stöd ska först samråda med länsstyrelsen. Sedan lämnas ansökan till regeringen, liksom ett samrådsyttrande från länsstyrelsen. Länsstyrelserna ger också kommunerna råd och stöd i genomförandearbetet och granskar deras verksamhetsrapporter. Kommunen ska även samråda med länsstyrelsen innan slutrapporten skickas till Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Totalt förväntas 4,7 miljarder kronor utbetalas till 211 program i 161 kommuner och två kommunalförbund och generera en total miljörelaterad investeringsvolym på drygt 27 miljarder kronor. Omkring en tredjedel av medlen går till energiomställning och energieffektivisering. &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; avfalls- och &lt;NOBR&gt;VA-åtgärder&lt;/NOBR&gt; samt åtgärder för att bygga om och miljöanpassa bostäder och fastigheter har fått ungefär en tiondel vardera av bidraget. Senast den 31 december 2006 ska alla lokala investeringsprogram vara avslutade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Hösten 2005 hade drygt hälften av programmen slutredovisats, med sammanlagt 863 av uppskattningsvis 1 800 åtgärder. Hittillsvarande resultat överträffar genomgående de förväntade effekter som angivits i ansökningarna, och Naturvårdsverkets utvärdering av programmen pekar mot en hög bidragseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;Klimatinvesteringsprogram (KLIMP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Klimatinvesteringsprogrammen (KLIMP) bygger vidare på LIP:s arbetsmodell, men nu med fokus på investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker det lokala klimatarbetet, samlar och sprider kunskaper och erfarenheter om klimatinvesteringar och på så sätt bidrar till att nå det svenska klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Förutom kommuner kan även företag och andra aktörer söka bidrag ur KLIMP, som regleras i förordningen (2003:262) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. Där framgår att sökande ska samråda med länsstyrelsen innan ansökan om bidrag lämnas till Naturvårdsverket, som beslutar om stöd. Länsstyrelsen ska också, inom en månad från det att ansökan inlämnats, yttra sig över klimatinvesteringsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Totalt har riksdagen avsatt 1 040 miljoner kronor för perioden &lt;NOBR&gt;2003–2006&lt;/NOBR&gt; och ytterligare 840 miljoner kronor för perioden 2006– 2008. Vid mitten av 2005 hade bidrag på 810 miljoner kronor beviljats till 47 investeringsprogram i kommuner, kommunalförbund, landsting och regioner i 18 län. Då hade 56 % av bidragen avsett energiprojekt, drygt 23 % transporter och 10 % vardera avfall respektive information. Programmen löper under fyra år och finansieras genom anslag 34:13 Stöd till klimatinvesteringar, till vilket 493 miljoner kronor anslogs i budgetpropositionen för 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft6"&gt;Tillsyn och tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Den centrala miljölagstiftningen är sedan 1999 samlad i miljöbalken (1998.808). Den innehåller bland annat bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Varje kommun utövar enligt miljöbalken tillsyn inom områdena miljö- och hälsoskydd (utom tillståndspliktig verksamhet), hantering av kemiska produkter, avfallshantering samt hantering av biotekniska organismer. Därutöver anges i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken operativt tillsynsansvar för ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; preciserade områden. Där utpekas länsstyrelsen som till- synsansvarig för ett stort antal verksamheter och andra objekt under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;naturvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;verksamheter m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;kemiska produkter och biotekniska organismer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;avfall och producentansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;För vissa av dessa områden kan kommuner frivilligt åta sig tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft9"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Naturvårdsverket har ett nationellt ansvar för tillsynsvägledning, utom för ett antal i förordningen angivna områden, där ett tiotal andra myndigheter svarar för tillsynsvägledningen. Därutöver har länsstyrelsen ett särskilt ansvar för tillsynsvägledning i länet. Det består i att samordna, följa upp och utvärdera tillsynen samt att ge råd och stöd till de operativt ansvariga tillsynsmyndigheterna, bland annat genom seminarier och informationsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft1"&gt;Tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet prövas av miljö- domstol eller länsstyrelse. Miljöfarlig är bland annat sådan verk- samhet som innebär utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten eller som innebär olägenhet i form av exempelvis buller, skakningar eller strålning. Det kan röra sig om industrier, avfallsanläggningar eller reningsverk. I en bilaga till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet anges vilka verksamheter som kräver tillstånd av miljödomstol &lt;NOBR&gt;(A-verksamheter)&lt;/NOBR&gt; respektive länsstyrelse &lt;NOBR&gt;(B-verksamheter),&lt;/NOBR&gt; samt vilka verksamheter där det räcker att anmäla till ansvarig kommunal nämnd &lt;NOBR&gt;(C-verksamheter).&lt;/NOBR&gt; I bilagan anges ett drygt hundratal verksamheter som tillstånds- prövas av länsstyrelsen inom ett knappt &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Verksamheter som har stor påverkan på omgivningen, så som kraftverk, massafabriker och motorvägar, prövas av regeringen. Den prövar också ansökningar om tillstånd som överlämnats av miljödomstolen och överklaganden om tillståndsbeslut som rör försvarets verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Varje ansökan prövas individuellt. Ett tillstånd kan förenas med villkor och ställa krav på skyddsåtgärder. Vid prövning bedöms vad som är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Miljödomstolar finns vid fem tingsrätter, medan miljööverdomstolen finns vid Svea hovrätt. Vid varje länsstyrelse finns även en miljöprövningsdelegation, som prövar vissa tillståndsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;Innan miljöfarlig verksamhet kan tillåtas måste det alltid göras en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den identifierar, beskriver och bedömer verksamhetens effekter på människor och djur, mark, luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft9"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft1"&gt;och vatten, landskap och kulturmiljö. Den kan också ange alterna- tiva lokaliseringar för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Problemdiskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft6"&gt;Fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Behovet av ett regionalt perspektiv i den rumsliga planeringen är otvetydigt och ökar stadigt i takt med att lokala arbetsmarknader växer och flätas in i varandra. Redan nuvarande lagstiftning ger regeringen möjlighet att inrätta regionplaneorgan i hela landet. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt; &lt;/SPAN&gt;redovisade också i huvudsak positiva erfarenheter från regionplanearbetet i Stockholms län, det enda län där en regionplan i dag upprättas. Samtidigt är regionplanering enligt plan- och bygglagen (PBL) en omständlig och tidskrävande process, som främst torde vara motiverad just i Storstockholm med dess höga exploateringstryck. Den är heller inte tvingande för länets kommuner, vilket medför att man i strävandena att jämka samman motstridiga kommunala ståndpunkter får förlita sig till andra, informella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft1"&gt;En regionplanering med rättsverkan skulle å andra sidan innebära ett grundskott mot det kommunala planmonopolet. Därtill skulle det skapa regionplaneorgan som i viktiga avseenden är överordnade kommunerna och därmed underminera den svenska modellen med en kommunal nivå, där kommuner och landsting är likställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Då förefaller det mer välbetänkt att ta fasta på och förstärka de regionala organens förmåga att på frivillig väg jämka samman motstridiga kommunala intressen, i form av ett tydligt politiskt mandat och kraftfulla utvecklingsresurser. Genom att knyta det tänkta regionplaneinstrumentet till den regionala utvecklingsplanen (RUP), snarare än att reglera det genom PBL, skulle den regionala utvecklingsplaneringen tillföras substans och mer direkt länkas samman med den kommunala fysiska planeringen, helt enligt intentionerna med ESDP. Dessutom skulle man frigöra sig från de formkrav som PBL ställer och avdramatisera hela frågan om ett regionalt rumsligt planeringsinstrument. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; avstod från att utreda denna fråga, med hänvisning till Ansvarskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SOU 2005:77 &lt;/SPAN&gt;Får jag lov? Om planering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft1"&gt;och den omvandling den regionala samhällsorganisationen genomgår.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I avsnitt 3.2.4 utvecklas dessa idéer närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft6"&gt;Transportsystemets geografiska logik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;De senaste decennierna har en tilltagande regionalisering av såväl infrastruktur- som kollektivtrafikplaneringen kunnat iakttagas. Den återspeglar ytterst den ökade rörligheten och mer konkret geografiskt växande arbetsmarknader. Den resulterande regionförstoringen har samtidigt gjort gällande länsindelning alltmer otidsenlig; en allt större del av kollektivtrafik- och infra- strukturplaneringen kräver ett storregionalt perspektiv och samverkan över länsgränser. Särskilt påtagligt är detta i de tre stor- stadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Redan kollektivtrafikreformen 1978, då länstrafikhuvudmännen bildades, kan ses som ett erkännande åt kollektivtrafikens regionala logik. Sedan dess har dock de lokala arbetsmarknaderna, trafikpla- neringens minsta byggstenar, vuxit påtagligt. Stockholms lokala arbetsmarknad omfattar i dag, förutom hela Stockholms län, större delen av Uppsala län, samt delar av Västmanlands och Söderman- lands län; redan 2015 beräknas dessa fyra län utgöra en enda, sam- manhängande arbetsmarknadsregion.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Svårigheten att åstadkomma en effektiv trafikplanering över administrativa gränser var också en viktig drivkraft bakom bildandet av de nya skånska och västsvenska storlänen. De lokala arbetsmarknaderna är heller inga autonoma enheter, utan är tvärt om alltmer inflätade i varandra. De är rent statistiska konstruktioner som ger starkt skiftande resultat om man tittar på olika grupper av människor var för sig. Som exempel kan nämnas att Göteborgs lokala arbetsmarknad för högutbildade män 1999 omfattade i stort sett hela Västra Götalands län samt norra Halland. Samma område sönderföll i åtta lokala arbetsmarknader för lågutbildade kvinnor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:77, s. 407ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Nutek (2006:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Temaplan (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;En framväxande storregional tågtrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Längst har regionförstoringen gått när det gäller regional tågtrafik, som erbjuder bättre möjligheter att höja hastigheterna i tätbebyggda områden än vägtrafik och därmed också att vidga pendlingsavstånden. På bara något decennium har en omfattande regional trafik, som huvudsakligen tillgodoser dagspendling, byggts upp i Mälardalen samt i Väst- och Sydsverige, med Stockholm, Göteborg respektive Malmö som dominerande noder. I och med att den spänner över flera län förutsätter den ett ofta komplext samarbete mellan länstrafikhuvudmännen, SJ och andra operatörer. Exemplet Öresundstågen illustrerar komplexiteten. Här har Skånetrafiken och danska DSB ett gemensamt huvudmannaskap, med SJ som entreprenör för Skånetrafikens delar. På svensk sida grenar trafiken ut sig längs Västkustbanan till Göteborg och via Södra stambanan till Växjö och Kalmar. Planer finns också på att trafikera Karlskrona, sedan Blekingebanan elektrifierats. För den del av trafiken som passerar länsgräns har SJ också trafikeringstillståndet, vilket inte hindrar att huvuddelen av de tåg som trafiken körs med ägs av Skånetrafiken.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft1"&gt;Nuvarande avtal mellan SJ och Skånetrafiken löper ut i juli 2007. Trafikhuvudmännen i Sydsverige vill utveckla den storregionala trafiken ytterligare och har redan genom Skånetrafiken lämnat in en ansökan till regeringen om att få trafikeringsrätt för Öresunds- tågen på Västkustbanan &lt;NOBR&gt;Malmö-Göteborg&lt;/NOBR&gt; och på Södra Stambanan &lt;NOBR&gt;Malmö-Nässjö,&lt;/NOBR&gt; där SJ i dag har ensamrätt. SJ motsätter sig en sådan konkurrens av affärsmässiga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft1"&gt;Denna ansökan är intressant ur flera aspekter. Den speglar den konflikt som nästan oundvikligen uppstår när trafikhuvudmännen, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, ska försöka komma överens med SJ, med ett strikt företagsekonomiskt synsätt, om en trafik som SJ i dag har ensamrätt på. Denna konflikt blir inte mindre komplicerad av att det finns en tredje aktör, Rikstrafiken, med uppdrag och resurser att upphandla önskvärd men olönsam interregional trafik, resurser som trafikhuvudmännen naturligtvis vill ska komma de egna trafikambitionerna till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Ansökan väcker också frågan om var gränsen mellan regional och interregional trafik egentligen går. En mer eller mindre tydlig tumregel har varit att dagspendling betraktas som regional trafik, medan längre resor ses som interregionala. Ett förändrat arbetsliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Skånetrafiken (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;där allt fler människor regelbundet, men kanske inte varje dag, reser fram och tillbaka mellan två platser utan någon övernattning har dock börjat sudda ut denna gräns. De sydsvenska trafikhuvudmännens ambitioner är ett uttryck för att de, såväl som de kommuner och landsting som står bakom dem, betraktar hela Sydsverige som en sammanhängande arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Än längre vill man gå i Norrland. Där har de fem landshövdingarna tillsammans med landstingen och de regionala kommunförbunden genom intresseföreningen Norrtåg ansökt om att få ta över all persontrafik på järnväg med ensamrätt. Det huvudsakliga argumentet är att SJ:s ensamrätt att utifrån en före- tagsekonomisk utgångspunkt ”plocka russinen ur kakan” omöjlig- gör utvecklingen av en sammanhållen persontrafik som skulle kunna knyta samman Norrlands mestadels små, isolerade arbets- marknader. Fokus riktas inte minst till de möjligheter till snabb- tågspendling mellan Norrlandskustens städer, från Umeå och söderut, som utbyggnaden av Ådals- och Botniabanorna ger utrymme för. Samtidigt öppnas givetvis också möjligheter till konkurrenskraftig interregional persontrafik på sträckan Umeå- Stockholm.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Utvecklingen av snabb, storregional tågtrafik är måhända det mest effektiva medlet att åstadkomma en nödvändig region- förstoring med större och bättre integrerade arbetsmarknader och kan dessutom användas för att skapa ökad konkurrens. Samtidigt kan man inte blunda för att en sådan ökad konkurrens riskerar att urholka SJ:s lönsamhet och därmed den interregionala tågtrafiken. En utveckling i linje med vad som eftersträvas i Norrland torde visserligen knappast vara realistisk i resten av landet, där trafiksystemen är tätare och mer integrerade i varandra. Ändå väcker den farhågor om en tilltagande uppdelning av persontrafiken på järnväg, där den interregionala trafiken reduceras till snabbtågsförbindelser mellan storstadsregionerna och längs ett fåtal andra stråk. Hur befogade är sådana farhågor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Förespråkarna för en fortsatt utveckling av den regionala persontrafiken brukar påpeka att denna snarare kompletterar än konkurrerar med &lt;NOBR&gt;X2000-trafiken,&lt;/NOBR&gt; i och med att den tillhandahåller ett snabbt växande utbud av anknytningar. Rimligen är det som så, att i takt med att den regionala trafiken inlemmar allt större geografier reduceras behovet av sammanknytande interregionala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Norrtåg (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;länkar. Ytterst handlar denna fråga därför om i vilken mån staten vill behålla möjligheten att styra persontrafiken på järnväg utifrån ett nationellt perspektiv och i vilken utsträckning man är beredd att släppa fram en utveckling som alltmer utgår från en &lt;NOBR&gt;(stor-)regional&lt;/NOBR&gt; logik. SIKA analyserar för närvarande var gränsen för interregional och regional persontrafik på järnväg ska gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Regionaliseringen av infrastrukturplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Också infrastrukturplaneringen har regionaliserats. Här handlar det dock snarast om en decentralisering från nationell till regional nivå. I slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; upprättades en ordning, där beslutsrätten över medel avsedda för investeringar i länsvägar och länsjärnvägar samt till länstrafikanläggningar decentraliserades till respektive länsstyrelse. Senare återfördes ansvaret för investeringar i läns- järnvägar, som därmed döptes om till ”Övriga järnvägar”, till Banverket. I de län där regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan bildats har dessa i samband med bilandet fått överta beslutsansvaret för dessa länsplaner för regional transport- infrastruktur. Dessa har de senaste åren tillsammans omslutit ungefär lika mycket som investeringar i den nationella planen, en andel som de närmaste åren kommer att minska. Det senare beror på att den förestående statliga ambitionshöjningen främst avser de mer trafikerade nationella vägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Möjligen kan man också se det som ett uttryck för den fortgående regionförstoringen; i takt med att reseavstånden ökar koncentreras trafiken till de snabbare nationella stråken, som i stigande grad också blir de viktigaste regionala – och ibland till och med lokala – stråken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft1"&gt;Infrastrukturplanering är komplicerat och involverar många aktörer och regelverk, alltifrån fysisk planering och miljöprövning till finansiering och trafikplanering. Detta kräver långsiktighet och förutsägbarhet. Ett avgörande problem i detta sammanhang är att finansieringen av enskilda investeringsobjekt fortfarande sker från år till år genom statsbudgeten, med påföljd att finansieringen ofta förändras och projektplaneringen blir ryckig och svårförutsägbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft9"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Kommunal medfinansiering av statliga väginvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Som en följd av svårigheterna att säkerställa finansiering har kommuner och landsting i växande omfattning börjat låna ut pengar till Vägverket för att tidigarelägga angelägna investeringar, vars genomförande annars förefallit osäkert. Lånen är räntefria och uppgick &lt;NOBR&gt;2004-12-31&lt;/NOBR&gt; till 911 miljoner kronor, av en total beviljad förskotteringsram på 1 530 miljoner kronor&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Sverige Kommuner och Landsting (SKL) uppger att utlåningen i december 2004 uppgick till 1,8&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;miljarder kronor. Bland de större vägobjekten märktes:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;E4 &lt;NOBR&gt;Skellefteå-Kåge&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;183 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;Tranebergsbron&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft1"&gt;395 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Aplared-Kråkered&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;190 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;• &lt;SPAN class="ft1"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Trafikplats Kyllared, Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft1"&gt;100 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;48 &lt;NOBR&gt;Borgunda-Skövde&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft1"&gt;130 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;E22 &lt;NOBR&gt;Kristianstad-Fjällinge&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft1"&gt;122 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Västra Götalands län kan tjäna som åskådningsexempel. Där sker samråd mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna och Väg- verket om väginvesteringar som man vill tidigarelägga eller där planerad statlig finansiering har uteblivit. Som regel är det berörda kommuner som tar upp de nödvändiga lånen, men Västra Göta- landsregionen som bär de egentliga kostnaderna genom att ersätta kommunerna för räntekostnaden. I januari 2002 avsatte region- fullmäktige 200 miljoner kronor för detta ändamål, varav runt 160 miljoner kronor hade bundits upp i januari 2006. Huvuddelen av de avsatta medlen avser investeringar i den nationella vägplanen samt ett större järnvägsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;I regleringsbrevet för 2005 anges att Vägverket får tidigarelägga byggandet av allmänna vägar där förskottering (lån) sker från kommuner och enskilda. Förskotteringarna får dock inte överstiga 30 % av de under året beviljade anslagsposterna 3.1, 3.2, 3.5 och 3.6 under anslag 36:2. För objekt med en byggkostnad över 20 miljoner kronor ska också förskotteringen godkännas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft21"&gt;Därutöver låter kommunala organ i växande utsträckning göra egna vägutredningar och projekteringar för att använda i opinions- bildning och påverkansarbete. De är sällan direkt användbara för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ackumulerad förskottering minus amorteringar. Årsredovisning för Vägverket 2004, s. 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;SKL (2004) &lt;/SPAN&gt;En ökad tillväxtorientering i transportpolitiken&lt;SPAN class="ft12"&gt;, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Vägverket, men kan lika fullt bidra till att påskynda finansieringen av investeringsobjekt som även Vägverket betraktar som angelägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den grundläggande orsaken till det ökade kommunala engage- manget är osäkerheten om den statliga finansieringen, som uppstår genom att finansieringen fastställs årsvis i statsbudgeten. Det skapar också en ryckighet och försvårar en långsiktig samhälls- planering. Möjligheten att genom kommunal medfinansiering tidigarelägga vägprojekt riskerar i gengäld att skapa en ”kapprust- ning” om begränsat investeringsutrymme mellan olika landsändar. En statlig investeringsbudget och/eller ökade möjligheter för Vägverket att själv lånefinansiera investeringar är två möjligheter att skapa större långsiktighet och förutsägbarhet i infrastruktur- planeringen, som lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Vägverket förefaller att ha en pragmatisk, i huvudsak positiv syn på kommunal medfinansiering&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, medan Sveriges Kommuner och Landsting ej anser att det nuvarande finansieringssystemet är hållbart&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Man pekar bland annat på att ränteutgifterna tar i anspråk resurser som annars kunnat användas till andra ändamål, liksom på att ryckigheten i infrastrukturplaneringen gör fordringarna osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Kritiken tar dock främst sikte på avsaknaden av långsiktiga finansieringsinstrument för investeringar i infrastruktur. I många andra sammanhang, bland annat i rapporten Regional politik – hur regionerna ser på utvecklingsfrågorna, ger företrädare för kommuner och landsting uttryck för ambitionen att axla ett större ansvar, också finansiellt, för transportinfrastrukturen, under förutsättning att man kompenseras ekonomiskt. Liknande tankegångar framfördes av Statskontoret i utvärderingen av försöks- verksamheten. Där pekades på möjligheten att överföra finansieringsansvaret för regionala trafikanläggningar till den regionala politiska nivån och reglera detta genom en skatteväxling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Naturvård och miljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Stora delar av natur- och miljövården består av förutsättnings- skapande insatser av stor betydelse för den regionala utvecklingen, medan andra delar har en utpräglad myndighetskaraktär. Som framgår av avsnitt 3.3 finns det därför anledning att överväga en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Samtal med företrädare för Vägverket, december 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SKL (2004) En ökad tillväxtorientering i transportpolitiken, s. 18f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;renodling av dessa uppgifter i ett utvecklingsuppdrag och ett myndighetsuppdrag. De uppgifter inom naturvård och miljövård som främst länsstyrelserna i dag handhar och som beskrivs i avsnitt 2.3.4 sönderfaller mer eller mindre tydligt i fem typer av uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Planering inom främst naturvården i form av urval av skyddade områden, skötselplaner för naturreservat, bevarandeplaner för Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-områden,&lt;/NOBR&gt; åtgärdsprogram för hotade arter, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner inom vattenvården, utformning av regionala landskapsstrategier och program för natur- och kulturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skötsel och annan naturvård av ”fältarbetskaraktär”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Fördelning av resurser till andra aktörer, huvudsakligen inom miljövårdsområdet, så som bidrag till sanering och återställning av förorenade områden, till lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram, samt till lokal naturvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tillsyn, tillståndsprövning, kontroll och annan rättstillämpning utifrån bestämda regelverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Uppföljning och utvärdering, övervakning och analys, så som övervakning av miljötillståndet och miljömålsuppföljning, men även uppföljningsåtgärder inom andra verksamhetsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Den naturliga utgångspunkten för ansvarsfördelning förefaller vara att avgöra vilka av dessa uppgifter som närmast har karaktären utvecklingsinstrument med utrymme för regional anpassning och vilka som snarare handlar om att tillämpa ett fast nationellt regel- verk med betydande krav på rättssäkerhet och nationell likformig- het. Samtidigt är det viktigt att så långt som möjligt hålla samman uppgifter som funktionellt och kompetensmässigt är kopplade till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;Planering och skötsel av skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Det område som med dessa utgångspunkter tydligast hör hemma inom det regionala utvecklingsområdet är måhända planering och skötsel av skyddade områden. Det handlar till stor del om att göra naturområden tillgängliga för det rörliga friluftslivet och att vägleda och informera och har därmed nära beröring med besöksnäringen och arbetet för en levande landsbygd, liksom med det regionplaneinstrument som ovan aktualiserats. Landstingen är redan i dag engagerade i naturvård och äger och/eller finansierar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;betydande naturområden. Som exempel kan nämnas Skärgårds- stiftelsen, med Stockholms läns landsting som huvudfinansiär, som förvaltar 15 000 hektar i Stockholms skärgård, samt Västkust- stiftelsen, med landstingen i Västra Götalands och Hallands län som huvudfinansiärer, som förvaltar runt 200 reservat om sammanlagt 37 000 hektar. Västkuststiftelsen förvaltar dessutom statliga naturreservat i Västra Götalands län och delar där kostnaderna med länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft1"&gt;Beslut om områdesskydd styrs av miljöbalken och kompletterande förordningar och kan innebära inskränkningar för enskilda och företag, för vilka ersättning kan bli aktuell. Det innebär att rättssäkerheten är av central betydelse, liksom att villkoren bör vara någorlunda likvärdiga i olika delar av landet. Naturvården har också ett självklart egenvärde som ibland kan komma i konflikt med snävare utvecklingsintressen. Dessa förhållanden tycks tala för att beslut om områdesskydd är en myn- dighetsuppgift som bör hållas isär från utvecklingsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Områdesskyddet utgör även en hörnsten i den statliga naturvårdspolitiken, som under en lång följd av år bestått i att metodiskt förvärva skyddsvärda områden. Denna politik är knappast aktuell att överge och kan svårligen förenas med att beslut om områdesskydd överförs till kommunala organ, lika lite som att själva ägandet och ansvaret för fortsatta förvärv kommunaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Samtidigt vilar målet hållbar utveckling på en strävan att integrera natur- och miljövårdande insatser i det övergripande utvecklingsarbetet, ett synsätt som även genomsyrar miljöbalken. Skötselansvaret torde också bli tämligen ihåligt om man ej kan påverka urvalet av skyddsvärda områden eller de skötselplaner som styr förvaltningen av dessa. Det faktum att det är länsstyrelsen och ej Naturvårdsverket som beslutar om områdesskydd visar på att kraven på nationellt likformig rättstillämpning fått vika för behovet av regional anpassning. Länsstyrelserna förefaller verkligen också ha ett stort utrymme för regionala prioriteringar i arbetet med områdesskydd och betonar ofta själva betydelsen av detta instrument i det samlade utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;En gyllene medelväg synes vara att det formella beslutet om områdesskydd och skötselplaner även framgent fattas av länsstyrelse eller Naturvårdsverk och att den statliga förvärvspolitiken för skyddsvärda områden lämnas ograverad, liksom själva ägandet. Däremot skulle planering och förvaltning av såväl egna som statliga reservat kunna integreras i utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;uppdraget, liksom även initiativ till nya områdesskydd och förslag till skötselplaner. Natura 2000 bör härvid betraktas som en del av planeringen och förvaltningen av skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft1"&gt;Annan planering och fältarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Andra uppgifter av programmeringskaraktär är utformning av åtgärdsprogram för hotade arter, kalkningsplanering, regionala landskapsstrategier, program för natur- och kulturturism samt åtgärdsprogram och förvaltningsplaner inom vattenförvaltningen. Det kan tyckas naturligt att bibehålla ett sammanhållet ansvar för dessa sinsemellan beroende programarbeten. Några av dem har särskilt tydlig anknytning till regional utveckling, som program för natur- och kulturturism och regionala landskapsstrategier. Snarare än att försöka sortera bland nuvarande programinstrumenten bör ansvarsfördelningsdiskussionen handla om programarbete inom naturvårdsområdet generellt ska ses som utvecklings- eller myndighetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;På motsvarande sätt bör fältarbete inom olika verksamhets- områden som funktionellt hänger samman också hållas samman organisatoriskt. Exempelvis är rovdjursinventering en naturlig del av skötseln av skyddade områden, som även, i likhet med kalkningen spelar en central roll i åtgärdsprogrammen för skyddade arter. En enkel men drastisk princip skulle kunna vara att de nya länsstyrelserna inte ska ha egen fältpersonal inom naturvårdsområdet, utan förlita sig på samverkan med det ansvariga kommunala organet vid beslut om områdesskydd och skötselplaner, såväl som vid tillsyn inom naturvården. I det förra fallet torde hur som helst en formaliserad samrådsprocess vara påkallad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;För att i detalj kunna avgöra var ett eventuellt gränssnitt mellan ett utvecklingsuppdrag och ett myndighetsuppdrag bör dras inom de delar av naturvården som ej avser skyddade områden krävs dock en djupare analys än vad kommittén haft möjlighet till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft9"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Fördelning av resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Länsstyrelserna fördelar statsbidrag till lokal naturvård. Mottagare av dessa statsbidrag är bland annat kommuner. Det kan förefalla olämpligt att ett kommunalt organ tar ställning till ansökningar om statsbidrag från andra kommunala organ. Det utesluter rimligen också det beslutande organet själv som mottagare av detta statsbidrag, även om det faktiskt förekommer att länsstyrelser beviljar sig själv projektanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Å andra sidan är det viktigt att det organ som fördelar medel till insatser av naturvårdande karaktär verkligen har kompetens inom området. Västra Götalandsregionen beslutar redan i dag om stöd till enskilda företag, en uppgift som dock fortfarande betraktas som statlig och som regleras genom särskild lagstiftning. I det fall naturvården i sin huvuddel skulle överföras från länsstyrelser till kommunala organ skulle dessa på motsvarande sätt kunna besluta om projektfinansiering utifrån ett strikt statligt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Frågan är dock om inte ett eventuellt självstyrelseansvar för naturvård borde paras med ett annat förhållningssätt från staten som ger utrymme att ta ett sammanhållet, tvärsektoriellt ansvar för utvecklingsuppdraget. Snarare än nationellt detaljreglerade program för avgränsade områden skulle ett sådant förhållningssätt kunna innebära ett generellt uppdrag till de regionkommunala organen – eventuellt reglerat och finansierat genom någon form av överenskommelse – att regionalisera och förverkliga nationella mål inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft1"&gt;Naturvården näraliggande områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Vid sidan av de naturvårdande insatser som huvudsakligen ryms inom anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald redovisas i avsnitt 2.3.4 ett antal insatser som har mer miljövårdande prägel. De handlar om att övervaka, pröva tillstånd för och utöva tillsyn över enskilda verksamheter samt att sanera de föroreningar som skapats. Dit gör också investeringsprogram som LIP och KLIMP. Dessa uppgifter är av en annan karaktär än de naturvårdande och kräver också en annan kompetens. I den utsträckning de bör vara regionala uppgifter faller de väl inom ramen för ett regionalt myn- dighetsuppdrag med fokus på tillsyn och tillståndsprövning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;övervakning och kontroll, inriktat på miljövård snarare än natur- vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft1"&gt;Ett möjligt undantag utgör miljömålsuppföljningen. De 16 miljö- kvalitetsmålen – och inte minst målet om God bebyggd miljö – har bäring på all tillväxt- och utvecklingspolitik och är därför av central betydelse för det regionala utvecklingsuppdraget. Det är därför naturligt att det är det utvecklingsansvariga organet i respektive län som ansvarar för att bryta ned de nationella målen till regionala mål, integrerade i den övergripande utvecklingsstrategin. En naturlig följd av detta är ett ansvar att följa upp de egna insatserna för att uppnå regionala miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Det hindrar inte att det rimligen är länsstyrelserna, med ett övergripande ansvar för tillsyn och tillståndsprövning, övervakning och kontroll inom miljöområdet, som har bäst underlag att följa upp flertalet nationella miljömål. Uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen är också en naturlig del av det tvärsektoriella kunskapsbildningsuppdrag, som aktualiserats för länsstyrelsernas del (jämför avsnitt 3.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft6"&gt;Summering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Den fysiska planeringen, miljöpolitiken och planeringen av trafik och transportinfrastruktur är djupt invävda i varandra. Tydligast illustreras måhända denna invävdhet ur transportsystemets perspektiv. Det säger sig själv att utformningen av transport- systemet är helt avgörande för planering av bostäder, industri, detaljhandel, skolor, daghem och annan verksamhet. Samtidigt är transportsystemet utrymmeskrävande och miljöstörande och spelar därmed en central roll i såväl fysisk planering som miljöpolitik. Därtill kommer behovet av att samordna planeringen av transportinfrastruktur och kollektivtrafik, de båda grundläggande samhällsåtagandena inom transportområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Mer konkret reglerar samhället transportsystemet genom åtminstone fem parallella planerings- och beslutprocesser, var och en med sin egen logik och kalender:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;planeringen av transportinfrastrukturen för respektive trafikslag, var för sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;finansieringen av densamma genom årliga beslut i statsbudgeten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;planeringen av lokal, regional och nationell kollektivtrafik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;den fysiska planeringen utifrån PBL, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;miljöprövning enligt miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft1"&gt;Samtliga dessa processer involverar ett stort antal aktörer, allt ifrån europeiska organ, riksdag och regering via trafikverk och andra nationella myndigheter, länsstyrelser och miljödomstolar till enskilda kommuner, landsting, länstrafikhuvudmän och andra kommunala organ. I många fall är de olika regelverken svåra att förena, i vissa fall direkt motstridiga. Det beror på reella målkonflikter, men också på bristande samordning mellan skiftande sektorskulturer. Skillnaderna i förhållningssätt mellan PBL och miljöbalken berördes i avsnitt 2.3.1, men är bara ett exempel. Konflikten mellan den långsiktiga infrastruktur- planeringen och den årliga finansieringen av enskilda investeringsprojekt via statsbudgeten är ett annat exempel på systemsvagheter. Behovet av framförhållning och möjligheterna att överklaga beslut komplicerar processen ytterligare. Särskilt gäller det infrastrukturinvesteringar, som ju även ska fastställas i den fysiska planeringen och miljöprövas och som närmast regelmässigt överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft1"&gt;Allra störst är svårigheterna i storstadsområden. Här är inte endast exploateringstrycket störst och de miljömässiga olägen- heterna tydligast. Dessutom involverar planeringen ännu fler aktörer än i andra delar av landet i och med att lokala arbets- marknader och därmed trafiksystemen på ett helt annat sätt griper över kommun- och ibland även länsgränser. Det är dessa svårigheter som väckt tankar om en mer samordnad regional planering av trafiksystem och annan storskalig markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tvärsektoriella mål och politikområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Vid sidan av ovanstående sektoriella politikområden har regeringen även pekat ut ett par tvärsektoriella politikområden som särskilt betydelsefulla för regional utveckling – integrationspolitik och storstadspolitik. Andra tvärsektoriella politikområden med anknytning till regional utveckling är jämställdhetspolitik, folkhälsopolitik, och målet om en hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Under denna rubrik redovisas även politikområdena Konsumentpolitik, Regional samhällsorganisation och Allmänna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft9"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;bidrag till kommuner (det kommunala utjämningssystemet), vilka också är av tvärpolitisk karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik och ska därför beaktas inom alla politikområden. År 2002 överlämnade regeringen skrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling (skr 2001/02:172) till riksdagen. Strategin var ett steg i arbetet med att integrera de tre dimensionerna i hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft21"&gt;– den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen. I december 2003 inrättades ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;En svensk strategi för hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft21"&gt;Sedan dess har också strategin reviderats i skrivelsen En svensk strategi för hållbar utveckling (skr 2003/04:129). I likhet med den ursprungliga strategin innehåller den åtta kärnområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Framtidens miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Begränsa klimatförändringarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Befolkning och folkhälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Social sammanhållning, välfärd och trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Sysselsättning och lärande i ett kunskapssamhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Regional utveckling och regionala förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Kärnområde 7 innehåller mål och åtgärder för regional utveckling, skogen som resurs samt jordbruk, fiske och rennäring. Uppgifter med anknytning till regional utveckling återfinns dock även inom övriga kärnområden, inte minst de fyra sista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;I skrivelsen identifieras också fyra strategiska framtidsfrågor, som även de ger en indikation på hållbarhetsbegreppets stora vidd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljödriven tillväxt och välfärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;En god hälsa – framtidens viktigaste resurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;En samlad politik för hållbart samhällsbyggande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Barn- och ungdomspolitik för ett åldrande samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft9"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Hållbar utveckling bygger av naturliga skäl till stor del på internationellt samarbete – fora som särskilt anges i skrivelsen är EU, OECD, WHO, Nordiska Ministerrådet och Östersjösam- arbetet Baltic 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Ansvarsfördelning och aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;På nationell nivå gav regeringen redan 1998 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för arbetet för miljömässig hållbarhet. De flesta centrala myndigheter är också i färd med att införa miljöledningssystem, även om detta arbete ännu befinner sig i ett utvecklingsskede. De sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling har dock inte givits samma utrymme, konstaterar Naturvårdsverket i en studie av ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; statliga myndigheter, som återges i skrivelsen (skr 2003/04:129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;På regional nivå knyts förhoppningarna främst till de regionala utvecklingsprogrammen och de regionala tillväxtprogrammen. I båda fall betonas hållbarhet och näraliggande mål som miljö, jämställdhet, integration och mångfald i de vägledande författ- ningarna. Regeringen konstaterar också att såväl näringslivsrelate- rade frågor, så som arbetskraftsförsörjning och samordning av utbildningsinsatser, som trafikplanering, avfallshantering med mera, kan vara bättre att hantera på en regional eller mellankom- munal än på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft1"&gt;Också kommuner och landsting är engagerade i arbetet för hållbar utveckling. Det stora flertalet kommuner har antagit en lokal Agenda 21. I Umeå kommun är hållbar utveckling tema för översiktsplaneringen, medan Västra Götalandsregionen har hållbar tillväxt som tema för den regionala utvecklingsstrategin. Sam- manlagt satsar, beroende på definition, kommunerna årligen flera hundra miljoner kronor och landstingen i storleksordningen 50– 100 miljoner kronor på förutsättningsskapande åtgärder inom miljöområdet. I landstingens fall handlar det inte minst om natur- vård, stipendier och projektverksamhet. Regeringen stödjer särskilt kommunerna i strävan att uppnå ett hållbart samhälle. Under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2003&lt;/NOBR&gt; anvisades exempelvis 6,2 miljarder kronor till lokala investeringsprogram (LIP), varav 4,7 miljarder kronor förväntas betalas ut till 211 investeringsprogram i totalt 161 kommuner och två kommunalförbund. Regering och riksdag har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;också anslagit närmare 1,9 miljarder kronor till klimat- investeringsprogram (Klimp) åren &lt;NOBR&gt;2003–2010.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Jämställdhetspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Målet för politikområdet jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Politikområdet omfattar två verksam- hetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samordningsansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder, vilket bland annat omfattar centralt strategiarbete, informationsinsatser och jämställdhets- integrering av regeringskansliet och statsbudgeten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Motverka könsdiskriminering, vilket främst omfattar JämO:s arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2007 anslås 448 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor finansierar Jämställdhetsombudsmannen och dess verksamhet. Huvuddelen av politikområdets resurser, 417 miljoner kronor, avsätts dock till särskilda jämställdhets- åtgärder, en ökning med hela 412 miljoner kronor sedan 2006. Dessa medel används bland annat till forskning om kvinnors hälsa och handlingsplaner för att minska våldet mot kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Jämställdhet inom andra politikområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Jämställdhet är ett sektorsövergripande mål, vilket innebär att jämställdhetspolitiken huvudsakligen bedrivs inom andra politik- områden. En viktig roll i detta sammanhang har länsstyrelserna, som har till uppgift att verka för att de nationella jämställdhets- målen får genomslag och därtill integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt eget arbete. Sedan 1995 finns det en särskild sakkunnig i jämställdhetsfrågor vid varje länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Ett viktigt instrument är också de regionala tillväxtprogrammen, där jämställdhetsperspektivet på flera sätt lyfts fram i såväl direktiv som programarbete. En grund för detta lades i samband med genomförandet av tillväxtprogrammens föregångare, de regionala tillväxtavtalen. Tre län, Blekinge, Västra Götalands och Jämtlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 2.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;län, hade därvid i uppdrag att utveckla metoder och verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det regionala utveck- lingsarbetet. Erfarenheterna från detta arbete finns dokumenterade i rapporten Tillväxt jämt, som givits ut av Näringsdepartementet tillsammans med de berörda länsstyrelserna och Västra Götalandsregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft1"&gt;Inom den regionala utvecklingspolitiken finns resurscentra för kvinnor samt inom näringspolitiken kvinnliga affärsrådgivare. Jämställdhet är också ett horisontellt mål i alla strukturfonds- program. I de svenska programmen redovisas alla resultat, där det är relevant, fördelade på män och kvinnor. I programmen för Mål 1, 2 och Växtkraft Mål 3 fanns dessutom särskilda åtgärder för att stimulera kvinnligt företagande och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. För regionalt utvecklingsbidrag och sysselsätt- ningsbidrag finns en kvoteringsregel som säger att minst 40 % av stödberättigade arbetstillfällen ska förbehållas vardera könet. Även om undantag fortfarande beviljas i enskilda fall har könsupp- delningen totalt sett blivit jämnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Integrationspolitik och storstadspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Såväl integrations- som storstadspolitik pekas av regeringen ut som politikområden av särskild betydelse för regional utveckling. Storstadspolitiken har också, vid sidan av integrationsmålet, ett tillväxtmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Integrationspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft1"&gt;Målen för integrationspolitiken är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla, oavsett bakgrund, ska vara delaktiga i och medansvariga för.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;Politikområdet innehåller två verksamhetsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Tillståndet och utvecklingen, vilket främst omfattar kunskapsförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Lika rättigheter och skyldigheter, vilket omfattar introduktion för nyanlända och stöd till arbete för etnisk mångfald och mot diskriminering, samt DO:s verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Inom politikområdet finns myndigheterna Integrationsverket, som har uppgifter inom båda verksamhetsområdena, samt Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering. I budgetpropositionen för 2007 har 4 071 miljoner kronor avsatts till politikområdet, varav lejonparten, 3 832 miljoner kronor, avser kommunersättningar vid flykting- mottagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Liksom jämställdhet är integration ett sektorsövergripande mål, vilket medför att det finns integrationsmål inom ett stort antal politikområden – i budgetpropositionen för 2006 förtecknas sådana mål för elva samhällsområden: sysselsättning, utbildning, statlig arbetsgivarpolitik, diskriminering, nyanlända invandrare, rättsväsendet, boende, demokrati, hälsa, socialförsäkringar samt kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;Storstadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft21"&gt;I propositionen 1997/98:165 Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; presenterades för första gången en sammanhållen nationell storstadspolitik med två övergripande mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tillväxtmålet: att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsområdena som i övriga delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Integrationsmålet: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsområdena och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft21"&gt;Storstadspolitiken är huvudsakligen tvärsektoriell. Som ett instrument för storstadspolitiken tecknades lokala utvecklingsavtal mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;samt Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje kommuner. Avtalen avser vissa utvalda, särskilt utsatta bostadsområden i respektive kommun och innehåller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lokalt utarbetade mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en åtgärdsplan för vart och ett av de ingående bostadsområdena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;reglering av statens respektive kommunens åtagande, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en plan för uppföljning och utvärdering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Genomförandet sker i partnerskap, med kommunen som huvudansvarig, och inkluderar ett brett spektrum av åtgärder, alltifrån föreningsaktiviteter till större sysselsättningsprojekt i samverkan mellan kommun, försäkringskassa, och arbetsförmed- ling. Hög prioritet har även språksatsningar haft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Regeringen har för perioden &lt;NOBR&gt;1999–2003&lt;/NOBR&gt; avsatt drygt 2 miljarder kronor till storstadspolitiken, huvudsakligen till utvecklingsavtalen; berörda kommuner har själva bidragit med motsvarande resurser. För att utveckla och samordna arbetet tillsattes Storstads- delegationen, bestående av berörda statssekreterare. Sedan 2006 har dock inga ytterligare resurser tillförts politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;En särskild utredare har utvärderat de lokala utvecklingsavtalen och presenterade sina slutsatser i betänkandet Storstad i rörelse (SOU 2005:29). Den visar att storstadspolitiken har haft framgångar när det gäller samverkan och språkinsatser. Samtidigt konstaterar utredaren att det är ett tydligt glapp mellan mål och insatser och mellan retorik och praktik, vilket lett till frustration och besvikelse. Fokus har också legat på integrationen, medan tillväxtmålet fört en undanskymd tillvaro. Här fäster dock regeringen hopp bland annat till den regionala utvecklingspolitiken programarbeten. Dessutom har Nutek påbörjat ett arbete för att stärka storstadspolitiken.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Folkhälsopolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Också folkhälsopolitiken är ett sektorsövergripande politikområde, som är beroende av ett tvärsektoriellt arbetssätt. Målet för politikområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2006, Utgiftsområde 8, s. 42. ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riksdagen har 2003 lagt fast elva folkhälsoområden (prop. 2002/03:35):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft1"&gt;1. Delaktighet och inflytande i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;2. .Ekonomisk och social trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Trygga och goda uppväxtvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ökad hälsa i arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Sunda och säkra miljöer och produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En hälsofrämjande hälso- och sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Gott skydd mot smittspridning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ökad fysisk aktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Goda matvanor och säkra livsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen är myndigheter med centrala uppgifter inom området, som kunskapscentra, genom uppföljning och utvärdering av folkhälsans utveckling och av insatser inom området samt genom tillsyn och epidemiologisk bevakning. I budgetpropositionen för 2007 har regeringen avsatt 892 miljoner kronor till politikområdet, varav 248 miljoner kronor till alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, 152 miljoner kronor till insatser mot hiv/aids och andra smitt- samma sjukdomar, 112 miljoner kronor till folkhälsopolitiska åtgärder och huvuddelen av resterande medel i förvaltningsanslag till myndigheter inom politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;En stor del av det operativa folkhälsoarbetet bedrivs av kommuner och landsting. Kommunerna har sedan gammalt ansvar för verksamheter som påverkar hälsan, så som bostadsförsörjning, vatten och avlopp, planering av trafik och andra offentliga miljöer, hälso- och miljöskydd, vård omsorg och utbildning. Landstingens engagemang i folkhälsområdet har traditionellt utgått från hälso- och sjukvårdsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft9"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Konsumentpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft1"&gt;De övergripande målen för konsumentpolitiken är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inflytandemålet: Konsumenternas ställning och inflytande på marknaden ska stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Hushållningsmålet: Hushållen ska ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Säkerhetsmålet: Konsumenternas hälsa och säkerhet ska stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Miljömålet: Sådana konsumtions- och produktionsmönster ska utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kunskapsmålet&lt;/SPAN&gt;: Konsumenterna ska ha tillgång till god vägledning, information och utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft1"&gt;I budgetpropositionen för 2007 har 180 miljoner kronor avsatts till politikområdet, varav närmare två tredjedelar till Konsumentverket. Andra myndigheter inom området är Marknadsdomstolen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden, Resegarantinämnden samt det statliga bolaget SIS Miljömärkning AB. Politikområdets anslag går i allt väsentligt till att finansiera dessa myndigheters verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft21"&gt;Därutöver består konsumentpolitiken av en rad insatser inom andra politikområden, främst, &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;handels-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; konkurrens- och regional utvecklingspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regional samhällsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Målet för politikområdet Regional samhällsorganisation är att länen ska utvecklas genom att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. I budgetpropositionen för 2007 anslås 2 396 miljoner kronor till politikområdet. Huvuddelen av dessa medel, 2 360 miljoner kronor, är avsedda att finansiera verksamheten vid landets länsstyrelser, medan 35 miljoner kronor avsatts till att kompensera de kommunala samverkansorganen för personal de övertagit från länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft9"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Det kommunala utjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar och har i kronor och ören en större betydelse för fördelningen av resurser mellan olika regioner än något annat politikområde med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Nytt utjämningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Det består av fem delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Inkomstutjämningen jämnar ut skatteinkomsterna mellan kommunerna och mellan landstingen. Den innebär att alla kommuner får ett inkomstutjämningsbidrag upp till 115 % av medelskattekraften i landet och alla landsting upp till 110 %. De kommuner och landsting som har en högre skattekraft betalar mot- svarande inkomstutjämningsavgift. I budgetpropositionen för 2007&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;beräknas inkomstutjämningsbidraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft1"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;48,3 miljarder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;kommunerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p192 ft1"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;15,8 miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;landstingen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;medan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;inkomstutjämningsavgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p167 ft1"&gt;beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p426 ft1"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;3,4 respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;2,0 miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p192 ft1"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p334 ft1"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p426 ft1"&gt;tillför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft1"&gt;drygt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;55 miljarder kronor till utjämningssystemet. Samtidigt har dock det generella statsbidraget till kommuner och landsting, som var av samma storleksordning, avvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Kostnadsutjämningen ska till 100 % jämna ut strukturella kostnadsskillnader, som beror på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;skillnader i behov (på grund av befolkningsstruktur, social situation med mera),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;skillnader i produktionsförutsättningar (på grund av långa avstånd med mera).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Kostnadsutjämning för kommunerna sker i nio delmodeller, varav äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola och gymnasieskola i tur och ordning innebär störst omfördelning. Kostnadsutjämningen för landsting omfattar hälso- och sjukvård och kallortstillägg. Kostnadsskillnader för kollektivtrafik utjämnas i en separat modell, som är gemensam för kommuner och landsting. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, i den mening att summan av bidrag och utgifter är lika stor. I budget-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;proposition för 2007 beräknas kostnadsutjämningen omsluta 4,8 miljarder kronor för kommunerna och 1,2 miljarder kronor för landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Strukturbidrag är en ny post i utjämningssystemet. Dit har man fört kostnadsutjämning som är av regionalpolitisk karaktär. Det utgår bara till vissa kommuner och landsting – med svagt befolkningsunderlag och stora kostnader för näringslivs- och sysselsättningsåtgärder samt kommuner som förlorar intäkter med det nya utjämningssystemet – och motsvaras inte av någon avgift. I budgetpropositionen för 2007 beräknas 1,5 miljarder kronor betalas ut till kommuner och 0,7 miljarder kronor betalas ut till landsting i strukturbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Det nya systemet innebär stora ekonomiska förändringar för många kommuner och landsting. För att mildra effekterna av intäktsminskningar utbetalar staten särskilda införandebidrag under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2010.&lt;/NOBR&gt; I budgetpropositionen för 2007 beräknas ett införandebidrag på drygt 0,5 miljarder kronor betalas ut till kommuner och drygt 0,2 miljarder kronor till landsting. Inte heller detta bidrag motsvaras av någon avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;För att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet införs ett regleringsbidrag och en regleringsavgift, som utgår med ett enhetligt belopp per invånare. Dessa kan även användas för annan ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn. I budgetpropositionen för 2007 beräknas ett regleringsbidrag till kommunerna på sammanlagt 8,3 miljarder kronor och till landstingen på 0,9 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;En mer detaljerad beskrivning av utjämningssystemet ges i infor- mationsskriften Kommunalekonomisk utjämning, som givits ut av Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Aktörer, roller och resurser – en sammanställning med nordisk utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Av föregående fyra avsnitt torde det ha framgått att antalet myndigheter och andra offentligfinansierade aktörer med anknytning till regional utveckling är mycket stort, allra helst inom näringspolitiken. I detta avsnitt görs en ansats att knyta samman redovisningen utifrån de olika aktörernas roller och resurser. Intresse knyts härvid till två nya företeelser i den svenska förvaltningspolitiken – partnerskap och flernivåstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Förutom att aktörerna är många opererar de dessutom i olika geografier. Inledningsvis beskrivs därför de olika regionindelningar som aktörerna tillämpar. I slutet på avsnittet görs slutligen en utblick över de nordiska grannländerna och den förnyelse av samhällsorganisationen – inte minst den regionala samhällsorga- nisationen – som där pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionindelningar i samhällsorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Vid sidan av länen existerar ett stort antal andra regionindelningar. Här beskrivs översiktligt ett antal myndigheters och andra offentligfinansierade organs regionindelning. Dessutom diskuteras de statistiskt härledda begreppen Lokala arbetsmarknader, FA- regioner och &lt;NOBR&gt;FP-regioner.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Aktörer på länsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft1"&gt;På länsnivå återfinner vi inom den kommunala sektorn landstingen, inklusive de båda regionala självstyrelseorganen, samverkansorganen och de regionala kommunförbunden.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Fristående statliga myndigheter på länsnivå är länsstyrelserna länsar- betsnämnderna, lantmäterimyndigheterna, polismyndigheterna och länsrätterna. Av de nationella myndigheterna är det endast Försäkringskassan som har regionala enheter indelade efter länsin- delningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;En av få näringspolitiska aktörer som anpassat sin organisation efter länsindelningen är Innovation Sverige med ett regionalt innovationscentrum i varje län. Orsaken till det är att ALMI Företagspartner med dotterbolag i varje län är en av verksamhetens huvudintressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Aktörer med annan regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Flertalet nationella myndigheter som har regionala underorga- nisationer har valt att indela sig i färre och större regioner än länen. Av dem som har störst betydelse för regional utveckling kan nämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Därutöver finns ett antal andra kommunalförbund med uppgifter med anknytning till regional utveckling. De omfattar dock sällan alla kommuner i ett län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;5 regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft33"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Vägverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;7 regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Nutek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;8 regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft34"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;8 regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p10 ft32"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;Skolverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p10 ft1"&gt;5 regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft1"&gt;Med Banverket som undantag följer regionindelningen för dessa myndigheter länsgränserna, på så sätt att de flesta regioner omfattar två eller flera län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Därutöver finns ett stort antal helt eller delvis offentlig- finansierade aktörer inom främst näringspolitiken med varierande geografisk räckvidd, så som Norrlandsfonden, Innovationsbron AB med sju regionala dotterbolag, Industriella Utvecklingscentra, Kooperativa Utvecklingscentra, Innovation Relay Centers och Euro Info Centers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft6"&gt;Aktörer utan regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Flertalet nationella aktörer med anknytning till regional utveckling saknar egen regional organisation. Det gäller inte minst näringspolitiska aktörer som VINNOVA, ITPS, Industrifonden, ISA, Exportrådet, Exportkreditnämnden samt Sveriges Rese- och Turistråd. Särfall utgör Jordbruksverket, som har ett nära samarbete med länsstyrelsernas lantbruksenheter, och ALMI Företagspartner AB, som har hälftenägda dotterbolag i samtliga län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Arbetsmarknadsregioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Lokala arbetsmarknader (LA) är funktionella regioner som definieras av Statistiska Centralbyrån (SCB) utifrån statistik över arbetspendling mellan kommuner. LA har alltså den enskilda kommunen som minsta beståndsdel och består av en eller flera kommuner. Antalet LA har stadigt minskat, som ett uttryck för växande och allt längre pendlingsströmmar, det vi brukar kalla regionförstoring. SCB:s indelning från 2003 identifierade 87 LA. 1970 var de 187 till antalet och så sent som 1998 fanns 100 LA.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SCB (2005) s. 24ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;I södra Sverige och allra helst i storstadsområdena omfattar LA ofta ett stort antal kommuner: Stockholms LA omfattar hela 36 kommuner – hela Stockholms län samt större delen av Uppsala län och delar av Södermanlands och Västmanlands län – medan &lt;NOBR&gt;Malmö-Lunds&lt;/NOBR&gt; LA omfattar 25 kommuner och Göteborgs LA omfattar 17 kommuner. Dessa tre LA har sammanlagt 1 910 000, 647 000 respektive 918 000 invånare. I Norrlands inland utgör, som kontrast, vanligen varje enskild kommun en LA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Lokala arbetsmarknadsregioner &lt;NOBR&gt;(LA-regioner)&lt;/NOBR&gt; var ett begrepp som Nutek använde för regionala analyser och prognoser. De utgick från LA, men tog också hänsyn till tendenser i pendlingsutvecklingen samt infrastrukturinvesteringar och andra åtgärder som förväntas påverka pendlingen. Syftet var att skapa en indelning som är mer stabil över tiden. I september 2005 fanns det 81 &lt;NOBR&gt;LA-regioner.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;I oktober 2005 införde Nutek en ny regionindelning. Samtidigt ändrades beteckningen till Funktionella analysregioner, FA- regioner, detta för att inte blanda ihop dem med SCB:s LA. Det finns i dag 72 &lt;NOBR&gt;FA-regioner.&lt;/NOBR&gt; Indelningen skiljer sig från SCB:s indelning i LA främst genom att mellanstora &lt;NOBR&gt;FA-regioner&lt;/NOBR&gt; införlivat mindre, angränsande LA. Också Göteborgs &lt;NOBR&gt;FA-region&lt;/NOBR&gt; är större än motsvarande LA, medan Stockholms och Malmös LA och FA- regioner är identiska.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Samtidigt introducerades en ny könsuppdelad indelning i arbetsmarknadsregioner som benämns Funktionella planerings- regioner, &lt;NOBR&gt;FP-regioner.&lt;/NOBR&gt; Det finns 59 &lt;NOBR&gt;FP-regioner&lt;/NOBR&gt; för män och 93 för kvinnor. Anledningen till att det finns färre &lt;NOBR&gt;FP-regioner&lt;/NOBR&gt; för män är att de genomsnittligt arbetspendlar längre sträckor än kvinnor. På motsvarande sätt arbetspendlar högutbildade i genomsnitt betydligt längre än lågutbildade. Det innebär att arbets- marknadsregioner för högutbildade män oftast är mångdubbelt större än för lågutbildade kvinnor, för att jämföra de två ytterlig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;De är alltså viktigt att inse att olika typer av arbetsmark- nadsregioner är rent statistiska konstruktioner som ger starkt skiftande resultat om man tittar på olika grupper av människor var för sig. Som exempel kan nämnas att Göteborgs LA för högutbildade män 1999 omfattade i stort sett hela Västra Götalands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nutek:s hemsida &lt;NOBR&gt;2003-09-21&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2005-11-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;län samt norra Halland. Samma område sönderföll i åtta LA för lågutbildade kvinnor.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Framtidens arbetsmarknadsregioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Arbetsmarknadsregionerna ger en bra bild av människors rörelsemönster och är därför naturliga byggstenar när nya administrativa regioner ska formas. En administrativ region kan med fördel bestå av flera arbetsmarknadsregioner, allra helst i glesare befolkade delar av landet. Däremot bör inte administrativa regiongränser skära igenom arbetsmarknadsregioner. Ansvars- kommitténs uppdrag är därtill att forma en långsiktigt hållbar sam- hällsorganisation, kapabel att hantera kommande decenniers utmaningar. Det är således av stort intresse att skapa sig en bild av hur arbetsmarknadsregionerna kommer att se ut ett par, tre decennier fram i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft1"&gt;Därför har kommittén bett Nutek att göra en framskrivning av dagens arbetsmarknadsregioner till 2030. Resultatet presenteras i rapporten (R 2006:18) Framtidens arbetsmarknadsregioner, utgiven av Nutek och Ansvarskommittén tillsammans. Med hjälp av statistik över arbetspendling och kriterier för mellankommunal arbetspendling görs en framskrivning av 2004 års lokala arbetsmarknader till 2030. Därefter har resultatet kompletterats med kvalitativ information och bedömningar av exempelvis förändringar av arbets- och bostadsmarknader samt nya eller för- bättrade kommunikationsmöjligheter. Bedömningarna har stämts av med sakkunniga från Vägverket, Banverket, SIKA och SCB samt med företrädare för enskilda regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Resultatet visar på en fortsatt regionförstoring, främst i södra Sverige och allra helst runt de tre storstäderna, där arbetsmark- nadsregionerna redan är stora. Antalet arbetsmarknadsregioner beräknas minska till 54, att jämföra med 85 lokala arbetsmarknader 2004. Nästan hela Skåne beräknas 2030 utgöra en sammanhållen arbetsmarknadsregion, och Göteborgs arbetsmarknadsregion har vuxit till att även omfatta Borås, Fyrstad, Varberg och Falkenberg. Också arbetsmarknadsregionerna runt mellanstora städer som Jönköping, Örebro, Karlstad och Sundsvall antas växa, och Östergötland beräknas utgöra en enda arbetsmarknadsregion. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Temaplan (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;allra största förändringen har dock skett i Mälardalen, där Stock- holms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län redan 2015 ser ut att utgöra en enda, sammanhållen arbetsmarknadsregion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regional resursfördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I detta avsnitt görs ett försök att överblicka vilka resurser länsstyrelser, landsting och samverkansorgan i respektive län disponerar för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Uppgifterna avser anslag för 2005, vad gäller länsstyrelser och kommunala samverkansorgan&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, liksom för Region Skåne och Västra Götalandsregionen.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För övriga landsting anges faktiska nettokostnader för 2004.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Också den uppskattade totalsumman för respektive samverkansorgan avser 2004.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Som jämförelse och med tanke på verksamhetens betydelse för den regionala utveck- lingen anges också universitetens och högskolornas totala kost- nadsomslutning 2004&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, fördelat på respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter från regleringsbrev för 2005 avseende anslag 33:1 samt från länsplaner för regional transportinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter ur Region Skåne (2004) och Västra Götalandsregionen (2004). &lt;SPAN class="ft54"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter från Sverige Kommuner och Landsting (2005e), Tabell E 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter ur Sverige Kommuner och Landsting (2005d), s. 13; genomsnittlig årlig inve- stering i regional infrastrukturplan adderad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005), s. 73. Avser samtliga universitet och högskolor utom SLU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p499 ft12"&gt;SOU 2007:13 Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p500 ft12"&gt;Regional utvecklings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p426 ft5"&gt;Trafik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;Utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p426 ft5"&gt;Kultur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p500 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td150"&gt;&lt;P class="p501 ft12"&gt;och näringspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p426 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;infrastruk-tur&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p426 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;manlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p500 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p426 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;(mkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td154"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td155"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td156"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;4 652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;5 249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft71"&gt;10 917&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft71"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft71"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft71"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;4 040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Södermanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft71"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Östergötlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- högskola (2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft71"&gt;2 470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Jönköpings län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft71"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft71"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft71"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Kronobergs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft71"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft71"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft71"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft75"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p191 ft75"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p199 ft12"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td150"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p193 ft12"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td149"&gt;&lt;P class="p327 ft12"&gt;594&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft9"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Gotlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Blekinge län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft76"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft75"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;16+109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;775+300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;140+122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;1 496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;6 335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft76"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;63+293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;807+344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;2 292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;7 349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;793&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Örebro län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- landsting (2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;852&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft71"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft9"&gt;- samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft71"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p505 ft75"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p506 ft75"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Jämtlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;2 874&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft71"&gt;- landsting (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p508 ft71"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft71"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft75"&gt;- högskola (2004)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;1 189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;S:a länsstyrelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;2 137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p167 ft45"&gt;S:a samverkansorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p509 ft12"&gt;1 055&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p510 ft77"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td20"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td153"&gt;&lt;P class="p509 ft75"&gt;12 314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p167 ft79"&gt;S:a landsting&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td164"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft1"&gt;Det ska redan från början poängteras att sammanställningen haltar. Som ovan framgått är uppgifterna från landstingen och högskolorna ett år äldre än från övriga organ. Mer problematiskt är att de även inkluderar bidrag till samverkansorgan. Samverkans- organens intäkter fördelade sig 2004 på (mkr):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För landstingen i Skåne och Västra Götaland anges i flera fall dubbla poster; de avser i tur och ordning statliga (anslag 33:1) respektive egna anslag till regional utvecklingspolitik och näringspolitik, egna anslag till kollektivtrafik respektive statliga medel till investeringar i regional infrastruktur samt statliga respektive egna kulturanslag. Medel till regional infrastruktur i Jönköpings län redovisas under länsstyrelsen, i och med att det var denna som fastställde planen. Kostnadsomslutningen för Mittuniversitetet och Mälardalens högskola har fördelats lika mellan Jämtlands och Västernorrlands län respektive Södermanlands och Västmanlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft9"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p514 ft71"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p515 ft71"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td168"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft55"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td170"&gt;&lt;P class="p328 ft83"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td72"&gt;&lt;P class="p332 ft83"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p516 ft12"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p517 ft55"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td170"&gt;&lt;P class="p199 ft84"&gt;Staten 33:1&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p196 ft75"&gt;Staten 32:2&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td172"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td173"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td174"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Södermanlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;13,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p333 ft4"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Östergötlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;7,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;116,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p333 ft4"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;35,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;10,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;48,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Blekinge län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;15,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;35,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Gotlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;22,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;12,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Hallans län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;10,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;95,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft4"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p414 ft4"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p518 ft4"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p520 ft4"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p166 ft55"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;P class="p414 ft55"&gt;111,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p518 ft55"&gt;27,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td164"&gt;&lt;P class="p519 ft55"&gt;55,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p520 ft55"&gt;316,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td169"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft1"&gt;De medel som de berörda landstingen anslår till de kommunala samverkansorganen bör således räknas bort från slutsumman för respektive landsting för att undvika dubbelräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Sammantaget kan man konstatera att landstingen besitter mångdubbelt större resurser för regional utveckling än såväl läns- styrelser som kommunala samverkansorgan. Nästan två tredjedelar av dessa resurser går dock till kollektivtrafiken, varav mer än 80 % i de tre storstadslänen, och drygt 2 miljarder kronor går till kultur. De drygt 1,2 miljarder kronor som 2004 avsattes till allmän regional utveckling är ungefär lika mycket som det statliga länsanslag som länsstyrelser, samverkansorgan och regional självstyrelseorgan disponerar, fast betydligt jämnare fördelat över landet, räknat i kronor per invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Av de drygt 1,1 miljarder kronor ur anslag 33:1 som fördelats mellan länen erhöll länsstyrelserna i de fem Norrlandslänen mer än hälften, medan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan i de tre storstadslänen, med halva landets befolkning, tillsammans erhöll en tolftedel. Drygt hälften av de resurser som redovisas under respektive länsstyrelse avser investeringar i regionala infrastrukturplaner, vilka är betydligt jämnare fördelade i förhållande till invånarantalet. Följaktligen utgör de 703 miljoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Länsanslaget inom den regionala utvecklingspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ersättning för lönekostnader för personal som övertagits från länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;kronor per år (genomsnittsvärde) som investeras i regionala vägar med mera i Stockholms län en tredjedel av de resurser för regional utveckling som länsstyrelserna årligen disponerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Av den dryga miljard kronor per år som tillskrivits kommunala samverkansorgan utgör de regionala infrastrukturplanerna hälften. Av den resterande dryga halvmiljarden tillskjuter landstingen ca 320 miljoner kronor per år och staten knappt runt 140 miljoner kronor. Därutöver tillskjuter kommunerna knappt 60 miljoner kronor, huvudsakligen medel som tidigare finansierade det regionala kommunförbundet, en funktion som samverkansorganen övertagit i alla län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Partnerskap och flernivåstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har en ny förvaltningsform i snabb takt introducerats i den svenska samhällsorganisationen – samverkan i partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Ofta involverar dessa samarbeten aktörer på flera olika samhällsnivåer samtidigt, vilket är innebörden i begreppet ”multi level governance”, flernivåstyrning. Denna styrmodell har framför allt vunnit spridning i arbetet med att skapa goda regionala utvecklingsförutsättningar. Inspirationen kommer från det europeiska samarbetet. Med strukturfondsprogrammen introducerades partnerskapet på bred front i Sverige. Detta arbetssätt utgjorde också förebild för den regionala tillväxtpolitiken.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft6"&gt;Vad är ett partnerskap?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Vad är då ett partnerskap? Betecknande nog finns det veterligen ingen entydig definition av partnerskapsbegreppet i den svenska samhällsdebatten. Genomgående syftar man dock på ett mer eller mindre formaliserat samarbete mellan privata och offentliga aktörer, så som statliga myndigheter och verk, kommuner, lands- ting, regionala självstyrelseorgan samverkansorgan, näringspolitiska aktörer på lokal och regional nivå, näringslivet och dess organisationer, fackföreningar och andra organisationer samt en lång rad andra aktörer med intresse för tillväxt- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Diskussionen av partnerskap och flernivåstyrning bygger huvudsakligen på rapporten KPMG (2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;utvecklingsfrågor, så som lokala utvecklingsgrupper och byalag. Inte sällan förenas aktörer på nationell, regional, kommunal och lokal nivå i ett och samma partnerskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Partnerskap är alltså en arbetsform i det samhälleliga planerings- och utvecklingsarbetet, där aktörer med kompletterande och ibland till och med överlappande intressen och ansvarsområden involveras i en gemensam &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och genomförandeprocess. Syftet är att genom delaktighet mobilisera och samordna resurser och därigenom effektivisera arbetet. Vad som skiljer partnerskapen från tidigare liknande samverkansformer är just att de fått nominell status. Däremot saknar partnerskapen vanligen formella beslutsbefogenheter och är heller inte rättsligt reglerade. Ett arbete som just syftar till att ge partnerskapen en rättslig reglering hade dock hösten 2006 inletts inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Trots att partnerskapen redan vunnit bred spridning och flernivåstyrning aktivt uppmuntras är dess konstitutionella betydelse dåligt utredd och ännu mindre reglerad. Det kan dels förklaras med att modellen är ny i Sverige och ännu under utveck- ling, men dels också av dess flytande karaktär – de enskilda aktörernas åtaganden i program och andra gemensamma besluts- dokument är som regel inte juridiskt bindande. Först när enskilda projekt ska genomföras binder sig den enskilde aktören för deltagande och delfinansiering. Det hindrar inte att partnerskapen i praktiken ändå högst påtagligt förändrat arbets- och maktför- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft6"&gt;Regional utveckling och demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Modellen med flernivåstyrning i partnerskap har framför allt kommit att tillämpas i den regionala utvecklingspolitiken. Regional utveckling var – redan innan partnerskap och flernivåstyrning formaliserades – ett av de områden där medborgarintresset och medborgarinflytandet var lägst. Det har flera sinsemellan sammanhängande förklaringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regional utveckling är ett svårfångat politikområde. Det finns inga entydiga, oomstridda strategier för tillväxt och utveckling. Effekterna av enskilda insatser är genomgående svåra att påvisa och därför också omstridda – det är långt mellan insats och resultat, och många andra faktorer än den enskilda insatsen påverkar det långsiktiga resultatet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft9"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regional utveckling handlar mer om samhällelig ingenjörskonst än om politik. De strategier och åtgärder som presenteras motiveras vanligen mer utifrån ekonomisk nytta än politisk ideologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ansvaret är, som ovan framgått, uppsplittrat mellan ett stort antal nationella, regionala och lokala aktörer och därför också starkt sektoriserat och fragmenterat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Det regionala utvecklingsarbetet är av dessa skäl starkt tjänstemannastyrt. Ett fåtal ledande politiker svarar för det partipolitiska inflytandet och agerar snarare som kommun- eller landstingsföreträdare än partiföreträdare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Det är av dessa skäl svårt att överblicka och utkräva ansvar för det regionala utvecklingsarbetet, vilket minskar medias intresse och möjlighet att göra politikområdet gripbart och intressant för människor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I mångt och mycket har alltså introduktionen av partnerskap och flernivåstyrning i det regionala utvecklingsarbetet inneburit en formalisering av redan existerande arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Partnerskap och demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Flernivåstyrning i partnerskap har otvetydigt tillfört den svenska samhällsorganisationen ett antal positiva ingredienser: De har givit ansträngningarna till samarbete över gamla sektors- och orga- nisationsgränser en påtaglig skjuts framåt och underlättar därmed såväl helhetssyn som koncentration av intresse och resurser. I en tid när det blivit alltmer uppenbart att de formellt ansvariga politiska strukturerna inte ensamma förmår sörja för optimala till- växt- och utvecklingsförutsättningar, utgör partnerskapen ett viktigt komplement för förankring och resursmobilisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Som ett instrument för att ge mer struktur och substans åt decennier av ansträngningar att överbrygga organisations- och sektorsgränser kan partnerskapen således tyckas vara harmlösa. Att involvera externa aktörer i samhälleligt beslutsfattande – korporativism – är heller inget nytt i svensk förvaltningstradition, där partssammansatta organ länge har haft en framskjuten position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;En avgörande skillnad är emellertid att dessa partssammansatta organ – till skillnad från de nya partnerskapen – som regel också har haft formell beslutanderätt. Det har varit lätt att se vem som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;ska ställas till ansvar för besluten. Det demokratiska problemet med partnerskapsmodellen, liksom med alla informella samråds- och beslutsfora, är att makt och möjlighet till ansvarsutkrävande undandras från de formella beslutsorganen. Ju mer effektiva partnerskapen är desto påtagligare blir denna effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Dessa problem uppmärksammas bland annat av Demokrati- utredningen i slutbetänkandet (SOU 2000:1) En uthållig demokrati. Där beskrivs modellen med flernivåstyrning i partnerskap som ett förhandlingssystem som riskerar att skapa slutenhet och endast involverar en elit; partnerskapen ”tenderar att negligera medborgarnas legitima krav på genomskinlighet, offentliga rum, och ansvarsutkrävande”. Man efterlyser tydligare spelregler som möjliggör utkrävande av ansvar av partnerskap och liknande nätverk, men presenterar inga konkreta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Principiella invändningar mot partnerskapsmodellen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Modellen med flernivåstyrning i partnerskap har tillämpats betydligt längre i andra europeiska länder, där den ofta också är bättre genomlyst än i Sverige. Den kritik som i forskningen brukar framföras inriktar sig på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;partnerskapens otydliga status. I vilken mån ska de betraktas som samrådsfora och i vilken utsträckning kan och bör de ha reella beslutsbefogenheter? Här går meningarna ofta isär, också inom befintliga partnerskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bristen på insyn och möjlighet till deltagande för utomstående, särskilt för grupper som även i andra sammanhang har begränsat inflytande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att partnerskapen, som ett resultat av att de bygger på konsensus och representerar redan etablerade maktcentra, tenderar att bevara såväl maktstrukturer som förhållningssätt till de frågor de hanterar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;att de, som ett resultat av sin oklara ställning och sitt konsensusförfarandet, är dåligt anpassade för att lösa konflikter och därför riskerar att bli tandlösa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;att de innebär en ”smygprivatisering”, genom att näringsliv och andra privata aktörer under informella former får inflytande över samhälleliga beslut och resurser samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bristen på tydlighet vad gäller ansvar, verkställande och uppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Något tillspetsat kan flernivåstyrning i partnerskap ses som ett alternativ till den traditionella, representativa demokratiska modellen. Medan den senare är idéorienterad, fokuserar tydliga, konkurrerande alternativ och betonar de formella beslutsmekanismerna, är partnerskapsmodellen handlings- orienterad, söker konsensus och följer informella beslutsvägar. Medan den representativa demokratiska modellen utgår från den enskilde individen är partnerskapsmodellen korporativ till sin karaktär. Här anas en spänning mellan folkligt inflytande och beslutseffektivitet, i en tidsålder som upplever sig ha större behov av skyndsamhet än någon tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft6"&gt;…bekräftas av undersökningar…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Ett fåtal studier har gjorts av hur partnerskapsmodellen fungerar i Sverige. I en av dessa&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;djupintervjuades ett femtiotal ledamöter i de regionala partnerskapen i fyra län, på uppdrag av Landstings- förbundet. Med reservation för att studien genomfördes 2000, innan arbetet med tillväxtavtalen ännu hunnit sätta sig, illustrerar den flera av ovanstående mer principiella invändningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ledamöterna saknade genomgående formella uppdrag eller mandat för sitt deltagande. Formerna för att förankra och återrapportera till de organisationer de företrädde var i bästa fall informella och vanligen obefintliga. Deltagande politiker uppfattades genomgående som företrädare för kommuner och landsting snarare än för ett politiskt parti eller allmänheten. De bedömdes efter vilka resurser de hade bakom sig och efter personliga egenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Även om överenskommelserna i partnerskapen är informella upplevde många en press att i efterhand genomdriva dem i hemmaorganisationen. På liknande sätt kände man sig ibland tvingad att delta i gemensamma projekt, med hänvisning till tidigare överenskommelser i partnerskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Flertalet intervjuade bekräftar bilden av partnerskapen som sammanslutningar av redan starka intressen, där inflytandet avgörs av vilka resurser man tillför.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;93&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;…men nyanseras av jämförelser med alternativen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Ändå ansåg de flesta intervjuade att partnerskapen snarare fördjupar än hotar demokratin, ett synsätt som också torde ha för- stärkts i dag. De argument man framför följer i huvudsak fyra linjer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Informella fora för överenskommelser, vid sidan av de formella beslutsorganen, har alltid funnits och är en nödvän- dighet om man ska kunna samverka över organisations- och sektorsgränser. Det faktum att de nu fått formell status ökar endast trycket på extern information och förankring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Flertalet av de avgöranden som partnerskapen träffar rör sådant som annars tjänstemän eller enskilda politiker beslutar om. Därmed bidrar de till att föra upp frågor på den politiska dagordningen och involvera fler politiker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Genom att involvera fler aktörer har partnerskapen bidragit till att ge tillväxt- och utvecklingsfrågorna ökad uppmärk- samhet i media och hos allmänheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Det faktum att flera organ involveras i den samhälleliga beslutsprocessen innebär i sig att demokratin fördjupas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Särskilt intressant är måhända den sista argumentationslinjen, som bygger på synsättet att demokrati inte är ett nollsummespel. Ökat inflytande för vissa aktörer innebär inte nödvändigtvis att andra aktörers demokratiska rättigheter i motsvarande grad urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Partnerskapen har vitaliserat det regionala utvecklingsarbetet…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Det främsta skälet till att ledamöterna i regionala partnerskap över lag är positiva till samverkansformen är ändå den vitalisering av det regionala utvecklingsarbetet som man tillskriver dem:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;De ger möjlighet att samordna annars spridda intressen och resurser och utifrån ett sektorsövergripande perspektiv kraftsamla insatserna mot nyckelområden, samtidigt som risken för revirstrider och dubbelarbete minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;De ger möjlighet att uppträda mer enat gentemot omvärlden och då inte minst mot nationella organ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;De har skapat sektorsöverbryggande nätverk och förtroendekapital, som kan komma till nytta även i andra sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft9"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;…och driver på regionaliseringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;En stor majoritet av de intervjuade i ovan refererade undersökning bekräftade också tesen att modellen med flernivåstyrning i partner- skap drivit på regionaliseringen. Främst tre iakttagelser framförs som stöd för denna slutsats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Partnerskapen och deltagandet som medfinansiärer i strukturfondsprogram och tillväxtavtal har förtydligat kommuners, landstings och regioners roll i den regionala utvecklingen, såväl externt som internt, genom att involvera politiker och tjänstemän i det praktiska genomförandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Partnerskapen och möjligheterna att regionalt samla sig och gemensamt ansvara för tillväxt- och utvecklingsinsatser har bidragit till att öka den regionala självmedvetenheten och självtilliten, liksom viljan att själv avgöra viktiga framtids- frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;De regionala självstyrelseorganen tycker sig själva, i kraft av sin demokratiska förankring, med större legitimitet och auktoritet än en länsstyrelse kunna leda de regionala partnerskapen, en tes som också företrädare för andra organ bekräftar i ovan refererade undersökning. I flera län, där kommuner och landsting driver på för att själva få överta huvudansvaret för tillväxt- och utvecklingsfrågorna, har arbetet med tillväxtavtalen tidvis bidragit till att polarisera förhållandet till länsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft1"&gt;Det ska slutligen erinras om att denna överlag positiva bild av flernivåstyrning och partnerskap härrör från de närmast involve- rade och huvudsakligen vilar på funktionella överväganden. Den kontrasterar mot den mer kritiska bild som ITPS tecknar i rapporten Regionalpolitiken som tillväxtpolitik (jfr avsnitt 3.1.2). Vad den betyder i demokratiskt hänseende – om den legitimerar eller tvärt om drar fram i ljuset det informella beslutsfattandet – är ännu för tidigt att avgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En nordisk utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Samtidigt som Ansvarskommittén utreder uppgiftsfördelningen och strukturen i den svenska samhällsorganisationen pågår liknande processer i våra nordiska granländer. Det kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft9"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;intressant att studera dem närmare, för att få perspektiv på det egna arbetet. I det följande ges en kortfattad överblick av dessa förändringsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;I Danmark är man i full färd med en genomgripande förändring av samhällsorganisationen. Denna kommunalreform innebär att antalet kommuner minskar från 271 till 98 och att de 13 amten ersätts av 5 regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Processen har gått mycket snabbt. I april 2004 presenterade den borgerliga regeringen sitt förslag till kommunalreform, som på viktiga punkter avvek från de förslag som den så kallade Strukturkommissionen lämnat så sent som i januari samma år. Under sommaren gjorde regeringen upp med Dansk folkeparti. Sedan beslutet väl fattats fick kommunerna sex månader på sig att slå sig samman i konstellationer med minst 20 000 invånare. Endast i ett par fall krävdes tvångsåtgärder. Regionindelningen avgjordes direkt av regeringen i en uppgörelse med Dansk folkeparti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I februari 2005 presenterades ett färdigt lagförslag, och i november samma år hölls val till de nya kommunerna och regionerna. Fram till den 1 januari 2007, då reformen slutgiltigt träder i kraft, fungerar dessa församlingar som sammanlägg- ningsdelegerade och förbereder den nya samhällsorganisationen. Under denna tid svarar de gamla kommunerna och amten för de kommunala verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Regionernas helt dominerande uppgift blir sjukvård. De är direktvalda men saknar till skillnad från amten beskattningsrätt. Verksamheten finansieras i stället genom ett statligt ”bloktilskudd” (80 %) och ersättningar från kommunerna (20 %). Inom det regionala utvecklingsområdet ansvarar regionerna för övergripande utvecklingsplanering och kollektivtrafik, det senare tillsammans med kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Av amtens uppgifter övertar kommunerna ansvaret för hälsovård, sociala omsorger, specialundervisning, kultur, fysisk planering, natur och miljö. Kommunerna får också ytterligare arbetsmarknadspolitiska uppgifter från staten, som i gengäld övertar kommunernas skatteförvaltning. Staten axlar, förutom finansieringen av hälso- och sjukvården, också ansvaret för vägförvaltning och gymnasieskolor, som tidigare sköts av amten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Dagens statsamt ersätts av en ny regional statsförvaltning, indelad efter de fem regionerna. I likhet med statsamten består den nya regionala statsförvaltningens uppgifter mest i familje- och person- rätt samt tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Regeringen beräknar omställningskostnaden för den kommunala nivån till ca 2 miljarder danska kronor. Något omställningsstöd ges ej, däremot särskilda lån som kan betalas tillbaka genom ratio- naliseringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;En viktig drivkraft bakom den danska reformen har varit tanken att det krävs färre och mer jämnstora kommuner och regioner för att säkerställa såväl ekonomisk effektivitet och utvecklingskraft som likvärdighet. Avgörande för opinionsbildningen var också en forskningsrapport från Universitet i Odense som hävdade att medborgarens upplevelse av demokrati ej är kopplad till befolkningsstorlek, liksom att det danska kommunförbundet tidigt insåg att kommunerna generellt sett var för små. En väsentligt större befolkningstäthet än övriga nordiska länder gör dessutom avståndsproblematiken mer hanterlig. Därtill kom att såväl det mindre regeringspartiet Konservative folkeparti som Dansk folkeparti länge velat avskaffa amten. När också det större regeringspartiet, Venstre, anslöt sig till dem var amtens öde beseglat. Socialdemokraterna motsatte sig att regionerna ej fick be- skattningsrätt, men medverkade aktivt till kommunindelnings- reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;I Norge har förändringen av samhällsorganisationen varit mer utdragen och stegvis. Den 1 januari 2002 förstatligades sjukhusen och specialistsjukvården, som de 19 fylkeskommunerna fram till dess ansvarat för. I stället organiserades de i fem regionala hälsoföretag med sjukhusen som dotterbolag. De ägs och finansieras av staten. Året innan trädde en lag om fast allmänläkar- kontakt i kraft, som innebar att ett nationellt finansieringssystem infördes. Allmänläkarna är, liksom i Danmark, husläkare och egna företagare som skriver kontrakt med kommunerna, vilka ansvarar för primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft21"&gt;Reformen innebar att fylkeskommunerna, vid sidan av tandvården, främst har uppgifter med anknytning av regional utveckling. De omfattar bland annat gymnasieskola, kollektivtrafik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;näringslivsutveckling och rumslig planering. Volymmässigt innebar förstatligandet av sjukhusvården att huvuddelen av verksamheten försvann. Det har lett till att fylkeskommunerna har ifrågasatts, och då särskilt om de kan vara så små och ha egen beskattningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Den nya regering (Arbeiderpartiet + Senterpartiet + Sosialistisk Venstreparti) som tillträdde hösten 2005 angav i sin regeringsdeklaration att en förnyad och starkare regional förvalt- ningsnivå ska etableras. Ett reformarbete inleddes som runt årsskiftet 2006/07 resulterade i proposition om de nya regionernas arbetsuppgifter. Där föreslås att regionerna övertar en rad statliga uppgifter med anknytning till regional utveckling, i första hand från fylkesmannen, men också från nationella myndigheter. Omfattningen av det nya utvecklingsuppdraget görs dock avhängigt av hur stora de nya regionerna blir. Här ges fylkeskom- munerna i uppdrag att under 2007 på frivillig basis formera sig i större regioner, en process som ska ligga till grund för regeringens och stortingets slutliga beslut om ny regionindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;I Norge finns drygt 430 kommuner på en befolkning som är hälften så stor som Sveriges. De ansatser till kommunsam- manslagningar som gjorts har dock byggt på frivillighet kombinerad med statliga stimulansmedel och har hittills givit mycket begränsade resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;Under 2006 genomfördes också en genomgripande reform av välfärdssystemen, med sikte på att mer samlat kunna möta den enskildes välfärdsbehov. Den innebär att Arbetsmarknadsverket och Försäkringskassan ersätts av en ny, sammanhållen arbets- och välfärdsmyndighet, samtidigt som anslagen för dessa politik- områden läggs samman. Den nya myndigheten ska tillsammans med kommunerna driva lokala arbets- och välfärdskontor, vilka även hanterar kommunala välfärdstjänster. De ska också kunna lotsa den enskilde vidare till andra delar av välfärdssystemet. Den nya organisationen ska vara i full drift före 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Finland saknar, till skillnad från de skandinaviska länderna, en direktvald regional nivå. Med över 430 kommuner på en befolkning som är bara drygt hälften så stor som Sveriges bedrivs en stor del av den kommunala verksamheten i kommunalförbund. Sådana är obligatoriska för bland annat större sjukhus och handikappomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;En särskild form av kommunalförbund är de 19 landskapsförbund som bildades 1994. De bedriver regional planering och fördelar statliga medel för regional utveckling. I landskapet Kajanaland har ett direktvalt regionalt organ med ansvar för hälso- och sjukvård, gymnasieskola och regional utveckling inrättats i form av en försöksverksamhet. År 1997 genomfördes en länsindelningsreform, som innebar att Finland indelades i fem län samt Åland. De finska länsstyrelserna har huvudsakligen uppgifter av tillsynskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Våren 2005 tog den finska regeringen (Socialdemokraterna + Centern + Svenska Folkpartiet) initiativ till en genomgripande reform av kommun- och servicestrukturen. Efter en bred remiss- runda bland kommunerna hösten 2005 nåddes i juni 2006 en upp- görelse om en ramlag. Den syftar till kommunsammanslagningar, men dessa ska bygga på frivillighet. Staten anslår dock ekonomiska stimulansmedel och förbehåller sig rätten att återkomma senast 2009 om processen inte ger önskvärt resultat. För att få bedriva primärvård och yrkesinriktad gymnasieutbildning krävs dessutom att kommunerna ska ha minst 20 000 respektive 50 000 invånare. I annat fall måste kommunsammanslagningar till eller verksamheten överföras till ett kommunalförbund. Dessutom åläggs kommuner med underskott att redovisa hur de ska nå en ekonomi i balans, och staten får ökade befogenheter att ingripa i kriskommuner. Reformen träder stegvis i kraft under perioden &lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Bakgrunden till reformen är, precis som i övriga nordiska länder, de demografiska utmaningar som en åldrande befolkning och en fortsatt befolkningskoncentration ställer välfärdssystemet och allra helst de mindre kommunerna inför. Uppgörelsen innebär att en stötesten i förhållandet mellan de båda stora regeringspartierna åtminstone tillfälligt förts undan från den politiska dagordningen. Medan socialdemokraterna varit tydliga med att man vill se en minskning av antalet kommuner till runt 100, har centern sin politiska bas i de många små landsbygdskommunerna och är motståndare till en tvingande kommunindelningsreform. I stället har man från tid till annan velat utveckla den regionala samhälls- nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft9"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Det är ingen tillfällighet att förändringar av uppgiftsfördelningen och strukturen i samhällsorganisationen samtidigt blivit brännande i såväl Sverige som dess tre nordiska grannländer. Inte endast problembilden, utan också lösningarna känns välbekanta: oro för hur det offentliga åtagande i framtiden ska kunna lösas – finansiellt och personellt – driver fram kommun- och regionin- delningsreformer och omfördelning av uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Tydligast är utvecklingen mot större geografiska områden måhända i hälso- och sjukvården, där också en ökad statlig styrning är märkbar. Längst har den gått i Danmark och Norge, där finansiering respektive tillhandahållande och finansiering av sjukhusvården har förstatligats. De norska sjukvårdsreformerna har ökat tillgängligheten till allmänläkare, men också kostnaderna. Det faktum att man i Danmark skiljer det politiska ansvaret för sjukhusvården från finansieringsansvaret inger också farhågor för kostnadsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Även inom tillväxt- och utvecklingspolitiken kan ett ökat fokus på regional nivå och ett mer tvärsektoriellt arbetssätt skönjas. I Finland bildades landskapsförbund redan 1994 och den statliga tillväxt- och utvecklingspolitiken har decentraliserats och förts samman i regionala &lt;NOBR&gt;TE-centraler.&lt;/NOBR&gt; I såväl Norge som Sverige diskuteras ett bredare, tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag i större regioner än i dag. Det norska exemplet visar måhända också att ett regionalt utvecklingsuppdrag ensamt har svårt att motivera en regional nivå med beskattningsrätt, åtminstone med så små regioner som Norges fylken och med dagens begränsade regionala utvecklingsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Undantaget utgörs av Danmark, där de nya regionerna får en väsentligt svagare roll inom regional utveckling än amten. Med sin begränsade yta och höga befolkningstäthet har dock Danmark andra geografiska förutsättningar än Sverige, Norge och Finland. Det är en viktig förklaring till att man i Danmark verkligen kunnat genomdriva inte endast en ny regional indelning, utan också en kommunindelningsreform, något som tycks avlägset i Sverige och Norge och ännu osäkert i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I samtliga tre nordiska grannländer tycks fokus vara på den kommunala sektorn, åtminstone i problemanalysen. Däremot förs en aktivare stat inte sällan fram som en lösning, inte minst inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p532 ft15"&gt;3 Analys och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft6"&gt;Efter att i avsnitt 1.2.1 ha försökt att definiera och avgränsa begreppet regional utveckling görs i detta kapitel en ansats att belysa och besvara resterande frågor i den analysmodell som skisserades i inledningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vilka problem ska utredningen lösa inom området? (Avsnitt 3.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling bör hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;(Avsnitt 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hur bör ansvaret för dessa uppgifter fördelas mellan staten och den kommunala sektorn? (Avsnitt 3.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vilken geografisk indelning är önskvärd för att hantera dessa uppgifter? (Avsnitt 3.4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hur bör staten organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter? (Avsnitt 3.5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hur bör den kommunala sektorn organisera sig på regional nivå för att lösa sin del av dessa uppgifter? (Avsnitt 3.6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vad är problemet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft6"&gt;Flera faktorer har sammantaget kommit tillväxt- och utveck- lingspolitiken att fokusera på den regionala nivån och har drivit fram strävanden efter ökat regionalt självstyre. Människors ökade rörlighet har inneburit att lokala arbetsmarknader vuxit och flätats in i varandra, det fenomen som brukar kallas ”regionförstoring”. Det ställer krav på ett betydligt vidare perspektiv än den enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft9"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;kommunen för att planera infrastruktur och kollektivtrafik, ut- bildning och kultur och andra samhälleliga insatser som avgör en regions dragningskraft på människor och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Samtidigt har insikten vuxit om att villkoren varierar mellan olika landsändar, liksom att man lokalt och regionalt själv måste bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. EU- medlemskapet och de utvecklingsinstrument det tillfört har ytterligare drivit på den regionala medvetenheten. De flesta torde numera vara överens om att en framgångsrik utvecklingsstrategi måste utgå från varje regions unika förutsättningar och prioriteringar. Regional delaktighet och förankring ökar dessutom möjligheterna att mobilisera inneboende utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Den regionala nivåns ökade betydelse har i sin tur blottlagt en rad strukturella brister i det regionala utvecklingsarbetet och den regionala samhällsorganisationen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ansvaret för att skapa goda tillväxt- och utvecklingsförut- sättningar är redan på nationell nivå uppsplittrat på ett stort antal myndigheter och andra offentligfinansierade aktörer, som dessutom sorterar under olika departement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Dessa nationella myndigheter tillämpar olika regional indelning som sällan överensstämmer med länsindelningen, vilket ytterligare underminerar länsstyrelsernas uppgift att samordna de statliga insatserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;På regional nivå finns, utöver länsstyrelser och andra statliga myndigheter, en rad kommunala organ, som landsting, kommunförbund, samverkansorgan och andra kommunal- förbund, med omfattande åtaganden inom området, och vid sidan av dem ett stort antal andra aktörer, helt eller delvis offentligt finansierade, med föresats att stimulera företagande och utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Dagens län överensstämmer dåligt med växande funktionella regioner, vilket är särskilt påtagligt i storstadsregionerna, men som även skapar problem i andra delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft86"&gt;Konsekvensen av dessa strukturella brister är avsaknad av helhetssyn och sammanhållning samt överlappande och ibland direkt konkurrerande ansvarsområden, med brister i såväl utveck- lingskraft och effektivitet som överskådlighet som följd. Denna fragmentering försvårar dessutom överblick och politisk styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft9"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft6"&gt;av det samlade utvecklingsarbetet och skapar därmed också ett demokratiskt underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft87"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken förkroppsligar dessa strukturella svagheter. Dess ansats är att efter skiftande regionala förutsättningar skapa tillväxt i hela landet och griper över mer än ett dussin andra politikområden. Dess främsta exekutörer – läns- styrelserna, de regionala självstyrelseorganen och de kommunala samverkansorganen – saknar dock instrument för att påverka fler- talet av dessa angränsande politikområden, och den regionala utvecklingspolitikens egna resurser fördelas efter kompenserande principer och medfinansieringsbehov snarare än för att tillvarata tillväxtmöjligheter i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionaliseringens drivkrafter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;Regionaliseringen är ingalunda någon unikt svensk företeelse. Tvärt om tog den fart långt tidigare – på 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talen&lt;/NOBR&gt; – på kontinenten och nådde Sverige slutgiltigt först på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft6"&gt;Ekonomisk globalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;Den mest djupgående förklaringen till regionaliseringen torde vara den ekonomiska globaliseringen. Ny teknik och minskade handelshinder har tillåtit varor, kapital och information att röra sig allt friare och allt snabbare över nationsgränser. I takt med detta har företag och affärstransaktioner blivit alltmer oberoende av nationsgränser och nationella regleringar. Kapital och produktion kan snabbt och enkelt flyttas från en världsdel till en annan, bortom nationella regeringars räckvidd och med en snabbhet som dessa har svårt att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft86"&gt;Samtidigt har företagen snarast blivit mer beroende av den miljö de verkar i. En alltmer differentierad arbetsmarknad och ökande krav på såväl kommunikation och logistik som livsmiljö för kvali- ficerade medarbetare medför växande anspråk på infrastruktur och utbildningsutbud, men också på boendemiljö, serviceutbud och rekreationsmöjligheter. Som en konsekvens konkurrerar olika regioner inom ett och samma land inte endast med varandra, utan i ökande utsträckning också med regioner i andra länder. Det har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;också lett till att regioner med likartade intressen börjat knyta kontakter med varandra och samarbeta över nationsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Den regionala nivåns ökade betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;Varför har då globaliseringen framför allt ökat regionernas betydelse? Också enskilda orter och nationer konkurrerar givetvis med varandra. Det beror på att regionen som arena för att skapa goda tillväxt- och utvecklingsförutsättningar har tilltagit i betydelse. I takt med att vår rörlighet har vuxit och arbetsmarkna- den blivit alltmer differentierad har även pendlingsavstånden ökat. Lokala arbets- och servicemarknader har vuxit långt utöver kommun- och länsgränser. Det är detta vi brukar kalla regionför- storing. Det ställer krav på ett geografiskt betydligt vidare perspektiv än den enskilda kommunens för såväl planering av infra- struktur och kollektivtrafik som samhällsplanering i stort. Särskilt påtagligt är detta i storstadsområden – i Stockholms fall spänner den lokala arbetsmarknaden över fyra län och omfattar 2 miljoner människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;I ett vidare perspektiv är givetvis också ett attraktivt utbud av utbildning och FoU, kultur och annan privat och offentlig service avgörande för en orts dragningskraft på människor och företag. Också dessa frågor kräver emellertid ett växande befolknings- underlag och därmed ett regionalt perspektiv, i takt med att människors förväntningar blir mer differentierade och sofistikerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft6"&gt;Samtidigt har insikten vuxit om att utvecklingsförutsättningarna varierar mellan olika landsändar. En framgångsrik utvecklings- strategi måste utgå från varje regions unika förutsättningar och preferenser. Regional delaktighet och förankring ökar också möjligheterna att mobilisera inneboende utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Det har därför blivit tydligt att tillväxtpolitiken i betydande utsträckning bör utformas och genomdrivas på en samhällsnivå mellan den nationella och den enskilda kommunens. Såväl den europeiska sammanhållningspolitiken som den nationella regionala utvecklingspolitiken har anpassats till denna nya ekonomiska geografi och arbetar huvudsakligen med regionala utveck- lingsinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft9"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Otidsenliga länsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Det är dock inte självklart att dessa funktionella regioner överensstämmer med befintliga administrativa regioner. I Sverige består de senare först och främst av länen, som i huvudsak tog form på &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; och har anor ända tillbaka till högmedeltiden. Särskilt i storstadsregionerna har länsgränserna framstått som barriärer som lagt hinder i vägen för utbyggnad av infrastruktur, kollektivtrafik och annan utvecklingsplanering. Därför har regiona- liseringssträvandena här, på ett annat sätt än i andra delar av landet, syftat till att överbrygga eller eliminera de hinder som otidsenliga länsgränser skapar. Det är mot den bakgrunden som exempelvis Mälardalssamarbetet ska ses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Ännu större betydelse har denna problematik haft i Göteborgsregionen, som tidigare var sönderdelad i tre län och fyra sjukvårdshuvudmän, med påtagliga samordningsproblem som följd. Motsvarande problem skapade den länsgräns som skilde Trollhättan och Vänersborg från Uddevalla. Detta var en viktig drivkraft bakom bildandet av Västra Götalands län och gav ytterligare näring åt strävandena efter ett fördjupat regionalt självstyre i Västsverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft88"&gt;Också i Skåne kan länssammanslagningen ses som en nödvändig anpassning till en fortgående, storregional integration, där den inomskånska länsgränsen hade blivit en allt större belastning för samhällsplaneringen. Här spelade dock den gemensamma regionala identiteten en tydligare roll än i Västsverige och Mälardalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;Regional identitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft89"&gt;Jämfört med många andra europeiska länder, med stora och uråldriga regionala skillnader, är den regionala identiteten svagt utvecklad i Sverige. I några landsändar, som på Gotland samt i till exempel Skåne, Värmland, Dalarna och Jämtland förefaller den dock vara starkare än på andra håll och har mycket riktigt spelat en framträdande roll i regionaliseringssträvandena. Utan att regionaliseringen ens i dessa landsändar kan sägas ha burits fram av någon stark folklig opinion har dess förespråkare icke desto mindre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;– och inte utan framgång – sökt stöd i den gemensamma identiteten när man argumenterat för ökat regionalt självstyre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft88"&gt;På flera håll kan man också ana en gryende regional medvetenhet i den tidigare utpräglade enhetsstaten Sverige. I någon mån är den säkert påverkad av den ökade uppmärksamhet som ”regionerna” på senare år fått i opinionsbildningen, men föds antagligen också av en känsla av växande skillnader i utveckling och utvecklingsförut- sättningar mellan olika landsändar och de spänningar detta föder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;Europeisk integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Det är ingen tvekan om att regionaliseringen fått ökad fart genom den institutionella integrationen inom Europeiska unionen. Den ökade överstatligheten och mellanstatligheten har givit utrymme för Europas regioner att spela en mer framträdande roll: dels är regionerna den grundläggande byggstenen i EU:s samman- hållningspolitik, som därmed ger dem uppmärksamhet och legitimitet; dels tillhandahåller EU arenor och finansierings- instrument för regionerna att utöva politiskt inflytande och agera i utvecklingpolitiken. Dit hör såväl den rådgivande &lt;NOBR&gt;EU-institutionen&lt;/NOBR&gt; Regionkommittén som de många resursrika &lt;NOBR&gt;EU-programmen.&lt;/NOBR&gt; Man kan också ana en intressegemenskap mellan den övernationella och den regionala nivån i strävan efter ökad autonomi gentemot nationalstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft88"&gt;Längst har regionaliseringen av naturliga skäl gått i länder med stora, tidigare ofta undertryckta regionala spänningar, som Spanien, Italien och Belgien. Redan på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; hade dock regionali- seringen tagit fart också i tidigare centraliserade stater som Frankrike och har senare spridit sig till såväl Storbritannien som Skandinavien. Ett viktigt led i förberedelserna för östutvidgningen var likaså att stärka den regionala och lokala nivån i Central- och Östeuropa, som ett sätt att bygga demokratiska institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Tillväxt och resursmobilisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft86"&gt;Samtidigt som utrymmet för regionerna ökat har behovet av att ta ansvar för de egna utvecklingsförutsättningarna accentuerats. Europeisk och allra helst svensk samhällsutveckling har under efterkrigstiden präglats av utbyggnaden av offentlig sektor. I mångt och mycket har det varit ett enhetsbygge, utformat efter nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft9"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;regelverk och garanterat genom nationella försörjningssystem och interregional utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft87"&gt;Om de regionala spänningarna hittills haft en jämförelsevis liten betydelse i Sverige har i gengäld den avstannande resurstillväxten i offentlig sektor haft desto större betydelse för regionaliseringen. Under det tidiga &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; kris fanns det ingen nationellt garanterad offentlig expansion att förlita sig till för att möta ned- gången inom näringslivet. Tvärtom överfördes ofrånkomligen stora delar av saneringen av de offentliga finanserna till kommuner och landsting, i form av skattestopp och minskade statsbidrag. Inte heller har den nationella politiken rått på de tilltagande regionala skillnaderna i landet. Det har hos allt fler kommuner och landsting såväl som inom lokala folkrörelser fött en känsla av att man själv måste bidra till att skapa utvecklingsförutsättningar för att säker- ställa det framtida skatteunderlaget för den samhälleliga servicen. Ambitionen har genomgående varit att skapa tillväxt och arbets- tillfällen och vända en ofta ogynnsam befolkningsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft6"&gt;”Den regionala röran”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft87"&gt;I fokus för regionaliseringen – i Sverige liksom i andra europeiska länder – står således tillväxt- och utvecklingsfrågorna. De hanteras redan i stor utsträckning på regional nivå, om än uppsplittrat på ett stort antal aktörer, vilka dessutom har olika geografisk bas och varierande demokratisk förankring. Att komma till rätta med denna ”regionala röra” har varit ett centralt tema för regionaliseringen och tycks i många stycken förena såväl tillskyndare av som motståndare till ett ökat regionalt självstyre. I remissbehandlingen av Ansvarskommitténs delbetänkande argumenterade exempelvis en grupp länsstyrelser – däribland länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs och Västmanlands län – särskilt kraftfullt för en decentralisering av tillväxtpolitiken till regional nivå för att därigenom utveckla ett territoriellt perspektiv som ett komplement till det förhärskande sektoriella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Försöksverksamheten drev på regionaliseringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;Den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som inleddes 1997 (jfr avsnitt 3.3.1) födde en oro i de län som ej deltog i den att de skulle halka efter i konkurrensen mellan olika landsdelar. I försökslänen hade ju de nya regionala själv- styrelseorganen fått ett mer samlat ansvar för den regionala utvecklingen och kunde mer enstämmigt hävda sina intressen gentemot omvärlden. I Skånes och Västra Götalands fall väckte också själva storleken oro och sporrade till aktivitet i andra län, men även Regionförbundet i Kalmar län väckte intresse, som en alternativ organisationsmodell för mindre län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft6"&gt;Det är mot denna bakgrund man ska se kommunernas alltmer positiva hållning till regionaliseringssträvandena, vilket haft en avgörande betydelse för regionfrågans snabba utveckling under senare delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Fram till dess hade den främst drivits av landstingsföreträdare och ofta betraktats med öppen skepsis från kommunalt håll. Den uppfattades inte sällan som ett sätt för landstingen att flytta fram positionerna och tillskansa sig rollen som ”överkommun”. Det faktum att de nya fullmäktigeförsam- lingarna, även i Skåne och Västra Götaland, företrädesvis befolkades av kommunpolitiker visade att det inte behövde bli så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft89"&gt;Försöksverksamheterna har således demonstrerat att de nya regionala självstyrelseorganen är en angelägenhet för engagerade kommunpolitiker minst lika mycket som för sjukvårdspolitiker. Deras viktigaste effekt är måhända att de svetsat samman kommun och landstingspolitiker i den gemensamma strävan att få ett samlat grepp om den egna regionens framtida utvecklingsförutsättningar. En viktig roll i denna process har otvivelaktigt det gradvisa närmandet mellan Svenska Kommunförbundet och Landstings- förbundet spelat, vilka nu förenats i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta samgående har dock inte endast drivit på processen, utan är minst lika mycket ett resultat av den ökade samsynen mellan kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;Regionaliseringsprocessen i de enskilda länen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Den parlamentariska regionkommitténs (PARK) slutbetänkande hösten 2000 (jfr avsnitt 3.3.1) gav ytterligare fart åt regionaliseringsprocessen. Dels födde den förhoppningar om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft87"&gt;utvidgad försöksverksamhet, dels förstod man runt om i landet att det var bråttom om man skulle få ta del av denna. I de flesta län påbörjades ett intensivt arbete för att utforma och nå nödvändig uppslutning bakom en ansökan om försöksverksamhet. Dessa ansträngningar beskrivs bland annat i underlagspromemorian&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft86"&gt;Regionfrågan i de enskilda länen, som Ansvarskommittén publicerade hösten 2003, i anslutning till sitt förste delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft89"&gt;Där framgick bland annat att regionaliseringsprocesser inleddes i i stort sett alla län och att de inte endast handlade om att överta befogenheter från staten. Minst lika mycket syftade de till att samordna de utvecklingsinstrument som kommuner och landsting redan disponerar. I de flesta län är dessa mångdubbelt större än de som varit aktuella att överta från länsstyrelsen (jfr avsnitt 2.5.2). Det främsta motivet för att bilda ett regionalt självstyrelseorgan eller samverkansorgan var således i de flesta län att få ett mandat att samla och företräda det egna länet gentemot omvärlden, snarare än att förfoga över de oftast tämligen blygsamma statliga resurser som varit aktuella att överföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft6"&gt;I flertalet län var slutmålet att bilda ett direktvalt regionalt självstyrelseorgan med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Detta förutsattes genomgående ersätta landstinget och överta dess beskattningsrätt, liksom ansvaret för hälso- och sjukvården. Det främsta motivet för denna lösning förefaller dock ha varit den demokratiska legitimitet och självständighet som ett direktvalt organ med egen beskattningsrätt åtnjuter, även om man i flera län också betonade hälso- och sjukvårdens roll som regional utvecklingsfaktor. I många fall enades man om att, som ett första steg, bilda ett indirekt valt organ med kommunerna och landstinget som huvudmän. Endast i undantagsfall såg man dock detta som slutmål. I åtskilliga län tog denna stegvisa modell form som en kompromiss mellan aktörerna och som en eftergift åt nationella politiska realiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Formellt ansvariga för regionaliseringsprocessen har i de flesta län partiernas distriktsorganisationer varit, detta delvis för att eliminera befarade motsättningar mellan landstings- och kommunintressen. I så gott som samtliga län har dock partierna backats upp av tjänstemannaresurser från det regionala kommun- förbundet och/eller landstinget. När processen närmat sig genomförande – i de län där samverkansorgan bildats – har kommuner och landsting också axlat det formella ansvaret för processen, som blivande huvudmän för det planerade organet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft9"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;De inriktningsbeslut som fattades togs i allmänhet i bred politisk enighet. Det parti som oftast har motsatt sig planerna på ett regionalt självstyrelseorgan är moderaterna, särskilt om dessa planer tagit sikte på ett direktvalt organ. Centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har å andra sidan i flertalet län entydigt förespråkat ett direktvalt organ och ofta haft svårt att acceptera ett indirekt valt organ, ens som ett etappmål. Helt avgörande för om man kunnat ena sig om ett gemensamt beslut eller ej har därför i flertalet län varit socialdemokraternas ställningstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft88"&gt;Ingenstans, utom i Skåne och Västra Götaland och i någon mån även Mälardalen, har förändringar av länsgränser på allvar övervägts av regionaliseringsförespråkarna. I några län finns ett utbrett politiskt motstånd mot länssammanslagningar. I de flesta län har det dock främst handlat om en rädsla för att indelningsfrågan, om den väl lyfts upp på dagordningen, ska undantränga alla övriga frågor och förlama en redan mycket komplicerad process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;…kommer delvis av sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Regeringens proposition (2001/02:7) Regional samverkan och statlig länsförvaltning gav inget utrymme för nya regionala självstyrelseorgan, ens inom ramen för en utvidgad försöksverk- samhet. I stället fick kommuner och landsting möjlighet att bilda samverkansorgan (jfr avsnitt 3.3.1). Detta ställde de uppgörelser som träffats i de enskilda länen på svåra prov. De som tidigare före- språkat och vunnit gehör för ett direktvalt regionalt organ hade nu att välja mellan att bilda ett samverkansorgan eller inget alls. Många kunde acceptera ett sådant indirekt valt organ som ett steg på rätt väg, medan andra var rädda att härigenom cementera ett vägval man inte trodde på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;Därtill var många besvikna över de jämförelsevis små statliga utvecklingsresurser som samverkansorganen skulle få överta. Dessutom innebar kravet på enighet att en ensam kommun kan förhindra att ett samverkansorgan bildas, vilket också i flera fall skedde. Följden blev att endast fem län&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;klarade av den komplicerade omförhandling som krävdes mellan partier, kommuner och landsting i tid för att bilda ett samverkansorgan den 1 januari 2003. Sedan dess har ytterligare sex län bildat sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förutom Gotlands och Kalmar län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;verkansorgan, medan man i övriga län inte kunnat nå nödvändig enighet eller valt att se tiden an.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Sammanfattningsvis…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att ett flertal faktorer har bidragit till strävandena efter regionalt självstyre och till att öka den regionala nivåns betydelse i tillväxtpolitiken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Växande lokala arbetsmarknader ställer ökande krav på samplanering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseplanering över kommungränser och allt oftare även över länsgränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Den ekonomiska globaliseringen har gjort företagen allt mindre beroende av nationella gränser och regeringar, samtidigt som den ökade konkurrensen och specialiseringen ställer växande krav på kompetensförsörjning, logistik och en attraktiv livsmiljö för att locka till sig kvalificerade medarbetare. Flertalet av dessa behov tillgodoses effektivast i en geografi mellan den lokala och den nationella och skapar därför ett behov av regionala kontaktytor mellan näringsliv och samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Såväl den europeiska sammanhållningspolitiken som den nationella regionala utvecklingspolitiken har anpassats till denna nya ekonomiska geografi och arbetar huvudsakligen med regionala utvecklingsinstrument. Regionala utvecklingsprogram &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-program,&lt;/NOBR&gt; regionala tillväxtprogram, regional infrastruk- turplanering och andra regionala utvecklings- och finan- sieringsinstrument med krav på medfinansiering och partner- skap har på ett helt annat sätt än tidigare involverat lokala och regionala aktörer i utvecklingsarbetet, inte minst då kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Det tidiga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; finansiella kris och oroande demografiska förändringar har fött en växande medvetenhet hos kommuner och landsting om att man själv måste bidra till att skapa utvecklingsförutsättningar, för att säkerställa finansieringen av den samhälleliga servicen. Detta har, tillsammans med nya arenor och finansieringsformer, ökat den regionala medveten- heten inom självstyrelsesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft9"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Problemdiskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Regionaliseringssträvandena och den regionala nivåns ökade betydelse i tillväxtpolitiken har blottlagt ett antal strukturella brister i de samlade ansträngningarna för att skapa goda tillväxt- och utvecklingsförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;En sektoriserad nationell politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Ansvaret för de politikområden som regeringen anger främst har betydelse för den regionala utvecklingen delas av flera olika departement och ett mycket stort antal nationella myndigheter. Att ansvaret delas mellan flera departement är närmast ofrånkomligt med tanke på den spännvidd som begreppet regional utveckling har givits. Bildandet av det nya Näringsdepartementet gav också tydligt utryck för ambitionen att åstadkomma sektorssamordning inom den snävare definierade tillväxtpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft88"&gt;På myndighetsnivå är sektoriseringen än mer levande. I avsnitt 2.1.7 ges en överblick över den rika floran av offentligt finansierade näringspolitiska aktörer. Endast på nationell nivå handlar det om ett drygt tiotal statliga myndigheter och bolag. Därtill kommer Arbetsmarknadsverket, trafikverken, Kulturrådet och ett antal andra nationella myndigheter inom politikområden med anknytning till regional utveckling. Vart och ett av dessa organ arbetar utifrån sitt eget sektorsansvar och regelverk och organiserar sig efter sin egen verksamhetslogik, med påföljd att sektorssamordning blir en närmast omöjlig uppgift. Ständigt återkommande samordningsansatser visar på en tydlig medvetenhet om problemet, men skvallrar måhända ännu mer om dess svårig- hetsgrad. Ett stort antal utvärderingar visar också att myndig- heterna genomgående prioriterar medverkan i sektorssamordnande ansatser, som de regionala tillväxtprogrammen, lågt och fortfarande anser att uppdragen härvidlag är oklara.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft86"&gt;Nordregio och EuroFutures betraktar i sin underlagsrapport till Ansvarskommittén de många och stadigt återkommande samordningsuppdragen till Nutek, länsstyrelserna och andra myndigheter som symptom på problemet snarare än lösningar på detsamma. En första förutsättning för att åstadkomma samordning är att den aktör som givits detta ansvar har reella befogenheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bl a Nutek (2005), s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft6"&gt;göra den eftersträvade avvägningen. Att detta förefaller vara så svårt att åstadkomma speglar förhållandet att sammanvägningen mellan olika sektorer ytterst är en politisk uppgift.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Splittrad regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft89"&gt;Den huvudsakliga strategin för att komma till rätta med dessa problem har varit att söka åstadkomma den eftersträvade syntesen på regional nivå och samtidigt anlägga ett territoriellt perspektiv som komplement till det förhärskande sektoriella. Den bygger på den högst rimliga tanken att ett tvärsektoriellt arbetssätt blir mer hanterligt ju lägre samhällsnivå man söker tillämpa den på. Det kan något förenklat sägas vara den övergripande ansatsen med den regionala utvecklingspolitiken och dess program (jfr avsnitt 2.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft86"&gt;Denna ansats försvåras dock av att flertalet av de berörda nationella myndigheterna – som ett uttryck för sitt sektorsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft86"&gt;– skapat sin egen regionindelning, utifrån sin egen verksamhets logik. Genomgående är dessa regioner betydligt större än dagens län, med en gränsdragning som ibland skär rakt igenom befintliga län. Det säger sig själv att denna splittrade administrativa geografi försvårar samordningsansatser, men i gengäld stärker myndigheternas självständighet. De statliga myndigheternas regionala geografi har översiktligt berörts i avsnitt 2.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft6"&gt;”Den regionala röran”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Den regionala nivån i samhällsorganisationen är inte endast geografiskt utan även organisatoriskt splittrad, allra helst om man begränsar intresset till uppgifter med anknytning till regional utveckling. Inom den kommunala sektorn finns landsting, samverkansorgan och regionala kommunförbund, som samtliga följer länsindelningen, samt ett stort antal kommunalförbund som oftast har en annan geografi. Inom den statliga sektorn har länsstyrelserna ett övergripande samordningsansvar. Samord- ningsansvaret för den regionala utvecklingspolitiken ligger dock i två län på landstingen, i ett län på kommunen, i tolv län på kommunala samverkansorgan och i sex län fortfarande på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordregio och EuroFutures (2005), s. 79f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;länsstyrelsen. Därtill kommer länsarbetsnämnderna och ett stort antal nationella myndigheters regionala organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft88"&gt;Verkligt oöverskådlig blir den regionala samhällsorganisationen om man dessutom tillfogar alla helt eller delvis offentlig- finansierade näringspolitiska aktörer (Jfr avsnitt 2.1.7). Förutom att var och en av dessa aktörer har egna, genomgående överlappande och inte sällan direkt konkurrerande ansvarsområden varierar alltså bilden högst avsevärt mellan olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;Otidsenliga länsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;De nationella myndigheternas avvikande regionindelning är inte endast uttryck för ett förhärskande sektorsperspektiv. Den speglar också en otidsenlig länsindelning som dåligt stämmer överens med funktionella regioner. Som ovan framgått är denna problematik särskilt påtaglig i storstadsregionerna och drev fram länssam- manslagningarna i Västra Götaland och Skåne. Också i andra delar av landet skär dock länsgränser igenom funktionella regioner. När det gäller planering av infrastruktur, kollektivtrafik och andra utvecklingsfrågor med ”storregional” logik är också litenheten i sig ett problem, som framgår av avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;Brist på helhetssyn och effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Konsekvensen av dessa strukturella svagheter är bristande helhetssyn och samordning. Det medför överlappande och ibland direkt konkurrerande ansvarsområden och verksamhetskulturer. Denna fragmentering är till men för såväl effektivitet som över- skådlighet och skapar osäkerhet om rollfördelning och ansvar, också bland aktörerna själva. För de entreprenörer som flertalet aktörer föresatt sig att bistå är rollfördelningen rimligen ännu mer förvirrande. Dessutom försvårar fragmenteringen en samlad politisk styrning och gör området omöjligt att överblicka för den enskilde medborgaren, med ett demokratiskt underskott som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Analys och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft6"&gt;Strukturproblemen går igen i den regionala utvecklingspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft6"&gt;Dessa strukturproblem genomsyrar också den regionala utvecklingspolitiken. I rapporten (A 2005:011) Regionalpolitik som tillväxtpolitik har ITPS utvärderat politikområdet regional utvecklingspolitik och kommit fram till att det lider av flera genomgripande oklarheter och svagheter. Man pekar särskilt på två övergripande problem:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Det föreligger en grundläggande målkonflikt mellan å ena sidan målet om regional tillväxt i alla delar av landet och å andra sidan målet om regional utjämning och sammanhållning. Det förstnämnda målet dominerar den programmatiska ansatsen, medan det senare ännu starkt präglar den konkreta politiken och resursfördelningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det saknas en stark regional företrädare som kan bryta den traditionella centralstyrda sektorspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft87"&gt;Något tillspetsat kan man således påstå att den regionala utvecklingspolitiken, snarare än att lösa dem, förkroppsligar ovanstående strukturproblem. Dess ansats är att efter skiftande regionala förutsättningar skapa tillväxt i hela landet och griper över mer än ett dussin andra politikområden. Dess främsta exekutörer – länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och de kommunala samverkansorganen – saknar dock instrument för att påverka flertalet av dessa angränsande politikområden, och den regionala uvecklingspolitikens egna resurser fördelas efter kompenserande principer och behov av medfinansiering, snarare än för att tillvarata tillväxtmöjligheter i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;Konsensussträvanden underminerar önskvärd koncentration?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft86"&gt;ITPS pekar också på ett annat näraliggande problem. I stället för att kraftsamla ansvar och resurser för att uppnå tydligt prioriterade mål, där uppenbara målkonflikter hanteras, har man i stället försökt skapa bredast möjliga koalitioner i form av regionala partnerskap. Härigenom har man ytterligare underminerat förutsättningarna för en koncentration av resurser och aktörer.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ITPS, (A2005:011) s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft86"&gt;ITPS tecknar alltså utifrån strikt funktionella överväganden en mer kritisk bild av partnerskap än den studie som refereras i avsnitt 2.4.3. Möjligen beror det på att man tillmäter dem, som kollektiv, ett större inflytande än de direkt involverade politiker och tjänstemän gör, som intervjuats i den tidigare refererade studien. ITPS föreslår nämligen (jfr nedan) att partnerskapen ersätts med ett målinriktat erfarenhetsutbyte, en karaktäristik som inte ligger så långt från den reella roll flertalet partnerskap fortfarande torde ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;En mer koncentrerad regional utvecklingspolitik?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;För att komma till rätta med de svagheter man funnit skisserar ITPS i fem punkter en mer koncentrerad regional utveck- lingspolitik&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En konsekvent prioritering av tillväxtmålet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Precisera tillväxtproblemet och fokusera på insatser som bygger på en territoriell ansats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ersätt partnerskapen med ett målinriktat erfarenhetsutbyte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Avveckla eller avskilj de kompensatoriskt inriktade stödformerna från den regionala utvecklingspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Samla ansvaret för de tillväxtinriktade insatserna till en kraftfull regional aktör, samtidigt som staten koncentrerar sig på den nationella tillväxtpolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft6"&gt;Dessa punkter svarar väl mot betydande delar av de problem som identifierats i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Geografisk logik för verksamheter med anknytning till regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Den nationella statliga nivån har det yttersta ansvaret för den regionala utvecklingen och måste även framgent svara för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;utforma de institutionella förutsättningarna för utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;fastställa nationella strategier och utvecklingsmål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;följa upp och utvärdera insatserna för att nå dessa mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ITPS (A2005:011) s. &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;85–98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;svara för utvecklingsstödjande nationella strukturer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;genom resursöverföring utjämna utvecklingsförutsättningarna mellan olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft6"&gt;Det innebär att statliga myndigheter också i framtiden kommer att ha viktiga uppgifter med anknytning till regional utveckling, även på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft89"&gt;Redan problemanalysen indikerar dock att väsentligt fler uppgifter än i dag bör hanteras sammanhållet på regional nivå. Tills samma slutsats kommer även de två studier av geografisk logik för uppgifter med anknytning till regional utveckling som kommittén låtit gör, liksom ett stort antal andra utredningar som refereras i detta avsnitt. Syftet med att på detta sätt samla befogenheter och resurser till regional nivå är att skapa utrymme för ett tvärsektoriellt arbetssätt och en anpassning efter skiftande regionala förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft6"&gt;Ett tvärsektoriellt arbetssätt ger rimligen också ökat utrymme för horisontella mål som jämställdhet, hållbarhet och integration, vilka annars riskerar att fragmenteras och försvinna i de enskilda sektorerna. I själva verket kan ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag visa sig vara ett effektivare instrument för att åstadkomma en hållbar, jämställd och inkluderande utveckling än aldrig så klarsynta och ambitiösa handlingsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;En sådan decentralisering av befogenheter och resurser är dock inte okomplicerad, oavsett om den sker inom staten eller till ett kommunalt organ på regional nivå. Därför kan flera alternativ över- vägas på en skala, där de begränsade uppgifter och resurser inom den regionala utvecklingspolitiken som länsstyrelserna, samverkansorganen och de regionala självstyrelseorganen i dag besitter utgör den ena ytterligheten. I den andra ändan av skalan skisseras ett betydligt mer omfattande regionalt utvecklingsupp- drag, i linje med vad Nordregio och EuroFutures samt ITPS förordar. Mellan dessa båda ytterligheter kan flera alternativ tänkas, på såväl kort som lång sikt. Dagens ordning beskrivs ingående i kapitel 2, varför intresset här knyts till det senare alternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft6"&gt;Inom rubrikområdet Regional utvecklingspolitik och näringspolitik skulle det innebära att den regionala utvecklings- politiken utvidgas genom att uppgifter och resurser överförs från:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;näringspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;arbetsmarknadspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;forskningspolitiken (delar av innovationspolitiken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;landsbygdspolitiken, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;storstadspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft6"&gt;Härigenom skulle den regionala utvecklingspolitikens resurser öka från dagens 3,2 miljarder till mellan 8 och 15 miljarder kronor per år, beroende på hur stora överföringar som görs främst från arbetsmarknads- och forskningspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknads- och forskningspolitikens område diskuteras på motsvarande sätt ett sammanhållet regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag till de regionala högskolorna och andra anordnare av eftergymnasial utbildning med fokus inte minst på yrkesutbildningar. Tanken är att detta uppdrag ska komplettera det nationella grunduppdraget till högskolorna och säkerställa en anpassning efter det regionala näringslivets och arbetsmarknadens behov. Ett sådant uppdrag kan finansieras genom överföringar från anslagen till universitet och högskolor, kvalificerad yrkesutbildning, forskning och arbetsmarknadspolitik. Beroende på ambitionsnivå kan det röra sig om resurser i storleksordningen &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Vad gäller kulturpolitiken skisseras ett tydligare ansvar för regionala kulturinstitutioner genom en väsentligt vidgad frihet för den regionala huvudmannen att disponera statsbidragen till dessa (ca 1 miljard kronor per år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Beträffande fysisk planering utmynnar diskussionen i ett obligatoriskt men icke tvingande regionplaneinstitut i alla delar av landet. Vad gäller transportinfastrukturen erbjuder den regionala nivån en arena för att åstadkomma en önskvärd samordning mellan olika transportslag. Två instrument för detta kan vara en indikativ regiontrafikplan samt ett medfinansieringsansvar för infrastruktur av regional betydelse. Det senare skulle också tvinga fram tydligare regionala prioriteringar och större återhållsamhet i kraven på statliga insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Vad gäller kollektivtrafiken är det regionala perspektivet redan väl tillgodosett, men en länsindelning som bättre överensstämmer med pendlingsmönster möjliggör ännu effektivare trafiklösningar. Särskilt för regional tågtrafik kan det dock bli aktuellt att överväga ökade möjligheter för trafikhuvudmännen att få bedriva person- trafik över länsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft23"&gt;Inom miljöpolitiken skisseras en rågång mellan å ena sidan naturvårdande och andra förutsättningsskapande insatser och å andra sidan tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft6"&gt;där de förstnämnda uppgifterna med fördel kan integreras i ett övergripande utvecklingsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;Verksamhetsgenomgångens tredje huvudfråga handlar om att identifiera vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som har en huvudsakligen regional logik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utgångspunkter för diskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft6"&gt;Som stöd för sina överväganden i denna fråga har kommittén låtit göra två parallella studier av geografisk logik för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Innan man ger sig i kast med att skilja ut vilka uppgifter som till äventyrs är betjänta av att hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala är det viktigt att sätta in dem i sitt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft6"&gt;Nationella uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft6"&gt;Till att börja med är det viktigt att konstatera att den nationella statliga nivån har det yttersta ansvaret för tillväxt- och utvecklingsförutsättningarna i en enhetsstat som Sverige och också besitter de mest kraftfulla styrinstrumenten. Naturliga nationella – eller i vissa fall till och med över- eller mellanstatliga – uppgifter av betydelse för regional utveckling är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;att utforma de institutionella förutsättningarna för utveckling genom skattepolitik och andra regelverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;att fastställa nationella strategier och utvecklingsmål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;att följa upp och utvärdera insatserna för att nå dessa mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;att svara för utvecklingsstödjande strukturer, så som nationell transport- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-infrastruktur,&lt;/NOBR&gt; nationella uppdrag till universitet och högskolor, nationella närings- och arbets- marknadspolitiska instrument etcetera, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;att genom resursöverföring utjämna utvecklingsförutsättningar mellan olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft23"&gt;Vad vi i detta kapitel främst intresserar oss för är ansvaret för de uppgifter med anknytning till regional utveckling som kan vara lämpliga att hantera på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft9"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Sektorspolitisk dominans…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;Det är heller inte självklart att alla uppgifter som är betjänta av att hanteras på regional nivå behöver handhas av regionala organ. Tvärtom är de flesta uppgifter med anknytning till regional utveck- ling i dag vertikalt integrerade och hanteras av nationella sektors- myndigheter och myndighetskoncerner. Exempel på sådana är Nutek, Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet,&lt;/NOBR&gt; VINNOVA, Vägverket, Banverket och Arbetsmarknadsverket. Förvaltningsutvecklingen såväl i Sverige som internationellt pekar snarast i riktning mot allt fler och allt smalare stuprör. Den förnyelse av offentlig verksamhet som skett de senaste &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; åren brukar i den internationella litteraturen ges samlingsbeteckningen New Public Management och karaktäriseras bland annat av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ökad vertikal specialisering i snäva sektorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;ökad horisontell specialisering, där uppdragsgivare skiljs från utförare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;mål- och resultatstyrning och avtalsliknande förhållanden mellan förvaltningsnivåer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;införande av marknadsliknande mekanismer, så som bolagisering och internprissättning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;avreglering och privatisering av tidigare offentliga monopol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft87"&gt;Specialiseringen – och därmed sektoriseringen – ses av många som en nödvändig förutsättning för att kunna hantera en allt mer komplex och föränderlig verklighet. Det råder däremot delade meningar om hur stora effektivitetsvinster förnyelsen av offentlig verksamhet medfört. För enskilda verksamheter har man visserligen kunnat peka på besparingar på &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; %. Till viss del har de dock bestått i att kostnaderna flyttats någon annanstans, till exempel genom att staten numera köper olönsamma tjänster av SJ och Posten. Avreglering och försäljning av offentliga verksamheter har också påtagligt försvårat ansatser till sektorssamordning.&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;...skapar behov av territoriell anpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft23"&gt;Inom utvecklingspolitiken har den förhärskande sektorspolitikens begränsningar blivit allt tydligare och drivit fram en gradvis omläggning av politiken med ansatser till sektorssamordning på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bland annat Nordregio och EuroFutures (2005) s. 79.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;regional nivå. Denna regionalisering har pågått i decennier med milstolpar som länstrafikreformen, regionaliseringen av kultur- politiken och infrastrukturplaneringen, introduktionen av EU:s strukturfonder samt skapandet av den regionala utvecklings- politiken och de regionala tillväxtavtalen. Ett viktigt syfte med dessa reformer var att balansera det förhärskande sektoriella per- spektivet med ett territoriellt förhållningssätt; genom att decentralisera genomförandet av utvecklingspolitiken strävar man efter ett mer integrerat, tvärsektoriellt arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft87"&gt;Därmed kan man säga att regionaliseringen är resultatet av två motriktade krafter, dels en decentralisering från nationell nivå för att åstadkomma sektorssamordning och effektivare möta framtida utmaningar, och dels en anpassning till ökad rörlighet och diffe- rentiering och därmed till snabbt växande lokala arbetsmarknader, med påföljd att alltfler utvecklingsfrågor kräver ett betydligt vidare geografiskt perspektiv än den enskilda kommunens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft88"&gt;Dessa ansträngningar har dock inte löst problemet. Som påvisats i avsnitt 3.1 har den programmatiska omorienteringen ännu inte omsatts i en regionalisering av de reella maktinstrumenten. Ännu disponeras mer än 95 % av statens samlade resurser för regional utveckling av sektorsorgan, vart och ett med sitt eget sektorsupp- drag, sitt eget regelverk och sin egen verksamhetskultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;Två studier av geografisk logik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft89"&gt;Som ett underlag för kommitténs överväganden har två studier genomförts av geografisk logik för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Nordregio i samarbete med EuroFutures samt Institutet för Tillväxtpolitiska studier (ITPS) har båda parallellt arbetat med samma uppdrag. Det har bestått i att i ett första steg avgränsa vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som är betjänta av att hanteras på en nivå mellan den nationella och lokala och därvid också ta hänsyn till funktionella samband mellan olika uppgifter. I ett andra steg har man fått lämna förslag på en indelning i administrativa regioner för att hantera dessa uppgifter. Resultatet av studiernas första steg presenteras här i avsnitt 3.2, medan resultatet av studiernas andra steg redovisas i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft88"&gt;Vad gäller studiernas första steg har båda uppdragstagarna valt en likartad ansats och går systematiskt igenom de politikområden som identifierats i uppdraget – i huvudsak de politikområden som anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;i avsnitt 1.2.1. Man identifierar här ett flertal uppgifter som är betjänta av att planeras och hanteras utifrån ett regionalt perspektiv. Den bärande tanken bakom de resonemang som förs är dels att dessa uppgifter har en ”regional logik”, dels att en regionalisering ger utrymme för sektorssamordning och anpassning till regionalt skiftande förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft6"&gt;I studiens andra steg har uppdragstagarna intressant nog valt olika utgångspunkter. Nordregio och EuroFutures utgår från befintliga territorier i form av lokala arbetsmarknader och skisserar tre alternativ till regionindelning utifrån parametrarna storlek, avstånd, identitet och möjlighet att anpassa sektorspolitiken till regionala förutsättningar. ITPS utgår i stället från centra och avgränsar deras omland utifrån restider. Man identifierar två grupper av uppgifter med olika geografisk logik. En grupp av uppgifter – arbets- marknadsutbildning, gymnasieskola, lokal infrastruktur och kollektivtrafik – hör närmast hemma i arbetsmarknadsregioner med en räckvidd på &lt;NOBR&gt;45–90&lt;/NOBR&gt; minuter från respektive centrum. En annan grupp av uppgifter – delar av den regionala utvecklingspolitiken, näringspolitiken, högre utbildning och forskning samt infrastruktur och storregional kollektivtrafik – hör hemma i betydligt större innovationspolitiska regioner med universitet och högskolor som centra och med ett omland som kan nås inom &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; timmars restid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft6"&gt;Andra liknande ansatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Förutom dessa båda studier har Ansvarskommittén i föreliggande verksamhetsgenomgång haft tillgång till och tagit intryck av en rad andra dokument som försökt identifiera ”det regionala uppdraget”. Vid sidan av de utredningar och propositioner som refereras i avsnitt 3.3.1 kan, som ett mer aktuellt exempel, nämnas rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft6"&gt;Regional politik – hur ser regionerna på utvecklingsfrågorna? Den har utarbetats av &lt;NOBR&gt;Jan-Åke&lt;/NOBR&gt; Björklund på uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting genom att intervjua ansvariga politiker i landsting/regioner och kommunala samverkansorgan. Sverige Kommuner och Landsting har även givit ut rapporten Ett bredare regionalt uppdrag? Regionala perspektiv på en hållbar utveckling. För att få en liknande överblick över statens regionala intressen får man gå tillbaka till &lt;NOBR&gt;SIR-rapporten&lt;/NOBR&gt; Statliga intressen på regional nivå från 2000, en promemoria från Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft6"&gt;Också övriga nordiska länder bidrar med intressanta idéer och reformer i närtid. Dit hör givetvis den danska Strukturkommis- sionen och det efterföljande avtalet om strukturreform som nyligen träffats och nu implementeras. Även i Finland ses kommunstrukturen och ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn över, en process som kommittén sökt följa och dra lärdom av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft6"&gt;Vad Norge beträffar har intresset knutits till tre stora utredningar, Oppgavefordelingsutvalget, Effektutvalget och Distriktskommissionen, som alla i tur och ordning avhandlat regionfrågan och som dessutom kommit till i huvudsak samma slutsats – ett vidgat regionalt ansvar för tillväxt- och utvecklings- frågor. Av intresse är även rapporten Alternativer til dagens fylkes- kommune, som 2004 utarbetades av Kommunal- och regionalde- partementet. Den skisserar fem alternativ till dagens fylkeskom- muner, bland annat en modell med stora, direktvalda landsdels- regioner, en modell med endast två förvaltningsnivåer och en modell med kommunalförbund som ansvariga för regional utveckling. Sent på hösten 2006 presenterade den nya norska regeringen ett förslag till uppgifter för nya norska regioner med i huvudsak samma inriktning. Utvecklingsuppdragets omfattning görs dock avhängig av hur stora regionerna blir, något som ska avgöras 2007 i en självorganiseringsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft6"&gt;Precis som Sveriges Kommuner och Landsting är dess norska motsvarighet, Kommunenes Sentralforbund (KS) aktiva inom området och har förutom det egna strategidokumentet, Sterkere regioner – tid for reform, låtit utarbeta två rapporter av intresse i sammanhanget: Sterkere regioner – forslag til ny regionindeling, av professor Tor Selstad samt Sterkere regioner? – en kunskapsoversikt av konsultföretaget Econ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Kommitténs samrådskonferenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Vid kommitténs egna samrådskonferenser i oktober 2005 förordade det stora flertalet deltagare ett bredare och mer sammanhållet regionalt ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling än i dag, som ett sätt att åstadkomma sektors- samordning och anpassning efter skiftande regionala förutsätt- ningar. Många inlägg betonade också vikten av att ansvaret åtföljs av befogenheter och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;Regionala uppgifter identifierades inom i stort sett alla de politikområden som berörs i kapitel 2. Samtidigt betonade många att dessa politikområden även innehåller uppgifter för den nationella och den lokala nivån. Samråden gav ingen entydig vägledning om den närmare avgränsningen av det regionala uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regional utvecklingspolitik och näringspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Den regionala utvecklingspolitiken och näringspolitiken i vid mening beskrivs utförligt i avsnitt 2.1 och problematiseras ytterligare i avsnitt 3.1.2. Som framgår där karaktäriseras området av stark sektorisering och domineras av ett stort antal nationella aktörer med ömsom snäva, ömsom överlappande och direkt konkurrerande uppdrag och som vanligen saknar territoriellt förhållningssätt. Den regionala utvecklingspolitiken har inte, trots höga föresatser, förmått råda bot på denna fragmentering. Nedan skisseras vad ett framtida, väsentligt vidare och sammanhållet regionalt uppdrag – i enlighet med av ITPS samt Nordregio och EuroFutures förordar – skulle kunna innebära inom detta rubrikområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;ITPS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;ITPS skiljer ut den del av den regionala utvecklingspolitiken som handlar om att formulera nationella mål och utjämna resurser mellan regioner. Denna del bör handhas på nationell nivå. Den del som rör utformning av program – regionala utvecklingsstrategier (RUP), regionala tillväxtprogram (RTP) och strukturfonds- program – samt fördelning av utvecklingsmedel bör dock fokuseras på strategisk näringslivsutveckling och knytas till de storregioner man skisserat, utgående från universitet och högskolor med betydande forskningsresurser. I en tidigare rapport&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har ITPS i linje med detta förordat att de kompensatoriskt inriktade företags- stöden avvecklas eller avskiljs från den regionala utvecklings- politiken, som tydligare fokuseras på tillväxt i alla delar av landet efter specifika regionala förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ITPS, (A2005:011) &lt;/SPAN&gt;Regionalpolitiken som tillväxtpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft87"&gt;Också inom näringspolitiken vill ITPS huvudsakligen fördela ansvaret mellan den nationella och den storregionala nivån. Den kontinuerliga översyn av skatter och regelverk som är nödvändig för rättvisa och konkurrenskraftiga villkor för svenska företag är naturligen en nationell uppgift. Vad gäller de medel forskningsråden i dag disponerar – som ITPS ser som ett viktigt näringspolitiskt instrument – vill man dock ge ett betydligt större utrymme för regional specialisering och prioritering än i dag, för att de bättre ska kunna knyta an till den regionala näringslivs- och kompetensstrukturen. På motsvarande sätt vill man ge storregioner centrerade runt de stora tekniska och medicinska forskningsuniversiteten huvudansvar för de resurser som avsatts för utveckling av regionala innovationssystem. Vad gäller kapitalförsörjning och andra investeringsfrämjande insatser – i dag uppsplittrat på ett stort antal huvudsakligen nationella organ (jfr avsnitt 2.1.7) – vill man se ett delat ansvar mellan den nationella och den storregionala nivån, utan att närmare specificera ansvars- fördelningen. Initiativ för att stimulera utvecklingsinriktad sam- verkan mellan företag hör däremot hemma i arbetsmarknads- regioner, med strategisk ledning och samordning i större regioner, centrerade runt de stora universiteten och högskolorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft89"&gt;ITPS poängterar också sambanden mellan den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken och förordar därför en liknande ansvarsfördelning: den nationella – och den europeiska – nivån svarar för övergripande mål och mellanregional utjämning, medan den slutliga utformningen bör utgå från varje regions specifika förutsättningar. Här kan i sin tur en stor del av genomförandet decentraliseras till arbetsmarknadsregioner, medan den strategiska utformningen bör samordnas med den regionala utvecklingspolitiken och därför hanteras i storregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;Nordregio och EuroFutures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft86"&gt;Nordregio och EuroFutures pekar på det växande statliga intresset för tillväxtfrågor och hur det har resulterat i ett kontinuerligt experimenterande och en mångfald aktörer med smala men lika fullt överlagrade ansvarsområden. Därför ser man en betydande potential för samordning och effektivisering inom regional utvecklingspolitik och näringspolitik och förordar ett ökat regionalt inflytande över dess medel, som ett sätt att åstadkomma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;den efterfrågade sektorssamordningen. De många samordnings- ansatser som redan företagits beskrivs som misslyckanden, just på grund av att samordningsuppdragen inte åtföljts av reella maktinstrument för att bryta sektoriseringen. Som ett alternativ till dagens stuprörsmodell skisserar man en modell där riksdagen anger ramar för breda, sektorsövergripande regionala utvecklingsuppdrag, med mål och medel som ger utrymme för verkliga prioriteringar utifrån regionala förutsättningar. Området skulle därigenom likställas med annan oreglerad kommunal verksamhet inom den allmänna kompetensen, där staten svarar för utjämning av resurser samt uppföljning av nationella mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;Analys och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Den regionala utvecklingspolitikens ansats är att gripa över ett stort antal andra politikområden för att med ett tvärsektoriellt angreppssätt anpassa dem till skiftande regionala förutsättningar i olika delar av landet. Att den ej lyckats i sin föresats beror på att dess exekutörer – länsstyrelserna, samverkansorganen och de regionala självstyrelseorgan – ej utrustats med maktbefogenheter utöver sina egna begränsade anslag; vare sig verktygen, RUP och RTP, eller arenan, det regionala partnerskapet, äger tillräcklig kraft för att rå på den dominerande sektorspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft87"&gt;Ett sätt att säkerställa den regionala utvecklingspolitikens genomslag vore att helt enkelt tillföra uppgifter och resurser från andra politikområden. I slutet av avsnitt 3.2.3 skisseras med samma grundtanke ett kompletterande regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag till högskolan och andra anordnare av efter- gymnasial utbildning för att förstärka profilområden som är anpassade till regionens näringsliv och arbetsmarknad. Här vänds intresset av naturliga skäl till näringspolitiken och anknytande politikområden. Man kan således överväga en omdisposition av uppgifter och resurser till den regionala utvecklingspolitiken från:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;näringspolitiken (en begränsad andel, som ett uttryck för att näringspolitikens utvecklingsinstrument huvudsakligen är nationella),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;arbetsmarknadspolitiken (medel till Start av näringsverksamhet och andra arbetsmarknadspolitiska medel som kan frigöras för att mer proaktivt skapa förutsättningar för tillväxt och arbetstillfällen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;forskningspolitiken (stora delar av anslaget till innova- tionssystem, som i praktiken ofta används till snarlika projekt som den regionala utvecklingspolitiken och som därtill vuxit starkt, i takt med att den regionala utvecklingspolitikens resurser stagnerat),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;landsbygdspolitiken (som på sikt – och i den takt fokus flyttas från detaljreglerade stöd till enskilda jordbruksföretag till bredare insatser för företagande på landsbygden – bör utgöra en integrerad del i det övergripande regionala utvecklingsarbetet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;storstadspolitiken (som inte längre tillförs några egna resurser över stadsbudgeten, men som lika fullt spelar en central roll i det övergripande utvecklingsarbetet i storstadsregioner).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft6"&gt;Detta skulle öka den regionala utvecklingspolitikens resurser från 3,2 miljarder kronor till mellan 8 och 15 miljarder kronor, beroende på hur stora överföringar som görs från främst arbetsmarknadspolitiken och forskningspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Även program och förvaltningsorganisation för struktur- fonderna under perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; skulle med denna grundsyn få en sådan utformning att strukturfonderna effektivt kan integreras i de regionala utvecklingsprogrammen. Det kräver en decentraliserad beslutsstruktur, där lokala och regionala aktörer disponerar hela delprogram eller åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Den regionala utvecklingspolitikens resurser skulle i allt väsentligt fördelas mellan de genomförandeansvariga organen i respektive län. Härvid har staten nationellt ett självklart utjäm- ningsansvar. Som Nordregio och EuroFutures påpekar är det dock viktigt att det finns fasta fördelningsprinciper, som ger tydliga och långsiktigt hållbara spelregler. Förutom utjämning bör fördel- ningsprinciperna ta hänsyn till möjligheterna att skapa tillväxt och utveckling i hela landet, så att inte regioner med stor tillväxt- potential underförsörjs med utvecklingsresurser. Därutöver bör dock det ansvariga organet i respektive län ha ett vidsträckt handlingsutrymme att disponera egna och tillskjutna medel för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft86"&gt;Också med en väsentligt förstärkt regional utvecklingspolitik torde det ansvariga regionala organet vara i behov av att samordna insatser och resurser med kommuner, nationella sektorsmyndigheter och andra näringspolitiska aktörer. Med stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft9"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;egna resurser blir det dock en långt mer kraftfull och legitim partner än i dag och kan använda de egna medlen som hävstång för att få fram ytterligare resurser som kan inordnas i den övergripande strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;På sikt, och i den mån det blir ett kommunalt organ som axlar detta övergripande utvecklingsansvar, torde det bli aktuellt att överföra också hela eller delar av finansieringsansvaret till detta organ, i samband med en skatteväxling eller en omfördelning av uppgifter mellan staten och den kommunala sektorn. Kvarstående behov av interregional utjämning borde då, precis som för vård, skola och omsorg, kunna regleras i det kommunala utjämningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kompetensutveckling och dynamiska arbetsmarknader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Utbildningssystemet samt forskningspolitik, arbetsmark- nadspolitik och kulturpolitik beskrivs närmare i avsnitt 2.2. Som antyds där är inte minst de eftergymnasiala utbildningarna fragmenterade på många huvudmän och utbildningsanordnare och är därtill dåligt anpassade till regionala behov och förutsättningar. Nedan skisseras vad ett framtida, väsentligt vidare och sammanhållet regionalt uppdrag – i enlighet med av ITPS samt Nordregio och EuroFutures förordar – skulle kunna innebära inom detta rubrikområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;ITPS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;ITPS betonar vikten av att anpassa gymnasieskolan till den regionala arbetsmarknadens behov och till de strategier för näringslivsutveckling som finns på såväl kommunal som regional nivå. Denna anpassning bedöms i huvudsak kunna göras inom ramen för lokala arbetsmarknadsregioner, med viss samordning på storregional nivå för snäva specialiseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Högskolan utbildar för en nationell och internationell arbetsmarknad. Det hindrar dock inte att ITPS förordar en större regional styrning av utbildningsutbudet med bättre anpassning till regionala förutsättningar och behov. Fokus härvid ligger av naturliga skäl på den storregionala nivån, centrerad runt universitet och större högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft89"&gt;Forskningspolitiken betraktar ITPS, som ovan framgått, som ett näringspolitiskt instrument. Man poängterar statens roll som garant för hög kvalitet. Samtidigt påpekar man att nuvarande centraliserade system för prövning av anslag är kostbart och förordar ett system där enskilda universitet och högskolor kan söka anslag till bredare program. Det skulle också ge utrymme till anpassning till den övergripande storregionala utvecklingsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Vad gäller arbetsmarknadspolitiken skiljer ITPS mellan individstöden, som av likvärdighets- och rörlighetsskäl är en naturlig nationell uppgift, och de arbetsmarknadspolitiska programmen. De senare (jfr avsnitt 2.2.2) som omslöt över 22 miljarder kronor 2004, vill man tydligare anpassa till den regionala arbetsmarknadens behov och knyta an till andra delar av utvecklingspolitiken. Eftersom rörligheten är påtagligt begränsad till lokala arbetsmarknadsregioner kan utformningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen huvudsakligen göras inom denna geografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft87"&gt;Inom kulturpolitiken förordar ITPS en modell där staten ansvarar för en nationell infrastruktur som kompletteras med en regional respektive lokal infrastruktur. Den överensstämmer i huvudsak med nuvarande ansvarsförhållanden, med den viktiga skillnaden att staten med hjälp av statsbidrag utövar en jämförelsevis detaljerad styrning över stödberättigade regionala och lokala kulturinstitu- tioner. Man pekar också på kulturens betydelse för den regionala utvecklingen, dels som en attraktionskraft för boende och besöks- näring, men också som tillväxtbransch.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;Nordregio/EuroFutures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft6"&gt;Nordregio och EuroFutures pekar på det ökade mellankommunala samarbete som utvecklats inom gymnasieskolan, i takt med den ökade specialiseringen i programutbudet och att alltfler elever söker till utbildningar i andra kommuner. Denna utveckling driver fram en mer samlad regional planering av gymnasieskola och vuxenutbildning, påpekar man, utan att direkt förorda ett regionalt huvudmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Man visar också att de flesta högskolor är regionala till sin karaktär, såväl vad gäller rekrytering som avlämning.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utbild- ningsutbudet saknar dock ofta tydlig profil och är dåligt anpassat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordregio och EuroFutures, s. 66ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;till regionala behov. För att utveckla högskolans roll som regional tillväxtmotor vill man utveckla samverkan med det omgivande samhället, högskolans ”tredje uppgift”. Ett sätt att göra detta, menar man, är att ge regionerna större möjligheter att själva efter- fråga högre utbildning och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft89"&gt;Liksom ITPS skiljer Nordregio och EuroFutures på arbets- marknadspolitikens försäkringsdel och dess programverksamhet. Den senare delen är i dag svagt kopplad till andra regionala utveck- lingsinsatser, och skulle vara betjänt av att delar av program- verksamheten styrdes regionalt. Ett regionalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken skulle kunna användas för att utveckla prioriterade kluster och branscher och stödja framväxten av nya företag genom ytterligare satsning på startaegetbidrag och på invandrartäta regioner samt genom att inrätta lärlingssystem och anpassa arbetsmarknadsutbildningar till andra utbildningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Ett viktigt skäl för ett regionalt inflytande inom dessa områden, framhåller man, är att kunna ta ett samlat grepp om det sektoriserade utbildningssystemet och samordna gymnasieskola, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, kvalificerad yrkesut- bildning och högskoleutbildningar. Ett sådant samlat regionalt uppdrag skulle ha en helt annan kraft än dagens lösa samverkan i regionala kompetensråd, menar man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;Analys och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;De båda underlagsrapporterna utmynnar i ett sammanhållet regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag, som skulle komplettera och sektorssamordna berörda statliga politikområden och svara för regional samordning av gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Den närmare utformningen återstår dock att utmejsla, liksom innehållet i ett regionalt kulturpolitiskt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft87"&gt;Frågan om ett regionalt ansvar för gymnasieskolan har berörts vid kommittémötet den &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; december 2005 och resulterade bland annat i att generaldirektören för Skolverket bjöds in till kommittén för att diskutera denna fråga. I avsnitt 2.2.1 redogörs för det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;SOU 2007:13 Analys och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;mellankommunala samarbete som vuxit fram inom gymnasie- skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Det torde i dag stå klart att gymnasieskolan kräver en betydligt vidare geografi än den enskilda kommunens för att kunna planeras och organiseras på ett effektivt sätt. Den grundläggande drivkraften är stadigt växande krav från arbetsmarknaden på anpassning och specialisering. Den medför att allt färre kommuner har möjlighet att själva erbjuda ett heltäckande utbud av gymnasieutbildningar. Rena stordriftsfördelar och samhällseko- nomiska överväganden talar starkt för arbetsfördelning och samverkan kommuner emellan. I samma riktning verkar kommunernas intresse av att så långt som möjligt behålla ungdomar och skattemedel inom närområdet. Dessa krafter förstärks ytterligare av tillväxt- och arbetsmarknadspolitiska hänsyn, alltså behovet av att anpassa utbildningsutbudet efter den regionala arbetsmarknadens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft86"&gt;Den naturliga geografin för denna samverkan är arbetsmark- nadsregionen. Frågan är om detta växande behov av ett regionalt perspektiv kan tillgodoses genom frivillig mellankommunal samverkan eller om den kräver någon form av reglering eller rent av omfördelning av ansvar. Flera faktorer talar vid första påseendet för ett regionalt huvudmannaskap för gymnasieskolan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Insyn och ansvarsutkrävande underlättas, liksom finansiering och kostnadskontroll, jämfört med mellankommunal samverkan i kommunalförbund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Utbildningsutbudet kan fördelas och kraftsamlas utifrån ett regionalt perspektiv, mindre bundet av lokala intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samverkan med högskola och arbetsliv kräver ofta ett regionalt perspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gymnasieskolan, som årligen kostar ca 30 miljarder kronor, mer än vad också ett bredare, tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag sammantaget skulle omsluta, skulle balansera hälso- och sjukvårdens volymmässiga dominans inom landstingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett regionalt huvudmannaskap torde generellt minska behovet av kommunsammanslagningar, i och med att gymnasieskolan är en av de kommunala verksamheter som kräver störst befolkningsunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft9"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;Flera förhållanden talar dock emot en sådan reform. Till att börja med är det främst om planering och intagning som kommunerna samverkar inom gymnasieområdet. Endast i undantagsfall har det varit aktuellt att överföra huvudmannaskapet för skolorna till ett kommunalförbund. Det är med andra ord sällan några volymmäs- sigt tunga eller politiskt brännande verksamheter som den enskilda kommunen frånhänder sig, vilket påtagligt begränsar nackdelarna med mellankommunal samverkan. Därtill kommer den självklara kopplingen till andra kommunala verksamheter, inte minst då grundskolan. Planering av gymnasieskola och eftergymnasial yrkesutbildning är också ett viktigt näringspolitiskt instrument för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft87"&gt;Dessutom omfattar det naturliga samverkansområdet endast i undantagsfall hela län, särskilt inte efter en eventuell genom- gripande länsindelningsreform. Ett överförande av huvudmannaskapet till regionala organ som omfattar &lt;NOBR&gt;25–60&lt;/NOBR&gt; kommuner är i den meningen knappast förenligt med principen om att lägga ansvaret på lägsta effektiva nivå. Ökade möjligheter att söka till utbildningar utanför det egna samverkansområdet tycks hur som helst förstärka gymnasieskolans nationella dimension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft87"&gt;Med ett bibehållet primärkommunalt huvudmannaskap förefaller det å andra sidan onaturligt att ge landstingen – eller deras framtida efterföljare – ett formellt planeringsansvar, som i någon mening är tvingande för kommunerna. Det skulle ofrånkomligen väcka frågan om kommuner och landsting fortfarande är likställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Sammantaget pekar detta på att ett eventuellt regionalt engagemang i gymnasieskolan åtminstone på kort sikt bör bygga på frivillighet. Det finns också flera ingångar för ett sådant engage- mang. Till att börja med är landstingen i flera län fortfarande huvudmän för naturbruksgymnasierna. Det kan också tyckas naturligt att det regionalt utvecklingsansvariga organet, i samförstånd med kommunerna, medverkar till att dyrare och smalare men strategiskt viktiga utbildningar kommer till stånd, bland annat genom att bidra till finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft6"&gt;Förr eller senare torde också ett direkt regionalt huvud- mannaskap för gymnasieskolan aktualiseras, detta av flera skäl: I takt med att regionförstoringen tilltar och elevernas rörlighet ökar kommer planeringen gymnasieutbildningen att kräva en allt vidare geografiskt perspektiv. Framväxten av friskolor och en generellt ökad differentiering inom skolväsendet försvagar dessutom sam- bandet mellan grundskola och gymnasieskola. I den mån ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;regionalt utvecklings- och forskningsuppdrag, av det snitt som nedan skisseras, blir verklighet får gymnasieskolan också en mer naturlig hemvist hos en regional huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Gymnasial vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft87"&gt;Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är måhända behoven av regional planering ännu större än inom ungdomsskolan: dels är den mellankommunala samverkan sämre utvecklad här; dels är behoven av specialisering och anpassning till arbetsmarknadens föränderliga behov om möjligt ännu större. Förutom frivillig samverkan, där nya utbildningar ska godkännas av samverkande kommuner, kan man tänka sig att det regionala organet skulle ha möjlighet att (del)finansiera angelägna utbildningar som kräver ett större upptagningsområde och annars inte skulle komma till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Högre utbildning och forskning…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft87"&gt;Som framgått av avsnitt 2.2.1 finns det ett tydligt behov av att profilera och bättre anpassa högskolans grundutbildning och annan eftergymnasial utbildning efter lokala och regionala behov och förutsättningar. Också forskningen har, som ITPS visat, en central betydelse i strävandena att utveckla dynamiska regionala innovationssystem. I den norska departementsutredningen&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;skisseras ett alternativ där landsdelsregioner övertar huvudmannas- kapet för högskolorna från staten. Värdet av fristående, internatio- nellt konkurrenskraftiga högskolor talar dock emot en sådan för- ändring. Ett delat finansieringsansvar, med ett regionalt utbildnings- och forskningsansvar som kompletterar det nationella, borde å andra sidan öka högskolornas självständighet och är i linje med en utveckling där högskolorna får alltfler intäktskällor vid sidan av anslag från huvudmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Norges Kommunal- och regiondepartementet (2004) s. 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft6"&gt;…yrkesutbildning…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;Kvalificerade yrkesutbildningar (KY) och yrkeshögskolor har under senare år vuxit fram parallellt, men utan samordning och med olika villkor. Detta är olyckligt, inte minst som yrkesutbild- ningen betraktas som eftersatt i dag. Den borde i stället vara en naturlig nisch för de mindre regionala högskolorna, som i många fall har svårt att kvalitetsmässigt konkurrera med främst de etablerade universiteten. Denna och annan kraftsamling försvåras dock av att de eftergymnasiala utbildningarna är sönderdelade i olika system, främst högskola, kvalificerad yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;…och delar av arbetsmarknadspolitiken…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft89"&gt;Särskilt arbetsmarknadsutbildningarna har karaktären av ett slutet system med särskilda ekonomiska villkor för den enskilde som skiljer sig från andra utbildningssystem. Återflödena från de arbetsmarknadspolitiska programmen till det reguljära arbetslivet är dessutom små. Det finns därför skäl att överväga att överföra en del av de medel som används till arbetsmarknadspolitiska program till ett sammanhållet, mer proaktivt utvecklingsuppdrag, förslagsvis för att delfinansiera ett övergripande regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag. Härigenom skulle dessa medel kunna användas till mer proaktiva insatser för att skapa tillväxt och sysselsättning utifrån en sammanhållen, tvärsektoriell regional strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;…sammanförs i ett regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;Det kan därför vara värt att överväga ett sammanhållet regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag till anordnare av eftergymna- sial utbildning inom regionen. Inom högskoleområdet skulle det utgöra ett komplement till det nationella uppdraget och hel- eller delfinansiera sådana grundutbildningar och sådan forskning som regionen och dess näringsliv har särskilt stort intresse av. Också ett begränsat regionalt uppdrag som omfattar &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; % av högskolans samlade verksamhet skulle på detta sätt starkt kunna bidra till att ge den en regional profil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Det förefaller naturligt att det regionala uppdraget särskilt inriktas på att tillgodose behovet av eftergymnasiala yrkesut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft6"&gt;bildningar. Genom att baka in uppdragsgivar- och finansieringsansvaret för yrkeshögskolorna, KY och viss arbets- marknadsutbildning i detta ansvar skapas för första gången möjligheter att ta ett samlat grepp om de på många håll eftersatta yrkesutbildningarna. Det naturliga vore att samla dessa till yrkes- högskolor i anslutning till befintliga högskolor och med dessa eller andra externa utbildningsanordnare som huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft88"&gt;Ett sådant regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag borde kunna finansieras inom befintliga ekonomiska ramar, genom omdisposition av medel ur anslagen till universitet och högskolor, till forskning, till kvalificerad yrkesutbildning samt till arbetsmarknadspolitiken. Totalt rör det sig om &lt;NOBR&gt;5–15&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor, beroende på hur stor del av främst anslagen till universitet och högskolor samt arbetsmarknadspolitiken som på detta sätt skulle regionaliseras, och beroende av vilka resurser det ansvariga regionala organet själv avsätter för ändamålet. Det är dock av vikt att detta regionala organ får ett betydande handlingsutrymme att omfördela dessa resurser mellan dagens politikområden. I avsnitt 3.3.5 diskuteras om detta ansvar bör vara statligt eller kommunalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft6"&gt;Kulturpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;Allt sedan 1974 års kulturpolitiska beslut har regionala kulturinstitutioner systematiskt byggts upp inom &lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;musei-,&lt;/NOBR&gt; musik- och biblioteksområdet med landstingen som huvudmän. Syftet har varit att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv utanför storstadsregionerna. Utbyggnaden har vägletts av mer eller mindre tydliga regionala identiteter och kulturarv, såväl som av insikten att livskraftiga kulturinstitutioner i många fall kräver ett större befolkningsunderlag än en enskild kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Allt sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har också kulturen som regional utvecklingsfaktor tillmätts allt större betydelse. Såväl Regionutredningen som den efterföljande Regionberedningen ägnade kulturen stort utrymme och gav den en central roll i ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag. Ett utryck för detta var att statsbidragen till regionala kulturinstitutioner införlivades i de annars snävt avgränsade försöksverksamheter som inleddes den 1 juli 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft86"&gt;En avgörande svaghet med denna del av försöksverksamheten är det detaljerade regelverk som omgärdar fördelningen av dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;statsbidrag, vilket i praktiken omöjliggjort regionala prioriteringar. Detta problem påtalades av PARK, som föreslog att självstyrelseorganen skulle ges befogenhet att själva avgöra hur statsbidraget skulle fördelas, efter att ha träffat avtal med staten om den övergripande användningen av medlen.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Det förefaller naturligt att ett regionalt organ med ett sammanhållet ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling på sikt får ett självständigt ansvar att finansiera regionala kulturinstitutioner och under en övergångsperiod, innan finan- sieringsansvaret mer långsiktigt reglerats, får stor frihet att disponera kvarvarande statsbidrag. Totalt rör det sig om statsbidrag på runt 1 miljard kronor. På sikt kan det även bli aktuellt att över- väga egenfinansierade, kompletterande regionala uppdrag till nationella kulturinstitutioner och vice versa, på samma sätt som inom utbildningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Fysisk planering, kommunikationer och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;I avsnitt 2.3 ges en beskrivning av nuvarande ansvarsförhållanden och resurser inom fysisk planering, transportpolitik, IT, elektronisk kommunikation och post samt miljöpolitik med särskilt fokus på naturvård. Där visas på de ömsesidiga kopplingarna mellan dessa politikområden, liksom på behovet av sektorssamordning och regional anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Det förefaller sammantaget finnas behov av att utifrån ett regionalt perspektiv bättre integrera den fysiska planeringen med planering av infrastruktur och kollektivtrafik samt med naturvården. Nedan skisseras vad ett sådant bredare, tvärsektoriellt utvecklingsuppdrag skulle kunna innebära inom detta rubrikområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;ITPS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft86"&gt;ITPS menar att den fysiska planeringen i internationell jämförelse har förlorat i betydelse i Sverige de senaste &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; åren. Samtidigt har beröringspunkterna med den framväxande regionala utvecklingsplaneringen blivit allt tydligare. &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; har också givit frågan en ny dimension genom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2000:85, s. 27f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;initiativ till gemensam fysisk planering på europanivå (ESDP; jfr avsnitt 2.3.1). Huvudansvaret bör även framgent ligga på kommunerna, om än med växande samordningsbehov inom lokala arbetsmarknader. För markanvändningsfrågor som knyter an till infrastruktur- och trafikplanering samt till regional utvecklings- planering i stort övervägs ett storregionalt ansvar, om än starkt begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft6"&gt;När det gäller transportinfrastruktur poängterar ITPS vikten av en tydligare samordning mellan trafikslag och skisserar en tredelning av ansvaret för en nationell, regional respektive lokal&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;infrastruktur. Den följer i grunden samma principer för ansvarsfördelningen som i dag gäller för vägsystemet, även om justeringar av vad som ska betraktas som nationella, regionala och lokala funktioner kan bli aktuella. Poängen är dock att ansvaret på respektive nivå skulle omfatta samtliga trafikslag och hantera dem som integrerade system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft6"&gt;Kollektivtrafiken är huvudsakligen en regional angelägenhet, anser ITPS, även om staten har det yttersta ansvaret för att det finns förutsättningar för kollektivtrafikförsörjningen i alla delar av landet och sörjer för ett nationellt kollektivtrafiksystem. Huvuddelen av kollektivtrafiken – framför allt den del som av samhällsekonomiska skäl är aktuell att subventionera – är regional till sin karaktär, även om man här skiljer på storregional trafik, som Tåg i Mälardalen och trafiksystem som mer är uppbyggda för resor inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;Nordregio/EuroFutures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft89"&gt;Nordregio och EuroFutures pekar på att planeringen av trafik och infrastruktur sker sektorsvis, trafikslag för trafikslag, utan samman- hållen, territoriell anpassning. Följden blir en huggsexa där kommuner, län och sektorsorgan kräver största möjliga resurser för varje enskilt trafikslag, oberoende av varandra. Ett sammanhållet regionalt ansvar för trafik och infrastruktur skulle däremot tvinga fram helhetstänkande och ansvarstagande. Regionen skulle själv tvingas ta ställning till om den behöver fyra flygplatser eller om resurserna kan koncentreras till två och kan väga samman denna fråga med behovet av väg- och järnvägsinvesteringar och utbyggnad av kollektivtrafik. Härigenom skulle regering och riksdag också få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med lokal avses här arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;ett mer heltäckande underlag att ta ställning utifrån och färre aktörer att förhandla med, framhåller man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Man framhåller i detta sammanhang den nära kopplingen till fysisk planering och förordar ett regionalt planeringsinstrument som även skulle omfatta lokalisering av hamnar, flygplatser, stormarknader, avfallsdeponier och vindkraft, frågor som ofta vållar strid mellan kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;Behovet av ett regionalt perspektiv i den rumsliga planeringen är otvetydigt och ökar stadigt i takt med att lokala arbetsmarknader växer och flätas in i varandra. Redan nuvarande lagstiftning ger regeringen möjlighet att inrätta regionplaneorgan i hela landet. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt; &lt;/SPAN&gt;redovisade också i huvudsak positiva erfarenheter från regionplanearbetet i Stockholms län, det enda län där en regionplan i dag upprättas. Samtidigt är regionplanering enligt plan- och bygglagen (PBL) en omständlig och tidskrävande process, som främst torde vara motiverad just i Storstockholm med dess höga exploateringstryck. Den är heller inte tvingande för länets kommuner, vilket medför att man i strävandena att jämka samman motstridiga kommunala ståndpunkter får förlita sig till andra, informella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft89"&gt;En regionplanering med rättsverkan skulle å andra sidan innebära ett grundskott mot det kommunala planmonopolet. Därtill skulle det skapa regionplaneorgan som i viktiga avseenden är överordnade kommunerna och därmed underminera den svenska modellen med en kommunal nivå, där kommuner och landsting är likställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft86"&gt;Då förefaller det mer välbetänkt att ta fasta på och förstärka de regionala organens förmåga att på frivillig väg jämka samman motstridiga kommunala intressen, i form av ett tydligt politiskt mandat och kraftfulla utvecklingsresurser. Genom att knyta det tänkta regionplaneinstrumentet till den regionala utvecklingsplanen (RUP), snarare än att reglera det genom PBL, skulle den regionala utvecklingsplaneringen tillföras substans och mer direkt länkas samman med den kommunala fysiska planeringen, helt enligt intentionerna med ESDP.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessutom skulle man frigöra sig från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 2005:77 &lt;/SPAN&gt;Får jag lov? Om planering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det regionala utvecklingsperspektivet inom EU, en syntes mellan regional utvecklingspolitik och fysisk planering, som i Sverige traditionellt har hållits isär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;de formkrav som PBL ställer och avdramatisera hela frågan om ett regionalt rumsligt planeringsinstrument. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; avstod från att utreda denna fråga, med hänvisning till Ansvarskommittén och den omvandling den regionala samhällsorganisationen genomgår.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;En lösning kan vara att det utvecklingsansvariga organet i varje län, med hanteringen av riksintressen som förebild och som en del av RUP, fastställer geografiska regionintressen. Dessa kan exempelvis vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;övergripande transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, kollektivtrafikanläggningar och andra terminaler),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;system för kollektivtrafik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;övergripande användning av mark och vatten för bostadsför- sörjning, industriell verksamhet, köpcentra och annan verk- samhet av regional betydelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;övergripande vattenförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;övergripande energiförsörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;övergripande system för avfallshantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;övergripande natur- och vattenområdesplanering, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;rumslig precisering av regionala miljömål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft87"&gt;Som en del av RUP bör regionintressena utgå från den kommunala översikts- och utvecklingsplaneringen. Många lokaliseringsfrågor berör flera kommuner som själva kan ha svårt att enas om en för alla godtagbar lösning. Regionintressena erbjuder en möjlighet att lösa denna typ av konflikter och möta behovet av en regional samplanering. I likhet med översiktsplanen bör regionintressena inte vara juridiskt bindande. Uppbackade av det regionala organet övriga utvecklingsinstrument och legitimitet erbjuder det ändå ett forum för förhandling och kraftsamling runt en gemensam agenda. Det är också i första hand genom samråd och förhandlingar, med det regionala organets samlade utvecklingsresurser och legitimitet som instrument, som regionintressena ska hävdas. Detta förhållningssätt, med dess betoning av sammanjämkning och legitimitet, talar för att ansvaret för regionplaneringen axlas av ett politiskt styrt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft86"&gt;RUP och dess regionintressen bör i så fall fastställas av fullmäktige. Innan det sker bör en samrådshandling upprättas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:77, s. 407ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;ställas ut i varje kommun. I samband med detta bör också öppna möten hållas där samrådshandlingen presenteras och diskuteras. Kommunerna, länsstyrelserna och andra berörda myndigheter förutsätts vara delaktiga under hela &lt;NOBR&gt;RUP-processen&lt;/NOBR&gt; och bör yttra sig över samrådshandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Det ligger också nära till hand att i plan- och bygglagen ange att de kommunala översiktsplanerna ska innehålla ett avsnitt som redovisar hur regionintressena tillvaratagits, på samma sätt som i dag gäller för riksintressena. Översiktsplanen bör innan den fastställs remitteras till det &lt;NOBR&gt;RUP-ansvariga&lt;/NOBR&gt; organet, som i ett granskningsyttrande påtalar eventuella brister i detta hänseende. Dessa förutsätts bli föremål för förhandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft87"&gt;Det är naturligt att regionintressena aktualitetsprövas varje mandatperiod i samband med att RUP omarbetas. En synkronisering med den kommunala översiktsplaneringen är angelägen, eftersom dessa båda processer har tydliga berörings- punkter och borde kunna befrukta varandra. Ett av de starkaste motiven för att identifiera geografiskt angivna regionintressen är i själva verket att länka samman den regionala utvecklingsplane- ringen med den kommunala fysiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Länsstyrelsen spelar, också om den inte själv skulle få ansvar för RUP, en viktig roll i &lt;NOBR&gt;RUP-arbetet&lt;/NOBR&gt; som kunskapsmyndighet och statlig samordnare. Precis som i den kommunala planeringen ska den tillvarata och väga samman statliga intressen, så som riks- intressen och nationella mål. I verksamhetsgenomgången av staten framförs dessutom tanken att länsstyrelsen, som underlag för regeringens avvägningar, ska utarbeta tvärsektoriella kunskapsunderlag, vilka förutsätts utgöra viktiga underlag för RUP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft88"&gt;I likhet med kommunerna bör länsstyrelsen också yttra sig över förslaget till RUP med regionintressen. I samband med att regionintressena aktualitetsprövas bör länsstyrelsen lämna en samlad redogörelse för de statliga intressena och hur dessa bör tillvaratas. Någon annan prövning av RUP och dess regionintressen är dock inte aktuell i och med att de ej har rättsverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft9"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Planering och finansiering av det svenska transportsystemet beskrivs översiktligt i avsnitt 2.3.2 i verksamhetsgenomgången. I detta avsnitt diskuteras några av de problem som förknippas med denna process. I korthet kan dessa problem sägas bestå i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;En fragmenterad planeringsprocess, där de enskilda trafiksyste- men i huvudsak planeras separat inom respektive trafikverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;En osäker och ryckig finansieringsmodell, där långsiktiga investeringsplaner utformas utifrån nationellt angivna eko- nomiska ramar, men där beslut om finansiering tas från år till år i samband med statsbudgeten och ofta inte motsvarar det utrymme som angivits i planen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;En obalans mellan finansieringsansvar och nytta. De flesta resor är lokala eller regionala till sin karaktär, medan investeringar i transportinfrastruktur i huvudsak finansieras nationellt. Följden blir en huggsexa, där lokala och regionala aktörer, utan eget ekonomiskt ansvar, mobiliserar ansenlig politisk aktivitet till förmån för sina objekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft87"&gt;En lösning på dessa problem kan vara ett ökat regionalt ansvar för såväl planering som finansiering. Den önskvärda samplaneringen mellan de olika trafiksystemen torde vara lättare att åstadkomma i en mer begränsad geografi än den nationella. Samtidigt är det inte meningsfullt att planera trafiksystem i mindre geografier än enskilda arbetsmarknadsregioner, vilka dessutom tenderar att växa utsträckning. Denna insikt, att ett regionalt perspektiv underlättar samplaneringen av trafiksystemen, var också vägledande för beslutet att decentralisera planeringen av regional transportinfrastruktur till länsvisa planer i slutet på &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Ett regionalt ansvar för planering av transportinfrastrukturen faller också väl in ett övergripande regionalt utvecklingsuppdrag. Ett vitaliserat regionalt utvecklingsprogram (RUP) med en tydlig rumslig dimension, i form av geografiskt angivna regionintressen, skulle kunna tjäna som samlande styrdokument. I denna över- gripande utvecklingsplanering är transportinfrastrukturen av helt avgörande betydelse. En annan viktig byggsten med direkt koppling till infrastrukturplaneringen är den regionala kollektivtra- fiken, för vilken landstingen redan har ett eget eller delat huvud- mannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;Ett medansvar för finansieringen av infrastrukturinvesteringar skulle vidare rimligen tvinga fram tydligare regionala prioriteringar och större återhållsamhet i kravet på statliga insatser. Detta förhållande lyfts fram av såväl Statkontoret i utvärderingen av försöksverksamheten&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, som EuroFutures i dess underlagsrapport till kommittén&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I båda fall föreslås ett regionalt finansieringsan- svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;En redan etablerad teknik för regional medfinansiering är förskottering av investeringsmedel i form av räntefria lån. Den torde, även mer systematiskt tillämpad, förutsätta att regeringen – precis som i dag – anger en ram för trafikverkens samlade låneskuld, detta för att kunna överblicka och kontrollera det statliga åtagandet. Det krävs dock ett väsentligt utvidgat utrymme för trafikverken att lånefinansiera investeringar för att uppnå den eftersträvade långsiktigheten och förutsägbarheten. Man kan ifrågasätta om det är rimligt att kommunala organ i den utsträckningen agerar som bank åt staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Regionala järnvägar – ett exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft6"&gt;Länsjärnvägsreformen ger ytterligare belysning åt frågan om ansvarsfördelning för planering och finansiering av infra- strukturinvesteringar. I samband med det transportpolitiska beslutet 1988 delades det statliga järnvägnätet in i stomjärnvägar och länsjärnvägar. Investeringsplanläggningen för såväl länsjärn- vägar som regionala vägar decentraliserades till respektive län till- sammans med en gemensam ekonomisk ram för båda trafiksystemen. Samtidigt fick länstrafikhuvudmännen ansvaret för persontrafiken på länsjärnvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Motiven var i huvudsak de ovanstående: de delar av trafiksystemet som företrädesvis har en regional logik skulle planeras och prioriteras på regional nivå, vilket dessutom gav utrymme för att samordna och prioritera mellan väg- och järnvägsinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft88"&gt;De kommande åren förändrades dock förutsättningarna för reformen. De regionala trafikhuvudmännen får sedan 1996 bedriva persontrafik på stomjärnvägar (dock ej med ensamrätt) och med särskild dispens även över länsgräns. I propositionen 2001/02:20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statkontoret (Rapport 2004:32), s. 191ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;EuroFutures (2006), s. 21ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft89"&gt;Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (s. 130ff), framhålls vidare att järnvägsnätet i högre grad än det mer finmaskiga vägnätet är ett sammanhängande system och kräver en sammanhållen planering. Man pekar även på det stora beroendet mellan investeringsobjekt i stomnätsplanen och länsplanerna, liksom hur regeringen i flera fall fått gripa in i regionala järnvägs- projekt, som inte rymts inom den tämligen begränsade länsplanen; järnvägsobjektens blotta storlek gör att de inte lämpar sig för jäm- förelsevis begränsade, länsvisa planeringsramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Därför föreslogs i propositionen att indelningen i stomjärnvägar och länsjärnvägar skulle avskaffas och att stomnätsplanen skulle omfatta åtgärder på hela det statliga järnvägsnätet, ett förslag som också blev verklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft87"&gt;Frågan om planeringsansvaret för investeringar i regionala järn- vägar är dock högst levande. Från flera län hörs missnöje med upplevda underinvesteringar i de tidigare länsjärnvägarna, vilka sägs omöjliggöra satsningar på spårbunden kollektivtrafik. Man pekar också på behovet av att utifrån ett territoriellt perspektiv ta ett samlat grepp om de olika transportsystemen och knyta an till den övergripande utvecklingsplaneringen. I underlagsrapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;Ansvarsfördelning på regional nivå – hur kan den se ut i praktiken? föreslog därför även EuroFutures att regionerna ska ansvara inte endast för planeringen av investeringar i regionala järnvägar, utan också för finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Utgångspunkter för det regionala uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft89"&gt;Det förefaller naturligt att det utvecklingsansvariga regionala organet bedriver en heltäckande trafikplanering som omfattar såväl vägar och järnvägar som flygplatser och hamnar. Sådana ansatser finns redan mer eller mindre tydliga i de regionala utveck- lingsprogrammen i många län. Frågan är snarast vilken status denna planering bör ha och vilket finansieringsansvar det bör åtföljas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft88"&gt;En naturlig utgångspunkt i dessa överväganden är de nuvarande länsplanerna för regional transportinfrastruktur. De ger redan i dag länen planeringsansvaret för investeringar i regionala vägar (91 % av det statliga vägnätet) och uppgiften att prioritera dessa inve- steringsobjekt utifrån en av riksdagen fastställd ekonomisk ram, för närvarande omfattande 12 år. Argumenten för att också föra regionala järnvägar till detta planeringsansvar kan tyckas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;bestickande. Investeringar i järnvägsnätet är dock vanligen få och stora och kunde, som ovan påpekats, i flera fall helt enkelt inte inrymmas i de jämförelsevis begränsade länsplanerna. Länsjärnvägarna var dessutom mycket ojämnt fördelade mellan länen, liksom underlaget för persontrafik på dessa. Med väsentligt färre och större län reduceras visserligen detta problem, men kvarstår lika fullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft89"&gt;Avgörande är i stället att de nationella väg- och järnvägsstråken också är de viktigast regionala och lokala stråken. Huvuddelen av den regionala persontrafiken på järnväg går, inte på länsjärnvägar, utan på stomjärnvägar, företrädesvis i de tre storstadsområdena. På liknande sätt är de nationella stamvägarna vanligen också de viktigaste lokala och regionala lederna och domineras för övrigt också av denna trafik. Det visar tydligt att en strikt uppdelning i nationell och regional infrastruktur inte är ändamålsenlig, allra minst för järnvägsnätet, men egentligen inte heller för vägnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft88"&gt;Härigenom är trafikplaneringen kanske det tydligaste exemplet på att ett delat ansvar är ofrånkomligt om nationella, regionala och lokala hänsyn på ett rättvisande sätt ska kunna vägas mot varandra. Desto viktigare då att ansvarsfördelning och roller definieras så tydligt som möjligt för detta gemensamma ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Det framtida regionala uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft6"&gt;En framtida ansvarsfördelning, med fokus på det regionala uppdraget, skulle kunna se ut som följer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft89"&gt;Det utvecklingsansvariga regionala organet fastställer med samma intervall som de nationella planerna en regiontrafikplan, efter samråd med länets kommuner, trafikverken och övriga delar av det regionala partnerskapet. Planen utgår från RUP och återges i dess rumsliga planeringsinstrument (geografiska regionintressen). Den ger uttryck för regionens samlade ambitioner för utvecklingen av &lt;NOBR&gt;väg-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;järnvägs-,&lt;/NOBR&gt; flyg- och sjötransportsystemen. Vad gäller regionala vägar har den dessutom formell status som investeringsplan i den statliga infrastrukturplanläggningen, på samma sätt som i dag. I övriga delar tjänar den främst som en kodifiering av regionens samlade prioriteringar inom transport- området och som utgångspunkt för förhandlingar med staten om prioriteringar i och genomförande av de nationella planerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft6"&gt;Det regionala organet ansvarar för finansieringen av invester- ingar i regionala vägar, vilket givetvis inte hindrar att andra intres- senter kan vilja medverka för att påskynda en angelägen invester- ing. Därutöver etableras en praxis genom vilken det regionala orga- net i normalfallet svarar för i storleksordningen &lt;NOBR&gt;5–20&lt;/NOBR&gt; % av inve- steringar i nationella stamvägar och järnvägar. I det senare fallet blir även kollektivtrafikåtaganden aktuella. I den mån det regionala organet inte är villigt att medverka i ett sådant, nationellt objekt kan berört trafikverk givetvis ensam genomföra investeringen. I praktiken torde det dock knappast bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft89"&gt;Det ligger likaså nära till hands att det regionala organet på olika sätt engagerar sig finansiellt i flygplatser, hamnar, terminalanlägg- ningar för persontrafik och gods med mera som bedöms ha regionalt intresse. Det blir förmodligen också på flera håll i landet aktuellt att överväga ägaransvar för regionala flygplatser, möjligen även för hamnanläggningar. Detta rör sig dock om frivilliga åtaganden inom ramen för den allmänna kompetensen. En praxis för denna typ av engagemang har redan börjat utvecklas i många län, allra helst i Skåne och Västra Götalands län, och kommer förmodligen i allt väsentligt att ge sig själv om regionala organ med ett övergripande regionalt utvecklingsuppdrag etableras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft6"&gt;Kollektivtrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft88"&gt;I Stockholms och Skåne län är landstingen ensamma trafik- huvudmän, på Gotland axlar kommunen denna uppgift. I övriga län delar landstingen och kommunerna på kostnaden för länstrafiken efter ett flertal olika modeller. Grundregeln är landstinget och kommunerna betalar hälften av underskottet vardera, så till vida man inte kommit överens om något annat. Det finns i dagsläget inget starkt vägande skäl att ifrågasätta denna grundregel, förutsatt att landstingen blir kvar eller ersätts av något annat kommunalt organ på regional nivå. I annat fall kan ett statligt ansvar för åtminstone den storregionala kollektivtrafiken bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft6"&gt;Väsentligt större län än i dag innebär i sig en omdefinition av regional kollektivtrafik och ger trafikhuvudmännen vidgade möjligheter att anpassa trafikutbudet efter växande dagspend- lingsavstånd. Längst har denna regionförstoring gått när det gäller regional tågtrafik i storstadsregionerna. Den erbjuder bättre möjligheter än vägtrafiken att höja hastigheten i tätbebyggda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft87"&gt;områden och har därmed starkt bidragit till att vidga pendlingsav- stånden. På bara något decennium har en omfattande regional persontrafik byggts upp i Mälardalen samt i Väst- och Sydsverige med Stockholm, Göteborg och Malmö som noder. I och med att den spänner över läns- och till och med nationsgränser förutsätter den ett komplext samarbete mellan en rad länstrafikhuvudmän, SJ och andra operatörer. Problematiken belyses i avsnitt 2.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft88"&gt;Exemplen från Norrland och Sydsverige tyder på att länstrafikhuvudmännens intresse av att bedriva persontrafik över länsgräns kommer att kvarstå, också med väsentligt större län än i dag. En sådan avreglering är dock, som framgått långt ifrån okomplicerad. Ett minimikrav måste vara att trafikhuvudmännen i de berörda länen är överens. Dessutom involveras andra aktörer: SJ har i dag ensamrätt på lönsam interregional trafik; är trafiken å andra sidan olönsam men samhällsekonomiskt önskvärd ska den upphandlas av Rikstrafiken. I det senare fallet har länstrafikhuvud- männen ett starkt ekonomiskt intresse av att förmå Rikstrafiken att upphandla trafiken. I det fall man ändå är intresserad att själv driva den är risken uppenbar att den bedöms inkräkta på SJ:s lönsamhet. Det kan tyckas både naturligt och önskvärt att lönsam trafik utsätts för konkurrens, också genom delvis annorlunda trafiklösningar. Man måste dock hålla i minnet att länstrafikhuvudmännen är skattesubventionerade och ej har samma förräntningskrav på sig som SJ. Vidgade möjligheter för trafikhuvudmännen att bedriva persontrafik över länsgräns torde därför även framgent komma att kräva en samhällsekonomisk bedömning i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;Finansiella konsekvenser av eventuella länssammanslagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft6"&gt;En ny länsindelning med väsentligt färre och större län skulle ofrånkomligen resultera i att områden med olika ambitionsnivå i kollektivtrafiken slås samman. I den utsträckning underskottet i kollektivtrafiken finansieras genom landstingsskatten och trafikutbudet inte jämnas ut, medför det att skattebetalarna i områden med mindre utbyggd kollektivtrafik subventioner skatte- betalarna i områden med bättre trafikutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Denna problematik är välbekant redan inom befintliga län, där skillnaderna i trafikutbud ofta är stora mellan större tätorter och glesbygd. Den hanteras genom att underskottet i utpräglat lokal trafik också helt eller delvis finansieras via kommunalskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;Liknande lösningar kan givetvis tillämpas vid länssamman- slagningar. När Västra Götalands län 1999 bildades valde man exempelvis en modell som i princip innebär att landstinget svarar för hela underskottet för resor över kommungräns, medan respektive kommun finansierar underskottet för resor inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;Samtidigt är det viktigt att knyta samman kollektiv- trafiksystemet till en sammanhängande helhet med ett trafikutbud och taxesystem som underlättar resor över kommungräns. Därför finansierar landstingen i samtliga län hela eller delar av underskottet i den kommungränsöverskridande trafiken. Ju mer heltäckande och sammanhängande trafikutbudet är, desto rimligare är en gemensam regional finansiering av underskottet. Det är bakgrunden till att man i Stockholms och Skåne län valt att finansiera hela underskottet via landstingsskatten, medan man i Västra Götalands län, med flera lokala arbetsmarknader, alltså valt en annan lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft89"&gt;Detta talar starkt för att det gemensamma huvudmannaskapet bibehålls och att kommuner och landsting (eller deras eventuella efterträdare) i respektive län även i framtiden får möjlighet att enas om en fördelningsnyckel som svarar mot de egna förutsättningarna och trafikpolitiska ambitionerna. Eventuella länssammanslagningar föranleder således inte i denna del någon förändring i lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft6"&gt;Skillnaderna i subventionsgrad mellan de län som kan komma att sammanföras av en ny länsindelning är heller inte dramatiska. Först om en sammanslagning mellan Stockholms län och några av dess grannlän blir aktuell blir denna problematik brännande. Ett skäl att sammanföra Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västman- lands län, som redan 2015 beräknas utgöra en sammanhängande arbetsmarknadsregion, är just att trafikmässigt bättre knyta samman Mälardalen. Rimligen skulle därför en sådan länssammanslagning resultera i ett ökat trafikutbud och läger taxor i de tre sistnämnda länen, inte minst för resor till och från Stockholm. Skulle denna utjämning av trafikutbud inte anses tillräcklig för att motivera att hela underskottet finansieras via regionskattesedeln kan man givetvis välja en finansieringsmodell liknande den i Västra Götaland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft86"&gt;Det är också värt att notera att en förändrad länsindelning kan innebära att trafikhuvudmännen får trafikeringsrätten för trafik på väg och järnväg som i dag är interregional och som upphandlas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft9"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;Rikstrafiken. Ansvarskommittén har inte haft möjlighet att närmare granska denna fråga, men det kan tyckas naturligt att staten kompenserar trafikhuvudmännen ekonomiskt för den trafik man därmed övertar i en omfattning som motsvarar Rikstrafikens nuvarande kostnader för trafiken.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;IT, elektronisk kommunikation och post&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post framstår en självständig regional uppgift som mindre självklar. Det hindrar inte att området har en given plats, som en integrerad del i det övergripande regionala utvecklingsprogrammet och genom att ett utvecklingsansvarigt regionalt organ kan spela en central roll som medfinansiär i angelägna projekt och/eller som arena för regional samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Vad gäller miljövård och naturvård vilar redan ett betydande ansvar på regional nivå för såväl förutsättningsskapande åtgärder som tillsyn och tillståndsgivning, i första hand på länsstyrelserna. I det förstnämnda fallet axlar emellertid också landstingen ett växande ansvar, inte minst i försökslänen; Västra Götalandsregionen och Region Skåne avsatte 2003 33 respektive 12 miljoner kronor på natur- och miljövård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft87"&gt;I avsnitt 2.3.4 och 2.3.5 beskrivs och analyseras miljöpolitiken med fokus på regional naturvård och miljövård. Där identifieras inte några avgörande problem i ansvarsfördelningen mellan nationell och regional nivå. Regionala organ, främst länsstyrelserna, har redan i dag ett omfattande och sammanhängande ansvar inom miljöpolitiken. Den avgörande frågan är i stället vilka uppgifter inom den regionala naturvården och miljövården som är att betrakta som utvecklingsinsatser och vilka som är av myndighetskaraktär och därför bör hållas isär från utvecklingsin- satserna. Denna fråga avhandlas i avsnitt 3.2 och resulterar i avsnitt 3.2.7 i en uppdelning av naturvården och miljövården i ett utveck- lingsuppdrag och ett myndighetsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En nyckelfråga är exempelvis Gotlandstrafiken, som vid en eventuell sammanslagning med Stockholms län eller Smålandslänen till denna del förvandlas till inomregional trafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tvärsektoriella mål och politikområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;De tvärsektoriella politikområdena skiljer sig från andra politikområden med anknytning till regional utveckling genom att de nästan helt saknar egna anslag för utvecklingsinsatser. Fokus är i stället satt på att integrera deras mål och perspektiv i andra politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Underlag för överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Ingen av de båda studierna av geografisk logik för uppgifter med anknytning till regional utveckling behandlar vare sig hållbar utveckling, jämställdhet eller integration. Också i övrigt är det svårt att finna handfasta underlag för överväganden om ansvarsför- delning för tvärsektoriella mål och politikområden. Jämställd- hetspolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2005:66) Makt att forma samhället och sitt eget liv beskriver exempelvis jämställd- hetsutvecklingen inom arbetsliv, utbildning och forskning samt utvecklingen av kvinnligt företagande, men ger föga vägledning om hur ansvarsfördelningen för uppgifter med anknytning till regional utveckling bör utformas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Rimligen beror denna synbara brist på underlag på de tvärsektoriella politikområdens karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft6"&gt;Analys och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;De resurser som i statsbudgeten öronmärkts för dessa tvärsektoriella politikområden och mål är jämförelsevis begränsade. Däremot innehåller de mål och perspektiv som måste införlivas i alla politikområden och på alla samhällsnivåer. Ansvarskommitténs uppdrag i denna del handlar således inte så mycket om att omfördela befogenheter och resurser. Snarare består den i att i utformningen av samhällsorganisationen beakta behovet av genomslag för tvärsektoriella mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft6"&gt;Det råder knappast någon tvekan om att tvärsektoriella mål är betjänta av ett tvärsektoriellt arbetssätt, som säkerställer att de ej sorters bort som udda inslag inom de enskilda sektorerna. Det tvärsektoriella regionala utvecklingsuppdrag som ovan skisserats och som berör ett drygt dussin politikområden bör i sig underlätta strävandena att införliva &lt;NOBR&gt;hållbarhets-,&lt;/NOBR&gt; jämställdhets- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;integrationsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Nationella mål är formulerade, och ett omfattande metodutveck- lingsarbete pågår redan på såväl nationell som regional och lokal nivå. Därutöver bör de utvecklingsansvariga regionala organen ha ett självständigt ansvar att bryta ned dessa mål och omsätta dem i konkreta insatser inom ramen för den övergripande utvecklings- strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;Folkhälsoarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;Folkhälsoområdet utgör ett bra exempel på hur detta skulle kunna fungera. De elva folkhälsoområden som riksdagen 2003 lade fast (jfr avsnitt 2.4.4) visar att folkhälsopolitiken har en mycket bred ansats och kräver insatser inom alla samhällsplaneringens områden. Det innebär att kommunerna, snarare än landstingen, besitter de strategiska instrumenten för ett effektivt folkhälsoarbete. Kom- munerna har dock inte samma tradition inom området och är i många fall för små för att bygga upp den nödvändiga kompetensen. Därför har i de flesta län samarbeten etablerats mellan kommunerna och landstingens folkhälso- eller samhällsmedicinska enheter. Detta samarbete behöver vidareutvecklas i form av en mer kraftfull och heltäckande samverkan, som inbegriper en större del av samhällsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft6"&gt;Försöksverksamheten med ändra regional ansvarsfördelning har givit landstingen i Skåne och Västra Götalands län nya planeringsinstrument, som även är viktiga för folkhälsoarbetet, i form av regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxtprogram, strukturfondsprogram och länsplaner för regional transportinfra- struktur. Det har också givit dem bättre förutsättningar och ökad legitimitet att, tillsammans med länets kommuner, delta i och regionalt samordna folkhälsoarbetet. I Skåne län har en folkhälso- beredning inrättats, med uppgift att leda, utveckla, samordna och följa upp folkhälsoarbetet och i Västra Götalands län har en folk- hälsokommitté bildats med likartade uppgifter. I Västra Götalands län har man dessutom goda erfarenheter av finansiell samordning som kan ligga till grund för samordnad finansiering av förebyggande folkhälsoarbete.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr promemorian &lt;NOBR&gt;(2006-12-19)&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft58"&gt;Regional utveckling – folkhälsa, &lt;/SPAN&gt;som utarbetats av Socialde- partementet efter förfrågan från Ansvarskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft6"&gt;Ett regionalt organ med ett tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag, av det snitt som diskuteras i detta avsnitt, innebär ytterligare möjligheter att bedriva och samordna ett effektivt regionalt folkhälsoarbete. Inte minst gäller det det regionplaneinstrument som föreslås förstärka RUP. Det skulle ge de regionala organen goda förutsättningar att överta och vidareutveckla landstingens folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft6"&gt;Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att bryta ned nationella folkhälsomål i regionala mål, som inarbetas i det regionala utvecklingsprogrammet. En annan tanke som kan vara värd att utreda vidare är att inrätta regionala folkhälsocentra för kunskaps- bildning och kunskapsspridning inom området. Båda dessa utveck- lingslinjer förutsätter en nära samverkan med länets kommuner, men också med såväl högskolan och berörda statliga myndigheter som näringsliv och organisationer. Ett utvecklat regionalt folk- hälsoarbete får inte begränsa det lokala arbetet, utan ska tvärt om ge det stöd. Med denna föresats i högsätet borde förutsättningarna vara goda för ett ömsesidigt befruktande, nationellt, regionalt och lokalt folkhälsoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft6"&gt;En fullständig renodling av det regionala utvecklingsansvaret till antingen staten eller den kommunala sektorn är vare sig möjlig eller önskvärd – ansvaret kommer alltid att vara delat. Också i län där länsstyrelsen i försökslagens mening har det regionala utveck- lingsansvaret har de kommunala organen viktiga uppgifter inom området. Omvänt kommer staten även med en långtgående kommunalisering av uppgifter att ha det yttersta ansvaret för den regionala utvecklingen och ansvara för betydelsefulla uppgifter också på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft88"&gt;Den närmare ansvarsfördelningen handlar istället om att renodla och förtydliga roller och skapa utrymme för en sammanhållen, tvärsektoriell tillväxt- och utvecklingspolitik, men också en god samverkan. Strävan bör därför vara att skapa förutsättningar för ett tydligt och legitimt regionalt ledarskap som förmår mobilisera och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft9"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;samordna de samlade utvecklingsresurserna och har mandat att företräda regionen i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;När det gäller vem som bör axla detta ledarskap, ett kommunalt eller ett statligt organ, vägs argument för ett kommunalt ledarskap under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Demokratiargument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Effektivitetsargument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Decentraliseringsargument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Renodlade roller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft6"&gt;mot argument för ett statligt ledarskap under rubrikerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samordning med andra statliga verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Genomslag för den nationella politiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Värna om den nationella sammanhållningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Regional balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft6"&gt;Med stöd av tidigare utredningar i regionfrågan samt de utvärderingar av försöksverksamheten som nyligen genomförts görs en avvägning mellan dessa argument, som utmynnar i att för- delarna med ett kommunalt, politiskt ledarskap överväger. Ställ- ningstaganden till regional utvecklingsstrategi och avvägningar mellan olika insatser bör således göras av ett kommunalt organ och hållas isär från renodlad myndighetsutövning, som i stället är en naturlig statlig uppgift. Därmed utkristalliserar sig i två parallella uppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett utvecklingsuppdrag som handlar om att prioritera, samordna och genomföra olika utvecklingsinsatser utifrån en samman- hållen strategi. Detta uppdrag är politiskt till sin karaktär och är knutet till det regionala ledarskapet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett myndighetsuppdrag, som handlar om tillsyn, tillståndsgiv- ning och annan rättstillämpning, samt om uppföljning, utvärdering och tvärsektoriell kunskapsbildning. Detta uppdrag ska bidra till ett mer samlat statligt uppträdande på regional nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft86"&gt;Avgränsningen mellan dessa båda uppdrag är långt ifrån given. För det första hamnar ett antal uppgifter i en ”gråzon” mellan dem. Främst gäller det stöd till enskilda företag inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken, landsbygdspolitiken och jordbruks- politiken. Medan de båda sistnämnda stödformerna knappast medger något utrymme för regional anpassning, är företagsstöden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft6"&gt;inom den regionala utvecklingspolitiken redan ett väl integrerat finansieringsinstrument i tillväxt- och strukturfondsprogram och bör därför ses som en del av det övergripande utvecklings- uppdraget. I takt med att landsbygdspolitiken omdisponeras från detaljreglerade stöd till enskilda jordbruksföretag till bredare utvecklingsinsatser kan också den integreras i det övergripande utvecklingsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft89"&gt;För det andra kan villkoren för ett eventuellt kommunalt övertagande av tidigare statliga uppgifter utformas på olika sätt, allt ifrån att tillämpa ett detaljerat statligt regelverk, via avtalslösningar till ett självständigt genomförande- och finansieringsansvar. Även om olika lösningar kan tänkas under en övergångsperiod bör ett kommunalt ansvar långsiktigt ge ett visst handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft6"&gt;För det tredje bör ansvaret för den förutsättningsskapande regionala naturvården – rumslig planering och friluftsliv, skötsel av naturreservat och annat fältarbete – integreras i det regionala utvecklingsuppdraget, medan ansvaret för tillsyn och beslut om områdesskydd förblir en statlig uppgift. Inom kulturmiljöområdet bör länsstyrelsernas uppgifter renodlas till tillsynsrollen, medan fördelning av kulturmiljövårdsanslaget blir en regionkommunal uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft6"&gt;Verksamhetsgenomgångens fjärde huvudfråga rör ansvarsfördel- ningen mellan staten och den kommunala sektorn för de uppgifter med anknytning till regional utveckling som har en huvudsakligen regional logik. Som en bakgrund tecknas inledningsvis i avsnitt 3.3.1 den historiska utvecklingen av ”regionfrågan”. Därefter redovisas de nyligen genomförda utvärderingarna av försöksverk- samheten och refereras en studie av samverkansorganen. Med detta som grund förs ett principresonemang om ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn och utmynnar i ett antal slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tidigare reformer och utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;Idén att samla den regionala administrationen under en folkvald församling har djupa rötter, men fördes in i rikspolitiken av ett par centerpartistiska motioner 1963 och 1964. Syftet var att fördjupa demokratin, men också att balansera de tendenser till ökad central- statlig styrning, som motionärerna tyckte sig se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Länsdemokratiutredningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft89"&gt;Motionerna resulterade i länsdemokratiutredningen, som 1968 föreslog att regionala förvaltningsuppgifter skulle överföras från statliga organ till landstingen, detta för att öka länsinvånarnas inflytande över den regionala utvecklingen. Förslaget övertygade dock inte den socialdemokratiska regeringen och genomfördes aldrig. I stället utrustades länsstyrelserna med lekmannastyrelser. Länsdemokratifrågan drevs dock vidare av främst centerpartiet och folkpartiet med partiellt stöd av moderaterna och vänsterpartiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft6"&gt;Hösten 1974 presenterade länsberedningen, som tagit vid efter länsdemokratiutredningen, sitt slutbetänkande och konstaterade där att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun var i stort sett väl avvägd. Den socialdemokratiska regeringens proposition våren 1976 slog också fast att länsstyrelserna skulle ha huvudansvaret för den regionala samhällsplaneringen och att regeringen skulle utse dess styrelse, även om kommunerna och landstinget skulle nominera huvuddelen av ledamöterna. Innan det resulterande riksdagsbeslutet hann träda i kraft genomdrev dock den nya borgerliga regeringen att samtliga ledamöter skulle utses av lands- tingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft6"&gt;Redan hösten 1976 tillsatte den borgerliga regeringen en ny utredning, länsdemokratikommittén. Flera regeringsombildningar, med åtföljande tilläggsdirektiv, bidrog till att kommittén först våren 1982 kunde presentera sitt slutbetänkande. Trots regerings- direktiv om att länsdemokratireformen nu skulle fullföljas föreslog kommittén endast smärre förändringar inom ramen för ett fortsatt statligt huvudansvar för den regionala utvecklingen. Den social- demokratiska regering som samma höst tillträdda valde också andra vägar för att förnya den regionala samhällsorganisationen. Den huvudsakliga strategin under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; blev att samordna den statliga länsförvaltningen runt länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;Regionutredningen och Västsverigeutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft86"&gt;När länsdemokratifrågan i slutet på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; åter blev brännande hade argumentationen vidgats. Vid sidan av strävandena efter ökad demokratisk förankring talade man nu också om behovet av regional samling, resursmobilisering och senare även om att närma sig ”regionernas Europa”. Som en följd av ett växande antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;motioner och en gemensam skrivelse från Svenska Kommunför- bundet och Landstingsförbundet tillsatte regeringen våren 1991 Regionutredningen med Bengt Owe Birgersson som ensamutredare, med uppdrag att analysera den offentliga verksam- hetens regionala uppbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;I fokus för utredningen stod behovet av en samordning av det regionala utvecklingsansvaret. I betänkandet Regionala roller – en perspektivstudie (SOU 1992:63) skisseras tre alternativa modeller för den regionala samhällsorganisationen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Statligt regionalt ansvar, där staten behåller det regionala utvecklingsansvaret, med länsstyrelsen som sammanhållnings- ansvarig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kommuner i samverkan, där landstingen avskaffas och kommunerna genom olika samverkansorgan löser regionala uppgifter, inklusive den regionala utvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Regionalt folkstyre, där landstingen ersätts av regionfullmäktige, som även har ett sammanhållet ansvar för den regionala utvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Regionutredningen studerade också den geografiska indelningen och skisserade tre alternativ, samtliga med färre och större län. Några konkreta förslag till ny länsindelning presenterades emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft88"&gt;Parallellt med Regionutredningen utredde Birgersson också länsindelningen i Västsverige. I betänkandet Västsverige – region i utveckling (SOU 1992:66) föreslog Västsverigeutredningen att kommunerna och landstingen i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Hallands län skulle bilda ett regionförbund. Detta föreslogs få ett sammanhållet ansvar för den regionala utvecklingen och överta uppgifter från såväl länsstyrelserna som landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;Regionberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft89"&gt;Regionutredningens analys överlämnades 1992, utan att sändas ut på remiss, till en parlamentarisk kommitté, Regionberedningen. I sitt slutbetänkande, Regional framtid (SOU 1995:27), förordade beredningen entydigt ett fördjupat regionalt självstyre och föreslog att det regionala utvecklingsansvaret skulle överföras från länsstyrelserna till landstingen, vars konstitutionella ställning dock ej skulle förändras. Samtidigt föreslogs att länsstyrelsernas roll som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;statens företrädare skulle renodlas och att dess lekmannastyrelser, som en konsekvens härav, skulle avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Man föreslog också att Kristianstads och Malmöhus län skulle slås samman till Skåne län samt att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun skulle slås samman till Västra Götalands län. Eventuella förändringar av länsindelningen i övrigt måste bygga på lokala och regionala initiativ, framhöll kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Propositionen Regional framtid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Remissbehandlingen av Regionberedningens förslag gav ett blandat resultat. Medan landstingen gav förslaget ett starkt stöd var meningarna bland kommunerna mer skiftande. Statliga myndigheter var till övervägande delen kritiska till förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Resultatet blev också något av en kompromiss. Under 1996 och 1997 presenterade regeringen tre propositioner, varav den viktigaste var Regional framtid (1996/97:36). Den godtogs av riksdagen och resulterade i följande förändringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Den 1 januari 1997 bildades Skåne län och ett år senare Västra Götalands län, i enlighet med Regionberedningens förslag – med den skillnaden att Kungsbacka kommun blev kvar i Hallands län. Habo och Mullsjö kommuner överfördes också, efter folkomröstning, till Jönköpings län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Också landstingen i de båda nya storlänen slogs samman och övertog ansvaret för hälso- och sjukvården och andra regionala frågor från Malmö respektive Göteborgs kommun, vilka tidigare varit landstingsfria. Härigenom bildades i samband med valen 1998 Region Skåne och Västra Götalandsregionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning inleddes i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. I Gotlands län inleddes samtidigt en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. Den innebar att länsarbets- nämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnades i länsstyrelsens organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Det är viktigt att notera att sammanslagningen av länen och lands- tingen alltså inte är någon försöksverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft9"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft6"&gt;Försöksverksamheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft88"&gt;Riksdagsbeslutet innebar att försöksverksamheterna skulle vara till utgången av 2002, men i övrigt variera något mellan länen. Gemensamt för samtliga fyra län var dock att ett regionalt självstyrelseorgan övertog det regionala utvecklingsansvaret från främst länsstyrelsen, ett ansvar som enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning omfattade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;regional utvecklingsplanering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;användning av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;planering av och beslut om regional transportplan, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;beslut om fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitu- tioner (utom i Västra Götalands län, där detta ej ingick i för- söksverksamheten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft6"&gt;I Skåne och Västra Götalands län har Region Skåne och Västra Götalandsregionen, sedan den 1 januari 1999 axlat detta samman- hållna regionala utvecklingsansvar. Här fick alltså de nya lands- tingen genom försöksverksamheten status som regionala självstyrelseorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft6"&gt;I Kalmar län – och under 18 månader även i Skåne län – bildades ett regionförbund, som från och med den 1 juli 1997 övertog ansvaret för den regionala utvecklingen. Det hade landstinget och kommunerna som huvudmän och övertog, förutom ovan nämnda statliga uppgifter, även landstingets tidigare ansvar för regional kulturverksamhet, näringspolitik med mera. Verksamheten finansierades med statliga anslag samt med bidrag från landstinget och kommunerna. I Kalmar län skapades således ett indirekt valt regionalt organ, vid sidan av landstinget och utan egen beskattningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft6"&gt;I Gotlands län, som saknar landsting och utgör en enda kommun, var det naturligt att denna den 1 juli 1997 fick ansvaret för den regionala utvecklingen. Här axlade således ett direktvalt lokalt och regionalt självstyrelseorgan med egen beskattningsrätt det regionala utvecklingsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft9"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Den parlamentariska regionkommittén (PARK)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft89"&gt;En tid innan försöksverksamheten inleddes, den 29 maj 1997, tillsatte regeringen Den parlamentariska regionkommittén (PARK) med uppdrag att följa upp försöksverksamheterna och lämna förslag till hur ansvaret mellan staten och de kommunala självstyrelseorganen i framtiden skulle fördelas. PARK hade även i uppdrag att göra mer generella överväganden om statens egen organisation på regional nivå, vilka den redovisade i delbetänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft6"&gt;Regional frihet och statligt ansvar (SOU 1998:166).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;En avgörande svårighet var att uppdraget skulle slutredovisas redan hösten 2000, när försöksverksamheterna hållit på i bara &lt;NOBR&gt;1½–3&lt;/NOBR&gt; år. Det pekar också PARK på i sitt slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85) och föreslog bland annat därför att försöksverksamheten skulle förlängas till och med 2006. Med hänvisning till att dittillsvarande erfarenheter varit övervägande positiva och att initiativ i samma riktning tagits i ett stort antal andra län, föreslog man också att försöksverksamheten skulle utvidgas till ytterligare län. Förutsättningen var dock att samtliga kommuner och landstinget och det stora flertalet partier stod bakom ansökan, liksom att den åtföljdes av en tydlig politisk viljeinriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft87"&gt;Man pekade också på behovet av en tydligare rollfördelning mellan de nya regionala självstyrelseorganen och länsstyrelserna: man ville anpassa regelverket för försöksverksamheten till den kommunala självstyrelsens principer och fullfölja överförandet av det regionala utvecklingsansvaret genom att ge självstyrelseorganen ett mer fullständigt ansvar inom områden som regionalpolitik, regional näringspolitik, regional kulturpolitik samt regional infrastrukturplanering. Dessutom föreslogs att även Västra Götalands län skulle omfattas av försöksverksamheten inom kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Försöksverksamheten med vidgad statlig länsförvaltning i Gotlands län fick betydande kritik, men föreslogs ändå förlängas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft86"&gt;Remissbehandlingen visade på ett massivt stöd för PARK:s förslag bland kommuner och landsting, som genomgående förordade att regionala självstyrelseorgan skulle bildas i alla län som så önskade. Ett halvdussin län anmälde också intresse av att ingå i en utvidgad försöksverksamhet. Många statliga myndigheter menade dock att det saknades grund för en generell reform och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;förordade en förlängning av försöksverksamheten, utan att den utvidgades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft89"&gt;Den 27 september 2001 presenterade regeringen propositionen 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning. Där före- slogs att försöksverksamheten skulle upphöra. I stället gavs kommuner och landsting i samtliga län möjlighet att bilda så kallade samverkansorgan. Dessa har en svagare ställning och mer begränsade befogenheter än de regionala självstyrelseorganen (jfr nedan). I Skåne och Västra Götalands län kunde dock landstingen få axla rollen som samverkansorgan, och på Gotland föreslogs kommunen få motsvarande roll. I samtliga fyra försökslän lät man också samverkansorganen under ytterligare fyra år få behålla beslutanderätten över de regionalpolitiska medlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft6"&gt;Vidare förslogs att länsstyrelsernas styrelser skulle utses av regeringen och att den rättsliga regleringen av länsexpert- funktionerna skulle avskaffas. Länsstyrelsernas ansvar för att samordna statliga regionala insatser betonades. Dessutom föreslogs att försöket med vidgad samordnad länsförvaltning på Gotland skulle förlängas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft87"&gt;Under riksdagsbehandlingen samma höst yrkade partimotioner från centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet på att försöksverksamheten skulle förlängas och utvidgas till flera län samt att begreppet självstyrelseorgan skulle bibehållas. Dessutom yrkade man på en permanent lagstiftning med direktvalda regionala självstyrelseorgan i hela landet från och med 2007. Partimotionen från vänsterpartiet sa dock inget om det permanenta organets form. Partimotionen från moderaterna tillstyrkte förslaget om samverkansorgan, men begärde att för- sökslagstiftningen skulle förlängas för Skåne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Det riksdagsbeslut som togs i januari 2002 överensstämde i huvudsak med propositionen. Den viktigaste skillnaden var att för- söksverksamheten kom att förlängas till och med 2006 i Skåne och Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Samverkansorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;Riksdagsbeslutet innebar bland annat att kommunalförbund i alla län, efter anmälan till regeringen, från och med den 1 januari 2003 kunde få status som samverkansorgan. Villkoret är att samtliga länets kommuner är medlemmar och står bakom anmälan. Även landstinget kan men behöver inte vara medlem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft88"&gt;Precis som de regionala självstyrelseorganen övertar samverkans- organen från respektive länsstyrelse befogenheten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;utarbeta program för länets utveckling och samordna utveck- lingsinsatserna för dess genomförande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;besluta om länsplaner för regional transportinfrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;samordna arbetet med regionala tillväxtprogram (de tidigare tillväxtavtalen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;bereda strukturfondsärenden (främst Mål 1- och Mål 2- ärenden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Till skillnad från försökslänen är det dock fortfarande länsstyrelserna som beslutar om företagsstödet i län med samverkansorgan. Projektmedlen delas mellan samverkansorganet och länsstyrelsen. Normen i län med samverkansorganen har gradvis förändrats och innebär att samverkansorganen 2005 fått 40 % av länsanslaget och länsstyrelsen resten. Vidare ersätts sam- verkansorganen för de administrativa kostnader som det nya ansvaret medför. I praktiken har det handlat om kostnader för de &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; personer man från länsstyrelsen övertagit arbetsgivaransvaret för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Den 1 januari 2003 bildades samverkansorgan – förutom i Kalmar och Gotlands län – i fem län: Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Hallands och Dalarnas län. Den 1 juli 2004 bildades ett samverkansorgan i Södermanlands län och den 1 januari 2005 i Jönköpings län. Den 1 januari 2007 bildas också samverkansorgan i Kronobergs, Värmlands, Örebro och Gävleborgs län. I samtliga dessa län tillhör landstinget huvudmannakretsen. I samtliga län har samverkansorganet även ersatt det regionala kommunförbundet, som avvecklats.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft23"&gt;Denna ordning återspeglar det faktum att samverkansorganen huvudsakligen arbetar med tidigare kommunala och landstings- kommunala uppgifter och resurser. Från landstingen har sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 2006 uppgick Kommunförbundet i Dalarna i Region Dalarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft87"&gt;verkansorganen övertagit den regionala utvecklingsverksamheten (engagemanget i ALMI Företagspartner, turismfrågor och hög- skolefrågor, projektverksamhet med mera). I många län har de även övertagit ansvaret för regional kulturverksamhet från landstingen och i Hallands län också naturbruksskolor och folkhögskolor. Som ett arv från tiden som försökslän besitter också samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län en mer vidsträckt uppsättning statliga utvecklingsinstrument än övriga samverkansorgan. I avsnitt 2.5.2 ges en överblick över de resurser de kommunala samverkans- organen disponerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utvärdering av försöksverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län har utvärderats under 2004 på uppdrag av regeringen. Statskontoret har analyserat frågan om försöksverksamheten har bidragit till bättre samordning och därmed bättre resursutnyttjande i länet, medan Högskolan i Halmstad har prövat frågan om försöksverksamheten bidragit till en bättre demokratisk förankring av de regionala utvecklingsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;Effekter på det regionala utvecklingsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;I rapporten (2004:32) Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland konstaterar Statskontoret att den nya ansvarsfördel- ningen fungerar bra i båda län och pekar på följande fördelar med nyordningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det har skapat ett tydligt forum för överväganden, beslut, ansvarstagande och förankring på politisk nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Legitimiteten i företrädarskapet och den egna beskattnings- rätten har skapat ytterligare beslutskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samordningen med annan verksamhet inom de nya organisationerna har skapat ett mervärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft88"&gt;Man finner också att självstyrelseorganen har lagt ned ett större arbete på de regionala utvecklingsstrategierna än i jämförelselänen samt att man använder de statliga utvecklingsmedlen mer tillväxt- orienterat och mindre för att stödja svagare delar av länen. Man har även framgångsrikt tillvaratagit sina intressen i den senaste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft89"&gt;planeringsomgången inom infrastrukturområdet, så framgångsrikt att utredarna betonar vikten av att samtliga län får samma möjlig- heter att hävda sina intressen. Samtidigt konstaterar man att det är svårt att isolera effekterna av den ändrade ansvarsfördelningen. De resultat man funnit kan också vara effekter av länssamman- slagningarna och den positiva dynamik som skapades när aktörer i länen drev fram försöksverksamheten, liksom av de egna utveck- lingsresurser som mobiliserats. Ytterst är ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn en politisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft87"&gt;Vad gäller framtida utvecklingsvägar noterar man att det finns en betydande samordningspotential inom den kommunala sektorn; man pekar bland annat på kollektivtrafiken, kulturen och närings- livsutveckling. Man skisserar också vägar mot ett ökat regionalt ansvar, där självstyrelseorganen får större frihet att bedriva dessa uppgifter, på samma sätt som inom andra, oreglerade områden. Inom infrastrukturområdet skulle regionala organ genom skatteväxling kunna överta en större del av finansieringsansvaret. Inom kulturområdet skisserar man tre olika modeller för ökat regionalt ansvarstagande, men tycks förespråka en modell med utvecklingsavtal mellan stat och region, efter förebild från Västra Götalands län. Man konstaterar slutligen att ett ökat regionalt ansvarstagande öppnar för en renodling av länsstyrelsernas verksamhet i riktning mot förvaltnings- och tillsynsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Effekter på demokratin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;I rapporten Regionförsök och demokrati prövar Högskolan i Halmstad på motsvarande sätt om försöksverksamheten vitaliserat den regionala demokratin. Utredaren anför att såväl bristen på jämförelsematerial som studiens ringa omfattning gör det svårt att dra några mer långtgående slutsatser. Det är också ”svårt att göra gällande att regional utvecklingspolitik blivit en betydelsefull angelägenhet för gemene man”.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Man konstaterar dock att båda regionerna har gjort betydande demokratipolitiska ansträngningar och att det totalt blivit fler plus än minus om man jämför med PARK:s utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;Även om man ännu knappast kan tala om några ”medborgarnas regioner” ger skilda medborgargrupper – intresseorganisationer, folkrörelser och ideella föreningar – försöksregionerna sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskolan i Halmstad (2004), s. 134.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft6"&gt;principiella samtycke. Också de politiska partierna, med viss reservation för moderaterna i Västra Götalands län, ger försöken ett starkt principiellt stöd och vill att de permanentas. Försöks- verksamheten har aktiverat partierna, även de interna relationerna mellan olika nivåer i partiorganisationerna. En svaghet som utredaren pekar på är dock att det demokratiska ansvaret urholkas av detaljreglering av övertagna uppgifter; en ökad politisk handlingsfrihet efterlyses därför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft87"&gt;Försöksregionerna har gjort stora ansträngningar för att bli en ”kommunernas region”, men har därvid valt delvis olika vägar: I Västra Götalands län har en formaliserad beredningsstruktur skapats där regionen samverkar med de fyra delregionala kommunförbunden i tre beredningsgrupper. I Skåne län samverkar regionen direkt med de 33 kommunerna i en mer informell nätverksstruktur. Fördelen med den förstnämnda modellen är att den ger en tydligare och mer kontinuerlig samverkan, medan den senare modellen möjliggör direktkontakt med de enskilda kommunerna. Båda försökslänen visar på behovet av delregional politik och organisering i stora regioner, samtidigt som den stora regionens utvecklingspotential tillvaratas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Erfarenheter av samverkansorganen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft6"&gt;Samverkansorganen är en sentida skapelse, men har lika fullt haft mycket olika tid att bygga upp sin verksamhet: medan Gotlands kommun och Regionförbundet i Kalmar län i huvudsak arbetar med samma uppgifter som när försöksverksamheten inleddes den 1 juli 1997 kom flertalet av samverkansorganen i gång den 1 januari 2003 och det fyra senaste så sent som den 1 januari 2007. Dessutom förfogar de, som ovan framgått, inte endast över olika statliga resurser och befogenheter, utan har även starkt skiftande uppdrag från sina huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft6"&gt;Unga, pigga organisationer…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft6"&gt;Allt detta gör det svårt att dra några mer bestämda slutsatser om hur väl samverkansorganen motsvarat förväntningarna. På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting har lika fullt konsultföretaget Ramböll Management försökt kartlägga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;hittillsvarande erfarenheter. Resultatet presenteras i rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft6"&gt;Styrkan i samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Man pekar där på just ovanstående svårigheter att dra några bestämda slutsatser, men målar ändå upp en bild av unga, optimistiska organisationer som påtagligt ökat intresset för regionala utvecklingsfrågor i kommunerna och ofta varit innovativa i sättet att ta sig an utvecklingsfrågorna, som fallet gärna blir i samband med huvudmanna- och paradigmskiften. Man har också lagt ned ett stort arbete på att överta och bygga upp ny verksamhet och mejsla ut sin roll såväl i förhållande till sina huvudmän som till omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;…med oklar roll och auktoritet…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Just den tid och energi detta tagit pekar på två avgörande svagheter med denna organisationslösning – de begränsade resurser man disponerar och den otydliga rollfördelningen gentemot i första hand länsstyrelsen, som ju behållit huvuddelen av länsanslaget. Många samverkansorgan uppfattar inte att vare sig riksdag och regering eller statliga sektorsmyndigheter helhjärtat står bakom dem och deras samordnande roll i den regionala utvecklingspolitiken, med påföljd att mycket tid och energi går åt till att skapa sig manöverutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft6"&gt;Det har inneburit att flertalet samverkansorgan ännu inte kunnat lägga ned den tid och de resurser de kanske skulle önska på demokratisk förankring; fokus har av nöden varit på interna arbetsformer och samspelet med andra utvecklingsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;…och instabila förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Ett annat problem som lyfts fram i rapporten är att samverkans- organen såväl juridiskt som finansiellt är tämligen bräckliga konstruktioner. Det räcker att en av länets kommuner anmäler utträde för att kommunalförbundet ska förlora sin status som samverkansorgan. Detta utgör, enligt rapporten, ett reellt hot i vissa regioner och medför att man undviker att arbeta med alltför konfliktpräglade frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft86"&gt;Också finansiellt är samverkansorganen i händerna på sina huvudmän. Några har löst detta med långsiktiga finansieringsavtal,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft9"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft88"&gt;medan andra för löpande förhandlingar med sina medlemmar, vilket kan ge en viss osäkerhet, men i gengäld ökar flexibiliteten. Ett särskilt dilemma i detta sammanhang, som också påtalas i rapporten, är att landstingen för de flesta samverkansorgan är den viktigaste finansiären, men lika fullt ofta är den huvudman som har minst med samverkansorganet att göra. Det beror på att man överlämnat alla eller huvuddelen av sina egna resurser för regional utveckling, inte sällan till priset av att man förlorat såväl sin egen beställarkompetens som ett politiskt organ som behandlar regionala utvecklingsfrågor. Med alltför få beröringspunkter mellan landstingen och samverkansorganen finns det en uppenbar risk att de förra, i tider av ekonomiska åtstramningar, börjar ifrågasätta sina anslag till samverkansorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;EuroFutures underlagsrapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I februari 2006 överlämnade konsultföretaget EuroFutures rapporten Ansvarsfördelningen på regional nivå – hur kan den se ut i praktiken?, som utarbetats för Ansvarskommitténs räkning. Rapporten utgör en fortsättning på den studie, Sveriges regionala indelning – om tillväxtperspektivet får råda, som EuroFutures och Nordregio tillsammans gjorde under 2005. Där identifierades ett antal uppgifter med anknytning till regional utveckling som bör hanteras på regional nivå, snarare än på nationell eller lokal nivå. I sin andra rapport har EuroFutures gått vidare och försökt att besvara frågan hur ansvaret för dessa regionala uppgifter ska fördelas mellan staten och den kommunala sektorn. Utgångs- punkten för uppdraget var det regionala utvecklingsuppdrag och den indelning i nio län som identifierades i den första studien. Man har också utgått ifrån att det finns en statlig länsförvaltning, läns- styrelsen, liksom ett kommunalt organ, benämnt regionkommun, i varje län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft88"&gt;Det övergripande svar man ger är att uppgifter som har ett politiskt innehåll, som sätter mål samt prioriterar och fördelar resurser, bör hanteras av regionkommunen, medan mer renodlade myndighetsuppgifter som tillsyn och tillståndsprövning, uppfölj- ning och utvärdering, kontroll och bevakning av riksintressen bör anförtros länsstyrelsen. Härigenom åstadkommes en tydlig rollför- delning, där politiska avvägningar och rättstillämpning hålls isär, samtidigt som uppgifter som kan leda till att länsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft9"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;uppfattas som länets företrädare gentemot staten överförs till regionkommunen. Med denna övergripande rollfördelning och en indelning i nio län som utgångspunkt skisserar EuroFutures därpå ett tänkbart ”utvecklingsuppdrag” för regionkommunerna inom fem områden. Det omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;inom infrastrukturområdet ett sammanhållet ansvar för att planera och finansiera regionala vägar och järnvägar samt regional kollektivtrafik, liksom planeringsansvar för regionala flygplatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;inom området planering en ny rumslig regionplanering som utgår från den regionala utvecklingsplaneringen (RUP), samt ansvaret för utvecklingsprojekt inom naturmiljö och kultur- miljö med medel från Naturvårdsverket respektive Riksantikvarieämbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;inom utbildningsområdet att med hjälp av en regional ”yrkesut- bildningspåse” samordna de yrkesinriktade utbildningarna i länet, samt att föreslå ledamöter till styrelserna i universitet och högskolor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;inom arbetsmarknadspolitiken en försöksverksamhet i Västra Götalands län, där ansvaret för planering, prioritering och upp- handling av arbetsmarknadsutbildningar överförs till region- kommunen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;inom den regionala utvecklingspolitiken att utifrån ett tvärsektoriellt regionalt perspektiv fördela statliga resurser inom området, bland annat genom att köpa tjänster från statliga myndigheter och andra aktörer inom området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft86"&gt;I rapportens inledande kapitel görs även en ansats att utveckla läns- styrelsernas myndighetsroll. Där betonas att länsstyrelserna, också med den föreslagna rollfördelningen, kommer att förbli viktiga samarbetspartners för kommuner och regionkommuner inom tillväxt- och utvecklingsområdet. Inom vart och ett av de fem områdena identifieras även uppgifter för länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Principdiskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft87"&gt;Som ovan visats finns det två grundläggande skäl till att insatserna för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling i växande utsträckning koncentrerats till regional nivå. Dels har regionförstoring och en globaliserad ekonomi medfört att allt fler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;tillväxt- och utvecklingspolitiska instrument fått en företrädesvis regional logik. Dels har såväl staten som den europeiska samman- hållningpolitiken sökt ta vara på denna möjlighet att anlägga ett territoriellt perspektiv på tillväxt- och utvecklingspolitiken, som ett komplement till det förhärskande sektoriella perspektivet, i den rimliga förhoppningen att det är enklare att åstadkomma den nödvändiga sektorssamordningen på regional än på nationell eller europeisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft6"&gt;Som ovan också visats har dessa intentioner inte fullföljts. Ännu disponerar sektorsorgan – främst Arbetsmarknadsverket, trafikverken samt universitet och högskolor – 95 % av statens samlade resurser för regional utveckling. Ännu ”biter” territoriella utvecklingsinstrument som de regionala tillväxtavtalen inte på sektorspolitiken. Ännu är antalet regionala utvecklingsaktörer alltför stort, med dubbelarbete, revirstrider och oklara ansvarsför- hållanden som följd. Den grundläggande frågan det senaste dryga decenniet har varit just ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn för frågor med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;Utgångspunkter för överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Av Ansvarskommitténs tilläggsdirektiv framgår att strävan är att skapa en samhällsorganisation som ökar effektiviteten och under- lättar överblick och insyn. Ambitionen måste därför vara att så långt som möjligt renodla och förtydliga ansvar och skapa utrymme för en sammanhållen, tvärsektoriell tillväxt- och utvecklingspolitik. Även med höga ambitioner i detta avseende finns det gränser för hur stora beslutsbefogenheter och resurser som kan regionaliseras. Det finns också en uppenbar risk att ”slänga ut barnet med badvattnet” med en alltför långtgående och stelbent upprensning i floran av aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Det är därför svårt att tänka sig något annat än att det även framgent kommer att finnas ett betydande antal regionala utvecklingsaktörer såväl bland kommunala som statliga aktörer, och såväl bland territoriella organ som sektorsorgan. En viktig strävan måste därför vara att skapa förutsättningar för ett tydligt och legitimt regionalt ledarskap som förmår mobilisera och samordna de samlade utvecklingsresurserna och har mandat att företräda regionen i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft61"&gt;Möjligheterna att utveckla en regional tillväxtarena – som förutsätter många svåra prioriteringsbeslut – vilar ytterst på att regioninvånarna uppfattar att det finns en ledning i regionen som representerar deras intressen. Att regionens företrädare har legitimitet att göra dessa inomregionala prioriteringar och att de också kan företräda regionens intressen externt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;konstaterar Norderegio och EuroFutures i den studie de företagit för kommitténs räkning.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;En avgörande fråga är således vem som har bäst förutsättningar att uppbära detta regionala ledarskap, att nominellt axla huvud- ansvaret för den regionala utvecklingen, ett kommunalt organ eller ett statligt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Argument för ett kommunalt huvudansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Argumenten för att regional utveckling bör vara ett kommunalt ansvar följer i allmänhet någon av följande fyra huvudlinjer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Demokratiargument. Genom att underställa utvecklingsfrågorna en politisk församling som utses av regionens egna invånare får regioninvånarna möjlighet att i val utkräva ansvar för hur dessa frågor hanteras. Detta argument blir tydligast om det rör sig om ett direktvalt organ, men har giltighet även för ett indirekt valt organ. Man brukar också hävda att ett mer sammanhållet utvecklingsansvar än i dag i sig kan fördjupa demokratin, i och med att det gör utvecklingsfrågorna mer överblickbara och lättillgängliga i opinionsbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Effektivitetsargument. Strävan att samla ansvaret för regionala utvecklingsfrågor och tillämpa ett sektorsövergripande arbets- sätt är, hävdar många, lättare att uppnå om huvudansvaret läggs på ett kommunalt organ, eftersom detta anses ha större demokratisk legitimitet och eftersom den kommunala sektorn i de flesta län redan disponerar mångdubbelt större resurser för regional utveckling än statliga länsorgan. Eftersom dessa kommunala utvecklingsinsatser till stor del är frivilliga anses det orealistiskt att förbjuda de ansvariga kommunala organen att bedriva verksamheten och överföra resurserna till ett statligt organ. Dessutom är den sammanvägning mellan olika politik-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordregio och EuroFutures (2005), s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p685 ft6"&gt;områden som krävs – att formulera en sammanhållen strategi och göra tvärsektoriella prioriteringar – utpräglat politisk till sin karaktär. Detta senare resonemang vilar med andra ord på såväl demokrati- som effektivitetsargument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Decentraliseringsargument. Övertagandet av ansvaret för delar av tillväxt- och utvecklingspolitiken ses av många som ett led i en önskvärd decentralisering av samhällsuppgifter från staten till den kommunala sektorn och därmed i överensstämmelse med principen om lägsta effektiva nivå. Volymmässigt är de uppgifter som överförts inom ramen för försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning försvinnande små, om man jämför med de uppgifter som kommuner och landsting ansvarar för inom vård, skola och omsorg. Också ett väsentligt vidgat självstyrelseansvar på liknande premisser som för vård, skola och omsorg – med finansieringsansvar och där staten svarar för nationella mål, övergripande regelverk och interregional utjämning – skulle endast öka den kommunala sektorns omsättning med några få procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Renodlade roller. Länsstyrelserna har i dag dubbla roller. Formellt är de statens företrädare i länet och utövar bland annat tillsyn över såväl kommunala organ som näringslivet. I realiteten uppfattas de dock ofta snarare som länets företrädare gentemot staten och har dessutom till uppgift att stimulera tillväxt och utveckling i det näringsliv man samtidigt utöver tillsyn över. Ett kommunalt huvudansvar för regional utveck- ling ger utrymme att renodla länsstyrelsernas roll till tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning samt att samordna den statliga verksamheten i länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft6"&gt;Argument för ett statligt huvudansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft6"&gt;Också argumenten för ett statligt huvudansvar följer flera linjer, men bygger på delvis andra utgångspunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Samordning med andra statliga verksamheter. Även med en långtgående överföring av ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling kommer staten att behålla ansvaret för huvuddelen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt; forsk- &lt;NOBR&gt;nings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kultur-,&lt;/NOBR&gt; transport- och miljöpolitiken. Det hävdas ibland att ett statligt regionalt organ med ett sammanhållet ansvar för den regionala utvecklingen skulle ha bättre förut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p690 ft6"&gt;sättningar att samordna dessa politikområden än ett kommunalt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Genomslag för den nationella politiken. Staten har det yttersta ansvaret för den offentliga verksamheten i en enhetsstat som Sverige och behöver verktyg för att försäkra sig om genomslag i den nationella politiken. För huvuddelen av den offentliga verksamheten har kommuner och landsting anförtrotts denna exekutörsroll, men vissa uppgifter kan staten med varierande motiv vilja styra mer direkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Värna om den nationella sammanhållningen. Det framförs inte sällan oro för att stora regioner med omfattande politiska resurser ska bidra till ökade regionala spänningar och därmed hota den nationella sammanhållningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Regional balans och likvärdighet. I argumentationen hävdas ibland att ett decentraliserat utvecklingsansvar kan leda till ökade regionala skillnader. Detta argument bygger huvud- sakligen på en oro för att staten, om den väl överlämnar ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling, också ska överge den resursutjämning mellan olika landsändar som är inbyggd i vissa av de berörda politikområdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft6"&gt;Argumentationsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Ställer man dessa argument emot varandra inställer sig ett antal reflektioner. För det första tycks demokratiargumentet tala för ett kommunalt huvudansvar. En statlig myndighet saknar visserligen inte demokratisk förankring, men den utgår från hela svenska folket via riksdag och regering, medan en regional demokratisk förankring ger den enskilda regionens egna invånare företräde att råda över sina egna angelägenheter. Detta är grundtanken bakom den kommunala självstyrelsen och subsidiaritetsprincipen. En statlig myndighet har dessutom sin demokratiska legitimitet via regering och riksdag, medan ett direktvalt kommunalt organ får sin demokratiska legitimitet direkt från väljarna och ett indirekt valt kommunalt organ via medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft88"&gt;För det andra tycks två effektivitetsargument stå emot varandra: Vem har bäst förutsättningar att mobilisera det samlade regionala utvecklingskapitalet – den kommunala sektorns resurser, de statliga sektorsmyndigheternas resurser samt näringslivets och det civila samhällets resurser – en regional politisk företrädare eller en statlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft89"&gt;myndighet med långtgående samordningsansvar? Enklast besvaras den frågan måhända om man jämför de båda försökslänen med län där länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken, och då kanske i första hand Stockholms län, som i storlek och ortsstruktur närmast motsvarar Skåne och Västra Götalands län. Några definitiva resultat föreligger inte, men de som finns att tillgå talar åtminstone inte till försökslänens nackdel. Jämförelsen haltar dock något: medan försöksverksamheten endast pågått sedan slutet på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har en medveten politik i riktning mot en samordnad statlig länsförvaltning bedrivits åtminstone sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Man kan också, utifrån argumentet om dubbla roller, ifrågasätta om en myndighet med betydande utvecklingsin- riktade uppgifter med trovärdighet kan uppbära myndighetsupp- gifter som tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft89"&gt;På motsvarande sätt tycks decentraliseringsargumentet stå emot oron för ökade regionala skillnader. I rent kvantitativa termer omfattar försöksverksamheten – omsatt i hela landet – bara ett par promille av den samlade kommunala verksamheten. Också med ett väsentligt vidgat kommunalt ansvar torde de uppgifter som övertas från staten som mest omfatta några enstaka procent av den kommunala verksamheten. Utjämningssystemet omfattar redan volymmässigt vida större kommunala verksamheter. Eventuell oro för att staten ska undandra sig utjämningsansvaret borde således vara mångdubbelt större när det gäller vård, skola och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft89"&gt;Återstår så frågan om uppgifter med anknytning till regional utveckling är av en sådan art att de – i motsats till vård, skola och omsorg – inte ger utrymme för ett kommunalt huvudansvar, att de har en sådan strategisk betydelse att ett kommunalt huvudansvar minskar möjligheterna till genomslag för den nationella politiken och hotar den nationella sammanhållningen. Ja, i det första fallet är det naturligtvis avhängigt av vad den nationella politiken innebär och hur långt det är funktionellt att den sträcker sig. Dessutom ska skillnaderna i regeringens möjligheter att styra å en sidan en statlig länsmyndighet och å andra sidan ett kommunalt organ inte överdrivas. Båda är ytterst verktyg för att genomdriva statlig politik, och i båda fall finns reella begränsningar för regeringens styrmöjligheter. Med ett statligt regionalt organ som betraktas som en del av regeringskansliet – en tanke som framförts under kommitténs arbete – ställs frågan visserligen i en ny dager. Det är dock tveksamt om regionala filialer till regeringskansliet bör anförtros omfattande utvecklingsinriktade förvaltningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft89"&gt;Vad gäller hoten mot den nationella sammanhållningen förefaller de främst hänga samman med regionernas storlek. Det kan då vara värt att påminna om att Sverige redan har tre län med mellan en och två miljoner invånare. Också med så få som &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; regioner når inte det genomsnittliga invånarantalet upp till vare sig Stockholms eller Västra Götalands län befolkningsstorlek. På motsvarande sätt skulle även en vidsträckt Mälardalsregion, som förutom Stockholms län omfattar Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län, endast ha 44 % större befolkning än vad Stockholms län redan har. Poängen i resonemanget är alltså att de tre storstadslänen redan befolkningsmässigt är mycket stora regioner som därtill har väsentligt bättre utvecklingsförutsättningar än andra delar av landet. En ändrad regionindelning skulle främst beröra andra delar av landet och i bästa fall ge dem utvecklingsför- utsättningar som något närmar sig storstadsregionernas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft6"&gt;Kommitténs samrådskonferenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft86"&gt;En stor majoritet av inläggen vid kommitténs samrådskonferenser i oktober 2005 förordade att regional utveckling huvudsakligen bör vara att kommunalt självstyrelseansvar. Samtidigt betonade många att staten även framgent måste svara för utjämning av resurser mellan olika landsändar. De inlägg som berörde länsstyrelsernas framtida uppgift inom området nämnde främst uppgifter som tillsyn och tillståndsgivning samt uppföljning och utvärdering och i flera fall även samordning av de statliga intressena inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Villkor och förutsättningar för kommunalt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;I uppgiften ingår även att överväga villkoren för ett eventuellt kommunalt ansvar för tidigare statliga uppgifter med anknytning till regional utveckling. Man kan här tänka sig ett stort antal varianter. Fyra principmodeller illustrerar spännvidden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kommunalt tillämpningsansvar. Det kommunala organet har beslutanderätt över enskilda statliga anslag och tillämpar här ett mer eller mindre detaljerat statligt regelverk. Det är i huvudsak på dessa villkor som de regionala självstyrelseorganen och sam- verkansorganen övertagit ansvaret för delar av den regionala utvecklingspolitiken. Det ger det kommunala organet en roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft6"&gt;snarlik en statlig förvaltningsmyndighet och beskär det politiska handlingsutrymmet, något som bland annat PARK och Högskolan i Halmstad invänt emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kommunalt genomförandeansvar. Det kommunala organet disponerar över ett eller ett fåtal statliga ramanslag med hand- lingsutrymme att utforma insatser och fördela tillgängliga resurser inom och – med ett vidare mandat – mellan olika verksamhetsområden. Denna modell innebär att staten fortfarande har finansieringsansvaret för de överförda upp- gifterna men ger det kommunala organet betydligt friare dispositionsrätt att samordna de tillförda utvecklingsinstru- menten med egna, kommunala uppgifter och resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kommunalt finansieringsansvar. Det kommunala organet övertar också finansieringsansvaret, rimligen i samband med någon form av skatteväxling med staten. Statens ansvar reduceras i denna modell till att formulera nationella mål och följa upp dessa samt till ekonomisk utjämning, lämpligen inom ramen för det kommunala utjämningssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Regionalt utvecklingsavtal. Det kommunala organet sluter ett avtal med ett eller flera statliga organ, genom vilket det övertar genomförandeansvaret för utpekade uppgifter med anknytning till regional utveckling liksom de medel som avsatts för att finansiera dessa uppgifter. I det fall en effektiv regional samordning av statliga utvecklingsresurser kan åstadkommas ligger det måhända nära till hands att övergripande avtal tecknas genom länsstyrelsen. I ett scenario med få och stora regioner kan man dock, som ett alternativ, tänka sig att sådana utvecklingsavtal tecknas direkt med respektive statlig sektors- myndighet. (Jfr även avsnitt 3.5.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft87"&gt;PARK och Högskolan i Halmstad förordade, som ovan framgått, ett vidare handlingsutrymme än dagens försöksverksamhet, bättre anpassat till den kommunala självstyrelsens principer. Också Nordregio och EuroFutures betonar vikten av att staten delegerar ett verkligt ansvar till de regionala företrädarna och formulerar fasta principer för fördelningen av resurser mellan olika regioner. Utan ett sådant fördelningssystem finns en uppenbar risk att de regionala företrädarna även framgent använder sin politiska bas ”som ett mandat för lobbying för mera resurser, vilket riskerar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;förstärka bilden av ”regionala huggsexor” när det gäller att få medel för infrastruktur, forskning, utbildning m.m.”.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Asymmetrisk ansvarsfördelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Man kan i teorin tänka sig att ansvarsfördelningen för uppgifter med anknytning till regional utveckling skulle kunna variera mellan olika landsändar, exempelvis mellan storstadsregioner och skogslän. Det är dock angeläget att samhällsorganisationen är så överskådlig och därmed symmetrisk som möjligt. En asymmetrisk ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala sektorn skapar också asymmetri i ansvarsutkrävande och kan också medföra att statsskatten finansierar olika uppgifter i olika landsändar. Det finns hur som helst inget som tyder på att den ansvarsfördelning som är optimal för vissa regioner inte skulle vara det för andra, så länge staten ansvarar för interregional resursut- jämning via det kommunala utjämningssystemet eller på annat sätt. Med väsentligt större län än dagens normallän torde också behovet av att staten i vissa delar av landet axlar ett särskilt ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling minska jämfört med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Betydelse av ansvarsfördelning för andra uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;Det bör också påpekas att ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn för uppgifter med anknytning till regional utveckling är starkt avhängig av vilka övriga uppgifter staten respektive den kommunala sektorn har att lösa på regional nivå. Den frågan avhandlas närmare i avsnitt 3.5 respektive 3.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Slutsatser: Ett utvecklingsuppdrag och ett myndighetsuppdrag tar form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft88"&gt;En fullständig renodling av det regionala utvecklingsansvaret till antingen staten eller den kommunala sektorn är vare sig möjlig eller önskvärd – ansvaret kommer alltid att vara delat. Också i län där länsstyrelsen i försökslagens mening har det regionala utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordregio och EuroFutures (2005), s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;ansvaret har de kommunala organen stora och viktiga uppgifter inom området. Omvänt kommer staten, också med en mycket långtgående decentralisering av uppgifter till den kommunala sektorn, att ha det yttersta ansvaret för den regionala utvecklingen och själv ansvara för betydelsefulla uppgifter, också på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Ett regionalt ledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Den närmare ansvarsfördelningen handlar i stället om att renodla och förtydliga roller och skapa utrymme för en sammanhållen, tvärsektoriell tillväxt- och utvecklingspolitik, men också en god samverkan. Strävan bör därför vara att skapa ett tydligt och legitimt regionalt ledarskap som förmår mobilisera och samordna de samlade utvecklingsresurserna och har mandat att företräda regionen i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;Principdiskussionen i avsnitt 3.3.5 pekar tydligt i riktning mot att ett kommunalt organ har bättre förutsättningar än en statlig myndighet att ikläda sig ett sådant regionalt ledarskap. Denna slutsats är dock långt ifrån ovillkorlig. I det fall landstingen avvecklas eller staten helt enkelt är obenägen att överlåta detta regionala ledarskap på ett kommunalt organ finns det lika fullt mycket att vinna på att ge ett regionalt organ – rimligen länsstyrelsen – ett sammanhållet och väsentligt kraftfullare regionalt utvecklingsansvar än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;En renodling av roller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Den renodling av roller som ovan antyds innebär lika fullt att två, varandra kompletterande, regionala uppdrag utkristalliserar sig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ett utvecklingsuppdrag som handlar om att prioritera, samordna och genomföra olika utvecklingsinsatser utifrån en samman- hållen regional strategi. Detta uppdrag är politiskt till sin karaktär, emedan det handlar om att väga av olika handlings- alternativ och vinna legitimitet för dessa avvägningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Ett myndighetsuppdrag som handlar om tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning, uppföljning och utvärdering samt strategisk kunskapsbildning. Inte minst av rättssäkerhetsskäl förefaller det lämpligt att detta ansvar axlas av en statlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft6"&gt;myndighet och hålls åtskilt från det politiskt präglade utveck- lingsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft87"&gt;En salomonisk lösning synes vara att ett kommunalt organ i varje län axlar utvecklingsuppdraget – som också inrymmer ”det regionala ledarskapet” – och att en statlig myndighet, rimligen länsstyrelsen, axlar myndighetsuppdraget. Som ovan framgått kan man dock även tänka sig att staten axlar båda uppdragen. Man bör dock vara medveten om att en sådan lösning – i den mån båda uppdragen ges till länsstyrelsen – innebär att utvecklings- och myndighetsuppgifter blandas i en och samma organisation, vilket ur rättsäkerhetssynpunkt kan tyckas vara betänkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;Stöd till enskilda företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft89"&gt;Avgränsningen mellan dessa båda uppdrag är långt ifrån given. Till att börja med hamnar ett antal uppgifter i ”gråzonen” mellan dem. Främst gäller det stöd till enskilda företag inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken, landsbygdspolitiken och jordbruks- politiken. Å ena sidan handlar dessa uppgifter om tillämpning av ett mer eller mindre detaljerat regelverk med begränsat utrymme för regional anpassning. Å andra sidan fungerar dessa stöd i praktiken ofta som delfinansiering av sammanhållna projekt och delprogram inom ramen för regionala tillväxtprogram och strukturfonds- program. I båda dessa fall skiljer sig de olika stödformerna åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Jordbrukspolitikens stödformer torde vara de mest detaljreglerade. De är dessutom av rättighetskaraktär, i den mening att alla jordbruksföretag som uppfyller bestämda villkor är berättigade till respektive stöd. Det finns därmed mycket begränsade möjligheter till regional anpassning av dessa medel. I och med att jordbrukspolitiken är gemensam för EU finns heller inget utrymme för nationella förändringar av jordbrukspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft88"&gt;Huvuddelen av landsbygdspolitikens medel går också till enskilda jordbruksföretag; precis som för jordbrukspolitiken är utrymmet för regional anpassning mycket begränsat. Det finns dock tydliga ambitioner att omdestinera resurser från jordbruksföretag till mer generell landsbygdsutveckling som även stimulerar utvecklingen av turism och andra landsbygdsnäringar. Dessa friare resurser bör så långt som möjligt integreras i det övergripande regionala utveck- lingsarbetet, eventuellt genom att det ansvariga regionala organet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;respektive län får dispositionsrätt över dem inom ramen för sam- manhållna åtgärder eller delprogram. Även det nya landsbygdspro- grammet för perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; kommer att domineras av detalj- reglerade stöd till enskilda jordbruksföretag. Strävan att hålla samman jordbruksfondens program anges dessutom som skäl för att Jordbruksverket och länsstyrelsernas lantbruksenheter även framgent får hantera dessa stöd. Först efter 2013 torde det vara möjligt att mer fullständigt integrera landsbygdspolitiken i den regionala utvecklingspolitiken. Det hindrar inte att genomförandet av landsbygdsprogrammet för perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; förutsätter en nära samverkan mellan länsstyrelsen och ett eventuellt regionalt självstyrelseorgan med ett övergripande ansvar för regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft6"&gt;Den regionala utvecklingspolitikens företagsstöd skiljer sig på flera sätt från landsbygds- och jordbrukspolitikens stödformer. För det första avgör berörda länsstyrelser, samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan hur stor del av länsanslaget som ska avsättas till respektive stödform och hur mycket som ska användas som projektmedel. Det innebär för det andra att det inte finns någon ”rätt” till företagsstöd om man uppfyller bestämda kriterier. Man kan således säga att tanken på ett nationellt system som av likvärdighetsskäl måste hållas samman redan har givits upp. I realiteten används också företagsstöden olika i respektive län och integreras alltmer i större projekt och program, vilka finansieras med såväl företagsstöd som strukturfondsmedel och projektmedel ur länsanslaget. Det finns således starka skäl för att, i likhet med försöksverksamheten, betrakta den regionala utvecklingspolitikens företagsstöd som en integrerad del av det regionala utvecklings- ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft6"&gt;Naturvård och miljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft87"&gt;Analysen av den regionala naturvården i avsnitt 2.3.5 utmynnar i slutsatsen att ett utvecklingsinriktat regionalt naturvårdsuppdrag, kan urskiljas och bör integreras i det övergripande utvecklingsupp- draget. Dess kärna består i planering och förvaltning av skyddade områden samt friluftsliv och fysisk planering. Också annat planerings- och fältarbete inom naturvården bör hänföras dit, i den utsträckning de funktionella sambanden talar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft9"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;Däremot bör det formella beslutet om områdesskydd och skötselplaner hänföras till myndighetsuppdraget och fattas av länsstyrelsen eller annan statlig myndighet. För att förvaltnings- ansvaret lika fullt ska ge utrymme för prioriteringar bör det regionkommunala organet ha den primära uppgiften att föreslå nya områden för områdesskydd och upprätta förslag till skötselplaner. Dessa frågor bör också bli föremål för ett formaliserat samråd mellan &lt;NOBR&gt;region-kommun&lt;/NOBR&gt; och länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Som en följd av detta skulle länsstyrelsernas uppdrag inom naturvården renodlas till tillsyn samt till beslut om områdesskydd, skötselplaner och andra myndighetsbeslut. Härigenom undviker man en ordning där länsstyrelserna utövar tillsyn över sin egen förvaltning av skyddade områden, i sig ett starkt argument för ovan skisserade renodling i ett utvecklings- och ett myndighetsuppdrag. Det kräver också att länsstyrelserna bibehåller kompetens inom området. Behovet av fältpersonal bör dock åtminstone till del kunna tillgodoses genom samverkan med respektive regionkom- munalt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft87"&gt;De uppgifter inom miljövården som länsstyrelserna i dag handhar synes däremot i allt väsentligt höra hemma inom myndig- hetsuppdraget och kan även funktionellt skiljas från de natur- vårdande uppgifterna. Ett undantag utgör uppgiften att regionalt anpassa, konkretisera och verka för de nationella miljökvalitets- målen, vilket naturligen är en del av utvecklingsuppdraget, som härigenom får en starkare och mer naturlig hållbarhetsprofil. Med denna uppgift följer ansvaret att följa upp det egna miljömåls- arbetet. Det hindrar inte att länsstyrelserna, som huvudansvariga för tillsyn, övervakning och kontroll inom miljöområdet, regionalt bör ansvara för den statliga miljömålsuppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Det ligger också nära till hand att ett regionkommunalt ansvar för de mer utvecklingsinriktade delarna av naturvården åtminstone på sikt åtföljs av en viss avreglering av området, i syfte att lättare kunna integrera naturvården i ett sammanhållet regionalt arbete för hållbar utveckling. I detta sammanhang kan det vara värt att överväga bredare, sammanhängande uppdrag, som ett komplement och/eller alternativ till nationellt detaljreglerade program inom enskilda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Slutligen är det viktigt att påpeka att en kommunalisering av uppgifter som länsstyrelserna i dag axlar, i syfte att renodla myndighetsrollen och ge utrymme för ett sammanhängande tvärsektoriellt utvecklingsuppdrag, inte innebär att alla dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft6"&gt;uppgifter automatiskt överförs till ett regionkommunalt organ. Strävan måste vara att så långt som möjligt decentralisera kommunala uppgifter till de enskilda kommunerna. Endast i den utsträckning de naturligen hör hemma i ett regionalt utvecklings- uppdrag eller i annat avseende är regionala till sin karaktär bör de långsiktigt axlas av ett regionkommunalt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft6"&gt;Kulturmiljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft6"&gt;I avsnitt 2.2.4 diskuterades de rollkonflikter som uppkommit inom kulturmiljövården genom att utvecklingsuppgifter och myndig- hetsuppgifter inte hålls isär. En tänkbar lösning på dessa problem är att länsstyrelsernas ansvar inom kulturmiljöområdet renodlas till tillsynsrollen, som innefattar handläggning av ärenden om bygg- nadsminnen och kulturreservat samt att tillvarata statliga intressen i den kommunala planeringen. För detta ändamål bör länsstyrelserna inom ramen för förvaltningsanslaget tillförsäkras vissa bidragsmedel, eventuellt genom överföring från kulturmiljö- vårdsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft6"&gt;Huvuddelen av kulturmiljövårdsanslaget bör dock disponeras av det utvecklingsansvariga regionala organet och integreras i det övergripande utvecklingsuppdraget, på samma sätt som företags- stödet inom den regionala utvecklingspolitiken. Dessa medel skulle främst användas till utvecklingsinriktade insatser tillsammans med andra aktörer och utgör därmed ett instrument för samverkan mellan regionkommun och länsstyrelse. En sådan överföring av uppgifter åtföljs naturligen av att den personal på länsstyrelsen som handlägger dessa frågor – vanligen en eller ett par personer – också överförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft87"&gt;Därutöver bör man överväga att anförtro länsmuseerna själva utförandet av uppgifter som mer direkt handlar om vård, doku- mentation och tillgängliggörande av kulturmiljön och som har sin direkta motsvarighet i länsmuseernas verksamhet. Härigenom skulle den långdragna revirstrid som pågått mellan länsstyrelser och länsmuseer kunna lösas, samtidigt som ansvarsfördelningen renodlas och tillgängliga resurser kraftsamlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft88"&gt;En komplikation med ovan skisserade huvudmannaskapsför- ändringar är att de medför att enheter som på de flesta länsstyrelser trots allt är rätt små – och där en och samma tjänsteman kan ha såväl myndighets- som utvecklingsuppgifter – splittras upp på tre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;olika huvudmän. Den personal som överförs till regionkommun respektive länsmuseum torde dock snarast finna fler arbetskamrater med liknande arbetsuppgifter och förhållningssätt än i dag, i många fall i miljöer där man redan är hemmastadd. En liknande problematik har också hanterats i samband med att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning inleddes och när samverkansorgan har bildats och övertagit uppgifter och personal från respektive länsstyrelse. Dessa komplikationer skulle påtagligt mildras av en genomgripande läns- indelningsreform och måste också vägas mot värdet av att utveck- lingsinritade insatser skiljs från myndighetsutövning och integreras i det övergripande utvecklingsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft6"&gt;Villkoren för ett kommunalt uppdragsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Villkoren för en eventuell kommunalisering av tidigare statliga uppgifter kan, som ovan framgått, utformas på olika sätt. Även om snävare villkor under en försöks- eller övergångsperiod kan vara aktuella bör ett kommunalt ansvar på sikt ge utrymme för politiska prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regionindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;De studier av frågan som Ansvarskommittén låtit göra, liksom annat tillgängligt underlag, pekar tämligen entydigt i riktning mot att flertalet frågor med anknytning till regional utveckling är betjänta av att hanteras i mer vidsträckta geografier än dagens normallän. Med utgångspunkt i Nordregios och EuroFutures förslag till regionindelning skisseras två alternativ till ny länsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft6"&gt;Det första alternativet innebär en indelning i sex län och avviker i främst norra Sverige från Nordregios och EuroFutures förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Norra Sverige (i grova drag de fyra nordliga länen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bergslagen (i grova drag Gävleborgs, Dalarnas, Örebro och Värmlands län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mälardalen (i grova drag Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p707 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Västra Götaland (i grova drag Västra Götalands län och Hallands län),,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Östra Götaland (i grova drag Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Södra Götaland (i grova drag Skåne och Blekinge).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft6"&gt;Det andra alternativet innebär en indelning i nio län och överens- stämmer med Nordregios och EuroFutures huvudförslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Norra Sverige (i grova drag Norrbottens och Västerbottens län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mellannorrland (i grova drag Västernorrlands och Jämtlands län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gävleborg-Dalarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (i grova drag Gävleborgs och Dalarnas län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västra Svealand (i grova drag Värmlands och Örebro län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mälardalen (samma utsträckning som i ovanstående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Västra Götaland (samma utsträckning som i ovanstående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Östergötland (i grova drag Östergötlands län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Småland (i grova drag Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Södra Götaland (samma utsträckning som i ovanstående alternativ).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft6"&gt;De båda alternativen jämförs vad gäller utvecklingsresurser som befolkningsunderlag, universitet och högskolor med fasta forsk- ningsresurser samt stora och dynamiska arbetsmarknadsregioner. Alternativet med sex länen medför en jämnare fördelning av befolkning och utvecklingsresurser och ger dessutom samtliga län ett regionsjukhus och ett hyggligt befolkningsunderlag för detta. Den avgörande nackdelen är de stora avstånden och den dåliga överensstämmelsen med regionala identiteter i främst de båda nordliga länen. Alternativet med nio län tillmötesgår dessa båda intressen, men innebär i gengäld större skillnader i befolkningsunderlag och utvecklingsresurser. Båda alternativen torde dock ur såväl tillväxt- som sjukvårdssynpunkt vara att föredra framför dagens länsindelning. Färre och större län än i dag torde också vara en förutsättning för ett eventuellt framtida, väsentligt vidare regionalt utvecklingsuppdrag av den art som skisseras i avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft9"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft88"&gt;Verksamhetsgenomgångens femte huvudfråga handlar om att definiera och avgränsa administrativa regioner för att hantera de uppgifter med anknytning till regional utveckling som bör hanteras på en nivå mellan den nationella och den lokala. I slutet av avsnittet förs även andra frågor in, som på motsvarande sätt har en regional logik, i första hand hälso- och sjukvården, och avvägningar görs av lämplig regionindelning, även utifrån dessa frågors logik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utgångspunkter för regionindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Två viktiga utgångspunkter för avgränsning av administrativa regioner är naturligtvis vilken geografi enskilda uppgifter är betjänta av att hanteras i samt vilka funktionella samband det finns mellan olika uppgifter. En sådan analys blir dock lätt abstrakt och är svår att knyta an till enskilda landsändar. En rimligare ansats är att, som Nordregio och EuroFutures samt ITPS gjort, föra samman ett stort antal uppgifter med starka funktionella samband och – av det skälet – med likartad geografisk logik i en respektive två grupper och söka identifiera lämpliga administrativa regioner för att hantera dessa aggregat av uppgifter. Detta förfaringssätt blir än mer rimligt, då den övergripande ansatsen är just att med ett territoriellt angreppssätt samla delar av tidigare starkt sektoriserade ansvarsområden till ett sammanhållet utvecklingsuppdrag och ett myndighetsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft6"&gt;Nordregio och EuroFutures tar på detta sätt ett samlat grepp om de identifierade utvecklingsuppgifterna och närmar sig frågan om regional indelning genom att diskutera kriterierna storlek, avstånd, identitet och anpassning, där de tre förstnämnda kriterierna ger förutsättningarna för det fjärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft89"&gt;Regionerna måste vara tillräckligt stora för att på ett effektivt sätt kunna bära ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna. Stora regioner har ett större befolkningsunderlag och därmed större resurser, mer utrymme att samtidigt specialisera sig och kraftsamla och större tålighet mot omvärldsförändringar. I princip gäller att ju större regionerna är desto fler uppgifter kan de överta från den nationella nivån. Någonstans går visserligen en gräns där en region&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;är ”tillräckligt stor”, men denna varierar från funktion till funktion och är dessutom svår att bestämma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Vi vet också att det finns ett starkt samband mellan regionstorlek och utveckling: ju större regioner desto snabbare tillväxt, högre sysselsättning och gynnsammare befolknings- utveckling. Detta gäller visserligen funktionella regioner och kräver mer än att administrativa gränser flyttas. Administrativa gränser kan dock vara nog så besvärliga hinder att överbrygga när man önskar åstadkomma en funktionell regionförstoring. Små regioner medför också färre eller snävare specialiseringar för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, med påföljd att sårbarheten ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Ser man strikt till storlekskriteriet skulle hela Sverige mycket väl kunna utgöra en region – befolkningsmässigt mindre än flera tätbefolkade europeiska regioner. Begränsningen ligger i andra, motverkande kriterier, som avstånd, identitet och möjligheten att anpassa och samordna de politiska instrumenten efter skiftande förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Avstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Tillgänglighet utgör den viktigaste begränsningen för funktionella regioner. Omvänt är det med hjälp av snabbare, bekvämare och mer frekventa kommunikationer som man främst åstadkommer region- förstoring. En administrativ region kan mycket väl omfatta flera funktionella arbetsmarknadsregioner. Det minskar dock överblick- barheten och försvårar ansträngningarna att åstadkomma politisk samling runt en sammanhållen och entydig utvecklingsstrategi. I idealfallet utgörs regionen av ett tydligt centrum och dess omland. Med undantag för de tre storstadsregionerna är dock arbetsmarknadsregionerna alltför små för att själva kunna bära en fullständig och kraftfull uppsättning av utvecklingsinstrument. I realiteten måste därför flertalet administrativa regioner bestå av flera funktionella arbetsmarknadsregioner i ett så glesbefolkat land som Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft6"&gt;En lösning på problemet är att samtidigt arbeta i flera regionala geografier – en storregional och arbetsmarknadsregional – så som ITPS skisserar. Ett sådant arbetssätt har vuxit fram i Västra Götalands län, som inom sig rymmer mer än en sjättedel av Sveriges kommuner. Västra Götalandsexemplet visar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;delregionala arenor kan växa fram som gränssnitt mellan kommuner och stora regioner, utan att behöva formaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Identitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Tvärsektoriella beslut i ett regionalt sammanhang kräver legitimitet och förankring. De kräver också former för politisk samling och resursmobilisering och en anda som underlättar detta. Avgörande för att detta ska kunna åstadkommas är en känsla av gemenskap. En sådan kan gradvis byggas upp genom alltmer förfinade samverkansformer och gemensamma projekt mellan berörda aktörer, men underlättas givetvis om den vilar på en gemensam identitet. Särskilt viktig blir frågan om identitet om de tillväxtpolitiska besluten fattas av en politisk församling som är ansvarig inför regioninvånarna snarare än inför riksdag och regering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft89"&gt;Identitet är ett svårfångat och mångdimensionellt begrepp. Undersökningar visar att svenskar först och främst identifierar sig med nationen: i en undersökning som Nordregio och EuroFutures refererar till svarade 43 % att de var mycket fästa vid Sverige, 20 % vid regionen, 17 % vid kommunen och 22 % vid orten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den regionala identiteten skiftar dock starkt och är genomgående starkare knuten till landskapen än till länen. Identiteten är heller inte konstant. En viktig identitetsbyggande kraft är olika mediers spridningsområde, såväl lokaltidningar som regionala radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sändningar.&lt;/NOBR&gt; Man ska heller inte underskatta betydelsen av nät- verksbyggande mellan olika tillväxtpolitiska aktörer inom ett geografiskt område och deras bild av sig själva som en samverkande helhet. Även om sådana nätverk saknar en folklig motsvarighet kan de ha nog så stor betydelse för det praktiska arbetet. En klargörande bild ges av hur kommuner och län har valt att organisera sig i åtta Brysselkontor. Den överensstämmer påfallande väl med Nordregios och EuroFutures indelning i nio regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft86"&gt;Samtidigt ska inte betydelsen av geografiskt urskiljbar identitet överskattas. Det finns många andra typer av identitet, grundade på kön, ålder, generation och profession, samt politisk och religiös hemvist som är av minst lika stor betydelse. I dagens mång- kulturella samhälle utgör ofta även den etniska identiteten en mosaik, särskilt i större städer. Man kan slutligen fråga sig vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Holmberg och Weibull (2005): &lt;SPAN class="ft58"&gt;Lyckan kommer, lyckan går&lt;/SPAN&gt;. Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft88"&gt;betydelse en regional identitet, förankrad i landskapet, ska tillmätas när en länsgräns flyttas som redan skiljer sig från landskapets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Anpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft87"&gt;Ovanstående tre kriterier pekar i olika riktningar – mot stora regioner, mot små regioner respektive mot förankring i befintliga identitetsgeografier. Det är tydligt att det krävs en syntes mellan dessa kriterier, en geografi inom vilken sektorspolitiken kan omsättas i en sammanhängande och territoriellt anpassad tillväxt- politik. Det måste handla om en geografi som är tillräckligt stor för att besitta en kraftfull och heltäckande uppsättning utvecklings- instrument, men samtidigt är tillräckligt homogen för att man politiskt ska kunna ena sig bakom en gemensam agenda och gemensamma prioriteringar. Det innebär inte att näringsstrukturen måste vara densamma i hela regionen. Tvärtom är det ur sårbarhets- synpunkt önskvärt med en viss diversifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Däremot är det en fördel om regionen har ett entydigt centrum och att detta är så placerat att det tänkta omlandet känner anknytning dit och också har dess nyttigheter inom räckhåll. Det hindrar inte att en region kan och bör ha flera centra av olika dignitet. Till och med inom en kommun finns det ofta flera orter, men vanligtvis en centralort. Svårigheten uppstår när olika centra konkurrerar med varandra eller när delar av det tilltänkta omlandet inte känner någon anknytning till centralorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Som tidigare konstaterats har den lokala arbetsmarknadens storlek ett stort förklaringsvärde när det gäller tillväxt, sysselsätt- ning och per capitainkomst. En kritisk gräns anses gå vid ca 130 000 invånare. Sverige har ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; sådana arbetsmarknads- regioner med mer än 130 000 invånare, runt vilka det är naturligt att bygga regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nordregios och EuroFutures förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft86"&gt;Med utgångspunkt från ovanstående fyra kriterier och de uppgifter med anknytning till regional utveckling som man funnit vara betjänta av att hanteras samlat på regional nivå, har Nordregio och EuroFutures indelat Sverige i sex, nio respektive 14 regioner, beroende på vilken inbördes vikt kriterierna givits. Den minsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;byggstenen har varit den enskilda kommunen, men man har undvikit att dela befintliga eller troliga framtida lokala arbetsmark- nadsregioner. Fokus har legat på huvuddragen snarare än den exakta gränsdragningen. Denna kan med fördel bli föremål för förhandlingar, påpekar man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Sex regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Med sex regioner som utgångspunkt har man delat in Sverige på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Norra Sverige med 564 000 invånare, bestående av Norrbottens och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mittsverige med 1 153 000 invånare, i grova drag bestående av Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Stockholm-Mälardalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med 2 968 000 miljoner invånare, i grova drag bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län samt Gotland,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västra Götaland med 1 667 000 invånare, bestående av Västra Götalands län och norra Hallands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fjärde storstadsregionen med 1 163 000 invånare, i grova drag bestående av Östergötlands län och Smålandslänen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Region Syd med 1 404 000 invånare, bestående av Skåne och Blekinge län samt södra delen av Hallands län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Nio regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Med nio regioner som utgångspunkt har man delat in Sverige på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Norra Sverige med 564 000 invånare, bestående av Norrbottens och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mellannorrland med 364 000 invånare, bestående av Jämtlands och Västernorrlands län, utom Örnsköldsviks kommun men med norra Hälsingland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gävle-Dalarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med 516 000 invånare, i grova drag bestående av Dalarnas och Gävleborgs län,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft9"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Stockholm-Mälardalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med 2 637 000 invånare, i grova drag bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län samt Gotland,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mittsverige med 547 000 invånare, i grova drag bestående av Värmlands och Örebro län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västra Götaland med 1 667 000 invånare, bestående av Västra Götalands län och norra Hallands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Fjärde Storstadsregionen med 446 000 invånare bestående av Östergötlands län och norra Kalmar län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Småland med 717 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Region Syd med 1 404 000 invånare, bestående av Skåne och Blekinge län samt södra delen av Hallands län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft6"&gt;Norra Sverige, Västra Götaland och Region Syd är således desamma som i alternativet med sex regioner, medan framför allt det otympliga Mittsverige har delats i tre delar, och Örebro län förts samman med Värmlands län. På motsvarande sätt har Småland skilts från Östergötlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Fjorton regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Med 14 regioner som utgångspunkt har man delat in Sverige på följande sätt :&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Norrbotten med 254 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Västerbotten med 310 000 invånare (inklusive Örnsköldsviks kommun),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västernorrland med 236 000 invånare (exklusive Örnsköldsviks kommun, men inklusive norra Hälsingland),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Jämtlands län med 128 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gävle-Dalarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med 516 000 invånare (enligt föregående alternativ),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Stockholm-Mälardalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med 2 637 000 invånare (enligt föregående alternativ, men exklusive Gotland),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mittsverige med 547 000 invånare (enligt föregående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Västra Götaland med 1 508 000 invånare (enligt föregående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fjärde storstadsregionen med 446 000 invånare (enligt föregående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gotland med 57 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Småland med 707 000 invånare (enligt föregående alternativ),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft9"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Halland med 279 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Blekinge med 150 000 invånare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Skåne med 1 145 000 invånare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Nio regioner förordas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Nordregio och EuroFutures förordar själva alternativet med nio regioner. Med en indelning i sex regioner blir avstånden problematiska i de båda nordliga regionerna, och såväl identitet som flerkärnighet underminerar Mittsverige och Fjärde Storstadsregionen. Med en indelning i 14 regioner blir å andra sidan flera av dem så små och svaga att de inte bedöms kunna axla ett självständigt regionalt utvecklingsansvar. Också efter att ha vägt av det förordade alternativet mot en indelning i åtta respektive tio regioner kommer man fram till att indelningen i nio regioner är att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;ITPS förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;ITPS har valt ett annat arbetssätt och utgår från centra, vars omland man avgränsar med hjälp av restidsberäkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Arbetsmarknadsregioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;För den första gruppen av uppgifter – gymnasieskola, arbetsmarknadsutbildning, lokal infrastruktur och kollektivtrafik – som naturligen handhas inom arbetsmarknadsregioner räknar man med en maximal restid på 45 minuter enkel väg med bil från centrum. Man har härvid utgått från Nuteks &lt;NOBR&gt;LA-regioner,&lt;/NOBR&gt; lagt till ett antal regionala subcentra och därvid fått 96 regionala centra. Främst i södra Sverige överlappar de resulterande 45- minutersomlanden varandra kraftigt. Överlappningen skattas till ca 30 %, vilket innebär att antalet arbetsmarknadsregioner stannar runt 70, rimligt nära de avgränsningar Nutek och SCB gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Tillväxtpolitiska regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;För den andra gruppen av uppgifter – huvuddelen av den regionala utvecklingspolitiken, näringspolitik, forsknings- och innovationspolitik, högre utbildning samt regional infrastruktur och kollektivtrafik – har man utgått från universitet och större högskolor och avgränsat ett omland som med bil kan nås inom 120 minuter i södra Sverige och inom 180 minuter i norra Sverige. Även i detta fall överlappar de resulterande omlanden varandra påtagligt i södra Sverige, medan nordvästra Svealand och större delen av Norrlands inland hamnar utanför dessa omland. Utifrån denna kartbild gör ITPS en schematisk indelning i 12 tillväxtpolitiska regioner med centra i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Luleå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Umeå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Sundsvall-Östersund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gävle-Falun-Borlänge,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Stockholm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Örebro,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Karlstad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Göteborg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Jönköping,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Linköping-Norrköping,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Växjö(-Kalmar-Karlskrona),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Malmö-Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Andra ansatser till regionindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft89"&gt;En avgörande faktor för vid varje ansats till länsindelningsreform är opinionen i berörda landsändar. Någon mer artikulerad bild av allmänhetens inställning till en länsindelningsreform finns ej att tillgå, vilket är fullt begripligt i och med att det inte funnits några konkreta alternativ att ta ställning till och ännu mindre någon möjlighet för gemene man att bedöma konsekvenserna av en förändrad läns- och landstingsindelning. Vi vet dock av erfarenhet från bland annat Västra Götalands län att förändringsmotståndet tenderar att dominera mediabilden när frågan väl ställs på sin spets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft86"&gt;Inte minst därför är det av stor betydelse om det finns ett regionalt politiskt ledarskap som är berett att driva eller åtminstone försvara en sådan reform. Därför har Ansvarskommittén med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;särskilt intresse analyserat de tankar som framkom vid kommitténs egna samrådskonferenser i oktober 2005, liksom den medlemsdialog som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samma höst genomförde med sina medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Kommittén samrådskonferenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;De regionala samrådskonferenser som kommittén genomförde i oktober 2005 gav stöd för tanken att större regioner än dagens normallän krävs för att kunna arbeta effektivt med regionala utvecklingsfrågor. Förutom funktionella faktorer som arbets- marknadsregioner och innovationssystem centrerade runt större universitet och högskolor lyftes regional identitet fram som indel- ningsgrund. Därutöver gav konferenserna ingen entydig vägledning om den konkreta gränsdragningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;SKL:s medlemsdialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Under hösten 2005 genomförde SKL en medlemsdialog på fem olika platser i landet. Drygt 500 personer, företrädesvis politiker, deltog vid dessa rådslag och representerade 112 kommuner, 20 landsting och 16 regionala kommunförbund och samverkansorgan. Som ett led i rådslagen fick deltagarna i grupper rita kartor med förslag till ny regionindelning. Sammanlagt 65 kartor ritades, varav tre fjärdedelar innehöll &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; regioner. Ingen grupp förordade fler än tio regioner och ingen färre än fyra. Med undantag från Halland och någon röst från Luleå försvarade knappast någon den nuvarande länsindelningen, och de flesta föreföll tycka att nya länsgränser mycket väl kan skära genom befintliga län. Vad gäller de konkreta förslagen till nya regioner kan följande noteras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Skåne och Västra Götaland ansågs genomgående utgöra kärnor i nya regioner; till Västra Götaland förde många grupper norra Halland och i något fall även västra Värmland, medan Blekinge och södra Halland och ibland även Kronobergs län samman- länkades med Skåne. Det sydsvenska rådslaget i Kristianstad tenderade dock att rita större sydsvenska regioner, som i ett par fall omfattade hela Småland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Flertalet grupper sammanförde Mälardalslänen – vanligen dock utan att inkludera Örebro län – till en region, dit ofta även&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft6"&gt;Gotland fördes. Ett betydande antal grupper, också vid rådslaget i Stockholm, bibehöll dock länsgränsen mellan Stockholms län och resten av Mälardalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Få grupper var beredda att låta hela Norrland eller ens de fyra nordliga länen utgöra en enda region. Flertalet grupper identifierade en nordlig region, vanligen bestående av Norrbottens och Västerbottens län, och en mellannorrländsk region, omfattande Jämtlands och Västernorrlands län, och ibland även Hälsingland. Flera grupper förde också Gävleborgs och Dalarnas län till denna senare region.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Småland hölls av de flesta grupper samman, även om flera förde samman landskapet med Östergötland och andra med Skåne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Störst problem förefaller Värmland och västra Svealand i stort ha skapat för grupperna. Flera grupper har delat länet och fört den sydvästra delen till Västsverige. Annars förefaller anknyt- ningen österut ha flest tillskyndare och knyter Värmland till Örebro och Dalarnas län, i några fall även till Mälardalen och Gävleborgs län. I Örebro län betonar man däremot mest sam- banden österut, med Mälardalen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft87"&gt;Flertalet grupper framhöll tillväxtfrågorna som viktigast när framtidens regioner ska utformas. Faktorer som arbetsmarknads- regioner och pendlingsmönster, men också behovet av en kritisk massa av människor, var vägledande för de flesta. Flera grupper lyfte i stället fram hälso- och sjukvården som den viktigaste indel- ningsgrunden, och även de grupper som främst vägletts av tillväxt- frågornas geografiska logik ansåg i allmänhet att också hälso- och sjukvårdens logik måste vägas in i bilden. Många grupper framhöll likaså att kommuner som hamnar i gränslandet mellan tilltänkta nya regioner bör få välja vilken region man vill tillhöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft6"&gt;Sammantaget finns uppenbarligen en stor öppenhet för en indel- ning i väsentligt färre och större län än i dag i kommuner och landsting. Det underlättar givetvis en länsindelningsreform. Samtidigt måste man ha klart för sig att det inte är detsamma som att det kommer att finnas ett tydligt politiskt ledarskap som är berett att ta strid för reformen, av det snitt som fanns i Skåne och Västra Götaland. Läns- och landstingssammanslagningarna i dessa båda landsändar föregicks och bars upp av de politiska partierna samt av kommuner och landsting. Några liknande, kraftfulla ansatser kan ännu inte skönjas i någon del av landet, möjligen med undantag för Mälardalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft9"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Andra underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft86"&gt;Som underlag för resonemangen om regionindelning i detta avsnitt har även en rad andra ansatser till regionindelning studerats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;De förslag till ny länsindelning och samverkansområden (bland annat i tio regioner) som Länsberedningen presenterade i betänkandet SOU (1974:84) Stat och kommun i samverkan med bilagor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;De tre kartskisser med nio, elva respektive tio regioner som Regionutredningen presenterade i betänkandet (SOU 1992:63)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft6"&gt;Regionala roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Indelningen i sex hälso- och sjukvårdsregioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Relevanta statliga myndigheters regionindelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Relevanta samverkansregioner, som huvudmannaskap för svenska regionkontor i Bryssel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;SVT:s och andra mediers regionindelning och upptagnings- område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Analys och avvägningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;Såväl uppgifter med anknytning till regional utveckling som hälso- och sjukvården är uppenbarligen betjänta av att planeras och handhas i regioner med väsentligt större befolkning än dagens normallän. I båda fall pekar verksamhetslogiken mot en indelning av landet i spannet &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; regioner. Det finns heller ingen anledning att tro att en mindre radikal indelningsreform skulle vara enkel att genomföra. Erfarenheten visar att indelningsreformer är uppslitande, också om de har begränsad geografisk räckvidd. I det följande förs således ett resonemang utifrån Nordregios och EuroFutures båda alternativ med 6 respektive 9 regioner. Det bör uttryckligen påpekas att resonemangen även söker beakta konse- kvenserna av att hälso- och sjukvården organiseras i samma regioner (jfr avsnitt 3.6 och kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft6"&gt;Sex regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft86"&gt;Nordregios och EuroFutures alternativ med sex regioner skiljer sig på flera punkter från indelningen i hälso- och sjukvårdsregioner. Den norra sjukvårdsregionen omfattar exempelvis de fyra nordliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft87"&gt;länen. Frågan är om det inte också ur regional utvecklingssynpunkt vore mer fördelaktigt att låta Norra Sverige bestå av de fyra nordliga länen samt norra Hälsingland, som torde vara närmare knutet till Sundsvall än till Gästrikland. Det skulle visserligen skapa en region som omfattar mer än halva Sveriges yta. Befolknings- mässigt skulle den dock bli mer jämförbar med de övriga, men fortfarande vara den minsta. Den förefaller hur som helst inte mer otymplig än den Mittsvenska region om fem län som Nordregio och EuroFutures skisserar. Förutom att den redan utgör en hälso- och sjukvårdsregion med gemensamt regionsjukhus har också ett visst samarbete etablerats inom det regionala utvecklingsområdet, inte minst inom kulturområdet och delvis som en följd av det redan etablerade samarbetet mellan de fyra landstingen och länsstyrelserna. Som exempel kan den gemensamma Norrlands Musik- och Dansteater och ett växande samarbete inom kollektiv- trafiken, bland annat genom Norrtåg, nämnas. Dessutom skulle en sådan avgränsning ge Umeå, norra Sveriges mest expansiva centrum med dess största universitet, en mer central belägenhet i regionen. Slutligen kommer Botniabanan inte endast att knyta samman Örnsköldsvik med Umeå; också Härnösand och Sundsvall hamnar inom dagspendlingsavstånd från Örnsköldsvik och knyts närmare till Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft87"&gt;När det gäller Mälardalen skär å andra sidan dagens indelning i hälso- och sjukvårdsregioner – där Stockholms län tillsammans med Gotland utgör en region – tvärs igenom en starkt integrerad funktionell region. Omvänt utgör &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebros&lt;/NOBR&gt; sjukvårds- region med sina sju län en synnerligen otymplig region, med sina viktigaste centra i periferin och orienterade mot andra regioner. Åtminstone ur regional utvecklingssynpunkt är det betydligt mer naturligt att tänka sig en Mälardalsregion, i grova drag bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län samt Gotland. Det skulle visserligen ge den nästan en tredjedel av Sveriges befolkning – 2,7 miljoner invånare – och två av landets största universitetssjukhus. Det är dock viktigt att komma ihåg att Stockholms län ensam skulle bidra med 70 % av dess befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft88"&gt;Eftersom Mälardalen har gemensamma frågeställningar att hantera kommer strävandena efter en gemensam arena och ett samordnat uppträdande gentemot omvärlden med största säkerhet att fortsätta, även om regionen också i framtiden kommer att vara sönderdelad av länsgränser. Huvudstadsregionen är den enda region i Sverige som i realiteten kan mäta sig med Europas verkliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft9"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;storstadsregioner. En medveten försvagning av Mälardalen som kraftcentrum för Sverige riskerar att begränsa tillväxtförutsätt- ningarna också i andra delar av landet.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Gotland har inga möjlig- heter att på egen hand bära ansvaret för en regionaliserad tillväxt- politik och är närmast knutet till Stockholm. Det tillhör också Stockholms sjukvårdsregion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft87"&gt;Det skulle också ur regional utvecklingssynpunkt ge en något mer hanterlig Bergslagsregion, i grova drag bestående Gävleborgs, Dalarnas, Örebro och Värmlands län med drygt en miljon invånare, något mer än Norra Sverige, och med ett regionsjukhus i Örebro. Den företer visserligen en splittrad bild med fyra ungefärligen jämnstora centra – Gävle, &lt;NOBR&gt;Falun-Borlänge,&lt;/NOBR&gt; Örebro och Karlstad – och innefattar två av de landskap som har starkast egen identitet, Värmland och Dalarna. Dessutom orienterar sig både Gävle och Örebro främst mot Mälardalen även om de, som Nordregio och EuroFutures påpekar,&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;förmodligen har mer att vinna på att alliera sig med &lt;NOBR&gt;Falun-Borlänge&lt;/NOBR&gt; respektive Karlstad i en region där de fungerar som centralorter snarare än att ligga i Stockholms yttersta periferi. Det finns givetvis heller inget som utesluter en samverkan med huvudstadsregionen, även över en kvarvarande administrativ gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft6"&gt;Västra Götaland bildades så sent som 1998 efter en långdragen och komplicerad process. Med en befolkning på 1,5 miljoner invånare har det också den kritiska storlek som krävs. Sjukvårds- regionen omfattar även norra Halland, vilket redan är starkt orienterat mot Göteborg. Allra helst gäller det Kungsbacka kommun, som är att betrakta som en förortskommun till Göteborg och är med i Göteborgsregionens kommunalförbund. Även Varberg har omfattande och växande inpendling till Göteborg och beräknas tillsammans med Falkenberg tillhöra Göteborgs arbets- marknadsregion 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft87"&gt;Också Värmland har starka band till Västsverige, såväl historiskt som näringsgeografiskt. Orienteringen österut torde dock vara minst lika betydelsefull, särskilt för landskapets östra del. Ett införlivande med Västra Götaland skulle dessutom undandra en viktig del av underlaget för universitetssjukhuset i Örebro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft88"&gt;Skåne utgör den naturliga kärnan för en sydsvensk region och är i sig tillräckligt stort för att utgöra en kraftfull region. I Södra sjuk- vårdsregionen ingår även Kronobergs och Blekinge län samt södra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Nordregio och EuroFutures (2005), s. 106. &lt;SPAN class="ft39"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft9"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft87"&gt;Hallands län. Om Hallands län ej ska delas , vilket isåfall är en fråga som hallänningarna bör avgöra, har det närmare anknytning till Västra Götaland än Skåne. Blekinge har i gengäld mer att vinna på alliera sig med Skåne än med Småland, har Nordregio och EuroFutures kommit fram till. En sådan Södra Götalandsregion motsvarar de historiska Skånelandskapen, bortsett från att Halland saknas, och skulle få 1,3 miljoner invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft6"&gt;I Södra sjukvårdsregionen ingår även Kronobergs län och skär därmed itu Småland, som knappast heller näringsgeografiskt kan sägas vara en sammanhållen region. Landskapet har dock en stark tradition och en likartad näringsstruktur som talar för att det hålls samman. Däremot torde det sakna en tillräcklig styrka, inte minst i befolkningsstorlek, för att stå på egna ben, åtminstone i jämförelse med ovan identifierade storregioner. Detsamma gäller Östergötland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft87"&gt;Det förefaller därför naturligt att, som Nordregio och EuroFutures gör, sammanföra dessa båda landskap med Öland i en Östra Götalandsregion, som därigenom, också den, skulle få ett befolkningsunderlag på gott och väl en miljon invånare. Genom att hålla samman Småland får dessutom universitetssjukhusen i Linköping respektive i Malmö och Lund ett mer likvärdigt befolk- ningsunderlag än i dag. Liksom Bergslagsregionen hamnar dess viktigaste centra – &lt;NOBR&gt;Linköping-Norrköping&lt;/NOBR&gt; respektive Jönköping – i periferin och kommer dessutom regionen att kantra över åt nordväst. Något tydligt alternativ är dock svårt att se med en indelning i endast ett halvdussin regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;Nio regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft89"&gt;Med en indelning i nio regioner är det svårare att finna några klara alternativ till den regionindelning som Nordregio och EuroFutures föreslår. Den skiljer sig från ovan skisserade indelning i sex regioner genom att de båda nordliga regionerna delas i två, liksom Östra Götaland. De tre storstadsregionerna, Södra Götaland, Västra Götaland och Mälardalsregionen har däremot samma utsträckning som ovan. Fördelen med en indelning i nio regioner är att avstånds- och identitetsfaktorn bättre beaktas i de tre regioner som delas. Den tillgodoser också betydligt bättre än i dag storleks- faktorn. Det minsta länet, Mellannorrland, får en större befolkning än alla utom fyra av dagens län. Alla har också minst en lokal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;arbetsmarknad med mer än 130 000 invånare samt – bortsett från &lt;NOBR&gt;Dalarna-Gävleborg&lt;/NOBR&gt; – minst ett universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Även denna indelning har dock svagheter. Befolkningsstorleken varierar från 2,7 miljoner i Mälardalen till 0,36 miljoner i Mellan- norrland. Sex av de nio regionerna har också ett befolknings- underlag betydligt under de &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; miljoner invånare som Socialstyrelsen bedömer som lämpligt för hälso- och sjukvården. Tre av regionerna saknar dessutom eget regionsjukhus, samtidigt som regionsjukhusen i Umeå, Örebro och Linköping i dag har ett betydligt större omland än de regioner som de med denna indelning skulle tillhöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;Också ur ett tillväxtperspektiv kan skillnaderna i storlek ses som en olägenhet, särskilt som det är de befolkningsmässigt minsta regionerna som spås få den svagaste befolkningsutvecklingen. Det ska dock understrykas att den föreslagna indelningen i nio regioner ur såväl tillväxt- som hälso- och sjukvårdssynpunkt torde vara att föredra framför dagens län- och landstingsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;Sammanfattningsvis…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Vilket alternativ som än väljs förefaller det naturligt att formera en region runt var och en av de tre storstäderna, liksom en nordsvensk region. Den första frågan blir sedan hur dessa regioner bör avgränsas. I Skåne och Västra Götaland har denna formering i huvudsak redan skett, medan Stockholm har en större del av sitt naturliga omland utanför det egna länet. De största svårigheterna uppstår när regioner ska formeras i västra Svealand och södra Norrland respektive i sydöstra Sverige. Det är här skillnaderna uppstår mellan de båda alternativen. Också med en indelning i nio regioner är det emellertid svårt att formera verkligt homogena regioner med ett tydligt regionalt centrum i dessa delar av landet. Dessa svårigheter kvarstår ända tills man är nere på landskapsnivå. En sådan indelning är dock inte något alternativ. Den skulle skapa alldeles för små och svaga regioner, som skulle få mycket svårt att hävda sig mot storstadsregioner med i runda tal tio gånger så stor befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft86"&gt;Ett möjligt undantag är Halland, som ur tillväxtsynpunkt, i vart fall på kort sikt, kan hävda att det klarar sig utmärkt på egen hand. Det är dock svårt att motivera den administrativa gräns som skiljer Kungsbacka från resten av Göteborgsregionen, och utan denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft88"&gt;expansiva kommun dras en väsentlig del av underlaget för en tänkt Hallandsregion undan. Den skulle också utgöra ett anmärknings- värt särfall i en möjlig framtid där övriga sjukvårdshuvudmän har mellan en och två miljoner invånare och ett eget regionsjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regional samhällsorganisation – staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft87"&gt;Länsstyrelserna har i dag ett ytterligt omfattande och diversifierat ansvarsområde. Flertalet av dessa uppgifter har bäring på regional utveckling i vid bemärkelse, men endast en mindre del är att karaktärisera som utvecklingsinsatser med utrymme för politiska prioriteringar. De flesta av dessa senare uppgifter har redan över- förts till samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan, i län där sådana finns. De befogenheter och resurser som kan bli aktuella att överföra till den kommunala sektorn, också med ett mycket vidsträckt utvecklingsansvar, utgör således en begränsad del av länsstyrelsernas verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft6"&gt;Beroende på hur den övergripande ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn kommer att utfalla diskuteras tre alternativ för länsstyrelsernas framtida ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett statligt ansvar för såväl utvecklings- som myndighetsupp- draget, vilket kan bli aktuellt i ett scenario utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän eller där staten är obenägen att lämna ifrån sig utvecklingsuppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett statligt beställaransvar, där staten – genom länsstyrelserna och/eller sektorsmyndigheter – tecknar avtal med kommunala organ om genomförandet av statligt finansierade utvecklingsin- satser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett mer renodlat myndighetsuppdrag, där länsstyrelsernas upp- gifter koncentreras till tillsyn, tillståndsgivning och annan rättstillämpning, samt uppföljning och utvärdering Genom att ge länsstyrelserna vidgade uppgifter inom dessa områden kan regeringen också skapa förutsättningar för en tvärsektoriell, territoriellt förankrad kunskapsbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft9"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;Starka skäl talar för betydligt större län än dagens normallän, närmast oberoende av vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som staten har att hantera på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft6"&gt;Verksamhetsgenomgångens båda avslutande frågor handlar om hur de uppgifter med anknytning till regional utveckling som hör hemma på regional nivå bör organiseras, dels inom den statliga för- valtningen och dels inom den kommunala sektorn. Vi börjar med staten på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Länsstyrelserna i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Staten företräds på regional nivå först och främst av länsstyrelserna. Den andra stora länsmyndigheten av betydelse för regional utveckling är länsarbetsnämnden. Därutöver finns ett antal nationella myndigheter med en regionindelning som mestadels avviker från länsindelningen. Här knyts intresset till länsstyrel- serna; övriga myndigheter presenteras i avsnitt 2.1.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Länsstyrelsernas uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft89"&gt;Länsstyrelserna har ett generellt uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i respektive län. De ska också svara för den statliga förvaltningen i respektive län, i den utsträckning detta inte åligger någon annan myndighet. På motsvarande sätt ska länsstyrel- serna utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika sam- hällsintressen inom sitt eget ansvarsområde.&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Detta ansvarsområde anges i länsstyrelseinstruktionen, som innehåller konkreta direktiv för länsstyrelsernas roll inom miljöpolitiken samt i samband med höjd beredskap och fredstida krishantering. Dessutom förtecknas i &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ en lång rad områden inom vilka länsstyrelserna har uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;social omvårdnad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;kommunikationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;lantbruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;rennäring m.m. i förekommande fall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelseinstruktionen &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;fiske,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;jämställdhet mellan män och kvinnor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;kulturmiljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;regional utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;hållbar samhällsplanering och boende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;de allmänna valen och valen till Sametinget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsyn över visst fastighetsinnehav, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;distriktsveterinärorganisationen och åtgärder mot djursjuk- domar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft87"&gt;Dessa områden inrymmer i sin tur en stor spännvidd av uppgifter. Exempelvis omfattar området Kommunikationer allt från infra- strukturplaner och bidrag till bredbandsutbyggnad till körkorts- register, taxilegitimation och tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Därutöver anges ett antal områden som endast åligger vissa länsstyrelser, som fjällförvaltning, förvaltning av strukturfonds- program och uppdrag som vattenmyndigheter enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Inom dessa ansvarsområden arbetar länsstyrelserna dessutom med en rad olika typer av uppgifter, så som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;rådgivning och information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsyn och kontroll utifrån lagar och andra regelverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillståndsgivning och rättslig prövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;sammanställning av information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;samordning av länets krafter genom olika initiativ, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;att lämna bidrag till olika verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft6"&gt;Regleringen av dessa uppgifter återfinns i andra författningar. Antalet författningar som styr länsstyrelsernas verksamhet upp- skattas till över 500. Annorlunda uttryckt har länsstyrelserna uppgifter inom ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; av statsbudgetens 48 politikområden. Under 2004 avgjorde länsstyrelserna sammanlagt ca 715 000 ärenden.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Länsstyrelsernas organisation och resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft86"&gt;Länsstyrelsernas volymmässigt största verksamhetsområden är naturvård och miljöskydd, lantbruk samt regional utveckling. De svarade 2002 för 30 %, 17 % respektive 13 % av förvaltningskost-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt sammanställning av Finansdepartementets länsstyrelseenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft6"&gt;naderna. Totalt uppgick dessa till 3 085 miljoner kronor, varav två tredjedelar finansierades inom statsbudgetens utgiftsområde 18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft86"&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Resterande del finansierades genom avgifter, projektmedel med mera.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;År 2004 hade kostnaderna ökat till 3,5 miljarder kronor, varav 63 % finansierades inom utgiftsområde 18. Samma år hade länsstyrelserna drygt 5 000 anställda. Antalet anställda varierade från 0,22 per 1 000 invånare i Stockholms till 1,95 i Jämtlands län. Denna variation återspeglar omfattningen av länsstyrelsens upp- drag inom områden som regional utveckling, naturvård och miljö- skydd och inte minst förvaltningsuppgifter för strukturfondspro- grammen.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft87"&gt;Vidare fördelar länsstyrelserna medel ur anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (jfr avsnitt 2.1.1), det så kallade länsanslaget, som delas med regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan samt med regeringen och Nutek. Sammantaget disponerar länsstyrelserna närmare två tredjedelar av anslaget, som 2005 var 1 500 miljoner kronor. Av denna miljard disponerar länsstyrelserna i de fyra nordliga länen mer än hälften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Därutöver har länsstyrelserna genom sina lantbruksenheter ett avgörande inflytande över fördelningen av de mångdubbelt större resurserna inom jordbruks- och landsbygdspolitiken. De fördelar också bidrag inom ett stort antal andra områden som natur- och kulturmiljövård, jakt och fiske samt social omvårdnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Länsstyrelsen leds av landshövdingen som är ordförande i länsstyrelsens styrelse. Såväl landshövding som styrelse utses av regeringen. Vid länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län tituleras chefstjänstemannen länsöverdirektör, i övriga län länsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;En utförligare redovisning av länsstyrelserna och deras uppgifter ges i Ansvarskommitténs promemoria Staten på regional nivå med tonvikt på län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2004:14, s. 35f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter ur budgetpropositionen för 2006 samt ur Statskalendern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Samordning av statliga intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft88"&gt;Länsstyrelserna har i dag i uppgift att samordna de statliga intressena på regional nivå, också i län med regionala självstyrelse- organ och samverkansorgan. I avsaknad av reella beslutsbefogen- heter i förhållande till sektorsmyndigheterna har de dock haft svårt att lösa denna uppgift, trots ett antal riksdagsbeslut och samord- ningsuppdrag de senaste decennierna. I oktober 2004 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att gemensamt lämna förslag till hur deras samordning av de statliga insatserna i det regionala utvecklingsarbetet bör vidareutvecklas och preciseras. I uppdraget ingår att utreda vilka uppgifter samordningsuppdraget ska innehålla, hur roller och ansvarsfördelning mellan myndigheterna kan förtydligas samt att ange hinder och framgångsfaktorer. Upp- draget redovisades i december 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft6"&gt;I slutrapporten redovisas resultaten av arbetet. Där anger länsstyrelserna inledningsvis att de valt att tolka uppdraget som samordning av insatser för hållbar regional utveckling. Här inne- fattas såväl ett socialt och ett miljömässigt som ett ekonomiskt perspektiv. För att kunna fullfölja detta uppdrag föreslår man bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;en rad organisatoriska förändringar, som att:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;länsstyrelsen ska vara den regionala tillsynsmyndigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft6"&gt;sektormyndigheter utan regional organisation ska arbeta genom länsstyrelserna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;nya statliga uppgifter i första hand ska läggas på en eller flera länsstyrelser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;länsstyrelserna ska nyttjas för tidsbegränsade regionala uppdrag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft88"&gt;utreda om fler uppgifter som avser ekonomiskt stöd till enskilda och företag kan överföras till länsstyrelserna, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft6"&gt;utreda hur fler uppgifter inom integration och folkhälsa kan överföras till länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;förändringar och förtydliganden av regeringens instruktioner:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft6"&gt;Det ska framgå i verksförordningarna att berörda myndig- heter är skyldiga att samråda och samarbeta med länsstyrelserna i frågor av betydelse för den regionala utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;Länsstyrelserna får i uppdrag att regionalisera nationella mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p735 ft6"&gt;Länsstyrelserna får i uppdrag att följa upp de statliga myndigheternas medverkan i det regionala utvecklingspro- grammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft6"&gt;Länsstyrelserna får i uppdrag att följa upp arbetet för hållbar regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft6"&gt;Länsstyrelserna får i uppdrag att återkommande redovisa det hållbara regionala utvecklingsarbetet för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Länsstyrelsernas uppdrag att bedriva internationellt arbete förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft6"&gt;Sektorsmyndigheter ska inte kunna överklaga länsstyrelsernas beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tydligare redovisning av det regionala utvecklingskapitalet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft6"&gt;Ett drygt &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; myndigheter ska redovisa sina uppgifter per län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Förslagen anses vara tillämpliga också i län där regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkansorgan anförtrotts ett vidgat ansvar för det regionala utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Länsstyrelserna i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;Vilket ansvar länsstyrelserna i framtiden ska ha för uppgifter med anknytning till regional utveckling beror till stor del på den över- gripande ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn för dessa. Beroende på vägval i denna fråga kan man tänka sig tre alternativ:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ett statligt utvecklingsuppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ett statligt beställaransvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ett mer renodlat myndighetsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft23"&gt;Det bör betonas att samtliga modeller innebär att länsstyrelserna behåller huvuddelen av sina uppgifter och dessutom tillförs nya uppgifter, som ett led i att det övergripande uppdraget renodlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Ett statligt utvecklingsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft23"&gt;Diskussionen i avsnitt 3.2 utmynnade visserligen i att fördelarna med ett kommunalt, politiskt förankrat ledarskap för det regionala utvecklingsarbetet tydligt överväger. I den mån landstingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft87"&gt;avvecklas eller staten helt enkelt är obenägen att överlåta detta ledarskap på ett kommunalt organ finns det lika fullt mycket att vinna på att ge ett regionalt statligt organ – rimligen länsstyrelsen – ett sammanhållet och väsentligt kraftfullare regionalt utvecklings- ansvar än i dag. En sådan lösning skisseras i avsnitt 4.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft87"&gt;Också med länsstyrelsen som huvudansvarig för uppgifter med anknytning till regional utveckling kvarstår behovet av ett mer tvärsektoriellt arbetssätt genom att överföra befogenheter och resurser från sektorsmyndigheter till länsstyrelsen. Det rör sig dels om befogenheter och resurser från näringspolitiken, forsknings- politiken (innovationssystem) och arbetsmarknadspolitiken till den regionala utvecklingspolitiken, dels om befogenheter och resurser från utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som ger utrymme för ett kompletterande regionalt utbildnings- och forskningsupp- drag till regionens egna högskolor och andra anordnare eftergymnasial utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft6"&gt;Ett statligt beställaransvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft89"&gt;Också om huvudansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling överförs till ett kommunalt organ är det troligt att staten, åtminstone under en övergångsperiod, kommer att behålla ansvaret för ett betydande antal uppgifter som är betjänta av att inordnas i det övergripande regionala utvecklingsarbetet. Ett sätt att åstadkomma detta är att staten sluter ett utvecklingsavtal med det ansvariga kommunala organet, varigenom detta blir ansvarigt för genomförandet av kvarvarande statliga uppgifter. I en möjlig framtid med ett fåtal regionala självstyrelseorgan med ett vidsträckt utvecklingsansvar i stora län är förmodligen det enklaste sättet att åstadkomma den eftersträvade sektorssamordningen att självstyrelseorganen sluter avtal direkt med respektive sektorsmyn- dighet. Med ett stort antal län och om staten själv vill sätta sin prägel på den tvärsektoriella ansatsen är en näraliggande lösning att länsstyrelserna – som ett alternativ till regeringen – uppdras att samordna de statliga intressena och sluta ett sammanhållet utveck- lingsavtal med respektive kommunalt organ. En sådan modell är också användbar vid ett statligt huvudansvar för regional utveck- ling, som ett sätt att anförtro kommuner att i samverkan sköta uppgifter som kan lösas inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft9"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;En sådan avtalsmodell har bland annat skisserats i rapporten Utveckling av tillväxtavtalen, som 2001 utarbetades på uppdrag av Institutet för Framtidsstudier. Där definierar författarna Göran Hallin och Per Schöldberg ett strategiskt utvecklingskapital (SUK) på 120 miljarder kronor (utifrån budgetpropositionen för 1999). Ur detta urskiljs ett regionalt anpassat utvecklingskapital (RAUK) om ca 20 miljarder kronor, bestående av delar av arbetsmark- nadspolitiken, utbildnings- och forskningspolitiken, regional- politiken, transportpolitiken, näringspolitiken, kulturpolitiken och miljöpolitiken. Tanken är att RAUK ska fungera som lockbete för att inordna relevanta delar av SUK i den övergripande regionala utvecklingsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;RAUK fördelas mellan länen utifrån en fördelningsnyckel som ej närmare anges i rapporten. Med RAUK som grund sluter sedan länsstyrelsen ett flerårigt utvecklingsavtal med den regionala före- trädaren, utifrån ett strategiskt utvecklingsprogram som denne inlämnar. Utvecklingsavtalet ska även omfatta den regionale före- trädarens egna resurser och kan omfatta andra statliga resurser än RAUK. Eftersom den statliga finansieringen fastställs årsvis kan det dock ej vara juridiskt bindande, utan föreslås i stället kompletteras med bindande årliga kontrakt som endast omfattar RAUK. Den årliga omförhandlingen om kontraktet ger också staten utrymme att justera sin beställning inom ramen för utveck- lingsavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Förslaget är inspirerat av den modell som introducerades i Frankrike i samband med att direktvalda regionala församlingar i 21 regioner introducerades 1982. Dessa sluter på liknande sätt sjuåriga kontrakt med staten, företrädd av regionens prefekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Ett mer renodlat myndighetsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft6"&gt;Med ett kommunalt huvudansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling finns det icke desto mindre anledning att över- väga en tydligare renodling av roller, allra helst i en framtid med väsentligt färre län och ett vidsträckt självstyrelseansvar inom området. En sådan renodling bör bestå i att ansvaret för utveck- lingsuppgifter med utrymme för politiska prioriteringar så långt som möjligt samlas hos det ansvariga kommunala organet. Länsstyrelsens uppgifter inom det regionala utvecklingsområdet (i vid bemärkelse) blir då:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;tillsyn inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; livsmedels- och djurhållnings- områdena samt över veterinärverksamhet, jakt och fiske, plan- och byggfrågor, kulturminnen, social omvårdnad och i före- kommande fall även rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillståndsgivning och i vissa fall även rättslig prövning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt beträffande jakt och fiske, kulturminnen, social omvårdnad och i förekommande fall rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;handläggning av stödärenden inom jordbruks- och fiskepolitiken, bostadsbyggande, jakt och fiske, miljövård och social omvårdnad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;uppföljning och utvärdering av statliga och kommunala organs insatser, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;strategisk kunskapsbildning i form av tvärsektoriella, territoriellt förankrade sammanställningar, som underlag såväl för regeringens överväganden som för de kommunala organens insatser inom området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft6"&gt;Med en sådan renodling kan det också finnas skäl att överföra ytterligare tillsyns- och tillståndsgivningsuppgifter till länsstyrelsen från såväl kommunerna som andra statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft89"&gt;Fördelarna med en sådan renodling av roller är en ökad tydlighet, möjligheter till regionalt ansvarsutkrävande för de förutsättnings- skapande insatserna, samt att risken med att länsstyrelserna för- vandlas till länets företrädare gentemot staten elimineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft6"&gt;Länsindelning och myndigheters regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Alldeles oavsett vilka uppgifter med anknytning till regional utveckling som staten på regional nivå i framtiden har att lösa talar det mesta för betydligt större län än dagens normallän:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Flertalet av de uppgifter med anknytning till regional utveckling som är aktuella att anförtro länsstyrelserna – antingen i form av ett direkt genomförandeansvar, som ”beställare” av ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag eller som ett mer renodlat myndighetsuppdrag – har en storregional logik, centrerad runt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och talar därför för en indelning i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En indelning i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; län motsvarar – av just detta skäl – betydligt bättre den regionindelning som berörda myndigheter, utifrån sina egna verksamheters logik, tillämpar. En likartad geografisk indelning underlättar strävandena att anpassa sektorspolitiken och inordna den i ett sammanhållet regionalt utvecklingsprogram och gör det dessutom rimligare att kräva att nationella myndigheter anpassar sin regionindelning efter länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Också ett renodlat tillsyns- och uppföljningsansvar ställer betydande krav på kompetensförsörjningen, särskilt om det även ska omfatta ett ansvar för strategisk kunskapsbildning. Av såväl kvalitets- som effektivitetsskäl förefaller det klokt att koncentrera dessa kvalificerade resurser till ett knappt tiotal kunskapscentra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;En reduktion av antalet länsstyrelser är måhända enklare att genomföra rent opinionsmässigt än motsvarande sammanslag- ning av landsting. I så fall skulle en länsindelningsreform, om den (tillfälligt) frikopplades från landstingsindelningen, kunna bereda vägen för en sådan. Verksamhetslogiken talar dock, som ovan framgått, för avsevärt större regioner än dagens normallän också inom den kommunala sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regional samhällsorganisation – den kommunala sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft88"&gt;Förutom ansvarsfördelning för uppgifter med anknytning till regional utveckling och länsindelning är den kommunala delen av den regionala samhällsorganisationen avhängig av ett flertal frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvården – eller mer specifikt, om landstingen kommer att finnas kvar som hälso- och sjukvårdshuvudmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om det regionala organet ska vara direktvalt eller indirekt valt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om det regionala organet ska ha beskattningsrätt eller ej.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vilken konstitutionell ställning det regionala organet ska ha, inte minst i förhållande till kommunerna, liksom behov av lagändringar som föranleds av dess regionala utvecklings- uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om olika lösningar bör övervägas i olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p743 ft87"&gt;Dessa frågor prövas i tur och ordning i detta avsnitt. Med vägled- ning av analysen i avsnitt &lt;NOBR&gt;3.1–3.4&lt;/NOBR&gt; utmynnar dessa överväganden i slutsatsen att direktvalda regionala självstyrelseorgan med beskatt- ningsrätt ska ha ett sammanhållet ansvar för såväl regional utveck- ling som hälso- och sjukvård, liksom att dessa organ ska ha samma konstitutionella ställning som landstingen. Denna slutsats fick också ett starkt stöd vid de samrådskonferenser som kommittén arrangerade i oktober 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft6"&gt;Den är dock i hög grad avhängig av att landstingen finns kvar som hälso- och sjukvårdshuvudmän. Direktvalda regionala självstyrelseorgan som enbart ansvarar för regionala utvecklings- frågor kan i och för sig tänkas, särskilt med ett väsentligt vidgat ansvarsområde och större län. Det är dock tveksamt om ett sådant organ bör ha egen beskattningsrätt. Utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän kan också ett statligt huvudansvar för storregionala frågor övervägas, i kombination med att kommuner i samverkan löser de uppgifter som kan hanteras inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft6"&gt;Man bör heller inte utesluta möjligheten av en differentierad uppgiftsfördelning, åtminstone inte med en oförändrad länsindel- ning och ett mer begränsat utvecklingsuppdrag. I län med få kommuner skulle således ett kommunalförbund kunna axla det regionala utvecklingsansvaret, om det är vad kommuner och lands- ting önskar. Det bör dock noteras att en sådan lösning inte innebär att ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn skiljer sig åt från län till län; en sådan asymmetri torde vara mer problematisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft6"&gt;I avsnitt 3.2 och 3.3 konstaterades att ett stort antal uppgifter med anknytning till regional utveckling bör hanteras sammanhållet utifrån ett regionalt perspektiv, liksom att detta regionala utveck- lingsuppdrag bör anförtros ett kommunalt organ på regional nivå. Verksamhetsgenomgångens avslutande fråga handlar om hur detta regionala organ bör utformas. Den är i sin tur avhängig av ett flertal andra frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vilka övriga kommunala uppgifter som bör hanteras på regional nivå och hur de bör organiseras – eller mer specifikt: Bör hälso- och sjukvård och regional utveckling hanteras av ett och samma kommunala organ eller var för sig?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bör dessa regionala organ vara direkt eller indirekt valda?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bör dessa regionala organ ha beskattningsrätt eller hur ska annars deras verksamhet finansieras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Vilken konstitutionell ställning bör dessa regionala organ ha?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kan dessa regionala organ utformas olika och ha olika uppgifter i olika delar av landet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft6"&gt;Det är lätt att inse att vägvalen i dessa frågor är ömsesidigt beroende av varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;I dag är landstingen ansvariga för hälso- och sjukvården, som utgör runt 90 % av deras verksamhet, också i Skåne och Västra Götaland. I den mån hälso- och sjukvården i framtiden ska organiseras på annat sätt försvinner således huvuddelen av landstingens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft6"&gt;Ansvaret för hälso- och sjukvården har stor betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft87"&gt;Man kan i och för sig tänka sig att landstingen lever vidare utan hälso- och sjukvårdsansvar och i stället får ett vidgat ansvar för regional utveckling, så som fylkeskommunerna i Norge. Den nya norska regeringen har nyligen slagit fast att dessa ska ersättas av likaledes direktvalda regioner med bibehållen beskattningsrätt, men med en annan indelning än i dag och med ett mer omfattande regionalt utvecklingsansvar. I Norge är dock även gymnasieskolan en regional angelägenhet. Med färre och större län och ett väsentligt vidgat regionalt utvecklingsansvar skulle verksamhets- volymen växa även i Sverige, men knappast motsvara mer än högst ett par, tre skattekronor i egenfinansiering. Det kan tyckas väl lite för att motivera egen beskattningsrätt. Ett alternativ till statligt finansierade regionala självstyrelseorgan är att låta länsstyrelserna ansvara för storregionala utvecklingsfrågor i kombination med att kommuner i samverkan axlar huvudansvaret för frågor som kan lösas inom enskilda arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft6"&gt;Om landstingen även framgent ska ansvara för huvuddelen av hälso- och sjukvården talar i gengäld mycket för att de ska vara väsentligt större. Socialstyrelsen har i en studie för kommitténs räkning förordat ett befolkningsunderlag på en till två miljoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft88"&gt;människor, det vill säga ungefär motsvarande dagens sjukvårds- regioner. Med en sådan storlek skulle landstingen besitta resurser nog för att kunna axla ett betydligt vidare ansvar för frågor med anknytning till regional utveckling än pågående försöksverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Det är givetvis också viktigt att samhällsorganisationen är över- skådlig och ansvarsfördelningen mellan dess olika delar är tydlig. I den mån landstingen finns kvar torde det därför vara uteslutet att bilda ytterligare direktvalda regionala organ, också om dessa får en annan geografisk indelning än landstingen. Med landstingen till- gängliga är det rimligen också mindre naturligt än annars att bilda särskilda kommunalförbund med ansvar för regionala utvecklings- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;Hälso- och sjukvården som regional utvecklingsfaktor…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft89"&gt;En effektiv offentlig service av hög kvalitet är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle och därmed för tillväxt och utveckling. Genom sin blotta omfattning har den offentliga verksamheten också stor betydelse för sysselsättningen, allra helst på orter med svag tillväxt och som kompletterande arbetsmarknad till ett ofta mansdominerat näringsliv. Härvid är hälso- och sjuk- vården inget undantag. På orter med sjukhus är detta vanligen den största arbetsplatsen. Vårdpersonalen har också en osedvanligt hög utbildningsnivå; mer än två tredjedelar av de anställda har hög- skolutbildning, i många fall mycket långvarig sådan. Det innebär att hälso- och sjukvården i de flesta skogslän ensam sysselsätter fler högskoleutbildade kvinnor än hela näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Enbart landstingen köper också varor och tjänster för runt 50 miljarder kronor årligen, varav närmare hälften utgörs av läkemedel och sjukvårdsartiklar med ett ofta mycket högt kun- skapsinnehåll. Därtill kommer investeringar i byggnader och medicinsk teknik för &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år. Det innebär att beslut om såväl upphandling och investeringar som förändringar av sjukhusstrukturen har avgörande betydelse för enskilda orters arbetsmarknad och utvecklingsförutsättningar i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft89"&gt;Den offentliga sjukvården är dock endast en del i en av de största och snabbast växande branscherna globalt sett. I rapporten Health Care – utvecklingen av en ny tillväxtbransch&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;diskuteras den offentliga hälso- och sjukvården som navet i den kanske största och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Notén, Dag och Crawford, Alexander (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft88"&gt;mest dynamiska tillväxtbranschen såväl i Sverige som globalt, health care, som även omfattar privat vård och företagshälsovård, läkemedels- och medicinskteknisk industri samt tjänster inom IT och telekom, logistik, bemanning, riskkapital etcetera med inriktning mot hälso- och sjukvård i vid mening. Man beräknar att health carebranschen enbart i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län sysselsätter upp emot 200 000 personer eller var sjätte arbetande. Av dessa hör en tredjedel hemma i landstingens hälso- och sjukvård. Ett bärande tema i rapporten är behovet av ett mer dynamiskt samspel mellan den offentliga hälso- och sjukvården och resten av branschen för att tillvarata den tillväxt- potential som finns inom health care. Mer konkret handlar det om att finna former för att utveckla och kommersialisera innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft87"&gt;En förutsättning är att hälso- och sjukvårdshuvudmännen själv mera aktivt engagerar sig för att tillvarata denna tillväxtpotential. Den offentliga hälso- och sjukvården spelar nämligen en avgörande roll som miljö för nya affärs- och produktidéer. Genom att identifiera problem och generera lösningar på dessa, som miljö för utbildning och kompetensutveckling, egen och extern forskning och som en krävande kund för nya produkter har hälso- och sjukvården en nyckelposition i några av Sveriges viktigaste och mest dynamiska innovationssystem. Som ett resultat har kluster av företag vuxit upp i anslutning till främst universitetssjukhusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft89"&gt;Samhället söker aktivt stimulera dessa innovationssystem genom att tillhandahålla lokaler och företagsservice samt genom olika &lt;NOBR&gt;finansierings-,&lt;/NOBR&gt; utbildnings- och rådgivningsinstrument. Kommuner och statliga organ har traditionellt haft en mer framträdande roll än landstingen själva i dessa strävanden. På senare år har dock främst landsting med universitetssjukhus påtagligt aktiverat sig inom detta område. I Skåne och Västra Götalands län har försöksverksam- heten utan tvekan drivit på dessa strävanden. De kan också visa sig betydelsefulla eftersom den offentliga vården ofta upplevs som introvert och ointresserad av dessa frågor. Ett mer aktivt engage- mang från hälso- och sjukvårdshuvudmännen själva, som ett led i ett övergripande utvecklingsuppdrag, skulle möjligen på sikt effektivare integrera vården i dessa innovationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;…och som ”sambo” med regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Ovanstående visar att hälso- och sjukvård har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Det gäller dock i än högre grad en rad andra politikområden, också volymmässigt betydelsefulla sådana som utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och transport- politiken. Som ovan framgått återfinns inte sjukvården bland de politikområden som regeringen identifierar som särskilt betydelsefulla för den regionala utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft89"&gt;Att den ändå ägnas uppmärksamhet i detta sammanhang har två huvudorsaker. Dels har medvetenheten om hälso- och sjukvårdens roll som tillväxtmotor vuxit snabbt under senare tid, liksom insikten att hälso- och sjukvårdshuvudmännen själva måste engagera sig för att frigöra den utvecklingspotential som ryms inom den offentliga vården. Denna nya medvetenhet har måhända ännu inte fullt ut slagit igenom i den regionala utvecklingspolitiken. Det främsta skälet är dock att även hälso- och sjukvården i dag har regionala huvudmän och av allt att döma fortfarande i stor utsträckning har regional logik. Det ligger med andra ord nära till hands att ett och samma regionala organ samtidigt axlar ett huvud- ansvar för såväl hälso- och sjukvården som regional utveckling, så som Region Skåne och Västra Götalandsregionen i dag. Frågan är således vilka för- och nackdelar ett sådant ”samboförhållande” har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft6"&gt;I samband med försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland restes det farhågor för att hälso- och sjukvården skulle tränga undan de regionala utvecklingsfrågorna från den politiska agendan och därmed från huvudmannens resurser. Hittills har dock de nya huvudmännen tvärtom tillskjutit ökade resurser till den regionala utvecklingen i såväl Skåne som Västra Götaland.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med tanke på hälso- och sjukvårdens genomslag i opinionen och dess volymmässiga dominans förefaller inte heller den omvända farhågan – att de regionala utvecklingsfrågorna ska tränga undan vården – särskilt överhängande. Tvärt om vore det ur strikt alloke- ringssynpunkt önskvärt att hälso- och sjukvården i större utsträck- ning än i dag – då landstingen är att betrakta som något av enfråge- kommuner – får prioriteras i förhållande till andra angelägna sam- hällstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft88"&gt;Avgörande för om ett och samma organ i framtiden ska ha huvudansvaret för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling är kanske ändå i vilken utsträckning båda dessa frågor är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bland annat SOU 2000:85 och Statskontoret (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft6"&gt;betjänta av att hanteras av ett direktvalt organ med egen beskatt- ningsrätt. Låt oss därför vända blicken mot dessa båda frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Direkt eller indirekt valda regionala organ?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;Tilläggsdirektiven ger kommittén i uppdrag att bedöma för- och nackdelar med en direkt respektive indirekt vald regional nivå med ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Utgångspunkten för nedan- stående diskussion är således ett regionalt organ med ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Det hindrar inte att också mer principiella argument för och emot direkt respektive indirekt valda organ diskuteras. För överskådlighetens skull har de delats upp i demokrati- och effektivitetsargument, även om dessa i praktiken ofta hänger ihop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;Demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;En fördel med ett direktvalt organ, som ett landsting, är att medborgarna i direkta val kan utse sina regionala företrädare och i efterhand utkräva ansvar. Det utgör en självständig nivå i det politiska systemet, och dess fullmäktigeförsamling representerar på ett tydligt sätt regioninvånarna. I ett indirekt valt organ, som ett kommunalförbund, företräder de förtroendevalda de kommuner och – i förekommande fall – det landsting som valt dem. Det är genom valet till kommunfullmäktige som medborgarna indirekt har möjlighet att påverka kommunalförbundets politiska sammansätt- ning och ställningstaganden. Det försvårar av naturliga skäl ansvarsutkrävandet.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;På motsvarande sätt framhålls ofta att indirekt valda organ ökar inslaget av förhandlande och kompromisser utan insyn utifrån. Härvid skiljer sig dock olika kommunalförbund åt, beroende på om de har ett fullmäktige eller en direktion som beslutande församling: medan fullmäktiges sammanträden alltid är öppna är grundregeln att direktionsmöten är slutna, utom när förbundets budget ska fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;Direktval ger också en god proportionalitet och lämnar utrymme för mindre partier. Risken finns dock att mindre kommuner marginaliseras eller blir helt utan representation, särskilt i större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr bl.a. Jerneck och Sjölin (2000), s. 166.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft87"&gt;regioner med många och olikstora kommuner. Denna problematik är lättare att hantera i ett regionförbund, där alla medlemmar rimligtvis är företrädda och mindre kommuner kan vara överrepre- senterade i förhållande till sin andel av befolkningen, i den mån det anses önskvärt. Eftersom kommunernas delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet är avgörande krävs det att ett direktvalt organ utvecklar arbetsformer som engagerar också svagt representerade kommuner.&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;De ansträngningar i denna riktning som gjorts i Skåne och Västra Götalands län visar tydligt på betydelsen av denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft87"&gt;Omvänt tenderar indirekta val att gynna stora partier på mindre partiers bekostnad; i län med många och olikstora kommuner blir den indirekt valda församlingen otympligt stor om också de mindre kommunerna ska få utse representanter för alla eller flertalet partier i kommunfullmäktige. Risken finns att mindre partier, som är svagt företrädda i kommunalförbundet, ifrågasätter dess legitimitet och motarbetar det. På liknande sätt tenderar indirekta val att miss- gynna kvinnor, i och med att det innebär ytterligare urvalstillfällen, där kvinnor tenderar att sorteras bort. Även dessa problem går dock att hantera genom minoritetsskydd, kvotering och uppgörelser inom och mellan partierna om nomineringar till kommunalförbundets beslutande församling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft6"&gt;Effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft6"&gt;Ett direktvalt organ, som ej har några huvudmän att ta hänsyn till, kan agera mer självständigt och med större handlingskraft än ett indirekt valt organ. Har det också egen beskattningsrätt och ett omfattande verksamhetsansvar vid sidan av regional utveckling – så som Region Skåne och Västra Götalandsregionen – förstärks denna skillnad givetvis radikalt. Ett direktvalt organ med egen beskatt- ningsrätt har också större förutsättningar än ett kommunalförbund att självständigt axla stora och krävande uppgifter som övertagits från staten. Det torde också, på gott och ont, ha lättare att frigöra sig från enskilda kommuners intressen och anlägga ett regionalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft86"&gt;Ett kommunalförbund är i gengäld beroende av sina medlemmar för sin finansiering och sitt uppdrag. Även om beslut tas med enkel majoritet också av ett kommunalförbund, är man i praktiken ofta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Gidlund (1998), s. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;beroende av konsensus bland sina medlemmar och tvingas därför att undvika konfliktfyllda frågor (jfr avsnitt 3.3.3). Ytterst finns nämligen alltid risken att någon av medlemmarna väljer att lämna kommunalförbundet. Ett sätt att hantera detta problem är att sta- ten gör medlemskapet obligatoriskt, vilket i gengäld innebär att kommuner kan tvingas finansiera verksamhet vars inriktning och omfattning de motsätter sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft89"&gt;Den stora fördelen med ett kommunalförbund är förankringen i den primärkommunala politiken och verksamheten. Den är, som ovan påpekats, av avgörande betydelse för det regionala utveck- lingsuppdraget. Genom att medlemskommunernas ledande politiker vanligen spelar en framträdande roll också i exempelvis samverkansorganen säkerställs på ett effektivt sätt detta samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Ett kommunalförbund erbjuder också större möjligheter till flexibilitet. Det är inte på samma sätt bundet till ett bestämt län eller andra territoriella gränser. De kan också överlappa varandra geografiskt, i den mening att en kommun kan vara medlem i flera kommunalförbund samtidigt. Det finns även möjligheter att skräddarsy förbundsordningen efter medlemmarnas intressen och att ansluta nya medlemmar efter hand. Baksidan av myntet är bristande insyn och överskådlighet och därmed svårigheter att utkräva ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Den avgörande faktorn när det gäller effektivitet är kanske ändå storlek, såväl vad gäller antal berörda kommuner som verksam- hetens omfattning. Kommunalförbundets fördelar – främst förankringen i kommunerna – är lättast att tillvarata med ett begränsat antal medlemmar. Ju större medlemskretsen blir desto mer begränsande blir behovet av samsyn och konsensus. Ökat utrymme för majoritetsbeslut för att motverka handlingsförlam- ning inskränker i gengäld det eftersträvade medlemsinflytandet. Det riskerar att leda till att vissa kommuner, till följd av annan politisk majoritet eller i övrigt avvikande intressen, lämnar kom- munalförbundet eller – om detta är omöjligt – intar en mer passiv eller direkt obstruerande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft88"&gt;Det är heller inte önskvärt att stora delar av kommuners och landstings resurser går till verksamheter utanför deras direkta kontroll och som kan ha en omfattning som är mångdubbelt större än enskilda kommuners. Det minskar möjligheterna till kostnads- kontroll och ansvarsutkrävande och riskerar att leda till en situation där huvudmännen hamnar i underläge i förhållande till resursstarka kommunalförbund. Också ur ett medborgarperspektiv vore det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;olyckligt om viktiga och kostsamma verksamheter undandrogs från möjligheten till ansvarsutkrävande i direkta val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Större och resursstarkare regionala organ har rimligen bättre förutsättningar att överta stora och resurskrävande uppgifter från staten.&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I kraft av sin beslutskapacitet och förmåga till resursmobilisering torde de också på ett effektivare sätt kunna företräda regionens intressen gentemot omvärlden. På så sätt talar det faktum att de tillåter stora, resursstarka organisationer för direktvalda regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft87"&gt;Rent allmänt tycks fördelarna med ett direktvalt organ överväga, ur såväl demokrati- som effektivitetshänseende. Det hindrar inte att det finns fördelar också med indirekt valda organ, vilka huvudsakligen hänger samman med förankringen i kommunerna. Dessa kan komma att överväga i små regioner med få kommuner och när det rör sig om ett begränsat ansvarsområde. Ju större regioner, ju fler kommuner och ju större ansvarsområde det handlar om desto tydligare överväger fördelarna med ett direktvalt organ. Någonstans på dessa skalor nås också ett läge där ett indirekt valt organ inte längre är ett alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Beskattningsrätt och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;Landstingen har i dag rätt att ta ut inkomstskatt och själv bestämma skattesatsen. Om landstingen ersätts av andra direkt- valda organ med liknande konstitutionell ställning kan dessa tänkas överta också beskattningsrätten. Utan ansvar för hälso- och sjuk- vården torde dock verksamhetsvolymen bli så begränsad att beskattningsrätten kan ifrågasättas. Än mer främmande är det att tänka sig ett indirekt valt organ, så som ett kommunalförbund, med beskattningsrätt. Till att börja med medger vare sig regeringsform eller kommunallag detta. Också från principiella utgångspunkter tycks det högst tveksamt att ett politiskt organ, som medborgarna ej kan avkräva ansvar i direkta val, ska kunna beskatta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 1992:63, s. 121.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft89"&gt;Även landstingens beskattningsrätt har ibland ifrågasatts, dels utifrån antagandet att fler beskattningsnivåer leder till högre sam- manlagt skattetryck, dels med hänvisning till det olyckliga ur allokeringssynpunkt i att en enskild samhällssektor, hälso- och sjukvården, har egen beskattningsrätt. I den mån landstingen får ett mer vidsträckt ansvarsområde minskar det senare problemet i betydelse. Vad gäller antalet beskattningsnivåer finns det veterligen inget stöd för tesen att fler beskattningsnivåer ger ett högre skattetryck. En studie som Regionutredningen lät göra&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;fann inga sådana samband, lika lite som att flera lokala och regionala skatte- källor ökar det sammanlagda skattetrycket. En liknande studie, utförd av Landstingsförbundet&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;kom till samma slutsats. Snarare tycktes en stark regional nivå vara förbunden med lägre totalt skattetryck. Beskattningsrätten är och förblir också en grund- läggande förutsättning för den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft87"&gt;I det fall en omfördelning av ansvar åtföljs av en skatteväxling mellan staten och exempelvis landstingen kan det också bli aktuellt att diskutera andra skattebaser. I många länder som har en sådan är fastighetsskatten en lokal och/eller regional skatt, i och med att den har den mest stationära skattebasen. En regional fastighetsskatt på alla fastigheter skulle dessutom minska behovet av interregional utjämning, i och med att den ger skogslän med stora vattenkraft- tillgångar och kapitalintensiva verksamheter jämförelsevis höga skatteintäkter. Därigenom skulle man också på ett naturligt sätt möta återkommande krav från dessa landsändar om att få större återbäring på sina naturresurser. Redan Regionutredningen&lt;SPAN class="ft67"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;påtalade detta och kalkylerade med en regional fastighetsskatt på 1– 1,25 % skulle finansiera ett regionalt utvecklingsåtagande på i storleksordningen &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor med den tidens fastig- hetsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Konstitutionell ställning och behov av lagändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft86"&gt;En annan fråga är om ett regionalt organ ska kunna fatta beslut som blir tvingande för kommunerna. Vad som framför allt aktualiserar denna fråga är det eventuella införandet av ett tvingande regionplaneinstitut, som ett sätt att komma till rätta med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1992:64, s. 194f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Landstingsförbundet (1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1992:63, s. 143ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;4 Modellansatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft1"&gt;I detta avslutande kapitel skisseras tre alternativa modeller för ansvarsfördelning för uppgifter med anknytning till regional utveckling och för den resulterande regionala samhällsor- ganisationen. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Gemensamt &lt;/SPAN&gt;för samtliga tre modeller är ansatsen att renodla och förstärka det regionala utvecklingsuppdraget för att utifrån ett sammanhållet territoriellt perspektiv anpassa sektorspolitiken efter den enskilda regionens förutsättningar. Modellerna skiljer sig åt i två avgörande avseenden: länsstorlek respektive huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Beroende på vägval i dessa frågor har tre olika modeller för ansvar och orga- nisation utformats för uppgifter med anknytning till regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Med i huvudsak dagens länsindelning och med fortsatt regionalt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården: ett kommunalt organ – landstinget eller ett kommunalförbund – i varje län axlar ett mer begränsat regionalt utvecklingsansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Med sex eller nio län och fortsatt regionalt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården: regionkommuner ersätter landstingen och axlar huvudansvaret för den regionala utveck- lingen, vilket på sikt kan bli betydligt mer vidsträckt än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Med nio län och utan regionalt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården: länsstyrelserna delar huvudansvaret för den regionala utvecklingen med delregionala regionförbund bildade av kommunerna inom samma lokala arbetsmarknad eller motsvarande geografi; ett alternativ med regionkommuner utan hälso- och sjukvårdsansvar skisseras också.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Modellerna gör på intet sätt anspråk på att vara de enda tänkbara, utan ger tvärt om utrymme för en rad bland- och underalternativ. Syftet är snarast att belysa de grundläggande vägvalen och hur dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft1"&gt;hänger samman. I så måtto kan modellerna sägas utgöra ett försök till syntes av de resonemang som förs i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utvecklat nuläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Förutsättningarna för detta utvecklade &lt;NOBR&gt;”0-alternativ”&lt;/NOBR&gt; är att landstingen även framgent är huvudansvariga för hälso- och sjuk- vården och att inga eller endast marginella förändringar av länsin- delningen görs. Dessutom förutsätts de kommunala organen i samtliga län få samma möjlighet som i Skåne och Västra Götalands län att axla huvudansvaret för genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken, detta för att skapa mer likvärdiga förhållanden i olika landsändar. Landsting och kommuner förut- sätts dock själva få avgöra om övertagna statliga befogenheter och resurser ska handhas av landstinget eller ett kommunalförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Landsting och/eller kommunalförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft1"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Landstingen förutsätts i denna modell även framgent vara ansvariga för huvuddelen av hälso- och sjukvården. Vad gäller primärvården identifieras tre alternativ i verksamhetsgenomgången av hälso- och sjukvården. Det första alternativet innebär en utveckling av närsjukvården, som bygger på ett bredare urval av kompetenser än dagens primärvård och syftar till att ge patienten en sammanhållen vårdprocess. Ett andra alternativ innebär ett husläkarsystem enligt dansk modell, medan det tredje alternativet innebär en kommunaliserad primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Med ett befolkningsunderlag på endast en kvarts miljon invånare i normallandstinget finns det också ett stort och växande behov av samordning av viss sjukvård, utbildning och forskning. Vad gäller rikssjukvården tillgodoses detta av de förslag som presenterades i rapporten (Ds 2003:56) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Högspecialiserad sjukvård – kartläggning och förslag. &lt;/SPAN&gt;Sannolikt förutsätter ett system med små landsting också en mer omfattande statlig styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft1"&gt;I dag tillämpas parallellt tre olika huvudmodeller med länsstyrelser (i flertalet nordliga län), samverkansorgan (i 13 län) respektive landstingen (i Skåne och Västra Götalands län) som huvudansvariga på länsnivå för genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken. Den politiska samling man lyckats åstad- komma i främst de båda sistnämnda länen torde på sikt ge dem ett försteg i konkurrensen om statliga utvecklingsresurser. Såväl över- skådlighets- som likvärdighetsskäl talar för att en och samma modell bör tillämpas i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Intresset bland partiorganisationer, kommuner och landsting för att själv axla ett huvudansvar för den regionala utvecklingen är uppenbarligen stort i de flesta delar av landet. Resultaten av såväl försöksverksamheten som samverkansorganen är också över lag goda, så vitt de låter sig bedöms. Det faktum att ett kommunalt organ på detta sätt i 15 av 21 län redan har axlat ett huvudansvar för genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken på länsnivå talar också för en sådan modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Det ligger nära till hands att låta &lt;SPAN class="ft6"&gt;landstingen &lt;/SPAN&gt;axla detta ansvar, så som Regionkommittén en gång föreslog (jfr avsnitt 3.5.2). Särskilt i mindre län, med ett hanterligt antal kommuner, kan dock ett &lt;SPAN class="ft6"&gt;kommunalförbund&lt;/SPAN&gt;, med kommunerna och landstinget som huvud- män, vara ett alternativ. I den mån samtliga kommuner och lands- tinget föredrar en sådan lösning bör de också få möjlighet att för- verkliga den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Detta kommunala organ bör överta samma &lt;SPAN class="ft6"&gt;befogenheter och resurser &lt;/SPAN&gt;som i försöksverksamheten, detta för att undvika de rollkonflikter som uppstår när ansvaret delas mellan ett kommunalt organ och länsstyrelsen, som i län med samverkansorgan. Det innebär att det kommunala organet övertar följande befogenheter och resurser från staten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;upprättande regionalt utvecklingsprogram (RUP),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;samordning av arbetet med regionala tillväxtprogram (RTP),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;användning av regionalpolitiska och andra stödmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;beslut om länsplaner för regional transportinfrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;beredning av och delprogramansvar för strukturfondsärenden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft1"&gt;Därutöver skulle det kunna ansvara för regional naturvård och kulturmiljövård, i enlighet med vad som skisseras i avsnitt 3.3.7. Som framgår i avsnitt 3.2.2 finns det också skäl att överväga en framtida utvidgning av den regionala utvecklingspolitiken genom att medel överförs från främst &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; landsbygds- och arbetsmarknadspolitiken. Det kommunala organet förutsätts också få större frihet att disponera dessa statliga medel än i dag, för att undvika att kommunala självstyrelseorgan, som i dag, i praktiken fungerar som statliga förvaltningsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Också beslut om fördelning av företagsstöd inom den regionala utvecklingspolitiken bör ingå i det kommunala organets uppgifter. Dessa stöd är redan i dag så väl integrerade i de regionala utvecklingsprogrammen att de varken kan eller bör lösgöras från dessa. Däremot bör handläggning av stöd till enskilda jordbruks- företag inom jordbruks- och landsbygdspolitiken förbli ett statligt ansvar, så länge möjligheterna till regional anpassning och integra- tion i det övergripande utvecklingsarbetet är så begränsade som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;Detta kommunala organ förutsätts även disponera framför allt landstings- men även primärkommunala utvecklingsresurser, vilka i flertalet län torde vara mångdubbelt större än de statliga utvecklingsmedel man övertar ansvaret för, åtminstone innan en eventuell utvidgning av den regionala utvecklingspolitikens ansvarsområde genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Med ett kommunalt organ som huvudansvarig för genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken i respektive län ges förut- sättningar för en renodling av roller och ett regionalt förankrat ledarskap. Flera av de problem som påtalats i avsnitt 3.1 kvarstår dock, främst en otidsenlig länsindelning som på flera håll skär igenom funktionella regioner. Kontrasten mellan de tre storstads- länen, som tillsammans står för halva Sveriges befolkning, och normallänet med en befolkning på runt en kvarts miljon invånare kvarstår också och torde på sikt skärpas ytterligare med nuvarande befolkningstrender. Det är, som ovan visats, ytterst tveksamt om dessa normallän på sikt har ett tillräckligt befolkningsunderlag för att bedriva vare sig hälso- och sjukvård eller en kraftfull regional&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft9"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft1"&gt;tillväxt- och utvecklingspolitik. De överensstämmer också dåligt med nationella myndigheters regionindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Staten på regional nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft1"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Ovan skisserade ansvarsfördelning innebär att länsstyrelsernas uppdrag koncentreras till att samordna de statliga intressena samt till myndighetsuppdraget och till uppföljning, utvärdering och kunskapsbildning, närmare bestämt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; livsmedels- och djurhåll- ningsområdena samt över veterinärverksamhet, jakt och fiske, plan- och byggfrågor, naturvård, kulturminnen, social omvårdnad och i förekommande fall även rennäring och fjäll- förvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;tillståndsgivning &lt;/SPAN&gt;och i vissa fall även rättslig prövning inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt beträffande jakt och fiske, kulturminnen, social omvårdnad och i före- kommande fall rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;handläggning av stöd- och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ärenden &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och landsbygdspolitiken, bostadsbyggande, jakt och fiske, miljövård och social omvårdnad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;uppföljning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft6"&gt;utvärdering &lt;/SPAN&gt;av statliga och kommunala organs insatser, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;strategisk kunskapsbildning &lt;/SPAN&gt;som underlag för regeringens överväganden såväl som de kommunala organens insatser inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft1"&gt;Det kan också, som framgått av avsnitt 3.5.2, finnas skäl att överväga att ytterligare tillsyns- och tillståndsgivningsuppgifter överförs till länsstyrelsen från såväl kommunerna som andra statliga myndigheter och/eller att tillsynen regionalt samordnas av länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft1"&gt;På sikt kan, som ovan framgått, ett utvidgat kommunalt ansvar som även omfattar delar av främst &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; landsbygds- och arbetsmarknadspolitiken övervägas. I detta sammanhang skulle länsstyrelsernas samordningsansvar kunna ges ett konkret innehåll och en struktur genom att man, för statens räkning, sluter ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft1"&gt;utvecklingsavtal med landstinget eller kommunalförbundet, så som skisserats i avsnitt 3.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regionkommunmodell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Sverige indelas i sex alternativt nio län. I varje län har en regionkommun ett sammanhållet ansvar för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Regionkommunerna ersätter landstingen, har samma konstitutionella ställning, är direktvalda och har egen beskattningsrätt. Den nya länsindelningen minskar på motsvarande sätt antalet länsstyrelser och möjliggör att viktiga statliga myndigheter anpassar sin regionindelning efter länsindel- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Länsindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Modellen bygger på väsentligt färre och större län än i dag – ett alternativ med sex län och ett alternativ med nio län skisseras utifrån analysen i avsnitt 3.4.5. I alternativet med sex län har för &lt;NOBR&gt;enkelhe-tens&lt;/NOBR&gt; skulle en indelning som följer befintliga länsgränser valts. I alternativet med nio län har delar av tre befintliga län, Kalmar, Gävleborgs och Västernorrlands län, avskiljts för att illustrera denna problematiken. Om och när en länsindel- ningsreform verkligen genomförs måste kommuner i gränslandet mellan tänkta, nya län och regionkommuner själva få avgöra sin tillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Sex län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft1"&gt;Med en indelning i sex län kan Sverige få följande utseende:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Norra Sverige &lt;/SPAN&gt;bestående av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt norra Hälsingland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bergsslagen &lt;/SPAN&gt;bestående av resterande del av Gävleborgs, Dalarnas, Örebro och Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Mälardalen &lt;/SPAN&gt;bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Västra Götalands och Hallands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Östra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Södra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Skåne och Blekinge län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft1"&gt;Nedanstående tablå ger en uppfattning och regionernas storlek samt några strategiska utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p10 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td180"&gt;&lt;P class="p772 ft71"&gt;Befolkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td175"&gt;&lt;P class="p773 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;FA-regioner&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td181"&gt;&lt;P class="p10 ft107"&gt;Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td182"&gt;&lt;P class="p167 ft107"&gt;Universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p189 ft9"&gt;Högskolornas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p199 ft108"&gt;Yta km&lt;SPAN class="ft36"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td184"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td185"&gt;&lt;P class="p195 ft110"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td186"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td186"&gt;&lt;P class="p772 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;(30/6-05)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p773 ft111"&gt;&amp;gt; 130 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td187"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;tetssjuk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p167 ft111"&gt;och hög-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p189 ft111"&gt;intäkter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p10 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p10 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p773 ft69"&gt;invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;hus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p774 ft77"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p509 ft77"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p167 ft112"&gt;skolor &lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p189 ft112"&gt;FoU mkr&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Norra Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft12"&gt;246 713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;926 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft111"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;2 368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Bergsslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;74 669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 052 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;2+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Mälardalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;30 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;2 763 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;3+3+7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;9 684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft46"&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;31 725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 809 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;2+4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;3 959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;44 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 157 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;2+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;1 703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Södra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;14 424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 314 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p416 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p193 ft5"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p520 ft5"&gt;3 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td190"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td189"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td193"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft1"&gt;Med denna indelning får också den befolkningsmässigt minsta regionen runt 1 miljon invånare och samtliga län får minst ett universitetssjukhus, vilket innebär att man kan tillgodose 99 % av beolkningens hälso- och sjukvårdsbehov inom länet. Dessutom finns det inom alla län ett eller flera universitet och minst två FA- regioner med över 130 000 invånare. De avgörande problemen med denna länsindelning är de stora avstånden i främst Norra Sverige och Bergslagen och en splittrad regional identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft1"&gt;Nio län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft1"&gt;Med en indelning i nio län kan Sverige få följande utseende:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Norra Sverige &lt;/SPAN&gt;bestående av Norrbottens och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Mellannorrland &lt;/SPAN&gt;bestående av Jämtlands och Västernorrlands län, utom Örnsköldsviks kommun, men med Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner i Gävleborgs län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Dalarna-Gävleborg&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; &lt;/SPAN&gt;bestående av Dalarnas och Gävleborgs län, förutom Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Västra Svealand &lt;/SPAN&gt;bestående av Värmlands och Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Universitet i kursiv stil (Också Luleå Tekniska Universitetet, KTH och Chalmers har &lt;NOBR&gt;univer-sitetsstatus);&lt;/NOBR&gt; i Mälardalsregionen finns dessutom sju konstnärliga högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005) Tabell 11, s. &lt;NOBR&gt;140-141.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p782 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Mälardalen &lt;/SPAN&gt;bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Västra Götalands och Hallands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Östergötland &lt;/SPAN&gt;bestående av Östergötlands län samt Västerviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Småland &lt;/SPAN&gt;bestående av Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län förutom Västerviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Södra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Skåne och Blekinge län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Nedanstående tablå ger en uppfattning och regionernas storlek samt några strategiska utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p10 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft56"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td196"&gt;&lt;P class="p773 ft71"&gt;Befolkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td175"&gt;&lt;P class="p773 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;FA-regioner&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft71"&gt;Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p167 ft107"&gt;Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p10 ft107"&gt;Högsko-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p196 ft108"&gt;Yta km&lt;SPAN class="ft36"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft110"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p773 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;(30/6-05)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p773 ft111"&gt;&amp;gt; 130 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;tetssjuk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p167 ft111"&gt;tet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;lornas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p773 ft69"&gt;invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;hus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;högskolor&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p10 ft69"&gt;intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td54"&gt;&lt;P class="p167 ft77"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p10 ft111"&gt;för FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p783 ft7"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p416 ft77"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td201"&gt;&lt;P class="p10 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;mkr&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Norra Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;172 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;563 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft111"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;2 088&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Mellannorland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;74 629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;363 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft111"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Dalarna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;45 938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;505 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p785 ft5"&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft46"&gt;Västra Svealand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;28 731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;547 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft111"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Mälardalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;30 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;2 763 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft5"&gt;3+3+7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;9 684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;31 725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 809 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft5"&gt;2+4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;3 959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;13 681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;452 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft111"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;1 234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft5"&gt;Småland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;30 341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;705 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft5"&gt;1+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft12"&gt;Södra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p198 ft5"&gt;14 424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;1 314 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p775 ft5"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p784 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p195 ft5"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;3 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td201"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft1"&gt;Den avgörande fördelen gentemot alternativet med sex län är att avstånden blir mer hanterliga, särskilt i norra Sverige, samt en bättre överensstämmelse med regional identitet. Nackdelen är större skillnader i befolkningsstorlek och utvecklingsresurser, som på sikt dessutom kan förväntas accentueras. Exempelvis saknar &lt;NOBR&gt;Dalarna-Gävleborg&lt;/NOBR&gt; i dag högskola med fasta forskningsresurser. Denna indelning överensstämmer inte heller med tanken på regio- nala hälso- och sjukvårdshuvudmän med minst ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Universitet i kursiv stil (Också Luleå Tekniska Universitetet, KTH och Chalmers har &lt;NOBR&gt;univer-sitetsstatus);&lt;/NOBR&gt; i Mälardalsregionen finns dessutom sju konstnärliga högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005) Tabell 11, s. &lt;NOBR&gt;140–141.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft1"&gt;universitetssjukhus och ett befolkningsunderlag på en miljon invånare eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Dessa problem ska dock inte överdrivas. Ovanstående länsindelning innebär en betydligt jämnare befolknings- och resursfördelning än i dag, och även det minsta länet får en befolkning som endast överträffas av fyra av dagens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regionkommunen och kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;I varje län finns en regionkommun som ersätter dagens landsting, med samma konstitutionella ställning som dessa. Regionkom- munerna är, precis som landstingen direktvalda och har beskatt- ningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft1"&gt;Uppgifter inom hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft1"&gt;Regionkommunerna är, i likhet med landstingen i dag, huvudmän för hälso- och sjukvården. Som framgår i avsnitt 4.1.1 skisseras i verksamhetsgenomgången av hälso- och sjukvården tre alternativ för primärvården. Det första alternativet innebär en utveckling av närsjukvården. Ett andra alternativ innebär ett husläkarsystem enligt dansk modell, medan det tredje alternativet innebär en kommunaliserad primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Vad gäller den högspecialiserade vården är de förslag till samordning av rikssjukvården som presenteras i rapporten (Ds 2003:56) &lt;SPAN class="ft6"&gt;Högspecialiserad sjukvård – kartläggning och förslag &lt;/SPAN&gt;motiverade även i ett scenario med sex eller nio hälso- och sjuk- vårdshuvudmän. Eftersom självförsörjningsgraden är större än i dag minskar behovet av samverkan mellan hälso- och sjukvårdshu- vudmännen. Med sex eller nio regionkommuner förändras också möjligheterna för staten att styra och ha en direkt dialog med varje enskild sjukvårdshuvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;I alternativet med sex län har samtliga regionkommuner ett eget universitetssjukhus och ett befolkningsunderlag som varierar mellan knappt en miljon och två och trekvarts miljon invånare och har därigenom möjlighet att tillgodose i princip alla länsinvånarnas sjukvårdsbehov. I alternativet med nio län saknar tre av regionkommunerna ett eget universitetssjukhus. Fem av länen har dessutom ett befolkningsunderlag på en halv miljon invånare eller, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft9"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft1"&gt;Mellannorrlands fall, under 400 000, väsentligt mindre än vad Socialstyrelsen bedömer som optimalt. Det ökar behovet av samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Uppgifter med anknytning till regional utveckling…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Därutöver har regionkommunerna ett sammanhållet ansvar för regional utveckling. I detta ansvar ingår att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;upprätta ett regionalt utvecklingsprogram,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;upprätta en regional plan för transportinfrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;samordna arbetet med regionala tillväxtprogram,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bedriva regional utvecklingspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bedriva regional kollektivtrafik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bedriva regional kulturpolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bedriva regional kulturmiljövård samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;bedriva regional naturvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet innehåller också ett icke tvingande, regionplaneinstrument, där övergripande drag i den fysiska planeringen anges i nära dialog med kommunerna. I ansvaret att bedriva regional utvecklingspolitik ingår också uppgiften att prioritera användningen av medel ur EU:s strukturfonder; ett regionaliserat arbetssätt förutsätts, med stort utrymme för respektive region att integrera de aktuella EU- programmen i det övergripande utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Regionkommunen finansierar denna verksamhet med egna medel. Till sitt förfogande har regionkommunen också huvuddelen av de resurser som i dag ryms inom statsbudgetens utgiftsområde 19 &lt;SPAN class="ft6"&gt;Regional utveckling&lt;/SPAN&gt;. Också delar av de medel som inom andra politikområden används för att utveckla regionala innova- tionssystem och främja investeringar bör fördelas av region- kommunerna inom ramen för ett sammanhållet utvecklingsupp- drag. Detsamma gäller statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Dessa medel bakas in i det kommunala utjämningssystemet och fördelas efter regionalekonomiska kriterier mellan länen. Det innebär att den regionala utvecklingspolitiken blir ett oreglerat kommunalt ansvar. Härigenom kommer man bort från den ordning som i dag råder i län med regionala självstyrelseorgan och samver- kansorgan, att kommunala organ fungerar som förvaltningsmyn- digheter åt staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft9"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft1"&gt;Också beslut om fördelning av företagsstöd inom den regionala utvecklingspolitiken bör ingå i det kommunala organets uppgifter. Dessa stöd är redan i dag så väl integrerade i de regionala utvecklingsprogrammen att de varken kan eller bör lösgöras från dessa. Däremot bör handläggning av stöd till enskilda jordbruks- företag inom jordbruks- och landsbygdspolitiken förbli ett statligt ansvar, så länge möjligheterna till regional anpassning och integration i det övergripande utvecklingsarbetet är så begränsade som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft1"&gt;…kan på sikt bli fler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;På sikt kan regionkommunerna tänkas få ett vidgat ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling. Detta kan visserligen inte ses som en ofrånkomlig utveckling, utan kräver i så fall ett aktivt politiskt ställningstagande. Särskilt i alternativet med sex län, där också de minsta länen har närmare en miljon invånare, får dock regionkommunerna tillräcklig styrka för att axla ett vidsträckt ansvar. Ett sådant vidgat regionalt ansvar skulle kunna omfatta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Genomförandet av en mer heltäckande och kraftfull &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;regional utvecklingspolitik&lt;/SPAN&gt;, som axlar ansvaret för uppgifter och medel som i dag ryms inom &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; forsknings- (utveckling av innovationssystem), landsbygds- och arbetsmarknadspolitiken, i enlighet med vad som skisseras i avsnitt 3.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett sammanhållet &lt;/SPAN&gt;regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag &lt;SPAN class="ft1"&gt;till anordnare av eftergymnasial utbildning i regionen. Inom högskoleområdet skulle det komplettera det nationella uppdraget och säkerställa en regional profil som är anpassad efter det regionala näringslivets och arbetsmarknadens behov. Det bör särskilt inriktas på yrkesutbildningar, som är en naturlig nisch för mindre högskolor. Uppdraget finansieras genom omdisposition av medel ur anslagen till universitet och högskolor, forskning, kvalificerad yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik samt av regionkommunen själv. (Se vidare avsnitt 3.2.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samordningsansvar eller – efter överenskommelse med länets kommuner – huvudmannaskap för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;gymnasieskolan &lt;/SPAN&gt;och för den gymnasiala &lt;SPAN class="ft23"&gt;vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Finansieringsansvar för regional &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;transportinfrastruktur &lt;/SPAN&gt;och ett medfinansieringsansvar för nationell infrastruktur efter någon form av skatteväxling med staten; förutom vägnätet kan det vara aktuellt att överväga ett regionalt (del)ansvar för samtliga flygplatser utom Arlanda; därtill kan ett delfinansieringsansvar för järnvägar och hamnar övervägas, utan att huvudmannaskapet förändras, som ett uttryck för dessa systems betydelse för den regionala utvecklingen och för att ge kraft åt en integration av de olika trafikslagen i ett samman- hängande system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vidgade möjligheter att bedriva regional kollektivtrafik, i första hand på järnväg (även om den nya länsindelningen eliminerar flertalet av dagens problem, särskilt alternativet med sex län).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Ett sådant vidgat ansvarsområde skulle innebära att region- kommunerna på sikt övertar ansvaret för statliga uppgifter som i dag omsluter mellan &lt;SPAN class="ft6"&gt;20 och 40 miljarder kronor&lt;/SPAN&gt;, beroende på hur uppgifterna avgränsas. Åtminstone under en övergångsperiod kan det bli aktuellt att teckna utvecklingsavtal mellan staten och regionkommunerna om användningen av dessa medel, detta för att garantera staten inflytande över hur medlen används. Såväl överskådlighet och ansvarsutkrävande som självstyrelsens principer talar dock för att finansieringsansvaret på sikt helt överförs till regionkommunerna, via det kommunala utjämningssystemet eller någon form av skatteväxling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Delregionala arenor utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;En indelning i sex eller nio län innebär att genomsnittslänet skulle omfatta mellan 32 och 48 kommuner, det vill säga något färre än vad Skåne respektive Västra Götalands län i dag omfattar. Så stora regionkommuner torde även på sikt omfatta flera lokala arbetsmarknader och ha svårt att i alla frågor ha ett direkt samarbeta med varje enskild kommun. Det förefaller därför naturligt att delregionala arenor för samverkan mellan regionkom- mun och kommuner utvecklas. Sådana delregionala arenor finns redan i många län, där grupper av kommuner samverkar om upp- gifter som gymnasieskola, teknisk service och näringslivsservice. Som exempel kan Umeåregionen i sydöstra Västerbottens län nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft1"&gt;I Västra Götalands län med 49 kommuner har denna delregionala samverkan måhända nått längst och dessutom utvecklats till fyra arenor för samverkan mellan Västra Götalandsregionen, en för vardera Göteborgsregionen, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Inom var och en av dessa delregioner har kommunerna formerat sig i kommunalförbund som samtidigt är regionala kommunförbund. Dessa fyra kommunförbund är representerade i de beredningar för regional utveckling, kultur respektive miljö, som Västra Göta- landsregionen bildat för att formalisera samverkan med kommunerna. Västra Götalandsregionen har också öronmärkt en del av de egna och övertagna statliga utvecklingsresurserna till respektive delregion, att disponera efter egna prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Staten på regional nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Regionkommunmodellen bygger på ett kommunalt huvudansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling, vilket på sikt kan innebära att betydligt större befogenheter och resurser än dagens regionala utvecklingspolitik överförs från staten till regionkommunerna. I den mån det blir aktuellt att sluta utveck- lingsavtal mellan staten och regionkommunerna för delar av de överförda uppgifterna öppnas en möjlighet att göra upp direkt med nationella organ, som ett alternativ till att teckna avtal med staten genom länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft1"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;En modell med regionkommuner innebär att länsstyrelsernas upp- drag koncentreras till att samordna de statliga intressena samt till myndighetsuppdraget och till uppföljning och kunskapsbildning, närmare bestämt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt över veterinärverksamhet, naturvård, jakt och fiske, plan- och byggfrågor, kulturminnen, social omvårdnad och i förekommande fall även rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillståndsgivning &lt;/SPAN&gt;och i vissa fall även rättslig prövning inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt beträffande jakt och fiske, kulturminnen, social omvårdnad och i före- kommande fall rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft9"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;handläggning av stöd- och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;ärenden &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och landsbygdspolitiken, bostadsbyggande, jakt och fiske, miljövård och social omvårdnad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;uppföljning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft6"&gt;utvärdering &lt;/SPAN&gt;av statliga och kommunala organs insatser, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;strategisk kunskapsbildning &lt;/SPAN&gt;som underlag för regeringens överväganden såväl som de kommunala organens insatser inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Det kan också, som framgått av avsnitt 3.5.2, finnas skäl att överväga att ytterligare tillsyns- och tillståndsgivningsuppgifter överförs till länsstyrelsen från såväl kommunerna som andra statliga myndigheter och/eller att tillsynen regionalt samordnas av länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Andra statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;En indelning i sex eller nio län innebär att regionkommunerna geografiskt betydligt bättre överensstämmer med den regionin- delning berörda myndigheter och andra aktörer i dag tillämpar. Viktigast av dessa är Vägverket, Banverket, Nutek, Svenska ESF- rådet, Skolverket och Innovationsbron AB. Det torde öka möjlig- heterna att samordna regionkommunernas och sektorsmyn- digheternas utvecklingsinsatser. Det skulle också underlätta eventuella krav på att sektorsorganen anpassar sin regionindelning efter länsindelningen, i den mån det trots allt bedöms påkallat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Modell utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I denna modell har vi utgått från att landstingen ej längre är huvudmän för hälso- och sjukvården. Det regionala utvecklingsansvaret delas i modellens huvudalternativ mellan staten och kommunerna, medan landstingen upplöses. Det statliga ansvaret omfattar utvecklingsfrågor med storregional logik och samlas så långt som möjligt till länsstyrelserna i nio nya storlän, medan kommunerna genom kommunalförbund löser utvecklings- frågor som kan hanteras inom lokala arbetsmarknader eller motsvarande mer begränsade geografier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft1"&gt;Vi skisserar också ett alternativ, där landstingen ersätts av regionkommuner i nio län. De ges ett vidsträckt regionalt utvecklingsansvar, men saknar ansvar för hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Länsindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Modellens huvudalternativ innebär att Sverige indelas i nio län, huvudsakligen utifrån de storregionala utvecklingsfrågornas geografiska logik. Det bör noteras att nedan skisserade indelning endast är ett åskådningsexempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Norra Sverige &lt;/SPAN&gt;bestående av Norrbottens och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Mellannorrland &lt;/SPAN&gt;bestående av Jämtlands och Västernorrlands län, utom Örnsköldsviks kommun, men med Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner i Gävleborgs län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Dalarna-Gävleborg&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; &lt;/SPAN&gt;bestående av Dalarnas och Gävleborgs län, förutom Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Västra Svealand &lt;/SPAN&gt;bestående av Värmlands och Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Mälardalen &lt;/SPAN&gt;bestående av Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Västra Götalands och Hallands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Östergötland &lt;/SPAN&gt;bestående av Östergötlands län samt Västerviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Småland &lt;/SPAN&gt;bestående av Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län förutom Västerviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Södra Götaland &lt;/SPAN&gt;bestående av Skåne och Blekinge län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft1"&gt;Nedanstående tablå ger en uppfattning och regionernas storlek samt några strategiska utvecklingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft9"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td202"&gt;&lt;P class="p10 ft114"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td203"&gt;&lt;P class="p506 ft114"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td193"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td199"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td191"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td41"&gt;&lt;P class="p332 ft83"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p12 ft52"&gt;Befolkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p166 ft111"&gt;&lt;NOBR&gt;FA-re-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p426 ft111"&gt;Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p773 ft111"&gt;Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft111"&gt;Hög-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td41"&gt;&lt;P class="p199 ft50"&gt;Yta km&lt;SPAN class="ft36"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td41"&gt;&lt;P class="p195 ft110"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft111"&gt;&lt;NOBR&gt;(30/6-05)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p166 ft111"&gt;gioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p426 ft111"&gt;tetssjuk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p773 ft111"&gt;tet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;skolornas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;&amp;gt; 130 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p426 ft111"&gt;hus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td75"&gt;&lt;P class="p196 ft77"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;intäkter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p773 ft75"&gt;högskolor&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p166 ft111"&gt;invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p195 ft77"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td193"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td199"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p10 ft84"&gt;FoU mkr&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Norra Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;172 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;563 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft111"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;2 088&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Mellannorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;74 629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;363 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p262 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft111"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Dalarna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;45 938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;505 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p262 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft5"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p515 ft5"&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Västra Svealand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;28 731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;547 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft111"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Mälardalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;30 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p12 ft12"&gt;2 673 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p773 ft5"&gt;3+3+7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;9 684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;31 725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p12 ft12"&gt;1 809 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft5"&gt;2+4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;3 959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;13 681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;452 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft111"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;1 234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft5"&gt;Småland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;30 341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;705 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p262 ft5"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft5"&gt;1+2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p166 ft12"&gt;Södra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p514 ft5"&gt;15 424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p12 ft12"&gt;1 314 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p784 ft45"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p797 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p798 ft5"&gt;1+3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p332 ft5"&gt;3 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td193"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p10 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Huvudalternativ utan landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Modellens huvudalternativ innebär att länsstyrelserna får ett sammanhållet ansvar för utvecklingsuppgifter med storregional logik, medan kommuner i samverkan får ansvaret för utvecklingsuppgifter som kan lösas inom enskilda arbetsmarknads- regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;55–70&lt;/NOBR&gt; regionförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;Kommunerna ansvarar genom gemensamma kommunalförbund, här benämnda regionförbund, för uppgifter med anknytning till regional utveckling som är lämpliga att hantera inom enskilda arbetsmarknadsregioner eller motsvarande mer begränsade geografier. Dit hör:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;i dag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;primärkommunala uppgifter &lt;/SPAN&gt;som fysisk översiktsplanering, näringslivsservice och gymnasieskola, som kommunerna frivilligt och i den utsträckning de kommer överens om överlämnar till regionförbundet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Universitet i kursiv stil (Också Luleå Tekniska Universitetet, KTH och Chalmers har &lt;NOBR&gt;univer-sitetsstatus);&lt;/NOBR&gt; i Mälardalsregionen finns dessutom sju konstnärliga högskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket (2005) Tabell 11, s. &lt;NOBR&gt;140–141.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GVB313314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i dag &lt;/SPAN&gt;landstingskommunala uppgifter &lt;SPAN class="ft1"&gt;som kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;, regionala kulturinstitutioner och andra engagemang som kommunerna övertar ansvaret för i samband med att lands- tingen avvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i dag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;statliga uppgifter &lt;/SPAN&gt;inom den regionala utvecklingspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. I det senare fallet bör såväl platsförmedling som programverksamhet komma i fråga. I det förra fallet torde generering och beredning av projektverksamhet, delfinansierad av aktuella &lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt; och ur dagens länsanslag, var mest aktuellt. Företagsstöd bör däremot förbli ett statligt ansvar. Det kan även vara befogat att överväga en utvidgning av det kommunala väghållningsansvaret till att också omfatta delregionala vägar och medfinansiering av övriga stråk av lokal och delregional betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft1"&gt;En central uppgift för regionförbunden blir att, med utgångspunkt i ovanstående uppgifter, upprätta ett &lt;SPAN class="ft6"&gt;delregionalt utveck- lingsprogram &lt;/SPAN&gt;med en tydlig rumslig dimension. I den redovisas övergripande &lt;NOBR&gt;bebyggelse-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;infrastruktur-,&lt;/NOBR&gt; kollektivtrafik- och annan mellankommunal planering. Medlemskommunerna avgör själva vilken inriktning och omfattning utvecklingsprogrammet ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft1"&gt;Medlemskap i ett regionförbund bör vara obligatoriskt, särskilt om statliga uppgifter ska överlåtas. Kommunerna bör dock få möjlighet att själva komma överens om vilka som ska ingå i förbunden. Möjligheten att en kommun samtidigt kan vara medlem i två olika regionförbund bör inte på förhand uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Arbetsmarknadsregionerna har starkt skiftade storlek i olika delar av landet. I glest befolkade delar av landet, där de normalt utgörs av en enda kommun, förutsätts ändå kommunerna samverka i regionförbund med tre eller fler medlemmar. I Stockholms lokala arbetsmarknad ingår i gengäld 36 kommuner och i &lt;NOBR&gt;Malmö-Lunds&lt;/NOBR&gt; och Göteborgs 25 respektive 17. Så stora kommunalförbund kan bli otympliga, särskilt som spännvidden är stor mellan den dominerande centralorten och mindre förortskommuner. Det kan därför bli aktuellt att överväga institut för tvingande majoritetsbeslut. Likaså ligger det nära till hand att kommuner i storstadsregioner väljer att utveckla samarbete också inom mindre geografier. Blir denna flora av samarbetsformer alltför omfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommunerna har redan i de flesta län ett delansvar för kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft1"&gt;och disparat försvårar den dock såväl överblick som ansvarsutkrävande. Därför är det viktigt att regionförbunden blir så handlingskraftiga och får ett så heltäckande ansvar att de blir effektiva instrument för att bedriva regional utvecklingspolitik också i storstadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Det kan även bli aktuellt för kommunerna att bedriva &lt;SPAN class="ft6"&gt;vård och omsorg samt gymnasieskola &lt;/SPAN&gt;i kommunalförbund, särskilt om man övertar ansvaret för delar av hälso- och sjukvården i samband med att landstingen avvecklas. Överskådligheten tycks tala för att också dessa verksamheter inordnas i regionförbunden, vars storlek därför måste anpassas till deras behov. Det finns dock betydande nackdelar med att överlåta alltför stora uppgifter på kommunal- förbund, vilka närmare kommenteras i avsnitt 3.6.2. De talar – i detta alternativ utan regional självstyrelsenivå – för större kommuner och/ eller ett statligt huvudansvar för hälso- och sjuk- vård och regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Regionalt utvecklingsansvariga länsstyrelser…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;Länsstyrelserna ansvarar för att utifrån ett territoriellt perspektiv samordna de statliga utvecklingsresurserna i respektive län till en sammanhållen tillväxtpolitik, med fokus på att utveckla regionala innovationssystem och kluster. Viktiga instrument för att åstadkomma detta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;övergripande regionalt utvecklingsprogram,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;plan för regional transportinfrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;beslut om företagsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;upphandling av storregional kollektivtrafik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;kompletterande regionalt utbildnings- och forskningsuppdrag till högskolan och till andra utbildningsanordnare med det övergripande målet att säkerställa länets kompetensförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft1"&gt;För detta ändamål disponerar länsstyrelsen ett &lt;SPAN class="ft6"&gt;regionalt utvecklingskapital, &lt;/SPAN&gt;som omfattar medel som i dag återfinns inom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;den regionala utvecklingspolitiken (huvuddelen av dagens länsanslag samt medel ur EU:s strukturfonder),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;näringspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;landsbygdspolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p803 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;utbildningspolitiken (del av anslagen till universitet och hög- skolor samt till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;KY-utbildning),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;forskningspolitiken (del av anslagen till VINNOVA och forskningsråden),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;arbetsmarknadspolitiken (del av anslagen till programverk- samhet), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;miljöpolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Länsstyrelsen besitter därigenom kraftfulla instrument för att samordna de viktigaste sektorsmyndigheternas verksamhet. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;– främst Vägverket, Banverket, Nutek, Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet&lt;/NOBR&gt; och Arbetsmarknadsverket – förutsätts också ha en regional organisa- tion som överensstämmer med länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft1"&gt;…har även renodlade myndighetsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Därutöver har länsstyrelserna mer renodlade myndighetsuppgifter och har även viktiga uppgifter inom områdena uppföljning, utvärdering och kunskapsbildning, med de faror detta medför för rollkonflikter mellan utvecklings- och myndighetsuppdraget. Det senare uppdraget består närmare bestämt i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt över veterinärverksamhet, naturvård, jakt och fiske, plan- och byggfrågor, kulturminnen, social omvårdnad och i förekommande fall även rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;tillståndsgivning &lt;/SPAN&gt;och i vissa fall även rättslig prövning inom &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; djurhållningsområdena samt beträffande jakt och fiske, kulturminnen, social omvårdnad och i förekommande fall rennäring och fjällförvaltning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;handläggning av stöd- och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ärenden &lt;/SPAN&gt;inom &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och landsbygdspolitiken, bostadsbyggande, jakt och fiske, miljövård och social omvårdnad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;uppföljning och utvärdering &lt;/SPAN&gt;av de kommunala organens insatser inom bland annat det regionala utvecklingsområdet, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;strategisk kunskapsbildning &lt;/SPAN&gt;som underlag för regeringens överväganden såväl som de kommunala organens insatser inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft9"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft1"&gt;Det kan också, som framgått av avsnitt 3.5.2, finnas skäl att överväga att ytterligare tillsyns- och tillståndsgivningsuppgifter överförs till och/eller samordnas av länsstyrelsen från såväl kommunerna som andra statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Alternativ med regionkommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Det är också möjligt att tänka sig direktvalda regionala organ som enbart ansvarar för regionala utvecklingsfrågor, så som Norges nya regioner, särskilt med en långtgående decentralisering av ansvar och med betydligt större län än dagens normallän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Ansvarsfördelning och samhällsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Den närmare ansvarsfördelningen mellan staten, regionkommunerna och kommunerna förutsätts bli i princip densamma som i den föregående regionkommunmodellen, bortsett från att regionkommunerna i detta alternativ alltså inte är hälso- och sjukvårdshuvudmän. Läsaren hänvisas således till avsnitt 4.2.2 och 4.2.3 vad gäller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;regionkommunernas uppgifter med anknytning till regional utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;delregionala arenor och gränssnitt mot kommunerna, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;staten på regional nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft1"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Vad gäller finansiering av regionkommunernas uppgifter kan två alternativ tänkas. Dels kan regionkommunerna, i likhet med Norges nya regioner, överta landstingens &lt;SPAN class="ft6"&gt;beskattningsrätt&lt;/SPAN&gt;. Också med ett mycket vidsträckt ansvar för regional utveckling och en långtgående skatteväxling med staten i samband med att uppgifter övertas rör det sig volymmässigt om ett begränsat uppdrag som på sin höjd motsvarar om ett par, tre skattekronor. Som alternativ till inkomstskatten kan möjligen en regional fastighetsskatt övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Ett näraliggande alternativ är icke desto mindre att regionkom- muner utan andra uppgifter än regional utveckling finansieras med &lt;SPAN class="ft6"&gt;statliga medel&lt;/SPAN&gt;, så som de nybildade regionerna i Danmark. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Modellansatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p805 ft1"&gt;med en sådan lösning bör regionkommunen ha ett reellt handlings- utrymme, dels för att möjliggöra den eftersträvade sektorssamord- ningen och regionala anpassningen, dels av mer principiella skäl för att ge utrymme för kommunal självstyrelse. En fara med denna finansieringsmodell är dock att regionkommunen, som ej behöver motivera sina anspråk inför väljarna, förlorar motiven för återhåll- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;kommunala låsningar i planfrågor av regional karaktär Denna problematik diskuteras i avsnitt 3.2.4 och utmynnar i slutsatsen att obligatoriska men icke tvingande regionplaner kortsiktigt är den mest realistiska lösningen. Ett regionplaneorgan med stark legitimitet och vidsträckta uppgifter och resurser inom det regionala utvecklingsområdet borde också utan tvingande instrument kunna hävda regionala intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft6"&gt;Slutsatsen skulle således vara att det, utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv, inte är påkallat att överväga en tredje, regional samhällsnivå som i något avseende är överordnat kommunerna. En sådan ordning skulle utgöra ett avgörande brott mot svensk författningstradition och kräver synnerligen starka motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft6"&gt;Behov av lagändringar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft88"&gt;Redan de uppgifter kommunala organ i dag hanterar med anknytning till regional utveckling ligger ibland i gränslandet för vad lagstiftningen, och då i första hand kommunallagen, tillåter. Det är i huvudsak tre typer av gränsdragningsproblem som uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Kommunallagens lokaliseringsprincip (2 kap. 1 §) innebär att en kommun eller ett landsting endast får syssla med sådant som har anknytning till de egna invånarna eller det egna geografiska området. Den medger visserligen undantag i förarbeten och rätts- praxis, men har ändå skapat problem vid exempelvis samverkan över nationsgränser (jfr avsnitt 2.1.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft87"&gt;I samma paragraf begränsas också de allmänna angelägenheter som kommuner och landsting själva får ta hand till sådant som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Utvecklingsmedel och andra former av stöd till statliga högskolor samt räntefria lån till Vägverket för att tidigarelägga angelägna väginvesteringar är exempel på kommunala insatser som kan vara problematiska ur detta hänseende. Inte heller här är dock rättsläget klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft88"&gt;I 2 kapitlet 8 § anges att kommuner och landsting får bedriva allmänt näringsfrämjande verksamhet, men får lämna stöd till enskilda näringsidkare bara om det finns synnerliga skäl för det. Även här ges alltså utrymme för undantag. Försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län – som bland annat ger landstingen befogenhet att besluta om företagsstöd inom den regionala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;utvecklingspolitiken – har man lika fullt valt att reglera i särskild lag. Det är tänkbart att en eventuell permanentning och utvidgning av denna ordning till att gälla också i andra län motiverar en justering av kommunallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Det finns flera orsaker till det oklara rättsläget. Sedan nuvarande kommunallag trädde i kraft 1991 har kommuner och landsting gradvis axlat en mer aktiv näringspolitisk roll (jfr avsnitt 3.1.1) med &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; som avgörande brytpunkt. EU:s sammanhåll- ningspolitik har en annan syn på offentliga stödinsatser och förut- sätter tvärtom såväl nationell offentlig som privat medfinansiering i projekt som finansieras av strukturfonderna. En annan orsak är att en tydligare reglering inte är alldeles enkel och i värsta fall kan vara kontraproduktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;I denna verksamhetsgenomgång finns dock inget underlag för att dra några bestämda slutsatser i dessa stycken; här pekas endast på möjliga behov av lagändringar. Dessa och andra frågor utreds i stället av Kommunala kompetensutredningen (Fi 2006:04), som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 augusti 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Olika lösningar i olika delar av landet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft6"&gt;I tilläggsdirektiven uppmanas kommittén också att överväga om den regionala organisationen kan se olika ut i olika delar av landet. I avsnitt 3.3.4 diskuteras om ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn kan vara olika i olika delar av landet. Det finns även anledning att överväga om det kommunala ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling kan och i så fall bör organiseras olika i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft89"&gt;Vi har redan konstaterat att ett kommunalförbund med alltför många medlemmar riskerar att bli handlingsförlamat och svagt. Ur styrnings- och ansvarighetssynpunkt kan det också vara olämpligt att överföra kostsamma verksamheter till ett kommunalförbund, som ju saknar egna finansieringskällor. I län med många kommuner ligger det därför närmare till hands än annars att låta landstinget axla ett eventuellt regionalt utvecklingsansvar, särskilt om detta är volymmässigt omfattande. I län med få kommuner är det omvänt lättare att tillvarata fördelarna med ett kommunalförbund, särskilt om det regionala utvecklingsansvaret är volymmässigt begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft86"&gt;På motsvarande sätt torde såväl behovet av som förutsättningarna för att överlåta kommunala uppgifter på ett regionalt organ variera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft6"&gt;mellan olika delar av landet. I tätbefolkade landsändar, där kommunerna är små till ytan och pendlingen över kommungränser är omfattande, torde såväl behoven av som möjligheterna till regional samordning och samplanering vara betydligt större än i glesare befolkade landsändar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft87"&gt;Det kan således finnas skäl att överväga olika lösningar i olika delar av landet såväl vad gäller typ av regionalt organ som ansvars- fördelningen mellan detta och kommunerna. Det är visserligen av stort värde att samhällsorganisationen är tydlig och överskådlig för medborgarna. Samtidigt måste den vara flexibel och kunna anpassas efter skiftande förutsättningar över tid och mellan olika delar av landet. Ett visst utrymme för differentiering inom den kommunala sektorn är därför ofrånkomligt, men måste samtidigt motiveras av starkt vägande skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft86"&gt;Det ska dock tydligt noteras att med det bredare, tvärsektoriella regionala utvecklingsuppdrag i betydligt färre och mer jämnstora regioner än i dag, som är denna verksamhetsgenomgångs huvudal- ternativ, torde det inte finnas utrymme för att ge ett indirekt valt organ detta uppdrag i någon del av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft87"&gt;Ovanstående analys och överväganden pekar entydigt i riktning mot slutsatsen att direktvalda regionala självstyrelseorgan med be- skattningsrätt ska ha ett sammanhållet ansvar för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Det mesta talar för att dessa regionala självstyrelseorgan ska ha samma konstitutionella ställning som dagens landsting, det vill säga att vara jämställda med kommunerna. Som framgått av avsnitt 3.2 förordas på sikt ett väsentligt mer vidsträckt regionalt utvecklingsansvar än i dag, som ett sätt att åstadkomma ett tvärsektoriellt arbetssätt och regional anpassning. Vidare tycks såväl ett sådant sammanhållet regionalt utvecklingsansvar som hälso- och sjukvården vara betjänt av ett befolkningsunderlag som är betydligt större än dagens normallän – en indelning i sex eller nio regioner förordas i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft88"&gt;Först om en sådan länsreform inte skulle komma till stånd och det regionala utvecklingsansvaret förbli mer begränsat kan det bli aktuellt att överväga en asymmetrisk samhällsorganisation. I län med få kommuner kan det således bli aktuellt att låta ett kommunalför- bund, med kommunerna och landstinget som huvudmän, axla ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft6"&gt;sammanhållet ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling, om huvudmännen så önskar. Utan regionala hälso- och sjukvårdshuvudmän kan det också bli aktuellt att överväga ett sam- manhållet statligt ansvar för storregionala utvecklingsfrågor i kombination med att kommuner i samverkan axlar ett huvudansvar för utvecklingsfrågor som kan lösas inom enskilda arbetsmarknads- regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft23"&gt;Som det norska exemplet visar kan direktvalda regionala organ utan hälso- och sjukvårdsansvar men med ett brett, tvärsektoriellt utvecklingsuppdrag heller inte uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft6"&gt;Kommitténs samrådskonferenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;Kommitténs samrådskonferenser gav ett påfallande starkt stöd för dessa slutsatser. En stor majoritet förordade direktvalda regionala självstyrelseorgan med egen beskattningsrätt som huvudansvariga för uppgifter med anknytning till regional utveckling. En klar majoritet ansåg att detta regionala organ även ska ansvara för hälso- och sjukvården. Flera inlägg betonade också hälso- och sjukvårdens växande betydelse som tillväxtfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft86"&gt;Dessa tydliga ställningstaganden i kombination med öppenheten för större regioner än dagens normallän måste tolkas som att en klar majoritet av deltagarna såg för sig en regional samhällsorgani- sation liknande den i Skåne och Västra Götalands län. Många inlägg betonade lika fullt att samhällsorganisationen måste vara flexibel och kunna se olika ut i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft6"&gt;Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;I kommitténs uppdrag ingår även att lämna förslag avseende för- söksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län. Ovanstående analys och överväganden pekar i riktning mot en liknande ansvarsfördelning och struktur också i andra delar av landet. I den mån regering och riksdag kommer till samma slutsats innebär det således att försöksverk- samheten avlöses av en liknande, permanent ordning i hela landet, möjligen dock med en annan länsindelning och med en annan avgränsning av och andra villkor för uppgifter som övertas från staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Analys och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft6"&gt;Samverkansorganen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft89"&gt;En ordning där direktvalda regionala organ i hela landet får ett sammanhållet ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling innebär också att samverkansorganen förlorar sin status som samverkansorgan och de statliga uppgifter och resurser som hör dit. Också de uppgifter och resurser som överförts från lands- tingen förutsätts överföras till de nya regionala organen. Om även själva kommunalförbundet ska avvecklas avgör emellertid med- lemmarna själva. Det kan mycket väl visa sig användbart för andra mellankommunala uppgifter, även om det, efter en eventuell läns- indelningsreform, endast skulle omfatta delar av ett eller flera län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft9"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft1"&gt;Riksdagstryck, propositioner och regeringens skrivelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;Budgetpropositionen 2004/05:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Budgetpropositionen 2005/05:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft6"&gt;Budgetpropositionen 2006/07:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Proposition 1994/95:230 &lt;/SPAN&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Proposition 1996/97:36 &lt;SPAN class="ft1"&gt;Regional framtid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Proposition 1997/98:62 &lt;/SPAN&gt;Regional utveckling för arbete och välfärd. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Proposition 2001/02:4 &lt;/SPAN&gt;En politik för tillväxt och livskraft i hela lan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft1"&gt;det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Proposition 2001/02:7 &lt;/SPAN&gt;Regional samverkan och statlig länsför- valtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft6"&gt;Regeringens skrivelse 2003/04:129 &lt;SPAN class="ft1"&gt;En svensk strategi för hållbar ut- veckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft6"&gt;Regeringens skrivelse 2004/05:102 &lt;SPAN class="ft1"&gt;Utvecklingen inom den kom- munala sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft6"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende anslagen 33:1, 33:7 (2002) och 33:9 (2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft6"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Arbetsmark- nadsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;Departementsserien m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft6"&gt;Näringsdepartementet Ds 2002:34 &lt;SPAN class="ft1"&gt;Rapport om tillväxtavtalen, Andra året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft6"&gt;Näringsdepartementet Ds 2003:43 &lt;SPAN class="ft1"&gt;Rapport om tillväxtavtalen, Tredje året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Statens Offentliga Utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 1992:63 &lt;/SPAN&gt;Regionala roller – en perspektivstudie&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Betänkande från Regionutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 1992:66 &lt;/SPAN&gt;Västsverige – region i utveckling&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Betänkande från Västsverigeutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft23"&gt;SOU 1994:36 &lt;SPAN class="ft21"&gt;Miljö och fysisk planering&lt;/SPAN&gt;. Betänkande från Plan- och byggutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;SOU 1995:27 &lt;SPAN class="ft1"&gt;Regional framtid. &lt;/SPAN&gt;Slutbetänkande från Regionbe- redningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 1998:166 &lt;/SPAN&gt;Regional frihet och statligt ansvar. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Delbetänkande från Parlamentariska Regionkommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2000:85 &lt;/SPAN&gt;Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft6"&gt;Slutbetänkande från Parlamentariska regionkommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2002:120 &lt;/SPAN&gt;Åtta vägar till kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Betänkande från Gymnasiekommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2004:14 &lt;/SPAN&gt;Det ofullständiga pusslet. Behovet av att utveckla den ekonomiska styrningen och samordningen när det gäller länssty- relsen. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Betänkande från Länsstyrelseutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2004:94 &lt;/SPAN&gt;Skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse enligt gällande rätt. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Slutbetänkande av Kulturbebyggelseutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SOU 2005:29 S&lt;/SPAN&gt;torstad i rörelse – kunskapsöversikt över ut- värderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft6"&gt;Slutbetänkande från utredningen om utvärdering av lokala ut- vecklingsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2005:66 &lt;/SPAN&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv – jäm- ställdhetspolitiken mot nya mål. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Slutbetänkande från Jämställd- hetspolitiska utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SOU 2005:77 &lt;/SPAN&gt;Får jag lov? Om planering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft6"&gt;Slutbetänkande från &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft1"&gt;Promemorior&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Finansdepartementet (2000) &lt;/SPAN&gt;Statliga intressen på regional nivå – en kartläggning. &lt;SPAN class="ft23"&gt;PM utarbetad av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SIR-gruppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;Näringsdepartementet (PM N2003/8926/RUT) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Rapport om tillväxtavtalen, Fjärde året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;Finansdepartementet &lt;NOBR&gt;(2005-09-07)&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft1"&gt;Länsstyrelsernas internationella roll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td205"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Övrig litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Arbetsmarknadsverket (2005) &lt;/SPAN&gt;Verksamhetsberättelse för 2004. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Dalarnas forskningsråd (2000) &lt;/SPAN&gt;Det dolda universitetet – framväxten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft1"&gt;av nya &lt;NOBR&gt;FoU-miljöer&lt;/NOBR&gt; utanför universitet och högskolor &lt;SPAN class="ft6"&gt;(Rapport DFR 2000:2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Danmarks regering (April 2004) &lt;/SPAN&gt;Det nye Danmark – en enkel offentlig sektor taet på borgeren &lt;SPAN class="ft96"&gt;med Bilag om oppgaveplacering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Danmarks regering (Juni 2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Aftale om strukturreform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ECON (Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2004-016)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; &lt;/SPAN&gt;Sterkere regioner? En kunskapsöversikt översikt&lt;SPAN class="ft6"&gt;, utarbetad på uppdrag av Kommunenes sentralforbund i Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Emelin och Lerman (2004) &lt;/SPAN&gt;Miljöregler – hinder för utveckling och god miljö? &lt;SPAN class="ft6"&gt;Rapport 2004:09 utgiven av Blekinge Tekniska Högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;EuroFutures (2006) &lt;/SPAN&gt;Ansvarsfördelning på regional nivå – hur kan den se ut praktiken? &lt;SPAN class="ft23"&gt;Underlagsrapport åt Ansvarskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft6"&gt;Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2005) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Kommunalekonomisk utjämning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Gidlund (1998) &lt;/SPAN&gt;Regionalisering och demokratisk legitimitet&lt;SPAN class="ft6"&gt;, utgiven av Regionförbundet i Kalmar län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Gorpe (2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Tre framtidsblickar. &lt;/SPAN&gt;Underlagsmaterial till Statkontorets utvärdering av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning (PM &lt;NOBR&gt;2004-12-01).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft23"&gt;Holmberg och Weibull (2005): &lt;SPAN class="ft21"&gt;Lyckan kommer, lyckan går&lt;/SPAN&gt;. Göte- borgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Högskolan i Halmstad (2004) &lt;/SPAN&gt;Regionförsök och demokrati – demo- kratisk legitimitet och regionalt utvecklingsarbete i Skåne och Västra Götaland. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Utvärdering av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft23"&gt;Högskoleverket (2005) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Universitet och högskolor. &lt;/SPAN&gt;Högskoleverkets årsrapport 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft6"&gt;Institutet för framtidsstudier (2001) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Utveckling av tillväxtavtalen. Ett kunskapsunderlag för tydlighet, enkelhet och bättre incitament &lt;/SPAN&gt;ITPS (2003) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Ex antebedömning av de regionala tillväxtprogrammen. &lt;/SPAN&gt;ITPS (2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Kartläggning av aktörer i det svenska innova-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft1"&gt;tionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ITPS (A 2005:011) &lt;/SPAN&gt;Regionalpolitik som tillväxtpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ITPS (2005) &lt;/SPAN&gt;Sektor möter region – men hur och var? &lt;SPAN class="ft6"&gt;Under- lagsrapport åt Ansvarskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft9"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;P class="p0 ft52"&gt;Referenser SOU 2007:13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Jerneck och Sjölin (2000) &lt;/SPAN&gt;Regionalisering och flernivåpolitik – Kalmar och Skåne län &lt;SPAN class="ft6"&gt;i (SOU 2000:64) &lt;/SPAN&gt;Regional försöksverk- samhet – tre studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft6"&gt;Kommunenes Sentralforbund (KOU 2004:1) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Sterke regioner Forslag til ny regioninndeling, &lt;/SPAN&gt;av Norge Rapport utarbetad av Tor Selstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft6"&gt;Kommunenes Sentralforbund (2005) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Sterke regioner – tid for reform?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;KPMG (2000) &lt;/SPAN&gt;Regionförsöken vitaliserar utvecklingsarbetet – en jämförande studie av regionala planeringsprocesser i fyra län&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rap- port utarbetad på uppdrag av Landstingsförbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kulturrådet (2003) &lt;/SPAN&gt;Kulturens pengar 2002 Kulturen i siffror 2003:6. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Kulturrådet (2006) &lt;/SPAN&gt;Kulturen i siffror 2006//3. Offentliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft1"&gt;kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Landstingsförbundet (1993) &lt;/SPAN&gt;Europaperspektiv. Finansiering av regioners verksamhet i fem länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Landstingsförbundet (2000) &lt;/SPAN&gt;Regionala partnerskap – utveckling på bekostnad av demokratin?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft6"&gt;Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (2002)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft1"&gt;Hälso- och sjukvården som regional utvecklingsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft6"&gt;Länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan (2003) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Länsplan för regional transportinfra- struktur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-2015&lt;/NOBR&gt; för respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;Naturvårdsverket, &lt;SPAN class="ft1"&gt;Årsredovisning 2005 &lt;/SPAN&gt;samt ett stort antal andra dokument som beskriver verkets och länsstyrelsernas arbete med naturvård, så som verksprotokoll, avdelningsprotokoll, verksförfattningar, handledningar, rapporter, PM och broschyrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft23"&gt;Nordregio och EuroFutures (2005) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Sveriges regionala indelning – om tillväxtperspektivet får råda. &lt;/SPAN&gt;Underlagsrapport åt Ansvarskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;Norén, Dag och Crawford, Alexander (2003) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Health Care. Ut- vecklingen av en ny tillväxtbransch.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft6"&gt;Norges Kommunal- och regiondepartement (2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Alternativer till dagens fylkeskommuner. &lt;/SPAN&gt;Faglig utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft23"&gt;Norges Offentlige Utredninger (NOU 2004:19) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Livskraftige distrikter og regioner – rammer for en helhetlig og geografisk tillpasset politikk. &lt;/SPAN&gt;Utredning från Distriktskommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft6"&gt;Norrtåg (2004) Skrivelse daterad &lt;NOBR&gt;2004-06-15&lt;/NOBR&gt; till infrastruk- turminister Ulrica Messing: &lt;SPAN class="ft1"&gt;Norrland – utvecklingsområde för gränslöst resande och upphandlad trafik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td205"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft45"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p577 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Nutek (R 1997:1&lt;/SPAN&gt;1) Regioner på väg mot 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nutek (2004) &lt;/SPAN&gt;EU:s strukturfonder – ett verktyg för regional ut- veckling. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Halvtidsutvärdering av strukturfondsperioden 2000- 06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Nutek (2005) &lt;/SPAN&gt;Regionala tillväxtprogrammen 2004 – på väg mot en hållbar tillväxt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Nutek (2006:18) &lt;/SPAN&gt;Framtidens arbetsmarknadsregioner. &lt;SPAN class="ft6"&gt;Ett uppdrag från Ansvarskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft23"&gt;PLS Ramböll Management (2004) &lt;SPAN class="ft21"&gt;Refleksion efter strukturkom- missionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Region Skåne (2004) &lt;/SPAN&gt;Budget för år 2005 med plan för år &lt;NOBR&gt;2006–2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Riksantikvarieämbetet (2005) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Årsredovisning 2004 .&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;SCB (2005) MIS 2005:2 &lt;/SPAN&gt;Geografin i statistiken – regionala indelningar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SIKA (2004:8) &lt;/SPAN&gt;Lokal och regional kollektivtrafik. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Skolverket (2002) &lt;/SPAN&gt;Efter skolan. Rapport 2002:223.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft6"&gt;Skånetrafiken (2004) Skrivelse daterad &lt;NOBR&gt;2004-04-29&lt;/NOBR&gt; till regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft1"&gt;Ansökan om gemensam trafikeringsrätt för Öresundstågen &lt;NOBR&gt;2007–&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; Socialstyrelsen (2005) &lt;/SPAN&gt;Geografiska baser för hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft6"&gt;Underlagsrapport till Ansvarskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Statskontoret (Rapport 2004:5) D&lt;/SPAN&gt;et regionalpolitiska experimentet. Lärande nätverk för regional utveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Statskontoret (Rapport 2004:32) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland – bättre samordning och effektivare resur- sutnyttjande? &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Statskontoret (Rapport 2005:18) &lt;/SPAN&gt;Fristående eller integrerade myn- digheter på Gotland. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Utvärdering av länsarbetsnämndens och Skogsvårdsstyrelsens inordnande i länsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Stockholms läns landsting (2002) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Regional utvecklingsplan för2001 för Stockholms län &lt;/SPAN&gt;(RUFS 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Stockholms läns landsting (2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Aktualitetsprövning av RUFS 2001. &lt;/SPAN&gt;Remissammanställning med kommentarer&lt;SPAN class="ft1"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2005a) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Ett bredare regionalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td206"&gt;&lt;P class="p515 ft1"&gt;uppdrag? Regionala perspektiv på hållbar utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td208"&gt;&lt;P class="p10 ft6"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;(2005b)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft1"&gt;Nationsgränsöverskridande samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Sveriges Kommuner och landsting (2005c) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Regional politik – hur ser regionerna på utvecklingsfrågorna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft6"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2005d) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Styrkan i samverkan – Regionfrågans utveckling i landet 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft9"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;SOU 2007:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p843 ft6"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2005e) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Temaplan (2003) &lt;/SPAN&gt;Västsverige och den nya ekonomiska geografin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft6"&gt;Rapport utarbetad på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Vägverket (2004:93) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Den goda resan. Nationell plan för väg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft1"&gt;transportsystemet &lt;NOBR&gt;2004–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Västra Götalandsregionen (2004) &lt;SPAN class="ft1"&gt;Detaljbudget 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft9"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GVB313</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2007__13.pdf</filnamn>
<filstorlek>3075677</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och regional samhällsorganisation </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EC9E8944-7A1F-4627-9396-120F234EB58E</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB313d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__13_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>3864155</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5837CDE4-0E08-4D62-919E-14A78588FEFE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>